Transcript Fri konkurrens och musikskolecheck - KMH-DiVA

Examensarbete 15 hp
Ht 2013
Musiklärarexamen
Institutionen för musik, pedagogik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan
Handledare: Ralf Sandberg
Lovisa Engdahl Nilsson
Ylva Karlström
Fri konkurrens och
musikskolecheck
Vad händer med den kommunala musikskolan när den
konkurrensutsätts och finansieras via musikskolecheck?
2
Abstract The purpose of the study was to illustrate and compare the changes taking place in municipal music school activities when these were exposed to competition and financing via voucher systems. The investigation was limeted to Nacka and Österåker, the municipalities where the system has been used the longest. We examined, through interviews with city officials and music school managers – plus a questionnaire study among music masters – the factors that had led to changes in the activities and how people reacted to these changes, as well as how the various parties appraised the future of the music school. The results of the survey showed that the changes in the activities were due to the design of the voucher system and the municipality's control. Nacka and Österåker had created different voucher systems that led to different consequences for the activities. Österåker’s system was more generous to the customer than the Nacka system. Meanwhile Österåker chose to a greater extent to control the activities of the music school in order to achieve a certain degree of fairness between the parties. A positive result of the opening to competition was, according to the informants, that customers did not have to queue up for activities. On the other hand, the consequence of no queuing was that it has become harder for many teachers fill up their posts with pupils. The continuous process of recruiting new pupils and the feeling of responsibility for filling up their own posts caused stress among the teachers. On a competitive market, the need for marketing is increasing and we saw a risk that the breadth of musical instruments and genres will decrease if the customer does not receive sufficient information about the offerings of the local music school. The teachers and three out of four informants wished for the future that the local music school should have the mission to preserve the diversity and breadth regarding genres and musical instruments.
Keywords: municipal music school, school of music and arts, music school voucher, deregulation, customer choice Abstrakt Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna. Österåkers system var generösare för kunden än Nackas system. Samtidigt valde Österåkers kommun att i större utsträckning styra musikskoleverksamheten i strävan efter en form av rättvisa mellan de olika aktörerna. Det informanterna upplevde som positivt med konkurrensutsättningen var att kunderna inte behövde stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön var borta var att många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapade stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi såg en risk att instrument-­‐ och genrebredd minskar om kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskade att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument. Sökord: kommunala musikskolor, kulturskolor, musikskolecheck, musikskolepeng, avreglering, kundval 3
Förord Vi gick på Kungl. Musikhögskolan på 90-­‐talet och som goda studenter borde vi ha gjort vårt examensarbete då. Men, av olika anledningar lades det på is och med tiden blev det ogjorda arbetet som ett litet ok på våra axlar. I våras väcktes idén att skriva arbetet tillsammans och detta är den stora anledningen till att vi nu är i mål. Utan det stöd vi gett varandra och det ansvar vi känt inför varandra hade resan blivit betydligt tyngre. Det har varit slitsamt, men genomförbart! Först och främst vill vi tacka varandra för ett otroligt fint samarbete! Ett lika stort tack vill vi rikta till våra familjer, och framförallt till våra män som under fyra månader fått ta hand om barn och markservice. Vi vill också tacka för pepp och glada tillrop från våra fina kollegor i Nacka musikskola. Sist, men inte minst, vill vi tacka Ralf Sandberg och David Thyrén för värdefull handledning och uppmuntran. Lovisa Engdahl Nilsson & Ylva Karlström Nacka 16/1 2014 4
INNEHÅLL 1. INLEDNING………………………………………………………………………………………7 1.1 BAKGRUND……………………………………………………………………………………………………….7 1.1.a Vägen till avreglering i Nacka och Österåker………………………………………………….7 1.1.b Den kommunala musikskolans uppkomst och utveckling………………………………8 1.1.c Presentation av de båda kommunerna………………………………………………………...10 1.1.d Musikskolecheckens utformning i de båda kommunerna …………………………….12 1.1.e Historik kring avregleringar och kundval…………………….............................................14 1.3 PROBLEMATISERING……………………………………………………………………………………….15 1.3.a Syfte………………………………………………………………………………………………………….16 1.3.b Frågeställningar………………………………………………………………………………………..16 1.4 TIDIGARE FORSKNING…………………………………………………………………………………….16 1.4.a Vårt bidrag till forskningen………………………………………………………………………..18 2. METOD………………………………………………………………………………………….18 2.1 INTERVJU………………………………………………………………………………………………………..18 2.1.a Informanter……………………………………………………………………………………………….19 2.1.b Genomförande…………………………………………………………………………………………...19 2.1.c Analys………………………………………………………………………………………………………..20 2.2 LÄRARENKÄT………………………………………………………………………………………………….20 2.2.a Urval………………………………………………………………………………………………………….20 2.2.b Utformning………………………………………………………………………………………………..20 2.2.c Distribution………………………………………………………………………………………………..21 2.2.d Analys………………………………………………………………………………………………………..21 3. RESULTAT……………………………………………………………………………………..22 3.1 INTERVJUSAMMANFATTNINGAR…………………………………………………………………….22 3.1.a Intervju med Lena Dahlstedt och Susanne Nord…………………………………………..22 3.1.b Intervju med Mats Kiesel……………………………………………………………………………25 3.1.c Intervju med Carl Oscar Törnros…………………………………………………………………30 3.1.d Intervju med Jannes Karlsson……………………………………………………………………..33 3.2 SAMMANFATTNING AV LÄRARENKÄT……………………………………………………………..37 3.3 ANALYS…………………………………………………………………………………………………………...43 4. DISKUSSION…………………………………………………………………………………..46 4.1 RESULTATDISKUSSION……………………………………………………………………………………46 5
4.1.a Konsekvenser för den psykosociala arbetsmiljön………………………………………...47 4.1.b Bevarandet av den musikaliska mångfalden………………………………………………..48 4.2 SLUTSATS………………………………………………………………………………………………………..50 4.3 METODDISKUSSION OCH KRITISK GRANSKNING……………………………………………...51 4.4 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING……………………………………………………………….51 REFERENSER…………………………………………………………………………………….52 BILAGOR…………………………………………………………………………………………...54 6
1. INLEDNING Vi, Lovisa Engdahl Nilsson och Ylva Karlström, är cello-­‐ respektive sångpedagog i Nacka musikskola sedan många år tillbaka. Mycket har hänt med musikskoleverksamheten under dessa år, men det är framför allt efter avregleringen, 2007, då checksystemet infördes och musikskolan konkurrensutsattes som vi upplevt de verkligt stora förändringar i verksamheten, förändringar som också gett konsekvenser för vår arbetssituation. På vår arbetsplats ser de anställda musiklärarnas arbetssituation olika ut beroende av vilka ämnen man undervisar i, vilka områden och skolor man är utplacerad på, om man har uppdrag i grundskolan eller enbart i musikskoleverksamheten och om man har mycket grupp-­‐undervisning eller mest individuell undervisning o s v. Trots dessa skillnader har vi och våra kollegor många gemensamma upplevelser av förändringarna som sker och har skett till följd av avregleringen. Sedan kön försvann har flera av oss fått svårare att rekrytera elever för att fylla tjänsten och behöver därför marknadsföra verksamheten på nya sätt. Ute på skolorna är det många musikskolor och andra fritidsverksamheter som trängs om affischerings-­‐
utrymmet och i vissa fall har rektorerna tröttnat och satt stopp för reklamen. Vikande elevunderlag på en skola kan medföra att man får flytta sin verksamhet till en annan skola där elevrekryteringen fungerar bättre eller förlägga sin verksamhet på fler skolor. Vissa instrumentgrupper drabbas hårdare än andra och på möten och i fikarummet uttrycker kollegor oro för att den musikaliska mångfalden ska utarmas. Samtidigt finns det inom kollegiet en stark vilja och drivkraft att kämpa för vår verksamhet. Vi hoppas och upplever, tillsammans med våra elever, att det fortfarande finns en efterfrågan och ett behov av undervisning inom olika typer av genrer och instrument. Nacka kommun var först ut att avreglera musikskolemarknaden och nu har även Österåkers kommun, Staffanstorp och Täby kommun genomfört samma förändring. Vi skulle vilja titta närmare på hur avregleringen har påverkat den kommunala musikskoleverksamheten i Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. 1.1 Bakgrund 1.1.a Vägen till avreglering i Nacka och Österåker Under 2006 lades grunden för Kulturlyftet i Nacka som bl.a. innebar att barn och ungdomar i Nacka, som ville sjunga eller lära sig spela ett instrument, från hösten 2007 fick tillgång till musikskolecheckar som kunde användas antingen hos Nacka musikskola eller hos någon av de privata aktörer som auktoriserats. Syftet med musikskolecheckarna och konkurrensutsättningen av Nacka musikskola var att minska köerna och att skapa ett större utbud av musikaktiviteter för barn och ungdomar i Nacka kommun.(Nacka kommun, 2006 års verksamhetsberättelse) Innan övergången till musikskolecheck och konkurrensutsättning stod många barn i kö till den kommunala 7
musikskolan i Nacka. Ett år efter förändringen kunde man se att de nya aktörerna hade fått ett par hundra elever var, medan den kommunala musikskolan kunnat bereda plats för ytterligare 200 elever. (DN.se) Även till Österåkers kommunala musikskola var det långa köer och därför följde man i Nackas fotspår och införde från hösten 2011 musikskolepeng och tre privata musikskolor tillkom förutom den kommunala musikskolan. Efter förändringen är köerna borta och antalet elever i musikskoleverksamheten har fördubblats. (Tidningen NU 20120504) 1.1.b Den kommunala musikskolans uppkomst och utveckling Historik Under 1930-­‐talet anställdes de första kommunala musikledarna i Sverige för att leda och utveckla arbetet med de musikaliska verksamheter som fanns inom kommunerna. (Persson, 2001) Detta ledde i sin tur fram till att det efter andra världskriget etablerades kommunala musikskolor runt om i landet, och dessa kom att utgöra en viktig plattform för den frivilliga musikundervisningen som då inte längre behövde konkurrera med andra ämnen i skolan. Syftet var att stödja och utveckla de musikverksamheter som redan fanns i kommunerna, såsom barnkörer och elevorkestrar (Gustafsson, 2000), och att alla barn, oavsett förälders inkomst, skulle få möjlighet att lära sig att spela ett instrument. (Reimers-­‐Wessberg, 1991) Man såg också möjligheten att säkra rekryteringen av musiker till de verksamheter som fanns för vuxna amatörmusiker i kommunerna. (Persson, 2001) Under decennierna som följde efter andra världskriget ökade antalet kommunala musikskolor och på 80-­‐talet fanns det kommunala musikskolor i 282 av landets totalt 284 kommuner. (Gustafsson, 2000) Idag finns det 290 kommuner i Sverige (NE.se) och 283 stycken har en musik-­‐ eller kulturskola. (SMoK, statistik 2012) Nacka och Österåker Nacka kommun var en av de första kommunerna i Sverige som etablerade en kommunal musikskola. 1934 startade man på försök en instrumentalklass i Skuru skola och 1936 bildades, på initiativ av Yngve Härén, Föreningen för instrumentalundervisning vid Nacka skolor. 1939 fanns det vid samtliga av Nackas skolor möjlighet till undervisning i piano, violin och cello. Syftet med verksamheten var bl.a. att rekrytera nya medlemmar till Nacka amatörorkester som grundats några år tidigare. 1947 tog Nacka kommun steget fullt ut och tog över driften av musikskoleverksamheten. (Gustafsson 2000) Av Jannes Karlsson (rektor för Österåkers musikskola) får vi veta att Österåkers Musikskola grundades år 1952. Styrning och mål Det har aldrig funnits några centrala styrdokument för de kommunala musikskolorna. Varje kommun har på egen hand beslutat om den ska införa musikskola och hur den i så fall ska drivas och vilka eventuella mål den ska ha. Till skillnad från andra länder som t.ex. Tyskland och England, där musikundervisningens ursprungliga syfte till stor del varit att förbereda elever för högre musikstudier, har de svenska kommunala musikskolorna, redan från dess uppkomst, i större utsträckning satsat på ett brett undervisningsutbud som riktar sig till ett stort antal barn. (Gustafsson, 2000) Sveriges Musik och Kulturskoleråd (SMoK), som bildades 1997, har formulerat egna 8
inriktningsmål för musik-­‐ och kulturskolorna, och dessa kan verka som vägledning för hur kommunerna väljer att utforma sin musik-­‐ eller kulturskoleverksamhet. Här följer en sammanfattning av SMoKs inriktningsmål: •
•
•
•
•
•
•
Musik-­‐ och kulturskolorna skall erbjuda alla barn och ungdomar en pedagogisk, lustfylld, skapande och frivillig verksamhet för konstnärlig och personlig utveckling. Musik-­‐ och kulturskolorna skall aktivt verka för att alla barn och ungdomar, oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar, ska kunna delta i verksamheten. Musik-­‐ och kulturskolan ska ha utbildade lärare. Musik-­‐ och kulturskolans pedagogik ska utgå från barnets egen lust att lära och skapa. Musik-­‐ och kulturskolan ska arbeta för att få en viktig roll för såväl personlig som samhällelig utveckling. Musik-­‐ och kulturskolan ska erbjuda en bred verksamhet samt ge möjlighet till specialisering och fördjupning. Musik-­‐ och kulturskolan ska se elevernas påverkansmöjlighet på innehåll och utformning av skolans verksamhet som en förutsättning för hög kvalitet. (SMoK, inriktningsmål) Nedgång på orkesterinstrument under 90-­‐talet SMoK gjorde år 2002 rapporten Musikalisk mångfald vars syfte var att få en fördjupad kunskap och insikt om varför ungdomar musicerar och vilka förväntningar ungdomar har på sitt musicerande. Undersökningen genomfördes genom enkät och intervjuer med ungdomar i åldersgruppen 13-­‐20 år. Resultat av undersökningen visar att lusten att spela/sjunga, och möjligheten till utveckling med musik man tycker om i samarbete med läraren, är den största anledningen till att man håller på med musik. Undersökningen visar också att elevantalet för instrument kopplade till pop & rockgenrerna ökat samtidigt som det totala antalet elever i instrumentalundervisning minskade med ca 26 % under 80-­‐ och framförallt 90-­‐talet. Störst var minskningen på trä-­‐ och bleckblåsinstrument medan t ex stråkinstrumenten låg kvar på ungefär samma nivåer som på 80-­‐talet. Även på populära instrument som piano och gitarr såg man en minskning av elevantalet, samtidigt som köerna på de instrumenten växte. SMoK drar slutsatsen att musik-­‐ och kulturskolor har prioriterat orkesterinstrumentens överlevnad och därför låtit det bli kö till populära instrument. Rapporten konstaterar att en av de framtida utmaningarna, för alla som utövar musikundervisning, kommer vara att skapa lustfyllda lärarsituationer där man tillmötesgår elevernas önskemål om form och innehåll och att samtidigt kunna sträva efter en balans mellan förnyelse och bevarandet av vårt kulturarv. SMoK avslutar sin rapport med att ställa frågan om våra barn även i framtiden ska få njuta av musikalisk mångfald och vad är annars alternativet, musikalisk enfald? (SMoK 2002) Fredrik Åkesson (Blåsorkestern i förändring, 2006) drar i sin undersökning slutsatsen att media spelar stor roll för vilka instrument barn väljer att spela. De traditionella orkesterinstrumenten syns numera sällan i media, tidigare sågs t ex en stor symfoniorkester varje år i melodifestivalen, och det resulterar i att barnen inte får någon relation till de instrumenten och det är svårt att välja något man inte känner till. Han menar vidare att trenden går att vända, men att det krävs stort engagemang, 9
kompetenta pedagoger och ett väl fungerande samarbete mellan den kommunala musik-­‐
/kulturskolan och övriga musikaktörer, såsom t ex amatörorkestrar, i kommunerna. Kulturskola 2030 SMoK och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har startat projektet Kulturskola 2030 för att formulera på vilket sätt våra musik-­‐ och kulturskolor ska vara utformade i framtiden för att på bästa sätt möta barn och ungdomars kulturaktiviteter. Projektet startades våren 2012 och ska avslutas våren 2015. Tre olika undersökningsområden står i fokus: Musik-­‐ och kulturskolan som en verksamhet på barns och ungdomars fritid Musik-­‐ och kulturskolans samverkan med för-­‐, grund-­‐, sär-­‐ och gymnasieskolan Musik-­‐ och kulturskolans samverkan med det professionella kulturlivet •
•
•
Projektet ska också undersöka vilka olika modeller man kan använda för att följa upp och utvärdera verksamheter både när det gäller kvalitet och kvantitet. Önskat resultat är: att projektet har satt fokus på förändringsarbete inom musik-­‐ och kulturskolorna att projektet har ökat kunskapen om musik-­‐ och kulturskolans roll i framtidens samhälle att projektets har ökat kunskapen om hur samverkan mellan musik-­‐ och kulturskolan och andra kommunala verksamheter, kulturinstitutioner och föreningsliv kan organiseras att modeller för kvalitativ uppföljning och utvärdering har spridits till landets musik-­‐ och kulturskolor att projektet har tydliggjort vilka lärar-­‐ och andra kompetenser som krävs för att klara av framtida utmaningar att ett ökat politiskt engagemang finns på lokal, regional och nationell nivå som tydliggör musik-­‐ och kulturskolans roll i ett kultur-­‐ och utbildningspolitiskt sammanhang. •
•
•
•
•
•
(SMoK, kulturskola 2030) 1.1.c Presentation av de båda kommunerna Nacka Styrning och vision I Nacka har Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna egen majoritet. (Nacka kommun, politik) Kommunen har haft borgerligt styre i över 40 år. (sv.wikipedia.org) Kommunen styrs genom visionen ”Öppenhet och mångfald” kombinerat med en grundläggande värdering: ”Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga – samt för deras vilja att ta ansvar”. Visionen och värderingen ska ligga som grund till alla beslut som fattas inom Nacka kommun. Till hjälp har man formulerat fyra styrprinciper: •
•
Särskiljande av finansiering och produktion – Finansieringsansvaret för kommunens verksamheter ligger hos kommunfullmäktige och nämnder medan produktion och utförande av verksamheter ligger på anordnarnas ansvar. Konkurrens genom kundval eller upphandling – För individuellt riktade tjänster som t ex musikskola eller hemtjänst används kundval. Tjänster som riktar sig till alla medborgare som t ex snöröjning upphandlas. 10
Konkurrensneutralitet – De politiska nämnderna som sätter mål för och finansierar produktionen är konkurrensneutrala, vilket innebär att de verkar för att privata och kommunala anordnare ska ha samma villkor. Likvärdiga tjänster har lika stor offentlig finansiering. • Delegera ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå – Ansvaret för verksamheternas mål, organisation, ekonomi, resultat, personal, arbetsmiljö och utveckling ska ligga på lägsta effektiva nivå och varje anordnare har stort utrymme för att själva organisera och utforma sin verksamhet. (Nacka kommun, vision och värdering) •
Kulturpolitisk programförklaring I Nacka kommun har man antagit en kulturpolitisk programförklaring som ska verka för att ett kulturellt perspektiv läggs på alla kommunens verksamheter. Kulturnämnden, som är en finansieringsnämnd, fastställer kulturverksamheternas mål, deras finansiering samt utvärderar och följer upp verksamheterna. Däremot är det upp till varje verksamhetsansvarig att organisera det dagliga arbetet. Enligt den kulturpolitiska programförklaringen ska kulturpolitiken i Nacka ha följande fem fokusområden: •
•
•
•
•
Nackabornas lust, motivation, intresse och förmåga att uppleva, skapa och aktivt välja kulturella aktiviteter. En kreativ och god inre och yttre livsmiljö. Ett levande, lokalt kulturliv av hög kvalitet med möjlighet till möten mellan professionella kulturutövare och nackabor. Kulturförmedling för att höja kunskapen, nå nya målgrupper och öka tillgängligheten till kultur. Kulturarven. I programförklaringen framgår också att Nacka kommun eftersträvar att kulturen finns med som ett verktyg i kunskapsutvecklingen vilket sammanfattas så här: •
•
•
•
kulturen integreras i pedagogiken och genomsyrar all undervisning, kulturens roll i kunskapssamhället utvecklas, samverkan ske mellan kulturarrangörer och utbildningssamordnare, även kulturen ges förutsättning för ett livslångt lärande. “Kulturen för barn och unga prioriteras som en investering i livskvalitet för kommande generationer och som en grund för ett meningsfullt liv” (Nacka kommun, kulturpolitisk programförklaring) Österåker Styrning och vision Under den nuvarande mandatperioden (2010-­‐2014) leds Österåkers kommun av en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna samt Österåkerspartiet. Kommunfullmäktige har för den angivna mandatperioden antagit fyra prioriterade målområden: •
•
•
Österåker ska vara den bästa skolkommunen i länet Österåker ska erbjuda högsta kvalitet på omsorg för äldre och funktionshindrade. Invånarna ska uppleva en professionell service av hög kvalitet och ett gott bemötande i all kommunal service. 11
•
Ekonomi i balans (Österåkers kommun, mål och vision) För att stärka Österåkers varumärke och för att fler människor, både inom Stockholms län och nationellt, ska känna till och söka sig till Österåker har man tagit fram en plan med en vision om hur man vill utveckla Österåkers kommun fram till år 2020. I den kan man läsa att Österåker ska präglas av ledorden framtidstro, mångfald och öppenhet. Kommunen ska sträva efter att bli länets mest attraktiva skärgårdskommun när det gäller boende och arbete, att starta företag i samt att besöka. (Österåkers kommun, vision 2020) I mejlväxling med Christer Larsson på Österåkers kommun får vi veta att ett arbete pågår med att ta fram en kulturpolitisk programförklaring. När vi läser om Österåkers framtidsvision kan vi anta att man på Österåkers kommun ser Nacka som en föregångskommun. Som exempel kan nämnas att två av deras tre ledord är samma som Nacka kommuns vision ”Öppenhet och mångfald”. 1.1.d Musikskolecheckens utformning i de båda kommunerna Nacka Kundval Nacka kommun var den första kommunen i Sverige att införa kundval (Eriksson/Gudmundsdottir 2008) och man anser inom Nacka kommun att kundval ger bättre förutsättningar till hög kvalitet inom välfärdstjänster. 1992 genomförde man kundval inom hemtjänsten och nu finns kundvalet inom de flesta individuellt riktade välfärdstjänsterna. (Nacka kommun) Inom hemtjänsten finns det numera ingen kommunal aktör kvar, en oenig kommunstyrelse tog 2007 beslutet att avveckla den kommunala hemtjänsten med motiveringen att den kostar för mycket. I stället fanns det 2007 ca 40 privata anordnare att välja mellan (SvD, 2007) Musikskoleverksamheten i Nacka gick över till kundval med tillhörande konkurrensutsättning och checksystem 2007. (Nacka kommun, kundval) Idag finns det sju auktoriserade privata musikskolor i Nacka förutom Nacka musikskola som är kommunalt driven. De privata aktörerna har till stor del valt att anpassa sitt kursutbud till de mer lättillgängliga genrerna och instrumenten, som till exempel gitarr/elgitarr, piano och sång. Endast en skola förutom Nacka musikskola erbjuder traditionella orkesterinstrumenten i sitt utbud. Nacka musikskola står för det största utbudet, då de tillhandahåller undervisning på sång, rytmik, piano, gitarr, elgitarr, elbas, slagverk, bleckblås-­‐, träblås-­‐ och stråkinstrument samt inom musikdata och teori. Undervisningen bedrivs inom de flesta genrer och i utbudet finns även en bred ensemble-­‐ och orkesterverksamhet samt undervisning för barn med lättare utvecklingsstörning. (Nacka kommun, musikskolor) Utformning Systemet innebär att barn och ungdomar som är folkbokförda i Nacka kommun från den termin de fyller 7 år till och med den termin de fyller 20 år har rätt att utnyttja musikskolecheck. Varje elev har rätt till två checkar som de kan använda till två olika 12
aktiviteter. De kan t ex välja att delta i en ämneskurs och en ensemblekurs eller så kan de välja att gå på två ämneskurser eller två ensemblekurser. Det är inte tillåtet att använda båda sina checkar till samma ämne, om man t ex skulle vilja ha 2 pianolektioner i veckan. (Nacka kommun, musikskolor – frågor och svar) Tabell 1.1 visar de tre musikskolecheckar som finns samt de avgifter som kunden betalar till Nacka kommun. Tabell 1.1 Checkbelopp och avgifter i NackaVerksamhet Verksamhet
Kronor till anordnaren per
elev per år
Avgift som eleven betalar
per termin i kronor
Ämneskurs 1-4 elever
8 850
1 070
Grupp < 12 elever
5 040
525
Grupp > 13 elever
2 630
525
(Instrumental eller
sånglektion)
(Nacka kommun, checkbelopp och avgifter)
Enhetstaxa När systemet med musikskolecheck infördes beslutades om en maxtaxa per check för att möjliggöra en konkurrens genom en i övrigt valfri prissättning. Effekten av denna taxekonstruktion uteblev dock varför man istället har infört en enhetstaxa med låginkomstskydd som ska gälla alla auktoriserade musikskolor i Nacka. (Nacka kommun, mål & budget 2010-­‐2012 )
Österåker Kundval Även i Österåkers kommun har man gått över till kundval inom flera typer av välfärdstjänster, t ex har man fem olika anordnare av hemtjänst. (Österåkers kommun, kundval) Hösten 2011 följde Österåker i Nackas fotspår och genomförde kundval inom musikskoleverksamheten. Den kommunala musikskolan i Österåker har nu fått sällskap av tre privata anordnare. (Österåkers kommun, barn och utbildning) Precis som i Nacka är det den kommunala musikskolan som står för det bredaste kursutbudet när det gäller instrument och genrer medan de privata aktörerna till stor del riktat in sig på populärgenrerna. Österåkers musikskola tillhandahåller undervisning på sång, musikmix, piano, gitarr, elgitarr, elbas, slagverk, bleckblås-­‐, träblås-­‐ och stråkinstrument samt inom musikdata och teori. Undervisningen bedrivs inom de flesta genrer och i utbudet finns även en bred ensemble-­‐ och orkesterverksamhet. (Österåkers kommun, musikskolor) Utformning Alla barn och ungdomar folkbokförda i Österåkers kommun som går i grundskola eller gymnasium har rätt att utnyttja musikskolechecken. Avgiften som kunden betalar är samma oavsett anordnare. Varje elev kan antas till en ämnesaktivitet och en gruppaktivitet per anordnare. Syskonrabatt gäller för syskon med samma räkningsmottagare och samma folkbokföringsadress. Barn nummer 1 och 2 betalar 13
100% av avgiften. Fr o m barn nr 3 utgår ingen avgift. (Österåkers kommun, musikskolor -­‐ frågor och svar) Tabell 1.1 visar de tre musikskolecheckar som finns samt de avgifter som kunden betalar till Österåkers kommun. Tabell 1.2 Checkbelopp och avgifter i Österåker Verksamhet
Kronor till anordnaren per
elev per år
Avgift som eleven betalar
per termin i kronor
Ämneskurs 1-4 elever
(Instrumental eller
sånglektion)
9 100
1 400
ensemble
3 200
400
kör
2 000
400
(Österåkers kommun, checkbelopp i kravspecifikation för musikskoleutförare) (Österåkers kommun, musikskola -­‐ avgifter) Historik kring avregleringar och kundval Avreglering av andra marknader Under 1990-­‐talet tog avregleringar och konkurrensutsättning av offentlig verksamhet fart i Sverige och el-­‐, post-­‐, flyg-­‐, järnvägs-­‐ och telemarknaderna öppnades för konkurrens. Det hade varit en svacka i svensk ekonomi och särskilt kommunerna hade haft svårt att finansiera sin verksamhet. En annan bidragande faktor var den ökade internationaliseringen och den teknologiska utvecklingen. Syftet med konkurrensutsättningen var att uppnå ökad effektivitet gällande kostnader, prissättning, kvalitet, mångfald och valfrihet. (Karlsson 2005) Friskolereformen 1991 kommunaliserades skolan och i samband med detta förändrades även styrsystemet för den svenska skolan. Målet var att decentralisera och avreglera. Skälen till detta var att skolan blivit alldeles för omfattande och komplex för att kunna styras av staten. Istället skulle nu staten endast sätta upp mål för skolan att uppfylla. Parallellt med denna utveckling ökade också kraven på brukarinflytande och valfrihet och 1992 genomfördes friskolereformen med skolpengens införande som en del av reformen. Effekten blev en dramatisk ökning av antalet friskolor i Sverige. (skolinspektionen.se) Kundvalsmodellen Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet kan delas in i två huvudmodeller: entreprenadmodellen och kundvalsmodellen. (Jordahl, 2006) Entreprenadmodellen leder till priskonkurrens och används främst på s k hårda verksamheter som sophämtning och städning. Kundvalsmodellen tillämpas i Sverige framför allt inom skola, barnomsorg och äldreomsorg. Kundval innebär att brukaren eller konsumenten själv väljer utförare. Denna modell leder till ökad valfrihet och kvalitetskonkurrens snarare än priskonkurrens då priset är fast i form av en peng eller check. Ansvaret för finansieringen ligger fortfarande hos det offentliga och det är även kommunen eller 14
landstingets uppgift att auktorisera lämpliga utförare som får konkurrera om verksamheten. (Karlsson, 2005) 1.3 Problematisering Vad händer då med en kommunal verksamhet när den konkurrensutsätts och finansieras via check? Matilda Karlsson (2005) menar att konkurrensutsättning av offentlig verksamhet kan medföra betydande effekter för arbetsmarknaden. På kort sikt tvingas verksamheten att använda arbetskraften mer effektivt vilket kan leda till nedskärningar i arbetskraft och vissa menar också att löner och anställnings-­‐
förhållanden kan förändras även om effekterna kan anses vara marginella. Jordahl (2006) framhåller att kundvalsmodellens stora fördel är att kunderna genom sina val tydligt visar vilka tjänster och utförare de föredrar. När det gäller forskning om den svenska friskolereformens effekter är merparten gjord utifrån en elevnivå (Parding, 2011) och där skiljer sig resultaten åt; både positiva och negativa effekter påvisas. En musikskoleverksamhet är ju till skillnad från den vanliga skolan inte styrd av någon läroplan. Man skulle därför kunna anta att den i större utsträckning påverkas av ett kundval då kunderna med sina val både kan styra vilka utförare som finns på marknaden och utförarnas utbud. Det finns många aspekter av konkurrensutsättning och kundval som skulle vara intressanta att undersöka. Hur påverkas hela musikskolemarknaden? Hur ser verksamhetsutvecklingen ut hos de privata musikskoleaktörerna? Vi väljer dock att avgränsa vår undersökning till att enbart gälla de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker. I inledningen beskrev vi kort några upplevelser som vi och våra kollegor haft till följd av de nya förutsättningarna på vår arbetsplats. Vad har då egentligen skett i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker sedan de konkurrensutsattes? Vilka förändringar i verksamheten kan man se om man undersöker den närmare, och vilka möjliga faktorer ha bidragit till förändringarna? Vi vill jämföra de två skolorna och se om de påverkats likartat eller om det finns skillnader. Det finns olika parter som berörts på skilda sätt i samband med avregleringen av musikskolemarknaden i de båda kommunerna. Vi har dels lärarna, dels musikskoleledarna och dels de på kommunen som beslutat och genomfört konkurrensutsättningen. Hur upplever dessa olika parter effekterna av avregleringen, och hur ser de på den kommunala musikskolans roll i framtiden? Som utgångspunkt till undersökningen är vår föresats att klargöra vilka förändringar som skett i verksamheten med avseende på: Ämnesfördelning och genrer Innehåll i och fördelning av lärartjänster Anställningsformer Antalet kundplatser Ekonomi Marknadsföring Psykosocial arbetsmiljö Individanpassad undervisning 15
1.3.a Syfte Syftet med undersökningen är att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Vi vill undersöka vilka faktorer som påverkar och hur förändringarna upplevs av berörda kommuntjänstemän, chefer och pedagoger samt hur dessa parter ser på den framtida kommunala musikskolan. 1.3.b Frågeställning Vi har valt att i undersökningen fokusera på följande frågeställningar: • Hur har lärarnas arbetssituation påverkats av de nya förutsättningarna? • Vad har rektor/chef för de kommunala musikskolorna gjort för att hantera de nya förutsättningarna? • Hur påverkas genre-­‐ och instrument-­‐bredd av ett kundval? • Hur ser kommuntjänstemän, chefer och pedagoger på den kommunala musikskolans roll i framtiden? 1.4 Tidigare forskning Det saknas forskning om hur en kommunal musikskoleverksamhet påverkas av konkurrensutsättning utifrån kundvalsmodellen. Den enda forskning som berör ämnet är Musikskolecheck (2008) av Eriksson & Gudmundsdottir. Däremot finns en hel del forskning om den svenska friskolereformen och om hur andra kommunala verksamheter och hela branscher påverkas av konkurrensutsättning i form av ett kundval. I det här avsnittet presenteras tidigare forskning utifrån teman som berör vårt ämnesval och som vi anser vara relevanta för vår undersökning. Avsnittet avslutas med vårt bidrag till forskningen. Musikskolechecken I Musikskolecheck (2008) beskriver Eriksson & Gudmundsdottir utförligt hur införandet av musikskolechecken i Nacka kommun gick till. De kommer fram till att det är positivt för kommunen att köerna minskat, att tillgängligheten för musikundervisning ökat och att fler instrumentallärare anställts på de olika skolorna. Samtidigt uttrycker författarna oro dels för kvaliteten på de privata aktörernas undervisning, då alla inte anställer utbildade lärare, dels för vad som ska hända med musiklärarnas löner och arbetsvillkor då kommunen i sina auktorisationskrav inte har krav på kollektivavtal för lärarna. De frågar sig också om den kommunala musikskolan kommer att kunna behålla sitt breda utbud när den ska konkurrera med privata aktörer som till stor del är specialinriktade på pop och rock. Denna specialinriktning anser de resultera i att större fokus läggs vid att spela en viss genre snarare än att lära sig hantera ett instrument. De ser också ett problem i att det bara finns två checkar, då barn med stort musikintresse antingen måste välja bort ett instrument eller ensemblespel, alternativt betala extra för mer musikundervisning. Musik-­‐ och kulturskolan När det gäller forskning om den kommunala musik-­‐ och kulturskolan presenteras i 16
bakgrunds-­‐kapitlet Musikalisk mångfald (SmoK, 2002) och Blåsorkester i förändring (Åkesson, 2006) och därför berör vi inte denna forskning ytterligare i detta kapitel. Friskolereformen Martin Humble skriver i Kampen om eleverna – en studie kring en marknadsanpassad skola (2007) om hur det skapats en skolmarknad i Sverige där kommunala och privata skolor via sin reklam tävlar om eleverna. Systemet med skolpeng leder till att skolans intäktsbudget är kopplat till antal elever; ju fler elever desto bättre ekonomi. Detta medför att skolan prioriterar elevintag framför annat och därmed tvingas lägga mer tid och resurser på marknadsföring. Artikeln Forskning om den svenska friskolereformens effekter – en litteraturöversikt (Parding, 2011) summerar och presenterar tidigare forskning om den svenska friskolereformen. Som tidigare nämnts (i avsnittet Problematisering) är merparten av forskningen gjord utifrån en elevnivå där allt från elevers val till utfallet av elevers lärarande har kartlagts. Resultaten är motstridiga och det framkommer å ena sidan att en konkurrensutsättning ofta leder till att kundernas önskemål tillgodoses, å andra sidan att kundvalet är tvingande på det sätt att det skapar krav på kunden att söka information och göra aktiva val och att alla inte har samma förutsättningar att göra aktiva, informerade val, vilket medför att reformen har segregerande effekt. När det gäller forskning om vad friskolereformen får för konsekvenser för lärarna som yrkeskategori finns endast två studier att tillgå, och Parding efterlyser fler studier med lärarfokus. Det framkommer dock att lärares arbete har intensifierats som en följd av friskolereformen och att lärare idag upplever hög grad av stress och osäkerhet. Den traditionella lärarrollen anses inte lika värdefull längre, och lärares självständighet minskar samtidigt som en ny marknadsorienterad lärarroll växer fram. Stress Med anledning av forskningen om friskolereformens konsekvenser för lärare anser vi det relevant beröra forskning om stress. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet som är en gemensam resurs för Svenskt näringsliv, LO och PTK. Föreningen informerar och utbildar om arbetsmiljöfrågor och det systematiska arbetsmiljöarbetet. På deras hemsida presenteras en rad faktorer som kan leda till arbetsstress. Några av dess är: hög arbetsbelastning, liten påverkansmöjlighet, otydlig arbetsorganisation, återkommande förändringar, påfrestande arbetstider och bristfällig återhämtning. Som förklaringsmodell för arbetsrelaterad stress benämns Karasek och Theorells krav-­‐, kontroll-­‐ och stödmodell som rör förhållandet mellan de krav som ställs i arbetet och den upplevda kontrollen över arbetssituationen samt det stöd man får i arbetet. (Karasek R & Theorell T, 1990)En god arbetssituation innebär balans mellan de tre delarna, d v s hanterbara krav, gott beslutsutrymme samt bra stöd från organisationen. Centrum för arbets-­‐ och miljömedicin har gett ut publikationen Stress i arbetet (2009) som finns att hämta på Folkhälsoguidens hemsida. Här beskrivs vad som händer i kroppen vid en stressreaktion, vad den arbetsrelaterade stressen beror på samt ger förslag på organisatoriska och individuella åtgärder. Förutom Karasek & Theorells förklaringsmodell för arbetsrelaterad stress nämns vikten av belöning för den utförda arbetsinsatsen i form av uppskattning, lön och utvecklingsmöjligheter. Författarna menar att kraven på flexibilitet och effektivitet i samhället har ökat, vilket lett till omfattande eller upprepade omorganisationer som kan ge negativa konsekvenser för 17
den psykosociala arbetsmiljön. Stress påverkar inte bara enskilda personer utan även grupper och organisationer och vissa yrken är också särskilt utsatta för arbetsrelaterad stress, bl a lärar-­‐ och chefsyrken. För att skapa en bra arbetsmiljö och minska stress på arbetsplatsen har chefen en viktig roll, men om chefen å sin sida har en stressfylld arbetssituation ökar risken för stressrelaterad ohälsa hos medarbetarna. Som exempel på organisatoriska åtgärder för att förebygga stress tar författarna upp tydligt ledarskap, systematiskt arbetsmiljöarbete, realistiska och uppföljningsbara mål samt delaktighet och inflytande. Avregleringar av offentlig sektor Henrik Jordahl (2006) beskriver i positiva ordalag i Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet. Hur stor är effektiviseringspotentialen? att en ökad konkurrensutsättning av offentliga verksamheter skulle ge många gynnsamma effekter i form av lägre kostnader och i vissa fall högre kvalitet. Han menar också att konkurrens ger större valfrihet och ökar många tjänsters tillgänglighet. I rapporten Avreglering, konkurrensutsättning och ekonomisk effektivitet – offentlig eller privat? (Karlsson, 2005) presenteras en genomgång av den empiriska forskningen kring konkurrensutsättning och avreglering av svensk offentlig sektor. Författaren kommer fram till att det finns stora luckor i vår kunskap om ekonomisk effektivitet i offentlig kontra privat regi. Hon menar att flera av studierna som presenteras i rapporten baseras på begränsade eller bristfälliga underlag. Vissa studier indikerar att privat verksamhet är mer effektiv än offentlig medan andra studier visar att det är konkurrens snarare än ägarskap som leder till ökad effektivitet. Ytterligare en svårighet vid studier av konkurrensutsättning och avreglering är frånvaron av en referenspunkt, vad hade hänt om marknaden inte avreglerats? 1.4.a Vårt bidrag till forskningen Vårt bidrag till forskningen blir att belysa hur en kommunal musikskoleverksamhet kan påverkas när den konkurrensutsätts och finansieras via checksystem. Vidare hoppas vi att vår undersökning ska kunna ge kunskap om, och en samlad bild av, de olika parternas uppfattning av nuläget i de båda kommunala musikskolorna. Vi önskar också att vårt arbete ska kunna bli en hjälp till förberedelse för de kommuner som står inför en liknande förändring eller där en avreglering precis har genomförts. 2. METOD Vi har valt två olika forskningsmetoder för att genomföra vår undersökning: intervju och enkät. I detta kapitel presenteras först intervju-­‐metoden och processen kring den, därefter behandlas enkäten. 2.1 Intervju För att uppnå syftet med undersökningen valde vi att genomföra intervjuer med kommuntjänstemän i Nacka och Österåker samt med chef/rektor för de kommunala musikskolorna i respektive kommuner. Från början var vår tanke att vi skulle intervjua politiker i de båda kommunerna, men eftersom det är tjänstemännen som genomför 18
besluten i en kommun, valde vi istället tjänstemän med särskild kunskap i ämnet för undersökningen. 2.1.a Informanter Lena Dahlstedt – Stadsdirektör i Nacka sedan 2011 (senast biträdande stadsdirektör och dessförinnan kultur-­‐ och utbildningsdirektör) Susanne Nord – Kultur-­‐ och utbildningsdirektör i Nacka sedan 2011 (tidigare utbildningsexpert) Mats Kiesel – Chef för Nacka musikskola sedan 2009 Carl Oscar Törnros – Kultur/Turism och Besöksnäringschef i Österåker sedan 2013 (tidigare verksamhetschef för Kulturförvaltningen) Jannes Karlsson – Rektor för Österåkers musikskola sedan 1989 2.1.b Genomförande Vi kontaktade informanterna antingen via mail eller telefon och informerade då om undersökningens syfte och förutsättningarna för intervjun. I ett fall hänvisades vi till en annan passande informant och i ett annat fall ville informanten överväga sitt deltagande några dagar innan beslut togs. Ingen av informanterna önskade att vara anonym. Intervjuerna genomfördes på de olika informanternas arbetsplats och vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervjumetod. Steinar Kvale beskriver i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) en halvstrukturerad intervju som ett samtal mellan två parter med ett gemensamt intresse. Öppna frågor används, men dessa kan ändra form och ordningsföljd under intervjuns gång. Vi hade fasta frågeområden (se bil 1) där frågorna som ställdes gav möjlighet till öppna svarsalternativ och informanterna fick möjlighet att utvidga frågeområdet och associera vidare, om så önskades. Om en informant såg fler aspekter i en fråga uppmuntrade vi informanten att beskriva alla upplevda aspekter. Intervjuerna spelades in via programmet Garageband på en dator, och vi båda närvarade vid samtliga intervjuer. Enligt Trost (2010) kan det finnas flera fördelar med att vara två intervjuare i en intervjusituation. När man intervjuar positionsinnehavare, som vi gjorde, kan det förefalla artigt med två intervjuare och två samspelta intervjuare kan både stötta och komplettera varandra och därmed genomföra en bättre intervju med större informationsmängd och förståelse. Vi la upp intervjuerna så att en av oss var huvudutfrågare och den andra skötte inspelningen. Den som skötte inspelningen hade ändå möjlighet att ställa följdfrågor och kontrollerade också att alla frågor och frågeområden behandlades. Vi växlade mellan att vara huvudutfrågare och inspelningsansvarig och vid de intervjuer man varit inspelningsansvarig gjorde man sedan transkription och sammanfattning. Lovisa sammanfattade intervjuerna med Carl Oscar Törnros och Mats Kiesel och Ylva sammanfattade intervjuerna med Lena Dahlstedt/Susanne Nord och Jannes Karlsson. Sammanfattningarna skickades sedan till informanterna för påseende och i ett fall gjordes några få ändringar efteråt. Under arbetets gång uppstod några nya frågor som ej 19
ställts vid intervjutillfällena. Vi kontaktade då berörda informanter via mail och frågorna besvarades antingen av informanterna eller av någon som informanterna hänvisat till. 2.1.c Analys Samtliga intervjuer transkriberades och materialet analyserades sedan i huvudsak utifrån metoden för meningskoncentrering, som är en av fem metoder presenterade av Kvale (1997). Fördelarna med analysmetoden kan vara att innehållet blir lättläst och att läsaren kan få en mer översiktlig bild av resultatet. Nackdelen kan vara att resultatet blir vinklat utifrån vad forskaren anser vara relevant att redovisa. Vi läste igenom varje transkription flera gånger för att få en samlad bild av intervjun och sedan strukturerade och kategoriserade vi materialet till stor del utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. I sammanfattningarna försöker vi relativt ordagrant återge informanternas utsagor för att, om möjligt, behålla informanternas framtoning. Vi flikar också in några talande citat. Intervjusammanfattningarna presenteras var för sig i vårt resultat och i slutet av resultatdelen har vi gjort en samlad analys av intervjuerna och enkätresultatet. 2.2 Lärarenkät När det gäller pedagogernas medverkan i vår undersökning övervägde vi både gruppintervjuer och djupintervjuer som alternativ, men slutligen valde vi att genomföra en enkätundersökning. Dels därför att vi ville ge alla musiklärare i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker möjlighet att komma till tals, och dels därför att vi ansåg att det var just den breda informationen som en enkätundersökning ger, d v s den samlade bilden av lärarnas upplevelse som var intressant. Enkätformen gav oss också möjlighet att upptäcka eventuella skillnader mellan skolorna eller mellan instrumentgrupper o s v. 2.2.a Urval Med tanke på syftet med vår undersökning skulle man kunnat avgränsa antalet enkätutskick till att omfatta enbart de lärare i Nacka och Österåker som var anställda innan avregleringen och som därmed varit med under hela förändringsprocessen, men vi ville ändå ge de mer nyanställda möjlighet att komma med sina upplevelser. Därför fick alla musiklärare i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker vara med i undersökningen. Vi valde att ha Vet ej/berör ej mig som svarsalternativ på flertalet frågor, så att även de nyanställda skulle kunna svara på allt. Enkäten skickades digitalt till totalt 72 lärare och vi fick 51 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 71 %. Vi fick samma svarsfrekvens från båda skolorna vilket kan anses som en hög svarsfrekvens då man enligt Enkätboken (Trost, 2012), kan räkna med en svarsfrekvens på 50-­‐75%.
2.2.b Utformning Att utforma enkäten var betydligt svårare och mer tidskrävande än vad vi hade förväntat oss. Vi hade stor fördel av att vara två, eftersom vi då kunde hjälpas åt att förfina våra frågeformuleringar så att svårbegripliga eller tvetydiga formuleringar i 20
möjligaste mån kunde undvikas. Som vägledning hade vi bl a Enkätboken av Jan Trost (2012) och Enkäten i Praktiken av Göran Ejlertsson (2005). Enligt Ejlertsson kan man öka en enkäts läsbarhet och göra den mer logisk om man skapar frågor utifrån olika temaområden. Vi utgick från undersökningens syfte och skapade våra frågor utifrån tre temaområden: förändringar, upplevelsen av förändringarna och den kommunala musikskolan i framtiden. Vi konstruerade bakgrundsfrågor för att kunna koppla ihop svaren på dessa frågor med svaren på tema-­‐frågorna och göra jämförelser informanter emellan. Bakgrundsfrågorna placerades först i enkäten vilket rekommenderas av Patel & Davidson i Forskningsmetodikens grunder (1994). För att ge lärarna chans att fritt uttrycka sina tankar kring undersökningens frågeställningar avslutade vi enkäten med en fritext-­‐ruta under rubriken ”Övrigt”. Att ge utrymme för egna kommentarer i slutet av en enkät anser både Patel & Davidson (1994) och Trost (2012) vara fördelaktigt. Enkäten utformades i Google Drives enkät-­‐verktyg via en gemensam e-­‐postadress som vi skapat. Vi lät några i bekantskapskretsen provbesvara enkäten och ge sina synpunkter. Efter det gjordes ett par mindre ändringar. Hela enkäten finns i bilaga 2. 2.2.c Distribution När enkäten var färdigställd formulerade vi följebrev eller missivbrev som Trost benämner det (2012). Enligt Trost är det viktigt att missivbrevet är kort och informativt. Ungefär en vecka innan enkäten skickades ut mailade vi följebrev (se bil 3) till lärarna i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker. Innan dess hade vi också, under en vecko-­‐konferens, berättat om vår undersökning för lärarna i Nacka. I följebreven gjorde vi en kortfattad beskrivning av undersökningens bakgrund och syfte och informerade om att enkäten kommer att besvaras anonymt via en mailad klickbar länk. Vi gav även lärarna möjlighet att kontakta oss om de hade några frågor. I brevet till Österåkers lärare fanns också en kort presentation av oss och detta brev mailades till lärarna via rektorn för Österåkers musikskola, då vi inte hade tillgång till deras adresser förrän vid tidpunkten för enkätutskicket. När sedan enkäten skickades ut fanns samma följebrev med och lärarna fick drygt en vecka på sig att svara. Vi skickade även ett par påminnelse-­‐mail för att få så hög svarsfrekvens som möjligt. 2.2.d Analys Alla besvarade enkäter hamnade i ett kalkylblad i vår gemensamma Google Drive. Enkät-­‐
verktyget skapade automatiskt en sammanställning av svaren i olika cirkel-­‐ och stapeldiagram och med fritext-­‐avsnitten för sig. Båda skolorna hade fått samma klickbara länk till enkäten vilket medförde att sammanställningen innefattade alla svarande utan att skilja de två skolorna åt. För att kunna jämföra skolorna behövde vi då sortera enkäterna manuellt i kalkylbladet utifrån bakgrundsfrågorna. Eftersom alla lärare, även de mer nyanställda, fick delta i vår undersökning, gjorde vi tillika en sortering utifrån hur länge man varit anställd. Detta gav en bra överblick av svaren därför att vi då kunde jämföra skolorna och även se om de lärare som inte upplevt hela förändringsprocessen svarade annorlunda gentemot de som arbetat längre på skolorna. När vi sammanställde resultatet såg vi också att de allra flesta Vet ej/ berör ej mig-­‐svar kom från de som varit anställda 0-­‐3 år. Vi valde ändå att 21
räkna med dessa svar i sammanställningen. Man kan alltså ha i åtanke att svaren i procent gäller alla lärare, oavsett om man var med före avregleringen eller ej. Vi valde att presentera resultatet av enkätundersökningen dels genom att göra egna tabeller, dels genom att använda några av de diagram som Google Drive skapat, och dels genom att presentera resultatet i text. Vi använde enbart diagrammen från Google Drive när båda skolorna svarat likvärdigt. 3. RESULTAT I detta kapitel presenteras först de fyra intervjusammanfattningarna. Därefter kommer resultatet av enkätundersökningen, och slutligen presenterar vi en samlad analys av intervjuerna och enkätresultatet. 3.1 Intervjusammanfattningar 3.1.a Intervju med Lena Dahlstedt och Susanne Nord 20131023 kl 14.30 Bakgrund till förändringen Långa köer och bra men oflexibel musikskoleverksamhet Lena Dahlstedt kom till Nacka 2004 och började då som kultur-­‐ och utbildningsdirektör. Lena hade tidigare jobbat med utbildningsfrågorna, så för henne var kulturfrågorna nya. Lena berättar att Nacka musikskola hade en bra verksamhet, särskilt på den klassiska sidan med orkestrar inom blås och stråk, men ca 1000 barn stod i kö till musikskolan och av dem var det ca 800 som väntade på att få börja spela gitarr. Föräldrar klagade på situationen och diskussioner fördes hur man skulle kunna ta hand om alla barn som ville spela gitarr. Lena framhåller att Nacka kommuns vision är Öppenhet och Mångfald och att man ska lita på vad folk vill. Om 800 barn vill spela gitarr, ska de få göra det. Kommunens vilja att satsa på musiken Samtidigt ville man göra en satsning på musiken så att alla barn skulle få möjlighet att sjunga och spela. Kommunstyrelsens ordförande sa: ”Det ska låta i vartenda hörn!” Dessutom fanns en tro på att musikutövande ledde till bättre skolresultat och det hade också kommit forskning som visade på detta samband. Effekterna av förändringen Kön försvann och musikskoleverksamheten växte När sedan checksystemet infördes och marknaden öppnades för fler musikskolor kunde de 1000 barn som stått i kö börja i musikskoleverksamheten. Därmed var det främsta målet med förändringen uppnådd. Lena berättar att hon brukar framhålla detta systemskifte som det mest lyckade exemplet på vad som faktiskt går att åstadkomma. Hela verksamheten ökade med 20-­‐40 % och idag spelar och sjunger 5000-­‐6000 barn. 22
Yngre barn fick spela Det som också infördes var att man fick börja spela instrument tidigare, redan som sjuåring. Susanne berättar att barnen i Nacka numera är som mest aktiva i musikskoleverksamheten när de är 7-­‐11 år. Sedan tar andra aktiviteter vid, men många fortsätter att spela. Ökad valfrihet och påverkan Den stora förändringen av musikskoleverksamheten gav ökad valfrihet för familjerna i Nacka, men man ville också ge ökat inflytande på den reella verksamheten när man väl valt instrument. Den här förändringen gick långsammare för den kommunala musikskolan, hävdar Lena. Det kunde man se i de första kundundersökningarna. Inga krav på instrumentuthyrning I den nya musikskoleverksamheten fanns det inga krav på att musikskolorna skulle tillhandahålla instrument för uthyrning, men Nacka musikskola hade sedan länge ett instrumentförråd och en organisation kring detta och Lena menar att frågan om instrumentuthyrningens vara eller icke vara fanns med under lång tid för musikskolan. Pedagogisk utveckling En positiv effekt av konkurrensutsättningen som Susanne beskriver är att den har stimulerat den pedagogiska utvecklingen. Det har man kunnat se på flera olika sätt. Dels genom kommunens systematiska kvalitetsarbete och dels genom Våga Visa-­‐
observationer. Kommunens kvalitetsarbete innebär bl a att Susanne gör verksamhetsbesök och pratar med cheferna för de olika musikskolorna om det pedagogiska arbetet. Kundundersökningarna är också en del av detta kvalitetsarbete. Våga Visa är ett samarbete om utvärdering där sju kommuner ingår och ”proffs” går in som observatörer i varandras verksamheter. Musikskoleverksamheten idag och i framtiden Auktorisationskraven För att bli auktoriserad musikskola i Nacka kommun krävs bl a att man som anordnare erbjuder undervisning i minst fem ämnen och att lärarna har högskoleutbildning eller motsvarande kompetens. Det krävs dock ingen redovisning av lärarnas utbildning. Det finns inte heller någon kontroll av lärarflödet in och ut ur verksamheten, och rekommendationer kring anställningsform saknas också. Lena och Susanne förklarar att man inte får gå så långt in i respektive huvudmans ansvar. Auktorisationskraven är ensade med hur kommunen gör med all verksamhet som t ex förskolor och äldreboenden. Det viktiga är anordnarnas resultat, d.v.s hur musikundervisningen fungerar och vad kunderna tycker om verksamheten. Checken I Nacka har barn i skolåldern möjlighet att utnyttja två checkar och Susanne nämner att det bara är särskoleelever som får dubblera checkarna. Till en början fanns det bara ett checkbelopp vilket gav negativa effekter på deltagandet i ensembleundervisning. Efter önskemål från musikskolorna infördes en ensemblecheck för att stötta ensemblespelet mer. Att ge barnen möjlighet till ytterligare en check är dock inte ekonomiskt möjligt. Musikskolan är en frivillig verksamhet och Lena beskriver hur hon fick ”klämma upp politikerna mot väggen” för att de skulle satsa på den, och sedan är frågan om man ska 23
satsa på den ytterligare. Dessutom är subventioneringen av musikskolan väldigt hög jämfört med t ex teater och dans. Det har även varit tal om att införa en kulturcheck i Nacka. Musik och andra kulturaktiviteter skulle då ingå i samma kundvalssystem, men Susanne berättar att detta system skulle drabba musikskolesidan ganska hårt, och därför har man valt att inte genomföra denna förändring. Kommunen prioriterar bredd framför elit, precis som inom idrotten, och om man vill ha ytterligare musikundervisning får föräldrarna stå för den kostnaden själva. Hur kontrollerar då kommunen att en elev inte använder fler än två checkar? Susanne beskriver kultur-­‐ och utbildningsenhetens uppgift att leverera checkarna. Systemet samkörs med skolorna i Nacka och därför har de ”blykoll” på varenda elev. Både Lena och Susanne hävdar med bestämdhet att allt syns i systemet och att det därför är omöjligt att utnyttja fler checkar än två, men att det ändå skulle kunna finnas undantag. I början fanns inte det här kontrollsystemet och då kunde elever ”slinka igenom” med fler checkar. Lena tror att man kanske fortfarande ”snackar om det så”, trots att kontrollsystemet nu finns. Kundförflyttningar Susanne upplever inte att det sker kundförflyttningar inom eller mellan aktörerna under terminerna, däremot vid årskursslut och när barnen blir lite äldre. Inom kulturnämnden har de varit nyfikna på varför man byter aktör eller instrument. Är det för dyrt, har det med kvaliteten på undervisningen att göra eller har man helt enkelt blivit intresserad av något annat, som att spela fotboll? Något som är väldigt tydligt är att barnen i de lägre åldrarna sällan rör sig bort från sin skola eller sitt närområde. Detta faktum leder till problem med lokaltillgång för musikskolorna i Nacka. Genrebredd och instrumentbredd Flera av de privata aktörerna har riktat in sig på ett färre antal instrument och framför allt på de instrument som hade lång kö. Vi frågar Lena och Susanne om man inom kommunen har någon tanke på att bevara ett kulturarv med genrebredd och instrumentbredd. Vi påpekar att alla barn vet hur en gitarr ser ut, men många kanske inte vet hur en fagott ser ut. Lena framhåller då att musikskolan är en frivillig verksamhet som kommunen egentligen inte alls skulle behöva ha, men att kommunen ändå vill att de olika aktörerna ska stimulera musikintresset brett. Därför träffar Susanne och KU-­‐enheten cheferna för de olika musikskolorna för att diskutera hur man kan göra detta. Lena säger att om man tittar på mer mogna marknader, kan man se att de ofta väljer att samarbeta för att stimulera marknaden som helhet. Men, där är vi kanske inte riktigt än. Politiskt vill kommunen inte heller gå in och styra åt endera hållet. Man har flyttat makten till nackaborna och litar på att de är kloka och gör kloka val, och om någon vill spela fagott så kommer den välja att göra det. Susanne medger att man kan ha aldrig så goda skäl att vilja styra, men Nackas system säger nej. Både Lena och Susanne är övertygade om att fagott kommer att finnas om nackaborna får styra. Vi berättar då att man inte längre kan välja att spela fagott i Nacka. Det beklagar båda, men samtidigt undrar de varför det inte finns, och vad man egentligen gjort för att det ska få finnas kvar. Marknadsföring Musikskolorna i Nacka har full frihet att marknadsföra sig och Susanne förklarar att varje kundvalssystem kräver två saker: väldigt god information om vad som finns att välja på och en mycket god kvalitetsuppföljning. Om man får dessa saker att harmoniera 24
med varandra, har man ett jättelyckat kundval. Kanske kommer det att vara så att Nacka inte kommer att ha någon fagottist, eller, flikar Lena in, så uppstår en fagott-­‐skola! Vi undrar då om det inte behövs ett kundtryck innan man kan starta en sådan skola, men Lena och Susanne menar att man kan nischa sig, skapa ett tryck och faktiskt få folk att vilja saker som de inte visste fanns. Så fungerar många företag. På vår fråga om marknaden är mättad nu, när det enligt Nacka kommuns hemsida är åtta musikskolor, svarar båda att de tror att det är en växande marknad. Nacka beräknas växa med 40000 invånare på 10-­‐15 år. Någon skola kanske försvinner och någon kommer till, men de skolor som kommer att överleva är de som bäst lyssnar på kundens önskemål och behov, och som håller en väldigt hög kvalitet. Konkurrensneutralitet De privata aktörerna har möjlighet att bedriva verksamhet utanför musikskoleverksamheten. De kan även vända sig till vuxna och andra grupper, medan den kommunala musikskolan ska ha sin kärna i den kommunala verksamheten. Det finns möjlighet att sälja på marginalen, som Lena uttrycker det, men marginalen får aldrig bli kärnan, det sätter kommunallagen stopp för. Man får heller inte konkurrera med annan liknande verksamhet så att t ex konsertverksamheten börjar konkurrera med konserthusen, säger Susanne. Detta begränsas också av kommunallagen. Annars ska det inte finnas någon skillnad mellan att vara privat eller kommunal. Kommunen kan inte heller styra den kommunala verksamheten mer än den privata eftersom man i Nacka skiljer på produktion och finansiering. Man delar dock samma bekymmer med lokaltillgång. Lokalkostnaderna har det däremot funnits skillnader i tidigare, men nu arbetar man för att skapa en mall för kontrakten mellan aktörerna och fastighetsägarna så att kostnadsförutsättningarna ska bli så lika som möjligt. Slutligen När 30 minuters intervjutid har gått avviker Lena, men vi fortsätter att prata en liten stund med Susanne. Hon vill att vi ska veta att i Nacka kommun gör man inte saker bara för att det ska se bra ut, utan det måste också ha en effekt. Forskning visar att om man har en sportaktivitet och en kulturaktivitet så presterar man bättre i skolan, och kommunen har inget lagkrav att bedriva någon kulturverksamhet men har ändå prioriterat det. Susanne avslutar: -­‐Vi blir lite bättre människor av musik, eller hur? 3.1.b Intervju med Mats Kiesel, 20131031 kl. 09.00 Eftersom Mats inte arbetade i Nacka musikskola 2007 då förändringen genomfördes, så får han förlita sig på skrivna verksamhetsberättelser och andra dokument som finns bevarade för att kunna ge en bild av hur det såg ut innan. Förändringar som skett Elevplatser förr och nu Han berättar att år 2007 hade Nacka musikskola ca 3400 elevplatser fördelade på ca 2300 unika elever och idag är den siffran ca 2750 elevplatser fördelade på ca 1900 unika 25
elever (vi särskiljer elevplatser och unika elever eftersom en elev kan gå på fler aktiviteter). Minskad ensembleverksamhet Mats säger att Nacka musikskola fortfarande har en relativt stor orkester/ensemble och körverksamhet, men den har minskat sedan förändringen genomfördes. En tendens han kan se är att barn idag ofta har väldigt mycket aktiviteter och det kan vara svårt att samla dem ytterligare en gång i veckan för t ex ensemblespel. Ett annat skäl kan vara att ensemble nu räknas som ett separat ämne och att många barn lockas av möjligheten att spela ett till instrument istället för ensemble. Tidigare fick man som regel bara gå på ett ämne och tillhörande ensemble, men vissa elever gavs ändå möjlighet att gå på fler instrument. Det linjesystem som tidigare fanns, där särskilt motiverade elever kunde få en utökad lektionstid, har försvunnit. Nya kurser På frågan om Nacka musikskola startat nya ämnen och kurser efter förändringen svarar Mats att de har gjort massor av saker! De har försökt skapa många nya kurser och ämnen, vissa har fallit väl ut och andra har fungerat mindre bra. Ett lyckat exempel är ”musikkarusell”. I karusellen arbetar ett arbetslag tillsammans med en större grupp barn, där barnen under ett års tid får prova på olika sorters instrument. Efter ett år kan barnen välja att gå kvar i karusellen ytterligare ett år, eller så har de hittat sitt favoritinstrument och går vidare in i en ämneskurs på det specifika instrumentet. Uppdrag i grundskolan Mats berättar att musikskolan hade och har fortfarande en hel del samarbete med olika grundskolor i kommunen. Det finns t ex stråkklasser på fyra olika skolor i kommunen. Verksamhet utanför checken Uppdraget från kommunen Det uppdrag Nacka musikskola har från Nacka kommun är att tillhandahålla en bred musikundervisning till barn mellan 7-­‐19 år som är folkbordförda i Nacka kommun, något annat uppdrag finns inte påpekar Mats bestämt. Klippkort och Suzuki Det finns dock en stark efterfrågan på den kompetens som finns i Nacka musikskola, både när det gäller undervisning för barn som är yngre än 7 år och även för vuxna över 19 år. För att möta den efterfrågan har man för de yngre barnen startat en Suzukiverksamhet som drivs av en separat förening och för vuxna elever har man tagit fram en typ av klippkort. Externa musikuppdrag Mats berättar också att Nacka musikskola då och då medverkar med musikaliska inslag vid olika externa evenemang, t ex studentutsläpp och när kungen besökte Nacka kommun. En tredje aktivitet Varje elev har två checkar att nyttja. Många väljer att använda dessa till att spela två olika instrument. I Nacka musikskola finns utöver detta även ett så kallat aktivitetskort för elever som utöver sina två checkar också vill delta i någon ensembleform. Detta för 26
att man i Nacka musikskola vill uppmuntra till samspel, lösningen är självpåtagen och inte ett uppdrag från kommunen. Anställningsform och förändring i tjänster Anställningsform och elevantal i tjänsten De anställda i Nacka musikskola är till största del tillsvidareanställda, men tidsbegränsade tjänster och vikariat förekommer också. I en heltidstjänst ingår 75 ämneselever om läraren bara undervisar i ämneskurs. De flesta lärarna har dock andra typer av verksamhet, såsom ensembler, orkestrar, körer eller andra uppdrag som de kombinerar med ämneselever. Mats upplever inte att musikskolan har fler mindre tjänster nu än tidigare, däremot har det skett pensionsavgångar som inte lett till nyanställningar. Möjlighet för lärarna att påverka sitt tjänsteinnehåll Det kan också vara så att lärarna i vissa fall har behövt använda fler kompetenser, t ex undervisa på fler olika instrument, för att kunna fylla sina tjänster. Lärarna har större möjlighet att själva medverka till att förändra och utöka sin tjänst nu än tidigare, t ex genom att använda flera av sina kompetenser, vara geografiskt flexibel och genom att vara sin egen ambassadör ute på fältet. För att inte behöva säga nej till elever kan lärarna få timersättning för de timmar som är utöver ordinarie tjänst. Svårt att fylla sin tjänst – ändrat kundklientel – svårt med lokaler För vissa lärare kan det vara svårare att fylla sina tjänster på grund av att vissa instrumentgrupper har svårare att hitta fram till elever. En ny utmaning för många lärare är också att medelåldern på nybörjarna har sjunkit i och med att man nu inte behöver stå i kö för att få börja spela, yngre elever kräver en annan typ av metodik. Mats menar också att ändamålsenliga lokaler inte alltid finns i tillräckligt stor utsträckning. Anställningstrygghet och läraravtal För lärarna, menar Mats, att det i en kommunal verksamhet finns en form av stabilitet och anställningstrygghet eftersom lärarna är anställda med månadslön via läraravtal. Läraravtalet gör också att det finns tid och möjlighet till ett mer långsiktigt arbete som i slutändan gynnar eleven. Kundförflyttningar Det finns många aktörer i Nacka nu, och Mats menar att kunderna vet ofta inte hos vilken aktör de går. Många elever går under en kortare tid och byter aktivitet i större utsträckning nu än tidigare. Det vanligaste är att man byter från ett ämne till ett annat ämne. Kommunen har satt en uppsägningstid på två månader för att stävja det ökade antalet kundförflyttningar. Kommunens kontrollsystem Mats är starkt kritisk till det datasystem som kommunen använder för att hantera musikskolornas elevregister, han menar att det varit en katastrof för Nacka musikskola! Han berättar om stora brister och direkta buggar i det system som ska ge rätt information om vilka elever skolan har och ska få ersättning för. Tidigare hanterades 27
elevärenden med en halvtidstjänst. Idag räcker inte ens två heltider för att hantera systemet. Enligt Mats upplever även de privata aktörerna detta som ett stort problem. Konkurrensneutralitet Mats säger att han inte har insyn i de privata aktörernas villkor men att det naturligtvis finns skillnader. I en kommunal verksamhet ska allt vara transparent och kommunens medborgare ska ha möjlighet till inblick i verksamheten. Som kommunal aktör är man också med och delar på kommunens kostnadsmassa. Man behöver dessutom följa kommunens upphandlingsavtal, vilket gjort att t ex kostnader för datorer blivit väldigt höga. Mats berättar också att deras lokalkostnader är höga och menar att vissa privata aktörer får en helt annan prislapp på lokalhyran. Elevrekrytering och marknadsföring Mats anser att Nacka musikskola än så länge har ett känt namn, dessutom förstärker de sitt namn med en rad olika aktiviteter där de visar sitt utbud. Mats menar att lärarnas eget ambassadörskap ute på skolorna är en av de viktigaste komponenterna i att marknadsföra Nacka musikskola. Ekonomi I dagsläget är det svårt att få ekonomin i balans, säger Mats, och musikskolan har gått back sedan dag ett i det nya systemet. Han berättar bl.a. att politikerna strax före checkens införande beslutade att elever skulle få möjlighet att hyra ett instrument från musikskolan under hela sin studietid. Tidigare fanns möjlighet att hyra instrument under den första speltiden. Detta krävde stora instrumentinköp som föranledde musikskolan med kostnader som fortfarande hänger kvar. Höjt elevantal och/eller andra inkomstkällor Han menar vidare att med nuvarande checkbelopp behöver elevantalet per heltidstjänst antingen ökas eller så måste musikskolan hitta andra typer av inkomstkällor för att nå en ekonomisk balanssituation. Detta skulle kunna innebära mer gruppundervisning, speciellt i de lägre åldrarna, och läger-­‐ och lovverksamhet. Lärarnas upplevelse Förändringsprocess Mats menar att man nu genomgår en nödvändig förändringsprocess för att anpassa verksamheten till dagens samhälle och för att även i framtiden säkerställa en högkvalitativ musikundervisning. För att göra detta menar Mats att man måste vara beredd på att förändra strukturerna. Men självklart påverkas hela ens yrkesidentitet när arbetssituationen förändras så radikalt som skett här, säger Mats. Eget ansvar att fylla sin elevkvot Vi berättar att lärarenkäten visar att många lärare känner en stress över det egna ansvaret att fylla sin elevkvot. Vi frågar Mats om han ser en väg för att nå en större ”vi-­‐
känsla” i processen kring elevrekrytering. Mats svarar att han tror att det är en nödvändighet och att målet måste vara att kunden vänder sig till Nacka musikskola 28
snarare än tvärtom. Mats tror att de privata aktörerna kan vara mer flexibla och anpassa timantalet efter elevantalet. Vilka musikskolor överlever? Mats tror inte att marknaden för musikskolor är mättad i Nacka och att de som klarar av att hantera det skiftande elevflödet överlever. Särskilda uppdrag för den kommunala musikskolan? Ansvar för genre och instrumentbredd Mats tycker att den kommunala musikskolan bör ha som uppdrag att ”stå för hela smörgåsbordet”, dvs ha ett brett utbud när det gäller instrument och genrer. Nacka musikskola har inte det uppdraget idag, men Mats menar att det vore önskvärt att den kommunala musikskolan fick det ansvaret uttalat från kommunen. Man behöver hitta former för att kunna visa alla barn i Nacka vilka olika instrument som finns. Det krävs också att man har instrument att visa och hyra ut. Mats berättar vidare att det är fritt fram för dem att redan nu ta det ansvaret, men att ersättningssystemet i så fall bör justeras för att skolan ska ha råd. Kundgrupper som inte själva söker sig till musikskolorna Mats tror att vissa kundgrupper väljer bort regelbundenheten med lektioner varje vecka som checksystemet bygger på. Han skulle önska att systemet tillät att skapa en annan typ av verksamhet som inte är så kontinuerlig utan mer inriktad på t ex projekt. Men som systemet ser ut idag får man ingen ersättning för den typen av verksamhet. Avancerad linje Mats berättar att det idag inte finns något uppdrag för musikskolorna att tillhandahålla en avancerad linje för de mest motiverade eleverna. Uppdraget som finns är att hålla med en bred undervisning och att bereda plats för många barn. Men Mats skulle gärna se att Nacka musikskola hade ett sådant uppdrag. Han berättar också att de påbörjat ett tänk kring en plattform för motiverade elever; Nacka Avancerad Linje, NAL. Mats skulle också välkomna att man, inom Nacka kommun, införde ett mer långsiktigt tänk, där man skapar utrymme för en högre musikalisk målsättning inom musikskoleverksamheten. Orkester/ körverksamhet Mats menar att det skulle kännas naturligt för Nacka musikskola att ta ansvar för ensembleverksamheten eftersom det är en så stor del av deras verksamhet redan idag. Han tycker egentligen att hela ensemble/orkester och kördiskussionen skulle ligga utanför checksystemet så att även de andra aktörernas elever kan ges möjlighet att gå i ensembleverksamhet i Nacka musikskola. Nacka kommuninvånares val Vi berättar för Mats att Lena Dahlstedt och Susanne Nord hävdar att Nackaborna är kloka och tar kloka beslut. Vi frågar Mats vad han tror krävs för att man ska kunna ta ett klokt beslut när man väljer musikaktivitet. Mats svarar att kunden behöver kunna välja och då måste kunden veta vad som finns. Mats säger ” Om du aldrig sett en tvärflöjt är det ju jättesvårt att välja tvärflöjt, däremot har de flesta barn sett en gitarr, då är det lätt att välja”. Mats menar vidare att kunden måste känna till mångfalden som finns. Då uppstår frågan, vems ansvar är det att upplysa kunden om det? 29
Framtidsvision för Nacka musikskola Mats vision är att Nacka musikskola inom 5 år ska ha vuxit och ökat sitt utbud med ännu fler instrument och ämnen. De ska också erbjuda kommunens invånare en stor, livfull konsertverksamhet som känns utvecklande och lustfylld både för elever och för pedagoger. Han tror att han tillsammans med sina medarbetare ska hitta nya former som gör att Nacka musikskola återigen blir den framkantsskola som många vänder sig till för att ta del av deras utveckling, bl.a. inom IT. Han ser också att Nacka musikskola i ännu större utsträckning kommer att ha nära samarbeten med grundskolorna och deras musikundervisning. Mats avslutar: ” Om vi bara får en möjlighet att känna någon form av vila i att kunna hantera den här situationen som vi befinner oss i, så tror jag att vi kommer att ta fart” 3.1.c Intervju med Carl Oscar Törnros, 20131023 kl. 08.45 Bakgrunden till check och konkurrensutsättning Elevtak och långa köer Carl Oscar berättar att Österåkers kommun år 2011 valde att konkurrensutsätta den kommunala musikskolan och införa finansiering via musikskolecheck. Orsaken var i första hand att den kommunala musikskolan hade ett tak, på ca 500 elevplatser, när det gällde hur många elever de hade i sin verksamhet. Detta gjorde att många barn tvingades stå i kö under lång tid för att få börja spela. Idag är köerna i princip borta och ca 1400 barn finns i musikskolornas verksamheter. Förutom den kommunala musikskolan finns det idag ytterligare 3 aktörer i Österåker och kommunen har satt ett tak vid 4 musikskolor. Mer peng till musikskoleverksamhet Carl Oscar menar att den kommunala musikskolan generellt sett varit dåligt behandlad genom åren, att de inte har haft en egen budgetpost och de har heller inte haft egna lokaler i någon större utsträckning. Om man jämför med vad musiker har genererat i pengar till nationen så har det satsats väldigt lite ekonomiska medel till de kommunala musikskolorna menar C-­‐O och säger ”Och så tittar man på hur man odlar upp de här musikerna, i 20-­‐minutersduttar i städskrubbar, det är en jävla konstig kombo!” Förändringen var också ett sätt att få politikerna att ge mer pengar till musikskoleverksamheten i stort. C-­‐O tror att den totala kostnaden för kommunens musikskoleverksamhet har ökat med ca 1,1 miljoner, vilket var mer än beräknat. Trots det tror C-­‐O att kommunen kommer att ha råd i framtiden. Outnyttjad kompetens i kommunen C-­‐O berättar vidare att han sa till politikerna att det i Österåkers kommun fanns ett stort antal musiker, vars kompetens man inte utnyttjade. Dessa, sa C-­‐O, skulle passa bra som musiklärare, dock inte i en kommunal struktur. C-­‐O menar att den kommunala musikskolan är fast i en kommunal struktur och att konkurrensutsättning och privatisering kan ”väcka upp saker” på ett positivt sätt. 30
Marknadsföring av musikskolorna Den kommunala musikskolan la tidigare information om sin verksamhet i elevfacken på grundskolorna, berättar C-­‐O. Detta får de inte göra längre, dels för att det ska vara konkurrensneutrala villkor för alla aktörer, men också för att elever som inte har råd att gå i musikskola ska slippa den typen av reklam i sin skola. C-­‐O vet att en privat aktör skickar ut en tidning till samtliga hushåll. Alla musikskolor har också Öppna hus dit familjer kan komma och låta sina barn prova olika instrument. Det sker ingen riktad uppsökande verksamhet från kommunen berättar C-­‐O. Kommunen är noga med att engagera alla aktörer vid större sammankomster som t ex Nationaldagen. Vid dessa tillfällen ger man varje aktör 15 minuters konserttid och programplaceringen närmast någon känd artist får rotera från år till år, så att varje aktör någon gång får den bästa programplaceringen. Krav för att starta musikskola C-­‐O säger att utbildade lärare är ett krav och han tror att de privata aktörerna följer kollektivavtal. Exakta uppgifter om kravspecifikationer och checksystemets utformning ber han att få skicka, och dessa redovisas i bakgrunden. Lokaler C-­‐O berättar att de privata aktörerna har ordnat egna nybyggda lokaler med studios och att de även använder sina lokaler till annan verksamhet, t ex musikproduktion. Den kommunala musikskolan har en egen lokal men har också tillgång till grundskolornas lokaler i stor utsträckning. Efter förändringen måste de betala hyra för sin tid i grundskolans lokaler. Men, påpekar C-­‐O, de har också fått en indexuppräkning där man räknat på vad som ska gå till elev och vad som ska gå till hyra. C-­‐O skulle önska att de kommunala grundskolorna i större utsträckning upplät sina lokaler till fler musikskolor, det är många lokaler som står tomma på eftermiddagarna. Friskolorna har släppt in de privata aktörerna i större utsträckning. Samarbete med grundskolor Nedlagt kompanjonlärarskap Tidigare, berättar C-­‐O, hade den kommunala musikskolan kompanjonlärarskap, där de gick in i grundskolorna och hjälpte till med den ordinarie musikundervisningen. Detta togs bort på grund att man ansåg att det var snedvriden konkurrens. Grundskolorna får nu ordna sin musikundervisning själva. Vision om samarbete mellan grundskolor och musikskolor Samtidigt har C-­‐O en vision om att det på sikt ska bli mer samarbete mellan grundskolorna och musikskolorna och att de estetiska ämnena ska ges ett större utrymme i grundskolornas undervisning. En väg för att nå det är ”Skapande skola”, ett projekt som skolor via kommunen söker pengar till från staten, och som C-­‐O styr ganska hårt. Problemet, menar C-­‐O, är att det är svårt att göra det rättvist mellan musikskoleaktörerna. Ingen undervisning på skoltid Musikskolornas egen verksamhet får däremot inte ligga under skoltid, inte ens under 31
rasterna säger C-­‐O. Han tror att det blir en stress för eleven när en instrumental-­‐lektion ska klämmas in under en rast. Fördelar och nackdelar med att vara kommunal C-­‐O tror att en fördel för den kommunala musikskolan är att de har lång erfarenhet och de är ett känt varumärke i kommunen. En nackdel kan vara att man som kommunal verksamhet inte är fri att handla på egen hand på samma sätt som de privata aktörerna kan göra. Oväntade effekter Snabba politiska beslut C-­‐O upplever att de politiska besluten går fort och att de system som ska hantera besluten inte hinner landa innan de ska vara i bruk. Detta gör att det blir mycket ”tjafs” och många möten krävs menar C-­‐O. Minskad mångfald En annan effekt är att man ser att det går nedåt för de mindre tillgängliga genrerna som klassiskt t ex och C-­‐O känner en oro för att mångfalden och vissa delar i kulturarvet ska försvinna. C-­‐O tror att den kommunala musikskolan i framtiden kommer att tvingas till en särskild ställning på grund av att det går ner i vissa genrer. C-­‐O tycker att kommunerna borde ta ett ansvar för att mångfald och genrebredd får leva kvar och han är inte främmande för att ett sådant uppdrag skulle kunna tillfalla just den kommunala musikskolan. Men politikerna är inte där än, och för att kunna agera krävs ett uttalat uppdrag från politikerna menar C-­‐O. Hur får kommunens barn kännedom om utbudet som finns? Vi frågar C-­‐O hur barnen i Österåker får kännedom om alla olika instrument och genrer som finns. C-­‐O svarar att de försöker nå ut till alla barn, men att det har halkat tillbaka efter förändringen. Tidigare gick den kommunala musikskolan ut i skolorna och visade upp sina instrument, men det får de inte längre på samma sätt, på grund av att det ska vara konkurrensneutralt. C-­‐O berättar vidare att kommunen har ett nära samarbete med grundskolornas rektorer och att han själv ofta går ut och informerar alla barn som börjar i grundskolan om musikskolornas utbud. Det är, berättar C-­‐O, fritt fram för aktörerna att gå ut och visa upp sin verksamhet i grundskolorna. Däremot är skolorna pressade och vill inte alltid släppa till den tiden. Framtiden C-­‐O skulle vilja att det skapas en annan typ av verksamhet, en typ av musikfritidsgård. Dit skulle barn, vars föräldrar inte anmäler dem till en musikskola, får komma och prova olika musikaktiviteter. För att sedan kunna slussas vidare till det instrument de fastnar för. C-­‐O tror att en sådan verksamhet kommer att behövas i framtiden och säger ”På ett sätt är valfriheten misslyckad. De som valt förut, väljer nu också. De vi inte nådde förr, når vi inte nu heller.” 32
3.1.d Intervju med Jannes Karlsson, 20131023 kl 10.00 Österåkers musikskola innan förändringen Rambudget och köer 2011 genomförde Österåkers kommun den stora förändringen då kommunala musikskolan konkurrensutsattes av tre nya musikskolor och ett checkfinansierings-­‐
system infördes. Jannes berättar att innan förändringen hade musikskolan en rambudget som tillät ett visst antal lärartjänster och en viss undervisningsvolym. Ungefär 500-­‐600 barn var antagna i verksamheten och ca 250-­‐300 barn stod i kö till musikskolan. Av dessa var det många som stod i kö till gitarr. Ingen pianoundervisning Musikskolan hade ingen pianoundervisning eftersom den togs bort i samband med ett besparingsprogram i början av 90-­‐talet. Innan dess, på 80-­‐talet, bestod pianoundervisningen av ca 40 % av musikskoleundervisningen. Efter besparingsåtgärden sköttes en stor del av pianoundervisningen av ett privat musikinstitut i Österskär som också fick vara i musikskolans lokaler gratis under en period. Uppdrag i grundskolan Musikskolan bedrev sedan 1975 kompanjonlärarundervisning i skolår 2 och 3 i grundskolan, berättar Jannes. Dessutom hade musikskolan under några år ett samarbete med en musikprofil på en högstadieskola. Jannes var med och tog initiativ till detta samarbete och musikskolan fick en särskild peng för att kunna delta med lärare. Marknadsföring Musikskolan marknadsförde sig framför allt genom skolkonserter och instrumentdemonstrationer på dagtid i skolorna. Skolans övriga konsertverksamhet var också en naturlig del av marknadsföringen. Dessutom fanns det dagliga mötet med eleverna i lågstadiet genom kompanjonlärarskapet. Effekterna av förändringen Kön försvann, antalet elever ökade och lärarna fick tillfälligt utökade tjänster Jannes berättar att det som var positivt när ekonomin släpptes fri var att musikskolan fick möjlighet att ta in kön och därmed växa med närmare 50%. Jannes kunde då anställa fler lärare. Eftersom ekonomin styrs helt av elevtillgången och den ändras över tiden, måste också lärartjänster vara flexibla. Många lärare med deltidstjänst har därför tidsbegränsade tilläggsförordnanden. Numera går ca 800-­‐850 elever i Österåkers musikskola. Den kommunala musikskolan och de tre privata aktörerna ”dammsög” hela kommunen på elever och notan för kommunen blev ungefär 2 miljoner dyrare än beräknat. Det var satt ett tak vid fyra musikskolor i kommunen, men Jannes tror att politikerna fick lite ”kalla fötter” när notan drog i väg. Uppdrag försvann I samband med avregleringen 2011 lades kompanjonlärarskapet ned. Kommunen ansåg att det inte var konkurrensneutralt att den kommunala musikskolan skulle ha kontaktytan mot alla 8-­‐ och 9-­‐åringar, eftersom man som kompanjonlärare gärna tipsar 33
om att man kan spela olika instrument i musikskolan. Eftersom musikskolan vuxit i samband med avregleringen behövde inte någon lärare gå ned i tjänst, men förändringen skapade sämre arbetstider för de berörda lärarna. Tidigare hade man kunnat starta sin undervisning kl 8.10 medan man nu kunde börja sin undervisning först efter skoltid. Anslaget som var märkt till samarbetet med musikprofilen på högstadieskolan drogs också in eftersom det inte ansågs konkurrensneutralt. Därmed förlorade den kommunala musikskolan den dagliga kontakten med barn och ungdomar både på låg-­‐ och högstadiet. Ingen undervisning eller instrumentdemonstration på skoltid Jannes berättar att i samband med avregleringen var kommunalrådet Elisabeth Gunnars väldigt tydlig med att musikskolan var en fritidsaktivitet som inte fick störa eleverna på skoltid. Detta medförde att musikskolan inte längre fick göra skolkonserter eller instrumentdemonstrationer i skolorna på dagtid. Tidigare hade också vissa elever fått gå ifrån skolundervisningen för att ha sin musiklektion, men nu sattes det stopp för det. Kulturchefen kallade t o m in alla lärares scheman för att kontrollera att ingen undervisade på skoltid. Detta medförde sämre arbetstider för lärarna. Fortfarande kan man dock lägga undervisning på lunchen eller andra längre skolraster om elever och föräldrar samtycker. Piano, Musikmix, Sång och scen – nya ämnen tillkom När de nya musikskolorna startade pianoundervisning 2011 kontaktade Jannes kommunalrådet och frågade henne om hon visste om att det fanns ett beslut om att den kommunala musikskoleverksamheten inte fick bedriva någon pianoundervisning. ”Oj! Det måste jag kolla!” svarade hon, men återkom aldrig, och då fick Jannes klartecken från sin chef att återuppta pianoundervisningen som legat nere sedan början av 90-­‐talet. Till en början var det inte så många som anmälde sig, men nu har pianoundervisningen ökat, även om den inte alls är lika stor som på 80-­‐talet. Jannes berättar att musikskolan ville ta fram ett alternativ till det som kompanjonlärarundervisningen hade erbjudit. Man ville att det skulle finnas en basutbildning med rytmik, sång och musiklek. Därför startades kursen Musikmix där grupper om 10-­‐14 barn ägnar sig åt sång, rytmik, rörelse, pulsträning och lek med Orff-­‐
instrument m m. Kursen leds av de som tidigare var kompanjonlärare. Ytterligare ett nytt ämne skapades och detta blev en liten politisk historia, menar Jannes. Sångläraren på musikskolan hade startat vokalgrupper, men trots att det bara var 7-­‐8 ungdomar i varje grupp, klassades aktiviteten som barnkör och fick därmed det lägsta checkbeloppet. Detta medförde att kursen gick med förlust. Det finns en ensemblecheck med högre belopp, men den tillföll bara instrumentalensemblerna. Jannes upplevde det här som en diskriminering av sångarna, och när det sedan uppdagades att en konkurrent hade en kurs för sångare som klassades som ensemble därför att tonvikten låg vid scenspråk, skapade han och sångläraren en annan kursbeskrivning och då fick musikskolan igenom den som ensemble. Numera heter kursen Sång och scen. Instrumentförrådet Historien om Österåkers musikskolas instrumentförråd är ett kapitel för sig, säger Jannes. Musikskolan hade byggt upp instrumentförrådet under decennier, men efter avregleringen hävdade kommunen att musikskolan skulle upplåta instrumentförrådet till de andra aktörernas elevers föräldrar. Musikskolan skulle inte ha monopol på förrådet utan instrumenten tillhörde kommuninvånarna och skulle vara tillgängliga för 34
alla. Till slut erbjöd Jannes att de skulle köra ner hela förrådet till kommunen så att de kunde ta hand om uthyrning, underhåll och reparation, men det ville inte förvaltningschefen på Kultur-­‐ och utbildningsförvaltningen eftersom han ansåg att kompetensen ändå fanns hos musikskolan. Kommunjuristen har också varit inblandad och turerna har gått fram och tillbaka, men nu har det lugnat ner sig något i frågan och fortfarande är det bara den kommunala musikskolan som har tillgång till förrådet. Lärarnas upplevelse När avregleringen var på gång var många lärare upprörda över hur politiken fördes i kommunen. De tyckte inte om den kommersiella och marknadsstyrda utvecklingen. Sedan var de också oroliga över hur det skulle bli med deras arbetstider och anställningar. Österåkers musikskola idag och i framtiden Checken Österåkers kommun har tre checkbelopp, en ämnescheck, en ensemblecheck och en körcheck, berättar Jannes. En elev får använda en ämnescheck och en ensemble-­‐
/körcheck per utförare. En elev kan alltså gå på upp till åtta aktiviteter. Konkurrensneutralitet Jannes anser att det inte är konkurrensneutralt när det gäller de ekonomiska förutsättningarna. Han tror att det är helt andra personalkostnader i den kommunala verksamheten i jämförelse med de privata aktörernas kostnader. De hyr in sina ”coverbands-­‐polare” som kommer och jobbar på timme och fakturerar för utförda lektioner, medan musikskolan har tillsvidareanställningar med fasta månadslöner, förklarar Jannes. Denna skillnad gör att de privata aktörerna har mycket mer pengar att lägga på utrustning och marknadsföring. Marknadsföring Österåkers musikskola ska ta hjälp av en konsult och ha en temadag om varumärke och marknadsföring. Jannes anser att de andra aktörerna försöker måla upp en felaktig bild av den kommunala verksamheten som omodern och oflexibel och använder det i sin marknadsföring. Dessutom marknadsför sig vissa skolor med kravlöshet. Detta har musikskolan att brottas med: Hur ska vi tvätta bort en felaktig stämpel? Är kravlöshet alltid av godo? Vilka är vi och vad vill vi? I musikskolan diskuteras också vad man kan göra med den fysiska miljön. Vi lever i ett utbombat komvux medan de andra aktörerna har nybyggda, fräscha lokaler med inspelningsstudior och där miljön mera är som fritidsgårdar där man kan hänga hela eftermiddagen, säger Jannes. När möjligheten till att marknadsföra sig under skoltid försvann, funderade Jannes mycket över hur han skulle kunna ”kriga sig tillbaka” in i skolorna. Han förklarar hur organisationen i kommunen är uppbyggd där alla enheter d v s skolor, förskolor och musikskolan ligger under en gemensam firma inom koncernen som kallas produktionen. Inom produktionen kan man samarbeta och stötta varandra. Det här gör det möjligt för skolrektorerna att bjuda in musikskolan som konsulthjälp på musiktimmarna, men då enbart på musiktimmarna. Detta har flera rektorer också gjort. 35
Genrebredd och instrumentbredd ”Äntligen blir det lite rock'n'roll i kommunen!” Så uttalade sig kommunalrådet Elisabeth Gunnars i pressen i samband med avregleringen. Kommunen hade auktoriserat två nya musikskolor som enligt Jannes är oerhört smalt inriktade på pop och rock. Ändå var Österåkers musikskola en av de första i landet att ha rockband och skolan är sedan länge fylld av elgitarrer, förstärkare och sladdar, berättar Jannes. Skolan har också en lång tradition av blås-­‐, stråkorkestrar och körer. Jannes menar att ensembleverksamheten trots allt klarat sig ganska bra efter avregleringen och att man inte kan skylla allt på den, utan den allmänna tidsandan gör att barn hellre väljer att spela elgitarr än trombon. Avregleringen har sedan spätt på den utvecklingen, men den kommunala musikskolans ambition är att fortsätta ta det kulturpolitiska ansvaret för att bibehålla genrebredd och instrumentbredd, även om det inte finns något sådan uppdrag. Slutligen Flera gånger under samtalet återkommer Jannes till en önskan om att kunna föra en större kulturpolitisk diskussion. Hans upplevelse är att det inom kommunen saknas kulturpolitisk kunskap och intresse att följa den kommunal musikskolans verksamhet. Han anser att man blundat för följdverkningar av avregleringen. Det finns ingen som går in och tittar på vad som sker med pedagogik och metodik i musikskolorna. Har de privata aktörerna någon kontakt med musikhögskolor och sker det någon pedagogisk utveckling? Kvalitetskontrollen ska skötas av medborgarna genom kundvalet. Hur vet man då att man valt rätt? Ska den kommunala musikskolan ha särskilda uppdrag eller ansvarsområden? Detta är frågor som Jannes skulle vilja diskutera. 36
3.2 Sammanfattning av lärarenkät Tabell 1 Översikt av de svarande Nacka Österåker Totalt Antal svar (antal skickade enkäter) 39 (55) 12 (17) 51 (72) Svarsfrekvens 70,9% 70,6% 70,8% År på arbetsplatsen 0-­‐3 år 8 4 12 4-­‐10 år 9 3 12 11-­‐20 år 13 0 13 21-­‐30 år 3 3 6 31 år < 6 2 8 Anställningsform (fler Tillsvidareanställd 33 (85%) 10 (83%) 43 Vikarie 8 0 8 Timanställd 0 2 2 svarsalt. är möjliga) Tabell 2 Ämnesfördelning hos de svarande totalt 37
Förändringar Innehållet i tjänsten I tabell 3 redovisas hur förändringar skett i lärarnas tjänster med avseende på ämnesinnehållet. Lärarna har kommenterat sina svar och beskriver att de behövt tänka i nya banor för att skapa kurser som kan locka elever. De har också fått återskapa ämnen inom ramen för konkurrensneutraliteten. Som exempel samlades aktiviteterna från kompanjonlärarundervisningen inom det nya ämnet Musikmix. För att fylla upp tjänsten med elever har vissa lärare också börjat undervisa på fler instrument (bi-­‐instrument). Ämnen som upphört är kompanjonlärarundervisning i Österåker och ett linjesystem i Nacka som innebar att man kunde ge extra lektionstid till särskilt intresserade elever. Tabell 3 Innehållet i tjänsten Nacka Österåker Totalt Ja, kurser/ämnen/instrument har tillkommit 13 5 18 Ja, kurser/ämnen/instrument har upphört 5 2 7 Nej, innehållet i min tjänst är oförändrat 17 5 22 Vet ej/ berör ej mig 8 1 9 Förändringar i arbetstid med avseende på när man arbetar I denna fråga går att utläsa att lärarna i Österåker är mer berörda än lärarna i Nacka därför att man i Österåker fråntagits möjligheten att undervisa på skoltid. Dessutom har kommunen tagit bort kompanjonlärarundervisningen då musikskolans samarbete med grundskolorna inte ansågs konkurrensneutralt. Denna undervisning var också på skoltid. Elevförflyttningar under pågående termin I Nacka upplever 62 % av lärarna att elevförflyttningarna under pågående termin har ökat. I Österåker har endast 17 % av lärarna den upplevelsen. Där upplever majoriteten att elevförflyttningarna är oförändrade. Elevadministration och elevrekrytering I tabell 4 redovisas förändringar gällande tid för elevadministration och elevrekrytering samt om lärarna upplever det lättare eller svårare att fylla sin tjänstegrad. Här kan man tydligt se att det framför allt är lärarna i Nacka (79 %) som upplever att tiden de lägger på elevadministration har ökat. Både i Nacka och Österåker upplever man att det är svårare att fylla tjänstegraden med elever och att tiden man lägger på elevrekrytering har ökat. 38
Tabell 4 Elevadministration och elevrekrytering Nacka Österåker Totalt Tid för elevadministration Ökat 31 (79 %) 3 (25 %) 34 Minskat 1 1 2 Oförändrat 2 (5 %) 7 (58 %) 9 Vet ej /berör ej mig 5 1 6 Fylla tjänstegraden Svårare 23 (59 %) 8 (67 %) 31 Lättare 2 0 2 Oförändrat 6 2 8 Vet ej /berör ej mig 8 2 10 Tid till egen elevrekrytering Ökat 24 (62 %) 10 (83 %) 34 Minskat 1 0 1 Oförändrat 7 2 9 Vet ej /berör ej mig 7 0 7 Elevrekrytering till ensembler, orkestrar och körer Här kan man utläsa att det främst är Nackas lärare (46 %) som anser att det blivit svårare att rekrytera elever till ensembleverksamheten. I Österåker har bara 25 % av lärarna den upplevelsen. Förändrat elevklientel med avseende på ålder Bild 1 Medelåldern på lärarnas elevgrupp (sammanställning av svar från båda skolorna) Bildkommentar: Lärarna upplever dels att medelåldern på elevgruppen minskat och dels att eleverna är yngre när de börjar i musikskolan. 39
Anpassningar till ett nytt elevklientel Förändrad metodik för ett nytt elevklientel Drygt hälften av lärarna i Nacka och Österåker upplever att de behövt ändra i sin metodik för att kunna bemöta sitt nya elevklientel. Elevens önskemål Bild 2 Anpassar du din undervisning mer nu utifrån elevens önskemål? (sammanställning av svar från båda skolorna) Bildkommentar: Lärarna anpassar framför allt sin undervisning när det gäller genrer och låtval. 49 % av Nackas lärare och 67 % av Österåkers lärare upplever att de undervisar mer inom pop-­‐genren nu. Upplevelsen av förändringarna Stress Bild 3 Upplever du stress i ditt arbete som kan bero på att din musikskola utsätts för konkurrens och finansieras via musikskolecheck? (sammanställning av svar från båda skolorna) Bildkommentar: 90 % av lärarna i Nacka och 75 % av lärarna i Österåker svarade ja på denna fråga. Lärarna som upplevde stress (44 st) ansåg att stressen var kopplad till: 40
elevadministration
28
elevrekrytering
36
upplevelsen av att ha ett eget ansvar att fylla sin tjänst
33
att jag har svårt att fylla min tjänst
20
att ha för lite tid för planering av undervisning
17
elevförflyttningar under pågående termin
21
att jag behöver anpassa min undervisning utifrån elevens önskemål
9
att jag har fått ändra mina undervisningsmetoder
5
att jag nu möter yngre elever än förut
13
att det är svårt att få tillgång till ändamålsenliga lokaler
16
försämrade arbetstider
12
att jag undervisar i fler ämnen än tidigare
6
att mina elever vill spela / sjunga musik som jag inte känner mig förtrogen med
4
Övriga
2
Positiva effekter Bild 4 Upplever du positiva effekter av konkurrensutsättningen och musikskolechecken? (sammanställning av svar från båda skolorna) Bildkommentar: 38 % av lärarna i Nacka och 33 % av lärarna i Österåker svarade ja på denna fråga. Lärarna som upplevde positiva effekter (20 st) ansåg att de positiva effekterna var att: 41
köerna har minskat / försvunnit och alla barn som vill spela / sjunga får göra det
19
jag har fått utökad tjänst
4
sammansättningen i min tjänst har blivit bättre
1
nya ämnen / kurser har skapats
8
kollegiet har svetsats samman
9
eleverna är yngre när de börjar spela / sjunga
6
jag har lärt mig mer om kundbemötande och marknadsföring
5
vissa genrer har fått större utrymme i musikskoleverksamheten
6
Övriga
3
Den kommunala musikskolan i framtiden Särskilda uppdrag Vi frågade lärarna om de tycker att den framtida kommunala musikskolan ska ha särskilda uppdrag eller ansvarsområden. I tabell 5 redovisas de sex olika ansvarsområdena som vi frågade om, samt lärarnas svar sammanställda från båda skolorna. Det är tydligt att lärarna i Nacka och Österåker tycker att den kommunala musikskolan bör ha särskilda uppdrag. Tabell 5 Särskilda uppdrag för den framtida kommunala musikskolan Ansvarsområden Ja Nej Vet ej Bevarande av andra instrument (t.ex. fagott, oboe och kontrabas) 49 (96 %) 0 2 Bevarande av mindre tillgängliga genrer (t.ex. klassiskt, jazz och folkmusik). 50 (98 %) 0 1 Bedriva orkester-­‐/kör-­‐verksamhet 50 (98 %) 0 1 Bedriva avancerad linje för elever med stor motivation och fallenhet för sitt instrument. 48 (94 %) 1 2 Bedriva musikundervisning för barn med särskilda behov. 38 (75 %) 2 11 Bedriva uppsökande verksamhet för att nå elever som inte själva uppsöker musikskolornas verksamhet. 39 (76 %) 2 10 Lärarkommentarer I slutet av enkäten fanns ett fritext-­‐avsnitt där lärarna fick komma med egna tankar och kommentarer till frågeställningarna i enkäten. Här redovisas dessa: Det har blivit svårare att rekrytera elever till körer för elever från mellanstadiet och uppåt. Därför har vi tagit bort
dessa fasta körer helt. Till körerna på lågstadiet är det fortfarande lätt att få elever.
42
Så vitt jag kan bedöma krävs någon form av ekonomisk kompensation, t ex utökat checkbelopp för orkestrar och
för ”mindre attraktiva” instrument om den kommunala musikskolan även fortsättningsvis ska tillhandahålla den
genre och instrumentbredd vi hittills haft.
En negativ effekt av konkurrensutsättningen och musikskolechecken är att det utarmar mångfalden i svenskt
musikliv. Den rådande ”kundvalsmetoden är inte vatten värd om kunden inte vet vilka val som är möjliga. I
klartext: Om kunden inte vet skillnad mellan en saxofon och en trumpet kan denne omöjligt göra ett kvalificerat
val.
Det känns viktigt att vi, den kommunala musikskolan, får fortsätta att värna om mångfald och genrebredd!
En önskan om att få spela mer ute i klassrummen i en intimare miljö, då når man även de elever som annars inte
får lyssna på musik live.
Vi trä- och brasspedagoger upplever en stor försämring då alla elever som vill spela gitarr nu har möjlighet att få
börja utan att stå i kö. Vårt tidigare sätt att ”locka över” elever till sitt andrahandsval är inte längre möjligt.
Fler instrument har det kanske blivit för att kunna fylla sin tjänst.
En påtaglig ökad stressfaktor har tillkommit. Man går under ständig stress och man känner sig aldrig nöjd med
det man gör. Man får sällan uppmuntran från ledningen, som sällan ser vad man gör.
All dokumentation, instrumentbokningar och att aldrig ha en egen lokal att boa in sig i skapar stress.
Tänk att få ett eget ”Musikens hus” för Nacka musikskola i flera delar av Nacka, där elever och lärare kan träffas,
samarbeta, fika och umgås i en trevlig miljö med ändamålsenliga lokaler. Det läggs för lite peng på den miljö vi
arbetar i. Trivs man i sin miljö så blir också undervisningen så mycket bättre!
Jag anser att kommunen, för att minska arbetsbördan för så väl lärare som skolledning, bör införa att nyintag till
ämneskurs endast sker i samband med terminsstarter. Det i sin tur innebär att checken är knuten till elev per
termin.
Det har blivit tråkigare stämning bland kollegiet på arbetsplatsen. Mycket tid läggs på möten och i fikarummet
pratas det om de andra konkurrerande musikskolorna. Många känner irritation och hopplöshet, ”än så länge går
det ok för oss, men antagligen inte så länge till”
Synen på musikskolan som en fritidsaktivitet istället för en utbildning spelar stor roll. Kvantitet går före kvalitet nu
för tiden. Vår status är låg och vi får inte erkännande för vår kunskap och utbildning. Själv har jag 6 års
högskolestudier, och det märks varken i lönekuvertet eller i synen på mig.
3.3 Analys Checksystemets utformning och dess konsekvenser Nacka kommun och Österåkers kommun har utformat två skilda checksystemen som ger konsekvenser på olika sätt. I Nacka har kunden möjlighet att disponera två checkar. Dessa två checkar kan kunden välja att utnyttja hos en eller två olika aktörer. Varje check genererar en aktivitet, antingen en ämneskurs eller en ensembleaktivitet och kunden kan fritt välja vilken aktivitet. I Österåker, däremot, har kunden möjlighet att disponera två checkar per aktör, en ämneskurs och en ensemblekurs. Eftersom det finns fyra musikskoleaktörer i Österåkers kommun ger detta kunden möjlighet att utnyttja totalt 8 checkar. Kunden kan alltså välja att spela flera olika instrument eller välja att förkovra sig inom ett instrument och använda upp till fyra ämnescheckar för samma instrument. Denna möjlighet finns inte i Nacka, utan om man där väljer att använda två ämnescheckar måste man lägga dem på olika instrument. Musikintresserade barn i Österåker har därmed mycket större möjligheter både till bredd och specialisering i sin musikundervisning. Visst kostar det för barnen att gå på fler instrument, men kostnaden för musikskoleavgifter kommer ändå inte i närheten av motsvarande kostnad utan kommunens subvention. Är det Österåkers-­‐barn som blir våra framtida musiker eller musiklärare snarare än Nacka-­‐barn? 43
Minskad ensembleverksamhet i Nacka I Nacka kan man se att checksystemets utformning ger större konsekvenser för ensembleverksamheten än i Österåker då eleverna i Nacka tenderar att välja två ämneskurser hellre än en ämneskurs med tillhörande ensemble. För att främja ensembleverksamheten har Nacka musikskola därför skapat ett s.k. aktivitetskort utanför checksystemet som gör det möjligt för en elev som redan går på två aktiviteter att även gå på ensemble. Kontrollsystemet i Nacka Tillförlitligheten av Nacka kommuns kontrollsystem för hantering av elever, checkar och avgifter upplevs väldigt olika av våra informanter. Lena Dahlstedt och Susanne Nord hävdar att det är ett säkert system samtidigt som Mats Kiesel uttrycker stor frustration över systemets brister och menar att det idag krävs mer än två heltidstjänster för att se till att musikskolan får rätt ersättning genom checkarna. Tidigare krävdes enbart en halvtidstjänst till detta. Kommunstyrning Österåker -­‐ strävan efter rättvisa Vi kan i vårt resultat utläsa att man i Österåkers kommun strävar efter en form av rättvisa mellan aktörerna. Därför har man i större utsträckning valt att styra delar av musikskolornas verksamhet. Styrningen sker genom checkens utformning, genom kursavgiften (enhetstaxa) och genom reglering av medverkan, konsert-­‐tid och programordning för de olika aktörerna vid kommunens festtillfällen som t.ex. nationaldagen. Dessutom har man stängt dörrar för den kommunala musikskolan genom att ta bort deras samarbeten med grundskolan och reglerat möjligheten till att marknadsföra sig under skoltid. I sammanfattningen av intervjun med kulturchef Carl Oscar Törnros ser vi att det i kommunens reglering av marknadsföringen finns otydligheter och motsägelser. Som exempel kan nämnas att man av hänsyn till barn som inte har råd att delta i musikskoleverksamheten inte får lämna info och reklam i elevfacken på skolorna, samtidigt som kommunen själv går in i skolorna och informerar om musikskoleverksamheten. Nacka -­‐ kundval och kvalitetskontroll styr I Nacka kommun har man inte på samma sätt ambitionen att eftersträva rättvisa. Här litar man på att kundvalet tillsammans med kvalitetskontrollen ska styra och reglera. Man har dock, liksom i Österåker, en enhetstaxa för kursavgiften och planerar att reglera avtalen för lokalhyror så att de blir mer likvärdiga. Det är fritt fram för aktörerna att marknadsföra sig, men i vissa fall har grundskolornas rektorer själva reglerat musikskolornas möjlighet till marknadsföring. Gemensamma nämnare Gemensamt för de båda kommunerna är att den kommunala musikskolan måste rätta sig efter kommunallagen, vara med och dela på kommunens kostnadsmassa och följa kommunens upphandlingsavtal gällande inköp. Dessutom ska en kommunal verksamhet vara transparent så att kommunens invånare kan ha insyn i verksamheten. Lena Dahlstedt och Susanne Nord på Nacka kommun hävdar att man inte kan styra den kommunala verksamheten mer än den privata eftersom man inom kommunen skiljer på finansiering och produktion. 44
Ekonomi I båda kommunerna har hela musikskoleverksamheten (inkl. de privata aktörerna) ökat efter avregleringen. I Österåker stod det innan förändringen (våren 2011) ca 250-­‐300 barn i kö till musikskolan och ca 500-­‐600 elever var antagna (elevplatser). Österåkers kommunala musikskola har nu två år senare ca 800-­‐850 elever antagna i verksamheten (elevplatser), vilket innebär att musikskolan vuxit med omkring 50 %. Innan förändringen i Nacka (våren 2007) stod ca 1000 barn i kö till musikskolan och ca 3400 elever var antagna (elevplatser). Nu, drygt 6 år senare, är ca 2750 elever antagna i den kommunala verksamheten (elevplatser), vilket innebär en minskning med ca 20 %. Värt att notera är att Nacka musikskola fortfarande äger ca 60 % av den totala musikskolemarknaden medan de sju privata aktörerna delar på resterande 40 %. Både Jannes och Mats antar att det finns skillnader mellan de privata och de kommunala musikskolorna gällande personalkostnader eftersom de i sina verksamheter har tillsvidareanställda lärare med fast månadslön till skillnad från de privata som har timanställda lärare i större utsträckning. Att ha tillsvidareanställda lärare ger å andra sidan större möjligheter till långsiktig planering och pedagogisk utveckling, vilket gynnar eleverna och ger utdelning till verksamheten i stort. Jakten på elever Innan avregleringen hade båda skolorna kö till sin verksamhet. Om man som lärare vid läsårsstart inte hade tillräckligt med elever för att fylla sin tjänst tog man in nya elever från kön. Vissa instrument hade ingen kö, men då kunde man erbjuda köande elever att få börja spela det instrumentet istället för, eller i väntan på sitt förstahandsval. Nu ser situationen annorlunda ut. Om en lärare inte har fullt i sin tjänst vid läsårsstart går det inte att fylla ut med köande elever utan läraren känner då att den själv måste göra en rekrytering. Detta blir en ständigt pågående process till skillnad från tidigare när elevintagen var koncentrerade till läsårsstart. Denna fortlöpande elevrekrytering ger också en ökad elevadministration. Det kan man tydligt se i lärarenkäten där elevrekrytering och upplevelsen av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst är de absolut största orsakerna till stress hos lärarna, tätt följt av elevadministration. Många lärare känner också stress över att de har för lite tid till planering av sin undervisning och detta kan vara en följd av att de numera lägger mycket tid på elevrekrytering och elevadministration. Anpassning och nytänkande Avregleringen har varit en stor omställning för de båda skolorna. Denna omställning handlar dels om att anpassa sig efter ett nytt system med nya förutsättningar och dels om att tvingas tänka på ett nytt sätt, se nya vägar och möjligheter. En del i omställningen har varit att fundera över ”varumärket” och att komma fram till vad den kommunala musikskolan har att erbjuda som kan vara unikt. Nacka musikskola har befunnit sig längre i processen än Österåker, och Mats Kiesel beskriver att nästa steg för Nacka musikskola är att återta kontrollen snarare än att fortsätta anpassa sig. 45
Den kommunala musikskolan i framtiden I undersökningen kan man se att alla informanter utom Lena Dahlstedt och Susanne Nord uttrycker en önskan om att den kommunala musikskolan ska ha ett uppdrag att bevara mångfald gällande genrer och instrument. Lena och Susanne framhåller att i Nacka kommun är man mer intresserad av att stimulera själva musikintresset och att man litar på att nackaborna gör kloka val. Vidare menar de att om Nacka musikskola vill bevara mångfalden så är det fritt fram att marknadsföra specifika instrument så att ett kundtryck skapas. I lärarenkäten svarade 94 % av lärarna att de tycker att den kommunala musikskolan ska ha en avancerad linje för elever med stor motivation och fallenhet för sitt instrument. Mats Kiesel berättar att man i Nacka musikskola har påbörjat ett tänk kring detta, men att med nuvarande checkbelopp är det inte möjligt att bedriva en sådan verksamhet. Trots att köerna nu är borta, når man inte alla barn och ingen av kommunerna har någon uppsökande verksamhet. Mats Kiesel och Carl Oscar Törnros har liknade tankar kring hur man skulle kunna nå elever som inte självmant söker upp musikskolan. Det skulle kunna innebära en verksamhet som snarare bygger på projekt än varje-­‐veckas-­‐undervisning eller en typ av musikfritidsgård där det inte krävs någon formell anmälan. Nuvarande checksystem är dock bundet till 30 undervisningstillfällen/läsår och saknar utrymme för andra verksamhetsformer. Både Jannes och Mats önskar en långsiktig kulturpolitisk diskussion både på kommun-­‐ och riksnivå. Den främsta anledningen till avregleringen var att få bort köerna till musikskolorna. Vad ska hända nu? 4. DISKUSSION Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Vi ville undersöka vilka faktorer som påverkar och hur förändringarna upplevs av berörda kommuntjänstemän, chefer och pedagoger samt hur dessa parter ser på den framtida kommunala musikskolan. Frågeställningarna var: Hur har lärarnas arbetssituation påverkats av de nya förutsättningarna? Vad har rektor/chef för de kommunala musikskolorna gjort för att hantera de nya förutsättningarna? • Hur påverkas genre-­‐ och instrument-­‐bredd av ett kundval? • Hur ser kommuntjänstemän, chefer och pedagoger på den kommunala musikskolans roll i framtiden? I resultat-­‐delen under rubriken analys har vi gjort en sammanfattning och en analys av de resultat som vi anser är av större vikt. I resultatdiskussionen väljer vi att gå vidare med ett fåtal av dessa punkter. •
•
4.1 Resultatdiskussion Undersökningen visar att konsekvenserna av konkurrensutsättningen och checksystemets införande är många för de kommunala musikskolorna i Nacka och 46
Österåker. Kommunerna tog beslut om avregleringen och skolorna fick anpassa sig efter förändringen. Faktorer som bidragit till vilka konsekvenserna och förändringarna blivit är checksystemets utformning och kommunens styrning. Nacka kommun och Österåkers kommun har utformat olika checksystem som ger skilda konsekvenser för verksamheterna. 4.1.a Konsekvenser för den psykosociala arbetsmiljön Det faktum att det inte längre finns någon kö till verksamheten upplevs positivt samtidigt som det ger konsekvenser i form av en ständigt pågående elevrekryterings-­‐
process eftersom många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Humble (2007) menar att en av friskolereformens effekter är att skolorna numera prioriterar elevintag framför annat eftersom skolans enda inkomstkälla är just skolpengen. Samma effekt går alltså att se inom den kommunala musikskolan efter musikskolecheckens införande. Denna oavbrutna jakt på elever skapar stor stress hos musiklärarna och de upplever att ansvaret för att fylla sin tjänst ligger på just dem. I forskning som berör friskolereformen utifrån ett lärarperspektiv skriver Parding (2011) att lärares arbete intensifierats till följd av friskolereformen och att lärare idag upplever hög grad av stress och osäkerhet. Man kan anta att denna intensifiering delvis är kopplad till att skolorna prioriterar elevintag, precis som Humble (2007) skriver. Elevintag kräver marknadsföring som i sin tur kräver både tid och resurser från lärarna, men att lärarna i musikskolan så starkt upplever att ansvaret för elevrekryteringen ligger hos dem själva, och att detta blir en stressfaktor i sig, kan antas skilja sig från lärarnas upplevelse i konkurrensutsatta grund-­‐ och gymnasieskolor. I musikskolan är varje elev, i större utsträckning än i den vanliga skolan, kopplad till en specifik lärare. En stor del av undervisningen som bedrivs inom musikskolan är individuell och sker enskilt eller i mindre grupper, och när en elev slutar påverkar det självklart hela skolans budget, men samtidigt får den enskilde läraren undertid i sin tjänst, och denna undertid förväntas läraren fylla med en ny elev, snarast möjligt, för att skolan inte ska förlora intäkter. Hög arbetsbelastning och att ha för stort ansvar i en arbetsuppgift eller liten möjlighet att påverka sin arbetssituation är kända stressfaktorer i arbetslivet. Likaså gäller faktorer som återkommande förändringar eller att inte vara delaktig vid planering av förändringarna. (Prevent) I lärarenkäten svarade 90 % av lärarna i Nacka och 75 % av lärarna i Österåker att de upplever stress som kan bero på konkurrensutsättningen och att skolan finansieras via musikskolecheck. Den tredje främsta stress-­‐orsaken, förutom elevrekrytering och upplevelsen av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst, var elevadministration. Mats Kiesel beskriver också hur det fallerande kontrollsystemet i Nacka ger ökad administrativ arbetsbelastning. När kontrollsystemet inte fungerar finns det en risk att skolan får fel ersättning därför att systemet inte visar korrekt antal elever. Detta kan ge stora konsekvenser för verksamheten då musikskolan enbart finansieras via checken. Vår undersökning visar att det finns stora skillnader mellan hur mycket tiden för elevadministration ökat för lärarna i Nacka (79 %) jämfört med hur upplevelsen är bland lärarna i Österåker (25 %). Vi ser ett samband mellan det bristfälliga kontrollsystemet i Nacka och lärarnas ökade arbetsbörda gällande elevadministration eftersom det i realiteten är lärarna som har den korrekta informationen gällande vilka elever som finns i verksamheten. Vi antar att lärarna därför måste vara med och täcka upp för det bristfälliga systemet. 47
På Folkhälsoguiden kan man läsa i en skrivelse utgiven av Centrum för arbets-­‐ och miljömedicin (Stress i arbetet, 2009, folkhalsoguiden.se) att om många människor i en organisation upplever hög stressnivå kan det bl a leda till lägre prestationer, fler konflikter och sämre möjligheter att utvecklas i arbetet, och om cheferna själva har hög arbetsbelastning ökar risken för stressrelaterad ohälsa och nedsatt arbetsförmåga hos medarbetarna. Vi ser därför att det är av yttersta vikt att skolorna kommer tillrätta med sin stressade situation och, som Mats Kiesel nämnde i intervjun, få kunden att söka sig till musikskolan snarare än tvärtom. Tydliga strukturer och rutiner för hur problem kan hanteras och lösas ger stöd åt både chefer och medarbetare i stressade situationer. Det är också viktigt att medarbetarna har inflytande och känner sig delaktiga och att det sätts upp tydliga, realistiska mål för arbetet och att målen följs upp kontinuerligt. (Stress i arbetet, 2009) Det går heller inte nog att poängtera det ansvar Nacka kommun har när det gäller att åtgärda de brister som finns i nuvarande kontrollsystem. Det kan inte vara meningen att en chef för en verksamhet ska ägna tid åt att korrigera fel i ett administrativt system när hans verkliga uppgift är att driva och utveckla en verksamhet och även kunna vara ett stöd för sina anställda. 4.1.b Bevarandet av den musikaliska mångfalden Eftersom Nacka och Österåker är de första kommunerna i landet som konkurrensutsätter sina kommunala musikskolor finns det ännu inte mycket dokumentation på vilka följder förändringen får. Vår undersökning visar att det finns en oro för hur den musikaliska mångfalden, när det gäller genrer och instrument, ska bevaras och förvaltas i framtiden. Även Eriksson/Gudmundsdottir (2008) frågar sig om Nacka musikskola kommer att kunna behålla sitt breda utbud. De betvivlar också att två aktiviteter är tillräckligt för elever med stort musikintresse. I Nacka har ensembleverksamheten minskat, vilket den inte gjort på samma sätt i Österåker. Detta kan bero på att checksystemet i Österåker är mer generöst och ger möjlighet till intresserade elever att gå på flera aktiviteter. Två musikaktiviteter/vecka räcker inte för ett barn som vill förkovra sig musikaliskt och få en bred och djupgående musikalisk kompetens. Vi kan jämföra med idrottsvärlden där man inom vissa sporter redan efter ett par år inför utvecklingslag och kan ha 4-­‐5 träningar/vecka. I SMoKs undersökning, musikalisk mångfald (2002) drar man slutsatsen att Musik-­‐ och kulturskolorna lagt resurser på att hålla orkesterinstrumenten vid liv och bevara den musikaliska mångfalden snarare än att möta den efterfrågan som fanns på t ex gitarr, vilket har lett till långa köer på de mest poplära instrumenten. I Nacka och Österåker är det nu efter förändringen möjligt för kommunens barn att få börja spela det instrument man vill i princip helt utan att behöva stå i kö, vilket är positivt. Men får då kommunernas barn kännedom om den mångfald av instrument som finns att välja på? Båda kommunerna har mångfald som ett av sina ledord, men vad menar kommunerna med mångfald när det gäller musik? Är det mångfald att kunna välja bland åtta olika skolor när man vill spela gitarr, eller är det att kunna välja bland ett brett utbud av instrument och genrer? Kundvalet har lett till mångfald när det gäller antal skolor, men knappast när det gäller skolornas utbud. De privata aktörerna tillhandahåller till större delen de mer lättillgängliga instrumenten och när en kund 48
väljer har den en tendens att välja det den känner till. Alla barn vet hur en elgitarr eller en synth ser ut, dessa instrument syns dagligen i diverse olika medier medan till exempel en oboe är betydligt mer sällsynt. Annmari Wangin (brassmetodiklärare) säger i Åkesson (2006) att barnen inte väljer orkesterinstrumenten eftersom de inte vet om att de finns och därmed inte har någon relation till instrumenten. Hon menar också att barn idag är vana vid snabba processer och att de kan ha svårt för den långsamma process ett instrument kräver. Samma sak säger Jannes Karlsson (rektor i Österåker) och menar att man inte kan skylla hela minskningen av orkesterinstrumenten på avregleringen, den allmänna tidsandan spelar också en roll. SMoKs undersökning Musikalisk mångfald (2002) är gjord på ungdomar i åldrarna 13-­‐
20 år. Barnen i Nacka och Österåker har nu möjlighet att få musikundervisning redan från sju års ålder. Med lärares engagemang och kloka pedagogik-­‐ och metodikval kan man anta att det finns en chans att påverka barnen att fortsätta spela och ge dem en förståelse för den långsamma men, med rätt metoder, ofta lustfyllda process man måste igenom när man lär sig ett instrument. Claes Tilly, trumpet-­‐ och ensemblelärare, beskriver detta i Åkesson 2006 på följande sätt: Ibland känner man sig som den sista entusiasten. Det är viktigt att försöka ändra attityden bland barn och ungdomar och komma ifrån alla lättköpta segrar. Man måste få unga att förstå att vissa saker tar lite längre tid och att frukterna skördas på längre sikt. Att anpassa sig till det moderna uppskruvade samhället är fel väg att gå. Låt musiken och musikundervisningen istället bli en motkraft mot det plastiga och lättköpta. Innerst inne hungrar många barn efter detta att just få lära sig och bli bra på något. Både ledning och lärare i de kommunala musikskolorna i Österåker och Nacka vill ta ett ansvar för att bevara mångfalden när det gäller instrument och genrer. Carl Oscar Törnros (Kulturchef i Österåkers kommun) uttrycker i sin intervju en oro för en utarmning av den musikaliska mångfalden och säger också att han gärna skulle se att Österåkers kommun gav den kommunala musikskolan ett sådant uppdrag. Lena Dahlstedt (stadsdirektör i Nacka) och Susanne Nord (Kulturdirektör i Nacka) menar att i Nacka ligger makten att välja hos invånarna och man litar på att Nackaborna gör kloka val. Karolina Parding (2011) kommer i sin forskningsöversikt fram till att de utbildningsval som finns idag skapar krav på den enskilda individen att vara en aktiv medborgare som ska se till att vara välinformerad för att kunna göra de rätta valen. Hon skriver vidare att varken elever eller deras föräldrar har likvärdiga förutsättningar för att göra välinformerade val, vilket leder till att kundvalet har en segregerande effekt. Carl Oscar Törnros avslutar sin intervju i samma anda när han konstaterar att kundvalet inom musikskoleverksamheten till viss del är misslyckat i och med att vissa kundgrupper fortfarande inte väljer musikverksamhet alls. Här väcks också tanken på att dessa kundgrupper varken syns eller hörs i några kundundersökningar. Både Carl Oscar och Mats Kiesel (chef, Nacka musikskola) efterfrågar en möjlighet att skapa musikverksamheter i projekt eller fritidsform för att, på ett uppsökande sätt, nå de kunder man inte når idag. 49
Humble (2007) menar att när en marknad utsätts för konkurrens ökar alltid behovet av att marknadsföra den egna verksamheten, samt att visa kunderna vad som särskiljer den egna verksamheten från andra. Lena Dahlstedt och Susanne Nord framhåller att det, i Nacka, är fritt fram att marknadsföra den verksamhet man vill tillhandahålla. Men marknadsföring, instrumentinköp, och utbildade pedagoger kostar pengar och Nacka musikskola har idag inte en budget i balans, vilket begränsar möjligheterna avsevärt. När man vill nå ut med information till alla barn i en kommun är grundskolan den naturliga mötesplatsen. Men med flera musikskoleaktörer finns en risk att grundskolorna säger stopp om många aktörer vill komma in och göra reklam för sin verksamhet. Vi ser dock att det kan finnas en möjlighet till samarbete som skulle kunna gynna grundskolorna när det gäller att uppfylla det centrala innehållet i grundskolans kursplan i musik (lgr11). Det centrala innehållet i det här sammanhanget är att eleverna i år 1-­‐3 ska få kännedom om hur blås-­‐, sträng-­‐, tangent-­‐ och slagverksinstrument låter och ser ut. Den kommunala musikskolans lärare skulle här kunna vara en stor resurs när det gäller att ge kommunens alla barn den typen av instrumentkännedom. Samtidigt kan de fånga upp de elever som fattar tycke för ett instrument och slussa dem vidare in i musikskoleverksamheten. Ett exempel på hur detta skulle kunna utformas kan vi se i en grundskola i Ängelholm där ett projekt pågår där barnen i år 3 en eftermiddag i veckan får besök av kulturskolans trä-­‐ och bleckblåslärare. Efter en introduktionslektion får barnen välja det instrument som de sedan under tio veckor får prova att spela. Syftet, för kulturskolans del, är att en del av barnen efter de tio veckorna ska välja att fortsätta med instrumentet i kulturskolan (Helsingborgs dagblad). Kanske vore det värdefullt för de lärare i Österåker och Nacka som inte idag lyckas fylla upp sina tjänster att använda sin undertid till ett liknande projekt. En annan tanke är att det skulle gå att finansiera inom ramen för ”Skapande skola” som Carl Oscar Törnros pratar om i sin intervju. Till projekt inom ”Skapande skola” söker skolorna pengar från kulturrådet. Projekten ska gynna samarbete mellan skola och det professionella kulturlivet. (Kulturrådet) Kan det vara så att Carl Oscar Törnros redan har ett verktyg för att ge den kommunala musikskolan i Österåker uppdraget att bevara den musikaliska mångfalden? 4.2 Slutsats När den kommunala musikskolan utsätts för konkurrens och finansiering via musikskolecheck ger det konsekvenser för verksamheten och för de anställda. Faktorer som bidrar till vilka konsekvenserna och förändringarna blir är checksystemets utformning och kommunens styrning. Nacka kommun och Österåkers kommun har utformat olika checksystem som ger skilda konsekvenser för verksamheterna. Gemensamma nämnare finns ändå, och det positiva med konkurrensutsättningen är att alla barn som vill spela eller sjunga får göra det och slipper stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön är borta är att många lärare får svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapar stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi ser en risk att instrument-­‐ och genrebredd minskar om 50
kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskar att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument. 4.3 Metoddiskussion och kritisk granskning När vi planerade vår undersökning var vår tanke att vi skulle genomföra enkätundersökningen hos lärarna först och sedan gå vidare med rektor och chef för de två musikskolorna, för att sedan avsluta med att intervjua kommuntjänstemännen i de båda kommunerna. Detta för att man kunnat ta med sig resultat ”uppåt” och skapat frågorna utifrån de resultat man redan samlat in. Nu fick vi istället anpassa oss efter när informanterna hade tid och därmed blev ordningsföljden i princip tvärtom. Vi hade också planerat att ha en intervjutid på ca 45 min per informant, men i realiteten kom tiden att variera mellan 35-­‐ 90 min. Svarsfrekvensen på lärarenkäten var 71 % i de båda kommunerna. I Österåker innebar detta att det var 12 svarande av 17 möjliga och i Nacka 39 svarande av 55 möjliga. Detta innebär att när vi har räknat om svaren till procent och ställt svaren från skolorna mot varandra, väger varje enskild lärares röst i Österåker tyngre än i Nacka. I de fall skolorna har svarat väldigt likartat, har vi valt att göra en sammanställning av svaren från båda skolorna och när vi sett större skillnader i svaren har vi valt att separera svaren. Vi kan se att den undersökning vi genomförde blev större än vi tänkt oss. Vi hade kunnat smalna av vårt ämne och ändå hållit oss inom ramen för en C-­‐uppsats. Vi väljer trots det att ha med hela vårt resultat, därför att vi anser att det belyser den situation som de båda musikskolorna nu befinner sig i. 4.4 Förslag på framtida forskning I vår undersökning har vi enbart tittat på vad som händer med den kommunala musikskolan när den konkurrensutsätts och finansieras via checksystem. Det vore intressant om någon undersökte de privata aktörernas utveckling och hur konkurrensutsättningen på längre sikt påverkar hela musikskolemarknaden när det gäller parametrar som kvalitet, innehåll, anställningsformer och löner. 51
REFERENSER DN http://www.dn.se/sthlm/musikskolecheck-­‐kapar-­‐kon/ (Hämtad 2014-­‐01-­‐06) Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, N. & Gudmundsdottir, B. (2008). Musikskolecheck. En undersökning om den nya musikskolechecken i Nacka kommun. Kungl. Musikhögskolan, Stockholm Folkhälsoguiden (2009). Stress i arbetet. Förf. Parmsund, M., Svensson, M., Tegbrant, K. &
Åborg, C. Stockholm: Centrum för arbets-­‐ och miljömedicin. http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Arbetsliv/Arbetsliv%20-­‐
%20infomaterial/Stress%20i%20arbetet%202013.pdf (Hämtad 2013-­‐11-­‐21) Gustafsson, J. (2000). Så ska det låta: studier av det musikpedagogiska fältets framväxt i Sverige 1900-­‐1965. Acta Universitatis upsaliensis Diss. Uppsala: Uppsala University Library.
Helsingborgs dagblad http://hd.se/angelholm/2013/11/23/pa-­‐jakt-­‐efter-­‐nya-­‐blasare/ (Hämtad 2013-­‐12-­‐03) Humble, M. (2007). Kampen om eleverna: en studie kring en marknadsanpassad skola. Södertörn University College. Jordahl, H. (2006). Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet. Hur stor är effektiviseringspotentialen? Institutet för Näringslivsforskning Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, NY: Basic. Karlsson, M. (2005). Avreglering, konkurrensutsättning och ekonomisk effektivitet – offentlig eller privat? Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Kulturrådet http://www.kulturradet.se/bidrag/skapande-­‐skola/ (Hämtad 2013-­‐11-­‐23) Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitterartur.
Nacka kommun, 2006 års verksamhetsberättelse. http://www.nacka.se/web/politik_organisation/ekonomi/bokslut_arsred/Documents/arsredovisning_20
06.pdf (Hämtad 2013-­‐12-­‐28) Nacka kommun, vision och värdering. http://www.nacka.se/web/politik_organisation/sa_styrs_nacka/Sidor/Vision.aspx (Hämtad 2013-­‐12-­‐26) Nacka kommun, kulturpolitisk programförklaring. http://www.nacka.se/web/politik_organisation/sa_styrs_nacka/sa_styrs/regelverk/Documents/policy_p
rogram/kulturpolitisk_programforklaring.pdf (Hämtad 2013-12-26)
NE.se skola http://www.ne.se/static/useful/samlingar/sveriges-­‐kommuner.jsp (Hämtad 2013-­‐12-­‐14) Parding, K. (2011). Forskning om den svenska friskolereformens effekter – en litteraturöversikt. DidaktiskTidskrift, Vol20, No. 4 2011, ss. 231-­‐247. 52
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Persson, T. (1998). Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta 90-­‐tal. Göteborgs universitet, Institutionen för musikvetenskap. Diss. Prevent http://www.prevent.se/sv/Amnesomrade/Stress/Stressfaktorer/ (Hämtad 2013-­‐11-­‐21) Reimers-­‐Wessberg, M. (1991). Lyssna är silver-­‐ spela är guld, studie av den svenska kommunala musikskolans utveckling fram till 1950. Stockholms universitet, Musikvetenskapliga institutionen.
Skolinspektionen http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-­‐oss/Var-­‐verksamhet/Historik/ (Hämtad 2013-­‐10-­‐10) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11. Stockholm: Liber. SMoK, statistik 2012. http://www.smok.se/om-­‐smok/statistik (Hämtad 2013-­‐11-­‐24) SMoK, inriktningsmål. http://www.smok.se/smoks-­‐plattform (Hämtad 2013-­‐11-­‐24)
SMoK (2002). Musikalisk mångfald. http://www.smok.se/sites/smok.se/files/file_uploads/mm-­‐
slutrapport.pdf (Hämtad 2013-­‐11-­‐24) SMoK, kulturskola 2030. http://www.smok.se/projekt/kulturskola-­‐2030 (Hämtad 2013-­‐11-­‐24)
Tidningen NU. http://www.tidningen.nu/nyheter/3-­‐allmaenna-­‐nyheter/249-­‐oesteraker-­‐vaeljer-­‐att-­‐
satsa-­‐helhjaertat-­‐pa-­‐kultur (Hämtad 2013-­‐12-­‐15) Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB Åkesson, F. (2002). Blåsorkestern i förändring. Lunds universitet Österåkers kommun, mål och vision http://www.osteraker.se/externwebb/kommundemokrati/malochvision.567.html (Hämtad 2013-­‐12-­‐26) Österåkers kommun, vision 2020 http://www.osteraker.se/download/18.73f8c21912c7fd3855f800053472/Vision +för+Österåker.pdf (Hämtad 2013-­‐12-­‐26) Österåkers kommun, musikskola -­‐ avgifter http://www.osteraker.se/externwebb/barnutbildning/musikskola/avgifter.5933.html (Hämtad 2013-­‐12-­‐26) Österåkers kommun, checkbelopp (kravspecifikation för musikskoleutförare via mejlväxling med Österåkers kommun 2013-­‐11-­‐07) 53
Bilaga 1 Frågeunderlag till samtliga intervjuer Lena Dahlstedt & Susanne Nord (Nacka kommun) Innan förändringen Vilka skäl var det som föranledde att nacka kommun genomförde den här förändringen? Vilka kravs sattes för auktorisering? Nuläget Vilka positiva effekter har ni sett efter förändringen? Har det uppstått effekter som ni inte förutsett? Hur många fler barn spelar/ sjunger? Hur väljer kunderna att utnyttja sina checkar? Hur kontrollerar man att elever inte går på för många aktiviteter? Rör sig kunderna i stor utsträckning mellan olika aktörer? Framtiden Flera av de privata aktörerna riktar in sig på ett mindre antal instrument och i vissa fall också en viss genre. Anser ni att kommunerna i Sverige ska ta ett ansvar för att bevara mångfald och genrebredd när det gäller musikstilar och instrument? Tycker ni att den kommunala musikskolan ska ha en särskild funktion i kommunerna när det gäller att bevara den mångfalden? T ex bädda för att vi i Sverige även i fortsättningen kan utbilda musiker till våra professionella orkestrar och körer och att det även i framtiden ska finnas en publik som efterfrågar dessa genrer. Mats Kiesel (Chef, Nacka musikskola) Innan förändringen Hur såg det ut i Nacka musikskola innan den utsattes för konkurrens och finansierades via musikskolechecken? Köer, antal elever, ämnen, uppdrag, orkestrar, körer Nuläget Vilka förändringar har skett i er verksamhet efter att den konkurrensutsattes och fick musikskolecheck? Har innehållet i lärartjänsterna förändrats när det gäller ämnesfördelning och genrer? Nya ämnen/kurser/uppdrag. Avslutade kurser eller uppdrag utanför checken? 54
Har fördelningen av lärartjänsterna ändrats? Nyanställt, någon fått större/mindre tjänst, pensionsavgång som inte lett till nyanställning? Har anställningsformerna ändrats? Tillsvidaretjänster, vikariat, tim och viss-­‐anställningar Kundförflyttningar inom och mellan aktörerna? Samarbeten mellan aktörer? Antalet kundplatser i musikskolan ökat/minskat? Hur många elever ingår i en heltid? Lätt/svårt att fylla sin tjänst? Hur långa lektioner har ni? Hur många checker/elev? Går det att ändå gå på fler aktiviteter? Hur används checkarna? Kommunens kontrollsystem? Vilken typ av elevrekrytering och marknadsföring används? Tillgång till lokaler och kostnad för dessa? Ekonomisk situation, vad krävs för att Nacka musikskola ska få budget i balans? Hur upplever lärarna förändringarna? Hur upplever du som rektor förändringarna? Har en kommunen större möjlighet att styra en kommunal verksamhet än en privat? Fördelar/nackdelar med att vara kommunala? Framtiden Är marknaden mättad med åtta musikskolor i Nacka? Flera av de privata aktörerna riktar in sig på ett mindre antal instrument och i vissa fall också en viss genre. Känner du som kommunal anordnare ett större ansvar för att erbjuda mångfald och genrebredd i ditt utbud till kunderna? Vad skulle krävas för att den kommunala musikskolan ska kunna ta det ansvaret? Lena Dahlstedt och Susanne Nord hävdade att de litade på att nackaborna var kloka och tog kloka beslut. Vad tror du behövs för att man ska kunna ta ett ”klokt” beslut? Är man klok för att man är nöjd? Finns det andra områden där den kommunala musikskolan kan ha ett särskilt uppdrag? 55
Särskilda behov, kunder som inte självmant söker till musikskola, avancerad linje, orkester/körverksamhet Vad är din vision om Nacka musikskola och hur ser du på Nacka musikskola i framtiden? Carl Oscar Törnros (Österåkers kommun) Innan förändringen Vilka skäl var det som föranledde att nacka kommun genomförde den här förändringen? Vilka kravs sattes för auktorisering? Nuläget Är det fler barn som spelar/sjunger nu? Vilka typer av check finns det? Hur många checkar/elev? Vilka möjligheter har kunden/eleven att kombinera sina checkar? Hur kontrollerar kommunen att eleverna inte går på för många aktiviteter? Hur kunderna väljer att utnyttja sina checkar? Finns det något tak för hur många barn som kan ta del av checken? Tenderar kunderna att röra sig mer under pågående termin nu än tidigare? Hur marknadsför sig den kommunala musikskolan och de övriga aktörerna? Vilka lokaler används – hyra för dessa? Vilka positiva effekter har förändringen medfört? Ha det uppstått några negativa eller oväntade effekter? Framtiden Flera av de privata aktörerna riktar in sig på ett mindre antal instrument och i vissa fall också en viss genre. Anser du att kommunerna i Sverige ska ta ett ansvar för att bevara mångfald och genrebredd när det gäller musikstilar och instrument? Tycker du att den kommunala musikskolan ska ha en särskild funktion i kommunerna när det gäller att bevara den mångfalden? T ex bädda för att vi i Sverige även i fortsättningen kan utbilda musiker till våra professionella orkestrar och körer och att det även i framtiden ska finnas en publik som efterfrågar dessa genrer. 56
Jannes Karlsson (Rektor Österåkers musikskola) Innan förändringen Hur såg det ut i Österåkers musikskola innan den utsattes för konkurrens och finansierades via musikskolechecken? Köer, Antal elever, Ämnen, Uppdrag, Orkestrar, Körer Nuläget Vilka förändringar har skett i er verksamhet efter att den konkurrensutsattes och fick musikskolecheck? Har innehållet i lärartjänsterna förändrats när det gäller ämnesfördelning och genrer? Nya ämnen/kurser, avslutat uppdrag? T ex kompanjonlärarskap Har fördelningen av lärartjänsterna ändrats? Nyanställt, någon fått större/mindre tjänst, pensionsavgång som inte lett till nyanställning? Har anställningsformerna ändrats? Tillsvidaretjänster, vikariat, tim och viss-­‐anställningar Kundförflyttningar inom och mellan aktörerna? Samarbeten mellan aktörer? Antalet kundplatser i musikskolan ökat/minskat? Hur många elever ingår i en heltid? Lätt/svårt att fylla sin tjänst? Hur långa lektioner har ni? Hur många checker/elev? Går det att ändå gå på fler aktiviteter? Hur används checkarna? Vilken typ av elevrekrytering och marknadsföring används? Tillgång till lokaler och kostnad för dessa? Ekonomisk situation 57
Hur upplever lärarna förändringarna? Hur upplever du som rektor förändringarna? Påverkas ni av konkurrensen? Framtiden Flera av de privata aktörerna riktar in sig på ett mindre antal instrument och i vissa fall också en viss genre. Känner du som kommunal anordnare ett större ansvar för att ha mer mångfald och genrebredd? Instrument, genrer Finns det andra områden där den kommunala musikskolan kan ha ett särskilt uppdrag? Särskilda behov, kunder som inte självmant söker till musikskola Vad är din vision om Österåkers musikskola och hur ser du på Österåkers musikskola i framtiden? 58
Bilaga 2 Lärarenkät 2014-01-13
Enkät till musiklärare i den kommunala musikskolan - Google Drive
Enkät till musiklärare i den kommunala musikskolan
Den här enkäten är en del i en undersökning som syftar till att kartlägga och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och checksystem. Vi vill också undersöka hur du upplever de eventuella förändringarna samt hur du ser på den framtida kommunala musikskolans uppdrag. Dina svar är anonyma.
*Obligatorisk
1. Jag arbetar i *
Markera endast en oval.
Nacka musikskola
Österåkers musikskola
2. Jag är *
Markera endast en oval.
man
kvinna
3. Jag är *
Markera endast en oval.
20 -­ 30 år
31 -­ 40 år
41 -­ 50 år
51 -­ 60 år
61 -­ 70 år
4. Jag har arbetat på den här arbetsplatsen i *
Markera endast en oval.
0 -­ 3 år
4 -­ 10 år
11 -­ 20 år
21 -­ 30 år
31 år eller längre
5. Jag är *
(Fler svarsalternativ är möjliga)
Markera alla som gäller.
tillsvidareanställd
vikarie
timanställd
https://docs.google.com/forms/d/1gXd9i384pZiMorxF2-aSeXcXm2QJPdH9dFtsMxgwXEg/edit
59
1/8
2014-01-13
Enkät till musiklärare i den kommunala musikskolan - Google Drive
6. Just nu arbetar jag (av heltid) *
Markera endast en oval.
0 -­ 20 %
21 -­ 60 %
61 -­ 100 %
7. Jag undervisar i *
(Fler svarsalternativ är möjliga)
Markera alla som gäller.
sång
stråk
träblås
bleckblås
slagverk
piano / klaviatur
gitarr / elgitarr
elbas
rytmik
kör
orkester
rockband
Övrigt: Förändringar
Följande frågor handlar om förändringar som eventuellt uppstår när den kommunala musikskolan utsätts för konkurrens och finansieras via musikskolecheck.
8. Har det medfört förändringar i innehållet i din tjänst? *
(Fler svarsalternativ är möjliga)
Markera alla som gäller.
Ja, kurser / ämnen / instrument har tillkommit.
Ja, kurser / ämnen / instrument har upphört.
Nej, innehållet i min tjänst är oförändrat.
vet ej / berör ej mig
https://docs.google.com/forms/d/1gXd9i384pZiMorxF2-aSeXcXm2QJPdH9dFtsMxgwXEg/edit
60
2/8
2014-01-13
Enkät till musiklärare i den kommunala musikskolan - Google Drive
9. Om ja, beskriv förändringen.
(Frivilligt)
10. Undervisar du i fler eller färre lokaler nu? *
Markera endast en oval.
fler
färre
oförändrat
vet ej / berör ej mig
11. Har det skett större förändringar i din arbetstid med avseende på när du arbetar? *
Markera endast en oval.
ja
nej
12. Om ja, beskriv hur.
(Frivilligt)
13. Har elevförflyttningar under pågående termin ökat / minskat? *
Med elevförflyttningar menar vi att elever börjar / slutar / byter ämne / byter aktör
Markera endast en oval.
ökat
minskat
oförändrat
vet ej / berör ej mig
https://docs.google.com/forms/d/1gXd9i384pZiMorxF2-aSeXcXm2QJPdH9dFtsMxgwXEg/edit
61
3/8
2014-01-13
Enkät till musiklärare i den kommunala musikskolan - Google Drive
14. Har tiden du lägger ner på elevadministration ökat / minskat? *
Markera endast en oval.
ökat
minskat
oförändrat
vet ej / berör ej mig
15. Har det blivit lättare / svårare att få tillräckligt med elever för att fylla din tjänstegrad? *
Markera endast en oval.
lättare
svårare
oförändrat
vet ej / berör ej mig
16. Har tiden du lägger ner på att rekrytera nya elever till just din tjänst ökat / minskat? *
Markera endast en oval.
ökat
minskat
oförändrat
vet ej / berör ej mig
17. Har tiden du lägger ner på att planera din undervisning ökat / minskat? *
Markera endast en oval.
ökat
minskat
oförändrat
vet ej / berör ej mig
18. Har medelåldern på din elevgrupp ökat / minskat? *
Markera endast en oval.
ökat, jag har fler äldre elever nu
minskat, jag har fler yngre elever nu
oförändrat
vet ej / berör ej mig
19. Har antalet yngre nybörjare ökat? *
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej / berör ej mig
https://docs.google.com/forms/d/1gXd9i384pZiMorxF2-aSeXcXm2QJPdH9dFtsMxgwXEg/edit
62
4/8
2014-01-13
Enkät till musiklärare i den kommunala musikskolan - Google Drive
20. Om ja, har du behövt ändra något i din metodik för att kunna bemöta ett nytt elevklientel?
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej / berör ej mig
21. Anpassar du din undervisning mer nu utifrån elevens önskemål? *
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej / berör ej mig
22. Om ja, ange inom vilka områden det gäller.
(Fler svarsalternativ är möjliga)
Markera alla som gäller.
genrer
låtval
enskild-­ / gruppundervisning
konsertmedverkan
samspel med kompisar
Övrigt: 23. Undervisar du mer inom pop-­genren nu? *
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej / berör ej mig
24. Har det blivit lättare / svårare att rekrytera elever till ensembler, orkestrar och körer? *
Markera endast en oval.
lättare
svårare
oförändrat
vet ej / berör ej mig
Upplevelsen av förändringarna
I följande avsnitt önskar vi få fram din upplevelse av de eventuella förändringar som uppstår när den kommunala musikskolan utsätts för konkurrens och finansieras via musikskolecheck.
https://docs.google.com/forms/d/1gXd9i384pZiMorxF2-aSeXcXm2QJPdH9dFtsMxgwXEg/edit
63
5/8
2014-01-13
Enkät till musiklärare i den kommunala musikskolan - Google Drive
25. Upplever du stress i ditt arbete som kan bero på att din musikskola utsätts för konkurrens
och finansieras via musikskolecheck? *
Markera endast en oval.
ja
nej
26. Om ja, stressen är kopplad till
(Fler svarsalternativ är möjliga)
Markera alla som gäller.
elevadministration
elevrekrytering
upplevelsen av att ha ett eget ansvar att fylla sin tjänst
att jag har svårt att fylla min tjänst
att ha för lite tid för planering av undervisning
elevförflyttningar under pågående termin
att jag behöver anpassa min undervisning utifrån elevens önskemål
att jag har fått ändra mina undervisningsmetoder
att jag nu möter yngre elever än förut
att det är svårt att få tillgång till ändamålsenliga lokaler
försämrade arbetstider
att jag undervisar i fler ämnen än tidigare
att mina elever vill spela / sjunga musik som jag inte känner mig förtrogen med
Övrigt: 27. Upplever du positiva effekter av konkurrensutsättningen och musikskolechecken? *
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej / berör ej mig
https://docs.google.com/forms/d/1gXd9i384pZiMorxF2-aSeXcXm2QJPdH9dFtsMxgwXEg/edit
64
6/8
2014-01-13
Enkät till musiklärare i den kommunala musikskolan - Google Drive
28. Om ja, de positiva effekterna är att
(Fler svarsalternativ är möjliga)
Markera alla som gäller.
köerna har minskat / försvunnit och alla barn som vill spela / sjunga får göra det
jag har fått utökad tjänst
sammansättningen i min tjänst har blivit bättre
nya ämnen / kurser har skapats
kollegiet har svetsats samman
eleverna är yngre när de börjar spela / sjunga
jag har lärt mig mer om kundbemötande och marknadsföring
vissa genrer har fått större utrymme i musikskoleverksamheten
Övrigt: Den kommunala musikskolan i framtiden
De privata aktörerna har till stor del valt att inrikta sig på de välkända och mest populära instrumenten och genrerna. I följande avsnitt vill vi veta om du tycker att den kommunala musikskolan bör ha ett särskilt uppdrag.
29. Tycker du att den kommunala musikskolan ska ha ett ansvar för att andra instrument (t.ex
fagott, oboe, kontrabas) ska leva vidare? *
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej
30. Tycker du att den kommunala musikskolan ska ha ett ansvar för att de mindre tillgängliga
genrerna (t ex klassiskt, jazz, folkmusik) ska leva vidare? *
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej
31. Tycker du att den kommunala musikskolan ska ha ett ansvar att bedriva orkester -­ /
körverksamhet? *
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej
https://docs.google.com/forms/d/1gXd9i384pZiMorxF2-aSeXcXm2QJPdH9dFtsMxgwXEg/edit
65
7/8
2014-01-13
Enkät till musiklärare i den kommunala musikskolan - Google Drive
32. Tycker du att den kommunala musikskolan ska ha en avancerad linje för de elever med
stor motivation och fallenhet för sitt instrument? *
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej
33. Tycker du att det ska ingå i den kommunala musikskolans uppdrag att bedriva
musikundervisning för barn med särskilda behov? *
Markera endast en oval.
ja
nej vet ej
34. Tycker du det ska ingå i den kommunala musikskolans uppdrag att nå de elever som inte
själva uppsöker musikskolornas verksamhet? *
Markera endast en oval.
ja
nej
vet ej
Övrigt
35. Övriga tankar från dig kopplade till frågeställningarna i den här enkäten.
(Frivilligt)
Nu är det dags att klicka på "skicka"!
TACK FÖR DIN MEDVERKAN! Den kommer att vara till stor hjälp i vår undersökning.
Tillhandahålls av
https://docs.google.com/forms/d/1gXd9i384pZiMorxF2-aSeXcXm2QJPdH9dFtsMxgwXEg/edit
66
8/8
Bilaga 3 Följebrev till lärarenkät Konkurrens och musikskolecheck – kommande enkätundersökning Till lärare i Nacka Musikskola
Hej!
I går på pedagogiskt forum berättade vi om vårt examensarbete som vi nu under hösten skriver på KMH. Syftet med arbetet är att kartlägga och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och checksystem. Vi vill också undersöka hur förändringarna upplevs av pedagoger, chefer och politiker/tjänstemän, samt hur dessa parter ser på den framtida kommunala musikskolans uppdrag.
De kommuner där musikskoleverksamheten är konkurrensutsatta och där finansieringen sker via musikskolecheck är för närvarande Nacka, Staffanstorp, Täby och Österåker. Vi har valt att genomföra undersökningen i de två kommuner som använt sig av systemet längst; Nacka kommun och Österåkers kommun.
I början på nästa vecka kommer ni pedagoger att få ett mejl med en klickbar länk till en enkät. Enkäten kommer att vara kortfattad och lätt att fylla i, och självklart lämnas svaren anonymt. Vi vädjar till er alla att svara på den här enkäten så att vi får ett tillförlitligt forskningsunderlag.
Om någon av er har en frågeställning som ni vill att vi ska ta upp i undersökningen; hör av er till oss via mejl den här veckan. Vi tar tacksamt emot era tips!
Håll koll på mejlboxen i nästa vecka!
Trevlig helg! Lovisa Engdahl Nilsson & Ylva Karlström [email protected] Mobil: xxx [email protected] Mobil: xxx 67
Konkurrens och musikskolecheck – kommande enkätundersökning Till lärare i Österåkers Musikskola Hej!
Vi är två musikpedagoger som arbetar i Nacka Musikskola. Under hösten skriver vi också vårt examensarbete på Kungliga Musikhögskolan. Syftet med arbetet är att kartlägga och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och checksystem. Vi vill också undersöka hur förändringarna upplevs av pedagoger, chefer och politiker/tjänstemän, samt hur dessa parter ser på den framtida kommunala musikskolans uppdrag.
De kommuner där musikskoleverksamheten är konkurrensutsatta och där finansieringen sker via musikskolecheck är för närvarande Nacka, Staffanstorp, Täby och Österåker. Vi har valt att genomföra undersökningen i de två kommuner som använt sig av systemet längst; Nacka kommun och Österåkers kommun.
I början på nästa vecka kommer ni pedagoger att få ett mejl med en klickbar länk till en enkät. Enkäten kommer att vara kortfattad och lätt att fylla i, och självklart lämnas svaren anonymt. Vi vädjar till er alla att svara på den här enkäten så att vi får ett tillförlitligt forskningsunderlag.
Om ni har några funderingar kring vår undersökning så är ni alla varmt välkomna att höra av er till oss.
Håll koll på mejlboxen under nästa vecka! Vi hörs igen! Varma hälsningar från Lovisa Engdahl Nilsson & Ylva Karlström [email protected] Mobil: xxx [email protected] Mobil: xxx
68