Transcript 1 Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa

Individfaktorers betydelse för
ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa
Steven Nordin
Institutionen för psykologi
Umeå universitet
Inomhusklimat Örebro 2012, 14-15 mars
Bakgrund
Fokus
Låg komfort
• Temperatur
• Luftfuktighet
• CO2
• Lukt
Sjukdom
• Lungcancer (radon)
• Legionärssjuka (legionella)
• Astma/allergi (inomhusallergen)
• Ospecifik byggnadsrelaterad
ohälsa
• Multipel kemisk känslighet (MCS)
1
Bakgrund
Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa i relation till MCS
Vanligt att långvarig ospecifik byggnads‐
relaterad ohälsa
övergår till MCS
23.2%
23.2%
Intolerance to odorants/irritants:
Initially health problems in certain buildings
75.0%
Bakgrund
Diagnoskriterier för MCS
• Symtomen är reproducerbara
• Kroniskt tillstånd
• Låga nivåer av exponering
• Symptomen avtar/försvinner då exponeringen avlägsnas
• Responser uppstår för flera kemiskt orelaterade ämnen
• Symtomen rör flera organsystem
1999 Consensus on Multiple Chemical Sensitivity
Arch Environ Health
2
Bakgrund
Vanliga symtom vid MCS
Andersson et al. 2009
J Occup Environ Health
Bakgrund
Mer komplext än enkel dos‐respons
Tre årtionden av forskning kring
ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa:
Icke‐toxisk kemisk/fysisk exponering
?
Hälsosymtom
3
Bakgrund
Mer komplext än enkel dos‐respons
Behov av att studera individfaktorers roll:
Icke‐toxisk kemisk/fysisk exponering
Hälsosymtom
Att leva med dessa
miljökänsligheter?
4
Att leva med dessa miljökänsligheter?
Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Attityder från omgivningen
• Ifrågasättande och bristande förståelse
• Från fullt stöd till inget stöd
Preliminära data
Att leva med dessa miljökänsligheter?
Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Konsekvenser
• Vardagliga aktiviteter försvåras
• Ekonomiska problem
• Familj och vänner drabbas
• Känslomässig påverkan
Preliminära data
5
Att leva med dessa miljökänsligheter?
Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Egenhantering
• Undvika
• Försöka acceptera & hitta lösningar
• Kämpa på
• Se det positiva
• Göra sin bostad till fristad
Preliminära data
Att leva med dessa miljökänsligheter?
Multipel kemisk känslighet
Identifierade kategorier
Tillgänglighet i samhället
Ekonomisk trygghet
Sociala relationer
• Transportera sig med färdmedel
• Sänkt inkomst
• Umgänge & sociala
aktiviteter
• Besöka allmänna byggnader
& inrättningar
• Dåligt stöd från myndigheter
• Hitta lämplig bostad
• Ökade utgifter
• Begränsar andra
• Vägrar att ändra sitt sociala liv
Söderholm et al. 2011
Health Care Women Int
6
Att leva med dessa miljökänsligheter?
Multipel kemisk känslighet
Identifierade teman
”Begränsad i deltagandet
med samhället”
”Tillgängligheten till sam‐
hället är noll. Jag kan varken gå bio, teater, konserter eller andra ställen dit jag ofta gick tidigare. Restauranger/ kaféer är nästan uteslutet.”
”Tvingad att bete sig inkompatibelt med ens värderingar och självbild”
”Det är svårt att göra sociala aktiviteter spontant. Många förberedelser behövs om jag t ex ska gå på en fest. Att kontakta alla i förväg och försäkra sig om att alla är luktfria. Det känns väldigt svårt eftersom jag är en mycket spontan person.”
”Brist på förståelse och respekt från andra”
”Jag har blivit trakasserad av min chef som sprayade parfym på arbetsplatsen och som kände sig föroläm‐
pad för att jag inte ville säga upp mig. Hon satte ett ultimatum att jag skulle förflyttas, annars skulle hon sjukskriva sig. Så jag för‐
flyttades till en annan arbetsplats där det fanns mer irritanter.” Söderholm et al. 2011
Health Care Women Int
Att leva med dessa miljökänsligheter?
Multipel kemisk känslighet
Identifierade teman
”Osäkerhet”
”Beroende av andra”
”Det har varit omöjligt för mig att hitta en bostad där jag kan må bra. Jag har blivit avvisad hjälp från myndigheter och har flyttat åtta gånger sedan jag blev allvarligt sjuk i juni 2003. Jag har förlorat mitt hem . . . Jag har tvingats läm‐
na min dotter, mina vänner och kvalificerad sjukvård i sökandet efter en lämplig bostad . . . Idag bor jag i ett gammalt hus . . . Huset håller på bli för dyrt för mig och jag kan inte få bostadsbidrag.”
“En av de svåraste sak‐
erna med detta tillstånd
är att det är så svårt att
umgås med andra män‐
niskor. Jag har blivit så
beroende av att även
andra måste förändra
sina liv för att kunna
umgås med mig.”
”Tvingad att välja mellan pest och kolera”
“Svårigheten med att besvära
andra att avstå från lukter får
mig ofta att välja bort sociala
aktiviteter som jag inte tycker
är värda att bli sjuka för. Des‐
sa anpassningar och priori‐
teringar är något jag brottas
med varje dag och varje vecka
eftersom jag mycket gärna
skulle vilja delta i barnens alla
aktiviteter, föräldramöten, etc.”
Söderholm et al. 2011
Health Care Women Int
7
Även andra former av
miljökänslighet?
Även andra former av miljökänslighet?
Miljöhälsostudien i Västerbotten
20
Västerbotten
Sweden
18
% of the population
16
14
12
10
8
6
4
2
0
18-29
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
Age strata (yrs)
8
Även andra former av miljökänslighet?
Miljöhälsostudien i Västerbotten
•
•
•
•
Västerbotten som population (18‐79 år)
Stratifiering för ålder och kön
n = 3 406 (40%)
Planerad som longitudinell
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Demografi
Diagnostiserade sjukdomstillstånd
Karaktär och grad av miljökänsligheter
Somatisering
Stress & utmattningssyndrom
Hjälplöshet & hopplöshet Ångest & depression
Hälso‐oro för miljöfaktorer Sömn Symtombild Triggerfaktorer
Copingstrategier & socialt stöd
Minst en
känslighet
21,6%
Även andra former av miljökänslighet?
Enskild förekomst (%)
___________________________________________________________________________________________________________________________
Ospecifik
Lukter/
byggnadsrelaterad irritanter
ohälsa
Ljud
Elektro‐
magnetiska
fält
___________________________________________________________________________________________________________________________
Diagnos given av läkare1
WHOs lista + attribuering2
Besvär mer än normalt3
WHOs lista4
IEI5
MCS6
1,4
2,5
5,0
17,3
–
–
3,3
–
12,3
–
6,7
3,6
2,8
–
9,4
–
–
–
0,4
–
2,7
–
1,6
–
___________________________________________________________________________________________________________________________
1Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa, MCS/SHR, ljud
respektive elöverkänslighet
över typiska SBS‐symtom i kombination med besvär vid vistelse i vissa byggnader
3Besvärar mer än normalt av vistelse i vissa byggnader, luktande/stickande ämnen, vardagliga ljud respektive påslagen elektrisk utrustning
4WHOs lista över typiska SBS‐symtom
5Kriterier för ”idiopathic environmental intolerance”
61999 konsensuskriterier för MCS
2WHOs lista
Preliminära data
9
Även andra former av miljökänslighet?
Samförekomst
Intolerance to certain buildings
Odorants/
irritants
58.1%
At least
1 other
70.3%
Electrical
equipment
Sounds
15.8%
23.0%
At least
2 other
All 3
other
3.6%
23.0%
Preliminära data
Även andra former av miljökänslighet?
Samförekomst
Intolerance to odorants/irritants
Certain
buildings
23.2%
At least
1 other
41.8%
Sounds
Electrical
equipment
20.5%
At least
2 other
7.2%
All 3
other
9.6%
1.4%
Preliminära data
10
Även andra former av miljökänslighet?
Samförekomst
Clinical diagnosis
Nonspecific
building‐related
symptoms
Multiple
chemical
sensitivity
NBS
23%
MCS
53%
Preliminära data
Underliggande
mekanismer?
11
Underliggande mekanismer?
Ingen toxikologisk förklaring
Underliggande mekanismer?
Exponeringens egenskaper
Kemiska eller kemosensoriska
egenskaper hos exponeringen?
12
Underliggande mekanismer?
Två kemiska sinnen i näshålan
Typisk innemiljö:
Ca 6000 ämnen med luktande & sensoriskt irriterande egenskaper
Luktsinnet
Kemestetiska sinnet
Wargocki 2004
Indoor Air
Underliggande mekanismer?
Luktsinnet – det första sinnet i arternas utvecklingen
Attraction of Escherichia
coli bacteria to aspatate
Adler 1969
Science
Vårt evolutionära arv:
• Luktsinnet ska styra vårt beteende (även omedvetet)
• Dåliga erfarenheter av ett kemiskt ämne ska få oss att ta avstånd: 1. Ökad vakenhet & negativ emotion
2. Lukten blir obehaglig & stark
3. Ofarliga hälsosymtom (stress‐
respons via bl a ANS) • Dåliga erfarenheter inkluderar tron
om att det kemiska ämnet är farligt
• Negativ affekt och relaterade till‐
stånd förstärker dessa försvars‐
mekanismer
Encyclopedia Britannica
2005
13
2
2
No
concern 1
1
Extreme 5
concern
5
Radiation
4
s
3
en
t
3
er
4
oi
se
4
N
Environmental
pollution
R
ef
4
an
ts
/ir
er
rit
ta
an
in
bu ts
ce
ild
r ta
El
in
ec
in
gs
tro
bu
m
i
ag ldin
gs
ne
tic
fie
ld
s
N
oi
se
R
ef
er
en
ts
0
&
2
s
4
4
do
r
Depression
C
6
SMBS score
8
an
t
Extreme 5
concern
O
do
ra
O
nt
do
s/
ra
irr
nt
ita
C
s/
nt
er
irr
s
t
a
ita
in
nt
bu
s
ild
&
i
ce
ng
rta
s
in
El
bu
ec
ild
tro
in
m
gs
ag
ne
tic
fie
ld
s
0
O
C
O
do
r
No
concern 1
an
ts
/ir
er
rit
ta
an
in
&
bu ts
ce
ild
r ta
El
in
ec
in
gs
tr o
bu
m
i
ag ldin
gs
ne
ti c
fie
ld
s
N
oi
se
R
ef
er
en
ts
an
ts
PSS score
2D Graph 9
rit
rit
4
20
s/
ir
s/
ir
Anxiety
ra
nt
an
t
N
oi
se
R
ef
er
en
ts
8
PHQ-15 score
10
O
do
do
r
Modern Health Worries Scale
Worry for personal health
2
Worry for personal health
HADS score
6
O
O
do
ra
O
nt
do
s/
ra
irr
nt
ita
C
s/
nt
er
irr
s
ta
ita
i
n
nt
bu
s
ild
&
in
ce
gs
rta
in
El
bu
ec
i
ld
tro
in
m
gs
ag
ne
tic
fie
ld
s
Underliggande mekanismer?
Negativ affekt och relaterade tillstånd
12
8
Somatization
6
4
2
25
0
15
Stress
10
5
0
5
3
Burnout
2
1
0
Preliminära data
Underliggande mekanismer?
Hälsoriskperception
5
Toxic
interventions
Tainted
food
3
3
2
2
1
0
Preliminära data
14
Underliggande mekanismer?
Kemosensorik & hälsoriskperception som mediatorer
Damm‐ och sotexponering
Luktexponering
Stenlund et al. 2009 Public Health
Claeson et al.
Submitted
Underliggande mekanismer?
Mild form av ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa
The chemosensory psychobiological stress model
Nordin 2009 Inomhusklimat Örebro
15
Underliggande mekanismer?
Kemisk intolerans
Neural sensitisering
Kemisk intolerans
Neurogen inflammation
Klassisk betingning
+
Underliggande mekanismer?
Neurogen inflammation
Förändrad perception
Neuropeptider
HPA‐
axeln
(t ex substans P, CRF):
Inflammatoriska
mediatorer &
stresshormoner
Inflammation
Limbiska
systemet
noci‐
ceptorer
(sensoriska
C‐fibrer)
Diverse symptom
Autonoma nervsystemet
Endokrina systemet
Meggs 1999
Toxicol Ind Health
Black 2002
Brain Behav immun
16
Underliggande mekanismer?
Neurogen inflammation
Odds‐kvoter för kronisk sinusit
Intolerans för lukter/irritanter
3.5
Intolerans för vissa byggnader
6.7
Läkar‐diagnostiserad MCS
13.6
Läkar‐diagnostiserad ospecifik
byggnadsrelaterad ohälsa
21.3
Preliminära data
Underliggande mekanismer?
Neural sensitisering
• Obehaglig exponering
• Opredicerbar exponering
• Hög stressnivå
Initial
stimulering
Upprepad stimulerring
Habituering
Sensitisering
Neural
respons
Stimulus
Minnes‐
process
Bell et al. 1992
Biol Psychiat
Sorg & Prasad 1997
Environ Health Perspect
Overmier, 2002
Scand J Psychol
17
Underliggande mekanismer?
Autonoma nervsystemet
Neural sensitisering
Endokrina systemet
Limbisk kindling
Förändrad perception
Dopaminerga
systemet
Bell et al. 1992
Biol Psychiat
Sorg & Prasad 1997
Environ Health Perspect
Overmier 2002
Scand J Psychol
Underliggande mekanismer?
Upplevd intensitet (log10)
Neural sensitisering
0.6
0.4
0.2
0
-0.2
-0.4
Tid (kontinuerlig exponering)
Andersson et al. 2009
J Psychosom Res
18
Underliggande mekanismer?
Neural sensitisering
Underliggande mekanismer?
Neural sensitisering
Preliminära data
19
Underliggande mekanismer?
Neural sensitisering
Förändrad hjärnaktivitet hos ”sensitiserare” vs ”habituerare”
Främre cingulum
Amygdala
Främre insula
Orbitofrontalkortex
Preliminära data
Underliggande mekanismer?
Kemisk intolerans
Vilken roll spelar dessa områden?
Förändrad hjärnaktivitet hos ”sensitiserare” vs ”habituerare”
• Habituering (sensitisering i detta fall)
•
•
•
•
•
Hotfulla situationer (t ex lukt)
Klassisk betingning
Förhöjd vakenhet
Aktivering av ANS (symtom)
Stimulus (t ex lukt) upplevs starkare
Samma aktiverings‐
mönster som vid
fibromyalgi (vid smärt‐
stimulering)
Främre cingulum
(Jensen et al. 2009)
Främre insula
• Negativa känslor
• Förhöjd uppmärksamhet
• Stimulus (t ex lukt) upplevs starkare
Orbitofrontalkortex
• Stimulus (t ex lukt) upplevs obehaglig
Amygdala
Preliminära data
20
Tack för uppmärksamheten!
&
Tack till kollegorna:
Folkhälsa och klinisk medicin
Umeå universitet
Psykologi
Umeå universitet
Linus Andersson
Anna‐Sara Claeson
Nina Lind
Berndt Stenberg
Maria Nordin
Strålningsvetenskaper
Umeå universitet
Greg Neely
Eva Palmquist
Astma & allergi
Sahlgrenska
universitetssjukhuset
Eva Millqvist
Öron, näsa, hals
Kärnsjukhuset, Skövde
Anna Söderholm
Lars Nyberg
Mats Bende
21