Transcript Lägesrapport december2010_kommun.pdf

KV BRYGGERIET NORA
Lägesrapport december 2010
Anders Håberger
Historisk bakgrund
Området längs den ca 300 meter långa sträckan av Hagbyån från den gamla
landsvägsbron i söder till Hagbydammen i norr har en lång industrihistorisk tradition
på grund av tillgången på vattenkraft. De ursprungligen tre naturliga vattenfallen
med en sammanlagd fallhöjd på drygt 16 meter har åtminstone från 1600­talet ut­
nyttjats för järnhammare, sågverk, mjölkvarnar mm.
Under den moderna industrialismens framväxt i slutet av 1800­talet, då den klassiska
järnhanteringen i Bergslagen fick allt mindre betydelse, växte ett nytt industriområde
fram vid vattenfallen i Hagbyån.
Staden anlade bland annat elverk och vattenverk, och tre privata industriföretag,
Nora Bayerska Bryggeri, Nora Tändrörsfabrik och Nora Sågbladsfabrik etablerade
sig i området.
1
De tre fabrikerna fick stor betydelse för utvecklingen i Nora under första hälften av
1900­talet. Den enda verksamhet som idag har anknytning till den ursprungliga
industriverksamheten är Gyttorp Cartridge AB, som under december 2010 flyttar till
nybyggda lokaler i Pershyttans industriområde utanför Nora.
Större delen av den industribebyggelse som växte fram, huvudsakligen under 1900­
talets första hälft, finns dock kvar och befinner sig i förhållandevis bra skick.
Länsstyrelsen konstaterar i en kulturhistorisk utredning från 2000 att ”de till stor del väl
bevarade industribyggnaderna ger området ett betydande industrihistoriskt intresse”.
Framtida utveckling av bryggeriområdet
Fastigheten Bryggeriet 2, som innehåller f.d. Nora Bayerska Bryggeri och f.d. Nora
Tändrörsfabrik, förvärvades 2006 av Norabostäder som är ett helägt dotterbolag till
Nora kommun. Avsikten med förvärvet var att öppna bryggeriområdet som en ny
stadsdel i Nora för småföretag, hantverkare, konstnärer och bostäder med butiker,
utbildningslokaler restaurang mm.
Området har ända sedan industriverksamheterna startades runt förra sekelskiftet i
princip varit stängt för allmänheten på grund av den hantering av explosiva varor
som förekommit där under lång tid i samband med stubintrådstillverkning och
senare tillverkning av jaktammunition.
Den tidigare ägaren, Gyttorp Cartridge AB, flyttar till andra lokaler under 2010, vil­
ket ger helt andra förutsättningar att öppna området.
Bland annat som ett resultat av ett engagerat idéarbete, där ett tjugotal Noraföreta­
gare och privatpersoner har deltagit, formulerades under hösten 2007 ett förslag till
”Vision och inriktning för arbetet med kv Bryggeriet i Nora”.
Kommunchefens förslag till vision och projektgenomförande antogs av kommun­
fullmäktige 2007 10 31.
Beslut enligt kommunchefens förslag:
• Göra kvarteret Bryggeriet till ett av regionens mest attraktiva besöksmål där
många småföretagare verkar. Där ska finnas butiker, bostäder, kulturföretag,
hantverkare, hälsoföretag, café/ungdomscafé och restaurang. Kvarteret
Bryggeriet är till för alla åldrar.
• Etablera tillverkande företag, bland annat destilleri och lokaler för byggnads­
vård och konstsmide samt utbildningar kopplade till verksamheterna.
2
• Skapa kreativa mötesplatser med exempelvis utställningslokaler där den sti­
mulerande kulturmiljön är pietetsfullt bevarad.
• Göra kvarteret Bryggeriet till en naturlig fortsättning på Prästgatans affärs­
stråk. Knyta samman kvarteret Bryggeriet med åpromenaden och därigenom
skapa ett attraktivt stråk runt staden.
Projektet föreslås genomföras med följande mål:
• Skapa en operativ projektgrupp/styrgrupp som arbetar fram förslag på hur
bevara, nyttja och utveckla ett befintligt industriområde med mycket högt
kulturhistoriskt värde i överensstämmelse med visionen och att genomföra
förslagen.
• Åstadkomma en handlingsplan för finansiering och långsiktig verksamhet.
• Undersöka möjligheterna hur kombinera olika verksamheter såväl kommer­
siella, kulturella som ideella=trepartsegenskap enligt Leadermetoden.
• Att upprätta kompletterande uppmätningsritningar.
Projektgrupp/styrgrupp
En styrgrupp för bryggeriprojektet utsågs i november. Ordförande i styrgruppen är
kommunchef Jan Norlund.
Övriga ledamöter:
Håkan Ceder, turistchef Nora kommun
Ulla Karlsson, företagare
Rolf Nielsen, kulturchef Nora kommun
Thomas Hjelmqvist, VD Norabostäder
Anders Håberger, projektledare, konsult
Bryggeriet 2, disposition och byggnadsbestånd 2007
Fastigheten Bryggeriet 2 omfattar ca 2,4 hektar och är bebyggd med sammanlagt 16
byggnader från olika tid alltifrån 1850 till 1997. Flera byggnader är sammanbyggda
med andra byggnader. Den sammanlagda lokalytan uppgår till ca 5 700 kvm
Av följande översiktskarta framgår placering och användningssätt när projektet på­
börjades för de olika byggnaderna och ungefärligt byggnadsår.
3
Översiktskarta nov 07, Kvarteret Bryggeriet 2, Nora.
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Huvudbyggnad, Gyttorp Ammunitionsfabrik (tidigare Nora tändrörsfabrik)
kontor och produktionslokaler. 1915­1951
Kallager, Gyttorp Ammunitionsfabrik 1997.
Färdiglager Gyttorp Ammunitionsfabrik ca 1980
Panncentral med oljetankar 1897.
Krutlager i fem betongkasuner 1897 och ca 1970
Boktryckeri o lager (tidigare Tändrörsfabrikens eltändaravdelning)
1939 – 1949.
Lager o personalutrymmen. (tidigare Tändrörsfabrikens spol­ och spinnsalar) 1910.
Lager. Ca 1975
Lager (Tidigare Tändrörsfabrikens spinnsalar.) 1931
Kontor (tidigare Tändrörsfabrikens personalbyggnad.) 1947.
Nora Destilleri (tidigare produktionslokal Nora Zips, tapphus Nora bryggeri) 1939
Förråd (tidigare kärlskjul för bryggeriet) ca 1850.
Konsthall (tidigare huvudbyggnad för Nora Bryggeri) 1893
Verkstad o kontor (tidigare tvätteri) ca 1950
Bostad (tidigare vaktlokal för Tändrörsfabriken) ca 1950
Vaktkur.
4
Angränsande fastigheter inom industriområdet:
Kvarteret Bryggeriet 3
Omedelbart norr om Byggeriet 2 ligger f.d. Nora Sågbladsfabrik på fastigheten
Bryggeriet 3. Fastigheten har en areal på ca 2 hektar och en sammanlagd lokalyta på
ca 3000 kvm. Byggnaderna är uppförda mellan åren 1905 och 1948. Byggnaderna
och bebyggelsemiljön har liksom Bryggeriet 2 mycket stort kulturhistoriskt värde.
Fastigheten är privatägd och lokalerna är uthyrda till ett antal mindre företag. På
grund av verksamheten i Gyttorps Ammunitionsfabrik har hittills ingen förbindelse
tillåtits mellan de två industrifastigheterna. Med ändrad användning av byggnaderna
inom Bryggeriet 2 skulle hela området kunna öppnas på ett helt annat sätt än idag.
Ägaren till Bryggeriet 3 är positiv till en samverkan som innebär att allmänheten kan
få bättre tillgång till hela området. En intressant möjlighet är till exempel att anlägga
en gångväg längs Hagbyån mellan ån och Sågbladsfabriken som ansluts till Kvarn­
vägen. Gångvägen skulle sedan kunna kopplas samman med Åpromenaden via
bryggeriområdet längs ån.
Kvarteret Tändröret 1.
Väster om kvarteret Bryggeriet, på andra sidan Hagbyån, ligger industrifastigheten
Tändröret 1. Fastigheten har en areal på ca 4,5 hektar. 1968 uppfördes på fastigheten
en industrihall i ett plan med en lokalyta på ca 4500 kvm. Sammanbyggd med
industrihallen uppfördes 1975 en kontors­ och personalbyggnad i två plan med en
lokalyta på ca 450 kvm.
Byggnaderna uppfördes ursprungligen för Nora Tändrörsfabrik (Norabel), som
flyttade verksamheten från de äldre lokalerna i Bryggeriet 2.
Industrihallen har under vintern 2008 byggts om till ett lågprisvaruhus som öppnade
i maj samma år. Kontors­ och personalbyggnaden har hyrts ut till callcenterföretaget
ECC som har flyttat sin verksamhet dit. I en framtid kan infarten till handels­ och
kontorsfastigheten komma att flyttas med direkt anslutning till Hagbyvägen.
5
Bostäder
I en särskild utredning utförd av BMB, har möjligheten att bygga bostäder på
industrifastigheten utmed åbrinken undersökts. Enligt ett skissförslag skulle 17 nya
bostäder i kedjehusform kunna uppföras på fastighetens östra del med utsikt över
Hagbyån in mot staden. De exklusiva huslägena, bara ett femtontal meter från ån,
möjliggörs av att gällande detaljplan från 1960­talet ger byggrätt ända ner till
stranden. Uppförande av bostäder förutsätter dock ändring av detaljplanen men
strandskyddet är sedan tidigare utsläckt. Förslagets utformning ger möjlighet till olika
upplåtelseformer. För att gå vidare med förslaget måste en grundundersökning
utföras liksom en noggrann inmätning av markhöjder och viktigare träd. En
gynnsam omständighet för en bostadsexploatering är närheten till ledningar för
vatten, avlopp och fjärrvärme.
Ny detaljplan för bostäder kan inte antas förrän Gyttorp Cartridge har flyttat sin
verksamhet från bryggeriområdet.
Ägaren till Tändröret 1 är positiv till en samverkan med bryggeriprojektet som kan
leda till en bra helhetslösning för hela stadsdelen.
6
.. " "... ,
."
L
j
'"
.-/.
KARTA, situationsplan med förslag till bostäder
7
Pågående arbete med Bryggeriet 2
Ritningar
Arbetet påbörjades under oktober 2007med inventering av äldre och nyare
ritningsmaterial över byggnaderna. Bryggeriets huvudbyggnad har uppmätts genom
Norabostäders försorg och för denna byggnad finns nu utmärkta ritningar.
För övriga byggnader finns ritningar av skiftande ålder och aktualitet.
Kompletterande uppmätningar av hus F, G, I, H, K och L har utförts och digitala
ritningar på dessa hus finns nu framtagna.
Kompletterande uppmätningar av hus A (Huvudbyggnad Gyttorp Cartridge) har
utförts som underlag för nya digitala ritningar.
Bergslagens Miljö­ och Byggförvaltning (BMB) har under hösten 2008 upprättat ny
detaljerad primärkarta över området.
Viss osäkerhet råder beträffande ledningar i mark inom området (va, el, tele och
värmekulvertar). BKT har påbörjat en inventering av va­nätet inom och i anslutning
till området och kommer att presentera ett åtgärdsförslag.
Företag i kvarteret Bryggeriet
För närvarande har sammanlagt 30 företag sin verksamhet i lokaler i kv Bryggeriet.
De flesta företagen bedriver verksamheten i egen lokal men några delar lokal med
någon annan företagare.
Några av hyresgästerna presenteras närmare under respektive byggnad längre fram i
texten.
Agneta Wågman
Konstnär
076­363 66 82
[email protected]
Ingela Forsberg
Levande liv, massage
0587­147 24
[email protected]
Regnbågsvävar AB
Grossistverksamhet och present­
butik
0587­125 15
info@regnbågsvävar.se
www.regnbagsvävar.se
Aldona Janssen
Silversmed, hos Anna och Sara
070­611 25 32
[email protected]
Joacim Nilsson
Fotograf
073­152 11 28
[email protected]
Roine Magnusson
Roine images, fotograf
070­541 38 30
[email protected]
www.denunderbararesan.se
8
Thomas Fogde
Strands Tryckeri i Lindesberg AB
0587­31 11 31
[email protected]
www.strandsgrafiska.se
Johan Torstensson
Vikers KM, byggnadsvård
070­584 21 31
[email protected]
www.bkm.se
Sara Sporre
Keramik, hos Anna
073­089 82 32
[email protected]
sarasporre.bloggspot.com
Anders Wallén
Kulturkrumeluren, författare
musiker
073­844 27 98
[email protected]
www.denunderbararesan.se
Kerstin Wagner
Nora Art, curator
070­620 39 44
[email protected]
Sture Lindèn
Hand i hand, företagarkontakt HB
0587­10015
[email protected]
www. handihand.org/index.php
Anna Dahlgren
Keramiker
070­332 94 32
[email protected]
Lars­Olof Forss
Kroppshälsan, sjukgymnast
073­987 78 29
lars­[email protected]
www.kroppshalsan.se
Ulf Lindahl
Nora Måleri
070­559 58 94
[email protected]
hem.passagen.se/nora_maleri
Barbro Bohlin
Ateljé Barbro Bohlin, sömnad
076­219 86 89
[email protected]
www.ateljebarbrobohlin.com
Lena Wendel
Aktivitetskällan, café
070­588 36 69
[email protected]
[email protected]
www.aktivitetskallan.se
Ulla Karlsson
Aktivitetskällan, väskor med mera
070­588 38 33
[email protected]
[email protected]
www.aktivitetskallan.se
Birgitta Borg
Nora Art, ordförande
070­372 00 68
[email protected]
norart.se/start.html
Marcus Granbom
Grayscale, grafisk produktion
070­396 04 02
[email protected]
grayscale.se
Urban Juneholm
Bergslagens Naprapatklinik
070­544 92 09
[email protected]
Christer Kjellqvist butik
Vikers konst och metallgjuteri
070­577 12 00
ej e­post
www.vkm.se
Mats Lihnell
Bergslagens destilleri, whisky
019­10 77 27
[email protected]
www.bergslagensdestilleri.se
Yvonne Lindström
Yvonnes Muskelvärksta
073­041 71 11
yvonnes_muskelvärksta@­
hotmail.com
David Strenge
Musikbryggeriet
070­573 09 09
[email protected]
www.musikbryggeriet.nu
Nick Furderer
Föreningen Nora Art
konstnärlig ledare
070­351 68 53
[email protected]
norart.se/start.html
Åsa Gustafsson
skådespelerska
076­854 73 68
[email protected]
Elisabet Wulfstrand
Wulfstrands tapetseri
070­362 88 40
[email protected]
[email protected]
Per Olov Peo Quick
Peo Quick bilder, fotograf
070­588 23 47
[email protected]
www.peoquick.se
Örjan Holm
Konstsmed Örjan Holm
070­580 23 11
[email protected]
www.konstsmed.se
Förutom dessa företag pågår diskussioner om lokaler för en mässingssmedja, ett
mikrobryggeri o pub samt en designbutik
9
Hus I (f.d. Spol­ och spinnsalar för tändrörsfabriken byggt 1931)
Byggnaden innehöll ursprungligen 9 rum avskilda från varandra med murade väggar.
Varje rum hade in­ och utgång till det fria både mot sydost och nordväst. Rummen
har lite olika storlekar men den sammanlagda lokalytan är ca 270 kvm. I samband
med ombyggnaden för de nya hyresgästerna har en del nya öppningar tagits upp
mellan vissa rum och byggnaden inrymmer nu sex butiks­ ateljélokaler med
butiksentréer mot den öppna planen och dörrar för inlastning mot bakgården.
Följande företagare har flyttat in i ”spinnsalslängan”. (Hus I, G och H)
1. Ateljé Barbro Bohlin. Tillverkning och försäljning av linnekläder i två rum.
2. Anna Dahlgren och Sara Sporre keramikverkstad samt Aldona Janssen
silversmide, alla med försäljning av egna produkter i ett rum.
3. Elisabeth Wulfstrand, tapetserarverkstad med försäljning av möbler mm, två rum.
4. Åsa Gustavsson skådespelare och Joacim Nilsson fotograf. Åsa och Joacim
planerar att flytta upp i byggnadens vindsvåning.
5. Nora Art
6. Aktivitetskällan, tillverkning och försäljning av väskor, smycken mm.
10
Hus G, gamla spinnsalsbyggnaden
1. Regnbågsvävar AB, presentbutik (öppnar i Maj 2011) och grossistverksamhet.
2. Konstsmed Örjan Holm. Tillverkning och försäljning av järnsmide.
3. I det östra hörnet av hus G kommer offentliga toaletter att iordningsställas.
Hus H, fd lagerlokal
1. Vikers Konst o metallgjuteri, byggnadsvårdsbutik
Byggnadsvårdsbutik
Hus K, tidigare tapphus mm för Nora Bryggeri
Möjlig framtida användning:
Lokalytan i hus K uppgår i bottenplan till ca 320 kvm och i överplan till ca 60 kvm.
Av bottenvåningens yta utgörs ca 160 kvm av skyddsrum, garage o förråd.
11
Restaurang
I kommunens vision ingår att en restaurang skall finnas inom bryggeriområdet. Den
svagt vinklade ”byggnad K” ligger mycket strategiskt vid den blivande huvudentrén
till området och den lilla gränden intill bryggeriet och är lämplig som restaurang. Ett
förslag till restaurang i byggnadens östra del har tagits fram av Arktis Arkitekter i
samarbete med en restaurangintressent. Kostnadsberäkning av ombyggnaden
kommer att upprättas.
Gränden
Hus L tidigare kärlskjul för bryggeriet
Den putsade delen av hus L är bryggeriområdets äldsta byggnad uppförd omkring
1850. Huset är uppfört av slaggsten o tegel och innehåller två rum med en
sammanlagd yta på ca 53 kvm. I husets mitt finns en murstock med tidigare
eldstäder i båda rummen. Huset har en rymlig vind med bra takhöjd. Senare har två
enklare tillbyggnader i trä tillkommit med garage o förråd. De tillbyggda delarna har
en yta på ca 115 kvm. Den senast tillkomna tillbyggnaden som var i ganska dåligt
skick, har rivits.
För närvarande (december 2010) pågår diskussioner med en intressent om ett litet
ölbryggeri i kombination med en pub i byggnadens slaggstensdel.
12
Den kvarlämnade betongplattan från den rivna tillbyggnaden används sommartid som utescen.
Fasadritning hus L
Den östra delen av hus L, där enligt tidigare planer en smedja skulle inrymmas,
används som en enklare kaféservering som drivs av Aktivitetskällan.
13
Hus M, gamla bryggeriet
Under 2009 har den första etappen av upprustning och ombyggnad av bryggeri­
byggnaden genomförts. Arbetet genomfördes med bidrag från Sparbanksstiftelsen
Nya, Bergslagens Sparbanksstiftelse och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. I huvud­
sak har arbetet omfattat följande åtgärder:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Markarbeten runt byggnaden.
Utrivning av panna och iordningställande av pannrum i bottenplan.
Återställande av den före detta tapphallen i bottenplan
Lagning och omfärgning m m av golv, tak och väggar invändigt.
Översyn och lagning av plåttak och avvattning.
6 nya takfönster.
Lagning av skorstenarna.
Putslagning och bättring av färg på fasader.
Lagning och ommålning av ytterdörrar o fönster.
Nya invändiga glasluckor i kylskeppsvind.
Komplettering och nyinstallation av el samt belysning.
Huvuddelen av arbetet genomfördes under vintern och våren 2009 så att byggnaden
kunde användas för den stora svensk – finska utställningen ”Återseende” som
öppnades den 18 juni och pågick till den 6 september. Utställningen som
arrangerades inom ramen för projektet ”NORDIC DELIGHT” var mycket
uppskattad och besöktes av ca 5000 personer.
Under sommaren 2010 arrangerades tre utställningar i Bryggeriet:
Juni ­ juli:
Augusti ­ september:
Stilla, långsam, rörlig och glaskonstnären Mats Jonasson.
Ljusstråks samlingsutställning
Alla utställningar hade mycket goda besökssiffror och fick lysande kritik.
För sommaren 2011 planeras utställningar på tema fotografi.
14
,
J.
•
,,,,<1
. ,
I JI±!
-~
c..
•
In,
""
Etapp 2 av ombyggnad och restaurering av bryggeribyggnaden skulle enligt planerna
ha påbörjas under vintern 2010. Arbetet omfattar iordningställande av plan 4 för
utställningsverksamhet och evenemang, Utrymningsväg från plan 4 och ny
personhiss plan 1 – 4. Arbetet har kostnadsberäknats till ca 1,3 miljoner kronor.
Bidrag söktes hos Boverket enligt förordningen om ”stöd till vissa icke­statliga
15
kulturlokaler”. Då ansökan avslogs på grund av medelsbrist har arbetet skjutits fram.
Ny ansökan till Boverket har inlämnats och beslut om eventuellt bidrag kommer att
fattas under februari 2011.
Hus J, f d Tändrörsfabrikens personalbyggnad.
Lokalerna i hus J var vid projektets påbörjande 2007 uthyrda som kontor och
verkstadslokaler. Två av lokalerna i bottenvåningen har under 2010 blivit lediga och
planeringen är nu inriktad på att en lokal byggs om för Aktivitetskällan som bageri
och den andra iordningställs som mässingssmedja. I övervåningen finns en
kontorshyresgäst kvar sedan två hyresgäster har flyttat till andra lokaler. Intressenter
till de lediga lokalerna finns.
Hus F, f.d. eltändarfabriken
Byggnaden är uppförd i två etapper 1939 och 1949 för tändrörsfabrikens tillverkning
av eltändarutrustning.
Planskiss hus F
Huset har under 2008 och 2009 genomgått en ganska omfattande renovering, som
resulterat i 410 kvm kontors­ behandlings­ och ateljéutrymmen av mycket hög
kvalitet.
16
Interiör personalrum
Hyresgäster i hus F
• Strands Tryckeri
• Hälsocentrum. Lars Olof Fors, Yvonne Lindström,
Urban Juneholm och Ingela Forsberg.
• Marcus Granbom, grafisk design.
• Roine Magnusson, fotograf
• Anders Wallén, författare musiker.
• P. O Qvick, fotograf.
• David Strenge, musiker.
17
Hus A, huvudbyggnad Gyttorp Cartridge.
Huvudbyggnaden och intilliggande mindre byggnader har till helt nyligen använts av
Gyttorp Cartridge för produktion av jaktammunition. Den sedan länge planerade
flytten av Gyttorp Cartridge till nybyggda lokaler inom Pershyttans industriområde
pågår nu för fullt (december 2010).
Sedan en tid har örebroföretaget JM Dental utvecklat konkreta planer på att starta en
hantverksmässig tillverkning av exklusiv maltwhisky i bryggeriområdet i Nora. Vid
styrgruppsmötet den 8 september 2009 redovisade Bo Lindell och Mats Lihnell sina
planer och presenterade en affärsplan för det nybildade bolaget ”Bergslagens
destilleri AB”. Förutom egen tillverkning av maltwisky planeras import av ett utvalt
sortiment som säljs vidare. Företaget lanserar i januari 2011 en egenkomponerad
blended whisky – ”Engelbrekt”. Destillering av egen whisky påbörjas under våren
2011.
Företaget kommer att ta emot gäster på destilleriet för provsmakning och
rundvandring. Där kommer också att finnas en butik som säljer varor förknippade
med whiskytillverkningen som till exempel glas och accessoarer mm samt ett kafé.
Hus P, grindstuga
Den lilla grindstugan vid bryggeriområdets entré från Prästgatan har hyrts ut till
konstnären Agneta Wågman som tidigare tillfälligt har hyrt lokaler i hus G.
18
Tillväxtverkets beslut om stöd till Förstudie Kvarteret Bryggeriet
Efter ansökan från Nora kommun beslutade Tillväxtverket 2009 bevilja stöd ur den
Europeiska regionala utvecklingsfonden till en förstudie avseende utveckling av
nätverk tillsammans med de företag och intressenter inom den kreativa näringen vid
kv Bryggeriet.
Förstudien har omfattat omfatta intervjuer och möten med representanter från
näringslivet och andra berörda aktörer. En struktur för nätverksarbete har
grundlagts. I samband med detta planerades även studiebesök/studieresor för
styrgruppen till liknande samarbeten i Norden. Parallellt utfördes arbete med att
formulera en ansökan för ett större projekt samt att söka finansiärer för detta.
Till projektledare för denna förstudie utsågs Elizabeth Franzén, som påbörjade
arbetet i mitten av september 2009.
Studieresa till Baerum Verk, Norge.
Den 14 – 15 oktober 2009 företog delar av styrgruppen tillsammans med
representanter för företagare och föreningar vid kv Bryggeriet och under ledning av
Elizabeth Franzén en studieresa till Baerum Verk väster om Oslo.
Bild från resan
19
Baerum Verk är ett gammalt industriområde som sedan slutet av 1980­talet
successivt omvandlats till ett handels­ och museiområde. Syftet med resan var att få
ta del av verksamheten, diskutera tillblivelsen och få kännedom om en verksamhet
som pågått en längre tid men i mångt och mycket påminner om Kvarteret Bryggeriet
i Nora.
Studieresan ingick som en del av förstudien ”Kvarteret Bryggeriet”.
Vi fick under besöket bland annat träffa näringslivschefen i Baerum Kommun, Gro
Haugland och Kirsten Koth som deltagit i uppbyggnaden av Baerum Verk under
åtta år. Vid besöket i Baerum Verk informerade centrumledaren Gry Skådinn om det
ständigt pågående arbetet med att utveckla området.
Resan var mycket givande och preliminärt beslutades att inleda ett samarbete mellan
Kvarteret Bryggeriet och Baerum Verk. Längre fram planerades även kontakt med
Fiskars i Finland som bedriver en liknande verksamhet.
En särskild rapport om studieresan har upprättats av Elizabeth Franzén.
På grund av svårigheter att finansiera ett fortsatt större nätverkprojekt har detta
arbete ännu inte kunnat påbörjas.
20