Oljors viskositet

Download Report

Transcript Oljors viskositet

Oljors viskositet

Syfte:

Syftet med labben var att undersöka sammanbandet mellan viskositeten och hur mycket omättat fett det finns i olika oljor.

Material:

• Oljor; Matolja (sammansättning av olika oljor), olivolja, solrosolja, rapsolja och majsolja • Pipett • Pipett med muff • Tidtagarur (mobiltelefon) • Hållare • Klämma • Bägare • Tuschpenna • Linjal eller annat mätinstrument

Utförande:

Vi började med att kolla hur mycket mättat, enkelomättat och fleromättat fett det fanns i de olika oljorna. Vi mätte även hur mycket omättat fett det fanns totalt. Vi hällde upp olika oljor i olika bägare och märkte dem med tejp och tuschpenna. Vi satte sedan upp utrustningen. Vi mätte ut en bit längst ner ifrån en av pipetterna, ca 5,5 cm, vi märkte ut det m.h.a. en tuschpenna. Sedan fyllde vi pipetten med olja, det var viktigt att någon höll ett finger vid änden av pipetten så att oljan inte rann ut. Vi fyllde på pipetten m.h.a. en annan pipett med muff, vi fyllde pipetten och sprutade sedan i det i den första pipetten. Sedan tog vi tiden på hur lång tid det tog för oljan att droppa ut, vi gjorde samma försök två gånger i rad för att få ett säkrare resultat.

Resultat:

Olja Matolja Olivolja Solrosolja Rapsolja Majsolja

9g 15g 11g 8g 13g

Andel mättat fett Andel enkelomä ttat fett

53g 71g 29g 62g 30g

Andel fleromätt at fett

38g 15g 60g 30g 57g

andel omättat fett (totalt)

91g 86g 89g 92g 87g

Försök 1 Försök 2

141/136s 286/310s 138s 210/211s 232/240s 130/139s 225/223s 203/200s 197/190s

Försök 3

207s 228/227s 115/133s 147/142s

Försök 4

145/145s 166/178s

Slutsats:

Om en olja har fler antal % omättat fett är den mer lättflytande. Det beror på att kolatomerna i den omättade oljan har flera dubbelbindningar och trippelbindningar. För på ett mättat fett är alla kolatomens bindningsplatser upptagna av andra atomer och molekyler. Omättade har dubbel eller trippelbindningar för att kolatomerna inte har någon annan atom att binda sig till. Det är därför vissa fetter kallas för enkelomättade och vissa kallas för fleromättade. De oljor med större andel mättat fett tog längre tid på sig att rinna än de med mindre mättat fett (om man bortser från solrosoljan). Andelen enkelomättat och andelen fleromättat påverkade inte tiden var för sig, det var summan av dem som gjorde det.

Felkällor:

Eftersom de olika grupperna använde olika pipetter kan storleken variera mycket. Det kan ha varit smuts i vissa pipetter, det kan också påverka tiden det tar för oljan att rinna. Om oljorna har haft olika temperaturer kunde det också ha påverkat viskositeten. Grupperna kan ha satt strecket på olika ställen. Det var endast en grupp som undersökte solrosoljan.