Transcript Värmlands läns - Torsby kommun

KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kallelse/underrättelse
Tid Måndag 20 januari 2014 kl. 18:00
Plats Stjerneskolans matsal
Val av justerare Gruppmöten:
Rum finns reserverade från 16.00
Rum 263 (S) Rum 260 (Borgerliga gruppen)
Rum 258 (V)
Sammanträdet öppnas. Fråga om dess behörighet. Upprop. Val av justerare. Förslag på
tid för justering; 2014-01-28 kl 15:00
--------------------
.----­
Sammanträdet inleds med
"
Kulturskolans elever underhåller
"
Information från demensteamet i Torsby kommun
Carina Stenmark, Mona Skogvang och Britt-Mari Jonsson
/I Information om Mål och Vision 2020,
för socialnämnden; socialchef Ulf Johansson, bitr socialchef Felicia Weinberg och
äldreomsorgschef Ulla-Lena Larsson
för barn- och utbildningsnämnden skolchef Ulf Blomqvist
för miljö- bygg och räddningsnämnden stadsarkitekt Torbjörn Almroth
Sammanträdet fortsätter med
"
Allmänhetens frågestund
"
Ordet är fritt
Ärendelista
1
Bostadsförsörjningsprogram 2014 - 2018, sid 1
KST 2013/809
2
Förbundsordning för Värmlands vårdförbund, sid 17
KST 2013/760
3
Svar på motion från Inger Laren (FP) om läxor, sid 23
KST 2013/678
4
Svar på motion från Karl-Erik Keck (MP) om Torsby som
Fairtradekommun, sid 26
KST 2011/419
5
Arvode till förtroendevalda, sid 35
KST 2013/777
Kommunfullmäktige
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
68580 Torsby
sekr 0560 -160 10
fax 0560 - 160 25
[email protected]
www.torsby.se
TORSBY KOMMUN
sid 2
Kommunfullmäktige
Kallelse/underrättelse
6
Val till Fryksdalens samordningsförbund FINSAM efter Håkan Laack
(S), inga handlingar
Ev nya motioner, medborgarförslag, interpellationer och
frågor
7
Medborgarförslag från Monika Eriksson om gratis simskola, sid 38
KST 2013/861
KST 2013/559
För kännedom
8
För kännedom, granskning av kommunens hantering av personbilar
samt förekomsten av körjournaler, sid 39
KST 2013/559
9
För kännedom - granskning av P A-systemet, sid 56
KST 20131799
10
Värmlands läns Vårdförbund, delårsbokslut 2013, sid 70
KST 20131760
Välkommen!
Eva-Lena Gustavsson
ordförande
Margot Enkvist
sekreterare
Om ordinarie ledamot inte kan närvara bör detta snarast anmälas till resp partiexpedition som
senast dagen före sammanträdet meddelar kommunkansliet ev ersättare. Vad gäller återbud för
s-gruppen meddelas detta till Eva-Lena Gustavsson på tel
0701-844605.
Kungörelse om sammanträdet anslås på Torsby kommuns anslagstavla 2014-01-13.
Kontaktuppgifter tjänstemän
Namn
Titel
E-post
Anders Björck
Angela Birnstein
Margot Enkvist
Thomas Stjerndorff
bitr kommunchef
ekonomichef
sekreterare
kommunchef
[email protected]
angela. [email protected]
[email protected]
[email protected]
Telefon
0560-16086
0560-16028
0560-16010
0560-16001
Torsby kommun
sid 18
l
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2014-01-07 § 10 Bostadsförsörjningsprogram
Dnr KST 2013/809
Sammanfattning av ärendet
Bakgrund: Kommunen har planeringsansvaret för sin bostadsförsöljning, och skall
skapa förutsättningar för att alla skall kunna leva i bra bostäder. Kommunen skall
också främja ändamålsenliga åtgärder så att bostadsförsöljningen förbereds och
genomförs.
Bostadsförsörjning är inte enbart en fråga om nyproduktion utan också till stor del
fokuserad på det befintliga bostadsbeståndet. Utbudet på bostadsmarknaden styrs av
antalet bostäder som blir lediga för köp eller för hyrning. Det gäller både
hyreslägenheter och lägenheter i egnahem. Nyproduktion underlättar rörligheten i
beståndet genom att ge upphov till byten av bostäder med flyttkedjor av varierande
grad.
Med en bra bostad menas inte bara bostaden som sådan utan begreppet omfattar även
andra faktorer i omgivningen, och boendemiljön. Det handlar som tidigare har
påpekats inte enbart om boendemiljöer för nyproducerade bostäder utan det är minst
lika viktigt att insatser görs i befintliga bostadsområden. Åtgärder skall gälla för alla
invånares behov av bostäder men vissa grupper kan särskilt behöva uppmärksammas
såsom äldre, funktionshindrade och ungdomar. Genom
bostadsförsöIjningsplaneringen kan medborgarna få bättre inflytande och överblick
över hur den faktiska boendesituationen ser ut i kommunen.
Anders Björck förklarar att den nya statistiken ser bra ut, kommunen har bl.a.
förhållandevis låg arbetslöshet.
Handlingar i ärendet
Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018
Kommunstyrelsens sarnhällsutskott, 2013-12-09, § 189
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Bostadsförsörjningsprogram för Torsby kommun 2014-2018 antas.
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Bostadsförsörjningsprogram
Torsby kommun 2014-2018
Be söksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunstyrelsen
68580 Torsby
direkt
0560 - 160 00 växel
0560 - 160 25 fax
[email protected]
www.torsby.se
Sida
1 (15)
Innehållsförteckning
1. Inledning .............................................................................................................. 3 2. Sammanfattning .................................. .......................... ............................ .......... 4 3. Mål för Torsby kommuns bostadsförsörjning ...................................... .......... 5 4. Statistik och resultat av undersökningar ......................................................... 5 4.1 Bostadsbeståndet........................................................................... ....... .. 6 4.2 Befolkning, arbetsmarknad och pendling.... ....................................... 6 4.3 Bostadsmarknaden idag ........................................................................ 7 4.4 Olika gruppers bostadsbehov ... ....... .......... ..................... ...... ............ .10 5. Boendemiljö .................................................. ..................................................... 13 5.1 Attraktivt boende ........ ......................................................................... 13 5.2 Bedömning av framtida bostadsbehovet .. .... .. ......................... ......... 14 6. Utbyggnadsplaner .............................. .............................................................. 14 Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
3
1. Inledning
Kommunen har planerings ansvaret för sin bostadsförsörjning, och skall skapa
förutsättningar för att alla skall kunna leva i bra bostäder. Kommunen skall också
främja ändamålsenliga åtgärder så att bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Bostadsförsörjning är inte enbart en fråga om nyproduktion utan också till stor del
fokuserad på det befintliga bostadsbeståndet. Utbudet på bostadsmarknaden styrs av
antalet bostäder som blir lediga för köp eller förhyrning. Det gäller både
hyreslägenheter och lägenheter i egnahem. Nyproduktion underlättar rörligheten i
beståndet genom att ge upphov till byten av bostäder med flyttkedjor av varierande
grad.
Med en bra bostad menas inte bara bostaden som sådan utan begreppet omfattar även
andra faktorer i omgivningen, och boendemiljön. Det handlar som tidigare har
påpekats inte enbart om boendemiljöer för nyproducerade bostäder utan det är minst
lika viktigt att insatser görs i befintliga bostadsområden. Åtgärder skall gälla för alla
invånares behov av bostäder men vissa grupper kan särskilt behöva uppmärksammas
såsom äldre, funktionshindrade och ungdomar. Genom
bostadsförsöljningsplaneringen kan medborgarna få bättre inflytande och överblick
över hur den faktiska boendesituationen ser ut i kommunen.
Tillgång till bra bostäder är även ur näringslivsperspektiv mycket viktigt för att
kommunen och dess företag skall kunna behålla och nyrekrytera kompetent
arbetskraft. Torsby kommun ska vara den kommun som är förstahandsalternativet för
de som vill flytta till centrala eller norra Värmland, och söker boende i stads- eller
tätortsnära landsbygd. Kvaliten i boendet är idag viktigare än att bo och arbeta på
samma ort. Förr flyttade man till ett jobb, idag väljer man bostadsort först och arbete
kommer i andra hand.
Efter nära två decennier utan i stort sett något bostadsbyggande i Torsby kommun har
efterfrågan ökat inom de olika boendesegmenten. Det är främst fritidshussektorn som
har utvecklats mycket starkt men även nyproduktionen av egnahem är positiv. Under
2011-2012 etablerades ett flerbostadshus i Torsby centrum. Det var på initiativ av
Torsbybostäder AB som fastigheten uppfördes, och då den var färdigställd övergick
ägandet till en bostadsrättsförening. Det var den första större byggnationen av ett
flerbostadshus sedan mitten på 90-talet i kommunen.
Det finns en fortsatt efterfrågan av mer centralt belägna boende i främst Torsby tätort.
Det märktes tydligt då lägenheterna i det nyetablerade flerbostadshuset försåldes
relativt snabbt. Det är främst personer i pensionsåldern som vill få en närhet till olika
former av service, som t.ex. apotek, affärer, bank med mera.
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
4
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram har reviderats av arbetsgruppen
"Framtidens boende". I denna arbetsgrupp har följande personer ingått:
Håkan Laack, Kommunstyrelsens ordförande och blivande VD i Torsby
Bostäder AB
Torbjörn Almroth, Stadsarkitekt
Jon Wiggh, Planarkitekt
Jan Esping, Teknisk chef
Hans Nilsson, Näringslivsstrateg
Anders Björck, Bitr. kommunchef.
2. Sammanfattning
Bostadsförsörjningsprogrammet består av tre delar:
Mål för bostadsförsöljningen
Emp~iska data
Sh'ategier för den kommande femårsperioden
Målen för bostadsplaneringen skall ligga fast under återstoden av innevarande
mandatperiod samt den kommande, dvs fram till och med 2018. Underlaget i form av
empiriska data skall uppdateras vid minst ett tillfälle under varje mandatperiod. Mark­
och planärenden sammanställs kontinuerligt och redovisas en gång per år till utskott
under kommunstyrelsen med ansvar för samhällsplanering.
Målen i bostadsförsörjningsprogrammet skall underordnas de mål som
kommunfullmäktige har antagit för kommunen, programmets mål skall gälla under
perioden 2014 till 2018. Därefter skall en revidering ske. Revidering av programmet
och dess mål görs också vid tillkomsten av andra kommunala dokument såsom
översiktsplan, naturvårdsplan, energiplaner, folkhälsoprogram, lokalt tillväxtprogram.
Målen i bostadsförsörjningsprogram har två dimensioner med utgångspunkt från
sociala respektive ekonomiska faktorer.
Målen och programmet syftar till att i Torsby kommun åstadkomma god
bostadsförsörjning som garanterar bra och anpassade boenden i attraktiva
boendemiljöer.
Nyproduktion av bostäder eller möjliggörande för nyproduktion skall syfta till att
svara mot den efterfrågan som finns på marknaden men även stärka kommunen som
en attraktiv kommun att bo och leva i.
Utifrån empiriska data kan vi konstatera att det för dagen i Torsby/ Oleby råder större
efterfrågan på bostäder än vad det finns tillgång till. Det gäller såvällägenhetsboende
som villor. Torsby bostäder, det kommunala bostadsbolaget, har en nära nog
hundraprocentig uthyrning och på villamarknaden ökar prisnivåerna.
Fastighetsmäklarna verksamma i Torsby kommun ser ingen direkt avmattning på
marknaden trots en mer negativ nationell konjunktur. Omsättning på
Torsby kommuns bostadsförsö~ningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
5
försäljningsobjekt är relativt god och prisnivåerna per kvadratmeter på de försålda
objekten är stigande i jämförelse med tidigare år.
Stor daglig nettoinpendling till kommunen från närliggande kommuner är en viktig
förutsättning för ökad inflyttning. Kommunen vill bredda, utveckla och öka statusen
på bostadsutbudet både inom det befintliga utbudet men även på nya objekt.
Förhoppningsvis kommer många pendlare välja att bosätta sig i Torsby kommun. Är
utbudet på bostadsmarknaden för litet eller smalt kommer många som avser att
bosätta sig i kommunen att välja någon annan kommun där utbudet är större och
bredare.
Den demografiska förändringen i kommunen visar att andelen äldre dvs. över 65 år
förväntas öka under den kommande 10 årsperioden. Antalet "äldreäldre", dvs de som
är över 80 år kommer också att öka något vilket ställer krav på boenden anpassade
efter personer som har funktionsnedsättningar. För att möta denna efterfrågan
kommer troligtvis delar av befintligt bostadsbestånd och nyproduktion att behöva
anpassas för att svara upp emot dessa krav.
Uppskattningsvis behövs fram till 2018 ca 30-40 nya lägenheter (i flerfamiljshus och
enfamiljshus) per år. Kommunen måste ha en beredskap för att intressenter skall
kunna bygga bostadsrätter, hyresrätter eller villor i attraktiva områden. Denna
beredskap kan vara i form av mark eller beslutade detaljplaner.
3. Mål för Torsby kommuns bostadsförsörjning
För bostadsförsörjningsprogrammet har följande fyra mål formulerats utifrån
kommunfullmäktiges övergripande vision och mål;
Kommunen skall skapa attraktiva boendemiljöer som passar alla åldrar och
familjehjper.
Man skall ges möjlighet att byta boende allteftersom livet utvecklas och kraven och
behoven förändras.
De befintliga boendemiljöerna och de nytillkommande skall vara mycket
tilltalande och få människor att stanna kvar och få nya personer att bosätta sig i
kommunen.
Torsby kommun skall vam det självklara valet för de som skall flytta till mellersta
eller norra Värmland, och söker ett boende med tillgång till ett centrum samtidigt
med närhet till naturen.
4. Statistik och resultat av undersökningar
Den i följande avsnitt redovisade statistiken över bostadsbestånd, uthyrningsfrekvens,
befolkningsutveckling, sysselsättningsutveckling och inpendlingsstatistik har använts
som empiriskt underlag för bostadsförsörjningsprogrammet.
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
6
4.1 Bostadsbeståndet
Vid utgången av 2012 redovisas 5481 taxerade småhusenheter (var av 3842
helårsbostäder och 1639 fritidsbostäder) och 288 taxerade flerbostadshus i kommunenI.
Det totala lägenhetsbeståndet i kommunen uppgick 2012 till 1 763, varav Torsby
Bostäder AB:s bestånd uppgick till totalt 1 088 lägenheter.
Lägenhetsstorlek i flerbostadshus fördelat i procent (totalt i Torsby kommun):
<1 rak
1 rak
2 rak
3 rak
4 rak
>4 rak
7%
26%
37%
22%
6%
2%
Lägenhetsstorlek i flerbostadshus fördelat i procent (i Torsby bostäders
lägenhetsbestånd);
1 rok
2 rak
3 rak
4 rok
26%
42%
27%
5%
4.2 Befolkning, arbetsmarknad och pendling.
Under de senaste tio åren har befolkningen i kommunen minskat med 1678 personer,
dvs från 14556 till 12878. Minskningen har glädjande nog avmattats något under de
senare åren, dock ser prognosen för år 2012 mycket mer negativ ut.
Befolkningsutveckling år 1996-2011
15000
14500
14000
13500
13000
- - t - - Invånarantal
12500
12000
11500
11000
UJ
';.;
M
N
M
())
())
o
Ar
Diagram över bejolkningsutvecklingen under perioden 2000 till 2012, (källa SeB)
1
Hämtat från SGB
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
7
Den viktigaste orsaken till minskningen är att födelsenettot är negativt. In- och
utflyttning ger ett neutralt netto. Viss omflyttning sker inom kommunen och innebär
att man flyttar främst från mer perifera områdena in till Torsby tätort. Denna
omflyttning uppgick under 2012 till 177 antal personer.
Hos Torsby Bostäder AB uppgick omflyttningsfrekvensen under 2012 till 72 personer,
dvs 7 % av bolagets hyresgäster. Av dessa 72 personer har 39 % flyttat till större
lägenhet, 22 % har flyttat till mindre lägenhet och 39 % har flyttat till motsvarande
lägenhetsstorlek i ett annat område.
Sammanlagt 195 personer har avflyttat från Torsby bostäders lägenhetsbestånd, 21 %
av dessa har köpt hus, 51 % har flyttat på grund av studier eller arbete, 13 % har flyttat
till annan kommun utan känd orsak.
Kommunens befolkningsprognos utvisar att antalet invånare fortsatt kommer att
minska de kommande åren. Däremot kO:mn:ler andelen äldre över 65 år att öka. Det är
främst andelen barn och ungdomar som minskar i antal, vilket beror på ett negativt
födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider.
Farniljestorleken antas vara oförändrad under programperioden. Små förändringar i
familjestrukturen ger stora effekter på bostadsbehovet.
Antalet öppet arbetslösa i kommunen uppgår under januari 2013 till 7,7 % vilket är en
minskning med 1,4 % jämfört med motsvarande period 2011.
Totalt antal arbetslösa i Torsby kommun
600
500
-+- 2011'
400
_
300
2012'
=,1r= 2013'
200
100
O
an
mars
'uli
okt
dec
Diagram över arbetslöshetsutvecklingen (källa arbetsformedlingen)
4.3 Bostadsmarknaden idag
Under 2011 beviljades totalt 66 bygglov, varav nio för permanenta småhus, 57 för
fritidsboende . För 2012 uppgick antalet bygglov till 57, varav sex för permanenta
småhus, 50 för fritidsboende och ett för flerbostadshus.
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
4.3.1 Lägenheter
Antalet lediga lägenheter inom Torsby Bostäder AB:s bestånd har under den senaste
perioden minskat betydligt, från 56 stycken 1999 till sju lägenheter den 1 mars 2012.
Förutom de lägenheter som ägs av Torsby Bostäder finns ytterligare lägenheter i
privatägda flerbostadshus. De privata hyresvärdarna, har även de färre lediga
lägenheter än tidigare. Det minskade antalet lediga lägenheter är en begränsande
faktor för att attrahera utifrån kommande bostadskunder. Då personal rekryteras till
kommunen som geografiskt område är det svårt att få dem att bosätta sig i kommunen
då det främst saknas lediga lägenheter. Även omflyttning för de bostadskunder som
bor i kommunen försvåras. Det finns många förklaringar till varför antalet lediga
lägenheter har minskat så kraftigt. Dels kan det bero på att arbetsmarknadsläget har
förbättrats så att fler och då framförallt yngre personer väljer att flytta hemifrån, dels
kan omflyttning inom kommunen innebära att några fastighetsägare säljer sina hus
och flyttar till lägenhet i någon av centralorterna.
4.3.2 Villor
Försäljning av villor och fritidshus i Torsby kommun ligger runt ca 200 enheter per år,
det sker dock en betydande ökning av medelpriset över tid:
År
Antal sålda enheter
2012
183
Medelpris
738000
2011
204
670000
2010
236
659000
2009
193
668000
2008
223
561000
2007
246
578000
2006
192
461000
2005
239
450000
151
423000
2004
--------Prisutveclding - Källa: SvensI, Mäklarstatistil< AB
1.9
~
'---;------'----;-----;-1---;/"'----;--'-----'--1----;-j---;v-t--;-­
l"
-;--1---;--1---.-,-'
1. 5 - --- -
t~- --~ ~b,------'- - - -
- --
1.1 - - - -
--..= ---·l--I----,--I-~ ---
--­
-- - - -I- - - + --
j - -- ­ - ----.
O.7 L. . . -. - - -I!- ~I!--I!---i!--I,--I!--I~I~'--!--~ UJ
'"'".....
"'".....
'"
00
'"
'".....
'"
'"
.....
'"
C>
C>
C>
'"
.....
C>
C>
'"
'"
'"
C>
C>
M
C>
C>
'"
....
C>
C>
'"
'"
C>
C>
'"
:1.996 - 20:1.2
I
. Torsby
UJ
C>
C>
'"
"
C>
C>
'"
cc
C>
C>
'"
'"
C>
C>
'"
~
C>
'"
.....
.....
C>
N
I
Prisutveckling (KJT-värde) för permanent boenden linder perioden 1996-2012, källa Svensk mäklarstatistik AB.
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
~
C>
'"
9
Efterfrågan på villor i kommunen är stor vilket märks bland annat på att prisläget har
stigit betydligt under de senaste 5-6 åren; medelpriset sedan 2004 till 2012 har stigit
med 74,5 %. Den största prisstegringen har skett i Torsby tätort. Det framgår även av
den prognostiserade taxeringsvärdeförändringen för småhus i kommunen att den
ligger över snittet för landet.
Den stora efterfrågan och den relativt höga prisbilden har varit bidragande orsaker till
att man åter har börjat bygga villor i kommunen. Det allt ökade trycket på
nyproduktionen av villor ställer krav på kommunen att man har mark- och
planberedskap för att kunna möta efterfrågan.
Idag finns tomter att tillgå främst i Västanviksområdet. Tomter som av villabyggarna
tycks anses vara mer attraktiva efterfrågas även på andra områden där kommunen
saknar planberedskap. Kommunen har dock förvärvat mark i och omkring Torsby
tätort vilken genom planläggning på sikt möjliggör byggnation av både
enfamiljsbostäder såväl som flerfarniljsbostäder.
4.3.3 Ombyggnation och rivning
I många kommuner har ett antal flerbostadshus rivits under krisåren på 1990-talet
något som fortfarande är aktuellt för vissa kommuner. Det gäller och gällde främst
byggnader som var svåra att hyra ut och som hade stort renoveringsbehov. I Torsby
har inte någon sådan"rivningsvåg" varit aktuell. Det kommunala bostadsbolaget har
under senare år genomfört ett antal renoveringsprojekt i det befintliga
fastighetsbeståndet. Generellt så bedöms det kommunala bostadsbolagets
fastighetsbestånd ha en relativt god standard genom fortlöpande underhåll och
renovering.
4.3.4 Bostadsrätter
Antalet bostadsrätter i Torsby kommun är få till antalet. Regelverket för ombildning av
kommunala allmännyttans hyresrätter till bostadsrätter har gjorts om får några år
sedan. Enligt"AllboLagen" krävs det tillstånd från länsstyrelsen vid överlåtelser av
bostadsfastigheter som ägs av kommunala bostadsbolag. Kravet på hur stor majoritet
bland hyresgäster som krävs för att få ombilda hyresrätter till bostadsrätter är 67%.
Lagen kan innebära att fler hyresgäster kan komma att visa intresse för att ombilda
hyresrätter till bostadsrätter, vi ser dock inga tendenser till detta i kommunen.
Torsby bostäder har med ett flervåningshus bebyggt en fastighet i centrala Torsby.
Fastigheten försåldes vid färdigställandet till en bostadsrättsförening. Byggnaden
rymmer 19 stycken lägenheter, med storlek från 2 rum och kök till 4 rum och kök.
4.3.5 Investeringsstöd till särskilt boende
Det finns ett särskilt investeringsstöd för ny- och ombyggnation av särskilda boenden.
Stödet skall stimulera kommunerna att bygga nya boenden för framförallt äldre
personer med omsorgsbehov. Investeringsstödet kva.l"står, det är dock oklart hur länge.
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
10
®
4.4 Olika gruppers bostadsbehov
4.4.1 Ungdomar
Bostadsbehovet bland ungdomar innebär oftast en efterfrågan på mindre lägenheter,
centralt belägna och med låg hyra. Då tillgången på lägenheter tidigare var stor inom
Torsby bostäder kunde ungdomar mellan 18 och 25 år få teckna speciella
ungdomskontrakt. De fick hyra en större lägenhet där ett eller flera rum låstes för
hyresgästen, för att sedan ett eller två rum och kök kunde hyras ut till lägre hyra. Det
finns idag endast ett fåtal sådana kontrakt kvar. Den generellt ökade efterfrågan på
lägenheter har gjort det tveksamt att idag ha kvar dessa "ungdomslägenheter".
Efterfrågan är stor framförallt på små lägenheter i Torsby tätort då många elever
kommer från andra kommuner till kommunens gymnasieskola. För att möta detta
behov skall skolan tillsammans med fastighetsägarna vara aktiva parter för att möta
elevernas behov av bostäder på studieorten. Vid nyproduktion av lägenheter till
relativt låga produktionskostnader blir hyrorn~ ändå högre än vad ungdomar i de
flesta fall har råd med eller är beredda att betala. Det är därför viktigt att man värnar
om de små billiga lägenheterna i det befintliga bostadsbeståndet. Dessa bör inte byggas
bort vid ombyggnationer och renoveringar.
Ur nationellt perspektiv har under de senaste decennierna många ungdomar valt att
bo kvar hos sina föräldrar under betydligt längre tid än vad som tidigare varit normalt.
Anledningar till detta kan vara många, dels kan det ha varit brist på bostäder, och dels
kan det ekonomiska läget ha påverkat att ungdomar flyttat senare i livet. Tillgången
och möjligheten att få jobb är den faktorn som har den största påverkan. En annan
förklaring kan vara, istället för att först flytta själv till en lägenhet har man valt att
direkt flytta ihop med någon i en större lägenhet.
Nyproduktion av både villor och lägenheter kommer troligtvis att medföra viss
omflyttning genom så kallade flyttningskedjor vilket kan frigöra små lägenheter, eller
lägenheter lämpliga för ungdomar.
Trots att Sverige varit inne i en ekonomisk lågkonjunktur under de senaste ru:en så har
den inte påverkat bostadssituationen på samma tydliga sätt i Torsby kommun.
Arbetslösheten är relativt låg i förhållande till snittet i landet vilket kan vara ännu en
förklaring till varför efterfrågan på lägenheter är fortsatt högt. Anmärkningsvärt är att
invånarantalet sjunker samtidigt som antalet lediga lägenheter minskar.
De ungdomskullar som föddes i början av 1990-talet är förhållandevis stora. Under
kommande år kommer därför h·oligtvis efterfrågan på ungdomslägenheter att vara
fortsatt stor. När dessa ungdomar kommer ut i arbetslivet inom något eller några år
kommer de att bli kunder på bostadsmarknaden. Vissa av ungdomarna kommer att
välja en annan bostadskommun än Torsby på grund av studier, arbete och en önskan
att få se något annat.
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
11
@
4.4.2 Äldreboende
Äldreboendena i Torsby kommun har under 1990-talet genomgått en modernisering
för att svara upp mot dagens, och framtidens krav. Det finns på ett par av boendena
specialavdelningar för till exempel demensvård, rehabilitering och korttidsvård. Det
har inom socialnämnden förts resonemang om att antalet boendeplatser inom särskilda
boenden kan komma att minskas i och med att antalet personer över 80 4r på längre
sikt kommer att bli färre. Nämnden har ännu inte tagit ställning till var eventuell
avveckling av boendeplatser skall genomföras.
4.4.3 Bostäder för funktionshindrade
I Torsby tätort finns det sju boenden för sammanlagt ca 35 personer med
funktionshinder, och några mindre specialenheter för en eller ett par personer.
Det finns idag tre kategorier boenden. Serviceboende är en bostad som har tillgång till
gemensam service såsom måltider, personlig omvårdnad eller service. Denna
boendeform är en mellanform mellan en egen bostad och en gruppbostad. Den boende
klarar det mesta själv men måste ha hjälp eller stöd i vissa situationer.
Den andra boendeformen är gruppbostad. Detta är ett boende som är uppdelat i flera
mindre lägenheter, och där finns tillgång till gemensarnhetsutrymme och personal
dygnet runt. De som bor i gruppbostad har ett större eller betydligt större service- och
omvårdnadsbehov än de som bor i serviceboende. De klarar inte ett eget boende.
Den tredje boendeformen är särskild anpassad bostad, men en viss grundanpassning
som gör att den funktionshindrade med stöd av vissa LSS-insatser klarar eget boende.
Denna bostadsform finns i lägenheter i det vanliga bostadsbeståndet.
Det utbud av dessa boendeformer som finns idag anses motsvara behoven. Det finns
dock tecken på att boendestrukturen inom detta område kommer att förändras inom
de kommande 10 - 15 åren. Allt färre vill bo i gruppboende. Man vill istället bo i egna
lägenheter i anslutning till någon form av resurslägenhet där personal finns att tillgå.
Under hösten 2012 har ett nyproducerat gruppboende öppnats i Torsby tätort. Behovet
av fler lägenheter har uppstått då personer har valt att flytta från sina föräldrar till en
egen lägenhet. Den nya gruppbostaden inrymmer sex stycken lägenheter. Det kommer
även att finnas möjlighet till ytterligare tillbyggnad i form av satellitboende i
angränsning till boendet då socialförvaltningen ser ett ökat behov på sikt.
4.4.4 Seniorboende
Det finns idag inte något renodlat seniorboende i kommunen. Torsby bostäder har
dock valt att hyra ut mer centralt belägna lägenheter till äldre personer. Efterfrågan på
dessa bostäder tyder på att det finns behov aven boendefonn för äldre som inte är så
aktiva men som inte direkt är i behov av vård eller omsorg. Kommunen håller på att
iordningsställa två stycken seniorboende i kommunen. Valbergsgården i Torsby och
Klarastrand i Stöllet byggs om till denna boendeform. Ombyggnationen av bägge
fastigheterna beräknas vara genomförda under 2014.
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
4.4.5 Flyktingverksamhet
Torsby kommun har träffat en överenskommelse med Integrationsverket samt
Länsstyrelsen i Värmland om att ta emot ca 100 personer som beviljats permanent
uppehållstillstånd. Uppgörelsen gäller för en 3-års period. Kommunen har under 2012
tagit emot ca 50 personer. Kommunen tar även emot ensarnkommande flyktingbarn
vilket omfattar ca 12-14 platser.
En viktig förutsättning för att kunna integrera personer i samhället är deras möjlighet
att själv kunna välja sitt boende. De kommunala bostäderna skall finnas tillgängliga för
alla. Som hyresgäst skall du känna delaktighet med möjlighet att påverka ditt boende.
Samverkan mellan integrationssamordnaren och Torsby bostäder fungerar bra vilket
har medfört att det för dessa hyresgäster finns goda möjligheter att snabbt bli
integrerade i samhället.
Förhållandet på lägenhetsmarknaden idag är en begränsande faktor vid mottagandet
av invandrare. Den knappa tillgången på lägenheter och då framförallt stora
lägenheter försvårar möjligheten att bereda boende till dem som önskar komma.
4.4 .6 Boendestruktur i kommunen
I Torsby kommun bor ca 60 % av befolkningen utanför tätorten vilket är en
förhållandevis stor andel i jämförelse med andra kommuner. Andra större orter
förutom Torsby är Sysslebäck, Stöllet, Östmark, Ambjörby, Likenäs, Lekvattnet och
Vitsand.
Det finns många som uppskattar kvaliteterna i ett boende på landsbygden. Ett hot mot
möjligheten att välja boende på landsbygden är att kommersiell och offentlig service
minskar och centraliseras i allt större utsträckning. De initiativ som finns om att
behålla en levande landsbygd bör från kommunens sida uppmuntras på de sätt som är
möjliga. Avgörande förutsättningar är att det skall finnas tillgång till arbete inom
rimligt avstånd eller att man kan veckopendla till en annan arbetsmarkandsregion.
Personer som bor och bosätter sig i glesbygdsområden har en annan inställning att
pendla till och från jobbet. I storstadsområdena ser man pendlandet som en
nödvändighet då det oftast finns ekonomiska faktorer som hindrar att man bor och
jobbar på samma ort. Man kanske bor i en kommun med lägre kostnadsläge för
boendet medan man jobbar i en kommun där kostnadsläget är högre.
De flesta bygglov i kommunen söks i Torsby tätort eller i en radie om ca 1,5 mil från
tätorten. Det finns undantag vad det gäller fritidshus, där Branäsområdet står för den
absolut största andelen.
Den stora efterfrågan på villor har medfört en relativt god prisutveckling. Det är dock
fortfarande billigare att köpa ett begagnat småhus än att bygga nytt. Tobins q-värde för
Torsby kommun ligger 2006 på 0,48 (försäljningsvärde/byggkostnad). Det är även stor
efterfrågan på bostadsrättslägenheter. Det råder dock ett underskott på bostadsrätter
varför priserna blir relativt höga på de som bjuds ut till försäljning.
Trots detta har i centrala Torsby genom nyproduktion tillkommit 19 bostadsrätter
under 2011 och 2012. Merparten av bostadsrätterna försåldes relativt snabbt, hälften
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
13
vara sålda innan fastigheten var färdigställd. Den relativt snabba försäljningen av
bostadsrätterna visar att det finns fortsatt efterfrågan på denna typ av upplåtelseform.
Det pågår även exploatering av vissa områden för byggnation av småhus. Det område
som är mest aktuellt för dagen är Sjöplatån och är beläget någon kilometer söder om
Torsby tätort. Det är idag 9 bebyggda tomter på Sjöplatån men enligt plan kan området
bebyggas med ytterligare 40 till 50 enfamiljshus.
Torsby kommun har sedan det första bostadsförsörjningsprogrammet togs fram
förvärvat mark i centrala Torsby men även tätortsnära mark. Mark som anses attraktiv
och som efter planläggning kan styckas av till tomter till både en- och flerfamiljshus.
5. Boendemiljö
5.1 Attraktivt boende
Den av kommunstyrelsen utsedda gruppen "Framtidens boende" har tidigare
inventerat vilka lägen i Torsby kommun som kan anses vara attraktiva att utveckla till
nya bra boendemiljöer. Vid denna inventering utgick gruppen från begreppen sjönära,
unik miljö, vacker utsikt och centralt för att bedöma attraktiviteten.
De tre sista begreppen kan upplevas som subjektiva men arbetsgruppen har haft olika
perspektiv då man bedömt attral<tiviteten. Utgångspunkten är att de flesta som vill bo i
Torsby kommun skall kunna finna en boendemiljö som de själva anser vara attraktiv.
De områden som arbetsgruppen bedömde som mer intressanta än andra är i huvudsak
belägna i och kring Torsby tätort där efterfrågan är som störst. Gruppen har även tittat
på områden i övriga delar av kommunen där det finns viss efterfrågan på tomtmark.
Attraktiviteten för boendemiljön är inte bara beroende av den omedelbara närmiljöns
utformning. De boende vill även ha tillgång till kommersiell och offentlig service
såsom livsmedelsbutiker, skola, daghem, kommunikationer och kollektivh·afik. Säkra
skolvägar ses som viktigare än mycket annat då man väljer bostad. Undersökningar
som gjorts i andra kommuner visar även att föräldrar eller blivande föräldrar styr sitt
boende efter vilket utbud på fritidsaktiviteter som finns för barn och ungdomar i
tonåren även om man salmar barn eller har betydligt yngre barn.
Enligt undersökningar från SABO visar det sig att det viktigaste vid valet av bostad är
att den ligger i attraktiv och tilltalande miljö. Avståndet till arbetsplasten är av mindre
betydelse. Man väljer hellre att pendla längre för att bo bra än tvärtom.
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX. Kf § XX av kommunfullmäktige
14
®
5.2 Bedömning av framtida bostadsbehovet
Kommunens befolkningsprognos visar att det kommer att ske en minskning av antalet
invånare under de kommande åren. Minskningen förklaras av att mortaliteten är högre
än nativiteten - fler avlider än som föds. För att vända den negativa
befolkningsutvecklingen måste alltså fler födas i kommunen. För att åstadkomma
ökning av antalet födda barn krävs ökning av inflyttning av yngre personer till
kommunen. En grupp som är viktig i detta sammanhang är de som arbetspendlar till
kommunen. Inpendling till kommunen är i dag ca 800 personer. Om hälften av dessa
väljer Torsby kommun som bostadskommun kommer invånarantalet att öka med ca
900-1 300 invånare. Stimuleras dessutom unga människor att bosätta sig i kommunen
kommer effekten att bli än mer positiv.
Antalet invånare minskar samtidigt som antalet lediga lägenheter minskar vilket inte
kan tyckas logiskt. En viktig faktor att ta hänsyn till är de ekonomiska förutsättningar
som gäller. I sämre ekonomiska tider väljer ungdomar att bo kvar längre hos sina
föräldrar. I goda ekonomiska tider däremot, väljer de att flytta hemifrån tidigare.
Antalet tomma hyreslägenheter utgör för mars 2012, 0,6 % av hela
hyreslägenhetsbeståndet (Torsby bostäders lägenhetsbestånd), vilket är mycket i
underkant av den nivå som än nödvändigt för att ge möjlighet till rörlighet på
bostadsmarknaden. Det råder brist på vissa lägenhetsstorlekar. En höjning av
vakansgraden till 2-3 % av det totala lägenhetsbeståndet skulle motsvara ca 35 - 50
lägenheter. Detta skulle medföra en smidigare hyresmarknad. Det finns forskning som
påvisar att då bostadsmarknaden är väl fungerande på en ort så ligger vakansgraden
runt 5%. Det innebär att det finns möjlighet till både ny- såväl som omflyttning inom
lägenhetsbeståndet. Vakansgraden på lägenheter i flerfamiljshus skall naturligtvis
vägas mot bostadsbolagens ekonomiska intresse som visar något annat.
Med utgångspunkt från Torsby kommun utvecklingspotential i kombination med
positiv nettoinpendling till kommunen förväntas behovet av nya bostäder uppgå till ca
30 per år under de kommande fyra åren. Önskas vakansgraden öka i
lägenhetsbeståndet krävs ytterligare nyproduktion av bostäder. Det är därför viktigt
att kommunen tar med i sin översikts- och de~aljplanering vilka områden som skall
utvecklas för bostadsändamål och att det byggs bra förbindelser till och från dessa
områden i form av gator, gång- och cykelvägar.
6. Utbyggnadsplaner
Det pågår idag en rad olika projekt i syfte att bygga nya bostäder, i form av småhus,
flerbostadshus och fritidshus.
Sjöplatån är det område som för närvarande främst exploateras för småhus, det finns
ca 50 tomter att tillgå. Intresse finns också för bostadsbyggande i Västansviksområdet
där kommunen har sålt flera tomter under de senaste åren. Dessa tomter är billigare än
på Sjöplatån vilket visar att också priset kan vara en av flera attraktivitetsfaktorer.
Torsby bostäder genomförde under 2011-2012 en första etappen aven byggnation av
ett flerbostadshus centralt i Torsby samhälle. Totalt kan de bli ca 35 -40 lägenheter. Det
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
15
finns även intresse för att utveckla ett bostadskoncept på Sjöplatån för en fortsatt
utbyggnad på området.
Det finns även stort intresse att bygga fritidshus och då framförallt i Branäsområdet
men även på Långberget nordost om Sysslebäck.
Arbetsgruppen har inventerat ett stort antal områden i kommunen som är tänkbara för
exploatering av bostäder. Arbetsgruppen har valt att inte särskilt peka ut områden för
bebyggelse. Kommunen har sedan upprättandet av förra bostadsförsörjnings­
programmet förvärvat delar av de områden som gruppen såg som intressanta för
bostadsändamål. Det finns dock andra områden som gruppen anser som mycket
intressanta men som ägs av privatpersoner. All mark nära tätort (3 - 4 km) måste
beh'aktas som en framtida möjlighet för bostadsbyggande. Exploatörer kan bli
kommunen, privata bolag, nuvarande och framtida fastighetsägare. Slutsatsen är att de
fysiska förutsättningarna för minst 1500 nya lägenheter av olika slag finns inom tre till
fyra km från centrala Torsby.
Kommunen har idag ett antal områden med tomtmark för vilken man har planerat
bostadsbebyggelse. Tabellen nedan visar vilka de aktuella områdena är samt den
möjliga omfattningen på bostadsbyggandet.
Tomtmark inom
Byggklar
tomtmark
fastställda
planer
Bebyggelseområde
Torsby, Lindenvägen
Torsby Västanvik, södra etapp 1
Torsby Västanvik, södra etapp 2
Östmark
Lekvattnet
Vitsand
Överbyn
Stöllet
Krusrnon
Ambjörby
Likenäs
Ransby
Bograngen
SUMMA
Antal 19h
FBH
i
SMH
100
50
175
325
Antal 19h i
FBH
SMH
100
4
50
16
O
22
14
15
16
19
3
1
9
5
1
125
150
Planerad kommunägd tomtmark, bostadsbebyggelse (källa tekniska avdelningen, Torsby kommun)
FBH=Flerbostadshus, SMH=Småhus
Torsby kommuns bostadsförsörjningsprogram
Antaget XXXX-XX-XX, Kf § XX av kommunfullmäktige
4
8
11
8
15
6
19
3
1
9
5
1
90
Torsby kommun
sid 15
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2014-01-07 § 8 Värmlands läns Vårdförbund,
förbundsordning och bilagor
Dm KST 2014/31
Sammanfattning av ärendet
Anders Björck informerar om Värmlands läns Vårdförbund. Värmlands läns
vårdförbund är ett kommunalförbund med direktion enligt kommunallagen och har
sitt säte i Karlstad. Medlemmar i vårdförbundet är samtliga kommuner i Värmlands
län. Vårdförbundet har till ändamål att inom Värmlands län vara huvudman för vissa
hem för vård eller boende och därvid, på uppdrag av hemkommunen, ombesörja
vården enligt de bestämmelser som anges i bl.a. Social~änstlagen (SOL) och Lag med
särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Värmlands läns Vårdförbund har reviderat förbundsordningen och det rör sig om:
•
redaktionella ändringar
•
ny lagstiftning
•
regler för styrning av verksamheten och
•
att förbundet driver beroendecentrum Värmland.
Handlingar i ärendet
Värmlands läns Vårdförbund förbundsordning, 2013-11-11
Kommunstyrelsens beslut
Torsby kommun antar revideringen av förbundsordningen i sin helhet.
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Värmlands läns
Vårdförbund
Sammanträdesprotokoll
8 (13)
2013-10-25
Direktionen
§ 28
Förbundsordningen
Direktionen beslutar
• att godkämla förslaget.
o att ärendet underställs kommunfllllmäktigeförsamlingarna för beslut.
Ärendet
Beroendecentrum Värmland permanentas som verksamhet 2013 -11-0 1.
Som en konsekvens av att Beroendecentrum Värmland permanentas som
verksamhet skall förbundsordningen korrigeras. Ett förslag på tillägg till
förbundsordningen presenteras.
Beslutsunderlag
Förslag korrigering av förbundsordningen, bilaga 7.
Justerandes signatur
If?
ltt >,
,/ /"
A - /(..--'
Bilaga 7
Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund
1 § Värmlands läns vårdförbund är ett kommunalförbund med direktion enligt
kommunallagen och har sitt säte i Karlstad.
2 § Medlemmar i vårdförbundet är samtliga kommuner i Värmlands län
nämligen Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö,
Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Smme, Säffle, Torsby och
Åljängs kommuner.
3 § Vårdförbundet har till ändamål att inom Värmlands län vara huvudman för
vissa hem för vård eller boende och därvid, på uppdrag av hemkommunen,
ombesölja vården enligt de bestämmelser som anges i bl.a. Social~änstlagen
(SOL) och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Förbundet driver Flöjten, akut- och utredningshem för barn, i Karlstad.
Förbundet driver Beroendecentrum Vännlalld tillsammans med Landstinget i
Värmland.
• Föl' verksamheten ska årligen imiktnings- och effektmål fastställas av
Direktionen då budgeten behandlas.
• Personalen på Flöjten ska ha den kompetens i omvårdnad och
utredningsmetodik så att de kan lämna underlag till utredningar som
socialtj änsten handläggare.
• Personalen på Beroendecentrum Värmland ska ha kompetensen socionom,
socialpedagog, behandlingsassistentutbildning samt kompetens i metoder
inom psykosocialt stöd och psykosocial behandling enligt Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården.
• Verksamheten ska följas aven referensgrupp rekryterad inom socialtjänsten
i de kommuner som har fÖliroendevalda ledamöter i Vårdförbundets
arbetsutskott. Gruppens främsta uppgift är att systematiskt fånga upp
ägarnas behov och synpunkter på verksamheten. Förbundschef är
sammankallande och enhetschefen på Flöjten är föredragande i
referensgruppen. Förbundschef/enhetschef rapporterar till AUI Direktionen.
• Verksamheten Beroendecentrum ska följas aven styrgrupp.
Styrgruppen ska följa utvecklingen av verksamheten vid Beroende-centrum
i Värmland. Styrgruppen skall följa länets utvecklingsarbete inom
missbruks- och beroendevården i enlighet med den förstärkta lagstiftningen
i SoL (2001:453) 5 kap. 9 a §. I de fall korrigerande beslut i övergripande
och till avtalet knutna frågor behöver fattas, ska frågeställningarna återföras
till Landstingsstyrelsen respektive Direktionen för Vårdförbundet för
formell hantering. Det sagda betyder inte några inskränkningar i respektive
linjeorganisations befogenheter.
Politiker: Ordförande och vice ordförande i Vårdförbundet samt en ledmnot
från vardera majoritet och opposition utsedda av och inom Lands­
tingsstYl'elsens krets.
Tj änstemän :Vård förbundet: Förbundschef, utveckl ingssledare
Landstinget: Utvecklingsledare, verksamhetschef
allmämnedicin, länsgemensam psykiatri
Både och:
Avdelningschef för Beroendecentrum.
Ordförande: Politikergruppen utser inom sig ordförande och vice
ordförande i styrgruppen
Beslutsfol'ln: Konsensusbeslut
Protokoll: Skrivs i form av minnesanteclmingar som förs av
förbundschefen för Vårdförbundet. Minnesanteclmingarna granskas vid
nästkommande möte med styrgruppen.
Frekvens: Styrgruppen sammanträder som regel fyra gånger per år. På
förekommen anledning kan möten ske oftare.
4 § Större förändringar som att skapa, överlåta eller lägga ner verksamheter,
beslutas av vårdförbundet efter samråd med medlemskommunerna.
Vårdförbundet skall verka för att kommunernas socialtjänst har tillgång till
vårdplatser utanför länet. Vårdförbundet skall i sin planering beakta de
vilj eyttringar som anges i länets vårdresmsplan.
5 § Förbundsdirektionen består av 16 ledamöter och 16 ersättare. V mje
medlemskommun utser en ledamot och en personlig ersättare. Ledamot och
ersättare utses bland ledamöter och ersättare i respektive kommunfullmäktige.
6 § För granslming av Vårdförbundets verksamhet utser kommun-fullmäktige i
Karlstads kommun två revisorer ur kommunrevisionen.
7 § Direktionen utser inom sig ett arbetsutskott bestående av ordförande, vice
ordförande och tre övriga ledamöter.
8 § Vårdförbundet får för sin verksamhet uppta lån och ingå borgen.
Sammanlagda lånesumman får dock inte vid något tillfälle överstiga 10 milj oner
kronor. Smnmanlagda borgenssumman får inte överstiga 2 miljoner kronor.
9 § FörbundsmedleImnarna har vid vmje tidpunkt andel i förbundets behållna
tillgångar och skulder i förhållande till medlemmarnas skattekronor beräknat på
skatteunderlaget inkl. ev. statligt tillskott vid närmast föregående årsskifte.
Dessa grwlder tillämpas också vid skifte av förbundets behållna tillgångar, som
föranleds av förbundets upplösning.
10 § Kostnaden för förbundets verksamhet skall betalas dels genom
vårdavgifter/plats - syftande till full kostnadstäckning - från de kOlmnuner som
utnyttjar respektive plats dels genom ett årligt bidrag. Bidraget beräknas på
summan - uttryckt i kronor - av kommunens egna skatteintäkter och statsbidrag.
11 § Om en medlem säger upp sitt medlemskap skall förbundet avvecldas och
träda i likvidation inom två år efter uppsägningen.
12 § Tillkännagivande av verkställd justering av förbunds-direktionens protokoll
skall ske på Karlstads kommuns anslagstavla
Förbundsordningen bar ändrats
§ 6 redaktionell förändring (2006 03 03 Direktionen § 8) § 6 ny lagstiftning (2007 02 23 Direktionen § 5) § 3 Regler för styrning av verksamheten (2008 05 30 § 11) § 3 Förbundet driver Beroendecentrum Värmland (2013-11-01) Värmlands läns 1 (13)
Sammanträdesprotokoll
2013-10-25
Vårdförbund
Direktionen
Plats och tid:
Forshaga kommun, "Klarälven". Fredagen den 25 oktober 2013. kl. 09:00 - 12:00 Avser:
§§ 23-32
Beslutande:
Kenneth Eriksson (s) Forshaga, ordf. Gunilla Ingemyr (c) Sunne, vice ordf. Aina Wåhlund (s) Arvika. Lars-Magnus Pålsson (m) Eda. Britt-Marie Wall (s) Filipstael. Frank Lassen (s) Gnuns. Asa Johansson (s) Hagfors. Margareta Ivarsson (c) Hammarö. Marlene Lund Kopparklint (m) Karlstad. Marianne Kjellström (s) Kil. Linnea Kihlström (kel) Kristinehamn. Eric Heurilcsson (s) Munkfors. Ann-Christin Ingwall (s) Storfors. Lisbet Westerberg (fp) Säffle Ake Gustavsson (s) Torsby. Ej Närvarande:
RolfEmanllelsson (fp) Atjäng
Övriga närvarande
Yngve Elanan , ekonom. Bengt Palo, förbundschef. Justeringens plats och tid:
Kommunkontoret i Forshaga 2013-10-25.
/~k
Sekreterare
/I~
'·-rj?'.OIt'\r6 "\... _..
n (pr--­
'ret
... _-
.... _---------- -_ ... _._--_ .._
_------- - --------- ~
-_._
. _- _ .~
Bengt Palo
, ----
_
~~
/)
" -- -/ r­
-------_.-.-- ­ -­
Ordförande
oC(i;;?!/?~ /i ~ ---~-Z:::·v
--=;:::..=--=_.
~tkril~~;~;~ . ·--.- ·· ---···· · -. . ··-- . ~ . ·-. . ·----..~--. .-.. ­
Justerare
.... ~{X_fi/{~.L'~L._I!L!i~.:!I.Ij!f::· - ....-.~-- ___.. _____
. ..._. ____ .._
.' / . . '
J11/:'~('
Ll11nea Kihlström
Justerandes signatur
Torsby kommun
sid 7
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2014-01-07
§ 3 Svar på motion om läxor
Dnr KST 2013/678
Sammanfattning av ärendet
Inger Lat'en (FP) har 2013-10-21 lämnat in en motion till kommunfullmäktige:
"Den senaste tiden har det i media bedrivits en intensiv debatt om läxor. I Torsby
Kommuns skolplan nämns inte ordet läxor. Det borde vara viktigt för oss politiker att
ha synpunkter på om och i så fall vilken typ av läxor barnen skall ha - om de t.ex. skall
vara till för inlärning eller förankring av kunskaperna. Vi borde också ta ställning till
om kommunen skall tillhandahålla läxhjälp. Med tanke på ovanstående yrkar jag på
att Torsby Kommun tar fram riktlinjer för hur ev läxor skall användas i grundskolan."
Svar på motionen: Läroplanerna innehåller de riktlinjer som Barn- och
utbildningsnämndens verksamheter ska följa. Dialog om läxors syfte och innehåll ska
föras inom respektive verksamhet och ska inte regleras genom politiskt tagna riktlinjer.
Politiken ska heller inte ta ställning till om kommunen ska tillhandahålla läxhjälp.
Läroplanernas riktlinjer är tillräckligt tydliga och säger att skolan ska uppmärksamma
och stödja elever i behov av särskilt stöd samt att pedagogen ska ta hänsyn till den
enskilde elevens behov, förutsättningar och erfarenhet.
Handlingar i ärendet
Motion om läxor, Inger Laren 2013-10-21
Barn- och utbildningsnämnden 2013-12-05, § 108
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Motionen anses besvarad.
Beslutet skickas till
kommunfullmäktige
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Torsbv kommun
Kommunstyrelsen
Torsby kommun
2013 ~12~ 13
Barn- och utbildningsnämnden
PROTOKOLL
2013-12-05
Dnr.
sid 29
Kel..z. p)r,.?l.?'.:f.Q
§ 108 Motion om läxor
Dnr BU 2013/360
Sammanfattning av ärendet
Inger Laren har 2013-10-21 lämnat in en motion till kommunfullmäktige:
(i
(.... !
-'
"Den senaste tiden har det i media bedrivits en intensiv debatt om läxor. I Torsby
Kommuns skolplan nämns inte ordet läxor. Det borde vara viktigt för oss politiker att
ha synpunkter på om och i så fall vilken typ av läxor barnen skall ha - om de t.ex. skall
vara till för inlärning eller förankring av kunskaperna. Vi borde också ta ställning till
om kommunen skall tillhandahålla läxhjälp.
Med tanke på ovanstående yrkar jag på att Torsby Kommun tar fram riktlinjer för hur
ev läxor skall användas i grundskolan."
Svar på motionen
Läroplanerna innehåller de riktlinjer som Barn- och utbildningsnämndens
verksamheter ska följa. Dialog om läxors syfte och innehåll ska föras inom respektive
verksamhet och ska inte regleras genom politiskt tagna riktlinjer.
Politiken ska heller inte ta ställning till.om kommunen ska tillhandahålla läxhjälp.
Läroplanernas riktlinjer är tillräckligt tydliga och säger att skolan ska uppmärksamma
och stödja elever i behov av särskilt stöd samt att pedagogen ska ta hänsyn till den
enskilde elevens behov, förutsättningar och erfarenhet.
Handlingar i ärendet
Motion om läxor, Inger Laren 2013-10-21
Tjänsteskrivelse av skolchef Ulf Blomquist, 2013-11-14
Arbetsutskottet 2013-11-21 § 71
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Motionen anses besvarad.
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Justerarens signatur
Folkpartiet Motion om läxor
Den senaste tiden har det i media bedrivits en intensiv debatt om läxor. I Torsby
Kommuns skolplan nämns inte ordet läxor. Det borde vara viktigt för oss politiker att
ha synpunkter på om och i så fall vilken typ av läxor barnen skall ha - om de Lex.
skall vara till för inlärning eller förankring av kunskaperna. Vi borde också ta ställning
till om kommunen skall tillhandahålla läxhjälp.
Med tanke på ovanstående yrkar jag på att Torsby Kommun tar fram riktlinjer för hur
ev läxor skall användas i grundskolan .
2013-10-21
För Folkpartiet Liberalerna i Torsby
Inger Laren
Torsby kommun
sid 5
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2014-01-07
§ 2 Svar på motion om Torsby som
Fairtradekommun
Dnr KST 2011/419
Sammanfattning av ärendet
Miljöpartiet de Gröna genom Karl-Erik Keck lämnade en motion till
kommunfullmäktige 2011-11-21 § 125 som lyder;
Som ett steg mot en rättvisare värld har fler och fler kommuner i Värmland utropat sig
som Fairtradekommuner. Detta innebär bl.a., att man vid upphandling köper
rättvisemärkta varor där det är möjligt och verkar för att affärer i kommunen har
rättvisemärkta varor i sina sortiment.
Miljöpartiet De Gröna, menar att det är önskvärt att även vår kommun, Torsby
diplomeras sig som Fairtradekommun. Det behöver då utredas vad som krävs för att
uppnå detta mål.
Upphandlingsstrateg Per Kjellqvist och kostchef Ninni Boss svarar att;
Idag saknas det anvisningar och riktlinjer för att upphandla alternativt köpa
Fairtradeprodukter där så är möjligt och om ekonOlni tillåter. Utan näringslivets
medverkan blir det svårt för Torsby att bli diplomerad Fairtrade City kommun. Vad
som krävs för att nå detta mål finns angivet i Fairtrade Sveriges egna dokument som
finns i bilaga.
Ninni Boss går igenom delar av dokumentet och konstaterar att fler aktörer måste
involveras för att kunna gå vidare med ärendet. För att Torsby kommun ska kunna
diplomera sig som Fairtradekommun förutsätts att näringslivet är involverat.
Handlingar i ärendet
Motion från miljöpartiet angående Torsby som Fairtradekommun, 2011-11-21
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-12-10, § 120
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
sid 6
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2014-01-07
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
1. Kommunstyrelsen är positiv till att Torsby konunun diplomerar sig som
Fairtradekommun. TUAB (Torsby utveckling AB) fåT i uppdrag att utreda frågan
tillsammans med näringslivet.
2. Motionen är bifallen vad gäller motionärens önskan att få frågan utredd.
3. Motionen är besvarad vad gäller Miljöpartiets önskan att Torsby kommun
diplomerar sig som Fairtradekommun.
Beslutet skickas till
kommunfullmäktige
Justerarens signatur
Utdrags best yrkande
lFaörtrrade City
Frågor & Svar
FAIRTRADE
SVERI GE
Vad är Failil'ade City?
Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk
konsumtion . Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk
upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i
butik och på arbetsplatser. Arbetet leds aven styrgrupp som ska representera hela
lokalsamhället.
Fa ili ra de City, det låter inte Sven sM?
Diplomeringen Fairtrade City kommer ursprungligen från Storbritannien . Initiativet togs av
ideella krafter inom den engelska biståndsorganisationen Oxfam. Garstang, diplomerades
2001 som världens första Fairtrade Town av Fairtrade Foundation, Fairtrade Sveriges
motsvarighet i Storbritannien.
Fairtrade City har sedan dess spridits över världen och finns i öVer 20 länder länder, så som
England, Irland, Holland , Belgien, Polen , USA, Kanada, Nya Zeeland, Australien , Japan,
Brasilien, Costa Ricamed flera . Bland annat är storstäder som London, Blyssel, Rom,
Wellington och San Fransisco är diplomerade.
2011 firade diplomeringen 10 års-jubileum och antalet Fairtrade Cities passerade 1000. I
samband med detta firande diplomerades New Koforidua i Ghana till Afrikas första Fairtrade
City.
Vem initiera r arbetet I'n ed att bli Fairt rade Cit y?
Vem som helst, såväl medborgare som politiskt förtroendevalda, frivilligorganisationer och
företagsrepresentanter, kan arbeta för att få kommunen Fairtrade City-diplomerad. En viktig
förutsättning för ett produktivt och långsil<tigt arbete, är en bred förankring hos olika aktörer i
samhället. Om initiativet tas på gräsrotsnivå bör målsättningen vara att involvera tjänstemän
från berörda förvaltningar, politiker samt den lokala handeln i så hög utsträckning som
möjligt. Om initiativet är politiskt bör målsättningen vara att involvera ideella krafter samt lokal
handel.
Ål' det förenligt med kommunallagen att diplomeras till Fairtrade City? Ja, Länsrätten i Östergötlands län fastslog, hösten 2008 att kommunens beslut att engagera sig för Fairtrade City är förenligt med kommunallagen. Domen gällde ett överklagande av Linköpings kommuns ansats att bli diplomerad som Fairtrade City, som man således avslog. I domskälen noteras dessutom att det är tillåtet attta sociala hänsyn vid offentlig upphandling. Ka n man upphandla enligt principerna 'för rättvis handel? Ja, det är möjligt för upphandlande enheter inom offentlig sektor att ställa krav i enlighet med principer för rättvis handel. I guiden "Rättvis handel i offentlig upphandling" beskrivs hur detta kan genomföras i praktiken. Vad äl' "principern a för rättvis handel"? Rättvis handel bygger på handelssamarbete baserat på dialog, öppenhet och respekt, och syftar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i utvecklingsländer. De principer som organisationer för rättvis handel lyfter fram handlar om att för odlare och anställda skapa förbättrade ekonomisl<a villkor, kapacitetsuppbyggnad, motverka barnarbete och diskriminering, främja organisationsrätten och ökad miljöhänsyn. Får man ställa krav på att ~(Qmmunen s ka upphandla Fairtrade-märl<ta pro dukter? Nej, enligt lagen om offentlig upphandling (Lo U) får man aldrig begära en specifik märkning. Däremot kan upphandlande myndigheter ställa etiska och miljömässiga krav Illed utgångspunkt i principerna för rättvis handel och då fungerar Fairtrade-märkningen som ett verifikat på dessa krav. Hur räknas produlder vid inventeringen av butiker? Varje unik Fairtrade-märkt produkt räknas då man inventerar i butik (kaffe är t ex inte 1 produkt, utan varje leverantör räknas specifikt). Man sammanställer och räknar varje butiks utbud och summerar sedan slutsumman för alla butikers Fairtrade-märkta produkter. I ansökningshandlingarna för Fairtrade City redovisas varje butiks sortiment för sig, samt kontaktperson. Hur räknar man
arbetspl~1tsel'? Allt som är en arbetsplats för åtminstone en person räknas in under kategorin arbetsplatser, såväl privata som kommunala. T ex är en skola, en kyrka, ett lokalkontor eller ett privat företag arbetsplatser och kan således redovisas i ansökan. En skola och en förvaltning räknas som två olika arbetsplatser, trots att kommunen är gemensam arbetsgivare. Vem ansvarar fö r kont roll och diplomering? Kontroll av att kriterierna följs sker av styrgruppen själv. När kommunen lever upp till samtliga kriterier skickar styrgruppen en ansökan in till Fairtrade. Dessutom ansvarar styrguppen för att regelbundet ansöker om förnyelse genom att redovisa hur arbetet sett ut och vilka förbättringar som gjorts. Kan man bli av me d sitt Fa irhade City d ipl om? Styrgruppen ska regelbundet göra en förnyelseansökan till Fairtrade Sverige, där man redogör för förbättringar som skett under året. Om konsumtionen av etiska produkter inom den offentliga sektorn har ökat, samt att man har tydliga målbilder för nästkommande år, så blir man "omdipfomerad", dvs. man får ett nytt diplom. Om en ny ansökan inte görs, eller att den inte klarar kriteriet om en årlig utveckling av kriterierna, så omdiplomeras följaktligen inte heller kommunen för nästkommande år. När
s~(a
ma n skicf<8 in en förnyefseansöf(an? Den sista februari ska förnyefseansökan vara Fairtrade Sverige tillhanda. Förnyelseansökan krävs årligen under de tre första åren, därefter behöver en förnyelseansökan endast skickas in vartannat år. Hut' hittar vi engagera de pers on er s om kan tän kas vilj a vara med i styrgruppen? . Fairtrade Sverige utbildar ständigt nya ambassadörer för Fairtrade. Det finns närmare 4 000
ambassadörer spridda i hela landet. Dessa är volontärer för Fairtrade som har deltagit i en
kortare utbildning och därefter har möjlighet att engagera sig i informationsuppdrag gällande
Fairtrade. Föreningen för Fairtrade Sverige har också ett antal medlemsorganisationer som
är med och finansiera r informationsverksamheten i Sverige. Kontakta dessa på din ort, för att
söka intresserade personer. Sveriges Kristna råd driver i samarbete med Fairtrade Sverige
diplomeringen Kyrka för Fairtrade. Det finns många engagerade och duktiga
församlingsmedlemmar runt om i landet! Läs mer på www.kyrkaforfairtrade.org .
En bra samverkanspart kan vara det universitet, högskola eller folkhögskola som finns i
kommunen. Såväl vad gäller näringslivet och inom den kommunala verksamheten så kan det
vara klokt att söka upp nätverk som redan är etablerade. Kommunen har kanske en
näringslivssamordnare, som har ett bra kontaktnät. Att använda befintliga nätverk och
arrangemang är en bra ingång, för att presentera Fairtrade City och engagera
nyckelpersoner att delta i arbetet.
Hur behåller man dynamiken och engagemanget över tid?
Ha (mI!
"Ge er inte vid motgångar. Var kreativa, bestämda ooh ha humor!"
- Stockport, Fairtrade Town, UK
"Efter specifika kampanjer, så brukar vi ha en liten fest i styrgruppen, där vi stannar upp och
ger oss själva beröm för det arbete vi gjort. Det är en viktig del i att känna inspiration till
fortsatt engagemang, att vi är en grupp där vi har kul tillsammans och har nytta av varandra!"
- I<arlstad, Fairtrade City
Bredda engagemanget!
"Sprid ert engagemang så vilt ocl7 brett som möjligt, ni vet aldrig vem som kan vara
intresserad att delta!"
- Wiltshire, Fairtrade Town, UK
"Vi tror att om fler i styrgruppen får ökad kunskap om Fairtrade så borgar det för ett mer
aktivt arbete. Det medför också eft större engagemang för att göra skillnad genom de val vi
gör i butiken. Därför försöker vi utbilda l7ela styrgruppen till ambassadörer för Fairtrade."
- Trollhättan, Fairtrade City
Lyft fram odlarna och ställ ofta frågan "varför?"!
"Efter alt ha varit diplomerade till en Fairtrade Town i 10 år är det lätt att stagnera i sitt
åtagande. Men medan fattigdomen finns kvar finns det inget utrymme för apati och
avstanning i vårt engagemang. Vårt arbete är en lång resa ocl7 vi måste alltid hitta hitta sätt
att förnya ocl7 stärka vår kampanj. Vi bel7över ständigt öka vår förståelse för människor i
utvecklingsländer. Vi har el1 direkt koppling till kakao-odlare i Gl7ana, som utgör ryggraden i
vår kampanj. Detta gör att vi kontinuerligt förnyar vårt engagemang och aft vi kan hålla fokus
på vår vision om en hållbar värld för människa ocl7 miljö. För oss är det nyckeln till alt
fortsätta med vårt arbete över tid."
- Garstang, Fairtrade Town, UK
Ha tydliga målsättningar och utvärdera! Ha tydliga målsättningar, så ni efteråt kan mäta resultaten och utvärdera. Bättre att ha några riktade informationsinsatser, där fler känner sig delaktiga, än att ha
många som spretar. På så vis är det lättare att känna sig nöjd med verksamheten, än när
man kontinuerligt jobbar på utan att stanna upp och reflektera.
Mer information: För mer information om Fairtrade City-diplomeringen, Fairtrade och rättvis handel, kontakta: Linda Alrud, projektledare för Fairtrade City. Tel: 08-12208907 E-post: [email protected] Fairtrade är en oberoende produktmärkning. När du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du
förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.
Fairtrade City
En diplomering från Fairtrade Sverige
Ar 2006 lanserade Fairtrade Sverige ett nytt koncept i Sverige - Fairtrade City. Diplomeringen har
funnits sedan 2000 i Storbritannien och i dag finns det över 1200 Fairtrade Cities i Europa, Nord­
och Sydamerika, Afrika, Asien och Australien . Däribland städer som London, Bryssel, San
Francisco, New Koforidua, Kurnamoto och Weilington.
Den 17:e maj 2006 diplomerades Malmö, Sveriges första Fairtrade City. Därefter har flera
kommuner tagit krafttag för frågan om etisk konsumtion, och i dag är närmare 60 kommuner
diplomerade till Fairtrade City i Sverige.
Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk
konsumtion . Diplomeringen innebär att I<ommunen lever upp till kriterier som rör etisk
upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butik, på
serveringsställen och på arbetsplatser. Arbetet leds aven styrgrupp som ska representera hela
lokalsamhället. Diplomeringen Fairtrade City önskar motivera till ständig vidareutveckling för etisk
konsumtion, därför krävs en kontinuerlig förbättring av information och utbud av etiskt
producerade produkter.
Fairtrade City är en diplomering från Fairtrade Sverige. Fairtrade är en oberoende
produktmärlming som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i
utvecklingsländer.
Kriterier föl' diplomering
-Kommunen skall kurina erbjuda Fairtrade-märkta produkter eller motsvarande* inom
kommunens avtal
-En styrgrupp ska från kommunen sättas samman representerad av aktörer från hela
närsamhället, t.ex. näringsliv, handeln, frivilligorganisationer och politiker
-Beroende på kommunens invånarantal, ska dagligvaruhandeln samt stadens cafeer och
restauranger kunna erbjuda ett visst sortiment av Fairtrade-märkta produkter
-Ett visst antal lokala arbetsplatser ska servera Fairtrade-märkta produkter
-Styrgruppens främsta uppdrag är att arbeta aktivt med lokalt informationsarbete om rättvis
handel, etisk konsumtion och upphandling
-Diplomeringen Fairtrade City önskar motivera till ständig vidareutveckling för etisk konsumtion.
Därför krävs en kontinuerlig förbättring av information och utbud av etiskt producerade produkter.
Läs mer på www.fairtrade.se
• Produkter som enligt kontroll har prodc!cerats i enlighet med grundläggande principer om rättvis handel så som förbättrade
elwnomiska villkor för odlare och anställda, mänskliga rättigheter i arbetslivet och miljöhänsyn. Fair/rade är en cer/ifiering som
tar sin utgångspunkt i principer om rättvis handel och utgör elf bevismedei för att varorna framställts på elt sätt som är förenligt
med dessa principer,
Torsby komm un
Kommunstyrelsen
Dnr....
W6.-. ~.~. . . ..
//J
t
K.;L
1/ /
0,/
t.;I q . Of
Motion från Miljöpartiet De Gröna angående Torsby som Fairtrade Kommun.
Som ett steg mot en rättvisare värld har fler och fler kommuner i Värmland utropat sig som
Fairtrads-kommuner. Detta innebär bl.a. att man vid upphandling köper rättvisemärkta varor
där det är möjligt och verkar for att affårer i kommunen har rättvisemärkta varor i sina
sortement,
Vi, Miljöpartiet De Gröna, menar att det är önskvärt att även vår kommun, Torsby
diplomeras sig som Fairtrade-kommun. Det behöver då utredas vad som krävs for att uppnå
detta mål.
Torsby 20/6 -11
Miljöpartiet De Gröna genom Karl-Erik Keck
cPcufJ~ &Zt:t/Ie ~-C~~~
:
I
.
/; ( .'
. /' .
I
/ ) I,f"'
I
Torsby kommun
sid 45
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2013-12-02
§ 204 Arvode till förtroendevalda
Dnr KST 2013/777
Sammanfattning av ärendet
Det är föreslaget att konununalrådets arvode skall höjas till 46 620 kr/månad från och
m.ed 2014-01-01 enligt av fullmäktige beslutade princip.
Förtroendevaldas arvoden föreslås som följd av detta höj as enligt nedanstående
förslag.
Uppdrag
Arvode/månad 2014
Arvode/månad 2013
Konmlunstyl'elsens ordf
46620
45175
KonummstYl'elsens v. ordf
18650 (40%)
18070 (40%)
Socialnämndens ordf
6YYU (15%)
6780 (15%)
Socialnänmdens v. ordf
3730 (8%)
3615 (8%)
Socialnämndens au ordf
3730 (8%)
3615 (8%)
Barn- och utbildnings­
nällmdens ordf
6060 (13%)
5875 (13%)
Barn- och utbildnings­
nämndens v. ordf
2800 (6%)
2710 (6%)
Barn- och utbildnings­
nämndens au ordf
2800 (6%)
2710 (6%)
Miljö-, bygg- o räddnings­
nämndens ordf
4660 (10%)
4520 (10%)
Miljö-, bygg- o räddnings­
nänmdens v ordf
2330 (5%)
2260 (5%)
Arbetsutskottets ordf KS
Samhällsutskottets ordf KS
l/l .
Justera)rens sign atur
r
(-"
.
f~;~lt
v
) \j }"j
I
,
I
.'
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
sid 46
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2013-12-02
Kommunfullmäktiges ordf
2330 (5%)
2260 (5%)
Överförmyndarnämndens
ordf
2330 (5%)
2260 (5%)
Torsby Bostäders AB ordf
2330 (5%)
2260 (5%)
Fritid i Nordvärmlands ordf
2330 (5%)
2260 (5%)
Torsby Flygplats AB ordf
2330 (5%)
2260 (5%)
Revisor i kommunen
1400 (3%)
1355 (3%)
Valnämndens ordf (ål'sarvode)
5000
5000
Valnämndens ordf vid
valår (årsarvode)
10000
10000
Utöver månadsal'vode utgår ersättning föl' förlorad arbetsinkomst och timarvode.
Kommunstyrelsens ordförande uppbär inga ytterligare arvoden utöver
korrununalrådslönen.
Om socialnämndens ordförande också är ordförande i arbetsutskottet får han/ hon
årsarvode även för detta uppdrag. Är barn- och utbildningsnämndens ordförande
också ordförande i arbetsutskottet får han/ hon även arvode för d etta uppdrag.
Ordförande i övriga utskott, fullmäktigeberedningar mm ersätts enligt samma regler
som gäller för ledamot.
Timarvode för inställelse timmer är 170 kr och 109l<r för påföljande Limmar.
Handlingar i ärendet
Kommul1sty relsens arbetsutskott 2013-11-12, § 110
Just~rfar)ens signatur ,
'I,
.
.
F
ctJ~)b~;'
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
sid 47
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2013-12-02
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
1. Arvode till de förtroendevalda fastställs enligt ovan.
2. Följande arvodeshöjningar föreslås för de konununala bolagen:
(Beslu.t om arvoden for bolagen tas pli respektive bolags lirsstiill11/"1nJ.
Uppdrag
Torsby Bostäder ordf
Fritid i Nordvärmland ordf
Torsby Flygplats AB ordf
Arvode/månad 2014
Arvode/månad 2013
2330 (5%)
2260 (5%)
2330 (5%)
2260 (5%)
2330 (5%)
2260 (5%)
Beslutet skickas till
HR-avdelningen
Utdragsbestyrkande
Sida l av l
Hej!
Jag vill lämna ett medborgarförslag och det är att ALLA barn ska ha rätt till gratis simskola. Och
·varför vi vet att det fins många familjer som inte har råd att låta barnen gå i simskola och så har vi
detta att minska olyckor i samband med okunskap om vatten sen så har vi en annan aspekt och det
är att det ställs krav på simkundskap tidigt i skolan. Tycker att ALLA ska erbjudas detta från 4 år och
tills man fyller 7år eller tidigare om så föräldern tycker detta.
Mvh Monica Eriksson Barnskötare förskolan Forsbacken 0560-13226 eller 070-3208462
!
/
https://valmland.ondemand.formpipe.comlAsplDownload.asp?inline=I&FILEREF=I ... 2013-12-20
Torsby kommun
sid 21
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2013-12-02
§ 189 Granskning av kommunens hantering av
personbilar samt förekomsten av körjournaler
Dnr KST 2013/559
Sammanfattning av ärendet
Deloitte AB har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av
kommunens hantering av personbilar (inklusive bussar) samt förekomsten av
körjournaler.
I rapporten sägs bl.a.:
1. Leasingbilsadministratörens syfte bör ses över.
2. Bättre samordning mellan fordonens nyttjandegrad och förvaltningarna efterlyses.
3. Det har blivit bättre kvalitet på körjournalerna hos de förvaltningar som tidigare inte
uppfyllde kraven.
4. Inom främst Stjerneskolan måste förbättringar ske, med översyn från
förvaltningsledningen.
5. Vi ser mycket positivt på den interna kontroll som ekonomiavdelningen utför. Vad
gäller kommunens leasingbilar har den främst omfattat körjournaler. Inom området
effektiv administration och tydligt ansvar ser vi möjligheter att utöka den interna
kontrollen.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har fått in svar på revisionsrapporten från
socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, vilka läggs som bilaga till
paragrafen.
Handlingar i ärendet
Socialnämnden 2013-10-29, § 112
Barn- och utbildningsnämnden 2013-10-23, § 76
Tjänsteskrivelse av Angela Birnstein, 2013-11-25
Uldragsbeslyrkande
Torsby kommun
sid 22
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2013-12-02
Kommunstyrelsens beslut
1. Kommunstyrelsen har tagit del av revisorernas rapport och tackar för synpunkter
och rekommendationerna. En del förändringar har redan skett, bland annat håller
tekniska avdelningen på att testa elektroniska körjournaler. Dessutom pågår en
diskussion med vår egen arbetsmarknads avdelning om att tillhandahålla service till
våra bilar. Även övriga framförda tankar och ideer kommer vi att utvärdera och ta
hänsyn till i vårt framtida arbete.
2. Kommunchef Thomas Stjerndorff får i uppdrag att tillsammans med
ekonomiavdelningen och miljösamordnaren se över de policydokument som rör
kommunens hantering av leasingbilar.
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige för kännedom
Thomas Stjerndorff
Angela Birnstein
Kommunrevisorerna Kjell-Erik Mattsson och Ola Jansson
Utdrags bestyrkande
--
Torsby kommun
sid 16
Socialnämnden
PROTOKOLL
201.3-10-29
§ 112 Deloitte AB har genomfört en granskning
av kommunens hantering av personbilar samt
förekomsten av körjournaler
Dnr sac 2013/335
Sammanfattning av ärendet
Leasingbilar är en viktig stödprocess för socialnämndens verksamhet. Den geografiska
spridningen, lokaliseringen och nyttjandet är stor. Det formella ansvaret ligger
delegerat på första linjen, vilket medför en fördelning på många arbetsledare. Logistik
och planering. Förlängning av körsträckor i hem~änsten är enbart i undantagsfall
misstag. Orsal< står att finna i avveckling av hem~änstgrupper Höljes, Likenäs och
Ambjörby. En annan orsak är effektivt utnyttjande av arbetstiden undantagsvis ibland
logistiskt ibland leder till längre körsträcka för en leasingbil. Modell för möjlig revision
av hem~änstens körjoumaler (körscheman) ska ses över med hänsyn till
revisionsrapport. Revisionsuppföljning går att göra i planeringsverktyget TES. De
upphandlade avtalsbilama stämmer inte fullt ut med verksamhetens behov av fordon
eller körsträcka. Utbyte av fordon under pågående leasing sker till v~ss, men begränsad
det inom förvaltningen. Det är önskvärt med en större samordning, gärna inom hela
kommunen. Det finns en plan på detta (AME/Gnistan) som inte har kunnat verkställas
på grund av att lokaler för ändamålet sal<nas.
Handlingar i ärendet
Sodalnärnndens arbetsutskott 2013-10-08, § 162.
Socialnämndens beslut
Socialnämnden beslutar att lämna ovanstående som svar till revisorerna.
Beslutet expedieras till
DeloitteAB
Kommunrevisorerna
Kommunstyrelsen
Justerarens signalur
d
tl-t~ ~
Uldragsbeslyrkande
Torsby kommun sid 25
Barn- och utbildningsnämnden
PROTOKOLL
2013-10-23
§ 76 Revisionsrapport efter genomförd
granskning av kommunens hantering av
(
personbilar (inkl. bussar) samt förekomsten av
körjournaler
Dnr BU 2013/301
Sammanfattning av ärendet
Deloitte AB har på uppdrag av korrununens revisorer genomfört en granskning av
korrununens hantering av personbilar (inklusive bussar) samt förekomsten av
köljournaler.
Följande sammanfattande synpunkter och rekommendationer lämnas i rapporten:
* Revisorerna föreslår att ljänsterna som korrununens avtalade leasingbilsadministratör
levererar ses överi syfte att de överensstämmer med korrununens behov.
* Från intervjuer har framkommit att en bättre samordning avseende fordonens
nyttjandegrad mellan och inom de olika förvaltningarna bör ses över. I kommunens
regelverk har också uttryckts vikten av samordning för optimalt bilutnyttjande.
(
* Utifrån nu genomförd granskning kan konstateras att på flera punkter har
förbättringar skett i jämförelse rned tidigare granskning på området. Bland annat har
kvaliten på köljournalerna förbättrats hos de förvaltningar som tidigare inte uppfyllde
kraven.
(
* Inom främst Sljerneskolan ser revisorerna dock att förbättringar måste ske och att en
översyn görs av förvaltningsledningen,
* Revisorerna ser mycket positivt på den interna kontroll som ekonomiavdelningen
utför, Vad gäller kommunens leasingbilar har den främst omfattat köljoumaler, Inom
området effektiv administration och tydligt ansvar ser revisorerna möjligheter att
utöka den interna kontrollen.
Torsby kommun
sid 26
Barn- och utbildningsnämnden
PROTOKOLL
2013-10-23
§ 76 Revisionsrapport efter genomförd granskning av kommunens hantering av
personbilar (ink!. bussar) samt förekomsten av körjoumaler
(
Sijerneskolans rektor Ronnie Palmquist har åtgärdat skolans brister i hanteringen av
körjournaler, se bilaga till protokollet.
(
Handlingar i ärendet
Arbetsutskottet2013-10-10 § 62
Tjänsteskrivelse av rektor Ro~ie Palmquist
Tjänsteskrivelse av skolchef Ulf Blomquist, 2013-10-16
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Nämnden godkänner hanteringen av ärendet och översänder bilaga till kommunens
revisorer.
Beslutet skickas till
Kommunens revisorer Rektor Ronrue Palmquist Utdragsbestyrkande
RS )0/ \~
rW Datum
2013-10-15
Stjerneskolan
Till
Alla anställda på Stjemeskolan
Information om riktlinjer och tillämpning av
regler vid användning av tjänstebilar.
(
En revision och granskning har genomförts av kommunens hantering av personbilar
(inklusive bussar) samt förekomsten av körjournaler. Granskningen omfattar fyra
huvudområden där all personal som någon gång använder ~änstebilar (personbilar
och bussar) framförallt berörs av två områden.
(
Dessa områden är:
Att granska förekomsten av uppfdljning och intem kontroll. Granskningen har genomförts
genom att ta del av uppföljning såsom nyttjandegrad, tankning, hantering i
redovisning (inköp, leasing mm)
Att granska att kÖI'jou1'Ilaler används på ett tillfredsställande sätt. Granskningen har
genomförts genom stickprov av körjoumaler för de olika förvaltningarna.
Regler och policys
Regler och policys för användandet av tjänstebilar finns på intranätet. Gå in under
"Bokning". Direkt ovanför rutorna med respektive förvaltnings bilar finns en länk som
heter Information om leasingbilar, körjournal, instruktioner m m. Två av
styrdokumenten är det varje anställds skyldighet att känna till och läsa igenom:
1.
Leasingbilsinstruktion
2.
Regler för tjänsteresor med leasingbil
I styrdokumentet "Leasinbilsinstruktion" finns bland annat angivet under föraransvar
att:
Körjournal över all tjänstekörning skall föras, Det är en skyldighet för den anställde att föra körjournal, förvaring av körjournalen ska ske i avsedd pärm i bilen. Privat användning av leasingbilen är under inga omständigheter tillåtet. Leasingbilen ska ställas upp vid kontoret eller annan anvisad plats under semester, sjukdom och vid annan frånvaro från arbetet Ronnie Palmquist
rektor
Besdksadress
Fabriksgatan 3. Torsby
Torsby kommun
60. Stjemeskolan
685 80 Torsby
0560-16302 direkt
070-331 62 37 mobil
0560-160 00 växel
0560-163 26 fax
ronnle.palmqulst@torsby,se
stjerneskolan@edu,torsby,se
bun@torsby,se
www.torsby.se/stjerneskolan
Sida
1 (2)
Revisionens kritik mot Stjerneskolan
Vid revisionen har det framkommit brister, i vissa fall stora brister, kring hur
S~erneskolan följer reglerna vid användandet av tjänstebilar.
I revisionsrapporten står följande angående S~erneskolan:
"Få Stjemeskolan har körjollmaler för bussar och personbilar granskats.
Såväl för bussar som för personbilar bör angivande av resvägen tydliggöras i
körjollrnalell. Även vad gäller uppgift om syftet med res@ ser vi brister i vissa
avseenden.
(
' ..
(
För bussar kan vi notera att brister finns vad gäller uppgifter om mätarställning såväl
vad gäller avsaknad av mätarställlting som att överensstämmelse inte finns mellan
mätarställnings slut och nästa körnings start. Uppgift om ntttal körda km saknas nästan genomgående för såväl personbilar som
bussar. För någon buss har vi också noterat att antalet km är orimligt i förhållande
tillllppgiven resväg.
Avseende uppgifter om tankning och belopp ser vi brister för såväl personbilar som för
bussar innebärande att tankTevitton saknas i Teörjoumalen samt att någon av
llppgiftertta "tanTeat liter" eller "belopp" saTenas.
Avseende bussarna Teatt sammantaget kaltstateras att ordningen i Teörjollmalema inte
är på en acceptable nivå. Vi ser här ett behov av en kontroll och översyn från
förvaltllingsledningen ."
Atgärder
All personal på S*rneskolan sätter sig in i gällande styl'dokument. (Se ovan)
All personal på S~erneskolan följer de regler och policys som gäller för användandet
av tjänstebilar.
<'
I samråd med förvaltningsledningen kommer S*rneskolans internkontrolI avseende
tjänstebilar att ses över.
Ronnie Palmquist rektor 2
r
Torsby kommu n
l
Kommunstyrelsen
2013 -09- 16
To.'sby kommun Kom m um'evisionell
2013-08-27
Dnr... .. .... ..........
.... ..."........
Till konununstyrelsen, omsorgsnämnden och barn­
och utbildningsnämnden
För kännedom: Komnmnfullmäktige
Revisionsrapport
På vålt uppdrag har Deloitte AB genomfört en granskning av kommunens hantering av
personbilar (inklusive bussar) samt förekomsten av kÖIjournaler.
Följande sammanfattande synpunkter och rekonm1endationer länmas i rapporten:
• Vi föreslår att tjänsterna som kommunens avtalade leasingbilsadministratör levererar
ses över i syfte att de överensstämmer med kommunens behov.
o
Från våra intervjuer har framkonunit att en bättre samordning avseende fordonens
nyttjandegrad mellan och inom de olika förvaltningarna bör ses över. I kommunens
regelverk har också uttryckts vilcten av samordning för optimalt bilutnyttjande.
o
Utifrån nu genomförd granskning kan vi konstatera att på flera punkter har förbätt­
ringar skett i jämförelse med tidigare granslming på onu·ådet. B1.a. har lcvaliteten på
körjournalerna förbättrats hos de förvaltningar som tidigare inte uppfyllde kraven.
• Inom främst Stj emeskolan ser vi dock att förbättringar måste ske och att en översyn
och kontroll görs av förvaltningsledningen.
• Vi ser mycket positivt på den interna kontroll som ekonomiavdelningen utför. Vad
gäller konmmnens leasingbilar har den främst omfattat körjournaler. Inom området
effektiv administration och tydligt ansvar ser vi möjligheter att utöka den interna
kontrollen.
För ytterligare inf0l111ation angående granskningen hänvisas till rapporten.
Vi önskar konununstyrelsens och nämndernas svar på vår revisionsrapport senast den l
november 2013 .
För revisorerna i Torsby konunun
Bilaga: Revisionsrapport
-­
Rapport avseende
granskning av
körjoumaler
Torsby kommun
Augusti 2013
Hans Wennerholm
Pontus Ericsson
Audit.Tax. Consulting. Financial Advisory.
Innehåll Sanlnlanfattning ........ ...... .... ... .. ................ .. .. ..... ...... .. ........ ............... ... ...... ........ ... .. ..... .... .. .... ....... ........... . l l Inledning .................................................................................................... .. .... ........ ............... .... .. .... .... 2 l. l Bakgrund ............ .. ........... .... ............. ............. .. ..... ... ..... .. .... .... ... ... ........... .. ...... .......................... ... . 2 1.2 Syfte och revisionsfrågor ............. ....... .......... .. ................ .. .. .. ... ....... ....... .... ... .. ..................... .......... 2 1.3 Avgränsning ... ... .... ... .. .. ..... ...... ..... ............... ... ... .. .. .. ....... ...... .. .. .. .... ......... .... ......... ... ...... .. ... .. ....... .. 3 . 1.4 Revisionskriterier och metod .... ..... ... ....... .. ... ........ ... .... .............. ... .. ....... ... ........... .. .......... .......... .. .. 3 2 Resultat ..... .................... ... .... ..... ........ ... ...... .... .. ....... ................. .. .. .... .. .. ...... .. .... ... .. ....... ...... ... ... ......... ... .4 2.1 Styrdokument ................... .. ................................................... .... .... .... .... ... ......... ............................ 4 2.2 Regelverk....... ........ .............. .. ... .... .. ...... ......... ........... ......... .. ........... .. ..... .................... ............ .. ...... 4 2.3 Rutinbeskrivning ... ,.... ..... .. . ,.... ,." ... " ,.,... .,.... ,........... ...... ..... ........ .....,...,., ..... ,... ,.... .. .. ... . ,..... ... ,.... " 4 2.3.1 Antalet fordon per fcirvaltning .... .. ... .... .. ........................ .. .. . , .... ,...... . ,................ ... ... ,........... .. ,. 4 2.3 .2 KÖljoumaler .... ,............. ,................. .. .... .. ..... .. .. .. .. ..... ... ........... ', ....... ..... .. .. .,.. ... .. .... ,..... " .... " .. 5 2.4
Administration av leasingbilar .. ................ .. ...... .. .......... .... ,...... ,................ ....................... .. ,.,. 6 2.4 .1
Åtgärdsfcirslag .... ,., ...... ....... ........ " ......... ....................... ,.. ... . ,.. " ............ . ,... ........ ,.......... .. ... 6 2.5
Intenlkontroll .... ,.................... .. .. " ... ,....... " ........ ,.. .... ......... ...... .. ..... ... ... .... ... ... ... ..... .. ....... .... " , 6 2.6
Uppfciljnmg av tidigare granskning .. .... .......... .. .. ..... ................................ ... .. " .. ... .. ...... ......... , 7 2.6 .1
Åtgärdsfcirslag ................. ,.......... ,....... ,.. .......... ..... ....... .. .. .... ..................... ......... ....... .. ....... 7 2.4 Sammanfattande kommentarer ......... .. ................... ........... ,............ .... ,........... .......... ...... .. .. " .... ... ,.. 7 Sammanfattning Nämnderna ska enligt Kommunallagen tillse att den interna kontrollen är tillräckl ig, samt alt
verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Finns det brister i den interna
kontrollen, finns risk för både ekonomisk skada och så kallad förtroendeskada där
allmänhetens förtroende för kommunen kan påverkas negativt.
Rättsfall visar att Skatteverket kan beskatta den anställde utifrån delmes dispositionsrätt av
fordon, dvs . rätt alt nyttja fordonet. Det krävs att Skatteverket kan visa att det fmmits
dispositionsrätt till bilen. Om myndigheten bevisar detta, är det upp till den anställde att
bevisa att ingen (eller ringa) privat användning av bilen har skett, för at! undgå beskattning.
Även om Skatteverket i sådana frågor brukar göra en samlad bedömning av de olika
omständigheterna i vmje enskilt fall, kan en förd kÖljournal vara ett sätt att bevisa att en bil
inte använts privat.
Deloitte har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Torsby kommun granskat
kommunens hantering av personbilar (inld bussar) samt förekomsten av kÖljoumaler.
• Vi föreslår att tjänstema som konm1Unens avtalade leasingbilsadministratör levererar
ses över i syfte att de överensstänm1er med kommunens behov.
II
Från våra intervjuer har framkonunit att en bättre samordning avseende fordonens
nyttjandegrad mellan och inom de olika förvaltningarna bör ses över. I kommunens
regelverk har också uttryckts vilden av samordning för optimalt bilutnyttjande.
• Utifrån nu genomförd granskning kan vi konstatera att på flera punlcter har
förbättringar skett i jämförelse med tidigare granskning på OJmådet. Bl.a har
kvaliteten på kÖljournalerna förbättrats hos de förvaltningar som tidigare inte
uppfyllde kraven.
• Inom främst Stj erneskolan ser vi dock aU förbättringar måste ske och att en översyn
och kontroll görs av förvaltningsledningen.
• Vi ser mycket positivt på den intema kontroll som ekonomiavdelningen utför. Vad
gäller kOlrummens leasingbilar har den främst omfattat kÖljournaler. Inom onu·ådet
effektiv administration och tydligt ansvar ser vi möjligheter att utöka den intema
kontrollen.
I vår granslmingsrapport länmas mer detaUerade synpunlcter.
K~f~~dj}L
\ ans Wennerholm
Certitierad kommunal revisor
a .
~
.hJIt;I4j . ?-~\
/y /
Pontus Ericsson
Revisor
Dc! ,,; tt t'
I Kö ,jo llrllaJc r I l
1 Inledning 1.1 Bakgrund
Nämndema ska enligt Kommunallagen tillse att den interna kontrollen är tillräcklig, samt att
verksamheten bedrivs på ett i övligt tillfredsställande sätt. Films del briSler i den inlefllä
kontrollen, finns risk för både ekonomisk skada och så kallad förtroendeslcada där
allmänhetens förtroende för kommunen kan påverkas negativt.
Rättsfall visar att Skatteverket kan beskatta den anställde utifrån dennes dispositionsrätt av
fordon, dvs. rätt alt nyttja fordonet. Det luävs att Skatteverket kan visa att det fmmits
dispositionsrätt till bilen. Om myndigheten bevisar detta, är det upp till den anställde att
bevisa att ingen (eller ringa) privat användning av bilen har skett, för alt undgå beskattning.
Även om Skatteverket i sådana frågor brukar göra en samlad bedönming av de olika
omständigheterna i vaIje enskilt fall, kan en förd kÖljournal vara ett sätt att bevisa att en bil
inte använts privat.
Deloitte har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Torsby konm1un granskat
kommunens hantering av personbilar (inld bussar) samt förekomsten av kÖljoumaler.
1.2 Syfte och revisionsfrågor
Projektet syfte har varit att granska kOl1illmnens hantering av personbilar samt förekomsten
av kÖljournalel' och hur dessa förs.
Granskningen har genomförts utifrån följande kontrollmål:
./ Att kartlägga antalet av kom/llunen ägda/leasade personbilar.
Granskningen genomförs genom att ta del av beslut och riktlinjer samt genom
intervjuer med berörd personal .
./ Att g/'al1skaföreko/llsten av skrtftliga riktlinjer/policys. Granskningen genomförs
genom dokumentstudier samt genom intervjuer med berörd personal.
./ Att granskaförekoJJlsten av uppföljning och inlel'l1 kontroll. Granskningen genomförs
genom att ta del av uppföljning såsom nyttjandegrad, tankning, hantering i
redovisning (inköp, leasing, mm)
./ Alt g/'anska all kÖljouJ'/1ctler används på etl tillfredsställande säll Granskningen genomförs genom stickprov av kÖljournaler för de olika förvaltningarna Dclo ilte I Kiil:iollnlakJ'
I :>.
l.3 Avgränsning
Berörda nänmder av granskningen är kommunstyrelsen, omsorgsnänmden och bal11- och
utbildningsnämnden. Inom dessa har granslming av körjoumaler skett för poolbilar, tekniska
enheten, Stjemeskolan samt inom hemtjänsten.
1.4 Revisionskriterier och metod
Vi har tagit del av olika dokument som upprättats i kOI1U11Unen som leasingsbilsinstlUktion,
regler vid tjänsteresor med leasingbil, avrop inköp fordon samt olika dokument som är
tillgängliga på k0l1U11unens intranät. Dessa senare är främst kopplade till rutiner med
Autoplan som är kommunem: leasingshilsadlllinistratör.
I samband med granskningen har vi också intervjuat ekonomer, leasingbilssamordnare och
övrig personal som berörts av granskningen .
Delo itt e I KÖlj ollrna k r
I3
2 Resultat 2.1 Styrdokulnent
Kommunen har tre styrdokument som har koppling till granskningsområdet. Dessa är:
• Rt:gler vill tjänsteresor med leasingbil
• Avrap inköp av fordon
• Leasingbilsinstruktion
2.2 Regelverk
FÖlUtom de ovan nänmda styrdokumenten finns också dokument som har mer karaktären av
anvisningar. Dessa är:
• RapPol1 mätm'ställning
• Beställning/återlämning av leasingbil
• Autoplan-vad hanterar Autoplan åt Torsby kommun
Rättsfall har visat att i de fall Skatteverket kan visa dispositionsrätt till en bil, kan de också
beskatta dispositionsrätten. Det är då upp till näringsidkaren att bevisa att ingen (eller ringa)
privat användning av bilen har skett. För att undgå beskattning krävs, enligt rättsfallen, en
noggrant förd kÖljournal och att denna måste föras kontinuerligt.
2.3 Rutinbeskrivning
I kommunen fim1s tre förvaltningsansvariga (K.slFritid, BUN och ON) för leasingbilarna.
Förvaltningsansvarig för KS/Fritid är också kommunens leasingbilssamordnare. I denna roll
sköter hon bl.a. kontakterna med Autoplan.
2.3.1 Antalet fordon per fOl'valtning
Personbilar, bussar och lätta lastbilar som konununen leasar/äger finns inom förvaltningarna
enligt följande:
NämndlFörvaltning
Omsorgs nämnden
Antal fordon
75
Bal11- och utbildningsnämnden
28
Fritid
IT
KS/teknislca enheten
MBR
Totalt:
l
l
63
6
174
Kommunen äger 40 av ovanstående fordon och av dessa är merparten lätta lastbilar.
Deloitte I KÖ,:jOIl Illa kr
I <1
2.3.2 KÖl'journalcl' Enligt Skatteverket bör följande uppgifter framgå aven kÖljournal: ./
./
./
./
./
./
Mätarställning vid årets bÖljan
Datum, klockslag och mätarställning vid tjänsteresans start samt varifrån resan st8l1ade
Syftet med tjänsteresan
Vilka orter/foretag som besökts
Hur många kilometer som körts
Datum, klockslag och mätarställning vid tjänsteresans st8l1 samt var tjänsteresan
avslutades
./ Mätm'ställning vid årets slut
./ Antal liter drivmedel samt pris vid tanlGling
Kommunens blankett "Körjournal" uppfyller ovanstående krav förutom avseende klockslag.
Denna uppgift saiGlas på kommunens blankett. Vi föreslår att konununens blankett på ett
tydligare sätt efterliknar de uppgifter som Skatteverket tar upp.
I styrdokumentet "Leasingbilsinstruktion" finns bl.a. angivet under föraransvar att:
• KÖljournal över all tjänstekörning skall föras.
• Det är en skyldighet för den anställde att föra kÖljournal, forvaring av kÖljournalen
ska ske i avsedd pärm i bilen.
• Privat användning av leasingbilen är under inga omständigheter tillåtet.
• Leasingbilen ska ställas upp vid kontoret eller alman anvisad plats under semester,
sjukdom och vid 31man frånvaro från arbetet.
Nedan redovisas vår stickprovsvisa granskning av kÖljournaler som omfattar 22 fordon för
perioden april 2012 till juni 2013,
2.3.2 l Bilpoolen
Från vår granskning kan konstateras att resvägen oftast angetts enbart med "ort". I vissa
kÖljoumaler har inte heller "ort" angetts.
"Antal körda kn1" ska anges i körjournaler som skillnaden mellan mätarställning resans stm1
och mätarställning resans slut. Denna uppgift saiGlas vid flera tillfällen och när det angetts är
det i något fall felräknat.
I kÖljournalen ska också tankat liter samt beloppet anges. Vi kan konstatera att oftast finns
enbart pris angivet. Tanldcvittona är bifogade men återfinns samlat i en plastficka. För att
underlätta efterkontroll föreslår vi att de istället häftas ihop med tankningen Icvittot avser i
kÖljoumalen.
2.3.2.2 Stj erneskolan På Stjerneskolan har kÖljournaler för bussar och personbilar granskats . Såväl för bussar som för personbilar bör angivande av resvägen tydliggöras i kÖljournalen.
Även vad gäller uppgift om syftet med resan ser vi brister i vissa avseenden.
För bussar kan vi notera att brister films vad gäller uppgifter om mätarställning såväl vad
gäller avsaknad av mätarställning som att överensstänul1else inte finns mellan mätarställnings
slut och nästa körnings st311.
Uppgift om antal körda km saknas nästan genomgående för såväl personbilar som bussar. För
någon buss har vi också noterat att antalet km är orimligt i förhållande till uppgiven resväg.
Dcloittc I Kö.jo\lI11i\ ler
I5
Avseende uppgifter om tanlming och belopp ser vi brister för såväl personbilar som för
bussar innebärande att tankkvitton salmas i körjournalen samt att någon av uppgifterna
"tankat liter" eller "belopp" saknas.
Avseende bussarna kan sammantaget konstateras att ordningen i kÖljournalerna inte är på en
acceptabel nivå. Vi ser här ett behov aven kontroll och översyn från förvaltningsledningen.
2.3 .2.3 Tekniska enheten
För de fordon vi granskat inom tekniska kan konstateras att kÖljournalerna genomgående
håller en godkänd nivå avseende de uppgifter som ska lämnas. I jämförelse med den
granslming som genomfördes av området år 2008 ser vi en Idar förbättring.
2.3.2.4 Hemtjiinsten
Resvägen saknas genomgående avseende hemtjänsten. Vi har förståelse för detta mot
bakgrund av verksamhetens karaktär men föreslår ändå hemtjänsten att uppge resvägen
kopplat till hemtjänstturer eller liknande.
Avseende uppgifter om körda km films en förbättringspolentiaI.
2.4
Administration av leasingbilar
Kommunen anlitar sedan några år tillbaka firman Autoplan som leasingbilsadrninistratör. I
Autoplans åtagande ingår bl a att granska kommunens fakturor som har koppling till
leasingbilarna. Vidare skickar Autoplan till kommunen olika signallistor som t ex anger när
det är dags for besiktning av fordonen, statistik för drivmedelsförbrukning, när
leasingperioden är slut etc. Konununen erlägger en årlig avgift till Autoplan för utförda
tjänster.
Som tidigare angetts finns tre huvudansvariga för leasingb ilarna och en av dessa är också
leasingbilssamordnare. I delma roll sköter hon bl a kontakterna med Autoplan, beställning
och avveckling av fordon, ansvar för KS bilpool nun.
2.4.1
;J..tgäl'dsföl'sJag
Vi har blivit informerade om att tjänsterna som Autoplan levererar inte utnyttjas i önskvärd
omfattning av samtliga berörda i konununen. Vi föreslår därför all denna tjänst ses över.
I vår granskning har inte ingått att undersöka om kommunens fordon utnyttjas optimalt sett
till antal kömul kopplat till leasingperiod. Från våra intervjuer har ändå framkonuniI att en
bättre samordning avseende fordonens nyttjandegrad mellan och inom de olika
förvaltningarna bör ses över. I kOllli11Unens regelverk har också uttryckts vi lden av
samordning för optimalt bilutnyttjande.
2.5
Internkontroll
Genom ekonomiavdelningen genomförs granslmingar av den interna kontrollen. Det är
mycket positivt att dessa återkonunande granskningar genomförs. FÖlUtom att det innebär att
förbättringar sker pä onu'ädet är de också ett stöd för vär revision. Vi har tagit del av de
senaste intemkontrollema som genomförts på leasingbilsområdet. Ekonomiavdelningen har
granskat körjournaler inom främst omsorgen men även inom tekni ska, skolan och fritid för
åren 2009-2012. Kontrollrapporterna anger att en avsevärd förbättring, förutom för sko lan,
skett sedan granslmingen startade.
Dclo iUe I Kiiljo urnaler
I6
2. 6
Uppföljning av tidigare granskning
Vi har följt upp tidigare granskning från 2008. I denna granskning ställdes följande
revisions frågor:
• Vilka regler och anvisningar har upprättats inom berörda nämnder?
• Ger dessa regler en ändamålsenlig styrning och reglering inom väsentliga områden
som ekonomi, miljö, säkerhet nun?
• Finns en tillräcklig intern kontroll avseende fordon och drivmedel?
• Är den interna kontrollen utformad på ett ändamålsenligt sätt avseende effektiv
administration, tydligt ansvar mm?
• Efterlevs rutinerna i den interna kontrollen?
2.6.1 Åtgärdsförslag
Utifrån nu genomförd granskning kan vi konstatera att på flera punkter har förbättringar
skett. Bl.a har kvaliteten på kötjournalerna förbättrats hos de förvaltningar som tidigare inte
uppfyllde kraven. Inom främst Stjerneskolan ser vi dock att förbätttingar måste ske.
Den interna kontrollen från ekonomiavdelningen har främst omfattat kötjournaler. Inom
onu'ådet effektiv administration och tydligt ansvar ser vi möjligheter att utöka den interna
kontrollftmlctionen.
2.4 Sammanfattande kommentarer
Efter genomförd granskning rekonunenderar vi kOl1ununen att:
./ Mätarställning både vid bötjan och slut ska framgå av kötjournalerna för samtliga bilar
./ Ärende och förare ska framgå av kÖtjournalerna för samtliga bilar
./ Utarbeta rutiner för att talllming aUtid anges i kötjournalerna
./ Utarbeta rutiner för samordning mellan förvaltningarna och uppföljning av nyttjandegrad
Ddoiltc i Kö,jollll1akr
I7
Torsby kommun
sid 16
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2014-01-07
§ 9 Granskning av PA-systemet
Dnr KST 2013/799
Sammanfattning av ärendet
Under hösten har Deloitte AB genomfört på uppdrag av kommunens revisorer en
granskning av kommunens P A-system.
Av revisorernas rapport framgår det att det finns 6 stycken synpunkter vilka skall
bidra till att förbäth'a processen kring systemet. Nedan kommer synpunkterna att
redovisas i kursiv stil och det tillhörande svaret/ kommentaren kommer i anslutning
att redovisas.
Fortsätta dialogen med kommunens verksamhet i syfte att fånga upp synpunkter kring PA­
systemet.
HR-avdelningen för regelbundet en dialog med de olika verksamheterna i olika forum
och med enskilda personer i syfta att fånga upp verksamheternas synpunkter.
Undersöka behovet av utbildning/fortbildning i PA-system.
I dialogen med cheferna så fångar vi upp behovet av fortbildning, vilket vi genomför i
grupp eller individuellt beroende på fortbildningsbehov.
Fortsätta se över strukturen for baclcup avseende nyckelbefattningar kring PA-systemet.
Behovet av att det finns en backup för nyckelbefattningar är något som vi löst internt i
kommunen men det pågår även en diskussion med de andra grannkommunerna om vi
skulle kunna utforma någon gemensam funktion för att minska sårbarheten.
Tillse att problematiken kring hantering av årsarbetstid i PA-systemet åtgärdas.
Den problematik som var kopplad till årsarbetstiden i systemet var problem som fanns
initialt vilket är tillrättat. Det finns de som upplever att det finns störningar än idag
men det är kopplat till de egna rutinerna och inte till systemet.
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
sid 17
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
2014-01-07
Stärka upp kontrollfunktionen genom att attest sker av kvittensen på den genomfdrda
löneutbetalningen som skickas från banken.
Detta är en rutin som vi har infört från och september månad i år. Bankkvittens samt
utbetalningsordern stäms av samt förvaras gemensamt.
Överväga att i en l'iskanalys beakta löneprocessen och om nödvändigt utforma kontrollmoment
inom ramen fdr den interna kontrollen.
På HR-avdelningen följer vi upp avvikelser som vi får varningar om i våra system
samt så gör vi stickprov på verksamhets- eller individnivå. Det är även viktigt att
verksamheterna påtalar vilka konh'oller som de vill att vi skall genomföra avseende de
olika processerna som handläggs inom avdelningen. En förfrågan om sådana
konh'ollmoment har ställts till förvaltningscheferna för respektive förvaltning.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av Anders Björck 2013-12-13
Kommunstyrelsens beslut
Kommunstyrelsen ställer sig bal(om ovanstående redovisningar utifrån
kommunrevisorernas påpekanden.
Beslutet skickas till
Anders Björck
Kommunfullmäktige
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
Kommunstyrelsen
2013
Torsby kommun
Kommunrevisionen
~ 11 -
29
Dnr.&.6'T..z..oym..t.I.
2013-11-22
Till kommunstyrelsen
F ör kännedom: Kommunfullmäktige
Revisionsrapport
På vårt uppdrag har Deloitte AB genomfört en granskning av PA-systemet. Följande sammanfattande synpunkter och rekommendationer lämnas i rapporten: ./ Fortsätta dialogen med kommunens verksamheter i syfte att fånga upp synpunkter kring P A-systemet ./ Undersöka behovet av utbilding/fortbildning i PA-systemet ./ Fortsätta se över en struktur för backup avseende nyckelbefattningar kring PA­ systemet ./ Tillse att problematiken kring hanteringen av årsarbetstid i PA-systemet åtgärdas ./ Stärka upp kontrollfunktionen genom att attest sker av kvittensen på den genomförda löneutbetalningen som skickas från bank ./ Överväga att i en riskanalys beakta löneprocessen och om nödvändigt utforma kontrollmoment inom ramen för den interna kontrollen För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten. Vi önskar kommunstyrelsens svar på vår revisionsrapport senast den 22 januari 2014. För revisorerna i Torsby kommun /10 ,
(jlaJat ss n
Bilaga: Revisionsrapport
(j)
Deloitte Rapport avseende
granskning av PA­
systemet.
Torsby kommun
November 2013
David Bäcker
Pontus Ericsson
Audit.Tax. Consulting • Financial Advisory.
Innehåll Sammanfattning .................................... ... ...................... ... ....................................... .............. ... 1 1 Inledning ............................... ... .................................. ............................................................ 2 1.1 Bakgrund ..... ............................................. .. ............................... ............. ..... .................... 2 1.2 Syfte och revisionsfrågor ... .............................................................................................. 2 1.3 Avgränsning ........ ............................................................................. ... ..... ......... ..... ......... 2 1.4 Revisionskriterier och metod ........................................................................ ........ .... ... .. .. 2 2 Granskning ......................................................... ........... ............... .......................................... 3 2.1 PA-systemet ................................ ... ... .......... .................... .. ............... ............ ............... .. .. 3 2.1.1 Bakgrund .............. ................ ......... ......... ......... ........................................... ......... ..... 3 2.1.2 Rutiner/system ... .................. .... .. .. ...... ................................................. .. .................... 3 2.2
Hur fungerar det nya PA-systemet bland kommunens verksamheter? ............ .. .... ... 5 2.2.1 Fördelar. ..................... .......... ..................................... .......................... .. .................... 5 2.2.2 Nackdelar................ ... ............. .......... ......... .... ................... ........................................ 5 2.2.3 ltnplementeringen ......... .... ..... ........ .. ............ ...... ......... ........ ................... ............ ....... 5 2.2.4 Utbildning/vidareutveckling .................................................................. ... .. ............ .. 6 2.4
Granskning av utbetalda löner ........................................................................ .......... 6 2.4.1 Arvoden ........... .. ................. ...... .................................................................. .... .......... 6 2.4.2 Innebörden av intern kontroll .. .. ...................... ...................... ....................... ............ 7 2.4.3 Arvoden till anställd personal ...................... ........... .................. .. ... ............. ........ .. .... 7 2.4.4 Arvoden till förtro endevalda ................................ ........ ......................................... .... 7 2.4.5 Arvoden till förtroendevalda ....... .... ................... .. ....................................... .............. 8 2.5 Sammanfattande kommentarer .............. .. .... .......... .......................................................... 8 Sammanfattning De personalrelaterade kostnaderna är betydande i den offentliga sektorn så även i Torsby
kominun. Mot denna bakgrund är det väsentligt att lönerutiner och hantering lönesystem
fungerar på ett ur internkontrollsynpunkt säkert sätt.
Syftet med granskningen är dels att bedöma den interna kontrollen i rutinen för
löneutbetalningar, dels säkerställa att rutinen ger f6rutsättning för att rätt belopp utbetalas i lön.
Granskningen har utförts genom dokumentstudier samt intervjuer med lönehandläggande
personal centralt i kommunen och med aktuell personal inom verksamheterna. För verifiering
av iakttagelser har stickprov tagits.
Efter genomförd granskning rekommenderar vi kommunen att: ./ Fortsätta dialogen med kommunens verksamheter i syfte att fånga upp synpunkter kring p A -systemet
./ Undersöka behovet av utbilding/fortbildning i PA-systemet
./ Fortsätta se över en struktur för backup avseende nyckelbefattningar kring PA-systemet
./ Tillse att problematiken kring hanteringen av årsarbetstid i PA-systemet åtgärdas
./ Stärka upp kontrollfunktionen genom att attest sker av kvittensen på den genomförda
löneutbetalningen som skickas från bank ./ Överväga att i en riskanalys beakta löneprocessen och om nödvändigt utforma kontrollmoment inom ramen för den interna kontrollen Karlstad 2013-11-04
.Ij);!?r/Jr
(l.1~~er
Certifierad kommunal revisor
Pontus Ericsson Revisor Deloitte IGranskning av PA-systemet
Il
1 Inledning 1.1 Bakgrund
De personalrelaterade kostnaderna är betydande i den offentliga sektorn, så även i Torsby
kommun. Mot denna bakgrund är det väsentligt att lönerutiner och hantering av lönesystem
fungerar på ett ur internkontrollsynpunkt säkert sätt.
1.2 Syfte och revisionsfrågor
Syftet med granskningen är dels att bedöma den interna kontrollen i rutinen för
löneutbetalningar, dels säkerställa att rutinen ger förutsättning för att rätt belopp utbetalas i lön.
Granskningen har utförts genom dokumentstudier samt intervjuer med lönehandläggande
personal centralt i kommunen och med aktuell personal inom verksamheterna. För verifiering
av iakttagelser har stickprov tagits.
1.3 Avgränsning
Granskningen har utgått från ett kommunövergripande perspektiv med merparten av
granskningsinsatsen i huvudsak inriktad mot kommunens personalavdelning. För att få
verksamheternas bild av hur implementeringen av P A-systemet fungerat och även hur det
anses fungera idag har frågor ställts till tjänstemän på olika chefsbefattningar i kommunens
olika verksamheter.
1.4 Revisionskriterier och metod
De bedömningsgrunder som bildat underlag för våra analyser, slutsatser och bedömningar
har i första hand varit det material som vi erhållit från kommunen samt de svar vi
erhållit från olika kommundokument och från våra intervjuer.
Vi har intervjuat totalt fem personer vid kommunens personalavdelning. De vi intervjuat är
ansvarig för planerings- och vikariesystemen Timecare och Timepool, två systemförvaltare
för PA-systemet, HR-strateg/förhandlare samt HR-chef och tillika biträdande kommunchef.
Stickprovsvis granskning av ersättning har skett slumpvis bland kommunens personal och
arvoden till politiker har granskats för några av ledamöterna i rniljö- och byggnadsnämnden
och kommunstyrelsen.
Deloitte IGranskning av PA-systemet
I2
2 Granskning 2.1 PA -systemet
2.1.1 Bakgrund
Det nya PA-systemet, Personec P, bygger på att de flesta momenten i systemet utförs av de
olika arbetsledarna. I systemet finns en självservice som innebär att varje medarbetare själv
registrerar sin tid.
Systemet driftsattes i maj månad 2012 och hadöregåtts aven upphandling som sta11ade ca
ett och ett halvt år innan systemet driftsattes. Systemet införskaffades tillsammans med
Sunne och Hagfors.
Det fanns tidigare fyra löneassistenter vid kommunens personalavdelning. I nära anslutning
till att PA-systemet driftsattes slutade två av dessa. Implementeringen har beskrivits som
mycket slitsam som en följd av detta. Numera finns tre löneassistenter. Minskningen av
antalet löneassistenter är en följd av att arbetsuppgifterna förändrats i och med inforandet av
det nya systemet. Ett annat problem i initieringsfasen var att man inte fick möjlighet att
testköra systemet innan det togs i bruk.
2.1.2 Rutiner/system
Självservice innebär att tidigare pappershantering i samband med tidrapporter och liknande
ersätts av att uppgifter matas in i datorn av vmj e anställd. Alla scheman finns nu i datorn och
det innebär att ett schema måste läggas in for att lön ska kunna betalas ut. Det var en
administrativt tung uppgift att föra in ca 1 200 scheman i systemet när det skulle tas i drift.
Systemet bygger på att rätt scheman läggs in. Systemet kräver att scheman kommer in i tid i
systemet för att allt ska fungera.
PA-systemet som används heter Personec P och till detta finns ett antal andra system
kopplade. Ett är Time care med planering för respektive medarbetare. De olika
verksamheterna, exempelvis hemtjänsten, kan sedan ha andra schemaläggnings- eller
planeringssystem till stöd for sin verksamhet. All personal har fasta scheman. Till stöd för att
hantera vikarier finns systemet Time Pool. I detta läggs alla lediga tider in vid ordinarie
personals eventuella frånvaro. Samtliga tidrapporter på papper togs bort i juni månad 2013. I
vissa undantagsfall fOrekommer tidrapporter på papper som för exempelvis personliga
assistenter. Det finns även viss sidorekrytering av vikarier när personal behöver ringas in för
att snabbt ersätta frånvarande personal.
Deloitte IGranskning av PA-systemet
I3
Tidrapporter attesteras av ansvarig chef och arbetstagaren kan gå in och se status på sin
tidrapport. Det krävs att arbetsledarna attesterar vmj e dag för att uppgifterna i systemet skall
vara aktuella. Det största problemet som lönehandläggarna anser finnas är att ansvariga
arbetsledare inte attesterar tidrapporterna i tid. För att systemet ska kunna fungera som det är
tänkt är engagemanget hos varje enskild arbetsledare av stor vikt . .
Systemen utnyttjas inte till sin fulla kapacitet idag. Det går att koppla på fler system för att
uppnå en större integration och därigenom möjlighet till mer information för chefer och
arbetsledare. Det nya P A-systemet kan ses som ett hj älpmedel bl.a. genom den information
som går att få ut istället för enbart extra arbete. Det finns möjlighet att bygga egna rapporter
och dessa kan utvecklas för att kunna ta fram djupgående statistik.
Support finns att tillgå via de samarbetande kommunerna Sunne och Hagfors liksom
systemleverantören. Det går att ta del av historik för samtliga uppgifter. Varje natt sker
uppdatering och arbetslederan kan gå in och ta del av uppdaterad information.
I samband med att löner bearbetas och innan löner utbetalas genereras fel- och varningslistor.
Utöver dessa fel kommer även blUttolöner över 40 tkr med. Detta i syfte att säkerställa att
stora felutbetalningar inte görs. Ibland händer det att fel belopp betalats ut, även om felen
totalt sett är ytterst små. Personalens löneskuld till kommunen var vid tidpunkten får vår
granskning ca 20 tkr. Ställt i relation till att ca 1 700 löner f6r ca 24 Mkr betalas ut varje
månad så är felet inte materiellt. Löneskulder regleras inom 3 månader. Det sker genom
löneavdrag kommande månad eller att faktura skickas ut till personal som avslutat sin
anställning.
Många moment i PA-systemet sköter sig själva och det är enbart avvikelser och mertid som
behöver hanteras manuellt. Däremot innebär det ett större ansvar för ansvariga chefer med
kontroller och attester, vilket till viss del inneburit nya arbetsuppgifter. Systemet innebär
bättre service i verksamheten.
Ett problem som uppdagats är hanteringen av anställda med årsarbetstid. Den processen har
inte varit helt smärtfri och där finns fortfarande problem, vilket även bekräftats i vår
granskning av utbetalda löner i stycke 2.4 nedan. I samband med att systemet driftsatts har
det tagit mycket konsulttid i anspråk. Implementeringskostnaden har hittills kostat ca 1,3 Mkr
under 2012 och 2013. Systemet är dock mycket billigare i drift än den tidigare lösningen.
Kommunen betalar ca 0,5 Mkr årligen till systemleverantören.
Kommunen hade vid tiden för vår granskning 1089 anställda. För att ha ordning på samtliga
uppgifter som aktuell lön, tjänstgöringsgrad och liknande används programmet Personec
Förhandling. Detta ligger till grund f6r utbetald lön. Uppgifter matas in på individnivå efter
genomförda löneförhandlingar. För att hålla ordning på konverteringar och företrädesrätt till
fast anställning enligt LAS finns ett separat system, Win LAS. I nuläget har enbart
kommunens HR-strateg access dit, men efter utbildning är det tänkt att varje chef ska ha
access. Det går även att koppla till programmen Time Care och Time Pool, liksom att
vidareutveckla ytterligare och koppla på PA-systemet Personec P.
En aspekt som alltid är av stor betydelse är backup för viktiga tj änster. Detta skulle innebära
att personalen kan gå in och täcka upp för varandra vid eventuell frånvaro. De tre
kommunerna håller på att se över ett samarbete kring just denna fråga. De har kommit olika
långt i implementeringen av systemen. Samtliga kommuner har inte implementerat
självservice ännu.
Deloitte IGranskning av PA-systemet
I4
2.2 Hur fungerar det nya PA-systemet bland kommunens
verksamheter?
För att få reda på hur det nya PA-systemet fungerar ute bland kommunens verksamheter har
frågor ställts till ett antal personer med chefsbefattningar i kommunens olika verksamheter.
Frågor om för- respektive nackdelar, vad som fungerar bra respektive mindre bra, vilka
problem som funnits och fInns, hur implementerings fasen fungerat liksom utbildningsbehov
och stöd samt övriga synpunkter. Nedan följer en sammanställning över erhållna svar.
2.2.1 Fördelar
Bland de åsikter som kommit fram i våra kontakter med personal ute i verksamheterna anses
fördelarna med systemet vara att man får in avvikelser allt eftersom under månaden så att
man kan granska och godkänna varje dag om man vill. Det är också fordelar med att all
tillsvidareanställd personal ligger på ett schema i systemet som löneberäkningen görs ifrån, d
v s alla tillägg beräknas automatiskt om personen ifråga arbetar sin schemalagda tid. De
rapporter som genereras är bra.
2.2.2 Nackdelar
En av nackdelarna är att mer av arbetet med löner som tidigare utfördes av HR-avdelningen
numer istället ligger hos chefer i verksamheterna. I vissa verksamheter anses det vara otroligt
mycket merarbete även i de fall systemet fungerar utan felaktigheter och problem. Uppgifter
som ska läggas in ändras hela tiden. När personal med deltid som söker heltid och ges
möjlighet att gå in och vikariera för personer som är frånvarande gjort 175 timmar utöver sin
sysselsättningsgrad erhålls en bevakning om att deras gränsvärde är överskridet trots att
de inte ens har kommit upp i heltid. Det fInns en rad for rapportering upp till åtta timmar men
blir det mer än åtta timmar måste personen själv dela upp rapporteringen på två olika rader,
eftersom det som är över åtta timmar ska beräknas som extratid.
Det fattas möjlighet att fördela timvikarier på flera objekt. Det fInns bara en rad att kontera
på, det borde fInnas fler rader. Det fInns arbetspass som rör sig upp till fyra olika
arbetsplatser på en dag.
Det saknas möjlighet att kontera vikarier på flera objekt på en och samma dag. I systemet
Time-pool, där vikarier rekryteras, saknas att det inte går att beställa vikarier med fördelning
på flera objekt i en och samma beställning. Budgeten är uppbyggd så att varje arbetsplats har
ett eget objekt. Dessutom har verksamheterna också många kombinationstjänster och
städtjänster där man förflyttar sig till flera olika arbetsplatser på samma dag. När
verksamheterna ska beställa vikarie måste en beställning göras för varje arbetsställe for att de
ska få vikariekostnaden på rätt objekt. Bokningarna som görs i time-pool går till PA-systemet
för löneberäkning och då får verksamheterna sitta och knappa in objektnummer manuellt.
Detta vore önskvärt att man kunde få till en bättre lösning för.
Vi har tagit del aven probleminventering som gjorts vid en av verksamheterna och som
innehåller ett trettiotal punkter.
2.2.3 Implementeringen
Deloitte IGranskning av PA-systemet
I5
När systemet implementerades krävdes mycket jobb och personalen upplevde att det var
mycket att sätta sig in i. Dessutom fanns en person anställd på HR-avdelningen som var
mycket kunnig i det nya systemet och tyvärr så slutade denne i böljan när allt var nytt för
verksamheterna. Personalen som jobbade kvar på HR-avdelningen hade mycket att göra och
verksamheterna kände att de behövde mycket stöttning. I några fall skedde en miss som
gjorde att manualer inte lämnades ut förrän vid ett senare tillfälle och det var för lite
utbildningstid för cheferna. Det var mycket svårt/omöjligt att få tag i personal i samband
med upp starten.
Implementeringen hade troligtvis gått bättre om den kunniga personen hade jobbat kvar en
tid tills verksamheterna kommit igång lite bättre. De flesta av problemen har dock löst sig
allteftersom. Dock kvarstår det några stycken som kommunen tillsammans med Aditro
försöker att komma tillrätta med så snart som möjligt.
2.2.4 Utbildning/vidareutveckling
Vissa anser att det hade varit bra med mer utbildning, men verksamheterna har lärt sig
allteftersom och lär sig fortfarande.
Det behövs kontinuerligt uppdateringar då det ständigt dyker upp nya frågor. Som ett
exempel bokar Kost- och städavdelningen en tid ungefär var tredje månad med personal på
HR-avdelningen som handleder och hjälper dem med deras frågeställningar och funderingar
vilket anses mycket bra. Flera av verksamheterna anser att det behövs ytterligare stöd och
utbildning.
2.4
Granskning av utbetalda löner
2.4.1 Arvoden
Förtroendevalda i kommun och landsting har, enligt Kommunallagen, rätt till den ledighet
från sina anställningar som behövs för uppdragen. I lagen sker viss reglering av
förtroendevaldas ekonomiska förmåner. Kommuner och landsting får själva utforma sina
ersättningsregler, men ersättningarna ska enligt Kommunallagens kommentarer vara
"skäliga".
De förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska
förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. Med ekonomiska förmåner åsyftas
förlorade pensions- och semesterförmåner samt exempelvis förlorad arbetslöshets ersättning
och föräldrapenning.
Fullmäktige har rätt att besluta om ersättning för resekostnader och andra utgifter som
föranleds av uppdraget, arvode för uppdraget, pension samt andra ekonomiska förmåner.
Arvoden och ersättningar till förtroendevalda är ett av de områden inom kommunal
verksamhet där det finns en hög risk för förtroendeskada. Det är inte ovanligt att det i media
beskrivs händelser rörande förtroendevalda som medvetet eller omedvetet erhållit felaktigt
arvode eller ersättning.
Deloitte IGranskning av PA-systemet
I6
För att testa att lönerutinen fungerar och att korrekta löner betalats ut har
stickprovsgranskning gjorts för såväl anställd personal som förtroendevalda.
2.4.2 Innebörden av intern kontroll
Enligt kommunallagen 6 kap 7 § skall nämnderna var och en inom sitt område se till att
verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är
tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Begreppet intern kontroll är inte defInierat i Kommunallagen, men med intern kontroll brukar
avses dels nämndens bestämmelser om bland annat fördelning av ansvar och befogenheter,
dels systematiskt ordnade kontroller av organisation, redovisningssystem och administrativa
rutiner. Med detta menas att nämnderna inte bara ska säkerställa att t ex attest- och
utanordningsregler är aktuella utan även att de efterlevs. Detta skall ske genom att
regelbundet genomföra kontroller och tester.
Revisorerna ska enligt Kommunallagen 9 kap 9 § pröva om verksamheten sköts på ett
ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är
rättvisande och om den interna kontrollen, som genomförs inom nämnderna, är tillräcklig.
Det fInns en mängd områden som kan granskas utifrån huruvida den interna kontrollen är
tillfredsställande. Vi har här valt att granska hur den interna kontrollen sker avseende
förtroendevaldas arvoden och ersättningar.
Skulle den interna kontrollen vid en förvaltning inte fungera tillfredsställande fInns risk för
att både ekonomisk skada och så kallad förtroendeskada kan uppstå, d v s en händelse som
kan leda till att allmänhetens förtroende för kommunen och det offentliga skadas.
2.4.3 Arvoden till anställd personal
För anställd personal har aktuell lön registrerad i akten i lönesystemet granskats mot den lön
som faktiskt utbetalats liksom eventuella skillnader och avvikelser i bl. a. tid i form av OB­
tillägg, semester etc. Vi har även granskat att tidrapport tillstyrkts av överordnad.
Tidrapporten är för övrigt integrerad i lönesystemet. Vi har även rimlighetsbedömt avdragen
skatt på utbetald lön.
I ett fall har justering av timmar för en person som är anställd enligt årsarbetstid (1 931
timmar per år) hamnat som komptid istället för att hamna som en justering i ordinarie
arbetstid. Antalet timmar i regleringen mellan den anställde och kommunen är korrekta, fast
kategoriseringen som komptid är felaktig. I övrigt har granskning av löner skett utan
anmärkning.
2.4.4 Arvoden till f"6rtroendevalda
För förtroendevalda har vi valt ut ledamöter i miljö- och byggnadsnämnden och
kommunstyrelsen.
Deloitte IGranskning av PA-systemet
I7
Vi har jämfört utbetald ersättning mot gällande arvoden till förtroendevalda fastställda av
kommunfullmäktige (§8 2013-01-21). Attesterade tidrapporter har jämförts mot respektive
nämnd/styrelses protokoll för den granskade perioden.
Granskning av utbetalda arvoden till förtroendevalda har skett utan anmärkning.
2.4.5 Arvoden till förtroendevalda
Vi har även granskat vilken kontroll kommunen har för att säkerställa att total utbetald lön
enligt lönesystem överensstämmer med kvittensen från banken för samma utbetalning. Vi har
också granskat att attest av bekräftelse från bank sker av annan person än den handläggare
som administrerar lönerna och sköter själva utbetalningen. Personalchef attesterar
utbetalningen som handläggaren gjort. Däremot sker ingen attest av kvittensen på den
genomförda utbetalningen som skickas från banken. Det sker två utbetalningstillfålle i vatj e
månad. En huvudutbetalning den 26:e och en utbetalning av rättelser och liknande den runt
den 8:e vatje månad. Någon intern kontroll av utbetalda löner eller arvoden förekommer inte.
2.5 Sammanfattande kommentarer
Bytet till och implementeringen av nytt PA-system har varit en omfattande process. I
efterhand kan konstateras att vissa omständigheter kring själva implementeringen kunnat gå
smidigare. Vissa av dessa hade kunnat förebyggas genom bl.a. testkörning av systemet innan
det driftsattes. Det har även krävts relativt omfattande konsultinsatser för att få PA-systemet
att fungera på det sätt som önskats. Personalförändringar på nyckelpositioner är svåra att
förutse och ligger oftast utom kontroll.
Det nya PA-systemet ger möjligheter till mer information och innebär en mer automatiserad
process, vilket i sig innebär en förbättring. Systemet innebär bättre service i verksamheten.
Samtidigt har det inneburit att vissa arbetsuppgifter flyttats från P A-avdelningen till
ansvariga arbetsledare.
Bland kommunens verksamheter har såväl för- som nackdelar med PA-systemet identifierats.
Det är viktigt att de olika verksamheternas åsikter om systemet fångas upp och tas tillvara för
att om möjligt kunna justera eventuella felaktigheter. En fortsatt dialog mellan kommunens
personalavdelning och de olika verksamheterna är av betydelse för den fortsatta utvecklingen
och möjligheten till att få ut ytterligare fördelar med systemet. Likaså kan det vara av intresse
att undersöka behovet av kompletterande utbildning i systemet.
En aspekt som alltid är av stor betydelse är backup för viktiga tjänster. Detta skulle innebära
att personalen kan gå in och täcka upp för varandra vid eventuell frånvaro. De tre
kommunerna som samarbetar kring P A-systemet håller på att se över ett samarbete kring just
denna fråga.
Ett problem som identifierats är hanteringen av anställda med årsarbetstid. Detta har även
uppmärksammats i vår stickproprovsgranskning av löneprocessen. I detta
granskningsmoment har även uppmärksammats att det inte sker någon attest av kvittensen på
den genomförda utbetalningen som skickas från banken. Någon intern kontroll av utbetalda
löner eller arvoden förekommer inte. I övrigt har granskning av löner till såväl anställd
personal som förtroendevalda skett utan anmärkning.
Deloitte IGranskning av PA-systemet
I8
Efter genomförd granslming rekommenderar vi kommunen att:
v' Fortsätta dialogen med kommunens verksamheter i syfte att fånga upp synpunkter kring
PA-systemet
v' Undersöka behovet av utbilding/fOltbildning i PA-systemet
v' Fortsätta se över en struktur för backup avseende nyckelbefattningar kring PA-systemet
v' Tillse att problematiken kring hanteringen av årsarbetstid i P A-systemet åtgärdas
v' Stärka upp kontrollfunktionen genom att attest sker av kvittensen på den genomförda
löneutbetalningen som skickas från bank
v' Överväga att i en riskanalys beakta löneprocessen och om nödvändigt utforma
kontrollmoment inom ramen för den interna kontrollen
I
Deloitte Granskning av PA-systemet
I9
Torsby kommun
sid 14
Kommunstyrelsen
PROTOKOLL
(O
2014-01-07
§ 7 Värmlands läns Vårdförbund, delårsbokslut
2013
Dnr KST 2013/760
Sammanfattning av ärendet
Anders Björck informerar om Värmlands läns Vårdförbund. Värmlands läns
vårdförbund är ett kommunalförbund med direktion enligt kommunallagen och har
sitt säte i Karlstad. Medlemmar i vårdförbundet är samtliga kOlmnuner i Värmlands
län. Vårdförbundet har till ändamål att inom Värmlands län vara huvudman för vissa
hem för vård eller boende och därvid, på uppdrag av hemkommunen, ombesörja
vården enligt de bestämmelser som anges i bl.a. Social~änstlagen (SOL) och Lag med
särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Värmlands Läns Vårdförbund överlämnar delårsbokslut för 2013 till
kommunfullmäktige för kännedom.
Handlingar i ärendet
Värmlands läns Vårdförbund, delårsbokslut 2013, 2013-11-11
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Torsby kommun tackar för informationen kring delårsbokslutet.
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
lorsoy Kommun
Kommunstyrelsen
2013 -11- 18
Värmlands läns
2013,.11-11
t1T..2r!lJ..t.0,.fJ..
Dnr..
Vårdförbund
Till kommunfulhnäktig~f6r~amlingarna i Värmland
Översijnder:
1. Delårsbokslut 2013 för Väl'mlands läns Vål'dförbund
med bliago!', som ett iilföimationsärende.
2. FörblllldsOl'dning föl' Värmlands läns Vårdförbund, fOr underställes av beslut.
Protokollsutdrag emotses efter det att fullmäktige behandlat ärendet.
Bilagor: Försättsblad Värmlands l@sV~rdföl'bund. Beslut direlqione.o. clelårsbokslut§ 25 2013-1 0.;.25~ bilaga 1. Delårsbokslut förvaltningsberättelse 2013, bilaga 2. Revisorernas bedöninirig av delårsl'appört, blIaga 3, Besiut direktiotlen revidel'Åi1g .av förbl!1ldsordning § 282013-10-25, bilaga 4. FörbtindsQtdning § 3. revidetad 2013-11-01, bilaga 7. Box 93, (i67 22 t:Öl~SHAGA
Besöksadress
ÖI~.nr.
Telefon
Telefax
Postgiro
Rnnkgiro
Storgatan 52
222000-0406
054-17 20 00 (vx)
054-870510
6409223-2
5212-5168
WWII'
yarmlansvardforllllnu se [email protected]
Värmlands läns
Vårdförbund
"VE:}nteco/ Sxc.hu"
ETT FÖRBUND FÖR VÄRMLANDS
16 KOMMUNER
Organisation och verksamheter
BERÖENDECENTRUM VÄRMLAND Betoendecentrums uppdrag
är abstinensbehandling och skall vara en del i eh planerad
vård kedja. 8ehandlingstid upp till tre veckor~ längre eller korfare
beroende på sOciOlfjöns.tens uppdrag. TyqUg inriktning på missbruk i
kombihation med psykisk problematik, Verksamh~teh qrp~tar efter
eVidensbaserdde metoder ehligt Nqtionella rjktlinjer.
Beroendecehfrum Värmkmd har 12 platser med heldygnsvård och
drivs söm ett HVB-hem med psykiatrisk öppenvård/heldYgn. Antal
anställda 1O!35 tjänster.Verksamheten drivs aV länets kommLJnerna
tills.qmmans landstinget I Värmlahd(LiV). Verksamheten ör
permanent från l november 2013.
Po",dress
" Jlesbks'dr~is
pig.nr.
Tele(on
"Telefax
Box 93, 667 22 FORSHAGA
Storgatan 52
222000-0406
054-172000 (vx)
054-870510
.www.ynrmlandsl.ardforbilnd.se
[email protected]
Dankgiro
640 9~23-2
5212-5168
Värmlands läns
Vårdförbund
AKUT- OCH UTREDNINGSHEMMEJ FLÖJTEN Målgrupp är
ensamplacerade barn, samt barn och deras föräldrar.
Åldersgruppen för barn är 0-12 år. Flöjten tar också emot blivande
mödrar. Placeringar sker enligt både SoL och LVU. Flöjten har 6
platser och tar emot akuta placeringar samt planerade
utredriingsuppdrag. Utredningarna utgår från BBIC och bygger
främst på observationer av barn och deras föräldrar. Om så
efterfrågas vägleder vi föräldrar i den dagliga omsorgen av deras
barn. Antal anställda 9,80 tjänster,
UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN I
VÄRMLAND Projektet Kunskap till Praktik permanehtades 2011 och
drivs aV förbundet och liV. Arbetet är ett långsiktigt arbetet som
utgår från de fyrd huvudområdena: kompetensutveckling, utveckla
system för samverkan, brukarmedverkan och uppföljning. För
brukar~n/kiienten skall arbetet bidra till en god kvolitet och ökad
tillgänglighet inom missbrLJks- och beroendevården. En
utvecklingsledare samordnar och leder processen i länet.
KOM.PETENS Beroendecentrum: kvalificerad apstinehsbehandling
- psykiatri$k bedömning och anamnes - Sociqla Ljtredningar och
bedömningor - psykosocialt stöd och psykosocial behandlingqr.
Utbildar J metoderna enligt nationella riktlinjer missbruks- qch
beroendevården ASI-ADAD, Audit-Dudit MI, HAP, ÅP oGh 7
fördjupningskurser. Flöjten: psYkosocial stöd och omsorg - BBIC ­
praktisk/pedagogisk bqrnav6rd.
FINANSIERING Förbundets administration finansieras med en
medlemsavgift efter befolkningsunderlag. Beroendecentrums
kommunala del finansieras med vårddygnsovgift medan
landstingets ger ett anSlag. Huvudmönnen delar på gemensdmma
driftkostnader utom personalkostnader, Flöjten finansieras med en
vårddygilsavgift .
RESULTAT Förbundets omsättning är ca
l? miljoner.
BeroehdecentrulYl har ett flöde på ca 16.0 klienter per ar; en
medel beläggning med 9,0 och en budgE?t på G99 miljoner. Flojten
har ett flöde med ca 50 per år, en medelbeläggning med 4,5.,5 och
en budget på ca 7 milj.
DIREKtiON kommunfullmäktige utser ledamöter i Direktionen.
Mojoriteten i re~pektive kommun utser ordinarie .och oppsitiorien
wtser er?ättqr~. Arbetsutskott består av ordförande och fyra
ledamöter. Direktkmen och arbetsutskott hor fyra ordinarie
sammanträden unoet" verksamhetsaret.
.
KANSLI Förbundschef ledervetksamheten. Förbundet köper
ekonomi och personalfunktion dv Forshaga Kommun dör kan~liet
har sitt säte.
.
Postadress
Box 93,(j67 22 FORSHAGA
· BesO~5!1dr(Ss:
Storgalai152
222000·0406
w\\'lI'.vannlandsl'afdforbllnd.se
Teleron
Telerax
054-17 20 00 (vx)
054-87 05 J O
[email protected]
Pos.lgiro
5212-5168
Värmlands läns
~mm,ntr'd",p"tOkoll
1 (13)
2013-10-25
Vårdförbund
Direktionen
Plats och tid:
Forshaga kommun, "Klarälvell". Fredagen den 25 ol(tober 2013. kl. 09:00 -12:00 Avser:
§§ 23-32
Beslutande:
Kenneth Eriksson (s) Forshaga, ordf. Glmilla Ingemyr (c) SmIDe, vice ordf. Aina Wåhlund (s) Arvika. Lars-Magnus Påls.son (m) Eda. Britt-Marie Wall (s) Filipstad. Frank Lassen (s) Grums. Åsa Johan$son (s) Hagfors. Margareta Ivarsson (c) Hammarö. Marlene Lund Köppar1clint (in) Karlstad. Marianne Kj ellström (s) Kil. Linnea Kihlström (led) I<ristinehamn. Eric Henriksson (s) Munkfors. Ann-Christin Ingwall (s) Storfors. Li.sbet Westel'bel'g (fp) Säffle Åke Gustavsson (s) TOl'sby. Ej Närvarande:
RolfEmanuelssOll (fp) Åljäng
Övriga närvarande
Yngve Ekman, e1coilom. Bengt Palo~ fÖl'bundschef. Justeringens plats och tid:
KommUllkontoret i Forshaga 2013 -10-25.
Sekreterare
~~\c((-- ·9c((J/---·
B.~ijP~~~~-->---
Ordförande
~-_
.._._--Kenneth Erikss.on
Justerare
....t!J!./tI.{! eq i--:dI!J.-~~f!!{'
I
Lmnea KihIström
- ~----_.._----~-----====----------
ra 1t.
-,..--------~. ---..-----
---~ - ~--- ---- --- ---- ---------_._----------- ----------
Justerandes signatur
Värmlands läns
@
Vårdförbund
5ammanträdesprotokoll
2013-10-25
Direktionen
§25
Ekonomi.
Direktionen beslut3l' oatt godkänna rapp0l'ten uppföljning per september. oatt godkänna delårsbokslut 2013. oatt godkänna förslag budget 2014. Ärendet Uppföljning per september. Administrativ chef redovisar resultat enligt budget. Flöjten redovisl'll" ett överskott gentemot budget med 732tkr. Beroendecentrum redovisar ett underskott gentemot budget med 295,1 tlcr. Projekten redovisar resultat enligt budget. Delårsbokslut 2013. Förbundet gör ett underskott med 216 tIa- för delåret. Verksalllhetetnas drift gör ett Överskott med 1 189,2 tIcr. Förättdringen av rips räntan gör att förbundet behöver avsätta 1388 tler mera än vad som budgeterats för året, detta är skälet att resultatet blir ett underskott. Prognosen för helåret är 77 tlu' om verksamhetema håller sin budget. Förslag budget 2014. Förvaltningen budgeterar med ett överskott för förbundet med 968,1 tlu'. Löner rälmas upp med 2,5 %. Dygnsavgiften föreslås för Flöjten vara 3760 kr för barn och 3920 ler vuxen, för Beroendecentruin med 2650 kr. Flöjtett1commer att ha ett budgeterat överskott med 406,9 tla', bakgnmden till detta ~r att personalkostnaden reduceras med 438 tler som en konsekvens av denllya personalorganisationen. Avtalen med Landstinget rälmas upp med de falctiska kostnadema. Pensionsskulden reduceras med 245 tler. Beläggningen föl' Beroendecenttum föreslås vara 9, Ooch för Flöjten 5,0. Beslutsunderlag Uppföljning per september, bilaga 1. DeUrrsbolcslut 2013, bilaga 2. Budgetförslag 2014, bilaga 3 Justerandes signatur
5 (13)
Värmlands läns
Vårdförbund
Bilaga 2
2013
D irelcti011el1
Centrala Administrationen
1
Värmlands läns
Vårdförbund
Inledning.
Förbundets arbetsutskott har haft tre och direktion har haft två protokollförda
sammanträden uhder iiret. FÖl:b1IDdet hal' genomfört alla sina samrnanträden i
Forshaga på kommunkontoret. Denna deiårsredovisning ger information om
förbundets verksamhet och ekonomiska ställning, vedcsamhetema Beroendecentrum
Värmland, alcut- och uhedningshemmet Flöjten Samt lärtets utvec1dingsarbete inortl
missbruks- och beroendevatden inldusive SKL-pl'Ojektet "Kunskap till Praktik".
Verksamhetsberättelser presenteras som bilagor till detta dokinnent.
Måluppfyllelse. Förbundet hal' under året haft målet att: o Beroehdecentrum Värmland skall leverera tjänsten abstinensvård och vara en
del i en Sal1llUall,hängande vårdkedja, for kommune~·n.a.l
o Akut- och utredningshemmet Flöjten skall vara en tillgänglig resurs för
kommunerna i länet?
o Tillsammans med Landstinget leda utvecklingsal'betet inom missbru1cs- och
bel'oeiidevål'den i länet eftel' den gehomförandeplan soni upprättats för
verksamhetsaret. 3
Verksamhetsberättelser för I Beroenclecentrul11, i Flöjten, 3 Läi'J.ets utvecklingsarbete
in0l11l111ssbruks- bch beroendevårclel1 saI11t SKL-pröjelctet "Kunskap till Praktik"
reclövis.ar avstämning 111.0t l,lppsatta mål :för respektive verksamheter.
Styl·g..'uppen Bel'oell(I~centl'~lIn Väl'mhmd. Förbundet är representerad i styrgruppen for Beroendecetitrum Värmland. Styrgruppens uppdtag är att följ ä utvecklingen för Bt:ll;Oendecentrum och det . långsilctiga iltvec.kiingsarb(3tet inom missbruks- och b.~roendevården i länet samt
SKL-:pl'Ojektet "I\unslcap till Pl'alctik", Styrgruppen 4a,l: genomfort två sammanträden
under verksamhytsåret. Styrgruppen har tagit fram ett underlag till beslut av en
permanentning av Beroendecentrum från l nov 2013. Dii'ektionen beslutade i ärendet
26 oktober 2012 och LartdStlngsstYl'eTsen beslntade i ärendet i911lars 2013.
Styqp.uppen har tagit :fi:am ett f6rsh~g till revldel'ing av överenskoimnelsel
styrdokument för missbltJks- och beroendevården j länet fran 14 september 20 ~2.
Direktion~n hal' godkänt revideringen av överenskommelse/ styrdokument 26
oktober 2012 och Landstingsstyrelsen besluta i.ärendet 20 februari 2013.
IIit~rnkoll~rOn. Förbundet godk~nde på sammanträdet 31 maj en redovi,sning aviIlterkontrollen perioden juni 2012 till maj 2013. Rapporten redovisar vilka områden~ avvikelser, här och av velh korttroilenhar genomförts. Av täppOlien framgår ätt de avvikelseJ; som redovisats, hal' varit av eruceIaclministtativ katl:\ktär och h~u' åtgätdats iJ,V respektive vetlcsamhet. Ledningssystem för systematiskt l\.valitetsal'bete. Förbundet hat beslutat om eh rutin för "lednli1gssysteri1~t for systematiskt 1cvalhetsarbete" eilligt Socialstyrelsens fötesk1'1ft~1' och allmänna tåd (SOSFS 20Ii:9) den3J maj. Ett arbete med att iwplementera "ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete" har påböljats tmder året däl; förbundsrutinen sätter ramarna föl' vilka rutiner som skall 2
Värmlands läns
Vårdförbund
upprättas. Rutiner skall upprättas inom nio kvalitefsområden, det finns reqan rutiner inom flera av de nio områdena och de kommer att anpassas till förbundsrutinen och följa den struktur som anges i denna. Arbetet med att definIera de viktigaste sociala tjänstetna och tillhöl'ande h:uvudptoGesser pågåt inom verksamheterna. Det systematiska kvalitetsarbetet stOds av och dokumenteras i förbundets dokumentation­
system SecuraNova. Ledningssystemet är en del av förbundets internkontroll. God ekonomisk hushållning. Direktion och verksamheter skall vel'ka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att förbundets övergripande mål kan nås. Kontinuerlig uppföljning av verksamhet och ekonomi har gjorts under året. Resultaten har omvandlats till prognos för resterande del av året och åtgärder har vidtagits för att budgeten skall hållas. Go(l el{Onomi~l{hushållning-Övergripande finansiella mäl 2013.
o
Resultatnivån ska uppgå till en nivå så att balanskr~vet uppfylls, (I
komnnmallagen finns ett kray på absolut budgetbalans vmje enskilt år,
vilket också gäller för Vårdförbundet), om ett överskott
sor11
överstiger 3.50 tIcr, lyfts frågan till Direktionen ­
o Resultatet ska innefatta en realsäkring av heia pensionsskulden ­
o
Därutover ska en budgettnargipal eftersträvas som kan balansera under året
oförutsedda händelser
o
Ekonomin sätter ytterst gränsen rör det totala vel;ksamhetsutrymmet, om
det blir konflikt mellan mål och l'esurser­
-IBltll
o Ved~samheter och styrelse ska vedca för att verksmhhet och ekonomi följ s
upp så att givna ramat k® h~llas och därme4 bidra till [ltt förbundets
övei'gdpande mål kan n~s ~
God eko~omisl{ hushållning - verl{S~mhet$m~U.
Förbundet har en helhetssyn på alla resurser i verksamheterna. Förbundet följer upp
verksamhetens utveckIlng av kvalitet och jevantitet. Förbundet skall ha ett
ekonoJtijskt utrYimhe för utvecklingsinsatseroch beredskap fÖl' öförut$edda
kostQader,
Uppföljningsbara mål.
KVANTITET
eBeläggningsgraden
3
Värmlands läns
Vårdför~~
______________________~
KVALITET
eBl'ukal'e (sammanställning av årlig brukarundersäkilihg)
Mål~QY~§2l!lf~lfi?Jjf\iårdtig~n . I:>~· ~~1>Ft-(Vår9pialrfrä~L-~qrnMGd_~I1-§]~~lr!!V~i~
:åF9gfa~ji~fter]~-g~.måh~def
I .',.:,
..
' ,' . . '
.'.
..
.
' . '­ '.; ", , . ' . .. ,', ~ ....
Res~*ät:82
: % .".nöj<;lä bruk~re.
. • _ .. _ ••• .• , . _,"
L
_.~
0 "0
_
•• •
•
••
,
•
•
•
••• • •
•
•
•
_
•
_
.'
I
N·:?
••
_
•
•
J
eKundel'fUppdragsgival'e (saJ,n mapställning av årlig kundundersölming)
BJSUlt~H~rrmUhtlT~t~PR~lrrW§'r~t~itml~'iri~ijB'~h ', :~~fflh'~\WM~H:~it· J-~pdf~g~:t
!~V~~t~t:P'~~~~[q'~D. f1~ggotf{iJp;· tj~fJ" iJ.\dfi:l!gC\.r~8Pör.~~nhJ~i(i9kV.ilieOf~:U~y~jer~i
Ih9~~: ~n:~~®;m
:R.~·~Jh~t~~~r~ ·~fu.gKhg[i!tYJ~ :g.~h~· ([:~Yj~Qpj_~igrJ.rlgir:E~fjht~:i~:iJHe}~hil.l .~H
I~~I~fiitiiäg))
,,: .... cc,· .' ... ...:.-. ':c . '. .... ..... . .' . . .. . .•..
'. c. : . .... '. ' I
M~J80%' nqjdakurider/uppdrägsgivah~
I . .. •
" _ 0 ,_' • •
• ,
"
_.
, •• ' .
. ' _ •.•• -
••
_
. ~.,
• • • •• _ . "
. ' '" _ •• • _ _ .• _ ._ '
4
Värmlarids läns
Vårdfört~)~lJM
nl~d=-=o====~==c===~~=:===,,=~-------,
f{e~u1ttt; 'FQnåg 'svat~fre!~v~~:s f9r~ff;-r~((9vh;-~ t~:sy!t~\i
R-g~4rtä{tiQ'o %tl!lg~ngligh~t (1i:li4i p'j~Z~dQg~f: s~nrinte-_bere{W~irpl~fS ~h,if~
§Q~~$_~2JLot~Q~_lQQ~~Hj
•Medarbetare
:M~t{15.gBW)~i~,~]~lYJ~~~Hng9s~j?9tnp~t~A91öf3Wrt~bJiig , '~vL({~D~h~s~rade i!l~t~cI~, ~
b:cha tH~tss'ätt.i
1 .1..- . . .:._ :
:.
'.':' . •
~e'~'~1i~t -§~rq~B~~sf6.tf~~;;
J' - -, ,-,~ -
--,~.='
,-',=';= '~-~ "
-7"
i3 rhi~~rB-~t:~r.~ h~rg~hgm'fp.i(sl(W
~
...... -
'7"
""',"~"
-_"
,
-,
-c
--
..
'
"
"
~ÖfqJ~Pf11n8:s4tpU9hf~k~r !l<ri~J<b.f!J.!(~mis~b{i,ild)$ro~nde!~r~*mis,~br~ksp~YI~~!~J~l~ _ ~;
'rnedå(b~t~,r~gebcimgåt'tfvH~gh,iii~utbUqnlhg och 2 m.ed,ärbet~r~
1 _,
1..
•
•
' ."0 . _
__
' - _ o. ,
o_o
_
•
, _
_
_ ,
•••
''--s .
. . • _ ' _ • _ _ ._...... , . • . .
_ 0 " _____
_
• •_ ,
_
~
__ •
•
__
• •
•
Mnomt;fåh
••
•
~(~jfliTI~'pF~\i~titi Q~~9t}li itfn'fbg~r ':(ÄP)'
~:@UJt§Jlfg)t~ö1-~lli,@]'~b~~!~r~;~(H~g~'~J' ~§r~:~rn@y~fi~iyg:' $I<~ttn,iiig,S!?yst~m och:
~Hhl9.i~:~~ls~HhTQg~r)
JYljl?{L~f(lsotnB~t~[~~: 'ci~!i"m~tQa:~t~~:.cf~[{~Hj,llQ~:qRl{his~rJr~reJri6~rn.ii§s~rul~~~
Rftlm(fr.Q~I)'q~Y~'f.~t~n;;:mt~1t~ f~g:ttrrt@~jY~Ml~~8i<l!ng~!{~t:fIH~J~'Vi<Q~th~d.~p~i~
~ft~f.s9cm ,dtl;l'uCl ~'-fha~fjM~g: l.d~M,ag:;b,iij~Jh'y~vtfffi'~~'rft4h_U
M~uth1(f'~ö.'fQlli~ij~~jngs.{'b~BJrfe(Q(l~facfgtl@~~f);:~tnf~:I ~de,lt~gaf~::1~~116qM'föITähä,~
~W:~R~Dr(AlI'~,j~Eqrl§~y~1I{yJD~,~~rili1~fuH~~stia~']»l1nni§HI~~gfttrJtMl
:( M6!rvåtrqn~~i ;lnt~fVjOtng/M$tiY~lfh.'E.r~:aW\t~m~.4JmAt~fijn$;pf~~gHtr6:t5):
~'ÅvP!TJi)Yl~.it '(Ä!9Qhgj J!~~;f.ii~pr~1!iJf[~~ti.fl~~!1§'llif.t~!ZQ7gtn~~:@!fjttfJ~;~tion
[~~11i~~tp'_{$.AQic)Hr~:~~ :~tt~HYfä=a:~U'Jjtäitli.§iSb:F8lgJqlj61crg~gt~lraml1"g~r,~
~~'rlr~_~lI.~~~·~vt;fu:ili\;iJ1'f;:{eoJ:~m?~MfHQt1NÖl@fiij]"tjgl:Q~mW~r§t:ågn,g~JtJrl]p~~sQtii,~än
p.r~:f~rK~1:Ji~~~cY?~tf[f~1J~HY:~f;t~~mlti{~~[~:~nt!Dg1J.Wij~~~fIn&tjU.EÄKi/fÖJ§f~j?;
mr[~f!rmg~tT· ~9.,h:e]n~!]
:~19jf~rr;::g9~~,;iWmR~~H~~tY~~I<H,6ti~§p[~~WiJ~:y~~Hm/g~Ji(\!~;t,isj~
1~lJ,Al~Ktm~m;1~tl(~~it~t1
5
Värmlands läns
Vårdförbund
Elmnomiskt utfall.
Driftredovisning.
För 2013 hat föi'bundet budgeterat ett resultat av drlftredovisningen med 783,4tla',
utfallet per delAret blir 1,189,2 tIo:. Överskottet beror främst på att Flöjten haft en
högre beläggning än budgeterat. Flöjten gör ett överskott med 678;7 tk1' möt
budgeterat för helåret 38,9 tkr. Beroendecel1trum har haft en lägre beläggning än
budgeterat men kostnader för löner är också lägre; Beroendecentrum skall enligt
budget göra ett överskott med 622;4 tIa: för perioden och gör ett överskott med 539,7
tIcr, det itmeh§i' en differens med ili.inus 82,7 tkr mot budget föl' delåret.
*Läncts utvecklingsarbete. Föriilclrastöd och Loke drivs tillsn111l1lanS med T.andstingel och
fldministrcrns flV Förbundet, därför redovisas det inte i delilrshokslutet.
Resultaträkning;
För 2013 har fÖl;bundet inga gamla underskott att återställa. l och med att ripsräntan
sänktes under 2013 ökade pensiollsskulden och det påverkar resultatet. Utöver vad
som val' budgeterat ökade pensionsskulden med 1.388tkt. Resultatet för delåret iiI' ett
underskott med 216tkr och då ingål' ökningen av pensionsskulden. Nill: förbundet gör
balanskravsutredningen får förbundet lägga tillbak$ den del av pensionsskulden som
beror på sänkningen av ripsräntan. Resultatet av balansla'avsut1'edningen blir ett
överskott med 1.I72tla'. Däremot påved<:at ölmingen av pensionsskulden förb~mdets
soliditet som sjunker från 22 % till 19 %, det egna kapitalet sjunker ftån 2.645tkr tii!
2A29tkL
*En specificerad ekonomisk redovisning av 8 månaders resultat- och balansl'äkning
med 11oter, drifti'edovisning och resuitatal1alys i'edovisas i bilaga 1-3.
Viktiga händel~el'.
Landstingsstyrelsen beslutade 19 mm's att permanenta vedcsamheten
Beröendecentnml Värmland, förbundet beslutade om detta 26 oktober 2012.
F'örvaltningen fick i uppdra~ tillsamibans med Landsting~t att ta n'a:m ~tt nytt
samverkaosavtal S011). skall gälla från i november 2013.
Direktionen beslutade 20B-OS-31att upprätta en rutIn för ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete. enligt f6n~shifter och filhnänria tåa från Socialstyrelsen.
Verksamheterna harböijat il1).pl~mentera denna rutin med hio olika kvaJj.tetsOlmådert
och ett sYstem och verktyg E\tt utveckla och förbättra verksanjheten.
KOmtTIU11l'llndail för Bei'oendeceritnilTI med kOllUllU11l'epresentantei' efter
styrgnlppstillhörighet. Träffarna skedde på 5 ölikaplatset; i länet; Socialtjänsten
Grums, .FiHpstad, I-lagfors, Axvika samt psykiatrihuset Karlstad und el' pedoden 19
mars - 25 april. Iilllehållet i dialogmötena var infOlmation) avstämning och
återkoppling gällande BeroendecentrUlbs verksamhet, länets utvecklingsarbete i
missbroks- och beroendevåt4eu samt SKL-'projektet"'I(unskap till Praktik';.
Kömmlinerna var representerade av Oi'dfora:nde i näflllldeh, socialchef/ansvarig chef
och pl'a1~ker;
Värmlands läns
Vårdförbund
Direktionen beslutade 2012-12-07 att föreslå en ny beräkningsmodell för
vål'davgiften vid Flöjten, en fast avgift och en placerings avgift.
Medlemskommunerna har fått möjlighet att yttra sig över fori>laget under 2013. Elva
sVal' har irikommit, fyra näninder tillstyrkte förslaget, seX närimdei' avVisade
förslaget, fyl'~ kommuner läl1U1ade inget yttrande och en nämnd tog inte ställning.
Eftersom en majoritet av medlemskommunerna avvisar förslaget beslutade
Direktionen beslutade 2013-03-22 att behålla Flöjten skall vara helt intäkts­
finansierad.
Direktionen har beslutat att genomföra en kommumunda lmder hösten 2013 gällande
verksamheten Flöjten. Detta för att utveckla och förbättra verksamheten och
kommunikationeil med de 16 inedlemskommunerna.
Förbundet driver tillsammans med Landstinget det långsiktiga utvec1dingsarbetet
inonl missbruks- och beroendevården, en utvecldingsledare är sedan 2011 anställd av
de båda huvudmännen.
Föi'bund~t genomföl' tillsaUllnans med Landstinget Sj<L-pfojektet "Kuilskap tiiI
Praktik" inom ollli'ådena fÖi'!>tärlct bai'n- och föräldraperspektiv och
uppfoljningsmodellen L9ke;
Inve'sterip.g~l·
KompetenslltvecJding for medarbetare och chefer har genOlnföt1s under året.
Inga investeringar gällande lokaler och kapitalvaror hal' gjorts under året.
Framtiden
FÖrbundets båda, verksamheter är helt intäkts:Unansierade. Den näJ'lnaste framtiden är oviss och .0 säker qm verksamheterna kOlmneratt hålla sin budget Allt beror på efterfrågan från kommunerna och om de placerar i den utsträckning SOlil budgetmålen anger. Elllägre nivå av beläggning U11del' ell pei'iod resulterar att budgeten inte kommer att hålla, och pi'ognosen rör å~·et på ett pversko!t men 77 tlc!' inte håll~r. Flöjten och den beslutade pel'sonföl'ändringen med ett nytt schema kommer att bÖlja 1 januari 2013. Syftetmed denna föi'ändrlng är att l.1tveckla bch.säkerställa kvallt6h 1 verksamheten och l'educeni pel'sonalkostnaden. Personqlbeinaimlng är u'ån 1 j amw'i 9,80 n10t <.lagens 11;00.
.
Beroendecentrum Vfumland permanentas l november. När nu verksamheten bli!' permanent skapal; det bättre förutsättnIngar och möjiigheter för att merå låhgsiktigt planera föl' och utveckla verksamheten som en del i en vårdkedja inom missb11lks­
och bet'behdevåtden i länet Händels~il kOnmlel' att uppmärksl:ll1uuas med ett "Event'; lued deltagare :från politiken och föt'valtI1,Ihgatna. 7
Värml~nds
läns
Vårdförbund
FÖ1~bundsordningen
sleall ändras där verksamheten Beroendecentlum Värmland
beskrivs och den nya forbundsordningen sleall1mderställas kommunfullmäktige­
församlingarna,
Förbundet får tillsammans med La11dstulget nya medel från regeringen 2013-2014
motsvaranqe 1,387 tler; föl' att fortsätta utveckla missbruks- och beroendevål'den i
Väl'lnland,
Medlen skall användas i enligt med den nya förstärkta lagstiftningen fi'ån 1 juli 2013
som anger att h1lvudmärinen är skyldiga att ingå överenskommelse fÖl' personer med
missbrLlIcs- och bel'oendepl'oblem, kOnipetensutveclding, brukarinflytande samt
uppföljning av verksamheter.
.
"Gael kvhlitet och ökad tillgänglighet inom misshruks- och heroendcviirden". Änclrin.r~ar i
hälso- och sjtlkvRrclslngen (1982:703) och i socinltjänstlagen (2001 :453). Skyldighet for
landsting och kÖ1111il111l!~.r aU ingii iTemeilsmninn överenskbminelscr 0111 samArbete i frårn 0111
personer som misshruknr Alkohol. narkotika , andra bCl'Oclideframkallande medel, läkemedel
eller dopningsmedel. Syftet med änclringarn<l är att städ<a S<llllverk<ln mellan landsting och
k0!11111l1ner för aU bättre tillgodose behovet AV vård , stöd och hehandling föl' illåli!.rnppen.
Den årliga erfarenhetsdagen for styrgrupper och arbetsgrupper i länet med fokus på
det långsiktiga utvecklingsarbetet inom missbruks- och beroendevården, kommer att
genOlmöras 21 oktober. Arets dag hat tentat" God kvalitet och ökad tillgänglighet
inom missbl'ulcs- och beroendevården i länet :bage~llcötnmer att beskriva h11r länets
utvecklings~U'}jete är en del av ANDT-~trategiI1; Det aktueI1~ läget gäHande
samverkan, den förstärkta lagen, korrwetensföl'Söljning, brukarinflytande,
1ippföljningssystem kommel: att redovisas samt vad länet plahetar20 14.
Nycl{eltal
Films redovisade under verksamhetsberättelser för Beroendecentrum och Flöjten.
Nyckeltalen beläggning på verksamheterna, antal placeringar per kommun; antal
placeringar som ej beretts plats samt en flödesanalys.
Bilagor
1. Res1iltat- och balal!srälrning med noh::r.
2. Driftredovisning.
3. Resultatanalys.
4. Verksamhetsherättelse Beröendecentl'i.ml Värmland,
$, 've1'lq;tunhetsberättelse Flöjten.
6. V~t~sa11.1hetsberättelse Länds utvecklingsarbete/SKL-prQjelctet"Kunskap till
Pralctik".
Bengt Palo
Förbundschef
8
Värmlands läns
Vårdförbund
Bilaga 1
:
~~~~~~~~~;'~:"d ~::·ll ~==-I · · · · · · 1···
:'
. .- -.
-_.~ -~--
: B~!OJlJl .1 tkr
_
==~=~-=-.-:::[===
.
. .
.
1_ Not
_
Budg~ _R~dovisaJ.. . !'!.().P.!i~~ . . Redovisat RedovlsafRedovlSat
~_ Eelå!}01~
_
'---r--r---''r -'- .-17792
[R"öreTsenSTiitäkter - - --
-.---- [. '--2 '
I!
RÖre'iseresullili fÖre 'avskrivningar och
16
-169äi
.1'2261'
-17726
-16200,
811
-160
66
.- .911 ,
i ~inans~e~a p()st~r
; ARET~ R-ES!il'[Äi'
3
-139
' 4
15Ö
-16625:
i'- '
.o '
-
-
=--~-:::r
- ­
37
150
165
I
I
1645 j
736 ,
- ~--~i
~~~I
~J
-660
43,
-:2~ ~~-: .=-n~'~~ '93/-- 8~6!I
I·
fBAlANSRÄi<riiN~ .
f---+
J ~=~-l
625!
i
I
An"iliggriirigsttiigångar
I
.
l~a~~:~~~e~nläg~~~~~!!!I~~~~ar . ..
I
11 1
'- - --5- ' 1
~~~~..i"~"""! . ~ ~ =--I~,1
I
i
8Ö4
129!
j
:::::c:~=:l~~~_;_"'""; ~:YI -'-"-' tl -!:!:i
;su;;;~ ;'"~~~~AR ~
1 ~ Ji-- -
- 5~21 !
-I---t-
!EGET kÄPITAl OCH SKVlDER
i.................... ...
1 E.,g~k1l.pil~1
~ Däravårels resultat
.o.
-
_
_
o
-
15
-24
.29.1
_
.
-216
i~~t~~~~~~~~ider _
71
~. ___ -'1 - 1~gil
~KU~DEi!O!i!it~EiKAPfiAL .• - - -_ ~. ... . 1.. jt; !'~I
..
.
.
.. .
__
o
I
I
.
?~3: -. - .-
l'
liii\ei1t8rler- .. -
S~-mm~~nfäg~-n-g~~~~~~r: .
I
l
IRb~li~,;&L .:R.d'~;'Ö't~I ..d~~~ti R'd"li1~1
I
1
+- -' - - -1-'-. i .. '
B",pp, ik,
TII:.~~J\N.§.~.
i
i
.o• •
_I
. ~~5 876,
- =-
822
-!
161i12'
- .-.
.. - - ----..-.- ----- - - -- -i-
L_.. _____
•
264,- _.-. ---.,
- --93 ..- -. -139 -. - ~13~i -_ . .~1~9!
I
~Avskrivninga! -
847~ ' -18 270!
17792
"
.finansiella poster
SUMMA
201'2 ! -21i~-l _~~0
2013
12091
[JärliföreISi;slliramfiintäki- -----IRöreisens kostnader
1:--­
i ....' "
j.
-r--o ii~l •.-:-1~~1 1! --'
I
12
- r----- 896~
I
i
.
14
11.5_S!
16
- '10351 --": ~ ~;~!
-+- 4~'!- 315J ~;;I
. ::.:::I
-::~::i~ ~:::i
..
~~~: ~ - -~~~;ll~-~" ~-1' i~!I:
i
264.5.!
_ _
938 ,
- ~-7. Ö7. . I -.~-.~60!
_
­
8461
625:
14 ",[
· h~!i
J
..
1~:J~~! _~--~~i~'li
. . "l"i
.
9
Värmlands läns Vårdförb-und
.
I~N~o~t~e~r______
10
®
Värmlands läns
Vårdförbund
Bilaga 2
Budgel2013 f
~---- ~- -Ifnt
10 Adminislralivchef
808,0 1
l00iFöreslilndare FIOjien- . ·
fQ3' Ch~r~roeiiiiec-enirum
Rk'Oesld~n~i~t ~ol~llnln~11 p~i~~lsering ! ~~~ 2013
II/eHo 2013
,000,0
-8.'·61 290-560~~4,"_5_1·1
17 009,11
INeHo
-92,0
:73"'5,7
:a $SS,3
104 CiiidPfOjekl
Tolalt
..L_... _
Prognos helår
-kost -- Ifiii
-17 79M I
;7a3,~
10901,81
·12091,0 1
_. _ J __ __ __ ..J ..
-11Q9,2 16631,5 1
-394;7
' ~OOj,3
:955,3
-281;2
-lr792,~1
-1160,8
Bilaga 3
RESULTAT I
~
Resultat
I
Jämföretsestörande fin kostn
~esultat enlilit balanskravsutredningen
Beroendecentrum, ·uppstart
förändring av pensionsavs
I
Att återställa iOtO
I
Att återstäIia 2011
I
An återställa 2012
!
Utfall !Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall delår Prognos
2007
2008
2009
2011
2012
2013
2013
2010
625
-216
77
-1800 -1296' -1885
847
938
I
828
l 388
1290
1172' 1367
,
1675
938
i
1200
I
1984 2093
l 318
216
I 1317
I
-6QO ,
·600
I
,
-12961
-1 i96
r ·568
-18.9
O
O
i
I
BALAN.S
,
!
Itkr
iUtfall
;
:tkr
Utfall
. I
,
,
,
Eget kapital Utfall .Utfall Utfall Utfall Wall Utfall del.år :Pr.ogn.os
2008, 2009
2010
2012
2bl~
2013
2011
,,
2429' 272i
3416 2120
235
860 1707 2645
Pensionsskuld upptagen som avsättning
Rörelsekapital
7266
9243
I
7255
8099 1,
:
:
i
I
28%
19%:
i
2007
I
Soliditet (inkl pensio!lsavsätthing)
8571
7695
2%
8571 9889 10105
8257 10561 11855
11471
- 13096
11 381
13 389
}i%
19%
20%
8%
14%
Värmlands läns
Vårdförbund
Bilsga4
2013 Beroend.ecentrl]m. VärmJ and 12
Värmlands läns
Vårdförbund
Måluppfyllelse
Mål
• Ge medicinsk abstinensbehandiing samt göra psyldatriska och psykosociala
bedömningat,
• Erbjuda en anpassad vard föl' klienter nied missbruk/beroende i kombination
med psyldsk problematik,
• Motiver(i och stödja klienten att genomföra den vål'dplanering som är
r~~:r;~~:~:e*å~~8ti~~~~iÅ~it::Vs~!~*~eF. yatl1f~g&~(:~~~fT~~:' fit .
:'iförmei'å ·So6ialf änstehla 'a n "åeIlde V åidhe "äfE'in''- De]jaf " f6hhei'El:t om att
~~h'si(riii \i~i:a k6~'i'6H If jl' atl11~i's kOh1hleiå\·i&tFHöf~:~1f~~r:iöfåttIå.de
~l~j~~~f{~::~~~riWl:;;;%Ji~~{l,gf'}~lt~~~y!~:r
~fråh Jdi{~hteii,
Meii det kan b1i~hit'iltDätffe!!
• Utveckla vårdkedjan - fore inskrivning - under inskrivningstid - efter
lltsktivnjllg
• Ge vård baserad på evideilsbaserade lnetoder ellllgt Socialstyl'elsens
nationella riktlinje!',
'
• Levereta ett slutdokument Senast 1 månad efter utskdvning till place1'ande
konurtun.
'
fl~IMf{~fJ~~[i~1.~~~t§~~&~~~1hi~~J fi,H,~nt~ .~~ 1@1l~ctG~~0\fY~~g?i·· röl!
t _
____ _ __
... . . . :. ::..:..:.._•.:......:~:.:..=..'_ ....:
, _-_"."'
_
,_ ..• . •.•.•. ' .
."
.
__ ,
• Vara kompetens-ocll m~todstöd i arbetet med att utveckla missbruks- och
beroendevården i Vfumlimd.
Effc;\ktniålen knyts till vad uppdragsgivare och bruh:a1~e tycl{el' om
verksamheten.
• MaJ~tska vata nöjda uppc;lr(ig;sgivare till minst 80 %samt nöjd,a brukare till
..
miIlst 80 %'
• Ensak är om brukal'n~ är nöjda, en gnn~m är Onl de är dtogfria, vilket 1:\1'
verksffiIlhetensytiersta måL En rimlig målsättning är att SO % av dem som
län'iriai' Be (och har fullföljt vistelsen) ·är clrogfi:la ett halvår efter att de skrevs
ut.
13
Värmlands läns
Vårdförbund
~rukarenkät
april 2011-juli 2013
Total uppfattning delaktighet, bemötande, det som erbjudits, bättre rustad N-147
300
47%
Total uppfattning före-efter N-147 180 ,-----------------------------------------------------------------------, 14
Värmlands läns
Vårdförbund
Kommunenkät 2008-2013
Total uppfattnlngilelaklighel, bemötande, det som erbJudits, bättre rustad N-l06
~O~-----------------------------------------------------------------------------------
200 +-----------------------------------------------------------------------~
150+-~------7_--~----~--------~--------~~------~~~~--~~--~~~~
o
Inte.lIs
Kommunenkät 2008-2.013
Totalu'ppfatimfng tiden före och efter N-l06
! "120
15
Värmlands läns
Vårdförbund
Viktiga händelse}'
Beroelidecentrum har bÖljat jobba med Vård och stödsaniordriiIlg i litet format. En
personal har gått 30hp utbildning och har fått viss tid avsatt feh' att jobba med detta,
Hön kommer även att f& hatlqledning lindC)r ht.
Under våren har all per$Ollal gått en gemensam fördjupningsutbildning, "Riskbruk, missbruk och beroendeiära". Det hal' vadt blandade grupper och alla här tyckt att det varit brä. Under vM'en höli även BC's psykolog i fÖl;djupniflgslu1l'sen "Missbrul~s psykoIQgi", Be bjöd lil. p~rsonaJ fral} både landstinget och kommunen. Vi kommet att all,ordn,a liknande fordjupningsklu's 1höst med temat "Sarrlsjuklighet". Beroendecerttruni häl' startat upp Anhöl'igmöten under våren. Tanken är att anhöriga till kiientel' söm är eller hat varit på Be skalllcu:nn& få ii1follnation om beroende och pöstakutab$tinens samt stälJa fl·ågor. Det har Vl:lri~ el1 trög st~nt men vi kommer att fortsätta under hösten. Inföi' sommai'en vai; det svålt att få sjukskötetskevl1cal'iet'. Lösningen blev till slut att två orClinade sjuksköterskor flyttade viss1;lveclcoi' av sin semester till seimte samt att Be anställde en nyutexa1ninerad sjlilcsköterska som ej hUlUlit fått sin legitimation
godkänd av socialstyrelsen. Detta innebar att avdelningschefen blev handledare för
16
Värmlands läns
Vårdförbund
sjuksköterskan och på så vis fick inte avdelningschefen någon semester denna
sommar. Vikarier f6r behandlingsassistenter har som vanligt inte varit något
problem. Vikarie för behandlingskonsulent har också gått smidigt.
.
From 19/8 har BC fått en ny PTP-psykolog som kommer att vara på BC vmje tisdag.
Ekonomiskt utfall .
Ansv
103 Chef beroendecen!rum
Budgel2013 ,l
kos!n
:Inl
8052,1
l
Nelto 2013
·8985,8 !
·~33l
Redovisa! 20131n~1 periodisering !Nello 2013
kostn
:In!
iOelår
5020,3 ·
-5'560,0 l
~5$9;7
Beroendecentrl1m gör ett resultat for delål'et med 539,7 tkr, det är 82,7 tla' sämre än
budget. Medelbeläggningen har varit 8,491hot budgeterat 9,25. Lägre
personalkostnader balanserar lägre intäkter eftel'som beläggriingen inte når
budgetmålet.
Framtiden
Fro:ri1 2/9 hal' BC en underläkare som koinmer att avlasta BC's övedäkare. Underläkaren k0I11mel' att tjänstgöra 50 % vilket innebär att Bet oehdecentrum förqätttal' möjligheterna till inskrivning, det är full täc1ming med l~(are måndag­ torsdag och läkarlcon;mltation på fredagar. Beroendecentrum kommer att bli en pennanent verksamhet från 1 november. NyckeIt~l
~~~:.~i~~~Qf3
....·-····rT.
IBeroendecentrum
Månad.
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Jljni
Juli
Augusti
. .. .
Beläggning
--.__._...-··
-. ··_·-1··· . -
I
I
I
Dag/m(m~d Snittbeläggning R~::fj'~L I
6,~0 \_ ~
214
31
21313
259
2/?3
272
2132
213
1Ö,29 I. ,..,~~~r~9"
3 1 1 3 . 3 5 I'. -~.&t
207
272
39B,17 (,~~
8,771 : 'o . .1.8JJ52
309.401 ~~:5
3.1 6 , 6 1 3 '-,,-illi'~~
31
.3 1
September
30
Oktober
31
Novemb.e r
r
C '
j'
.13,77 .
.
., ~ -
~8,Ml
.
30
31
Medelbeli;iggningen för pyrioden är 8,49 tn()t budgetmålet 9,5,
17
Värmlands läns Vårdförb-I und--::---­
Plac.eri.n~ p~r~.?mf!1~_.!1_~!:1_:au~t~~:! 3
Arvik8
Eda
Forshaga
Filipstad
Grums
Hagfors
I-H-a-"mo<....-m-a-r-ö--I
Karlstad
Kil
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Arjähg
Totalt/halvår
--Ni
--­ ,- ---.< -­ --------I --- ­ ~---~~ =:---­
41
ii --­
!-i
-1
- 2 )--- 0
=
21
5!
1 Ol
-­
-
O
- 5 ----- 3
33 i
9
91
öl
8
al
----
1
O --- ..
­
0 1 0 - - -11
O
·-i -!
O
1
O
-_o
..
34
Flödesl,Jesl{rivning. Under perioden j an-aug 2013 hal' 120 ldienter varit ins!u'ivrta, 86 hal' varit män och 34 har varit kvinnor. Placeringar som ~j betetts pl~ts~ Bel'Oendecentr~m hal' haft 47 fÖl'fl'ågnipgar/ansökningar; fömtol11 de som varit placerade, om plats som inte blivit åtgärdade. Vid 42 tillfällen väljer kommunen att inte gå vidare med en vårdbegäl'an. Av fem ansölrniiigar sölii Beroendecentl'ums :Inte tal' emot är två televruita eluigt uppdraget. Tiiigänglighet Av 122 placedl1gal' har 2 ansokttingar inte la.mnat beredas en plats på Be. Det gör ~n tillgänglighet med 98 %, Helena Norlin. Avdelningschef
18
Värmlands läns
Vårdförbund
Bilaga 5 .
2013
.Ak]].t=oc1a l1trednin.gsl1emmet Flöiten
I.
19
Värmlands länS
Vårdförbund
Måluppfylleise Målsättningen med Flöjtens verksamhet är: o att ge barn och föräldrar en trygg och säker tillvaro
o att ge stöd i krissituationer
o att vägleda fÖl'älcirar i sin omsöl'g oin l;>arnen
o att vara ett skydd för barn och föräldrar i utsatta situatiQJ1er
o att vara en resurs i socialfjänstensarbete genom att bistå med professionella
observationer och erbjuda utredningar av god kvalitet.
EffeIctmåle)1 Imyts till vad uppdragsgivare och brulml'e tyclccl' om
ver}{Sanihetell.
• Målet ska vara nöjda uppdragsgivare till minst 80 % samt nöjda brukare till
mmst 80 %.
Bruk~renkäter används för att få en ftterkoppling från de föräldrar som varit plaCerade lmde~·året. h.v de nio föräldrar som varit placerade har tre föräldrar
svarat på brukarenkäten. Föräldra1'l1a tycket att beinötahdet på Flöjteli varit bl'aellel' mycket bra. Föräidrar och batn har i hög gtad, eiIer i Jilycket hög grad k~nt sig trygga på Flöjten. Vidare har fÖtäldramä upplevt att de har fått stöd och vägledping i omsorgen av sitt barn i rnycl):et hög grad eIier i ga,nska hög grad. I anslutning till den frågan hal' ellf(jrälder lämnat en kommentar om att det t.o;m. ibland upplevdes bii för mycket stöd .och vägledning. Slutligen 'uppger fÖl'äidrarrta som sVa:ri'lt På el)icäteh att de har fått stöd i ganska hög grad eller i mycket hoggräd nät d~ sj~i1va mått dåligt. Kommunenkät anv?nds för att få en återkopplipg från de kommuner som placerat uncler året. 12 enlditer har skickats till ansvariga handläggare på socialtjänsten efter avslutad placedhg;Wesvar har iriicQmmit vilka alla är ·ode1at positiva till Fiöjtens ai'betssätt och berriötande. EnIcätsv&t~n vIs~t äWn att h~dläggatna upplever Flöjtens al'bet~ SQm en l'eslil's gellOJil vår möjlighet ~tt bistå sociåItjänstel1 med professionella observationer/utredningar.
.
Utvecldingsmål Fötbundet kOlllh)e~' under 2103 besluta om utyecklil1gsmål föl' Flöjten. ViI{tig~
hiiudelsel' BÖljan av 2013 präglas aven svajig beläggning, under åtets första månader har verksamheten en utoii11änsplacering soin kräver mycket arbete och flexibilitet av oss. 20
Värmlands läns
Vårdförbund
.
. . .. .
. Sedan mitten på februari ökar tl'ycket och
bel~ggningen.
.
Flöjten hal' sedan dess haft
ett bta och jämnt flöq.e av in ocn utskrivnillgar. I perioder hal' verksamheten också
haft en del ·Överinskrivningar men det har fungerat mycket bra då gruppens
sammansättning hela tiden matchats mot de fÖrfrågnili.gar Som vi haft. Vid 39 fall har
Flöjten behövt säga nej till ert placering då verks~nnheten haft [uU beläggning. Det är
och hal' varit en bra spridning på både pl~ceringal' och förfrågningar.
Under mars hade verksamheten en amnäld inspektion av socialstyrelsen de tittade då
närmare pa vår Idagomålshantering. De hade visa synpunkter och ville att
verksamheten skulle tydliggora dessa och efter det var de nöjda med det arbete som
vipåbihjat med vår interrucontroll och det systematiska kvalitetsarbetet.
Den 4/9 kom IVO på en oamnäld inspektion de tittade då närmare på tillstånd att
bedriva verksamhet, antal inskdvna och personaltäthet, delUla dag var personal
tätheten hög då det var 4 ordinarie och ert extra i tjänst utövet enhetschefen föl' de 9
inskrivna och 2 av dessa val' på f6rskola och 2 varpå skola i hemkommunen.
Ijanuari hade verksamhete11 2 heldagar kompetensutbildning i skattningssystem och
analys av skattningarna.
Under våren hade Flöjten en planeringsdag med fördjupning i hur verksanmeten skall
arbeta med kontaldmanna..:skapet. Ett arbeta med att beskriva de viktigaste sociala
tjänsterna ochhuvudpl;ocesser med tillhörande rutinet påböljades som ett led i
ledningssystem för systematiskt kvalitetsatbete.
Sedan vel'ksamhet~n bÖlj ade dela lIt f6räldraenkäten i samband med att fÖl'äldrarna
lämnar Flöjten har svarsfl'ekvensen ökat markant. Däremot är svarsfrekvensen fi.'ån
kO:rlimunerna/haridläggarna fOlisatt låg. De svar som inkommit är överlag positiva
.och föi'äldraina är nöjda med det stöd och hjälp de fått under tiden de varit placerade~
EkollomisId utfall
Allsv
1001 Föreståndare Flöjten
Budget 2013
kosjli
:1I;t
6906,5
INetto 2013
!
i
·· 6~~M ;
Redovisat 20131n~1 periodisering iNetto 2013
kosln
;Int
lDelår
4746,1 .
-678,7
·38,9
-~424,~ I
Flöjten gÖr ett överslcott mot blldget med 678,7 tkrfdr delål'et. Medelbeläggningen
hal' varit 5,67 mot budgeterat 5,0.
Framtiden
Översyilen av pel'l)dnalbemartning/schema: blev klar och ptesenterades föl' pel'somuen
i maj, pet är en stOl' bysvikelse i personalgruppen med anledning av de förändringar
som kommer att genomföras, besvikelsen består tl11 stOl' del av att flera ihte fåt'
behålla. sina heltidet, l'ena Iiattjänstetei'sätts lued köliibl tjänst (dag/kväIi/natt).
Atbet$givateii shltföli forhandlingen med facken och fQrändringen ttäder i la'aft 1/1
2014. V~l'kSa111hetelllcoilnner lJtäk,as med en lltredal'e till på 90 %.
Under hösten kommer Flöjten att fortsätta arbeta med rutiner kring huvud och del
processer i det systematiska kvalitetsarbetet saint ta fi:am hartdlingsplaner/nitiner föl'
21
Värmlands läns
Vårdförbund
verksamhetsflödell. Även arbetet tned skattningsinstrurp.enten kommer att fortsätta
och fördjupas.
NycJ{eltal
IFLöjTEN
Måna~
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
NOVember
December
'N'
;,:; ",""
" . 'f;lf~i·
I
I
Beläggning
- ,"
31
28
31
30
31
30
31
31
30
31
39
31
97
145
190
176
216
172
185
198
--':::i::#,' •
I
Dag/månad Snitt.
.'
-
~,
1 ;3 l~f.-,:1
_ , '<:: -
.... ':-•
I
Peri()d
,-';-­
3,13 i;=~",,-_,
5,18 L '~~f5
'J'
6,13 f 'AMf.
5,87 ;r--, 5 'Ö8-;.
6,97 . • .:....:..~5~5
. . . ! ",.:....-.
~6
5,73 '- ' ; :5' ~";,
5,97 _'~G5~7
6,39
:g&7
.
. ,
·. l. ~_
b,oo
..
~.
0,00 1:­ _, ­
0,00 ,
J ••
0,00
.
c···~' 3~S·
.
.. " ~ ;~_ .'- .~ ~
~
,
-,-',
-
• •,.-<";
.
..
~-~;::"7
h
-
­
\
.
Placerings dygn pe.· kommun
Totalt 8 mån
129
4
O
O
O
O
162
264
18
36
O
O
34
17
48
O
4
O
3
12
O
O
()
7
Arvika
Eda
Forshaga
Filipstad
0rums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
Kristinehamn
Murikfors
Störfors
$unne
Säffie
Törsby
Arjäng
52
9~
9
12
(j
O
62
Ut6triläns
310
"'i" ~-.,o,',:,,' I
.SUm1TI
_ "a,
.1
.... -
\j9~~! ~:~.
"'~I'-~""';;:""'--_ "
18
80
'lä.1J
22
Värmlands läns
Vårdförbund
FlödesbeslU'ivning.
Under periodenjan-a).1g 2013 hal' det varit 40 placeringat på Flöjten.
Tillgänglighet.
Av 40 placeringar har alla ansölmingar beviljats plats;
Det gör en tillgänglighet med 100 %.
Placcl'ingal'$om ej betetts plats.
Flöjten. har haft 41 förfrågningar, förutom de som varit placerade,. som inte kunnat
beredas en placering. Vid 39 av dessa fOlfl'ågningar var Flöjten fullbelagd. Vid två
fÖlfrågilirtgar har inte plats beviljats enligt SOSFS 2003 :20, 2009:4.
.
I-IalTiet Pellfollc, Enhetschef
23
Värmlands läns
Vårdförbund
Bilaga 6
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Länets ut.veck.lingsarbete inom
Missbruks och beröendevården . Pro,; ektet "Kunskap titt Prak.tik a
24
Värmlands läns Vårdförbund
Måluppfyllelse
Mål
• Vara kompetens- och metodstöd i arbetet med att utveckla missbruks- och
beroendevården i Vätmland.
• Ge vård baserad på evidensbaserade metoder enligt Socialstyrelsens
nationella i'iktlinjer.
• Utveclda system för samverkan, brukarmedverkan och uppföljning.
Samverkan
ö Samtliga lokala styrglUpper har haft 2-4 träffar under ål'etexldusive Södra
styrgruppen. En del nya representanter har tillkommit under året både frårt
landstinget och kommunerna.
o Nona Styrgruppen har ett utökat styr- och arbetsgntppssystem, där nya
samarbetsfrågor införlivats bl a Nya perspektivs 2 utv~cklingsOlmådet Den
~;åi'barCf jCf111iljei1/J'iskbruk-riskbeteende; En arbetsgrupp tillsattes HT 2012
med repi'esentanter från skolhälsovård, Vårdcentralerluhgdomsmottägningar,
öppenvårdspsykiatd, socialtjänstens Barn- och familjeavdelningar saint BUP
- i syfte att arbeta fl'am Lokala l'iktlinjel'jöJ' li1issbnlks- och bei'oendevård
upp till 18 ar. Atbetsgruppen har träffats kontinuerligt en h~lvdag per månad
under perL.oden dec 2012-sep 2013, tned handledning från utvecklingsledaren.
En slutlig presentation till styrglUppenpresenteras HT 2013. EnKTP-modell
med styr- beh arbetsgt'Upper sa:mt med tillhörmlde ihlplementeringspl'oces~.
o Etfare11hetsdagen 21 bl<tgeriomfdn; med samtliga styl'- och al'betsglUpper. Ett
forum föl' dialog ltidlan olika huvudmän. hmehållet 2013 är Kunskap till
pnlldik Värmland; Utvecldin,g1)frågQl' i Vfumland, ANDT-strateginVäi'mland,
Frivården i Värmland, Brukanådet Beroendecentruin m fl.
Styl'<lokumellt
o Den länsövergripandeoverenskolllmelsen/stytclökumentet godkändes av
landstingsstyreIsC112013-02-20
o Östra. stYl;gt'tippen har reviderat sina lokala stytdQkument (2013-05-01 ­
2014-l2-3i) .
o Centrala I har revideras sina lokala stYl'd61d.lment (20 13-05-0l-2014-12~3 i)
o Centrala II hat revidei'at sina iokala styrdbkWi1cnt (2Ö13-lÖ-01.:2014-12-31)
o Väsh'a styrgt'uppen har giltigt dokument (-?013-12~3i)
o Nona stytgruppen har giltigt dokument (-20l4-0l-01)
o Södr~ sty~'grllPpep:' har ogiltigt dokument, skall revideras (-2012.;12..J 1)
o Revidering pågår av Handlingsguide Gl'tniida och missbi'uk (-2012..;12-31),
arbetsgitipp bestal' av Jyia'rgateta GMp kVinnqhlin.ikeh, Staffan Skogar Barn­
öch ungdomsmedIcin, Ann-Sofie N01'denberg S9cialtj~lst I~~rlstad, Leif
rvrai'tipssoh VLV samt ytt~rligare en 1äkarrepresentruit fi:ån psykiatri.
o Nona styrgruppen.:. Perspektivgrupp den sårbarafamiljenlriskbtu!c­
riskbeteende -har ett pågående arbete med Lokattll'ilctlinjerjöl' mlssbl'~tksoch beroe.ndeliården iipp (ill18 tu;; Klait BT 2012
.
25
Värmlands läns
Vårdförbund
Uppföljningssystem
o
Ett nyttuppföljningsavtal med LOIm har skrivits med Socialtjänsten i
Forshaga 2012, där FoU Välfård får uppdrag att handleda vetksaniheten,
o En diskussiOll och presentation avLOi<,E hat skett med Alkoholpolildiniken
i Säffle sep 2013, Säffle tal' beslut om detta HT 2013,
o Be har ådiga sammanställningar utifrån ASI-intervjuer
Bl'ulml'medve]'lmn
o Brllkail'ådsinöten hat geliomförts löpande under året med träff en gång i
o
o
o
o
o
ö
o
måQaden, där mötena har skett i psykiatl'ihusets lokaler. Utvec1dingsledaren
har deltagit i mötena som representant för Bel'oendecentrum, Gästdeltagal'e i
Bmkarl'ådsniöten har bl a könlmit från RFHL Stockholm samt Vel'dandi
Örebro,
En i'epresentanter från Brukarrådet deltar i den rikstäckande bl'ukar­
revisionsutbildning i Stockholm under perioden mars-okt 2013, Utifrån delma
utbildning hal' Brukarl'ådet Be vidare funktion att stötta och handleda andra
brukarl'åd i länet samt stÖlTe kompetens för att genomföra bmkarstYl'da
.
bmkari'evisionei' l verksaniheter i länet.
En brukarstyrd btukartevisionsutbildning har skett under september månad
med representanter fl'ån B~'ukall'ådet
Ett möte har skett med avdelningschef för BC samt med personalgruppen i ett
APT i sep.
Btukali'adet hM salllnianställt en enkät inföl' brllkmtevisionen på Be
Brukarenkäten granskas av FoU LiV inför praktisk tillämpnillg Brukarl'evision på BCplaneras att genomföras på Be under okt-'nov Brukarenkäter på Be har skett löpande under året och en salllillanställning
hal' skett föl' pei'ioden apri12011-jul12013 (147 enkätsvar)
FQrtbilchijilg
FöljaIide metodutbHdningar h8:1' genomförts under året i förbundets regi:
o 2st ASl"utbildningar (3 x 4 dgr)
o 1st Ap-utbl1dnirtg (3 dgi')
o lstAUDITlDlIDIT-utbildnihg (2xl dgr)
o 6st SIP-utbildningai' ({i xl dg1) lIT 201 Övergått att skotets i Region Väl'nJlCmds regi .
.. a
o 3st Fördjupningsdagar i ASI ist Fördjupnhigsdag i Ap ö 2st FÖl'djuphingsdagaI' i HAP o 16st Nat~onel1a fördjupningsutbildningar
6
}viissbruksp$yk;ologi
Riskbruk, missbrtrk, bel'Oel1de och graviditet
Riskbi'uks, inissimiks; och bei'oendeläi'a
Jutidik, nttssbJ'Zikoch beroei1de
1ns(1tser och behm1dling vid riskbl'uk, alkohol- och c{rogbel'oende samt samsjuklighet
Kartläggning, bedömning och uppföljning vidTiskbrul~ missbruk, beroende och
samsjuklighet
Totalt ca 459 personer i länet har deltagit/utbildats 2013
ASI-Addiction Severity Index
26
Väriniands läns
Vårdförbund
HAP-Haschmivänjnirigsprogram
Ap-Atcr!allsp,;evention
AUDIT/PUDIT-:Alcohol U~e Disordel's Identijlcation TestlDl'Qg Use. IdenfijlcatiQl1
Test
SIP-Samordnad Individuell Plan
Metodstijd
o Löpande l11etods.töd på Be.
o MetodsWd till verksamheter och praJctiker löpande via besök eller per mejl
och tek
Kommunl'und.~n
o MÖte med samtliga kommunrepresentanter via styrgruppstillhörighet.
Träffarna skedde på 5 olika platser i länet; Socialtjänsten Grums, Filipstad~
Hagfors, Arvika samt psykiatrihuset Karlstad under perioden 19 marS - 25
april
Hcmsid~n
o Ny klagomålsfunktion har installerats VT 2013
o Samtliga medarbetare på Be har sedan HT 2013 e-postadl'ess
@v(tl·nilahdsv{{]·djorblifld.se
Viktig~ händ~lser
o En revidering av det länsövergripande styrdokumentet har skett, de flesta
lokala styrgi'uppei' hat l'eviderat e1let skall i'evidel'a sIria loka:Ia stYirlolrurtumt.
o En arbetsgrupp med representanter fhln socialtjänst, llUgdö.1l)sli).ottagningar,
skolhälsoVård, öppetlvårdspsyl~iatri, BUP hal' fårdigl)tällt lokala s.tyrdökument
För unga 0-18 år med missbruk-beroende! fÖr de norra kommunerna
o Ny verksamhet - Alkoholpolikliniken i Säffle- är intresserad av
uppföljnirigssystemet LOKE
o 16st Fördji.lpriitlgsiitbildrtingar har skett i länet, varav
har genomfört 8st,
varav 4st utbildningar i Missbrllkspsy1cologi med oa 80 deltagare från
slutenv~rdspsyJciatri, oppenvård~psykiatri, vårdcentraler och socialtjänst i
länet har deltagit
o t otalt ca 400 de1tägal'e i länet. hai' deltagi t i utbildliingar uil,dyr året.
o Bl'llkanådet hat haft kontintjetliga möten lIndet åtet bch yrt plarietad revision
på Beroendecentrul1l sker under okt-nov 2013
o Förstärka lagen God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och
beroendev&rden. Ändringar i hälso'" och sjukvål:dslagen (1982:763) och i
socialtjänstlagen (2001:453). Skyldighet föt landstirig och kommuner att ingå
gemensCl111ll1a övetensko1hin~Lseröm ~ainarbGte i fråga Oln persönet som
missbmkar alkoho.l, narlcotilc~, andra beroendeframkallande medel, läkemedel
eller dopningsmedel. Syftet med ändringarna är att stärka samverkan mellan
landsting och kommuner för att bättre tiilgodose behovet av vård, stöd och
behandling för målgmppep"
ö Be~;oefidecentn.)Il1 hat genomfört/bju.dit in tiI13st l:ll1hörighetsträffal" under VT
2013" Detta kommer att fOltgå.
Be:
27
Värmlands läns
Vårdförbund
Framtiden
Modellen KTP är et!: uppskattat koncept och som anammat~ av styrgrupper i länet föl'
att införliva andra arbetsområden. Modellen är uppskattat och nämns som en
fi.-amgångsfaktor fr'ån socialdepaliementet och stadskoiltoret. Vad det gäller
styrgl'upper i Vätmland så sker styrgl'uppsmöten ined represeiltailter från häl:m- Qch
sjukvård och socialtjänst - för brukElHm tillgodo. Konceptet med en "Erfarenhetsdag"
per år för samtliga styr- och arbetsgrupper är uppskattat och har en bra uppslutning.
Metodtrtodellen - med en centralstyming/funktion på Be - med erbjudande om
utbildningar i länet flytyr på. En högl'e aktivitet och mtl'esse sker med
Fördjupningsutbildningarna. Vad det gäller metodstöd s~ följer det samma koncept,
dvs med fasta fdrdjupningsdagar i olika metoder och specifikt metodstöd till
verksamheter och pralctHcer som efterfrågar det.
Unga med missbruk är det som 2013 tagit fatt - både i styrdokumentsform och
planerad verksamhetsform. Under VT 2014 kommer Nationella riktlinjer/är
missbruks- och beroendevården ut med reviderade riktlinjer med bl a unga och
missbruk.
SKL-projektct
Kunslmp till Praktik 2012-2014
LOKE
Fötbundet och Landstinget hat en överensköinmelse med SKL/"Kl1nskap tUl
Praktik" att genomfÖra projektet toJce i Värmland 2011-2013. Projektet har ett
anslag med ~OO 000 kr per ål'.
Loke, lokalevidens - ett system för uppföljnIng, har genomförts på två verksamheter
på Vui.enävdeIllingen lJCarlstad med statt 1011 och projektet kommet att avsiutas
2013. Fot; Välfårdhar haft ett handled,ningsuppdrag att implementel'a Loke­
l11öqel1etl. Regelbundna avstämningar hal' genomförts utifi.-an avtal och projelc,tplan.
Under ma1:S 2013 ~taltacle ett Loke~projekt på Socialtjänsten i Forshaga; FoU Välfård
hal' uppdraget att handleda verksamheten att implementel'a L6ke-inodellen.
FÖRALDRA8TÖD
Föi'btmdet och Landstinget bat ep överenskQ1n1l1else med SKLI"Kunskap tiU
Praktik" att genomfdraprojekfet Föräldrastöd; ett förstärkt barn och
föraldl'aperspektiv inöin1111ssbruics-' och beröeridevåi'den.
Projektet samverkat lned SI(L-projektet ;;SQciala bai'n och tirtgdomsvården" i län~t
där fokus är pä111perspe1ctivet Projektet är 3-atigt och överens,kommelse görs valje
ilr, al]slaget fqr 2013 ,är 425 000 kr. En prqcessledare är !'inställd med 50 % för detta
uppdrag.
Unde~' 2013 har fokus i arbetet. varit att stmta fördjupningskursen "Att stärk barrt- o~h
foräldraperspelctivet i miSSbl'uks- och bel'oeildevården":
o Hal11l11a1'ö/KilJKarlsta,dfForshaga:
Workshop/introduktion for verksamheter inom kommun,.. och landsting till
fördjupningskursema Att stärka ett bam- och föräldraperspektiv i missbrtik- och
beroendevårdeil febtuari2013, 20 persOller.
28
Värmlands läns Vårdförbund
o Kdstinehanm
Workshop/introduktion för Socialtjänsten till fördjupningskurs~n april 2013, 12
personer.
o Hagfors
Workshop/introduktion till Socialtjänsten fördjupningskursen lnaj 2013, 17 personer.
o Åljäng
Workshop/introduktion till fördjupningskursen juni 2013, 10 personer.
o Karlstad
Genomförande aven fördjupningskurs för Vuxenavdelningen, Socialtjänsten i
Karlstad, ht 2013, start september.
o Länet
Fördjupningsicuts riktad tUl hela länets wrkSCimheter i missbrul<;-/beroendevarden,
start november 2013.
Övrigt ai'bete: informerat om fördjupningskursen vid olika typer av ledningsgl'upper
inom kommunerna, lal1dstinget,Fi'ivården, samt samverkansträffar med
Länsstyrelsen, Bryggan och Länkarna.
Länets utvecklingsarbete, Föräldrastöd och Loke äl' samägt med Landstinget och
administteras av Förbundet, därför redovisas det inte i cleiål'sboleiiutet.
LeifMartinsson, Utvecldingsledal'e
29
Värmlands läns
Vårdförbund
2013-11-04
Revisorerna
Till Kommunfullmäktige i:
Arvi1<a kommun
Eda kommun
Filipstads kommun
Forshaga kommun
Grums kommun
Hagfors kommun
Hammat'ö kommlln
Karlstad kommun
Kils kommun
. Kl'istinehamns kommun
Munkfors kommun
Storfors kommun
Sunne kommun
Säffle kommun
TOi'sby kommun
Atjängs kommun
Revisorernas bedömning av Vårdförbundefs delårsrapport
Vi har granskat förbundets delål;srapport föl' perioden 20l3-01-01 - 2013-08-31. Gransk­
ningen har utförts enligt kommunafJagen och god revisionssed. I gransknIngen hal' vi
biträtts av sakkunniga från KPMG.
Revisol'e1'l1as uppgift är att bedöma om resultatet i delårsrappolten, som enligt 8 kap 20a §
KL skall behandlas av fullmäktige, äi' förenligt med de mål som har beslutats fÖl" god eko­
nomisk hushållning. Bedömningen gäller dels de finansiella målen och dels de övergripan­
de målen för verksamheten,
Direktionen har beslutat om finansiella m,ål sam innebär att förbundets resultat skall upp­
fylla Kommunallagens krav på balans mellan intäkter och kostnader och att resultatet ska
innefatta en l'ealsäki'ing av hela pensionsskulden. Därutöver finns övei'gripande finansiella
mål beträffande förbundets budgetmarginal, det finansiella verksamhetsutlymmet samt en
fortlöpande finansiell uppföljning. Vål' bedömning, baserat på deiårsbokslutet med pro­
gnos, är att de finansiella målen skall kunna uppnås under 2013.
Förbundets direktion redovisar även uppryllandet av de verksamhetsmässiga målen för god
ekonomisk hushållning i sin delårsrapport Dessa mål avser såväl kvantitets- som kvalitets­
aspekter, Vår bedömning är att verksamheten under året i allt väsentligt är i förenligt med
de verksamhetsmässlga målen.
Av förbundsmedlemmarna utsedda revisorer i Värmlallds läns vårdfdrbund
Karlstad 201 j - 11-04
Lars Wallin