Transcript Miljökonsekvensbeskrivning 20121214

Gruppstation för vindkraft vid
Gabrielsberget Väst i Nordmalings
kommun
Miljökonsekvensbeskrivning
2012-12-14
Gabrielsberget Vind AB
Gruppstation för vindkraft vid Gabrielsberget
Väst i Nordmalings kommun, Västerbottens län –
miljökonsekvensbeskrivning
Utredningen har genomförts under tiden maj
2011 till december 2012.
Detta dokument är en inlaga i Gabrielsberget
Vind AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en
vindkraftanläggning med sex vindkraftverk vid
Gabrielsberget i Nordmalings kommun.
Svevinds projektledare för Gabrielsberget Väst är
Helena Karlsson
Följande personer från MKB-konsulten har medverkat i utredningen:
Karin Runesson – uppdragsledare, beskrivningar
och bedömningar
Anders Enetjärn – beskrivningar och bedömningar
Jonna Enetjärn - beskrivningar
Janne Dahlén - beskrivningar och bedömningar
Anne Walkeapää - beskrivningar och bedömningar
Anders Enetjärn - kvalitetsgranskning
Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur.
Samtliga fotografier: Enetjärn Natur om inte annat anges.
© Lantmäteriet Dnr 2012/1001.
Omslag: Hällmarker inom utredningsområdet,
foto: Svevind
2
Innehåll
4.4 Specifikt om Byrkije reinbeitesdistrikt
Icke-teknisk sammanfattning ................ 4
Området vid Gabrielsberget
4
Valet av lokalisering
4
Samråd4
Anläggningen4
Riksintressen4
Landskapets och samhällets
förutsättningar4
Rennäringen4
Konsekvenser5
1 Inledning.................................................... 6
1.1 Sökanden
6
1.2 Syfte med MKB
6
1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning
6
1.4 Om samrådsprocessen
7
1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella
målsättningar7
2 Lokalisering och beskrivning av
anläggningen......................................... 9
2.1 Lokaliseringsalternativ
2.2 Nollalternativ
9
36
4.5 Kontrollprogram för rennäringen vid
Gabrielsberget39
5 Mark och vatten.....................................40
5.1 Skogs- och jordbruk
40
5.2 Berg, grus och mineral
40
5.3 Vattentillgångar
40
6 Samhällsförutsättningar.....................41
6.1 Nordmalings kommun
41
6.2 Bygden kring utredningsområdet 41
6.3 Botniabanan
41
6.4 Luftfarten
41
7 Skadeförebyggande åtgärder...........43
8 Bedömda konsekvenser......................47
8.1 Metodik
47
8.2 Klimat- och miljöeffekter
48
8.3 Ekosystemtjänster
49
8.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 51
8.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer
51
10
8.6 Konsekvenser för landskapsbilden 52
2.3 Beskrivning av huvudalternativet 10
8.7 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar
och övrig fauna
61
3 Landskapets värden och
förutsättningar....................................19
3.1 Analys av det omgivande landskapet
19
3.2 Omgivande och berörda områden av
riksintresse mm
19
3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom
utredningsområdet22
8.8 Konsekvenser för friluftslivet
65
8.9 Konsekvenser för kulturmiljön
66
8.10 Konsekvenser för rennäringen
67
8.11 Konsekvenser för luftfartens intressen
79
8.12 Konsekvenser genom ljudutbredning
80
3.4 Friluftsliv
28
8.13 Konsekvenser genom skuggor och
reflexer81
3.5 Kulturmiljö
29
8.14 Konsekvenser under byggskedet 83
4 Rennäringens förutsättningar..........31
4.1 Översiktligt om berörda samebyar 31
8.15 Säkerhet
85
9 Uppföljning.............................................88
4.2 Översiktligt om Gabrielsberget som
betesområde34
Källor.............................................................89
4.3 Specifikt om Vilhelmina norra sameby
34
Bilagor...........................................................92
3
Icke-teknisk
sammanfattning
Gabrielsberget Vind AB planerar att etablera en
vindkraftanläggning om sex vindkraftverk på den
norra delen av Gabrielsberget inom Nordmalings
kommun, Västerbottens län.
Området vid Gabrielsberget
Utredningsområdet för vindkraft ligger på en urbergsplatå mellan 200 och 215 m.ö.h. Landskapet
är dominerat av skog och våtmarker, med bebyggelse och odlingsmarker i omgivande dalgångar
utmed vattendrag och med kusten i söder. Närmaste större vattendrag är Lögdeälven som ligger
i en dalgång på ner till havsnivå strax nordost om
den planerade vindkraftanläggningen.
Valet av lokalisering
Utredningområdet ligger nordväst om de redan
befintliga vindkraftverken vid Gabrielsberget
Nord och Syd med 40 vindkraftverk i drift.
Vindförhållandena är goda. Mätningar har visat
att medelvindhastigheten varierar inom utredningsområdet. Dessutom är förutsättningarna för
nätanslutning och transportvägar mycket goda i
och med att bolaget redan uppfört en anslutande
anläggning för vindkraft. Befintliga vägar och elnät inom denna kan i stor utsträckning användas
och det finns kapacitet för anslutning av ytterligare effekt i transformatorstationen.
SAMMANFATTNING
Samråd
Samrådsprocessen kring projektet påbörjades
under juni 2011. Samrådet har inneburit samrådsmöten med berörda i bygden, länsstyrelsen,
Nordmalings och Örnsköldsviks kommuner och
flera samebyar. Samråd har hållits i utökad form
med inbjudan till allmänhet och organisationer
mm.Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse, se bilaga 1.
Anläggningen
Tillståndsansökan avser upp till sex vindkraftverk
med en maximal totalhöjd om 200 m. Den årliga
energiproduktionen beräknas till ca 50 GWh.
Den nya anläggningen kommer att anslutas med
4
både el- och vägsystem till den befintliga anläggningen.
Riksintressen
Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga
riksintressen. Inom en 10 km-radie från utredningsområdet förekommer flera olika typer av
riksintressen, men inget av dessa bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen.
Landskapets och samhällets
förutsättningar
Naturmiljöerna har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering, se bilaga 3. Utredningsområdet
är idag i stort sett obrutet. Det är kargt och näringsfattigt med liten andel produktiv skogsmark.
Huvuddelen utgörs av en mosaik av hällmarker,
tallsumpskogar och myrmarker. Inom utredningsområdet finns inga områden med lagstadgat
skydd, dock en våtmark av naturvärdesklass 1 i
den nationella våtmarksinventeringen.
Hela området är fågelfattigt och domineras av
tättingar samt några arter våtmarksfåglar inom
våtmarkerna. Gabrielsberget utgör inte någon
viktig sträckled för flyttande fåglar.
Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så
att den inte påverkar de värdefullaste naturmiljöerna.
Utredningsområdet omges av en handfull bebodda byar med sammanlagt drygt 1000 invånare, de flesta några km öster om den planerade
anläggningen Gabrielsberget Väst. Östra Nyland,
Salberg och Jansmark är de närmaste byarna men
även de ligger mer än 1 km från den planerade
anläggningen. Ett fritidshus ligger någon km från
den planerade anläggningen.
Rennäringen
Anläggningen planeras inte inom eller i närheten av något för rennäringen utpekat område av
riksintresse. Däremot har området mycket goda
vinterbetesförutsättningar till följd av god tillgång
på marklav. Området som ligger inom Vilhelmina
norra samebys vinterbetesmarker används för
närvarande av en norsk sameby som en del i ett
svenskt-norskt markbyte.
Konsekvenser
De konsekvenser som beskrivs i tabell 1 är kvarstående konsekvenser efter en rad skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas.
Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade
till vart och ett av de teman som beskrivs.
Kumulativa effekter är ökande förändringar som
är orsakade av i detta fall en vindkraftanläggning
i kombination med tidigare, nuvarande och rimligt förutsebara framtida vindkraftanläggningar.
Kumulativa effekter av en vindkraftanläggning
ger påverkan på bl.a. rennäring, buller, landskapsbild, skuggbildning och fåglar.
Bedömda konsekvenser
Klimat- och miljöeffekter
Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila
bränslen för energiproduktion minskar
Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen
Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de
sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas
Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna
Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö
totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar
Förändring av landskapsbilden
Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot
omgivande landskap är liten.
Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och
övrig fauna
Små konsekvenser. Höga naturvärden finns i några delar, dessa områden kommer så långt som möjligt undvikas vid lokalisering av vindkraftverk och tillhörande
infrastruktur.
Konsekvenser för friluftslivet
Obetydliga konsekvenser. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva
naturen påverkas inte. Upplevelserna kommer inte att förändras nämnvärt då det
redan finns en befintlig vindkraftsanläggning intill. Upplevelsen av ostördhet som
kommer att minska.
Konsekvenser för kulturmiljön
Obetydliga konsekvenser. Inga kulturhistoriska objekt kommer att gå förlorade och
inte heller kulturhistoriska samband.
Konsekvenser för användningen av naturresurser
Små konsekvenser. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse.
Konsekvenser för rennäringen
Ej bedömd enligt färgskalan. Se kapitel 8.10 för beskrivning. Utökad störningszon
vid sidan om befintlig anläggning. Ökat betestryck på omgivande betesmarker och
ökad arbetsbelastning för berörd sameby.
Konsekvenser för luftfartens intressen
Obetydliga konsekvenser. Åtgärder vidtas för att MSA-ytor inte ska överskridas.
Konsekvenser genom ljudutbredning
Små konsekvenser. Boendekvaliten påverkas utan att riktvärden överskrids.
Konsekvenser genom skuggor och reflexer
Små konsekvenser. Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids.
Konsekvenser i byggskedet
Måttliga konsekvenser.. Långvariga (> år) och måttliga störningar eller kortvariga
(månader) och omfattande störningar av känsliga miljöer.
Ej bedömd enl.
färgskalan
Stora
Måttliga
Små
Obetydliga
SAMMANFATTNING
Samhälls- eller bevarandeintresse
Positiva
Tabell 1 Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande
miljökvalitetsmålen. Bedömningsgrunderna och bedömnngarna redovisas i sin helhet under kap 8.
5
1 Inledning
Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga
handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort
beskrivning av det genomförda samrådet.
Utredningsområdet för vindkraft vid Gabrielsberget Väst ligger i Nordmalings kommuns södra del
i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Sydöst om utredningsområdet finns 40
vindkraftverk i drift sedan sommaren 2012. 20 av
dessa är i drift sedan juni 2011 medan resterande
20 vindkraftverk är i drift sedan juli 2012.
Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningen och för fastläggande av
tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kapitlet miljöbalken.
1.1 Sökanden
Sökanden i detta tillståndsärende är Gabrielsberget Vind AB vilket är ett systerbolag till Svevind
AB. Bolagets kontaktperson är:
1 INLEDNING
Helena Karlsson
Gabrielsberget Vind AB
Norra Obbolavägen 115
904 22 Umeå
Svevind AB är ett privatägt företag inom vindkraftbranschen med säte i norra Sverige. Svevind
planerar, utvecklar, säljer och driver landbaserade
vindkraftsprojekt. Projekten varierar i storlek
och omfattar allt ifrån enskilda till flera hundra
vindkraftverk. Svevind AB är ett dotterbolag
till Svevind holding AB som för vart och ett av
projekten bildar ett dotterbolag som ansvarar för
projekteringen. När anläggningen fått tillstånd
kan Svevind Holding AB eller det aktuella dotterbolaget sälja hela eller delar av projektet eller
behålla det för anläggning och drift i egen regi.
Gabrielsberget Nord AB och Syd AB, som idag
äger vindkraftanläggningen Gabrielsberget (92
MW), är ett intressebolag till Svevind holding
AB. Svevinds systerbolag Latikberg Vind AB
äger ett vindkraftverk (0,8 MW) och Dragaliden
Vind AB äger tillsammans med Enercon 12 verk
(12 MW). Svevinds huvudkontor ligger i Umeå.
1.2 Syfte med MKB
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är – enligt 6 kap Miljöbalken – att identifiera och beskriva de direkta
och indirekta effekter som verksamheten kan
medföra på människor, djur, växter, mark, vatten,
luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på
hushållningen med mark, vatten och den fysiska
miljön i övrigt, men också på annan hushållning
med material, råvaror och energi.
Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa
och miljön.
1.3 Om MKB-dokumentet – en
läsanvisning
MKB är dels ett huvuddokument som med text
och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels tekniska ritningar och kartor som
redovisas som bilagor.
MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen,
dess lokalisering och tekniska förutsättningar.
Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts
fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar.
Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för
vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs ur ett brett geografiskt perspektiv för
att läsaren ska få referenser från det omgivande
landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen.
Kapitel 3 – det första av de fyra förutsättningskapitlen – beskriver de förutsättningar som råder
med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis
beskrivs förhållandena ur ett regionalt perspektiv
och därefter följer en mer detaljerad beskrivning
av utredningsområdets livsmiljöer och arter.
Kapitel 4 beskriver rennäringens förutsättningar.
Kapitel 5 beskriver mark- och vattenförhållanden.
Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade
vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service.
Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika
6
Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen
och beskriver konsekvenserna för miljön och
människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Gabrielsberget Väst. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de
åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som
presenterats i kapitel 7. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt.
Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som
det kan bli aktuellt att genomföra.
1.4 Om samrådsprocessen
Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga
1 och 2.
Samrådsprocessen kring vindkraftanläggningen
vid Gabrielsberget påbörjades under juni 2011
med att Svevind genomförde samråd med kommunen, länsstyrelsen och berörda samebyar. I
augusti bjöd företaget in till ett öppet samråd via
annons i lokaltidningar, på företagets hemsida
och med utskick till fastighetsägare med postnummer som motsvarar en radie om ca 5 km
från den planerade vindkraftanläggningen. Mötet
hölls i Ava bygdegård den 24 augusti 2011.
Samtidigt skickade Svevind ut inbjudan att delta
i samrådsprocessen till samtliga berörda myndigheter, organisationer och företag.
Samrådsunderlaget bestod av en projektbeskrivning och ett utkast till MKB. Detta MKB-utkast
kunde ses som en anvisning om vad den färdiga
miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma
att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens
miljöpåverkan på ett översiktligt sätt.
MKB-utkastet har funnits tillgängliga på bolagets hemsida fram till dess att ansökan lämnades in. Materialet har även gått att beställa från
Svevind.
Kommunikationen under tillståndsprövningen
går till så att den som har något att invända får
tillfälle att yttra sig i skriftlig form till Länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna
yttrandena skickas till bolaget som får tillfälle att
bemöta det som framförts.
I januari 2012 hölls ett samrådsmöte med berörda samebyar och i juni 2012 utförde Gabrielsberget Vind ett avslutande samråd med Vilhelmina
norra sameby. Det sista mötet hölls med Vapsten
sameby den 16 augusti 2012 och mötets syfte var
att gå igenom beskrivningar av rennäringen samt
åtgärdsförslag, se vidare kapitel 4.
1.5 Vindkraft – bakgrund och
nationella målsättningar
Den planerade vindkraftanläggningen vid Gabrielsberget kommer att kunna ge ett tillskott till
Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften
ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt
hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar
inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan
energi­produktion, någon miljöskuld som framtida
generationer måste överta. Beräkningar visar att
ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i
drift har tjänat in den energiförbrukning som är
nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket
2009).
Vindkraften har av dessa skäl en god förankring
i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår
idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt
viktigare komplement till exempelvis vattenkraft
och kärnkraft.
År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft
i Sverige fast som innebar att det skulle finnas
planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av
vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009
beslutade riksdagen om en rejäl revidering av
detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft
fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av
dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade
vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade
vindkraftverk.
Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder
för ett livskraftigt vindbruk” (prop. 2005/06:143),
följande bedömning om vindkraften:
”Den förnybara elproduktionen bör öka med 17
TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande
utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som
småskalig och både till havs och på land. Vinden
bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser
7
1 INLEDNING
negativa konsekvenser för människor och miljö.
Åtgärderna är åtaganden som Gabrielsberget
Vind AB kommer att använda i den fortsatta
planeringen. Åtgärderna spänner över allt från
hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen
i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder.
då den är en förnybar energikälla som har en stor
ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen
i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så
liten negativ påverkan som möjligt på miljön och
klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar
uppfyller dessa krav.”
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat
stödsystem för utbyggnad av elproduktion från
förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra
till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från
Under 2011 producerades drygt 6 TWh vindkraftsel i Sverige.
1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges
tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader.
Källa: Energimyndigheten, 2009. Transportsektorns energianvändning 2008. ES 2009:04
1 INLEDNING
förnybara energikällor med 25 TWh från 2002
års nivå fram till år 2020 (Regeringen, 2009).
Den förnybara elproduktion som främst kommer
att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga
förnybara energislag kommer endast att bidra
med någon TWh.
8
Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet
valts fram i konkurrens med andra alternativa
lokaliseringar.
2.1 Lokaliseringsalternativ
Vind är en form av naturtillgång. Platserna där
vinden finns i en sådan omfattning att den är
möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade.
Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att
mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell
och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god
hushållning tryggas.
De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren.
Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra
bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden
måste ske på flera platser samtidigt. I det följande
beskrivs hur Svevind jobbat för att ta fram de
lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige.
Svevind har under flera år studerat vilka områden som är lämpliga för vindkraftproduktion i
främst Norr- och Västerbotten. Med anledning
av de höga kostnader och tekniska risker som
följer med havs- och fjällbaserad vindkraft har
företagets fokus i Västerbotten varit på kustkommunerna Nordmaling, Umeå, Robertsfors och
Skellefteå.
De förutsättningar som Svevind inledningsvis
undersökt var god vindtillgång, möjligheterna att
ansluta vindkraftverken till elnätet samt möjligheterna till rådighet över marken.
Vindresursinventeringarna, som gjordes med
utgångspunkt från tidiga beräkningar av Uppsala
Universitet, pekade på ett antal platser i Västerbottens kustland som intressanta för vindkraft.
Urvalsprocessen ledde fram till att Svevind
inledningsvis genomförde samråd och senare fick
tillstånd för två mindre lokaliseringar, Granberget norr om Sikeå i Robertsfors kommun och
Hörnefors i Umeå kommun. Dessa anläggningar
är nu driftsatta.
Vidare uppfattades tre områden som särskilt
intressanta för vindkraftlokaliseringar av storleksordningen 30-60 vindkraftverk (ca 60-120 MW),
söder om Bjuröklubb i Skellefteå kommun,
nordväst om Norum på gränsen mellan Robertsfors och Umeå kommuner samt bergsplatån kring
Gabrielsberget i Nordmalings kommun.
De båda alternativen Bjuröklubb och Norum
flyttades ned i prioriteringsordningen i relation
till Gabrielsberget då dessa båda berör kustomrden med mycket fritidshusbebyggelse och stora
motstående intressen.
Gabrielsberget Nord och Syd blev huvudalternativet och anläggningen med 40 vindkraftverk
togs i drift under sommaren 2012.
Huvudalternativ
Den aktuella lokaliseringen Gabrielsberget Väst
har valts av flera skäl:
• Det första skälet är att det råder goda vindförhållandena på de höga nordvästliga delar
av Gabrielsberget som nu är aktuella för den
nya anläggningen. Övriga av vindkraft ej
bebyggda delar av Gabrielsberget ligger lägre
i landskapet och har därmed sämre vindförhållanden.
• Det andra skälet är att det finns ledig kapacitet i den befintliga transformatorstationen på
Gabrielsberget.
• Det tredje skälet är att befintliga vägar och
elnät från vindkraftanläggningarna Gabrielsberget Nord och Syd i stor utsträckning kan
användas för den nya anläggingen Gabrielsberget Väst vilket begränsar ytterligare
ingrepp och kostnader. Det nya projektet
blir således ett sätt att optimera nyttjandet av
den tekniska infrastrukturen för vindkraft i
området.
Alternativa lokaliseringar
Svevind har övervägt andra platser runt Gabrielsberget men mest optimalt ur många synvinklar
var det aktuella utredningsområdet Gabrielsberget Väst. Med anledning av de skäl som redovisats ovan samt under Huvudalternativ anses
alternativa lokaliseringar vara tillräckligt utrett.
9
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
2 Lokalisering och
beskrivning av
anläggningen
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Figur 1. Den planerade vindkraftanläggningen gränsar till en delvis uppförd och driftsatt vindkraftanläggning på Gabrielsberget.
2.2 Nollalternativ
Noll-alternativet innebär att det inte sker någon
ytterligare utbyggnad av vindkraftanläggningen
på Gabrielsberget och ledig kapacitet i befintlig
transformatorstation uteblir. Målen om förnybar
energi som EU och Sverige ställt upp måste således uppfyllas på annan plats och/eller på annat
sätt, se även avsnitt 1.5.
Noll-alternativet innebär att den mängd elenergi som skulle produceras vid Gabrielsberget
istället måste ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en
blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft
och annan vindkraft.
En variant på noll-alternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande
mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi
som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i noll-alternativet troligen ersättas med miljömässigt sämre alternativ,
med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd.
Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå
noll-alternativet att ingrepp i skogs- och myrlandskapet och i rennäringens vinterbetesmarker
vid Gabrielsberget helt uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras ytterligare vid
10
sidan av den redan tillståndsgivna anläggningen.
Störning från byggtiden och påverkan på friluftsupplevelserna kommer också att utebli.
Vindkraften är i dagsläget den enda tekniskt
utvecklade energiformen med stor potential som
inte efterlämnar en miljöskuld till framtida generationer. Ingen annan energiform i landet kan
som vindkraften bidra väsentligt till en långsiktigt
hållbar utveckling.
Noll-alternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen i uppbyggnads- och driftskede
uteblir.
2.3 Beskrivning av
huvudalternativet
Lokalisering
Utredningområdet vid Gabrielsberget Väst är
beläget väster om Lögdeå i södra delen av Nordmalings kommun, nordväst om de redan befintliga vindkraftverken vid Gabrielsberget Nord och
Syd med 40 vindkraftverk i drift. Se även karta i
figur 2.
I området är vindförhållandena goda, avståndet
till närmaste helårsbostäder är stort och den stora
andelen skogsmark i området gör att synbarhet
Befintlig vindkraftanläggning
Ü
0
3
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Utredningsområde
6 km
Figur 2. Lokalisering av den planerade vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst, befintlig vindkraftanläggning består av
Gabrielsberget Nord och Syd.
11
och störningar delvis begränsas.
Totalt planeras upp till sex vindkraftverk med en
maximal totalhöjd om 200 m.
Planerade vindkraftanläggningar i närområdet
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Balticgruppen AB (genom Apoidea AB) planerar
en vindkraftanläggning med ca 20 vindkraftverk
mellan Orrböle och Storfall, ca 11 km nordost
om utredningsområdet på Gabrielsberget.
Vid Stenberg, i direkt anslutning till projektet
vid Orrböle och Storfall, planerar Kraftö AB
en vindkraftanläggning med mellan 30 och 50
vindkraftverk.
Direkt söder om den befintliga vindkraftanläggningen på Gabrielsberget har Kraftö AB tidigare
undersökt möjligheterna för en vindkraftanläggning med upp till 30 vindkraftverk.
Beräknad produktion
Vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst
kommer att bestå av upptill 6 vindkraftverk.
Vindkraftverken kommer vardera att ha en effekt
på ca 3 MW. Den totala installerade effekten
kommer således att vara ca 18 MW och den
förväntade årliga energiproduktionen beräknas
till ca 50 GWh. Produktionen kommer dock att
bero på vilken typ av vindkraftverk som kommer
att byggas och hur höga de kommer att bli.Bästa
möjliga teknik kommer att användas och utvecklingen går framåt.
Områdets lämplighet för vindkraft
Topografi
Höjderna som utgör utredningsområdet för vindkraft vid Gabrielsberget Väst ligger i ett kuperat
skogs- och våtmarkslandkap med bebyggelse och
odlingsmarker i dalgångarna utmed de större
vattendragen. Det omgivande landskapet ligger
huvudsakligen under Högsta Kustlinjen som här
finns på ca 280 m ö.h. Omgivande dalgångar ligger några tiotal meter över havsnivå.
Vindmätningar
Svevind har inför anläggandet av Gabrielsberget Nord och Syd utfört vindmätningar sedan
oktober 2003. Det har skett i en mast ca 1,5 km
sydost om Gabrielsberget samt i en 120 m mast i
utredningsområdet. Mätningar har även genomförts under 2004 med en s.k. SODAR-utrustning
på Gabrielsbergets
12
topp. Den befintliga anläggningen har producerat
enligt förväntningar hittills.
Sammantaget bedöms vindförutsättningarna
vara tillräckligt goda för att vindkraftanläggningen ska bli lönsam.
Relativt få motstående intressen
Utredningsområdet vid Gabrielsberget är väl
lämpat för vindkraft med hänsyn taget till merparten av områdets och omgivningarnas motstående intressen. Dock påverkas möjligheterna för
de samebyar som utnyttjar området att fortsatt
använda området.
Dessa förutsättningar beskrivs utförligt i kapitel
3-6.
Infrastruktur
Områdets infrastrukturella förutsättningar är
goda. Det finns vägar med god standard inom de
närliggande anläggningarna Gabrielsberget Nord
och Syd.
Det finns också goda förutsättningar att åstadkomma en bra anslutning till elnätet då det finns
tillräcklig kapacitet i befintlig transformator på
Gabrielsberget. Ingen ny anslutningsledning
kommer att behöva byggas.
Utöver detta har området bra markägarförhållanden. Det har således varit möjligt att träffa
avtal med berörda markägare om att upplåta
marken för vindkraft.
Utredningsområdet
Utredningsområdet för Gabrielsberget Väst är avgränsat av bolaget Gabrielsberget Vind AB som
utredningsområde för vindkraftanläggningen, se
figur 2 sidan 11. Alla nytillkommande delar av
anläggningen, utöver det som redan är tillståndsgivet inom befintlig anläggning, kommer att
rymmas inom utredningsområdet.
Utredningsområdets areal är ca 230 ha (2,3
km2).
I miljökonsekvensbeskrivningen används
återkommade begreppet utredningsområde. Med
utredningsområdet avses den yta som undersökts
och beskrivits noggrant med avseende på olika
bevarande- och skyddsintressen. Utredningsområdet ligger också till grund för konsekvensanalysen. Det är således utredningsområdet som
utgjort gräns för bl.a. naturvärdesinventeringen.
Planförhållanden
Utredningsområdet ligger i Nordmalings kommun. Det berörs inte av detaljplaner eller områdesbestämmelser.
Den gällande översiktsplanen för Nordmalings
kommun antogs 1992 och reviderades i april
1996. Planen anger inte några förändringar av
pågående markanvändning för utredningsområdet. En ny översiktsplan är under utarbetande och
föreligger i form av en samrådshandling (Nordmalings kommun, pers. kommunikation, februari
2012).
I samrådshandlingen till ny översiktsplan
framgår att vindkraftsutbyggnad kommer att få
stor positiv och långsiktig påverkan på miljön i
kommunen, men att det är väsentligt att vindkraftverken placeras där minsta skada åstadkoms
på miljö- och kulturmiljöer.
I Nordmalings kommun energiplan från 2001
står att för ett långsiktigt hållbart samhälle är ett
mål att styra samhället så att uppvärmning sker
med förnyelsebar energi såsom vindkraft, solsamt bioenergi.
Tematiskt tillägg om vindkraft
Nordmalings kommun har tillsammans med fem
andra kommuner tagit fram en fördjupad översiktsplan för vindkraft i Umeåregionen. Nordmalings kommun antog under 2010 de delar som
gäller Nordmaling.
Utredningsområdet är omnämnt i den fördjupade vindkraftplanen för Umeåregionen även om
det inte är direkt utpekat. I tillägget framgår att
en utbyggnad nordväst om den redan driftsatta
anläggningen på Gabrielsberget kan bli aktuell
under förutsättning att naturvärden beaktas.
Motiv för placering av vindkraftverk utanför kommunens utpekade områden
Gabrielsberget Vind AB vill anföra några skäl
för att utvidga den befintliga anläggingen åt
nordväst (redovisade även sidan 12 under ”Områdets lämplighet”). Produktionen i den befintliga
anläggningen visar att vindresursen är god även
om utredningsområdet inte är av riksintresse för
vindbruk. Dessutom finns det ledigt utrymme i
befintlig transformatorstation och markavtal är
tecknat med SCA. Utöver detta finns det skäl
att i första hand bygga ut en befintlig anläggning
före nyetablering på en helt ny plats. Vid Gabrielsberget finns redan en god infrastruktur som
kan användas för den nya anläggningen.
Anpassning och optimal placering av vind-
kraftverken
Sedan Svevind påbörjade undersökningar och
samråd inför en etablering av vindkraft på
Gabrielsberget har en mängd kunskap samlats in
om området och dess omgivningar. Det har bl.a.
inneburit att utredningsområdet för Gabrielsberget Väst ändrats något och att den nu planerade
vindkraftanläggningen fått en annan utformning, med avseende på vindkraftverks och vägars
lokalisering, än vad som var avsett från början.
Exempelvis har layouten förändrats något sedan
samråden påbörjades och synpunkter inkom, bl.a.
flyttades vindkraftverken något efter ljudberäkningen för att få större avstånd till byggnad.
Efter naturvärdesinventeringen justerades anläggningens layout så att vindkraftverk inte placeras inom de områden som har högst naturvärden.
I möjligaste och rimligaste mån kommer också
vägsystemet att dras utanför områden med höga
naturvärden. Med rimlig menas att en avvägning
måste göras mellan längden på väg kontra den del
den berör höga naturvärden.
Vindkraftverkens preliminära placeringar inom
utredningsområdet framgår av bilaga 5. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan hänsyn enligt
ovan, målet att uppnå största möjliga utnyttjande
av vindenergin och tekniska möjligheter vad gäller placering av vindkraftverken. Delområden där
placering av vindkraftverk undvikits av tekniska
skäl är främst områden med brant marklutning
liksom våtmarker.
Placeringen följer också vedertagna regler
avseende minimiavstånd mellan de nu planerade
vindkraftverken och den redan tillståndsgivna
anläggningen. Om vindkraftverk placeras för
nära varandra finns risk för att optimal effekt ej
uppnås.
Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår under hela projekteringstiden.
Därför måste det finnas en viss flexibilitet vad
gäller placeringen av vindkraftverken. På så sätt
ökar möjligheterna att även sent framkommen
information kan inarbetas i projekteringen och på
så sätt resultera i att vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst byggs med en optimal avvägning
mellan nyttjande av vindenergin och hänsyn till
andra intressen i området.
Varje vindkraftverk kan således komma att
flyttas inom en s.k. flexibilitetszon, om detta inte
inkräktar på områden med höga naturvärden eller
områden som är känsliga för påverkan m.m.
13
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Översiktsplan
Vindkraftverken
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Typexempel på utformningen av vindkraftverken
redovisas i figur 3. Vindkraftverkens maxhöjd är
200 m medan navhöjd (höjd från markplanet till
centrum av rotorn) kan komma att variera något.
Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk ökar i
takt med ökad konstruktionshöjd och el-energiproduktionen ökar ju högre ett vindkraftverk är
kommer dessa två intressen att balanseras för att
nå en optimal utformning av anläggningen.
Vindkraftverkens totalhöjd ska vara högst 200
m när något av rotorbladen pekar rakt upp.
!
Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt
torn av stål eller eventuellt en kombination av stål
och betong. Vindkraftverken kommer att vara
antireflexbehandlade och målade i en diskret,
troligen ljusgrå, färg. Utformningen blir enhetlig,
utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens
torn.
Vindkraftverken kommer att vara luft- och/
eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda
rymmer en mindre mängd smörjolja, dessutom
finns en mindre mängd hydraulolja i styrsystemet.
Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från
leverantör vilket normalt sett sker vart femte år.
Utredningsområde
Befintlig vindkraftanläggning
Planerade vindkraftverk
Befintliga vindkraftverk
Planerade vägar
Befintliga vägar
0
Ü
1
2 km
Figur 3. Detaljkarta som visar de planerade vindkraftverkens placering och vägdragning samt de befintliga vindkraftverken
och vägarna.
14
Hindermarkering
Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter och
Transportstyrelsens beslut. Föreskrifterna är utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 2010:155).
Enligt dessa ska vindkraftverk med en totalhöjd
över 150 m vara markerade på sin högsta fasta
punkt, d.v.s. på tornets topp, med högintensivt,
vitt, blinkande ljus. Ljuset ska avskärmas så att
den inte når markytan inom fem km från respektive ljuskälla.
Fundament
De två vanligaste typerna av fundament för
vindkraftverk är bergankrade fundament respektive gravitationsfundament. I den planerade
vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst
kommer gravidationsfundament att användas. I
ett gravitationsfundament utgör fundamentet i
sig motvikten till de krafter som vindkraftverket
utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs
då inte. Ett gravitationsfundament består av en
betydligt större mängd betong än ett bergankrat
fundament.
Ett standardfundament är åttakantigt och ca
18 m i diameter och innehåller ca 400 m3 betong
och 40 ton armering. Men detta varierar givetvis
med vilken turbin man har, hur markförhållanden
ser ut osv.
Massor som alstras i samband med schaktning
eller sprängning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så
långt det är praktiskt möjligt.
Färdigställandearbeten
När fundamenten är färdigställda reses vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornen lyfts på
plats i sektioner och bultas ihop med fundamentet. Därefter monteras maskinhus och rotorblad.
Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift.
Kringanläggningar
Den avverkade ytan vid varje vindkraftverk kom-
mer att uppgå till knappt 0,5 ha. Ytan kommer
att utgöras av plats för vindkraftverkets fundament samt grusade uppställningsplatser för kran
och hjälpkran.
Som service- och driftbyggnader kommer nyttjas de byggnader som uppförts inom Gabrielsberget Nord och Syd.
Byggnaderna kan komma att användas förutom
för service och underhåll också som kopplingsstation för nätanslutningen liksom personalbyggnad
etc.
Under byggtiden kommer det även behövas
tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker,
fordon och liknande. Dessa uppställningsplatser
kan sedan tas bort och återställas såvida de inte
behövs i driftskede
Vägsystem
Befintliga vägar
Planen är att delarna till vindkraftverken kommer att levereras till hamnen vid Holmsund.
Därifrån kommer de att transporteras med lastbil
på väg E4 till infarten mot Gabrielsberget söder
om Ava. Breddning av vägen vid infarten från
E4:an och avverkningar, speciellt på höger sida i
den snäva kurvan som nästan blir en 360 graders sväng, kommer att ske. För att inte behöva
bredda de befintliga vägarna på Gabrielsberget
mer än nödvändigt kommer en omlastning av de
långa vingarna ske strax efter infarten från E4:an.
Detta kommer att kräva en omlastningsyta på ca
70x10 meter. Ett mindre antal träd kommer även
att avverkas.
Från omlastningsytan och upp på berget används den befintliga anläggningsvägen utmed
Stridbäcken. Vissa kurvor längs med Stridbäcksvägen kommer att behöva breddas ca 2-2,5 meter
för att de långa transporterna ska ta sig fram.
Vidare transporteras alla delar till den nya anläggningen på vägsystemet genom den befintliga
vindkraftanläggningen på Gabrielsberget Syd och
Nord.
Det kommer att krävas mindre sprängningar
vid vägen just innan den befintliga vindkraftparken på grund av att befintligt berg inkräktar på
utrymmet för de långa transporterna i kurvorna.
Kurvornas tvärfall, lutning i sidled som maximalt
får vara 2 %, kommer att justeras och material
tillförs.
I snävare kurvor utmed befintliga vägar kommer
avverkningar att krävas på grund av transporter av
de långa vingarna.
15
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Vare sig kylvätska eller frostskyddsvätska kommer
att användas. Att använda växellådslösa maskiner kan vara ett alternativ. Eventuella risker med
hanteringen av oljor belyses i avsnitt 8.15.
Elevation Drawing, SWT-2.3-113, 142.5 m Hub Height
Document ID: E W EN-30-0000-0542-01
Orlando Wagner / 2011.12.12
SWT-2.3-113, 142.5 m Hub Height
Elevation Drawing
har inför anläggandet av Gabrielsberget Nord och
Syd utfört vindmätningar sedan oktober 2003
och vinddata erhålls från dessa.
Ø 113 m
Elnät och nätanslutning
Total height 199 m
1)
Hub height 142.5 m
1)
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Top ground
surface
1) Incl. 200 mm elevated foundation and grouting
Siemens Wind Power A/S
© All Rights Reserved 2011
Nya vägar
Inom den nya vindkraftanläggningen kommer
nya vägar att behöva anläggas. Totalt handlar
det om anläggande av ca 3 km ny väg, se karta i
bilaga 5.
De nya vägarnas utformning kommer att variera
beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. Det kan bli aktuellt med viss
sprängning för anläggningen av både vägsystem
och kabelförläggning - i likhet med vad som
varit aktuellt inom den första anläggningen på
Gabrielsberget. Den kommande projekteringen
kommer att utvisa i vilken omfattning och var
detta behöver ske.
Vägarna kommer att förläggas inom en ca 2030 m bred korridor fri från träd. Själva vägytans
bredd kommer att vara 5,5 m men i kurvorna
ända upp till 11 m bred. Detta är bredare än vägarna inom den befintliga anläggningen på berget
och beror på att tornen och delarna för den nya
anläggningen blir längre i och med att större
vindkraftverk troligen kommer att användas.
Mätmast
Ingen ny mätmast kommer att sättas upp inom
den planerade vindkraftsanläggningen. Svevind
16
1/1
SWT-2.3-113, 142.5 m HH, Elevation Drawing rev 1.doc
Figur 3. Illustration av vindkraftverk, från sidan och
framifrån.
Eftersom det finns utrymme för installation av
ytterligare effekt i redan befintlig transformator
och nät på Gabrielsberget kommer inte den nya
anläggningen att behöva någon ny anslutningsledning. Befintligt nät kan användas.
Däremot kommer den nya anläggningen att
behöva ett internt elnät. Detta kommer att
markförläggas i en vall parallellt med vägsystemet
på det sätt som skett med elnätet i den befintliga
anläggningen på Gabrielsberget. Huvuddelen av
all kabel kommer att läggas längs med befintlig
väg. Riktavståndet för kabelvallen är ca 2 meter
från vägren.
Genom att låta elkabeln inom vindkraftsanläggningen gå i en polyetenslang undviks påverkan på
både myr- och hällmarker. Inga spår lämnas efter
slangen på markerna efter det att vindkraftanläggningen tjänat ut.
De kablar som kommer att användas har
förstärkt mantel och läggs på en bädd av stenfri kabelsand (kornstorlek 0,1 - 0,4 mm) vilken
syftar till att ge en avjämnad yta och kompensera
för markens skrovlighet. Under sandbädden läggs
en geotextil som, efter att sand påförts kabeln,
viks över sanden för att förhindra att material
avgår genom erosion se foto i figur 8. Slutligen
täcks sandkistan och geotextilen med jord eller
grus. I speciella fall kan även cement blandas i
sluttäckningen för att ge ett säkert skydd och öka
värmeavledningen i täckningen.
Detta förläggningssätt erbjuder ett gott skydd
för installationen men vid känsliga punkter såsom
överfarter för skogsbruket och vägkorsningar
läggs kabeln i halvrör av betong.
Det kan som nämnts bli aktuellt med viss
sprängning för både kabelförläggning och vägsystem. Den kommande detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta
behöver ske.
Bygg- och drifttid
Gabrielsberget Vind AB planerar att uppföra
vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst med
start under 2013. Byggtiden uppskattas till 1-1,5
år.
Gabrielsberget Vind AB bedömer att det under
byggtiden kommer att krävas transporter för
Figur 5. Anläggningsarbeten för att skapa uppställningsyta för vindkraftverk vid Dragaliden. Foto: Svevind.
Figur 6. Färdiggjutet fundament. Foto: Svevind.
Figur 7. Vindkraftverk under byggnation. Foto: Svevind.
17
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Figur 4. Gjutning av fundament. Foto: Svevind
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
följande ändamål:
• Material för vägar
• Material för fundament
• Konstruktionsmaskiner
• Kranar
• Vindkraftverk med tillhörande utrustning
• Material för servicebyggnader
• Persontransporter
Vad gäller antalet transporter så kommer vindkrafttornen fraktas omonterade i vanliga lastbilscontainrar, som även kan gå med vanliga tåg.
Vägar och uppställningsplatser beräknas omfattas av ca 600 transportröresler, kranar ca 50 och
vindkraftverken av ca 144 transportrörelser.
Under drifttiden bedöms transportbehovet vara
litet, med endast lättare transporter och dessa
transporter kommer att vara samordnade med
transporterna för övriga delar av anläggningen på
Gabrielsberget. Under hela drifttiden kommer
servicetekniker att vara verksamma i området.
Turbinerna övervakas från driftcentral och vid
avvikelser eller fel görs ett besök. Intervallen på
dessa besök kan variera från en gång varannan
vecka till en gång i månaden beroende på väderförhållanden osv. Normalt kommer service att ske
varje kvartal, d.v.s fyra gånger per år. Vid större
service krävs kran och lastbil.
tillstånd för en morän- och bergtäkt vid Vinsjön.
Om materialbehovet blir litet kommer dock detta
täkttillstånd inte att användas utan material körs i
stället in utifrån.
En annan följdverksamhet är den trafik som
kommer att genereras under anläggningsskedet
och i mindre utsträckning under driftskedet.
Avveckling och återställning
Vid en framtida avveckling av vindkraftanläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt
försvarbara gränser, att återvinnas. Vindkraftverken kommer att nedmonteras och bortforslas.
Fundamenten täcks med ett jordlager med några
decimeters djup. På anläggningsytorna planteras
skog. Målet är att området ska återställas så som
det såg ut före vindkraftanläggningen fanns i
området.
Följdverksamheter
Vid sidan om själva vindkraftanläggningen och
de anslutande vägarna kommer projektet att
medföra en del följdverksamheter som kommer
att ha en miljöpåverkan.
En följdverksamhet är försörjningen med gruseller bergmaterial för anläggningsarbetena. Material till nya vägar samt nya uppställningsplatser
kommer till viss del tas från uppställningsplatserna inom Gabrielsberget Nord. Ca en tredjedel
av de massor som genereras där kan återanvändas
inom Gabrielsberget Väst. Det finns även ett
18
Figur 8. Det interna elnätet kommer att markförläggas i
kabel som täcks med sand och grus eller jord.
Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder
kring Gabrielsberget med avseende på landskap,
topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs landskapet i ett regionalt
perspektiv och därefter följer en mer detaljerad
beskrivning av utredningsområdets naturmiljöer
och arter.
3.1 Analys av det omgivande
landskapet
Inför miljöprövningen är det av betydelse att de
natur- och landskapsmässiga värden som finns
dokumenterade i utredningsområdet relateras till
vad som finns i omgivande landskap eller region.
Här redovisas de övergripande förhållandena
gällande Natura 2000 och annan skyddad natur,
utpekade fågel- och djurarter samt kultur- och
friluftsmiljöer. Denna ”Analys av det omgivande
landskapet” ska ses som en introduktion till och
referens vid beskrivningen av utredningsområdets
förutsättningar.
Naturgeografiskt perspektiv
Den skogsklädda höjdplatå av urberg som är
aktuell för etablering av vindkraft är belägen i
Nordmalings kommun i landskapet Ångermanland och i Västerbottens län. Gabrielsberget
ligger ca 10 km sydväst om tätorten Nordmaling
i den sydligaste delen av länet. Området ligger en
knapp mil från norrlandskusten och i gränslandet
mellan Höga kusten i Ångermanland och den
flacka kust som kännetecknar norra Norrland och
länet Västerbotten.
Det omgivande landskapet tillhör naturgeografiskt den mellanboreala vegetationszonen och är
beläget i den naturgeografiska zonen ”Kustslätter
och dalar med finsediment kring norra bottenviken”.
Området kring Gabrielsberget omfattas av en
stor urbergsplatå belägen på ca 200 m höjd över
havet. Platåns högsta krön Gabrielsberget och
Vinbäcksberget samt ett par andra krön i områdets nordvästra del når upp till ca 220 m ö.h.
Berggrunden domineras av sura bergarter som
gråvacka, skiffer, kvartsit och arkos. Det stora
bergsområdet med dess omgivningar är därför
näringsfattiga.
Hela den stora urbergsplatån omfattar stora
hällmarker och däremellan en mosaik av olika
kärr. Efter inlandsisens avsmältning utsattes
platån för mycket kraftig svallning då området
utgjorde en låglänt skärgård ute till havs. Svallningen har lämnat efter sig kalspolade hällar över
ett stort område. Det material som spolades bort
från hällarna har i viss utsträckning deponerats i
svackorna mellan bergen men främst förts ned till
det låga kustlandskapet och utgör idag byarnas
odlingsmarker.
Förutom de kalspolade hällarna och de många
kärren i svackorna finns uppe på platån endast
några få skyddade sluttningar med moränjordar.
Bergsområdets omgivningar utgörs av barrdominerade skogar i sluttningarna och nere på kustplatån finns bl.a. tallhedar på sedimentmarker.
Lidbergsgrottornas naturreservat ligger i
bergsområdets sydostsluttning. I urbergsplatåns
ytterkanter och sluttningar finns nyckelbiotoper
och sumpskogar.
Urbergsplatån kantas av dalgångar med skogsälvarna Lögdeån och Saluån samt i öster havet.
Historiskt sett har trakten nyttjats av renskötande
samer vintertid. Dessutom har de lägre sluttninganra av urbergsplatån nyttjatsr för skogsbete eller
fäboddrift fram till slutet av 1800-talet. Troligen
kan också myrslåtter ha bedrivits på en del av
våtmarkerna på urbergsplatån.
Bebyggelsen är koncentrerad till dalgångarna
med större vattendrag. I Lögdeälvens och Saluåns dalgångar ligger ett flertal byar. Större byar
med jordbruksmark finns främst utmed de nedre
delarna av Lögdeälven.
3.2 Omgivande och berörda
områden av riksintresse mm
I det omgivande landskapet kring Gabrielsberget
finns ett flertal områden av riksintresse liksom ett
antal andra områden med höga värden. I tabell 2
samt i karta i figur 9 redovisas de riksintresseområden och områden av annat nationellt naturvärde som finns inom 10 km från den planerade
vindkraftsanläggningen.
Inga riksintressen vare sig för naturvården,
kulturminnesvården, rennäringen eller det rörliga
friluftslivet berörs dock av utredningsområdet för
vindkraft.
19
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
3 Landskapets värden och
förutsättningar
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
ID
Namn
Skydd
Avstånd (km)
1
Saluån
Riksintresse för naturvården
2
2
E4
Riksintresse för väg
10
3
Lögdeälven
Riksintresse för naturvården
4
4
Lögde älv
Riksintresse för friluftsliv
4
5
Hörnsjö till Nordmaling och Lögde älv
till Mullsjö
Riksintresse för rennäring (Vapstens sameby)
6
Från Övre Nyland längs Lögdeälven
ner till Nordmaling
Riksintresse för rennäring (Vilhelmina Norra
sameby)
6
7
Nordmaling
Riksintresse för vindbruk
0
8
Lindbergsgrottorna
Natura 2000
5
9
Lögdeälven
Natura 2000
4
10
Åliden
Naturreservat
6
11
Sågbäckliden
Pågående naturreservatsbildning (maj 2011)
4,5
12
Storrisbergsgrottorna
Naturreservat, Natura 2000
7,5
6,5
Tabell 2. Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom
10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i figur 9.
20
6
5
11
3
12
10
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
9
4
1
8
7
Befintlig vindkraftanläggning
Utredningsområde
#
#
#
#
#
#
Riksintresse för friluftslivet
Riksintresse för rennäring
Riksintresse för kultur
2
Riksintresse för naturvården
#
#
#
#
#
# Natura
2000
Riksintresse för vindbruk
Y
X
Y
X
Y
X
Riksintresse för järnväg
Riksintresse för väg
Naturreservat
pågående reservat0603 lst
0
2 400
4 800 m
Figur 9. Riksintressen och andra områden av nationellt intresse i omgivningen runt den planerade vindkraftanläggningen.
Siffrorna hänvisar till ID-nummer i tabell 2.
21
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig
fauna inom utredningsområdet
Naturmiljöerna inom det område som är aktuellt
för vindkraft har beskrivits utförligt i samband
med en särskild naturinventering som genomförts
under sommaren och hösten 2011. Kunskapen
om området har också inhämtats genom fältbesök
samt från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Västerbotten, ArtDatabanken, Artportalen samt från
tidigare utförda inventeringar i samband med de
första etapperna av anläggningen på Gabrielsberget.
Området där vindkraftanläggningen planeras stå
består av en mosaik av hällmarker, tallsumpskogar och myrmarker. Bergsplatån domineras av
lågvuxen och oftast klen tall.
I sluttningarna mot myrarna finns enstaka gran,
vårtbjörk och grövre tall. Skogsmarken på platån
och på de övre sluttningarna domineras av torra
till skarpa marker med ris som kråkbär, ljung,
lingon och blåbär. Våtmarkerna på Gabrielsberget utgör ett stort, flikigt myrkomplex beläget på
bergets krön.
Inventeringsområdet ligger på en bred vattendelare mellan de små kustnära vattendragen Aspan
och Saluån. Inom området finns bäckdråg i anslutning till våtmarkerna, men inga vattendrag av
den storleken att de tagits med på fastighetskartan. Den största sjön är Gåstjärnen längst uppe i
nordost – en liten myrgöl som mäter ungefär 50
m på längsta stället.
Skyddade områden och tidigare kända
naturvärden
Inom utredningsområdet för vindkraft finns det
inga områden som är skyddade enligt lag.
Två myrar som finns med i Länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) ligger inom utredningsområdet; Stor-Borts-Koj-Djupmyrorna och StorGåstjärns- Toppmyran. Den förstnämnda myren
bedömdes ha höga naturvärden (klass 2) medan
den sistnämnda bedömdes ha mycket höga naturvärden (klass 1). Se även karta i figur 10.
Förutom VMI-objekten finns inga tidigare
kända naturvärden inom inventeringsområdet.
De artfynd som finns inlagda i Artportalen härrör
samtliga från våtmarksinventeringen. Ingen av
dessa arter är rödlistade.
Resultat av naturinventeringen
Naturinventeringen har sammanställts i en fristå22
ende rapport som är bilagd miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Nedanstående beskrivning
är en sammanfattning av inventeringen. De områden i utredningsområdet med höga naturvärden
som presenteras i detta avsnitt finns redovisade på
karta i figur 11.
Skog
Skogen inom inventeringsområdet består till
största delen av tall. På krönen dominerar hällmarkstallskog. Mellan de torra hällarna finns
svackor med mer fuktighetskrävande mossor samt
ris som ljung, odon, kråkbär och blåbär. Spridda
exemplar av vårtbjörk finns ibland på hällarna och
glasbjörk i svackorna.
Även om gamla träd tycks ha huggits ned över
stora delar av inventeringsområdet har detta
aldrig inneburit att själva hällmarkerna kalavverkats – något storskaligt skogsbruk har det aldrig
varit lönt att bedriva på sådana marker. Överallt
inom hällmarkerna har det funnits en kontinuerlig närvaro av tallar. Några av hällmarkerna har
befunnits hysa höga naturvärden (objekt C, D, F,
I och J; se figur 11). Se vidare i naturvärdesinventeringen bilaga 3.
Tillgången på gamla träd och död ved varierar
stort mellan olika hällmarker inom utredningsområdet. Generellt är det dock ont om både tor�rakor och tallågor i utredningsområdet, men det
finns en sluttning i väster där det är gott om båda
delarna (objekt E; se figur 11).
Produktiv skogsmark förekommer bara på några
mindre områden med morän. Flera av dessa områden slutavverkades för några decennier sedan,
vilket innebär att där idag finns gallringsskogar, i
allmänhet talldominerade. Ytterligare några ytor
har avverkats strax innan planeringen för vindkraftanläggningen startade. För närvarande finns
produktiv skog som är mer än 50 år gammal kvar
enbart i ett litet bestånd i områdets västligaste
del, vid Djupmyrorna (objekt G; se figur 11).
Våtmarker
Stora delar av inventeringsområdet utgörs av
myrar. Till största delen består myrarna av stora,
öppna kärr. Eftersom berggrund och morän är
fattiga på mineralnäringsämnen som t. ex. kalcium har myrarna fattigkaraktär. Fuktighetsförhållandena varierar från fastmattor över mjukmattor
till lösbottnar. Ett par öppna vattenytor finns,
men de är mycket små.
Myrarna är i stort sett hydrologiskt opåverkade.
Dikning har bara skett i utredningsområdets
sydostligaste del. Där finns också ett par myrar
Utredningsområde
Befintlig vindkraftanläggning
Befintliga vindkraftverk
Sumpskog
Våtmarksinventeringen klass 1
Våtmarksinventeringen klass 2
Nyckelbiotop
0
Skogliga värdetrakter
1
2 km
Figur 10. Kända naturvärden inom utredningsområdet. Vid naturvärdesinventeringen som genomfördes 2011 klassades delar
av länsstyrelsens VMI-klassade områden inte till våtmarker och har därför inte nödvändigtvis bedömts ha höga naturvärden,
se figur 11.
23
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
9
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Figur 11. Objekt med höga naturvärden som identifierades i naturinventeringen.
24
Fågelliv
För den redan tillståndsgivna och uppförda
vindkraftanläggningen på Gabrielsberget pågår
ett kontrollprogram för att följa upp effekter på
fåglar till följd av vindkraftanläggningen. Kontrollprogrammet syftar till att besvara följande
frågeställningar:
• Kommer antalet häckande fågelarter och deras
antal att förändras av en vindkraftsutbyggnad
på Gabrielsberget? samt
• Kommer en vindkraftautbyggnad att orsaka
fågeldödlighet genom kollisioner med vindkraftverken?
Kontrollprogrammet består av följande fyra delmoment:
• Revirkartering
• Standardrutter
• Tjäderinventering
• Fågelkollisioner
Studierna inom kontrollprogrammet inleddes
under 2007-2008, innan byggnationen påbörjats.
Uppföljning kommer att ske under två år sedan
vindkraftverken har tagits i drift. Denna del av
uppföljningen har ännu inte påbörjats då byggnation fortfarande pågår.
Kontrollprogrammet består av en inventeringsrutt inom och en utanför den ursprungligen planerade vindkraftanläggningen (se figur 12). Den
inventeringsrutt som i kontrollprogrammet utgör
referens utanför vindkraftanläggningen är placerad så att den kommer att överlappa med utredningsområdet för Gabrielsberget Väst (se karta
figur 12). Med hänsyn till den valda metodiken
för uppföljningen kommer det vara möjligt att utvärdera Gabrielsberget Nord och Syds effekter på
fågelfaunan om Gabrielsberget Väst inte börjar
byggas före vintern 2014/2015. Referensområdet
kommer inte att förlora sin funktion, men vid
behov av längre uppföljningsperiod bör ett nytt
referensområde ses ut.
Häckande fåglar
Stora delar av inventeringsområdet utgörs av myrar. Mellan myrarna finns insprängda hällmarker.
Det är dessa biotoper som speglar fågelfaunan.
Den häckande fågelfaunan avspeglar områdets
näringsfattigdom med ett lågt antal arter och låga
tätheter räknat i antalet revirhävdande par per
hektar. Artsammansättningen är särpräglad och
liknar mer den som kan förväntas inom en större
myr- och skogmosaik i Västerbottens inland än i
ett kustnära landskap. Trädpiplärka är en karaktärsfågel på de hällmarkerna och är områdets
vanligaste fågel, även lövsångare och bofink finns
i goda antal. Bergfink häckar normalt längre
norrut eller närmare fjällkedjan men finns i områdets karga miljö.
Våtmarkerna har låg produktivitet och de blöta
partierna är förhållandevis små och större varaktiga gölar saknas. Trots stor andel myrmark
bedöms antalet våtmarksfåglar därför vara lågt
precis som för övriga delar av Gabrielsberget.
Den inventeringsrutt som berör det nuvarande
utredningsområdet visar på enstaka observationer av gluttsnäppa, grönbena och ljungpipare, de
senare två upptagna i Fågeldirektivets Bilaga 1.
Rödlistade vadare eller andra vadararter utpekade
av Fågeldirektivet bedöms inte finnas i området.
Av de ca 40-50 häckande fågelarterna i eller i
omgivningarna kring utredningsområdet finns
sju upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1; gråspett,
grönbena, ljungpipare, smålom, spillkråka, tjäder
och tretåig hackspett. Tretåig hackspett och
smålom är dessutom klassad på den nationella
rödlistan som nära hotad (NT).
Sträckande fåglar
I samband med kontrollprogrammet för vindkraftsanläggningen på Gabrielsberget Nord och
Syd gjordes observationer av sträckande fåglar vid fyra tillfällen under våren 2008. Under
alla observationsdagar var vädret gynnsamt för
sträckande rovfåglar. Under observationsdagarna
sågs av sträckande rovfåglar följande arter; blå
kärrhök, havsörn, fiskgjuse, ormvråk, sparvhök,
stenfalk och tornfalk. Av dessa sträckte endast en
25
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
som är påverkade av den nya vägdragningen inom
den redan befintliga vindkraftanläggningen på
Gabrielsberget. De myrar som har höga naturvärden är objekt A, G, H (figur 11).
Myrarnas främsta kvaliteter ligger i att de utgör
tämligen naturliga och opåverkade ekosystem. De
mineralfattiga förhållandena gör dock att floran
inte ärsärskilt anmärkningsvärd. Ingen av myrarna har heller sådana större, varaktiga gölar som
är attraktiva för myrhäckande fåglar.
I länsstyrelsens Våtmarksinventeringen bedömdes stora delar av utredningsområdet ha mycket
höga naturvärden (klass 1) och höga naturvärden
(klass 2), se figur 10. Delar av den högst värderade våtmarken (klass 1 i Våtmarksinventeringen)
har inte klassats som våtmark i naturvärdesinventeringen och har därför inte nödvändigtvis
bedömts ha höga naturvärden.
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Ü
Utredningsområde
Befintlig vindkraftanläggning
Kontrollprogram fåglar
0
1
2 km
Figur 12. Utredningsområdet i förhållande till de standardrutter för fågelinventering som ingår i kontrollprogrammet för befintlig vindkraftanläggning. Resultatet från inventeringarna av standardrutterna har varit viktiga för att beskriva fågelfaunan i
Gabrielsberget Väst.
26
Däggdjur
Det är sannolikt att sammansättningen av däggdjursfaunan är den samma över hela Gabrielsberget. Markerna är både inom utredningsområdet och inom andra delar av berget magra och
lågproduktiva. Under naturinventeringen gjordes
inga observationer av däggdjur och spillning hittades endast från älg och ren. Inventeringar vid
Gabrielsberget, vid förhållanden med spårsnö, visar att det ändå finns en hel del hare samt ekorre i
berget. Både hare och ekorre är viktiga födokällor
för flera rovdjur. Även gott om spår av mård har
kunnat konstateras liksom enstaka spår av lodjur,
arter vilka säkert drar nytta av förekomsterna av
hare och ekorre. I utredningsområdet har även
noterats spår av gnagare.
görad fladdermus kunna påträffas. Utredningsområdet ligger nära dessa båda arters utbredningsgräns i norr. Dessutom har fransfladdermus
(VU) och gråskimlig fladdermus hittats strax norr
om Umeå under sommaren 2011 vilket tyder på
att dessa och kanske ytterligare några arter har en
nordligare utbredning än vad man tidigare trott.
Brandts fladdermus är en utpräglad skogsart
som ofta påträffas i triviala barrskogar. De jagar
på 2-5 m höjd i gläntor, bryn eller inne i skogen. Nordisk fladdermus jagar i öppet landskap
och i öppna gläntor i skogen. Vattenfladdermus
jagar såväl över vattenytor som i skog. Samtliga
arter bildar nästan alltid sina yngelkolonier inne
i hus, åtminstone i den här delen av landet där
klimatet är ganska kärvt. Fransfladdermusens
ekologi är dåligt känd men den jagar åtminstone
delvis i skogslandskap. Gråskimlig fladdermus
har en fläckvis utbrednining och återfinns både i
jordbruksområden och i skog. Revirflykt sker vid
klippor eller inne bland högre hus. Sannolikheten
för förekomst inom utredningsområdet liten.
Någon fladdermusinventering har inte genomförts i utredningsområdet. Bedömningen grundar
sig istället på kunskap om fladdermusförekomster
i regionen och i den aktuella naturmiljön.
Fladdermöss
Fladdermöss har ett starkt skydd eftersom samtliga arter i Sverige är fridlysta och skyddas av
Artskyddsförordningen. Sverige har även skrivit
under det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Avtalet innebär att vi åtagit oss att skydda
och värna samtliga fladdermusarter och deras
livsmiljöer.
Det är känt att fladdermöss omkommer vid
kollision med landbaserade vindkraftsverk (Ahlén
2002, Naturvårdsverket 2011). Det har föreslagits
en rad olika hypoteser om varför fladdermöss
omkommer. Speciella väderförhållanden kan ge
stora ansamlingar av insekter kring rotorbladen
med ökad kollisionsrisk under jakt. En studie visar dessutom att direkt kollision med rotorbladen
inte förefaller vara nödvändig då det bildas ett
undertryck runt rotorbladen som får fladdermössens lungor att implodera (Baerwald m.fl 2008).
Den barrdominerade skogen och de flikiga
myrarna bedöms inte hysa några rika förekomster
av fladdermöss. Av Sveriges 18 olika fladdermusarter är det bara nordisk fladdermus och brandts
fladdermus som är vanliga så här långt norrut
(Ahlén 2011). Båda arterna kan jaga i barrskog.
Eventuellt skulle även vattenfladdermus och lån27
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
fiskgjuse och en blå kärrhök över själva Gabrielsberget. Alla andra observerade rovfåglar valde
sträckvägen över låglandet i söder eller genom
dalgången som ligger i nord-sydlig rikting vid
Nyland. Mindre tättingar valde i större grad att
flyga över själva Gabrielsberget och då nästan
uteslutande i trädtoppshöjd. Det saknas tydliga
ledlinjer genom utredningsområdet vilka annars
skulle kunna koncentrera sträcket.
3.4 Friluftsliv
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Utredningsområdet för vindkraft berör inte områden av riksintresse för friluftslivet eller utpekade områden med särkskilt stor regional betydelse
för friluftslivet.
De marker som ingår i utredningsområdet nyttjas för jakt men bär i övrigt få spår av nyttjande
för friluftslivet. De används dock av lokalbefolkningen på det sätt som är vanligt för landsbygdens skogsmarker. Det betyder att jakt samt
bär- och svampplockning är av betydelse för en
del människor under barmarkssäsongen. Upplevelser med skoter dominerar under vinterhalvåret
och ett fåtal personer rör sig också i området på
skidor. Det finns inga allmänna skidspår i utredningsområdet.
Jakt
Jakten är ett viktigt intresse för en del av befolkningen i eller med anknytning till bygden.
Jaktlag inom Aspeå, Ava, Jansmark och Nyland
bedriver under hösten älgjakt i markerna kring
och på Gabrielsberget. Berget besöks då av jägare
trots att de fattiga myrarna och hällmarkerna
inte bjuder lika goda chanser till skottillfälle som
sluttningarnas och dalgångarnas slutna skogar
och hyggen. På berget finns enstaka enkla jaktkojor och jakttorn men mycket få jaktdagar läggs på
Ü
Utredningsområde
!
Planerade vindkraftverk
Skoterled
Figur 13. Skoterleder närmast utredningsområdet
28
0
0,75
1,5 km
Skoter
Gabrielsberget har innan någon vindkraftanlägging började byggas varit ett relativt svårtillgängligt område och antalet besökande under
barmarksperioden har alltid varit spartsamt.
Området har därför nyttjats mest under vindertid
av skoteråkare på skoterlederna i området och
av besökare till raststugan på Vinbäcksberget i
den sydöstra delen av den redan tillståndsgivna
anläggningen. Även skidåkare besöker raststugan
via skoterspåren.
Husums-sektionen av Örnsköldsviks skoterklubb, har nyligen uppfört en ny raststuga vid
sjön Tällvattnets västra strand. Se karta över
skoterleder karta i figur 13.
Orientering
Högåkers orienteringsklubb bedriver en del av
sin verksamhet runt Gabrielsberget. Högåkers
orienteringsklubb har ett 80-tal medlemmar med
Nordmaling och Hörnefors kommun som främsta upptagningsområden.
Övrigt friluftsliv
Aspeå fäbodar ligger nedanför Gabrielsberget,
härstammar från 1750- talet och har därmed
höga kulturhistoriska värden. Fäbodarna besöks
bland annat av skolklasser, förskolor, fritidshem,
föreningar och organisationer i rekreations- eller
bildningssyfte.
Se vidare om fäbodarna under avsnittet Kulturmiljö.
3.5 Kulturmiljö
Inga fornlämningar finns registrerade i Riksantikvarieämbetes databas i eller i nära anslutning
till utredningsområdet. Se även karta i figur 14.
En särskild arkeologisk utredning genomfördes
2008 av Västerbottens museum i området för
den vindkraftanläggning som nu är i drift/ under
byggnation på Gabrielsberget. Inga fasta fornlämningar påträffades vid denna inventering. Spår
av tidigare odling och slåtter påträffades i form av
diken och igenväxta odlings- och slåttermarker.
Aspeå fäbodar
Aspeå fäbodar ligger ca 1,5 km öster om utredningsområdet. Aspeå fäbodar har sitt ursprung
som fäbod under 1750-talet och har drygt
hundratalet år varit en viktig plats för byn Aspeå.
Idag har fäbodarna restaurerats genom ett EUfinansierat projekt.
Fäbodarna användes under 1800-talet för sommarbete åt boskapen. Man flyttade djuren till
betesmarker i skogen på somrarna. Fäbodarna
hade en gång i tiden 18 olika byggnader. I slutet
av 1800-talet försvann all fäbodverksamhet från
fäbodarna då jordbruket rationaliserade bort
systemet att ha korna på sommarbete i skogen.
Byggnaderna lämnades då öde.
Syftet med restaureringsprojektet var att återskapa en del av miljön, öka friluftslivet, förbättra
samarbetet mellan turistföretag och föreningar
i trakten, skapa ett värdefullt utflyktsmål och en
kunskapskälla för bland annat skolor samt ge en
trivsam och behaglig upplevelse för besökare.
Projektet har resulterat i en timmerstuga, en
kolarkoja, en grillkoja, ett gärdesgårdsbygge och
en naturstig.
En stort mått av ideellt arbete ligger bakom
fäbodarnas upprustande och kontinuerliga underhåll.
29
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
berget under älgjakten.
Även fågeljakt bedrivs på Gabrielsberget under
höst och vinter.
Inom utredningsområdet bedrivs jakt av ett
jaktlicensområde; Jansmark-Orrböle. De jagar
främst norr om Salbergsvägen men har också
jaktmarker i den centrala delen av utredningsområdet. I jaktlaget finns ett 15-tal medlemmar som
jagar främst älg och utöver det ett 30-tal personer
som jagar småvilt.
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Utredningsområde
Befintlig vindkraftanläggning
Riksintresse för kultur
Fornminnen
Figur 14. Registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetes databas. Aspeå fäbodar är markerade med en fyrkant på kartan.
30
Rennäringen är en av de verksamheter som påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanläggning medför.
Rennäringen är att betrakta som mycket arealkrävande, vilket bl.a. har sin förklaring i att renarna
i regel rör sig från Norge i väster till Bottenviken
i öster, en naturlig anpassning till årstidsvariationer och betesförhållanden. Rennäringen är en
av de verksamheter som påverkas mycket av en
förändrad markanvändning. Anledningen är helt
enkelt att en vindkraftanläggnings projektområden, med tillhörande väg- och kraftledningssystem, påverkar stora arealer även om den direkt
ianspråktagna ytan är förhållandevis liten. För att
kunna förstå och belysa hur en vindkraftanläggning påverkar förutsättningarna för renskötseln
är därför en viktig utgångspunkt att belysa hur
området nyttjas idag och vilka förutsättningar
som finns innan vindkraft etablerats.
Vindkraftsetableringen Gabrielsberget Väst
berör mark som inte är gränsbestämd men som i
huvudsak nyttjas av en svensk och en norsk sameby. Utredningsområdet används av Vilhelmina
norra sameby som med årliga överenskommelser
tillstyrker vinterbete för Byrkije reinbeitesdistrikt.
Ett första informationsmöte med Vilhelmina
norra sameby, Byrkije reinbeitesdistrikt samt med
den norska myndigheten Reindrifsforvaltningen
hölls sommaren 2011.
Ytterligare ett möte hölls den 25 januari 2012
med samtliga samebyar som anser sig vara berörda av den planerade anläggningen; Vilhelmina
norra sameby, Byrkije reinbeitesdistrikt, Ubmeje
tjeälddei och Vapsten sameby.
Den 13 juni 2012 hölls samrådsmöte med
Vilhelmina norra sameby. Mötet hade fokus på
möjliga skadeförebyggande åtgärder och möjliga
konsekvenser för rennäringen. Eftersom MKB:ns
avsnitt om åtgärder och konsekvenser för rennäringen i första hand ska fokusera på rennäringen
som allmänt intresse har det varit angeläget för
bolaget att i första hand utreda de frågorna med
den sameby som har praktiska erfarenheter av
området.
Det sista mötet hölls med Vapsten sameby den
16 augusti 2012 och mötets syfte var att gå ige-
nom beskrivningar av rennäringen samt åtgärdsförslag.
Den nedanstående markanvändnigsredovisningen tar inte hänsyn till den pågående diskussionen
om gränsbestämning eller markrättigheter, utan
redovisningen grundar sig på hur renskötseln
bedrivs idag.
Genom att samerna har nyttjat marken för renskötsel, jakt och fiske har de förvärvat en rätt till
den markanvändningen som bygger på urminneshävd enligt rennäringslagen (1971:437) 1 §. Rätten är oberoende av avtal och kan inte sägas upp.
Denna reglering ger också stöd åt att renskötarna
genom samebyn är att betrakta som sakägare i
planerings- och tillståndsprocesser. Samernas rätt
till mark och vatten är en viktig förutsättning för
renskötsel men också för bevarande av kulturen.
Rätten till renskötsel kan bara utövas av en same
som är medlem i en sameby. Rennäringen bedrivs
med stöd av renskötselrätten som är en bruksrätt och räknas som en särskild rätt till fastighet. Renskötselrätten är en civil rättighet och
således ett enskilt intresse, den gäller på ett visst
markområde och för obegränsad tid . En enskild
markägare kan inte säga upp renskötselrätten
på sin mark. Renskötselrätten och den samiska
kulturen har ett starkt skydd i svensk grundlag
enligt regeringsformen (1974:152) 2 kapitel 18 §
och enligt Europakonventionens bestämmelser
om egendomsskydd.
Samerna är Sveriges och Europas enda urbefolkning. Regering och riksdag uttalade sig år
1977 om att ”samerna utgör en ursprungsbefolkning i Sverige, som är lika gammal eller äldre
än landets majoritetsbefolkning” (Propositionen
1976/77:80). Det innebär att ett särskilt internationellt regelsystem, folkrätten, ska skydda
urbefolkning.
4.1 Översiktligt om berörda
samebyar
Under olika årstider använder renarna olika delar
av landskapet för bete, kalvning och flytt. De ytor
som används under olika årstider kallas årstidsland. Varje årstidsland har sin egen betydelse i
samebyns och renskötselns årscykel. Den praktiska renskötseln bedrivs mellan vinterbetesland
via vår- och höstland till sommarlanden. Renskötarna driver djuren mellan olika betesområden,
men renen har också en inneboende drift att
under året beta sig mellan de olika delarna av
renskötselområdet. Alla betesmarker är viktiga.
31
4 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
4 Rennäringens
förutsättningar
Vapsten sameby
Vilhelmina norra sameby vinterland
(ej gränsbestämt)
Lögdeå vinterbetesland
Åsele
Gabrielsberget, befintlig vindkraftsanläggning
Lavrik skog, vinterbete mycket god
Bjurholm
4 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Nordmaling
Stambanan
Vilhelmina södra sameby
Örnsköldsvik
km
Figur 15. Betesvärdeskarta över hela Vilhelmina norra sameby vinterland inklusive det av Byrkije reinbeitesdistrikt disponerade Lögdeå vinterbetesland, markerat med lila. Gabrielsberget vindkraftanläggning (befintlig anläggning) är avgränsad med
rött. Bete med hög andel lavrik skog, markerat med mörkgrönt, utgör ca 150 km2 av Lögdeå vinterland (Källa: Rennäringens
databas Ren2000 [ArcIMS] 051027).
32
Renen styrs av faktorer som betestillgänglighet
och väderlek. Renskötseln är beroende av att det
finns alternativa betesmarker, eftersom nyttjandet sker cykliskt och betesmarkerna måste få vila
mellan olika tider. Om markerna inte får vila så
sker ett överutnyttjande som slutligen medför
betesmarker som inte kan föda samebyns renar.
Flexibiliteten i betesområden är därför viktig för
att undvika överbete, men även för att kunna anpassa sig utifrån bl.a. väder och den mellanårsvariation som de olika årstiderna har. En långsiktig
förvaltning av betesresurserna är avgörande för en
hållbar renskötsel.
Kustnära vinterbete är mycket viktigt. När det är
svåra eller låsta betesförhållanden på andra ställen kan det vara bättre vid kusten. Tillgången till
de kustnära områdena blir då avgörande för hur
renarna klarar vintern. Historiskt var de kustnära
områdena viktiga reservbeten. Idag fyller området
vid Gabrielsberget Väst inte en sådan funktion
utan används årligen för vinterbete. Området har
en viktig funktion som vinterbete i form av lav.
renbetesområdet Nordland, i Hattfjelldals och
Granes kommuner. Distriktet är beläget i norra
delen av Børgefjell Nasjonalpark.
Distriktet omfattar totalt 2191 km2 i Norge
enligt 2001 års uppgifter. Inom distriktet används
tre områden (tidigare avsatta konventionsområden) som sommarbetesland av svenska samebyar
med en areal om 318 km2, det vill säga cirka 14
% av reinbeitesdistriktets areal. Vinterbeteslandet Lögdeå, som omfattar 376 km2, ingår inte i
beräkningarna av Byrkijes arealer.
Byrkije Reinbeitesdistrikt angränsar i öster
mot de svenska samebyarna Vapsten, Vilhelmina
norra, Vilhelmina södra och Frostviken norra.
Samtliga av dessa svenska samebyar nyttjar sommarbetesmarker i Norge inom Byrkije reinbeitesdistrikt (Svevind 2006).
Byrkije reinbeitesdistrikt har medverkat vid två
av de möten som bolaget anordnat med anledning av den planerade anläggningen.
Vilhelmina Norra sameby
Vapsten är den fjärde fjällsamebyn norrifrån
räknat inom Västerbottens län. Samebyns marker omfattar totalt 9725 km2 och gränsar i norr
mot Ubmeje tjeälldie och i söder mot Vilhelmina
norra sameby (Sametinget 2009).
Samebyn har sina åretruntmarker i Storumans
kommun medan vinterbetesmarkerna omfattar
Storuman, Vilhelmina, Lycksele, Åsele, Vindeln,
Bjurholm, Nordmaling, Umeå och Vännäs kommuner (Sametinget 2009).
Samebyn har pekat på att den, med stöd av den
s.k. Nordmalingsdomen (Högsta domstolen 27
april 2011) och det faktum att kustlandets renbetesmarker inte är gränsbestämda mellan samebyarna, har betesrätt på Gabrielsberget.
Vapsten sameby har medverkat vid två av de
möten som bolaget anordnat med anledning av
den planerade anläggningen.
Byrkije reinbeitesdistrikt
Byrkije Reinbeitesdistrikt ingår i det norska
Ubmeje tjeälldie
Ubmeje tjeälddie är den tredje fjällsamebyn norrifrån räknat inom Västerbottens län. Samebyns
marker omfattar totalt 7806 km2 och angränsar
mot Grans sameby i norr och i söder mot Vapsten sameby (Sametinget 2009 och länsstyrelsen
2007).
Samebyn har sina åretruntmarker i Storumans
kommun medan vinterbetesmarkerna omfattar
Sorsele, Storuman, Lycksele, Vindeln, Vännäs
och Umeå kommuner (Sametinget 2009).
33
4 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Vilhelmina norra sameby är den femte fjällsamebyn norrifrån räknat inom Västerbottens län och
den sameby som enligt offentlig markanvändningsredovisning (Sametinget 2009) använder
området. Vilhelmina norra sameby har dessutom,
som nämnts ovan, årliga överenskommelser som
tillstyrker vinterbetesland vid Lögdeå (Gabrielsberget) för Byrkije reinbeitesdistrikt.
Samebyns marker omfattar totalt 14 287 km2
och de gränsar i nordöst mot samebyn Vapsten
och i sydväst mot Vilhelmina södra sameby.
Samebyn består av två betesgrupper; Marsfjällsoch Vardofjällsgruppen. De två grupperna håller
renarna åtskilda året om. Tidigare fanns det inom
de båda grupperna ytterligare mindre grupperingar men så är det inte i dagsläget.
Vilhelmina norra sameby har sina åretruntmarker, d.v.s. där renskötsel får bedrivas året om,
ovan odlingsgränsen inom Vilhelmina kommun.
Vinterbetesmarkerna, där renskötsel får bedrivas
1 oktober- 30 april, omfattar kommunerna Åsele,
Bjurholm, Nordmaling och Örnsköldsvik.
Vilhelmin norra sameby har medverkat vid
samtliga möten som bolaget anordnat med anledning av den planerade anläggningen.
Vapsten sameby
Ubmeje tjeälddie har medverkat vid ett av de
möten som bolaget anordnat med anledning av
den planerade anläggningen. Samebyn har pekat
på att den, med stöd av att kustlandets renbetesmarker inte är gränsbestämda mellan samebyarna,
har betesrätt på Gabrielsberget.
4 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
4.2 Översiktligt om
Gabrielsberget som
betesområde
Gabrielsberget med omnejd utgör en del av
vinterbeteslandet Lögdeå inom Vilhelmina
norra samebys marker. Vinterbeteslandet Lögdeå har sedan slutet av 1980-talet disponerats av
det norska reinbeitesdistriktet Byrkije efter en
överenskommelse med Vilhelmina norra sameby.
Enligt överenskommelsen har Vilhelmina norra
sameby i sin tur rätt att i viss uträckning nyttja
avgränsade områden inom de norska sommarbetesmarkerna.
Det gränsöverskridande betet har sedan 1972
reglerats av den svensk-norska renbeteskonventionen, men i och med konventionens upphörande 2005 är den så kallade lappkodicillen från
1751 åter gällande. Lögdeå vinterbetesland har
fortsatt nyttjats av Byrkije reinbeitesdistrikt efter
överenskommelse med Vilhelmina Norra sameby.
Någon ny renbeteskonvention har hittills inte
antagits. Det finns dock ett förslag till ny konvention där bl.a. Lögdeå vinterbetesland föreslås som
nytt konventionsområde med en liten utökning i
nordväst.
Gabrielsberget domineras av hårt svallade och
vidsträckta hällmarker strax under nivån för
högsta kustlinjen. Det är dessa förhållanden som
medför att berget, även om det inte är utpekat
som riksintresse för rennäringen, hyser mycket
goda förutsättningar för lavbete (se karta över
analys lavförekomst i figur 15) och skulle troligen
vara utpekat som riksintresse om det inte vore ett
konventionsområde. Det är därför som Byrkije
reinbeitesdistrikt återkommande väljer att använda detta område för vinterbete. Rendriftsförvaltningen anser också att området är av betydelse
för rennäringen.
Gabrielsberget med omnejd är också ett område
där det oftast finns bete tillgängligt då det består
av olika höjdnivåer från nära havsnivå och ända
upp till över 200 m.ö.h. Det innebär att det finns
bete under väldigt skiftande väderförhållanden.
Snödjupet varierar och vid isbildning i t.ex. dal34
gångarna kan betet vara tillgängligt högre upp.
Betesmarken som återstår mellan den befintliga
vindkraftanläggningen och Tällvattnet till Jansmark har stor betydelse ur både betessynpunkt
och som uppsamlingsområde. Renskötarna har
uppgett att det område som nu är aktuellt för
vindkraft, berghällarna i närheten av Tällvattnet
och mellan den redan befintliga anläggningen
och Jansmark, är en typ av marker som fungerat
som ett naturligt stopp för renarna och som gjort
det lättare att samla dem. Samebyn beskriver
också dessa marker som viktiga för samebyn att
ha kvar som skydd mot den befintliga vindkraftanläggningen.
Det finns en samlingshage vid Jansmark, nära
den nu planerade anläggningen, som Byrkije ofta
använder för vårvinterns samlingar. Även när man
under vårvintern låtit renarna beta längre västerut eller norrut så brukar man flytta tillbaka till
hagen vid Jansmark inför samling och transport
till sommarlandet. Under de senaste vintrarna när
anläggningsarbete pågått vid Gabrielsberget har
dock i huvudsak hagen vid Ottjärn använts.
4.3 Specifikt om Vilhelmina
norra sameby
Vilhelmina norra sameby består av två grupper,
Marsfjälls- och Vardofjällsgruppen. Inom båda
grupperna finns en yngre generation som startat
renskötselföretag eller vill göra det i framtiden.
Nedan följer en beskrivning av Vilhelmina norra
samebys årscykel.
Vår (april-maj)
Vårlandet nyttjas under flyttningen västerut då
bete och vila sker under vägen. Under flyttningen
nyttjas övernattnings- och samlingsställen där
renen naturligt stannar till och kan hitta bete.
Även utfodring kan ske efter varje dagsetapp. I
början av maj har renskötarna bevakning så att
renarna håller sig i vårlandet. Förutom flyttning
till fots så kan den ske med lastbil. Lastbilstransport används när det bedöms uppstå problem vid
flyttningen till fots.
Hänglavskogarna kring den östra fjällkedjan är
under denna tid viktiga tillskotts- och nödbeten
särskilt då snön fortfarande är djup och markbetet
svårt att nå. Marsfjällsgruppens renar släpps efter
avslutad vårflyttning väster om Vilhelmina för att
själva vandra upp till kalvningslandet i Marsfjällen. Intensiv bevakning sker främst mot rovdjur.
Vardofjällsgruppens renar flyttas till Södra Gard-
fjället där de släpps för att beta sig västerut mot
Valfjället. Under denna period ansöker samebyn
om skoterförbud inom området. Kalvningstiden
sträcker sig från början av maj till början av juni
månad. Då är det av stor vikt att renarna får vara
ostörda.
beteslandet. Vardofjällsgruppens renar får vandra
österut till Grönfjällsområdet efter brunsten då
den intensivaste småviltsjakten avtagit. Sommarlanden avlyses för småviltsjakt. Medlemmarna
i samebyn jagar även älg tills höstsamlingarna
börjar och är ett viktigt tillskott i hushållet och
inkomstkällan.
Försommar (juni)
Sommar (juli-augusti)
Under sommaren betar renarna på kalfjället och i
slutet av juni och början av juli samlas de ihop för
kalvmärkning. Samebyns sommarland är delat
mellan Vardofjällgruppen på norra delen och
Marsfjällgruppen i söder.
För både Mars- och Vardofjällsgruppen kan
kalvmärkningarna avslutas i början av augusti.
Kalvmärkningen är således slut för båda grupperna i mitten av augusti.
Sensommar (augusti)
När kalvmärkningen avslutats börjar renarna sprida ut sig i mindre grupper över större områden.
Under den här perioden är det viktigt att renarna
får beta ostört för att kunna lägga på sig energioch fettreserver inför slakten, brunstperioden och
vinterhalvåret. Betet är bra med mycket gräs- och
svampmarker.
Höst (september)
I början av september kan grupperna påbörja de
första samlingarna inför höstslakten. Vardofjällgruppen samlar renarna i hagen på Rastatjakke
och skiljer ut slaktrenarna. Dessa flyttas över till
Marsfjällsgruppen i Remdalen. Marsfjällsgruppen samlar renarna till Tjokkola för uttag till
sarvslakt. Slaktrenarna flyttas sedan till Froskon i
Vilhelmina södra sameby där samebyarna har ett
gemensamt EU-godkänt slakteri.
På grund av den störning som uppstår i och
med småviltsjakten får samebyns renar vara kvar
i sommarlanden tills flyttningen sker till vinter-
Senhöst, förvinter (oktober-december)
Förvintern har en stor mellanårsvariation beroende på väder, vind och betesförhållande. När snön
kommer börjar skiljningarna och flyttningen till
vinterbeteslandet. Nu görs också ett slaktuttag av
kalvar och äldre vajor. När snön kommer börjar
renarna vandra österut det brukar vanligtvis vara
brukar vara någon gång i slutet av oktober eller i
november. Marsfjällsgruppen samlar från norska
gränsen och österut till Marsfjällsområdet och
vidare till skiljningsanläggningen i Mörrösjöliden.
Vardofjällsgruppen samlar till Södra Gardfjället
för skiljning i Klitvallen. Dessutom skiljer båda
grupperna i Gielas vid de eftersamlingar som görs
i de västra fjällområdena.
Flyttning kan ske på traditionellt vis till fots
men vanligen sker det med lastbil. Vardofjällsgruppen flyttar till vinterbetesområdets västra
ände, sydöst väg 365 Åsele-Lycksele. För Marsfjällsgruppen släpps renarna vid Tallmon, på
gränsen mellan Vilhelmina och Åsele kommuner.
Från Tallmon får renarna sakta beta sig vidare
österut och så småningom komma till vårvinterns
betesområde vid Locksta.
Eftersom Vojmån är reglerad och därmed
mycket opålitlig samt svårforcerad måste Marsfjällsgruppen transportera renarna med lastbil
förbi Vojmån öster om Vilhelmina till Tallmon.
Vinter (december-mars)
Vinterbetesmarkerna är flaskhalsar för överlevnaden till kommande sommar. Små ingrepp i
samebyns vinterbetesområde kan få betydande
konsekvenser för samebyns fortsatta verksamhet.
Avgörande är att det finns sammanhängande betesmarker att tillgå och att dessa är lättillgängliga
och tillräckligt stora för att ge betesro. Eftersom
vinterlandets betesområden oftast inte är sammanhängande utan sönderstyckade av diverse
ingrepp (främst skogsbruk och vägar) måste
vintergrupperna röra sig inom ett relativt stort
betesområde. Det optimala är om vinterbeten kan
ligga i vila några år så att betet återhämtar sig och
därmed ge förutsättningar för en hållbar rensköt35
4 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Under försommaren betar renarna i fjällens nedre
delar. Marsfjällsgruppens renar befinner sig inom
Marsfjället fram till dess att kalvmärkningen
startar i början av juli. Renarna betar sig vidare
västerut mot Remdalen och norska gränsen.
Vardofjällsgruppen kan påbörja kalvmärkningarna vid Båtsjön då stängslet mellan vår/höstoch sommarlandet passeras för sommarbete på
Vardofjällen.
4 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
sel.
Gabrielsberget ligger inom mark som inte är
gränsbestämt men har använts av Vilhelmina
norra sameby. De sista 25 åren har inte de nyttjat
betesområdet eftersom Lögdeå varit ett konvenstionsområde för norsk sameby.
De vinterbetesområden som används mest
frekvent av Vilhelmina norra sameby under tiden
december - april av grupperna är
följande:
• Båda sidorna av Lögdån från Lögdaberg till
Nedre Nyland mot Bjärten och Norrfors.
• Från Tallmon, förbi Åsele och österut.
• Området öster om Tallsjö samt söder om väg
92 på båda sidorna av Gigån och ner
• efter Gideälven.
• Området söder om Tallsjö till Tegelträsket
och öster därom mot Gideälven. Området
öster om Svedjan söder mot Mesjön, på båda
sidor om Utterån och öster mot Björna by.
Vintergrupperna kan även flytta öster om dessa
områden under vintrar då betet är mer svåråtkomligt p.g.a. svåra snöförhållanden eller liknande. Även avverkningar inom samebyns vinterbetesområden har motiverat att andra områden
längre österut-söderut har börjat användas mer
än tidigare. Stambanan utan stängsel är dock en
mycket farlig omvärldsfaktor. Utfodring av renar
kan ske vid dåliga betesvintrar.
Vårvinter (mars-april)
På grund av att det är mycket snö kvar på fjällen i
början av maj och få barmarksfläckar strävar samebyn efter att hålla renarna nere i vinterlandet så
länge som möjligt. Till fjälls är det ännu långt till
vår och att komma för tidigt kan innebära svårigheter med att finna föda för renarna. Utfodring
är då nödvändig för att kompensera för de av
skogsbruket sargade hänglavsskogarna som tidigare alltid varit mycket viktiga under vårvintern.
Under slutet av april månad påbörjas flyttningen
till vårlandet. Vårvädret med tö på dagarna och
skare på natten är startsignalen. Flytten tillbaka
mot sommarlandet sker i huvudsak till fots för
Marsfjällsgruppen och de senaste åren med lastbil
för Vardofjällsgruppen.
36
4.4 Specifikt om Byrkije
reinbeitesdistrikt
Följande text om markanvändningen inom Byrkije reinbeitesdistrikt är hämtad dels ur MKB:n
inför tillståndsprövningen av vindkraftanläggningen Gabrielsberget Syd och Nord (Svevind
2006), dels ur officiella dokument om reinbeitesdistriktet liksom från det kontrollprogram som
Svevind genomför kring påverkan från vindkraftanläggningen på Gabrielsberget.
Byrkije reinbeitesdistrikt har en mycket begränsad areal vinterbetesmark. Därför behöver Byrkije
vinterbetesmark i Sverige, se tabell 3 för nyttjandet av Gabrielsberget. Däremot är samebyns
tillgång till grönbete god. Barmarkssäsongen är
kort med en växtsäsong som börjar i månadsskiftet maj - juni. Höjdskillnaderna inom distriktet
medför dock att bra bete finns under hela sommaren.
Betesmarkerna inom Byrkije reinbeitesdistrikt
används främst för vår-, sommar- och höstbete.
Vinterbete inom distriktet på norsk sida förekommer vid dåliga vinterbetesförhållanden i
Sverige (Lögdeå). Vinterbete sker då främst inom
området Rotfjellet-Daningan nära svensk-norska
gränsen (Byrkije reinbeitesdistrikt, distriktsplan).
Om de svenska vinterbeteslanden
Byrkije har långa avstånd mellan grönbeteslanden
i Norge och vinterbeteslanden i Sverige. Renarna
förflyttas med lastbilar upp till 50 mil. Flyttningen från Norge till Lögdeå vinterbetesland
sker vanligen under november/december efter
renslakt och skiljning. Inom reinbeitesdistriktet
hjälps företagen åt vid flytten. Företagen har sina
renhjordar ihopblandade och man hjälps åt med
skötseln. Vinterbetet i Lögdeå pågår till mars/
april, beroende på betesförhållandena.
Gabrielsberget med omnejd är det område som
tidigare var mest orört inom Lögdeå vinterbetesland. Reinbeitesdistriktet har betraktat Gabrielsberget som kärnan i vinterbeteslandet och här har
renarna därför kunnat hållas under större delen av
vintern.
Renarna lossas generellt vid tre olika platser
inom vinterbeteslandet; Salberg, Nyland och
Jansmark. Var lossningen sker beror på hur
många renskötare som finns på plats. Om renskötaren är ensam lossas renarna i rengärdet vid
Jansmark. Renskötarna bor i Salberg så länge
renarna är i Lögdeå vinterbetesland.
Reinbeitesdistriktet har sedan länge en väl utar-
Säsong
Bete i
Lögdeå
Tidsperiod
och antal renar
1985
Nej
87/88
Ja
88/89
Ja
89/90
Ja
90/91
Ja
91/92
Ja
92/93
Ja
93/94
Ja
94/95
Ja
95/96
Ja
96/97
Nej
97/98
Ja
98/99
Ja
99/00
Nej
00/01
Nej
01/02
Ja
02/03
Nej
03/04
Nej
04/05
Nej
Konventionen slutat gälla
05/06
Nej
Konventionen slutat gälla
06/07
Nej
07/08
Nej
08/09
Ja
Kommentar
Avtal om nyttjande av vinterbetesland skrivs mellan samebyn och reinbeitesdistrikt
Jan-apr 88
Ca 700 renar
Jan-apr 89
Ca 400 renar
Jan-apr 90
Ca 700 renar
Jan-apr 91
Ca 400 renar
Jan-apr 92
Ca 400 renar
Jan-apr 93
Ca 650 renar
Dec 93-apr 94
Ca 600 renar
Jan-apr 95
Ca 850 renar
Jan-apr 96
Ca 800 renar
Låst bete
Ca 900 renar
Några veckors stödutfodring i Lögdeå vinterbetesland, stöd från norska
myndigheterna
4 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Jan-apr 98
Jan-apr 99
Ca 800 renar
Dåligt bete
Jan-apr 02
Ca 1 000 renar
Konventionen slutat gälla
Dåligt bete
Avtal mellan samebyn och reinbeitesdistriktet. Dåligt bete (Sametingets
betessyn konstaterade låst bete), dessutom nyttjade Vapstens sameby
området
Dec 08-apr 09
ca 1170 renar
37
Säsong
Bete i
Lögdeå
09/10
Ja
10/11
Ja
Tidsperiod
och antal renar
Jan- apr 10
ca 1370 renar
Dec 10- apr 11
ca 1414 renar
Jan- apr 12
11/12
Ja
Kommentar
ca 850 renar
(halva renhjorden
kvar i Norge)
Ca 750 renar var kvar i Norge under vintersäsongen. Byrkije har ansökt om
stöd för foderkostnader för dessa renar men har fått avslag. Byrkije har
överklagat beslutet och överklagan har vid skrivande stund inte behandlats.
4 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Tabell 3. Byrkije reinbeitesdistrikts nyttjande av Gabrielsberget
betad strategi för nyttjandet av vinterbeteslandet.
När renarna lossats i Salberg, Nyland eller Jansmark skickas de i riktningen mot Gabrielsberget.
Renskötarna styr renarna antingen till fots eller
med hjälp av skoter beroende på mängden snö.
Renarna hålls sedan i området söder om vägen
mellan Abborrtjärn och Hyngelsböle samt öster
om Salberg och Nyland under perioden november-februari. Början av denna period är generellt
lugnare och det räcker med att en renskötare
finns på plats i Lögdeå vinterbetesland.
Varje dag kantbevakar renskötaren området med
bil och skoter så att inte någon ren smitit över till
den norra och västra delen av vinterbeteslandet.
Renskötarna låter renarna ströva fritt inom det
område som kantbevakas. Under februari-mars
ökar arbetsbelastningen och då behövs oftast
minst två renskötare för att bevaka området.
Avsikten med att dela in vinterbeteslandet i två
delar är att spara områden som renarna kan nyttja
under mars innan flytten tillbaka till Norge.
Under mars nyttjas vanligtvis området väster om
Saluån och området norr om vägen mellan Flärke
och Hyngelsböle. Om snön börjat smälta på
Gabrielsberget i april styrs renarna ibland tillbaka
dit och till den södra delen av Lögdeå vinterbetesland. Reinbeitesdistriktet har under åren som
det nyttjat Lögdeå vinterbetesland provat olika
strategier och kommit fram till att denna strategi
vanligtvis fungerar bäst.
I början av april påbörjas samlingen och flytten
tillbaka till Norge. Ett fåtal renar (0-5) blir
vanligtvis kvar i vinterlandet. Dessa kan ibland
påträffas inom någon av de andra samebyarnas
marker, men i regel är de förlorade eftersom erfa38
renheterna har visat att de sällan återfinns.
Motstående intressen inom Lögdeå vinterbetesland
• Väg E4, stambanan och Botniabanan: Reinbeitesdistriktet håller renarna ifrån vägen/
järnvägen och har därför inte så stora problem
med renpåkörningar.
• Skoterkörning: Det är framförallt under
februari och mars som det finns skoteråkare
i vinterbeteslandet. Skoteråkarna håller sig
dock oftast till skoterlederna och är relativt
förutsägbara. Det är framför allt vid fint väder
och helgdagar som skoteråkarna är ute och
reinbeitesdistriktet kan planera renskötseln
därefter.
• Rovdjur: Det är framförallt lo som finns i
området. Varje år tas några renar av lo. Även
järv har påträffats i området. I Norge har
reinbeitesdistriktet problem med rovdjur till
fjälls.
• Skogsbruk: Skogsbruket är generellt ett stort
problem för reinbeitesdistriktet.
• Kraftledning för Botniabanan: En ca 50 m
bred luftledning går tvärs genom vinterbete
landet (parallellt med länsgränsen). Ledningen förser Botniabanan med el. Kraftledningar
innebär generellt att skoteråkare nyttjar
ledningsgatan och att renarna därmed lättare
sprids till oönskade områden.
• Telemast: En telemast finns inom vinterbeteslandet vid Gryssjön. Den påverkar dock
inte rennäringen menar reinbeitesdistriktet.
• Jägare och jakthundar: Vinterbeteslandet
nyttjas för jakt. Jägare och jakthundar kan
ibland skrämma renarna.
• Sedan Gabrielsberget Syd och Nord började
anläggas har detta också blivit en del av de
för rennäringen motstående intressena inom
Lögdeå vinterbetesland. Av denna anledning
görs en årlig uppföljning genom ett kontrollprogram, se särskild rubrik.
Svårigheter inom Lögdeå vinterbetesland
Vissa år kan det vara mycket snö i Lögdeå
vinterbetesland. Snömängden försvårar betet för
renarna. På Gabrielsberget blåser det mycket och
där är det generellt mindre snö.
Det oberäkneliga klimatet och risken för isbildning som kan ge låst bete utgör en svårighet för
reinbeitesdistriktet. Med anledning av detta är
det bäst att flytta renarna till Lögdeå vinterbetesland redan under november-december, då vädret
är mildare, än senare under betesperioden. Då
hinner renarna vänja sig vid området och blir på
så sätt mindre stressade när de kärvare tiderna
kommer.
4.5 Kontrollprogram för
rennäringen vid Gabrielsberget
4 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Enligt miljödomstolens beslut för de 40 vindkraftanläggning på Gabrielsberget som är i drift
sedan sommaren 2012 ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett
kontrollprogram. Kontrollprogrammet påbörjades
under hösten 2008.
Kontrollprogrammet genomförs som en intervjustudie och kommer att pågå under en tidsperiod som inbegriper undersökningar före, under
och efter etableringen av vindkraftanläggningen.
Kontrollprogrammet består av följande delar:
• Intervjuer med renskötare
• Betessyn för betesförhållanden
• Beskrivning av betesresurs och betesbortfall i
området utifrån SLUs beteskartering
• Erfarenheter från andra anläggningar
Slutsatserna från kontrollprogrammet så här långt
redovisas i kapitel 8.10 (konsekvenser för rennäringen) eftersom de har betydelse för konsekvensanalysen.
39
5 Mark och vatten
Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i
området kring Gabrielsberget med avseende på
aspekterna markanvändning och naturresurser.
5.1 Skogs- och jordbruk
Markanvändningen inom utredningsområdet för
vindkraft utgörs uteslutande av skogsbruk och
rennäring (rennäringens förutsättningar beskrivs
i kapitel 4). En stor del av marken inom utredningsområdet utgörs dock av hällmarker och
våtmarksfyllda svackor, s.k. skogliga impediment.
Dessa marker är för karga för att det ska vara
möjligt eller tillåtet att bedriva skogsbruk.
Gabrielsbergets omgivande sluttningar liksom
de höglänta områdena med tjockare morän utgörs
av skogsmark som används för skogsbruk. I de
norra delarna av berget - bl.a. inom utredningsområdet - finns således både produktiv skogsmark och hällmarker.
Bland markägarna finns både enskilda ägare och
skogsbolag. De skogar som finns inom det nu aktuella utredningsområdet för vindkraft ägs främst
av bolaget SCA.
Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns i byarna Salberg,
Nyland och Lögdeå.
5 MARK OCH VATTEN
5.2 Berg, grus och mineral
Det finns inga täkter eller undersökningstillstånd
för mineraler i utredningsområdet.
Hur anläggningen ska förses med anläggningsmaterial för vägar och uppställningsytor framgår
av avsnittet ”Följdverksamheter” i slutet av kapitel
2.3.
5.3 Vattentillgångar
Det finns inga vattentäkter inom utredningsområdet.
Den närmaste enkilda brunnen från utredningsområdet som är registrerad hos SGU finns ca 2,7
km i nordväst, i Salberg.
40
Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar
som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service.
Den planerade vindkraftanläggningen ligger på
bergsplatån kring Gabrielsberget väster om Lögdeå i Nordmalings kommuns södra del.
6.1 Nordmalings kommun
Nordmalings kommun, med en area på ca 2500
km2, är beläget i Västerbottens län och ligger
utmed kusten mot Bottenviken. Befolkningen
uppgår till drygt 7 000 personer, vilket ger en
befolkningstäthet på 51 invånare per kvadratkilometer. Drygt 35 % av befolkningen bor i
centralorten Nordmaling. De övriga tätorterna
är Rundvik och Lögdeå. Befolkningstrenden är
nedåtgående men kommunen väntar sig att den
nyetablerade Botniabanan småningom kommer
att vända trenden.
Arbetsmarknaden domineras av större industrier
som SCA Timber AB och Olofsfors AB, vilka
tillsammans sysselsätter knappt 1000 personer
(Nordmalings kommun 2010). Även Nordmalings kommun är en stor arbetsgivare.
6.2 Bygden kring
utredningsområdet
Bebyggelsen i det omgivande landskapet kring
den planerade vindkraftanläggningen är koncentrerad till Lögdeåns och Saluåns dalgångar
liksom till kusten. Närmaste större samhälle är
Lögdeå-Aspeå, beläget ca 6 km öster om utredningsområdet.
Sydväst om utredningsområdet finns byn
Nyland och i nordväst finns Salberg, båda inom
Örnsköldsviks kommun. Enstaka gårdar finns
också rakt i norr vid Jansmark. Fritidshus finns
främst utmed kustremsan. Ett fritidshus finns
vid Tällvattnet strax nordväst om den planerade
anläggningen.
Idag bor ca 1400 personer fördelade på de byar
som finns inom 7-8 km från den planerade anläggningen, se karta i figur 16 avsnitt 8.6.
6.3 Botniabanan
Utredningsområdet ligger ca 10 km nordväst om
E4 och Botniabanan, som båda är riksintressen
för kommunikationer.
Trafikverket har yttrat sig om den planerade
vindkraftanläggningen vid Gabrielsberget Väst
och ser inga hinder avseende avstånd till järnväg
för vindkraftanläggningen. Trafikverket kommer
att vidare utreda om någon inverkan på järnvägens trafikstyrningssystem kan föreligga.
6.4 Luftfarten
I kapitlet om samhällsförutsättningar beskrivs
även luftfartens intressen då detta är av relevans
för lokaliseringen av en vindkraftanläggning.
Generellt om luftfartens hinderytor
En vindkraftanläggning kan påverka förutsättningarna för luftfarten. Därför har Transportstyrelsen, Luftfartsverket liksom Örnsköldsviks
och Umeå flygplatser inbjudits att delta i samrådet.
När ett flygplan ska starta eller landa måste
det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade
procedurer. Procedurerna har utarbetats för att
garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet.
Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika
ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och
sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta
innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen
kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSAytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55
km från flygplatsens landningshjälpmedel.
För flygplanens navigering i luftrummet krävs
olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex.
radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga
byggnadsverk såsom vindkraftverk.
Örnsköldsviks flygplats
Örnsköldsviks flygplats är belägen ca 24 km från
Örnsköldsviks centrum och ca 18 km sydväst
om Gabrielsberget och hamnar således inom
MSA-ytorna för denna flygplats. Örnsköldsviks
flygplats är en av Luftfartsverkets minsta flygplatser sett till antalet resenärer, men har relativt
stort antal affärsresenärer och transferpassagerare.
Under 2005 förlängdes flygplatsens landningsbana från 1800 m till drygt 2000 m och erhöll
även större inchecknings- och avgångsytor. Idag
41
6 SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR
6 Samhällsförutsättningar
trafikeras Örnsköldsviks flygplats med fem turer
dagligen till Stockholm-Arlanda under vardagar.
Under sommarhalvåret går det även att flyga till
Kroatien och Turkiet.
Umeå flygplats
Umeå flygplats är belägen ca 60 km nordöst om
den planerade vindkraftanläggningen och hamnar
således utom MSA-ytorna för denna flygplats.
År 2010 uppgick passargerarantalet till över 840
000. Från flygplatsen trafikeras destinationer både
inom Sverige och utrikes.
Flygreservat i Nordmalings kommun
6 SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR
I samband med koncessionsprövningen av Umeå
flygplats i slutet av 1990-talet lät Luftfartsverket
göra en översiktlig utvärdering av alternativa
flygplatslägen. Bland annat studerades ett läge
nordost om Nordmaling baserat på idén om
gemensam flygplats för Umeå, Nordmaling och
Örnsköldsvik. Luftfartsverket drog dock slutsatsen att befintligt läge för Umeå flygplats var
att föredra. 1998 fick Umeå flygplats ytterligare
koncession och under 2004-2005 byggdes den
befintliga flygplatsen ut med bland annat förlängd rullbana.
2001 lät Nordmalings kommun göra en fördjupad studie av möjligheten att samordna ett nytt
flygplatsläge med Botniabanan. Flygplatsreservatet som inarbetats i kommunens översiktsplan
i Nordmaling är beläget ca 10 km nordost om
Nordmaling och ca 20 km från Gabrielsberget.
Rullbanan är i utredningen planerad i nord-sydlig
riktning.
42
En rad skadeförebyggande åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för
människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden
som Gabrielsberget Vind kommer att använda i
den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner
över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. En del
av åtgärderna kan bli villkor för verksamheten.
Konsekvensanalysen i kapitel 8 avser kvarstående
konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Observera
att detta kapitel är en sammanställning av alla de
åtgärder som presenteras i olika delar av kapitel 8.
7.1 Förändring av vindkraftanläggningens
utformning
Sedan Gabrielsberget Vind påbörjade undersökningar och samråd inför en etablering av vindkraft på Gabrielsberget har en mängd kunskap
samlats in om området och dess omgivningar.
Det har bl.a. inneburit att utredningsområdet för
Gabrielsberget Väst ändrats något och att den nu
planerade vindkraftanläggningen fått en annan
utformning, med avseende på vindkraftverks och
vägars lokalisering, än vad som var avsett från
början.
Efter naturvärdesinventeringen justerades anläggningens layout så att inte något vindkraftverk
placeras inom våtmarker eller andra naturvärden
av högsta eller hög naturvärdesklass - klass 1
och 2. I möjligaste och rimligaste mån kommer
vägsystemet att dras utanför områden med höga
naturvärden. Med rimlig menas att en avvägning
måste göras mellan längden på väg kontra den del
den berör höga naturvärden.
7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på
landskapsbild
Följande åtgärder begränsar påverkan på landskapsbilden:
• Vindkraftverken kommer att ha en färg som
gör att synbarheten minskar. Rotorbladen
kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller
reklam på vindkraftverkens torn.
• Blinkfrekvensen på hinderbelysningen kom-
mer, i möjligaste mån, att vara synkroniserad
med hela anläggningen på Gabrielsberget
• I det fall det blir aktuellt med högintensivt,
blinkande vitt ljus kommer detta, i den mån
det är tekniskt möjligt, att avskärmas så att
det inte når markytan inom 5 km från respektive ljuskälla.
7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på
naturmiljöer
Bolaget åtar sig att utföra följande åtgärder:
• Vindkraftverk med tillhörande uppställningsytor kommer inte att förläggas inom
våtmarker eller andra naturvärden av högsta
naturvärde (klass 1) såsom dessa redovisas på
karta i figur 11.
• Vindkraftverk med tillhörande uppställningsytor kommer inte (se karta i bilaga 5) att
förläggas inom våtmarker eller andra naturvärden av högt naturvärde (klass 2) såsom
dessa redovisas på karta i figur 11.
• I möjligaste och rimligaste mån kommer
vägsystemet att dras utanför områden med
högsta och höga naturvärden (klass 1 och 2)
såsom dessa redovisas på karta i figur 11.
• Det nya vägsystemet kommer i första hand
att förläggas på torr mark, dock så att det i så
liten utsträckning som möjligt tar hällmarker
i anspråk.
• Eventuella vägpassager över våtmarker och
fuktstråk ska undvikas. I de fall detta inte är
möjligt kommer sådana passager utformas så
att våtmarkens hydrologi bibehålles genom
att ett materialavskiljande lager av geotextil
används mellan våtmark och vägkropp.
• För att undvika markavvattning ska vägdiken
inte anläggas över våtmarker eller i anslutning
till vattendrag eller andra vattenmiljöer.
• Eventuella vägpassager över öppna vattendrag
kommer anläggas med trummor, så att vatten
och vattenlevande djur kan passera under
vägen.
• Det interna ledningsnätet ska i huvudsak förläggs som markkabel i en vall parallellt med
vägsystemet.
• Om bon av stora rovfåglar eller i övrigt känsliga fågelarter påträffas under det fortsatta
utredningsarbetet eller under anläggningsarbetet ska hänsyn tas till detta och det kommer att övervägas om arbetet kan justeras i tid
eller rum så att störningar kan minimeras.
43
7 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
7 Skadeförebyggande
åtgärder
• Vid en framtida avveckling av vindkraftanläggningen kommer allt material, inom
ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Vindkraftverken kommer att nedmonteras och bortforslas, fundamenten kommer att
täckas med ett jordlager med några decimeters djup. På anläggningsytorna planteras
skog.
7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på
friluftslivets intressen
Friluftslivet kommer inte att förhindras av vindkraftanläggningen. Skadeförebyggande åtgärder
kan ändå vara aktuella:
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som jagar inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda
jaktlag innan anläggningsarbetet startar i
syfte att överväga om det är möjligt att anpassa anläggningsarbetet.
7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på
kulturmiljöer
7 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart
avbrytas till den del fornlämningen berörs.
Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla
förhållandet till Länsstyrelsen.
7.6 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter
Följande åtgärder är av relevans för att reducera
hälsoeffekterna av den planerade vindkraftanläggningen:
• Bolaget kommer att tillse att riktlinjerna
avseende ljud och skuggor inte överskrids vid
något bostadshus. Bl.a. kommer bolaget om
detta blir aktuellt att kunna vidta justeringar
av vinkeln på några av vindkraftverkens rotorblad i syfte att reducera ljudnivån.
• Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade.
• Bolaget kommer att tillse att riktlinjen om
faktisk skuggtid ej över åtta timmar per år
och 30 minuter per dag inte överskrids vid
något bostads- eller fritidshus.
7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på
rennäringen
Följande åtgärder är av relevans för att reducera
44
konsekvenserna för rennäringen till följd av den
planerade vindkraftanläggningen och utgår då
från scenario där bolaget bygger under vintern
samtidigt som renarna är på plats.
En åtgärd vidtas således under byggtiden för att
samebyn ska kunna använda området även under
de vintrar då byggarbeten pågår. Pågår inte byggarbete så är inte heller denna skadeförebyggande
åtgärd aktuell:
• Bolaget och de samebyar som nyttjar området ska så länge anläggningsarbete pågår på
Gabrielsberget föra en nära dialog (såsom
det skötts under tidigare etapper) i syfte att
anläggningsarbete och renskötsel ska kunna
bedrivas så smidigt som möjligt till gagn för
båda parter.
Följande åtgärder vidtas för att begränsa projektets påverkan på rennäringen, oavsett när på året
anläggningsarbete pågår:
• Bolaget kommer årligen under anläggningens livstid bjuda in de samebyar som nyttjar
området till ett möte i syfte att kontinuerligt
försöka uppnå sådana lösningar som förbättrar samnyttjandet av marken. Utfallet ska av
Bolaget redovisas till tillsynsmyndigheten i
den årliga miljörapporten.
• I de fall anläggning av vägsystem och etableringsytor för vindkraftverken kommer att
ske på lavbärande marker ska detta ske utan
påverkan på omgivande betesförhållanden för
renar samt med avsikten att till ytan begränsa
ingreppen på lavbärande marker.
• Kraftledningarna mellan vindkraftverken ska
i huvudsak förläggas i rör på marken eller
som kabel i väguppbyggnaden.
• Någon ny anslutande luftledning till omgivande kraftnät ska inte uppföras inom eller
utanför själva anläggningen.
• Bolaget kommer att låta uppföra en samlingshage som ersättning för befintlig samlingshage vid Jansmark. Placeringen för denna
samlingshage ska avgöras efter samråd med
de samebyar som nyttjar området, markägare
och länsstyrelsen.
• Bolaget kommer - såvitt det är möjligt med
hänsyn till andra intressen - att förse Stridbäcksvägen med en grind vid viltstängslet
utmed Botniabanan i syfte att samebyn ska
kunna stänga denna under den tid som man
har renar i området.
7.8 Åtgärder för att bergränsa påverkan på
luftfartens intressen
Följande åtgärder kan begränsa påverkan på luftfartens intressen:
• Vindkraftverken kommer inte att överskrida
tillåten byggnadshöjd för någon MSA-yta
eller komma i konflikt med inflygningsprocedurer, kommunikationssystem etc.
• Vindkraftanläggningen kommer att förses
med hinderbelysning som uppfyller kraven i
Transportstyrelsens föreskrifter.
7.9 Åtgärder för att begränsa påverkan av
ljudutbredning
• Bolaget kommer att tillse att riktlinjerna
avseende ljud och skuggor inte överskrids vid
något bostadshus. Bl.a. kommer bolaget om
detta blir aktuellt att kunna vidta justeringar
av vinkeln på några av vindkraftverkens rotorblad i syfte att reducera ljudnivån.
• Förslag på positioner har justerats efter en
första ljudberäkning för att avståndet till
närmaste fritidsbostad vid Tällvattnet ska bli
längre.
7.10 Åtgärder för att begränsa påverkan av
skuggor och reflexer
• Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade.
• Bolaget kommer att tillse att riktlinjen om
faktisk skuggtid ej över åtta timmar per år
och 30 minuter per dag inte överskrids vid
något bostads- och fritidshus.
• Förslag på positioner har justerats efter en
första skuggberäkning för att avståndet till
närmaste fritidsbostad vid Tällvattnet ska bli
längre.
7.11 Åtgärder för att begränsa störning
under byggtiden
• Minska behovet av massor utifrån genom att
återanvända massor från befintliga anläggningar på Gabrielsberget Nord och Syd för
uppställningsplatser i Gabrielsberget Väst.
• Anläggningen kommer att byggas med bästa
möjliga teknik med strävan att minimera
omfattningen av störande buller från byggverksamheten.
• Massor som alstras i samband med schaktning eller sprängning för fundament kommer,
i syfte att begränsa transporter, att användas
vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så
långt det är praktiskt möjligt.
• Uppstår besvärande problem med damning
i samband med transporterna på vägarna i
området kommer vägarna att dammbindas.
• Arbeten som kan medföra kraftigare störningar, såsom bergsprängning, kommer inte
att utföras mellan klockan 18.00 och 06.00.
• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under
byggskedet kommer att ske på därför avsedd
plats och inom låst utrymme enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som jagar inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda
jaktlag innan anläggningsarbetet startar i
syfte att överväga om det är möjligt att anpassa anläggningsarbetet.
7.12 Åtgärder för att begränsa risker
För att minska riskerna för människors hälsa och
miljö vidtas en rad åtgärder:
• Arbete ska ske med erforderlig förberedande
utbildning och skyddsutrustning.
• Vindkraftverken får endast beträdas av behörig personal.
• Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat
begränsa driftstörningar och därmed även
risker.
45
7 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
• Bolaget kommer att vid de övre delarna av
Stridbäcksvägen förse vägen med ett ”renhinder” i form av en portal eller liknande
som hindrar renarna att spridas utmed vägen.
Utformningen och placeringen ska ske i
samråd med berörd sameby, markägare och
ev. Trafikverket.
• Bolaget ska under de första två-tre vintrarna
under drifttid och då renar är i området låta
utfodra renar inom anläggningen på Gabrielsberget i syfte att locka dem att vänja sig
vid bete inom anläggningen.
• Vindkraftverken kommer att vara försedda
med avisningssystem.
7 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
• Vindkraftverken kommer att vara försedda
med ett styrsystem som automatiskt stänger
av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca
25 m/s, för att inte utsättas för alltför stora
påfrestningar.
• Vindkraftverkens styrsystem kommer att
känna av om de aerodynamiska egenskaperna
förändras, vilket gör att övervakningssystemet
signalerar en avvikelse och vindkraftverket
stoppas.
• Vindkraftverkens styrsystem omfattar övervakning så att vindkraftverken stannar vid för
hög temperatur.
• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket.
• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring
vindkraftverken. Hur skyltningen utförs ska
godkännas av tillsynsmyndigheten.
• Servicetekniker är skyldiga enligt säkerhetsinstruktioner att ta med utrustning för höghöjdsräddning upp i vindkraftverken.
• Utrustning för nedfirning på utsidan av vindkraftverket finns i maskinhuset.
• Brandsläckare finns inne i vart och ett av
vindkraftverken, både uppe och nere.
• Vart och ett av vindkraftverken är försett med
åskledare.
• Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från
driftcentralen hos driftbolaget.
• Vindkraftverken kommer att vara försedda
med avisningssystem.
46
8 Bedömda konsekvenser
Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys
Kapitlet beskriver konsekvenserna för miljön och
människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad på Gabrielsberget. Konsekvenserna är
de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om
skadeförebyggande åtgärder som presenterats i
kapitel 7.
Bedömning av påverkan och konsekvenser som
uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd
av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder.
Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig
skala (se tabell 4). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell.
Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även
om den inte alltid redovisas med alla steg i själva
handlingen:
8.1 Metodik
Påverkan
Struktur i respektive temaavsnitt
För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i
kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö,
naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka
bedömningsgrunder som har varit vägledande i
arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande
åtgärder som kan vara aktuella att genomföra och
som är åtaganden som bolaget kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs
en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett
försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar
analysen.
För vart och ett av de teman som beskrivs i
kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och
hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i
det fortsatta arbetet med MKB:n.
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar
en förändrad grundvattennivå.
Effekt
Effekt är den förändring av miljökvalitet som
uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark.
Konsekvens
Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn
till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan
brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att
växtarter längs vattendrag får svårare att fortleva.
Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens.
Säkerhet i bedömningarna
Redovisningen av konsekvenser är bedömningar
av vad som kan förväntas uppstå till följd av den
nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att
betona att bedömningarna är förknippade med
osäkerheter.
För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Tabell 4. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är
preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas
47
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Kapitel 8 beskriver konsekvenserna av anläggningen Gabrielsberget Väst. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö,
naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter
och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av
uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om
ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning
av nollalternativet i avsnitt 2.2).
försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar
analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas
som stor, måttlig eller liten.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Kumulativa effekter är ökande förändringar
som är orsakade av i detta fall en vindkraftanläggning i kombination med tidigare,
nuvarande och rimligt förutsebara framtida
vindkraftanläggningar. Kumulativa effekter av
en vindkraftanläggning ger påverkan på bl.a.
rennäring, buller, landskapsbild, skuggbildning och fåglar.
48
8.2 Klimat- och miljöeffekter
Vindkraft är en förnybar energikälla som har
stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov
till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska
kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills
gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från
vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur
miljösynpunkt och att de människor som bor i
närheten känner sig delaktiga i processen.
Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett
uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter
från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv.
En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär,
från andra energianläggningar kan reduceras, till
exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från
fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad
i Sverige möjliggör även ett minskat beroende
av el från kärnkraft och därmed minskade miljöoch hälsoskador i uranets användningskedja, från
brytning till avfall.
Ser man på effekterna på biologisk mångfald
kan man inte bara granska de direkta effekterna
av själva vindkraftverket och dess eventuella
påverkan på arters livsmiljö utan man måste
också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta
arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av
vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av
fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att
motverka klimatförändringarna.
Den vinddata som erhållits från vindkraftverken
inom redan befintlig anläggning på Gabrielsberget visar att en vindkraftsanläggning med sex
vindkraftverk, i enlighet med denna ansökan,
skulle ge upphov till en energiproduktion av ca 50
GWh per år.
8.3 Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är tjänster och produkter som
människor får från naturens olika ekosystem.
Några exempel på ekosystemtjänster är vattenrening, pollinering, mat och virke. Själva begreppet
ekosystemtjänster har använts sedan början av
2000-talet och myntades i och med forskningsprogrammet Millennium Ecosystem Assessment
som syftade till att utreda förändringar i ekosystem och deras påverkan på människor (www.
maweb.org). I forskningsprogrammet delades
ekosystemtjänster in i fyra olika kategorier; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande.
Försörjande ekosystemtjänster innebär ofta
produkter som mat, virke och bränsle. Reglerande
ekosystemtjänser handlar exempelvis om rening
av luft och vatten, erosionshinder och dämpning
av naturkatastrofer. I de kulturella ekosystemtjänsterna ingår bland annat upplevelser, rekreation, utbildning och inspiration. De stödjande
ekosystemtjänsterna handlar om processer som
fotosyntes och jordbildning, d.v.s. processer som
är nödvändiga för alla andra ekosystemtjänster
(The World Resources Institute 2008).
Det finns flera metoder för att värdera dessa
tjänster som vi får ”gratis” av naturen. Ett alternativ är att beräkna kostnaden för att ersätta
ekosystemtjänster med teknik, ett annat sätt är
att bedöma hur mycket människor är beredda att
betala för en viss tjänst (SNF 2010a, 2010b).
är en process som inte åstadkoms av levande
varelser. Vindkraftanläggningen kommer däremot
att vara beroende av vissa reglerande ekosystemtjänster som t.ex. att vegetation hindrar slänter
och diken mm att erodera.
Påverkan på ekosystemtjänster
En etablering av en vindkraftsanläggning bedöms
inte ha någon stor påverkan på några ekosystemtjänster. Endast några procent av utredningsområdets skog kommer att behöva avverkas för
etableringen. Våtmarker kommer att undvikas för
vindkraftverksplaceringar och i möjligaste mån
för vägdragning. Det kommer vidare att fortsatt
vara möjligt att nyttja området för t.ex. bärplockning och skidåkning, även om upplevelsen av
dessa aktiviteter kommer att ändras. Se vidare i
respektive avsnitt som behandlar konsekvenser
för användningen av naturresurser, naturmiljöer
respektive friluftsliv.
Specifikt för utredningsområdet vid Gabrielsberget
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Flera av de ekosystemtjänster som erhålls från
naturen inom utredningsområdet är försörjande
ekosystemtjänster; virke från skogen och mat
i form av viltkött, bär och svamp. Vidare står
naturen inom utredningsområdet för reglerande
tjänster då de våtmarker som förekommer både
renar vatten och jämnar ut vattenflödet. Delar
av utredningsområdet bidrar också med kulturella ekosystemtjänster eftersom det används
för rekreation i form av till exempel skoter- och
skidåkning. Slutligen bidrar utredningsområdet
även med stödjande ekosystemtjänster så som
fotosyntes i utredningsområdets växter.
Vindkraftsanläggningens nyttjande av ekosystemtjänster
Den planerade vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst kommer främst att nyttja vind, som
49
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Miljömål
Måluppfyllelse
Analys
1 Begränsad klimatpåverkan
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av
koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila
bränslen för energiproduktion minskar
2 Frisk luft
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av
luftförorenande ämnen då behovet att använda fossila
bränslen för energiproduktion minskar
3 Bara naturlig försurning
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av
försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid då
behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion
minskar
4 Giftfri miljö
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av
sådana giftiga ämnen som exponeras vid annan energiproduktion, bl.a. i samband med kolkondens- och kärnkraft
5 Skyddande ozonskikt
Ej relevant
Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för
måluppfyllelse
6 Säker strålmiljö
Bidrar till måluppfyllelse
En storskalig nationell utbyggnad av vindkraften innebär
att behovet att använda kärnkraft för energiproduktion
reduceras
7 Ingen övergödning
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen medför att behovet att använda fossila
bränslen för energiproduktion minskar, vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som
orsakar övergödning
8 Levande sjöar och vattendrag
Bidrar till måluppfyllelse
Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla
sötvattenmiljöer inte tar skada. Utbyggnaden av vindkraften
innebär också att det är möjligt att klara energibehoven
utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften
9 Grundvatten av god kvalitet
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla
grundvattenförekomster inte tar skada
10 Hav i balans samt levande
kust och skärgård
Ej relevant
Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för
måluppfyllelse
11 Myllrande våtmarker
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla
våtmarksmiljöer inte tar skada
12 Levande skogar
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla
skogliga naturmiljöer som kan komma i fråga för naturskydd
inte tar skada
13 Ett rikt odlingslandskap
Ej relevant
Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för
måluppfyllelse
14 Storslagen fjällmiljö
Ej relevant
Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för
måluppfyllelse
15 God bebyggd miljö
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokaliseringen och utformningen görs så att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Anläggningen
kommer att bidra till uppfyllelse av delmålet om minskat
beroende av fossila bränslen för energianvändning
16 Ett rikt djur- och växtliv
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokalisering och utformning kan göras så att naturmiljöer
och skyddsvärda arter inte tar skada
Tabell 5. Analys av hur vindkraftanläggningen påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de nationella miljömålen. Bedömningen är att den planerade vindkraftanläggningen inte motverkar måluppfyllelsen för något
av miljömålen samt att den bidrar till måluppfyllelsen för sju av miljömålen
50
Den nationella miljöpolitiken går ut på att till
nästa generation kunna lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har
riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla
myndigheter och sektorer i samhället ska därför
ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till
ekonomiska och sociala när beslut fattas.
De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för
vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken
för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av
vem det bedrivs.
I tabell 5 på föregående sida görs en bedömning
av på vilket sätt det planerade vindkraftprojektet
påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för
vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen.
8.5 Efterlevnad av
miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel
som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars
efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen
av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer
kan meddelas av regeringen för att de svenska
miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna
genomföra EG-direktiv.
Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:
• Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477)
• Förordning om förvaltning av kvaliteten på
vattenmiljön (SFS 2004:660)
• Förordning om miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten (SFS 2001:554)
• Förordning om omgivningsbuller (SFS
2004:675)
Vindkraftetableringen vid Gabrielsberget Väst
bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare
att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö
totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för
kolkondenskraft och andra fossila bränslen för
energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften att minska.
Ett liknande resonemang där vindkraft kompletterar vattenkraft gör att belastningen på vattenmiljön kommer att minska.
Vad gäller buller är det ljud som vindkraftanläggningen kommer att alstra lägre än gällande
riktvärden för omgivningsbuller.
Slutsatsen är således att efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna är god.
51
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.4 Uppfyllelse av
miljökvalitetsmålen
8.6 Konsekvenser för
landskapsbilden
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Generellt om uppfattningen om landskapsbild
Vindkraftverk innebär alltid en påverkan på landskapet, främst genom att vindkraftverken är höga,
att de placeras på landskapets höjdpunkter och
att rotorbladen rör sig. Därmed blir vindkraftverk
synliga på långt håll. Den planerade vindkraftanläggningen vid Gabrielsberget Väst kommer
att kunna ses från en rad platser i omgivningarna
liksom de vindkraftverk som redan byggts på
Gabrielsberget gör i dagsläget.
Landskapsbild och konsekvenserna för denna
är subjektiva begrepp som utgår från människans
upplevelse av landskapet och sina omgivningar.
Det är därför svårt att generellt beskriva hur
människor kommer att uppfatta en ny vindkraftanläggning. Vissa ser den miljönytta som
vindkraftverken genererar och accepterar därför
påverkan på landskapsbilden. En del uppfattar
vindkraftanläggningen som en vacker anläggning som tillför landskapet en ny dimension.
Andra uppfattar vindkraftverken som främmande
ingrepp i landskapsbilden. För några kanske det
finns en direkt egennytta av vindkraftanläggningen genom någon form av delägarskap och i det
fallet präglas uppfattningen om landskapsbilden
säkerligen av denna nytta. Av dessa anledningar
väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv
eller negativ när det gäller konsekvenserna för
landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor
förändringen av landskapsbilden bedöms bli.
Hur en ny vindkraftanläggning tar plats i
och påverkar landskapet beror på faktorer som
vindkraftverkens storlek, antal, avstånd mellan
vindkraftverken, avstånd till betraktaren, synbarhet samt på hur anläggningen harmoniserar med
landskapet. Begreppen dominans och kontrast
kan användas för att förklara samspelet med
landskapet.
Vindkraftverk som syns på nära håll i ett
landskap med små landskapselement, t.ex. med
småhusbebyggelse eller småbruten topografi, kan
komma att dominera landskapsbilden. Vindkraftverk på längre avstånd i ett mer storskaligt
landskap kan komma att uppfattas som mindre
dominerande.
Kontrast handlar om anläggningens förmåga att
smälta in i omgivningen. I ett landskap med t.ex.
ålderdomlig bebyggelsestruktur blir kontrasten
52
mot ett vindkraftverk större än t.ex. i anslutning
till en hamnmiljö.
Landskapsbilden ligger så att säga i betraktarens
öga. Därför har mängden människor som får en
förändrad landskapsbild till följd av en vindkraftanläggning också betydelse för konsekvensbedömningen.
Människors erfarenhet av vindkraftverk kan
också ha betydelse för hur konsekvenserna för
landskapsbilden uppfattas. I länder där vindkraftverk redan är vanliga är det mer accepterat med
ytterligare nya vindkraftverk medan det i länder
som Sverige, där vindkraften är en relativt ny
företeelse, inte är ovanligt med en stor osäkerhet
inför detta nya landskapselement.
Förhållandena vid Gabrielsberget
Gabrielsbergets högsta höjd når 222 m.ö.h.,
sydost om det nu aktuella utredningsområdet
för vindkraft. I det omgivande landskapet finns
inom någon mil några höjdryggar som sticker
upp på lite högre höjd; Bräntberget i nordväst
(292 m.ö.h.), Ålidberget i nordost (237 m.ö.h.)
och Bergsjöberget i norr (233 m.ö.h.). Lågpunkter i det nära omgivande landskapet finns utmed
den djupt nedskurna Lögdeälven i norr och öster
liksom naturligtvis utmed kusten.
Utredningsområdet ligger inom den region som
i Landskapskarakterisering Västerbottens län
(Ramböll 2010) beskrivs som kustnära kulturbygd. Inom regionen finns bebyggelse främst i
anslutning till sjöar eller vattendrag. Dalgångarna har varit viktiga kommunikationsleder och
i regionen finns gott om historiska lämningar. I
karakteriseringen framgår att tydliga och karakteristiska höjdryggar i regionen kan påverkas
negativt av konkurrerande uppstickande element.
Bebyggelsen runt Gabrielsberget är koncentrerad till just dalgångarna runt större vattendrag.
I Lögdeälvens och Saluåns dalgångar ligger ett
flertal byar. Större byar med jordbruksmark finns
främst utmed de nedre delarna av Lögdeälven.
De samhällen och byar som omger utredningsområdet har sammanlagt ca 1400 invånare, se
karta i figur 16.
Skadeförebyggande åtgärder
En rad åtgärder har vidtagits och kommer att
vidtas för att begränsa anläggningens påverkan
på omgivningarna. Åtgärderna presenteras samlat
i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för
landskapsbilden är följande:
Bebyggelse,
besöksmål
Invånare
Riktning
från
byn
Avstånd
(km)
Synbarhet från byarna
Den närmaste bostadsbebyggelsen utgörs av
byarna Östra Nyland, Aspeå, Ava, Jansmark och
Salberg. Närmaste permanent bebodda bostadshus ligger i Östra Nyland, ca 1,7 km från närmast
planerade vindkraftverk. Inga personer bor inom
1 km från anläggningen och bara ett fåtal (de i
Östra Nyland) inom 2 km från anläggningen.
Däremot finns ett fritidshus vid Tällvattnet, ca
1 km från närmaste planerade vindkraftverk.
De större befolkningskoncentrationerna i Ava,
Aspeå och Lögdeå ligger mellan 4 och 8 km från
verksamhetsområdet.
Bebyggelsen i Ångermanland ligger traditionellt i kanten mellan åker och skogsbeklädda
Höjd
(m
ö.h.)
Bedömning av synbarhet och förändring av landskapsbild
Lögdeå - Aspeå
847 (Lögdeå, Aspeå, Ava, Rönnholm
och Mo)
VNV
5,5
20
Förändringen blir liten. Byarna är spridda i ett öppet
landskap med utbilckar mot berget. Den nuvarande
anläggningen syns väl från delar av byarna. Gabrielsberget Väst planeras långt från byarna och kommer
till viss del vara skymd bakom bl.a. det närliggande
Lidberget.
Ava
847 (Lögdeå, Aspeå, Ava, Rönnholm
och Mo)
NV
8,5
10
Ingen förändring. Byns läge vid bergsmassivets fot gör
att vindkraftanläggningen på Gabrielsberget, vare sig
den befintliga eller den nu planerade, är synlig från
själva byn, dock från omgivande åkermarker
70
Måttlig förändring. Från västra delen av byn kommer
vindkraftverken inom Gabrielsberget Väst vara mer
synliga än den befintliga anläggningen som skyms
något av Storsvedjeberget. Östra Nyland ligger så
nära bergets fot att varken befintlig eller ny anläggning kommer vara synlig
Nyland
Salberg
24
8
Jansmark
NNV
3,9
SO
3
150
Måttlig förändring. Storberget skymmer till viss del
men vindkraftverken inom Gabrielsberget Väst kommer att vara synliga främst från den norra delen av
byn
SV
2
130
Stor förändring. Vindkraftverken inom Gabrielsberget
Väst kommer att vara väl synliga från byn
Tällvattnet fritidshus
0
O - SO
1
180
Stor förändring. Något eller några av vindkraftverken
inom Gabrielsberget Väst kommer att vara synliga,
från en plats som idag har en helt orörd landskapsbild
Aspeå fäbodar
0
VNV
-
150
Liten förändring. Både några vindkraftverk inom den
befintliga anläggningen liksom några av vindkraftverken inom Gabrielsberget Väst kommer att vara
synliga
Tabell 6. Förteckning över omgivande bebyggelse och besöksmål med antal invånare, riktning mot området för vindkraft,
ungefärligt avstånd mellan utredningsområdet och centrala delen av byn, höjd över havet i centrala delar av byn samt en
bedömning av i vilken mån och hur Gabrielsberget Väst vindkraftanläggning blir synlig. Antal invånare är det antal personer
som var skrivna på adresser inom byarna under 2011.
53
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
• Vindkraftverken kommer att ha en färg
som gör att synbarheten minskar. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade.
Utformningen av verken blir enhetlig, utan
logotyper eller reklam på vindkraftverkens
torn.
• Blinkfrekvensen på hinderbelysningen kommer, i möjligaste mån, att vara synkroniserad
med hela anläggningen på Gabrielsberget.
• I det fall det blir aktuellt med högintensivt,
blinkande vitt ljus kommer detta, i den mån
det är tekniskt möjligt, att avskärmas så att
det inte når markytan inom fem km från
respektive ljuskälla.
0
36
!
(
!
(
!
(
93
0
30
!
(
0
!
(
0
0
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
189
8
!
(
44
!
(
0
0 !
(
!
(
32
!
(
24
847
0
!
(
!
(
17
0
!
(
Nytt utredningsområde
!
(
13
!
(
7
Ü
Befolkning per område
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Befintlig vindkraftanläggning
!
(
!
(
78
Platser utan befolkning
0
Antal invånare
3
6 km
Figur 16. Befolkning i omgivande samhällen och byar.
sluttningar, något som är fallet även i byarna runt
Gabrielsberget. Det tydligaste exemplet är kanske
Ava som ligger vid bergsmassivets fot varför hela
vindkraftanläggningen på Gabrielsberget inte alls
är synlig från bebyggelsen i byn, dock från det i
övrigt öppna landskapet i byn. I Östra Nyland
ligger Storsvedjeberget (195 m.ö.h.) med sin
skarpa sydvästsluttning och döljer bergplatån från
bebyggelsen. I Salberg höjer sig Storberget nära
byn och skymmer delvis anläggningen.
Synbarheten från respektive by redovisas i tabell
54
6.
Besökares upplevelser
Från E4 syns den redan befintliga anläggningen
väl på flera platser utmed sträckan från norr om
Husum till strax norr om Nordmaling. Den nu
planerade anläggningen inom Gabrielsberget
Väst kommer vara den del som ligger längst från
E4 och den förändrar därför inte landskapsbilden
eller trafikantupplevselsen i någon stor grad.
Fotomontage
Idag finns redan ett flertal vindkraftverk uppförda
inom den befintliga anläggningen på Gabrielsberget vilket gör att det går att få en uppfattning
om hur även den nya anläggningen Gabrielsberget Väst kommer att uppfattas. För att ytterligare
underlätta redovisas dock ett antal fotomontage
med den nu planerade anläggningen (se längre
fram i detta avsnitt). Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 200 m höga
vindkraftverk, den största modell som kan vara
aktuell inom Gabrielsberget Väst, från följande
platser i omgivningarna, se karta i figur 17:
• Salberg
• Jasmark
• Lögdeå
• Aspeå fäbodar
• Ava
• Nyland
• Tällvattnet
Utöver fotomontagen redovisas invånarantal och
bedömd synbarhet från samtliga byar närmast
utredningsområdet i tabell 6 på.
Kumulativa effekter
Vid bedömningen av kumulativa effekter för
landskapsbilden är det rimligt att ta i beaktande
sådana anläggningar som redan getts tillstånd.
Den nu planerade anläggningen Gabrielsberget Väst kommer visserligen att ha kumulativa
effekter för landskapsbilden med den befintliga
anläggningen på Gabrielsberget, men dessa
anläggningar bör snarare betraktas som en enhet
då de dels kommer att vara sammanbyggda rent
tekniskt, dels stå i gräns med varandra.
I övrigt finns inga tillståndsgivna anläggningar
nära Gabrielsberget men nämnas kan följande
anläggningar för vilka planering startat inom
någon dryg mil från Gabrielsberget:
Balticgruppen AB (genom Apoidea AB) planerar en vindkraftanläggning med ca 20 vindkraftverk mellan Orrböle och Storfall, ca 11,5 km
nordost om utredningsområdet på Gabrielsberget.
Norr om detta område, vid Stenberg, och i
direkt anslutning till Balticgruppens område,
planerar Kraftö AB en vindkraftanläggning med
mellan 30 och 50 vindkraftverk.
Utöver detta har Kraftö AB tidigare undersökt
möjligheterna för en vindkraftanläggning med
upp till 30 vindkraftverk direkt söder om den befintliga vindkraftanläggningen på Gabrielsberget.
I närområdet kring den nu planerade anläggningen Gabrielsberget Väst finns få platser där
någon av dessa planerade anläggningar kommer
att vara synbara samtidigt som anläggningen på
Gabrielsberget. De kumulativa effekterna i form
av förändringar för landskapsbilden bedöms
därför som små.
Hinderbelysning
I landskapet runt utredningsområdet för vindkraft förekommer konstgjorda ljuskällor främst
vid den samlade bebyggelsen i Lögdeå men även
i de mindre byarna runt om utredningsområdet.
De befintliga vindkraftverken på Gabrielsberget
är försedda med hinderbelysning i form av ett
rött, medelintensivt ljus.
Alla vindkraftverk inom Gabrielsberget Väst
kommer att förses med hinderbelysning i enlighet
med gällande regelverk. Om vindkraftverken blir
över 150 m höga ska anläggningens ytterkanter
förses med högintensivt, vitt, blinkande ljus på
tornets topp medan vindkraftverken innanför
dessa förses med lågintensivt, rött, fast ljus. Det
högintensiva vita ljuset kommer, i den mån det är
tekniskt möjligt, att avskärmas så att det inte når
markytan inom fem km från respektive ljuskälla.
Sammanvägd bedömning
En viktig parameter att ta hänsyn till är om vindkraftverken får olika utformning mot de nuva55
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Utmed vägarna i övrigt är det i huvudsak inom
byarna, där öppen odlingsmark skapar utblickar
mot utredningsområdet för vindkraft, som det
sker en viss förändring av landskapsbilden till
följd av den nu planerade anläggningen. Från
flertalet byar är dock, som beskrivits i tabell 6,
förändringen liten vid sidan av den som redan
skett med befintlig anläggning.
Från besöksplatsen Aspeå fäbodar kommer både
några vindkraftverk inom den befintliga anläggningen liksom några av vindkraftverken inom
Gabrielsberget Väst att vara synliga. Den nya
anläggningen medför därför en liten förändring
av landskapsbilden och därmed av upplevelsen
från Aspeå fäbodar.
Bedömningen är att den nya vindkraftanläggningen Gabrielsberget Väst inte kommer att
förändra landskapsbilden från något naturreservat
i omgivningarna annat än obetydligt.
_
^
_
^
_
^
_
^
_
^
_
^
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
^ Nya fotopunkter
_
_ Gamla fotopunkter
^
_
^
Ü
Nytt utredningsområde
Befintlig vindkraftanläggning
0
1,5
3 km
Figur 17. Fotopunkter för montage som visas på följande sidor.
rande och därigenom kommer att uppfattas som
annorlunda. En vindkraftanläggning med sex nya
vindkraftverk i anslutning till 40 redan uppförda
vindkraftverk innebär en liten förändring av
landskapsbilden.
Eftersom den nu aktuella anläggningen planeras
längre bort från större koncentrationer av bebyggelse än den befintliga anläggningen kommer inte
heller förändringarna av landskapsbilden i mörker
att vara annat än liten, trots att en annan typ av
56
hinderbelysning kan komma att användas och
trots att anläggningen kommer att synas betydligt
mer från enstaka hus.
Säkerhet i bedömningen
Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från
programvaran WindPro som används inför de
flesta vindkraftetableringar i landet.
Stor förändring
Måttlig förändring
Liten förändring
Obetydlig förändring
Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet
eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett
mycket stort antal människor
berörs.
Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande
landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över
omgivande landskap är
måttlig eller liten, ett stort
antal människor berörs.
Ingreppet är måttligt.
Anläggningens ingrepp
i landskapet innebär att
kontrasten och dominansen
mot omgivande landskap är
liten, ett måttligt antal människor berörs.
Ingreppet är litet. Anläggningen
samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande
landskap är liten, ett litet antal
människor berörs.
Tabell 7. Bedömningsgrunder för landskapsbilden.
57
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Figur 18. Fotomontage från entrén vid Aspeå fäbodar. Några vindkraftverk inom befintlig anläggning kan skymtas mellan
träden.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Figur 19. Fotomontage från åkrarna söder om byn Ava där i första hand den befintliga anläggningen är synlig.
Figur 20. Fotomontage från Nyland med Östra Nyland i bildens mitt. Vindkraftverken inom Gabrielsberget Väst är markerade
med en ruta i bilden.
58
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Figur 21. Fotomontage från stranden nedanför fritidshuset vid Tällvattnet.
Figur 22. Fotomontage vid Salberg med Abborrtjärnen bakom den första trädridån.
59
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Figur 23. Fotomontage vid Jansmark. Vindkraftverken inom Gabrielsberget Väst är markerade med en ruta i bilden
60
En utbyggnad av vindkraft på Gabrielsberget
kommer att påverka naturmiljöerna genom direkt
förlust och viss fragmentering av livsmiljöer samt
genom störningar från ljud och mänskliga aktiviteter under anläggnings- och drifttid.
Nedan beskrivs hur konsekvenserna bedöms för
olika typer av naturvärden:
Skadeförebyggande åtgärder
En rad åtgärder har vidtagits och kommer att
vidtas för att begränsa anläggningens påverkan
på omgivningarna. Åtgärderna presenteras samlat
i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för
naturmiljöerna är följande:
• Vindkraftverk med tillhörande uppställningsytor kommer inte att förläggas inom
våtmarker eller andra naturvärden av högsta
naturvärde (klass 1) såsom dessa redovisas på
karta i figur 11.
• Vindkraftverk med tillhörande uppställningsytor kommer inte (se karta i bilaga 5) att
förläggas inom våtmarker eller andra naturvärden av högt naturvärde (klass 2) såsom
dessa redovisas på karta i figur 11.
• I möjligaste och rimligaste mån kommer
vägsystemet att dras utanför områden med
högsta och höga naturvärden (klass 1 och 2)
såsom dessa redovisas på karta i figur 11.
• Det nya vägsystemet kommer i första hand
att förläggas på torr mark, dock så att det i så
liten utsträckning som möjligt tar hällmarker
i anspråk.
• Eventuella vägpassager över våtmarker och
fuktstråk ska undvikas. I de fall detta inte är
möjligt kommer sådana passager utformas så
att våtmarkens hydrologi bibehålles genom
att ett materialavskiljande lager av geotextil
används mellan våtmark och vägkropp.
• För att undvika markavvattning ska vägdiken
inte anläggas över våtmarker eller i anslutning
till vattendrag eller andra vattenmiljöer.
• Eventuella vägpassager över öppna vattendrag
kommer anläggas med trummor, så att vatten
och vattenlevande djur kan passera under
vägen.
• Det interna ledningsnätet förläggs i huvudsak som markkabel i en vall parallellt med
vägsystemet.
• Om bon av stora rovfåglar eller i övrigt känsliga fågelarter påträffas under det fortsatta
utredningsarbetet eller under anläggningsarbetet ska hänsyn tas till detta och det kommer att övervägas om arbetet kan justeras i tid
eller rum så att störningar kan minimeras.
• Vid en framtida avveckling av vindkraftanläggningen kommer allt material, inom
ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Vindkraftverken kommer att nedmonteras och bortforslas, fundamenten kommer att
täckas med ett jordlager med några decimeters djup. På anläggningsytorna planteras
skog.
Inga konsekvenser för skyddade områden
Inom utredningsområdet för vindkraft finns
i dagsläget inga formellt skyddade områden.
Den skyddade natur som finns i det omgivande
landskapet i form av riksintressen, naturreservat,
Natura 2000-områden och biotopskydd kommer
inte att påverkas av en vindkraftetablering i det
föreslagna området.
Det kortaste avståndet från planerade vindkraftverk till Saluån, det närmaste området av riksintresse för natuvård, är 2 km. De platsbundna
naturvärdena inom riksintresseområdet kommer
varken indirekt eller direkt att påverkas.
Små konsekvenser för skogliga naturvärden
Skogen inom inventeringsområdet består till
största delen av tall. På krönen dominerar hällmarkstallskogar. Mellan de torra hällarna finns
svackor med mer fuktighetskrävande mossor.
Några av hällmarkerna har befunnits hysa höga
naturvärden; objekt C, D, I och J av naturvärdesklass 2 och objekt F av klass 1 (se karta i figur 11
liksom i den särskilda naturvärdesinventeringen).
Generellt är det ont om både torrakor och tallågor i större delen av området, men det finns en
sluttning i väster där det är gott om båda delarna
och som därför har höga naturvärden (objekt E,
klass 2).
Ytterligare ett område med höga naturvärden
finns inom utredningsområdet. Det är ett brandfält (objekt B, klass 1) med mycket lång obruten
kontinuitet av tall, vilket gynnar många arter av
marksvampar. Dessutom innehåller objektet väldigt mycket död ved, såväl liggande som stående,
såväl bränd som obränd.
Med hänsyn till de skadeförebyggande åtgärder
61
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.7 Konsekvenser för
naturmiljöer, fåglar och övrig
fauna
som kommer att vidtas blir den sammantagna
bedömningen att konsekvenserna för de skogliga
naturvärdena blir små.
Våtmarker
Knappt en tredjedel av utredningsområdet utgörs
av våtmarker. Ett par öppna vattenytor finns, men
de är mycket små. De myrar som har höga naturvärden (klass 2) är objekt A (uppdelat på fem från
varandra avskilda delområden), G och H (se karta
i figur 11).
Myrarnas främsta kvalitéer ligger i att de utgör
tämligen naturliga och opåverkade ekosystem. De
mineralfattiga förhållandena gör dock att floran
inte är särskilt anmärkningsvärd. Våtmarker är till
sin natur känsliga för ingrepp som kan påverka
hydrologin.
Med hänsyn till de skadeförebyggande åtgärder
som kommer att vidtas blir den sammantagna
bedömningen att konsekvenserna för de våtmarkernas naturvärden blir små.
Vattendrag
Eftersom utredningsområdet ligger högt i terrängen är de få vattendrag som finns små. Ett
antal mindre tjärnar finns inom utredningsområdet. De föreslagna nya vägarna inom utredningsområdet berör inga vattendrag.
Den planerade anläggningens konsekvenser för
vattendrag blir obetydliga.
Fåglar
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Generellt om påverkan på fågelfaunan
Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av
vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena på marken. Påverkan kan delas in i:
• Förluster av livsmiljöer till följd av vindkraftanläggningens markanspråk och störningseffekter (drift samt bygg- och underhållsarbete)
• Kollisioner med rotorblad, torn och luftledningar
• Barriäreffekter för flygande fåglar till följd av
undvikandebeteenden
• Eldöd till följd av kontakt med ledningar och
transformatorer
Lokaliseringen av en vindkraftanläggning är
sannolikt den faktor som har störst betydelse för
effekterna på fåglar (Widemo 2007, Naturvårdsverket 2011). Etableringar på platser med viktiga
62
häcknings- och rastförekomster av utpekade arter,
större fågelkolonier eller flyttstråk t.ex. utmed
dalgångar eller kuster kan orsaka negativa effekter
på fåglarnas livsmiljöer eller en ökad dödlighet.
Artspecifika beteenden, topografi och fåglarnas lokala rörelsemönster är dock också viktiga
faktorer som kan styra påverkansgraden (se t.ex.
Barrios & Rodriguez 2004).
Hur vindkraftsutbyggnad påverkar skogslevande
fåglar är studerat i begränsad omfattning. Kunskapen om vindkraftens effekter på fågelfaunan är
till stor del baserad på studier i öppna marker och
vid kusten. I skogsmark berörs andra fågelarter
och utbyggandens konsekvenser på naturmiljöer
och landskapet blir delvis annorlunda. Påverkan
genom habitatförluster, fragmentering och barriäreffekter, buller och kollisionsrisker kan dock
antas fortsatt vara i fokus.
Kollisionsrisker
Fåglar kan kollidera med vindkraftverk, framför
allt med rotorbladen. Generellt sett är risken
mycket liten och antalet dödsfall per verk och år
är i genomsnitt mycket lågt enligt tillgängliga
data. Färska beräkningar visar på i medeltal 7,6
kollisioner per verk och år (Dahlén 2010), men
inverkan av några extremfall gör att medianvärdet
är betydligt lägre (två kollisioner per vindkraftverk och år). Det sistnämnda bedöms vara mer
representativt om områden med rik förekomst av
utsatta arter undviks vid etableringar.
Studier visar att rovfåglar verkar vara särskilt
sårbara för vindkraftsetableringar genom kollisioner med vindkraftsverkens rotorblad (se bl.a.
Madders & Whitfield 2006). Orsakerna är oklara
men flera studier antyder att stora rovfåglar som
örnar och gamar är överrepresenterade bland de
fåglar som dödas i kollisioner med vindkraftverk (t.ex. Barrios och Rodriguez 2004). Även
om riskerna generellt beräknas vara mycket små
(Whitfield 2009) är sannolikheten för kollisioner
ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar
är stor (Barrios och Rodriguez 2004), t.ex. i övervintringsområden eller i goda häckningsmiljöer.
Skogshöns kan också dödas i kollisioner med
vindkraftverk (se t.ex. Dahlén 2010). Även om
studier av tjäder och orre i stort sett saknas så
visar skotska och norska studier att dalripor inte
tycks undvika områden med vindkraftverk (Pearce-Higgins m.fl. 2009, NINA 2010). Situationen
på Smöla i Norge där många ripor dödats i kollisioner skiljer sig såpass mycket från det svenska
skogslandskapet att man bör vara försiktig med
att dra långtgående paralleller.
Biotopförluster och störningar till följd av en
utbyggnad kommer att ske, men främst är det
vanliga skogslevande fågelarter som lokalt kan
påverkas negativt av markanspråken för vägar och
vindkraftverk. Under byggskedet är det troligt att
skogslevande fåglar undviker delar av utredningsområdet p.g.a. buller och andra aktiviteter, men
bullret och andra störningar under driftskedet
bedöms endast lokalt ge bestående effekter.
Häckande fåglar inom utredningsområdet
Flera områden har i naturvärdesinventeringen
bedömts ha höga naturvärden. Områdena med
höga naturvärden är dock inte av ett sådant slag
att de förväntas hysa koncentrationer av, för vindkraftsutbyggnad, känsligare arter. En lokalisering
av vägar och vindkraftverk i utredningsområdet
bedöms därför generellt att ha liten påverkan på
miljöer med höga värden för fågellivet.
I utredningsområdet förväntas dock grönbena
(Fågeldirektivet, bilaga 1), ljungpipare, orre och
tjäder finnas. Dessa arter är upptagna i Vindvals
rapport (Naturvårdsverket 2011; tabell 8.1), där
det föreslagits skyddszoner på 1 km till större
spelplatser av tjäder (>5 tuppar) och orre (>10
tuppar) samt 500 m till häckningar av grönbena
och ljungpipare. Dessutom föreslås buffertzoner
på 1 km till boplatser för stora och medelstora
rovfåglar.
Det är inte sannolikt med flera häckande
rovfåglar i eller nära utredningsområdet. Möjligen häckar tornfalk eller någon annan vanligare
rovfågel vilka möjligen kan störas av en vindkraftsetablering.
Tjäder sågs inom utredningsområdet vid den
naturvärdesinventering som genomfördes i området. Skogen består visserligen på flera ställen av
öppnare hällmarker vilka är potentiella spelplatser
för tjäder. men varken inventeringen eller uppgifter som framkommit i samråd eller kontakt med
lokala jaktlag indikerar att någon större spelplats
för tjäder (>5 tuppar) förekommer inom utredningsområdet.
Orrspel förekommer på Gabrielsberget och
några av de öppnare myrarna inom utredningsområdet skulle kunna hysa spelplatser för orre.
Det har dock inte framkommit uppgifter om
någon större spelplats (>10 tuppar) i utredningsområdet. Någon sådan spelplats har heller inte
hittats i Gabrielsbergets utredningsområde.
Grönbena och ljungpipare häckar sannolikt med
något par inom utredningsområdet då de har
observerats vid några tillfällen under de inledande
inventeringarna inom ramarna för kontrollprogrammet vid Gabrielsberget. Arterna är dock
relativt vanliga i norra delen av Sverige och finns
på många myrmarker.
Andra arter upptagna i Fågeldirektivets bilaga
1, och bedöms finnas i utredningsområdet eller
dess närhet är gråspett, smålom, spillkråka och
tretåig hackspett. Tretåig hackspett är dessutom
upptagen på den nationella rödlistan som sårbar
(VU) och smålom är klassad som nära hotad
(NT). Tretåig hackspett, spillkråka och gråspett
rör sig sällan över trädtoppshöjd och riskerar inte
påverkas av en kollisionsrisk. Det finns dock en
risk för störning, främst under byggskedet. Konsekvenserna för dessa arter bedöms dock som små
eller obetydliga.
Smålommen har ett beteende där den regelbundet flyger mellan häckningstjärnen och ett större
fiskevatten. Under dessa flygturer riskerar den
sannolikt att kollidera med vindkraftverk. Inom
utredningsområdet finns endast en mindre tjärn
Gåsttjärnen som bedömts vara för liten för häckande smålom. Även det relativt stora avståndet
till större lämpliga fiskevatten talar för att smålom inte häckar inom utredningsområdet.
Sträckande fåglar över utredningsområdet
En rad studier visar att flyttande fåglar, t.ex.
sjöfåglar och rovfåglar, generellt har mycket låg
risk att kollidera med vindkraftverk (referenser i
Naturvårdsverket 2011). Tidigare års sträckstudier visar att fågelsträcket förbi Gabrielsberget
är ganska begränsat och som regel passerar i
ett stråk på ganska bred front. Inga markerade
ledlinjer som höjdryggar eller dalgångar vilka
kan konstatera att sträcket finns eller går genom
utredningsområdet.
Två års sträckfågelräkningar vid närliggande
vindkraftparker i Hörnefors och Sikeå, mitt i viktiga flyttstråk för tranor och rovfåglar, visar också
att den största delen av de flyttande tranorna och
rovfåglarna i god tid viker undan för vindkraftverken eller (i tranornas fall) passerar över dem på
rejäl höjd (Enetjärn Natur, opubl.). Vid Hörnefors sker också eftersök med tränad fågelhund
runt tre vindkraftverk. Ännu har inga döda fåglar
hittats där efter tre säsonger, vår och höst 2010
och vår 2011 (bl.a. Andersson 2011, Enetjärn
Natur, opubl.). Gabrielberget Väst bedöms ha en
betydligt lägre sträckintensitet än området kring
Hönefors och Sikeå.
En vindkraftutbyggnad vid Gabrielsberget
Väst bedöms ändå kunna medföra enstaka kollisioner med flyttande rovfåglar, t.ex. fiskgjuse,
63
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Biotopförluster
men sammantaget pekar tillgänglig kunskap på
att riskerna är små och att antalet dödade fåglar
troligtvis blir mycket litet. De exakta positionerna
bedöms i sig vara av mindre vikt för riskerna utan
det handlar om antalet vindkraftverk osv.
Sammantaget om konsekvenser för fåglar
Med hänsyn till de skadeförebyggande åtgärdersom kommer att vidtas (med de värdefullaste
områdena undantagna från anläggningsarbeten)
och med hänsyn till att fågelfaunan domineras
av för omgivningarna vanliga fågelarter, bedöms
konsekvenserna sammantaget för dessa arter som
små.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Däggdjur
Det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på däggdjur. De som finns pekar på vissa,
om än temporära, effekter under byggfasen då
det pågår mycket arbeten och mänsklig aktivitet
inom utredningsområdet. Under denna fas kan de
större däggdjuren undvika utredningsområdet i
viss utsträckning (Álvares m.fl. 2011, Flagstad &
Tovmo 2010, Walter m.fl. 2006, Wallin 1998).
Vägtrafik utgör en störningsfaktor för många
större däggdjursarter, men trafikmängden i en
vindkraftanläggning i drift är mycket låg i förhållande till de trafiknivåer där störningseffekter
normalt anses göra sig gällande (Helldin m.fl.
2010). Intill utredningsområdet finns vägar som
byggts i samband med de första etapperna av
Gabrielbergets vindkraftsanläggning. Inom det
nu aktuella utredningsområdet är vägar dock ett
helt nytt inslag.
Den habitatförlust en vindkraftanläggning medför utgör en liten andel av landskapet som helhet
och för de flesta landlevande däggdjur, som rör
sig över stora ytor, utgör denna habitatförlust
troligen ingen betydande faktor (Kuvlesky m.fl.
2007, Arnette m.fl. 2007).
Buller från vindkraftverk skulle kunna störa
djurens verbala kommunikation eller försämra
djurens förmåga att uppfatta rovdjur som närmar
sig. En studie från norra Tyskland visade dock
inga tecken på att småvilt som fälthare, rådjur
eller rödräv fördelar sig annorlunda eller använder livsmiljöer på ett annat sätt i områden med
vindkraftanlägningar än i referensområden utan
vindkraft (Menzel & Pohlmeyer, 1999). Studien
visade också att inom en radie av 10 – 1000 m
från ett vindkraftverk var användandet av området lika för alla avstånd till vindkraftverket.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för däggdjur under driftsfasen som obetydliga och under
byggfasen som små-måttliga.
Fladdermöss
De barrskogar och myrmarker som förekommer
i utredningsområdet bedöms inte rymma miljöer
som är viktiga för fladdermöss. Utredningsområdet ligger knappt en mil från kusten och berörs
inte av eventuella sträckkoncentrationer efter
kusten. Inga andra tydliga ledlinjer finns heller
genom utredningsområdet. Bedömningen är därför att risken för påverkan på fladdermöss är liten.
Sammanvägd bedömning
Höga naturvärden finns i några delar, både i form
av myrmarker och äldre skogsbestånd. Dessa
områden kommer dock i huvudsak att undvikas
vid fortsatt projektering av den planerade anläggningen med dess vindkraftverk och tillhörande
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Stor eller måttlig påverkan på nationella
värden, eller stor
påverkan på värden
av regionalt intresse.
Liten påverkan på
nationella värden eller
måttlig påverkan på
värden av regionalt
intresse.
Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt
intresse.
Obetydlig påverkan på
värden av lokalt/regionalt intresse.
Förbättrade förutsättningar för naturvärdena.
Stor påverkan på
starkt hotad art.
Måttlig påverkan på
starkt hotad art eller
stor påverkan på sårbar art.
Liten påverkan på
sårbar art eller måttlig
påverkan på nära
hotad art.
Obetydlig påverkan
på sårbar art eller
liten påverkan på nära
hotad art.
Förbättrade förutsättningar för rödlistad art.
Tabell 8. Bedömningsgrunder för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna.
64
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna
är stor till måttlig. Områdets förutsättningar
är väl kända genom den naturinventering som
genomförts inom utredningsområdet och genom
de inventeringar som genomförts i närliggande
anläggning liksom i samband med det pågående
kontrollprogrammet för Gabrielsberget Nord
och Syd. Någon regelrätt inventering av fladdermusfaunan har inte genomförts, utan här
grundar sig bedömningen på kunskap om fladdermusförekomster i regionen och i den aktuella
naturmiljön. Trots att ingen regelrätt fågelinventering gjorts i området bedöms säkerheten
i bedömningarna ändå som god till följd av de
inventeringar som gjorts i närområdet. Då det
finns mycket få studier av vindkraftens påverkan
på däggdjur kan bedömningen av påverkan på
dessa endast göras med måttlig säkerhet.
8.8 Konsekvenser för friluftslivet
Inga särskilt utpekade områden för friluftslivet förekommer inom utredningsområdet för
vindkraft. Lögde älv, som är av riksintresse för
friluftslivet, ligger som närmast 4 km från den
planerade vindkraftanläggningen.
Utredningsområdet utmärker sig inte som
särskilt viktigt för naturupplevelser. Både älgoch småviltsjakt bedrivs emellertid i och kring
utredningsområdet. Markerna nyttjas till viss
del för bärplockning och skoter- och skidåkning
förekommer i utredningsområdet under vinterhalvåret. En skoterled går delvis genom utredningsområdets södra del.
Vindkraftanläggningen kommer inte att vara
inhägnad, utan allmänheten kommer fortsatt att
kunna röra sig fritt inom utredningsområdet.
Befintlig skoterled kommer fortsatt att kunna
användas.Vindkraftverken med tillhörande
infrastruktur kommer dock att påverka naturupplevelserna i utredningsområdet. Lokalt kan ljudet
från vindkraftverken vara störande för upplevelsen av den tysta naturen. Det kommer ljudmässigt inte att bli någon märkbar skillnad i och
med den redan befintliga vindkraftanläggningen
på Gabrielsberget med 40 redan tillståndsgivna
vindkraftverk.
Några betydande negativa effekter på jaktbara
däggdjur och fåglar i området förväntas inte på
lång sikt, även om aktiviteterna under främst
byggskedet lokalt kan störa viltet. Däremot kan
själva naturupplevelsen av jakten påverkas av det
fysiska intrång och ljud som vindkraften medför
i området. Ljudet från vindkraftverken kan också
lokalt påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skällande hund, vid t.ex. älgjakt
eller harjakt, i omedelbar närhet till vindkraftver-
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Stor eller måttlig
påverkan på nationella värden, eller stor
påverkan på värden av
regionalt intresse.
Liten påverkan på
nationella värden eller
måttlig påverkan på
värden av regionalt
intresse.
Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt
intresse.
Obetydlig påverkan på
värden av lokalt/regionalt intresse.
Förbättrade förutsättningar för friluftslivets
intressen.
Stor påverkan på de
naturupplevelser som
är viktiga i området.
Måttlig påverkan på de
naturupplevelser som
är viktiga i området.
Liten påverkan på de
naturupplevelser som
är viktiga i området.
Obetydlig påverkan
på de naturupplevelser som är viktiga i
området.
Tabell 9. Bedömningsgrunder för friluftsliv.
65
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
infrastruktur. Sammantaget bedöms påverkan och
effekter innebära små konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna.
ken. Tillgängligheten inom utredningsområdet
kommer dock att öka när det nya vägnätet tas i
bruk.
Skadeförebyggande åtgärder
Friluftslivet kommer inte att förhindras av vindkraftsanläggningen även om upplevelserna kommer att förändras. Den skadeförebyggande åtgärd
som är av relevans för friluftslivet är följande:
• För att ha möjlighet att under byggskedet
begränsa konsekvenser för dem som jagar
inom utredningsområdet kommer en dialog
att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet startar.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Bedömning
Riksintresset Lögde älv bedöms inte påverkas
annat än visuellt och då i marginell grad, då
vindkraftanläggningen kommer att vara synlig
på långt håll från enstaka platser i riksintresseområdet (se även avsnitt 8.5 Konsekvenser för
landskapsbilden).
Den jakt som bedrivs på Gabrielsberget bedöms
inte påverkas i stor utsträckning när vindkraftanläggningen är i drift (se avsnitt 8.14 för bedömningen av konsekvenser för jakten under
byggskedet). Ett licensområde för älgjakt berörs
av utredningsområdet för vindkraft. Den färdiga
vindkraftanläggningen kommer inte att innebära
några begränsningar för jakten. Precis som för all
jakt är det dock på den enskilde jägarens ansvar
att iaktta försiktighet vid avlossande av skott, och
hit räknas hänsyn till den egendom som själva
vindkraftverken utgör.
Den färdiga vindkraftanläggningen kommer
inte heller att innebära några begränsningar för
skotertrafiken.
Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet blir obetydliga. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva
naturen påverkas inte. Upplevelserna kommer
inte att förändras så mycket då det redan finns en
befintlig vindkraftsanläggning intill men möjligheterna att uppleva ostördhet på i det stora
bergsområdet kommer ändå att minska.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor
eftersom det är förhållandevis lätt att förutse vilka
konsekvenserna blir då det finns god kunskap om
hur området nyttjas för friluftsliv.
66
8.9 Konsekvenser för
kulturmiljön
Värdefulla kulturmiljöer, så som kulturreservat
eller riksintresseområden för kulturmiljövården,
och byggnadsantikvariatiskt intressanta objekt eller byggnadsminnen finns varken i eller i närheten av utredningsområdet för vindkraft.
Aspeå fäbodar ligger ca 1,5 km öster om utredningsområdet. De planerade samt de befintliga
vindkraftverken kommer att ses från fäbodarna.
Skadeförebyggande åtgärder
Följande åtgärd kan begränsa påverkan på kulturmiljöer:
• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart
avbrytas till den del fornlämningen berörs.
Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla
förhållandet till Länsstyrelsen.
Bedömning
Bedömningen är att inga kulturhistoriska objekt
kommer att gå förlorade och att eventuella kulturhistoriska samband ska kunna uppfattas även
efter vindkraftanläggningens uppförande. Möjligtvis kan enstaka objekt påverkas visuellt, men
i så fall i liten grad. Konsekvenserna är således
obetydliga.
Säkerhet i bedömningen
En särskild arkeologisk utredning genomfördes
2008 av Västerbottens museum. Utifrån slutsatserna i denna kan konsekvensbedömningen göras
med stor säkerhet.
Inledningsvis beskrivs vilken kunskap som finns
idag vad gäller störning på ren i allmänhet och
semidomesticerad ren i synnerhet.
Beskrivningen bygger på både forskning och erfarenhet, inte minst resultaten av det kontrollprogram med avseende på rennäringen som pågått i
några år vid Gabrielsberget.
Därefter beskrivs vindkraftsprojektets effekter
på möjligheten att bedriva renskötsel i området.
Här tas ingen hänsyn till områdets värde för renskötseln. Värdet vägs däremot in i den efterföljande redogörelsen över vilka konsekvenser som
uppstår. Här vägs också de skadeförebyggande
åtgärder som ska vidtas in.
Konsekvensbeskrivningen beaktar situationen
för de samebyar som utnyttjar området och de
intrång som de redan idag påverkas av. Konsekvensbeskrivningen tar därmed hänsyn till den
kumulativa (sammantagna) påverkan.
Följande förtydligande görs för att undvika
missförstånd och missuppfattningar:
De analyser och slutsatser som framgår av kapitlet är gjorda av Enetjärn Natur. Vilhelmina norra
sameby, Vapsten sameby och bolaget har kommit
med synpunkter på dessa. Det är dock alltjämt
Enetjärn Natur som gjort bedömningarna över
projektets konsekvenser. I de fall meningsskiljaktigheter framkommit har dessa redovisats.
Slutsatser från pågående kontrollprogram
vid Gabrielsberget
För att följa upp effekterna på rennäringen till
följd av befintlig vindkraftanläggning på Gabrielsberget pågår ett flerårigt kontrollprogram (se
avsnitt 4.5). Eftersom hela vindkraftanläggningen
togs i drift 2012, och delar av den togs i drift
2011, kan kontrollprogrammet hittills redovisa
resultat enbart från själva byggtiden.
Kontrollprogrammet visar att Byrkije reinbeitesdistrikt upplevt, trots goda betesförhållanden,
svårigheter att bedriva renskötsel inom och i
närheten av vindkraftsbygget på Gabrielsberget
under själva byggtiden. Det gäller särskilt under
den andra vintersäsongen (2010/2011) då bygget
varit mer omfattande.
Eftersom vinterbetessituationen var besvärlig
och de två tidigare åren påvisat vissa svårigheter
så måste det antas att de problem som uppstått
säsongen 2011/2012 utgörs av en kombination av
vindkraftsetableringen och de besvärliga snöförhållandena. Renarna har rört sig mer och varit
mer utspridda än under tidigare år. Även renarnas
rörelsemönster och nyttjande av betesmarkerna
har varit annorlunda under byggtiden än under
tidigare år.
Slutsatserna från kontrollprogrammet är följande:
Det har konstaterats att renarna inte har velat beta
söder om anläggningen utan att de i stället rört sig i
nordlig och västlig riktning, vilket har fått till följd
att det varit ett hårt tryck på dessa kanter. Det har
även fått till följd att renskötarna varit tvungna att
flytta renarna mer aktivt med skoter från norr till
söder och att områden betats i ”fel” ordning. Renskötarna har därför behövt vara fler och även behövt
arbeta längre dagar jämfört med tidigare år. Byrkije
reinbeitesdistrikt har även varit tvunget att både
stödutfodra och nyttja helikopter, något som man
tidigare år endast gjort vid dåliga betesförhållanden.
Bolaget har ersatt samebyn för uppkomna merkostnader och samebyn är - trots de svårigheter som
uppstått - överlag nöjd med själva samarbetet med
vindkraftbolaget och man menar även att ersättningen för merkostnaderna varit en förutsätting för
att man kunnat nyttja området.
Både Byrkije reinbeitesdistrikt och bolaget har noterat att renar befunnit sig inom och i närheten av
vindkraftanläggningen. Renskötarna menar dock att
de flesta renar bara passerat igenom och att få renar
har stannat och haft betesro inom vindkraftanläggningen. Renskötarna bekräftar också att man även
flyttat med renar delvis igenom anläggningsområdet. Det har fungerat eftersom man kört skoter efter
renarna men det har samtidigt inte varit optimalt
eftersom man bland annat riskerat att möta lastbilar
och annan trafik.
Eftersom likheterna är stora mellan de olika delarna av anläggningen är det rimligt att överföra
kontrollprogrammets slutsatser om byggskedet
hittills direkt på byggskedet för den nu aktuella
anläggningen.
67
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.10 Konsekvenser för
rennäringen
Dagens kunskapsplattform
En utredning som beskriver troliga konsekvenser för rennäringen är förknippad med en rad
osäkerheter och utmaningar. Erfarenheterna
från hur renar påverkas av vindkraft är små och
forskningsresultaten tvetydiga. Dessutom är
renskötseln och samebyarnas verksamhet kom-
Vilhelmina norra sameby och Vapsten sameby har granskat texten i kapitel 8.10 och
har kommit med synpunkter som arbetats in
i texten. Bedömningen av konsekvensernas
omfattning för rennäringens markanvändning
har dock gjorts av Enetjärn Natur.
Möjliga skadeförebyggande åtgärder för
rennäringen har diskuterats mellan bolaget,
Vilhelmina norra sameby och Enetjärn Natur.
De skadeförebyggande åtgärder som anges
i MKB:n är de åtgärder som bolaget åtar sig
att vidta.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
plex att förstå och beskriva för utomstående.
Inte minst beror det på att kunskapen om det
samiska samhället i allmänhet och rennäringen i
synnerhet är mycket liten hos de flesta svenskar.
Förutsättningarna för rennäringen varierar också
mellan olika samebyar varför det är svårt att dra
generella slutsatser. Konsulterna inom Enetjärn
Natur är medvetna om dessa osäkerheter och de
svårigheter som föreligger, men har utifrån den
information som framkommit under utredningen
gjort en analys över möjliga konsekvenser.
Nuvarande kunskapsläge
I likhet med så gott som all annan verksamhet
inom renskötselområdet kan vindkraft leda till
förlust och störning på betesmarker och på så vis
vara negativ för renskötseln. Precis som för fåglar
och vilda däggdjur så sker en habitatförlust som
både beror av direkt markanspråk och bortfall
av födosöksområden och av indirekt förlust av
habitat genom störningseffekter. Störd betesro
gör också att renen lägger mer tid på flykt och
rörelser och mindre tid på bete, med energiförluster som följd. För renskötseln som verksamhet tillkommer andra negativa effekter som inte
alltid är kopplade direkt till störning av renarna.
Ett utbyggt vägnät gör det t.ex. både mer tidskrävande och dyrare att driva och samla renarna.
I och i närheten av en vindkraftpark försvåras
också metoden att samla och driva renar med
68
hjälp av helikopter. Även risken för iskast utgör
ett orosmoment för renskötarna.
Studier om renar och vindkraft
Kunskapen om hur semidomesticerade renar
(d.v.s. renar som är avlade genom urval) påverkas
av vindkraft är begränsad, även om de första erfarenheterna av påverkan under byggtiden kan visas
genom kontrollprogrammet vid Gabrielsberget.
Det finns flera studier gjorda med avseende på
vildren, men troligen är semidomesticerade renar
mindre störningskänsliga i jämförelse med vilda
renar och dessa resultat kan därför inte i sin helhet överföras och utgöra grund för bedömning
av konsekvenserna på renskötseln. Anledningen
till att en skillnad kan förväntas är (vid sidan av
aveln) att de semidomesticerade renarna hanteras
av renskötarna och därför inte har samma grad
av flyktbeteende inför människor och mänskliga aktiviteter. ”Tamhetsgraden” kan dock antas
variera mellan olika samebyar, både beroende på
avel och hur mycket renarna hanteras och vänjs
vid människor.
Studier på semidomesticerad ren är fortfarande
få till antalet och består främst av lokala beteendestudier vid mindre vindkraftanläggningar.
Studier av sådana lokala effekter är begränsade i
tid och rum eftersom de ofta fokuserar på enskilda djur och områden närmast störningskällan. En
studie på enskilda djur skapar inte en helhetsbild
som spänner över en regional påverkan, eftersom
vissa djur kan ha en sådan trygghet att de betar
inom vindkraftparken, medan huvuddelen undviker denna risk och då med ett hårdare betestryck
på andra marker som resultat.
En sådan lokal beteendestudie visade att renarna
inte stördes av vindkraftverkens rörelser eller ljud.
En annan färsk studie i Norge (som ej är publicerad) visade att djuren stördes och blev oroliga
under byggfasen, men att de inte visade tecken på
oro under driften. Efter det att parken anlagts så
vistades renarna i området i samma utsträckning
som före utbyggnaden och inte heller mindre än
i ett ostört referensområde. Forskningen på semidomesticerade renar antyder försiktigt att det är
människors närvaro och rörelser som främst stör
renarna och inverkar på flyktbeteendet. Det finns
hittills inte några studier gjorda på regionala effekter (d.v.s. studier som omfattar större områden
och hela renhjorden) vid vindkraftsetableringar.
En grupp forskare anser sig ha stöd för uppfattningen att vindkraftverken medför betydande
regionala konsekvenser för semidomesticerad ren.
Största delen av grunden till denna uppfattning
Om kumulativa effekter
Allt eftersom samhället har utvecklats så har
människan även intensifierat nyttjandet av
markerna för såväl råvaruförsörjning som infrastruktur, boende och rekreation. Inom renskötselområdet är därför konkurrensen om marken
större än någonsin och det intensiva nyttjandet
är i många avseenden mycket problematiskt för
renskötseln. Även om vissa enskilda projekt har
medfört långtgående konsekvenser och den lokala
påverkan absolut inte ska förringas så är hotet
mot samebyarnas markanvändning framförallt
förknippat med den sammantagna effekten som
uppstår när alla intrång adderas. Detta kal�las vanligen för kumulativ påverkan och ingen
ny verksamhet kan idag bedömas enbart i ljuset
av den enskilda verksamhetens påverkan. Konsekvenserna måste bedömas utifrån renskötselns
förutsättningar, och i förutsättningarna ingår de
markförluster eller andra svårigheter som redan
uppstått.
De samlade intrången kan innebära en sådan
försämring att markerna inte längre kan bära ett
tillräckligt antal renar för att försörja renskötarna.
Detta skulle då innebära att någon måste sluta
som renskötare. Det behövs ingen forskning för
att konstatera detta, speciellt med beaktande av
det intensiva skogsbruket som utan konkurrens är
den markanvändning som medför störst påverkan
på lavbete och djurhållning.
Dock är det så att övrig markanvändning adderar till den på något vis självklara rätten att
bedriva intensivt skogsbruk och i takt med att
samhället utvecklas så blir intrången (bl.a. gruvor,
täktverksamhet, infrastrukturutbyggnad och
vindkraftprojekt) större i renskötselmarkerna.
Kort sagt så innebär detta att även de mindre
använda markernas värde ökar i takt med att den
tillgängliga marken minskar.
Effekter och värden
Konsekvenserna och beskrivningen av dessa tar
sin ansats i den påverkan och effekt som vindkraftanläggningen genererar, samt den betydelse
som markerna har för de samebyar som utnyttjar
området och deras verksamhet.
För dessa parametrar finns en stor bedömningsosäkerhet som är förknippad med alltför tvetydiga vetenskapliga studier. Mot denna bakgrund
är olika rättsfall intressanta då det är av intresse
att följa hur man hanterat forskningsresultat/
kunskapsläget i olika avvägningar. Tre domar från
Mark- och miljööverdomstolen av den 23 november 2011 (M 824-11. M 825-11 och M 84711) har särskilt noterats, eftersom de beslutats i
en högre instans. Domstolen har i denna prövning resonerat kring just störningsavstånd från en
vindkraftpark i förhållande till ett viktigt uppsamlingsområde för rennäringen. Att domstolen i
detta enskilda fall har sagt att undvikelseeffekterna kan vara upp till 5 km är inte vägledande i våra
bedömningar. Domstolens resonemang om att ett
störningsavstånd beror av väldigt många faktorer
och dess resonemang kring försiktighetsprincipen
i miljöbalken är däremot vägledande för beskrivningen av effekter och konsekvenser.
I följande analys tas därför höjd för att störningen i sin helhet inryms i de beskrivningar
som görs, med beaktande av de osäkerheter som
föreligger.
I effektbeskrivningen vägs även de kumulativa
effekterna in. De påverkansfaktorer som kommer som en följd av verksamheten är framförallt
ianspråktagande av mark, nya fysiska installationer (främst vägar), buller, visuell påverkan,
samt ökad mänsklig aktivitet och närvaro. Dessa
påverkansfaktorer adderar till den påverkan som
redan finns i området till följd av Gabrielsberget
Syd och Nord, d.v.s. påverkansfaktorer som är
svåra att skilja ut från den anläggning som nu
planeras, men också till andra påverkansfaktorer
som skogsbruk, infrastruktur, frilulftsliv mm.
Effektbeskrivningen görs utifrån fyra parametrar som definierats i VindRen-projektet (ett
samarbetsprojekt mellan Svensk Vindenergi och
Samernas Riksförbund). Parametrarna är direkt
betesbortfall, barriäreffekter, spridningseffekter
och säkerhetseffekter. Det som framkommit från
samebyarna under samrådet och de erfarenheter
som Enetjärn Natur samlat på sig under tidigare
arbete med samhällsbyggnadsprojekt i rensköt69
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
stödjer sig på studier av vildren i andra miljöer än
de svenska. Forskarnas argumentation har legat
till grund för prövningar, bl.a. vid Nord-Troms
Tingsrett och den svenska Mark- och miljööverdomstolen. Enetjärn Natur har vetskap om denna
forskning, men ser samtidigt att andra forskare
erhåller andra resultat.
Mot denna bakgrund görs bedömningen att
forskningsresultaten är tvetydiga. Detta synsätt
delas av forskningsprogrammet Vindval som
i sin syntesrapport ”Vindkraftens effekter på
landlevande däggdjur” (juni 2012) påtalar att
det fortfarande råder en kunskapsbrist vad gäller
påverkanseffekter till följd av vindkraft.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
selområdet, men framför allt under pågående
kontrollprogram vid Gabrielsberget ligger till
grund för effektbeskrivningen.
Värdet (nyttjandet) är svårbedömt för en
utomstående och det grundläggs därför i stor
utsträckning på samebyarnas beskrivning av hur
de använder markerna. Även här finns ett gott
underlag i form av pågående kontrollprogram liksom den analys av lavförekomst som presenteras i
figur 15. Av den framgår det att det inom Lögdeå
vinterbetesland finns goda vinterbetesförhållanden och att just själva Gabrielsbergets platå har
mycket goda förutsättningar för lavbete. Innan
vindkraftanläggningen började etableras utgjorde
platån ett stort väglöst område med mycket goda
förutsättningar för betesro under vintern. Lögdeå
vinterbetesland utgör således en central bit i det
pussel av betesmarker som sammantaget bildar
ett uthålligt renbetesland för Vilhelmina norra
sameby och Byrkije Reinbeitesdistrikt.
De effekter som riskerar att uppstå bedöms vara
de nedanstående och de utvecklas var och en för
sig samt för bygg- respektive drifttid, med en
koppling mot nulägesbeskrivningen (värdet) och
därmed också en konsekvensbedömning:
• Direkt betesbortfall
• Barriäreffekter
• Spridningseffekter
• Säkerhetseffekter
Skälet till att effektbeskrivningarna fäster stor
vikt vid byggtiden är att den för hela anläggningen på Gabrielsberget är utsträckt över flera
år liksom att det är viktigt att beskriva effekterna
när de kommer att vara som störst, vilket är
under byggtiden. De första anläggningsarbetena
påbörjades hösten 2008 och de sista anläggningsarbetena för Gabrielsberget Väst kan komma
att avslutas vintern 2015. Givetivs kommer inte
anläggningsarbeten ha pågått kontinuerligt under
den tiden men det är rimligt att anta att betesförhållandena kommer att ha påverkats flera av dessa
vintrar.
Anläggningsarbeten på Gabrielsberget kan alltså
komma att ha pågått under upp till åtta år, följt av
ca 25 års driftstid.
Direkt betesbortfall
Med direkt betesbortfall menas de ytor som
omvandlas från naturlig mark till hårdgjorda eller
schaktade ytor.
Byggtid och drifttid
Det befintliga vägnätet inom Gabrielsberget
Nord och Syd kommer att nyttjas för att ansluta
med nya vägar till de nya verken. Uppställningsytor för vindkraftverken kommer att avverkas och
grusas. Dessa åtgärder kommer att leda till ett
betesbortfall på knappt 5 ha. Det direkta betesbortfallet inom en vindkraftanläggning är helt
försumbart i förhållande till andra effekter av
anläggningen, såsom barriäreffekter och spridningseffekter.
Skillnaden mellan direkt betesbortfall under
bygg- respektive drifttid är obetydlig. Av de ytor
som i anspråktas under byggtiden är det få som
läggs igen under drift.
Barriäreffekter
Med barriäreffekt menas att renarna skyggar för
den typ av nya företeelser i terrängen som en
vindkraftanläggning med tillhörande mänsklig
aktivitet utgör eller att den ändrar sitt beteende så
att den vandrar genom området utan att tillgodogöra sig betet i området. Ett sådant undvikande innebär flera problem, varav det indirekta
betesbortfallet, svårigheterna vid fotflytt och vid
renens fria strövning bedöms vara de främsta, se
figur 25.
Till skillnad från den relativt enkla uppgiften att
beräkna det direkta betesbortfallet så är utrymmet för osäkerheter väsentligt större när det gäller
det indirekta betesbortfall som uppstår om renen
inte föredrar utredningsområdet och dess närhet
till följd av störningen.
Renarna är individer som reagerar på skilda
sätt. En del av dem störs inte i någon omfattning medan andra är mer störningskänsliga och
skyggar för nya företeelser i terrängen. Studier
har visat att vajor med kalv generellt sett är mer
skygga än sarvar och ungdjur. Om en barriäreffekt uppstår eller inte och hur stor den är kan
därmed bero av vilka individer som studeras. I
praktisk mening försvårar självklart detta faktum
hanteringen av renarna då spridningen av renarna
mot denna bakgrund kan förväntas öka och i en
regional skala kan det leda till förhöjt betestryck
på andra marker.
Byggtid
Kontrollprogrammet visar att renarna undvikit
70
Drifttid
Under drifttid kommer barriäreffekterna troligen att vara mindre än under byggtid enligt de
slutsatser som dras i Vindvals syntesrapport. Rapporten antyder också att påverkan kan avta ytterligare till följd av tillvänjning (habituering), då
störningen under drift blir förhållandevis mindre
och mer förutsägbar än under byggtiden. Vindval
konstaterar dock att det finns för få studier av
effekterna av vindkraftverk i drift för att precisera barriäreffekten. Effekterna under drifttid
har heller inte hunnit belysas under det pågående
kontrollprogrammet.
Definition av störningsområde (figur 24)
Barriäreffekterna under både bygg- och drifttid
kan preciseras geografiskt som ett störningsområde kring anläggningen. Störningsområdet är
större under byggtid och mindre under drifttid.
Med störningsområde avses ett område där renarna
kan antas hellre föredra andra områden för bete på
grund av störningen och/eller det område som renskötarna föredrar att inte nyttja på grund av risken för
ändrat beteende hos renarna. Inom störningsområdet
kommer det att vara en gradient av störning räknat
från de centrala, mer störda delarna och ut till ytterkanterna där endast få renar kommer att störas. Den
redovisade störningszonen tar således i beaktande att
renarna som individer är olika störningskänsliga.
Störningszonen är med andra ord det område där
någon form av störning antas kunna påvisas även
på de mest störningskänsliga renarna.
För precisering av störningsområdet under
byggtid finns en god grund i pågående kontrollprogram medan det för drifttiden är betydligt
mer osäkert. Det bedömda störningsområdet till
följd av hela vindkraftanläggningen på Gabrielsberget redovisas i figur 24. Störningsområdets
avgränsning väger in också topografiska förutsättningar som styr renens beteende i förhållande till
anläggningen.
För att förtydliga störningsområdet under
byggtid redovisas en karta (figur 25), hämtad ur
kontrollprogrammet för Gabrielsberget Nord och
Syd, som visar renarnas strövningsriktningar och
renskötarnas flyttning av renar samt var huvuddelen av renarna befann sig under perioden januari
till mitten av februari 2012.
Spridningseffekter
Med spridningseffekter avses oönskad spridning
av renarna från ett område på ett sätt som gör att
de inte tillgodogör sig betet till fullo utan sprids i
olika riktningar och blir svåra att återsamla.
Spridningseffekter kan leda till sammanblandning med andra samebyars renar. Hittills har
man inte sett sådana långtgående effekter till
följd av Gabrielsberget men det finns en risk att
renar vid enstaka tillfällen kan spridas så långt åt
nordväst att de sammanblandas med renar inom
den närmaste gruppen inom Vilhelmina norra
sameby vid Långviksmon och i trakten av Lemesjön alternativt att de skulle spridas norrut och
sammanblandas med renar inom Vapsten sameby
norr om Lögdeälven. Det finns också risker att
renarna sprids utmed Stridbäcksvägen söderut
ända ned till E4.
Byggtid
Kontrollprogrammet har visat att renarna rört sig
under byggtiden i olika riktningar från anläggningen, främst i nordlig och västlig riktning,
vilket har fått till följd att det varit ett hårt tryck
på dessa kanter. Det har även fått till följd att
renskötarna varit tvungna att flytta renarna mer
aktivt med skoter från norr till söder och att områden betats i ”fel” ordning i förhållande till vad
som är lämpligt för säsongen.
Det har också visats att de renar som funnits
inom anläggningen sprids utmed det nya vägnätet
på Gabrielsberget, en effekt som kommer att förstärkas ytterligare med den nu planerade anläggningen Gabrielsberget. Den stora snömängden
som ofta kännetecknar vintrarna på Gabrielsberget förstärker spridningseffkten då renarna inte
enkelt tar sig tillbaka över plogkammarna utan
ofta blir kvar på vägarna och vandrar iväg utmed
dem. Speciellt under vintern 2011/12 har de renar som hamnat inom anläggningen spritts längs
med de plogade vägarna.
Innan befintlig vindkraftanläggning byggdes
stannade renarna naturligt vid Tällvattnet och vid
berghällarna söder om Jansmark, d.v.s. marker
som ligger inom eller väldigt nära den nu planerade anläggningen. Det finns nu en risk att detta
landskapets naturliga ”stopp” försvinner helt i
och med den nu planerade utökningen av vind71
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
själva anläggningen under byggtiden, att de inte
har velat beta söder om anläggningen utan att
de i stället rört sig i andra riktningar bort från
anläggningen med följd att renskötarna varit
tvungna att flytta renarna mer aktivt med skoter
från norr till söder. Trots detta har områdena
betats i ”fel” ordning. Kontrollprogrammet visar
visserligen att renar går genom anläggningen men
att de inte har betesro där under byggtiden.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Utredningsområde
Befintlig vindkraftanläggning
Störningsområde anläggningstid innan start av Gabrielsberget Väst
0
1
2 km
Ü
Störningsområde under anläggningstid, hela anläggningen
Störningsområde under drifttid (schematiskbild av att störningsområdet då minskar)
Figur 24. Maximalt störningsområde under bygg- respektive drifttid kring hela vindkraftanläggningen på Gabrielsberget (se
definition på sidan 71). Störningsområdet under drifttid kommer att vara mindre än under byggtid, dock osäkert hur mycket
mindre. Störningen avtar också med en avståndsgradient från anläggningen. Det är bl.a. för att behålla ett bete inom störningsområdet som skadeförebyggande åtgärder vidtas.
72
kraftanläggningen och att detta i så fall skulle
innebära att renarna ännu mer än idag sprids till
marker som inte ska utnyttjas förrän senare under
vintern, t.ex. områdena vid Ottjärn i norr eller
Märramyran i väster, se figur 25. Det finns också
en risk med att utökningen av vindkraftanläggningen kan leda till att stora delar av vinterbetet
i öster förblir outnyttjat i och med att markerna
söder om Jansmark fungerar som ett visst skydd
mot den befintliga vindkraftanläggningen. Även
detta skulle kuna leda till att renarna börjar använda sådana betesmarker som ska nyttjas under
mars/april, långt tidigare på vintern.
Spridningseffekterna bedöms således öka med
den nya anläggningen, något som leder till bla.
minskad betesro och sammanblandningar med
andra samebyar, detta är dock konsekvenser och
behandlas senare.
Drifttid
Precis som med barriäreffekterna kommer
troligen spridningseffekterna att vara mindre än
under byggtid. Men även i detta fall är kunskapsunderlaget för tunt, enligt vad som kan konstateras från Vindvals syntesrapport.
Under driftfasen förväntas spridningeffekterna
kring Gabrielsberget uppstå främst inom själva
utredningsområdet och i dess närhet. Det ska
Nyttjande (mitten av jan - mitten av feb 2012)
Plats för lossning av renar
Fri strövning
Flytt av renar m.h.a. skoter
Utspridd renhjord
Kantbevakning (skoter)
Lögdeå vinterland
Vindkraftparkens planområde
0
2,5 Km
Figur 25. Kartan är från kontrollprogrammet för Gabrielsberget Nord och Syd. Kartan visar hur renarna rört sig efter lossningen, hur renskötarna styrt eller flyttat delar av renhjorden samt i vilkaområden som större delen av renhjorden befunnit sig
från mitten av januari till mitten av februari 2012. Den förtydligar resonemanget för störningsområdet i frigur 24 och visar att
området blir svårutnyttjat men också att delar av renhjorden kan befinna sig inom störningsområdet.
73
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Område där huvuddelen av renarna
befunnit sig under perioden
dock beaktas att när renarna börjar spridas kan
detta leda till att de ibland vandrar långt innan
de stannar vid bra betesförhållanden. Väder och
framkomlighet (bl.a. snödjup) har troligen betydelse för hastighet och avstånd i denna rörelse.
Det ska framhållas att bolaget har övervägt om
det skulle vara möjligt att sköta underhållsarbetet
under drifttiden enbart med skoter och på så sätt
undvika plogning av vägar men funnit att detta
förnärvarande inte kommer att vara möjligt p.g.a.
säkerhetsaspekter för driftspersonal. Bolaget utreder dock detta vidare.
Säkerhetseffekter
Med säkerhetseffekter avses sådana aspekter
som påverkar säkerheten för både renskötare och
renar, d.v.s. trafik, anläggningsarbeten, risken med
nedfallande is etc.
Säkerhetsaspekterna kring nedisning beskrivs i
avsnitt 8.15. Nedan redovisas säkerhetseffekterna
kort för bygg- respektive byggtid.
Byggtid
Under anläggningstiden finns risker för renar och
renskötare med anläggningstrafiken och med de
sprängningar som görs. Inom kontrollprogrammet har det dokumenterats att det har inträffat en
incident under arbete med den befintliga anläggningen.
Den viktigaste åtgärden för att förebygga risker i
detta skede är att samebyn och bolaget (med sina
entreprenörer) upprätthåller en nära dialog med
varandra om sina planer.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Drifttid
Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden är nedisning och risken för iskast i samband
med att snö eller is lossnar från rotorbladen.
Detta beskrivs under avsnitt 8.15 om risker och
säkerhet. Kort kan dock nämnas att eftersom avisningssystem kommer att installeras på samtliga
vindkraftverk och att vindkraftverk i drift med is
på vingarna därmed egentligen inte ska förekomma så bedöms denna risk som väldigt liten. Risken för isras eller iskast kan dock inte i sin helhet
uteslutas och inom kontrollprogrammet har det
dokumenterats att renskötarna uppmärksammat
stora isbitar på marken inom anläggningen.
74
Skadeförebyggande åtgärder
För att minska konsekvenserna av de effekter som
beskrivits ovan kommer nedanstående åtgärder
vidtas. Åtgärderna ska bl.a. medverka till att det
utpekade störningsområdet ska kunna användas
mer av renarna under främst drifttid än vad som
annars varit fallet. Flera av åtgärderna är dock
formulerade att användas under byggtiden och
utgår då från scenario där bolaget bygger under
vintern samtidigt som renarna är på plats.
En åtgärd vidtas således under byggtiden för att
samebyn ska kunna använda området även under
de vintrar då byggarbeten pågår. Pågår inte byggarbete så är inte heller denna skadeförebyggande
åtgärd aktuell:
• Bolaget och de samebyar som nyttjar området ska så länge anläggningsarbete pågår på
Gabrielsberget föra en nära dialog (såsom
det skötts under tidigare etapper) i syfte att
anläggningsarbete och renskötsel ska kunna
bedrivas så smidigt som möjligt till gagn för
båda parter.
Följande åtgärder vidtas för att begränsa projektets påverkan på rennäringen, oavsett när på året
anläggningsarbete pågår:
• Bolaget kommer årligen under anläggningens livstid bjuda in de samebyar som nyttjar
området till ett möte i syfte att kontinuerligt
försöka uppnå sådana lösningar som förbättrar samnyttjandet av marken. Utfallet ska av
bolaget redovisas till tillsynsmyndigheten i
den årliga miljörapporten.
• Bolaget och de samebyar som nyttjar området ska så länge anläggningsarbete pågår på
Gabrielsberget föra en nära dialog (såsom
det skötts under tidigare etapper) i syfte att
anläggningsarbete och renskötsel ska kunna
bedrivas så smidigt som möjligt till gagn för
båda parter.
• I de fall anläggning av vägsystem och etableringsytor för vindkraftverken kommer att
ske på lavbärande marker ska detta ske utan
påverkan på omgivande betesförhållanden för
renar samt med avsikten att till ytan begränsa
ingreppen på lavbärande marker.
• Kraftledningarna mellan vindkraftverken ska
i huvudsak förläggas i rör på marken eller
som kabel i väguppbyggnaden.
• Någon ny anslutande luftledning till omgivande kraftnät ska inte uppföras inom eller
•
•
•
•
Det ska också nämnas här att bolaget och Vilhelmina norra sameby under samrådet diskuterat
behovet av och möjligheten till alternativa marker
för renarna. Diskussionen har fokuserat på det
idag av rennäringen outnyttjade området mellan havet och E4/Botniabanan norr om Husum.
Samebyn har framhållit att området skulle kunna
användas såvida det funnits dels bra stängsel mot
E4/Botniabanan, dels möjligheter att passera in
i och ut ur området. Bolaget har dock menat att
kostnaderna för sådana åtgärder (stängsling samt
lösningar för passage) inte kan bäras enbart av
bolaget.
Samebyarnas egna bedömningar
Nedan redovisas de bedömningar som samebyarna själva gjort och framhållit under samrådet.
Både Vilhelmina norra sameby och Byrkije
reinbeitesdistrikt kräver att kontrollprogrammet
för Gabrielsberget Nord och Syd ska utvärderas
innan Gabrielsberget Väst aktualiseras. Samebyarna menar att de uppfattat att detta varit syftet
med kontrollprogrammet.
Vilhelmina norra sameby och Byrkije reinbei-
tesdistrikt har i samrådet tydligt uttalat att de är
emot etableringen eftersom de anser att konsekvenserna är för stora. Att Vilhelmina norra
sameby medverkat i diskussionen om skadeförebyggande åtgärder förändrar inte det ställningstagandet. Diskussionen om dessa åtgärder har
enbart förts utifall projektet blir verklighet mot
samebyns vilja.
Samebyarna menar bl.a. att en konsekvens av
den nu planerade anläggningen Gabrielsberget
Väst är att den funktion som landskapet söder
om Jansmark har som naturligt stopp och uppsamlingsområde för renarna vid vandring västerut
kommer att försvinna, en funktion som fått ökad
betydelse i och med att Gabrielsberget Nord
och Syd uppförts och börjat påverka renarnas
strövning. Samebyarna befarar att vindkraftanläggningarna på Gabrielsberget kan leda till att
området blir obrukbart och att stora delar av
vinterbeteslandet i sydöst kan bli outnyttjat då
renskötarna får än svårare att styra renarna dit.
Det planeras dessutom en vindkraftanläggning i
området Fjällen, sydöst om Gabrielsberget, vilket
samebyarna menar bör vägas in i de kumulativa
effekterna. Risken är att om alla planerade anläggningar vid Gabrielsberget kommer till stånd
tappar vinterbeteslandet i området värdet.
Samebyarna befarar att den samlade påverkan
på renskötseln till följd av hela anläggningen på
Gabrielsberget blir omfattande och att vinterbeteslandet inte kommer att räcka för det renantal
som samebyarna har rätt att hålla, samt att det
försvårar renskötseln i området. Detta skulle då
innebära att någon måste sluta som renskötare.
Vilhelmina norra sameby hävdar att Gabrielsberget med sin rika lavförkomst med säkerhet hade
varit utpekat som riksintresse för rennäringen om
det inte vore ett konventionsområde.
Samebyarna befarar att om vindkraftanläggningara Gabrielsberget Väst samt Ava (i området
Fjällen) etableras så förlorar vinterbetet och konventionsområdet i dessa trakter sin funktion och
sitt värde, försvårar renskötseln, ökar betestrycket
på övriga marker samt minskar flexibiliteten för
samebyarna och försämrar god och långsiktig
resurshållning av vinterbeteland. Samebyarna
känner att deras framtid försvåras och oron ökar
då viktiga vinterbetsområden försvinner trots
deras motsättningar.
75
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
•
utanför själva anläggningen.
Bolaget kommer att låta uppföra en samlingshage som ersättning för befintlig samlingshage vid Jansmark. Placeringen för denna
samlingshage ska avgöras efter samråd med
de samebyar som utnyttjar området, markägare och länsstyrelsen.
Bolaget kommer - såvitt det är möjligt med
hänsyn till andra intressen - att förse Stridbäcksvägen med en grind vid viltstängslet
utmed Botniabanan i syfte att samebyn ska
kunna stänga denna under den tid som man
har renar i området.
Bolaget kommer att vid de övre delarna av
Stridbäcksvägen förse vägen med ett ”renhinder” i form av en portal eller liknande
som hindrar renarna att spridas utmed vägen.
Utformningen och placeringen ska ske i
samråd med berörd sameby, markägare och
ev. Trafikverket.
Bolaget ska under de första två-tre vintrarna
under drifttid och då renar är i området låta
utfodra renar inom anläggningen på Gabrielsberget i syfte att locka dem att vänja sig
vid bete inom anläggningen.
Vindkraftverken kommer att vara försedda
med avisningssystem.
Konsekvensbedömning
Konsekvensbedömningen är utförd av Enetjärn
Natur och utgår från hur samebyarna använder
markerna idag och vilka förändringar som kan bli
följden av den nya anläggningen.
De konsekvenser som riskerar att uppstå som en
följd av vindkraftprojektets effekter på renskötseln beskrivs i tabell 10. Denna analys av potentiella konsekvenser utvecklas nedan för bygg- respektive drifttid.
Konsekvenserna för de två olika faserna är till
största del lika men uppstår i olika grad. Eftersom de största konsekvenserna uppstår under
byggtiden läggs fokus på denna, trots att den
perioden är kortare än drifttiden.
Konsekvenserna beskrivs till viss del gemensamt
för de tre anläggningarna Gabrielsberget Syd,
Nord och Väst. Motivet för detta är att de tre
hänger samman och kommer att uppfattas om en
anläggning.
Byggtiden
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Konsekvenser på grund av betestryck på andra marker
Det direkta betesbortfallet som kommer sig av
nya vägar, iordningställda ytor och vindkraftverk
är litet och i sammanhanget mindre intressant.
Det indirekta betesbortfallet som innebär att
betet inte kan nyttjas fullt ut inom ett större störningsområde ger dock konsekvenser som är störst
under byggtiden.
Kontrollprogrammet som utförts under byggtiden för Gabrielsberget Syd och Nord visar att
det inte varit möjligt att alternera mellan betesmarkerna på det sätt som är optimalt. Renarna
har bl.a. inte gått att styra i önskad riktning
österut och betestrycket har ökat på betesmarkerna längre västerut, se figur 25. Detta kommer
att förstärkas ytterligare under byggtiden för den
planerade anläggningen Gabrielsberget Väst.
Mot bakgrund av det tidigare höga betesnyttjandet av själva Gabrielsberget så blir den direkta
konsekvensen att nyttjandet av andra vinterbetesmarker förstärks varpå dessa marker blir mer
intensivt betade och med mindre variation och
tid för betets återhämtning än vad som varit fallet
innan anläggningen.
De skadeförebyggande åtgärder som inarbetas i
syfte att kunna behålla ett visst bete inom själva
störningsområdet vid Gabrielsberget bedöms få
effekt först under drifttiden. Den totala byggtiden från det att arbetena med Gabrielsberget
Syd påbörjades och till dess Gabrielsberget Väst
är färdigbyggt kan komma att uppgå till åtta år.
Konsekvenserna genom ökat betestryck på andra
marker måste därför sägas ha stor betydelse för
samebyn.
Konsekvenser för arbetsbelastning och lönsamhet
Kontrollprogrammet som utförts under byggtiden för Gabrielsberget Syd och Nord visar att
byggtiden kommer att medföra konsekvenser i
form av ökad arbetsbelastning för renskötarna
under stora delar av vinterbetessäsongen.
Kontrollprogrammet har visat att renarnas
spridning medför att renskötarna måste flytta
med renarna hela tiden, d.v.s. merarbete för
renskötarna. Under byggtiden för Gabrielsberget Nord och Syd har arbetsinsatserna för bl.a.
kantbevakning, utfodring och samling ökat, se
figur 25. Renskötarna måste helt enkelt arbeta
mer intensivt under byggtidens vintersäsonger,
antingen genom att de själva arbetar mer eller
genom att de anställer extra arbetskraft för att
klara av arbetet.
Mer tid på skotern innebär också mer bränsle
och slitage på maskinerna och renskötarna. Oavsett hur renskötaren väljer att hantera den ökade
arbetsmängden blir följden att kostnaderna för att
producera samma mängd renkött ökar.
Effekt
Konsekvens
Betesförlust
Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet.
Barriär
Ökat betestryck på andra marker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet, ökad arbetsbelastning, ökade kostnader.
Spridning
Ökad arbetsbelastning, ökade kostnader, konflikter både med lokalbefolkning som andra vintergrupper.
Säkerhet
Ökad arbetsbelastning, sociala konsekvenser p.g.a oro.
Tabell 10.En överblick av effekter och konsekvenser för rennäringen som kan uppstå såväl under bygg- som drifttid. Under
drifttiden kommer konsekvenserna vara mindre.
76
Drifttiden
Barriär- och spridningseffekterna från vindkraftanläggningen kommer troligen att minska från
byggtid till drifttid men som tidigare nämnts är
det osäkert hur stor minskningen är.
Under normal drift, när det inte sker omfattande renoveringar eller utbyte av vindkraftverk,
är den mänskliga närvaron låg och störningen i
form av bl.a. buller mer förutsägbar. Forskningssammanställningen i Vindval ger stöd för bedömningen att denna typ av störning inte sträcker sig
så långt som det redovisade störningsområdet under byggtid anger (figur 24). Under drift och efter
viss tillvänjning bedöms därför störningsområdet
främst att bestå av utredningsområdet och ett
närområde. Det bedöms även i detta skede finnas
en gradient, där de mest störningskänsliga individerna undviker själva utredningsområdet och dess
närområde, till skillnad från mindre störningskänsliga individer.
Det är bl.a. för att behålla ett visst bete inom
störningsområdet som skadeförebyggande åtgärder vidtas.
Konsekvenser på grund av betestryck på andra marker
Under drift kommer den planerade anläggningen
tillsammans med den redan uppförda anläggningen att medföra sammantagna konsekvenser
i form av försvårat vinterbete. De kortsiktiga
konsekvenserna vid drifttid blir mindre, men
eftersom renarna inte bedöms kunna tillgodogöra
sig betet på ett lika bra sätt som tidigare kommer betestrycket på andra marker fortsatt att vara
större än innan anläggningen uppfördes.
Det ska framhållas att även om angränsande
marker klarar av ett ökat betestryck så kvarstår att
intrånget på Gabrielsberget innebär konsekvenser
för samebyns motståndskraft och anpassningsmöjligheter i framtiden i ett samhälle som är
under kontinuerlig förändring.
Om Gabrielsberget med omgivningar, p.g.a.
konsekvenser som det inte finns kunskapsunderlag för att beskriva idag, skulle bli mer eller
mindre obrukbart för renbete måste Vilhelmina
Norra sameby hitta andra betesmarker för Byrkije
reinbeitesdistrikt, något som under samrådet
diskuterats och inte funnits vara möjligt. Denna
fråga är av stor betydelse för båda samebyarna
och en potentiell källa till konflikt.
Därför har det varit viktigt att utforma och
föreslå skadeförebyggande åtgärder vars syfte
är att bidra till att Lögdeå vinterbetesland med
Gabrielsberget kan fortsätta användas för renbete,
såväl under byggtid som under drift.
Trots de skadeförebyggande åtgärder som
inarbetas i syfte att kunna behålla ett visst bete
inom själva störningsområdet vid Gabrielsberget
bedöms dock betestrycket på andra marker öka,
även till viss del under drift. Lögdeå vinterbetesland kommer tappa ytterligare en del av kärnan
och en viktig del av markbytet mellan Vilhelmina
norra sameby och Byrkije reinbeitesdistrikt. Därmed reduceras också dess allmänna betydelse för
rennäringen.
Konsekvenser för arbetsbelastning och lönsamhet
Eftersom det pågående kontrollprogrammet på
Gabrielsberget ännu inte gått in i driftsfas är det
oklart i vilken omfattning det kommer att vara
en ökad arbetsbelastning när anläggningsarbetet
avslutats och anläggningen gått in i driftsfas. Det
är troligt att den ökade arbetsinsats som varit en
effekt av anläggningsfasen med tiden minskar
allteftersom hela anläggningen på Gabrielsberget sätts i drift, renarna får en viss tillvänjning,
renskötarna får erfarenhet om hur renarna sprids
samt de skadeförebyggande åtgärderna börjar
verka.
Påverkan på rennäringens riksintressen
Området för den planerade vindkraftsanläggningen kommer inte att påverka rennäringens
riksintressen, vare sig kärnområden eller flyttleder.
Permanenta konsekvenser efter avslutad verksamhet
Efter det att vindkraftanläggningen tagits ur
drift och monterats ner bedöms de kvarvarande
konsekvenserna vara små. Vägarna kommer att
bli kvar efter avslutad verksamhet, vilket innebär
att ca 3 ha blir ett permanent bortfall medan
övriga knappt 2 ha kan överföras till vegetationsklädda ytor. Vegetation såsom gräs, örter, buskar
och mindre träd kommer att få återetablera sig
på tidigare anläggingsytor. Den viktigaste faktorn
är dock att den mänskliga aktiviteten då åter
kommer att vara låg. Vägarna kommer troligen
77
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Även om arbetsbelastningen och behovet av
insatsvaror ökar under byggtiden kommer konsekvenserna kunna hållas nere på en begränsad nivå
med de skadeförebyggande åtgärder om täckande
av merkostnader som bolaget åtagit sig.
Det kommer också vara avgörande för samebyns
lönsamhet under vintern att den fortsatt kompenseras av bolaget för uppkomna merkostnader och
merarbete i den grad som skett hittills under de
vintrar då Gabrielsberget Syd och Nord anlagts.
att nyttjas av skoterråkare och ibland även plogas,
vilket innebär att renarna även fortsättningsvis
kan komma att spridas längs vägnätet. Sammantaget kommer de kvarvarande konsekvenserna
för rennäringen att vara mycket mindre än under
byggtid och drifttid.
Säkerhet i bedömningen
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Det finns en stor säkerhet för att vindkraftanläggningens störning under såväl byggtid som
drifttid inryms i den beskrivning som ligger till
grund för konsekvensbedömningarna. Bedömningarna är också utförda med stöd av tillgänglig
forskning inom området, inte minst slutsatserna
från programmet Vindval och erfarenheterna från
kontrollprogrammet. Det finns dock osäkerheter
knutna till bedömningen av effekterna under
drift. Kontrollprogrammet för Gabrielsberget
Nord och Syd är ännu inte färdigt och har inte
alls beskrivit konsekvenserna av driftskedet, vilket
är en brist i underlaget. Dessutom är forskningsunderlaget svagt vad gäller vindkraftens konsekvenser för renskötseln som näringsverksamhet.
Effekterna för djuren är en sak, men de faktiska
konsekvenserna för näringen i form av bl.a. ökad
arbetsbelastning, betesförlust som leder till ökat
betestryck på andra marker och den minskade
flexibiliteten är mycket dåligt känt, speciellt sett
över tid.
8.11 Konsekvenser för
luftfartens intressen
En vindkraftanläggning kan påverka förutsättningarna för luftfarten. Därför har Transportstyrelsen, Luftfartsverket, Umeå flygplats och Örnsköldsviks flygplats inbjudits att delta i samrådet.
Vindkraftanläggningen vid Gabrielsberget Väst
ligger inom MSA-sektorer (se förklaring i avsnitt
6.4) för både Örnsköldsviks och Umeå flygplats.
MSA-ytorna kommer dock inte att genomkorsas
av de planerade vindkraftverken. Luftfartsverket har som sakägare av CNS-utrustning inget
att erinra mot planerad etablering. Med CNSutrustning menas utrustning för kommunikation,
navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Luftfarsverket har inte i sitt
remissvar analyserat konsekvenser för flygvägar
till och från flygplatser, samt om CNS- utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad.
Berörda flygplatser är därför tillfrågade som sakägare om byggnadsverk över 20 meter planeras att
byggas, eller om de av annan anledning misstänks
kunna bli påverkade av en etablering.
Örnsköldsvik Airport vill se en flyghinderanalys
innan de säkert kan uttala sig, men preliminärt
ser de inga hinder för utbyggnaden. Inför detaljprojekteringen fortsätter Gabrielsberget Vind ha
kontakt med Örnsköldsvik Airport.
MSA-ytan i detta område för Umeå Airport
ligger på 590 m.ö.h. Ett vindkraftverk på 200 m
kan således ställas på 390 m.ö.h. utan att ytan
överskrids. Utredningsområdet på Gabrielsberget
ligger på ca 210-220 m.ö.h. Några hinder mot
utbyggnaden med anledning av detta föreligger
således inte.
Skadeförebyggande åtgärder
Följande åtgärder kan begränsa påverkan på luftfartens intressen:
• Vindkraftverken kommer inte att överskrida
tillåten byggnadshöjd för någon MSA-yta
eller komma i konflikt med inflygningsprocedurer, kommunikationssystem etc.
• Vindkraftanläggningen kommer att förses
med hinderbelysning som uppfyller kraven i
Transportstyrelsens föreskrifter.
Bedömning
Gabrielsberget Vind ABs bedömning är att någon ytterligare konflikt med luftfarten inte kom78
Säkerhet i bedömningen
Under förutsättningarna ovan är säkerheten
i konsekvensbedömningen för luftfarten stor
eftersom dessa verksamheter inte kommer att
påverkas.
8.12 Konsekvenser genom
ljudutbredning
Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud,
dels ett ljud från vindkraftverkets maskinhus, dels
ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska
ljudet påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har
det aerodynamiska ljudet en väsande karaktär,
ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir
ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid
tämligen låga vindhastigheter.
Ju starkare det blåser desto mer maskeras ljudet,
d.v.s. naturliga ljudkällor tar över och gör det
svårt att uppfatta ljudet från vindkraftverken.
Ljud från vindkraftverk bör inte innehålla rena
toner. Dessa upplevs mer störande än annat buller
och är lättare att uppfatta i kombination med
annat ljud vilket innebär att ljudet inte så lätt
maskeras av det naturliga vindbruset.
Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 dB(A). I marknivån ligger
ljudnivån från maskinhuset på ca 55 dB(A) vilket
innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift.
Från tidigt 1990-tal och framåt har ljudnivåerna
från vindkraftverkens maskinhus successivt minskat och är idag ett mindre problem. Det har även
gjorts stora framsteg i att minska det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk.
Ljudnivåerna från vindkraftverk vid byggnader
som används för permanent boende eller varaktigt fritidsboende är bland annat beroende av
avstånd mellan vindkraftverken och dessa byggnader, områdets topografi och andra, i området,
förekommande ljud. Detta innebär att bullerstörning från vindkraftverk ofta går att planera bort.
Gabrielsberget Vind har utfört ljudberäkningar
för vindkraftanläggningen på Gabrielsberget
enligt gällande svenska rekommendationer utfärdade av Naturvårdsverket. Beräkningarna bygger
på antagandet att vindkraftverket Siemens SWT
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Riktvärden överskrids
och kan inte åtgärdas.
Riktvärden överskrids
men kan åtgärdas.
Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden
överskrids.
Obetydlig påverkan på
boendekvalitén.
Förbättrade förutsättningar för god hälsa
och god boendemiljö.
Tabell 11. Bedömningsgrunder för ljudutbredning.Bedömningen är att konsekvenserna blir små.
79
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
mer att uppstå med den nya utformningen, då
utredningsområdet, inom vilket vindkraftverken
är lokaliserade, och totalhöjden inte ändrats. Varken MSA-ytor eller navigations- och kommunikationssystem påverkas av vindkraftanläggningen.
Vidare bedöms inget hinder att utöka parken i
nordväst, om höjderna är runt de samma som
befintliga verk. Den sammantagna bedömningen
är att konsekvenserna för luftfarten är obetydliga.
2,3 MW, som är 200 m högt, och med 113 m
rotordiameter används. Beräkningarna är gjorda
med den metod som beskrivits i Naturvårdsverkets rapport ”Ljud från vindkraftverk” (Naturvårdsverket, 2001).
Beräkningen utgår från en placering av vindkraftverken enligt bilaga 5. Modellen utgår
från att vinden blåser från vindkraftverken mot
ljudmottagaren, d.v.s. i medvindsfall. I verkligheten absorberar både växtlighet och klimatförhållanden ljudet samtidigt som skogen i sig avger
ljud som kan överrösta vindkraftanläggningen.
Vid beräkningen tas emellertid ingen hänsyn till
befintlig ljudabsorberande vegetation eller byggnader, vilket ger ett s.k. ”värsta scenario”.
Beräkningarna har utförts för närliggande byggnader. Dessa byggnader är de som löper störst
risk för att drabbas av ljudutbredning.
Resultat
Resultaten redovisas översiktligt här och i detalj i
en särskild rapport, se bilaga 6.
Närmast utredningsområdet, vid Tällvattnet,
finns ett fritidshus som används flitigt. Vid
fritidshuset kommer begränsningsvärdet om 40
dB(A), som gäller vid bostäder, inte att överskridas.
Slutsatserna i beräkningsrapporten för buller
visar att inga konsekvenser kommer att uppstå på
grund av lågfrekvent ljud, infraljud eller vibrationer.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Kumulativa effekter
Bullerberäkningar har även utförts för att utreda
de kumulativa bullereffekterna av Gabrielsberget
Vinds planerade vindkraftanläggning på Gabrielsberget Väst och den befintliga vindkraftanläggning om 40 vindkraftverk på Gabrielsberget.
Beräkningarna visar att begränsningsvärdet om
40 dB(A) inte kommer att överskridas vid de
undersökta byggnader p.g.a. kumulativa effekter
från de båda vindkraftanläggningarna, se bilaga 6.
Skadeförebyggande åtgärder
• Bolaget kommer att tillse att riktlinjerna
avseende ljud och skuggor inte överskrids vid
något bostadshus. Bl.a. kommer bolaget om
detta blir aktuellt att kunna vidta justeringar
av vinkeln på några av vindkraftverkens rotorblad i syfte att reducera ljudnivån.
• Förslag på positioner har justerats efter en
första ljudberäkning för att avståndet till
80
närmaste fritidsbostad vid Tällvattnet ska bli
längre.
Bedömning
Bedömningen är att konsekvenserna genom
ljudutbredning är små då beräkningarna visar att
boendekvaliten kan påverkas utan att riktvärden
överskrids.
Säkerhet i bedömningen
Beräkningsmodellen är väl beprövad och testad
varför säkerheten i bedömningen får anses som
god.
av moln och att solen inte alltid lyser med en
sådan intensitet att skuggor kan bildas.
Analysen av konsekvenser genom skuggor och
reflexer har utförts för närliggande byggnader.
Dessa byggnader är de som löper störst risk för
att drabbas av skuggor.
Skuggor
Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa
omständigheter kasta rörliga skuggor som kan
upplevas som störande om man befinner sig på
vindkraftverkets skuggsida. Skuggeffekten avtar
med avståndet från vindkraftverket och redan vid
600–1000 meters avstånd blir skuggorna diffusa
och svårare att uppfatta. Rotorbladen täcker då
endast en liten del av solskivan.
Boverkets vindkraftshandbok anger att det inte
finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från
vindkraftverk, men att det genom praxis arbetats
fram en rekommendation. Den innebär att den
teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att
den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta
timmar per år och 30 minuter om dagen (Boverket, 2009). Med störningskänsliga platser avses
bostads- och fritidshus med tillhörande tomter.
Gabrielsberget Vind har utfört skuggberäkningar för Gabrielsberget vindkraftanläggning
enligt gällande svenska rekommendationer.
Skuggberäkningarna har utförts med antagandet
att vindkraftverken har en totalhöjd om maximalt
200 meter och en rotordiameter om maximalt
113 meter. Eftersom detta är de maximala måtten
som vindkraftverken planeras ha innebär det att
analysen beskriver ett värsta scenario.
Beräkningarna avser skuggeffekterna vid byggnader på en höjd av 2 meter över mark och är
gjorda med antagande att det finns fönster utmed
alla väggarna runt byggnaden. Vidare är antagandena att inga träd eller andra byggnader skyddar
de aktuella byggnaderna från vindkraftverkens
skuggor. För beräkningen av den teoretiska
skuggtiden antas att himlen är molnfri årets alla
dagar. För beräkningen av den faktiska skuggtiden har tagits hänsyn till att solen kan skymmas
Resultat
Resultaten redovisas översiktligt här och i detalj i
en särskild rapport, se bilaga 7.
Närmast utredningsområdet finns ett fritidshus
vid Tällvattnet. Denna byggnad används filtigt.
Den teoretiska tiden om 30 timmars skuggeffekter per år kommer att överskridas vid fritidshuset i Tällvatnet och som mest kommer tiden
att uppgå till 32,49 timmar (se bilaga 7).
Den beräknade faktiska tiden om åtta timmars
skuggeffekter per år kommer inte att överskridas
vid någon byggnad (se bilaga 7).
Kumulativa effekter
Beräkningar visar att en byggnad påverkas av
skuggor från anläggningen på Gabrielsberget
Väst där den teoretiska skuggtiden 30 timmar per
år kommer att överskridas. Inga övriga byggnader
är utsatta för kumulativa effekter varken från den
befintligga vindkraftanläggningen eller från den
planerade vindkraftanläggningen.
Reflexer
Reflexer är en till skuggor nära relaterad aspekt
som hittills belysts i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft. I praktiken har det visat sig
att flera faktorer gemensamt medverkar till att
begränsa fenomenet:
• Ett vindkraftverk har en halvmatt yta som
inte reflekterar ljus lika väl som t.ex. glas eller
polerad fordonslack.
• Eftersom turbinen har en konvex yta sprids
reflexerna divergent, inte i en samlad reflex.
• Variationen i vindriktning inom en vindkraftanläggning gör att en betraktare aldrig ser
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Riktvärden överskrids
och kan inte åtgärdas.
Riktvärden överskrids
men kan åtgärdas.
Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden
överskrids.
Obetydlig påverkan på
boendekvalitén.
Förbättrade förutsättningar för god hälsa
och god boendemiljö.
Tabell 12. Bedömningsgrunder för skuggutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga.
81
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.13 Konsekvenser genom
skuggor och reflexer
samtidiga reflexer från flera vindkraftverk.
• Det är dessutom ovanligt att både väderförhållanden och solens position sammanfaller på det sätt som krävs för att reflexer ska
uppstå.
I Sverige är det av dessa skäl inte längre praxis att
bedöma konsekvenser av solreflexer i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftverk.
Skadeförebyggande åtgärder
• Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade.
• Bolaget kommer att tillse att riktlinjen om
faktisk skuggtid ej över åtta timmar per år
och 30 minuter per dag inte överskrids vid
något bostads- och fritidshus.
• Förslag på positioner har justerats efter en
första skuggberäkning för att avståndet till
närmaste fritidsbostad vid Tällvattnet ska bli
längre.
Bedömning
Bedömningen är att konsekvenserna genom
skuggor och reflexer är små. Erfarenheten visar
att reflexer inte är något problem vid vindkraftanläggningar. Ingen byggnad kommer att utsättas
för skuggtider som överskrider Boverkets riktlinjer.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Säkerhet i bedömningen
Beräkningarna är utförda med vedertagna metoder. Bedömningen av konsekvenser genom skuggor och reflexer görs därför med stor säkerhet.
8.14 Konsekvenser under
byggskedet
Under byggtiden, som beräknas till 1-1,5 år för
hela vindkraftanläggningen, kommer störningar
att uppstå temporärt vid bland annat borrning,
sprängning, schaktning, lastning och transporter.
Exempel på störningar är oönskat ljud, damm,
vibrationer, trafikstörningar och grumling.
De störningar som i första hand kommer att bli
märkbara för de boende i omgivningarna härrör
från transporterna. Under byggskedet kommer
det att krävas transporter av en mängd olika slag:
• transporter av material till vägar, uppställningsplatser och fundament,
• transporter av anläggningsmaskiner m.m.
• transporter av vindkraftverken som levereras
i många delar samt till dem hörande utrustning,
• transporter av personal.
Gabrielsberget Vind kommer att sträva efter att
den betong som behövs för grundläggning och
gjutning av fundament tillverkas på plats genom
användning av en mobil betongstation. En stor
fördel med detta är att transporter och betongtillverkning kan koncentreras inom utredningsområdet, så att störningarna (trafik, buller och ev.
damm) under byggskedet samlas där i stället för
att spridas ut till andra platser.
En del av den förväntade störningen kommer,
som framgår ovan, att utgöras av oönskat ljud
från anläggningsverksamheten. De riktvärden för
buller som Naturvårdsverket antagit kommer att
vara vägledande vid hantering av sådan störning
(Naturvårdsverket, 2004).
Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och
ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa
sprängningsarbeten för att kunna bereda plats för
väg. Det material som i så fall uppstår kommer
att användas som fyllnadsmaterial i det egna an-
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Långvariga (> år) och omfattande störningar av känsliga
miljöer.
Långvariga (> år) och måttliga störningar eller kortvariga
(månader) och omfattande
störningar av känsliga miljöer.
Långvariga (> år) och mindre
störningar av övriga miljöer
eller kortvariga (månader)
och måttliga - mindre störningar av känsliga miljöer.
Kortvariga (månader) och
mindre störningar av övriga
miljöer.
Tabell 13. Bedömningsgrunder för byggskedet.Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga.
82
läggningsarbetet.
Under byggtiden kan oljor och andra kemikalier
komma att förvaras i vindkraftanläggningen.
Som nämnts i slutet av avsnitt 2.3 kan en följdverksamhet av projektet bli att utvinna grus- eller
bergmaterial för anläggningsarbetena. Det är idag
oklart hur försörjningen kommer att se ut men
antingen kan den ordnas genom nyttjande av
befintliga grus- och eller bergtäkter eller så kan
det bli aktuellt att etablera någon ny täkt.
I det fall det blir aktuellt med nyetablering av
en täkt kommer en sådan att tillståndsprövas i
särskild ordning.
Skadeförebyggande åtgärder
tidsperiod. Jakten i utredningsområdet kommer
att påverkas under det år som bygget beräknas
pågå, se avsnitt 8.8. I vissa perioder kommer det
att vara omöjligt att jaga inom utredningsområdet
p.g.a. omfattande anläggningasarbete som genererar buller och mycket trafik. Likaså kommer
rennäringen att påverkas under byggtiden på sätt
som beskrivits i avsnitt 8.10.
Säkerhet i bedömningen
Det finns bra underlag för hur olika intressen
påverkas under byggskedet av en vindkraftanläggning. Bedömningen av konsekvenser till följd av
byggskedet görs med stor säkerhet.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Följande åtgärder kan begränsa påverkan under
byggskedet:
• Minska behovet av massor utifrån genom att
återanvända massor från befintliga anläggningar på Gabrielsberget Nord och Syd för
uppställningsplatser i Gabrielsberget Väst.
• Anläggningen kommer att byggas med bästa
möjliga teknik med strävan att minimera
omfattningen av störande buller från byggverksamheten.
• Uppstår besvärande problem med damning
i samband med transporterna på vägarna i
området kommer vägarna att dammbindas.
• Kraftigare störningar såsom från bergsprängningar kommer inte att utföras mellan
klockan 18:00 och 06:00.
• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under
byggskedet kommer att ske på därför avsedd
plats och inom låst utrymme enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som jagar inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda
jaktlag innan anläggningsarbetet startar.
Bedömning
Generellt sett kan konsekvenserna av en vindkraftsanläggning beskrivas som större i byggskedet än i driftskedet. I byggskedet är dock konsekvenserna tillfälliga och övergående. Med
utgångspunkt från bedömningsgrunderna görs
bedömningen att konsekvenserna till följd av
byggskedet blir måttliga. Anläggningsarbetet
sker i de allra flesta fall långt från bebyggelse och
transporterna kommer att fördelas över en lång
83
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Oönskad
händelse
Sannolikhet
byggande
Sannolikhet drift
Konsekvens
Åtgärder för att minimera risk
Arbetsplatsolycka
Liten
Obetydlig
Stor
Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive säkerhetsrutiner och första hjälpen-utrustning), tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning, tvåmanshissar i
vindkraftverken
Olycka i
samband m.
transporter
Liten
Obetydlig
Stor
Erforderlig förberedande utbildning (inklusive säkerhetsrutiner och
första hjälpen-utrustning)
Höghöjdsräddning
Måttlig
Liten
Liten
Tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning, hiss i
vindkraftverken och nedfirningsutrustning från maskinhuset (på
utsidan av vindkraftverket)
Iskast
Obetydlig
Liten
Liten
Skyltar som varnar för nedfallande snö och is sätts upp i anslutning till vindkraftanläggningen
Helt eller del
av rotorblad
lossnar
Obetydlig
Liten
Liten
Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade
aerodynamiska egenskaper
Kollaps av
konstruktion
Obetydlig
Obetydlig
Stor
Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade
aerodynamiska egenskaper, mycket kraftig vind respektive förhöjd
temperatur
Blixtnedslag
Liten
Måttlig
Obetydlig
Åskledare finns på vindkraftverken, automatisk avstängning av
vindkraftverken vid förhöjd temperatur eller överslag i elsystemet
Hårda vindar
Liten
Måttlig
Obetydlig
Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind
Isstorm (mkt
kraftig nedisning)
Obetydlig
Liten
Stor
Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind
Oljeläckage
Liten
Obetydlig
Stor
Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive säkerhetsrutiner och saneringsutrustning), vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, endast
miljöklassificerade oljor används, vindkraftverkens rotorhus är
konstruerade för att fånga upp eventuellt läckage, eventuell lagring
av oljeprodukter i för det utformat och låst utrymme vid servicebyggnaden
Brand i generator
Obetydlig
Liten
Liten
Konstruktionen är sådan att branden normalt begränsas till generatorhuset, vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med
fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken
vid förhöjd temperatur, ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken, åskledare
Skogsbrand
Liten
Liten
Måttlig
Ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken
Sabotage
Obetydlig
Obetydlig
Måttlig
Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda
intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd
temperatur eller kortslutning
Kollision med
luftfartyg
Obetydlig
Obetydlig
Stor
Vindkraftverken är försedda med hinderbelysning och överskrider
inte flygplatsernas tillåtna sektorshöjder, vindkraftanläggningen
(inkl. hinderbelysn.) kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, koordinaterna för vindkraftverken kommer i god tid att
rapporteras till ambulanshelikoptern, vindkraftverken är placerade i
grupper vilket ökar synbarheten
Tabell 14.Oönskade händelser som skulle kunna inträffa vid vindkraftsanläggningen på Gabrielsberget. Sannolikheten
att dessa ska inträffa under byggande eller drift av vindkraftsanläggningen samt konsekvenser har bedömts enligt skalan
obetydlig-liten-måttlig-stor och åtgärder som kommer att vidtas för att minimera riskerna redovisas.
84
Risk är ett sätt att beskriva sannolikheten för
att något oönskat ska inträffa multiplicerat med
konsekvensen av det inträffade.
Riskerna kan delas in i olycksrisker för människor och andra risker, t.ex. att miljön tar skada.
Olycksriskerna för människor kan delas in i två
kategorier, risker för personolyckor relaterade till
anläggning och drift (egentligen olyckor av karaktären arbetsplatsolyckor under anläggningens
hela livslängd) och olycksrisker för utomstående.
Av de olyckor som registrerats i samband
med vindkraft dominerar olyckor relaterade till
anläggning och drift. Dessa risker är lättare att
kvantifiera. Olycksrisker för utomstående är
mycket färre och mer svårberäknade.
I tabell 14 på kommande sida redogörs översiktligt för tänkbara oönskade händelser knutna
till den planerade vindkraftanläggningen samt
åtgärder som kommer att vidtas för att minimera
dessa risker.
Risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift
De typer av personolyckor (arbetsplatsolyckor)
som sker i samband med anläggning och drift av
vindkraft består främst av fall från höga höjder,
klämskador och fastklämning samt olyckor i samband med transporter.
Olycksriskerna för vindkraft kan beräknas översiktligt baserat på registrerade olyckor i samband
med vindkraftproduktionen i världen. Fram till
och med december 2009 har det skett 715 vindkraftrelaterade olyckor vilket bland annat inneburit 60 dödsfall (Caithness Windfarm Information
Forum, websida). Olycksfrekvensen under åren
2005-2009 har varit ca 82 olyckor per år varav 5
dödsfall. Med några få undantag är det personer
som arbetat med byggnation, reparation, drift
eller underhåll av vindkraftanläggningarna som
drabbats. Så vitt känt har ingen olycka med
personskador för utomstående förekommit vid
Sveriges över 1 400 vindkraftverk.
År 2008 producerade vindkraften i världen 260
TWh (WWEA, 2009). Relaterar man olycksstatistiken 2008 (112 olyckor varav 9 dödsfall) till
produktionen innebär det en frekvens på ca 0,4
olyckor eller 0,03 dödsfall per producerad TWh.
Det finns dock skäl att anta att olycksrisken
kommer att vara betydligt lägre för den nu planerade vindkraftanläggningen, eftersom huvuddelen
av de registrerade olyckorna berört äldre, små
vindkraftverk, medan de större vindkraftverken
visat sig betydligt säkrare och utvecklingen av
säkerhetstänk samt säkerhetsföreskrifter.
Olycksrisker för utomstående
Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och
iskast. När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned.
Nedisning förekommer främst i kallt klimat och
ofta på högre höjder. Förutsättningar för nedisning uppstår när det är fuktigt och kallt, d.v.s. när
det är underkylt regn, underkyld dimma eller vid
snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast
isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Den
tid då is kan bildas på vingarna är under senhöst
och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det är både
blött och kallt.
Antalet isbildningsdagar i större delen av
Sverige är så få som 2–7 per år (Finnish Meteorological Institute, 2008), men olika områden har
olika förutsättningar.
Risk med nedisning och/eller iskast minskar avsevärt när vindkraftverk utrustas med avisningsystem eller system som förhindrar nedisning,
vilket är fallet i detta projekt.
Risken för iskast/-fall är störst rakt under
vindkraftverkstornet och rotorn, inom ca 50 m
från vindkraftverket, för där samverkar centrifugalkraften och tyngdkraften. Det finns en studie
(Garrad Hassan, 2007) där man beräknat sannolikheten att is från ett vindkraftverk ska träffa en
utvald kvadratmeter på mellan 50 och 300 m från
ett vindkraftverk. Beräkningen visar att is kommer att träffa denna utvalda kvadratmeter 0,000
000 007 gånger per år eller, uttryckt på annat sätt,
en gång på 137 500 000 år. Renskötarna i Byrkije
reinbeitesdistrikt har påträffat isklumpar på snön
intill ett av de befintliga vindkraftverken på Gabrielsberget. Detta har skapat en oro hos renskötarna inför riskerna att vistas inom anläggningen.
Det har förekommit incidenter, dock inte på
Gabrielsberget Nord och Syd, där delar av eller
hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och
slungats iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till
500 m (Boverket, 2009).
I en holländsk studie (Braam and Rademakers,
2004) har man beräknat sannolikheten för att ett
vindkraftverk oavsett aggregatstorlek ska tappa
någon bladdel. Beräkningen anger att det är
0,075 % risk att ett vindkraftverk under ett års
85
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.15 Säkerhet
tid ska tappa någon bladdel. Risken att någon
människa eller djur ska träffas av bladdelen är
däremot oerhört mycket mindre.
Även när det gäller nedfallande delar från
vindkraftverken är risken som störst de dagar då
det är som mest ogästvänligt, d.v.s. vid dagar med
mycket hård vind.
Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms
som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar runt en vindkraftanläggning (Miljödomstolen, 2010).
Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att utredningsområdena för vindkraft vid
Gabrielsberget har en låg besöksfrekvens. De som
framför allt vistas där är skogsägare och skogliga
entreprenörer, jägare, skoteråkare, bärplockare
och enstaka skidåkare. I framtiden kommer även
vindkraftanläggningens servicepersonal att vistas
där. Det är också rimligt att anta att själva vindkraftanläggningen lockar en del nyfikna besökare
till områdena.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Internt elnät
Elnätet inom vindkraftanläggningen är ett högspänningsnät och skall behandlas som en känslig
installation. Det rörliga friluftslivet kan skada
kabeln, om man t.ex. kör med fyrhjuling eller
snöskoter över jordvallarna. Om en kortslutning
uppstår till följd av att människor eller maskiner
skadar kabeln kan i extremfallet allvarliga personskador uppkomma då det är fråga om mycket
stora energier i kablarna. Det rörliga friluftslivet
hänvisas därför till de övergångar som kommer
att inrättas för skogsbruket. Detta bör göras med
informationsskyltar vid vindkraftanläggningens
kant samt på utvalda ställen längs med kabelsträckningen.
Övriga risker
I vindkraftverk finns mindre mängder av t.ex.
hydraul- eller smörjolja, som kan läcka. Oljorna
som Gabrielsberget Vind använder sig av är
miljöklassificerade och vindkraftverkens rotorhus
konstruerade för att fånga upp eventuellt läckage
så att oljan senare kan omhändertas av personal.
Det finns även en risk att det uppstår brand i
en generator. Skulle det inträffa är konstruktionen sådan att denna normalt ska begränsas till
generatorhuset.
Vindkraftverken, som är höga och har god
ledningsförmåga, är utsatta för blixtnedslag under
åskväder. För att skydda vindkraftverken mot
86
blixten, som t.ex. skulle kunna orsaka brand eller
kollaps av konstruktionen, är de försedda med
åskledare.
Åtgärder som begränsar riskerna
• Arbete ska ske med erforderlig förberedande
utbildning och skyddsutrustning.
• Vindkraftverken får endast beträdas av behörig personal.
• Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat
begränsa driftstörningar och därmed även
risker.
• Vindkraftverken kommer att vara försedda
med ett styrsystem som automatiskt stänger
av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca
25 m/s, för att inte utsättas för alltför stora
påfrestningar.
• Vindkraftverkens styrsystem kommer att
känna av om de aerodynamiska egenskaperna
förändras, vilket gör att övervakningssystemet
signalerar en avvikelse och vindkraftverket
stoppas.
• Vindkraftverkens styrsystem omfattar övervakning så att vindkraftverken stannar vid för
hög temperatur.
• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket.
• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring
vindkraftverken. Hur skyltningen utförs ska
godkännas av tillsynsmyndigheten.
• Servicetekniker är skyldiga enligt säkerhetsinstruktioner att ta med utrustning för höghöjdsräddning upp i vindkraftverken.
• Utrustning för nedfirning på utsidan av vindkraftverket finns i maskinhuset.
• Brandsläckare finns inne i vart och ett av
vindkraftverken, både uppe och nere.
• Vart och ett av vindkraftverken är försett med
åskledare.
• Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från
driftcentralen hos driftbolaget.
Bedömning
Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det
osannolika ändå inträffar, kan vara stora.
En utgångspunkt för bedömningen bör vara att
denna vindkraftanläggning planeras i ett område
med få besökare i jämförelse med vad som kan
vara fallet för andra anläggningar i Sverige.
När det gäller nedisning och risken för olyckor
över huvud taget kommer vindkraftverken att ha
en mycket hög teknisk standard och utrustas med
avisningsystem eller system som förhindrar nedisning, vilket är fallet i detta projekt. Risken för
olyckor blir därför mycket låg och riskerna uppträder dessutom främst när det är, för människan,
mycket dåligt väder. Med de skyddsåtgärder som
kommer att vidtas bedöms kvarvarande risker av
vindkraftanläggningen vara mycket små.
Säkerhet i bedömningen
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas
som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik
i samband med vindkraft är bristfälligt, framför
allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta
beror dock till stor del på att det förekommer så
få olyckor.
87
9 Uppföljning
I det fortsatta arbetet kommer det att göras en
bedömning om det är relevant att följa upp någon
eller några av de konsekvenser som kan förväntas
för vindkraftanläggningen. Det kan röra sig om
någon av de aspekter där det finns en stor osäkerhet om konsekvenserna eller där de förväntas bli
särskilt stora.
9 UPPFÖLJNING
Gabrielsberget Vind AB kommer vid ett tillstånd att upprätta ett kontrollprogram. Programmet kommer att sammanfatta de villkor som enligt tillståndet kommer att reglera verksamheten.
Kontrollprogrammet kommer också att redovisa
hur tillämpningen av villkoren ska ske.
I det fortsatta arbetet kommer en uppföljning
att ske ifråga om vindkraftverkens inverkan på
rennäringen. Uppföljningen kommer att ske i
samverkan med Gabrielsberget Nord AB och
Gabrielberget Syd AB. För den inverkan som
dessa bolags vindkraftverk föranleder i driftskedet
har prövotiden, som föreskrevs i dåvarande miljödomstolens dom 2006-12-08 i mål M 206-06,
börjat löpa. Utöver den osäkerhet som kan sägas
råda om vindkraftens inverkan på rennäringen
antas konsekvenserna vara bedömda med godtagbar säkerhet. I den mån osäkerhet om konsekvenser trots allt uppmärksammas i något avseende
kan det bli aktuellt att följa upp även dessa.
Egenkontroll enligt miljöbalken kommer att
ske i enlighet med Gabrielsberget Vind ABs
miljö- och kvalitetssystem. Ytterligare kontroller
genomförs vid behov.
88
Källor
WECO-projektet. www.fmi.fi
Personliga kontakter
Örnsköldsviks flygplats hemsida www.lfv.se/sv/
Ornskoldsvik/
Andersson, Niclas. Luftfartsverket. 2012
Örnsköldsviks kommuns hemsida www.ornskoldsvik.se
Björklund, Stig. Jaktledare för Jansmark-Orrböle
jaktlag. 2011
Fjellström, Neila. Vilhelmina norra sameby. 2012
Fjellström, Paul Anders. Vilhelmina norra sameby. 2012
Granum Stang, Yngve. Reindriftsförvaltningen.
2011
Jåma, Aslak. Byrkije reinbeitesdistrikt. 2011
Larsen, Tor Enok. Byrkije reinbeitesdistrikt. 2012
Omma, Inger-Ann. Vapsten sameby. 2012
Omma, Marja-Kari. Vapsten sameby. 2012
Omma, Oleg. Ubmeje tjeälddie. 2012
Omma Poggats, Henrik. Vilhelmina norra sameby. 2012
Pavall, Ing-Lill. Reindriftsförvaltningen. 2011
Säfström, Kristina. CO ATS Örnsköldsvik. Produktions Terminal. 2012
Ågren, Lars-Ander. Vapsten sameby. 2012
Åström, Stefan. Umeå Airport. 2012
Webbsidor
Finnish Meteorological Institute, 2008. WECOprojektet. www.fmi.fi
Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2007. http://
www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/naringslivoch-foreningar/rennaring/Samebyar/Pages/default.aspx
Millennium Ecosystem Assessment: www.
maweb.org
Nordmalings Kommun; http://www.nordmaling.
se/
Olycksstatistik vindkraft www.caithnesswindfarms.co.uk
Sametinget, 2009. http://www.sametinget.se/
Statistiska centralbyrån; http://www.scb.se/
Väderstatistik, Finnish Meteorological Institute.
Litteratur
Ahlén I., 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av
vindkraftverk. Fauna och flora 97:3: 14-22.
Ahlén, I., 2011: Fladdermusfaunan i Sverige –
Arternas utbredning och status. Kunskapsläget
2004. Fauna och Flora 106 (2)
Álvares, F. m. fl. 2011. Assessing ecological
responses of wolves to wind power plants in
Portugal: methodological constrains and conservation implications. Proceedings, Conference on
Wind Energy and Wildlife Impacts, Trondheim,
Norway, 2-5 May 2011
Arnette, E. B. m.fl. 2007. Impacts of Wind Energy Facilities on Wildlife and Wildlife habitat.
Special Issue by The Wildlife Society. Technical
Review 07-2
Baerwald E. F., D’Amours G. H., Klug B. J., Barclay R. M. R., 2008. Barotrauma is a significant
cause of bat fatalities at wind turbines. Current
Biology 2008 (18:16): 695.
Bernes, C. & Grundström, C. (red), 1997. Miljön. Sveriges Nationalatlas Förlag
Boverket, 2009. Vindkraftshandboken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i
kustnära vattenområden
Braam and Rademakers, 2004. Guidelines on
the environmental risk of wind turbines in the
Netherlands. ECN-RX--04-013; February, 2004;
6 p.
Energimyndigheten, 2008. Rapport 2008:17
Enetjärn Natur AB, 2008: Vindkraftsprojektet
Markbygden inom Östra Kikkejaure sameby.
Analys av socio-ekonomiska konsekvenser för
samebyn. Svevind AB.
Enetjärn Natur AB, 2010: Vindkraft på StorRotliden. Uppföljning av konsekvenserna för
rennäringen 2009/2010 - Första årets resultat.
KÄLLOR
Baer, Karin. Vilhelmina norra sameby. 2012
www.wikipedia.se
Enetjärn Natur AB, 2011. Vindkraft på Gabrielsberget. Uppföljning av konsekvenserna för
rennäringen. Tredje årets resultat.
89
Flagstad, Ø. & Tovmo, M. 2010. Jerven på Uljabuouda – hva viser DNA-analysene? Minirapport
305, NINA, Trondheim, Norge
Flydal, K. 2002. Noise perception and behavioural responses of reindeer when in close vicinity
of power lines and windmills. Dr. scient. thesis,
University of Oslo.
Garrad Hassan, 2007. Recommendations for
risk assessments of ice throw and blade failure in
Ontario.
Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red), 1996. Växter
och djur. Sveriges Nationalatlas Förlag
Helldin, J-O m.fl. 2010. Vägar och järnvägar
– barriärer i landskapet. CBM:s skriftserie 42
(online vid www.triekol.se)
Helle, T. & Särkelä, M. 1993: The effects of outdoor recreation on range use by semidomesticated
reindeer. Scan.J.For.Res. 8:123-133.
Kuvlesky, WP Jr m.fl. 2007. Wind energy development and wildlife conservation: challenges
and opportunities. Journal of Wildlife Management 71, 2487-2498
Menzel, C. & Pohlmeyer, K. 1999. Proof of
habitat utilization of small game species by means
of feces control with ”dropping markers” in areas
with wind-driven power generators. Zeitschrift
fur Jagdwissenschaften 45, 223-229
Miljödomstolen, 2010. Vänersborgs tingsrätt,
dom 2010-03-09 i mål nr 3735-09
Naturskyddsföreningen, 2010a. Vårt gröna guld Biologisk mångfald: en grundförutsättning för att
nå klimatmålen och bekämpa fattigdomen
Naturskyddsföreningen, 2010b. Räkna med
ekosystemtjänster - Underlag för att integrera
miljövärden i den kommunala beslutsprocessen
Naturvårdsverket, 2001. Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk
Naturvårdsverket, 2004. Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15
KÄLLOR
Naturvårdsverket 2011. Vindkraftens effekter på
fåglar och fladdermöss – en syntesrapport. Rapport 6467. November 2011.
Naturvårdsverket 2012. Vindkraftens effekter på
landlevande däggdjur- en syntesrapport. Rapport
6499. Juni 2012.
Nellemann, C. & Vistnes, I. 2002: Hálkávárre Porsangmoen skytefelt. Konsekvenser og muligheter for
90
reindriften og Forsvaret. NINA Oppdragsmelding 750:1-32.
Nordmalings kommun, 1992: Översiktsplan
1992. Antagen av kommunfullmäktige 1992 och
reviderats 22 april 1996.
Nord-Troms Tingsrett. 2010. Saksnummer
07-189641SKJ-NHER, 08-195563SKJ-NHER.
2010-11-04.
Norges Forskningsråd, 2002. Rapport fra REINprosjektet. ISBN 82-12-01691-9.
Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston,
R.H.W., Bainbridge, I.P. and Bullman, R., 2009:
The distribution of breeding birds around upland
wind farms. Jornal of Applied Ecology2009 (46)
Regeringen, 2009. Höjt mål och vidareutveckling
av elcertifikatsystemet. Prop. 2009/10:133
Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen.
Mål nr 824-11. 2011-11-23.
Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen.
Mål nr 825-11. 2011-11-23.
Svensk Vindenergi, 2009. Jobb i medvind – vindkraftens sysselsättningseffekter.
Svensk Vindenergi och Svenska Samernas
Riksförbund, 2009-2010: VindRen. Så här kan
vindkraft och rennäring samexistera., kapitel 8.
Svevind AB 2006. Vindkraftsutbyggnad på
Gabrielsberget i Normalings kommun, Miljökonsekvensbeskrivning.
Svevind AB 2008. Kontrollprogram för fåglar på
Gabrielsberget.
Svevind AB 2010. Vindkraft på Gabrielsberget.
Uppföljning av konsekvenserna för rennäringen.
Andra årets resultat.
Svevind AB 2011. Vindkraft på Gabrielsberget.
Uppföljning av konsekvenserna för rennäringen.
Tredje årets resultat.
Södra Lapplands Forskningsenhet, 2009: Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar. Förslag
på innehåll och process inriktad mot exploateringskonsekvenser för samebyar.
The World Resources Institute, The World Business Council for Sustainable Development and
The Meridian Institute, 2008. The Corporate
Ecosystem Services Review: Guidlines for Identifying Business Risks & Opportunities Arising
from Ecosystem Change.
Vistnes, I. & Nellmann, C. 2001: Avoidance
of cabins, roads and power lines by reindeer
during calving. Journal of Wildlife Management
65:915:925.
Wallin, J.A. 1998. A movement study of black
bears in the vicinity of a wind turbine project, Searsburg, Vermont. Rapport till Green Mountain
Power Corporation, South Burlington, Vermont,
USA
Walter, W.D. m.fl. 2006. Response of Rocky
Mountain elk (Cervus elaphus) to wind-power
development. Am Midland Naturalist 156: 363375
Widemo, F., 2007: Vindkraftens inverkan på
fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och
förslag till åtgärder. Utredning på uppdrag av
Sveriges Ornitologiska Förening.
WWEA, 2009. World Wind Energy Report
2008. World Wind Energy Association.
KÄLLOR
United States Department of Energy, 2008.
JEDI-WIND, Job and Economic Developmnt
Impact Model
91
Bilagor
Bilaga nr
Innehåll
Typ av bilaga
1
Samrådsredogörelse
Rapport
2
Yttranden och minnesanteckningar
Rapport
3
Naturvärdesinventering
Rapport
4
Kulturmiljöutredning
Rapport
5
Vindkraftverksplacering och vägar
Karta
6
Ljudberäkningar
Rapport
7
Skuggberäkningar
Rapport
92
Svevind AB, Norra Obbolavägen 115, 904 22 UMEÅ
090-12 07 93
www.svevind.se