Transcript PROJEKT LJUNGSKILE NORRA

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
PROJEKT LJUNGSKILE NORRA
UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN
PROJEKT LJUNGSKILE NORRA UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN
RIO
KULTUR
KOOPERATIV
RAPPORT 2011:29 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2011
LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
PROJEKT LJUNGSKILE NORRA
UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN
PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2011
LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON
RIO
KULTUR
KOOPERATIV
Kontaktuppgifter
Rabbalshede Kraft AB (publ)
Marknadsvägen 1
457 55 RABBALHEDE
Organisationsnummer 556093-1874
Växel: 0525-197 00
Fax: 0525-197 99
E-post: [email protected]
Hemsida: www.rabbalshedekraft.se
Kontaktperson:
Martin Pettersen
Tel: 0525-197 00
[email protected]
Miljökonsekvensbeskrivning
Projekt Ljungskile Norra
Uppförande av vindkraftverk, Uddevalla kommun
På uppdrag av Rabbalshede Kraft december 2011
Rapport 2011:29 Miljökonsekvensbeskrivning
© Rio Kulturkooperativ 2011
Projektnummer: 1002
Projektansvarig: Anna Ljunggren
Projektpersonal: Benjamin Grahn-Danielson och Linda Andersson
Författare: Benjamin Grahn-Danielson och Linda Andersson
Omslagsbild: Fotomontage över den planerade vindparken. Fotot är taget från Tofta. Avstånd
till närmaste verk är 1,4 kilometer. Fotoriktning nordväst
Grundkartor har tillhandahållits av beställaren
Kommun: Uddevalla
Län: Västra Götalands län
Beställare: Rabbalshede Kraft AB
Redigering och layout: Optimal Press
Tryck: Nordbloms Trycksaker AB
Sökord: Vindkraft, Västra Götalands län, Uddevalla kommun, Ljungskile
Rio Kulturkooperativ
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
www.riokultur.se
[email protected]
INNEHÅLL:
Sammanfattning 5
Del 1: Projektbeskrivning
13
Inledning
15
Vindresurser och produktion
15
Placering
15
Tidplan
16
Ekonomi
16
Teknisk beskrivning
16
Elanslutning
18
Gällande planer och mål19
Planer
19
Ljungskile Norra
20
Riksintressen
23
Övriga vindkraftsprojekt i området
23
Del 2: Utredningsalternativ 25
Huvudalternativ 27
Alternativ utformning
28
Tidigare studerad utformning / lokaliseringar
28
Alternativ lokalisering
28
Nollalternativ
32
Del 3: Miljökonsekvenser 33
Avgränsning
34
Läsanvisning
35
Miljökonsekvenser – Människors hälsa och säkerhet36
Ljud
36
Skuggor
40
Ljus
42
Kemikalieanvändning
43
Säkerhet
44
Miljökonsekvenser – Landskap46
Visuell påverkan – Landskapsbild
46
Friluftsliv och turism
50
Kulturmiljö
54
Naturmiljö
60
Fåglar
67
Fladdermöss och övrig fauna
73
Miljökonsekvenser – Resurser78
Energi
78
Luft och klimat
79
Övriga riksintressen
80
Markanvändning
80
Transporter och material
82
Avveckling
83
Miljökonsekvenser – Miljömål och sammanfattade konsekvenser85
Miljömål
85
Sammanfattning av miljökonsekvenser
86
Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö
87
Del 4: Kumulativa effekter Nulägesbeskrivning
Effekter och konsekvenser
Åtgärder
89
91
92
96
Del 5: Samråd Tillståndsprövning
Samråd
Det fortsatta prövningsförfarandet
Synpunkter
97
98
98
99
99
Källor
101
Bilagor
1. Teknisk beskrivning
105
2. Ljudberäkning
3. Skuggberäkning
4. Kemikalier
5. Fotomontage
6. Avstånd till fastigheter
7. Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö
SAMMANFATTNING
PROJEKTBESKRIVNING1
UTREDNINGSALTERNATIV2
MILJÖKONSEKVENSER3
KUMULATIVA EFFEKTER4
SAMRÅD5
KÄLLOR
BILAGOR
Sammanfattning
Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning
Rabbalshede Kraft AB har för uppsikt att uppföra fem vindkraftverk cirka 3 kilometer nordost om tätorten Ljungskile i Uddevalla kommun. Platsen har goda vindresurser och är utpekat som riksintresse för vindbruk. Området ligger utanför det
område där kommunen inte vill se vindkraftsetableringar enligt deras senaste utställningshandling till vindbruksplan. Vindparken beräknas producera 36,5 GWh
årligen. Verken kommer att ha en maximal tornhöjd om 170 meter Etableringen
innebär att nya vägdragningar sker i området. Anslutning av vindkraftverken till
elnätet planeras att göras vid befintlig transformatorstation i Forshälla.
Sammanfattning av kapitlet Alternativ
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har bedömt att projektet innebär betydande
miljöpåverkan. Alternativ utformning och alternativ lokalisering har föreslagits
och jämförts med huvudalternativet under arbetet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I en första fas studerades en omfattning av nio vindkraftverk.
På grund av höga naturvärden i den östra delen av området minskades antal verk
i samrådshandlingen till sju. På grund av hänsynstagande till närboende har antalet verk minskats ytterligare vilket resulterat i huvudalternativet i denna MKB.
Huvudalternativet innebär att fem vindkraftverk med en effekt om 17,5 MW
etableras cirka 3 kilometer nordost om Ljungskile i Uddevalla kommun. Verken
kommer att ha en totalhöjd om maximalt 170 meter och generera en årlig elproduktion om 36,5 GWh.
Den alternativa utformningen är den samma som huvudalternativet men verken har en maximal totalhöjd om 150 meter. Alternativet skulle ge en årlig energiproduktion om 31,5GWh, en minskning med 5 GWh jämfört med huvudalternativet. I gengäld skulle det bli lite mindre påverkan på landskapsbilden.
Alternativ lokalisering innebär att sex vindkraftverk etableras inom ett område
vid Stenshult på gränsen mellan Uddevalla kommun och Lilla Edets kommun.
Projektet skulle ge en årlig energiproduktion på 43,2 GWh. De motstående intressena i det här området är högre än för Ljungskile Norra. Området var länge
med som förslag till område lämpligt för vindbruk i förarbetet till vindbruksplan
i Lilla Edets kommun men ströks på grund av Försvarsmaktens flygzoner.
Nollalternativ har studerats för att jämföra med om inga vindkraftverk byggs.
Nollalternativet skulle innebära att upp till 36,5 GWh el från förnyelsebara energikällor inte skulle produceras. Istället kan den elmängden produceras genom
7
andra energikällor här eller på annan plats. Det skulle innebära att äldre fossilbaserad elproduktion inte kan fasas ut. Detta kan ge negativa miljökonsekvenser
eftersom utsläppen av bland annat koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft inte
minskar. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi
på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas
genom etablering på andra platser i landet.
Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser
Ljud- och skuggberäkningar har tagits fram som visar vindkraftverkens påverkan
på omgivningarna. Ljudberäkningarna visar att Naturvårdsverkets riktlinjer följs
avseende ljud och att inga bostäder kommer att få ljudnivåer över 40 dB(A).
Skuggberäkningarna har utförts med ett ”verkligt fall”-beräkningar och visar
att rekommenderade värden riskerar att överskridas vid åtta bostadshus. Automatisk skuggreglering kommer att installeras som reglerar verken så att riktvärdet, maximalt 8 timmar skuggor per år, inte överskrids.
Verken skall förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens bestämmelser. I huvudalternativet är verken över 150 meter och skall förses med blinkande högintensivt vitt ljus.
Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Vindkraftverken
är placerade långt från bostadshus och allmän väg. Risken för iskast förväntas
vara mycket små och beräknade riskavstånd för att minimera olycksriskerna vid
eventuella iskast uppfylls med god marginal. Vindkraftverken kommer att få regelbunden service vilket minimerar risken för olyckor.
Landskapsbilden kommer att förändras vid en etablering, men påverkan på
landskapsbilden bedöms generellt bli liten till måttlig. Landskapet är kuperat
och synbarheten varierar mycket. Det är framförallt i öppnare områden och i dalgången söder om Ljungskile Norra, vid Kolbengtserödsjön, som påverkan blir
stor. Fotomontage har tagits fram för att tydliggöra påverkan.
Påverkan på friluftsliv och turism anses bli liten. Vindkraftverken planeras
inom ett område som räknas som allmänt intresse för friluftslivet. Allmänheten
kommer ha tillgång till området och några avspärrningar planeras inte annat än
för biltrafik vid infartsvägarna. Påverkan lokalt kan bli att man väljer att vistas i
ett annat område för närrekreation. Flera studier visar att vindkraftverk generellt
sett inte påverkar turism negativt och inga åtgärder planeras.
Kulturmiljön inom vindparken minner om ett historiskt utmarksbruk. Vägdragningar och verksplatser påverkar ett fåtal fornlämningar men detaljjustering kommer att göras. Om det inte går att undvika direkt påverkan på lämningarna kommer ansökan om ingrepp i fornlämning att skickas till länsstyrelsen.
Kompensationsåtgärder för intrånget kan komma att genomföras efter samråd
med länsstyrelsen och hembygdsföreningen. Omkringliggande kulturmiljöer får
ingen påverkan förutom visuellt, vilken bedöms som låg. Framförallt kulturmiljöerna vid Forshälla och Resteröd kommer att få en visuell påverkan.
Naturmiljön som påverkas är till största del produktionsskog med gran och
tall. En del mindre miljöer med visst naturvärde finns i närheten av de planerade
vägarna och verksplatserna. Vid detaljprojekteringen kommer hänsyn till dessa
att tas så att påverkan blir så liten som möjligt. De områden sombedömts som
mer värdefulla i biotopkarteringen har till stor del undvikits. Infartsvägen, som
samplaneras med vindpark Forshälla/delområde Sörskogen, passerar genom
8
riksintresseområde för naturvård. Store mosse, som anges som kärnvärde för
riksintresset, påverkas inte direkt. Med den planerade hänsynen vid byggnation, bedöms påverkan på riksintresseområdets kärnvärden bli liten. Samma
väg passerar även över Restebäcken som omges av strandskydd. En ansökan
om dispens kommer att lämnas in. Med föreslagen hänsyn bedöms åtgärden
inom strandskyddatområde inte motverka tillgängligheten. Påverkan på naturmiljön bedöms bli liten.
Inventering av nattskärra, skogshöns och häckande fågel har gjorts i området.
Den häckande fågelfaunan i området består huvudsakligen av vanliga små- och
mellanstora fåglar, arter man kan förvänta sig i ett område som domineras av
yngre, tätare produktionsskogar i sydvästra Sverige. Exempel på vanligt förekommande arter är bofink, lövsångare, rödhake, svarthätta, koltrast och ringduva. Två spelande nattskärror hördes inom vindområdet vid inventering. Negativ
påverkan på nattskärran lokalt kan inte uteslutas. I ett regionalt perspektiv blir
påverkan på nattskärrepopulationen troligen mycket liten.Tjäder förekommer i
området men troligen är stammen liten. Påverkan på tjäder bedöms bli liten.
Möjlig häckningsplats finns för lom finns i cirka 700 meter från verk. Häckande
lommarna behöver inte flyga genom vindparken för att nå födosöksmiljöer. Påverkan på arten bedöms sammantaget bli liten. Flyttande fåglar är inte särskilt
utsatta för kollision med vindkraftverk. Vårsträcket följer främst Vassbodalen söder om parken. Påverkan på flyttande fåglar bedöms bli liten.
En inventering av fladdermöss har gjorts i området. Det inventerade området visar på en relativt artrik om än individfattig fladdermusfauna. Enstaka individer av de migrerande högriskarterna stor fladdermus, trollfladdermus och
gråskimlig fladdermus verkar passera genom området och bidrar till områdets
höga artantal. Mest intressant ur fladdermussynpunkt bedöms området mellan Kolbengtseredsjön och Toftan vara. Den samlade bedömningen är dock att
området inom den planerade vindparken har låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss.
Vidare finns det relativt lite som talar för att fladdermöss skulle födosöka i någon
större utsträckning inom vindområdet med tanke på områdets karaktär. En vindkraftsetablering i projektområdet skulle sannolikt inte påverka fladdermusfaunan negativt i någon större utsträckning.
Markanvändningen inom området kan fortsätta som förut. Vägarna kommer
att ta skogsmark i anspråk men ger i sin tur möjlighet till att bedriva ett mer
effektivt skogsbruk. Detaljplan är sannolikt inte aktuell och inga hinder för jakt
uppstår. Under byggfasen kommer tunga transporter att ske i området.
Området är avsatt som riksintresse för vindbruk. Genom att bygga vindkraftverk inom området kommer man utnyttja vindenergin på platsen. Vindkraftverken kommer att producera upp till 36,5 GWh el årligen vilket ger möjlighet att
fasa ut äldre fossilbaserad energiproduktion, vilket skulle bidra till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet. Vindparkens elproduktion motsvarar 8% av elkonsumtionen i Uddevalla kommun och motsvarar hushållsel för cirka 6000 villor.
Vindkraftsanläggningar är enkla att avveckla eller vid behov ersätta med nya.
Nedmontering av vindkraftverk när de tjänat ut, återställning av plats och förslag
på ekonomiska garantier beskrivs i tillståndsansökan, i ett separat dokument utanför MKB:n.
9
System för skyddsåtgärder
Rabbalshede Kraft är certifierad enligt miljö och kvalitetsledningssystemet ISO
14001 och 9001 sedan våren 2010, vilket innebär att företaget dokumenterar
avvikelser och jobbar med ständiga förbättringar. Krav på hänsynstagande kommer att ställas på entreprenörer och underleverantörer.
Innan exploateringen startar kommer arkeolog/ biolog att tillsammans med
entreprenör gemensamt gå igenom skyddshänsyn på plats så att inga skador på
natur- eller kulturmiljö uppstår.
Sammanfattning av kapitlet Kumulativa effekter
Länsstyrelsen efterfrågade i samrådet att kumulativa effekter skulle belysas
i MKB:n. De kumulativa effekterna avgränsades till att behandla de planerade
vindparkerna Ljungskile Norra, Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla (med
delområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås). Sammanlagt är det 30 vindkraftverk som planeras i södra delen av Uddevalla kommun.
Etableringen av så många vindparker kommer att innebära att stora områden
påverkas av ljud och skuggor. Ljus från vindkraftverken kan komma att upplevas
som störande. Den kumulativa effekten av ökade säkerhetsrisker bedöms som
liten, då de är beräknade som små i de enskilda projekten.
Lokalt är de kumulativa effekterna på landskapsbilden relativt små men på
några få platser blir de kumulativa effekterna medelstora eller stora.
Samtliga planerade vindparker är belägna inom område för det allmänna friluftslivet. Det direkta friluftslivet i de boendes närområden är därför det område
som får högst kumulativa effekter.
Stor hänsyn tas till den lokala kulturmiljön och de kumulativa effekterna blir små.
Den kumulativa effekten av att fler vindkraftverk och fler vägar anläggs inom
södra delen av Uddevalla kommun innebär en större förlust av naturmijöer totalt
sett. Om all etablering i området sker med stor lokal hänsyn vid väganläggning
vad gäller hydrologi och undvikande av av speciellt utpekade hänsynspunkter,
bedöms det totala ingreppet som måttligt.
Vindpark Ljungskile norra bedöms generellt ha liten påverkan på fåglfaunan.
De kumulativa effekterna den bidrar till bedöms vara relativt små. De kumulativa effekterna för fladdermusfaunan bedöms som relativt begränsade. Det finns
inga uppenbara migrationsstråk som knyter samman de olika vindparkerna och
förutsättningarna för gynnsamma fladdermuslokaler bedöms som låga i samtliga vindparker.
De kumulativa effekterna på energiproduktionen, luft och klimat blir positiva.
Elproduktionen kan komma att uppgå till cirka 214 GWh per år. Det medför att
Uddevalla kommun kan producera en stor del av sin konsumerade el inom kommunen och möjligheterna för att fasa ut äldre, fossilbaserade kraftverk ökar.
Sammanfattning av kapitlet Samråd
Denna MKB utgör underlag för prövning av vindkraftsprojektet enligt MB. De
synpunkter som framkommit under samrådet har beaktats i framtagandet av
MKB:n. Samråd har skett med myndigheter, närboende och övriga sakägare,
föreningar och allmänhet. En kort sammanfattning av samrådet presenteras i
MKB:n. En utförligare beskrivning av de samråd som skett presenteras i den samrådsredogörelse som bifogas ansökan för projektet.
10
Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, skall du lämna dem
till projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling.
11
SAMMANFATTNING
PROJEKTBESKRIVNING1
UTREDNINGSALTERNATIV2
MILJÖKONSEKVENSER3
KUMULATIVA EFFEKTER4
SAMRÅD5
KÄLLOR
BILAGOR
14
Illustration 1. Översikt projekt Ljungskile Norra.
Del 1: Inledning
Projektbeskrivning
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Ljungskile Norra.
Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra fem vindkraftverk vid Ljungskile i Uddevalla kommun. Vindområdet är beläget cirka 3 kilometer nordost om
Ljungskile tätort. I väster är det cirka 1 kilometer till E6:an, illustration 1. Med
”vindområde” eller ”vindpark” avses det område som avgränsas av den beräknade/ preliminära 40 dB(A)-kurvan.
Vindresurser och produktion
Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att:
•platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig
vindriktning.
•området ligger utanför de områden där Uddevalla kommun inte vill ha etablering av vindkraft.
•området utgör riksintresse för vindbruk.
•avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort.
•det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen.
Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,7-6,9 m/s och på 103
meters höjd 7,5-7,7 m/s enligt MIUU’s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt för
att området skall vara intressant för en vindkraftsetablering.
Med fem vindkraftverk med en maxeffekt på 2,3 MW blir den installerade effekten upp till 11,5 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 36,5 GWh,
vilket beräknas räcka till cirka 6 000 villors hushållsel (6 000 kWh), Energimyndigheten 2009.
Placering
Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer:
• cirka 500 meter mellan vindkraftverken.
• platser som ligger högt i terrängen.
• ljudnivå under 40 dB(A) hos kringboende.
• skugga maximalt 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende.
Placeringar i projektet redovisas på illustration 1.
15
Tidplan
Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till 2010-2012 och byggstarten till 2013-2014. Elanslutning och driftagning beräknas till 2014-2015.
Ekonomi
För att avgöra vilket verk som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt
inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier
samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår
även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med 3150 fullasttimmar per år.
Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och
underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad
kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden,
Svensk Vindenergi 2009. Arbetstillfällen skapas framför allt för lokala entreprenörer inom byggnation och infrastruktur under byggperioden samt inom drift och
underhåll så länge verken är i drift, cirka 20-25 år.
Lokala entreprenörer kommer att erbjudas möjlighet till upphandling. Det lokala elnätsbolaget Uddevalla Energi kommer att ansvara för en stor del av det elnät med markkablar som behöver byggas. Vägunderhåll sköts med fördel av lokal
entreprenör. Om flera vindparker etableras i södra Uddevalla finns det sannolikt
behov av drift/underhållspersonal som är stationerad med lokalkontor i området.
Arrendeersättning från vindkraftverken kommer att fördelas till fastighetsägare inom 40 dB(A)-området vilket gynnar skogs- och jordbruket i området och
kan bidra till en levande landsbygd Rabbalshede Kraft kan erbjuda andelsverk
för lokalt delägande om mer än en vindpark etableras i södra Uddevalla.
Teknisk beskrivning
Verk
Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 170 meter och en effekt på upp till 3,5 MW per maskin. Beroende på vilka maskiner som väljs blir tornet på verken mellan 100-125 meter högt och rotordiametern 80-115meter. Alla
beräkningar och bedömningar i denna MKB utgår ifrån verket Siemens SWT-2.3
med en tornhöjd på 119,5 meter, rotordiametern 101 meter och en effekt på 2,3
MW, vilket är ett av de vanligaste vindkraftverken på marknaden i dagsläget. Den
totala installerade effekten blir då 11,5 MW. Totalhöjden blir maximalt 170 meter.
De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara
godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av SP Sitac (ett ledande certifieringsorgan i Sverige för produktcertifiering och personcertifiering
inom bygg-, installations- och anläggningsområdet). Typgodkännandet innebär
bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall
vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela
vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. I Rabbalshede Krafts kravspecifikation vid upphandling av vindkraftverk begärs att verksleverantörerna
påvisar att turbinerna skall uppfylla alla tillämpbara CE-direktiv och standarder.
Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att
kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 1.
16
Fundament
Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via tre olika metoder. De tre
alternativen är bergförankrat betongfundament, bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. För beskrivning av
olika förankringsmetoder och fundament se bilaga 1. Bergförankrat betongfundament är den typ som planeras att användas men definitivt val kan vi inte göra
förrän leverantör valts och geoteknisk undersökning genomförts.
Bergförankrat betongfundament är en relativt ny grundläggningsmetod. Det
har en diameter på cirka 9 meter och kan anläggas direkt på lämpligt berg. Fundamentet förankras i berget med 8 förankringsstag innehållande vardera 21 vajrar till ett djup av 12 meter. Denna metod är inte så känslig för sprickbildning. Beroende på bergets beskaffenhet kan sprängning behövas utföras på ett sprängdjup på upp till 2,5 meter. Till detta går åt cirka 180 m³ betong. Påverkad yta för
fundamentet är cirka 100 m². Det är en bra lösning för att slippa gravitationsfundament om berget inte håller för bergadapter. Bergförankrat betongfundament
är den variant exploatören helst vill använda, men bergadapter utesluts inte.
Bergadapter gjuts med en liten betongplatta cirka 7 meter i diameter ovanpå
berget, sprängning krävs endast i undantagsfall. Metoden bygger på en princip
med en armerad betongkonstruktion fäst med långa förankringsstag ner i berget. Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste en geoteknisk undersökning av bergförhållanden genomföras på aktuella platser för
att klargöra om berget klarar de krav som ställs. Vid avveckling tas bergadaptern
bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Det går åt cirka
50 m³ betong, och påverkad yta för fundamentet är cirka 50 m². Bergadapter
innebär ett mindre ingrepp i naturmiljön än bergförankrat betongfundament eller gravitationsfundament.
Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av fundamenten med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För att
minska lokal miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå
och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa
fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets
kvalitet, samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna.
Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter eller bergförankrat betongfundament. För ett vindkraftverk på 2,5 MW är fundamentet cirka 20x20 meter stort och har 3 meters höjd i centrum, i ytterkant är
det cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver – om det grundläggs på
berg – sprängning av gropar på drygt 22x22 meter och 3 meter djupa, och påverkar en sammanlagd markyta på cirka 500 m². De bergmassor som uppkommer i
samband med sprängningen kan användas som fyllnadsmaterial vid byggnation
av vägarna inom parken.
Uppställnings- och kranytor
I anslutning till varje verksplats kommer en uppställningsyta att anläggas. Denna är cirka 40x25 meter stor (1 000 m² ). Planen anläggs genom att träd avverkas, vegetation och jordmassor schaktas bort och berget friläggs. Eventuella
17
uppstickande bergtoppar sprängs bort för att höjden på planen skall kunna
anpassas till omgivningen. Fyllning utförs med bergkross, fraktion 0-150 mm,
till en jämn yta med max lutning 1,5%. Slänter bekläds med jordmassor så att
växtlighet kan återkomma.
I anslutning till verksytorna kommer en skogfri yta på upp till 150x15 meter
(2 250 m² ) att behövas för montering av kran. Dessa kranytor utnyttjar delvis
befintligt röjda ytor, som vägar och verksytor. I tillägg till dessa kommer skog att
avverkas för skapandet av en tillräckligt stor skogsfri yta så att kranen kan monteras.
Beroende på vilken leverantör som väljs kan ytterligare monterings- och uppställningsytor komma att krävas. Dessa kan då konstrueras som tillfälliga ytor
vilka avlägsnas efter byggskedet.
Vägar och transporter
Befintliga skogsbils- och bruksvägar kommer att användas i så stor utsträckning
som möjligt. Dessa kan då behöva förstärkas, rätas och breddas. Området är idag
i stort sett väglöst men kortare sträckor körvägar finns. I stort sett kommer hela
parken att förses med nya vägar.
Infarten till vindparken kommer att ske från norr. Huvudinfart till området
kommer att vara från E6 i nordväst, vidare på väg 681 mot Forshälla. Infartsvägen
till Ljungskile Norra kommer att gå ifrån Sörskogen (ett av delområdena inom
vindpark Forshälla).
4,5 kilometer nya vägar kommer att behöva anläggas mellan verken inom parken samt för infartsvägen som ansluter till den befintliga vägen ifrån norr, cirka
600 meter kommer att förläggas till befintliga skogskörvägar.
Vägbanan kommer att ha en bredd av 3-4 meter och vägbotten 7-10 meter
beroende på hur mycket material som behöver påföras, illustration 2. I de delar
av vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut
vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor med 10-20 meters bredd.
I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan.
Ytorna på vägar och verksplatser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggning
av vägar fram till vindkraftverken. Vid behov kompletteras detta med krossmaterial från närbelägna täkter. Eventuellt kan det bli aktuellt att söka tillstånd för ny
bergtäkt i närområdet, detta görs isåfall i separat ansökan. Vägdragningen har
gjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk
inventering och arkeologisk utredning, viket beskrivs närmare i kapitlen Naturmiljö respektive Kulturmiljö.
Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och
vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter
under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas.
Elanslutning
Nätägaren i området är Uddevalla Energi. Anslutning av vindkraftverken till elnätet planeras att ske via en befintlig transformatorstation vid Forshälla. Det
18
Illustration 2. Typskiss för vägkonstruktion i vindpark. Elkabel kommer att läggas vid sidan av vägen inom vindparken.
Vägområdet som omfattar väg, slänter och kabeldike är normalt 7-10 meter brett. Vid sidan av vägen kommer träd att avverkas på 3-4 meters avstånd för att långa och breda transporter under byggskedet skall komma fram.
finns idag kapacitet på elnätet att ansluta på vindparken som då kan tas idrift
utan vidare utbyggnad av överliggande elnät. Elnätet inom parken planeras med
markförlagd 20 kV kabel i internt nät. Inom vindparken används markkabel vilken förläggs i vägar där det är möjligt. Nätet mellan vindkraftverken kommer
att byggas och användas utan nätkoncession (IKN-nät). Ledningsdragning från
vindparken till anslutningspunkt planeras utföras som markkabel och förläggas i
kanten av infartsvägen. Inga luftledningar planeras. Planerad ledningsdragning
visas på karta i bilaga 1.
Gällande planer och mål
Planer
Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand skall baseras på
förnyelsebar energi, och att landets vindenergiresurser måste tas till vara. Planeringsramen för vindkraft anger att vindkraften år 2020 skall producera 30 TWh,
varav 20 TWh på land. Utifrån dessa planeringsmål har Energimyndigheten utpekat riksintresseområden för vindbruk och de flesta kommuner har ansett sig
föranledda att ta fram vindplaner som komplement till sina översiktsplaner (ÖP).
I och med detta beslutade Uddevalla kommun 2006 att arbeta fram ett komplement till ÖP gällande utbyggnaden av vindkraft i kommunen. I ÖP nämns
energi och miljö som ett övergripande miljömål:
Användningen av miljöanpassad och förnyelsebar energi ska prioriteras.
Ett första förslag dryftades av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under
2008-2009 men återremitterades för vidare utredning. Ett förslag ställdes ut under
19
sommaren och hösten 2010 men har sedan dess omarbetats inför en ny utställning som skett under 2011, Uddevalla kommun 2011.
Uddevalla kommun kommer under 2011/2012 fortsätta att omarbeta vindbruksplanen, bland annat kommer det en göras en landskapsanalys.
Enligt det utställda förslaget skall nya verk samlas till sammanhållna grupper
som inte skadar riksintressen eller ligger alltför nära bostadsbebyggelse. I det
senaste förslaget till vindbruksplan pekar kommunen enbart ut områden som
de inte anser lämpliga att bygga vindkraftverk inom. Det gäller de höglänta fjällmiljöerna på Herrestadsfjället och Bredfjället liksom kustområdena i kommunen.
I de undantagna områdena finns stora motstridiga intressen, till exempel riksintressen för friluftsliv och kulturmiljövården, samt att de är viktiga områden för
framtida bebyggelse.
Under 2008 var den totala elförbrukningen i Uddevalla kommun 473 GWh,
SCB 2008. Ett modernt vindkraftverk på 2-3 MW producerar cirka 5-6 GWh vilket
innebär att det måste byggas cirka 80 vindkraftverk för att täcka elförbrukningen
i kommunen. År 2010 fanns i kommunen två vindkraftverk med en totaleffekt
om 865 kW, Energimyndigheten 2011. I förslaget till vindbruksplan nämns inga
kvantitativa mål med utbyggnaden.
Länsstyrelsen pekar i sin förutsättningsstudie för vindbruk i Västra Götalands
län på att vindkraften har lokaliseringsfördelar i redan störda områden, såsom
utmed större vägar eller i anslutning till industrier. De områden som tas i anspråk
för vindkraft skall också optimeras och utnyttjas på bästa sätt. Markanvändningen inom vindområdet domineras av skogsbruk och detta förväntas fortgå som
tidigare. I och med att nya vägar etableras i området kommer det att underlätta
för skogsbruket.
Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan, bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå
flera av de 16 nationella miljömålen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmed
bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och
andra miljöskadliga ämnen.
Ljungskile Norra
I ett av de tidigare förslagen till vindbruksplan som tagits fram av kommunen
pekades området Ljungskile Norra ut som lämpligt för vidare studier inför etablering av vindkraft. I den senaste utställningshandlingen redovisade inte kommunen några områden för utbyggnad av vindkraft men redogjorde för kommunens förutsättningar och de riksintressen för vindbruk som Energimyndigheten
har pekat ut. Området Ljungskile Norra ligger inom riksintresse för vindbruk och
utanför de områden där kommunen inte vill ha vindkraftsetableringar.
Uddevalla kommuns ÖP från år 2010 anger inga särskilda rekommendationer
eller bestämmelser för det aktuella projektområdet utöver skyddade områden
enligt nedan. Enligt ÖP planeras inte heller någon omfattande utbyggnad av
bostäder i närhet till vindparken. Den närmsta bebyggelse som planeras sker i
anslutning till tätorten Ljungskile och regleras av en fördjupad ÖP över det området, Uddevalla kommun 2007.
I ÖP anges utvecklingsmöjligheter i kommunen där en av punkterna är att
Utveckla landsbygden på ett hållbart sätt. Odlingsmarkerna i de omgivande
20
21
Illustration 3. Kartan visar hur projektet ligger i förhållande till riksintresseområden för vindbruk, kulturmiljö, naturvård, det rörliga
friluftslivet, Högexploaterad kust samt Natura 2000-områden.
Tabell 1. Utpekade riksintresseområden enligt miljöbalken (MB), inom 10 kilometer från
vindområdet.
RIKSINTRESSE
Stora orörda områden (3 kap 2 §)
AVSTÅND
2,4 km
RIKTNING
O
Bredfjället
2,6 km
S
Gustavsberg
5,6 km
N
Store mosse
300 m
N
Myr vid Lilla och Stora djup
2,1 km
S
Bredfjället – Väktorområdet
3 km
S
Blåduven
3,0 km
SO
Bratteforsån och Hällungen
4,4 km
SV
Havstensfjorden
7,3 km
NV
Sund
7,5 km
NV
Kuröd-Bräcke
9,5 km
N
2,7 km
S
Kulturmiljö (3 kap 6 §)
Naturmiljövård (3 kap 6 §)
Friluftsliv (3 kap 6 §)
Bredfjället
Det rörliga friluftslivet (4 kap 2 §)
>10 km
Yrkesfiske (3 kap 5 §)
7,5 km
Ämnen, material (3 kap 7 §)
>10 km
Energi, industri, vindbruk (3 kap 8 §)
inom område för vindbruk
Totalförsvaret (3 kap 9 §)
>10 km
Obruten kust (4 kap 3 §)
>10 km
Högexploaterad kust (4 kap 4 §)
1,9 km
V
Store mosse
400 m
N
Bredfjället
3,6 km
SO
Tjöstelsrödsbäcken
4,5 km
SV
Bratteforsån
4,5 km
SV
Gustavsberg-Korpberget
5,7 km
N
Valdalssjön och Hagens småvatten
7 km
SO
Valdalsbergen
7,8 km
SO
Havstensfjorden-Svälte kile
9,3 km
NV
NV
Natura 2000 (4 kap 7 §)
22
dalgångarna är markerade som jordbruksmark med oförändrad markanvändning, Uddevalla kommun 2010.
Vindområdet för Ljungskile Norra faller in under allmänt intresse för friluftslivet och gränsar i söder till allmänt intresse för naturvården, Uddevalla kommun
2010. Olika bevarandeområdet för kultur- och naturmiljön finns runt om området vilket redovisas nedan i Del 3 Miljökonsekvenser - Landskapet.
Riksintressen
Projekt Ljungskile Norra planeras inom ett område utpekat som riksintresse för
vindbruk. Endast infartsvägen har en direkt påverkan på ett riksintresseområde
för naturvården. I övrigt berör inte projektet något annat riksintresseområde.
Runt vindområdet finns Natura 2000-områden samt riksintresseområden för
kulturmiljö, naturvård, rörligt friluftsliv och Högexploaterad kust, illustration 3.
Avstånd till de riksintresseområden som finns inom en radie på 10 kilometer redovisas i tabell 1 och påverkan beskrivs närmare under respektive rubrik i Del 3
Miljökonsekvenser.
Övriga vindkraftsprojekt i området
Rabbalshede Kraft har sökt miljötillstånd för 15 verk vid Forshälla (fördelade på
delområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås), som närmast cirka 0,5 kilometer norr om Ljungskile Norra, samt fyra verk vid Ljungskile Hoven och sex verk
vid Stenshult, knappt 1 kilometer syd respektive 3,5 kilometer ost om Ljungskile
Norra, illustration 4.
Även Triventus AB studerar möjligheterna till att uppföra vindkraftverk i direkt
anslutning till projekt Ljungskile Hoven cirka 1 kilometer söderut.
Närliggande projekt i andra kommuner innefattar Rabbalshede Kraft planerade vindpark vid Svenshögen i Stenungsunds kommun samt en befintlig vindpark
om tre vindkraftverk uppförda av Eolus Vind AB i Orust kommun. Öster om de
verk som byggts av Eolus Vind planerar Rabbalshede Kraft att uppföra ytterligare
två vindkraftverk i projekt Kyrkeröd på Orust. I Lilla Edets kommun finns planer
på att uppföra ett vindkraftverk vid ”Fjället” ca 1,5 kilometer öster om vindpark
Stenshult.
Effekterna och påverkan av projekt Ljungskile Norra och övriga vindkraftsprojekt som planeras i området redovisas i avsnittet Del 4 Kumulativa effekter.
23
24
Illustration 4. Kartan visar riksintresseområden för vindbruk, projekt Ljungskile Norra och andra närbelägna vindkraftprojekt i
södra delen av Uddevalla kommun.
SAMMANFATTNING
PROJEKTBESKRIVNING1
UTREDNINGSALTERNATIV2
MILJÖKONSEKVENSER3
KUMULATIVA EFFEKTER4
SAMRÅD5
KÄLLOR
BILAGOR
Illustration 5. Utformning av huvudalternativ för projekt Ljungskile Norra.
26
Del 2: Utredningsalternativ
I denna del redovisas de olika alternativ som studerats. Olika utformningar har
studerats under planering och projektering av vindparken. Detta har resulterat i
huvudalternativet nedan.
En jämförelse och bedömning av de olika alternativens påverkan på miljöaspekter sammanfattas i tabell 10.
Huvudalternativ
Huvudalternativet är att etablering sker i området vid Ljungskile Norra enligt
projektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är Forshälla 1:1 och Häljeröd
1:44, Uddevalla kommun. Infartsvägen planeras vid fastigheterna Forshälla 2:3,
Forshälla 2:4, Kyrkebacka 1:5 och Kyrkebacka 2:1. Placeringar för huvudalternativet framgår av illustration 5.
Huvudalternativet ligger inom riksintresseområde för vindbruk utanför det
område där kommunen inte vill ha vindkraftsetableringar. I ett av de tidigare
förslagen till vindbruksplan som tagits fram av kommunen pekades området
Ljungskile Norra ut som lämpligt för vidare studier inför etablering av vindkraft. I
den senaste utställningshandlingen redovisade inte kommunen några områden
för utbyggnad av vindkraft utan markerade i stället de områden i kommunen där
vindkraftsetableringen inte är lämplig, Uddevalla kommun 2011.
Infartsvägen till vindparken leder följer befintlig väg från Forshälla fram till
Store mosse, en våtmark skyddad som naturreservat, Natura 2000-område samt
riksintresse för naturvården. För att inte påverka naturvärdena kommer infartsvägen gå i skogen öster om Store mosse. Där kommer ny väg att anläggas. Vägen
kommer att vara gemensam infartsväg för projekt Forshälla, delområde Sörskogen.
Vindhastigheten på 103 meter över nollplanet är 7,5-7,7 m/s enligt MIUU:s
beräkningar. Antalet verk är fem, med en sammanlagd effekt om 11,5 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 36,5 GWh. Höjden på verken kommer att vara
maximalt 170 meter.
Den slutliga utformningen har planerats efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Antalet verk är även
anpassat utifrån synpunkter från närboende, bland annat de boende vid Häljerödssjön. Fotomontage, ljud- och skuggberäkning för huvudalternativet finns på
illustration 8- 9, 11-12och i bilagorna 2-3 och 5.
27
Alternativ utformning
En alternativ utformning har studerats. Detta innebär att fem verk med maximalt
150 istället för 170 meters totalhöjd etableras i området. Verken placeras på samma platser som i huvudalternativet och vägnätet inom parken blir det samma.
Den sammanlagda effekten blir 11,5 MW och den totala årsproduktionen beräknas till cirka 31,5 GWh.
Ljudberäkningar och skuggberäkningar för alternativet med 150 meters totalhöjd (tornhöjd 99,5 meter och rotordiameter 101 meter) finns i bilagorna 2-3.
Beräkningarna visar att påverkan av ljud och skuggor i stort sett blir densamma.
Till viss del minskar påverkan av skuggor med de lägre verken medan ljudpåverkan blir marginellt större. Eftersom skillnaden i ljud handlar om 0,1 dB(A) överenstämmer kartan med ljudutbredning för de båda alternativen, illustration 5.
Alternativet innebär att 5 GWh mindre förnyelsebar el produceras jämfört med
huvudalternativet. Utsläppsreduceringen i jämförelse med huvudalternativet
minskar därför med 4250 ton koldioxid, 1,9 ton svaldioxid, 13 ton kväveoxid och
0,5 ton stoft, se nedan under rubriken Luft och klimat
I och med att antalet verk och deras placeringar samt vägnätet inom parken
inte ändras blir påverkan på den lokala natur- och kulturmiljön densamma som
för huvudalternativet. Jämfört med huvudalternativet kan den visuella påverkan
blir något mindre eftersom verkens totalhöjd är lägre. Fotomontage som visar
den visuella påverkan finns i bilaga 5.
Genom att välja att etablera lägre vindkraftverk blir den visuella påverkan på
omgivningarna lägre. Vid Häljeröd och Kolbengtserödsjön där påverkan är som
störst blir skillnaden liten. Påverkan är fortfarande stor vid val av lägre verk.
I och med att det är olika krav på hinderbelysning ifall vindkraftverk är högre eller
lägre än 150 meter så skiljer sig hindersljusen mellan de olika alternativen. Vindkraftverk med en totalhöjd upp till 150 meter har blinkade rött ljus medan vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter skall förses med vitt, högintensivt ljus.
Tidigare studerad utformning/lokaliseringar
I en förstudie av projekt Ljungskile Norra diskuterades en etablering med nio
vindkraftverk, två öster om samt två väster om det aktuella huvudalternativet.
De två östra verken utgick ur den fortsatta projekteringen på grund av att området hade höga naturvärden.
I den första samrådshandlingen för projekt Ljungskile Norra presenterades en
etablering med sju vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 180 meter. I och
med samrådsprocessen reducerades antalet vindkraftverk till fem samt en minskad maximal totalhöjd till 170 meter. De två verken i väster har strukits för att
minska påverkan på bostäder och fritidshus i Häljeröd.
Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts utifrån resultatet
av den kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Andersson
och Grahn-Danielson 2011.
Alternativa lokaliseringar
Ett möjligt alternativ till en vindkraftsetablering vid Ljungskile Norra är att vindkraftverk etableras i ett område nordost om den planerade vindparken Stenshult, väster om Öresjö på gränsen mellan Uddevalla och Lilla Edets kommuner.
Placeringar för alternativ Stenshult NO finns på illustration 6.
28
Platsen för etableringen är väl vald utifrån goda vindförutsättningar och möjligheterna att placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Vindhastigheten är 6,5 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Alternativet innebär att sex verk med
maximalt 170 meters totalhöjd etableras i området. Den sammanlagda effekten
är upp till 21 MW. Med sex stycken vindkraftverk á 2,3MW effekt beräknas årsproduktionen bli cirka 43,2 GWh.
Alternativ Stenshult NO ligger inom riksintresseområde för vindbruk. Området
pekades ut som lämpligt för vindkraftsetablering i ett tidigare förslag till vindbruksplan för Lilla Edets kommun, Lilla Edet kommun 2011. Efter yttrande från
Försvarsmakten och Trollhättans flygplats utgick området från den vidare planeringen eftersom de militära flygplatserna och Trollhättans flygplats kräver ett
visst område fritt från hinder högre än en viss höjd.
Inom projektområdet finns två fornlämningar i form av fyndplatser registrerade. På den ena platsen har det hittats bearbetad flinta och på den andra en
stenåldersyxa. Båda platserna är registrerade som kulturhistoriska lämningar. I
projektområdets omgivningar finns äldre bytomter och järnåldersgravar i form
av stensättningar.
Vid Ivarsbosjön finns en bro som är upptagen i kulturmiljövårdsprogrammet
för Uddevalla kommun, Uddevalla kommun 2002.
Kulturmiljöerna i området består framför allt av bytomter samt gravar från
järnåldern och forntida boplatser. Bytomterna speglar hur bebyggelsen utvecklats i historisk tid och de forntida gravarna och boplatserna visar på att människor bott och verkat i området under lång tid. Vid Djurhults kapell norr om
vindområdet finns ett kapell och en forntida boplats samt tre bytomter, varav en
är skriftligt belagd från 1650-talet.
Koön med Öresbo är en kulturmiljö i form av ett välbevarat jordbrukslandskap
vilket är utpekat i förslag till kulturarvsplan samt förslag till ny ÖP för Lilla Edets
kommun, Lilla Edets kommun 2010.
Vid Öresjö finns ett flertal bevarade boplatser från stenåldern. Den stora mängden fornlämningar och deras karaktäristiska läge är pedagogiskt och illustrerar
tydligt hur man levt i området under förhistorisk tid.
Inga forn- eller kulturhistoriska lämningar är belägna i direkt anslutning till de
preliminära verksplaceringarna eller vägarna. Däremot kan lämningar och kulturmiljöer påverkas visuellt av etableringen vilket kan förändra förståelsen av
platserna och därmed historien de beskriver.
Riksintressen för naturvård enligt 3 kap 6 § MB finns i omgivningarna. Cirka 2
kilometer norrut ligger Blåduven, som är ett representativt och tämligen orört
mosskomplex med ett värdefullt fågelliv. Mossen finns med i Naturvårdsverkets myrskyddsplan. Söderut på cirka 3,5 kilometers avstånd ligger Bredfjället – Väktorområdet där flera naturreservat och Natura 2000-områden ingår.
Området utgör en sjö- och barrskogsrik höjdplatå med stora delar äldre skog.
Myrmark förekommer över hela området och utgör ett betydelsefullt inslag
i landskapsbilden. Öster om Bredfjället tar riksintresset Göta och Nordre älvs
dalgång vid. Detta ligger som närmast på cirka 5 kilometers avstånd från vindområdet.
Ett naturvärdesobjekt finns registrerat centralt i vindområdet. Här ligger även en
mosse som är utpekad både i våtmarksinventeringen och som sumpskogsobjekt.
Ytterligare ett sumpskogsobjekt, två nyckelbiotoper och ett par bestånd som ingår
29
Illustration 6. Alternativ lokalisering vid Stenshult NO.
30
Illustration 7. Alternativ lokalisering Stenshult med utpekade naturmiljöer.
i lövskogsinventeringen finns i den södra delen av området. Öresjö i öster omfattas
av strandskydd. Strandskydd råder även kring de mindre sjöarna Stora Läresbovattnet, Lillevattnet, Lilla Källebergsvattnet, Stora Källebergsvattnet och Grävlingen
som ligger helt eller delvis inom vindområdet. Ingen av verksplatserna är placerad
inom utpekade värdefulla naturmiljöer eller strandskydd. Illustration 7.
31
Nollalternativ
Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i
det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage
installeras.
Området är utpekat som riksintresse för vindbruk och om inte projekt Ljungskile Norra genomförs så är det ändå troligt att en annan vindpark etableras i
området.
Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande
markanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer.
Gällande ÖP och nytt förslag till ÖP anger inga övriga exploateringar av området.
Rabbalshede Kraft har sökt miljötillstånd för 15 verk vid Forshälla. Delområdet Sörskogen ligger knappt 1 kilometer norr om Ljungskile Norra (det är cirka
1800 meter mellan verken i de två områdena). Dessutom planeras fyra verk vid
Ljungskile Hoven och sex verk vid Stenshult, knappt 1 kilometer söder respektive
3,5 kilometer öster om Ljungskile Norra, illustration 4. Om dessa får tillstånd att
etableras kommer nollalternativet ändå att innebära en förändring, bland annat
genom att landskapsbilden förändras. Närområdet kan även till viss del påverkas
av ljud och skuggor.
Nollalternativet kan innebära att 36,5 GWh elproduktion per år produceras på
annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat
i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det
nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på
andra platser i landet.
De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte, och lokala arbetstillfällen samt möjligheten till lokalt ägande av vindkraft uteblir.
32
SAMMANFATTNING
PROJEKTBESKRIVNING1
UTREDNINGSALTERNATIV2
MILJÖKONSEKVENSER3
KUMULATIVA EFFEKTER4
SAMRÅD5
KÄLLOR
BILAGOR
Del 3: Miljökonsekvenser
Miljökonsekvenser
Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen,
övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar.
Avgränsning
Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftens positiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå, medan de
negativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå.
Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan
på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa
genom att ljud och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på dessa
miljökonsekvenser.
Eventuella störningar och olycksrisker behandlas i avsnittet Människors hälsa
och säkerhet. Visuell påverkan och upplevelsen av landskapet beskrivs och bedöms i avsnittet Visuell påverkan - landskapsbild. Fotomontage har tagits fram
för att åskådliggöra påverkan. Påverkan på friluftslivet behandlas i avsnittet Friluftsliv och turism. Kumulativa effekter har avgränsats till vindkraftsutbyggnaden i
sydöstra delen av Uddevalla kommun.
En arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning har utförts, Andersson
och Grahn-Danielson 2011. Dessa frågor behandlas i avsnitten Kulturmiljö och
Naturmiljö. I utredningsrapporten finns en bedömning natur- och kulturmiljö
samt en biotopkartering av området. Sammanställningar av befintlig kunskap
och bedömning av påverkan gällande fåglar och fladdermöss har gjorts. Detta
behandlas i avsnitten Fåglar respektive Fladdermöss.
Samråd med myndigheter
Under samråd med Uddevalla kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland
lyftes frågor rörande bland annat vägdragningen invid strandskyddat område,
fågel- och fladdermusinventering, fotomontage och kostnad för återställande
av området efter parkens driftslut. Länsstyrelsen efterlyste vidare påverkan på
Bredfjället både när det gäller friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljön, redovisning
av de kumulativa effekterna från de av Rabbalshede Kraft planerade parkerna i
34
södra delen av Uddevalla kommun. Länsstyrelsen underströk också att de hydrologiska aspekterna skall beaktas vid exploateringen, markavvattning av området är inte tillåtet. Länsstyrelsen informerade om att en vindkraftsetablering
vid Ljungskile Norra bedöms innebära betydande miljöpåverkan. En sammanfattning av samrådet med myndigheter finns nedan i avsnittet Samråd. En mer
utförlig beskrivning lämnas in tillsammans med tillståndsanökan.
Samråd med allmänheten
Samråd med fastighetsägare, berörda föreningar och allmänheten hölls i Kulturens Hus, Ljungskile. Här fanns under maj månad 2011 en utställning som tidvis
var bemannad med personal från Rio Kulturkooperativ och Rabbalshede Kraft.
Utställningen bestod av bilder, kartor och allmän informativ text om vindkraft.
Utställningen hölls gemensamt för projekten Ljungskile Norra och Ljungskile
Hoven. Antalet besökande på utställningen var cirka 150 personer. En sammanfattning av samrådet med allmänheten finns nedan i avsnittet Samråd. En mer
utförlig beskrivning lämnas in i form av en samrådsredogörelse tillsammans med
tillståndsanökan.
Läsanvisning
Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa
och säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv,
natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser; samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivs
och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas
i tabellform. De sammantagna, kumulativa effekterna av samtliga vindprojekt i
närområdet behandlas i Del 4: Kumulativa effekter.
För ökad tydlighet finns under varje rubrik först en generell beskrivning och
sedan tre underrubriker som inriktar sig på det specifika projektet. I Nulägesbeskrivning redovisas hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för
att undvika, minska eller kompensera negativ miljöpåverkan.
Med ”vindområde” eller ”vindpark” avses det område som avgränsas av den
beräknade/preliminära 40 dB(A)-kurvan, illustration 5.
35
Miljökonsekvenser – Människors hälsa och säkerhet
I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevs
är till stora delar subjektivt. Pågående forskning visar att andelen människor som
upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket
2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller.
Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk skall accepteras. Det ena är att verken är ”förankrade” i landskapet – att de uppfattas
som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som
placerats ”ovanpå” landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det.
När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan, Boverket
2009.
Ljud
Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom
luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas
av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från
själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför
allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken.
Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att
undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud
även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat.
Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan upplevas som störande inom
ett visst avstånd. Naturvårdsverkets ”Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd”, rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978 rev. 1983. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 dB(A) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter.
Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk
i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 dB(A). Det innebär att det går att föra
ett samtal i normal samtalston, 60-65 dB(A), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport ”Ljud
från vindkraftverk” redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 2.
Tabell 2. Ljudnivåer från vardagslivet. Uppgifter från Naturvårdsverket, Boverket och
Energimyndigheten 2001.
0 – 15 dB(A)
Svagast uppfattbara ljud
30 – 35 dB(A)
Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation
50 – 60 dB(A)
Medelljudnivå på mycket tyst gata
60 - 65 dB(A)
Samtal på kort avstånd
65 – 75 dB(A)
Landande jetflygplan på 1000 meters höjd
80 – 85 dB(A)
Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd
85 dB(A)
Risk för hörselskada vid långvarig exponering
90 – 95 dB(A)
Startande långtradare på 5 – 10 meters avstånd
120 – 130 dB(A)
Smärtgräns
36
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-11-03 14:08/2.7.473
DECIBEL - Karta 8,0 m/s
Beräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla
0
500
1000
1500
2000 m
, Utskriftskala
Kartacentrum
SWE99TM Öst:
849
Nord:
6 461visar
735 det område som enligt
Illustration 8. De grönaKarta:
symbolerna
visar1:27
de 500,
planerade
vindkraftverken
och320
den
röda
linjen
Svensk,
2002,
Vindhastighet:
8,0 m/s inkluderar planerade verk norr
ljudberäkningarn kan kommaLjudberäkningsmodell:
att få en ljudpåverkan
medJan
upp
till Land.
40 dB(A).
Beräkningarna
Nytt vindkraftverk
Ljudkänsligt område
(Forshälla/Sörskogen) och söder (Ljungskile Hoven)om
Ljungskile
Norra.
Höjd över havet
från aktivt
linjeobjekt
40,0 dB(A)
harVindkraftverken
hörs
tydligare
vid låga
eftersom
[email protected]
naturliga
WindPRO
utvecklats av EMD International
A/S, Niels
Jernesvej 10, DK-9220
Aalborgvindhastigheter
Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45
96 35 44 46, e-mail:
bakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar
normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som
vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs
tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s.
Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre
och maskeringen försvinner.
37
Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig
som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapet
har betydelse. En enkätundersökning om upplevelsen av ljud från vindkraftverk
utförd bland närboende visade att 80% av de boende märkte vindkraftsljud mellan 37,5-40 dB(A). Vid ljudnivåer lägre än 37,5 dB(A) uppfattade endast 10% ljudet som störande, Naturvårdsverket 2009.
Risken för att närboende upplever störande ljud är ofta störst på kvällar och
nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kan
göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetid
gäller riktvärdet 40 dB(A).
ÅF-Ingemansson har gjort beräkningar av lågfrekvent ljud inomhus för verk
med effekter från 2 MW till 5 MW. Då har man funnit att man klarar Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus (SOSFS 2005:6) där man klarar 40
dB(A) utomhus utom i några enstaka fall. Dessa fall med överskridande har rört
sig om vindparker med många verk. ÅF-Ingemanssons tumregel baserad på erfarenheten hittills är: För en park med högst 100 vindkraftverk med effekter från
2 MW till 5 MW är det troligt att man klarar Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus om man klarar 40 dB(A) utomhus.
Infraljud är inget problem för vindkraftverk, Möller och Pedersen 2010. Det som
påverkar ljudnivån inomhus vid låga frekvenser är vindkraftverkens ljudeffektnivå vid frekvenser i området 20-200 Hz, ljudutbredningsdämpningen i detta
frekvensområde och ljudisoleringen i bostaden mot ljud utifrån. Ljudeffektnivån
i lågfrekvensområdet kan skilja sig något mellan olika tillverkare.
Ljudutbredningsdämpningen i lågfrekvensområdet är normalt minst 6 dB per
avståndsdubbling. Vid höga frekvenser är den normalt ännu större. Ljudisoleringen i hus är normalt dålig vid låga frekvenser och ökar mot högre frekvenser.
Lågfrekvent vindkraftljud inomhus har studerats ingående i ett examensarbete
vid KTH och ÅF, Lindkvist 2010.
Man kan inte säga generellt att ett större vindkraftverk ger mer lågfrekvensljud. Däremot kan man säga att ett vindkraftverk med högre ljudeffektnivå i lågfrekvensområdet ger mer lågfrekvensljud. Vid en beräkning med Nord2000 tar
man automatiskt hänsyn även till lågfrekvensområdet. Det är ett mindre arbete
att utöka resultatredovisningen med ljudnivån vid låga frekvenser och att beräkna ljudnivån inomhus med ett schablonantagande om dålig ljudisolering i
byggnaden.
Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar och fladdermöss som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte några
dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats.
Tillståndet för verksamheten och angivna värden i bygglov reglerar hur mycket
ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett
ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta
gränser inte överskrids. Generellt har beräkningarna visat sig stämma väl med
kontrollmätningar som utförts efter att en park tagits i drift. Rabbalshede Kraft
har utfört kontrollmätningar av ljudnivån på verk i vindparken Hud i Tanums kommun efter driftsättning. Dessa mätningarna visar att de ljudnivåer man beräknade
38
i planeringsskedet överensstämmer med de mätvärden man uppmätt från verken i drift.
Nulägesbeskrivning
Området ligger delvis inom bullerzonen från väg E6 samt den därintill löpande
järnvägen och det är inte omöjligt att ljudspår från dessa kommunikationsleder
skulle kunna avsättas i området vid gynnsamma förhållanden. Troligt är dock att
stora delar av detta trafikbrus filtreras bort i den kuperade och skogiga miljön i
området. Ett visst buller från överflygande flygplan finns i dag i området.
De ljud som härrör från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet är
begränsade och säsongsbetonade såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder eller
jakt.
Effekter och konsekvenser
Projektet innebär att en ny typ av ljud tillkommer i området. I detta projekt har
lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkan bedöms därför bli liten.
Ljudberäkningarna har gjorts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i ”Ljud från landbaserade vindkraftverk 2001”. Beräkningen är gjord i WindPRO (version 2.7) vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera
andra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och
trädvegetation. I verkligheten blir alltså ljudnivån troligen lägre än vad beräkningen visar.
Beräkningarna visar att riktvärdena för ljud inte överskrids vid något bostadshus. Beräknade ljudkurvor redovisas på illustration 8 samt bilaga 2. Se även Del 4,
Kumulativa effekter.
I bilaga 2 finns även beräkningar och ljudkurva för den alternativa utformningen, med verk som är 150 meter höga. Beräkningarna visar att skillnaden på ljudnivåer är liten beroende på höjd. Eftersom skillnaden i ljud handlar om 0,1 dB(A)
överenstämmer kartan med ljudutbredning för de båda alternativen.
Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka ljudnivån och trafiken i området. Effektiv byggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på
tre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom
transporter vid vägbygge och vid byggnation av fundamenten. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk.
Sprängning kommer att ske i anslutning till verksplatser och i begränsad omfattning vid anläggning av nya vägar.
Åtgärder
•De ljudstörningar som vindkraftverk ger upphov till, minskas i första hand
genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknade ljudnivån inte överskrider 40 dB(A). Verk med variabelt varvtal kan
användas så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter, dock minskar
produktionen vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå,
kan det alltså lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk.
39
•Om det efter driftsättning av vindpark Ljungskile Norra uppstår misstankar
att bostadshus utsätts för ljudnivåer över 40 dB(A) kommer kontrollmätning
av ljud med tillhörande utredning att göras. Om mätningar visar för höga
ljudnivåer så kommer ljudnivån på vindkraftverken minskas så att riktvärdet
på maximalt 40dB(A) följs.
•Konsekvenserna av ljudstörningar under byggperioden begränsas genom
att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under
känsliga perioder, till exempel storhelger och första älgjaktsveckan. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås.
•Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll
bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås.
Skuggor
Vindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas
ingen skuggeffekt, Boverket 2009.
Svepande skuggor kan upplevas som störande eller stressande. Hur kraftiga
störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för
störning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret och då verken
placeras sydost-sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammare
än de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kan
ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den
tidsperiod solen passerar aktuell plats.
I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka även blivit
praxis i Sverige. Enligt dessa riktlinjer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder för
mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per
dag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar om året, Boverket 2009. Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så att ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under
perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska
påverkan.
Nulägesbeskrivning
I dagsläget finns närmaste vindkraftverk vid Almag på östra Orust cirka 10 kilometer från området där vindkraftverken planeras. Skuggorna från dessa verk kan
inte uppfattas på detta avstånd.
Effekter och konsekvenser
Beräkningar för att se hur hus i omgivningarna kommer att påverkas av skuggor från vindkraftverken har genomförts i programmet SHADOW (WindPRO 2.7),
bilaga 3, utifrån verk med 2,3 MW effekt, en tornhöjd på 170 meter och en rotordiameter om 101 meter.
Skuggberäkningarna utgår från ett ”Värsta fall”. Den typen av beräkning utgår
från att solen lyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så att
de alltid kastar maximalt med skugga, och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkan lägre då faktorer som varierande vindhastighet, molnighet
40
Beräknat:
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-10-28 16:11/2.7.486
SHADOW - Karta
Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd
0
250
500
750
1000m
, Utskriftskala
1:20och
000,skuggberäkningen.
Kartacentrum SWE99TM
Öst:röd
320respektive
348 Nord: lila
6 461
594markerar de områden som
Illustration 9. Kartan visarKarta:
de planerade
verken
Grön,
linje
Nytt vindkraftverk
Skuggmottagare
kan få upp till fyra, åtta respektive tolv timmars
svepande
skuggor
perper
år år,
(”verkligt
fall”). Beräkningarna inkluderar de planerade
Isolinjer
visar skugga
i Timmar
verkligt fall
4 i övriga parker
8
12
verken
i närområdet.
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
och vegetation tillkommer. Alla beräkningar inkluderar även verk vid Ljungskile
Hoven, Stenshult och Forshälla och beskriver därmed den kumulativa effekten.
Beräkningar för ett förväntat värde, ”verkligt fall”, har också gjorts för att få en
uppskattning av en mer realistisk skuggtid. I ”verkligt fall” beräknas rimligt antal
drifttimmar utifrån vindmätningen och olika vindriktningar. Man tar även in data
på sannolikheten för solsken. I beräkningarna för Ljungskile Norra har vinddata
från vindmätningsmast Råsseröd i Uddevalla samt uppgifter om soltimmar från
41
väderstation i Göteborg använts. ”Verkligt fall”-beräkningen blir inte heller exakt
men ger en mycket bättre uppfattning om skuggreglering behövs eller ej. Ingen
av beräkningarna tar hänsyn till att vegetation och berg kan skymma solen. I
verkligheten blir påverkan alltså ännu lägre.
De planerade verken är belägna så att 29 bostadshus kan få diffusa skuggeffekter, enligt skuggberäkningen, illustration 10. Beräkningen (”verkligt fall”) visar att
rekommenderade värden riskerar att överskridas vid åtta bostadshus, illustration
9 och bilaga 3. I den grafiska kalendern kan man utläsa vilken tid på året och dygnet som en fastighet riskerar att påverkas av svepande skuggor, bilaga 3. Beräkningarna visar att fastigheter sydost om vindområdet, vid Toftan, kan påverkas av
skuggor främst på kvällstid i april-september. Vid Myren, väster om vindområdet,
kommer skuggor att kunna uppstå tidig morgon under maj-juni. Vid Häljeröd kan
svepande skuggor uppstå på morgonen kortare perioder på vår och höst men
riktvärdet överskrids inte vid någon av fastigheterna här enligt beräkningarna.
Åtgärder
Eftersom ”verkligt fall”-beräkning visar att åtta bostäder riskerar att få mer än 8
timmars svepande skugger per år kommer automatisk skuggreglering att installeras så att detta riktvärde inte överskrids. Automatiken känner av vindhastighet,
vindriktning och solljus. När förhållanden är sådana att rotorbladen ger upphov
till skugga, stängs vindkraftverket tillfälligt av för att det aktuella huset skall slippa svepande skugga.
Ljus
Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser i
Transportstyrelsens författningssamling. Vindkraftverken skall vara målade med
vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall vara markerade
med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker,
men under dager behöver hinderbelysning ej vara tänd. Vindkraftverk högre än
150 meter skall markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. Om det finns samlad bebyggelse inom 5 kilometers radie skall högintensivt ljus regleras genom
avskärmning så att det inte slår i markytan närmre än 5 kilometer från parken,
LFS 2008:47.
Det pågår för närvarande forskning om nya metoder för hinderbelysning.
Inom en överskådlig framtid kommer ny teknik för hinderbelysning att finnas
tillgänglig på marknaden. Exempelvis pågår utprovning av en radarstyrd hinderbelysningsteknik, med lampor som tänds enbart när flygplan närmar sig.
Vindkraftverken kan även ge upphov till reflexer som uppstår när solljus speglas på rotorbladen och detta kan vara störande för närboende. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande reflexer skall inte behöva uppstå.
Nulägesbeskrivning
Idag finns inga större grupper av vindkraftverk i området. De ljuskällor som finns
idag utgörs av enstaka vindkraftverk och master för telekommunikation som är
försedda med hinderbelysning. Det kuperade landskapet gör att närheten till
väg E6 inte påverkar ljusförhållandena i området. Området relativt litet påverkat
av ljuskällor.
42
Effekter och konsekvenser
Projektet innebär att det tillkommer punktvis blinkande belysning i skogsområden i denna del av landskapet. Höjden på vindkraftverken gör att de är klart
synliga ovan skogen.
För huvudalternativet i detta projekt har maximal höjd på 170 meter angetts
för samtliga vindkraftverk då det i dagsläget inte är slutligt bestämt vilket fabrikat som kommer att upphandlas. Verken i parken kommer att förses med blinkande högintensivt ljus som ställs ner i ljusstyrka nattetid.
Den alternativa utformningen innebär att vindkraftverk som har en maximal
höjd på 150 meter används. Dessa verk skall vara markerade med blinkande
medelintensivt rött under skymning, gryning och mörker. Dagtid kan hindersbelysningen vara avstängd.
Hur många av dessa ljuspunkter som är synliga beror på var i landskapet man
befinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, men
om man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdet finns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synliga
samtidigt från en och samma plats.
Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande reflexer skall inte
behöva uppstå.
Åtgärder
• Ljuset kommer troligen att avskärmas genom att belysningsteknik med ”inbyggd” avskärmning väljs. Det finns också möjlighet att montera avskärmning separat.
•Om tekniken med radarstyrd hinderbelysning utvecklas och blir tillåten, kan
projektören undersöka om det är en möjlig lösning för att minska ljuspåverkan i området.
Kemikalieanvändning
De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och
batterier. I verkens växellåda (vid val av sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxel finns olja. De stora verken innehåller totalt cirka 700-800 liter olja i verk
med växellåda och cirka 300-400 liter i verk utan växellåda. Varje år tas ett oljeprov för att se om oljan är i behov av rening eller eventuellt byte. I största möjliga
mån renas oljan och byte undviks. Oljan byts cirka vart tredje år beroende på
oljekvalitet och slitage. Förutom oljan i vindkraftverket används under löpande
drift mycket små mängder kemikalier. Normal årsförbrukning av de oljor och kemikalier som används vid service finns beskrivet i bilaga 4 .
Nulägesbeskrivning
Området där vindparken planeras är skogsbevuxen mark som omges av odlingslandskapi söder. I dagsläget pågår ingen verksamhet i området som innebär användning av större mängder kemikalier. De kemikalier som kan komma ifråga
härrör från skogsbruket.
Effekter och konsekvenser
Oljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Risken
för ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets
43
konstruktion är sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, och inte kan nå omgivningen. Bottnen i maskinhuset är en gjuten, tät
konstruktion. Om ett läckage inträffar, fungerar botten som ett kar vilket samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri
på växellådan. Tornets nedre sektion sluter tätt mot fundamentet så även om
maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät.
Åtgärder
Översyn av verken sker löpande och service utförs två gånger per år. Läckage av
olja leder till omedelbart driftsstopp, besök av servicepersonal och omhändertagande av oljan. I övrigt bedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för att
minimera riskerna vid olyckor.
Säkerhet
Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Energimyndigheten
och Räddningsverket skriver i rapporten ”Nya olycksrisker i ett framtida energisystem” att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjligen för de
servicetekniker som i en framtid skall genomföra underhåll, Räddningsverket och
Energimyndigheten 2007. Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverket förstörs under en storm och att delar lossnar, men det bedöms som en osannolik händelse. Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills
handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar.
Det finns risk för isbeläggning och fallande is från vindkraftverkens rotorblad
när temperaturen ligger runt noll grader och luftfuktigheten är hög. Is bildas lättast i temperaturintervallet plus en grad till minus fyra grader. När temperaturen
är lägre är även luftfuktigheten lägre och risken för isbildning minskar.
Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög och att verken automatiskt stängs av vid för hög vindhastighet för att de inte skall utsättas för alltför
stora påfrestningar. Risken för brand och haverier minimeras därmed. I vindkraftverken finns även åskledare installerade, vilket minskar skaderisken vid åska. På
stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta.
Nulägesbeskrivning
Området där vindparken planeras är idag skogbevuxen mark som omges av ett
odlingslandskap i dalgången söderut. De olycksrisker som föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs.
Effekter och konsekvenser
Vindkraftverken är placerade relativt långt från bostäder (mer än 650 meter), varför risken för skador till följd av haveri, isbildning med mera bedöms vara liten. På
grund av klimatet i denna del av landet bör inte isbildning på rotorbladen uppstå
så ofta.
Åtgärder
•Regelbunden service och underhåll minskar risken för olyckor och kommer
att utföras enligt tillverkarens direktiv. Vindkraftverken är utrustade med
44
övervakningssystem. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker
vindkraftverket innan det kan startas på nytt.
•Ett avisningssystem kan också erbjudas på vissa fabrikat vilket framförallt reducerar produktionsförlusterna vid produktionsstopp orsakade av isbeläggning. De tekniska lösningarna som nu är under framtagning varierar men det
de har gemensamt är att man värmer upp rotorbladen i visst temperaturområde. Dessa system är fortfarande under utveckling och dess effekt är ännu
inte fullt utredd.
•För att minimera risken för skador på människor sätts varningsskyltar upp i
verkens närområde för att på ett tydligt sätt upplysa allmänheten om risken.
•Vägbom kommer att sättas upp vid infartsvägen.
45
Miljökonsekvenser – Landskapet
I denna del behandlas olika aspekter av landskapet: landskapsbild, naturmiljö,
kulturmiljö och friluftsliv.
Visuell påverkan – landskapsbild
Synligheten i landskapet för vindkraftverk beror bland annat på avstånd och
topografi. I ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation, kan
vindkraftverk vara synliga över stora avstånd. Detta varierar med var i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar, men från höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga över flera mils
avstånd, Naturvårdsverket 2005. I den rapport anses vindkraftverken dominera
synintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanför denna zon börjar
verken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på 1 mil inverkar väder och ljus på verkens synlighet. Boverkets remissversion av ”Vindkraftshandboken” behandlar också vindkraftens inverkan på landskapsbilden. Där beskrivs
synligheten indelad i olika zoner. I närzonen, 0-4,5 kilometer, kan verken bli ett
dominerande element. I en mellanzon, 4,5-10 kilometer, varierar synbarheten
med topografi och vegetation. Inom fjärrzonen, 10-16 kilometer, kan verken synas tydligt i öppna landskap men i ett mer varierat och kuperat landskap minskar
generellt dominansen. Den yttre fjärrzonen, mer än 10-16 kilometer, påverkas
generellt i låg grad av vindkraftverk. Verken kan ses som små företeelser vid horisonten, men kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet. Siffrorna
gäller vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter, Boverket 2007.
I ”Vindkraftshandboken” behandlas vindkraftens inverkan på landskapsbilden
utifrån den europeiska landskapskonventionen. Den lyfter fram landskapets sociala betydelse och understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet, Boverket 2009.
I landskapet möts många olika slags värden – kulturhistoriska, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Begreppet landskap används i olika skalor, från
den lokala bygden till det regionala, och omfattar såväl det anlagda som det
ursprungliga eller naturgivna. Hur landskapet uppfattas handlar om relationen
mellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar även
om ljud, lukt, känsla, minnen och associationer.
Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige,
Riksantikvarieämbetet 2011. Konventionens intentioner är ännu inte införda i den
svenska lagstiftningen. I och med att vi antagit Landskapskonventionen har vi
även åtagit oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap genom ökad medvetenhet, främjad delaktighet i beslutsprocesser och en hållbar förvaltning av
landskapets värden. Landskapskonventionen har stor påverkan i synen på kulturlandskapet.
Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur området
kring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringen av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Dagens stora verk roterar
avsevärt långsammare än små verk och ger därför ett lugnare intryck. Det är
omöjligt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i området
kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Frågan om
visuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet. Med positiv
46
Ilustration 10. Karta med Synbarhetszoner.
syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men är
nyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslag i miljön.
Nulägesbeskrivning
Vindpark Ljungskile Norra planeras i den mellersta delen av Bohuslän där landskapet framförallt består av ett brutet, kuperat landskap där jordbruk och bebyggelse dominerar i de uppodlade dalgångarna vilka bryts av mindre berg eller
något större plåtåer, så kallade fjäll. I Uddevalla kommun finns två sådana platåer, Herrestadfjället och Bredfjället, varav det senare ligger öster om tätorten
47
Ljungskile i närheten av vindpark Ljungskile Norra. I det här landskapsavsnittet
är dalgångarna relativt trånga men markerna öppnar sig allt mer mot Forshälla
och nordväst därom.
Området där vindparken planeras ligger mer än 100 meter över havet. Några
toppar i området är upp till 160 meter höga. Dalgångarna runt omkring ligger
betydligt lägre, mellan 50-80 meter över havet.
De högre liggande markerna domineras i huvudsak av skogsbruk men på de
högsta punkterna finns hällmarkstallskogar och öppnare hällmarker. Bebyggelsen som inte har samlats i tätorter eller bostadsområden kryper ofta upp till kanterna i det odlade landskapet och ligger vid övergången mot skogspartierna.
Koncentrationer av bebyggelse i närområdet finns framförallt i tätorten Ljungskile och Lyckorna samt utmed kusten mellan Ulvesund och Råssbyn. Avstånd till
närbelägna bostäder redovisas i bilaga 6. Mindre bybildningar finns bland annat
vid Häljeröd, Vassbovik och Köperöd. Vid Häljeröd, i den västra ändan av Häljerödssjön ligger den närmsta bostadsfastigheten cirka 700 meter från närmsta
vindkraftverk.
I en dalgång cirka 2 kilometer väster om vindområdet går motorvägen E6, lokalväg och järnväg.
Högre upp i skogsmarken, närmare vindområdet för vindpark Ljungskile Norra, går en 40 kV-kraftledning.
I nuläget finns det inga vindkraftverk i den här delen av kommunen men två
vindkraftverk är etablerade på Bokenäset i nordväst. De enda högre objekt som
finns i närområdet idag är telemaster som ger en viss påverkan på landskapsbilden men som framförallt är synliga nattetid, se avsnittet Ljus.
I södra delen av Uddevalla kommun finns ett fåtal områden med Landskapsbildsskydd. Det som ligger närmast beläget är ett bokskogsområde vid Toftan,
öster om Kolbengtserödsjön cirka 500 meter från närmaste vindkraftverk.
Öster om E6:an finns av länsstyrelsen utpekade fornlämningsmiljöer, vilka även
finns med i ”Uddevalla Natur- och Kulturguide”, Uddevalla Natur- och Kulturguide
2007. Flera kulturmiljöer med bevarandevärd bebyggelse finns också i området.
Delar av dalgångarna är även utpekade som bevarandevärda odlingslandskap.
Vid Resteröd som är beläget väster om vindområdet finns en kommunalt utpekad bebyggelsemiljö med Resteröds kyrka och den gamla kyrkbyn som värdebildare. Avståndet till vindområdet är cirka 2 kilometer. Området är även en
viktig fornlämningsmiljö och utpekat som bevarandevärt odlingslandskap, som
närmast cirka 1 kilometer från vindområdet.
Större delen av Forshälladalen, cirka 1,5 till 2 kilometer från Ljungskile Norra,
är också utpekat som bevarandevärt odlingslandskap och en kommunalt viktig
bebyggelsemiljö. Den norra kanten av dalgången är utpekad som en viktig fornlämningsmiljö där man bland annat finner ett stort gravfält, RAÄ Forshälla 63.
Riksintresse för kulturmiljövård finns vid Gustavsberg i norr och vid Bredfjället
i söder.
Vid Bredfjället i söder och vid Herrestadsfjället i norr finns stora opåverkade
områden. Avstånden från vindområdet till dessa områden är 5 respektive 15 kilometer. Värdefulla miljöer i odlingslandskapet finns vid ett flertal platser runt
vindområdet, bland annat vid Forshälla, Köperöd, Vassbovik och Resteröd. Runt
1 kilometer sydost om vindområdet ligger bokskogen Toftan som omfattas av
ett landskapsskydd beslutat före 1975. Ytterligare cirka 5 kilometer åt sydväst
48
Illustration 11. Fotomontage F09. Bilden är tagit vid Funneshult mot de planerade vindparken (mot
väst). Avstånd till närmaste verk är 2,3 kilometer. De två östra verken skyms härifrån av vegetationen.
ligger erosionslandskapet vid Anfasteröd som ligger i riksintresset Bratteforsån
och Hällungen (naturvård). Området har en ”magnifik utformning och är av geovetenskapligt värde”.
Effekter och konsekvenser
Delar av landskapsbilden kommer att förändras om den planerade etableringen
genomförs. Den visuella påverkan kvarstår så länge vindkraftverken står på platsen. Den tekniska livslängden för ett verk är 20 till 30 år och därefter monteras de
ner. Alternativt görs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsätta
driften. Synbarheten kommer att variera beroende på topografi, vegetation och
avstånd samt var i landskapet man befinner sig.
Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttan också mer påtaglig för de
kringboende.
Vid anläggandet av verksplatser kommer delar av höjderna där verken placeras att ändra karaktär. För uppställning och vid montering av verken krävs en
plan yta och ojämnheter kräver sprängning och utfyllnad. Detta ger en viss permanent förändring av landskapets form.
För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits
fram. Dessa visar hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrån de förhållanden som är planerade i projektet. Exempel visas i illustration 11 samt på omslaget. Övriga fotomontage och en karta över varifrån fotona är tagna återfinns i
bilaga 5.
Platserna för fotomontagen har diskuterats under samrådet utefter de olika
önskemål som framkommit, och lämpliga platser har slutligen tagits fram tillsammans med kommun, länsstyrelsen och allmänhet.
Fotomontagen visar att en viss påverkan kommer att ske på landskapet. Generellt sett blir påverkan liten men vissa delar av landskapet får stor påverkan. Det
gäller framförallt dalgången söder om Ljungskile Norra, vid Kolbengtserödsjön,
Funneshultsjön samt vid Häljeröd nordväst om vindområdet.
I både Resteröd och Forshälladalen är landskapets karaktär en viktig del för uppfattningen av områdena. Upplevelsen av landskapet kan bli påverkat i och med
uppförandet av vindkraftverk i närområdet. Landskapet här är dock ingalunda
49
opåverkat. Resteröd och den västra delen av Forshälladalgången är påverkat av
både motorvägen, gamla E6:an och Bohusbanan och en större kraftledning går
igenom området. Mellan kulturmiljöerna och Ljungskile Norra finns högre höjder
vilka bildar en barriär och minskar dominansen. I fotomontaget från Höggeröd ses
inga vindkraftverk från gamla E6:an. Synbarheten i dalgången väster om Ljungskile Norra kan därför ses som begränsad men varierar dock beroende på var man
befinner sig.
De ovan nämnda miljöerna, bevarandevärda odlingslandskap och bebyggelsemiljöer får till viss del en visuell påverkan men själva värdekärnorna påverkas
ej. Påverkan på kulturmiljöer beskrivs mer utförligt under Kultur.
Genom att välja att etablera lägre vindkraftverk blir den visuella påverkan på
omgivningarna lägre. Skillnaden i de områden där påverkan är som störst är
dock liten. En utformning med 150 meter höga vindkraftverk som anges i den
alternativa utformningen skulle däremot ge en betydligt lägre energiproduktion.
Åtgärder
•Genom att välja att etablera färre stora verk blir den visuella påverkan på
landskapsbilden lägre än om man valt flera mindre verk för att utnyttja vindenergin i området. Större verk roterar också långsammare än mindre verk.
•I samrådet har flera synpunkter om den visuella påverkan på bostäder inkommit. För att minska den visuella påverkan har ett verk strukits ur planeringen efter synpunkter från närboende vid Häljeröd. Efter sympunkter från
närboende har även totalhöjden minskats från 180 till 170 meter.
Friluftsliv och turism
Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå.
Upplevelsen av landskapet kan påverkas på relativt stora avstånd från en vindpark.
Hur en vindkraftsetablering påverkar upplevelsen av att vistas i ett område
beror till stor del på målet med aktiviteten. Är man ute på en motionspromenad
påverkas man mindre av ljudet från vindkraftverk än om målet för promenaden
är att stanna och njuta av stillheten på en viss plats. Så länge man är i rörelse
har ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande växtlighet en
maskerande effekt som försvinner när man stannar.
Under etableringsfasen av en vindpark kommer det under en begränsad period att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Störningarna uppstår främst på grund av tunga transporter och
sprängningar.
I områden människor nyttjar för friluftsliv och där tystnad är en viktig kvalitet
har myndigheter angett att ljudnivåerna ej bör överstiga 35 dB(A). Här är alltså
kraven för acceptabel ljudpåverkan något högre än i andra områden.
Påverkan på friluftsliv och turism har studerats i flera länder. Dessa studier kan
delas in tre grupper. Den vanligaste typen av studier mäter förväntningarna av
påverkan på, exempelvis, turism före en etablering. En annan typ av undersökning mäter förmodad påverkan efter en etablering.
I några fall finns det studier gjorda både före och efter en etablering. Dessa
är speciellt intressanta då de visar på relationen mellan förväntad och faktisk
50
upplevelse. En studie framtagen åt den skotska regeringen (the Scottish Government) har försökt att klargöra vindkraftens påverkan på turismen, Glasgow
Caledonian University m fl 2008. Förutom de egna resultaten bygger studien
på en sammanställning av de undersökningar som gjorts, framförallt i Storbritannien, Danmark och Norge men även i bland annat Sverige och USA. De
konstaterar att många av undersökningarna är gjorda av parter i planeringsprocessen, varför viss försiktighet måste iakttas vid användande av undersökningsresultaten. De gör därför en utvärdering av såväl metod som mål med
studien och hänvisar i sina resultat till de studier som uppfyller höga krav på
objektivitet. De studier som anses ha högst värde för att analysera besökarattityder och förmodade återbesök är två studier utförda i Somerset 2002 respektive Skottland 2002.
Studien från Somerset visar att 91% av besökarna anser att deras turistvanor
inte kommer att påverkas av vindkraftverk. Nära 4% anser att deras vilja till återbesök skulle förändras marginellt till starkt negativt, medan nästan 4% anser det
skulle påverka dem positivt, Glasgow Caledonian University m fl 2008.
Studien i Skottland visar att 86% ansåg att förekomsten av vindkraftverk inte
påverkade eller påverkade positivt deras attityd till besök, medan 8% ansåg att
det påverkade negativt. På frågan om återbesök svarade 91% att det inte påverkade dem, 4% ansåg att det ökade deras önskan att återvända medan 2% tyckte
motsatsen. Intressant att notera är att tre av fem intervjuade inte var medvetna
om förekomsten av vindkraftverk före intervjun, samt att majoriteten av de som
visste om vindkraftverken tyckte att de stärkte deras positiva upplevelse av området, Glasgow Caledonian University m fl 2008.
Dessa resultat bekräftas också av The Cornwall Tourist Board. Under åren 1996
till 2000 visar deras frågeenkät om attityder till återvändande efter ett besök i
Cornwall på resultat mellan 79% och 82%, med den högsta siffran för år 2000,
Glasgow Caledonian University m fl 2008.
En studie för Lake District utfördes speciellt för att utröna vindkraftens påverkan på turismen i området. Studien är ovanlig eftersom den inte bara mätte turisternas attityder utan även turistorganisationernas. Undersökningen visade att
över 75% av besökarna var positiva till befintlig vindkraft och planerade vindkraftverk, medan bara 21% av turistorganisationerna var det. Vidare noterades
att en majoritet av besökarna inte hade märkt vindkraftverken, Glasgow Caledonian University m fl 2008.
I Danmark har flera studier utförts och sammantaget visar dessa på en mycket
positiv attityd till vindkraft generellt. Trots det stora antalet vindkraftverk i Danmark anser över 90% att vindkraften bör fortsätta att byggas ut. Inga studier har
visat att vindkraften har haft en generellt negativ inverkan på turism. Särskilt
tyska turister är intresserade av ekologisk turism och har en positiv inställning till
vindkraft, Glasgow Caledonian University m fl 2008.
De norska resultaten som det relateras till i rapporten visar på att attityder före
och efter en etablering av vindkraftverk tenderar att förändras till det positiva,
Glasgow Caledonian University m fl 2008.
Slutsatsen av undersökningen är att det finns en mindre grupp turister, under
5%, som tror att de kommer att undvika områden med vindkraftverk. Detta kan
leda till minskade lokala intäkter. Det finns dock inga studier som visar på en sådan effekt. Vidare har flera av studierna visat att attityderna förändras; negativa
51
farhågor inför uppförandet av vindkraftverk har ofta ersatts av positiva omdömen efter utbyggnad. Detta tillskrivs delvis själva planeringsprocessen där synpunkter på projekten i samrådsfasen tas tillvara och leder till en god utformning,
Glasgow Caledonian University m fl 2008.
Nulägesbeskrivning
Det friluftsliv som bedrivs i närområdet är främst knutet till kustområdet och
Bredfjället. Områden i och runt den planerade vindparken nyttjas av närboende
för vanlig närrekreation som promenader, ridning, svamp- och bärplockning
med mera. I ÖP för Uddevalla kommun är området utpekat som ”allmänt intresse
för friluftslivet”.
Bredfjället, beläget alldeles söder om den planerade vindparken, är utpekat
som riksintresse för friluftsliv. Bredfjället pekas också ut i ÖP som ett av de viktigaste områdena för det rörliga friluftslivet i kommunen. Här finns flera vandringsleder som går genom gammal kultur- och skogsmark. Orientering och skidåkning bedrivs av Ljungskile friluftsklubb (Ljungskile FK). I området finns elljusspår och vintertid sköter föreningen skidspår. Orienteringstävlingar hålls här och
i området finns även en pulkabacke. Föreningen förfogar över en klubbstuga i
ett av de gamla torpen beläget på Norra Fjället, den norra delen av Bredfjället.
Här finns även ett utkikstorn, Ljungskile FK 2011.
Turismen i kommunen är av olika karaktär. Uddevalla kommun satsar på att
stärka sin koppling till havet och den maritima turismen och vattenanknutna
friluftslivet i vilket de samarbetar med Västsvenska turistrådet. Kusten erbjuder
många möjligheter till havsbad och kommunen förvaltar själva 14 badplatser. En
koncentration av badplatserna finns kring Uddevalla och Ljungskile. Strandskyddet är en viktig del för tillgången till stränder.
I kommunen finns det flera småbåtshamnar och sommartid är båtlivet rikt.
Sommartid trafikeras vattnen i Uddevalla av tre turistbåtar som bland annat
transporterar människor från staden till badplatser vid till exempel Gustafsberg.
Naturreservatet Tjöstelsrödsområdet ligger cirka 4,5 kilometer sydväst om
närmaste verk. De landskapliga värdena utgörs av det ravinlandskap samt en
serie forsar och fall som utgör spektakulära inslag i landskapsbilden. Naturreservaten Gustavsbergsområdet, Emaus och Korpberget, cirka 6 kilometer från vindområdet, är värdefulla områden för rekreation, turism och friluftsliv. De har landskapsvärden kopplade till höga utsiktspunkter, där man har en god utsikt över
Bodeleåns dalgång och Byfjorden. Ekholmen och Lilla Hasselön är två öar som
är naturreservat och ligger i Havstensfjorden. De har avsatts främst på grund av
sina friluftsvärden och ligger cirka 6 respektive 8 kilometer från närmaste verk.
För att lyfta fram det rörliga friluftslivet för turister har en natur- och kulturguide
tagits fram av kommunen i samarbete med föreningar, organisationer med mera,
Uddevalla Natur- och Kulturguide 2007. Denna lotsar besökare till olika natur- och
kulturområden. För vandrare går både kuststigen och bohusleden genom kommunen. För kulturturisterna finns ett av Sveriges mest välbesökta museum i Uddevalla: Bohusläns museum. Ett av de mest berömda besöksmålen i kommunen är
Gustafsbergs badort, en av landets äldsta badorter med anor från 1700-talet.
Som handelsort har Uddevalla en särskild plats i regionen. Köpcentret Torp är
ett av Sveriges största och lockar en stor mängd shoppingturister, till och med från
Norge som med utbyggnaden av E6 till motorväg endast ligger en timme bort.
52
Illustration 12. Fotomontage F18 från badplatsen vid Ulvön, cirka 1,5 kilometer väster om Ljungskile.
Avståndet till närmaste planerade vindkraftverk är 5,9 kilometer.
Effekter och konsekvenser
Om den planerade etableringen vid Ljungskile Norra genomförs kommer landskapsbilden och ljudbilden att förändras. Inga av vindkraftverken är placerade
inom riksintresse för friluftslivet men området är utpekat i ÖP som allmänt intresse för friluftslivet av Uddevalla kommun.
Närområdet kring vindparken kan bli påverkat av ljud men så länge man är i
rörelse kommer ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande
växtlighet ge en maskerande effekt som försvinner när man stannar. I och med
att stora arealer tas i anspråk kan det komma att påverka det rörliga friluftslivet.
Effekterna som vindparken avger kan få konsekvensen att människor väljer bort
att röra sig i närområdet och istället kanske ta bilen till mer orörda områden. Det
är dock något som är väldigt oklart. De studier som har utförts visar inte på att
områden med vindkraftverk undviks i någon större utsträckning.
Av de rintressen för naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat i
omgivningarna med landskapliga och friluftslivsvärden är det riksintresseområdet Bredfjället och naturreservatet Tjöstelrödsområdet som bedöms få en
visuell påverkan. På Bredfjället kommer synligheten att variera beroende på
var i landskapet man befinner sig. Generellt är synbarheten väldigt låg eftersom fjället till större delen är skogsbeklätt men vid öppnare delar skulle det
kunna gå att se verk eller delar av verk. I de övriga områdena kan möjligen
vindkraftverken skymta bakom vegetation, och den visuella påverkan bedöms bli liten.
Etableringsfasen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå
anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området.
Störningarna uppstår främst på grund av tunga transporter och sprängningar.
Detta behandlas utförligare i avsnittet Ljud.
I samband med anläggningsarbeten och uppförandet av vindkraftverken kan
delar av området komma att spärras under en kortare tid.
Påverkan på turism och friluftsliv i kustområdet uteblir eller blir väldigt liten.
Den påverkan som sker är visuell. Någon påverkan på allmänna badplatser eller
småbåtshamnar föreligger inte, illustration 12.
53
Tabell 3. Områden med värden för friluftsliv och turism.
OMRÅDE
AVSTÅND BEDÖMNING AV PÅVERKAN
Riksintresse för friluftsliv (3 kap 6 §)
Liten visuell påverkan.
Bredfjället
2,7 km
Riksintresse för det rörliga friluftslivet (4 kap 2 §)
>10 km Vindparken hindrar inte det rörliga friluftslivet.
Områden utpekade i ÖP
Vindparken ligger inom område utpekat i ÖP för Uddevalla kommun som
Allmänt intresse för
0
”allmänt intresse för friluftslivet”. Kan medföra att vistelse i området väljs
friluftsliv.....
undan.
Positiv påverkan
Stor
Måttlig Liten
Negativ påverkan
Stor
Måttlig Liten
Ingen påverkan
Motionsspår, vandringsleder och idrottsplatser
Vindkraftverken påverkar inte leden.
Bohusleden
2,5 km
Vindkraftverken påverkar inte leden.
Kuststigen
3 km
Vindkraftverken påverkar inte möjligheterna till att spela golf.
Lyckornas golfklubb
6 km
Vindkraftverken påverkar inte skidspår eller motionsspår.
Norra fjället, skidspår
2,5 km
Vindkraftverken påverkan inte leden.
Skarsjöleden
3,5 km
Vindkraftverken påverkar inte möjligheterna att använda Skarsjövallen.
Skarsjövallen
4 km
Badplatser
Berg
3,5 km
Kungsparken
5 km
Ljungskile kallbadhus
4,5 km
Vindkraftverken kommer inte påverka badplatserna.
Saxenhov
5 km
Sjötorp
5,5 km
Ulvön
5,5 km
Småbåtshamnar
Ljungskile
4,5 km
Ingen påverkan på båthamnen eller möjligheterna till båtliv.
Ulvön
5 km
Ingen påverkan sker på den så kallade shoppingturismen i kommunen.
Bedömning påverkan på områden som är viktiga för friluftslivet finns i tabell
3. De negativa effekter som vindkraftverken ger bedöms som små. Påverkan är
reversibel och försvinner när vindkraftverken monteras ner.
Påverkan på natur- och kulturmiljöer redovisas mer utförligt under avsnitten
Kulturmiljö, Naturmiljö, Fåglar och Fladdermöss.
Åtgärder
I en första utformning som studerades inför samrådet bestod projekt Ljungskile
Norra av nio vindkraftverk. På grund av höga naturvärden och med hänsyn till
närboende har huvudalternativet om fem vindkraftverk utformats. Påverkan på
det allmänna friluftslivet blir mindre i och med att färre verk etableras.
De hänsynsåtgärder som angivits under tidigare rubriker, främst Ljud och Landskapsbild, kan anses gälla även friluftsliv och turism då det handlar om upplevelseaspekter. Efter etableringen kommer området inte att vara avspärrat men vägbommar kommer att sättas upp vid infartsvägarna vilket görs i samråd med markägarna. Detta ger att vägarna inom parken kommer att vara öppna för allmänheten
enligt Allemansrätten men att fordonstrafiken i området kommer vara begränsad.
Om intresse finns kan Rabbalshede Kraft sätta upp en informationsskylt som informerar om vindkraftverken. Detta kan samordnas med övriga projekt i Uddevalla
kommun. En lämplig placering kan till exempel vara rastplatsen vid Ljungskile.
Kulturmiljö
Kulturmiljön är en viktig del av kulturarvet och utgörs förutom av fysiska lämningar, landskap och miljöer, även av traditioner, idéer, och värden som vi medvetet
54
eller omedvetet övertar från tidigare generationer. Vad som betraktas som kulturarv förändras över tiden och är ett uttryck för samhällets skiftande värderingar.
I dagens samhälle diskuteras ofta kulturarvet som materiella- och immateriella
lämningar. Materiella lämningar är till exempel gamla byggnader, kyrkor, fornlämningar, torpruiner och så vidare medan immateriella lämningar är traditioner,
berättelser och idéer som ofta går att koppla till det materiella.
Kulturvärden kan påverkas både direkt, genom att platser exploateras och att
man därmed gör ingrepp på platser med till exempel fornlämningar och kulturlämningar, och indirekt, då en förändrad miljö kan leda till att upplevelsen och
förståelsen av en kulturhistorisk lämning förändras.
Vindkraftverk kan bli konkurrenter om det visuella utrymmet med exempelvis kyrkor, byggnadsminnen eller fornlämningar, och anläggandet av vägar och
verksplatser kan direkt skada fornlämningarna.
Fornlämningar är skyddade enligt kapitel 2 i Lag om kulturminnen mm (KML).
Till en fast fornlämning hör även ett skyddsområde som är till för att bevarande
och upplevelse av lämningen skall vara möjlig (så kallat §2-område). Förutom fasta
fornlämningar finns även kategorin övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa kan
utgöras av till exempel gränsmarkeringar, stengärdesgårdar och torpruiner lägre
ålder. Övriga kulturhistoriska lämningar har inte ett lika starkt lagskydd i KML men
skyddas av hänsynsparagrafer i Skogsvårdslagen och regeringens föreskrifter.
Gränsmarkeringar i aktiva gränser får ej rubbas och skyddas av 4 kap 8 § brottsbalken.
Byggnader kan även de skyddas av KML men det är framförallt i Plan och bygglagen (PBL) som kulturvärden i den bebyggda miljön ges ett stort utrymme.
Planläggning enligt PBL skall ta hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden.
I miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler läggs stor vikt vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. I förordningen om MKB beskrivs det vad en MKB
skall innehålla och i samband med samråd med myndigheter brukar det ställas
krav på att en utredning tas fram som beskriver påverkan på kulturmiljön.
Efter ratificering trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige 1
maj 2011. Konventionens intentioner är ännu inte införda i den svenska lagstiftningen. I och med att vi antagit Landskapskonventionen har vi även åtagit oss att
skydda, förvalta och planera vårt landskap genom ökad medvetenhet, främjad
delaktighet i beslutsprocesser och en hållbar förvaltning av landskapets värden.
Landskapskonventionen har stor påverkan i synen på kulturlandskapet. I denna
MKB behandlas framförallt landskapets värden i avsnittet Landskapsbild.
Ansökan om ingrepp i fornlämningar lämnas till länsstyrelsen som beslutar
om exploateringens samhällsvärde överstiger värdet av bevarandet av lämningarna eller kulturmiljön.
Nulägesbeskrivning
Kulturlandskapet i södra delen av Uddevalla kommun är ett utpräglat jordbrukslandskap, starkt kuperat med uppodlade dalgångar mellan bergs- och skogsområden. Närheten till havet har påverkat levnadssätt och bebyggelsemönster
i kommunen. Vid kusten finns ett flertal välbevarade fiskelägen och skärgården
visar på ett levnadssätt där både hav och land har ingått som resursområden.
Området har varit befolkat sedan tidigmesolitikum för cirka 10 000 år sedan, och
är mycket rikt på fornlämningar.
55
Projektområdet är ett utpräglat utmarksområde, och utgörs av ett höglänt
skogs- och bergsområde som tillhört gårdarna Häljeröd, Forshälla, Nolmanneröd
och Huvudtofta. Utmarken var under historisk tid ett resursområde för befolkningen i byar och gårdarna belägna i bygdernas dalgånger. De mer otillgängliga
utmarksområdena har under olika tidsepoker brukats mer aktivt och därför finner man ofta lämningar av olika ålder.
I närområdet finns flera fornlämningar som sträcker sig från brons- och järnålder till medeltid och historisk tid. De medeltida/sentida lämningar som finns
i omgivningarna består av by- och gårdslämningar, kvarnlämningar samt områden med fossil åkermark. Från stenålder finns boplatser, fyndplatser för flinta,
fyndplats för två skafthålsyxor. Väster om området finns tre fornborgar, härrörande från brons/ järnålder.
Mindre än en kilometer från området finns två fasta fornlämningar som kan knytas till stenålder. I söder en hällkista kallad Kung Hackes grav (Ljung 94) och tangerande vindområdets nordöstra gräns ligger en fyndplats för en trindyxa (Forshälla
308). Dessa lämningar pekar på att området har använts under stenåldern och således har en långvarig mänsklig närvaro. Det finns även en övrig kulturhistorisk
lämning, Forshälla 385, som är en lämning efter torpbebyggelse, FMIS 2011.
Inom området finns platser med fornlämningar som kan knytas till de tidigare
historiska jordbruksfaserna. Dessa består av röjningsrösen samt en murrest. En
källa med tradition (Resteröd 135) finns cirka 500 meter öster om vindområdet. Ljungskilebygdens hembygdsförening har genomfört en omfattande torpinventering i socknarna och ett antal torpmiljöer har inventerats inom projektområdet. Fornlämningsbilden tyder på en diskontinuitet i användningen och området brukas olika intensivt under historiens gång.
Flera fornlämningsmiljöer i Uddevalla kommun har blivit utpekade som särskilt
skyddsvärda av länsstyrelsen, illustration 13. Vid Forshälla, cirka 1,5 kilometer norr
om projektområdet, finns en miljö bestående av flera gravområden med bland
annat en hällkista, rösen och flera gravfält. Vid Råane, cirka 3 kilometer nordost
om projektområdet, finns en gravmiljö bestående av stensättningar och högar.
Vid Resteröd, cirka 1 kilometer väster om projektområdet, finns flera lokaler av
skiftande karaktär, bland annat en hällkista, gravfält med fler stora högar och
stensättningar, fossil åkermark, ett antal stenåldersboplatser samt en fornborg.
Värdefulla miljöer i odlingslandskapet finns vid ett flertal platser runt vindområdet, bland annat vid Forshälla, Köperöd, Vassbovik och Resteröd. Värdefulla bebyggelsemiljöer enligt Uddevalla kommuns kulturmiljövårdsprogram finns på
ett stort antal platser i kommunen, Uddevalla kommun 2002. Närmaste miljöer
finns i Forshälladalen och Grohed i norr, Bredfjällets torpmiljö i söder och Resteröds kyrkomiljö i väster.
En arkeologisk utredning har genomförts inom vindområdet, Andersson och
Grahn-Danielson 2011. Utredningen bedrevs i form av kart- och arkivstudier samt
en inventering av vägar och verksplatser. Under våren och sommaren 2011 utreddes verksplatser samt anslutningsvägar till dessa. Kompletteringar av utredningen har genomförts under sommaren och hösten 2011. Det primära syftet
med utredningen av kulturmiljön var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom området.
Under utredningen registrerades 17 fornlämningar inom projektområdet.
De utgörs av gränsmärken, stengärdsgårdar och husgrunder efter torp och
56
57
Illustration 13. Karta med kulturmiljöer.
backstugor samt en kvarnlämning. Samtliga har bedömts som övriga kulturhistoriska lämningar. Resultatet av utredningen bekräftar bilden av projektområdet som ett historiskt brukat utmarksområde. Området har blivit koloniserat
med torpbebyggelse från 1700-talets slut. Torpbebyggelsen började överges
under första halvan av 1900-talet då industriarbeten i städerna gav nya möjligheter till inkomster och bättre livsvillkor. Flera av de äldre torpen har numera
försvunnit (ruiner) eller används som sommarstugor.
Rio Kulturkooperativ genomförde under 2009 och 2010 utredningar för vindkraftsprojekten i Forshälla, Andersson och Olsson 2010a och 2010b. Under sommaren 2011 genomfördes en komplettering till tidigare utredningar. Vid kompletteringen blev ett fåtal stengärdsgårdar inmätta, Andersson och Grahn-Danielson 2011.
Effekter och konsekvenser
Påverkan på kulturmiljön i närområdet kommer främst vara visuell. Visuell påverkan och åtgärder diskuteras under avsnittet Landskapsbild. I och med anläggandet av vägar och verksplatser föreligger en viss risk att fornlämningar kan bli skadade. De gränsmärken som mätts in (kulturhänsynspunkt 12 och 15) ligger alla
nära planerade verksplatser. Vägdragningen från dalgången norr om vindområdet passerar flera kulturhistoriskt intressanta miljöer och registrerade torplämningar som kan ta viss skada av vägdragningen, bland annat den sedan tidigare
kända lämningen Forshälla 385 (på kartan angiven som kulturhänsynspunkt 1).
Om justeringar av vägdragningen inte går att genomföra kommer delar av det
materialla kulturarvet att försvinna från området. Lämningarna är inte unika men
vittnar om en äldre historisk struktur i området. Därför får det konsekvenser för
förståelsen av kulturlandskapet ifall de försvinner.
Vägdragningen möjliggör för flera människor att närma sig lämningarna utmed vägen.
Bedömning av utpekade och skyddade kulturmijöer i omgivningarna finns i
tabell 4.
Åtgärder
Verksplatser och vägar har anpassats efter den arkeologiska utredning som genomförts. Hänsyn har tagits till kulturmiljön vid arbetet med vindparken men
detaljjustering av verksplatser och vägar ses över för närvarande då åtgärder kan
behöva vidtas. Detaljerad hänsyn listas i bilaga 6 och 7.
En skyddsåtgärd till en fornlämning kan bestå av bara markering (snitsel)för
att objektet skall synliggöras eller av ett tillfälligt skydd mot skador under byggarbetet. Med tillfälligt fysiskt skydd menas till exempel trefot, betongrör, stängsel
eller liknande som ställs runt ett objekt som skydd mot påkörning eller sprängning. Inför anläggningsfasen kommer arkeolog/biolog och entreprenör gemensamt gå ut i fält för att gå igenom behovet av markeringar och tillfälliga skydd så
att dessa skall bli lämpliga både ur kultur- och natursynpunkt samt tekniskt sett.
Föreslagen markering/tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen på
Rabbalshede Kraft.
•Vid passage av stengärdsgårdar kommer stenarna lyftas åt sidan så att gärdesgården kan återställas vid en avveckling av parken.
58
Tabell 4. Utpekade områden med kulturmiljöer. Ljungskile Norra
OMRÅDE
AVSTÅND BEDÖMNING AV PÅVERKAN
1. Riksintresse för kulturmiljö
Bredfjället
2,6 km
Liten visuell påverkan från delar av området. Vindkraftverk eller vingar från
vindkraftverk kan vara synliga i öppnare delar av Fjället.
Gustavsberg
5,6 km
Ingen påverkan. Vindkraftverken kommer inte vara synliga från riksintressets
värdekärnor.
2. Kommunala kulturmiljöer (ÖP)
Bro i form av
stentrumma (Ivarsbo)
5,5 km
Inga vindkraftverk är synliga från bron.
Bredfjället
1,4 km
Grinneröd
4,4 km
2,6 km
Tätorten Ljungskile,
gårdarna och Ljungskile
centrum
Liten visuell påverkan från delar av området. Vindkraftverk kan vara synliga.
Liten visuell påverkan från delar av området. Vindkraftverk kan vara synliga.
Inga vindkraftverk är synliga inne i Ljungskile.
Backamo
Kärr och Aspen
7,3 km
1,2 km
Visuell påverkan. Från delar av området kan vindkraftverk vara synliga.
Visuell påverkan. Från den nordligaste delen av området kommer upp till 5 verk
att synas.
Resteröds kyrkomiljö
2 km
Vindkraftverk och delar av vindkraftverk kan ses från kulturmiljöområdet.
Avståndet mellan kyrkobyggnaden och närmsta vindkraftverk är 3,5 kilometer.
Troligen föreligger inte någon risk för dominans över kyrkomiljön. Motorvägen,
Bohusbanan och en högre höjd bildar en barriär mellan kyrkan och
vindkraftverken. Påverkan på Resteröds kyrkomiljö blir liten.
Kuststräckan mellan
Ulvesund och
Ranneberg
3 km
Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga i de delar av landskapet som
är öppnare och riktar sig österut. Detta gäller framförallt vid Strand och området
nära Resteröds kyrkomiljö.
Forshälladalen samt
Grohed och Ödsmål
1,6 km
Visuell påverkan. Från den norra delen av området kan vindkraftverken vara
synliga.
Landsväg vid Åsen,
Stenvalvsbro och
stentrumma
6,8 km
Ingen påverkan.
Ljung, Anfasteröd och
Lyckorna
4,2 km
Ingen påverkan.
Stillingsön
7,8 km
Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga beroende på var i landskapet
man är. Avståndet är relativt stort och dominans uppstår inte.
Gustavsberg
5,6 km
Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga beroende på var i landskapet
man är. Avståndet är relativt stort och dominans uppstår inte.
Sund
Syltenäs – Öberg
6,7 km
5,7 km
Ingen påverkan.
Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga beroende på var i landskapet
man är. Avståndet är relativt stort och dominans uppstår inte.
3. Fornlämningsmiljöer
Borråsen
2 km
Påverkan blir visuell. Avståndet är relativt litet och dominanseffekter kan
föreligga gentemot fornborgen. Dock bildar motorvägen, Bohusbanan och
högre höjder som barriär mot vindkraftverken.
Resteröd
1 km
Påverkan blir visuell. Avståndet är relativt litet och dominanseffekter kan
föreligga gentemot delar av fornlämningsbilden. Motorvägen och Bohusbanan
går genom området och miljön är idag splittrad.
Sund
Forshälla
6,5 km
2,5 km
Ingen påverkan.
Påverkan blir visuell. Avståndet mellan närmaste verk och området är 3 km.
Fornlämningsområdet är beläget på den norra kanten av Forshälladalgången.
Fornlämningsrummet är riktat mot söder med utblick mot vindkraftverken.
Påverkan blir liten till måttlig.
Gustavsberg
Hogarna
5,3 km
3 km
Ingen påverkan.
Ingen påverkan.
8 km
7 km
3 km
Ingen påverkan.
Ingen påverkan.
Avståndet mellan kyrkobyggnaden och närmsta vindkraftverk är 3,5 kilometer.
Troligen föreligger inte någon risk för dominans över kyrkomiljön. Motorvägen,
Bohusbanan och en högre höjd bildar en barriär mellan kyrkan och
vindkraftverken. Påverkan på Resteröds kyrka blir liten.
4. Kyrkor
Djurhult kyrka
Grinneröds kyrka
Resteröd kyrka
Ljungs gamla kyrka
Ljungs kyrka
Å kyrka
Forshälla kyrka
4,5 km
4,5 km
5 km
2,3 km
Positiv påverkan
Stor
Måttlig Liten
Negativ påverkan
Stor
Måttlig Liten
Ingen påverkan.
Ingen påverkan.
Ingen påverkan.
Ingen påverkan.
Ingen påverkan
59
Illustration 14. Igenväxande hagmarksmiljö med torplämningar.
•I de fall kulturlämningar kan komma att påverkas av anläggningsarbetet
kommer dessa att skyddas med markeringar eller tillfälligt fysiskt skydd.
•Innan anläggnings- och byggarbetena startar går arkeolog/biolog och entreprenör gemensamt ut i fält för att komma överens om lämplig markering
eller skydd av de i tillståndsbeslutet ingående objekten. Föreslagen markering/tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen på Rabbalshede
Kraft.
•Om detaljplanering visar att det inte går att genomföra projektet utan att ta
bort någon av de två gränsmärkena (kulturhänsynspunkt 12 och 15), eller
fysiskt påverka kulturhistoriskt intressanta miljöer med torplämningar, kommer en ansökan om borttagande att inlämnas till länsstyrelsen. En ansökan
om ingrepp i fornlämning kommer då att lämnas in till Kulturmiljöenheten
på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Detta gäller de fornlämningar som
direkt berörs av vägdragningen, bilaga 7.
•Som en kompensationsåtgärd för ett borttagande föreslås att ett arbete där
torplämningarna inom ett avgränsat område inventeras och anmäls till FMIS
samt att medel avsätts till att röja sly och skylta vid torplämningarna, illustration 14. Eventuella kompensationsåtgärder kommer att samrådas med Länsstyrelsen och Ljungskilebygdens hembygdsförening.
•I vissa fall kan exakta verksplaceringar och vägutformningar behövas revideras i byggfasen när de tekniska förutsättningarna på varje individuell plats undersöks. I de fall detta innebär avsteg från den anpassning och hänsyn som
angetts i tillståndet kommer varje förändring att samrådas med länsstyrelsen.
Naturmiljö
En vindpark innebär att nya vägar och ytor för verksplatser anläggs. Hur detta påverkar naturmiljön beror på karaktären på området, dess topografi, biotoper och
artsammansättning. Vindparker i Bohuslän planeras ofta på skogsklädda höjder
där skogsbruk bedrivs. I den moderna produktionsskogen finns sällan höga naturvärden. Skogsbruket skapar likartade skogsbestånd vilket leder till att många
typer av livsmiljöer och substrat i skogen tas bort. Många djur- och växtarter som
60
är anpassade till naturskogsförhållanden försvinner för att lämna plats åt ett fåtal
arter som gynnas av de nya förutsättningarna. Men även i produktionsskogar finns
ofta inslag av biotoper/miljöer som kan vara viktiga för många djur och växter och
som kräver detaljhänsyn vid exploatering. Till exempel kan enstaka grova träd av
gran eller tall, ädellövträd, övriga lövträd, våtmarker, sumpskogar, blockbranter
och hällmarksmiljöer vara viktiga för den biologiska mångfalden i skoglig miljö.
I andra skogsmiljöer utan tydlig påverkan av skogsbruk finns ofta områden eller biotoper som hyser högre naturvärden. I sådana skogar kan finnas områden
som inte alls bör exploateras eller där mycket noggrann planering av projektet
krävs för att undvika negativ påverkan på naturmiljön.
Våtmarker, sumpskogar och hällmarker är vanligt förekommande inslag i skogsmiljöerna. De utgör viktiga miljöer för många växt- och djursamhällen och kan
påverkas negativt till exempel genom anläggning av vägar, vilket kan bidra till
fragmentering eller påverka hydrologin i området. Negativ påverkan på naturmiljön i vindkraftsprojekt belägna i skogsmiljö kan minskas genom att anpassa
placering av vägar och verksplatser så att miljöer med naturvärden bevaras.
De djurgrupper som är mest känsliga för vindkraftesetablering är fåglar och
fladdermöss, varför dessa behandlas separat i kommande avsnitt. Kunskaperna
om hur andra djurgrupper förutom fåglar och fladdermöss påverkas är mycket
begränsade, Widemo 2007. Det finns få studier gjorda som undersökt störningskänslighet hos däggdjur i förhållande till vindkraftverk i drift. Det troliga är att
mänsklig aktivitet kopplat till driften påverkar mer än vindkraftverket i sig.
Nulägesbeskrivning
I detta avsnitt beskrivs naturmiljön inom och i närområdet av vindparken samt
avstånd till omkringliggande miljöer med höga naturvärden. Fåglar och Fladdermöss behandlas under egna rubriker nedan. I det omgivande landskapet finns
ett antal utpekade och skyddade områden med höga naturvärden, illustration 3
och 15.
Naturmiljön i vindområdet och det närmast omgivande landskapet domineras
av skogsmark. På bergsplatån där vindparken planeras bedrivs ett aktivt skogsbruk. Detta område domineras idag av produktionsskog med gran och tall samt
ett mindre inslag av hällmarktallskog, en del kalhyggen och några mindre myrar
och sumpskogar.
En översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning har utförts inom
området för vindkraftsutbyggnad, Andersson och Grahn-Danielson 2011. Syftet
med utredningen var att översiktligt inventera och bedöma naturmiljöerna inom
och i anslutning till vindparken, samt att utreda vilken påverkan som kan förväntas vid genomförandet av projektet. Hela området har studerats på satellitfoto
och ett flertal områden har sedan besökts i fält. Information om utpekade områden med naturvärden som nyckelbiotoper, våtmarker, sumpskogar, naturvärden, riksintresse och dylik har hämtats från Länsstyrelsen 2011 och Skoggstyrelsen
2011. Vägkorridorer och miljöer runt planerade verksplatser har detaljinventerats. I de fall en vägsträcka eller verksplats har bedömts som olämplig eller problematisk har alternativ undersökts.
Resultatet av biotopkarteringen visas på illustration 16. Planering av vägar och
verksplatser har gjorts så att endast ett fåtal av dessa berörs av projektet. De biotoper som berörs samt den hänsyn som kommer att tas för att minimera negativ
61
Illustration 15. På kartan visas den planerade vindparken samt utpekade naturmiljöer i vindområdet och dess omgivning.
påverkan på naturvärdena finns beskriven i bilaga 7. I bilaga 8 finns karta med
tillhörande beskrivningar av den inmätta naturhänsyn som är aktuell för vindparkens slutliga utformning. För det kompletta utredningsresultatet hänvisas till
utredningsrapporten, Andersson och Grahn-Danielson 2011.
Området i stort är påverkat av skogsbruk och domineras av yngre gran- och
tallskog. Under utredningen påträffades ett antal naturobjekt eller miljöer där särskild eller generell hänsyn krävs under anläggningsskedet. Inmätt naturhänsyn
inom vindområdet berör bland annat mindre sumpskogar och fuktstråk, passage
62
Illustration 16. Karta med klassade områden från biotopkarteringen. Klass A är områden med höga naturvärden, klass B är
områden med naturvärde och klass C är område med vissa naturvärden. De områden som berörs av eller ligger nära planerade
vägar eller verksplatser beskrivs i bilaga 7.
vid kanten av en mosse, bestånd av äldre träd och torrakor samt en bäckravin.
Infartsvägen passerar över Restebäcken som omfattas av strandskydd.
Norr om vindområdet och väster om infartsvägen ligger Store mosse. Store
mosse är skyddat som naturreservat och utpekat som riksintresse för naturvård
samt Natura 2000-område, riksintresseområdet omfattar även Dyremosse och
delar av Gunnarsmosse. Store mosse är ett komplex av myrar som domineras av
en sluttande mosse. Mossen är glest bevuxen med tall. Runt mossen finns kärr
och sumpskog med gran, tall och björk. Kärret i norr översvämmas vid högvatten.
63
Tabell 5. Bedömning av projektets påverkan på utpekade områden med naturvärden. Bedömningarna är relaterade till
områdenas värdebeskrivningar som finns sammanfattade i bilaga 6. Påverkan på fågefaunan behandlas separat under
avsnittet Fågel. Avstånd är främst angivna från vindområdet, undantag är med*, de avstånden är från närmaste planerade
vindkraftverk.
OMRÅDE
AVSTÅND
BEDÖMNING AV PÅVERKAN
Riksintresse för naturvård (3 kap 6 §)
Store mosse
300 m
Anslutningsväg passerar genom den norra delen av riksintresseområdet. Inga av kärnvärderna
påverkas. Eventuell en liten temporär påverkan på hydrologi /vattenkvalitet.
Myr vid Lilla och Stora djup
2,1 km
Områdets hydrologi påverkas ej av projektet.
Bredfjället – Väktorområdet
3 km
Visuell påverkan varierar i området, se även kumulativa effekter.
Blåduven
3 km
Bratteforsån och Hällungen
4,4 km
Havstensfjorden
7,3 km
Sund
7,5 km
De kvartärgeologiska värdena berörs inte av projektet.
Kuröd - Bräcke
9,5 km
Paleontologiskavärden och den unika floran berörs ej av projektet.
Store mosse
400 m
Inga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten påverkan på hydrologi, se text.
Bredfjället
3,6 km
Visuell påverkan varierar i området, se även kumulativa effekter.
Tjöstelsrödsbäcken
4,5 km
Bratteforsån
4,5 km
Gustavsberg-Korpberget
5,7 km
Områdenas flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.
Natura 2000
Valdalssjön och Hagens
småvatten
7 km
Områdenas flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller friluftslivet.
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.
Valdalsbergen
7,8 km
Havstensfjorden-Svälte kile
9,3 km
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dessr vattenkvalitet.
5,9 -6-2 km
Fiskeskär, Björkholmeskäret,Flatholmen, Lilla & Stora Kullholmen. Avståndet bedöms vara
tillräckligt för att inte påverka fågellivet.
Fågelskyddsområde
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet.
Naturreservat
Store mosse
400 meter
Inga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten temporär påverkan på vattenkvalitet.
Tjöstelsrödsområdet
3,4 km
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.
Friluftsslivet påverkas ej direkt men en visuell påverkan kan bli aktuell.
Bredfjället (tre delomåden)
4,1 km
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet. Friluftsslivet påverkas ej direkt men reservatet
kommer att få en visuell påverkan av varierande grad.
Bratteforsån
4,5 km
Gustavsbergsområdet
5,6 km
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller friluftslivet.
Ekholmen
5,7 km
Naturmiljön och friluftsslivet påverkas ej direkt men en visuell påverkan kan eventuellt bli aktuell.
Korpberget
6,2 km
Emaus
6,4 km
Områdetnas flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller friluftslivet. Ingen visuell påverkan blir
aktuell.
Valdalssjön
6,8 km
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.
Lilla Hasselön
7,5 km
Naturmiljön och friluftsslivet påverkas ej direkt, men en visuell påverkan kan eventuellt bli aktuell.
Ture dalar
7,6 km
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.
Valdalsbergen
7,7 km
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet.
Ramseröd
8 km
Bäve ån nedre A och B
9, 3 km
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.
Friluftslivet påverkas inte och ingen visuell påverkan blir aktuell.
Havstensfjorden
9, 3 km
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess vattenkvalitet.
Restebäcken och Häljerödsjön
passeras
Berörs av infartsvägen via Sörskogen. Hänsyn kommer att tas för att minimera påverkan på bäcken,
se text.
Kolbengtserödsjön
500 m*
Inga vattendrag som mynnar ut i detta område berörs av projektet.
Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet.
Strandskydd
Biotopskyddsområde
Finns ej inom vindområdet
Nyckelbiotoper
400-450 m*
2 st i södra utkanten av vindområdet. Områdenas naturvärden påverkas ej av projektet.
240 m*
I sydvästra delen av vindområdet, berörs inte av vägar eller verksplaceringar.
Naturvärdesobjekt
Tallskog
Våtmarksinventering
Store mosse
Inga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten temporär påverkan på vattenkvalitet.
Sumpskogar
100-450 m*
4 st inom vindområdet. De berörs ej av vägar eller verksplaceringar.
Ängar och betesmarker
550*
I södra utkanten av vindområdet, områdets naturvärden påverkas ej av projektet.
Naturminnen
Skyddsvärda träd
Lövskogsinventering
Positiv påverkan
Stor
Måttlig Liten
Negativ påverkan
Stor
Måttlig Liten
Ingen påverkan
Finns ej inom vindområdet Finns ej inom vindområdet Finns ej inom vindområdet Finns ej inom vindområdet
Naturvårdsavtal
Kommunalt utpekade områden
Område runt Kolbengtserödsjön,
Funneshults-sjön och Vassbosjön
Gränsar till
utkanten av
vindområdet
Allmänt intresse för naturvården. Gränsar till vindområdets södra del. Naturmiljöer i området
påverkas inte av projektet. Vindkraftverken kommer vara synliga från den sydliga delen av dalen.
1, 2 km
Vattenkvaliten i Häljerödssjön bedöms inte påverkas av projektet.
Vattendrag med lax och öring
Å väster om Häljerödssjön
64
Myrvegetationen domineras av tuvsäv, klockljung och pors. I övrigt förekommer
bland annat flera starrarter, myrlilja, vitag, brunag och småsileshår.
Inom vindområdet finns fyra sumpskogsobjekt. I den södra kanten av vindområdet finns två nyckelbiotoper, ett ängs-och hagmarksobjekt och ett naturvärdesområde. Nyckelbiotoperna är en brant med urskogsartad barrskog och en
lövlik barrnaturskog med örtrikt bäckdråg. Naturvärdesområdet är en brant och
höjdparti med ekkrattskog och tall med inslag av död ved.
Naturmiljön kring den planerade vindparken är mer varierad än i vvindområdet.
Vindområdets omgivning är förhållandevis rik på sjöar, med Häljerödsjön i norr, Kolbengtserödssjön i söder, Restevattnet i nordost och Funneshultssjön samt Vassbosjön i sydost. I söder finns öppet jordbrukslandskap. Söder om vindområdet, mot
det öppna jordbrukslandskapet och Kolbengtserödssjön, finns ett större inslag av
lövträd. Även runt den västra delen av Häljerödssjön finns ett öppnare landskap.
Effekter och konsekvenser
Vid varje verksplats kommer cirka 1 hektar skog att avverkas för fundament och
uppställningsplats för lyftkran. Totalt kommer 4,5 kilometer ny väg att anläggas
inom vindparken samt infartsväg. För vägarna behöver man i genomsnitt avverka en 15 meter bred korridor. Vägarna, med vägkant, kabelnedläggning och
diken kan bli upp till cirka 7-10 meter breda. Den förändrade markanvändningen sammanfattas i tabell 6. Vindområdet är cirka 310 hektar stort och består till
största del av skogsmark. Av denna yta kommer cirka 11,4 hektar behövas avverkas (då är även infartsvägen som ligger utanför vindområdet inräknad). Vid
verksplatser och vägar kommer cirka 5,5 hektar att hårdgöras.
I den utredning av områdets naturvärden som utförts, föreslås justeringar för
att minska påverkan på naturvärden. Dragning av vägar och slutlig placering av
verk sker med anpassning till resultatet av naturinventeringen, Andersson och
Grahn-Danielson 2011. Kartor och tabell där den hänsyn som kommer att tas
finns i bilaga 7.
Viss sprängning kommer att krävas vid väganläggning, detta sker begränsat
och med syftet att få en hållbar väg som följer landskapet och ger så små ingrepp i fuktiga miljöer som möjligt. Vid planeringen av vägarna och verksplatser
har särskild hänsyn tagits för att undvika känsliga och värdefulla naturmiljöer.
De störningar och skador på naturmiljön som kan uppkomma i samband med
byggskedet bedöms bli begränsade med de hänsynsåtgärder som planeras. Det
Tabell 6. Tabellen sammanfattar den markyta som påverkas av projektet. Det
planeras cirka 3,2 kilometer vägar inom vindområdet och ytterligar 1,3 kilometer
väg som kan användas som infart även till delområdet Sörskogen i Projekt
Forshälla.
MARKVÄNDNING
AVVERKNING, YTA
HÅRDGJORD YTA
Verksplatser
5 hektar
1 hektar
Nya vägar
3,9 hektar
2,6 hektar
Breddning av befintliga vägar
0,5 hektar
0,6 hektar
Infartsväg
2 hektar
1,3 hektar
TOTALT
11,4 hektar
5,5 hektar
65
handlar främst om temporära bullerstörningar eller risk för körskador på markytor som angränsar till verksplatser och vägar. Graden av störning beror i hög grad
på när anläggningsarbeten utförs. För att begränsa konsekvenserna för hydrologi med mera kan etableringsperioderna förläggas till lämpliga årstider, speciellt
i närheten av fuktiga marker eller på annat sätt känsliga biotoper. Sprängningar
i närheten av våtmarker undviks.
För att minska påverkan på hydrologi används trummor och/eller silande vägbank vid passage av vattendrag eller våtmarksstråk. Trummor anpassas till beräknat högsta flöde. I de fall vattendrag har en värdefull bottenstruktur kommer
stor trumma användas, så att botten kan täckas med sand- och grusmaterial.
Bedömning av påverkan på utpekade och skyddade naturområden finns i
tabell 6. Endast naturvärden i Store mosse (riksintresse, naturreservat och natura 2000-område, våtmarksinvneteringen) och Restebäcken bedöms kunna
få en liten eller måttlig påverkan av projektet. De övriga områdena (Bredfjället, Tjöstelrödsområdet) som bedömts få en liten påverkan, påverkas främst
visuellt. Naturvärden, hydrologi och vattenkvalitet i övriga omgivande riksintressen för naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat påverkas ej av
projektet.
En passage av Restebäcken, som omfattas av strandskydd, planeras. En ansökan om dispens från strandskydd kommer att lämnas in till länsstyrelsen efter att
tillståndsansökan inlämnats. Hänsyn planeras att tas för att minska påverkan på
naturvärdena. Åtgärder inom strandskyddat område kommer inte att förändra
vattenföringen i Restebäcken. Det finns risk för en temporär påverkan av vattenkvaliten/grumling i bäcken i samband med vägbyggnation. Inga verksplatser
planeras inom strandskyddat område. Inga objekt som omfattas av det generella
biotopskyddet påverkas av projektet.
Infartsvägen som planeras gemensamt för projekt Ljunggskile Norra och
Forshälla/delområde Sörskogen, passerar delvis genom riksintresseområde för
naturvård (Store mosse). Tidigare har ett alternativ som går i befintlig väg i utkanten av Store mossen utretts. Den befintliga vägen skulle behöva förstärkas
och breddas. Dessa åtgärder riskerar påverka hydrologin och naturvärden i Store
mosse. I samrådet för projekt Forshälla ville länsstyrelsen att ytterligare möjliga
vägar utreddes. Det nu aktuella vägförslaget viker av mot öster, mot Sörskogen,
strax norr om Store mosse och bedöms medföra en mycket liten risk för påverkan på kärnvärdena för Store mosse. Vägen passerar ett flöde/dike som rinner
från Gunnarsmosse mot Store mosse. Troligen är det en liten bäck som rätats och
grävts ur för att gynna skogsproduktionen. Vid passage kommer en vägtrumma
användas som anpassas efter flödet för att minimera påverkan. Vägen passerar
dessutom i den södra kanten av Dyremosse. Här uppstår troligen en liten negativ
påverkan lokalt. Detaljprojektering av passagen kommer dock att ta största möjlig hänsyn för att minimera den negativa påverkan.
Bedömning av påverkan på utpekade och skyddade naturområden i omgivningarna finns i tabell 5.
Åtgärder
Hänsyn kommer att tas enligt nedan för att undvika ingrepp i känsliga biotoper.
Hänsynen redovisas också på karta och i tabell i bilaga 7.
66
•Verksplatser och vägar har justerats enligt resultatet av naturvärdesbedömningen.
•Verksplatser och vägar kommer att detaljplaneras efter resultatet av naturvärdesbedömningen för att minimera negativ påverkan på naturvärden i
området, rekommenderad hänsyn kommer att följas.
•Större delen av den yta som behövs i samband med byggnation kommer
när fundamenten är färdigbyggda att täckas med jord och/eller material från
platsen, så att de efter byggskedet bättre smälter samman med den omgivande miljön.
•All befintlig död ved som ligger/står i de områden som skall avverkas kommer att lämnas kvar i området. Utöver att den befintliga döda veden får ligga
kvar i området kommer minst tio träd per 500 meter avverkad vägkorridor
lämnas kvar i området. Ålders- och trädslagfördelningen på den lämnade
döda veden skall överensstämma med fördelningen i den avverkade skogen.
•En sammanställning kommer att göras av den hänsyn som gäller de vägar
och verksplatser tillståndet omfattar. Den är tänkt att fungera som en handledning och detaljbeskrivning för de som kommer att arbeta med avverkning och anläggningsarbete inom parken. Detta är ett sätt att säkerställa att
beskriven hänsyn som utgör underlag för tillståndet efterföljs av alla parter
i byggfasen så långt det är möjligt. Sammanställningen kommer att omfatta
beskrivning av generell och särskild hänsyn, inmätta hänsynpunkter med koordinater och beskrivning till respektive punkt.
•Inmätt naturhänsyn kommer inför anläggningsarbeten att märkas ut i fält i
samråd med biolog. Detta sker lämpligen genom snitsling eller fysiska hinder.
•I vissa fall kan exakta verksplaceringar och vägutformningar behövas revideras i byggfasen när de tekniska förutsättningarna på varje individuell plats
undersöks. I de fall detta innebär avsteg från den anpassning och hänsyn
som angetts i tillståndet kommer varje förändring att samrådas med länsstyrelsen.
•Rabbalshede Kraft kommer efter tillståndsgivning att framföra önskemål till
berörda markägare om att avstå skogsbruksåtgärder och avverkningar i direkt anslutning till verk och vägar tills dess att parken är färdigställd. Detta för
att kunna urskilja och följa upp att de angivna åtgärder och hänsyn som är
kopplad till vindkraftsetableringen efterlevs.
Fåglar
De potentiella riskerna med vindkraftverk för fåglar kan delas in i:
• Dödlighet genom kollisioner
• Habitatförluster
• Störning och barriäreffekter
De flesta av de publicerade vetenskapliga studier som behandlar vindkraftens
risker för fåglar har undersökt kollisionsrisken. Rovfåglar, hönsfåglar, måsar, trutar och tärnor kolliderar oftare än andra fåglar i relation till till hur vanliga de
67
är. Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga tillbringar längre tid
inom ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som
enbart passerar området under flyttningen. Kollisionsfrekvensen i en vindpark
minskar vanligen inte med tiden, vilket innebär att fåglar inte lär sig att hantera
faran. Generellt kommer risken för kollisioner att vara ett större problem för långlivade arter som blir könsmogna sent och som har en relativt långsam reproduktionstakt. Större rovfåglar är exempel på sådana arter.
Vindkraftverkens omgivningar har stor betydelse för hur ofta kollisioner sker.
Risken är ofta hög vid våtmarksområden och på kustlokaler samt på bergstoppar, bergskammar eller andra platser med stora höjdskillnader. I öppet jordbrukslandskap eller i andra miljöer är kollisionsfrekvensen betydligt lägre.
Risken för kollision verkar generellt sett vara kopplad till hur fågeln reagerar
när den närmar sig ett vindkraftverks rotorblad. Gäss, änder och vadare är exempel på fåglar som uppvisar starka beteenden att undvika verk och har visat sig
ha en relativt låg kollisionsfrekvens. Även rovfåglar samt trutar, måsar och tärnor
visar undvikandebeteenden men inte i lika hög grad som de ovan nämnda fåglarna. De utmärker sig ändå med relativt sett många dödsfall. Risken att dödas
vid vindkraftverk förefaller vara större för stora och medelstora rovfåglar som
segelflyger mycket, som örnar, vråkar och glador. Mindre arter och sådana som
flyger mer aktivt drabbas inte lika hårt.
Det finns ingenting som tyder på att flyttande rovfåglar skulle drabbas särskilt
hårt av dödlighet vid vindkraftverk.
Hönsfåglar har en relativt begränsad manövreringsförmåga och de kolliderar
förhållandevis ofta med vindkraftverk. De har då antagligen snarare kolliderat
med torn eller slungats till marken av turbulensen runt rotorbladen än kolliderat
med dessa. Hönsfåglarna skiljer sig med detta kraftigt från andra arter.
Nattskärror, samt även svalor och seglare, fångar insekter i fria luften. De
kan därför tänkas vara mer utsatta för kollisionsrisk än andra fåglar. Tättingar,
den grupp dit de flesta av våra småfågelarter hör, hittas inte så ofta döda vid
vindkraftverk som man kunde förvänta sig med tanke på att de utgör en klar
majoritet av alla fåglar. Antagligen dör betydligt fler tättingar än vad man kunnat observera eftersom de flesta är små och relativt svåra att hitta på marken.
De visar dock starka undvikandebeteenden och generellt låga kollisionsfrekvenser i relation till de stora populationer som finns av många arter. Nattflyttande fåglar, som många tättingarter, har man i olika sammanhang befarat
vara känsliga för kollisioner med vindkraftverk, Rydell m fl 2011. De flesta fåglar som flyttar på natten flyger dock högt ovanför de högsta vindkraftverken
och generellt bör risken för kollision vara lägre för nattflyttande- än för dagflyttande arter, Green 2010. Varningsbelysningen på vindkraftverk attraherar
inte flyttande småfåglar. En flyttande fågel passerar dessutom bara en vindpark vid ett tillfälle per säsong, till skillnad från fåglar som vistas en längre tid
i ett område.
Sammantaget varierar kollisionsrisken mycket mellan olika vindparker. I några
få fall är antalet döda fåglar många, medan det i det flesta fall är mycket få. Medianvärdet för undersökta vindparker i Europa och Nordamerika är 2,3 döda fåglar
per vindkraftverk och år.
Den viktigaste åtgärden för att minimera negativ påverkan på fåglar är att
identifiera känsliga lägen i landskapet och undvika placering av vindkraftverk
68
där. De största riskerna för kollision är där fåglar koncentreras, som vid våtmarker
och vatten och i höjdlägen, som åsryggar och krön.
Större delen av den framtida vindkraftsutbyggnaden i Sverige kommer antagligen att ske i höjdlägen i barrskogsområden. Generellt sätt är sådana lägen inte
någon riskabel miljö när det gäller fåglar. Kollisionsrisker från vindkraft utbyggd
till dagens nivå, eller till 30 TWh som planeras till år 2020, kommer sannolikt inte
att påverka någon fågelarts bestånd på nationell nivå. Örnar och andra större
rovfåglar samt vissa vadarfåglar kan möjligen komma att påverkas lokalt eller
regionalt, Rydell m fl 2011.
Vindkraftverkens påverkan på häckningsplatser och födosöksområden, i synnerhet i skogsmark, är mycket mindre utredd än kollisionsrisken. Större förluster
av livsmiljö på grund av förlorad attraktionskraft kan det bli om fåglar undviker
att vistas i anslutning till vindkraftverk på grund av störningar från verken. Sannolikt är denna förlust viktigare än den direkta förlusten av livsmiljö vid bygge av
vägar, verkplatser och andra anläggningar.
En ökad mänsklig aktivitet i en vindpark och störningen som det innebär kan
mycket väl ha betydelse. Nybyggda vägar kan leda till att exempelvis äldre skogsområden som tidigare varit relativt otillgängliga blir åtkomliga för skogsbruk
och trafik. Mera troligt är att fåglar som på grund av störning lämnar ett område
tvingas till områden som redan är upptagna, med ökad konkurrens och sämre
överlevnad som följd. Detta leder i så fall till att populationen efterhand minskar.
Störningsavstånden skulle också kunna öka efterhand. Detta är ett möjligt scenario om gamla fåglar är så hemortstrogna att de inte överger lokalen, samtidigt
som unga fåglar undviker att etablera sig i området på grund av kraftverken. Efterhand som gamla fåglar dör blir de observerade störningsavstånden då längre.
Under häckningstiden har störningsavståndet vanligen visat sig vara litet eller
otydligt. Det är mer påtagligt för vadare än för andra fåglar. Störningsavståndet
är större under andra årstider än häckningstiden och särskilt tydligt när det gäller fåglar som lever i flockar vid vatten, främst lommar, änder, gäss och vadare. De
kan då undvika kraftverk inom ett avstånd på 100 till 500 meter, Rydell m fl 2011.
Sammantaget så är det utifrån de undersökningar som har gjorts svårt att se
generella mönster om hur vindkraftverk påverkar tätheten av fåglar och om störningsavstånden minskar eller ökar med tiden. Effekterna tycks variera beroende
på fågelart och mellan olika områden.
Om man placerar kraftverken tätt eller på rad vinkelrätt mot fåglarnas sträckriktning kan det skapa en barriär som fåglarna tvingas flyga runt med ökad energiåtgång som följd. Om avståndet blir för långt runt verken kan fåglarna försöka
flyga rätt igenom med ökad kollisionsrisk som följd.
Beteendet kan innebära allt från en liten ändring av flygriktningen med minimalt förhöjd energiförbrukning som följd, till att fåglarna i praktiken inte kan
använda ett område ”på andra sidan” vindparken. Man har främst studerat sjöfåglar vad gäller barräreffekter. Flyttande sjöfåglar undviker som regel att flyga
nära vindkraftverk både dagtid och nattetid. På dagen ses tydliga förändringar
av flygriktningen 1 – 2 km, ibland mer, från vindkraftverk. På natten sker samma
sak men flygriktningen förändras på kortare avstånd från verken. Att undvika en
vindpark innebär lite förhöjd energiåtgång som har mycket liten betydelse för
fågeln. Om det är många vindparker längs fåglarnas hela flyttväg kan det dock
leda till negativa effekter.
69
Tabell 7. Fågelarter som pekats ut som viktiga att uppmärksamma i samband med
vindkraftsprojekt, LST 2010. Alla arter utom en ( *) är upptagna i artskyddsförordningen
och markerad med B i bilaga 1.
ART
Negativ påverkan
Stor
Måttlig Liten
BEDÖMNING AV PÅVERKAN
Smålom
Storlom
NT
-
Häckar inte i denna del av landet
Häckar i en sjö i det närmast
omgivande landskapet, se text.
Sångsvan
Bivråk
VU
Ingen lämplig häckningsmiljö
Ingen lämplig häckningsmiljö
Röd glada
Havsörn
Kungsörn
Fiskgjuse
NT
NT
-
Häckar inte i denna del av landet
Häckar inte i denna del av landet
Häckar inte i denna del av landet
Häckar ej inom vindområdet.
Pilgrimsfalk
VU
Ingen lämplig häckningsmiljö
Järpe
-
Lämplig livsmiljö kan finnas. Ej
observerad under inventering.
Orre
-
Ingen påverkan förväntas.
Lämplig häckningsmiljö
förekommer. Ej observerad under
inventering.
Tjäder
-
Ingen påverkan förväntas.
Lämplig häckningsmiljö
förekommer. Ej observerad under
inventering, se text.
Trana
-
Ingen lämplig häckningsmiljö i
området.
Närmaste häckningslokal cirka 0,9
km från verk.
Ljungpipare
-
Ingen lämplig häckningsmiljö i
området
Ingen påverkan.
Grönbena
Berguv
Positiv påverkan
Stor
Måttlig Liten
RÖDLISTA FÖREKOMST I OMRÅDE
NT
Häckar inte i denna del av landet
Ingen lämplig häckningsmiljö i
området
Sjöstranden ligger cirka 0,7 km från
närmaste verk. Buffteravstånd om
1 km till lämplig boplats uppfylls
inte.
Ingen påverkan.
Lämplig livsmiljö finns i landskapet
söder om vindområdet. Bra
födosöksmiljöer saknas inom
vindparken.
Buffertavstånd om minst 1 km från
verk till närmaste häckningsplats
uppfylls. Ingen påverkan.
Buffertavstånd om minst 2 km till
lämplig häckningslokal uppfylls.
Ingen påverkan.
Buffertavstånd om minst 2 km till
häckningslokal uppfylls.
Sparvuggla
-
Pärluggla
Nattskärra
NT
Spillkråka
-
Tretåig
hackspett
NT
Nötkråka*
NT
Ingen påverkan förväntas.
Lämplig häckningsmiljö
förekommer. Ej observerad under
inventering.
Trädlärka
-
Ingen påverkan förväntas.
Lämplig häckningsmiljö
förekommer. Ej observerad under
inventering.
Ingen påverkan
70
Ovanlig häckfågel i denna del av Ingen påverkan.
landet. Lämplig livsmiljö kan
finnas. Ej observerad under
inventering.
Sällsynt häckfågel i denna del av landet.
Häckar inom vindparken, se text. Liten påverkan under förutsättning
att hänsyn tas under byggperiod.
Ingen påverkan förväntas.
Lämplig häckningsmiljö
förekommer. Observerad under
inventering.
Häckar inte i denna del av landet
Generella rekommendationer är att man bör undvika vindkraftverk nära boplatser eller platser med regelbundna koncentrationer av rovfåglar. Man bör
undvika att placera vindkraftverk nära kolonier av måsar och tärnor eller platser
där dessa regelbundet koncentreras. För skogshönsen är det svårare att ge rekommendationer men man bör undvika verk nära tjäder- och orrlekplatser. För
att undvika störningar på häckande vadare bör man undvika strandängar, myrar
och fågelskär med höga tätheter av vadare, särskilt sådana med hotade arter.
Nulägesbeskrivning
Inventering av nattskärra genomfördes i juni 2011, Gerre 2011. Under inventeringen påträffades två spelande hannar i vindområdet, illustration 17. Nattskärrorna förekom främst i den östra delen av området, på åsar med större partier
hällmarkstallskogar.
I slutet av april 2011 genomfördes inventering av skogshönsmiljöer, med särskilt fokus på tjäder, inom och närmast utanför vindområdet. Denna inventering
kombinerades med punkttaxering av häckande fåglar. I början av juni 2011 genomfördes en inventering av häckande fåglar genom kombinerad punkt- och
linjetaxering inom och strax väster om vindområdet.
Mindre partier med skogsmiljöer som vid inventering bedömdes som bra livsmiljö för tjäder finns i området. Små mängder tjäderspillning påträffades i den
norra delen av vindområdet. Öster om, vid myren Oxegiljan, finns ett större parti
med bra tjädermiljö.
Den häckande fågelfaunan i området består huvudsakligen av vanliga småoch mellanstora fåglar, arter man kan förvänta sig i ett område som domineras av
yngre, tätare produktionsskogar i sydvästra Sverige. Exempel på vanligt förekommande arter är bofink, lövsångare, rödhake, svarthätta, koltrast och ringduva.
Storlom kan häcka regelbundet i Kolbengtserödsjön. Arten inventerades i sjön
under sommaren 2011. Häckning kan ha påbörjats 2011 men inga lommar observerades i sjön under inventeringen. Storlommen matar sina ungar huvudsakligen med insekter och fisk från den sjö de häckar men kan undantagsvis hämta
fisk i närliggande sjöar. Lommar ses regelbundet i Vassbosjön, cirka 2,3 kilometer
nordost om Kolbengtserödsjön, men häckar inte här. Denna sjö kan vara en alternativ fiskesjö för lommarna.
På våren går ett sträckled genom dalgången söder om vindområdet, från
Ljungskile, via dalgången vid Kärr och vidare upp genom Vassbodalen. Sträcket
består främst av sångsvan tidigt på våren. Senare på våren, i april och maj, är det
främst måsfåglar och storspov som flyttar över dalgången.
Effekter och konsekvenser
Nattskärran är rödlistad och finns listad i Fågeldirektivets bilaga 1. Arten är relativt vanlig i glesa hällmarkstallskogar och liknande miljöer i Bohuslän. Man känner inte till hur arten kan påverkas av vindkraftverk. Inga fåglar har påträffats
döda vid verk. Det finns farhågor om att insekter, som under vissa väderföhållanden kan ansamlas vid maskinhus, i sin tur kan attrahera jagande nattskärror med
förhöjd kollisionsrisk som följd. Ljud- och synintryck från verk nära häckningsplats skulle kunna påverka negativt. Negativ påverkan på nattskärran lokalt kan
inte uteslutas. I ett större regionalt perspektiv blir påverkan på nattskärrepopulationen troligen mycket liten.
71
Illustration 17. Karta visar var de två spelande nattskärehannarna hördes och var lämpliga häckningsmiljöer för storlom
finns. Även de omården som rekommenders som hänsynsområden för nattskärra är utmärkta.
72
I vindområdet påträffades lite tjäderspillning under inventeringen. Vindområdet domineras av tätare yngre produktionskogar och en liten andel bra livsmiljö
för tjäder. Tjäder förekommer i området men troligen är stammen liten. Påverkan
på tjäder bedöms bli liten.
Storlommen finns listad i Fågeldirektivets bilaga 1. Det finns ett rekommenderat buffertavstånd om 1 kilometer mellan boplats och verk som bygger mycket på försiktighetsprincipen. Kunskapsläget är dåligt om hur arten påverkas av
vindkraftverk vid häckningssjöar. Det kan finnas en kollisionsrisk eller att fåglarna kan störas av ljud- och synintryck från verk såpass att de lämnar häckningsplatsen. Storlommen brukar häcka på ön i Kolbengserödsjön men även vid den
norra stranden. Sjökanten ligger cirka 700 meter och ön cirka 1050 meter från
från närmaste verk. De två närmaste verken är placerade relativt högt, cirka 110
meter ovan sjöytan, vilket bör minska risken för kollision. Lommarna behöver
inte flyga genom vindparken för att nå Vassbosjön. Påverkan på arten bedöms
sammantaget bli liten.
Flyttande fåglar är inte särskilt utsatta för kollision med vindkraftverk. Vårsträcket följer främst Vassbodalen söder om parken. Påverkan på flyttande fåglar
bedöms bli liten. Inga åtgärder för sträckande fåglar föreslås i rapporten.
Bedömning av påverkan de fågelarter som pekats ut som känsliga för vindkrafteverk sammanfattas i tabell 7.
Åtgärder
För nattskärra kommer hänsyn att tas under byggtiden enligt rekommendationer från inventeringen. Om storlommen återkommer som regelbunden häckfågel i Kolbengtserödsjön finns det möjlighet att öka kunskapen om vindkraftens
påverkan på arten. Detta kan genomföras genom att följa upp den aktuella häckningen efter att vindparken etablerats. För övriga arter planeras inga åtgärder.
•Nybyggnation av väg och anläggning av verkplatser kommer ej att ske i de
delar av parken där nattskärran förekommer, under häckningsperioden från
15 maj till och med augusti, illustration 17.
•Om det av tillståndsgivande myndighet bedöms som nödvändigt kan storlommens häckningsresultat komma att följas upp efter att vindparken har
anlagts. Detta för att kunna bidra till ytterligare kunskap om hur arten kan
påverkas av vindkraftverk i närheten av häckningssjöar.
Fladdermöss
Observationer och studier vid landbaserade verk har visat att fladdermöss jagar
insekter runt vindkraftverk, vilket ibland leder till kollisioner och dödsfall. Risken
för att fladdermöss skall kollidera med verk är störst i insektsrika miljöer och vid
kusten, Ahlén 2002. Risken ökar också med ökande totalhöjd på verken, Rydell m fl
2011. I Nordamerika har studier funnit att antalet dödsfall tenderar att öka under
sensommar och tidig höst vilket sammanfaller med tiden för migration. Detta har
lett till att migrerande arter pekats ut som särskilt sårbara, Cryan & Barclay 2009.
Studier i Europa tyder på att både migrerande och stationära arter drabbas och
att risken snarare är kopplad till arternas jaktbeteende, Rydell m fl 2010a. De som
löper störst risk att drabbas är arter anpassade till att jaga i öppen luft och en
hypotes är att dödsfallen av fladdermöss är kopplad till en migration av insekter
73
under sensommaren som ansamlas runt kraftverken, Rydell m fl 2010b. En annan
forskningsrapport visar även på att en trolig dödsorsak för fladdermöss är tryckförändringar runt kraftverkets vingar, vilket skadar vävnader i andningsorganen,
snarare än regelrätta kollisioner, Baerwald m fl 2008.
Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken på
fladdermössens födoterritorier, vilket kan variera beroende på art, säsong och
bytestillgången, de Jong 1994. Till exempel kan de utnyttja sumpskogar tidigt under säsongen när insektstillgången är god för att sedan övergå till födosök i andra områden senare. Kunskapen om fladdermössens födoterritorier är begränsad. Nordisk fladdermus tycks främst födosöka inom cirka 600 meter från kolonin
då födotillgången är god, men kan vid behov flyga betydligt längre sträckor, de
Jong 1994, och barbastell fladdermus tycks nyttja områden på mellan 22-49 ha,
Eriksson 2004.
Etablering av vindparker bör sålunda ske i lågriskområden såsom öppen jordbruksslätt utan linjeelement som vattendrag eller trädridåer eller i hårt exploaterade områden och miljöer som har biotoper som missgynnar fladdermöss. Högrisklägen kan hittas utefter kuster, grunda havsvikar och åsar eller bergbranter
eller längs flyttstråk, Ahlén 2008. För att minska risken för kollisioner kan man
stänga av verken under perioder med högre risk, Ahlén 2008.
Nulägesbeskrivning
Bedömning av etableringens inverkan på fladdermusfaunan grundar sig på en
förberedande arkiv- och kartstudie av området samt fältbedömning och en fältinventering av fladdermusfaunan, Pettersson 2011.
Naturmiljön i vindområdet domineras av produktionsskog i varierande stadier
och är inte av den typ där man kan förvänta sig höga tätheter av vare sig individer eller arter av fladdermöss. Odlingslandskapet strax söder om vindparken,
mellan Kolbengtserödsjön och Toftan, är i detta avseende mer intressant. Området omfattar flera mindre nyckelbiotoper, naturvärdesklassade områden samt
ett lite större område med naturvårdsavtal vilka sammantaget omfattar bergsbranter, mindre ädellövområden, blandlöv, lövbryn, enstaka hålträd, byggnader
samt närhet till vatten. Alla dessa faktorer är gynnsamma för fladdermöss.
Tre lokaler i området mellan Kolbengtseredsjön och Toftan har inventerats
med handdetektor vid ett tillfälle. Ytterligare en lokal cirka 3 kilometer nordväst
om vindområdet inventerades vid ett tillfälle. Sammanlagt sattes åtta boxar ut.
Fyra boxar användes vid vardera två tillfällen, en respektive fyra nätter (sammanlagt 20 boxnätter), illustration 18. Boxarna placerades inom, i anslutning till eller i
liknande biotoper som vindområdet.
Totalt påträffades åtta fladdermusarter inom inventeringsområdet, vilket gör
det relativt artrikt. Aktiviteten var dock generellt låg och inga rödlistade arter
noterades. Av de påträffade arterna är det endast den tidigare rödlistade arten
trollfladdermus som kan betraktas som ovanlig. Den registrerades vid en box
vid ett tillfälle, illustration 19. Nordisk fladdermus dominerade och noterades vid
tio av tolv lokaler, därefter kom mustasch/Brandts fladdermus och dvärgfladdermus. Nordisk fladdermus och dvärgfladdermus hör till landets vanligaste arter
och betraktas som högriskarter i förhållande till vindkraft, Rydell m fl 2010.
Tre andra högriskarter noterades men endast sporadiskt och vid enstaka inspelningar. De långmigrerande arterna trollfladdermus och stor fladdermus noterades
74
Illustration 18. Karta med lokaler för inventering av fladdemöss.
vid ett respektive två tillfällen under det senare inventeringstillfället. Den lokalt migrerande arten gråskimlig fladdermus noterades i en box vid ett tillfälle. Fynden antyder viss migration genom området men det bedöms inte vara i någon större omfattning. Det finns inga uppenbara migrationsstråk som går genom vindområdet.
Effekter och konsekvenser
En etablering av vindparken skulle kunna ha en inverkan på fladdermusfaunan
genom ökad dödlighet. Dels genom påverkan på migrerande arter såsom stor
fladdermus och trollfladdermus, dels genom påverkan på mer stationära eller
lokalt migrerande högriskarter. Vägar in till kraftverken kan också öppna flygrutter för vissa arter som annars inte skulle ta sig till området.
75
Illustration 19. Kända fladdermusinventerade lokaler i närheten av projektområdet. Storleken på cirklarna anger antalet registrerade arter vid
respektive inventerad lokal. Blå och röd cirkel anger högriskarter (nordisk fladdermus och dvärgfladdermus undantagna).
Av de påträffade högriskarterna i området är det sannolikt nordisk fladdermus
och eventuellt dvärgfladdermus som drabbas av en vindkraftetablering. Nordisk
fladdermus är landets vanligaste fladdermusart och finns i princip över hela landet. Inventeringen visar att andra högriskarter förekommer i närområdet men det
förefaller vara i mindre omfattning och lågt individantal. När det gäller migrerande
76
fladdermöss är bedömningen att det inte finns några uppenbara flyttstråk genom
projektområdet. Mer sannolikt är att mindre migrationsstråk följer dalen söder om
vindområdet och att större stråk går via kusten väster om vindområdet.
Det inventerade området visar på en relativt artrik om än individfattig fladdermusfauna. Enstaka individer av de migrerande högriskarterna stor fladdermus,
trollfladdermus och gråskimlig fladdermus verkar passera genom området och
bidrar sannolikt till områdets höga artantal. Mest intressant ur fladdermussynpunkt bedöms området mellan Kolbengtseredsjön och Toftan vara. Det är lokalt
mosaikartat med gott om till exempel lövbryn, ädellövskog, byggnader och klippbranter och bedöms vara av god kavlitet för fladdermöss. Den samlade bedömningen är dock att området inom den planerade vindparken har låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal
av fladdermöss. Vidare finns det relativt lite som talar för att fladdermöss skulle
födosöka i någon större utsträckning inom vindområdet med tanke på områdets
karaktär. En vindkraftsetablering i projektområdet skulle sannolikt inte påverka
fladdermusfaunan negativt i någon större utsträckning.
Åtgärder
Inga åtgärder föreslås. Vid ett tillstånds beslut för vindpark Ljungskile Norra kan
krav ställas på uppföljande inventering av fladdermöss efter att vindparken varit
i drift under cirka ett år.
77
Miljökonsekvenser – Resurser
I detta avsnitt beskrivs resurser ur ett brett perspektiv - vind, markutnyttjande,
material, råvaror, vatten, luft och klimat, berörda riksintressen samt den fysiska
miljön i övrigt med infrastruktur och bebyggelse.
Energi
Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand ska baseras på förnyelsebar energi och att landets vindenergiresurser måste tas tillvara. Gällande
planeringsmål som antagits anger en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år
2015. Det nya planeringsmål man arbetar efter anger att vindkraften år 2020 ska
stå för 30 TWh, varav 20 TWh landbaserad vindkraft. I dag producerar vindkraften i Sverige cirka 2 TWh el. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka
från drygt 1 000 till 3 000 – 5 000 beroende på effekt, Energimyndigheten 2011.
För att uppfylla riksdagens mål har Energimyndigheten pekat ut riksintresseområden för vindbruk enligt 3 kap 8 § MB. Det huvudkriterium som använts för att lokalisera dessa områden är områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 m/s
på 71 meters höjd över land och hav (nollplansförskjutningen) ut till territorialgräns.
Nulägesbeskrivning
Möjligheterna att utnyttja vindenergin i området är god. Årsmedelvinden överstiger 6,5 m/s på 71 meters höjd och 7,5 m/s på 103 meters höjd. Vindmätningar
pågår för att verifiera denna siffra. Området ligger inom riksintresse för vindbruk.
I dagsläget finns det två vindkraftverk i Uddevalla kommun med en gemensam effekt på 865 kWh.
Lokal energiproduktion sker framförallt genom vattenkraft och värmekraftverk som ägs av Uddevalla energi, Uddevalla energi 2011. I Stenungsunds kommun äger Vattenfall ett oljeeldat kraftverk, Vattenfall 2011. Stenungsundsverket
är ett av de största oljeeldade kraftverken i Europa och de två aktiva blocken i
Stenungsundsverket har tillsammans en effekt av 520 MW och ingår i den svenska effektreserven. Under vintern 2010 användes kraftverket för att kompensera
effektbortfallet i och med att stora delar av de svenska kärnkraftverken stod stilla
under den kalla vintern. I anslutning till oljekraftverket i Stenungsund har Vattenfall även installerat en 12 MW gasturbin.
Effekter och konsekvenser
Vindkraften producerar elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och bygger på
flödande energi. Utsläpp som skulle ha uppstått vid elproduktion med andra energikällor kan undvikas.
Efter cirka 8 månader har verket producerat lika mycket energi som det har
gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar med 20 års drifttid bara 3 procent av vindkraftverkets totala
elproduktion, Boverket 2009.
Detta projekt innebär att 36,5 GWh vindkraftsel produceras och därmed bidrar det till att uppnå riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig
elproduktion och de mål som riksdagen har satt för vindkraftsproduktion. Elen
som produceras i detta projekt motsvarar cirka 8 % av Uddevalla kommuns totala elanvändning (473 GWh år 2008), SCB 2008.
78
Enligt rapporten Energistatistik för småhus 2007, är den genomsnittliga förbrukningen av hushållsel i en villa cirka 6 000 kWh, Energimyndigheten och SCB
2009. Detta projekt motsvarar då hushållsel för cirka 6000 villor. En årlig elproduktion om 36,5 GWh kan också jämföras med att 14 300 elbilar kan köra 1500
mil/år (förbrukning 1,7 kWh/mil, uppgifter från Electroengine 2009).
I takt med att fler vindkraftverk byggs och fler produktionskällor uppstår kan
detta minska behovet att fossila energikällor såsom det oljeeldade reservkraftverket i Stenungsund.
Åtgärder
Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder.
Luft och klimat
Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. De viktigaste positiva effekterna är minskningar av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft.
Därför bidrar vindkraften till en minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. De begränsade utsläpp som genereras under ett vindkraftsverks livscykel är mycket små, Boverket 2009. Dessa sker främst i samband med tillverkning, montering, transport och anläggningsarbeten. Inga utsläpp uppstår under
elproduktionen. Utsläppen av koldioxid har uppskattats till cirka 1 procent av
motsvarande emissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning, Naturvårdsverket 2009. Jämfört med ett oljeeldat kraftverk som det i Stenungsund
är miljöfördelarna ännu större för vindkraftverken.
Nulägesbeskrivning
Områdets luftkvalitet är främst påverkad av utsläpp som förs in med vindar från
andra områden. I övrigt bedöms miljön inte avvika gentemot andra glest bebyggda skogs- och odlingslandskap.
2 kilometer väster om vindområdet går motorvägen E6 som är starkt trafikerad av tung trafik. Stora delar av all Norges import transporteras med lastbil på
E6. Lokala vägar runt området är inte särskilt belastade med trafik.
I Stenungsund cirka 17 kilometer söderut finns en stor petrokemisk industri.
Där finns även ett av Europas största oljeeldade kraftverk vilket var i drift under
vintern 2010. Oljekraftverket tillför utsläpp av svavel, kväveoxider och stoft.
Effekter och konsekvenser
I takt med att fler vindkraftverk byggs och fler produktionskällor uppstår kan
detta minska behovet att fossila energikällor såsom det oljeeldade reservkraftverket i Stenungsund vilket är mycket positivt för luftkvaliteten.
I jämförelse med importerad kolkraft beräknas detta projekt i genomsnitt kunna
minska
utsläppen enligt
nedan.
Tabell
8. Utsläppsminskning
pertabellen
år för 36,5
Tabell 8. Utsläppsminskning per år för 36,5
GWh. Beräknat
enligt uppgifter
Wizelius
Tabell
8. Utsläppsminskning
peri år
för 36,5
GWh. Beräknat enligt uppgifter i Wizelius
2007.
GWh. Beräknat enligt uppgifter i Wizelius 2007.
2007.
ÄMNE
ANTALÄMNE
TON
ANTAL TON
Koldioxid
31025
ÄMNE
ANTALKoldioxid
TON
31025
Koldioxid
Svaveldioxid
Kväveoxider
Svaveldioxid
Kväveoxider
Stoft
Stoft
31025
13,51
Svaveldioxid
94,9
13,51
Kväveoxider
94,9
3,65
Stoft
3,65
13,51
94,9
3,65
79
För den alternativa utformningen, som enligt beräkning skulle producera 31,5
GWh per år, skulle den genomsnittliga minskningen av utsläpp bli mindre. Skillnaden i minskning blir 4250 ton koldioxid, 1,9 ton svaldioxid, 13 ton kväveoxid
och 0,5 ton stoft,
De begränsade utsläpp som kommer att ske är i samband med tillverkning,
montering och transport av vindkraftverket. Vid transport är det själva transportfordonen som orsakar utsläppen. Under verkets livstid kommer utsläpp att ske i
samband med service och underhåll genom transporter till och från verken.
Åtgärder
Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtärder.
Övriga riksintressen
Riksintressen är objekt, platser och mark- eller vattenområden som anses skyddsvärda ur nationell synvinkel. Riksintressen pekas ut i flera lagar bland annat miljöbalkens kapitel 3 och 4.
Riksintresseområden för friluftslivet, kulturmiljövården och naturvården beskrivs
ovan i respektive avsnitt medan påverkan på övriga riksintressen beskrivs nedan.
Det är upp till olika statliga myndigheter att peka ut riksintressen, till exempel
har Energimyndigheten pekat ut riksintressen för vindbruk enligt 3 kap 8 § MB
som skall göra det möjligt för en storskalig utbyggnad av vindkraften i Sverige.
Riksintresseområden bildas med andra ord för att möjliggöra för statens politiska mål inom olika områden, till exempel energiproduktion, transporter (vägar
av riksintresse med mera), kulturmiljövården, naturvården och så vidare.
Nulägesbeskrivning
Vindområdet ligger delvis inom riksintresseområde för vindbruk utpekat av Energimyndigheten enligt 3 kap 8 § MB. Inga andra riksintresseområden berörs direkt av den tänkta exploateringen. 2 kilometer väster om Ljungskile Norra går
motorvägen E6 samt Bohusbanan vilka är transportleder av riksintresse.
Riksintresse för högexploaterad kust enligt 4 kap 4 § MB finns cirka 2 kilometer från vindområdet. Kusten är i sin helhet av riksintresse på grund av sina natur- och kulturvärden. Inom kustområdet och skärgården får fritidsbebyggelse
komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, om
det inte finns särskilda skäl.
Effekter och konsekvenser
Projektet innebär att riksintresset för vindbruk nyttjas för elproduktion. Avståndet till vägar och järnvägar av riksintresse är stort. Någon påverkan på riksintresseområde enligt 4 kap 4§ MB föreligger inte.
Åtgärder
Projektetet bedöms inte leda till några konsekvenser för områden av riksintresse
som föranleder åtgärder eller hänsynstagande utöver de som tidigare beskrivits.
Markanvändning
Den mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundament
och eventuella servicebyggnader står.
80
Etablering av vindkraft är ett nytt sätt att nyttja skogsmarken, och kan ses som
ett nytt skede i brukningskontinuiteten av utmarken. De vägar som byggs kan
nyttjas i skogsbruket, och därmed underlätta skötsel och avverkning. Påverkan
är reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verken monteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitt tidigare tillstånd.
Vindkraftverk kan förändra landskapsbilden och ljudnivån i området. Upplevelseaspekten vid jakt kan därför komma att förändras. Den problematik kring
jaktfrågan och vindkraft som förs fram av jägarna handlar främst om tillgänglighetsfrågan och begränsningar i möjligheten att fritt nyttja sin mark. Kunskaperna om hur däggdjur påverkas är mycket begränsade. Man vet inte i vilken
utsträckning exempelvis hjortdjur störs av vindkraftverk, Widemo 2007. Det troliga är att mänsklig aktivitet kopplat till driften påverkar mer än vindkraftverket
i sig.
Projektörens erfarenheter från tidigare vindkraftsprojekt visar att viltet undviker områdena under själva byggprocessen för att sedan återvända.
Nulägesbeskrivning
Projektområdet är beläget i skogsmark och skogsbruk bedrivs idag på dessa ytor.
De skogsvägar som finns i området är av varierande bredd och kvalitet. Markägarna bedriver jakt i området, framförallt älgjakten är av betydelse.
Området är utpekat som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap 8§ MB. Inga
vindkraftverk finns idag på platsen eller i närområdet. De närmaste större vindkraftverken är belägna i Stenungsunds kommun.
Effekter och konsekvenser
Skogsmark berörs av projektet genom att arealen skogsmark minskar då vägar
och verksplatser anläggs. Vissa befintliga vägsträckor är användbara utan justering medan andra kräver förstärkningsåtgärder eller behöver breddas. De vägar
som tillkommer möjliggör för ett effektivare skogsbruk och bättre förutsättningar för uttag av timmer.
Jordbruksmark kommer inte att beröras förutom en liten del där väg anläggs i
kanten av en igenväxt hage.
Ljungskile Jaktvårdskrets har kontaktas under samrådet. men har inte svarat
på remissen. Jaktmöjligheterna kommer inte att påverkas av vindparken ifall anläggningsarbeten undviks under till exempel älgjakten.
Området kommer troligen inte att detaljplaneras eftersom området finns med
i kommunens ÖP och är av riksintresse för vindbruk. Kommunen har under samrådet inte indikerat att detaljplan skulle vara aktuellt och det finns inga motstående intressen om marken. Lagstiftning kring planering av vindkraft har också
ändrats så att detaljplan endast behövs när konkurrens om marken för olika syften är stor, Regeringskansliet 2009.
I samband med vägbyggnation och anläggandet av verksplatser kan sprängning behöva ske. Det överskott av massor kommer att användas till byggandet
väg och planbyggandet.
Åtgärder
När vindkraftverken är byggda och tagna i drift finns inget hinder för att använda
kringliggande mark för till exempel skogs- och jordbruk.
81
Enligt kommunens planeringsunderlag för vindbruk kommer området inte att
detaljplaneras, och det är därför inte nödvändigt med några åtgärder för att underlätta jakten.
Bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till
exempel under älgjakten.
Under första veckan av älggjakten kommer inga arbeten att företas inom området.
Transporter och material
Under byggfasen krävs tunga transporter, dels av själva verken, dels av bergkross
och annat material till verksplatser och vägar. Transport av vindkraftverken sker
troligen med båt och lastbil inom Europa. De ökade transporterna under byggfasen sker under en mycket begränsad tid i förhållande till vindparkens förväntade
driftstid, och de utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara i förhållande till den utsläppsminskning vindparken bidrar med genom produktion av
förnyelsebar energi.
Sprängsten som uppstår inom parken vid anläggningsarbeten kommer att användas för anläggning av vägar tillsammans med krossmaterial från bergstäkter.
Det beräknas gå åt cirka 2500-3000 ton krossmaterial per verk. Till varje fundament går det åt cirka 350 m³ betong. Den jord som tas bort vid anläggning av
vägar och verksplatser används sedan för att täcka vägslänter och delar av anläggningsytor. Överblivna jordmassor eller sprängsten beräknas inte uppstå, då
materialet behövs för anläggning.
Nulägesbeskrivning
De idag förekommande transporterna i området består av boendes och besökandes privatbilism samt transporter kopplade till jord- och skogsbruk. En del
transporter kopplade till jakt och friluftsliv kan också förekomma.
Det finns inga riksintressen för värdefulla ämnen och material i området. Det
finns heller inga täkter för grus, berg eller torv i närområdet.
Effekter och konsekvenser
För krossmaterialet beräknas under byggtiden behövas cirka 165-200 lastbilstransporter för varje verk. Betongen till fundamenten motsvarar cirka 50 lastbilstransporter per verk. Vid monteringen av verken krävs 25 lastbilsekipage för
transport av kranen till och från projektplatsen samt för flytten mellan varje verk.
Leveransen av själva verket motsvarar cirka 12 lastbilsekipage per verk.
Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Endast vid större reparationer kommer
mobilkran att användas.
Det finns inga täkter eller materialförekomster i närområdet vilket medför att
transporterna blir fler och längre.
Åtgärder
Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och slutligen utformats
med anpassningar efter gjorda utredningar. Befintliga skogsvägar kommer att
användas i största möjliga mån. Vid dragning av de nya vägarna kommer särskild
82
hänsyn tas till känsliga biotoper och kulturlämningar. De nya vägsträckningarna
har planerats så att ingrepp i våtmarker minimeras. De rekommendationer och
anvisningar som föreslås i den arkeologiska utredningen kommer att följas. På
vilket sätt intrång i känsliga miljöer kommer att undvikas är beskrivet punktvis
under Åtgärder i de tidigare kultur- och naturavsnitten. Sprängning kommer att
ske i begränsad omfattning och med syftet att få en hållbar vägbank som kan
följa landskapets former och undvika väganläggning på fuktig mark. Marken i
området har god bärighet och stora delar av vägsträckningen kan ske på fast
berg med mycket begränsade ingrepp eller utfyllnader. Jord från platsen som
skalats av i vägkorridorerna under anläggningstiden placeras tillbaka på vägslänten så att den åter kan bli beväxt.
Material från sprängning vid fundamentplatser används vid anläggning av
verksplatser och vägsträckor vilket minskar transportbehovet. De transporter
som är kopplade till vindparkens anläggande och drift är begränsade.
I och med avsaknaden av bergtäkter i närområdet utreds möjligheten att anlägga lokala bergtäkter i anslutning till vindparken. Utredning om lokala bergtäkter sker separat och redovisas inte i denna MKB.
Avveckling
Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är cirka 20-25 år. Komponenter
som rotorblad, växellåda, eller generator kan vid behov bytas ut eller renoveras
och det kan leda till förlängd livslängd.
När vindkraftverk med tillstånd enligt miljöbalken har tjänat ut ligger det på
verksamhetsutövarens ansvar att montera ner vindkraftsanläggningen.
En eventuell ersättning med nya vindkraftverk istället för avveckling kräver en
ny tillståndsprövning eftersom miljötillstånden för en vindpark är tidsbegränsade.
Tillståndsmyndigheten förespråkar att det ska finnas en ekonomisk säkerhet
som skall användas för de kostnader som uppstår vid vindparkens avveckling.
Som underlag för att besluta om den ekonomiska säkerhetens storlek åligger
det verksamhetsutövaren att ta fram en kostnadsberäkning utifrån de speciella
förhållanden som råder i varje enskild vindpark. Kostnadsberäkningen görs med
utgångspunkt i dagens prisläge.
Nulägesbeskrivning:
I Sverige idag finns det få vindkraftverk som är äldre än 20 år och de som finns
är oftast av mindre storlek. I dagsläget finns det inte några vindkraftverk i södra
delen av Uddevalla kommun.
Effekter och konsekvenser
Utgångspunkten vid avveckling är att ta till vara de komponenter som kan återanvändas och återvinna så mycket som möjligt av det resterande materialet.
Metaller kan tas om hand för återvinning. Betong kan återanvändas som fyllnadsmaterial. I dagsläget finns ingen etablerad återvinning av vingarnas ytskikt
men det kan förhoppningsvis uppstå till dess att det är aktuellt med avveckling.
Markkabel/luftledning kan omhändertas för återvinning om så krävs eller anses
lämpligt.
Under avvecklingsskedet kommer det, liksom vid byggskedet att behövas ett
antal transporter.
83
Eftersom det i dagsläget är oklart vilka metoder som i framtiden kommer att
finnas tillgängliga för demontering och materialåtervinning, är det svårt att beskriva miljökonsekvenserna.
Åtgärder
Verksamhetsutövaren tar fram en kostnadsberäkning av nedmontering och
bortforsling utifrån dagens penningvärde som bifogas till tillståndsansökan.
Avtal med fastighetsägare, krav från myndigheter och hänsyn till närboende och
miljö reglerar vad som skall tas bort och hur en återställning ska ske.
För att minska störningar i närområdet kan avveckling och återställande av
mark med tillhörande transporter undvikas under känsliga perioder, till exempel
storhelger och älgjakten.
84
Miljökonsekvenser – Miljömål och sammanfattade konsekvenser
I avsnittet behandlas de nationella miljömålen samt projektets påverkan på målen. Slutligen presenteras en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvenserna i tabellform.
Miljömål
Att utveckla vindkraften bidrar på flera plan till möjligheten att uppnå flera av
de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. Genom att vindkraften
inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan
bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av målen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med
fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen.
De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt eller
negativt sätt, och där en bedömning av påverkan bedöms relevant, sammanfattas i Tabell 9.
En bedömning av övriga miljömål anses inte relevant för projektet.
För att Sverige skall kunna uppnå målen bryts dessa ner till regionala mål i
varje län och därefter till lokala mål i varje kommun, Miljömålsportalen 2011.
Västra Götalands läns egna mål handlar till största delen om att precisera och
konkretisera de nationella målen regionalt. Det gör miljömålen mätbara och
möjliga att följa upp. Exempel på länsegna mål som berörs av projektet är miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar. Inom ramen för miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns ett delmål att utsläppen av växthusgaser i länet år 2010 ska ha minskat med 4 procent jämfört med 1990 och vara högst 12,2
miljoner ton. I nuläget är detta mål uppnått genom att energi-, avfalls- och jordbrukssektorerna minskat sina utsläpp. Utsläppen från vägtrafik, arbetsmaskiner
och industriprocesser ökar däremot och med gällande tillstånd för utsläppsökningar finns risk för att delmålet ändå inte kan att nås år 2010. El från vindkraftsutbyggnad kan bidra till uppnå målet. Miljömålet Levande skogar berörs genom
att begränsade ytor skogsmark omvandlas till vägar. Ett av delmålen för länet
är att öka mängden död ved i produktiv skogsmark. Genom att skapa död ved i
samband med byggnation av vägar kan projektet bidra till att uppfylla delmålet.
Uddevalla kommun har valt ut sex miljömål som de kommer att fokusera sina
insatser på; God bebyggd miljö, Hav i balans samt Levande kust och skärgård,
Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag
och Begränsad klimatpåverkan. Uppförande av vindkraftverk vid Ljungskile Norra skulle bidra positivt till att uppnå målen God bebyggd miljö och Begränsad
klimatpåverkan.
Bedömningen av projektets förhållande till de regionala och kommunala målen är desamma som i tabellen ovan.
Sammanfattning av miljökonsekvenser
Projektets troliga påverkan på de mest betydelsefulla miljöaspekterna sammanfattas i Tabell 10.
Av tabellen framgår att huvudförslaget kommer att ha en stor positiv inverkan på klimatet genom att projektet är en del i omställningen till förnyelsebar
85
Tabell 9. Projektets påverkan på de miljömål som är aktuella.
MILJÖMÅL
1. Begränsad
klimatpåverkan
Positiv påverkan
Stor
Måttlig Liten
Negativ påverkan
Stor
Måttlig Liten
BIDRAR
X
MOTVERKAR MOTIVERING
Projektet syftar till att framställa elenergi, utan
utsläpp av koldioxid, genom att utnyttja en
förnyelsebar energikälla. Projektet innebär att
möjligheten att uppnå delmålet Utsläpp av
växthusgaser minskar regionalt och lokalt.
2. Frisk luft
X
Projektet syftar till att framställa elenergi utan
utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och andra
luftförorenande ämnen. Det innebär att projektet
påverkar flera av de regionala delmålen positivt.
3. Bara naturlig
försurning
X
Projektet syftar till att framställa elenergi utan
utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider.
Projektet påverkar därmed de regionala
delmålen positivt.
7. Ingen övergödning
X
Projektet syftar till att framställa elenergi utan
utsläpp av kväveoxider. Projektet påverkar
därmed de regionala och lokala delmålen
positivt.
12. Levande skogar
X
X
Projektet innebär att skogsmark omvandlas till
vägar och platser. Genom att nyskapa död ved i
samband med vägbyggnation kan projektet bidra
till att uppfylla ett av delmålen.
15. God bebyggd miljö
X
X
Projektet kan påverka boendemiljöerna i
omgivningarna negativt genom visuell och
audiell förändring. Genom de åtgärder som
vidtagits bedöms denna påverkan som
godtagbar. Projektet kommer att påverka delmål
1 d positivt då det tillför förnyelsebar energi. I de
lokala miljömålen uppfylls kravet ”Ge plats för
sol, vind och fjärrvärme”.
X
Projektet innebär att arters livsmiljöer försämras
inom ett begränsat område. Etableringen
bedöms innebära viss mindre biotopförändring
för fågelfaunan i omgivningen.
16. Ett rikt växt- och
djurliv
Ingen påverkan
energiproduktion. Lokalt kommer främst en negativ påverkan på landskapsbilden, viss påverkan på friluftsliv, kulturmiljö, naturmiljön att ske.
Jämfört med huvudalternativet kommer den alternativa utformningen till viss
del ge en lägre påverkan på landskapsbilden men kommer i sin tur att generera
mindre el. I övrigt är påverkan densamma som för huvudalternativet.
Medelvinden vid den alternativa lokalisering är något lägre än huvudalternativetr vilket medför att vindresurser inte utnyttjas lika väl. Den alternativa lokaliseringen ger dock en större produktion av el på grund av att det är ett verk mer.
Lokalt kommer främst en negativ påverkan på landskapsbilden, viss påverkan på
friluftsliv, kulturmiljö, naturmiljön att ske. Ett av verken ligger inom ett stort orört
område, vilket medför att det område som kan uppfattas som ostört minskas.
Sammanfattningvis bedöms den alternativa lokaliseringen ge en större påverkan på motstående intressena jämfört med huvudalternativet.
86
Tabell 10. Projektets påverkan på miljöaspekter.
MILJÖASPEKT
PÅVERKAN
Huvudförslag
KOMMENTAR
Alt. Förslag
Alt. Lokalisering
Klimat
Förnyelsebar energi produceras vilket bidrar till
minskade utsläpp av växthusgaser.
Naturresurser
Vindresursen i riksintresseområde för vindbruk
tas till vara. Den alternativa utformningen
uttnyttjar vindresurserna något mindre.
Landskapsbild
Landskapsbilden i omgivningarna förändras.
Synbarheten varierar dock, beroende på avstånd.
Den alternativa lokalisering ger troligen större
påverkan.
Friluftsliv
Påverkan på friluftslivet bedöms som begränsad.
Positiv påverkan
Stor
Måttlig Liten
Naturmiljö
Påverkan på naturmiljön bedöms som begränsad
då hänsyn tagits till känsliga miljöer. Verk har
strukits för att öka avståndet till
häckningsplatser för känsliga fågelarter.
Kulturmiljö
Visuell påverkan på kulturlandskapet behandlas
under Landskapsbild.
Ljud och andra
störningar
Ljud- och ljusmiljön kommer att förändras.
Hänsyn har tagits till närboende genom att
huvudalternativet har minskats till fem verk.
Ursprungligen planerades 9 verk.
Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö
Rabbalshede Kraft är certifierad enligt miljö- och kvalitetsledningssystemet ISO
14001 och 9001 sedan våren 2010, vilket innebär att företaget dokumenterar avvikelser och jobbar med ständiga förbättringar. Det innebär ett industriellt tänkande och industriella processer i verksamhetens alla led från förprojektering till
drift och underhåll av vindparker.
Rabbalshede Kraft AB arbetar efter en projektmanual som är ett levande dokument med kontinuerlig uppdatering och förbättring. Projektmanualen beskriver
hela projektprocessen från initiering till drift. Systemet bygger på att alla viktiga
steg i processen dokumenteras. För att ett projekt skall få tillåtelse att övergå från
en fas till en annan (till exempel från projekteringsfas till ansökningsfas) måste
de uppsatta målen för respektive fas vara uppfyllda. Eventuella avvikelser tas
upp och åtgärdas. Projektmanualen är uppbyggd och tar hänsyn till gällande
krav enligt ISO 9001:2000, ISO 14001:2004, AFS 2001:1 samt krav från myndigheter, ägare och kunder.
Extern arkeolog och biolog kommer att anlitas där det behövs under hela projektprocessen från inledande kartstudier till färdigbygd vindpark. Arkeolog och
biolog undersöker genom kart- och arkivstudier vilka skyddsvärda kultur och
naturobjekt som finns både inom vindparken och i det omgivande landskapet.
Grundliga fältstudier görs vid planerade verksplatser och längs planerade vägar.
Alternativa placeringar/sträckningar arbetas fram gemensamt mellan arkeolog/
87
Negativ påverkan
Stor
Måttlig Liten
Ingen påverkan
biolog och Rabbalshede Kraft där det behövs. Det färdiga förslaget till vindpark
beskrivs utförligt i MKB som utgör beslutsunderlag för tillståndsmyndigheten.
Innan anläggnings- och byggarbetena startar går arkeolog/biolog och entreprenör gemensamt ut i fält för att komma överens om lämplig markering eller
skydd av de i tillståndsbeslutet ingående objekten. Föreslagen markering/tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen på Rabbalshede Kraft. Entreprenören erhåller skriftlig information om projektet genom miljökonsekvensbeskrivning, utredningar och övriga relevanta handlingar för entreprenörens
arbetsuppgifter. Krav ställs på entreprenören vid upphandling att skyddsvärda
natur- och kulturobjekt som tas upp i handlingarna skall skyddas. Rabbalshede
Kraft har en kontinuerlig uppföljning av entreprenörens arbete. Erfarenhet från
anläggningsarbeten vid vindparken Töftedalsfjället har visat att samarbetet mellan entreprenör, arkeolog/biolog och Rabbalshede Kraft har fungerat bra och utfästelser om hänsynsåtaganden har kunnat hållas.
En skyddsåtgärd kan bestå av bara markering (snitsel) för att objektet skall
synliggöras eller av ett tillfälligt fysiskt skydd mot skador under byggarbetet.
Med tillfälligt fysiskt skydd menas till exempel trefot, betongrör, stängsel eller
liknande som ställs över/runt ett objekt som skydd mot påkörning eller sprängning. Arkeolog/ biolog och entreprenör går gemensamt ut i fält för att gå igenom
behovet av markeringar och tillfälliga skydd så att markering/skydd ska bli lämpligt både ur kultur- och natursynpunkt samt tekniskt sett. Föreslagen markering/
tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen på Rabbalshede Kraft.
I bilaga 7 finns en tabell och karta med de skyddsåtgärder som Rabbalshede
Kraft har åtagit sig. Tabellen ger en tydlig överblick som är lätt att följa och kontrollera.
SAMMANFATTNING
PROJEKTBESKRIVNING1
UTREDNINGSALTERNATIV2
MILJÖKONSEKVENSER3
KUMULATIVA EFFEKTER
4
SAMRÅD5
KÄLLOR
BILAGOR
Del 4: Miljökonsekvenser – kumulativa effekter
Kumulativa effekter
Länsstyrelsen efterfrågade i samrådet att kumulativa effekter skulle belysas
i MKB:n. De kumulativa effekterna avgränsades till att behandla de planerade
vindparkerna Ljungskile Norra, Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla (med
delområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås) Sammanlagt är det 30 vindkraftverk som planeras i södra delen av Uddevalla kommun.
De kumulativa effekterna har avgränsats till att behandla människors hälsa
och säkerhet med påverkan av ljud, ljus, skuggor och säkerhet; Landskapet med
påverkan på landskapsbild, friluftsliv och turism, kulturmiljö och natur, fåglar
och fladdermöss och övrig fauna; Resurser med riksintressen, råvaror och energi,
luft och klimat. Övriga miljöaspekter har inte ansetts skilja sig i högre grad från
bedömningarna som gäller enbart för vindpark Ljungskile Norra.
Ju fler vindkraftverk som byggs inom ett område desto större kan påverkan
bli. Området som påverkas av ljud, ljus och skuggor blir större och om vindparkerna är belägna nära varandra kan effekterna summeras så att påverkan ökar.
Vissa effekter kan förstärkas när fler vindkraftverk etableras, till exempel kan
påverkan på landskapsbilden bli stor ifall de som rör sig i ett landskapsavsnitt hela
tiden kan se vindkraftverk i olika riktningar. Om boendemiljön omges av vindkraftverk i flera väderstreck blir risken för störning högre. Detta beror mycket på
hur bostäderna är belägna. Ligger de mellan flera vindparker blir påverkan större.
Påverkan på landskapet är en fråga som är viktig att behandla när flera vindkraftsetableringar är aktuella inom ett område. Ofta har kommunerna tagit fram
särskilda vindbruksplaner som tillägg till ÖP. I vindbruksplanerna görs landskapsanalyser där påverkan studeras. Som ett resultat av en vindbruksplan brukar områden pekas ut som lämpliga eller olämpliga för vindkraft.
Kumulativa effekter kan ofta uppstå på till exempel friluftslivet, kultur- och
naturmiljö. Om det sker många etableringar inom ett område kan de som vill
vistas i naturen välja bort den del som är mest påverkad. Om det då inte finns
några närliggande alternativ är risken att friluftsaktiviteter förläggs längre bort
från hemmet än vad de annars hade gjort.
Påverkan på kulturmiljön är oftast kopplad till landskapsbilden. Upplevelsen
av fornlämningsmiljöer och andra kulturhistoriskt viktiga miljöer kan bli negativt
påverkade ifall landskapsavsnittet de är belägna i ändrar karaktär.
För naturmiljön är risken för störningar stora ifall flera habitat inom ett område
försvinner eller påverkas. Påverkan på fågellivet är därför en viktig kumulativ effekt som bör studeras. Även fladdermöss kan påverkas negativt ifall flera vindparker etableras inom ett område med medelhöga populationer.
90
Positiva kumulativa effekter kan vara att man utnyttjar vindenergin i ett område effektivt och att det uppstår synergieffekter vad gäller elanslutning, vägar och
så vidare. En större produktion av förnyelsebar el blir då möjlig. Genom att välja
att bygga fler vindparker inom en del av en kommun och välja bort områden i en
annan del blir påverkan på landskapsbilden lägre.
Nulägesbeskrivning
Vindparkerna Ljungskile Norra, Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla (med
delområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås) planeras i södra Uddevalla
kommun i den mellersta delen av Bohuslän. Landskapet består framförallt av ett
brutet, kuperat landskap där jordbruk och bebyggelse dominerar i de uppodlade
dalgångarna vilka bryts av mindre berg eller något större platåer, så kallade fjäll.
I Uddevalla kommun finns två sådana platåer: Herrestadfjället och Bredfjället,
varav det senare ligger öster om tätorten Ljungskile. I det här landskapsavsnittet
är dalgångarna relativt trånga men markerna öppnar sig allt mer mot Forshälla
och nordväst därom.
De högre liggande markerna domineras i huvudsak av skogsbruk men på de
högsta punkterna finns hällmarkstallskogar och öppnare hällmarker. Bebyggelsen som inte har samlats i tätorter eller bostadsområden kryper ofta upp till kanterna i det odlade landskapet och ligger vid övergången mot skogspartierna.
Koncentrationer av bebyggelse i närområdet finns framförallt i tätorten Ljungskile och Lyckorna samt utmed kusten mellan Ulvesund och Råssbyn. Avstånd till
närbelägna bostäder redovisas i bilaga 6. Mindre bybildningar finns bland annat
vid Häljeröd, Vassbovik och Köperöd.
Motorvägen E6, lokalväg och järnväg går i nord-sydlig riktning i en dalgång i
den västra delen av landskapsavsnittet. Den västra delen av det här landskapsavsnittet är därför påverkat av trafikbuller.
Mellan vägarna och projektområdet för Ljungskile Norra finns det en 40 kVkraftledning. Nordost om området för Stenshult finns flera kraftledningar, bland
annat en större 400 kV-krafledning som ingår i rikets stamnät.
De områden där vindparkerna planeras ligger på nivåer högre än 80 meter
över havet. Några toppar i till exempel området där Ljungskile Norra planeras
är upp till 160 meter höga. Från de högsta höjderna har man utsikt över det
omkringliggande landskapet. Dalgångarna runt omkring ligger betydligt lägre,
mellan 50-80 meter över havet, med kuperat, halvöppet, småskaligt odlingslandskap med lövskogsdungar och mindre vattendrag. Delar av odlingslandskapet är
utpekat som bevarandevärt av länsstyrelsen.
Riksintresseområden finns framförallt söder om Ljungskile Hoven, på Bredfjället (riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljön) men mindre riksintresseområde för naturvården finns även vid Store mosse, intill delområde Sörskogen
i Forshälla projektet, och öster om området för Ljungskile Hoven. Även nordöst
om Forshälla-Nybygget, Forshälla Jättesås och Stenshult finns ett riksintresseområde för naturvården. Framförallt i väster, närmare kustbandet finns det kommunala kulturmiljöer och utpekade fornlämningsmiljöer. En utpekad fornlämningsmiljö finns även vid Köperöd beläget mellan de planerade vindparkerna.
Bohusleden leder upp centralt mellan några av de planerade vindparkerna. Stora
delar av de områdena där vindparkerna planeras omfattas av allmänt intresse för
friluftslivet och naturvården, enligt ÖP för Uddevalla kommun men de områden
91
där vindparkerna planeras omfattas även helt eller delvis av riksintresse för vindbruk, Uddevalla kommun 2010.
Effekter och konsekvenser
Kumulativa effekter - Människors hälsa och säkerhet
Ju fler verk som byggs desto större ljudpåverkan får omgivningarna. Placeringarna av verken har anpassats så att omkringliggande fastigheter inte skall utsättas för ljudnivåer över 40 dB(A), se bilaga 2.
Etablering av de fyra vindparkerna kommer att innebära att större sammanhängande områden i södra delen av Uddevalla kommun kommer att hamna
inom 35 dB(A) kurvan. Framförallt kommer områdena som är belägna mellan
de fyra planerade vindparkerna att påverkas. Dessa områden kommer alla att få
en medelstor ljudpåverkan, se bilaga 2. Vid Råane och Hogarna, beläget mellan
vindpark Forshällas delområden Sörskogen, Nybygget och Jättesås kommer en
medelstor ljudpåverkan att erhållas i och med att här möts dessa tre delområdens 35 dB(A) kurvor. Ljudpåverkan är densamma om verken är 150 meter eller
170 meter. Nämnas bör att fyra av de planerade vindparkerna delvis ligger inom
bullerstört område. Dessa är Ljungskile Hoven, Ljungskile Norra, Sörskogen och
Nybygget och dessa områden påverkas i dag av vägbuller från väg E6 och den
i vissa fall intilliggande järnvägen. Bullerstörningen täcker även in hela det område vid Råane och Hogarna som kommer vara mest utsatt av ljud från vindparkerna i närheten.
De kumulativa effekterna av sex vindparker medför även en ökad skuggbildning i området. Mellan vindparkerna Ljungskile Hoven och Ljungskile Norra samt
mellan Ljungskile Norra och Sörskogen uppstår på enskilda platser kumulativa
skuggeffekter. ”Verkligt fall”-beräkningar visar att inga fastigheter får skuggor
som överskrider gränsvärdena. Området mellan vindparkerna drabbas i högre
utsträckning av skuggor men de kumulativa effekterna är sammantaget små, se
bilaga 3.
Fastigheter vid Nolmanneröd kan beröras av skuggor från både Ljungskile
Norra och den planerade vindparken Ljungskile Hoven men enligt beräkningarna överskrids inte några gränsvärden.
Påverkan av ljus från vindkraftverkens hinderbelysning kan framförallt bli ett
problem för bostäder. Höjden på vindkraftverken som planeras har i samtliga
fall 170 meter som huvudalternativ medan det är 150 meter i de alternativa
utformningarna. Beroende på vilken höjd som byggs ställs det olika krav på
hinderbelysning. I och med att fler vindparker etableras inom ett område så
kan störningar uppstå. Det är inte särskilt många bostäder där man ser flera
vindparker samtidigt och de kumulativa effekterna uteblir därför i de fallen.
Däremot finns det vissa bostäder där man kommer kunna se vindparker i flera
vädersträck. Där kan effekterna bli medelstora. Närområdet kommer dock att
bli påverkat av flera ljuskällor och troligtvis är hinderbelysning från någon av
vindparkerna alltid synlig. De kumulativa effekterna bedöms därför sammantaget som måttliga.
I och med att fler vindkraftverk byggs i området så kommer riskerna med till
exempel nedfallen is från torn och vingar att öka. Riskerna för detta bedöms
dock generellt vara små i södra Sverige och de kumulativa effekterna är ringa.
92
Kumulativa effekter - Landskapet
Lokalt är de kumulativa effekterna på landskapsbilden relativt små men på några
få platser blir de kumulativa effekterna medelstora eller stora. Framförallt drabbas området vid Kolbengtserödsjön av visuell påverkan från vindkraftverken i
projekt Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven, bilaga 5.
Även området vid Råane och Hogarna kan komma att få en stor påverkan. Fotomontagen visar dock att det framförallt är verken inom området Nybygget och
Jättesås som ger en visuell påverkan men beroende på var i landskapsavsnittet
man befinner sig kan fler vindkraftverk komma att vara synliga.
Även om den lokala påverkan är liten kan de kumulativa effekterna bli större
sett på hela landskapsavsnittet i den här delen av Uddevalla kommun. De enskilda verken kommer bara i undantagsfall ge stor påverkan men sammantaget
blir det en medelstor kumulativ effekt på landskapsbilden i området.
Samtliga planerade vindparker är belägna inom område för det allmänna friluftslivet. Det direkta friluftslivet i de boendes närområden är därför det område
som får högst kumulativa effekter.
Vindkraftverken i sig påverkar inte möjligheterna att vistas inom respektive
område. Inga avspärrningar kommer att finnas, förutom vägbommar vid infartsvägarna men stora delar av de här områdena skulle få ändrad karaktär. Bland
annat den visuella påverkan och påverkan av ljud från vindkraftverken kan leda
till att man väljer bort att vistas i områdena. En konsekvens av detta kan bli att
man väljer att ta bilen till exempelvis Bredfjället istället för att röra sig i sitt direkta
närområde.
Den visuella påverkan på riksintresse för friluftslivet på Bredfjället blir generellt låg men vindkraftverk som planeras i området Ljungskile Hoven kommer
att vara synliga från friluftsgården Norra Fjället och från markerna kring Skarsjön.
Flera vindkraftverk kommer även att vara synliga från utsiktstornet på Bredfjället.
I de utredningar som beskrivs i Del 3 under rubriken Miljökonsekvenser – Friluftsliv och turism framkommer det att större delen av turisterna i de undersökta
områdena inte lade märke till vindkraftverken. Turismen i Uddevalla kommun
är framförallt knuten till kusten och båtlivet samt till handelsområdet vid Torp,
så kallad shoppingturism. Eftersom vindkraftverken inte planeras till kustområdet kommer det med stor sannolikhet inte att uppkomma några konflikter med
den kustorienterade turismen. Inte heller förväntas några kumulativa effekter på
shoppingturismen.
Lokala ingrepp i kulturmiljön i södra delena av Uddevalla kommun kommer att
öka ifall vindparkerna byggs. Samtliga parker planeras inom relativt likartade områden som utgörs av skogsbeklädda höjder som är en del av de historiska utmarkerna. För samtliga områden har arkeologiska utredningar företagits. Verkplatser
och vägdragningar har ändrats för att minska påverkan på fornlämningar och
kulturmiljöer utifrån de rekommendationer som föreslås i utredningarna. Således
har stor hänsyn tagits till de lokala förutsättningarna. I den här delen av kommunen har emellertid Ljungskilebygdens hembygdsförening genomfört en omfattande inventering av torpmiljöer. I och med att ingrepp sker i de här miljöerna
kommer en viss påverkan att ske i ett större perspektiv. Påverkan behöver i sig
inte vara negativ. Flera av torplämningarna ligger idag avsides och i och med att
vägar byggs i områdena så underlättas besök. En negativ effekt kan dock vara att
upplevelsen av miljöerna blir påverkad när den ödsliga belägenheten försvinner.
93
Den kumulativa effekten av att fler vindkraftverk och fler vägar anläggs inom
södra delen av Uddevalla kommun innebär en större förlust av naturmijöer totalt
sett. Vägar och verksplatser kan lokalt utgöra barriärer för olika djur och växter.
Den mark som tas i anspråk förändras vilket kan minska livsmiljöernas kvalitet
inom området. Andel hårdgjord yta i skogsmark kommer att öka. Samtliga parker
planeras inom relativt likartade områden som utgörs av skogsbeklädda höjder.
Till största del är det produktionsskog med låga naturvärden som påverkas men
en del miljöer med lite högre naturvärden berörs i viss mån. Om all etablering i
området sker med stor lokal hänsyn vid väganläggning vad gäller hydrologi och
undvikande av av speciellt utpekade hänsynspunkter, bedöms det totala ingreppet som måttligt.
Store mosse, som är riksintresseområde för naturvård, kommer att påverkas
främst av vindparkerna Ljungskile Norra och Forshälla/delområde Sörskogen.
Planering av vägar har samordnats för vindparkerna för att minska påverkan på
Store mosse. Även projekt Hoven kan nyttja denna infartsväg. De kumultaiva effekterna minskas genom att infartsvägarna samordnas mellan parkerna Forshälla/delområde Sörskogen, Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven.
Vindkraft etableras i flera områden där nattskärra förekommer. Främst kan
man tänka sig att det är temporära störningar vid byggnation under häckningstid som kan vara negativ för arten. För vindpark Ljungskile Norra och de andra
vindparkerna i Bohuslän kommer hänsyn att tas så att ingen byggnation sker i
områden med häckande nattskärra under häckningsperioden. Nattskärra häckar
relativt allmänt i hällmarksmiljöer i Bohuslän. Den kumulativa effekten på arten
bedöms bli begränsad.
På våren sträcker fåglar genom Vassbodalen (som fungerar som en ledlinje genom landskapet). Vindparken Ljungskile Hoven planeras söder om dalen. Det är
som närmast cirka 2,2 kilometer mellan verk i Ljungskile Norra och Hoven. Verken
byggs på åsarna, ej i omedelbar närhet till dalgången. Om båda parkerna byggs
kommer det att finnas vindkraftverk på båda sidorna om sträckleden. Avståndet
mellan verk är såpass stort att påverkan på de sträckande fåglarna i Vassbodalen
bedöms bli liten.
Fiskgjusar som häckar längre inåt land kan flyga till havet för att födosöka.
Vassbodalen kan då troligen fungera som en ledlinje då gjusarna passerar flera
fiskesjöar på väg till havet. Inom de planerade vindparkområdena finns tjärnar
som sannolikt inte är några bra fiskevatten.
Det planeras flera vindparker regionalt men de kumulativa effekterna för fladdermusfaunan bedöms ändå som relativt begränsade. Det finns inga uppenbara
migrationsstråk som knyter samman de olika vindparkerna och förutsättningarna för gynnsamma fladdermuslokaler bedöms som låga i samtliga vindparker.
Kumulativa effekter - Resurser
Vindenergiresurserna är mycket goda inom hela området. Vindparkerna tar väl
tillvara vindenergin i området. De 30 verk som planeras i dessa sex områden
kan tillsammans ge ett tillskott av förnyelsebar energi i en storleksordning om
cirka 214 GWh per år. Genom att producera 214 GWh förnyelsebar el bidrar
vindparkerna till regeringens mål om 50% förnyelsebar el till 2020. Vindparkerna kommer tillsammans producera cirka 1% av det mål om 20 TWh el från
landbaserad vindkraft år 2020 som Riksdagen har antagit. Den producerade
94
Tabell 11. Kumulativa miljöeffekter.
MILJÖASPEKT
Boendemiljö
PÅVERKAN
Huvudförslag Kumulativt
KOMMENTAR
Positiv påverkan
Stor
Måttlig Liten
Ljud- och ljusmiljön kommer att förändras.
Hänsyn har tagits till närboende.
Negativ påverkan
Stor
Måttlig Liten
Ingen påverkan
Landskapsbild
Landskapsbilden i omgivningarna förändras.
Synbarheten varierar dock, störst blir påverkan
vid Kolbengtserödssjön och Råane.
Kulturmiljö
Påverkan på kulturmiljön i form av
kulturlandskapet behandlas under Landskapsbild.
Påverkan på fornlämningar, kulturmiljöer och
kyrkor är generellt låg.
Friluftsliv
Påverkan på friluftslivet för huvudalternativet
bedöms som begränsad. De kumulativa
effekterna blir måttliga i och med att större
områden tas i anspråk för vindkraften.
Naturmiljö och
Fågelliv
Påverkan på naturmiljön för huvudalternativet
bedöms som begränsad med den hänsyn som
tagits vid utformningen av parken. Vid en
maximal utbyggnad finns en viss risk att för
negativ påverkan på fågellivet.
Naturresurser
Vindresursen i riksintresseområden för vindbruk
tas tillvara.
Klimat
Förnyelsebar energi produceras vilket bidrar till
minskade utsläpp av växthusgaser. Kumulativt
ökar den positiva påverkan på klimatet.
Användningen av lokala kraftverk som eldas med
fossila bränslen kan minskas.
elen täcker närmare hälften av den lokala elkonsumtionen i Uddevalla kommun.
I relation till tidigare stycken angående elförbrukning kan det vara värt att notera att de sex vindparkerna tillsammans producerar elkraft motsvarande hushållsel för cirka 35 500 villor (beräknat på en årlig förbrukning av hushållsel om
cirka 6 000 kWh, Energimyndigheten och SCB 2009). Elproduktionen om 214 GWh
kan också jämföras med att 84 000 elbilar kan köra 1 500 mil/år (beräknat på en
förbrukning om 1,7 kWh/mil, Electroengine 2009).
I jämförelse med importerad kolkraft beräknas de sex vindparkerna (med gemensam beräknad produktion om cirka 214 GWh per år) i genomsnitt kunna
minska de årliga utsläppen med cirka 181 900 ton koldioxid, 80 ton svaveldioxid,
556 ton kväveoxider och 21 ton stoft. Detta utgör en inte obetydlig del i arbetet
med att minska utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen.
Den stora etableringen av vindkraftverk skulle göra det möjligt att fasa ut äldre,
fossilbaserade kraftverk, till exempel det i Stenungsund. Den kumulativa effekten
som flera vindparker etablerade inom riksintresse för vindbruk ger är positiv.
95
De kumulativa effekterna på markanvändningen medför att en större arealer skogs- och hällmark tas i anspråk för vindkraften och att fler områden får en
förändrad infrastrukturell karaktär. Fler vägar kommer att byggas i skogsmark
vilket underlättar för skogsbruket. Påverkan är reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verken monteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitt
tidigare tillstånd.
Några kumulativa effekter på jakt förväntas inte uppstå.
Under byggfasen kommer många tunga transporter genomföras både vad
gäller vägbyggnation samt vid byggnation av verksplatser och resning av verken. Olägenheter vid byggnationerna kan till exempel bestå av bullerstörningar
och vid vissa tipunkter avstängning av vägavsnitt för skrymmande transporter.
Sprängningsarbete och skogsavverkning är andra aktiviteter som kan komma
att påverka. De kumulativa effekterna innebär att belastningen på de befintliga vägnätet i området tidvis kommer att blir större och under vissa intensiva
byggskeden hårt. Samordningsvinster kan göras mellan de olika vindparkerna
samtidigt som detta kan medföras att vissa områden kommer bli mer belastade
med störningar periodvis.
Tabell 11 beskriver påverkan för huvudförslaget i projekt Ljungskile Norra jämfört med de kumulativa effekterna av en större sammanhängande etablering enligt den pågående projekteringen i området.
Åtgärder
De kumulativa effekterna gör att vindkraftetableringen påtagligt förändrar miljön i närområdet. Både vad gäller landskap, boende, fågelliv och naturmiljö,
område för det allmänna friluftslivet och naturvården kan de kumulativa konsekvenserna mildras genom färre antal verk etableras.
För att minska de kumulativa effekterna i den här delen av Uddevalla kommun
kan någon vindpark strykas ur den fortsatta planeringen alternativt väljs lägre
vindkraftverk.
Om samtliga vindparker byggs blir ett stort område för det allmänna friluftslivet påverkat. En av vindparkerna, Ljungskile Hoven påverkar även riksintresseområde för friluftslivet på Bredfjället.
Påverkan på friluftslivet mildras framförallt genom att något eller några områden utgår ur planeringen. För kulturmiljön är det framförallt visuell påverkan och
de lokala intrången i miljöerna som ger negativa effekter. Den minskade påverkan som lägre verk ger är relativt liten, och det gäller även påverkan av skugga,
ljus och ljud. För att minska påverkan av skuggor på fastigheter kommer verken
regleras så att skuggtider inte överskrider rekommenderade värden. Påverkan
på landskapsbilden blir lokalt ganska likvärdig med lägre vindkraftverk men sett
till de kumulativa effekterna över hela området minskar synbarheten något.
Att välja lägre verk får konsekvenser främst avseende energiproduktionen,
som minskar. Detsamma gäller ifall något projekt stryks ur fortsatt planering. Utnyttjandegraden av riksintresse för vindbruk blir lägre.
96
SAMMANFATTNING
PROJEKTBESKRIVNING1
UTREDNINGSALTERNATIV2
MILJÖKONSEKVENSER3
KUMULATIVA EFFEKTER4
SAMRÅD5
KÄLLOR
BILAGOR
Del 5: Tillståndsprövning och samråd
Tillståndsprövning
Den verksamhet som planeras är tillståndspliktig enligt miljöbalken (MB). Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet
att påverka kommande beslut.
Samråd
Samrådsprocessen ska genomföras innan ansökan upprättas och lämnas till
länsstyrelsen. Under samrådet ska sökanden lämna upplysningar till berörda,
så att de ges möjlighet att förbereda frågor och synpunkter. Synpunkter som
framkommit under samrådet har beaktats i arbetet med framtagandet av MKBn.
Avgränsningan MKBn har gjorts enligt det som redovisas i avsnittet Avgränsning
i inledningen av kapitel 3: Miljökonsekvenser.
Samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Uddevalla kommun har
hållits den 26 januari 2011. Samrådsutställning för allmänheten har hållits den
13 – 21 maj 2011 i Kulturens Hus, Ljungskile. Inbjudan skickades till alla fastighetsägare inom 1,5 kilometer från vart och ett av de planerade vindkraftverken
inom vindpark Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven, samt till berörda föreningar i närområdet. Allmänheten får kännedom om projektet genom annons i
Bohusläningen och genom information på vår hemsida. Vid vissa tidpunkter var
utställningen bemannad med personal från Rabbalshede Kraft.
Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Trafikverket, Trollhättans Flygplats, Backamo Flygplats, Terracom, Telia Sonera, Tele2, Telenor, 3GIS,
Post- och Telestyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket,
Kammarkollegiet, Movab (kalkningsföretag), Turistbyrå och Bygdekooperativ.
Även Bohusläns museum, Ljungskileortens Hembygdsförening, Ljungskile
LRF, Naturskyddsföreningen i Uddevalla, Ljungskile FK, Ljungskile Friluftsfrämjande, Ljungskile Jaktvårdskrets, Föreningen föryngra Funneshultsjön, SKF Härvan och Ljungskile Företagarförening har inbjudits till samråd. Bohusläns Museum anser att noggranna förstudier, med fokus på fornlämningar, kulturmiljöer
och landskapet i ett större perspektiv är av vikt i MKB-arbetet. Ljungskile LRF vill
lyfta fram de positiva fördelarna med att vägar byggs i skogsmark med aktivt
skogsbruk. Övriga tillfrågade föreningar har inte svarat.
Hur samrådet i övrigt har genomförts framgår av samrådsredogörelsen som
lämnas in tillsammans med tillståndsansökan för projektet. De synpunkter (från
remissinstanser och närboende) som framkommit i denna process har beaktats i
arbetet med framtagandet av MKB:n. För en fullständig redogörelse av yttranden
som inkommit hänvisas till den samrådsredogörelse som lämnas in tillsammans
98
med ansökan. Som exempel har bland annat en särskild inventering av områdets fågel- och fladdermusfauna h genomförts och inarbetats i denna MKB. Antal verk har minskats med hänsyn till naturvärden och närboende. Fotomontage
har tagits fram för att visa exempel på hur landskapsbilden förändras.
Det fortsatta prövningsförfarandet
För dem som är berörda av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattad sammanfattning av denna process. För utförligare information kontakta länsstyrelsen.
•Ansökan med bland annat miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse inlämnas till länsstyrelsen.
•Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan.
•Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges möjlighet att yttra sig
till länsstyrelsen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Det räcker inte med att du lämnat synpunkter till sökanden i samrådsskedet.
•Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd med
flera.
•Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem.
•Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utformar ett beslutsförslag för verksamheten. I det fall det anses behövligt sänds beslutsförslaget till sökanden, kommunens miljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande.
•Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut.
•Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda.
Överklagan inlämnas till länsstyrelsen.
•Överklagan avgörs av Mark- och miljödomstolen.
Synpunkter
Om ni vill ha ytterligare information, ställa frågor eller framföra synpunkter är
ni välkomna att kontakta projektören. Ni är också välkomna att lämna allmänna
upplysningar om sådant som bör tas upp i den fortsatta planeringen. Kontaktuppgifter finns på sida 2 i denna handling.
99
SAMMANFATTNING
PROJEKTBESKRIVNING1
UTREDNINGSALTERNATIV2
MILJÖKONSEKVENSER3
KUMULATIVA EFFEKTER4
SAMRÅD
KÄLLOR
BILAGOR
5
Källor
Källor
Litteratur
Ahlén, Ingemar
2002
Ahlén, Ingemar
2008
Andersson, Linda och Grahn-Danielson,
Benjamin
2011
Andersson, Linda och Olsson, Karin
2010a Projekt Forshälla, Uddevalla kommun
Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning.
Kulturhistoriska rapporter 67. Rio Kulturkooperativ.
2010b Projekt Forshälla
Kompletterande arkeologisk utredning och
naturvärdesbedöming. Rapport 2010:3. Rio
Kulturkooperativ.
2008 Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at
windturbines. Current Biologi Vol 18 No 16.
2007 Vindkraftshandboken. Remissversion 2007-08-31.
2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av
vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden.
2009 Causes of Bat Fatalities at Wind Turbines: Hypotheses and
Predictions. Journal of Mammalogy 90(6):1330-1340.
1994 Habitat use, home-range and activitypattern of the northern
bat, Eptesicus nilssoni, in a hemiboreal coniferous forest.
Mammalia 58(4): 535-548.
2009 Energistatistik för småhus 2007. ES 2009:1.
2004 Habitat selection in a colony of Barbastella barbastellus in
south Sweden. Examensarbete, SLU, Uppsala.
2011 Fåglar vid Ljungskile Norra. Inventering inför planerad vindpark. Rio Kulturkooperativ. I manus.
2002 Kulturhistoriskt viktiga miljöer, kulturarvsplan Lilla Edets
kommun.
2010 Förslag till ÖP Lilla Edets kommun. Utställningshandling
2011.
2011 Vindbruksplan Lilla Edets kommun. Antagandehandling
2011.
2010 Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och
modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning
och ljudisolering."
2010 Lavfrekvent støj fra store vindmøller", Sektion for Akustik,
Aalborg Universitet.
1978 Riktvärden för externt industribuller. Råd och riktlinjer.
1978:5. Omtryck 1983.
2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport 5513.
2001 Ljud från landbaserade vindkraftverk.
Andersson, Linda och Olsson, Karin
Baerwald, Erin F; Dámours, Genevieve
H; Klug, Brandon J; Barclay, Robert M R
Boverket
Boverket
Cryan P M; Barclay R M R
de Jong, Johnny
Energimyndigheten och SCB
Eriksson, A
Gerre, Lars
Lilla Edet kommun
Lilla Edet kommun
Lilla Edet kommun
Lindkvist, Per
Möller, Henrik och Pedersen, Christian
Sejer
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket, Boverket,
Energimyndigheten
Pettersson, Stefan
Rydell J; Bach L, Duborg-Savage M-J;
Green M; Rodriguese L; Hedenström A
102
2011
Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Flora och
Fauna 97 (3): 14-21. Refererad i Naturvårdsverket, 2006,
Vindkraftverk på land, Branschfakta, utgåva 2.
Vindkraft – ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse
Nr 1 2008, s 10-11. Centrum för biologisk mångfald.
Projekt Ljungskile Norra. Arkeologisk utredning och
naturvärdesbedömning. Rio Kulturkooperativ. I manus.
Fladdermössr vid Ljungskile Norra och Hoven. Inventering
inför planerade vindparker. Rio Kulturkooperativ. I manus.
2010a Bat mortality at wind turbines in nothwestern Europe. Acta
Chiropterologica 12(2): 261-274.
Rydell J; Bach L, Duborg-Savage M-J;
Green M; Rodriguese L; Hedenström A
Rydell J; Engström H; Hedenström A;
Kyed Larsen J; Pettersson J; Green M
2010b Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insects
migration? European Journal of Wildlife Research 56(6):
823:827.
2011 Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En
syntesrapport. Rapport 6467. November 2011.
Naturvårdsverket och Vindval.
Räddningsverket och
Energimyndigheten
2007
Nya olycksrisker i framtida energisystem. Nya olycksrisker
som kan uppstå i ett framtida diversifierat
energiförsörjningssystem.
Svensk Vindenergi
Transportstyrelsen
2009
2010
Uddevalla kommun
2002
Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter.
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
markering av föremål som kan utgöra fara för luftfarten.
Transportstyrelsens författningssamling. TSFS 2010:155.
Kulturmiljövårdsprogram Uddevalla kommun.
Uddevalla kommun
2007
Fördjupad översiktsplan Ljungskile.
Uddevalla kommun
Uddevalla kommun
2010
2011
Uddevalla Natur- och Kulturguide
2007
Widemo, Fredrik
2007
Översiktsplan Uddevalla kommun.
Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk. Tillägg till
översiktsplan för Uddevalla kommun. Utställningshandling
november 2007, reviderad april 2010 och juni 2011.
Uddevalla Natur- och Kulturguide. Bohusläns museum
förlag.
Värt att veta... Om vilt och vindkraft. Svenska
jägareförbundet.
Digitala källor
SCB
Electroengine
2011
2009
Energimyndigheten
2011
FMIS
2011
www.scb.se Besökt 2011-12-05
www.electroengine.se/docs/produktblad_Aero.pdf
www.electroengine.se/docs/produktblad_SportCombi.pdf
www.energimyndigheten.se
Besökt 2011-12-05
FMIS – Fornminnesinformationssystemet www.fmis.raa.se
2008
Besökt december 2011
Besökt november 2010
Glasgow Caledonian University;
Moffatcentre; Cogentsi
Ljungskile FK
2011
Länsstyrelsen
2011
Miljömålsportalen
2011
Regeringskansliet
Riksantikvarieämbetet
2009
2011
Skogsstyrelsen
2011
Uddevalla Energi
Vattenfall
2011
2011
Ljungskile friluftsklubb
www.ljungskilefk.se
Besökt 2011-12-13
Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://www.gis.lst.se/
Besökt december 2011
www.miljomal.nu
Besökt november 2011
http://www.regeringen.se/sb/d/11629/a/127884
Riksantikvarieämbetets information om Europeiska
landskapskonventionen
http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/landskap.html
Besökt december 2011
Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se
Besökt december 2011
www.uddevallaenergi.se Besökt 2011-12-05.
www.vattenfall.se Besökt 2011-12-05
103
Muntliga källor
Green, Martin
104
2010
Forskare. Biologiska institutionen, Lunds Univeristet.
SAMMANFATTNING
PROJEKTBESKRIVNING1
UTREDNINGSALTERNATIV2
MILJÖKONSEKVENSER3
KUMULATIVA EFFEKTER
4
SAMRÅD5
KÄLLOR
BILAGOR
Bilaga 1. Teknisk beskrivning
Technical
specifications
Rotor
Diameter
Swept area
Rotor speed
Power regulation
Yaw system
101 m
8,000 m2
6-16 rpm
Pitch regulation with variable speed
Blades
Type
Length
B49
49 m
Aerodynamic brake
Type
Activation
Full-span pitching
Active, hydraulic
Transmission system
Gearbox type
Gearbox ratio
Gearbox oil filtering
Gearbox cooling
Oil volume
3-stage planetary/helical
1:91
Inline and offline
Separate oil cooler
Approximately 400 l
Mechanical brake
Type
Hydraulic disc brake
Generator
Type
Nominal power
Voltage
Cooling system
Asynchronous
2,300 kW
690 V
Integrated heat exchanger
6
106
Type
Active
Monitoring system
SCADA system
Remote control
WebWPS
Full turbine control
Tower
Type
Hub height
Cylindrical and/or tapered tubular
80 m or site-specific
Operational data
Cut-in wind speed
Rated power at
Cut-out wind speed
Maximum 3 s gust
3-4 m/s
12-13 m/s
25 m/s
55 m/s (standard version)
60 m/s (IEC version)
Weights
Rotor
62 tons
Nacelle
82 tons
Tower for 80-m hub height 162 tons
4
1
5
6
7
8
9
10
12
11
13
3
2
14 15
16 17
18
19
Sales power curve
Nacelle arrangement
The calculated power curve data are valid for standard
conditions of 15 degrees Celsius air temperature, 1013 hPa
air pressure and 1.225 kg/m3 air density, clean rotor blades
and horizontal, undisturbed air flow. The calculated curve
data are preliminary.
1.
Spinner
10. Coupling
2.
Spinner bracket
11. Generator
3.
Blade
12. Service crane
4.
Pitch bearing
Power [kW]
5.
Rotor hub
13. Meteorological
sensors
6.
Main bearing
7.
Main shaft
8.
Gearbox
9.
Brake disc
2200
2000
1800
1600
1400
1200
20
14. Tower
15. Yaw ring
16. Yaw gear
17. Nacelle bedplate
18. Oil filter
1000
800
19. Canopy
600
20. Generator fan
400
200
0
0
5
10
15
20
Wind [m/s]
7
107
108
109
BERGSFÖRANKRAT
BETONGFUNDAMENT
110
111
Ställverk, Nätstation
Mätkiosk
Nätstation - E-gräns 588 m
Kopplingskåp
Uddevalla Energi schaktar
Uddevalla Energi lägger kabel
RKAB schaktar
Uddevalla Energi lägger kabel
Sörskogen
IKN-nät
Vindkraftverk
E-gräns - Mätkiosk Norra 3830 m
Mätkiosk Norra
N 6466725
E 1273925
Ljungskile Norra
1
2
6
5
3
4
Mätkiosk Norra - Mätkiosk Hoven 3510 m
Mätkiosk Hoven
N 6464142
E 1275320
3
Ljungskile Hoven
4
2
1
Godkänd av
Projekt
Ljungskle Norra och Hoven
Nätanslutning IKN-nät
112
Ritad av
Ritningsnr.
MJO
Blad
1
Datum
2011-11-03
Revision
A
Bilaga 2. Ljudberäkning
På följande sidor visas resultatet av de ljudberäkningar som har utförts. Ljudberäkningarna görs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i ”Ljud
från landbaserade vindkraftverk 2001”. Beräkningen är gjord i WindPRO version
2.7 vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra länder
vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. För beräkningarna har uppgifter baserade på verk utifrån verk Simens SWT-2.3-101-2 300 som har 2,3 MW
effekt, en tornhöjd på 119,5 meter och en rotordiameter om 101 meter. Alla beräkningarna inkluderar planerade verk vid Forshälla (3 delområden), Ljungskile
Hoven och Stenshult och beskriver därmed de kumulativa effekterna. Uppgifter
om dessa verk och dess ljudnivåer har erhållits från Siemens. I ljudberäkningen
tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation.
Källjudet från vindkraftverken i ljudberäkningen varierar mellan 103-105dB
beroende vad som bedömts optimalt och möjligt för området. Om vindparkerna
får tillstånd att etableras kommer nya ljud och skuggberäkningar att göras för
att undersöka vad som är optimalt utifrån de vindkraftverk som då är aktuella
att etablera. Källjudet från vindkraftverken kan då komma att ändras utifrån det
som angivits i denna MKB, oavsett källjud skall dock riktvärdet på 40dB(A) mot
närboende inte överskridas. I ljudberäkningen har vindpark Ljungskile Hoven ett
högre källjud på vindkraftverken eftersom det är längre avstånd till närliggande
bostäder och fritidshus.
De beräknade värdena bygger på att det blåser från alla håll samtidigt, vilket
innebär att ljudnivåerna i verkligheten blir lägre.
Kartan på sidan 115 visar ljudutbredningen från vindkraftverken på Ljungskile
norra tillsammans med vindkraftverken på några av vindkraftverken vid Forshälla/sörskogen och Ljungskile Hoven. Huvudresultatet för ljudberäkningen visas
på sidorna 116-117. Kartan på sidan 118 visar ljudutbredning för samtliga planerade verk i södra Uddevalla kommun. På sidorna119-120 finns huvudresultatet
för ljudberäkningarna för den alternativa utformningen.
114
Ljudberäkning – Huvudalternativ
Projekt:
Södra uddevalla
WindPRO version 2.7.473 jun 2010
Beskrivning:
Utskrift/Sida
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Användarlicens:
Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
DECIBEL - Karta 8,0 m/s
2011-11-03 14:13 / 1
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Martin Pettersen / [email protected]
Beräknat:
2011-11-03 14:08/2.7.473
Beräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla
Nytt vindkraftverk
40,0 dB(A)
0
500
1000
1500
2000 m
Karta: , Utskriftskala 1:27 500, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 849 Nord: 6 461 735
Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s
Ljudkänsligt område
Höjd över havet från aktivt linjeobjekt
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
115
Projekt:
Södra uddevalla
WindPRO version 2.7.473 jun 2010
Beskrivning:
Utskrift/Sida
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Användarlicens:
Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
2011-11-03 14:14 / 1
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Martin Pettersen / [email protected]
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Beräknat:
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-11-03 14:08/2.7.473
DECIBEL - Huvudresultat
Beräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla
SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN
LANDBASERADE VINDKRAFTVERK
Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk
rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001
(ISBN 91-620-6249-2)
Råhetsklass: 1,5
Råhetslängd: 0,055
K: 1.0 dB/(m/s)
Skala 1:75 000
Ljudkänsligt område
Nytt vindkraftverk
VKV
RN
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Öst
Nord
RN
1 274 602
1 274 534
1 274 979
1 275 465
1 275 692
1 275 969
1 276 471
1 276 715
1 277 057
1 276 512
1 276 986
1 277 332
1 278 239
1 277 513
1 274 536
1 273 984
1 273 488
1 273 589
1 274 259
1 274 146
1 273 618
1 273 832
1 273 425
1 273 156
1 279 456
1 279 002
1 280 025
1 279 470
1 280 207
1 280 826
6 463 466
6 463 945
6 464 174
6 464 049
6 473 175
6 472 739
6 472 394
6 471 886
6 471 623
6 471 264
6 471 148
6 470 862
6 468 569
6 468 582
6 468 646
6 468 515
6 468 318
6 468 798
6 469 066
6 466 469
6 466 511
6 466 106
6 465 896
6 466 249
6 466 764
6 466 585
6 466 554
6 466 272
6 466 129
6 465 935
Z
Raddata/Beskrivning
[m]
170,0 Ljungskile Hoven - verk nr 1
160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 2
160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 3
143,8 Ljungskile Hoven - verk nr 4
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
125,4 Forshälla - delområde Nybygget
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
140,0 Forshälla - delområde Nybygget
137,9 Forshälla - delområde Nybygget
115,4 Forshälla - delområde Jättesås
132,0 Forshälla - delområde Jättesås
120,2 Forshälla - delområde Sörskogen
148,0 Forshälla - delområde Sörskogen
140,0 Forshälla - delområde Sörskogen
130,4 Forshälla - delområde Sörskogen
120,0 Forshälla - delområde Sörskogen
135,1 Ljungskile Norra - verk nr 1
140,0 Ljungskile Norra - verk nr 2
150,0 Ljungskile Norra - verk nr 3
150,0 Ljungskile Norra - verk nr 4
140,0 Ljungskile Norra - verk nr 5
130,0 Stenshult - verk nr 1
125,0 Stenshult - verk nr 2
140,0 Stenshult - verk nr 3
135,0 Stenshult - verk nr 4
130,0 Stenshult - verk nr 5
130,0 Stenshult - verk nr 6
VKV typ
Giltig Tillverkare Typ-generator
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
Effekt,
nominell
[kW]
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
Ljuddata
Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn
Vindhastighet
Status
Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata
av
toner
[m]
[m]
[m/s]
[m]
[dB(A)]
101,0
119,5
EMD Level 2 - Calculated - 05-2010
8,0 ExtraPolerad
119,5
104,9
Nej
Ja
*)
101,0
119,5
EMD Level 2 - Calculated - 05-2010
8,0 ExtraPolerad
119,5
104,9
Nej
Ja
*)
101,0
119,5
EMD Level 2 - Calculated - 05-2010
8,0 ExtraPolerad
119,5
104,9
Nej
Ja
*)
101,0
119,5
EMD Level 2 - Calculated - 05-2010
8,0 ExtraPolerad
119,5
104,9
Nej
Ja
*)
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 103,0 dB
8,0
103,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 103,0 dB
8,0
103,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 103,0 dB
8,0
103,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
*)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användaren
Beräkning Resultat
Ljudnivå
Ljudkänsligt område
No.
Namn
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
RN
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (25)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (26)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (27)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (28)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (29)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (30)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (31)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (32)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (33)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (34)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (35)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (36)
Fortsättning på nästa sida...
Öst
1 272 146
1 272 410
1 272 497
1 272 296
1 272 210
1 272 507
1 272 558
1 273 838
1 274 140
1 274 637
1 274 800
1 274 549
Nord
Z
[m]
6 466 820 60,0
6 466 781 87,1
6 466 890 70,0
6 467 021 63,6
6 467 350 71,1
6 467 196 70,0
6 467 630 90,0
6 467 603 81,6
6 467 209 100,0
6 465 962 77,3
6 465 692 80,0
6 465 417 52,9
Imissionshöjd
[m]
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
Krav
Ljud
[dB(A)]
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
Ljudnivå Kraven uppfyllda ?
Från
Ljud
VKV
[dB(A)]
35,0
Ja
36,6
Ja
36,8
Ja
35,4
Ja
34,6
Ja
36,1
Ja
36,0
Ja
39,7
Ja
39,6
Ja
39,3
Ja
37,6
Ja
38,1
Ja
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
116
Projekt:
Södra uddevalla
WindPRO version 2.7.473 jun 2010
Beskrivning:
Utskrift/Sida
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Användarlicens:
Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
2011-11-03 14:14 / 2
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Martin Pettersen / [email protected]
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Beräknat:
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-11-03 14:08/2.7.473
DECIBEL - Huvudresultat
Beräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla
...fortsättning från föregående sida
Ljudkänsligt område
No.
Namn
M
N
O
P
Q
R
S
T
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (37)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (38)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (39)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (40)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (41)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (44)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (45)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (46)
Avstånd (m)
VKV
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
A
4158
3738
3877
4324
7277
7046
7055
6822
6869
6230
6493
6575
6339
5649
3008
2500
2011
2448
3083
2031
1504
1831
1578
1161
7310
6860
7884
7345
8091
8725
RN
B
3975
3544
3661
4099
7187
6940
6928
6678
6711
6077
6326
6394
6097
5412
2828
2342
1877
2336
2939
1764
1238
1575
1347
917
7046
6595
7619
7079
7825
8459
C
4020
3581
3680
4109
7050
6802
6789
6538
6572
5937
6187
6257
5982
5294
2691
2203
1738
2198
2800
1702
1184
1548
1360
920
6960
6512
7536
7000
7748
8384
D
4237
3804
3912
4344
7029
6796
6804
6572
6621
5981
6247
6333
6141
5445
2767
2254
1761
2198
2835
1930
1417
1788
1594
1155
7164
6720
7743
7213
7961
8599
E
4562
4123
4214
4636
6786
6570
6603
6393
6461
5816
6102
6210
6151
5444
2662
2122
1603
1999
2672
2127
1639
2044
1895
1452
7270
6835
7855
7339
8090
8731
F
4279
3832
3905
4320
6774
6535
6537
6301
6348
5709
5973
6060
5894
5195
2494
1980
1490
1933
2562
1794
1306
1716
1592
1149
6963
6524
7546
7025
7774
8415
G
4639
4182
4220
4613
6369
6143
6165
5949
6015
5370
5655
5765
5758
5046
2224
1678
1157
1558
2226
1967
1542
1987
1939
1505
6952
6528
7544
7044
7795
8440
H
4207
3723
3614
3908
5872
5561
5467
5159
5150
4533
4741
4778
4505
3803
1255
924
796
1221
1522
1175
1114
1497
1756
1516
5680
5263
6275
5787
6537
7184
Öst
Nord
1 274 168
1 274 072
1 273 654
1 273 676
1 273 933
1 272 524
1 272 748
1 272 740
I
3771
3288
3149
3426
6165
5825
5685
5339
5291
4698
4860
4851
4319
3642
1491
1315
1287
1682
1861
740
872
1145
1495
1375
5335
4902
5921
5412
6162
6806
J
2496
2020
1820
2084
7290
6907
6688
6278
6156
5624
5693
5592
4446
3890
2686
2635
2621
3024
3127
706
1158
818
1214
1509
4885
4409
5420
4843
5572
6189
Z
Imissionshöjd
[m]
6 464 887 51,3
6 465 178 73,6
6 465 227 60,0
6 464 771 50,0
6 464 501 46,1
6 465 145 110,0
6 465 480 106,8
6 465 644 111,6
K
2235
1767
1528
1772
7536
7143
6907
6483
6346
5829
5878
5757
4484
3964
2966
2939
2936
3334
3417
1016
1438
1053
1390
1736
4778
4296
5295
4706
5424
6031
L
1951
1472
1315
1646
7842
7459
7237
6822
6694
6168
6228
6115
4853
4337
3229
3149
3089
3515
3661
1127
1437
995
1222
1623
5089
4604
5593
4995
5703
6299
M
1486
1010
1080
1544
8427
8056
7852
7448
7330
6794
6866
6761
5489
4984
3777
3633
3498
3954
4180
1582
1715
1265
1253
1697
5611
5123
6089
5480
6165
6740
[m]
N
1792
1317
1353
1793
8159
7795
7604
7210
7103
6557
6643
6553
5373
4840
3499
3338
3194
3652
3892
1293
1408
958
966
1409
5613
5127
6110
5508
6209
6797
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
O
2000
1555
1693
2161
8205
7860
7701
7329
7245
6679
6794
6729
5674
5113
3531
3304
3095
3571
3886
1336
1284
897
707
1137
6002
5518
6508
5909
6615
7207
Krav
Ljud
[dB(A)]
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
P
1600
1190
1433
1929
8643
8292
8120
7737
7641
7086
7185
7104
5937
5408
3970
3757
3552
4028
4335
1762
1741
1344
1153
1567
6114
5626
6594
5985
6670
7244
Ljudnivå Kraven uppfyllda ?
Från
Ljud
VKV
[dB(A)]
38,5
Ja
38,4
Ja
39,2
Ja
37,3
Ja
38,6
Ja
35,1
Ja
38,0
Ja
39,2
Ja
Q
1232
819
1096
1597
8850
8486
8291
7891
7777
7238
7314
7212
5923
5428
4188
4014
3843
4311
4576
1979
2034
1608
1484
1913
5968
5480
6428
5813
6481
7040
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
R
2671
2341
2640
3138
8633
8339
8254
7938
7907
7304
7480
7470
6662
6059
4038
3673
3317
3805
4288
2094
1750
1623
1173
1272
7119
6636
7632
7037
7746
8340
117
S
2737
2355
2585
3071
8239
7941
7852
7535
7503
6901
7077
7069
6300
5685
3636
3277
2933
3423
3891
1712
1349
1251
794
870
6830
6351
7356
6768
7487
8091
T
2866
2471
2679
3158
8088
7795
7712
7400
7374
6768
6951
6950
6228
5604
3498
3128
2776
3266
3744
1630
1233
1185
730
734
6809
6332
7341
6759
7483
8091
Ljudberäkning – Kumulativt
Projekt:
Södra uddevalla
WindPRO version 2.7.473 jun 2010
Beskrivning:
Utskrift/Sida
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Användarlicens:
Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
DECIBEL - Karta 8,0 m/s
2011-11-03 14:09 / 1
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Martin Pettersen / [email protected]
Beräknat:
2011-11-03 14:08/2.7.473
Beräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla
Nytt vindkraftverk
0
1
2
3
4 km
Karta: , Utskriftskala 1:70 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 323 448 Nord: 6 462 434
Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s
35,0 dB(A)
40,0 dB(A)
Höjd över havet från aktivt linjeobjekt
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
118
Ljudberäkning – Alternativ
Projekt:
Södra uddevalla
WindPRO version 2.7.473 jun 2010
Beskrivning:
Utskrift/Sida
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Användarlicens:
Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
2011-11-03 14:41 / 1
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Martin Pettersen / [email protected]
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Alternativ utformning med 150m totalhöjd.
Beräknat:
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-11-03 14:40/2.7.473
DECIBEL - Huvudresultat
Beräkning: Ljudberäkning alternativ utformning Ljungskile Norra
SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN
LANDBASERADE VINDKRAFTVERK
Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk
rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001
(ISBN 91-620-6249-2)
Råhetsklass: 1,5
Råhetslängd: 0,055
K: 1.0 dB/(m/s)
Skala 1:75 000
Ljudkänsligt område
Nytt vindkraftverk
VKV
RN
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Öst
Nord
RN
1 274 602
1 274 534
1 274 979
1 275 465
1 275 692
1 275 969
1 276 471
1 276 715
1 277 057
1 276 512
1 276 986
1 277 332
1 278 239
1 277 513
1 274 536
1 273 984
1 273 488
1 273 589
1 274 259
1 274 146
1 273 618
1 273 832
1 273 425
1 273 156
1 279 456
1 279 002
1 280 025
1 279 470
1 280 207
1 280 826
6 463 466
6 463 945
6 464 174
6 464 049
6 473 175
6 472 739
6 472 394
6 471 886
6 471 623
6 471 264
6 471 148
6 470 862
6 468 569
6 468 582
6 468 646
6 468 515
6 468 318
6 468 798
6 469 066
6 466 469
6 466 511
6 466 106
6 465 896
6 466 249
6 466 764
6 466 585
6 466 554
6 466 272
6 466 129
6 465 935
Z
Raddata/Beskrivning
[m]
170,0 Ljungskile Hoven - verk nr 1
160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 2
160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 3
143,8 Ljungskile Hoven - verk nr 4
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
125,4 Forshälla - delområde Nybygget
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
130,0 Forshälla - delområde Nybygget
140,0 Forshälla - delområde Nybygget
137,9 Forshälla - delområde Nybygget
115,4 Forshälla - delområde Jättesås
132,0 Forshälla - delområde Jättesås
120,2 Forshälla - delområde Sörskogen
148,0 Forshälla - delområde Sörskogen
140,0 Forshälla - delområde Sörskogen
130,4 Forshälla - delområde Sörskogen
120,0 Forshälla - delområde Sörskogen
135,1 Ljungskile Norra - verk nr 1
140,0 Ljungskile Norra - verk nr 2
150,0 Ljungskile Norra - verk nr 3
150,0 Ljungskile Norra - verk nr 4
140,0 Ljungskile Norra - verk nr 5
130,0 Stenshult - verk nr 1
125,0 Stenshult - verk nr 2
140,0 Stenshult - verk nr 3
135,0 Stenshult - verk nr 4
130,0 Stenshult - verk nr 5
130,0 Stenshult - verk nr 6
VKV typ
Giltig Tillverkare Typ-generator
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
Effekt,
nominell
[kW]
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
Ljuddata
Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn
Vindhastighet
Status
Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata
av
toner
[m]
[m]
[m/s]
[m]
[dB(A)]
101,0
119,5
EMD Level 2 - Calculated - 05-2010
8,0 ExtraPolerad
119,5
104,9
Nej
Ja
*)
101,0
119,5
EMD Level 2 - Calculated - 05-2010
8,0 ExtraPolerad
119,5
104,9
Nej
Ja
*)
101,0
119,5
EMD Level 2 - Calculated - 05-2010
8,0 ExtraPolerad
119,5
104,9
Nej
Ja
*)
101,0
119,5
EMD Level 2 - Calculated - 05-2010
8,0 ExtraPolerad
119,5
104,9
Nej
Ja
*)
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
99,5
USER Level 103,0 dB
8,0
103,0
Nej
Ja
101,0
99,5
USER Level 103,0 dB
8,0
103,0
Nej
Ja
101,0
99,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
99,5
USER Level 103,0 dB
8,0
103,0
Nej
Ja
101,0
99,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
101,0
119,5
USER Level 104,0 dB
8,0
104,0
Nej
Ja
*)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användaren
Beräkning Resultat
Ljudnivå
Ljudkänsligt område
No.
Namn
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (25)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (26)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (27)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (28)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (29)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (30)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (31)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (32)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (33)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (34)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (35)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (36)
Fortsättning på nästa sida...
RN
Öst
1 272 146
1 272 410
1 272 497
1 272 296
1 272 210
1 272 507
1 272 558
1 273 838
1 274 140
1 274 637
1 274 800
1 274 549
Nord
Z
[m]
6 466 820 60,0
6 466 781 87,1
6 466 890 70,0
6 467 021 63,6
6 467 350 71,1
6 467 196 70,0
6 467 630 90,0
6 467 603 81,6
6 467 209 100,0
6 465 962 77,3
6 465 692 80,0
6 465 417 52,9
Imissionshöjd
[m]
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
Krav
Ljud
[dB(A)]
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
Ljudnivå Kraven uppfyllda ?
Från
Ljud
VKV
[dB(A)]
35,0
Ja
36,6
Ja
36,8
Ja
35,5
Ja
34,6
Ja
36,1
Ja
36,0
Ja
39,7
Ja
39,6
Ja
39,4
Ja
37,7
Ja
38,1
Ja
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
119
Projekt:
Södra uddevalla
WindPRO version 2.7.473 jun 2010
Beskrivning:
Utskrift/Sida
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Användarlicens:
Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
2011-11-03 14:41 / 2
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Martin Pettersen / [email protected]
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Alternativ utformning med 150m totalhöjd.
Beräknat:
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-11-03 14:40/2.7.473
DECIBEL - Huvudresultat
Beräkning: Ljudberäkning alternativ utformning Ljungskile Norra
...fortsättning från föregående sida
Ljudkänsligt område
No.
Namn
M
N
O
P
Q
R
S
T
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (37)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (38)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (39)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (40)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (41)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (44)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (45)
Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (46)
Avstånd (m)
VKV
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
A
4158
3738
3877
4324
7277
7046
7055
6822
6869
6230
6493
6575
6339
5649
3008
2500
2011
2448
3083
2031
1504
1831
1578
1161
7310
6860
7884
7345
8091
8725
RN
B
3975
3544
3661
4099
7187
6940
6928
6678
6711
6077
6326
6394
6097
5412
2828
2342
1877
2336
2939
1764
1238
1575
1347
917
7046
6595
7619
7079
7825
8459
C
4020
3581
3680
4109
7050
6802
6789
6538
6572
5937
6187
6257
5982
5294
2691
2203
1738
2198
2800
1702
1184
1548
1360
920
6960
6512
7536
7000
7748
8384
D
4237
3804
3912
4344
7029
6796
6804
6572
6621
5981
6247
6333
6141
5445
2767
2254
1761
2198
2835
1930
1417
1788
1594
1155
7164
6720
7743
7213
7961
8599
E
4562
4123
4214
4636
6786
6570
6603
6393
6461
5816
6102
6210
6151
5444
2662
2122
1603
1999
2672
2127
1639
2044
1895
1452
7270
6835
7855
7339
8090
8731
F
4279
3832
3905
4320
6774
6535
6537
6301
6348
5709
5973
6060
5894
5195
2494
1980
1490
1933
2562
1794
1306
1716
1592
1149
6963
6524
7546
7025
7774
8415
G
4639
4182
4220
4613
6369
6143
6165
5949
6015
5370
5655
5765
5758
5046
2224
1678
1157
1558
2226
1967
1542
1987
1939
1505
6952
6528
7544
7044
7795
8440
H
4207
3723
3614
3908
5872
5561
5467
5159
5150
4533
4741
4778
4505
3803
1255
924
796
1221
1522
1175
1114
1497
1756
1516
5680
5263
6275
5787
6537
7184
Öst
Nord
1 274 168
1 274 072
1 273 654
1 273 676
1 273 933
1 272 524
1 272 748
1 272 740
I
3771
3288
3149
3426
6165
5825
5685
5339
5291
4698
4860
4851
4319
3642
1491
1315
1287
1682
1861
740
872
1145
1495
1375
5335
4902
5921
5412
6162
6806
J
2496
2020
1820
2084
7290
6907
6688
6278
6156
5624
5693
5592
4446
3890
2686
2635
2621
3024
3127
706
1158
818
1214
1509
4885
4409
5420
4843
5572
6189
Z
Imissionshöjd
[m]
6 464 887 51,3
6 465 178 73,6
6 465 227 60,0
6 464 771 50,0
6 464 501 46,1
6 465 145 110,0
6 465 480 106,8
6 465 644 111,6
K
2235
1767
1528
1772
7536
7143
6907
6483
6346
5829
5878
5757
4484
3964
2966
2939
2936
3334
3417
1016
1438
1053
1390
1736
4778
4296
5295
4706
5424
6031
L
1951
1472
1315
1646
7842
7459
7237
6822
6694
6168
6228
6115
4853
4337
3229
3149
3089
3515
3661
1127
1437
995
1222
1623
5089
4604
5593
4995
5703
6299
M
1486
1010
1080
1544
8427
8056
7852
7448
7330
6794
6866
6761
5489
4984
3777
3633
3498
3954
4180
1582
1715
1265
1253
1697
5611
5123
6089
5480
6165
6740
[m]
N
1792
1317
1353
1793
8159
7795
7604
7210
7103
6557
6643
6553
5373
4840
3499
3338
3194
3652
3892
1293
1408
958
966
1409
5613
5127
6110
5508
6209
6797
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
O
2000
1555
1693
2161
8205
7860
7701
7329
7245
6679
6794
6729
5674
5113
3531
3304
3095
3571
3886
1336
1284
897
707
1137
6002
5518
6508
5909
6615
7207
Krav
Ljud
[dB(A)]
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
40,0
P
1600
1190
1433
1929
8643
8292
8120
7737
7641
7086
7185
7104
5937
5408
3970
3757
3552
4028
4335
1762
1741
1344
1153
1567
6114
5626
6594
5985
6670
7244
Ljudnivå Kraven uppfyllda ?
Från
Ljud
VKV
[dB(A)]
38,4
Ja
38,5
Ja
39,2
Ja
37,3
Ja
38,6
Ja
35,1
Ja
38,1
Ja
39,3
Ja
Q
1232
819
1096
1597
8850
8486
8291
7891
7777
7238
7314
7212
5923
5428
4188
4014
3843
4311
4576
1979
2034
1608
1484
1913
5968
5480
6428
5813
6481
7040
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
120
R
2671
2341
2640
3138
8633
8339
8254
7938
7907
7304
7480
7470
6662
6059
4038
3673
3317
3805
4288
2094
1750
1623
1173
1272
7119
6636
7632
7037
7746
8340
S
2737
2355
2585
3071
8239
7941
7852
7535
7503
6901
7077
7069
6300
5685
3636
3277
2933
3423
3891
1712
1349
1251
794
870
6830
6351
7356
6768
7487
8091
T
2866
2471
2679
3158
8088
7795
7712
7400
7374
6768
6951
6950
6228
5604
3498
3128
2776
3266
3744
1630
1233
1185
730
734
6809
6332
7341
6759
7483
8091
Bilaga 3. Skuggberäkning
På kommande sidor finns en skuggberäkning för projektet. Beräkningen är gjord
i WindPro version 2.7. Programmet kommer från EMD i Danmark och är det mest
förekommande vid beräkning av skuggutbredning från vindkraftverk, både i
Sverige och flera andra länder. Beräkningarna är gjorda utifrån en horisontell
yta på 5x5 m i växthusläge viket innebär att beräkningsytan adderar skuggor
från alla riktningar. Skuggberäkningen utgår från ett så kallat ”värsta fall”, vilket
innebär att det alltid blåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltid
vända så de ger maximalt med skugga. I Boverkets Planering och prövning av
vindkraftanläggningar, rekommenderas 30 timmar svepande skuggor per år som
ett gränsvärde för en ”värsta fall” beräkning. En ”verklig fall” beräkning kan också
att göras, med inlagda data för vindriktningar och soltid, men utan hänsyn till
att vegetation och berg kan skymma solen. En sådan beräkning ger en något
bättre uppskattning av den verkliga skuggtiden. Vid behov kommer automatisk
skuggreglering att installeras så ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor
per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för
att minska påverkan. Alla beräkningar inkluderar samtliga planerade vindparker
i södra Uddevalla kommun.
Skuggkartan med rött-raster visar ett område som beräknas få skugga från
vindkraftverken under 8 timmar per år eller mer. Skuggkartorna med linjer visar
områden som kan få skuggor under 4 timmar, 8 timmar respektive 12 timmar
under ett år.
Kartan på sidan 123 visar den totala skuggbildningen för huvudalternativet,
på sidorna 124-126 redovisas huvudresultatet. Grafen på sidan 127-131 visar när
på året och när på dygnet skuggorna kommer till respektive fastighet. Kartan på
sidan 132 visar den kumulativa effekten av skuggor i södra Uddevalla.
Kartan på sidan 133 visar den totala skuggbildningen för den alternativa utformingen, på sidorna 134-136 redovisas huvudresultatet.
122
Projekt:
2011-10-28
WindPRO version 2.7.486 jan 2011
Beskrivning:
Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
"Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.
Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
SHADOW - Karta
Utskrift/Sida
2011-10-31 09:46 / 1
Användarlicens:
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Eva Ahlström / [email protected]
Beräknat:
2011-10-28 16:11/2.7.486
Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd
Nytt vindkraftverk
4
8
0
250
500
750
1000m
Karta: , Utskriftskala 1:20 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 348 Nord: 6 461 594
Skuggmottagare
Isolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall
12
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
123
Projekt:
2011-10-28
WindPRO version 2.7.486 jan 2011
Beskrivning:
Utskrift/Sida
Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
"Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.
Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.
2011-10-31 14:37 / 1
Användarlicens:
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Eva Ahlström / [email protected]
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Beräknat:
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-10-28 16:11/2.7.486
SHADOW - Huvudresultat
Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd
Antaganden för skuggberäkningar
Maximalt avstånd för påverkan
Beräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladet
Titta i VKV tabell
Minsta solhöjd över horisonten för påverkan
Dag steg för beräkning
Tidsteg för beräkning
3 °
1 dagar
1 minuter
Solsken sannolikhet S (Medelvärde soltimmar per dag) [GOTEBORG]
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
1,32 2,16 3,42 6,08 9,24 8,56 7,23 5,77 4,73 3,30 1,75 1,23
Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindens
frekvensfördelning:
Standard Meteodata beskrivning
Driftl tid
N NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt
306 572 1 189 657 376 366 445 1 216 1 842 799 471 275 8 513
Startvind för tomgång : Startvind från effektkurva
A ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flicker
calculation so non visible WTG do not contribute to calculated flicker
values. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiver
window. The ZVI calculation is based on the following assumptions:
Höjdkonturer används: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_1.wpo (2)
Hinder som inte används i beräkningen
Ögonhöjd: 1,5 m
Nätupplösning: 10 m
VKV
SWE99TM
Öst
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
SWE99TM
321 935
321 861
322 303
322 790
322 908
323 190
323 696
323 945
324 290
323 750
324 225
324 574
325 508
324 782
321 807
321 257
320 763
320 859
321 525
321 443
320 915
321 134
320 729
320 456
326 746
326 294
327 317
326 766
327 504
328 125
Nord
Z
6 459 097
6 459 575
6 459 809
6 459 690
6 468 812
6 468 379
6 468 041
6 467 536
6 467 277
6 466 912
6 466 802
6 466 520
6 464 240
6 464 244
6 464 272
6 464 135
6 463 932
6 464 413
6 464 689
6 462 092
6 462 128
6 461 726
6 461 511
6 461 860
6 462 450
6 462 266
6 462 247
6 461 959
6 461 825
6 461 638
[m]
170,0
160,0
160,0
143,8
130,0
125,4
130,0
130,0
130,0
130,0
140,0
137,9
115,4
132,0
120,2
148,0
140,0
130,4
120,0
135,1
140,0
150,0
150,0
140,0
130,0
125,0
140,0
135,0
130,0
130,0
Nytt vindkraftverk
VKV typ
Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator
Ljungskile Hoven - v... Ja
Ljungskile Hoven - v... Ja
Ljungskile Hoven - v... Ja
Ljungskile Hoven - v... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Stenshult - verk nr 1 Ja
Stenshult - verk nr 2 Ja
Stenshult - verk nr 3 Ja
Stenshult - verk nr 4 Ja
Stenshult - verk nr 5 Ja
Stenshult - verk nr 6 Ja
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
Skala 1:125 000
Skuggmottagare
Effekt,
nominell
[kW]
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
Skuggdata
Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM
avstånd
[m]
[m]
[m]
[RPM]
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
124
Projekt:
2011-10-28
WindPRO version 2.7.486 jan 2011
Beskrivning:
Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
"Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.
Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Utskrift/Sida
2011-10-31 14:37 / 2
Användarlicens:
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Eva Ahlström / [email protected]
Beräknat:
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-10-28 16:11/2.7.486
SHADOW - Huvudresultat
Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd
Skuggmottagare-Indata
No.
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
W
X
Y
Z
AA
AB
AC
SWE99TM
Öst
Nord
319 794
319 695
319 556
319 461
319 493
319 190
318 966
318 480
318 351
319 449
319 816
320 053
320 043
320 936
321 120
321 388
321 486
321 859
322 213
322 106
322 039
321 939
323 148
322 892
321 438
321 123
320 760
319 928
319 796
6 462 503
6 462 392
6 462 376
6 462 329
6 462 570
6 462 471
6 462 338
6 462 038
6 461 596
6 460 860
6 460 802
6 461 105
6 461 253
6 460 852
6 460 818
6 460 809
6 460 513
6 461 049
6 461 096
6 461 329
6 461 511
6 461 599
6 461 900
6 462 565
6 462 833
6 463 227
6 463 389
6 463 167
6 462 804
Z
[m]
70,0
84,4
71,9
69,3
60,0
60,0
57,9
50,9
56,8
90,0
111,6
106,9
111,9
59,4
66,8
74,5
51,8
53,3
65,6
80,0
80,0
76,4
71,1
114,8
100,0
81,4
102,3
86,7
70,0
Bredd Höjd
[m]
[m]
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
Höjd Grader från Lutning Riktningsläge
ö mark
syd cw
fönster
[m]
[°]
[°]
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
Beräkning Resultat
Skuggmottagare
Skuggor, värsta fall
Skuggor, förväntade värden
No. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga
Skuggtimmar
per år
per år
timmar per dag
per år
[t/år]
[dagar/år]
[t/dag]
[t/år]
A
32:11
85
0:38
4:32
B
30:50
82
0:40
4:47
C
14:09
52
0:24
2:23
D
12:43
50
0:22
2:16
E
19:12
70
0:31
2:48
F
11:27
58
0:18
1:50
G
6:39
37
0:16
1:14
H
0:00
0
0:00
0:00
I
0:00
0
0:00
0:00
J
13:20
60
0:19
4:41
K
0:00
0
0:00
0:00
L
30:38
61
0:38
10:42
M
64:04
88
1:03
22:18
N
9:24
46
0:16
1:01
O
19:18
90
0:18
2:01
P
32:29
109
0:31
3:27
Q
36:29
112
0:39
4:20
R
49:48
144
0:35
8:11
S
79:41
171
0:50
13:49
T
62:15
191
0:33
12:03
U
50:25
174
0:27
10:36
V
50:52
173
0:31
12:05
Fortsättning på nästa sida...
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
125
Projekt:
2011-10-28
WindPRO version 2.7.486 jan 2011
Beskrivning:
Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
"Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.
Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
SHADOW - Huvudresultat
Utskrift/Sida
2011-10-31 14:37 / 3
Användarlicens:
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Eva Ahlström / [email protected]
Beräknat:
2011-10-28 16:11/2.7.486
Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd
...fortsättning från föregående sida
Skuggor, värsta fall
Skuggor, förväntade värden
No. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga
Skuggtimmar
per år
per år
timmar per dag
per år
[t/år]
[dagar/år]
[t/dag]
[t/år]
W
3:35
18
0:15
0:52
X
7:22
38
0:17
1:35
Y
101:24
110
1:12
13:49
Z
62:11
66
1:12
7:28
AA
25:21
66
0:32
2:31
AB
45:16
146
0:34
5:18
AC
26:10
90
0:30
3:08
Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverk
No. Namn
Värsta fall Förväntad
[t/år]
[t/år]
1 Ljungskile Hoven - verk nr 1
25:31
2:33
2 Ljungskile Hoven - verk nr 2
60:15
6:28
3 Ljungskile Hoven - verk nr 3
64:49
7:19
4 Ljungskile Hoven - verk nr 4
30:16
3:19
5 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
6 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
7 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
8 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
9 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
10 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
11 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
12 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
13 Forshälla - delområde Jättesås
0:00
0:00
14 Forshälla - delområde Jättesås
0:00
0:00
15 Forshälla - delområde Sörskogen
0:00
0:00
16 Forshälla - delområde Sörskogen
4:12
1:29
17 Forshälla - delområde Sörskogen
0:00
0:00
18 Forshälla - delområde Sörskogen
0:00
0:00
19 Forshälla - delområde Sörskogen
0:00
0:00
20 Ljungskile Norra - verk nr 1
118:45
20:46
21 Ljungskile Norra - verk nr 2
132:56
23:41
22 Ljungskile Norra - verk nr 3
148:20
34:23
23 Ljungskile Norra - verk nr 4
140:58
34:14
24 Ljungskile Norra - verk nr 5
118:31
17:56
25 Stenshult - verk nr 1
0:00
0:00
26 Stenshult - verk nr 2
0:00
0:00
27 Stenshult - verk nr 3
0:00
0:00
28 Stenshult - verk nr 4
0:00
0:00
29 Stenshult - verk nr 5
0:00
0:00
30 Stenshult - verk nr 6
0:00
0:00
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
126
127
128
129
130
131
Projekt:
2011-10-28
WindPRO version 2.7.486 jan 2011
Beskrivning:
Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
"Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.
Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
SHADOW - Karta
Utskrift/Sida
2011-10-31 09:36 / 1
Användarlicens:
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Eva Ahlström / [email protected]
Beräknat:
2011-10-28 16:11/2.7.486
Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd
Timmar per år,
verkligt fall
8 - 48
50 - 150
Nytt vindkraftverk
0
1
2
3
4 km
Karta: , Utskriftskala 1:70 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 323 448 Nord: 6 462 434
Skuggmottagare
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
132
Projekt:
2011-11-01
WindPRO version 2.7.486 jan 2011
Beskrivning:
Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
"Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.
Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Alternativ utformning med 150m totalhöjd.
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
SHADOW - Karta
Utskrift/Sida
2011-11-01 16:12 / 1
Användarlicens:
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Eva Ahlström / [email protected]
Beräknat:
2011-11-01 15:39/2.7.486
Beräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjd
Nytt vindkraftverk
4
8
0
250
500
750
1000m
Karta: , Utskriftskala 1:20 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 449 Nord: 6 461 594
Skuggmottagare
Isolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall
12
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
133
Projekt:
2011-11-01
WindPRO version 2.7.486 jan 2011
Beskrivning:
Utskrift/Sida
Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
"Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.
Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.
2011-11-01 15:59 / 1
Användarlicens:
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Eva Ahlström / [email protected]
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Alternativ utformning med 150m totalhöjd.
Beräknat:
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-11-01 15:39/2.7.486
SHADOW - Huvudresultat
Beräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjd
Antaganden för skuggberäkningar
Maximalt avstånd för påverkan
Beräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladet
Titta i VKV tabell
Minsta solhöjd över horisonten för påverkan
Dag steg för beräkning
Tidsteg för beräkning
3 °
1 dagar
1 minuter
Solsken sannolikhet S (Medelvärde soltimmar per dag) [GOTEBORG]
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
1,32 2,16 3,42 6,08 9,24 8,56 7,23 5,77 4,73 3,30 1,75 1,23
Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindens
frekvensfördelning:
Standard Meteodata beskrivning
Driftl tid
N NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt
286 534 1 129 654 384 390 485 1 233 1 872 818 456 254 8 495
Startvind för tomgång : Startvind från effektkurva
A ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flicker
calculation so non visible WTG do not contribute to calculated flicker
values. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiver
window. The ZVI calculation is based on the following assumptions:
Höjdkonturer används: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_1.wpo (2)
Hinder som inte används i beräkningen
Ögonhöjd: 1,5 m
Nätupplösning: 10 m
VKV
SWE99TM
Öst
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
SWE99TM
321 935
321 861
322 303
322 790
322 908
323 190
323 696
323 945
324 290
323 750
324 225
324 574
325 508
324 782
321 807
321 257
320 763
320 859
321 525
321 443
320 915
321 134
320 729
320 456
326 746
326 294
327 317
326 766
327 504
328 125
Nord
Z
6 459 097
6 459 575
6 459 809
6 459 690
6 468 812
6 468 379
6 468 041
6 467 536
6 467 277
6 466 912
6 466 802
6 466 520
6 464 240
6 464 244
6 464 272
6 464 135
6 463 932
6 464 413
6 464 689
6 462 092
6 462 128
6 461 726
6 461 511
6 461 860
6 462 450
6 462 266
6 462 247
6 461 959
6 461 825
6 461 638
[m]
170,0
160,0
160,0
143,8
130,0
125,4
130,0
130,0
130,0
130,0
140,0
137,9
115,4
132,0
120,2
148,0
140,0
130,4
120,0
135,1
140,0
150,0
150,0
140,0
130,0
125,0
140,0
135,0
130,0
130,0
Nytt vindkraftverk
VKV typ
Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator
Ljungskile Hoven - v... Ja
Ljungskile Hoven - v... Ja
Ljungskile Hoven - v... Ja
Ljungskile Hoven - v... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Forshälla - delområd... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Ljungskile Norra - ve... Ja
Stenshult - verk nr 1 Ja
Stenshult - verk nr 2 Ja
Stenshult - verk nr 3 Ja
Stenshult - verk nr 4 Ja
Stenshult - verk nr 5 Ja
Stenshult - verk nr 6 Ja
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
Siemens
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
SWT-2.3-101-2 300
Skala 1:125 000
Skuggmottagare
Effekt,
nominell
[kW]
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
2 300
Skuggdata
Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM
avstånd
[m]
[m]
[m]
[RPM]
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
99,5
2 000
16,0
101,0
99,5
2 000
16,0
101,0
99,5
2 000
16,0
101,0
99,5
2 000
16,0
101,0
99,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
101,0
119,5
2 000
16,0
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
134
Projekt:
2011-11-01
WindPRO version 2.7.486 jan 2011
Beskrivning:
Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
"Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.
Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Alternativ utformning med 150m totalhöjd.
Utskrift/Sida
2011-11-01 15:59 / 2
Användarlicens:
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Eva Ahlström / [email protected]
Beräknat:
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
2011-11-01 15:39/2.7.486
SHADOW - Huvudresultat
Beräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjd
Skuggmottagare-Indata
No.
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
W
X
Y
Z
AA
AB
AC
SWE99TM
Öst
Nord
319 794
319 695
319 556
319 461
319 493
319 190
318 966
318 480
318 351
319 449
319 816
320 053
320 043
320 936
321 120
321 388
321 486
321 859
322 213
322 106
322 039
321 939
323 148
322 892
321 438
321 123
320 760
319 928
319 796
6 462 503
6 462 392
6 462 376
6 462 329
6 462 570
6 462 471
6 462 338
6 462 038
6 461 596
6 460 860
6 460 802
6 461 105
6 461 253
6 460 852
6 460 818
6 460 809
6 460 513
6 461 049
6 461 096
6 461 329
6 461 511
6 461 599
6 461 900
6 462 565
6 462 833
6 463 227
6 463 389
6 463 167
6 462 804
Z
[m]
70,0
84,4
71,9
69,3
60,0
60,0
57,9
50,9
56,8
90,0
111,6
106,9
111,9
59,4
66,8
74,5
51,8
53,3
65,6
80,0
80,0
76,4
71,1
114,8
100,0
81,4
102,3
86,7
70,0
Bredd Höjd
[m]
[m]
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
5,0 5,0
Höjd Grader från Lutning Riktningsläge
ö mark
syd cw
fönster
[m]
[°]
[°]
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
1,0
0,0
90,0 "Växthusläge"
Beräkning Resultat
Skuggmottagare
Skuggor, värsta fall
Skuggor, förväntade värden
No. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga
Skuggtimmar
per år
per år
timmar per dag
per år
[t/år]
[dagar/år]
[t/dag]
[t/år]
A
32:41
89
0:36
4:32
B
25:03
61
0:40
4:01
C
14:34
54
0:24
2:25
D
12:52
49
0:22
2:14
E
19:22
70
0:30
2:46
F
11:44
60
0:18
1:52
G
6:35
36
0:16
1:13
H
0:00
0
0:00
0:00
I
0:00
0
0:00
0:00
J
10:57
48
0:19
3:55
K
1:24
14
0:08
0:30
L
36:29
68
0:42
12:45
M
62:31
94
1:02
21:42
N
9:24
46
0:16
1:01
O
19:18
90
0:18
2:01
P
32:29
109
0:31
3:27
Q
36:29
112
0:39
4:20
R
48:19
141
0:35
7:47
S
81:24
178
0:50
14:12
T
58:21
193
0:31
11:07
U
48:01
164
0:27
9:52
V
48:00
162
0:31
11:13
Fortsättning på nästa sida...
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
135
Projekt:
2011-11-01
WindPRO version 2.7.486 jan 2011
Beskrivning:
Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk.
"Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år.
Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla.
Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler,
170m totalhöjd.
Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler,
Alternativ utformning med 150m totalhöjd.
Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler,
Huvudalternativ med 170m totalhöjd.
SHADOW - Huvudresultat
Utskrift/Sida
2011-11-01 15:59 / 3
Användarlicens:
Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
SE-457 55 Rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Eva Ahlström / [email protected]
Beräknat:
2011-11-01 15:39/2.7.486
Beräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjd
...fortsättning från föregående sida
Skuggor, värsta fall
Skuggor, förväntade värden
No. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga
Skuggtimmar
per år
per år
timmar per dag
per år
[t/år]
[dagar/år]
[t/dag]
[t/år]
W
3:34
20
0:14
0:52
X
6:18
36
0:17
1:20
Y
98:11
102
1:14
13:07
Z
49:16
58
1:05
5:50
AA
19:46
60
0:29
1:53
AB
44:32
143
0:34
5:10
AC
26:49
94
0:29
3:08
Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverk
No. Namn
Värsta fall Förväntad
[t/år]
[t/år]
1 Ljungskile Hoven - verk nr 1
25:31
2:33
2 Ljungskile Hoven - verk nr 2
60:15
6:28
3 Ljungskile Hoven - verk nr 3
64:49
7:19
4 Ljungskile Hoven - verk nr 4
30:16
3:19
5 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
6 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
7 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
8 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
9 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
10 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
11 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
12 Forshälla - delområde Nybygget
0:00
0:00
13 Forshälla - delområde Jättesås
0:00
0:00
14 Forshälla - delområde Jättesås
0:00
0:00
15 Forshälla - delområde Sörskogen
0:00
0:00
16 Forshälla - delområde Sörskogen
4:12
1:29
17 Forshälla - delområde Sörskogen
0:00
0:00
18 Forshälla - delområde Sörskogen
0:00
0:00
19 Forshälla - delområde Sörskogen
0:00
0:00
20 Ljungskile Norra - verk nr 1
115:52
19:45
21 Ljungskile Norra - verk nr 2
121:50
21:51
22 Ljungskile Norra - verk nr 3
134:56
32:05
23 Ljungskile Norra - verk nr 4
151:04
38:10
24 Ljungskile Norra - verk nr 5
116:42
17:24
25 Stenshult - verk nr 1
0:00
0:00
26 Stenshult - verk nr 2
0:00
0:00
27 Stenshult - verk nr 3
0:00
0:00
28 Stenshult - verk nr 4
0:00
0:00
29 Stenshult - verk nr 5
0:00
0:00
30 Stenshult - verk nr 6
0:00
0:00
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected]
136
137












































Bilaga 4. Kemikalier



































Bilaga 5. Fotomontage
Översiktskartan visar fotopunkternas placering och fotoriktning. På fotomontagen visas hur synliga de planerade vindkraftverken blir från respektive fotoplats.
Topografi, vegetation och avstånd påverkar synligheten för vindkraftverken. Alla
foton är tagna med normalobjektiv, det vill säga cirka 500 mm objektiv, inga fotomontage är vidvinkelvyer. Fotomontagen är framtagna av Bo Karlsson, på uppdrag av Rabbalshede Kraft.
Först presenteras de fotomontage på huvudalternativet, med vindkraftverk
som är 170 meter höga. Därefter kommer fotomontage från samma ställen med
den alternativa utformningen, med verk som är 150 meter höga. Samtliga fotomontage har med de övriga vindparkerna som planeras i södra Uddevalla kommun.
Översiktskarta med fotopunkter för fotomontage.
138
Tabell med koordinater för fotopunkter. Koordinatsystemet är RT90 2,5 gon V.
Fotomontage
Ljungskile Norra
Fotoplats
F01
F02
F03
F09
F11
F12
F13
F14
F15
F15
F16a
F16b
F17
F18
F19
F21
Foto
F01
F02
F03
F09
F11
F12
F13
F14
F15
F15
F16a
F16b
F17
F18
F19
F21
RT 90 gon 25 V
Plats
Båthamnen Ljungskile
Rastplats Ljungskile E6
Kolbengstserödsjön
Funneshult
Vassbo
Häljeröd
Höggeröd
Myren
Häljeröd S
Häljeröd S
Häljeröd N
Häljeröd N
Tofta
Ulvön bad
Ulvön bro
Råane
2011-10-12
Easting Northing Elevation Fotodatum Brännvidd Fotograf
1271498 6461971
2 2011-05-05 50 mm
Bo Karlsson
1271298 6462857
5 2011-05-05 50 mm
Bo Karlsson
1273667 6464399
43 2010-08-18 50 mm
Bo Karlsson
1276245 6465670
67 2010-08-18 50 mm
Bo Karlsson
1276964 6466786
52 2011-04-27 50 mm
Bo Karlsson
1272361 6467174
72 2011-04-27 50 mm
Bo Karlsson
1271101 6465134
32 2011-04-27 50 mm
Bo Karlsson
1272719 6465645
114 2011-10-12 40 mm
Bo Karlsson
1272170 6466799
64 2011-10-12 50 mm
Bo Karlsson
1272170 6466799
64 2011-10-12 50 mm
Bo Karlsson
1272166 6467459
83 2011-10-12 50 mm
Bo Karlsson
1272235 6467413
78 2011-10-12 50 mm
Bo Karlsson
1274809 6465164
50 2011-10-12 50 mm
Bo Karlsson
1269710 6461320
3 2011-10-12 50 mm
Bo Karlsson
1269600 6461752
6 2011-10-12 50 mm
Bo Karlsson
1275978 6469734
72 2011-07-12 50 mm
Bo Karlsson
139
140
141
142
143
144
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
Bilaga 6.
Tabellen anger avstånd mellan fastigheter och närmaste planerade vindkraftverk vid
projekt Ljungskile norra. Fastigheter som ligger mindre än 1 kilometer från ett planerat
verk finns med.
FASTIGHET
AVSTÅND TILL VINDKRAFTVERK VID LJUNGSKILE NORRA
Huvudtoftan 1:1
830
Huvudtoftan 1:2
700
Håvhålt 1:2
780
Häljeröd 1:27 (Änghagen)
910
Häljeröd 1:31
990
Häljeröd 1:43
910
Höggeröd 1:11
725
Kyrkebacken 2:1 (Vestorp)
720
Ljungs Kolbengtseröd 1:18
950
Nolmanneröd 1:3
980
Nolmanneröd 1:4
680
Karta till bilaga 6 bifogas som separat blad i A3-format, längst bak i denna MKB.
163
Bilaga 7. Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö
Bilaga 7 består av kartor och tabeller med skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö.
De bifogas som separata blad i A3 format, längst bak i denna MKB.
164
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
PROJEKT LJUNGSKILE NORRA
UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN
PROJEKT LJUNGSKILE NORRA UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN
RIO
KULTUR
KOOPERATIV
RAPPORT 2011:29 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2011
LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON