Transcript Remiss Dalslands turism.pdf

Från:
Johan Abenius <[email protected]>
Till:
<[email protected]>, <[email protected]>, <[email protected]>, <[email protected]>,
<[email protected]>
Kopia:
Ulrika Abrahamsson <[email protected]>
Datum:
2013-12-23 18:05
Ärende:
Kulturstrategisk plan Dalsland
Bifogade filer:
Kulturstrategi remissversion 131216.pdf; Kulturstrategi aktivitets- och tidsplan 131216.pdf; Kulturstrategi rapport
remissversion 131216.pdf; Bilaga 1 kulturstrategi Dalsland 15 nov 2013.pdf
Enligt uppdrag från Dalslandskommunerna bifogas förslag till
Kulturstrategi.
Vidare bifogas rapport vilken beskriver bakgrund och ger underlag till
strategin.
Slutligen bifogas förslag till aktivitets- och tidsplan kopplad till
strategin.
Arbetsprocessen framgår av bifogade bilaga 1.
Ytterligare underlag erhålles av undertecknad.
Med detta avslutar kulturkordinator Ulrika Abrahamsson projektet och sitt
arbete. Som projektägare anmodar härmed Dalslands Turist AB respektive
kommun att verkställa slutlig remissomgång med målsättning att kommunerna
gemensamt fastställer planen senast 15 mars 2014.
Tills vidare är undertecknad kontaktperson i frågan.
Med vänlig hälsning
Johan Abenius
-Johan Abenius
VD Dalslands Turist AB
Centrumvägen 2
666 30 Bengtsfors
0530-30290, 0705- 680 683
Kulturstrategi för Dalsland 2014-2020
Remissversion 2013-12-15
Förord
Varför en gemensam kulturstrategi i Dalsland?
Kulturlandskapet Dalsland
Arbetsprocess
Utgångspunkter
Vision och mål
Kulturstrategiska utvecklingsområden
Kultur har en förenande kraft. Viljan att tillsammans utveckla kulturen skapar fördelar som ökad
attraktivitet både för boende och besökare. Kultur lyfts i flera sammanhang fram som en av de
viktigaste aspekterna för att öka attraktiviteten och den förenande kraften i kulturen skapar bra
möjligheter att också stärka samverkan mellan kommuner. Dalslands landskapsvapen är tjuren. En tjur är inte bara envis utan rymmer stor uthållighet och styrka.
Detta är kännetecknande för dalslänningen och i denna uthållighet finns en stor kraft – detta
genererar det kreativa Dalsland. I landskapet finns en lång tradition av hantverk, konst och
innovation.
Ett av de tidigare exemplen på det innovativa Dalsland är Akvedukten i Håverud, där kanalbyggaren
Nils Ericsson visade handlingskraft och nytänkande för att komma över problemet med mjuk bergart,
starka strömmar och branta djup. Kreativa näringar möter industrihistoria när gårdagens pappersbruk
idag kan inrymma helt nya verksamheter. Not Quite i Fengersfors visar hur nedlagda byggnader
väcks till liv. Att lyfta och skapa medvetenhet om vad vi har och vilka traditioner vi bygger på i
landskapet, stärker vår identitet och våra möjligheter att utvecklas. Genom samverkan kan
Dalslandskommunerna tillvarata det djupt rotade kulturlivet.
Genom en gemensam kulturstrategi får politiker och kulturaktörer ett sätt att kommunicera. En
gemensam kulturstrategi gör att vi bygger broar med kulturen i spetsen, broar ska hålla en lång tid
framöver. Broar som går över förvaltningar och kommuner med syftet att skapa en livskvalitet och en
bra boendemiljö för oss dalslänningar och våra besökare. Ambitionen är att detta ska bli ett levande
dokument som innehåller de verktyg och hjälpmedel som behövs för att bevara och utveckla
kulturlandskapet Dalsland.
Ulrika Abrahamsson, Kulturkoordinator Dalsland
Syftet med att ta fram en gemensam kulturstrategi för
Dalsland är att skapa verktyg för att synliggöra Dalslands
kulturella kvaliteter, att dela resurser, att stärka identiteten
och att skapa ett ökat samarbete. Med en gemensam
kulturstrategi förs vi framåt i arbetet mot att ge kulturlivet i
Dalsland en större roll i samhället. Genom en gemensam
kulturstrategi får politiker och kulturutövare ett sätt att
kommunicera.
En viktig förutsättning i arbetet med att utveckla kulturen är
att skapa dialog mellan kommuner och kulturaktörer.
Genom det utvecklade samarbetet kan kulturutbudet
både breddas och nå ut till fler, även utanför landskapet.
Delaktighet och engagemang skapar framgång och det
goda livet.
Dalsland har ett rikt och myllrande kulturliv, ett kulturlandskap med en lång tradition av konst och hantverk, av innovation och av samverkan
mellan kultur och natur. Att besöka en ort, ett landskap, är att vilja ta del av det lokala kulturlivet och dess historia. Likafullt finns viljan att låta
besökaren och dalslänningen få uppleva Dalslands natur och kultur. Dalsland serverar ett varierat kulturutbud av delikatesser och ingredienserna
är av hög kvalitet. Något varje dalslänning bör känna stolthet över.
Som ett viktigt led i den långa traditionen av hantverk och konst finns Stenebyskolan i Dals-Långed. Stenebyskolan har lockat många elever och
lärare från olika håll runt om i världen, och en del har stannat kvar i landskapet för att bo och verka i Dalsland. Not Quite är ett välkänt exempel
och ett känt besöksmål med högklassig konst och konsthantverk, café och ett uppskattat surdegsbageri. Genom kulturaktörernas satsning i
samhället är Fengersfors en aktiv och utvecklande ort på landsbygden som skapar tillväxt i hela regionen.
I Färgelanda ligger Dalslands Folkhögskola som utbildar kreativa elever inom musik, film och konst. Skolan främjar erfarenhetsutbyte och
samverkan med andra aktörer. Många verksamheter och evenemang har etablerats och har nu verkat i flera decennier – Evenemang som
Bluesfesivalen i Åmål, Bokdagar i Dalsland, Filmfestival på Dal, konstvandring i Dalsland har satt Dalsland på kartan och genom åren vuxit sig
starka. Genom Tingspelen i Ödskölt, Friluftsteatern i Billingsfors och Revyverket i Dals Ed erbjuds underhållande teater i fin dalsländsk miljö. I Åmål
finns Sofia Westlunds dansskola (även i Mellerud och Årjäng) som är omtalad både nationellt och internationellt. Varje termin utbildas ca 300
dansare och representanter för skolan tävlar både i EM och VM.
Dalsland har under snart 80 år varit en grogrund för målare och skulptörer som varje år återkommer med ett 10-tal utställningar i landskapet i ett
samarbete mellan Dalslands Konstnärsförbund och Dalslands Konstförening. I landskapet finns det många fina gallerier och konsthallar som är
välbesökta. Dalslands konstmuseum, vackert beläget i Upperud, har två stora konsthallar och ett mindre galleri.
Musik i Dalsland är ett nätverk med aktörer inom allt som har med den dalsländska musiken att göra. Nätverket samlar musiker, körer, band,
ljudtekniker och många fler. År 2013 framträdde ca 350 musikaktörer under två dagar på 4-5 scener i Mellerud och bjöd publiken på 33 timmar
non-stop musik.
Kulturbruket på Dal är en angelägenhet för hela Dalsland och verkar för att skapa samarbete och samverka med regionens kulturaktörer. Det är
en arena som erbjuder publiken teater, dans och musik i en fantastisk fin salong. Salongen är mycket uppskattad, främst för sin fina akustik.
Landskapets rika historia kan upplevas och bevittnas genom hällristningarna i Tisselskog och i Håvesten, eller genom att vandra Karl XII:s led där
likfärden med den mördade Karl XII framfördes år 1718. Dalslands Hembygdsföreningar bevarar och berättar om Dalslands kulturarv och vårdar
vackra hembygdsgårdar. Studieförbundet Vuxenskolan och Sensus är några av de studieorganisationer som samverkar med kulturaktörer kring arrangemang och erbjuder
kurser. Dalslands Turist AB driver idag många projekt där kulturen är en viktig kraft och kopplingen mellan turism och kultur är självklar när det
gäller samverkan och marknadsföring av landskapet.
Till grund för strategin finns en omfattande rapport som beskriver kulturen i Dalsland. Denna rapport visar
resultatet av en process som påbörjades under år 2012 där grunden är ett samarbete mellan
kulturansvariga i Dalslandskommunerna, Dalslands Turist AB, Kulturkoordinator i Dalsland, Kultur i Väst och
Västarvet. Ca 150 personer har deltagit i processen och bidragit till det underlag som ligger till grund för
gemensam kulturstrategi för Dalsland 2014-2020.
I juni år 2012 hölls det inledande mötet mellan kulturansvariga i de dalsländska kommunerna och Ulrika
Abrahamsson, Kulturkoordinator i Dalsland. Vid detta första möte lyfte varje kommun fram de
kulturresurser som sågs stärka hela Dalsland. Denna grupp har sedan fortsatt med regelbundna
arbetsmöten. Kultur i Väst representerad av Simon Roos har haft en betydande och viktig roll i
processen. Johan Abenius, VD för Dalslands Turist AB, som är projektägare för Kulturkoordinator Dalsland,
har varit deltaktig under hela processen. Ett samverkansavtal har upprättats mellan Kultur i Väst och
Dalslands Turist AB. Metoder som har använts är möten, dialoger och workshops samt faktainsamling.
Fyra workshops har hållits. Workshop med aktörer från olika näringar och verksamheter, Workshop
Fyrklövern, Ungdomsworkshop samt Workshop för fria kulturutövare. Den senare arrangerades av Kultur i
Väst, Melleruds kommun och Dalslands Turist AB (Kulturkoordinator Dalsland).
NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL
Vikten av kultur och kulturpolitik lyfts allt mer fram, både på nationell och regional nivå. Denna rapport förhåller sig till de
nationella kulturpolitiska målen, Västra Götalandsregionens kulturplan och Fyrbodals kommunalförbunds samverkande
arbete med kultur.
Demokrati
Demokrati handlar om allas rättigheter till och möjligheter att delta i kulturlivet, något som också slås fast i de kulturpolitiska
målen. Detta medför att oavsett kön, ålder, nationellt eller etiskt ursprung, sexualitet, könsöverskridande identitet,
funktionsnedsättning, ekonomisk situation, bostadsort, religiös tillhörighet med mera, ska kultur vara tillgängligt. Det handlar
om rätten att delta och ha inflytande.
Genom att aktivt inkludera demokratiaspekterna i strategiarbete och handlingsplaner sätts aspekterna i fokus och utvecklas.
När fler erfarenheter delas och fler berättelser når fram uppnås en högre kvalitet och mångfald
En kulturstrategi som är framtidsinriktad bör utgå från detta breda inkluderande perspektiv på kultur. Då finns också
möjligheter att på allvar lyfta fram mångfaldsfrågor, jämställdhet mellan könen, tillgänglighet och stadsutveckling. Kultur
handlar om hur vi lever och vill leva våra liv. Därför blir också en kulturstrategi för Dalsland en angelägenhet för
stadsutveckling, tillväxt, boende och andra samhällsområden.
I kulturens Dalsland skall eldsjälar lyftas, stöttas och synliggöras. Naturens och kulturarvets roll för
samhällsutvecklingen är en självklarhet. Kulturlivet är organisatoriskt samordnat mellan kommunerna.
Kultur, upplevelse, deltagande och utövande av, är en självklarhet för dalslänningar och besökande.
År 2020 har vi med kulturens kraft skapat ett attraktivt Dalsland
med jobb, trivsel och möjligheter för alla.
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Attraktivitet
Mötesplatser
Barn och Unga
Kultur och turism
Kulturkraft
Samverkan och dialog
Kultur ökar attraktiviteten att bo i Dalsland (både för de som bor här och för folk som vill flytta hit) genom rik livsmiljö och god livskvalitet.
Genom att lyfta och utveckla de kulturella resurser som finns, skapas en stolthet som generar en positiv attityd som gör oss dalslänningar till
ambassadörer för vårt landskap. Genom att synliggöra det dalsländska kulturarvet samt natur- och kulturlivet stärks vår identitet.
Attraktivitet skapas genom att boende känner stolthet för sin ort. Stads- och landsbygdsutveckling, översiktsplanering och kommunalt
visionsarbete innehåller många kulturella dimensioner, inte minst ur ett medborgarperspektiv. Dessa kan tas tillvara genom tvärsektoriella
möten, vilket leder till utveckling.
Mål 2020 Genom kunskap om och upplevelser av det kulturella landskapet Dalsland, har fler ambassadörer skapats
Insatser
• 
Återuppta Vecka på Dal/Dalslandshelg som ett årligt evenemang i Dalsland. Under en vecka ges varje kommun tillfälle att visa upp vad
kommunen har att erbjuda för både invånare och turister.
• 
Kommunernas anställda erbjuds en ambassadörutbildning gällande kunskap och upplevelser om sin kommun.
• 
Aktivt involvera och utbilda unga ambassadörer genom att stärka samarbetet mellan skolor och hembygdsföreningar i Dalsland. Syftet är
att skapa en medvetenhet kring och förmedla kunskapen om den dalsländska historien och olika kulturmiljöer.
Mål 2020 Marknadsföra och lyfta fram det breda och mångfacetterade kulturutbud som Dalsland erbjuder.
Insatser
• 
Enhetliga kultursidor på kommunernas hemsidor med marknadsföring av hela Dalslands kulturutbud (medborgarfokus).
• 
Stärk dialogen med Dalslands Turist AB för att utveckla marknadsföringen av kulturaktörer på dalsland.com (besöksperspektiv).
• 
Skapa en hemsida för kulturen i Dalsland med nyhetsbrev och en årlig sommartidning. Syftet är att skapa ett forum för kulturaktörer att
mötas och att synas utåt.
• 
Film om Dalsland som kan användas på mässor, hemsidor och i andra sammanhang.
• 
Öka tillgängligheten genom att utveckla infrastrukturen och kommunikation.
Mål 2020 Marknadsföra det dalsländska kulturutbudet i Norge med syfte att locka fler norska turister till Dalsland.
Insatser
• 
En Dalslandsutställning i Norge.
• 
Dalslandsgemensamma reportage och annonser.
• 
Studiebesök för kulturaktörer med syfte att skapa kontakter och se på möjliga mötesplatser att marknadsföra sig på.
En mötesplats bjuder in till delaktighet, engagemang, gemenskap, kunskap och glädje. I Dalsland har vi många och fina
mötesplatser både i verksamheter, i naturen och på olika platser. Mötesplatser genererar möjligheter att samverka, utveckla
och marknadsföra resurser. Kulturen är en viktig faktor och kraft.
Stenebyskolan, Not Quite, Halmens Hus, Bokdagar i Dalsland, Kulturbruket på Dal, Dalslands Konstmuseum har
kulturstrategiska uppdrag vilket innebär stöd från Västra Götalandsregionen. Dessa verksamheter bedöms som viktiga för
Dalsland och ses stärka hela regionen med spridning nationellt och internationellt.
Mötesplatser kan utgöras av digitala rum. Hur kan vi medvetet arbeta för att Dalslands rika kulturliv ska synas och mötas i
sociala forum? Vilka sociala forum finns för våra ungdomar? Evenemangen i Dalsland är andra viktiga mötesplatser som
lockar hit besökare utifrån. Oftast byggs detta upp av eldsjälar och ideella krafter, vilket är en förutsättning för ett
engagemang som skapar långsiktighet och etablering. Evenemangen bidrar i hög grad till att människor flyttar hit och spelar
en viktig roll för den dalsländska identiteten. Biblioteken i Dalsland är viktiga sociala mötesplatser. De fyller fler funktioner än
att erbjuda litteratur, biblioteken arrangerar föreläsningar, evenemang, utställningar samt är en viktig informationscentral.
Mål 2020 Mötesplatser har skapats för kulturutövare med syfte att träffa varandra, inspireras, utvecklas, och interagera med andra
näringar
Insatser
• 
Skapa regelbundna träffar för kulturaktörer utifrån behov.
Mål 2020 Tillgängliggöra och synliggöra kulturella mötesplatser
Insatser
• 
Kommunerna använder sig av de befintliga kulturarenorna genom att lägga konferenser, möten, seminarier, utbildningar
med mera, utanför sina ordinarie lokaler.
• 
Kulturcentrum med café i varje kommun.
De unga är framtidens generation. Genom att i ett tidigt skede ge barn möjlighet att vara kreativa i skolan och på fritiden,
skapas en miljö där barn och unga får utveckla sin förmåga till kreativitet och skapande. De nationella kulturpolitiska målen
uppmärksammar särskilt barn och ungas rätt till kultur. Unga i Dalsland efterfrågar mötesplatser där de kan utöva, utbyta och
utveckla sin kreativitet.
Mål 2020 Att främja barn och ungas kreativitet i skola och på fritid
Insatser
• 
Skapa mötesplatser i varje kommun för unga att utöva kreativitet på sin fritid.
• 
Mer samverkansprojekt mellan kulturaktörer och skola.
• 
Hitta ingångar i läroplanen och organisation så att kulturverksamheten i skolan prioriteras.
• 
• 
Samverka med fastighetsägare med syfte att använda tomma lokaler/skyltfönster för att visa upp ungdomars kreativitet.
Skapa dialogmöten mellan kulturförvaltningar och ungdomar.
• 
Göra en enkätundersökning över ungdomars kulturvanor och önskemål i alla kommuner.
Dalslands Kultur har de senaste tre åren haft ett förankrat och tätt samarbete med Dalslands Turist AB i och med att DTAB är
projektägare till kulturkoordinator. Det har varit en stor fördel när det gäller marknadsföring och nätverksbyggande. Kultur och
turism är två områden som kan utvecklas mer genom att paketera mellan turistföretagare – kulturföretagare – kulturaktörer –
föreningar – som generar ökad sysselsättning, tillväxt och fler besökare. Natur och kultur är grundförutsättningen, det finns
ingen skiljevägg.
Mål 2020 Att fler kulturaktörer paketerar kulturprodukter tillsammans med turistföretag
Insatser
• 
Kontaktmässor för kultur- och turistaktörer med syfte att paketera och sälja sina produkter.
• 
Stötta initiativ där olika näringar/verksamheter/ möts, t ex Glupsk där mat paketeras med musik, utställningar, föreläsningar
Mål 2020 Etablera den nu påbörjade samverkan mellan kulturansvariga i kommunerna och Dalslands Turist AB
Insatser
• 
• 
Regelbundna arbetsmöten för att informera varandra om sina verksamheter och vilka kommande satsningar och aktiviteter
som ligger i framtiden.
Arbeta för förståelse från politiken och allmänhet att kultur och turism är viktigt för tillväxt.
Mål 2020 Utveckla Dalslands historia som besöksanledning
Insatser
• 
Stötta initiativ som bygger på att tillgängliggöra berättelser om Dalsland - händelser, personer och platser – till exempel
genom storytelling, dramatiseringar och litteratur.
Något som alltid lyfts fram är alla de eldsjälar som verkar i landskapet både som företagare och i föreningslivet. De driver ett
många gånger ideellt och ofta tungrott arbete. Flera festivaler drivs av ideella engagemang som skapar ekonomiskt
mervärde till bland annat hotell, bensinstationer, handeln, restaurangverksamheter och uthyrare av olika slag. Det finns
många ideella krafter som verkar för kulturarvet i Dalsland. Det är av stor vikt att det bevaras och att kommande
generationer tar del i våra traditioner, byggnader och hantverk.
Kulturentreprenörerna, konstnärerna och kulturföretagarna faller inom det man benämner KKN-området, kulturella och
kreativa näringar. Det är ett brett fält som spänner från kanotuthyrare, till mediaföretag till konsthantverkare.
Mål 2020 Skapa förutsättningar för eldsjälar att kunna fortsätta vara verksamma inom sitt kulturområde
Insatser
• 
• 
• 
Fortsatt stöttning i form av resurser som ekonomiska, lokalmässiga, personal och utbildning.
Skapa sociala sammanhang där kulturen möts.
Dela ut Dalslands kulturstipendium i form av utbildning, resa
• 
• 
Digitalisera det dalsländska kulturarvet.
Värdera kulturföretagare som en del av näringslivet.
Dessa är våra ledord i strategin och har varit en röd tråd i hela arbetsprocessen. Under arbetet med strategin har det lyfts
upp exempel på hur kommunernas samverkan kan stärkas genom olika gemensamma insatser, samarbetsprojekt och ett
ökat samarbete mellan kommunerna. Samverkan mellan kommunerna och mellan kommuner och kulturaktörer är en
förutsättning för hela strategin och för att det ska förbli ett levande dokument.
Samverkan i Dalsland kan stärkas genom skapandet av en hållbar, kommunövergripande struktur för kommunernas
kulturarbete. Med kommunikation över kommungränser skapas en helhetssyn som gynnar de ingående kommunerna.
Mål 2020 Kulturaktörerna bibehåller, tillsammans med kommunerna, samarbete med Västra Götalandsregionen, Kultur i Väst,
Västarvet och Fyrbodal i det framtida kulturarbetet
Insatser
• 
Förankring och samverkan.
Mål 2020 Upprätta en gemensam kulturnämnd i Dalsland
Insatser
• 
Utreda förutsättningar för en gemensam kulturnämnd.
Mål 2020 Inrätta ett kulturråd i Dalsland som är tvärsektoriellt med aktörer som är handplockade, formbart utifrån område och
beredande organ för Dalsland Kulturnämnd
Insatser
• 
Skapa struktur och upprätta ett kulturråd.
Kontakt:
Dalslands Turist AB
Centrumvägen 2
666 30 Bengtsfors
www.dalsland.nu
VD Johan Abenius
Epost: [email protected]
Telefon: 0705 68 06 83
Sammanställt av Ulrika Abrahamsson, Kulturkoordinator Dalsland
Sarah Isgren, Seize, [email protected]
Kulturstrategi
Dalsland
2014-2020
Kulturutveckla
Tillsammans
Aktivitetsoch tidsplan
Remissversion 2013-12-15
I den gemensamma kulturstrategins remissversion finns de mål som man vill uppnå fram till 2020, samt de insatser som krävs. Detta dokument är ett förslag till en aktivitets-­‐ och tidsplan. På något sätt skall arbetet resurssättas. T ex genom inrättande av en gemensam kultursamordnare, genom utökad samverkan och ansvarsfördelning mellan befintliga resurser. Med hänsyn till den höga ambitionsnivån torde en kombination av dessa vara det rimliga. Vision I kulturens Dalsland skall eldsjälar lyftas, stöttas och synliggöras. Naturens och kulturarvets
roll för samhällsutvecklingen är en självklarhet. Kulturlivet är organisatoriskt samordnat
mellan kommunerna. Kultur, upplevelse, deltagande och utövande av, är en självklarhet för
dalslänningar och besökande.
Övergripande mål År 2020 har vi med kulturens kraft skapat ett attraktivt Dalsland med jobb, trivsel och
möjligheter för alla.
ATTRAKTIVITET Mål 2020 Genom kunskap om och upplevelser av det kulturella landskapet
Dalsland, har fler ambassadörer skapats insatser
Återuppta
Vecka
på
Dal/Dalslandshelg som ett
årligt evenemang i Dalsland.
Under en vecka ges varje
kommun tillfälle att under en
dag visa upp vad kommunen
har att erbjuda för både
invånare och turister.
Kommunernas
anställda
erbjuds
en
ambassadörsutbildning
gällande
kunskap
och
upplevelser om sin kommun.
Aktivt involvera och utbilda
unga ambassadörer genom
att stärka samarbetet mellan
skolor
och
hembygdsföreningar
i
Dalsland. Syftet är att skapa
en medvetenhet kring och
förmedla kunskapen om den
dalsländska historien och
olika kulturmiljöer.
påbörjas
2014-2015
Förberedelser
koncept
genomförs
2016, 2017, 2018, 2019,
2020
2015
Utforma en mall för en
utbildning som kan användas
i alla kommuner. Ref: Orsa
kommun.
2016-2020
2015
2016-2020
Mål 2020 Marknadsföra och lyfta fram det breda och mångfacetterade
kulturutbud som Dalsland erbjuder. insatser
Enhetliga kultursidor på
kommunernas hemsidor med
marknadsföring av hela
Dalslands kulturutbud
(medborgarfokus) Stärk dialogen med
Dalslands Turist AB för att
utveckla marknadsföringen
av kulturaktörer på
dalsland.com
(besöksperspektiv) påbörjas
2014-2015
genomförs
2016
2014
2014-2015
Skapa en hemsida för 2015-2017
kulturen i Dalsland med
nyhetsbrev och en årlig
sommartidning. Syftet är att
skapa
ett
forum
för
kulturaktörer att mötas och
att synas utåt.
Film om Dalsland som kan
2015
användas på mässor,
hemsidor och i andra
sammanhang Öka tillgängligheten genom
2016
att utveckla infrastrukturen
och kommunikation 2018
2017
2018
Mål 2020 Marknadsföra det dalsländska kulturutbudet i Norge med syfte att
locka fler norska turister till Dalsland. insatser
En Dalslandsutställning i
Norge Dalslandsgemensamma
reportage och annonser Studiebesök för kulturaktörer
med syfte att skapa kontakter
och
se
på
möjliga
mötesplatser
att
marknadsföra sig på.
påbörjas
2016. Ref, kontakt
Voxenåsen (DTAB)
2015
genomförs
2017
2016
2017
2015-2020
MÖTESPLATSER Mål 2020 Mötesplatser har skapats för kulturutövare med syfte att träffa
varandra, inspireras, utvecklas, och interagera med andra näringar
insatser
påbörjas
Skapa regelbundna träffar för 2014. Ref: Kultur i Väst
kulturaktörer utifrån behov medarrangör
genomförs
2015
Mål 2020 Tillgängliggöra och synliggöra kulturella mötesplatser insatser
Kommunerna använder sig
av de befintliga
kulturarenorna genom att
lägga konferenser, möten,
seminarier, utbildningar med
mera, utanför sina ordinarie
lokaler Kulturcentrum med café i
varje kommun påbörjas
2015
genomförs
2015-2020
2016
2020
BARN OCH UNGA Mål 2020 Att främja barn och ungas kreativitet i skola och på fritid insatser
påbörjas
Skapa mötesplatser i varje 2015
kommun för unga att utöva
kreativitet på sin fritid.
genomförs
2020
Mer samverkansprojekt
2015
mellan kulturaktörer och
skola Hitta ingångar i läroplanen 2015
och organisation så att
kulturverksamheten i skolan
prioriteras.
2015-2020
Samverka
med 2014. Ref: Färgelanda Lars
fastighetsägare med syfte att Andersson Schaar,
använda
tomma pilotprojekt
lokaler/skyltfönster för att
visa
upp
ungdomars
kreativitet.
2015-2020
Skapa dialogmöten mellan
kulturförvaltningar och
ungdomar Göra en enkätundersökning
över ungdomars kulturvanor
och
önskemål
i
alla
kommuner.
2015. Ungdomsråd, Ref:
Melleruds kommun Glenn
Norling
2015. Samverkan med
folkhälsosamordnare i resp
kommun
2015-2020
2015
KULTUR OCH TURISM Mål 2020 Att fler kulturaktörer paketerar kulturprodukter tillsammans med
turistföretag
insatser
påbörjas
Kontaktmässor för kultur- 2017
och turistaktörer med syfte
att paketera och sälja sina
produkter.
genomförs
2018
Stötta initiativ där olika 2014
näringar/verksamheter/ möts,
t ex Glupsk där mat
paketeras
med
musik,
utställningar, föreläsningar.
2014-2020
Mål 2020 Etablera den nu påbörjade samverkan mellan kulturansvariga i
kommunerna och Dalslands Turist AB.
insatser
påbörjas
Regelbundna arbetsmöten för 2014
att informera varandra om
sina verksamheter och vilka
kommande satsningar och
aktiviteter som ligger i
framtiden.
genomförs
2014-2020
Arbeta för förståelse från 2014
politiken och allmänhet att
kultur och turism är viktiga
för tillväxt.
2014-2020
Mål 2020 Utveckla Dalslands historia som besöksanledning.
insatser
påbörjas
Stötta initiativ som bygger på 2014
att tillgängliggöra berättelser
om Dalsland - händelser,
personer och platser – till
exempel genom storytelling,
dramatiseringar
och
litteratur.
genomförs
2014-2020
KULTURKRAFT Mål 2020 Skapa förutsättningar för eldsjälar att kunna fortsätta vara verksamma
inom sitt kulturområde
insatser
påbörjas
Fortsatt stöttning i form av 2014
resurser som ekonomiska,
lokalmässiga, personal och
utbildning.
genomförs
2014-2020
Skapa sociala sammanhang
2014
där kulturen möts Dela
ut
Dalslands 2015
kulturstipendium i form av
utbildning, resa
2014-2020
2015-2020
Digitalisera det dalsländska
2015
kulturarvet Värdera kulturföretagare som 2014
en del av näringslivet.
2019-2020
2014-2020
SAMVERKAN OCH DIALOG Mål 2020 Kulturaktörerna bibehåller, tillsammans med kommunerna, samarbete
med Västra Götalandsregionen, Kultur i Väst, Västarvet och Fyrbodal i det
framtida kulturarbetet insatser
Förankring och samverkan
påbörjas
2014
genomförs
2014-2020
Mål 2020 Upprätta en gemensam kulturnämnd i Dalsland insatser
Utreda förutsättningar för en
gemensam kulturnämnd
påbörjas
2015
genomförs
2016-2020
Mål 2020 Inrätta ett kulturråd i Dalsland som är tvärsektoriellt med aktörer som
är handplockade, formbart utifrån område och beredande organ för Dalsland
Kulturnämnd insatser
påbörjas
Skapa struktur och upprätta 2015
ett kulturråd. genomförs
2015-2020
Kulturstrategi
Dalsland
2014-2020
Kulturutveckla
Tillsammans
RAPPORT
Remissversion 2013-12-15
INLEDNING SYNEN PÅ KULTUR DEMOKRATI JÄMSTÄLLDHET ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD TILLGÄNGLIGHET SAMTAL OM DEMOKRATIASPEKTER NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅL REGIONALA KULTURPOLITISKA MÅL FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND EN LÅNG PROCESS… … NULÄGE ARBETSPROCESS SAMMANSTÄLLNING KULTURLANDSKAPET DALSLAND KOMMUNGEMENSAMMA KULTURSATSNINGAR BIBLIOTEK I DALSLAND DALSLANDS TURIST AB KOMMUNERNA BENGTSFORS DALS-­‐ED FÄRGELANDA MELLERUD ÅMÅL JÄMFÖRELSETAL ÖVERGRIPANDE ANALYS -­‐ KOMMUNERNA I DALSLAND KULTURVERKSAMHETER/ARRANGÖRER/NÄTVERK BOKDAGAR I DALSLAND/ DALSLANDS LITTERATURFÖRENING DALSLANDS FOLKHÖGSKOLA DALSLANDS FORNMINNES-­‐ OCH HEMBYGDSFÖRBUND (DFH) DALSLANDS KONSTMUSEUM DALSLANDS KONSTNÄRSFÖRBUND OCH DALSLANDS KONSTFÖRENING DALSLANDSORKESTERN FILMFESTIVALEN PÅ DAL HALMENS HUS KONSTVANDRING I DALSLAND KULTURBRUKET PÅ DAL MUSIK I DALSLAND NOT QUITE STENEBYSKOLAN ÅMÅLS BLUES FEST STUDIEORGANISATIONER OCH PROJEKT 2 4 5 6 6 6 6 6 7 7 7 8 9 9 9 9 10 11 11 11 12 12 13 14 15 16 17 17 18 18 18 18 18 18 18 19 19 19 19 19 20 20 20 21 KULTURSTRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN 23 VISION 23 ÖVERGRIPANDE MÅL 23 FEM PRIORITERADE KULTURSTRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN 23 ATTRAKTIVITET 24 MÅL 2020 GENOM KUNSKAP OM OCH UPPLEVELSER AV DET KULTURELLA LANDSKAPET DALSLAND,
HAR FLER AMBASSADÖRER SKAPATS 24 INSATSER 24 MÅL 2020 MARKNADSFÖRA OCH LYFTA FRAM DET BREDA OCH MÅNGFACETTERADE KULTURUTBUD
SOM DALSLAND ERBJUDER 24 INSATSER 24 MÅL 2020 MARKNADSFÖRA DET DALSLÄNDSKA KULTURUTBUDET I NORGE MED SYFTE ATT LOCKA
FLER NORSKA TURISTER TILL DALSLAND 24 INSATSER 24 MÖTESPLATSER 25 MÅL 2020 MÖTESPLATSER HAR SKAPATS FÖR KULTURUTÖVARE MED SYFTE ATT TRÄFFA VARANDRA,
INSPIRERAS, UTVECKLAS, OCH INTERAGERA MED ANDRA NÄRINGAR 25 INSATSER 25 MÅL 2020 TILLGÄNGLIGGÖRA OCH SYNLIGGÖRA KULTURELLA MÖTESPLATSER 25 INSATSER 25 BARN OCH UNGA 26 MÅL 2020 ATT FRÄMJA BARN OCH UNGAS KREATIVITET I SKOLA OCH PÅ FRITID 26 INSATSER 26 KULTUR OCH TURISM 26 MÅL 2020 ATT FLER KULTURAKTÖRER PAKETERAR KULTURPRODUKTER TILLSAMMANS MED
TURISTFÖRETAG 26 INSATSER 26 MÅL 2020 ETABLERA DEN NU PÅBÖRJADE SAMVERKAN MELLAN KULTURANSVARIGA I KOMMUNERNA
OCH DALSLANDS TURIST AB 26 INSATSER 26 MÅL 2020 UTVECKLA DALSLANDS HISTORIA SOM BESÖKSANLEDNING 26 INSATSER 26 KULTURKRAFT 27 MÅL 2020 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ELDSJÄLAR ATT KUNNA FORTSÄTTA VARA VERKSAMMA
INOM SITT KULTUROMRÅDE 27 INSATSER 27 SAMVERKAN OCH DIALOG 27 MÅL 2020 KULTURAKTÖRERNA BIBEHÅLLER, TILLSAMMANS MED KOMMUNERNA, SAMARBETE MED
VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, KULTUR I VÄST, VÄSTARVET OCH FYRBODAL I DET FRAMTIDA
KULTURARBETET 27 INSATSER 27 MÅL 2020 UPPRÄTTA EN GEMENSAM KULTURNÄMND I DALSLAND 27 INSATSER 27 MÅL 2020 INRÄTTA ETT KULTURRÅD I DALSLAND SOM ÄR TVÄRSEKTORIELLT MED AKTÖRER SOM ÄR
HANDPLOCKADE, FORMBART UTIFRÅN OMRÅDE OCH BEREDANDE ORGAN FÖR DALSLAND
KULTURNÄMND 27 INSATSER 27 SAMMANFATTNING 28 3 Inledning Syftet med att ta fram en gemensam kulturstrategi för Dalsland är att skapa verktyg för att
synliggöra Dalslands kulturella kvaliteter, att dela resurser, att stärka identiteten och att skapa
ett ökat samarbete. Med en gemensam kulturstrategi förs vi framåt i arbetet mot att ge
kulturlivet i Dalsland en större roll i samhället.
En viktig förutsättning i arbetet med att utveckla kulturen är att skapa dialog mellan
kommuner och kulturaktörer. Genom det utvecklade samarbetet kan kulturutbudet både
breddas och nå ut till fler, även utanför landskapet. Delaktighet och engagemang skapar
framgång och det goda livet.
Kultur har en förenande kraft. Viljan att tillsammans utveckla kulturen skapar fördelar som
ökad attraktivitet både för boende och besökare. Kultur lyfts i flera sammanhang fram som en
av de viktigaste aspekterna för att öka attraktiviteten och den förenande kraften i kulturen
skapar bra möjligheter att också stärka samverkan mellan kommuner. Kultur har en
avgörande roll i samhällsutvecklingen. När kommuner ställs inför stora utmaningar, som till
exempel befolkningsminskning och arbetslöshet, växer kulturens roll ännu mer.
Dalslands landskapsvapen är tjuren. En tjur är inte bara envis utan rymmer stor uthållighet
och styrka. Detta är kännetecknande för dalslänningen och i denna uthållighet finns en stor
kraft – detta genererar det kreativa Dalsland. I landskapet finns en lång tradition av hantverk,
konst och innovation.
Ett av de tidigare exemplen på det innovativa Dalsland är akvedukten i Håverud, där
kanalbyggaren Nils Ericsson visade handlingskraft och nytänkande för att komma över
problemet med mjuk bergart, starka strömmar och branta djup. Kreativa näringar möter
industrihistoria när gårdagens pappersbruk idag kan inrymma helt nya verksamheter. Not
Quite i Fengersfors visar hur nedlagda byggnader väcks till liv. Att lyfta och skapa
medvetenhet om vad vi har och vilka traditioner vi bygger på i landskapet, stärker vår
identitet och våra möjligheter att utvecklas. Genom samverkan kan Dalslandskommunerna
tillvarata det djupt rotade kulturlivet.
Syftet med denna rapport är att skapa ett underlag kopplat till en gemensam kulturstrategi för
Dalsland.
Ulrika Abrahamsson, Kulturkoordinator Dalsland
Såg du ett land som från Vänerns stränder höjer sig sakta mot Kroppefjäll?
Såg du från glänsande vattenspegel fjällen mot himmelens blåa päll?
Hörde du sången från skog och fält?
Vet, att det landet är Dalsland!
F.O. Myrén
4 SYNEN PÅ KULTUR När utmaningarna är stora krävs en bredare syn på kultur. En central del av kulturbegreppet är
konstformer men kultur är också våra livsmönster, vår historia, våra drömmar och våra
attityder. Genom att tala om kultur som ett livskvalitetsbegrepp, så kan vi också argumentera
för att konstuttrycken behövs eftersom de visualiserar våra liv. Den rika flora av konst och
skapande verksamhet som finns i Dalsland är kanske jämte naturen vår främsta framtida
möjlighet att attrahera besökare och boende. Idag efterfrågar människor mer kvalitet, särskilt
då vi talar om besöksutveckling. Därför blir också turismen och kulturen intimt förbundna
med varandra.
En kulturstrategi som är framtidsinriktad bör utgå från detta breda inkluderande perspektiv på
kultur. Då finns också möjligheter att på allvar lyfta fram mångfaldsfrågor, jämställdhet
mellan könen, tillgänglighet och stadsutveckling. Kultur handlar om hur vi lever och vill leva
våra liv. Därför blir också en kulturstrategi för Dalsland en angelägenhet för stads- och
landsbygdsutveckling, tillväxt, boende och andra samhällsområden.
Utifrån ett demokratiskt inkluderande och dialogbaserat arbetssätt är kultur en del av hela
samhället. Basen för samtal kring kultur är livskvalitet. Genom att arbeta med kartläggningar
av områdets kulturella kvaliteter kan ökad attraktionskraft skapas genom ökad delaktighet och
dialog mellan offentliga förvaltningar, medborgare, föreningar och kulturaktörer m.fl.
5 Demokrati Demokrati handlar om allas rättigheter till och möjligheter att delta i kulturlivet. Detta medför
att oavsett kön, ålder, nationellt eller etiskt ursprung, sexualitet, könsöverskridande identitet,
funktionsnedsättning, ekonomisk situation, bostadsort, religiös tillhörighet med mera, ska
kultur vara tillgängligt. Det handlar om rätten att delta och ha inflytande.
Genom att aktivt inkludera demokratiaspekterna i strategiarbete och handlingsplaner sätts
aspekterna i fokus och utvecklas. När fler erfarenheter delas och fler berättelser når fram
uppnås en högre kvalitet och mångfald.
Jämställdhet Frågan om jämställdhet är en fråga om demokrati och rättvisa, där erfarenheter och kunskaper
ska tas tillvara på ett likvärdigt sätt. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att delta och
ta del av kulturlivet. Enligt Statens Kulturråd finns behovet av aktivt utvecklingsarbete för att
uppnå jämställdhet då mäns respektive kvinnors deltagande i och inflytande över konstnärliga
verksamheter varierar inom olika konstområden.1 Målet är att oavsett kön ska individen ha
samma möjligheter att ta del av samhällets gemensamma resurser att skapa kultur och samma
möjligheter att utöva konstnärskap.
Etnisk och kulturell mångfald De kulturpolitiska målen slår fast att kulturen ska präglas av mångfald, kvalitet och
interkulturellt utbyte. Allas möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande ska främjas.
Tillgänglighet Kultur ska vara tillgängligt för alla och genom att arbeta med tillgänglighet, att synliggöra
hinder och arbeta bort dessa, får allt fler möjlighet att delta i kulturlivet. Det handlar till
exempel om att se över lokaler, informationsvägar och verksamheter. På så vis skapas
förutsättningar för att alla ska kunna ta del av kulturen. Var femte svensk har en permanent
funktionsnedsättning och arbetet med tillgänglighet innebär att personer med exempelvis
nedsatt syn-, hörsel- eller rörelseförmåga, utvecklingsstörning eller allergi ska ha samma
möjligheter att vara aktiva i kulturlivet.
Samtal om demokratiaspekter I arbetet med den gemensamma kulturstrategin arrangerades ett samtal med en kommunal
folkhälsosamordnare, en kommuninformatör och en kommunanställd som arbetar med
tillgänglighetsanpassning. Under samtalet framkom att kommunerna har många möjligheter
att
arbeta
med
demokratiaspekterna,
alltifrån
tillgänglighet
via
webben,
tillgänglighetsanpassning av lokaler till delaktighet och inflytande.
Utmaningar:
 Kultur för alla kräver långsiktighet och dialog
 När demokratiaspekterna är prioriterade möjliggörs insatserna
Kommunerna har ett flertal utmaningar, till exempel när det gäller tillgänglighetsanpassning
där det ofta är små, enkla lösningar som blir till hinder (handtag, kontrastmarkeringar m.m.).
Sammanfattningsvis kan sägas att det krävs förståelse, ändrade attityder och engagemang för
att alla ska kunna vara delaktiga. 1
http://www.kulturradet.se/sv/verksamhet/Jamstalldhet/
6 NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL Vikten av kultur och kulturpolitik lyfts allt mer fram, både på nationell och regional nivå.
Denna rapport förhåller sig till de nationella kulturpolitiska målen, Västra Götalandsregionens
kulturplan och Fyrbodals kommunalförbunds samverkande arbete med kultur.
Nationella kulturpolitiska mål Den 16 december 2009 antog riksdagen den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur där
ett antal prioriteringar angavs som ska vägleda kulturpolitiken.
Kulturpolitiken ska:
 främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina
skapande förmågor
 främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
 främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
 främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet
 särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur
Syftet är bland annat att stärka kulturens roll i samhället, beakta de förändringar som skett
tack vare teknikutvecklingen och internationaliseringen samt att verka för att kulturen blir
tillgänglig och angelägen för alla.2
Regionala kulturpolitiska mål Kultur är ett av Västra Götalandsregionens fem prioriterade politikområden. Tillgången på
kultur lyfts som en förutsättning för att förverkliga visionen Det goda livet. År 2012
reviderade regionen sin kulturstrategi - En mötesplats i världen bärs upp av fem fundament:
 Demokratisk öppenhet – att skapa rättvisa förutsättningar för alla
 Konstnärlig kvalitet – hylla uppfattningen att kvalitet är ett provisoriskt, ifrågasatt men
nödvändigt mål för kulturpolitiken
 Social relevans – bidra till skapandet av livsmiljöer och verksamheter som upplevs
som meningsfulla av dem som lever och verkar i dem
 Ekonomisk potential – kulturens ekonomiska betydelse ligger inte enbart i vanligt
företagande, utan påverkar ett samhälles och en regions förmåga till utveckling på ett
grundläggande sätt
 Regional profilering – bidra till att ytterligare stärka Västra Götalandsregionens goda
rykte som kulturregion
Fem strategiska områden lyfts fram som särskilt viktiga 2012-2020:





Vidga deltagandet
Utveckla kapaciteter
Gynna nyskapande
Nyttja tekniken
Öka internationaliseringen
2
http://www.regeringen.se/sb/d/11654
7 Fyrbodals kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund arbetar med samverkan inom flera områden mellan de 14
ingående kommunerna. Kultur är ett av dessa områden.
Dalsland omfattar fem primärkommuner och en del av Vänersborgs kommun med ca 7 000
dalslänningar. Samverkan sker bland annat mellan de ingående kommunerna i
kommunalförbundet, mellan kommunerna och regionen, och mellan kulturaktörer och
näringsliv. Fyrbodal har också som uppgift att stödja kulturföretag genom att fördela
tillväxtmedel.
Kultur lyfts av Fyrbodal som en ekonomisk motor och som attraktionsskapare för boende och
besökare.
Vision
Fyrbodal ska skapa landets bästa system för att kunna stödja kulturföretagande och
verksamheter inom kulturområdet.
Fyrbodal listar fem målsättningar:




Fler verksamma genom ökat kulturföretagande
Successiv utveckling av korsbefruktning kultur – näringsliv
Långsiktig utveckling av samarbete mellan konstnärer och planerar
Fyrbodals unika och befintliga fördelar, bygdens historia, natur och geografiska läge,
utvecklas för kulturproduktion
 Barn och ungas delaktighet i kulturlivet ska öka genom att aktiviteter av och med barn
och unga prioriteras
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Kultur/Utredningar-rapporter-och-publikationer/
8 En lång process… Samtal om gemensamt kulturarbete i Dalsland har förekommit under en längre tid. Ett
exempel är att med start hösten år 1998, tillsattes en tjänst på halvtid som kultursamordnare i
Dalsland. Tjänsten låg under kommunalförbundet Dalsland och varade i 2,5 år. Tjänsten
bidrog till att Konstvandring och Dalslandsorkestern började sina verksamheter.
Ett annat exempel är det omfattande Fyrbodalsprojekt som har genomförts i kommunerna Offentlig miljö som konstform. Under åren 2007-2012 verkade projektet för att inspirera nya
tankar, att initiera en dialog och att bygga nya strukturer och rutiner för hur kommunerna i
Fyrbodal arbetar med sin offentliga miljö.
… Nuläge Arbetsprocess Denna rapport visar fram resultatet av en process som påbörjades under år 2012 där grunden
är ett samarbete mellan kulturansvariga i Dalslandskommunerna, Dalslands Turist AB,
Kulturkoordinator i Dalsland, Kultur i Väst och Västarvet. Många har deltagit i processen och
bidragit till det underlag som kommer att ligga till grund för ett förslag till gemensam
kulturstrategi för Dalsland 2014-2020.3 Sammanställning I juni år 2012 hölls det inledande mötet mellan kulturansvariga i de dalsländska kommunerna
och Ulrika Abrahamsson, Kulturkoordinator i Dalsland. Vid detta första möte lyfte varje
kommun fram de kulturresurser som sågs stärka hela Dalsland. Denna grupp har sedan fortsatt
att träffas regelbundet. Kultur i Väst representerad av Simon Roos och Ulrika Wallin, och
Västarvet genom Marie Odenbring, har hjälpt till i processen. Johan Abenius, VD för
Dalslands Turist AB, som är projektägare för Kulturkoordinator Dalsland, har deltagit i hela
processen. Ett samverkansavtal har upprättats mellan Kultur i Väst och Dalslands Turist AB.
Metoder som har använts är möten, dialoger och workshops samt faktainsamling.
Arbetet med kulturstrategin har föredragits för Dalslandskommunernas kommunalförbunds
direktion och för KORP (kommuncheferna i Dalsland). I juni år 2013 skickades ett underlag
ut till beslutsfattare i kommunerna i Dalsland. Vänersborgs kommuns kultursekreterare, Klara
Blomdahl, har informerats. Kulturstrategin är förankrad i Fyrbodals kommunalförbund och
Västra Götalandsregionen genom rapportering av projektet Kulturkoordinator Dalsland.4
Fyra workshops har hållits. Workshop 16 maj, Workshop Fyrklövern, Ungdomsworkshop
samt Workshop för fria kulturutövare. Den senare arrangerades av Kultur i Väst, Melleruds
kommun och Dalslands Turist AB (Kulturkoordinator Dalsland).
3
Arbetsprocess/tidsplan, se bilaga 1.
Projektet Kulturkoordinator Dalsland finansieras främst genom Fyrbodals kommunalförbund, Västra
Götalandsregionen och Dalslandskommunerna.
4
9 Kulturlandskapet Dalsland Dalsland har ett rikt och myllrande kulturliv, ett kulturlandskap med en lång tradition av konst
och hantverk, av innovation och av samverkan mellan kultur och natur. Att besöka en ort, ett
landskap, är att vilja ta del av det lokala kulturlivet och dess historia. Likafullt finns viljan att
låta besökaren och dalslänningen få uppleva Dalslands natur och kultur. Dalsland serverar ett
varierat kulturutbud av delikatesser och ingredienserna är av hög kvalitet. Något varje
dalslänning bör känna stolthet över.
Som ett viktigt led i den långa traditionen av hantverk och konst finns Stenebyskolan i DalsLånged. Stenebyskolan har lockat många elever och lärare från olika håll runt om i världen,
och en del har stannat kvar i landskapet för att bo och verka i Dalsland. Not Quite är ett
välkänt exempel och ett känt besöksmål med högklassig konst och konsthantverk, café och ett
uppskattat surdegsbageri. Genom kulturaktörernas satsning i samhället är Fengersfors en aktiv
och utvecklande ort på landsbygden som skapar tillväxt i hela regionen.
I Färgelanda ligger Dalslands Folkhögskola som utbildar kreativa elever inom musik, film
och konst. Skolan främjar erfarenhetsutbyte och samverkan med andra aktörer. Många
verksamheter och evenemang har etablerats och har nu verkat i flera decennier – Evenemang
som Bluesfesivalen i Åmål, Bokdagar i Dalsland, Filmfestival på Dal, konstvandring i
Dalsland har satt Dalsland på kartan och genom åren vuxit sig starka. Genom Tingspelen i
Ödskölt, Friluftsteatern i Billingsfors och Revyverket i Dals Ed erbjuds underhållande teater i
fin dalsländsk miljö.
I Åmål finns Sofia Westlunds dansskola (även i Mellerud och Årjäng) som är omtalad både
nationellt och internationellt. Varje termin utbildas ca 300 dansare och representanter för
skolan tävlar både i EM och VM.
Dalsland har under snart 80 år varit en grogrund för målare och skulptörer som varje år
återkommer med ett 10-tal utställningar i landskapet i ett samarbete mellan Dalslands
Konstnärsförbund och Dalslands Konstförening. I landskapet finns det många fina gallerier
och konsthallar som är välbesökta. Dalslands konstmuseum, vackert beläget i Upperud, har
två stora konsthallar och ett mindre galleri.
Musik i Dalsland är ett nätverk med aktörer inom allt som har med den dalsländska musiken
att göra. Nätverket samlar musiker, körer, band, ljudtekniker och många fler. År 2013
framträdde ca 350 musikaktörer under två dagar på 4-5 scener i Mellerud och bjöd publiken
på 33 timmar non-stop musik.
Kulturbruket på Dal är en angelägenhet för hela Dalsland och verkar för att skapa samarbete
och samverka med regionens kulturaktörer. Det är en arena som erbjuder publiken teater, dans
och musik i en fantastisk fin salong. Salongen är mycket uppskattad, främst för sin fina
akustik.
Landskapets rika historia kan upplevas och bevittnas genom hällristningarna i Tisselskog och
i Håvesten, eller genom att vandra Karl XII:s led där likfärden med den mördade Karl XII
framfördes år 1718. Dalslands Hembygdsföreningar bevarar och berättar om Dalslands
kulturarv och vårdar vackra hembygdsgårdar.
10 Studieförbundet Vuxenskolan och Sensus är några av de studieorganisationer som samverkar
med kulturaktörer kring arrangemang och erbjuder kurser. Dalslands Turist AB driver idag
många projekt där kulturen är en viktig kraft och kopplingen mellan turism och kultur är
självklar när det gäller samverkan och marknadsföring av landskapet.
Kommungemensamma kultursatsningar Dalslandskommunerna samverkar genom vissa kultursatsningar. Exempel är Biblioteken i
Dalsland och Dalslands Turist AB.
Bibliotek i Dalsland Dalsland har blivit ett bibliotek.5 Inte fysiskt, men genom ett gemensamt bibliotekssystem.
Bibliotek Dalsland är ett samarbete mellan biblioteken i Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda,
Mellerud och Åmål. Låntagare kan använda samma lånekort på alla bibliotek, låna och lämna
tillbaka böcker på vilket bibliotek som helst, samt hemifrån beställa böcker och andra medier
från alla bibliotek.
Via en gemensam portal, Arena, kommunicerar samtliga bibliotek med sina låntagare om
kommande evenemang, utställningar, boktips, ändrade öppettider etc.
Genom att utnyttja den totala personalkompetens som bibliotek Dalsland besitter, skapar vi
förutsättningar för bästa möjliga service till våra besökare.
Dalslands Turist AB Dalslands Turist AB, DTAB, bildades år 2007 gemensamt av Dals-Ed, Bengtsfors,
Färgelanda, Mellerud, Vänersborg och Åmål, för att utveckla turism och besöksnäring i
Dalsland. Ambitionen är att verka inom fyra områden, marknadsföring, affärs- och
produktutveckling, försäljning samt mottagarorganisation. Utgångspunkten är att Dalsland
uppfyller kriterierna för en destination vilket inte den enskilda kommunen kan göra. Det är
vårt samlade erbjudande som är intressant och leder till besök över flera dagar vilket ger de
ekonomiska effekter som är nödvändiga. DTAB har ca 110 samverkansavtal med företag,
institutioner och föreningar. Genom samverkan skapas större fokusering av resurser och bättre
möjligheter att lyckas. I DTAB möts turism och kultur i nära samverkan vilket förstärker båda
områdena. Besöksanledningarna och utvecklingen av besöksnäringen stärks.
DTAB har genomfört och driver ett stort antal utvecklingsprojekt. Projektmedel är avgörande
för att resurssätta utvecklingsarbetet i Dalsland. Exempel på projektområden är kultur,
vandring, fiske, mat, kanot, Dalslands Kanal.
5
Den gemensamma portalen för biblioteken i Dalsland lanserades X och nås via http://bibliotekdalsland.se.
11 Kommunerna6 7
Bengtsfors Bengtsfors kommun gränsar till Värmland och Norge. Genom kommunen rinner Dalslands
kanal och binder ihop flera av orterna. Kommunen är känd för sina natursköna omgivningar
och präglas av en lång konst- och hantverkstradition. Stenebyskolan bedriver
hantverksutbildningar med konstnärlig inriktning. I Bengtsfors ligger också Halmens Hus
som nyligen har tilldelats ett kulturstrategiskt uppdrag från Västra Götalandsregionen.
Bengtsfors har en alternativ politisk organisation där flera av de traditionella nämnderna har
ersatts utav utskott. Under kommunstyrelsen finns tre utskott däribland utskottet för Barn,
utbildning, kultur och fritid. Bengtsfors kommun har nu inlett arbetet med att ta fram en
kulturplan vilket sker i samverkan med Kultur i Väst. Kommunen har skapat en tvärsektoriell
grupp som samverkar kring ett flertal mindre projekt.
Egna kulturarrangemang som kommunen anordnar är en årlig ljuskväll, nationaldagsfirande
och cafékvällar i Kulturhuset (8-10 st/år). Andra verksamheter och arrangemang som
kommunen stöttar är exempelvis Kanotmaraton men också andra föreningar. Stödet är
vanligtvis finansiellt.
Utvecklingsmöjligheter  Kulturkvarter - skapa en mötesplats där biograf, bibliotek, kulturskola, grund- och
gymnasieskola konsthall binds ihop och skapar ett kulturkvarter.
 Stärka samarbetet med Ung Kultur Möts i Dalsland och arbetet med ungdomar.
Verksamhet
Kulturskola
Skapande skola
Arrangörsstöd
Föreningsstöd
Kulturpris
Konstinköp
Biblioteksbesök
Biografer
342 st elever
Sedan starten 2008
Ja
1 150 000 kr
Bengtsfors kulturpris och Olga
Birkfelts konstpris till unga konstnärer
Ca 50 000 kr/år
95 500 besökare
Fyra biografer - Odéon, (Bengtsfors),
Folkets Hus (Dals-Långed), Folkets
Hus (Mustadfors), och Bäckegården
(Bäckefors)
Kommentar
För vissa instrument är
väntetiden upp till två år.
Behovet bedöms vara likartat
över tid.
Undantag läsåret 2012/2013
Ingen av biograferna är
kommunalt
finansierad.
Odéon är digitaliserad. De tre
analoga biograferna har liten
verksamhet.
6
7
Siffrorna som anges för varje kommun gäller år 2012 om inget annat anges.
9 588 invånare år 2012
12 8
Dals-­‐Ed Redan under järnåldern bosatte sig människor på landremsan mellan Stora och Lilla Lee.
Dals-Ed är bland annat känt för Karl XII:s sista fälttåg från Dals-Ed till Haldén. Karl XII
sköts på Fredrikstens fästning med ett vådaskott.
Med ren luft, rent vatten och rena marker ligger Dals-Ed bland ca 400 sjöar. Kommunen
lyfter sig som en möjligheternas, vildmarkens, näringslivets och människornas kommun.
Utrymme och ro väntar den som kommer till kommunen. Kommunen har endast en tätort, Ed,
och därutöver fem kommundelar, Gesäter, Nössemark, Rölanda, Håbol och Töftedal.
Fokusnämnden i Dals-Ed har områdena fritid, kultur och utbildning. Kommunen har riktlinjer
för kulturverksamhet men ännu ingen kulturplan. Dals-Eds kommun arrangerar valborgs- och
nationaldagsfirande, en kulturvecka varje år, författaraftnar, föreläsningar m.m. Dals-Ed har
stora publika arrangemang till exempel Monster Race, Eds Marknad, MC museum och
musikunderhållning i timmerstugorna.
Kommunen lyfter jämställdhet, mångfald och tillgänglighet som viktiga och aspekterna är
med i de flesta sammanhang, och kan förbättras.
Utvecklingsmöjligheter -
EKO museum gränsland
Stärka Dalslandssamarbetet inom musikområdet
Konsthall
Verksamhet
Kulturskola
Skapande skola
Arrangörsstöd
Föreningsstöd
Kulturpris
Konstinköp
Biblioteksbesök
Biografer
Kommentar
Ingen väntetid och ingen kö.
Behovet bedöms vara likartat
över tid.
242 st elever (2012)
Har förekommit
Ja
Kulturföreningar ges bidrag på
ca 100 000 kr/år
Årligt kulturstipendium
Årligt anslag på 6 000 kr
31 468 st
Svea Bio är kommunens enda biograf
8
4 665 invånare år 2012
13 Den är digitaliserad, visar 3D
och drivs i kommunal regi.
9
Färgelanda Färgelanda har en rik historia som sträcker sig till ungefär 10 000 år bakåt i tiden. Sedan dess
har människor bott och verkat i och kring Färgelanda. Det finns ett flertal intressanta spår
kvar från forntiden, redskap och gravar, till exempel Håvesten vid Ättehögskullen söder om
Färgelanda samhälle.
Färgelanda har en alternativ politisk organisation och kultur/fritid ligger under
kommunstyrelseförvaltningen. Färgelanda antog i mars år 2013 en kulturplan (2013-2017).
Färgelanda har och kommer att arbeta med konst- och kulturprojekt som är
gränsöverskridande när det gäller genre och bredd med ett stort fokus på demokratiska
processer och delaktighet. Exempel på sådana projekt är Färgfest, Imagine, Färgelanda mitt
hem och Window shopping. Flera av dessa är tänkta som fortlöpande processer och som
återkommande arrangemang.
Färgelanda kommun arbetar för att kultur skapas och visas över hela kommunen och inte
enbart koncentreras till några få platser. En ambition i kommunen är att utveckla och använda
det offentliga rummet som scen för kulturella yttringar och händelser. Kultur är till för alla
och kan skapas av alla, därför arbetar Färgelanda kommun aktivt för att ta bort trösklar för
kulturutövande och kulturkonsumtion.
Utvecklingsmöjligheter  Färgelandas starka tradition inom lokal historia är en tillgång som bör utvecklas. Idag
finns det en mycket aktiv hembygdsförening som ägnar sig åt att vårda och utveckla
flera fastigheter, föremål, bilder och historier med anknytning till Färgelanda och
Dalsland. Särskilt bör Fornsalen i Ödeborg uppmärksammas.
 Kulturhistoriskt center i samma anda som fornsalen - detta gärna i kombination med
en utveckling av konceptet Porten till Dalsland. Ett besökscenter som vid
landskapsgränsen informerar om landskapets historia, ger smakprov på det stora
kulturutbudet, guidar in till naturen och berättar om landskapet i nutid.
Verksamhet
Musikskola
Skapande skola
Arrangörsstöd
Föreningsstöd
Kulturpris
Konstinköp
Biblioteksbesök
Biografer
Kommentar
186 st elever
Nej
Skolan har haft Skapande
skola tidigare, under åren
2010/2011 och 2011/2012.
Kultur och fritid planerar att
driva
Skapande
skola
2014/2015.
Ja
1 570 000 kr
Kultur- och fritidspris delas ut årligen
0 kr
89 144 st
Ingen biograf i drift.
9
Ingår i kulturbudget vid behov.
6 549 invånare år 2012
14 10
Mellerud Vid Vänerns strand ligger Melleruds kommun och i väster av kommunen reser sig
Kroppefjäll. Småskalighet samsas med ett expansivt näringsliv. I Melleruds kommun ligger
Håveruds akvedukt som är Dalslands mest besökta turistmål. Melleruds kommun har en
Kultur- och utbildningsnämnd. I KulturMellerud ingår bibliotek, Kulturbruket på Dal och
Kulturskolan. Det kulturpolitiska programmet för kommunen uppdateras år 2013.
Kommunen
arrangerar
många
evenemang
varje
år
via
kulturskolan
(lucia/julfirande/Öronmat/konserter/shower) och via Kulturbruket på Dal. Stöd till andra
verksamheter och arrangemang är bland annat personalmässigt stöd till Kanalyran,
Kulturnatta och projektet Musik i Dalsland. Kommunen stöttar Dalslands Konstmuseum
finansiellt.
Jämställdhet, mångfald och tillgänglighet finns i verksamhetsplanerna. Via handlingsplaner
på respektive enhet beskrivs dessa mer utförligt. Här belyses viktiga frågor framåt att arbeta
med, bland annat att avgifterna på Kulturskolan, språkets betydelse för att tillgodogöra sig
information, Kulturbruket på Dals program och innehåll etc . Kulturbruket på
Dal/Kulturskolan är helt tillgänglighetsanpassade.
Utvecklingsmöjligheter  Stärka samarbetet med övriga dalslandskommuner, kulturskolor i regionen och Kultur i
Väst.
 Fortsätta bygga broar mellan kultur och skola.
 Det finns ett stort behov av att vidareutveckla Kulturskolans utbud där väntetiderna idag
är långa.
Verksamhet
Kulturskola
Skapande skola
Arrangörsstöd
Föreningsstöd
Kulturpris
Konstinköp
Biblioteksbesök
Biografer
290 st elever
Väntetiden varierar beroende
på instrument där det kan
handla om alltifrån en termin
till fyra år. Behovet bedöms
vara fortsatt stort.
Sedan starten 2008
Ja
1 031 125 kr i driftbidrag fördelat på 21
föreningar. 176 456 kr i LOK-stöd till
föreningar
med
aktiviteter
för
ungdomar under 20 år. 206.000 kr till
Studieförbunden därav kulturbidrag 10
procent.
Årligt kulturstipendium
Ingen fast budget
59 646 st
I Melleruds kommun finns två Båda
biograferna
biografer, en i Mellerud och en i digitaliserade.
Åsensbruk.
10
8 946 invånare år 2012
15 är
11
Åmål I norra Dalsland ligger Åmåls kommun. Vänern sträcker sig ända in i Åmåls centrum. Ett
stenkast från torget ligger gästhamnen. Åmål är Dalslands enda stad och fick stadsrättigheter
år 1643 när drottning Kristina skrev under privilegiebrevet.
Åmål har visionen att vara Sveriges mest gästvänliga stad. År 2002 utsågs staden till Årets
stadskärna och enligt den internationella tävlingen Livcom Awards 2005 var Åmål Världens
näst bästa stad.
Kulturfrågor ligger under Kommunstyrelsens ansvarsområden. Kommunfullmäktige har
antagit kulturprogrammet Att lyfta blicken – Kulturpolitiskt program för Åmål 2013-2020 och
har ett samarbetsavtal med Kultur i Väst.
Åmåls kommun samarrangerar Åmåls Bluesfest, Bokdagar i Dalsland, Ljusfest, Fotofest,
Feskehälja, Åmålshälja, Kom-veckan, Påskparad, samt andra evenemang av mindre format.
Kommunen stöttar också FÅC (För Åmål i Centrum) med arrangemangsstöd.
Kommunen arbetar med kvalitetsaspekterna i sitt kulturstrategiarbete och de horisontella
aspekterna kommer till exempel att genomsyra arbetet kring ”Gamla Staden – Åmåls hjärta”.
Utvecklingsmöjligheter  Utvecklingsarbete inom medborgardialog för ökad delaktighet och engagemang.
 Offentlig miljö – attraktion och profilering kring Gamla Staden i Åmål.
 Bluesfest, Bokdagar i Dalsland, Not Quite – strategisk plan, kommunala uppdrag
istället för bidrag.
Verksamhet
Musikskola
243 st elever
Skapande skola
Arrangörsstöd
Föreningsstöd
Kulturpris
Konstinköp
Sedan starten 2008
Ja
650 000 kr
Årligt kulturstipendium på 15 000 kr
15 000 kr/år
Biblioteksbesök
Biografer
114 000 st
Sagabiografen ägs av Åmåls kommun Digitaliserad.
och drivs av privat aktör.
Elevantalet har tidigare legat
på ca 250 elever/läsår men
har de senaste åren sjunkit.
Ingen kö. Behovet bedöms
vara likartat över tid.
11
12 211 invånare år 2012
16 Kommunen
har/disponerar/äger ca 900
objekt i form av konstverk,
skulpturer,
fotokonst,
konsthantverk och andra
konstföremål.
Jämförelsetal Total utlåning per invånare (ej E-musik)
Kommun
2009
2010
2011
2012
Bengtsfors
Dals-Ed
Färgelanda
Mellerud
Åmål
7,2
10
8,2
6,5
6,8
8,4
9,8
7,2
6,9
7,7
7,4
10
7,0
6,5
7,7
7,1
9,7
6,7
6,5
7,6
*Kungliga Biblioteket, Sveriges officiella statistik12
Förändring
2009-2012
-15 %
2,2 %
13,8 %
-5,3 %
-12,2 %
Förändring
2011-2012
0,9
2,4 %
22,8 %
-0,2 %
-10,4 %
När det gäller lån per invånare toppar Dals-Ed och i Mellerud lånas minst böcker per person.
Största ökningen av lån per invånare under åren 2009-2012 står Färgelanda kommun för, med
en ökning på 13,8 %. Mellan åren 2011-2012 är ökningen så mycket som 22,8 %. Bengtsfors
och Åmål har de största minskningarna av antal lån per invånare under 2009-2012, dock har
det i Bengtsfors skett en mindre ökning mellan åren 2011-2012.
Antal elever i Kulturskolan/Musikskola*
Kommun
2010
2011
Bengtsfors
390
358
Dals-Ed
215
210
Färgelanda
154
177
Mellerud
201
195
Åmål
301
261
2012
342
242
186
186
243
*Respektive kommuns årsredovisning för 2012 (undantag Åmåls kommun där uppgifter getts av förvaltningen)
I Bengtsfors, Mellerud och Åmål har antal elever i Kultur/musikskola minskat under åren
2010-2012. Däremot har antalet ökat i både Färgelanda och Dals-Ed.
Övergripande analys -­‐ kommunerna i Dalsland De dalsländska kommunerna både arrangerar och samarrangerar många årliga evenemang
som ger invånarna god tillgång till kulturliv. I de flesta kommuner finns digitaliserade
biografer, som oftast drivs av ideella föreningar. Alla kommuner har erfarenhet av Skapande
skola och använder det regionala arrangörsstödet. Budget för konstinköp är något som skiljer
sig åt mellan kommunerna, där Bengtsfors har den klart högsta årliga budgeten. I varje
kommun delas årligen kulturpris ut.
Organisation och struktur Organisationerna kring kultur ser väldigt olika ut och ger olika förutsättningar för att utveckla
kulturen i Dalsland. De flesta dalslandskommuner saknar resurser i form av personal, vilket
gör att förutsättningarna för utveckling är små. Till exempel finns det i Melleruds kommun ett
uttalat behov av personal till kulturskolan. Med en stor efterfrågan, små möjligheterna att ta in
fler elever, skapas en besvärlig situation i form av långa köer.
12
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/Bibliotek-2012/
17 Kulturverksamheter/arrangörer/nätverk
Bokdagar i Dalsland/ Dalslands Litteraturförening Dalslands Litteraturförening stöttar litteratur med anknytning till Dalsland och är till för alla
som är intresserade av litteratur. Litteraturföreningen arbetar särskilt med att göra de
dalsländska författarna mer kända. Varje år arrangerar föreningen litterära arrangemang inom
ramen för Bokdagar i Dalsland, ger ut medlemsmagasinet Korpgluggen, driver webbplatsen
och har bokförsäljning. Föreningen årligen ut Dalslands litteraturpris och Dalslands stora och
lilla skrivarstipendium. Arbetet med att bygga upp ”Det nordiska litteraturhuset i Dalsland”
pågår.
Dalslands Folkhögskola Dalslands Folkhögskola ligger i Färgelanda och har funnits i drygt 100 år. Huvudman för
folkhögskolan är Västra Götalandsregionen. Folkhögskola är en studieform för alla som har
fyllt 18 år och Dalslands Folkhögskola erbjuder en mötesplats för människor i alla åldrar, med
olika bakgrund och erfarenheter. Skolan har tre internat där studenter/deltagare kan välja att
bo.
Dalslands Fornminnes-­‐ och Hembygdsförbund (DFH) Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund representerar ca 40 st hembygdsföreningar och
gillen. Förbundet har sedan år 1918 gett ut boken Hembygden. Roy Ferling, redaktör för
Hembygden mellan åren 1988-1997, tilldelades Nordiska Museets medalj för
hembygdsvårdande gärning år 2013.
Dalslands konstmuseum Uppe på en höjd med fantastisk utsikt över sjön Spången ligger Dalslands konstmuseum. Den
vackra museibyggnaden smälter väl in bland de röda husen i den gamla bruksmiljön kring det
gamla bruket i Upperud. Museet är skapat efter ett ekologiskt koncept och ritat av arkitekt
Kjell Bandgren, Husbyggets arkitekter i Fengersfors.
Varje år visar museet tolv utställningar under perioden mars till december. Med stor variation
utlovas besökaren alltid hitta en utställning/konstnär att bära med sig. Inriktningen är
materialbaserad konst med fokus på mötet mellan naturen och det konstnärliga uttrycket.
Utöver utställningarna finns ett museicafé. Varje år anordnas konserter, årliga festligheter på
midsommar och en eld- och ljuskväll. Museet har regionalpolitiskt uppdrag och fri entré.
Dalslands Konstnärsförbund och Dalslands Konstförening I Dalsland finns ett genuint intresse för landskapets konstnärer vilket möjliggjort att en lång
tradition lever vidare. Dalslands Konstförening står som arrangör för cirka tio årligen
återkommande utställningar med Dalslands Konstnärsförbunds medlemmar. De mest
omtalade är Sommar- och Höstsalongerna som båda blivit stora attraktioner liksom den vart
fjärde år återkommande Dalslandssalongen.
Dalslands Konstnärsförbund och Dalslands Konstförening firade år 2010 sitt 75-åriga
samarbete och höll en utställning på Swedish American Museum i Chicago.
Dalslandsorkestern Dalslandsorkestern bildades 1999 på initiativ av musiklärare i samarbete med
Dalslandskommunernas kommunalförbund. Målet var att skapa en mötesplats för unga
musikanter med ambitioner att utveckla sitt musicerande samt att möjliggöra en
18 samarbetsform mellan kommunerna där vi kan erbjuda god musikalisk vägledning. Genom ett
idogt arbete har orkestern skapat sig en profil som blivit till ett ”mål” för yngre stråkmusiker.
Dalslandsorkester har följande framtidsplaner för verksamheten:




Vi vill ge ungdomarna positiva upplevelser att bära med sig ut i livet
Vi vill vara ett ansikte utåt för Dalsland
Vi vill skapa ett forum för samarbete mellan dalslandskommunerna
Vi vill genom orkesterns kvalitetskrav skapa lust att lära
Filmfestivalen på Dal Sedan mars 1993 har Bengtsfors & Eds Biograf och Filmförening anordnat en årligt
återkommande filmfestival. Syftet med filmfestivalen var att försöka få fler personer att gå på
bio. Föreningen samordnar idag programsättning och det administrativa arbetet för de åtta
biograferna: Svea Bio (Dals-Ed), Odéon (Bengtsfors), Långeds Bio, Mustadsfors Bio,
Bäckegården Bio (Bäckefors), Centrum bio (Högsäter), Centrumsalongen (Mellerud) och
Allhem (Färgelanda). Dessutom finns en mobil biograf i Nössemark.
I genomsnitt besöker ca 5000-6000 personer varje filmfestival. Rekordet ligger på över 8000
besökare.
Halmens Hus Halmens Hus ligger på Majberget i utkanten av Bengtsfors med en fantastisk utsikt över
skogar och sjöar. Basutställningen pågår året runt och berättar om hur halm använts i olika
kulturer under lång tid och berättelsen om varför halmen fått så stor betydelse just i Dalsland.
Med traditionen som grund och med siktet inställt på framtiden arbetar Halmens Hus med att
bevara kunskapen och tekniken kring halmen och samtidigt hitta nya spännande sätt att
använda materialet. Här finns också tillfälliga utställningar, kurser, föreläsningar, konserter
och andra arrangemang.
Konstvandring i Dalsland Varje år under Kristi Himmelsfärdshelgen anordnas Konstvandring i Dalsland.
Konstintresserade bilister far likt ett konstrally runt i hela landskapet där ca 50 ateljéer tar
emot publiken. Besökarna kan se verk av samtliga deltagande konstnärer/konsthantverkare i
en samlingsutställning och sedan är ateljéer och verkstäder öppna under dagarna från torsdag
till söndag.
Kulturbruket på Dal Kulturbyggnad till glädje för ung och gammal som invigdes hösten 2002. I Sparbanksalongen
ges föreställningar och konserter inom musik, dans och teater. Kulturbruket byggdes genom
starkt kulturintresserade personer med hjälp av Bo verket, Västra Götalandsregionen och
Melleruds kommun. Flera företag sponsrade utrustning och inredning och verksamheten stöds
av Melleruds kommun och Västra Götalandsregionen. Har samarbete bland annat med Vara
Konserthus, Göteborgs Operan, Folkteatern i Göteborg och Kultur i Väst.
Musik i Dalsland Projektet som drivs av Lars Nilsson kultur- och fritidsutvecklare Melleruds kommun, Anders
Hansson Studieförbundet Vuxenskolan, Ulrika Abrahamsson kultursamordnare Dalslands
Turist AB, Roger Karlsson musiker, lärare Utsikten Dals Ed och Rebecka Andersson
kultursamordnare Åmåls kommun. Att samla Dalslands aktiva musikutövare i ett nätverk och
19 presentera det i form av broschyr, hemsida och utbudsdagar. I projektet ingår också att
anordna nätverksträffar.
Not Quite Not Quite är en plats och ett nätverk för professionella konstnärer, hantverkare och
formgivare. Vattnet förde tegelbyggnaderna till platsen, först som järnbruk, till pappersbruk
och sedan 2002 som ett levande kulturcentrum. På bruket har Not Quite byggt upp
kollektivverkstäder och ateljéer för medlemmars och gästande konstnärers skilda
professioner, och utåtriktad verksamhet bedrivs utöver detta såsom galleri, butik, konsthall,
skulpturpark och cafe/bistro.
Utställningar, evenemang, kurser, workshops, guidade visningar anordnas. Dessutom erbjuds
konsulttjänster inom medlemmarnas kunskapsområden och genom det unika nätet av skilda
kompetenser inom konst, hantverk och formgivning erbjuds högkvalitativa lösningar. Not
Quite är ett av de främsta besöksmålen i regionen. På området finns även ett flertal andra
verksamheter, såsom arkitektkontor med byggnadsvårds- och återbruksbutik, ett modeföretag
samt ett par fristående snickeriverkstäder.
Stenebyskolan Stenebyskolan består av två skolor på högskoleförberedande- respektive högskolenivå.
Materialområdena trä, metall och textil binder ihop de två skolorna. Utbildningarna på
Stenebyskolan erbjuder grund- och påbyggnadsutbildningar för den som vill söka vidare till
högskola eller starta företag. Högskolan för design och konsthantverk, HDK, vid
Steneby/Göteborgs Universitet bedriver konstnärliga utbildningar på kandidat- och
masternivå.
Kärnan i Stenebys verksamhet kan sammanfattas med tre ord: Undersökande, Material och
Skicklighet. Den kreativa processen löper som en röd tråd genom utbildningar och
genomsyras av lekfullhet och risktagande.
Åmåls Blues fest Bluesfesten startades upp 1992 och har vuxit till att bli den främsta och största, rena
bluesfestivalen i Sverige. Har skapat framgång genom att bygga på ideell kraft och
engagerade bemanning. Festivalen samlar artister från USA, EU och Skandinavien och
bluesälskare främst från Sverige, Norge, Danmark och norra Europa. Gratisblues, Blues Jam,
Bluesfrukost, gatu- och club-blues och non-stop Blues. Festivalen avslutas med blues- och
gospelkonsert.
20 Studieorganisationer och projekt
I Dalsland finns ett flertal studieförbund representerade lokalt och som är mycket aktiva inom
kulturlivet. Man samarbetar tillsammans med arrangörer kring konserter, föreläsningar,
mässor med mera. Man erbjuder också ett stort utbud av kurser inom kultur som hantverk,
musik, foto och så vidare.
Det finns många projekt inom kultur i landskapet. Verksamheter som Stenebyskolan, Not
Quite, Halmens Hus, Dalslands konstmuseum, Bokdagar i Dalsland, Kulturbruket på Dal,
driver eller är delaktiga i olika projekt. Projekten är till för att, med externa medel, utveckla
och bevara den unika och traditionella kulturkraft som finns i Dalsland.
Ett exempel på ett projekt som samverkar över gränser är UR SKOG. UR SKOG är ett
designprojekt som ska ta fram produkter som med sitt materialval och uttryck förmedlar
känslan av skogens stillhet och magiska djup. UR SKOG ser potential inom flertalet områden
som rör arkitektur. Från att utveckla massproducerade produkter för träförädlingsindustrin till
samhällsutvecklingsprojekt. En satsning på ett arkitekturspår inom projektet UR SKOG är en
ambition som väl stämmer överens med projektets långsiktiga effekter; Att öka
sysselsättningen i Dalsland, att stärka Dalslands varumärke, att bygga hållbara nätverk mellan
näringsliv och kulturliv i Dalsland samt att stärka landskapet miljöprofil genom lokal
tillverkning i lokala material.
Projektet drivs av kultursystemet FYRKLÖVERN: Steneby, Not Quite, Halmens Hus och
Dalslands konstmuseum.
Workshops Fyra workshops har hållits under år 2013 där deltagare har mötts i dialog och gemensamma
utmaningar. Workshop 16 maj, Workshop Fyrklövern, Ungdomsworkshop samt Workshop
för fria kulturutövare. Den senare arrangerades av Kultur i Väst, Melleruds kommun och
Dalslands Turist AB (Kulturkoordinator Dalsland).
Workshop 16 maj 201313
Under workshopen deltog ca 60 personer. Inbjudna var nyckelpersoner från olika
verksamheter, företag, politiker, ungdomar med flera. Workshopen utgick från ett antal
kulturrelaterade frågor och engagemanget bland deltagarna var högt. Den efterföljande
utvärderingen visade totalt stöd för det fortsatta arbetet med strategin och ledorden för dagen
var samverkan och dialog.
Deltagarna samarbetade i sex grupper. Utgångsläget sattes utifrån nuvarande kulturresurser i
Dalsland, hur dessa kan utvecklas och med hjälp av vilka insatser. Deltagarna lyfte fram
visioner och förslag på utvecklingsområden med hjälp av kultur. Workshop Fyrklövern 28 augusti 201314
I Fyrklövern ingår Dalslands Konstmuseum, Halmens Hus, Not Quite och Stenebyskolan.
Syftet var att få synpunkter och reflektioner från fyra av de större kulturverksamheterna i
Dalsland och få ta del av deras vision och framtid. Deltagarna talade mycket om de
möjligheter som kommer med en gemensam kulturstrategi för Dalsland. Om kulturstrategin
13
14
Se bilaga 2.
Se bilaga 3. 21 blir ett levande dokument, då blir också strategin ett gemensamt språk som kan användas för
att stärka arbetet med kultur. Regelbundna avstämningar är en förutsättning för att strategin
ska vara aktuell.
Deltagarna lyfte det attraktiva Dalsland, kultur som attraktionsskapare för inflyttning,
näringsliv och skola. Ett annat område som ansågs viktigt är kultur och hälsa. Deltagarna
påvisade undersökningar där handens arbete och hjärnans utveckling hänger ihop, vikten av
kreativitet som hälsofrämjare. Konkreta förslag från deltagarna är att kulturutövare och
kommunledningar träffas en gång per år för att prata stadsutveckling med syfte att skapa
attraktiva centrum, och att inrätta ett kulturråd för Dalsland.
Ungdomsworkshop 16 september 201315
En workshop hölls med alla estetelever årskurs 1 till 3 (ca 40 st) på Strömkullegymnasiet i
Bengtsfors.16 Deltagarna fick utgå från frågan Vad är kultur för dig? Svaren var allt ifrån
musik, litteratur, arkitektur, kommunikation till sport, internet och tv-spel. En annan fråga var
vad de skulle göra om de fick en miljon kronor från sin kommun. Behovet av mötesplatser,
med syftet att utöva kreativitet, framgick tydligt, samt önskan om fler evenemang, gärna med
ungdomskändisar, och utbildning/kurser. Deltagarna efterfrågade projekt för unga med
kreativitet och kunskap i centrum.
Deltagarna fick frågan vad de skulle vilja fylla alternativt uppleva i ett skyltfönster. Svaren
sträckte sig från utställning, alternativ musik/temakvällar/café, replokal, musikstudio med bra
teknik, musikaffär/ateljé/café/information, till att fylla ett skyltfönster med prova-påinstrument.
Workshop för fria kulturutövare 25 oktober17
Välkommen till Mötesplats kultur, detta var rubriken till en workshop på Dalsland Center i
Håverud. Kultur i Väst, Melleruds kommun och Dalslands Turist AB bjöd in konst- och
kulturutövare till en dag för inspel till den kommande kulturstrategin. Det medverkade 21 st
aktiva från olika verksamheter och föreningar i Dalsland. Frågeställningarna handlade om
visioner, vilka kulturresurser som finns i Dalsland och vad man behöver för att kunna
utvecklas och verka inom sitt konstområde. Workshopen arrangerades under en förmiddag
och avslutades med lunch.
Samverkan, dialog och synliggörande – att synas i och utanför Dalsland – ansågs vara viktiga
faktorer för ett hållbart kulturliv i Dalsland.
15
Se bilaga 4.
Ungdomsworkshopen genomfördes i ett nära samarbete mellan Ulrika Abrahamsson, Kulturkoordinator
Dalsland och Sarah Isgren, projektledare för ungdomsprojektet Avtryck – UNG Dalsland Årjäng Europa.
17
Se bilaga 5.
16
22 Kulturstrategiska utvecklingsområden Vision I kulturens Dalsland skall eldsjälar lyftas, stöttas och synliggöras. Naturens och kulturarvets
roll för samhällsutvecklingen är en självklarhet. Kulturlivet är organisatoriskt samordnat
mellan kommunerna. Kultur, upplevelse, deltagande och utövande av, är en självklarhet för
dalslänningar och besökande.
Övergripande mål År 2020 har vi med kulturens kraft skapat ett attraktivt Dalsland med jobb, trivsel och
möjligheter för alla.
Fem prioriterade kulturstrategiska utvecklingsområden Attraktivitet
Mötesplatser
Barn och Unga
Kultur och turism
Kulturkraft
Samverkan och dialog
23 ATTRAKTIVITET Kultur ökar attraktiviteten att bo i Dalsland (både för de som bor här och för folk som vill
flytta hit) genom rik livsmiljö och god livskvalitet. Genom att lyfta och utveckla de kulturella
resurser som finns, skapas en stolthet som generar en positiv attityd som gör oss dalslänningar
till ambassadörer för vårt landskap. Genom att synliggöra det dalsländska kulturarvet samt
natur- och kulturlivet stärks vår identitet.
Attraktivitet skapas genom att boende känner stolthet för sin ort. Stads- och
landsbygdsutveckling, översiktsplanering och kommunalt visionsarbete innehåller många
kulturella dimensioner, inte minst ur ett medborgarperspektiv. Dessa kan tas tillvara genom
tvärsektoriella möten, vilket leder till utveckling.
Mål 2020 Genom kunskap om och upplevelser av det kulturella landskapet Dalsland, har fler
ambassadörer skapats Insatser  Återuppta Vecka på Dal/Dalslandshelg som ett årligt evenemang i Dalsland. Under en
vecka ges varje kommun tillfälle att visa upp vad kommunen har att erbjuda för både
invånare och turister.
 Kommunernas anställda erbjuds en ambassadörutbildning gällande kunskap och
upplevelser om sin kommun.
 Aktivt involvera och utbilda unga ambassadörer genom att stärka samarbetet mellan
skolor och hembygdsföreningar i Dalsland. Syftet är att skapa en medvetenhet kring
och förmedla kunskapen om den dalsländska historien och olika kulturmiljöer.
Mål 2020 Marknadsföra och lyfta fram det breda och mångfacetterade kulturutbud som Dalsland
erbjuder Insatser  Enhetliga kultursidor på kommunernas hemsidor med marknadsföring av hela
Dalslands kulturutbud (medborgarfokus).
 Stärk dialogen med Dalslands Turist AB för att utveckla marknadsföringen av
kulturaktörer på dalsland.com (besöksperspektiv).
 Skapa en hemsida för kulturen i Dalsland med nyhetsbrev och en årlig sommartidning.
Syftet är att skapa ett forum för kulturaktörer att mötas och att synas utåt.
 Film om Dalsland som kan användas på mässor, hemsidor och i andra sammanhang.
 Öka tillgängligheten genom att utveckla infrastrukturen och kommunikation.
Mål 2020 Marknadsföra det dalsländska kulturutbudet i Norge med syfte att locka fler norska turister till
Dalsland Insatser  En Dalslandsutställning i Norge.
 Dalslandsgemensamma reportage och annonser.
 Studiebesök för kulturaktörer med syfte att skapa kontakter och se på möjliga
mötesplatser att marknadsföra sig på.
24 MÖTESPLATSER En mötesplats bjuder in till delaktighet, engagemang, gemenskap, kunskap och glädje. I
Dalsland har vi många och fina mötesplatser både i verksamheter, i naturen och på olika
platser. Mötesplatser generar möjligheter till att samverka, utveckla och marknadsföra
resurser. Kulturen är en viktig faktor och kraft.
Stenebyskolan, Not Quite, Halmens Hus, Bokdagar i Dalsland, Kulturbruket på Dal,
Dalslands Konstmuseum har kulturstrategiska uppdrag vilket innebär stöd från Västra
Götalandsregionen. Dessa verksamheter bedöms som viktiga för Dalsland och ses stärka hela
regionen med spridning nationellt och internationellt.
Mötesplatser kan utgöras av digitala rum. Hur kan vi medvetet arbeta för att Dalslands rika
kulturliv ska synas och mötas i sociala forum? Vilka sociala forum finns för våra ungdomar?
Evenemangen i Dalsland är viktiga mötesplatser som lockar hit besökare utifrån. Oftast byggs
detta upp av eldsjälar och ideella krafter, vilket är en förutsättning för ett engagemang som
skapar långsiktighet och etablering. Evenemangen bidrar i hög grad till att människor flyttar
hit och spelar en viktig roll för den dalsländska identiteten. Biblioteken i Dalsland är
betydelsefulla sociala mötesplatser. De fyller fler funktioner än att erbjuda litteratur.
Biblioteken arrangerar föreläsningar, evenemang, utställningar samt är en viktig
informationscentral.
Mål 2020 Mötesplatser har skapats för kulturutövare med syfte att träffa varandra, inspireras, utvecklas,
och interagera med andra näringar Insatser  Skapa regelbundna träffar för kulturaktörer utifrån behov.
Mål 2020 Tillgängliggöra och synliggöra kulturella mötesplatser Insatser  Kommunerna använder sig av de befintliga kulturarenorna genom att lägga
konferenser, möten, seminarier, utbildningar med mera, utanför sina ordinarie lokaler.
 Kulturcentrum med café i varje kommun.
25 BARN OCH UNGA De unga är framtidens generation. Genom att i ett tidigt skede ge barn möjlighet att vara
kreativa i skolan och på fritiden, skapas en miljö där barn och unga får utveckla sin förmåga
till kreativitet och skapande. De nationella kulturpolitiska målen uppmärksammar särskilt
barn och ungas rätt till kultur. Unga i Dalsland efterfrågar mötesplatser där de kan utöva,
utbyta och utveckla sin kreativitet.
Mål 2020 Att främja barn och ungas kreativitet i skola och på fritid Insatser  Skapa mötesplatser i varje kommun för unga att utöva kreativitet på sin fritid.
 Mer samverkansprojekt mellan kulturaktörer och skola.
 Hitta ingångar i läroplanen och organisation så att kulturverksamheten i skolan
prioriteras.
 Samverka med fastighetsägare med syfte att använda tomma lokaler/skyltfönster för
att visa upp ungdomars kreativitet.
 Skapa dialogmöten mellan kulturförvaltningar och ungdomar.
 Göra en enkätundersökning över ungdomars kulturvanor och önskemål i alla
kommuner.
KULTUR OCH TURISM Dalslands Kultur har de senaste tre åren haft ett förankrat och tätt samarbete med Dalslands
Turist AB i och med att DTAB är projektägare till kulturkoordinator. Det har varit en stor
fördel när det gäller marknadsföring och nätverksbyggande. Kultur och turism är två områden
som kan utvecklas mer genom att paketera mellan turistföretagare – kulturföretagare –
kulturaktörer – föreningar – som generar ökad sysselsättning, tillväxt och fler besökare. Natur
och kultur är grundförutsättningen, det finns ingen skiljevägg.
Mål 2020 Att fler kulturaktörer paketerar kulturprodukter tillsammans med turistföretag Insatser  Kontaktmässor för kultur- och turistaktörer med syfte att paketera och sälja sina
produkter.
 Stötta initiativ där olika näringar/verksamheter/ möts, t ex Glupsk där mat paketeras
med musik, utställningar, föreläsningar.
Mål 2020 Etablera den nu påbörjade samverkan mellan kulturansvariga i kommunerna och Dalslands
Turist AB Insatser  Regelbundna arbetsmöten för att informera varandra om sina verksamheter och vilka
kommande satsningar och aktiviteter som ligger i framtiden.
 Arbeta för förståelse från politiken och allmänhet att kultur och turism är viktigt för
tillväxt.
Mål 2020 Utveckla Dalslands historia som besöksanledning
Insatser  Stötta initiativ som bygger på att tillgängliggöra berättelser om Dalsland - händelser,
personer och platser – till exempel genom storytelling, dramatiseringar och litteratur.
26 KULTURKRAFT Något som alltid lyfts fram är alla de eldsjälar som verkar i landskapet både som företagare
och i föreningslivet. De driver ett många gånger ideellt och ofta tungrott arbete. Flera
festivaler drivs av ideella engagemang som skapar ekonomiskt mervärde till bland annat
hotell, bensinstationer, handeln, restaurangverksamheter och uthyrare av olika slag. Det finns
många ideella krafter som verkar för kulturarvet i Dalsland. Det är av stor vikt att det bevaras
och att kommande generationer tar del i våra traditioner, byggnader och hantverk.
Kulturentreprenörerna, konstnärerna och kulturföretagarna faller inom det man benämner
KKN-området, kulturella och kreativa näringar. Det är ett brett fält som spänner från
kanotuthyrare, till mediaföretag till konsthantverkare.
Mål 2020 Skapa förutsättningar för eldsjälar att kunna fortsätta vara verksamma inom sitt kulturområde
Insatser  Fortsatt stöttning i form av resurser som ekonomiska, lokalmässiga, personal och
utbildning.
 Skapa sociala sammanhang där kulturen möts.
 Dela ut Dalslands kulturstipendium i form av utbildning, resa
 Digitalisera det dalsländska kulturarvet.
 Värdera kulturföretagare som en del av näringslivet.
SAMVERKAN OCH DIALOG Dessa är våra ledord i strategin och har varit en röd tråd i hela arbetsprocessen. Under arbetet
med strategin har det lyfts upp exempel på hur kommunernas samverkan kan stärkas genom
olika gemensamma insatser, samarbetsprojekt och ett ökat samarbete mellan kommunerna.
Samverkan mellan kommunerna och mellan kommuner och kulturaktörer är en förutsättning
för hela strategin och för att det ska förbli ett levande dokument.
Samverkan i Dalsland kan stärkas genom skapandet av en hållbar, kommunövergripande
struktur för kommunernas kulturarbete. Med kommunikation över kommungränser skapas en
helhetssyn som gynnar de ingående kommunerna.
Mål 2020 Kulturaktörerna bibehåller, tillsammans med kommunerna, samarbete med Västra
Götalandsregionen, Kultur i Väst, Västarvet och Fyrbodal i det framtida kulturarbetet Insatser  Förankring och samverkan.
Mål 2020 Upprätta en gemensam kulturnämnd i Dalsland Insatser  Utreda förutsättningar för en gemensam kulturnämnd. Mål 2020 Inrätta ett kulturråd i Dalsland som är tvärsektoriellt med aktörer som är handplockade,
formbart utifrån område och beredande organ för Dalsland Kulturnämnd Insatser  Skapa struktur och upprätta ett kulturråd. 27 SAMMANFATTNING Genom en gemensam kulturstrategi får politiker och kulturaktörer ett sätt att kommunicera.
En gemensam kulturstrategi gör att vi bygger broar med kulturen i spetsen, broar som ska
hålla en lång tid framöver. Broar som går över förvaltningar och kommuner med syftet att
skapa livskvalitet och en bra boendemiljö för dalslänningar och besökare. Ambitionen är att
kulturstrategin ska bli ett levande dokument som innehåller de verktyg och hjälpmedel som
behövs för att bevara och utveckla kulturlandskapet Dalsland.
Denna rapport visar fram det rika kulturliv som Dalsland har. Rapporten belyser också vad
som skulle kunna göras bättre tillsammans och som stärker hela området. Underlaget har
arbetats fram genom breda dialoger och lyfter ett antal kulturstrategiska områden med mål
och insatser.
Rapporten har sammanställts av Ulrika Abrahamsson, Kulturkoordinator Dalsland och Sarah
Isgren, Seize.
28 Kulturstrategi Dalsland Arbetsprocess/tidsplanering Kulturansvariga i kommunerna ihar träffats vid ett flertal gånger. Första gången var 12 juni 2012 på Stenebygrytan då varje kommun gjorde en kartläggning över de kulturresurser man lyfte fram som stärker hela Dalsland. Simon Roos, Kultur i Väst hjälper till i processen. Det har varit följande aktiviteter: Möten kulturansvariga, Kultur i Väst, Västarvet, DTAB: 2012: • 18 september Gamla Real i Dals Ed. Gäst: Carolina Falkholt • 29 november Dalslands Folkhögskola i Färgelanda 2013: • 10 januari Regionens Hus i Uddevalla (Ulrika Abrahamsson och Simon Roos) • 23 januari Melleruds kommun • 28 februari Kommunhuset i Dals Ed • 3 april DTAB (Simon Roos, Johan Abenius, Ulrika Abrahamsson) • 3 april Bengtsfors kommunhus • 6 maj Uddevalla (Simon, Roos Ulrica Wallin, Ulrika Abrahamsson) • 19 augusti Dagsholm. Johan, Simon, Ulrika Abrahamsson, Sarah Isgren genomgång av det fortsatta arbetet, tidsplanering, struktur. • 9 september Regionens hus Uddevalla, avstämningsmöte tidsplan Simon Roos, Sarah Isgren, Ulrika Abrahamsson Kommande: • 5 november, Kulturansvariga, Ulrika Abrahamsson och Johan Abenius Färgelanda Workshops: 2013 • 16 maj Workshop Kroppefjäll (60 st deltagare, handplockade av kulturansvariga) • 21 maj sammanställning workshop (Ulrika Abrahamsson, Sarah Isgren) • 22 maj utvärderingsmöte summering av workshop • 27 augusti Färgelanda Ulrika, Sarah Isgren och Lars Schaar Andersson Möte kring ungdomar/barn‐ kultur • 16 september, workshop 40 ( 3 åldersklasser) ungdomar Strömkulleskolan, Sarah Isgren och Ulrika Abrahamsson • 28 augusti Åmål, miniworkshop med Fyrklövern (Dalslands konstmuseum, Not Quite, Stenebyskolan och Halmens Hus) Simon Roos, Johan Abenius, Sarah Isgren, Ulrika Abrahamsson. • 25 oktober, workshop Kultur i Väst (Ingrid Tornell, Tomas Oldrell, Helena Rung), Dalsland Center Håverud, 21 kulturaktörer (öppen inbjudan för alla verksamma inom kultur) Samtalsledare: Lars Nilsson, Frida Stålhandske, Ulrika Abrahamsson Kommande: • 4 november, Kvalitetsaspekter, Mellerud. Medverkar gör Sofia Magnusson informatör Bengtsfors, Glenn Nordling folkhälsosamordnare Mellerud, Inger Andersson Mellerud, Stefan Jacobsson kulturchef Åmål. Simon Roos, Sarah Isgren och Ulrika Abrahamsson är samtalsledare. Rapport/strategi • 23 september, rapport Sarah Isgren Ulrika Abrahamsson • 10 oktober, rapport Sarah Isgren Ulrika Abrahamsson • 22 oktober, rapport Sarah Isgren Ulrika Arahamsson • 31 oktober slutfinish rapport Sarah Isgren Ulrika Abrahamsson Kommande: • 4 november, Simon Roos, Ulrika Abrahamsson, Sarah Isgren Mellerud Förankringsarbete: 2012: • 20 augusti Regionens Hus i Uddevalla. Johan Abenius, Simon Roos, Ulrika Abrahamsson och Ulrica Wallin informerade Marianne Andersson på Fyrbodal. • 6 september presenterade Simon Roos, Ulrika Abrahamsson och Johan Abenius arbetet med kulturstrategin under direktionsmötet på Dalslandskommunernas kommunalförbund. 2013: • 24 januari informerade Johan Abenius och Ulrika Abrahamsson om arbetet kring en gemensam kulturstrategi för Dalsland och lyfte frågan om ett politiskt uppdrag för det fortsatta arbetet på direktionsmöte på Dalslands kommunernas kommunalförbund. • 11 mars informerade Ulrika Vänersborgs kultursekreterare Klara Blomdahl. • 25 april, Direktionsmöte Dalslands kommunernas kommunalförbund. Mandat att fortsätta arbetet med en kulturstrategi (enligt sammanträdesprotokoll 25/4 2013) • 10 juni skickades ett underlag till politiker och kommunchefer. • 23 augusti Johan informerad under ett KORP möte på Dalslands kommunernas kommunalförbund. Ett avtal har upprättats mellan Kultur i Väst och DTAB i arbetet med att genomföra och slutföra en gemensam kulturstrategi för Dalsland. ­ Rapport klar 1 november ­ Utkast på strategin skickas ut på remiss 15 november till alla som deltagit i processen (­30 november) ­ Revidering 1 dec­15 dec ­ Strategin med rapporten som underlag skickas ut till kommunerna den 15 december för beslut i Åmål, Stefan Jacobson – Mellerud, Clas‐Göran Jansson, Katarina Kjörling – Färgelanda, Jimmy Alm, Lars Schaar Andersson, Krystyna Skjelforss – Dals Ed, Kerstin Sandqvist – Bengtsfors, Roland Jernberg Sammanställt 31 oktober 2013 av: Ulrika Abrahamsson Kulturkoordinator Dalsland