Transcript NO LABB BRÄNNBAR

Material:
*Produkter*
Tändstickor
Veke ( ifall ifall)
Degel
Degeltång
E-kolv
Kork
Utförande: Vi började med att fylla en e-kolv med Gasol. Eftersom gasolen är en typ av
tung gas så håller den sig kvar i behållaren med en kork eller så. *Sen tände vi en
tändsticka och höll den över mynningen på behållaren. När lågan tändes så
observerade vi hur det brann, om det sotade på e-kolven som vi höll över osv. Vi
gjorde samma sak med bensin förutom att vi fick sticka ner stickan i vätskan
eftersom bensin är flytande. När vi kom till fotogenet och paraffinet gick det inte att
hålla tändstickan i vätskan längre. Vi fick provisera med att sticka ner en bit tråd i
degeln som heter Veke, när vi hade fört ner tråden i degeln och tände på den så
skulle den då så småningom leda elden in till *källan* som tillåter det att brinna..
Och sen eventuellt började *källan* att brinna :)
Resultat:
Produkt
Kolväten
Antal
Kolatomer
Resultat
Form
Gasol
Propan Butan
3-4
Lättantändligt
Nästan osynlig
låga
Gas
Bensin
Heptan Oktan
3-12
Lättantändligt
Gulare låga
Flytande
Lysfotogen
Undekan,
Dodekan
Tridekan,
Tetradekan
12 +
Svårantändligt
Flytande
Paraffin
Hexadekan,
Heptadekan,
Oktadekan
Nonadekan
Eikosan
Ännu gulare låga
Svårantändligt
16 +
Gul, värmeljus
låga
Behövdes Veke
för antändning
Fast
SLUTSATS:En bra slutsats efter allt detta kan ju vara:
Man såg att ju mindre antal kolatomer det finns i ämnet desto lättantändligare är
det. Anledningen till det kanske är att det är svårare att elda med längre kolkedjor
eller att det behövs mer energi eller en mer långvarig energi för att det ska kunna
börja brinna. Lågorna blev gulare och klarare när det var fanns mer kolatomer.