Transcript Seghet

Vad vill man ha av ett material?
Tillgänglighet
Du som konstruktör
Värmetålighet
Seghet
Slitstyrka
Korrosionsbeständighet
Elektrisk ledning Elektrisk isolering
Färg
Elasticitet
Detaljtillverkaren
Formstabilitet
Isotropi
Härdbart /
Värmebehandlingsbart
Svetsbarhet
Producerbarhet Finkornig mikrostruktur
Materialtillverkaren
Isotropi
Hållfasthet
Genomsläpplighet Värmeledning
Formbarhet Bearbetbarhet
Slipbarhet
Hårdhet
Renhet
Hårdhet och seghet
* Hårdhet och seghet är de vanligaste ”mätbara” egenskaperna hos ett metalliskt material,
såsom stål. Dessa två egenskaper, samt elasticitet, beskriver hur ett material deformeras.
Hårdhet:
Seghet:
• Är ett materials motstånd mot
plasticering, dvs. en formförändring
som kvarstår efter avlastning.
• Är direkt relaterad till ”hållfasthet”.
• Är direkt relaterad till motstånd mot
abrasiv nötning.
• Mäts typiskt i Vickers, Rockwell,
Brinell, Knoop etc…
• Är ett materials motstånd mot spricktillväxt
(”brottseghet”).
• Är generellt hög för mjuka material och låg för
hårda material.
• Bestäms för hårda material av det största
felet i den belastade komponenten, ett fel som
ger en spänningskoncentration, som ger en
sprickinitiering. Typiska fel är mikrostrukturella
felaktigheter, inneslutningar, oxider, för stora
karbider, men också ojämnheter (t.ex.
sliprepor) på komponentens yta.
• Mäts typiskt i K1c (brottseghet), eller
slagseghet.
Elasticitet:
• Är ett materials motstånd mot en
formförändring som återgår efter
avlastning (jfr fjädrar).
• Mäts typiskt i Elasticitetsmodul (Emodul, Young’s modulus).
Seghet – några typiska värden
Seghet
~K1c
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
t
l
r
)
s
l
g
)
nt etal rani
12 stå 13)
pa 25)
0)
in G la
4
a
3
p
3
n
H
1
t
0
6
s
m
o
G
g
m
2
l
it
K
l(
di
ia
läg
ne (SIS stf r stå ana S P in d Hård
e
o
b
c
n
Ro tygs l (V ål (A tall
D(In djär
V
t
å
s
k
i
g
t
s
P
r
r
n
in
ve gss abb Enk
Bo
er
t
y
g
ig rkt
sn
le
nl
er
e
er
a
v
v
p
l
V at
u
Su
er at p
g
r
gle e ge
ö
l
H ög
H
Is
Hårdhet – några typiska värden
3000
Hårdhet
~vickers
2000
1000
0
)
l
r
it
ll
)
m
M
tå
3)
nt
4)
ta
ng
pa
an
iu
5)
s
12
P
1
a
r
e
p
n
2
s
3
ni
i
i
0
G
6
(H
m
1
m
itt
g
3
d
m
l
l
a
r
Ko
d
i
g
0
a
f
S
r
u
ä
2
tå
d
ne
st
SI
an
Al
el
Hå
ss
co rn (
(V
SP
-b
ll in
Ro
g
l
a
I( n
A
y
D
t
ä
(
t
å
is
dj
g
rk
st
ål
PV
kr
st
ve
ri n B on
gs
n
e
b
t
y
E
t
ab
li g
rk
leg
an t ve
Sn
er
p
V
a
Su
er
eg
l
g
Hö
Gl
as
Is
(v
id
0C
)
Hårdhet vs seghet
3000
•
2000
1000
•
0
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
s
)
it
l
ll
t
g
ar 5)
)
12 stå 13)
4)
an et a ran nin G la
pp
2
30
H
13
G
Ko el 6 IS tfrit t ål ( adis P 20 diam rdm
gg
ä
l
t
n
å
S
n
H
be
co n ( Ros gss (V a l (AS all in
Dy
(In d jär
kt st ål st å ris t
g
PV
n
er
b nk
in
o
s
r
v
b
g
B
t
a
E
ge
ig rkt y rs n
rle
nl
e
pe
Va at v e ulv
Su
p
r
ge r at
gle ge
Hö ögle
H
•
Is
Det visar sig att naturen har sett
till att de viktiga egenskaperna
hårdhet och seghet ”arbetar emot
varandra”.
Det visar sig också att de
vanligaste materialen (stål) ligger
i ”mitten” som en av de bästa
kompromisserna.
Bland stål är PM-snabbstål det
som har högst legeringshalt,
vilket ger högst hårdhet,
hållfasthet och nötningsmotstånd.