Transcript Hornberget MKB utkast110531 - Fred Brännström Byggkonsult AB

Utökning av gruppstation för vindkraft
på Hornberget i Malå kommun,
Västerbottens län
Utkast till miljökonsekvensbeskrivning
2011-05-31
FB Byggkonsult AB
Utökning av gruppstation för vindkraft på
Hornberget i Malå kommun, Västerbottens län
- miljökonsekvensbeskrivning
Utredningen har genomförts sedan april 2010
Detta dokument kommer att bli en inlaga i FB
Byggkonsult AB:s ansökan om tillstånd att utöka
den befintliga vindkraftanläggningen på Hornberget med 4 vindkraftverk.
Utredande konsulter med ansvar för beskrivningar och bedömningar: Cajsa Nilsson, Karin Runesson och Anders Enetjärn. Karolina Adolphson
har kvalitetsgranskat dokumentet. Samtliga är
verksamma vid Enetjärn Natur AB.
Omslag framsida: Vindkraftverk vid Hornberget.
Foto: Maria Berge
2
7 Skadelindrande åtgärder.......................... 24
Innehåll
8 Bedömda konsekvenser............................ 27
Icke-teknisk sammanfattning........................4
1 Inledning...........................................................6
1.1 Sökanden
6
1.2 Syfte med MKB
6
1.3 Om MKB-dokumentet - en läsanvisning
6
1.4 Om samrådsprocessen
7
1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella
målsättningar8
2 Lokalisering och beskrivning av
anläggningen...............................................9
2.1 Lokaliseringsalternativ
9
2.2 Nollalternativ
9
2.3 Beskrivning av huvudalternativet
10
3 Landskapets värden och förutsättningar.
14
8.1 Metodik
27
8.2 Klimat- och miljöeffekter
28
8.3 Ekosystemtjänster
29
8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen
30
8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer
30
8.5 Konsekvenser för landskapsbilden
32
8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och
övrig fauna
35
8.7 Konsekvenser för friluftslivet
37
8.8 Konsekvenser för kulturmiljön
38
8.9 Konsekvenser för användningen av
naturresurser39
8.10 Konsekvenser för luftfartens intressen 40
8.11 Konsekvenser för rennäringen
41
8.12 Konsekvenser genom ljudutbredning 43
8.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer
45
3.1 Analys av det omgivande landskapet
14
8.14 Konsekvenser genom elektromagnetiska
fält46
3.2 Omgivande områden av riksintresse
15
8.15 Konsekvenser under byggskedet
47
8.16 Säkerhet
48
3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom
utredningsområdet15
3.4 Friluftsliv
17
3.5 Kulturmiljö
17
4 Mark och vatten........................................... 18
9 Uppföljning................................................... 51
Referenser......................................................... 52
Bilagor................................................................. 53
5 Samhällsförutsättningar........................... 19
5.1 Malå kommun
19
5.3 Bygden kring utredningsområdet
19
5.4 Luftfartens intressen
20
6 Rennäringens förutsättningar................ 21
6.1 Malå sameby
21
6.3 Samebyns markanvändning vid Hornberget
22
6.4 Övrigt om samebyn
23
3
Icke-teknisk
sammanfattning
Fred Brännström Byggkonsult AB planerar tillsammans med Jämtkraft AB att utöka den befintliga vindkraftanläggningen på Hornberget i Malå
kommun med upp till 4 vindkraftverk. Ansökan
omfattar dock även de befintliga 5 verken, vilket
innebär att Fred Bränström Byggkonsult AB och
Jämtkraft AB ansöker om tillstånd för tillsammans 9 vindkraftverk på Hornberget. Hornberget
ligger ca 12 km söder om Malå och 2 km norr
om Kristineberg i Västerbottens län. Den nya
anläggningen beräknas kunna producera ca 33
GWh per år.
I det fall det blir aktuellt att byta ut de befintliga
vindkraftverken mot högre vindkraftverk kommer
en ny tillståndsansökan att lämnas in.
Hornberget
Det område som är aktuellt för anläggningen är
en skogsklädd höjd i Västerbottens inland. Berget
når en höjd av 561 m.ö.h. På Hornberget finns
idag en vindkraftanläggning med 5 vindkraftverk
som invigdes i april 2007.
SAMMANFATTNING
Valet av lokalisering
Den befintliga vindkraftanläggningen på Hornberget har visat sig producera bra med el. Detta
föranledde Fred Brännström Byggkonsult AB att
undersöka möjligheterna för att utöka anläggningen med ytterligare 4 vindkraftverk. Sedan de
tidigare anläggningsarbetena finns det god infrastruktur i området och endast kortare vägpartier
behöver nyanläggas. Vid Hornberget finns det få
motstående intressen och det bor relativt få människor i omgivningarna.
Detta innebär sammantaget att Fred Bränn
ström Byggkonsult AB bedömer Hornberget som
väl lämpat för etablering av en vindkraftanläggning.
Samråd
Samrådsprocessen påbörjades under 2009 då Fred
Brännström Byggkonsult AB inbjöd myndigheter
och allmänhet till samråd. Samrådet har inneburit samrådsmöten med bland annat närboende,
Länstyrelsen i Västerbotten, Malå sameby samt
Malå kommun.
Anläggningen
4
Tillståndsansökan avser 9 vindkraftverk med en
totalhöjd om högst 150 meter, varav 4 verk kommer att nyanläggas. Vindkraftanläggningens fyra
nya vindkraftverk kommer med sina vägar och
etableringsytor att ta i anspråk knappt 2 procent
av utredningsområdet. Anläggningen kan direktanslutas till elnätet via den befintliga vindkraftanläggningens ställverk.
Riksintressen
Utredningsområdet är en del av det riksintresse
för mineralutvinning som sträcker sig över ett
stort område kring Hornberget. Inga övriga
riksintressen finns inom utredningsområdet för
vindkraft.
Landskapets och samhällets förutsättningar
Anläggningen planeras ca 2 respektive 1 km norr
om samhället Kristineberg och byn Aspliden.
Merparten av utredningsområdet utgörs av
skogsmark, mindre delar av myr. Utredningsområdet är påverkat av människan genom skogsbruk,
gruvnäring och vindkraft. Endast enstaka partier
med äldre granskog finns kvar. Vindkraftverken
och vägarna kommer att placeras på gammal
gruvmark eller i produktionsskog, med undantag
för en kort vägpassage genom en lucka i en äldre
granskog. Bedömningen är att naturvärdena inte
kommer att påverkas.
Rennäringen
Utredningsområdet berörs inte av något riksintresse eller utpekat område som är av specifik
vikt för rennäringen. Vid Hornbergets norra fot
passerar en flyttled. Malå sameby, vilka har åretruntmarker i området, uppger att endast strörenar
betar på Hornberget och att renarna passerar i en
vid båge norr om berget. De viktiga vinterbetesmarkerna finns i omgivande dalgångar.
Konsekvenser
De konsekvenser som beskrivs i tabellen nedan
är kvarstående konsekvenser efter en rad skadelindrande åtgärder som kommer att vidtas.
Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade
till vart och ett av de teman som beskrivs.
Samhälls- eller bevarandeintresse
Bedömda konsekvenser
Klimat- och miljöeffekter
Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att
använda fossila bränslen för energiproduktion minskar
Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen
Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju
av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas
Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna
Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar
Förändring av landskapsbilden
Liten förändring. Kontrasten mot det omgivande landskapet blir inte stor
på grund av att området är sedan tidigare är påverkat av mänsklig aktivitet.
Vindkraftverk förekommer sedan tidigare på Hornberget. Antalet människor
vars utblickar kommer att beröras av anläggningen är förhållandevis litet.
Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och
övrig fauna
Obetydliga konsekvenser. Området är sedan tidigare starkt påverkat av
mänsklig aktivitet. Bedömningen är att påverkan på naturmiljöerna endast
blir marginell.
Konsekvenser för friluftslivet
Små konsekvenser. Upplevelsen kommer inte att förändras nämnvärt jämfört med nuvarande situation med 5 vindkraftverk.
Konsekvenser för kulturmiljön
Obetydliga konsekvenser. Bedömningen är att varken kulturmiljöer eller
fornlämningar kommer att påverkas
Konsekvenser för användningen av
naturresurser
Obetydliga konsekvenser. Faktisk markpåverkan är mycket liten. Området
kommer fortsatt kunna användas för skogsbruk. Gruvnäring och vindkraft
kommer att kunna ske parallellt om Kimhedengruvan skulle tas i drift i
framtiden.
Konsekvenser för luftfartens intressen
Obetydliga konsekvenser. MSA-ytor för Storumans flygplats kommer inte
att överskridas av de nya planerade vindkrafverken
Konsekvenser för rennäringen
Små konsekvenser. Området har liten betydelse för rennäringen medan
omgivande dalgångar är av stor betydelse. Området berör inte något
utpekat riksintresse för rennäring. Det kommer vara möjligt för samebyn
att passera och nyttja området på höjderna vid Hornberget i det fall detta
skulle bli aktuellt.
Konsekvenser genom ljudutbredning
Obetydliga konsekvenser. Ljudutbredningen kommer för alla närliggande
fastigheter ligga under gällande riktvärde för bostadsfastighteter
Konsekvenser genom skuggor och
reflexer
Obetydliga konsekvenser. Inga överskridna riktvärden
Stora
Måttliga
Små konsekvenser. Anläggningsarbete och transporter kommer att vara
begränsade, både i tid och rum.
Små
Obetydliga
Positiva
Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen
5
SAMMANFATTNING
Konsekvenser i byggskedet
1 Inledning
Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga
handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort
beskrivning av det genomförda samrådet.
På Hornberget i Malå kommun finns idag en
vindkraftanläggning med 5 vindkraftverk. Anläggningen har hittills visat upp goda produktionsresultat och Fred Brännström Byggkonsult
AB har därför, tillsammans med Jämtkraft AB,
för avsikt att utöka vindkraftanläggningen. Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av
4 nya vindkraftverk samt 5 befintliga vindkraftverk på Hornberget.
Denna miljökonsekvensbeskrivning med
samrådsredogörelse ska ligga till grund för
prövningen av anläggningens tillåtlighet och för
fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kapitlet
miljöbalken.
1.1 Sökanden
Sökanden i detta tillståndsärende är Fred Brännström Byggkonsult AB. Företagets kontaktperson
är:
1 INLEDNING
Fred Brännström
Fred Brännström Byggkonsult AB
Industrivägen 30
931 44 Skellefteå
Fred Brännström Byggkonsult AB (hädanefter
FB Byggkonsult AB) startades 1975 av Fred
Brännström. Företaget består idag av far och son
Fred och Fredrik Brännström. Företagets verksamhet utgår från Skellefteå men arbetar med
projekt i större delen av landet. Huvudverksamheten i företaget utgörs av konsultuppdrag, främst
åt stora byggentreprenörer och i form av projektering och byggledning i samband med uppförande av t ex nya kontorshus, industribyggnader
eller publikläktare.
De senaste åren har FB Byggkonsult AB varit
delaktiga i flera vindkraftprojekt såsom kvalitetsansvarig för Håcksta vindkraftanläggning i
Hudiksvall och Havsnäs vindkraftanläggning i
Strömsund. Fred Brännström var även platschef
6
för Hornberget vindkraftanläggning vid Malå
och teknisk rådgivare inför Uljabouda vindkraftpark, ägd av Skellefte Kraft. Företaget har även
granskat vindkraftsprojektet Granberget i Robertsfors kommun.
FB Byggkonsult undersöker nu möjligheterna
för projektering av egna vindkraftanläggningar
och arbetar juts nu med 3 områden med sammanlagt ca 60 vindkraftverk. Företaget erbjuder
även konsulttjänster inom vindmätning, projektutvärderingar och teknisk rådgivning.
1.2 Syfte med MKB
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning
(hädanefter benämnd MKB) är att – enligt 6 kap
Miljöbalken - identifiera och beskriva de direkta
och indirekta effekter som verksamheten kan
medföra dels på människor, djur, växter, mark,
vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö,
dels på hushållningen med mark, vatten och den
fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning
med material, råvaror och energi.
Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa
och miljön.
1.3 Om MKB-dokumentet - en
läsanvisning
Miljökonsekvensbeskrivningen är dels ett huvuddokument som med text och bild redogör för
projektet och dess konsekvenser, dels tekniska
ritningar och kartor som redovisas som bilagor.
Miljökonsekvensbeskrivningen inleds i kapitel
2 med en teknisk beskrivning av den planerade
vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också
hur projektet valts fram i konkurrens med andra
alternativa lokaliseringar.
Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt
för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv
för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom
utredningsområdet för vindkraftanläggningen.
Kapitel 3 - det första av de fyra förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder
med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis
beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv
och därefter följer en mer detaljerad beskrivning
av utredningsområdets livsmiljöer och arter.
Kapitel 4 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser.
Kapitel 5 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade
vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service.
Kapitel 6 beskriver rennäringens förutsättningar.
Beskrivningen berör inledningsvis den berörda
samebyns årscykel i stort för att sedan fokusera på
förhållandena kring Hornberget.
Kapitel 4 redovisar s.k. skadelindrande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika
negativa konsekvenser för människor och miljö.
Åtgärderna är åtaganden som FB Byggkonsult
kommer att använda i den fortsatta planeringen.
Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till
naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid
utformning. En del av åtgärderna kan bli villkor
för verksamheten. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter
vidtagna åtgärder.
Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen
och beskriver konsekvenserna för miljön och
människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Hornberget. Konsekvenserna är de
som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadelindrande åtgärder som presenterats i kapitel 7.
För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i
respektive avsnitt.
1.4 Om samrådsprocessen
Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga
1 och 2.
Området inom vilket de 4 nya vindkraftverken
på Hornberget planeras kallas tillsammans med
området för de 5 befintliga vindkraftverken i
miljökonsekvensbeskrivningen för utredningsområde.
1 INLEDNING
Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som
det kan bli aktuellt att genomföra.
7
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
1.5 Vindkraft – bakgrund och
nationella målsättningar
Utökningen av den planerade vindkraftanläggningen vid Hornberget kommer att kunna ge ett
tillskott till Sveriges behov av förnybar energi.
Vindkraften ger inte upphov till några utsläpp,
kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter
och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i
stort sett all annan energiproduktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta.
Beräkningar visat att ett vindkraftverk redan efter
8 månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och
uppföra vindkraftverket (Boverket, 2009).
Vindkraften har av dessa skäl en god förankring
i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår
idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften utgör idag det
enda reella alternativet för elproduktion vid sidan
av vattenkraft och kärnkraft.
År 2002 lades fast ett planeringsmål om vindkraft i Sverige som innebar att det skulle finnas
planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av
vindkraft med 10 TWh till år 2015. I februari
2008 beslutade regeringen om en rejäl revidering
av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo
av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade
vindkraftverk.
8
Under 2010 producerades drygt 3 TWh vindkraftsel
i Sverige.
1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges
tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader.
Källa: Energimyndigheten, 2009. Transportsektorns
energianvändning 2008. ES 2009:04
Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen ”Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för
ett livskraftigt vindbruk” (prop. 2005/06:143),
följande bedömning om vindkraften:
”Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh
till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av
vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till
havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion
till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som
har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten
negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl
lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav.”
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat
stödsystem för utbyggnad av elproduktion från
förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra
till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från
förnybara energikällor med 25 TWh från 2002
års nivå fram till år 2020 (Regeringen, 2009).
Den förnybara elproduktion som främst kommer
att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga
förnybara energislag kommer endast att bidra
med någon TWh.
2 Lokalisering och
beskrivning av
anläggningen
Hornberget utgör inget speciellt viktigt område
för friluftslivet och berget nyttjas på ett sätt som
är vanligt för inlandets skogsmiljöer. I och med
att en vindkraftanläggning redan är etablerad på
Hornberget är förutsättningarna för elanslutning
och transportvägar goda.
Efter ett tidigt samråd med allmänheten har FB
Byggkonsult valt att förändra vindkraftansläggningens layout och minska på antalet vindkraftverk så att inga vindkraftverk förläggs närmare
Aspliden än de nu befintliga.
Tre stycken vindkraftverk, varav två stycken med
en tänkt placeringen mellan befintliga vindkraftverk och Aspliden, har tagits bort.
2.1 Lokaliseringsalternativ
Alternativ lokalisering Nedre Bäck - Holmsvattnet
I det följande beskrivs hur FB Byggkonsult har
valt ut Hornberget som en väl lämpad plats för en
utökning av den befintliga vindkraftanläggningen
samt vilka alternativa lokaliseringar som finns.
Varför utökning av Hornberget vindkraftanläggning?
Den 2:a april 2007 invigdes Hornberget vindkraftpark, en anläggning om 5 vindkraftverk
med en sammanlagd effekt om 10 MW belägen i
sydvästra delen av Malå kommun.
Anläggningen har sedan dess visat upp goda
produktionsresultat, vilket föranledde FB Byggkonsult att undersöka möjligheterna för en
utökning av Hornberget vindkraftanläggning.
FB Byggkonsult utreder möjligheterna för 4 nya
vindkraftverk på Hornberget.
Samrådsprocessen med markägare och boende
i Aspliden startades i ett tidigt skede. Området
är till stor del tidigare påverkat av människan,
främst i form av skogsbruk, gruvnäring och vindkraft. Det finns inga skyddade områden i eller
i direkt anslutning till utredningsområdet. Det
enda riksintresset som berörs är riksintresse för
mineralutvinning. Hela området kring gruvorten
Kristineberg ingår i detta riksintresse. Boliden
har undersökningstillstånd och bearbetningskoncession på Hornberget och en dialog har inletts
för att möjliggöra gruvdrift och vindkraft sida vid
sida.
Hornberget utgör inget särskilt utpekat område
för av intresse för rennäringen och Malå sameby
uppger att området inte utgörs av viktiga betesmarker. En flyttled vid Hornbergets norra fot är
det närmaste riksintresseområdet för rennäringen.
Nedre Bäck och Holmsvattnet är två byar
drygt 2 mil söder om Skellefteå i Skellefteå kommun, Västerbottens län. I skogslandet mellan
dessa båda byar planeras upp till 27 vindkraftverk (6 verk öster om E4:an och 21 verk väster
om E4:an). Området lämpar sig för vindkraft
i flera avseenden, bl.a. är området utpekat som
riksintresse för vindbruk och de motstående
intressena är få. Utredningsområdet Nedre bäck Holmsvattnet hyser inga skyddade områden, och
marken är starkt påverkad av skogsbruk. Det som
talar emot en vindkraftetablering här är begränsade möjligheter för anslutning till elnätet samt
att vindresurserna inte är lika goda som förväntat.
Vindkraftanläggningen kommer att synas väl
från flera platser i landskapet, bl a från byn Nedre
Bäck och från Hornbergets rastplats vid E4:an.
Projektet utreds för närvarande mer ingående av
FB Byggkonsult.
2.2 Nollalternativ
Noll-alternativet innebär att det inte sker någon
utökning av vindkraftanläggningen vid Hornberget. Det aktuella området är delvis av riksintresse
för vindbruk. Den sammanlagda riksintressearealen för vindbruk bedöms behövas för att producera den vindkraft som krävs för att uppnå de av
EU och Sverige uppställda målen om förnybar
energi (Energimyndigheten, 2008), se även avsnitt 1.5. Således innebär noll-alternativscenariot
att det blir svårare att uppnå dessa mål.
Noll-alternativet innebär att den mängd el-energi
som skulle produceras vid Hornberget istället
måste ersättas med el-energi som producerats
på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning
9
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Förändad layout av vindkraftanläggningen
Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet
valts fram i konkurrens med andra alternativa
lokaliseringar.
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan
vindkraft.
En variant på noll-alternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande
mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi
som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i noll-alternativet
ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med
bl.a. ökad klimatpåverkan som följd.
Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå
noll-alternativet att ingrepp i skoglandskapet helt
uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att
förändras.
Vindkraften är den enda energiformen med stor
potential som inte efterlämnar en miljöskuld till
framtida generationer. Ingen annan energiform
kan som vindkraften bidra väsentligt till en långsiktigt hållbar utveckling.
Noll-alternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen i uppbyggnads- och driftskede
uteblir.
Noll-alternativet får således, med alla aspekter
sammanvägda, bedömas som sämre än huvudalternativet.
2.3 Beskrivning av
huvudalternativet
Lokalisering
Hornberget är beläget i sydvästra delen av Malå
kommun, ca 12 km sydväst om Malå i Västerbottens län. Byarna Kristineberg och Aspliden
ligger 2 respektive 1 km söder om Hornberget.
På Hornberget finns sedan 2007 en vindkraftanläggning med 5 vindkraftverk. Anläggningen
byggdes av Nordisk Vindkraft (dåvarande RES
Skandinavien) men ägs sedan driftstarten av
Jämtkraft AB. På Hornberget planerar nu FB
Byggkomsult AB en utökning av den befintliga
vindkraftanläggningen med 4 nya vindkraftverk.
Utredningsområdet är den yta som undersökts
och beskrivits med avseende på olika bevarandeoch skyddsintressen och omfattar både nya och
befintliga vindkraftverk. Utredningsområdet
ligger också till grund för konsekvensanalysen.
Utredningsområdets areal är ca 340 ha (3,4 km2).
För översiktskarta, se bilaga 3.
Områdets lämplighet för vindkraft
Topografi
Utredningsområdet för vindkraft ligger på Hornberget, en markerad, cirkelrund topp som sträcker
sig 561 m.ö.h. Utredningsområdets höjd över
havet varierar från 450 till 560 m.
Vindmätningar
RES Skandinavien började kartlägga vindförhållandena vid Hornberget under september 2003.
Mätningarna gjordes med en 80 m hög mätmast
försedd med 3 vindmätare och 2 vindriktningsgivare. Mätmastens placering visas på karta i bilaga
4. Vindresurserna visade sig vara goda och anläggningen togs i drift i april 2007. Elproduktionen har sedan driftstarten varierat mellan olika år,
bland annat beroende på att ingen avisningslösning förekommer på de befintliga vindkrftverken.
Få motstående intressen
Höjdområdet vid Hornberget är väl lämpat för
vindkraft med hänsyn taget till områdets och
omgivningarnas motstående intressen. Området
är av riksintresse för mineralutvinning men inga
andra riksintressen berörs.
Området är präglat av modernt skogsbruk,
gruvdrift och vindkraft. Utredningsområdet hyser
få naturvärden, och de som finns de går till allra
10
Infrastruktur
Områdets infrastrukturella förutsättningar är
goda. Det finns allmän väg i direkt anslutning till
utredningsområdet för vindkraft. Området nås
västerifrån från asfaltsvägen som går mellan Malå
och Kristineberg. I och med den redan etablerade
vindkraftanläggningen finns det bra vägar som
leder in till området.
Det finns möjlighet att direkt ansluta de nya
vindkraftverken till elnätet genom den befintliga
vindkraftanläggningens elanslutningar.
Det har varit möjligt att träffa avtal med markägaren Sveaskog.
Planförhållanden
Utredningsområdet på Hornberget ligger i
Malå kommun. Malå och Norsjö kommuner
har gemensamt utarbetat ett tematiskt tillägg
till översiktsplanen för vindkraftplanering inom
de båda kommunerna. Rapporten är i dagsläget
(maj 2011) ännu inte fastställd. I planen anges
att Hornberget är ett lämpligt område för vindkraft och att utökning av den befintliga anläggningen kan bli aktuell. Kommunerna bedömer att
Hornberget lämpar sig för etablering av upp till
12 vindkraftverk totalt. Med FB Byggkonsults
planerade utökning kommer anläggningen att
bestå av totalt 9 vindkraftverk.
Optimal placering av vindkraftverken
Placeringen av de enskilda vindkraftverken kommer att optimeras utifrån en avvägning mellan
största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och
begränsning av påverkan på känsliga delområden.
Ansökan innehåller inte någon fast placering av
vindkraftverken, utan är en s.k. boxansökan som
visar inom vilket område det kan bli aktuellt att
placera vindkraftverk. Områden som kommer
att undantas för både vindkraftverk och vägdragningar (bl.a. på grund av naturvärden) visas i
bilaga 5. Arbetet med att optimera placeringarna
av vindkraftverken pågår under hela projekteringstiden.
Utökningen av Hornberget vindkraftanläggning
kommer att bestå av upp till 4 vindkraftverk.
Tillståndsansökan omfattar dock de 4 nya verken
plus de befintliga 5 verken, sammanlagt 9 vindkraftverk. I det fall de befintliga mindre verken
i framtiden byts ut kommer en ny tillståndsansökan att lämnas in. De nya vindkraftverken
kommer att ha en maximal effekt på 3 MW. Den
totala nya installerade effekten kommer således
att vara maximalt 12 MW.
Vindkraftverkens navhöjd (höjd från markplanet till centrum av rotorn) kommer högst uppgå
till max 105 m. Totalhöjden kommer att vara
max 150 m. Läs mer under rubriken ”Höjd och
hindermarkering”.
Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk ökar
i takt med ökad konstruktionshöjd och elenergiproduktionen ökar ju högre upp ett vindkraftverktorn når kommer dessa två intressen att
balanseras för att nå en optimal utformning av
anläggningen.
Rotordiametern kommer att vara max 112 m.
Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt
torn av stål eller eventuellt en kombination av
stål och betong. Utformningen blir enhetlig, utan
logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn.
Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i eller utomhus nedanför vart och ett
av vindkraftverken. Vindkraftverken kommer att
förses med hinderbelysning enligt anvisningar
från Transportstyrelsen och Försvarsmakten.
Vindkraftverken kommer att vara luft- och/eller
vattenkylda beroende på vilken typ av verk som
kommer att användas. Varje vindkraftverks växellåda rymmer ca 260 liter hydraulolja i styrsystemet. Ingen smörjolja kommer att krävs i växellådan. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar
från leverantör. Mellan 20 och 100 liter kylvätska
per vindkraftverk kommer att användas.
Att använda växellådslösa maskiner kan vara ett
alternativ.
Eventuella risker med hanteringen av oljor belyses i kapitel 8.16.
Vindkraftverken
11
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
största del att undvika vid vindkraftetableringen.
Det finns relativt få kringboende och området
nyttjas inte för friluftsliv i någon större utsträckning.
Dessa förutsättningar beskrivs i kapitel 3-6.
Höjd och hindermarkering
Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras enligt gällande föreskrifter utfärdade av
Transportstyrelsen. Det nuvarande regelverket
säger att vindkraftverk högre än 150 m ska förses
med ett högintensivt, blinkande vitt ljus som
hinderbelysning. För vindkraftverk som är 150 m
eller lägre räcker ett rött, blinkande, medelinvensivt ljus.
FB Byggkonsult kommer inte att att uppföra
vindkraftverk som kräver ett högintensivt vitt
sken, eftersom ett starkt vitt ljus troligen uppfattas som mer störande vid Hornberget än ett rött,
medelintensivt ljus. Detta innebär att vindkraftverken kommer att vara högst 150 m.
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Fundament
De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergankrade fundament respektive
gravitationsfundament.Vid Hornberget kommer
gravitationsfundament att användas. Ett gravitationsfundament består av en betydligt större
mängd betong än ett bergankrat fundament.
Schaktmassor som alstras i samband med
schaktning för fundament kommer att användas
vid byggnation av vägar och som grundläggning
för vindkraftverkens anläggningsytor så långt det
är praktiskt möjligt.
Färdigställandearbeten
När fundament och el-anslutningar är färdigställda reses vindkraftverken. Detta sker med hjälp
av en större mobilkran och en mindre hjälpkran.
Tornen lyfts på plats i sektioner och bultas ihop
med ingjutningssektionen, d.v.s. fundamentet.
Därefter monteras maskinhus och rotorblad. Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket
kopplas till elnätet och tas i drift.
Kringanläggningar
För vissa typer av vindkraftverk måste rotorn
monteras ihop på marken innan den monteras på
vindkraftverkets torn. Om det blir aktuellt med
sådana vindkraftverk vid Hornberget måste en
viss yta avverkas vid varje vindkraftverk för denna
ihopmontering. Den avverkade ytan, utöver uppställningsytorna för vindkraftverk och kranar, vid
varje vindkraftverk kommer att uppgå till högst
2000 m2. Markskiktet med dess markvegetation
kommer inte att påverkas mer än marginellt. Ytan
kommer - förutom de grusade uppställnings12
platserna för kranar - att återplanteras med skog
inom ett år efter avslutade byggnationer.
Varje vindkraftverk kommer stå på en grusad yta
om max 1000 m2. Vid varje vindkraftverk kommer en till två uppställningsplatser för kranar att
anläggas. Uppställningsplatsen omfattar högst
6000 m2 och kommer att vara grusad.
En befintlig uppställningsplats för byggbaracker,
fordon och liknande finns inom utredningsområdet, se bilaga 6. Planen är att denna uppställningsplats kommer att användas även vid byggnation av de nya vindkraftverken.
Vägsystem
Befintliga vägar
Planen är att delarna till vindkraftverken kommer
att levereras till Skellefteå hamn. Därifrån kommer de att transporteras på väg till Hornberget.
Åtkomst till Hornberget kommer att ske från
skogsbilvägen som går västerut från asfaltsvägen
drygt 2 km norr om Krsitineberg. Denna skogsbilväg har nyttjats för anläggande av den befintliga vindkraftparken på Hornberget, och den
behöver således inte förstärkas eller breddas.
Nya vägar
Vid sidan om de befintliga vägarna kommer nya
tillfartsvägar fram till vart och ett av vindkraftverken, att behöva anläggas inom utredningsområdet. Totalt kommer ca 1,8 km nya vägar att
behöva anläggas.
Vägarna kommer att förläggas inom en ca 15 m
bred korridor fri från träd. Av denna bredd utgör
vägen 5,5 m och diken plus övrig nödvändig
avverkning 9,5 m. En skiss över vägprofil finns i
bilaga 7. I anslutning till eventuella tvära kurvor
kommer korridorbredden att vara större vilket
innebär en bredare zon som är fri från träd. På
vissa ställen är det möjligt att sprängning kommer att behöva vidtas för att få en tekniskt och
ekonomiskt hållbar vägdragning.
Exakt var de nya vägarna kommer att anläggas
beslutas i samband med den slutgiltiga placeringen av vindkraftverken, men inga vägar kommer
att placeras inom de områden som är undantagna
från exploatering, se karta i bilaga 5.
Mätmast
En permanent mätmast finns sen tidigare inom
området och denna kommer att finnas kvar för
fortsatta vindmätningar.
Följdverksamheter
De 4 nya vindkraftverken på Hornberget kommer att kunna direktanslutas till den befintliga
anläggningens ställverk och således behöver inte
någon ny nätanslutning upprättas. Det befintliga
elnätet kommer dock att behöva förstärkas i befintlig ledningsgata. Det interna elnätet mellan de
nya vindkraftverken kommer att markförläggas.
Vid sidan om själva vindkraftanläggningen och
de anslutande vägarna kommer projektet att
medföra en del följdverksamheter som kommer
att ha en miljöpåverkan.
En följdverksamhet är den trafik som kommer
att genereras under anläggningsskedet.
FB Byggkonsult bedömer att det under byggtiden kommer att krävas transporter för följande
ändamål:
• Material för vägar
• Material för fundament
• Konstruktionsmaskiner
• Kranar
• Vindkraftverk med tillhörande utrustning
• Material för servicebyggnader
• Persontransporter
Bygg- och drifttid
FB Byggkonsult planerar att uppföra den utökade
delen av Hornberget vindkraftanläggning med
start under vår och sommaren 2012 då grovbrytningen av vägar börjar. Byggnation kommer att
ske under 2012. Anläggningen beräknas kunna
tas i drift under slutet av 2012.
Normal livslängd och därmed drifttid för en
vindkraftanläggning är 25-30 år.
Avveckling och återställning
Vid en framtida avveckling av anläggningen
kommer allt material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Fundamenten täcks
med ett jordlager så att vegetation kan återetableras ovanpå. Fundamentens övre del ligger i
stort sett i markhöjd och efter återställning kan
fundamentet endast ses som en upphöjning i
markytan. Elkablar som framledes inte kommer
att brukas eller nyttjas avlägsnas, under förutsättning att avlägsnandet inte påverkar infrastruktur
som ska kvarstå i området. Det är avtalat med
fastighetsägarna att vägarna ska lämnas kvar i
befintligt skick vid avvecklingen. Anläggningsytorna kommer att markberedas så att vegetationens återetablering kan ske naturligt.
Under drifttiden bedöms transportbehovet vara
litet, med endast lättare transporter. Under hela
drifttiden kommer servicetekniker att vara verksamma i området. Intervallet för service av vindkraftanläggningen kommer att vara ca 6 månader.
Servicetransporterna inom området kommer att
ske med fyrhjulsdrivna personbilar.
Totalt markanspråk
Ungefär 6,6 ha av utredningsområdets totala yta
på 340 ha beräknas komma att tas i anspråk av
nya vägar, uppställningsytor etc.
Preliminärt beräknas ca 0,8 ha (0,2 ha x 4 st)
skog behöva avverkas för var och en av vindkraftverksplatserna. Utöver detta kommer 2,4 ha (0,6
ha x 4 st) beröras av den avverkning som behöver
göras vid varje vindkraftverk för uppställningsytor
för kranar. Ytterligare 0,4 ha (0,1 ha x 4 st) kan
behövas avverkas om rotorn måste monteras på
marken. Knappt 3 ha skog beräknas behöva avverkas för de nya vägstystemen fram till vart och
ett av vindkraftverken.
13
2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN
Elnät och nätanslutning
3 Landskapets värden och
förutsättningar
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder
kring Hornberget med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer.
Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer
och arter.
Med landskapets värden avses de samlade värdena av naturmiljöer, kulturmiljöer, friluftslivets
intresseområden samt landskapsbilden.
Inför miljöprövningen är det av betydelse att de
natur- och landskapsmässiga värden som finns
dokumenterade i utredningsområdet relateras till
vad som finns i omgivande landskap eller region.
Denna ”Analys av det omgivande landskapet”
ska ses som en introduktion till och referens vid
beskrivningen av utredningsområdets förutsättningar.
3.1 Analys av det omgivande
landskapet
Hornberget är den skogsklädda höjd som är
aktuell för en utökning av en befintlig vindkraftanläggning. Hornberget ligger strax norr om
samhällena Kristineberg och Aspliden i Malå
kommun, se karta i bilaga 3.
Naturgeografiskt perspektiv
Området ligger inom den mellanboreala zonen
(den nordliga barrskogszonen) (Gustafsson &
Ahlén, 2002), och i naturgeografisk region 32 c,
Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden, långt innanför de egentliga
kustslätterna (Nordiska Ministerrådet, 1977).
Hela det omgivande landskapet med sina berg
och dalgångar är i sin helhet beläget ovan högsta
kustlinen varför markerna är mestadels morändominerade. Stora arealer täcks av torv i form
av stora myrar. Framför allt i dalgångarna finns
ansamlingar av sedimentära jordarter såsom sand
och grus, bl.a. på Storbäcksheden utmed Malån
norr om utredningsområdet samt utmed Vindelälven.
14
Naturgeografisk region 32 c
Region 32 c (norra Norrlands och norra
Finlands barrskogsområden och bergkullslätter), är ett område med kontinental prägel och
omväxlande topografi. Vågig bergkull- och viss
förfjällsterräng förekommer. Regionen, som
domineras av morän och torv, är till största delen belägen ovan HK. Bosättningen är av sent
datum och förlagd till främst lokalklimatiskt
gynnsamma lägen såsom älvdalar. Skogarna
är lågproduktiva och består av barrblandskog,
tallskog på grov morän och sediment samt på
hällmarker. Granskog förekommer på finjordsrika marker och där det finns grönsten eller
översilande vatten. Inslag av björk, asp, gråal
och sälg förekommer. I flack terräng är inslaget av sumpskogar stort. Där torv uppträder i
svackor finner man myrvegetation.
Källa: Nordiska ministerrådets ”Naturgeografisk
indelning av Norden” (1977)
Den naturgeografiska regionens kännetecken
utgörs av vågig bergkullterräng, dominerad av
barrblandskog och tallskog samt myrar. Denna
beskrivning passar också väl in på omgivningarna
kring Hornberget.
Det omgivande landskapet inom några mils avstånd består av skogsklädda berg och höjdryggar
upp till drygt 600 m över havet och där emellan
skogar och myrmarker ned till drygt 300 m höjd
över havet. Landskapet har en tydlig nordvästsydostlig orientering.
3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig
fauna inom utredningsområdet
Utredningsområdet för vindkraft som ansökan
omfattar ingår i ett större område kring Kristineberg som är av riksintresse för mineralutvinning.
I omgivningarna inom ca 10 km radie från
utredningsområdet för vindkraft förekommer sju
olika typer av riksintressen;
• riksintresse för naturvård,
• riksintresse för kulturmiljövård,
• riksintresse för vindbruk
• riksintresse för friluftsliv
• riksintresse för mineralutvinning
• riksintresse för rennäring samt
• Natura 2000 (riksintresse enl. MB 4:8).
Utöver detta finns enstaka naturreservat och våtmarker av högsta naturvärde (klass 1) enligt den
nationella våtmarksinventeringen som alla ligger
runt 10 km från utredningsområdet.
Riksintressen för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård samt Natura 2000-områden inom drygt
10 km från utredningsområdet redovisas i tabell
i figur 3.1 samt på karta i bilaga 8. Rennäringens
riksintresseområden presenteras i kapitel 6.
Miljön i området runt Hornberget har på grund
av den gruvverksamhet som länge ägt rum i området karaktären av ett industrilandskap.
Naturmiljöerna på Hornberget har tidigare
beskrivits i en särskild naturinventering som
genomförts i samband med framtagande av
miljökonsekvensbeskrivningen för den befintliga
vindkraftanläggningen. Denna MKB stod klar
2004.
Hornberget är en rundad topp med relativt
branta sidor vars högsta punkt når upp till 561
m.ö.h. Utredningsområdet för vindkraft ligger på
en höjdnivå mellan ca 450 och 560 m.ö.h. De nya
vindkraftverken planeras väster och sydväst om
toppen.
Utredningsområdet utgörs av skogsmark med
inslag av mindre våtmarker. Området är starkt
påverkat av människan genom den tidigare gruvdriften i området. Kimhedengruvans dagbrott
har lämnat stora spår i markerna på Hornbergets
nordvästssida och naturvärdena här är därför
begränsade. I och med den befintliga vindkraftanläggningen finns ett väl utbyggt vägnät som
förgrenar sig från skogsbilvägen som går upp
längs med Hornbergets västra sluttning.
ID
Namn
Skydd
Bevarandevärde
Avstånd
(km)
1
Vindelälven
Riksintresse för
naturvården, friluftslivet samt kulturmiljövården. Natura
2000.
Oreglerad älv med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden.
2
Vindelälvens biflöden
Natura 2000
Biflöden till oreglerad älv med höga naturvärden.
3
Vindel-Storforsens
naturreservat
Natura 2000, Naturreservat
Forslandskap i Vindelälven med fjällväxter och lekområde för lax.
9
4
Rävlidengruvan
Naturreservat
Naturskogsartad blandbarrskog
5
5
Rävliden
Naturreservat
Orörd lövbränna
7
5
Malån
Riksintresse för
naturvården
Oreglerad å, artrik växtlighet, intressant geomorfologi
11
7
Lomselet
Natura 2000, naturreservat
Gammal tallskog med inslag av våtmarker
13
8
Kärr längs Släppträ- Våtmarksinventeskbäcken
ringen klass 1
Strängflarkkärr
10
7
1,5
Figur 3.1 Områden av riksintresse för naturvården och kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från
utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i bilaga 8.
15
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
3.2 Omgivande områden av
riksintresse
Skyddade områden och tidigare kända
naturvärden
Det finns inga områden inom utredningsområdet
för vindkraft som är skyddade enligt lag. Utredningsområdet berör dock ett området som länsstyrelsen har pekat ut som en ”övrig naturskog”.
En sådan skog är en skog med vissa naturvärdeskvalitéer som inte når upp till naturreservatsstandard. Den östra delen av denna skog är utpekad
som naturvärdeslokal av markägaren Sveaskog.
Området precis norr om Kimhedengruvan är av
Sveaskog utsedd till s.k. restaureringsskog, dvs.
skogar som inte har några naturvärden idag men
har potential att uveckla framtida naturvärden.
Strax utanför utredningsområdet finns det två
nyckelbiotoper och ett område som är skyddat
genom naturvårdsavtal. De utpekade naturvärdena finns redovisade på karta i bilaga 9.
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Naturmiljöernas karaktär
Naturmiljöerna inom utredningsområdet för
vindkraft utgörs av grandominerad skogsmark.
De södra och västra delarna av området består av
ung skog och av människan påverkade miljöer,
både genom gruvdrift, skogsbruk och den befinliga vindkraftparken med alla dess kringanläggningar. Skogen i de nordöstra delarna är äldre och
hyser vissa naturvärden. Den av länsstyrelsen utpekade naturskogen utgörs av äldre granskog med
lång skoglig kontinuitet. De högsta naturvärdena
i detta bestånd finns öster om utredningsområdet.
Flora och fauna
Nedanstående text fokuserar på fåglar eftersom
de är den artgrupp som troligen riskerar att
påverkas mest av en vindkraftetablering. Påverkan
på fågellivet sker främst genom risk för kollisioner och habitatförlust.
Fåglar
Fågelfaunans sammansättning på Hornberget
beskrevs i samband med MKB:n för den vindkraftanläggning som nu är i drift.
I den befintliga MKB:n från 2004 framgår att
inga kända häckningslokaler för kungsörn finns
vid Hornberget enligt Västerbottens ornitologiska förening. Det finns inte heller några indikationer på något närliggande kungsörnsrevir. Kungsörnsgruppen i Västerbotten känner i dagsläget
inte till något revir som tillkommit i eller kring
utredningsområdet sedan 2004 (P-O Nilsson,
muntligen).
16
De naturtyper som finns på Hornberget kan
fungera som biotoper för järpe och tretåig
hackspett. Den sistnämna är upptagen i 2010 års
rödlista i kategorin ”nära hotad”. Spår av tretåig
hackspett hittades uteslutande i de norra delarna
av Hornberget under den naturinventering som
genomfördes 2004. Sådana spår bekräftades också
i det gamla granbeståndet vid ett återbesök under
våren 2010. Det är troligt att bergets äldre skog
ingår i ett revir av tretåig hackspett.
Båda järpe och tretåig hackspett är arter som
flyger lågt och mycket sällan inom den höjd för
vilken kollison med vindkraftverk finns som en
riskfaktor (ca 60 m och uppåt).
Fladdermöss
I Sverige har man till dags dato konstaterat 19
fladdermusarter. Av dessa anses 14 arter förekomma mer eller mindre regelbundet. Fladdermöss finns i hela Sverige upp till ungefär Kiruna.
Artantalet ökar mot söder, från en art i Lappland
till 19 i sydligaste Sverige. Sju arter är rödlistade
och sex av dessa bedöms som hotade.
Sedan man började använda ultraljudsdetektor
för artbestämning av fladdermöss har man en
tämligen god kunskap om vilka arter som förekommer i landet. När det gäller de olika arternas
utbredningsmönster finns det dock stora kunskapsluckor.
Fladdermössen hotas främst av förändringar
i skogsbruk och odlingslandskap. På senare tid
har man även uppmärksammat vindkraft som ett
potentiellt hot mot fladdermöss.
Fladdermöss har ett tämligen starkt skydd
genom att samtliga arter är fridlysta och skyddas
av artskyddsförordningen. Sverige har även skrivit
under det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Avtalet innebär att vi åtagit oss att skydda
och värna samtliga fladdermössarter och deras
livsmiljöer.
Inga fynd av fladdermöss finns inrapporterade i
närheten av Hornberget på Artportalen.
3.4 Friluftsliv
Det går en skoterled över Hornberget och
en runt berget. Hällan, den högsta punkten på
Hornberget, utgör en utsiktspunkt och besöksmål.
Utredningsområdet för vindkraft vid Hornberget är inte utpekat som riksintresse för friluftslivet eller som ett område med särkskilt stor
regional betydelse för friluftslivet.
3.5 Kulturmiljö
Inom den planerade vindkraftanläggningen finns
inga registrerade fornlämningar eller kulturmiljöer. Detta framgår av utdrag ur Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, se karta i bilaga 10.
Området är ej heller av riksintresse för kulturmiljövården.
Objekt i omgivningarna
3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
I de närmaste omgivningarna kring höjdryggen
finns enligt riksantikvarieämbetet ett flertal kända
kulturhistoriska objekt, uteslutande belägna nere
i dalgångarna som omger berget. Majortiteten av
dessa kulturspår är eldplatser, så kallade härdar, ofta stenskodda. Tjärdalar, kokgropar och
kolningsanläggningar är också relativt vanligt
förekommande. För lokalisering av fornlämningar
och riksintresse för kulturmiljö i Vindelälvsdalen,
se karta i bilaga 10.
Enligt Västerbottens museum finns tre stycken
yngre ristningar vid Hällan, nära Hornbergets
topp. Dessa ligger utanför utredningsområdet.
Linbanan
Den gamla linbanan som användes för malmtransporter mellan Kristineberg och Boliden passerar
strax sydväst om utredningsområdet. Linbanan
var i drift åren 1943 - 1987 och är 96 km lång.
Idag finns enbart de s.k. ”bockarna” eller betongstolparna kvar utmed merparten av sträckan.
17
4 Mark och vatten
Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i
området vid Hornberget med avseende på aspekterna markanvändning och naturresurser. Rennäringens förutsättningar beskrivs i kapitel 6.
Skogs- och jordbruk
Pågående markanvändning utgörs av skogsbruk.
Utredningsområdet ingår också i Malå samebys
åretruntmarker och rennäringens förutsättningar
beskrivs särskilt i kapitel 6.
Utredningsområdet är rikt på skogsbilvägar
vilket gör att området är tillgängligt för fortsatt,
kontinuerligt brukande av skogen.
Det finns ingen odlingsmark inom utredningsområdet.
4 MARK OCH VATTEN
Berg, grus och mineral
Utredningsområdet för vindkraft ligger inom
Skellefteåfältet, ett stråk i norra Västerbotten som
är rikt på malmfyndigheter. Hornberget är rikt
på särskilt zink och koppar. Hela berget och dess
omgivningar är av riksintresse för mineralutvinning. Utredningsområdet för vindkraft ligger
inom två undersökningstillstånd och en bearbetningskoncession, se vidare karta i bilaga 11.
Bearbetsningskoncessionen och undersökningstillstånden tillhör Boliden AB. Bearbetningstillståndet gäller för gruvan Kimheden, där utvinning av malm har skett under 60- och 70-talet.
Gruvan är idag nedlagd och återställd. Det är i
dagsläget inte ekonomiskt försvarbart att bryta
mer malm i Kimhedengruvan och anläggningen
används därför inte längre. FB Byggkonsult har
inlett en dialog med Boliden AB angående möjligheter att etablera en vindkraftanläggning som
inte kommer att motverka möjligheterna att åter
börja bryta malm i Kimhedengruvan i framtiden.
Vattentillgångar
Några vattenskyddsområden eller vattentäkter
berörs inte av den planerade vindkraftutbyggnaden. Enligt SGU:s brunnsregister finns inga
brunnar inom utredningsområdet. Närmaste vattentäkt ligger vid Aspliden.
18
5 Samhällsförutsättningar
Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar
som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service.
Kristineberg
Kristineberg har helt och hållet byggts upp kring
gruvverksamheten och idag finns 13 företag på
orten inom allt från gruvnäring och transport
till elektriker och restaurang. 12 olika föreningar
erbjuder fritidsaktivieter så som vävning, gymnastik och skoter.
Aspliden
Den planerade vindkraftanläggningen ligger på
Hornberget i Malå kommun, ca 12 km sydväst
om Malå tätort. Inom 5 km från Hornberget bor
ca 400 personer fördelade på 3 byar/orter; Kristineberg (331 invånare), Aspliden (57 invånare
och Kåtaträsk 85 invånare). De två större orterna
samt Malå kommun beskrivs nedan.
Byn Aspliden har med sina 57 invånare minskat
med ca 70 personer sedan 1985. Aspliden har
trots detta ett starkt näringsliv främst genom
skogsbruk och åkerier. Många arbetspendlar
också till gruvan i Kristineberg. Asplidens byaförening har en aktiv skotersektion. Föreningen
har byggt två vindskydd och en skoterstuga och
underhåller skoterleder.
5.1 Malå kommun
5 SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR
Malå kommun ligger i den norra delen av Västerbottens län och är en av länets minsta kommuner.
Befolkningen uppgår till drygt 3 300 invånare vilket ger en befolkningstäthet på 2,2 invånare/km2,
att jämföra med 5 invånare/km2 i Västerbottens
län. Majoriteten, 2200 personer, bor i centralorten Malå. Kommunen utgörs till stor del av en
glest befolkad landsbygd där skogs- och myrmark
liksom sjöar och vattendrag dominerar (källa:
Malå kommun, 2008).
Arbetsmarknaden i Malå kommun domineras av den offentliga sektorn; mer än 30 % av
befolkningen arbetar inom kommun och landsting. Tillverkningsindustrin utgör en annan stor
arbetsgivare som sysselsätter nära 30 % av den
yrkesverksamma befolkningen. Framträdande
näringar i kommunen är trä-, verkstad- och gruvnäringsrelaterade företag (källa: Malå kommun,
2008). Malå gör sig kanske mest känt i landet
som ett kunskapscentrum för mineralprospektering, en verksamhet som tar sin utgångspunkt i
SGUs mineralinformationskontor på orten.
5.3 Bygden kring
utredningsområdet
Utredningområdet för vindkraft ligger ca 1 km
norr om byn Aspliden och ca 2 km norr om orten
Kristineberg. Inom 5 km från utredningsområdet
bor ca 400 personer, se karta i bilaga 12.
19
5.4 Luftfartens intressen
I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs
även luftfartens intressen då detta är av relevans
för lokaliseringen av en vindkraftanläggning.
Generellt om luftfartens hinderytor
5 SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR
När ett flygplan ska starta eller landa måste det
följa på förhand bestämda rutiner, så kallade
procedurer. Procedurerna har utarbetats för att
garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet.
Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika
ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och
sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta
innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen
kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSAytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55
km. Den planerade utökningen av vindkraftanläggningen på Hornberget ligger ca 44 km från
Storumans flygplats och 62 km från Arvidsjaurs
flygplats. Den planerade vindkraftanläggningen
ligger således inom MSA-ytan för Storumans
flygplats.
För flygplanens navigering i luftrummet krävs
olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex.
radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga
byggnadsverk.
MSA- ytan för Storumans flygplats kan beroende på slutlig omfattning av utvidgningen och
placering av vindkraftverk komma att påverkas av
den planerade utvidgningen av vindkraftanläggninen på Hornberget. FB Byggkonsult utreder
för närvarande möjligheten att rita om MSAytorna för Storumans flygplats. FB Byggkonsult
kommer också att bekosta denna utredning.
20
Rennäringen är en av de verksamheter som kan
påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanläggning medför. Beskrivningen berör inledningsvis de berörda samebyarnas årscykel i stort
för att sedan fokusera på förhållandena kring
Hornberget.
Den planerade utökningen av vindkraftanläggningen vid Hornberget ligger inom Malå samebys åretruntmarker, dvs. de marker som samebyn
får nyttja för renskötsel året runt. Inga riksintressen eller utpekade strategiska områden eller
platser berörs av den planerade vindkraftanläggningen. För samebyn är området där vindkraftanläggningen planeras av begränsad betydelse idag.
Nedom Hornberget ligger dock ett flyttstråk som
nyttjas årligen.
6.1 Malå sameby
Malå är en skogssameby som bedriver renskötsel
från Sorsele-Slagnäs i nordväst och ner till kusten
i sydost vid Robertsfors-Lövånger-Bureå. Åretruntmarker finns i stort sett från Norsjö och västerut och täcker hela Malå och delar av Lycksele
och Sorsele kommun. Vinterbetesmarkerna finns
från Norsjö och åt sydost men huvudsakligen öster om stambanan, inom kommunerna Skellefteå
och Robertsfors.
Malå sameby består av 11 aktiva renskötare från
lika många rennäringsföretag. Högsta renantal är
6200 renar i vinterstam. Samebyns ordförande är
(maj 2011) Jan Rannerud.
Markanvändning och årscykel
I april påbörjas flytten från vinterbetesområdet
vid kusten till sommarbeteslandet ovan lappmarksgränsen. Flyttningen sker i regel till fots
och man använder fasta och provisoriska hagar
utefter flyttlederna. Renarna släpps första maj för
kalvning. Samebyn har tre vinterbetesgrupper och
fortfarande under kalvningen är grupperna på
skilda områden.
Den naturliga östgränsen för åretruntmarken
sammanfaller inte med lappmarksgränsen och
därför drar sig renarna gärna österut över gränsen
Karta över Malå samebys betesmarker från fjäll
till kust kan ses i bilaga 13.
Rennäringens förutsättningar vid Hornberget
kan ses på kata i bilaga 14.
Motstående intressen inom Malå samebys marker visas på karta i bilaga 15.
under sensommaren.
I slutet av augusti påbörjas slakten som sedan
pågår under hela hösten. När snön kommer i
slutet av oktober och november samlas renarna
västerifrån för skiljning inför förflyttningen mot
vinterbetesmarkerna. Samebyn har egentligen
inte någon ordnad flyttning inom åretruntmarkerna, utan renarna betar sig österut och lämnar
successivt åretruntmarkerna för att gå in i förvinterbetet.
Särskilda svårigheter i samebyns marknyttjande idag
För att ge en bra förståelse för hur en utökning
av vindkraftanläggningen vid Hornberget kan
komma att påverka samebyn vid sidan av de förändringar som sker inom renskötselområdet görs
nedan en redogörelse för de svårigheter som finns
inom samebyns nuvarande marknyttjande inom
hela dess betesområde.
Skogsbruk
Malå sameby betraktar skogsbruket som den
omgivningsfaktor som har störst påverkan på
renskötseln inom samebyns marker. Skogsbruket
täcker en mycket stor del av landskapet och avverkningsformerna gör att påverkan på betesförutsättningarna blir stora.
Stambanan
Vid flyttningen mellan åretruntmarkerna i väster
och vinterbetesmarkerna i öster sker årligen passage av stambanan. Samebyn ser både svårigheter
och möjligheter med denna passage. En aspekt
är att samebyn idag måste bromsa renarna så att
de inte kommer ned till stambanan för tidigt på
vintern. Om man misslyckas med detta följer
renarna i regel stambanan söderut varpå risken
för påkörningsolyckor och för sammanblandning
med renar från andra byar ökar.
Samebyn kan också dra nytta av att det finns ett
stängsel utmed stambanan.
Gruvor och täkter
21
6 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
6 Rennäringens
förutsättningar
Gruv- och prospekteringsverksamheten har varit
och är livlig inom Malå samebys marker vilket
i regel innebär förluster av betesmarker. Detta
gäller i synnerhet områdena vid Kristineberg och
därmed Hornberget, men också områden vid
Storliden och Maurliden. Nya gruvor planeras
i Vargbäcken och Norrliden, i den senare är en
provgruva redan i drift.
Vattenkraftutbyggnad
Utbyggnaden av Skellefteälven har genom de
dämningar som gjorts medfört bl.a. betesförluster för samebyn. Det har också blivit svårare att
genomföra förflyttningar i anslutning till älven
då isförhållandena inte är pålitliga. Även det
tidigare viktiga fisket för samebyns medlemmar
har påverkats negativt av vattenkraftutbyggnaden
genom utbyggnadens storskaliga påverkan på
fiskbestånden.
Bebyggelse och annan exploatering
Skellefteå flygplats ligger mitt i vinterbeteslandet på en viktig hedmark. Flygplatsen begränsar
möjligheterna att använda betet på heden. Andra
svårigheter med åtkomst till bete finns bl.a. vid
en golfbana söder om Skellefteå samt vid Bureå
samhälle.
6 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Vindkraftens utbyggnad
För närvarande pågår en omfattande projektering
inför utbyggnaden av vindkraft. Utökningen av
Hornberget är en av de anläggningar som planeras att uppföras inom Malå samebys betesmarker
men för flera andra anläggningar är tillstånden
klara eller tillståndsprocessen igång.
Tillstånd har givits från Länsstyrelsen för en
vindkraftanläggning med 23 vindkraftverk på
Nådagubbliden vid Ytterberg, en mil väster om
Hornberget. Två vindkraftanläggningar vid Jokkmokksliden resp. Storliden norr om Malå med
sammanlagt ett 18 vindkraftverk har fått tillstånd.
Vid Sikeå inom samebyns vinterbetesmarker är 6
vindkraftverk i drift och ytterligare 5 verk planeras att uppföras. Det är dessutom troligt att fler
anläggningar kommer att uppföras inom samebyns betesmarker.
Andra svårigheter
Samebyn är fortfarande delvis drabbad av Tjernobylolyckans följdverkningar med en del cesium
kvar i lavmarkerna vilket innebär att utfodring
är nödvändigt inför slakt under vintern för att nå
ner till godkända värden.
22
6.3 Samebyns markanvändning
vid Hornberget
Områden av riksintresse för rennäringen
Inom samebyarnas betesmarker kan en stor
andel av arealen pekas ut som riksintresse. Upp
till närmare 30 % av en samebys marker kan få
denna status. Vid sidan av olika typer av betes-,
kalvnings- och trivselområden kan även flyttleder
och svåra passager ges status som riksintresse för
rennäringen.
Utredningsområdet för vindkraftanläggningen berör inte något område som utpekats
som riksintresse för rennäringen. Det närmaste
riksintresseområdet är en flyttled som passerar
vid Hornbergets södra fot. I anlutning till denna
flyttled ligger beteshagen Kullerbacken, några
km nordväst om Hornberget. Flera flyttleder går
också parallellt sydväst om Kristineberg och här
utgör vägen mellan Kristineberg och Björksele en
svår passage.
Kärnområden utgörs av områden av särskild
betydelse för renskötseln, såsom kalvnings- och
trivselområden. Öst och sydöst om Hornberget
finns två trivselområden som är av riksintresse för
rennäringen.
Specifikt om Hornberget
Hornberget ingår i Malå samebys åretruntmarker.
Själva Hornberget utgör inget viktigt betesområde för Malå sameby. Viktiga betesmarker finns
främst vid dalgångarna längs med Skellefteälven,
Malån och Vindelälven. Hornberget är starkt
påverkat av människan, både genom gruvdrift,
skogsbruk och vindkraft och stora contortaplanteringar på Hornbergets nordsida gör att åtkomsten till berget försvåras. De renar som betar på
Hornberget utgörs främst av strörenar som går
ensamma.
Området kring Hornberget och österut ingår i
ett stort öst-västligt betesområde som samebyn
benämner ”refugen”. Detta område är stort och
har bra sommarbetesmarker i öster med gräs- och
örtmarker. Lavrika hedmarker finns inte inom
detta betesområde. En stor del av refugen ligger
dock öster om lappmarksgränsen vilket innebär
att dessa områden inte kan nyttjas för sommarbete.
Strax nedom Hornbergets norra fot går en flyttled. Sedan exploateringen av området vid Hornberget ökat har renarnas naturliga flyttmönster
förskjutits norrut och de går numera i en vid båge
6 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
runt Hornberget och Kristineberg. Anledningen
till de förändrade flyttrörelserna är enligt samebyn störningar från gruvnäringen, speciellt Kimhedengruvan, och Hornberget vindkraftanläggning. För länge sedan, innan Kristinebergsgruvan
anlades, flyttade renarna förbi Hornbergets södra
fot längs med Vormbäcken. Denna flyttled går
inte längre att nyttja.
Renarnas betesmönster inom Malå samebys
åretruntmarker kan enkelt beskrivas som att
renarna rör sig i ett växelvis sydost-nordvästligt
mönster. Renarna kan beta sig igenom markerna
åt öster , i riktning mot kusten, och samebyn flyttar dem västerut igen för att förhindra för tidig
passage av lappmarksgränsen. Renarnas passage
förbi Hornberget under barmarksperioden går
därför i båda riktningar. När renarna passerat
berget i riktning mot öster drar de sig självmant
vidare ner mot Gransjölandet som ligger nedan
lappmarksgränsen. Eftersom det idag inte finns
något spärrstängsel som förhindrar att renarna
passerar denna administrativa gräns måste samebyn ingripa och vända renarna tillbaka västerut
för att nyttja betesmarkerna där innan hösten
medger flytt österut. Dessa rörelser åt väster
måste ske som en aktiv flyttning där renskötarna
driver renarna tillbaka. För denna flyttrörelse
kommer finns det ett behov av en bra anläggning
där renarna kan samlas och övernatta.
Väster om Hornberget finns flera viktiga anläggningar som används för kalvmärkning, bl.a.
Brännäs-hagen. Denna är också en viktig slaktanläggning.
6.4 Övrigt om samebyn
Malå sameby har upprättat en renbruksplan. Planen tydliggör vilken betydelse olika marker har
under renskötselns årscykel. Markanvändningsredovisningen är av stor betydelse för samebyns
ställningstaganden till projekt som planeras inom
betesmarkerna. En årlig uppföljning av 1500
provytor ute i betesmarkerna ger samebyn en
uppdaterad bild av betestrycket och tillgången på
lav m.m. Systemet är även kopplat till en analys
av satellitbilder.
Malå sameby ingår i ett projekt med GPSmärkning av ett antal renar. Genom datorstöd
och individmärkning kan samebyn idag få en bra
översikt över renstammen och dess rörelsemönster.
23
7 Skadelindrande
åtgärder
•
•
En rad skadelindrande åtgärder blir aktuella för
att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som FB
Byggkonsult kommer att använda i den fortsatta
planeringen. Åtgärderna spänner över allt från
hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. En del av åtgärderna kan
bli villkor för verksamheten. Konsekvensanalysen
i kapitel 8 avser kvarstående konsekvenser efter
vidtagna åtgärder. Observera att detta kapitel
är en sammanställning av de alla åtgärder som
presenteras i olika delar av kapitel 8.
7 SKADELINDRANDE ÅTGÄRDER
7.1 Åtgärder för att begränsa påverkan på
landskapsbild
Följande åtgärd kan begränsa påverkan på landskapsbilden:
• Vindkraftverken kommer att ha en färg som
gör att synbarheten minskar. Utformningen
blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på
vindkraftverkens torn.
• Vindkraftverkens maximala höjd kommer
inte överstiga den höjd för vilken ett högintensivt vitt ljus krävs för hindermarkering.
• Alla nya vindkraftverk kommer att byggas
längre bort från Aspliden än de befintliga verken. Efter ett tidigt samråd med allmänheten
valde FB Byggkonsult att endast undersöka
möjligheterna för 4 nya verk, som alla ligger
längre bort från byn än de befintliga verken.
Anledningen till att utbyggnaden reducerades
var att begränsa påverkan på landskapsbild
och ljudutbredning.
7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på
naturmiljöer
De åtgärder som är aktuella i syfte att begränsa
påverkan på naturmiljöerna varierar från lokaliseringsaspekter till olika försiktighetsåtgärder intill
värdefulla delområden:
• Vägpassager över våtmark kommer att undvikas i allra största mån. Om våtmark måste
passeras kommer detta ske på ett sätt som
24
•
•
inte påverkar våtmarkens naturliga hydrologi.
Anläggningen kommer att utformas så att
den av länsstyrelsen utpekade naturskogen
inte berörs.
Om bon av hotade arter som stora rovdjur,
rovfåglar eller ugglor upptäcks under arbetet
kommer kontakt att tas med länsstyrelsen för
samråd.
Vindkraftanläggningens anslutning till
luftledning kommer att utformas så att det
inte föreligger risk för eldöd hos ugglor och
rovfåglar.
Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer
att markförläggas och därigenom undviks
att skogshöns och rovfåglar kolliderar med
elledningar.
7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på
friluftslivets intressen
Friluftslivet kommer inte att förhindras av anläggningen. Skadelindrande åtgärder kan ändå
vara aktuella:
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenserna för dem som jagar inom området kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag
innan anläggningsarbetet startar.
• I det fall den planerade utökningen skulle
innebära att delar av skoterleden som går över
berget inte kan nyttjas kommer FB Byggkonsult att ombesörja en ny sträckning av dessa
delar av skoterleden.
7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på
kulturmiljöer
Följande åtgärd kan begränsa påverkan på kulturmiljöer:
• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart
avbrytas till den del fornlämningen berörs.
Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla
förhållandet till länsstyrelsen.
7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på
naturresurser
Följande åtgärd kan begränsa påverkan på användningen av naturresurser:
• Vid avveckling av anläggningen kommer
fundamenten täckas över och de grusade
uppställningsytorna markbereadas så att en
naturlig återbeskogning kan ske.
7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på
luftfartens intressen
Följande åtgärder kan begränsa påverkan på luftfartens intressen:
• De nya planerade vindkraftverken kommer
inte att överskrida tillåten byggnadshöjd för
någon MSA-yta.
• Vindkraftanläggningen kommer att förses
med hinderbelysning som uppfyller kraven i
Transportstyrelsens föreskrifter.
7.8 Åtgärder för att begränsa påverkan på
rennäringen
Följande åtgärder kan begränsa påverkan på rennäringen:
• Om behov uppstår kommer ett renstängsel
nordost om Hornberget anläggas för att hindra renarna att gå nedan lappmarksgränsen.
• De ytor som används vid byggnation av vindkraftanläggningen men inte under drifttiden,
kommer att återställas och en typ av gräs som
renarna kan nyttja för bete kommer att sås in.
• Då passagen förbi Hornberget kan komma
att ta längre tid än tidigare kommer FB
Byggkonsult att erbjuda Malå sameby ersättning i form av ekonomiska medel till en ny
hage som kan användas för att samla renarna
för natten vid passage förbi Hornberget.
• Vid nyplanteringar kommer contortatall att
undvikas, eftersom sådana planteringar är
svåra att passera för både renar och människor.
• Elledningarna inom anläggningen kommer
att vara nedgrävda, inte luftburna.
• I god tid innan anläggningsarbetena påbörjas
kommer FB Byggkonsult att ta kontakt med
samebyn och informera om tidplanen för
arbetena.
7.9 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter
Följande åtgärd är av relevans för att reducera
hälsoeffekterna av den planerade vindkraftanläggningen:
• Alla nya vindkraftverk kommer att byggas
längre bort från Aspliden än de befintliga
verken för att begränsa ljudutbredningen.
7.10 Åtgärder för att begränsa störning
under byggtiden
Följande åtgärder kan begränsa påverkan under
byggskedet:
• Anläggningen kommer att byggas med bästa
tillgängliga teknik med strävan att minimera
omfattningen av störande buller från byggverksamheten.
• Uppstår besvärande problem med damning
i samband med transporterna på vägarna i
området kommer vägarna att vattenbegjutas i
syfte att binda dammet.
• Kraftigare störningar såsom från bergsprängningar kommer inte att utföras mellan
klockan 19.00 och 07.00.
• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under
byggskedet kommer att ske på där för avsedd
plats och inom inhägnad enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
• I god tid innan anläggningsarbetet startar
kommer FB Byggkonsult att informera närboende samt lämna uppgifter om var det går
att vända sig med synpunkter under arbetets
gång.
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenserna för dem som jagar inom området kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag
innan anläggningsarbetet startar.
7.11 Åtgärder för att begränsa risker
För att minimera sanolikheten att något oönskat
ska inträffa så att människor eller miljö tar skada
vidtas en rad åtgärder:
• Arbete ska ske med erforderlig förberedande
utbildning och skyddsutrustning.
• Vindkraftverken kommer endast att beträdas
av behörig personal.
• Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bl.a.
begränsa driftstörningar och därmed även
risker.
• Vindkraftverken kommer att vara försedda
med ett styrsystem som automatiskt stänger
av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca
25 m/s, för att inte utsättas för alltför stora
påfrestningar.
25
7 SKADELINDRANDE ÅTGÄRDER
• Vindkraftanläggningen planeras i samråd
med Boliden AB, vilka har bearbetsningstillstånd i området, för att möjliggöra eventuell
framtida brytning även med de nya vindkraftverken i drift.
7 SKADELINDRANDE ÅTGÄRDER
• Vindkraftverkens styrsystem kommer också
att känna av om de aerodynamiska egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse och vindkraftverket stoppas.
• Vindkraftverkens styrsystem omfattar också
övervakning så att vindkraftverken stannar
vid för hög temperatur, något som minskar de
risker som annars kan följa av en brand.
• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket
utan all sådan eventuell lagring sker externt i
ett låst utrymme vid servicebyggnaden.
• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring
vindkraftverken. Hur skyltningen utförs ska
godkännas av tillsyndmyndigheten.
• Utrustning för höghöjdsräddning kommer att
finnas vid varje vindkraftverk.
• Utrustning finns i maskinhuset för nedfirning
på utsidan av vindkraftverket.
• Brandsläckare finns inne i vindkraftverken,
både uppe och nere.
• Åskledare finns på vindkraftverken.
• Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från
driftcentralen hos energibolaget.
26
8 Bedömda konsekvenser
Kapitlet beskriver konsekvenserna för miljön och
människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Hornberget. Konsekvenserna är de
som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadelindrande åtgärder som presenterats i kapitel 7.
8.1 Metodik
Kapitel 8 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Hornberget. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö
m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som uppstår till följd av uppförande, drift och
underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadelindrande åtgärder vidtagits (kapitel
7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området
(se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2).
Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys
Bedömning av påverkan och konsekvenser som
uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd
av vindkraftutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder.
Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig
skala, som går från stora negativa konsekvenser
via måttliga, små och obetydliga konsekvenser
till positiva konsekvenser. Bedömningsgrunderna
redovisas i tabell i respektive temaavsnitt.
Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även
om den inte alltid redovisas med alla steg i själva
handlingen:
Påverkan
Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar
en förändrad grundvattennivå.
Effekt
Effekt är den förändring av miljökvalitet som
uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark.
Konsekvens
För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs
i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, buller etc.)
redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet, vilka
skadelindrande åtgärder som ska vidtas, vilka
osäkerheter som föreligger i bedömningen samt
slutligen en samlad bedömning av konsekvenserna.
Konsekvens är en värdering av effekten efter
föreslagna skyddsåtgärder med hänsyn till vad
konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att
boende får hämta vatten i en annan brunn, att
torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär
populationsminskningar eller att växtarter längs
vattendrag får svårare att fortleva.
Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens.
Säkerhet i bedömningarna
Redovisningen av konsekvenser är bedömningar
av vad som kan förväntas uppstå till följd av den
nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att
betona att bedömningarna är förknippade med
osäkerheter.
För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett
försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar
analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Figur 8.1 Konsekvensbedömningen för respektive tema (landskapsbild, naturmiljö, friluftsliv, påverkan från ljud o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas
27
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Struktur i respektive tema
som stor, måttlig eller liten.
8.2 Klimat- och miljöeffekter
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Vindkraft är en förnybar energikälla som har
stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov
till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska
kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills
gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från
vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur
miljösynpunkt och att de människor som bor i
närheten känner sig delaktiga i processen.
Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett
uttalande att en bedömning av miljöeffekter från
vindkraften bör göras ur ett större perspektiv.
En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär,
från andra energianläggningar kan reduceras, till
exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från
fossillbränsleeldade kraftverk.
Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett
minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets
användningskedja, från brytning till avfall.
Ser man på effekterna på biologisk mångfald
kan man inte bara granska de direkta effekterna
av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också
ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring
bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters
livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige kan påskynda avvecklingen av
fossillbränsleberoendet och bidrar därmed till att
motverka klimatförändringarna.
De beräkningar som utförts visar att en utökning med 4 vindkraftverk vid Hornbergt, i enlighet med denna ansökan, skulle ge upphov till en
produktion om ca 24 GWh per år.
28
8.3 Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är tjänster och produkter som
människor får från naturens olika ekosystem.
Några exempel på ekosystemtjänster är vattenrening, pollinering, mat och virke. Själva begreppet
ekosystemtjänster har använts sedan början av
2000-talet och myntades i och med forskningsprogrammet Millennium Ecosystem Assessment
som syftade till att utreda förändringar i ekosystem och deras påverkan på människor (www.
maweb.org). I forskningsprogrammet delades
ekosystemtjänster in i fyra olika kategorier;
försörjande, reglerande, kulturella och stödjande.
Försörjande ekosystemtjänster innebär ofta
produkter som mat, virke och bränsle. Reglerande
ekosystemtjänser handlar exempelvis om rening
av luft och vatten, erosionshinder och dämpning
av naturkatastrofer. I de kulturella ekosystemtjänsterna ingår bland annat upplevelser, rekreation, utbildning och inspiration. De stödjande
ekosystemtjänsterna handlar om processer som
fotosyntes och jordbildning, d.v.s. processer som
är nödvändiga för alla andra ekosystemtjänster
(The World Resources Institute 2008).
Det finns flera metoder för att värdera dessa
tjänster som vi får ”gratis” av naturen. Ett alternativ är att beräkna kostnaden för att ersätta
ekosystemtjänster med teknik, ett annat sätt är
att bedöma hur mycket människor är beredda att
betala för en viss tjänst (SNF 2010a, 2010b).
för etableringen. Våtmarker kommer att undvikas
för vägdragningar och vindkraftverksplaceringar.
Det kommer vidare att fortsatt vara möjligt att
nyttja området för t.ex. jakt, även om upplevelsen
av denna aktiviteter kommer att ändras. Se vidare
i respektive avsnitt som behandlar konsekvenser
för användningen av naturresurser, naturmiljöer
respektive friluftsliv.
Specifikt för utredningsområdet vid Hornberget
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Flera av de ekosystemtjänster som erhålls från
naturen inom utredningsområdet är försörjande
ekosystemtjänster; virke från skogen och mat i
form av viltkött. Utredningsområdet bidrar även
med stödjande ekosystemtjänster så som fotosyntes i utredningsområdets växter.
Vindkraftsanläggningens nyttjande av ekosystemtjänster
Den planerade vindkraftanläggningen vid
Hornberget kommer främst att nyttja vind, som
är en process som inte åstadkoms av levande
varelser. Vindkraftanläggningen kommer däremot
att vara beroende av vissa reglerande ekosystemtjänster som t.ex. att vegetation hindrar sluttningar från att rasa.
Påverkan på ekosystemtjänster
En etablering av en vindkraftsanläggning
bedöms inte ha någon stor påverkan på några
ekosystemtjänster. Endast några procent av utredningsområdets skog kommer att behöva avverkas
29
8.4 Efterlevnad av
miljökvalitetsnormer
Den nationella miljöpolitiken går ut på att till
nästa generation kunna lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har
riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla
myndigheter och sektorer i samhället ska därför
ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till
ekonomiska och sociala när beslut fattas.
De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för
vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken
för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av
vem det bedrivs.
I figur 8.2 görs en bedömning av på vilket sätt
det planerade vindkraftprojektet påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de
16 miljökvalitetsmålen.
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel
som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars
efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen
av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer
kan meddelas av regeringen för att de svenska
miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna
genomföra EG-direktiv.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.3 Uppfyllelse av
miljökvalitetsmålen
30
Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:
• Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477)
• Förordning om förvaltning av kvaliteten på
vattenmiljön (SFS 2004:660)
• Förordning om miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten (SFS 2001:554)
• Förordning om omgivningsbuller (SFS
2004:675)
Utökningen av vindkraftanläggningen vid Hornberget bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer
snarare att medföra att påverkan på luft och
vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft
istället för kolkondenskraft och andra fossila
bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften att minska.
Ett liknande resonemang där vindkraft ersätter
vattenkraft gör att belastningen på vattenmiljön
kommer att minska.
Vad gäller buller är det ljud som vindkraftanläggningen kommer att alstra lägre än gällande
riktvärden för omgivningsbuller.
Slutsatsen är således att efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna är god.
Måluppfyllelse
Analys
1 Begränsad klimatpåverkan
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av
koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila
bränslen för energiproduktion minskar
2 Frisk luft
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av
luftförorenande ämnen då behovet att använda fossila
bränslen för energiproduktion minskar
3 Bara naturlig försurning
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av
försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid
då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar
4 Giftfri miljö
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av
sådana giftiga ämnen som exponeras vid annan energiproduktion, bl.a. i samband med kolkondens- och kärnkraft
5 Skyddande ozonskikt
Ej relevant
Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för
måluppfyllelse
6 Säker strålmiljö
Bidrar till måluppfyllelse
En storskalig nationell utbyggnad av vindkraften innebär
att behovet att använda kärnkraft för energiproduktion
reduceras
Bidrar till måluppfyllelse
Anläggningen medför att behovet att använda fossila
bränslen för energiproduktion minskar vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som
orsakar övergödning
8 Levande sjöar och vattendrag
Bidrar till måluppfyllelse
Lokaliseringen och utformning innebär att värdefulla sötvattenmiljöer inte tar skada. Utbyggnaden av vindkraften
innebär också att det är möjligt att klara energibehoven
utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften
9 Grundvatten av god
kvalitet
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokalisering och utformning innebär att värdefulla grundvattenförekomster inte tar skada
10 Hav i balans samt levande kust och skärgård
Ej relevant
Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för
måluppfyllelse
11 Myllrande våtmarker
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokalisering och utformning kan göras så att de hydrologiska förhållandena inte förändras i värdefulla våtmarksmiljöer
12 Levande skogar
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokalisering och utformning kan göras så att värdefulla
skogliga naturmiljöer som kan komma i fråga för naturskydd inte tar skada
13 Ett rikt odlingslandskap
Ej relevant
Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för
måluppfyllelse
14 Storslagen fjällmiljö
Ej relevant
Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för
måluppfyllelse
15 God bebyggd miljö
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokalisering och utformning kan göras så att en god
hushållning med mark och vatten inte motverkas. Inga
bostäder kommer att utsättas för buller som överskrider
Naturvårdsverkets riktlinjer. Anläggningen kommer att
bidra till uppfyllelse av delmålet om minskat beroende av
fossila bränslen för energianvändning
16 Ett rikt djur- och växtliv
Förhindrar inte måluppfyllelse
Lokalisering och utformning kan göras så att naturmiljöer
och skyddsvärda arter inte tar skada
7 Ingen övergödning
Figur 8.2 Analys av hur vindkraftanläggningen bidrar till uppfyllelse av de nationella miljömålen. Bedömningen är att den planerade vindkraftanläggningen inte motverkar måluppfyllelsen för något av miljömålen.
31
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Miljömål
8.5 Konsekvenser för
landskapsbilden
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Generellt om uppfattningen om landskapsbild
Vindkraftverk innebär alltid en påverkan på
landskapet, främst genom att verken är höga, att
de placeras på höjder i landskapet och att rotorbladen rör sig. Därmed blir vindkraftverk synliga
på långt håll. De planerade nya vindkraftverken
vid Hornberget kommer liksom de befintliga att
kunna ses från ett antal platser i omgivningen.
Landskapsbild och konsekvenserna för denna
är subjektiva begrepp som utgår från människans
upplevelse av landskapet och sina omgivningar.
Det är därför svårt att generellt beskriva hur
människor kommer att uppfatta en ny vindkraftanläggning. Vissa ser den miljönytta som
vindkraftverken genererar och accepterar därför
påverkan på landskapsbilden. En del uppfattar
vindkraftanläggningen som en vacker anläggning som tillför landskapet en ny dimension.
Andra uppfattar vindkraftverken som främmande
ingrepp i landskapsbilden.
Hur en ny vindkraftanläggning tar plats i och
påverkar landskapet beror på faktorer som vindkraftverkens storlek, antal, avstånd mellan verken,
avstånd till betraktaren, synbarhet samt på hur
anläggningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans och kontrast kan användas för
att förklara samspelet med landskapet.
Vindkraftverk som syns på nära håll i ett
landskap med små landskapselement, t.ex. med
småhusbebyggelse eller småbruten topografi, kan
komma att dominera landskapsbilden. Vindkraftverk på längre avstånd i mer storskaligt landskap
kan komma att uppfattas som mindre dominerande.
Kontrast handlar om anläggningens förmåga att
smälta in i omgivningen. I ett landskap med t.ex.
ålderdomlig bebyggelsestruktur blir kontrasten
mot ett vindkraftverk större än t.ex. i anslutning
till en hamnmiljö.
Landskapsbilden ligger så att säga i betraktarens öga. Landskapsbild och konsekvenserna
för denna är subjektiva begrepp som utgår från
människans upplevelse av landskapet och sina
omgivningar. Av denna anledning väljer vi att
inte lägga in värderingarna positiv eller negativ
när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen
av landskapsbilden bedöms bli.
Förhållandena vid Hornberget
Landskapet runt utredningsområdet består av
skogsklädda berg och höjdryggar upp till drygt
600 m över havet och där emellan skogar och
myrmarker ned till drygt 300 m höjd över havet.
Landskapet har en tydlig nordväst-sydostlig
orientering.
Själva utredningsområdet Hornberget utgörs av
rundad höjd vars topp når 561 m.ö.h. Berget är
väl markerat i landskapet och har relativt branta
sidor.
Området runt Hornberget är kraftigt påverkat
av mänsklig aktivitet i form av gruvverksamhet.
Den befintliga vindkraftanläggningen på Hornberget har funnits på plats sedan 2007.
Skadelindrande åtgärder
En rad åtgärder har vidtagits och kommer att
vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på
omgivningarna. Åtgärderna presenteras samlat i
Stor förändring
Måttlig förändring
Liten förändring
Obetydlig förändring
Ingreppet är stort,
anläggningen dominerar landskapet
eller kontrasten mot
omgivande landskap
är stor, ett mycket
stort antal människor
berörs.
Ingreppet är stort.
Kontrasten mot
omgivande landskap
är lokalt stor. Anläggningens dominans
över omgivande landskap är måttlig eller
liten, ett stort antal
människor berörs.
Ingreppet är måttligt. Anläggningens
ingrepp i landskapet
innebär att kontrasten och dominansen
mot omgivande
landskap är liten, ett
måttligt antal människor berörs.
Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet
eller kontrasten mot
omgivande landskap
är liten, ett litet antal
människor berörs.
Figur 8.3 Bedömningsgrunder för landskapsbilden. Bedömningen är att förändringen blir liten.
32
Hinderbelysning
Enligt gällande regelverk (TSFS 2010:155) ska
alla vindkraftverk på Hornbergets vindkraftanläggning förses med hinderbelysning. Hinderbelysningen innebär att de nya planerade
vindkraftverken kommer att synas även när det
är mörkt. För vindkraftverken med en totalhöjd
på maximalt 150 m gäller att de vindkraftverk
som står i anläggningens ytterkant ska förses med
medelintensivt, rött, blinkande ljus på tornets
topp. Vindkraftverken innanför dessa kan förses
med ett lågintensivt, rött, fast ljus.
Fotomontage och synbarhetsanalys
För att göra det möjligt att få en uppfattning om
hur vindkraftanläggningen kommer att upplevas
bifogas ett antal fotomontage (bilaga 16). Fotomontagen visar den befintliga tillsammans med
den planerade vindkraftanläggningen, från sex
olika platser i omgivningarna, se karta i bilaga 17.
Totalhöjden för de nya vindkraftverken kommer
att vara 150 m med en rotordiameter om 100 m.
De platser som fotomontage skapats från är:
• Aspliden
• Vid befintlig slamdamm söder om Hornberget
• Kristineberg (två olika fotopunkter)
• Hornträsk
• Kåtaträsk
Utöver fotomontagen redovisas invånarantal och
bedömd synbarhet från samtliga byar närmast
utredningsområdet i tabellen i figur 8.4.
Utöver fotomontage har en synbarhetsanalys
tagits fram. (Se bilaga 18). Analysen är skapad
utifrån ett ”värsta senario” d.v.s. förutsatt att
ingen vegetation och inga byggnader förekommer mellan vindkraftverk och platsen. Analysen
tar heller inte hänsyn till hurvida det är hela
eller enbart en liten del av vindkraftverket som
är synligt från platsen. Enligt analysen kommer
samtliga vindkraftverk att synas från Kristineberg
och Aspliden.
Synbarhet från byarna
De nya planerade vindkraftverken kommer att synas från flera platser i omgivningarna. Såväl från
Kristineberg som från Aspliden, Hornträsk och
Kåtaträsk kommer både befintliga och planrade
vindkraftverk kommer att synas. Anläggningen
kommer dock inte heller efter den planerade
utvidgningen att dominera landskapsbilden.
Besökares upplevelser
Besökare i bygden kommer att kunna se vindkraftanläggningen från de allmänna vägarna på
flera ställen, bland annat utmed landsvägen mellan Malå och Kristineberg.
Sammanvägd bedömning
En utökning av den befintliga vindkraftanläggningen med ett maximalt 4 verk är ett relativt
litet ingrepp i landskapsbilden. Anläggningen
kommer inte att dominera det omgivande landskapet. Kontrasten mot det omgivande landskapet blir inte stor på grund av att området är sedan
tidigare är starkt påverkat av mänsklig aktivitet.
Antalet människor vars utblickar kommer att
beröras av anläggningen är också förhållandevis
litet.
Förändringen av landskapsbilden bedöms därför
som liten enligt redovisade bedömningsgrunder.
Säkerhet i bedömningen
Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från
programvaran WindPro.
Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att
de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten,
där ögat har en mycket god förmåga att fokusera
på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan
heller inte kan visas på ett tryckt montage.
Fotomontagen är också redovisade från ett
begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen vilket gör att anläggningen
kommer att kunna ses från platser som det inte
gjorts fotomontage från. Av ovanstående skäl kan
bedömningarna av påverkan på landskapsbilden
göras med stor säkerhet.
33
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
kapitel 7. Den åtgärd som är av relevans för landskapsbilden är följande:
• Vindkraftverken kommer att ha en färg som
gör att synbarheten minskar. Utformningen
blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på
vindkraftverkens torn.
• Vindkraftverkens maximala höjd kommer
inte överstiga den höjd för vilken ett högintensivt vitt ljus krävs för hindermarkering.
• Alla nya vindkraftverk kommer att byggas
längre bort från Aspliden än de befintliga
verken.
Bebyggelse, Invåbesöksmål
nare
Aspliden
Slamdamm
Kristineberg
57
-
57
Hornträsk
Kåtaträsk
Släppträsk
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Gamla Aspliden
5
FotoAvstånd Höjd (m monRiktning
(km)
ö h)
tage
nr
N
SO
1,5
0,5
350
300
Bedömning
1
Från öppna partier i landskapet kommer samtliga
nya vindkraftverk att synas tillsammans med de
redan befintliga eftersom Hornberget sticker upp i
ett i övrigt flackt landskap.
2
De nya planerade vindkraftverken på Hornberget
kommer att synas väl från platsen eftersom slamdammen innebär en stor öppen yta i landskapet.
Landskapsbilden kommer inte att förändras i så stor
grad eftersom även de befintliga vindkraftverken
syns tydligt.
S
2,5
350
3,4
Samhället är vänt mot söder. De nya vindkraftverken
kommer att synas från Kristineberg men landskapsbilden kommer inte att förändras i så stor grad
eftersom även de befintliga vindkraftverken syns
från samhället.
V
3,5
370
5
De planerade vindkraftverken kommer, liksom de
befintliga, att synas från Hornträsk eftersom Norrsjön är en stor öppen yta i landskapet.
NV
2,8
380
6
Delar av de nya vindkraftverken kommer att synas
från Kåtaträsk. Det långa avståndet gör att förändringen av landskapsbilden inte kan ses som stor.
Där skogen skymmer syns inte vindkraftverken lika
tydligt.
N
5,7
360
-
Byn är vänd mot norr och således bort från Hornberget. Vindkraftverk kommer att kunna synas från
byn men inte dominera landskapsbilden.
SO
5,8
400
-
Mellan byn och Hornberget är går en svacka i landskapet. De planerade vindkraftverken kommer att
vara synliga från byn.
Figur 8.4. Tabellen redovisar närmast omgivande bebyggelse och besöksmål med antal invånare, riktning mot vindkraftanläggningen, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet för vindkraft och centrala delen av byn, höjd över
havet i centrala delen av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur vindkraftanläggningen vid Hornberget blir synlig.
Fotomontagenummer syftar på nummer på karta i bilaga 17 samt på fotomontage i bilaga 16.
34
En utbyggnad av vindkraft vid Hornberget kommer att påverka naturmiljöerna främst genom direkt förlust och viss fragmentering av livsmiljöer
samt genom störningar från ljud och mänskliga
aktiviteter under anläggnings- och drifttid.
Nedan beskrivs hur påverkan bedöms för de
olika typerna av naturmiljöer.
konsekvenser för naturvården som det innebär.
Skogen består till största del av ung och medelålders granskog.
Områden med skogliga naturvärden kommer till allra största del att kunna undvikas vid
en vindkraftetablering på Hornberget. Inget av
verken kommer att stå i naturskogen eller inom
Sveaskogs naturvärdeslokal. Det är möjligt att
utforma vägnätet så att vägpassager genom skog
med höga naturvärden blir mycket korta. Vindkraftanläggningen kommer att innebära obetydlig
påverkan på de skogliga naturmiljöerna.
Skyddade områden
Våtmarker
Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga
formellt skyddade områden. Närmaste skyddade objekt är de bäckar som utgör biflöden till
Vindelälven och är därmed skyddade som Natura
2000-områden. Biflödena ligger ca 1 km från
utredningsområdet. Närmaste större skyddade
område är Rävlidengruvans naurreservat beläget
drygt 5 km från utredningsområdet.
Bedömningen är att inga skyddade områden
eller arter/livsmiljöer som finns i skyddade områden kommer att påverkas av vindkraftanläggningen.
Endast en våtmark finns inom utredningsområdet
för vindkraft. Denna är mycket liten och därmed lätt att undvika vid en vindkraftetablering.
Bedömningen är att våtmarken inte kommer att
påverkas negativt av anläggningen.
8.6 Konsekvenser för
naturmiljöer, fåglar och övrig
fauna
Stor påverkan på
starkt hotad art
Nedan beskrivs möjliga konsekvenser för fåglar
och övrig fauna inom utredningsområdet. För
kungsörnen görs en särskild redovisning längre
fram i detta avsnitt.
Generellt om påverkan på skogsfågelfaunan
Fågelfaunan i utredningsområdet domineras av
mestadels för regionen vanliga skogsarter. Merparten av dessa bedöms inte påverkas särskilt
av vindkraftutbyggnaden. Påverkan bedöms bli
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Liten påverkan på
nationella värden eller
måttlig påverkan på
värden av regionalt
intresse
Liten påverkan på
värden av lokalt/regionalt intresse
Obetydlig påverkan
på värden av lokalt/
regionalt intresse
Liten påverkan på
sårbar art eller måttlig
påverkan på missgynnad art
Obetydlig påverkan
på sårbar art eller
liten påverkan på
missgynnad art
Måttlig påverkan på
starkt hotad art eller
stor påverkan på
sårbar art
Positiva
konsekvenser
Förbättrade förutsättningar för naturvärdena
Förbättrade förutsättningar för rödlistad
art
Figur 8.5. Bedömningsgrunder för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga.
35
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Skogliga naturvärden finns framför allt i utredningsområdets nordöstra del, inom området som
länsstyrelsen utpekat som ”övrig naturskog” (se
karta i bilaga 9). Den östra delen av denna skog
är utpekad som naturvärdeslokal av Sveaskog.
Restaureringsskogarna norr om Kimhedengruvan
hyser inga naturvärden i dagsläget. I övrigt är
skogen i hög grad påverkad av människan genom
skogsbruk, gruvnäring och vindkraft med de
Stor eller måttlig påverkan på nationella
värden, eller stor
påverkan på värden
av regionalt intresse
I utredningsområdet finns inga vattendrag eller
sjöar. Intilliggande vattendrag bedöms inte påverkas av den planerade utökningen av vindkraftanläggningen på Hornberget.
Fåglar och övrig fauna
Skogliga naturvärden
Stora
konsekvenser
Vattendrag
begränsad och mycket lokal och i huvudsak beröra allmänna och anpassningsbara arter i brukad
skogsmark. Den rödlistade arten tretåig hackspett bedöms inte påverkas. Mycket små eller
inga arealer av lämplig skogs- och våtmarksmiljö
kan komma att tas i anspråk, och som helhet
blir påverkan mycket liten. Arten flyger normalt
betydligt lägre än vindkraftvingarnas nedre höjd.
Utredningsområdet ligger troligen inte i något
betydande stråk med flyttande fåglar eftersom
dessa stråk främst följer dalgångar och större
vattendrag i landskapet. Risken att vindkraftverken ska orsaka kollisioner med flyttande fåglar
bedöms därför vara liten.
Kungsörn
I den befintliga MKB:n från 2004 framgår att
inga kända häckningslokaler för kungsörn finns
vid Hornberget enligt Västerbottens ornitologiska förening. I MKB:n framgår också att det inte
finns några indikationer på något närliggande
kungsörnsrevir.
Kungsörnsgruppen i Västerbotten känner i
dagsläget inte till något revir som tillkommit i
eller kring utredningsområdet sedan 2004 (P-O
Nilsson 2010, muntligen). Utifrån befintlig kunskap görs därför bedömningen att risken för att
kungsörn påverkas genom kollisioner och störningar vid en vindkraftsetblering är begränsad.
påverka populationer av fladdermöss genom kollisioner bedöms som försumbar.
Skadelindrande åtgärder
En rad åtgärder har vidtagits och kommer att
vidtas för att begränsa anläggningens påverkan
på omgivningarna. Åtgärderna presenteras samlat
i kapitel 7. De åtgärder som är av relevans för
naturmiljöerna är följande:
• Vägpassager över våtmark kommer att undvikas i allra största mån. Om våtmark måste
passeras kommer detta ske på ett sätt som
inte påverkar våtmarkens naturliga hydrologi.
• Anläggningen kommer att utformas så att
den av länsstyrelsen utpekade naturskogen
inte berörs.
• Om bon av hotade arter som stora rovdjur,
rovfåglar eller ugglor upptäcks under arbetet
kommer kontakt att tas med länsstyrelsen för
samråd.
• Vindkraftanläggningens anslutning till
luftledning kommer att utformas så att det
inte föreligger risk för eldöd hos ugglor och
rovfåglar.
• Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer
att markförläggas och därigenom undviks
att skogshöns och rovfåglar kolliderar med
elledningar.
Påverkan på däggdjur, särskilt fladdermöss
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Projektet bedöms inte beröra några däggdjur av
särskilt skyddsvärde.
Den viktigaste faktorn för fladdermössens val av
livsmiljö är tillgången på insekter och lämpliga
boplatser. Lövskogsmiljöer, näringsrika sjöar,
våtmarker, mindre odlingsmarker och bryn är exempel på insektsrika miljöer och därmed viktiga
födosöksområden för fladdermöss.
Fladdermöss påträffas i såväl barrskog som
lövskog. I lövskog påträffas dock fler olika arter.
I äldre luckig ädellövskog med närhet till vatten
kan flest antal arter av fladdermöss hittas.
Äldre byggnader och ihåliga träd fungerar som
boplatser.
Utifrån hur naturmiljöerna i det aktuella området ser ut görs bedömningen att området inte
är särskilt betydelsefullt för fladdermöss. Endast
vanliga arter såsom nordisk fladdermus och
möjligen Brants fladdermus antas förekomma här
och då endast i ringa antal.
Risken för att en utökning av den befintliga
vindkraftanläggningen på Hornberget skulle
36
Sammanvägd bedömning
Utredningsområdet är till stor del påverkat av
skogsbruk samt av den tidigare gruvdriften i
området. Det kommer vid etableringen att vara
möjligt att undvika det område som länsstyrelsen klassat som naturskog samt den våtmark
som finns inom utredningsområdet. Risken för
att flyttande fåglar ska påverkas bedöms som
liten liksom risken för störningar för kungsörn.
Bedömningen blir därför att konsekvenserna för
på naturmiljöerna blir obefintliga.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna
är stor eftersom områdets förutsättningar är väl
kända.
8.7 Konsekvenser för friluftslivet
Vindkraftanläggningen kommer inte att vara
inhägnad, utan allmänheten kommer fortsatt att
kunna röra sig fritt inom utredningsområdet.
Inga särskilt utpekade områden för friluftslivet
förekommer inom utredningsområdet för vindkraft och bedömningen är att området är av liten
betydelse för friluftslivet generellt sett.
Några betydande negativa effekter på jaktbara
däggdjur och fåglar i området förväntas inte på
lång sikt, även om aktiviteterna under främst
byggskedet lokalt kan störa viltet. Däremot kan
själva naturupplevelsen av jakten påverkas av det
fysiska intrång och ljud som vindkraften medför i
området. Påverkan på jakten genom en utökning
av anläggningen kommer dock troligen inte att
upplevas som särskilt stor jämfört med påverkan
från den redan etablerade vindkraftanläggningen.
jämfört med nuvarande situation med 5 vindkraftverk. Precis som för all jakt är det på den
enskilde jägarens ansvar att iaktta försiktighet vid
avlossande av skott, och hit räknas hänsyn till den
egendom som själva vindkraftverken utgör.
Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet blir små eller obetydliga. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv
och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Området är dock redan påverkat
av den befintliga anläggningen vilket kommer att
minska konsekvenserna.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor
eftersom det är förhållandevis lätt att förutse vilka
konsekvenserna blir.
Skadelindrande åtgärder
Bedömning
Den färdiga vindkraftanläggningen kommer
inte att innebära några begränsningar för jakten.
Upplevelsen kommer inte att förändras nämnvärt
Stora
konsekvenser
Stor eller måttlig påverkan på nationella
värden, eller stor
påverkan på värden
av regionalt intresse
Stor påverkan på de
naturupplevelser som
är viktiga i området
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Liten påverkan på
nationella värden eller
Liten påverkan på
måttlig påverkan på
värden av lokalt/revärden av regionalt
gionalt intresse
intresse
Liten påverkan på de
Måttlig påverkan på
naturupplevelser som
de naturupplevelär viktiga i området
ser som är viktiga i
området
Obetydliga
konsekvenser
Obetydlig påverkan
på värden av lokalt/
regionalt intresse
Obetydlig påverkan
på de naturupplevelser som är viktiga i
området
Positiva
konsekvenser
Förbättrade förutsättningar för friluftslivets
intressen
Figur 8.6. Bedömningsgrunder för friluftslivets intressen. Bedömningen är att konsekvenserna blir små.
37
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Friluftslivet kommer inte att förhindras av vindkraftanläggningen. Åtgärder som är av relevans
för friluftslivet är följande:
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenserna för dem som jagar inom området kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag
innan anläggningsarbetet startar.
• I det fall den planerade utökningen skulle
innebära att delar av skoterleden som går över
berget inte kan nyttjas kommer FB Byggkonsult att ombesörja en ny sträckning av dessa
delar av skoterleden.
rande. Konsekvenserna är således obetydliga.
8.8 Konsekvenser för
kulturmiljön
Säkerhet i bedömningen
Inga särskilt värdefulla kulturmiljöer, fornlämningar eller andra kulturlämningar finns registrerade i riksantikvarieämbetets databas inom utredningsområdet för vindkraft eller i dess närmaste
omgivningar.
Landskapets topografi liksom känd kulturhistoria i området tyder på att utredningsområdet har
nyttjats mycket extensivt genom århundradena,
på ett sätt som gör sannolikheten liten att karaktäristiska kulturlämningar för regionen förekommer i området. Befolkningen har av tradition
varit knuten till dalgångarna.
Enligt Västerbottens museum finns yngre
ristningar vid Hornbergets topp. Dessa ligger
utanför utredningsområdet.
Ingen specifik kulturmiljöutredning har genomförts men kontakt har tagits med länsstyrelsen
och Västerbottens museum. Inga kulturhistoriskt
intressanta objekt finns registrerade i riksantikvarieämbetets databas. Slutsatserna gör att
konsekvensbedömningen kan göras med måttlig
säkerhet.
Skadelindrande åtgärder
Följande åtgärd kan begränsa påverkan på kulturmiljöer:
• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart
avbrytas till den del fornlämningen berörs.
Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla
förhållandet till länsstyrelsen.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Bedömning
Med största sannolikhet kommer varken kulturmiljöer eller fornlämningar att påverkas av
vindkraftanläggningen. Bedömningen är att inga
kulturhistoriska objekt kommer att gå förlorade
och att eventuella kulturhistoriska samband ska
kunna uppfattas även efter anläggningens uppföStora
konsekvenser
Anläggningen försvårar förståelsen av
sammanhang i högt
värderade kulturmiljöer
Höga värden för
kulturmiljövården
utraderas eller påverkas så att helhetsmiljön inte längre kan
uppfattas genom att
strukturer och samband bryts
Måttliga
konsekvenser
Anläggningen försvårar förståelsen
av sammanhållna
kulturmiljöer
Miljön fragmenteras
så att dess helhet
blir svår att uppfatta.
Strukturer och samband försvagas och
blir mindre tydliga
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Enstaka objekt, vilka
inte är betydelsebärande för miljöns
helhet, påverkas.
Helhet, strukturer och
samband kan uppfattas även fortsättningsvis
Helhet, strukturer och
samband kan uppfattas, samtidigt som
inga eller enstaka
objekt riskerar gå
förlorade
Förbättrade förutsättningar för kulturmiljövärdena (t.ex.
pedagogiska, tillgänglighetsmässiga,
vidmakthållande)
Figur 8.7 Bedömningsgrunder för kulturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga
38
8.9 Konsekvenser för
användningen av naturresurser
Pågående markanvändning inom utredningsområdena för vindkraft utgörs för närvarande av
skogsbruk och rennäring (se kapitel 4 respektive kapitel 6). Konsekvenserna för rennäringen
beskrivs under en särskild rubrik (se avsnitt 8.11).
Gruvnäringen är inte aktiv i området i dagsläget.
Den planerade anläggningen kommer inte att
påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av skogsareal på knappt 2
procent av utredningsområdet som sker till följd
av anläggningsytor, vägar och ledningar.
Kimhedengruvan är nedlagd och nyttjas inte
längre för malmbrytning. FB Byggkonsult har
inlett en dialog med Boliden AB angående möjligheter att etablera en vindkraftanläggning som
inte kommer att motverka möjligheterna att åter
börja bryta malm i Kimhedengruvan i framtiden.
skogsbruk. Gruvnäring och vindkraft kommer att
kunna ske parallellt om Kimhedengruvan skulle
tas i drift i framtiden.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor
eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir.
Skadelindrande åtgärder
Följande åtgärd kan begränsa påverkan på användningen av naturresurser:
• Vid avveckling av anläggningen kommer de
grusade ytorna att markberedas för att gynna
en naturlig återbeskogning.
• Vindkraftanläggningen planeras i samråd
med Boliden AB, vilka har bearbetsningstillstånd i området, för att möjliggöra eventuell
framtida brytning även med de nya vindkraftverken i drift.
Bedömningen är att konsekvenserna för nyttjandet av naturresurser sammantaget kommer
att vara obetydliga eftersom anläggningen tar
mark i anspråk endast i marginell omfattning.
Området kommer fortsatt att kunna användas för
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Utslagning av större
objekt av regional
betydelse
Väsentligt försämrade
förutsättningar för
nyttjande av större
objekt av regional
betydelse
Försämrade förutsättningar för större
objekt av regional
betydelse
Obetydlig påverkan.
Anläggningen tar produktiv mark i anspråk
men påverkar i övrigt
inte markanvändningen
Storskalig påverkan
på areell näring
Måttlig påverkan på
areell näring
Liten påverkan på
areell näring
Obetydlig påverkan
på areell näring
Positiva
konsekvenser
Förbättrade förutsättningar att nyttja och
utveckla naturresurserna eller att skydda
särskilda objekt
Figur 8.8 Bedömningsgrunder för användningen av naturresurser. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga
39
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Bedömning
8.10 Konsekvenser för
luftfartens intressen
En vindkraftanläggning kan påverka förutsättningarna för luftfarten. Därför har Transportstyrelsen (f.d. Luftfartsstyrelsen), Luftfartsverket
och Storumans flygplats inbjudits att delta i
samrådet. Vindkraftanläggningen ligger inom
Storumans flygplats MSA-sektor (se förklaring i
avsnitt 5.4). Inom sektorn är den tillåtna bygghöjden 700 m.ö.h. De nya planerade vindkraftverken kommer inte att nå upp till denna höjd.
Däremot riskerar man att när man byter ut ett
befintligt verk till ett nytt, högre att överstiga
tillåten byggnadshöjd för sektorn. I det fall det
blir aktuellt att byta ut något av de befintliga
vindkraftverken mot högre kommer därför en ny
tillståndsansökan att lämnas in.
Skadelindrande åtgärder
Följande åtgärder kan begränsa påverkan på luftfartens intressen:
• Vindkraftverken kommer inte att överskrida
tillåten byggnadshöjd för någon MSA-yta.
• Vindkraftanläggningen kommer att förses
med hinderbelysning som uppfyller kraven i
Transportstyrelsens föreskrifter.
Bedömning
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Inga MSA-ytor kommer att påverkas av utbyggnaden av den befintliga vindkraftanläggningen.
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för luftfarten är obetydliga.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i konsekvensbedömningen för
luftfarten är stor eftersom den inte kommer att
påverkas.
40
En utökning av den befintliga vindkraftanläggningen med anslutande vägar kommer att
innebära att ytterligare en del av Malå samebys
betesmarker tas i anspråk.
Det samråd som har hållits med Malå sameby
liksom analyser av kartor och omgivningsförhållanden leder dock sammantaget fram till bedömningen att utredningsområdet vid Hornberget
inte är ett viktigt betesområde för rennäringen.
Inga områden eller flyttleder av riksintresse för
rennäringen att påverkas av den nya vindkraftanläggningen. Inte heller viktiga kärnområden
eller anläggningar av riksintresse för rennäringen
i omgivningarna kring vindkraftanläggningen
kommer att beröras.
Förlusten av betesmark till följd av vindkraftanläggningens markanspråk kommer att vara ca 6
ha.
En flyttled passerar vid Hornbergets norra
fot. Flera kontrollprogram som följer upp hur
renar påverkas av vindkraftanläggningar pågår
i Sverige, men fortfarande saknas resultat kring
störningseffekter. Malå sameby upplever dock
att renarna sedan de befintliga vindkraftverken
togs i bruk väljer att passera Hornberget på ett
längre avstånd en tidigare. Det gör att passagen
tar längre tid.
Om renarna passerar över själva berget kan
nya vägar komma att utgöra problem vid flytten,
både genom att renarna undviker nya element i
naturen och att de sprids över ett större område
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Stor påverkan på
kärnområde eller flyttled av riksintresse,
eller stor påverkan på
samebyns möjlighet
att passera och nyttja
för samebyn viktiga
marker
Måttlig påverkan på
kärnområde eller
flyttled av riksintresse, eller måttlig
påverkan på samebyns möjlighet att
passera och nyttja
för samebyn viktiga
marker
Påverkan bedöms så
omfattande att den
har effekter på fundamentala delar av
samebyns årscykel
Påverkan bedöms
orsaka betydande
effekter för någon av
samebyns betesgrupper
när det finns vägar.
Bedömningen är att eventuella renar som passerar förbi området kommer att undvika det i viss
mån under den tid då vindkraftverken uppförs.
Ökad mänsklig närvaro under den tiden innebär
en påverkan på renens betesro.
Under driftskedet bedöms renens undvikande
av området däremot bli mindre. Den mänskliga
närvaron i området kommer att vara liten och de
renar som rör sig förbi området bör kunna finna
betesro även om vindkraftverken är i drift även
om passagen sker längre i från Hornberget.
Det kommer inte att vara möjligt att använda
helikopter i eller nära vindkraftanläggningen
vilket kan försvåra möjligheten att samla renarna.
Det är okänt om och i så fall i vilken utsträckning som helikopter används idag för samlingar i
närområdet.
Skadelindrande åtgärder
Följande åtgärder kan begränsa påverkan på rennäringen:
• Om behov uppstår kommer ett renstängsel
nordost om Hornberget anläggas för att hindra renarna att gå nedan lappmarksgränsen.
• De ytor som används vid byggnation av vindkraftanläggningen men inte under drifttiden,
kommer att återställas och en typ av gräs som
renarna kan nyttja för bete kommer att sås in.
• Då passagen förbi Hornberget kan komma
att ta längre tid än tidigare kommer FB
Byggkonsult att erbjuda Malå sameby ersättning i form av ekonomiska medel till en ny
hage som kan användas för att samla renarna
för natten vid passage förbi Hornberget.
Små
konsekvenser
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Liten påverkan på
samebyns möjlighet
att passera och nyttja
för samebyn viktiga
marker
Obetydlig påverkan
på samebyns möjlighet att passera och
nyttja marker
Förbättrade förutsättningar för samebyns
möjlighet att passera
och nyttja marker
Figur 8.9 Bedömningsgrunder för rennäringen. Bedömningen är att konsekvenserna av anläggningen vid Hornberget blir
små.
41
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.11 Konsekvenser för
rennäringen
• Vid nyplanteringar kommer contortatall att
undvikas, eftersom sådana planteringar är
svåra att passera för både renar och människor.
• Elledningarna inom anläggningen kommer
att vara nedgrävda, inte luftburna.
• I god tid innan anläggningsarbetena påbörjas
kommer FB Byggkonsult att ta kontakt med
samebyn och informera om tidplanen för
arbetena.
Bedömning
Utredningsområdet vid Hornberget är inte
utpekat som ett område av särskild betydelse
för rennäringen även om det nyttjas för bete av
enstaka fritt strövande renar eller grupper av
renar. Området berörs inte av något utpekande av
riksintresse för rennäringen.
Bedömningen är att renarna inte kommer att
passera förbi på ett längre avstånd från Hornberget än i dagsläget på grund av att ytterligare
vindkraftverk uppförs.
Det kommer att vara möjligt för samebyn
att passera och nyttja området på höjderna vid
Hornberget i det fall detta skulle bli aktuellt.
Därför får påverkan på rennäringen till följd av
den här vindkraftanläggningen betrakas som liten
under drifttiden. Av dessa skäl bedöms konsekvenserna för rennäringen av detta projekt som
små.
Projektet bedöms inte heller medverka till att
märkbara kumulativa effekter uppstår inom
samebyn.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i konsekvensbedömningen är måttlig.
42
Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud.
Dels ett ljud från vindkraftverkets maskinhus,
dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid
rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet påminner om ljudet som uppstår i
vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken
har det aerodynamiska ljudet en väsande karaktär, ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare
blir ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst
vid tämligen låga vindhastigheter. Ju starkare det
blåser desto mer maskeras ljudet, d.v.s. naturliga
ljudkällor tar över och gör det svårt att uppfatta
ljudet från vindkraftverken.
Ljud från vindkraftverk bör inte innehålla rena
toner. Dessa upplevs mer störande än annat buller
och är lättare att uppfatta i kombination med
annat ljud vilket innebär att ljudet inte så lätt
maskeras av det naturliga vindbruset.
Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 dB(A). I marknivån ligger
ljudnivån från maskinhuset på ca 55 dB(A) vilket
innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift.
Från tidigt 1990-tal och framåt har ljudnivåerna
från vindkraftverkens maskinhus successivt minskat och är idag ett mindre problem. Det har även
gjorts stora framsteg i att minska det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk.
Ljudnivåerna från vindkraftverk vid byggnader
som används för permanent boende eller varaktigt fritidsboende är bland annat beroende av
avstånd mellan vindkraftverken och dessa byggnader, områdets topografi och andra, i området,
förekommande ljud. Detta innebär att bullerstörning från vindkraftverk ofta går att planera bort.
FB Byggkonsult har utfört ljudberäkningar för
Hornberget vindkraftanläggning enligt gällande
svenska rekommendationer utfärdade av Naturvårdsverket. Ljudberäkningarna inkluderar både
befintliga och planerade vindkraftverk. Beräkningarna bygger på antagandet att de nya vindkraftverken är av typen Vestas V90 2000, med en
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
totalhöjd på 150 m används. Beräkningarna är
gjorda med den metod som beskrivits i Naturvårdsverkets rapport ”Ljud från vindkraftverk”
(Naturvårdsverket 2001).
Beräkningen utgår från en möjlig placering av
vindkraftverken enligt bilaga 20. Modellen utgår
från att vinden blåser från vindkraftverken mot
ljudmottagarna, d.v.s. medvindsfall. I verkligheten
absorberar både växtlighet och klimatförhållanden ljudet samtidigt som skogen i sig avger ljud
som kan överrösta vindkraftanläggningen. Vid
beräkningen tas ingen hänsyn till befintlig ljudabsorberande vegetation eller byggnader, vilket ger
ett s.k. ”värsta scenario”.
Resultaten av ljudutbredningen i en särskild
rapport, se bilaga 20. Minsta avstånd mellan
byggnad och vindkraftverk är 881 m. Byggnaden
i fråga är ett hus i Ullusdal (markerat med X på
karta i rapporten). Resultaten av analysen visar att
det inte vid någon fastighet kommer att uppstå
ljud som överskrider det riktvärde som gäller
vid bostäder nattetid, 40 dB(A). Den högsta
beräknade ljudnivån (39,8 dB) uppstår vid ovan
nämnda hus i Ullusdal.
En kartbild över ljudutbredningen visas även för
nollalternativet (med enbart befintliga vindkraftverk), se bilaga 19.
Slutsatserna i beräkningsrapporten för buller
visar också på att inga konsekvenser kommer att
uppstå på grund av lågfrekvent ljud, infraljud eller
vibrationer.
Skadelindrande åtgärder
Följande åtgärd är av relevans för att reducera
hälsoeffekter av den planerade vindkraftanläggningen:
• Alla nya vindkraftverk kommer att byggas
längre bort från Aspliden än de befintliga
verken för att begränsa ljudutbredningen.
Små
konsekvenser
Boendekvalitén
Riktvärden överskrids Riktvärden överskrids
påverkas utan att
och kan inte åtgärdas men kan åtgärdas
riktvärden överskrids
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Obetydlig påverkan
på boendekvalitén
Förbättrade förutsättningar för god hälsa
och god boendemiljö
Figur 8.10 Bedömningsgrunder för ljudutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga.
43
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.12 Konsekvenser genom
ljudutbredning
Bedömning
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Bedömningen är att konsekvenserna genom ljudutbredning är obetydliga. De beräkningar som
genomförts visar att ljudutbredningen till följd av
vindkraftanläggningen för samtliga närliggande
fastigheter kommer att ligga under gällande
riktvärde för bostadsfastigheter (Naturvårdsverket
2001).
44
Skuggor
Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa
omständigheter kasta rörliga skuggor som kan
upplevas som störande om man befinner sig
på verkets skuggsida. Skuggeffekten avtar med
avståndet från vindkraftverket och redan vid
600-1000 m avstånd blir skuggorna diffusa och
svårare att uppfatta. Rotorbladen täcker då endast
en liten del av solskivan.
Boverkets vindkraftshandbok anger att det inte
finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från
vindkraftverk, men att det genom praxis arbetats
fram en rekommendation. Den innebär att den
teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att
den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta
timmar per år och 30 minuter om dagen (Boverket, 2009). Med störningskänsliga platser avses
bostads- och fritidshus med tillhörande tomter.
FB Byggkonsult har utfört skuggberäkningar för
Hornberget vindkraftanläggning enligt gällande
svenska rekommendationer. Skuggberäkningarna
har utförts med antagandet att vindkraftverken
har en totalhöjd om 150 m och en rotordiameter
om 90 m. Beräkningarna avser skuggeffekterna
vid byggnader på en höjd av 1 meter över mark
och är gjorda med antagande att det finns fönster utmed alla väggarna runt byggnaden. Vidare
är antagandena att himlen är molnfri årets alla
dagar och att inga träd skyddar byggnaderna från
vindkraftverkens skuggor. Sammantaget innebär ovanstående att analysen beskriver ett värsta
scenario.
Resultaten redovisas i en särskild rapport, se
bilaga 21. Beräkningarna visar att ingen byggnad
riskerar att utsättas för skuggor över 30 timmar
per år eller över 30 minuter om dagen. Inga bostadshus i Aspliden ligger i riskzonen att drabbas
av effekter från skuggutbredning.
Reflexer
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Reflexer är en till skuggor nära relaterad aspekt
som hittills belysts i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft. I praktiken har det visat sig
att flera faktorer gemensamt medverkar till att
begränsa fenomenet:
• Ett vindkraftverk har en halvmatt yta som
inte reflekterar ljus lika väl som t.ex. glas eller
polerad fordonslack.
• Eftersom turbinen har en konvex yta sprids
reflexerna divergent, inte i en samlad reflex.
• Variationen i vindriktning inom en vindkraftpark gör att en betraktare aldrig ser samtidiga
reflexer från flera vindkraftverk.
• Det är dessutom ovanligt att både väderförhållanden och solens position sammanfaller på det sätt som krävs för att reflexer ska
uppstå.
I Sverige är det av dessa skäl inte längre praxis att
bedöma konsekvenser av solreflexer i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftverk.
Skadelindrande åtgärder
• Alla nya vindkraftverk kommer att byggas
längre bort från Aspliden än de befintliga
verken.
Bedömning
Bedömningen är att konsekvenserna genom
skuggor och reflexer är obetydliga. De beräkningar som genomförts har visat att inga bostadsfastigheter kan komma att utsättas för skuggor som
överstiger de riktlinjer som finns. Reflexer inte är
något problem vid vindkraftanläggningar.
Säkerhet i bedömningen
Bedömningen av konsekvenser genom skuggor
och reflexer baseras på noggranna beräkningar
och kan därmed göras med stor säkerhet.
Säkerhet i bedömningen
Beräkningsmodellen är väl beprövad och testad
varför säkerheten i bedömningen får anses som
stor.
Små
konsekvenser
Boendekvalitén
Riktvärden överskrids Riktvärden överskrids
påverkas utan att
och kan inte åtgärdas men kan åtgärdas
riktvärden överskrids
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Obetydlig påverkan
på boendekvalitén
Förbättrade förutsättningar för god hälsa
och god boendemiljö
Figur 8.11 Bedömningsgrunder för skuggutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga
45
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.13 Konsekvenser genom
skuggor och reflexer
8.14 Konsekvenser genom
elektromagnetiska fält
Bedömning
Elektromagnetiska fält är en kombination av
elektriska och magnetiska fält och skapas när
elektricitet alstras, transporteras och förbrukas.
Magnetfälten försvagas snabbt med ökande
avstånd och avskärmas eller försvagas av ledande
föremål som träd och byggnader. Vi utsätts i vår
vardag både utomhus och inomhus för elektromagnetiska fält. Utomhus från luftledningar,
kablar, transformatorstationer och transporter
med bil och tåg, inomhus från hushållsmaskiner,
datorer, TV o.s.v.
Elektromagnetiska fält som medför exponering över gränsvärden är mycket ovanliga och
förekommer endast på arbetsplatser där man
använder mycket höga strömmar eller spänningar,
t.ex. stora elektriska smält- och härdugnar, större
svetsutrustningar, mikrovågsutrustning för torkning och smältning.
En kraftledning på 36 kV, vilket är den största
som skulle kunna vara aktuell på Hornberget, ger
ett magnetfält med en styrka långt under riktvärdet, även precis under ledningen. Konsekvenserna
bedöms vara obetydliga då riktvärdet 100 µT
aldrig överskrids.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i denna bedömning får anses god då
starka magnetfält aldrig uppstår kring ledningar
av aktuell storlek.
Riktvärden
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Det finns inga, för allmänheten, officiella gränsvärden för magnetfält i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsen
och Strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden.
EU-kommissionen har antagit rekommendationer
för en begränsning av befolkningens exponering för
elektriska och magnetiska fält. Gränsvärdet är satt
till 100 µT.
Under en 50-60 kV kraftledning är värdet på
magnetfältet 3,1 µT. Magnetfält avtar snabbt med
avståndet från källan. För en 70 kV-ledning, vid ett
avstånd på 150 m, beräknas det magnetiska kraftfältet vara 0,01 µT.
Svenska Kraftnäts egen policy anger att magnetfältet ska vara under 0,4 µT vid byggnader där
människor varaktigt vistas (t.ex. bostäder och
arbetsplatser).
Figur 8.12 Det magnetiska kraftfältet på olika avstånd
från större kraftledningar.
Stora
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Riktvärdet 100 µT
Riktvärdet 100 µT
Riktvärdet 100 µT
överskrids vid fritidsöverskrids vid permaöverskrids inom vindboende eller fritidsannentboende
kraftparken
läggning
Obetydliga
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Riktvärdet 100 µT
överskrids ej
Elektromagnetiska
strålningen minskar
inom eller kring vindkraftanläggningen
Figur 8.13 Bedömningsgrunder för elektromagnetiska fält. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga.
46
Under byggtiden kommer störningar att uppstå
temporärt vid bland annat borrning, sprängning,
schaktning, lastning och transporter. Exempel
på störningar är oönskat ljud, damm, vibrationer,
trafikstörningar och grumling.
De störningar som i första hand kommer att bli
märkbara för de boende i omgivningarna härrör
från transporterna. Under byggskedet kommer
det att krävas transporter av en mängd olika slag:
• transporter av material till vägar, uppställningsplatser och fundament,
• transporter av anläggningsmaskiner m.m.
• transporter av vindkraftverken som levereras
i många delar samt till dem hörande utrustning,
• transporter av personal.
En del av den förväntade störningen kommer,
som framgår ovan, att utgöras av oönskat ljud
från anläggningsverksamheten. De riktvärden för
buller som Naturvårdsverket antagit kommer att
vara vägledande vid hantering av sådan störning
(Naturvårdsverket, 2004).
Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och
ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa
sprängningsarbeten för att kunna bereda plats
för väg. Det material som i så fall uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna
anläggningsarbetet.
Under byggtiden kan oljor och andra kemikalier
komma att förvaras inom vindkraftanläggningen.
• Uppstår besvärande problem med damning
i samband med transporterna på vägarna i
området kommer vägarna att vattenbegjutas i
syfte att binda dammet.
• Kraftigare störningar såsom från bergsprängningar kommer inte att utföras mellan
klockan 19.00 och 07.00.
• Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under
byggskedet kommer att ske på där för avsedd
plats och inom inhägnad enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
• För att ha möjlighet att begränsa konsekvenserna för dem som jagar inom området kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag
innan anläggningsarbetet startar.
• I god tid innan anläggningsarbetet startar
kommer FB Byggkonsult att informera närboende samt lämna uppgifter om var det går
att vända sig med synpunkter under arbetets
gång.
Bedömning
Med utgångspunkt från de bedömningsgrunder som redovisas nedan görs bedömningen att
konsekvenserna till följd av byggskedet blir små.
Anläggningsarbete och transporter kommer att
vara begränsade, både i tid och rum.
Säkerhet i bedömningen
Bedömningen av konsekvenser till följd av byggskedet görs med stor säkerhet.
Skadelindrande åtgärder
Följande åtgärder kan begränsa påverkan under
byggskedet:
• Anläggningen kommer att byggas med bästa
tillgängliga teknik med strävan att minimera
omfattningen av störande buller från byggverksamheten.
Stora konsekvenser
Måttliga konsekvenser
Små konsekvenser
Obetydliga konsekvenser
Långvariga (> år) och
omfattande störningar av
känsliga miljöer
Långvariga (> år) och
måttliga störningar eller
kortvariga (månader) och
omfattande störningar av
känsliga miljöer
Kortvariga (månader) och
mindre störningar av känsliga miljöer
Kortvariga (månader) och
mindre störningar av övriga
miljöer
Figur 8.14 Bedömningsgrunder för analysen av konsekvenser till följd av byggskedet. Bedömningen är att konsekvenserna
blir små
47
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
8.15 Konsekvenser under
byggskedet
8.16 Säkerhet
Risk är ett sätt att beskriva sannolikheten för
att något oönskat ska inträffa multiplicerat med
konsekvensen av det inträffade.
Riskerna kan delas in i olycksrisker för människor och andra risker, t.ex. att miljön tar skada.
Olycksriskerna för människor kan delas in i två
kategorier, risker för personolyckor relaterade till
anläggning och drift (egentligen olyckor av karaktären arbetsplatsolyckor under anläggningens
hela livslängd) och olycksrisker för utomstående.
Av de olyckor som registrerats i samband
med vindkraft dominerar olyckor relaterade till
anläggning och drift. Dessa risker är lättare att
kvantifiera. Olycksrisker för utomstående är
mycket färre och mer svårberäknade.
I figur 8.16 redogörs översiktligt för tänkbara
oönskade händelser knutna till den planerade
vindkraftanläggningen samt åtgärder som kommer att vidtas för att minimera dessa risker.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift
De typer av personolyckor (arbetsplatsolyckor)
som sker i samband med anläggning och drift av
vindkraft består främst av fall från höga höjder,
klämskador och fastklämning samt olyckor i samband med transporter.
Olycksriskerna för vindkraft kan beräknas översiktligt baserat på registrerade olyckor i samband
med vindkraftproduktionen i världen. Fram till
och med mars 2009 har det skett 622 vindkraftrelaterade olyckor vilket bland annat inneburit
55 dödsfall (Caithness Windfarm Information
Forum, 2009). Olycksfrekvensen under åren
2004-2008 har varit ca 68 olyckor per år varav 4-5 dödsfall. Med några få undantag är det
personer som arbetat med byggnation, reparation,
drift eller underhåll av vindkraftanläggningarna
som drabbats. Så vitt känt har ingen olycka med
personskador för utomstående förekommit vid
Sveriges över 1 100 vindkraftverk.
År 2008 producerade vindkraften i världen 260
TWh (WWEA, 2009). Relaterar man olycksstatistiken 2008 (99 olyckor varav 4 dödsfall) till
produktionen innebär det en frekvens på ca 0,4
olyckor eller 0,03 dödsfall per producerad TWh.
Räknat på anläggningen vid Hornberget med
en beräknad årsproduktion om ca 24 GWh skulle
det teoretiskt innebära 0,28 förväntade olyckor
under hela anläggning ens livslängd. Det finns
dock skäl att anta att olycksrisken kommer att
48
vara betydligt lägre för den nu planerade vindkraftanläggningen, eftersom huvuddelen av de
registrerade olyckorna berört äldre, små vindkraftverk, medan de större vindkraftverken visat
sig betydligt säkrare.
Olycksrisker för utomstående
Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för iskast.
När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns
risk att det lossnar och faller ned.
Nedisning förekommer främst i kallt klimat och
ofta på högre höjder. Förutsättningar för nedisning uppstår när det är fuktigt och kallt, d.v.s. när
det är underkylt regn, underkyld dimma eller vid
snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast
isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Den
tid då is kan bildas på vingarna är under senhöst
och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det är både
blött och kallt.
Antalet isbildningsdagar i större delen av Sverige är så få som 2–7 per år (Finnish Meteorological Institute, 2008). Dessa dagar är det också som
minst lockande att befinna sig i skogen. Eventuella iskast från vindkraftverk har således störst
sannolikhet att inträffa vid det som av människan
upplevs som riktigt dåligt väder.
Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och
slungats iväg. I en holländsk studie (Braam and
Rademakers, 2004) har man beräknat sannolikheten för att ett vindkraftverk oavsett aggregatstorlek ska tappa någon bladdel. Beräkningen är
baserad på dansk och tysk statistik. Beräkningen
anger att det är 92 procent sannolikhet att 1 av
4 000 vindkraftverk under ett års tid ska tappa
någon bladdel. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till
500 m (Boverket, 2009).
Risken att någon människa eller djur ska träffas av ett blad från ett vindkraftverk är däremot
mycket mindre. Denna är jämförbar med risken att en människa skadas när ett träd faller i
skogen. Även när det gäller risken för nedfallande
delar från vindkraftverken är risken dessutom
som störst de dagar då det är som mest ogästvänligt, d.v.s. vid dagar med mycket hård vind.
Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att utredningsområdet för vindkraft vid
Hornberget har en låg besöksfrekvens. De som
framför allt vistas där är skogsägare och skogliga
entreprenörer, jägare samt vindkraftanläggningens servicepersonal.
Sannolikhet
byggande
Sannolikhet
drift
Konsekvens
Åtgärder för att minimera risk
Arbetsplatsolycka
Liten
Obetydlig
Stor
Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive säkerhetsrutiner och första hjälpen-utrustning), tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning, tvåmanshissar i vindkraftverken
Olycka i
samband med
transporter
Liten
Obetydlig
Stor
Erforderlig förberedande utbildning (inklusive säkerhetsrutiner och första hjälpen-utrustning)
Höghöjdsräddning
Måttlig
Liten
Liten
Tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning,
tvåmanshissar i vindkraftverken och nedfirningsutrustning från maskinhuset (på utsidan av vindkraftverket)
Iskast
Obetydlig
Liten
Liten
Skyltar som varnar för nedfallande snö och is sätts upp
i anslutning till vindkraftanläggningen
Helt eller del
av rotorblad
lossnar
Obetydlig
Liten
Liten
Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med
fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade aerodynamiska egenskaper
Kollaps av
konstruktion
Obetydlig
Obetydlig
Stor
Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med
fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade aerodynamiska egenskaper,
mycket kraftig vind respektive förhöjd temperatur
Blixtnedslag
Liten
Måttlig
Obetydlig
Åskledare finns på vindkraftverken, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd temperatur
eller överslag i elsystemet
Hårda vindar
Liten
Måttlig
Obetydlig
Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket
kraftig vind
Isstorm
(mycket kraftig
nedisning)
Obetydlig
Liten
Stor
Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket
kraftig vind
Stor
Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive säkerhetsrutiner och saneringsutrustning), vindkraftanläggningen kontrolleras och servas
med fastlagda intervaller, endast miljöklassificerade oljor används, vindkraftverkens rotorhus är konstruerade
för att fånga upp eventuellt läckage, eventuell lagring
av oljeprodukter i för det utformat och låst utrymme vid
servicebyggnaden
Oljeläckage
Liten
Obetydlig
Brand i generator
Obetydlig
Liten
Liten
Konstruktionen är sådan att branden normalt begränsas till generatorhuset, vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk
avstängning av vindkraftverken vid förhöjd temperatur, ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken,
åskledare
Skogsbrand
Liten
Liten
Måttlig
Ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken
Sabotage
Obetydlig
Obetydlig
Måttlig
Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med
fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd temperatur eller kortslutning
Stor
Vindkraftverken är försedda med hinderbelysning och
överskrider inte flygplatsernas tillåtna sektorshöjder,
vindkraftanläggningen (inkl. hinderbelysningen) kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, koordinaterna för vindkraftverken kommer i god tid att rapporteras
till ambulanshelikoptern, vindkraftverken är placerade i
grupp vilket ökar synbarheten
Kollision med
luftfartyg
Obetydlig
Obetydlig
Figur 8.15 Oönskade händelser som skulle kunna inträffa vid vindkraftanläggningen vid Hornberget. Sannolikheten att dessa
ska inträffa under byggande eller drift av vindkraftanläggningen samt konsekvenserna har bedömts enligt skalan obetydlig liten - måttlig - stor och åtgärder som kommer att vidtas för att minimera riskerna redovisas.
49
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Oönskad
händelse
Övriga risker
I vindkraftverk finns mindre mängder av t.ex.
hydraul- eller smörjolja, som kan läcka. Oljorna
som FB Byggkonsult använder sig av är miljöklassificerade och vindkraftverkens rotorhus
konstruerade för att fånga upp eventuellt läckage
så att oljan senare kan omhändertas av personal.
Det finns även en risk att det uppstår brand i
en generator. Skulle det inträffa är konstruktionen sådan att denna normalt ska begränsas till
generatorhuset.
Vindkraftverken, som är höga och har god
ledningsförmåga, är utsatta för blixtnedslag under
åskväder. För att skydda vindkraftverken mot
blixten, som t.ex. skulle kunna orsaka brand eller
kollaps av konstruktionen, är de försedda med
åskledare.
8 BEDÖMDA KONSEKVENSER
Åtgärder som begränsar riskerna
• Arbete ska ske med erforderlig förberedande
utbildning och skyddsutrustning.
• Vindkraftverken kommer endast att beträdas
av behörig personal.
• Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bl.a.
begränsa driftstörningar och därmed även
risker.
• Vindkraftverken kommer att vara försedda
med ett styrsystem som automatiskt stänger
av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca
25 m/s, för att inte utsättas för alltför stora
påfrestningar.
• Vindkraftverkens styrsystem kommer också
att känna av om de aerodynamiska egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse och vindkraftverket stoppas.
• Vindkraftverkens styrsystem omfattar också
övervakning så att vindkraftverken stannar
vid för hög temperatur, något som minskar de
risker som annars kan följa av en brand.
• Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket
utan all sådan eventuell lagring sker externt i
ett låst utrymme vid servicebyggnaden.
• Varningsskyltar kommer att sättas upp kring
vindkraftverken. Hur skyltningen utförs ska
godkännas av tillsyndmyndigheten.
• Utrustning för höghöjdsräddning kommer att
finnas vid varje vindkraftverk.
• Utrustning finns i maskinhuset för nedfirning
50
på utsidan av vindkraftverket.
• Brandsläckare finns inne i vindkraftverken,
både uppe och nere.
• Åskledare finns på vindkraftverken.
• Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från
driftcentralen hos energibolaget.
Bedömning
Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det
osannolika ändå inträffar, kan vara stora.
En utgångspunkt för bedömningen bör vara att
denna vindkraftanläggning planeras i ett område
med få besökare i jämförelse med vad som kan
vara fallet för andra anläggningar i Sverige.
När det gäller nedisning och risken för olyckor
över huvud taget kommer vindkraftverken att
ha en mycket hög teknisk standard. Risken för
olyckor blir därför mycket låg och riskerna uppträder dessutom främst när det är, för människan,
mycket dåligt väder. Med de skyddsåtgärder som
kommer att vidtas bedöms kvarvarande risker av
vindkraftanläggningen vara mycket små.
Säkerhet i bedömningen
Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas
som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik
i samband med vindkraft är bristfälligt, framför
allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta
beror dock till stor del på att det förekommer så
få olyckor.
9 Uppföljning
9 UPPFÖLJNING
FB Byggkonsult kommer vid ett tillstånd att upprätta ett kontrollprogram. Programmet kommer
att sammanfatta de villkor som enligt tillståndet
kommer att reglera verksamheten. Kontrollprogrammet kommer också att redovisa hur tillämpningen av villkoren ska ske. Ytterligare kontroller
genomförs vid behov.
51
Referenser
Skriftliga källor
Boverket, 2009. Vindkraftshandboken - planering och prövning av vindkraftverk på land och i
kustnära vattenområden. Boverket.
SGU:s brunnsregister, april 2010. http://www.
sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar/
brunns_arkiv.htm. Om brunnsförekomster vid
Hornberget.
Personliga kontakter
Braam and Rademakers, 2004. Guidelines on
the environmental risk of wind turbines in the
Netherlands. ECN-RX--04-013; February, 2004;
6 p.
Jacobsson, Brith-Lis. Miljöskyddshandläggare
Lst Västerbotten. Kontakt 100413 angående vattentäkter och vattenskyddsområden vid Hornberget.
Caithness Windfarm Information Forum, 2009.
www.caithnesswindfarms.co.uk Energimyndigheten, 2008. Rapport 2008:17.
Nilsson, P-O. Kungsörnsgruppen i Västerbotten.
Kontakt 101121 angående evetuell förekomst av
kungsörn i området runt utredningsområdet.
Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red.) 2002. Sveriges
Nationalatlas SNA. Växter och djur. Sveriges
Nationalatlas förlag.
Lindqvist, Anders. Jaktledare Hornberget Västra.
Kontakt 100420 angående jakten vid Hornberget.
Naturskyddsföreningen, 2010a. Vårt gröna guld Biologisk mångfald: en grundförutsättning för att
nå klimatmålen och bekämpa fattigdomen
Naturskyddsföreningen, 2010b. Räkna med
ekosystemtjänster - Underlag för att integrera
miljövärden i den kommunala beslutsprocessen
Naturvårdsverket, 2001. Naturvårdsverkets rapport ”Ljud från vindkraftverk”.
Naturvårdsverket, 2004. Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15
Nordiska Ministerrådet. Naturgeografisk indelning av Norden, 1977:34.
Regeringen, 2009. Höjt mål och vidareutveckling
av elcertifikatsystemet. Prop. 2009/10:133
The World Resources Institute, The World Business Council for Sustainable Development and
The Meridian Institute, 2008. The Corporate
Ecosystem Services Review: Guidlines for Identifying Business Risks & Opportunities Arising
from Ecosystem Change
WWEA, 2009. World Wind Energy Report
2008. World Wind Energy Association.
REFERENSER
Millennium Ecosystem Assessment: www.
maweb.org
Internetsidor
Finnish Meteorological Institute, 2008. WECOprojektet. www.fmi.fi
52
Saedén, Leena. Miljöskyddshandläggare Lst Västerbotten. Kontakt 100415 angående förorenad
mark vid Hornberget.
Stenberg, Leif. Jaktledare Hornberget Norra.
Kontakt 100420 angående jakten vid Hornberget.
Viklund, Jerry. Jaktledare Hornberget Södra.
Kontakt 100420 angående jakten vid Hornberget.
Bilagor
Innehåll
Typ av bilaga
1
Samrådsredogörelse
Rapport
2
Yttranden och minnesanteckningar
Rapport
3
Lokalisering. Översikt
Karta
4
Placering av mätmast
Karta
5
Områden som undantas från exploatering
Karta
6
Uppställningsplats för kranar, mötesplats för vägar Ritning
7
Vägprofil
Ritning
8
Omgivande riksintressen och nationella bevarandevärden
Karta
9
Naturvärden vid Hornberget
Karta
10
Kulturmiljövärden vid Hornberget
Karta
11
Mineralintressen vid Hornberget
Karta
12
Befolkning i närliggande byar
Karta
13
Malå samebys betesmarker från fjäll till kust
Karta
14
Rennäringens förutsättningar vid Hornberget
Karta
15
Motstående intressen inom Malå samebys marker
Karta
16
Fotomontage
Bilder
17
Punkter för fotomontage
Karta
18
Synbarhetsanalys
Rapport
19
Ljudberäkningar
Rapport
20
Skuggberäkningar
Rapport
BILAGOR
Bilaga nr
53
54
BILAGOR