Transcript Han har recept mot läkarbristen

■■ nyheter läkarbristen i primärvården
Läkarförbundets enkät om bemanningen på Sveriges vård­
centraler har väckt stor uppmärksamhet. Men går det att
eliminera den dramatiska brist på allmänläkare som enkäten
demonstrerar? Och hur ska det i så fall gå till? Läkartidningen
har träffat några läkare som borrat lite djupare i dessa frågor.
texter: miki agerberg
Han har recept
mot läkarbristen
F
Situationen i Skåne motsvarar en fast heltidsläkare per
2 050 invånare; en något
mindre läkartäthet än genomsnittet för Sverige enligt
Läkarförbundets undersök1006
flektion. Men ska Skåne nå
samma nivå som Danmark
behöver vi cirka 800 nya allmänläkare – mer än en fördubbling jämfört med i dag.
Foto: Ola Torkelsson
ör att få en riktigt bra
primärvård i Skåne,
vore en fördubbling av
antalet allmänläkare
ganska lagom. Det hävdar Ola Bergstrand, specialist
i allmänmedicin och verksamhetschef för vårdcentralen i Löddeköpinge, nordväst
om Lund.
Siffran är inte gripen ur
luften. Inom ramen för sin
ledarskaps-ST skrev Ola
Bergstrand en rapport om
hur man ska öka antalet läkare i primärvården i Skåne.
Rapporten, som kom 2011,
bygger bland annat på intervjuer med ett 90-tal personer,
från AT-läkare till verksamhetschefer och tjänstemän på
regionkontoret.
Hans kartläggning visar att
det då, omräknat till heltidstjänster, arbetade cirka 610
allmänmedicinare i primärvården i Region Skåne. Därutöver fanns det cirka 150
heltidstjänster som skulle
kunna tillsättas direkt, bara
man hittade kvalificerade sökande.
»Man måste öronmärka pengar
till de stora bristspecialiteterna:
allmänmedicin, psykiatri och
geriatrik«, säger Ola Berg­
strand.
ning (se LT nr 11/2013). Läkarförbundets mål är att få
upp läkartätheten till en per
1 500, men Ola Bergstrand
tycker det är en alltför blygsam målsättning:
– Vi borde titta på primärvården i våra grannländer. I
Norge har man en fast allmänläkare per 1 200 invånare, i Danmark en per 1 000.
Ska vi verkligen leva upp till
en god primärvård, är det
snarare ditåt vi ska sikta.
– Då får vi tid för fortbildning, administration och re-
I augusti 2011, som ganska
färsk specialistläkare, fick
Ola Bergstrand tillfälle att
testa sina analyser. Han tillträdde som verksamhetschef
för vårdcentralen i Löddeköpinge, som då var kraftigt
underbemannad. För ett upptagningsområde med drygt
12 000 personer fanns det
bara tre fasta distriktsläkare
förutom han själv.
I dag är de åtta allmänläkare plus tre ST-läkare, och ytterligare en ST-läkare börjar i
höst. Det betyder att vårdcentralen nu är fullbemannad så
långt budgeten tillåter.
Många jobbar deltid, så det
motsvarar en heltids distriktsläkare per 2 000 personer. Långt ifrån idealet,
men krisen är över.
Hur har man kunnat
lyckas så bra med rekryteringarna?
En nyckelfråga är att skapa
en bra arbetsmiljö, fastslår
Ola Bergstrand:
– Hela min ambition är att
vi måste göra det attraktivt
att jobba i primärvården. I
början, när vi hade sådan
brist, handlade det mycket
om att skydda våra kvarvarande läkare så gott det gick.
Att se till så att de inte åtog
sig mer jobb än vad som är
rimligt.
– För utbildningsläkarna
infördes en tydlig begränsning – de hade haft på tok för
många inbokade patienter. Vi
införde också ett utbildningsmöte en gång i veckan där vi
»Forskningen är
glasklar: satsa på
primärvården, så
tjänar man igen
pengarna med
ränta.«
bland annat diskuterar patientfall.
– Förändringarna gjorde
att vi kunde anställa några
nya. Då blev arbetsmiljön
läkartidningen nr 21 2013 volym 110
Tidigare artiklar; LT nr 9–10/2013 och nr 11/2013.
bättre och vi kunde anställa
några till. Fler hör talas om
att Löddeköpinge är ett bra
ställe att söka till. Det blir en
god cirkel.
När Ola Bergstrand började
arbeta med sin rapport var
huvudspåret att undersöka
om man kan få över fler läkare från specialistvården till
primärvården. Det är fortfarande något han tror på, under vissa förutsättningar: antingen genom att de kompletterar med en specialisering i
allmänmedicin och blir dub-
belspecialister, eller genom
att till exempel en barnläkare
har mottagning på vårdcentralen några dagar i veckan,
för de patienter som ändå
skulle remitterats från vårdcentralen.
Men det är inte detta som
kommer att lösa den stora läkarbristen på vårdcentralerna. Nej, konstaterar han, den
viktigaste åtgärden är sannolikt att inrätta betydligt fler
ST-tjänster i allmänmedicin.
Jämfört med de andra storstadsregionerna har Skåne i
dag betydligt färre ST-tjäns-
läkartidningen nr21 2013 volym 110
ter i förhållande till
befolkningen, och i
vissa områden måste en läkare vänta
upp till två år på en
ST-tjänst.
Men det räcker
inte med fler tjänster, de måste också
bli mer attraktiva. I
samband med rapporten gjorde Ola
Bergstrand en enkät bland ett
70-tal skånska AT-läkare.
Den visade att två tredjedelar
av dem kan tänka sig att bli
specialister i allmänmedicin
– men att de allra flesta av
dessa skräms bort av att de
uppfattar allmänmedicinarens vardag som stressig, ensam, och med för kort tid avsatt för varje patient.
För många allmänläkare är
deltidsarbete en utväg. Ola
Bergstrands rapport visar att
hela två tredjedelar av allmänläkarna i Skåne arbetar
deltid. Deltidsarbetet är ett
Foto: Ola Torkelsson
»Vi borde titta på primär­
vården i våra grannländer«,
menar Ola Bergstrand, spe­
cialist i allmänmedicin,
verksamhetschef för vård­
centralen i Löddeköpinge
utanför Lund.
sätt att klara av en tuff arbetssituation, men det är inget
ideal, säger han:
– Det kommer alltid att finnas de som vill jobba deltid,
och det ska de naturligtvis få
möjlighet till. Men först och
främst måste vi skapa en arbetsmiljö där det går att jobba
heltid utan att man gör våld
på sig själv.
– En bra lösning är att distriktsläkaren har något sidouppdrag förutom mottagningen: arbeta på BVC eller
på äldreboende, vara studierektor eller forska. Det finns
få som pallar med att ta emot
patienter mellan 8 och 17, fem
dagar i veckan.
Att det behövs betydligt fler
ST-tjänster i allmänmedicin
är också en av huvudpunkterna i Läkarförbundets inventering. Ska primärvården i
Sverige om fem år leva upp
till målet en per 1 500 behöver antalet ST-tjänster i
▶
1007
■■ nyheter läkarbristen i primärvården
»Deltid för att behålla
arbetsglädjen«
Skylten utanför laboratoriet
visar när det brukar vara
längst och kortast köer. Grön
gubbe betyder kort väntetid
till provtagningen.
landet nästan fördubblas,
konstaterar Läkarförbundet.
För Skånes del är det en dryg
fördubbling som krävs.
Ola Bergstrand tycker att
det är ett rimligt mål. Men är
det realistiskt?
– Det är klart det är möjligt, säger han. Främst handlar det om politisk vilja. Det
är bara att titta krasst på det.
Hur ska vi möta framtidens
utmaningar, med åldrande
befolkning och skenande
kostnader?
– Forskningen är glasklar:
satsa på primärvården, så tjänar man igen pengarna med
ränta. Man får dessutom en
nöjdare och friskare befolkning, och mindre onödig
sjukvårdskonsumtion.
Kommer de enskilda
landstingen att förstå detta?
– Tittar man bakåt i tiden
känns det tyvärr tveksamt.
Jag tror det behövs en nationell satsning med bland and­
ra Socialstyrelsen och SKL
inblandade.
Att prioriteringarna ser ut
som de gör i dag, beror enligt
Ola Bergstrand bland annat
på att Sverige har en ovanligt
sjukhusbunden tradition. I
Sverige utgör allmänmedicinarna en klart mindre andel
av läkarkåren än i de flesta
jämförbara länder, och det är
lättare att få resurser till
sjukhus än till vårdcentraler.
Det här måste förändras,
fastslår Ola Bergstrand:
– Man måste öronmärka
pengar till de stora bristspecialiteterna: allmänmedicin,
psykiatri och geriatrik. Det
handlar inte så mycket om
nya pengar utan om att styra
om resurser, för så mycket
mer resurser totalt kommer
sjukvården inte att få. n
1008
Det viktigaste skälet till att
ST-läkaren Magdalena Elf­
wén arbetar deltid är att hon
tycker jobbet blir roligare
då. Deltidsarbetande allmänläkare som hon har intervjuat säger samma sak. Att gå
ner i arbetstid har blivit ett
sätt att behålla arbetsglädjen.
Allmänläkare i Sverige arbetar deltid i mycket högre utsträckning än andra läkargrupper. Någon heltäckande
statistik finns inte, men Läkarförbundets senaste siffror
visar att 46 procent, alltså
nära hälften, av specialisterna i allmänmedicin arbetar
deltid. Siffran gäller medlemmar i Läkarförbundet som
arbetar inom den offentliga
sektorn, men stickprovsundersökningar visar att även
privata vårdcentraler har en
hög andel deltidare.
Skillnaden är stor mot
sjukhusspecialister i ortopedi, kirurgi och medicin, där
enligt samma statistik endast
15 procent arbetar deltid.
Magdalena Elfwén blev intresserad av varför så många
Vill ha tid
för reflektion
Agnes Lutz. Gör sista året som
ST-läkare i allmänmedicin.
Arbetar 80 procent på Dalens
vårdcentral i Stockholm. Några
kortare dagar, och en ledig
eftermiddag varannan vecka.
Agnes Lutz har tre barn mellan 4
och 9 år, så hon behöver kortare
dagar för att lämna och hämta
dem. Men deltidsarbetet är
också ett sätt att behålla orken,
säger hon:
– Mottagningsarbete är tungt.
Jag har svårt att se att jag skulle
orka med bara mottagningsar­
bete på heltid, och göra ett bra
jobb.
Annars tycker Agnes Lutz om
patientarbetet, variationen
av hennes kollegor valt deltidsarbete. Hon är ST-läkare i
allmänmedicin och arbetar
75 procent på Capio Vårdcentral Ringen i Stockholm. Eftersom hon har två barn i förskola behöver hon korta arbetsdagarna. Men det finns
ett annat skäl, som kanske är
ännu viktigare, till att hon
jobbar deltid:
»Man kan se deltidsarbetet som att
läkarna tar ansvar
för sin egen situation. Ingen orkar
ändra strukturen,
men var och en ser
om sitt eget hus.«
– Mitt jobb är mycket roligare när jag arbetar deltid,
säger hon. När jag jobbade
heltid blev jag mindre empatisk och lättare trött på patienterna. Alltför många patientmöten på en dag tar för
mycket kraft. Man vill ju vara
en bra doktor.
mellan
alla olika
patient­
grupper och
livshisto­
rier. Om hon
skulle välja
specialitet i
dag, skulle
hon välja
Agnes Lutz
allmänme­
dicin igen.
Men hon är
tveksam till att gå upp till heltid:
– Jag kan tänka mig att jobba
heltid i perioder, inte jämt. Men
det skulle kräva att det inte var
så fixerat vid att maximera an­
talet patientbesök, utan att det
fanns tid att göra bra läkarbe­
dömningar. Att det fanns tid för
reflektion, kliniska diskussioner
och kompetensutveckling.
– Om jag ska kunna göra
– När jag jobbar deltid reduceras antalet patienter per
dag. Och då blir patienterna
roligare! Ska jag välja ett enda
argument för att arbeta deltid, så är det att det ger arbetsglädje.
Magdalena Elfwén började
se sig omkring bland sina kollegor och fann att deltidsarbete snarare var regel än undantag. På hennes egen vårdcentral, Capio Ringen, finns
till exempel ett tjugotal anställda läkare – men bara fem
arbetar heltid.
Inom ramen för ST-utbildningen i Stockholm ska man
göra ett vetenskapligt arbete,
och hon beslöt sig för att skriva en rapport om varför allmänläkare deltidsarbetar.
Hon valde att göra en kvalitativ studie, där hon djupintervjuade fyra erfarna allmänläkare om deras deltidsarbete.
Metoden tillåter inte att man
drar några kvantitativa slutsatser, men däremot kan studien väcka intressanta hypoteser och frågor.
Det visade sig att intervjupersonerna arbetar deltid av
ungefär samma skäl som hon
komplexa bedömningar behöver
jag ibland mer tid för att tänka,
diskutera och läsa på. Det finns
generellt för lite tid för detta
på vårdcentraler i Stockholm i
dag. n
Skriver en
deckare om året
Jonas Moström. Specialist i
allmänmedicin sedan 2006.
Arbetar 60 procent på S:t Eriks
vårdcentral i Stockholm. Ledig
en hel dag och två halvdagar i
veckan. Författare till en serie
deckare om polisen Johan Axberg och läkaren Erik Jensen.
Jonas Moström arbetar deltid för
att hinna skriva. I början av maj
utkom »Storsjöodjuret«, den
åttonde boken i hans deckarse­
läkartidningen nr 21 2013 volym 110
till deltid för att behålla arbetsglädjen.
»När jag jobbade heltid
blev jag mindre empatisk och
lättare trött på patienterna.«
Foto: Göran Segeholm
Det är relativt lätt för en allmänläkare att få jobba deltid,
och lönen gör att det är ekonomiskt möjligt. Men kärnfrågan handlar om arbetsglädje,
tror Magdalena Elfwén:
– Man kan se deltidsarbetet som att läkarna tar ansvar
för sin egen situation. Ingen
orkar ändra strukturen, men
var och en ser om sitt eget
hus. Det är också intressant
att ingen av de intervjuade
vill gå upp till heltid igen.
Det vill hon inte själv heller. I varje fall inte när arbetet är organiserat som i dag.
Men det kunde se annorlunda
ut, säger hon:
– Mottagningsarbete hela
dagarna fungerar inte. Det
behövs en struktur med mer
luft i systemet, där det finns
tid för reflektion, och för att
kombinera mottagningen
med till exempel fortbildning, forskning eller BVC.
– Det finns vårdcentraler
som har en patientfri dag i
veckan, där man till exempel
kan sköta sin administration
eller gå på kurser. Det kanske
är ett sätt att göra det möjligt
att arbeta heltid och ändå
orka. n
själv. De ser patientarbetet
som roligt och stimulerande,
men hela dagar med bara det-
ta blir för tungt – i synnerhet
kombinerat med ökade produktionskrav från arbetsgi-
varen. Någon tid för reflektion på arbetstid finns inte
längre, och läkarna går ner
läs mer Rapporterna som
rie. Han har
prövat olika
omfattning
av deltid men
fastnat för
60 procent;
arbetar han
mindre än så
på vårdcen­
tralen är det
Jonas Moström
svårt att hålla
kontinuiteten.
Att sam­
tidigt skriva en bok om året –
vilket är vad publiken förväntar
sig av en deckarförfattare – är
ett styvt jobb. Men kombinatio­
nen har också fördelar, säger
han:
– När jag skriver böcker kan
jag bearbeta det jag upplever
på dagarna som läkare. Det blir
ett slags självterapi, ett växel­
bruk som är väldigt givande.
När man jobbar heltid är det
som ett ekorrhjul.
Jonas Moström uppskattar
mötena med patienter, men vill
inte arbeta kliniskt på heltid.
Om böckerna slutar sälja kan­
ske han går upp till 80 procent,
säger han:
– Det är väldigt få husläkare
jag känner som jobbar heltid
med patienter. De som jobbar
heltid har ofta utbildningsupp­
drag eller forskning. n
Lena Mjörndal är ensamförälder
till en dotter på ett och ett halvt
år, och arbetar deltid för att
dottern ska få kortare dagar på
dagis. Men det är inte det enda
skälet, säger hon:
– Deltiden är också ett sätt
att behålla glädjen och nyfi­
kenheten i arbetet. Att jobba
heltid som systemet ser ut i
dag är tungt, och det är risk att
man tappar fokus på varför man
arbetar som läkare.
Därför planerar hon inte
att gå upp till heltid, ens när
hennes dotter blir äldre. Det
finns en gräns för hur många
patientmöten man orkar med
på en dag, säger hon:
– Utvecklingen i dag går mot
att premiera kvantitet, inte
kvalitet. Många distriktsläkare
hinner inte med vad de ska,
och många sitter på övertid
kvällar och
helger och
försöker
komma ikapp
med admi­
nistrationen.
I längden mår
de inte bra.
– Jag tror
man behöver
Lena Mjörndal
göra en över­
syn av hela
specialiteten
allmänmedicin, och värdera
upp sådana moment som fall­
diskussioner och fortbildning.
Dessutom behövs det lite luft i
systemet så att vi hinner disku­
tera svåra fall med kollegor. n
läkartidningen nr21 2013 volym 110
Kortare dagar
på dagis
Lena Mjörndal. Specialist i
allmänmedicin sedan 2010.
Arbetar 60 procent på Capio
Vårdcentral Ringen i Stockholm. Kortare dagar och helt
ledig måndagar.
nämns i artiklarna finns på
http://www.slf.se/1500rapporter
Miki Agerberg
1009