Kv Kvali itets sbokslut

Transcript Kv Kvali itets sbokslut

Kvali itets sboks

Innehållsförteckning

Inledning 3 Kvalitetspolicy 3 Ledning och styrning 3 Kvalitetsmått 4 Produktionstal 6 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv 8 Avvikelsehantering 10 Patientsäkerhet 10 FoU – Forskning och Utveckling 12 Kundnöjdhet 14 Kompetensutveckling 14 Mentorskap 15 Kommunikation 15 2

Inledning

Ambulanssjukvården är ofta den första länken i den akuta vårdkedjan. Ambulanssjukvården förväntas erbjuda avancerad akutsjukvård, professionellt omhändertagande och snabb och säker transport. AISABs vision är att vara ledande inom prehospital sjukvård och vi utvecklar ständigt verksamheten genom bland annat forskning och utvärdering av beprövad erfarenhet.

Kvalitetspolicy

AISABs verksamhetsuppdrag är att på affärsmässiga grunder erbjuda kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga tjänster till rätt kvalitet inom områdena ambulanssjukvård och transport av avlidna. AISAB arbetar ständigt med utveckling och förbättring av verksamheten där beställare, patienter och anhöriga upplever att de får sina behov, krav och förväntningar uppfyllda. Exempelvis är hög tillgänglighet viktigt för ambulanssjukvården. Utveckling och ständiga förbättringar präglar hela organisationen och utgår alltid från våra verksamhetsuppdrag genom ett arbetssätt grundat på planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. God hälsa, vård på lika villkor och en genomtänkt etisk grundsyn prioriteras. Den verksamhet AISAB bedriver och bemötandet av patienter, de avlidna och anhöriga utgår från respekten för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. AISAB följer de lagar och krav som ställs på företaget. En öppen och tydlig kommunikation av kvalitetsarbetet till medarbetare, allmänhet och beställare möjliggör insyn och ställer verksamheten i en unik position. Förtroende, öppenhet och pålitlighet tillsammans med forskning och utveckling gör att AISAB intar en ledande ställning inom svensk prehospital akutsjukvård. Verksamhetsutveckling är för AISAB en vilja att utveckla, utvecklas och ständigt förbättras. Mål för 2012 är satta inom områdena bemötande och tillgänglighet.

Ledning och styrning

AISAB ägs av Stockholms läns landsting. Verksamheten är förlagd på sju olika ambulansstationer och ett huvudkontor. Ambulansstationerna finns i City, Söder, Bromma, Ekerö, Vällingby, Solna och Lidingö. Huvudkontoret ligger i Johanneshov. AISAB har sammanlagt 250 medarbetare som bemannar 2 enheter för transport av avlidna, 22 akutambulanser, en intensivvårdsambulans och en utomlänsambulans. Ambulanssjukvård pågår dygnet runt under årets alla dagar. År 2012 genomförde AISAB ca 74 100 ambulansuppdrag och 3 776 transporter av avlidna. AISAB är en kvalitetsstyrd organisation och verksamheten förbättras kontinuerligt med hjälp av ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö enligt ISO standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 samt arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1. Genom synpunkter, klagomål, interna avvikelser, riskanalyser, medarbetarundersökningar och kundmätningar arbetar vi målstyrt för att förbättra vårdtjänsten och patientsäkerheten. Ledning och styrning sker genom principen planera, genomföra, utvärdera och förbättra. AISAB bytte under 2012 leverantör av revisorstjänst i samband med att landstinget genomförde en upphandling med ett nytt ramavtal för tjänsten som resultat. Ny leverantör av 3

revisors övertaga AISAB är BM on. Vid revis DA Certifieri mkom inga a ing AB. Vid och det kons n staterades at tt ystem är vä l genomarb medarbe förbättri t utveckla v ingar. Revis en genom sy rten föreslår r ett antal fö Exempel på områden fö arbete med mråden för het, riskhant fokus på veckling esser och mål lstyrning. Kvalitet tscertifierin dfört att ett och star rtintervall fö nter och be ställare. Kv mer omfatt tande ansva ntningar om tillgängli ötande

Kvalit tetsmått

Tillgäng förvaltn glighet är et tt kvalitetsm Tillgänglig dovisas mån en tid som A edskapstid. I det nya av let för tillgä Hälso- och mbulanser va sjukvården arit tillgäng s gliga värdet är kopplat tillgäng till vite. Un lighet uppm ngligheten t d då den nå till 99,76 % . Årets högs %. Den hög ör gheten är ett re sultat av åtg nsamma pac kplaner, ko utveckla De orsa ad bemanni ingsfunktion verkar tillgä rbättrad åter n negativt är v statistik ti ill medarbet donsproblem tarna. 4

Rödmärkning per orsak AISAB 2012

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övrigt Utrustning Fordonstekniskt Personal

Procentuell fördelning av rödmärkningar per orsak.

Kvalitetsmått för bemötande mäts genom de externa avvikelser som inkommer till verksamheten. Efter utredningar, falldiskussioner och en utbildningsinsats innehållande bland annat en föreläsning av professor Niels Lynöe har avvikelser gällande bemötande minskat från 9 (2011) till 6 (2012). Ytterligare ett kvalitetsmått inom ambulanssjukvården är startintervall. Startintervall är tiden mellan utlarmning och kvittens av uppdrag. Målet för startintervallet är att 97 % av uppdragen kvitteras inom 90 (prio 1) respektive 180 sekunder (prio 2 och 3). Om målet inte uppnås kan beställaren utkräva vite. Under 2012 har utlarmningssystemet (Telia) haft kapacitetsproblem varför en del av utlarmningarna blivit fördröjda eller uteblivit helt. Detta har medfört att mätningar av startintervallet inte varit tillförlitliga. På grund av problemen har SOS Alarm övergått från tidigare system till att använda radiokommunikationssystemet RAKEL som informationsbärare. Den nya tekniken har varit tillgänglig från oktober 2012. Det har dock funnits en del problem med implementering av den nya tekniken varför mätningen av startintervall inte kan anses tillförlitlig än. Innan teknikproblemen låg AISAB i nivå med målet gällande startintervall. AISAB deltar i ett projekt med fokus på indikatorer för ”god och patientsäker prehospital sjukvård” framtagen av Stockholms Prehospital Centrum Ambulans. Syftet är att kontrollera, följa upp och förbättra ambulansverksamheten genom att avläsa trender och förändringar i verksamheten och sedan jämföra dessa med övrig ambulanssjukvård i Sverige. Projektet avgränsar sig till att mäta kvalitetsindikatorerna för triagering, EKG och VAS enligt följande:   andel patienter som har triagerats enligt RETTS andel patienter där bedömt tillstånd bedömts som ”Bröstsmärta” och där EKG tagits och/eller skickats för bedömning  antal patienter som erhållit analgetika (Morfin, Rapifen och Ketalar) där VAS skattning (visuell analog smärtskala) dokumenterats 5

Uppdrag a mbulans varav utom Beredskap stimmar ambula Antal körd a mil ambulans Uppdrag tr ransport av avlid na Beredskap stimmar trpt av avlidna Antal körd a mil trpt av dna 74 119 387 145 575 190 300 3 776 11 315 12 360 2 011 66 060 373 125 000 159 900 3 396 8 760 12 460 Fö rändring utfall 2012 ‐ 2011 8 059 14 20 575 30 400 380 2 555 ‐ 100 ‐ 1 Budget 2012 67 50 Avvikelse helår Utfall 2012 ‐ budget 6 61 9 10% 145 175 50 3 50 11 12 57 31 25 0 14 80 0 27 6 11 0 0 0% 8% 8% 0% 1%

dragens pri ioritering gra från prioritet 1 t till 4.

Upp pr rioriteringsg ang av SOS Alarm vid utla ch av sonal på väg in till sjuk Dia t till höger vis för rdelning me llan rader vid ut tlarmning och på väg in till sjukhus.

Vid utla gra 45 % av upp som prioritet 1 och vid tra nsport in til ll sjukhus 6 %.

Det övre diagra till h visa att av de uppdrag so bed som p 1 v id utla arstod aden vid 30 % vid tran in till l sjukhus.

De omp kan ha fler orsa nten kan ha bed och e ventuellt beh på plats av onal.

Det all lvarliga tills tåndet kan ha erats så att p kan ha tran lugnt till sju Det undre diag vis ng bland pa tienter.

Hälf ften av pati ienterna var 65 år eller r äldre.

Den yngsta pat var 0 år och de äldsta 06 år.

Med va 60 år och med låg på 66 år.

Ovanstå patiente ska 30 bild %, Solna, av 1 v %.

fördeln ningen mell vid S:t lan Göran AISABs sjukhus f a följt av ställen.

Söde n t, största 21 %, an och

Vid de a ppdrag som AISAB örde 2012 va 53 % av patienterna kvinnor ch 47 % män.

Av de pa som var över 6 år var fle kvinno Ingen syn skillnad mellan kö fanns ib patien 0 ‐ 20 år r.

Diagram ovan visar fördel lningen efte kön av pr rioritet 1 in u .

ningen mell lan män och fyra avvikel lser som ink till AISAB nnliga h 19 r som n ndlade 1 kvinna. 9

Avvikelsehantering

Ett nytt sätt att hantera avvikelser med betoning på uppföljning, återkoppling och transparens infördes under 2011. Arbetssättet har under 2012 lett till ett bättre lärande av avvikelsernas innehåll. Ett förbättringsarbete har gjorts i hantering av externa avvikelser med fokus på patienternas/ anhörigas upplevelse. Personen som lämnar klagomål ges idag en möjlighet att delta aktivt i utredningen genom personlig kontakt med ambulansläkare på AISAB. Målet med arbetssättet är att göra patienten mer delaktig i utredningen samt öka förståelsen för båda parter. Under 2012 fattade AISAB beslut om att ansluta sig till SLLs avvikelsesystem HändelseVis med start i mars 2013. Införandet av HändelseVis kommer att medföra bättre möjligheter till kontroll och uppföljning av avvikelser. AISAB hade under 2012 64 klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga, fyra av dessa var från Socialstyrelsen och fyra var från Patientnämnden Vi hade bland annat 45 medicinska klagomål och sex stycken klagomål på bemötande. AISAB har också gjort en (1) Lex Mariaanmälan. AISABs interna avvikelser har skrivits av 187 olika medarbetare (75 %). I snitt skrivs det cirka tre avvikelser per år och medarbetare. Medarbetare i AISAB har totalt för 2012 skrivit 799 avvikelser, fördelat enligt nedan;   Bortfall från avtalad drifttid, s.k. rödmärkning av fordon (235 stycken) Kommunikationsteknik (175 stycken), huvudsakligen kommunikationsmedlet PARATUS   Medicinska (53 stycken) Arbetsmiljöavvikelser avseende exempelvis hot och våld (36 stycken)

Patientsäkerhet

Från den 1 januari 2011, skall enligt Patientsäkerhetslagen (PSL), enskilda vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Av berättelsen skall framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits det senaste året, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten samt vilka resultat som uppnåtts. Detta i avsikt att stärka vårdgivarens kontroll över patientsäkerhetsarbetet och för att underlätta socialstyrelsens tillsyn. Patientsäkerhetsberättelsen skall finnas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Av åtgärder som vidtagits under 2011 för att öka patientsäkerhetsarbetet kan nämnas;   Trafikpsykologiutbildning för säkrare körning En kvalitetssäkringsdag med fokus på förbättringsområden     Införande av triageringsverktyg för ambulanssjukvården Olika utbildningsinsatser som t.ex. A-HLR, och Barn A-HLR Reglering av direktåtkomst till journaldatasystemet CAK-Net Upprättande av loggkontroller av journaldatasystemet CAK-Net 10

AISAB följer årligen upp verksamheten genom egenkontroll. Vi kontrollerar att ”vi lever som vi lär”, gör jämförelser med föregående mätningar, följer upp resultatet och initierar förbättringsåtgärder. Revisionsrapporter och analyserar interna avvikelser, externa klagomål och synpunkter följs upp för att kontinuerligt förbättra verksamheten. Risker för vårdskador identifieras genom årliga riskanalyser inom områdena kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Riskanalyser genomförs också vid behov vid förändringar i verksamheten, vid införandet av ny utrustning och då nya arbetsrutiner införs. Bland riskerna finns felbehandling/skada av patient, patientbemötande och patientförflyttningar av olika slag. Avvikelsehantering främjas i AISAB genom att arbetsledningen värdesätter och framhåller vikten av att medarbetare och chefer rapporterar avvikelser och är delaktiga i dess utredning. Avvikelserapporter ses som ett led i utveckling av verksamheten, där fokus på resultat, uppföljning och återkoppling är av central betydelse. Patienter och anhöriga erbjuds möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet genom en process för klagomålhantering, där deras synpunkter ger underlag för förbättringsåtgärder. Åtgärderna som vidtagits visar på en högre tillgänglighet, ett minskat antal bemötande avvikelser, förbättrat medicinskt omhändertagande och en säkrare triagering och bedömning av patient via triageringsverktyget RETTS.

Integritet

Under 2012 har AISAB satsat på att utbilda och utnämna ett personuppgiftsombud. En hel del kraft har satsas på att utreda och tillämpa de regler som gäller för direktåtkomst av journaler i avsikt att säkerställa sekretessen runt patienttuppgifter. Tolkning och tydliggörande av lagar och regler runt tillgång till patientuppgifter har gjorts i samråd med jurister hos Socialstyrelsen och SLL. Resultatet av arbetet har gjort att AISAB kan garantera sekretessen kring patientuppgifter. Bland annat görs loggkontroller över vilka personer som tagit del av journaler.

Övergripande mål och strategier för 2012 har varit;

       Förbättrat avvikelsesystem med fokus på uppföljning och återkoppling En snabbare återkoppling Fokus på ett förebyggande patientsäkerhetsarbete En större medarbetarmedverkan i utredning av avvikelser Patientförflyttningar av olika slag, till/från bår, buren på bår i trappor, i och urlastning i bilen och tunga lyft Trafikmiljö – Säkerhet för patient och personal Införande av patientsäkerhetsdiskussioner på arbetsplatsmöten Patientsäkerhetsberättelse för 2012 publiceras i mars 2013. Berättelsen kommer att finnas tillgänglig på AISABs hemsida. 11

FoU – Forskning och Utveckling

Akademisk ambulans inom SLL

Planering av Akademisk ambulans har genomförts under 2012 med syfte att främja samverkan mellan lärosäten och ambulanssjukvården. En stödjande akademisk struktur möjliggör att prehospital sjukvård utvecklas och kvalitetssäkras. Kvaliteten i det patientnära arbetet stärks utifrån forskning och evidens. Styrgrupp och arbetsgrupp tillsattes och har haft informations- och diskussionsforum samt en hearing för att utforma den akademiska organisationen. Utifrån hearingen tillsattes AISAB ordförandeskapet för Akademisk ambulans. Styrgruppen som är projektets uppdragsgivare består av representanter från ambulanssjukvården, lärosäten, SOS Alarm, Stockholms prehospitala centrum Ambulans (SPCA) och Stockholms läns landsting. Styrgruppen gav arbetsgruppens i uppdrag att ge ett förslag på etablering av akademisk ambulans samt nulägesrapport, organisationsstruktur och samverkansform.

Uppföljning gällande implementering av Geriatrisk patientstyrning inom SLL

AISAB har i samarbete med SPCA delat ägarsansvar och förvaltningsansvar av Geriatrisk patientstyrning inom SLL. Under det gångna året har kvalitets- och verksamhetsuppföljning genomförts enligt nedan.     Återkoppling årsstatistik till de geriatriska avdelningarna Riskanalyser av den geriatriska patientstyrningen inom SLL Förbättringsåtgärder Utbildning till både geriatriken (främst läkargruppen) samt utbildning till ambulanspersonalen kopplat till riskbedömningarna.

Skapande och planering av nya vårdkedjor inom SLL

Under året har AISAB påbörjat planering av nya vårdkedjor. Efter en lyckad implementering av geriatrisk patientstyrning etableras och planeras nu prehospital patient styrning mot Infektionsklinik och mot närakut inom SLL.

Infektions styrning mot nya (NKS)

Patienter som söker för akuta infektioner har successivt blivit allt äldre med en hög andel underliggande sjukdomar och riskfaktorer. Sammantaget ställs det därför allt större krav på en kvalificerad bedömning redan på akutmottagningen. Bara två av sjukhusen har egen infektionsjourlinje. Det finns i nuläget ingen prehospital styrning av dessa patienter, vilket medför att de transporteras till närmaste akutsjukhus. Att styra vissa av dessa patienter till det sjukhus där den högsta kompetensen finns kan förväntas innebära en ökad vårdkvalitet. Infektionsprojektet syftar till att i en randomiserad studie för se om den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan, med hjälp av ett beslutsstöd, på ett patientsäkert sätt kan ”styra” rätt infektionspatienter till rätt vårdinstans. Det som ska följas upp är andelen rätt styrda patienter och andelen sekundärtransporter.

Styrning mot Närakut

Under året 2012 har planering, inventering och pilottest genomförts på prehospital närakutsstyrning, vilket har lett till att ett styrningsprojekt startar inom Stockholms läns landsting som erbjuder utvalda patienter som transporteras och behandlas av ambulanstransjukvården att få vård på närakut i stället för att transporteras till akutmottagning 12

på akutsjukhus. Projektet utgår från de erfarenheter som vunnits i geriatrikprojektet. Detta projekt har etablerats tillsammans med de fyra stora närakuterna Nacka, Handen, Järva och Upplands-Väsby.

AISAB som föreläsare och föredragshållare

Föreläsare

Geriatriska patientens omhändertagande i den prehospitala vården. Avancerad omvårdnadsnivå.  Karolinska Institutet: Specialistprogrammet för ambulanssjuksköterskor  Sophia hemmets sjuksköterskeskola: Specialistprogrammet för ambulanssjuksköterskor  Borås Högskola: Specialistprogrammet för ambulanssjuksköterskor

Föredragshållare

FLISA- Kongress, Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård, har som främsta syfte att med gemensamma kompetenser utveckla svensk ambulanssjukvård.  ”Patientstyrning- Ny trend inom ambulanssjukvården (Geriatriska patienten)”  Mentorskap inom ambulanssjukvården  Sufentaprojektet – Nasal smärtlindring Ett samarbetsprojekt mellan AISAB och Falck Ambulans. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltining inriktning Geriatrik  ”Prehospitala insatser -Så kan vårdkedjan för de multisjuka äldre förbättras!” Läkarprogrammet- Akutläkare. Karolinka Sjukhusets akutklinik.  ”Prehospitalt triage av äldre patienter” Socialstyrelsen - Statistik och utvärdering av geriatrisk patient styrning inom SLL.  Statistik och utvärdering av geriatrisk patient styrning inom SLL.  Planering inför Socialstyrelsens äldrekonferens – att få vara människa hela livet 2013

Handledning

Handleder specialistutbildande sjuksköterskor, från både Karolinska Institutionen och Sophiahemmets sjuksköterskeskola, i deras magisterarbeten.

Expertrådsdelatagande i Stockholmsläns framtidsplan att skapa ”Framtidens akuta omhändertagande inom SLL”.

Projektet är en del i ett av Programkontorets huvudområden: Nätverkssjukvårdens struktur och profilering. AISAB tillhör avstämningsgruppen för framtidens akuta omhändertagande samt medverkande i prehospitala arbetsgruppen. 13

Kundnöjdhet

Patienternas upplevda kvalitet av ambulanssjukvård mäts kontinuerligt i verksamheten. Syftet med mätningarna är att hitta förbättringsområden utifrån patienternas synpunkter och upplevelser. Respondenterna av enkäten har generellt sett genom åren gett höga betyg till verksamheten. AISAB utförde våren 2011 en ny kundmätning KUPP, Kvalitet Ur Patientens Perspektiv. Utvärderingen av denna visar på förbättringsområden inom bemötande, information och smärtlindring. Under 2012 genomfördes utifrån bland annat KUPP en bemötandeutbildning för all personal.

Kompetensutveckling

AISAB arbetar aktivt med att kompetensutveckla alla medarbetare. Motiverade, engagerade och kunniga medarbetare är grunden för hög kvalitet i verksamheten. Genom att sätta grundkrav på personalens kompetens kan medarbetarnas utbildningsbehov på ett enkelt sätt identifieras. AISAB erbjuder medarbetarna adekvat, regelbunden fortbildning och kompetensutveckling. Kompetensutveckling sker dels genom arbetsrelaterat lärande, dels genom interna utbildningsinsatser men även i form av externa kurser, seminarier och konferenser. Under 2012 har personalen i AISAB erbjudits ett 20-tal olika utbildningar. Exempel på utbildningar är körutbildning, trafikpsykologi, Barn A-HLR- utbildning, Barntrauma och åtgärder vid barnmisshandel, Bemötandeutbildning, PHTLS, PEPP-utbildning, jämnställdhetsutbildning och RETTS utbildning. En större satsning har gjorts för att utbilda företagets körinstruktörer till trafikinstruktörer. Utbildningen genomfördes i Trafikverkets regi. Fokus i utbildningen låg på pedagogik, insiktsinriktad körning och utryckningsförarens yrkesroll. Utbildningen avslutades med en examination där områden som stressfaktorer och distraktioner, interaktiv utbildning och säker och effektiv utryckningskörning behandlades. AISAB har också under 2012 startat upp ett skräddarsytt utvecklingsprogram för mellanchefer. Avsikten med chefsutvecklingsprogrammet är att matcha organisationens och chefgruppens (stationschefer och biträdande chefer) utvecklingsbehov. Programmet kommer att genomföras i tre steg. Förväntade effekter av utbildningen är;    Tydliga motiverande/inspirerande och kommunikativa chefer/ledare Coachande ledare som använder dialog som ledarverktyg Ledare som driver verksamheten framåt tillsammans med sina medarbetare och skapar möjligheter till delaktighet    Arbetar med VAD & HUR frågor i verksamheten professionellt Ledare som är mål- och prestationsfokuserade i samverkan med medarbetare Ledare som växer och utvecklas i linje med AISABs vision. De har helhetssyn på verksamheten och vågar stå för fattade beslut  Ökad kommunikation och kunskapsdelning mellan cheferna gällande ledarskaps - och operativa frågor 14

Mentorskap

Under 2012 införde AISAB ett mentorskapsprogram i verksamheten. Programmet är baserat på ett magisterarbete och riktar sig till all personal, men erbjuds framför allt till nyanställda. Mentorskap inom ambulanssjukvården handlar om att en mindre erfaren kollega har en formaliserad kontakt med en mer erfaren kollega och ges därigenom möjlighet till diskussion och reflektion över handlande, behandling, handhavande och hantering av olika situationer som man som ambulanspersonal kan ställas inför i ambulansverksamheten. Mentorskapsrelationen baseras på tystnadsplikt och en fungerande personkemi. Målet med programmet är att öka personalens professionella och personliga trygghet och därmed öka patientsäkerheten.

Kommunikation

Under 2012 har AISAB påbörjat ett arbete med att ta fram en ny hemsida. Målet är att sidan skall publiceras under mars månad 2013. Hemsidans innehåll skall presentera företaget och verksamheten, vilka vi är och vad vi gör. Den skall också lyfta fram medarbetarnas engagemang, ge ökad rekrytering av framtida medarbetare och synliggöra verksamhetsspecifika delar som exempelvis intensivvårdsambulansen. Fokus ligger på en förbättrad webbupplevelse genom en tilltalande design och en användarvänlig innehållsstruktur. AISAB har anlitat webbyrån Cloud Nine för strategi, koncept och design. Hemsidans kommunikationsfokus ligger främst externt och riktar sig till arbetssökanden, forskningsintresserade, patienter, beställare, övriga ambulanssverige och allmänhet. För intern kommunikation används kommunikation- och lärplattformen PingPong. Stockholm 2013-01-21 Åke Östman Verkställande direktör 15