Transcript Årsredovisning 2012 (pdf-fil)

Årsredovisning 2012
Innehållsförteckning
VD - kommentar
Förvaltningsberättelse
Fem år i sammandrag
Förslag till vinstdisposition
Resultaträkning
Balansräkning
Rapport över förändring i eget kapital
Kassaflödesanalys
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1
Uppgifter om banken
Not 2
Redovisningsprinciper
Not 3
Finansiella risker
Not 4
Räntenetto
Not 5
Provisionsintäkter
Not 6
Provisionskostnader
Not 7
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Not 8
Övriga rörelseintäkter
Not 9
Allmänna administrationskostnader
Not 10
Övriga rörelsekostnader
Not 11
Kreditförluster, netto
Not 12
Bokslutsdispositioner
Not 13
Skatter
Not 14
Utlåning till kreditinstitut
Not 15
Utlåning till allmänheten
Not 16
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Not 17
Aktier och andelar
Not 18
Aktier andelar i intresseföretag
Not 19
Immateriella anläggningstillgångar
Not 20
Materiella tillgångar
Not 21
Övriga tillgångar
Not 22
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Not 23
Skulder till kreditinstitut
Not 24
Inlåning från allmänheten
Not 25
Övriga skulder
Not 26
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 27
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
Not 28
Efterställda skulder
Not 29
Obeskattade reserver
Not 30
Ansvarsförbindelser
Not 31
Åtaganden
Not 32
Närstående
Not 33
Finansiella tillgångar och skulder
Not 34
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde
Not 35
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Not 36
Kapitaltäckning
Not 37
Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Styrelsen
Företagsstyrning
Revisionsberättelse
1
3
5
6
7
8
9
10
10
18
28
29
29
29
29
29
31
32
32
32
33
33
33
34
34
34
35
35
35
36
36
36
36
36
37
37
37
37
38
39
40
41
42
44
45
Året 2012.
2012 var ett händelserikt år. Bankens gjorde sitt bästa resultat någonsin samtidigt som vi
gjorde en hel del intressanta förändringar för att öka tillgängligheten för våra kunder i
Eskilstuna. Kunderna i Strängnäs och Mariefred får del av dessa förändringar under 2013.
Första september efterträdde jag Mats Hammarbäck som VD.
Lönsamheten, vad kommer den ur? Tar vi för mycket betalt som mediedebatten hävdar? Vi
kan konstatera att vi växer både genom att vinna nya kunder samtidigt som befintliga kunder
använder oss mer. Analysen av intäkterna visar att räntemarginalen, skillnaden mellan
inlånings- och utlåningsräntan, faktiskt har sjunkit under året. Räntenettot ökade däremot,
tack vare att volymerna ökat samtidigt som vi placerat vår överlikviditet på ett framgångsrikt
sätt. Provisionsnettot har utvecklats positivt, vilket främst kommer ur att våra kunder
använder bankens tjänster mer än någonsin. Koncepten, ”Nyckelkund” och ”Bättre affärer”,
är väldigt uppskattade. Dessutom har våra placeringskunder, nya såväl som gamla,
gjort fler och större affärer med oss än tidigare år, vilket även det syns i provisionsnettot.
Vilka är förändringarna och vad är syftet med dem? Banken har investerat i en egen
telefonbank samtidigt som vi byggt om och utökat kontorsytan i centrala Eskilstuna. Syftet
med dessa förändringar, samt de som kommer i Strängnäs och Mariefred under 2013, är att
öka tillgängligheten för våra kunder. Med en egen telefonbank hoppas vi kunna erbjuda dig
som kund en personlig bankrelation via telefon, där du enkelt väljer tid och plats för en
rådgivning, kanske hemma eller på lunchen på arbetet? Det hoppas vi förenklar för dig och
kanske sparar restid, underlättar parkeringsproblem mm. Vill du träffa oss personligen finns
vi som vanligt på kontoret. Den fysiska förändringen av kontoren har som huvudsyfte att
bättre möta våra kunders förväntan på en modern bank. Enkla frågor skall lösas snabbt och
mer komplicerade ärenden får ta något längre tid. De ombyggda kontoren ger oss nu
möjlighet att bättre sortera ärenden i ”långa” och ”korta” vilket förhoppningsvis gör att du som
kund upplever bankbesöket som lite trevligare.
Kontanternas vara eller icke vara? Hos Sparbanken Rekarne finns och kommer det att
finnas kontanter. På alla kontor finns full kontantservice via automater med stöd av
personalen. I Eskilstuna har vi dessutom ett nyöppnat kontor på Kungsgatan 4, där vi
erbjuder kontanthantering över disk. Om du som kund av någon anledning tillfälligt har svårt
att utnyttja våra automater, hjälper vi dig självklart att lösa kontantfrågan ändå.
Bankens balansräkning är stark och vår likviditet är mycket god. I vår strategi ligger att
fortsätta utveckla banken mot att vara den starka regionala banken för alla bankkunder i vårt
område. Vi ska fortsätta utmana det traditionella på ett klokt sätt, ständiga förbättringar är
viktiga ledord i vår vardag.
Mats Bengtsson
VD
Sparbanken Rekarne
Förvaltningsberättelse
Årsredovisning för verksamhetsåret 2012
Styrelsen för Sparbanken Rekarne AB (organisationsnummer 516401-9928) får härmed avge
årsredovisningen för verksamhetsåret 2012. Banken har anor sedan 1827 och ombildades 1996 till
aktiebolag. Banken ägs till 50 % av Sparbanksstiftelsen Rekarne och till 50 % av Swedbank AB.
Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 5, Eskilstuna.
Allmänt om verksamheten
Sparbanken Rekarnes verksamhetsområdet omfattar Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Banken
erbjuder banktjänster till hushåll, företag, lantbruk samt organisationer och kommuner. Verksamheten
bedrivs via fyra kontor. Dessutom möter banken sina kunder via andra kanaler så som internet och egen
telefonbank. Vi arbetar aktivt med att förbättra mötet mellan bank och kund t.ex med vårat egna café.
Ränteutveckling
Riksbanken förändrade reporäntan vid tre tillfällen under 2012, från 1,75 % till 1,00 %. Förändringen
har inneburit en något försämrad räntemarginal för banken.
Kontorsnät
Under 2009 utökades verksamhetsområdet genom förvärv av kontor i Strängnäs och Mariefred.
Sedan förvärvet och under 2012 har dessa kontor utvecklats väl, både volym- och resultatmässigt.
Banken blev färdig med ombyggnaden av kontoret i Eskilstuna 2012 som invigdes under sommaren.
Ombyggnaden av Strängnäskontoret påbörjades och flytten av kontoret i Mariefred beslutades.
Under året har vi etablerat en egen telefonbank i vår verksamhet. Med den nya kontorsstrukturen har vi
sjösatt ett nytt arbetssätt, syftet med förändringen är att öka tillgängligheten. Kunden har nu
möjlighet att möta oss på kontoret, i telefon eller via internet helt efter behov och önskemål.
Börsen
Börsen utvecklades positivt under året och ökade med 12,0 % (-16,7 %). Uppgången under 2012 har
inneburit att marknadsvärdet på de volymer som banken förmedlat till Swedbank Robur Fond samt
Swedbank Försäkring ligger på en högre nivå än senaste årsskiftet, vilket också återspeglas i ökade
provisionsintäkter.
Personal
Banken sysselsatte i medeltal 105 (109) medarbetare och medelåldern var 41,9 (42) år.
Under 2012 lämnade 5 (8) st medarbetare banken med avtalspension. Kompetensutveckling och
nyrekrytering sker kontinuerligt för att stärka banken inom strategiskt viktiga områden samt långsiktigt
förändra personalsammansättningen och åldersstruktur.
Miljöpolicy - bankens hållbarhetsarbete
Sedan 2009 har banken ett eget miljöcertifikat enligt ISO 14001. Syftet med certifieringen är att
genom ett strukturerat miljöarbete minska bankens direkta och indirekta miljöpåverkan. Banken
har en miljöpolicy som anger riktlinjer och mål med miljöarbetet. Innebörden av att vara miljöcertifierad
är att ständigt driva ett förbättringsarbete. Att tänka miljövänligt ska vara en del av bankens dagliga
affärsverksamhet. Alla företag påverkar miljön - både direkt och indirekt. Bankens verksamhet kräver
exempelvis transporter och banken förbrukar både energi och andra resurser. Den största möjligheten
att påverka har banken indirekt genom hur bankens kunder väljer att nyttja banken och dess tjänster.
Samarbetspartners
Banken har ett långvarigt samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag. Samarbetet omfattar
framförallt
- köp av IT-tjänster
- förmedling av hypotekskrediter
- förmedling av fond- och försäkringsprodukter
- förmedling av aktier
- förmedling av utlandstjänster
1
Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning
Bankens resultat
Rörelseresultatet för Sparbanken Rekarne AB uppgick till 90 177 tkr (82 053 tkr).
De totala rörelseintäkterna ökade med 35 701 tkr till 290 917 tkr (255 216 tkr). Räntenettot uppgick till
163 948 tkr (147 239 tkr). En ökning med 16 709 tkr.
Det totala provisionsnettot uppgick till 112 974 tkr (104 280 tkr), en ökning med 8 694 tkr jämfört med
föregående år.
De allmänna administrativa kostnaderna minskade under 2012 och uppgick till 134 757 tkr
(139 303 tkr). En minskning med 4 546 tkr. Kreditförlusterna uppgick till -32 305 tkr , en ökning
med 28 675 tkr jämfört med föregående år (-3 630 tkr).
Inlåning från allmänheten och övrigt sparande
Inlåningen från allmänheten ökade under året med 425 336 tkr och uppgick vid årsskiftet till
6 565 959 tkr (6 140 623 tkr). Marknadsvärdet på de förmedlade volymerna till Swedbank Robur Fond
och Swedbank Försäkring uppgick till 4 677 436 tkr (4 418 150 tkr), en ökning med 259 286 tkr
jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på den positiva börsutvecklingen.
Utlåning och förmedlade volymer
Utlåningen till allmänheten ökade under året med 255 881 tkr och vid årsskiftet uppgick utlåningen i
egen portfölj till 5 414 886 tkr (5 159 005 tkr). Volymökningen kommer både från privat- och
företagsmarknad.
Den förmedlade kreditvolymen till Swedbank Hypotek ökade under året med 172 586 tkr till
8 262 572 tkr (8 089 986 tkr). Dessutom förmedlade banken även krediter till Swedbank Finans till
ett totalt värde om 101 227 tkr (118 821 tkr).
Affärsvolym
Bankens totala affärsvolym uppgick vid årets slut till 26 481 422 tkr (25 290 628 tkr), en ökning
med 4,7 %.
Förhållanden som inte redovisats i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som
är viktiga för bedömning av företagets resultat och ställning
Banken har av Finansinspektionen godkänts att använda schablonmetoden för operativa risker samt
den interna riskklassificeringsmetoden för kreditrisker.
Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut
Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.
Finansiella instrument och riskhantering
Risk innefattar osäkerhet i någon form och är ett naturligt inslag för alla typer av verksamheter. Banken
är i sin verksamhet utsatt för olika typer av finansiella risker såsom kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten
har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies
och instruktioner för att hantera dessa risker. Banken gör kontinuerligt en bedömning av risknivån
i förhållande till det egna kapitalet i den process som kallas Intern Kapitalutvärdering (IKU). Inlåningsvolymerna i banken överstiger bankens utlåningsvolymer. Överskottet har banken placerat dels på
konto hos Swedbank och dels i räntebärande värdepapper. Enligt bankens likviditets- och finanspolicy
ska viss del av bankens inlåning finnas tillgänglig på kort sikt i likviditetsreserven medan
överskottet kan placeras på längre löptider. Beslut om placering fattas av bankens finanskommitté.
I likviditets- och finanspolicyn finns fastställda limiter och motparter för likviditets- och finanshantering.
Där finns även regelverk om ränterisker och duration att hålla sig till. Trots att kreditrisken utgör
bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym
jämförelsevis små. Bankens riskhantering framgår av not 3.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Se not 9 Allmänna administrationskostnader.
2
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Banken ser fortsatta möjligheter till en positiv utveckling 2013 då vi verkar i en tillväxtregion.
Trycket på räntemarginalen väntas öka och för att bibehålla räntenettot måste
vi attrahera ökade in- och utlåningsvolymer. Banken satsar även på att öka försäljningen av produkter
och tjänster som får genomslag på provisionsnettot t.ex försäkringar, koncept och sparande i fonder.
Bankens långsiktiga satsning på att utvecklas som regionens starkaste och mest aktiva bank har
fortsatt under året och fortsätter under 2013. Banken prioriterar arbetet med att utveckla kundrelationerna, erbjuda bra tillgänglighet, hög kompetens och konkurrenskraftiga kunderbjudanden.
Tillväxten i affärsvolymen förväntas fortsätta under 2013.
Fem år i sammandrag
Nyckeltal
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr
förändring under året, %
2012
2011
2010
2009
2008
26 481
25 291
25 464
23 457
16 619
6,2
5,9
5,7
5,8
7,3
2,1
1,9
1,8
1,8
1,6
1,7
1,5
1,4
1,2
1,6
2,4
2,3
1,9
1,7
2,5
1,1
1,0
0,9
1,0
1,1
0,3
0,3
0,3
0,0
0,0
15,6
15,9
13,0
10,2
12,1
0,58
0,66
0,75
0,75
0,71
0,69
0,68
0,72
0,79
0,71
4,7
-0,7
8,6
41,1
-2,2
Av banken förvaltade och förmedlade
kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av
obeskattade reserver i % av
balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot
(Kapitaltäckningsgrad)
Kapitalbas/Kapitalkrav
Primärkapitalrelation
Primärkapital i % av riskvägda
placeringar
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig
affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat i % av genomsnittligt
eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster
och värdeförändringar på
övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster
och värdeförändringar på övertagen
egendom i relation till räntenetto +
rörelseintäkter
3
Osäkra fordringar och
kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra
fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i %
av osäkra fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total
utlåning till allmänheten och kreditinstitut
75
84
80
71
46
0,2
0,1
0,1
0,1
0,1
0,5
0,1
0,1
-0,2
0,0
105
3
109
4
124
4
112
4
108
3
2012
2011
2010
2009
2008
164
113
9
147
104
2
116
102
-
99
95
15
108
71
4
5
291
-135
2
255
-139
1
219
-137
1
210
-129
2
185
-113
-34
-30
-28
-28
-18
-32
-201
90
-23
-18
49
-4
-173
82
-23
59
7
-158
61
5
-18
48
-8
-165
45
-10
35
-1
-132
53
-16
37
20
1 016
5 415
625
4
35
114
7 229
1
6 566
25
859
5 159
628
34
109
6 814
69
6 141
31
842
4 757
477
36
128
6 271
1
5 750
18
1 294
3 985
270
36
132
5 735
15
5 216
21
426
3 479
336
34
49
4 345
13
3 954
85
120
1
80
120
1
40
120
1
47
120
1
59
-
6 773
6 410
5 912
5 399
4 026
23
433
7 229
404
6 814
359
6 271
5
331
5 735
5
314
4 345
(exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans
för utlåning till allmänheten, kreditinstitut
(exkl banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
Resultat- och balansräkning
Resultaträkning
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
Allmänna
administrationskostnader
Övriga kostnader[1]
Kreditförluster
Summa kostnader
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
Balansräkning
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från
allmänheten
Övriga skulder
Efterställda skulder
Avsättningar för pensioner m m
Summa skulder och
avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital
[1]
mkr
inkl av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar
4
Förslag till vinstdisposition för sparbanksaktiebolag
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr
Till bolagsstämmans förfogande står:
- balanserad vinst
- årets resultat
Summa
49 324
171 060
49 324
220 384
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
- till aktieägare utdelas
- i ny räkning balanseras
10 000
210 384
Förslaget till utdelning, som utgör 2,3 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels
reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och
finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten
i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter
föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,1 ( 1,9).
Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 494 mkr (447 mkr) och slutligt
minimikapitalkrav till 235 mkr (232 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning
Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
5
Resultaträkning
1 januari - 31 december
tkr
2012
2011
270 380
-106 432
163 948
128 657
-15 683
9 366
4 629
290 917
-134 757
246 762
-99 523
147 239
120 299
-16 019
1 656
2 041
255 216
-139 303
-11 904
-21 774
-168 435
-11 382
-18 848
-169 533
122 482
-32 305
90 177
-22 748
-18 105
49 324
85 683
-3 630
82 053
-22 795
59 258
2012
2011
Årets resultat
49 324
59 258
Årets totalresultat
49 324
59 258
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Årets resultat
Not
4
5
6
7
8
9
19, 20
10
11
12
13
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
tkr
6
Balansräkning
Per den 31 december
tkr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Derivat
Immateriella anläggningstillgångar
- Goodwill
- Andra immateriella anläggningstillgångar
Materiella tillgångar
- Inventarier
- Byggnader och mark
Övriga tillgångar
Uppskjuten skattefordran
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
- Inlåning
Derivat
Aktuell skatteskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättningar
- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Efterställda skulder
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (1 730 000 st aktier och kvotvärde 100 kr)
Reservfond
Fritt eget kapital
Balanserad vinst eller förlust
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser
- Garantier
Åtaganden
- Övriga Åtaganden
Not
14
15
16
17
18
3
19
20
21
13
22
2012
2011
20 028
25 120
1 015 652
858 877
5 414 886 5 159 005
624 662
628 146
45
4
4 000
0
10 364
2 669
10 450
39 844
12 100
44 626
8 055
6 208
27 025
27 305
4 273
318
153
124
49 512
49 123
7 228 920 6 813 654
23
24
3
13
25
26
845
69 215
6 565 959 6 140 623
23 114
12 665
1 348
1 957
28 993
33 321
32 304
31 595
27
28
564
557
120 000
120 000
6 773 127 6 409 933
29
-
22 748
173 000
39 661
173 000
39 661
171 060
131 802
49 324
59 258
403 721
433 045
7 228 920 6 813 654
30
31
148 449
172 484
1 536 546 1 211 436
7
Rapport över förändringar i eget kapital
Bundet eget kapital
2011
Tkr
Ingående eget kapital 2011-01-01
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Vinstdisposition
Utdelningar
Utgående eget kapital 2011-12-31
Aktiekapital
173 000
173 000
Reservfond
Fritt eget kapital
Uppskrivningsfond
2012
Tkr
Ingående eget kapital 2012-01-01
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Vinstdisposition
Utdelningar
Utgående eget kapital 2012-12-31
173 000
173 000
Årets resultat
39 661
-
98 429
48 373 359 463
-
-
-
59 258
59 258
39 661
-
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Balanserad
vinst eller
förlust
Totalt
eget
kapital
Reservfond
48 373
-15 000
131 802
-48 373
-15 000
59 258 403 721
Fritt eget kapital
Uppskrivningsfond
39 661
-
-
-
39 661
-
Balanserad
vinst eller
förlust
131 802
59 258
-20 000
171 060
59 258
59 258
Totalt
eget
kapital
Årets resultat
59 258 403 721
49 324
49 324
49 324
49 324
-59 258
-20 000
49 324 433 045
8
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-)
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)
Av-/nedskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av
2012-12-31
2011-12-31
90 177
82 053
-29
-8 659
11 904
32 348
-21 330
104 411
71
-485
11 382
4 569
-20 323
77 267
-284 834
12 000
425 336
-10 002
-11 885
6 105
241 131
-406 305
-151 102
390 461
9 980
12 436
36 681
-30 582
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)
Investering i finansiella tillgångar (-)
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-4 041
-7 039
-11 080
-2 120
-2 120
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning (-)
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-20 000
-20 000
-15 000
-15 000
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
210 051
764 629
974 680
-47 702
812 331
764 629
2012-12-31
2011-12-31
20 028
954 652
974 680
25 120
797 877
822 997
974 680
-58 368
764 629
2012
264 244
96 024
2011
242 925
91 753
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-)
Ökning/minskning av värdepapper (+/-)
Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-)
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33)
(Not 34
tkr
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen
Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (Avgår skuld på
checkräkningskredit)
Summa enligt kassaflödesanalysen
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
-De kan lätt omvandlas till kassamedel.
-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
Betalda räntor och erhållen
utdelning som ingår i kassaflödet
från den löpande verksamheten
tkr
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
9
Noter till de finansiella rapporterna, tkr
1 Uppgifter om banken
Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Sparbanken Rekarne AB med säte i Eskilstuna. Adressen till
huvudkontoret är Kungsgatan 5 i Eskilstuna.
2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings
rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och
med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta
innebär att tillämpas så samtliga av EU godkända IFRS långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och
med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 februari 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för
fastställelse på bolagsstämman den 25 april 2013.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella
rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till
upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när
säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via
resultaträkningen eller tillgångar som kan säljas består av derivatinstrument eller finansiella instrument klassificerade som
finansiella tillgångar och finansiella skulder.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,
om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar
och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade
beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska
erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte
f
å tydligt
t dli t från
f å andra
d källor.
käll Verkliga
V kli utfall
tf ll kkan avvika
ik ffrån
å d
dessa uppskattningar
k tt i
och
hb
bedömningar.
dö i
annars framgår
Bankledningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar inklusive det som berör avsättningar av
osäkra fordringar och nedskrivningar av immateriella tillgångar. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen
görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen
påverkar både aktuell period och framtida perioder.
10
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.kommande räkenskapsår och
framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som
tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms
inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
IFRS 7 som avser de utökade upplysningskraven omfattar kvantitativ information om finansiella instrument som nettoredovisas i
balansräkningen godkändes under 2012 av EU kommissionen. Sparbanken Rekarne AB börjar tillämpa denna föreskrift
från 1 Januari 2013.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, senast från och med 2015.
IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering
och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier,
där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som
innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och
ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att
tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för
värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i
övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas
tillsvidare i enlighet med IAS 39.
IFRS 13 avser en standard som behandlar värdering och upplysningskrav för verkligt värde. Den godkändes under 2012 av
EU kommissionen. Sparbanken Rekarne AB börjar tillämpa denna föreskrift från 1 Januari 2013. IFRS13 är slutprodukten av ett projekt
där IASB och FASB samarbetat för att skapa en större samstämmighet mellan IFRS och US GAAP vad gäller synen på vad ett verkligt
värde är. Den nya standarden reglerar inte vilka tillgångar och skulder som ska värderas till verkligt värde utan det hanteras inom
respektive standard för tillgången/skulden. IFRS13 bestämmer dock hur det verkliga värdet ska fastställas samt vilka upplysningskrav som
följer utöver de krav som redan finns i övriga standarder.
IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder.
Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt
värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option" ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar
som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av
effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts
för tillämpning inom EU.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan
till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om
till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid
omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter
Rä
t i täkt och
h räntekostnader,
ä t k t d
samtt utdelning
td l i
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under
den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, eventuella
transaktionskostnader och rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och
det belopp som regleras vid förfall.
Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader
för att uppta lån.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden
inklusive ränta på osäkra fordringar.
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat
som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar
finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas
i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att
de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden
på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår
för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad
som erhållits eller kommer att erhållas.
11
Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering
av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt
avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten
kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten
kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner
periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken
erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för
kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision)
redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter,
betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut.
Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing
och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan
redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått
med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
-
Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.
Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.
Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.
Valutakursförändringar.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter
i årets
IInkomstskatter
k
t k tt utgörs
t ö av aktuell
kt ll skatt
k tt och
h uppskjuten
kj t skatt.
k tt Inkomstskatter
I k
t k tt redovisas
d i
å t resultat
lt t utom
t
då underd
liggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt
totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är
beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade
och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade
eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller
i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den
mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det
inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som
redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder,
låneskulder samt derivat.
12
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller
banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell
skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det
föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att
förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen
i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt
och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan
inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader
förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid
första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns
i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs
nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat
som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är
nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet
värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat,
klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val
innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i
resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas
redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair
Value Option) och avser placering av delar av bankens överskottslikviditet. Finansiella instrument i denna kategori värderas
löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt
att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade
derivat. Det innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Verkligt
äk i
V kli t värde
ä d ffastställs
t täll utifrån
tif å officiella
ffi i ll prisnoteringar.
i
t i
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning
till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och
lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara
betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna
kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas
till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund
av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade
avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit
i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till
det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det
belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i
enlighet med IAS 18, Intäkter.
13
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand
bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både
banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av
banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen
när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som
lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade
värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna
avgifter för det lämnade lånelöftet.
Derivat och säkringsredovisning
Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är
utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den
säkrade posten. Vidare krävs att effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att
effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas
vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna
för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via
resultaträkningen.
Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning
skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen
av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av
det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet
till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde
där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så
redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är enskilda lån som löper med fastränta transkationsbaserad säkringsrelation. Den säkrade risken
är risken för förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.
Säkring av verkligt värde
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen
och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för
förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.
Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten
i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på
säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som
betald) bland ränteintäkterna.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella
Fö
fi
i ll instrument
i t
t som är
ä noterade
t d på
å en aktiv
kti marknad
k d bestäms
b tä
verkligt
kli t värde
ä d med
d utgångspunkt
t å
kt ffrån
å till
tillgångens
å
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett
finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet
och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde
utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Derivat samt
Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett
verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en
värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och
företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella
marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument;
räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på
en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat).
De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset
och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.
14
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp
av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången
redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från
tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter,
av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller
f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena
från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu
inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive
negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller
ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller
inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis
en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten
att återvinna anskaffningsvärdet.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån
som är väsentliga. Bankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 100 tkr. För lån som utvärderas för
nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande
bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov föreligger på
gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen ansetts inte vara osäkra på
individuell nivå, är att banken inte har full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell
bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat med som
ännu inte kommit till bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts.
För lån som inte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar banken en gruppvis nedskrivning utan att någon
individuell prövning görs. Bankens metod för dessa nedskrivningar är att erfarenhetsbaserad nedskrivning sker intill 75 %
av aktuell fordran alternativt 50 % nedskrivning om borgen finns för krediten.
En nedskrivning
E
d k i i (k
(kreditförlust)
ditfö l t) b
beräknas
äk
som mellanskillnaden
ll
kill d mellan
ll det
d t diskonterade
di k t d nuvärdet
ä d t av fö
förväntade
ä t d fframtida
tid
kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt),
diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade
värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen
inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida
kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust
eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter
redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren
diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering
förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet
betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella
svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat
sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och
rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella
svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och
lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort
löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
15
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en
förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran
återförs om låntagaren förväntasfullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade
lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras
särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat
efter det att nedskrivningen gjordes.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad
vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits
på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Materiella tillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska
fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller
när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust
som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens
redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som
är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen
när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller
delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet.
Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter
- maskiner och andra tekniska anläggningar
- iinventarier,
t i verktyg
kt och
h installationer
i t ll ti
se nedan
3-5 år
5 år
å
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts
variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar.
Banken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
Goodwill (inkråmsgoodwill) utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av
förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga separat förvärvade immateriella tillgångar som förvärvas av banken redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade
avskrivningar (se nedan) och nedskrivningar.
Avskrivningsprinciper
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
- inkråmsgoodwill
- andra immateriella tillgångar; kundrelationer
10 år
12 år
Redovisningsmässigt skrivs kundrelationer av på 12 år vilket är den uppskattade nyttjande perioden för dessa. Goodwillen
skrivs redovisningsmässigt av på 10 år då den till största delen är hänförlig till de befintliga kunderna i form av vidare
förädling av dessa kunder, bland annat genom försäljning av nya produkter.
16
Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar
Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på
nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde
(se nedan). För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet
årligen.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av
nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk
som är förknippad med den specifika tillgången.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har
skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade
värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är
aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Ersättningar till anställda
Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom försäkring
Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens
Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka
företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse
att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till
anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd
plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för
bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med
IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till
avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda
utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa
fö äk i
försäkringspremier
i fframgår
å av nott 9
9.
Pensionering i egen regi
Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den
anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den
som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger.
Företaget har utfäst förmånsbaserade pensioner till anställda som inte har säkerställts genom tecknande av pensionsförsäkringar, så kallad, "pensionering i egen regi". Företagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har i balansräkningen värderats till nuvärdet av företagets framtida förväntade pensionsutbetalningar (kapitalvärdet). Beräkningen
har gjorts för varje anställd och bygger på antaganden om bl.a. nuvarande lönenivå och i vilken grad som pensionen
intjänats. De försäkringstekniska grunderna för beräkning av kapitalvärdet bygger på de av Finansinspektionen (FI)
fastställda föreskrifterna FFFS 2007:24. Dessa föreskrifter innehåller bl.a. instruktioner om valet av diskonteringsränta,
säkerhets- och driftskostnadsbelastningar samt antagande om dödlighet och sjuklighet.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen
förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före
den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en
kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera
erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna
erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har
en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda
och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
17
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek
för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell
förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att
krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga
förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom
diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas
som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och
operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst
ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga
finansverksamheten.
Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom
vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för
dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller
görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera
att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom
utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll
och sitt ansvar.
I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift
är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer
att göra en förlust pågrund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som
banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till
innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till
Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa
ramar delegerat
Kreditchefen
d l
t ansvarett till olika
lik kreditdelegationer.
k ditd l
ti
K dit h f rapporterar
t
regelbundet
lb d t till styrelsen.
t l
Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Dualitet är en genomgående princip i Sparbanken Rekarne, vilket innebär att alla kreditbeslut normalt fattas av minst två personer. Trots
att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym
jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga
till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten
av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken
strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts
endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Samtliga privat- och företagskrediter riskklassificeras i samband med nybeviljning. Riskklassificeringssystemet innebär
att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på sannolikheten för obestånd och exponeringen vid ett eventuellt
obestånd. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst
en gång årligen i behörig kreditbeviljningsinstans. Vid den årliga omprövningen riskklassas engagemangen på nytt.
Med koncentrationsrisk avses engagemang koncentrerade till ett begränsat antal kunder, till en viss bransch eller
geografiskt område etc innebär sårbarhet. Vad gäller geografiskt område så är bankens huvudsakliga verksamhetsområde Eskilstuna och Strängnäs kommuner.
Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna
genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande
kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om
när kravåtgärd är erforderlig.
Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar
per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
18
Kreditriskexponering 1 , brutto
och netto 2012
Total kreditriskexponering (före
nedskriv-ning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat värde
Värde av
säkerheter
Total kreditriskexponering efter
avdrag
säkerheter
Krediter mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen 2
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra
näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa
Värdepapper
Andra emittenter6
- AAA
- AA
-A
- BBB eller lägre
Summa
Derivat
-A
Summa
Övrigt
Åtaganden
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
Kreditriskexponering 1 , brutto
och netto 2011
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen 2
Pantbrev i villa- och fritidsPantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa
Värdepapper
Andra emittenter6
- AAA
-A
- BBB eller lägre
- utan rating
Summa
Derivat
-A
Summa
Övrigt
Åtaganden
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
6 194
-
1 620 065
1 454 692
-
585 485
-
903 657
247 518
1 637 147
1 015 652
6 454 758
1 413
15 573
8 540
25 526
6 194
6 194
-
1 618 652
1 454 692
1 553 694
1 454 692
64 958
0
585 485
581 873
3 612
903 657
231 945
1 628 607
1 015 652
6 429 232
869 575
224 574
29 515
19 936
4 720 117
34 082
7 371
1 599 092
995 716
1 709 115
406 494
39 060
149 045
30 063
624 662
-
406 494
39 060
149 045
30 063
624 662
-
406 494
39 060
149 045
30 063
624 662
10 364
10 364
-
10 364
10 364
-
10 364
10 364
1 110 216
426 330
148 449
1 684 995
8 774 779
Total kreditriskexponering (före
nedskriv-ning)
25 246
1 696 043
1 366 701
512 546
685 557
234 159
1 511 689
858 877
6 031 941
399 437
173 287
41 419
14 003
628 146
2 669
2 669
681 909
529 527
172 484
1 383 920
8 046 676
25 526
Nedskrivning/
Avsättning
-
2 157
1 500
3 817
6 800
14 274
-
14 274
1 110 216
426 330
148 449
1 684 995
8 749 253
Redovisat värde
25 246
1 693 886
1 366 701
512 546
684 057
230 342
1 504 889
858 877
6 017 667
4 720 117
Värde av
säkerheter
25 246
1 579 380
1 356 949
507 990
622 382
225 481
13 341
3 147
4 330 769
1 110 216
426 330
148 449
1 684 995
4 029 136
Total kreditriskexponering efter
avdrag
säkerheter
114 506
9 752
4 556
61 675
4 861
1 491 548
855 730
1 686 898
399 437
173 287
41 419
14 003
628 146
-
399 437
173 287
41 419
14 003
628 146
2 669
2 669
-
2 669
2 669
681 909
529 527
172 484
1 383 920
8 032 402
4 330 769
681 909
529 527
172 484
1 383 920
3 701 633
1
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden
utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2
inklusive krediter till stat och kommun
3
inklusive bostadsrätter
4
inklusive bostadsrättsföreningar
5
inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning
6
Standard and Poor's rating
19
Kreditkvalitet
Sparbanken Rekarnes interna riskklassificeringssystem
Sparbanken Rekarne har under de senaste åren utvecklat sitt interna system för klassificering av kunder/motparter
och exponeringar med avseende på kreditrisk. Riskklassificeringssystemet är primärt ett affärsstödjande redskap
och möjliggör en effektivare kreditprocess genom att krediter med högre risk antingen avråds direkt eller analyseras
mycket noggrant, medan krediter med lägre risk hanteras på ett mer standardiserat sätt. Dessutom är beslutsmandaten större för engagemang i riskklasser som indikerar låga risker.
Genom förfinade kundkalkyler ger systemet större möjligheter att se kostnaden för risktagande i enskilda kundaffärer
samtidigt som riskkostnad och riskjusterad lönsamhet kan beräknas. Vidare förbättras förutsättningarna för att
analysera bankens kreditrisker såväl för enskilda engagemang som på portföljnivå.
Systemet syftar till att med så stor precision som möjligt mäta risken för att en kund eller ett kreditavtal skall fallera
och därigenom kunna uppskatta de förluster, som banken i så fall drabbas av.
Kärnan i riskklassificeringssystemet är modeller som mäter riskerna i utlåningen till privatpersoner och småföretag
samt medelstora och stora företag. Det finns stora skillnader mellan olika kundgrupper, samt olika former av säkerheter, och för att uppnå en så stor exakthet som möjligt har ett stort antal modeller avvecklats. Riskklassificeringssystemet tillämpas i hela banken. De tester som hittills gjorts har visat att modellerna är mycket tillförlitliga.
Riskklassificering innebär att banken med hjälp av modellerna åsätter varje kund eller exponering ett värde på en
riskskala, så kallad riskklass. Med hjälp av riskskalan rangordnas kunderna alternativt exponeringarna från dem
med högst risk till dem med lägst risk och för respektive skalsteg har risken kvantifierats. Den klassificering som
görs med avseende på risken för att en kund skall fallera uttryck på, vad avser privatpersoner och småföretag,
en skala med 23 klasser, där klass 0 representerar störst risk och klass 21 representerar lägst risk för fallisemang.
Vad avser medelstora företag uttrycks risken för att en kund skall fallera på en skala med 23 klasser, där klass 1
representerar störst risk och klass 21 representerar lägst risk för fallisemang. På båda skalorna finns därutöver
en klass för default d.v.s krediter i fallisemang.
Privatpersoner och små företag, exponering per riskklass
0,25
0,2
0,15
201112
201212
0,1
0,05
0
Bankens riskklassificeringssystem visar en bild av risken i bankens utlåning till privatpersoner och små företag där
82,6 procent återfinns i riskklasser med låg risk, riskklass 11-21, som har en risk för fallisemang som är 0,85 procent
eller mindre.
20
0,35
0,3
0,25
0,2
201112
201212
0,15
0,1
0,05
0
Krediterna till medelstora företag är klassificerade enligt bankens interna system. Av bankens utlåning till detta segment
ligger 64,8 procent av utlåningen i riskklasserna 11-17 där risken för fallisemang är 0,85 procent eller lägre. I bankens
interna styrningbetraktas dessa klasser som låga risker till exempel gällande förhöjda beslutsmandat. Endast 3,6 procent
av utlåningen ligger i klasserna 1-5 som på motsvarande sätt betraktas som hög risk.
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna
lånefordringar
tkr
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
2012
2011
2 377
1 586
3 163
1 107
1 282
9 515
365
33
730
1 503
2 631
2012
2011
2 344
2 559 150
2 875 021
1 085 286
3 897
5 440 412
19 786
2 260 174
2 889 010
909 131
4 309
5 173 279
16 095
9 321
6 774
16 706
7 982
8 724
2 377
2 377
-
365
365
Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra
510
477
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
33 871
26 528
7 343
16 911
7 983
8 928
21 746
19 791
1 955
9 845
7 102
2 743
tkr
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka
ränta intäktsförs
- företagssektor
- hushållssektor
21
Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
3 780
252
3 528
4 429
338
4 091
2 344
2 539 107
2 869 538
1 083 745
3 897
5 414 886
19 786
2 252 734
2 882 176
907 503
4 309
5 159 005
Utlåningen till kreditinstitut och allmänheten, som kategoriseras som lånefordringar, redovisas i balansräkningen
på balansdagen. Dessa lånefordringar upptas till upplupet anskaffningsvärde, så länge det inte finns objektiva belägg,
som tyder på att en lånefordran eller grupp av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov.
På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran
eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades
första gången, som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas
tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivning beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och
bedömt återvinningsvärde med beaktande av säkerhetens värde.
Vid bestämmandet av nedskrivningar för sannolika kreditförluster värderas lånefordringar individuellt. I de fall det
bedöms sannolikt att kreditförluster har inträffat i en grupp av lånefordringar, som skall värderas individuellt, men
där förlusterna ännu inte kan hänföras till de individuella fordringarna, görs gruppvis reservering för dessa kreditförluster temporärt. För gruppen borgens/blancokrediter till privatpersoner på mindre belopp beräknas nedskrivningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigareerfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande
grupp av homogena krediter. Om nedskrivningsbehovet minskar i efterföljande perioder återförs maximalt tidigare
gjord nedskrivning.
Nedskrivningar på lånefordringar redovisas i resultaträkningen som kreditförluster, vilket antingen sker som bortskrivning för konstaterade kreditförluster, reservering för sannolika kreditförluster eller som gruppvis reservering.
Förlust konstateras när den helt eller delvis kan fastställas beloppsmässigt och det inte finns några möjligheter till
återvinning av lånefordran. Återbetalningar av sådan förlust intäktsredovisas inom kreditförluster. Bokfört värde
på lånefordringar är upplupet anskaffningsvärde reducerat med bortskrivningar och reserveringar. Reserveringar
för sannolika förluster för garantier och andra ansvarsförbindelser redovisas på skuldsidan.
Osäkra lånefordringar är sådan för vilka det är sannolikt att betalningar inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En
lånefordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och
ersättningar för eventuella fordringar.
E
håll säkerheter
äk h t och
h andra
d fformer av k
ditfö tä k i
Erhållna
kreditförstärkning
91 procent av utlåningen i Sparbanken Rekarne har rating 11-21 vilket innebär låg risk för fallissemang 56 procent av
utlåningen är säkerställd med pant i fastighet för bostadsändamål.
Sådana krediter bedöms medföra en låg risk och har också historiskt förorsakat små förluster.
0,3
0,25
0,2
0,15
0,1
0,05
0
22
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella
skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att
bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive
derivatinstrument har olika löptider.
Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att
placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten
bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.
Bankens likviditets- och finanspolicy anger att banken ska ha en likviditetsreserv. Bankens likviditetsreserv ska
täcka normala svängningar i likviditeten under månaden samt täcka vid ett stressat scenario. Reserven utgärs av
dagslåneräkning och säkerställda obligationer
Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen
nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens
likviditetssituation.
Likviditetsplanering
Bankens Finanskommitté ansvarar för bankens likviditetsplanering. Finanskommitténs ledarmöter utses av VD.
Kommittén ansvarar för att bankens likviditets och finanspolicy efterlevs. Policyn anger bl.a. att banken skall ha en likviditetsreserv.
Bankens likviditetsreserv skall täcka normala svängningar under månaden samt täcka vid ett stressat scenario.
Reserven utgörs av dagslåneräkning och säkerställda obligationer. Finanskommittén jobbar kontinuerligt med att upprätta
likviditetsprognoser och att stresstesta likviditeten.
23
Likviditetsexponering 2012
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde) samt
förväntad tidpunkt för
återvinning
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid
mån men
år men
år
högst 1 år
högst 5 år
På
anfordran
Summa
redovisat
värde
Varav
förväntad
tidp för
återvinning >
12 mån
Tillgångar
Kassa och
tillgodohavande
hos centralbanker
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Derivat
Immateriella
anläggningstillgån
gar
Materiella
tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning fr
allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter
Avsättningar
Efterställda skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Åtaganden
Oredovisade
lånelöften
Outnyttjad del av
beviljad kredit
Total skillnad
20 028
-
-
-
-
-
20 028
-
-
-
-
1 015 651
-
-
5 414 886
-
-
-
624 662
10 364
-
50 294
-
35 080
8 443
-
49 512
-
7 228 920
-
845
-
30 341
6 565 959
23 114
30 341
-
32 304
564
32 304
564
-
302 501
652 150
61 000
254 187
83 916
221 200
958 992
12 023
660
612 639
9 283
-
-
-
-
-
-
576 716
55
5 426 300
-
421
3 896 591
-
-
50 294
-
7 677
-
35 080
-
-
-
49 512
-
-
-
-
793 676
294 883
751 406
410
-
790
346 530
1 112
-
1 615 994
3 946 885
-
-
41 723
16 129
-
-
-
-
766
766
5 463
-
-
-
-
-
-
-
-
120 000
-
455 793
120 000
455 793
-
348 432
57 852
125 463
63 209
7 228 920
-
320 371
-
-
320 371
-
474 557
-848 477
1 558 142
3 821 422
474 557
-794 928
-
5 426 355
-4 849 639
751 816
41 860
-62 443
24
Likviditetsexponering 2011
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde) samt
förväntad tidpunkt för
återvinning
På
anfordran
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid
mån men
år men
år
högst 1 år
högst 5 år
Summa
redovisat
värde
Varav
förväntad
tidp för
återvinning >
12 mån
Tillgångar
Kassa och
tillgodohavande
hos centralbanker
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Derivat
Immateriella
anläggningstillgån
gar
Materiella
tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning fr
allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter
Avsättningar
Efterställda skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Oredovisade
lånelöften
Outnyttjad del av
beviljad kredit
Total skillnad
25 120
-
-
-
-
-
25 120
-
-
-
858 877
-
-
5 159 005
-
21
-
628 146
2 669
-
14 867
733 010
50 000
61 000
296 805
88 764
217 520
885 090
51 124
338
577 022
2 106
-
-
-
-
-
-
336 792
9 917
5 309 572
-
204
3 670 826
-
-
-
56 726
-
56 726
-
475
-
33 513
-
-
-
33 513
475
-
49 123
-
-
-
-
49 123
-
-
6 813 654
-
-
69 215
-
35 278
6 140 622
12 665
35 278
-
31 595
557
31 595
557
-
871 576
616 730
203
-
318 982
59 298
157 429
466
-
1 558 731
3 727 573
-
-
56 891
4 100
-
-
-
-
7 896
-
-
-
-
-
-
-
-
120 000
-
403 721
120 000
403 721
-
217 193
60 991
127 896
471 152
6 813 654
-
5 319 489
616 933
-
-
730 403
-
-
-
730 403
-
-
-
461 020
-
-
-
461 020
-
1 497 740
3 599 677
-1 191 423
-
-4 982 697
254 643
-1 089 634
-471 152
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra
prisrisker. I bankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för
tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
25
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund
av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels
förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden.
Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar
prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär det t ex att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa
tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan,
som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot
för kommande 12-månadersperiod med 12,8 Mkr (12,3 Mkr). Varav resultateffekt för obligationer 1,3 mkr (1,4 mkr).
Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas
säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. Se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2012 var räntebindningstiden 3,8 år (4,5 år).
Per den 31 december 2012 hade banken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 277 926 tkr (274 005 tkr).
Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2012 till -12 763 tkr (- 10 005 tkr) bestående av tillgångar
om 0 tkr (0 tkr) och skulder om -12 763 tkr (-10 005 tkr).
2012
Räntebindnings-tider
för tillgångar och
skulder Ränteexponering
Högst 1 mån
Längre än 1
mån men högst
3 mån
Längre än 3
mån men högst
6 mån
Längre än 6
mån men högst
1 år
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
Totalt
Tillgångar
Kassa och
tillgodohavanden
hos centralbanker
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Efterställda skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Differens
tillgångar och
skulder
Räntederivat, fast
ränta erläggs 2
Kumulativ
exponering
20 028
-
-
-
-
-
-
-
20 028
-
-
61 000
-
-
-
1 015 651
-
5 414 886
752 589
202 062
2 670 388
927 675
156 637
197 634
873 902
525 314
63 336
59 850
3 502 855
525 757
1 655 494
12 023
168 660
197 634
27 032
961 934
525 314
63 336
55
5 639 720
62 961
-
525 884
12 763
120 000
-
790
177 054
-
169 474
-
-
-
36 535
-
-
-
-
5 188
-
12 104
10 475
6 565 959
86 199
-
0
455 793
120 000
455 793
-
478 372
7 228 796
177 844
169 474
36 535
5 188
-2 199 881
996 847
-9 184
28 160
925 399
520 126
63 336
-
27 768
71 436
130 632
48 090
392
853 963
389 494
15 246
-2 199 881
996 847
-9 184
845
-
658 647
-
624 662
153 569
7 228 796
-
5 702 736
-
153 569
153 569
-324 803
-
277 926
-324 803
26
2011
Räntebindnings-tider
för tillgångar och
skulder Ränteexponering
Högst 1 mån
Längre än 1
mån men högst
3 mån
Längre än 3
mån men högst
6 mån
Längre än 6
mån men högst
1 år
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
Totalt
Tillgångar
Kassa och
tillgodohavanden
hos centralbanker
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Efterställda skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Differens
tillgångar och
skulder
Räntederivat, fast
ränta erläggs 2
Kumulativ
exponering
1&2
25 120
-
-
-
-
-
-
-
25 120
-
61 000
-
-
-
858 877
-
5 159 005
447 867
300 010
50 000
2 736 446
864 928
87 305
214 815
704 558
445 880
105 073
3 209 433
575 049
1 739 987
14 003
151 308
12 019
226 834
17 127
782 685
9 948
455 828
105 073
58 368
5 466 742
67 275
-
-
930
-
-
628 146
142 506
6 813 654
-
9 917
69 215
-
17 069
2 813
6 140 622
80 093
-
0
403 723
120 000
403 723
6 813 654
442 859
10 005
94 521
-
62 541
-
46 893
-
-
120 000
-
-
-
-
-
5 592 385
572 864
94 521
63 471
46 893
9 998
0
433 522
-2 382 952
1 167 123
56 787
163 363
735 792
445 830
105 073
-291 016
23 470
51 342
108 220
80 973
-1 019 149
-334 699
2 911
27 011
-
-
-
-
-2 382 952
-1 215 829
-1 159 042
9 998
142 506
142 506
-
264 005
-264 005
Nominellt värde
Valutarisk
Valutarisk innebär risken för att bankens tillgångar och skulder, inkl derivat, påverkas negativt vid en förändring
i valutakurser. Banken har inget handelslager utan tillhandahåller enbart resevaluta i 9 olika valutaslag. Valutai k
fö
l t lå etc
t som läggs
lä
l k l utlandssystemet
tl d
t
t riskavtäcks
i k tä k direkt
di kt i systemet.
t
t Eftersom
Eft
d t
riskerna
för valutalån
upp i d
dett lokala
det
enbart är resevaluta som banken har valutarisk i och större delen finns i Euro är risken liten och beloppet försumbart.
Resevaltuan 441 tkr (1 686 tkr) återfinns i bankens kassa. Den risk som uppstår när valutaterminer tecknas av kund
hanteras genom att identiska transaktioner i motsatt riktning tecknas med Swedbank. Verkligt värde på utestående
kontrakt uppgår till tillgångar 10 364 tkr (2 669 tkr) och skulder 10 351 tkr (2 660 tkr).
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller
förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller
teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt
pågående process i banken, som bl a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
bankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar.
27
Derivat och säkringsredovisning
2012
Derivat
tkr
Derivat för handelsändamål
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Total summa
Derivat och säkringsredovisning
2011
Derivat
tkr
Derivat för handelsändamål
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Total summa
Nominellt belopp/ återstående löptid
Upp till 1 år
> 1 år - 5 år
>5 år
Positiva
marknadsvärden
Total
Negativa
marknadsvärden
70 145
565 514
-
635 659
635 659
10 364
10 351
27 768
97 913
202 068
767 582
48 090
48 090
277 926
277 926
913 585
10 364
12 763
23 114
Nominellt belopp/ återstående löptid
Upp till 1 år
> 1 år - 5 år
>5 år
Positiva
marknadsvärden
Total
41 692
177 310
1 887
220 889
220 889
23 470
65 162
159 562
336 872
90 973
92 860
274 005
274 005
494 894
-
Negativa
marknadsvärden
2 669
2 660
2 669
10 005
12 665
4 Räntenetto
tkr
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Derivat
- säkringsredovisning
Övriga
Summa
p
g värde via RR
Varav: ränteintäkt från finansiella poster
ejj värderade till verkligt
ränteintäkt från osäkra fordringar
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
varav: kostnad för insättningsgaranti
Derivat
- säkringsredovisning
Efterställda skulder
Övriga
Summa
Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR
Summa räntenetto
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
Medelränta utlåningen
Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)
2012
14 802
231 368
18 075
2011
18 909
215 013
9 002
6 133
2
270 380
248 035
1 190
3 813
25
246 762
236 089
286
-791
-86 483
-5 629
-891
-81 993
-5 663
-7 728
-8 750
-2 680
-106 432
-98 704
163 948
-5 421
-8 870
-2 348
-99 523
-94 102
147 239
2012
2011
2,26
2,27
2,36
3,75
0,89
2,32
4,40
1,44
28
5 Provisionsintäkter
2012
28 200
41 243
9 141
638
33 023
2 363
14 049
128 657
2011
29 291
34 520
6 383
616
32 441
2 350
14 698
120 299
2012
-10 191
-1 026
-4 466
-15 683
2011
-10 800
-1 299
-3 920
-16 019
tkr
Aktier/andelar
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Valutakursförändringar
Summa
2012
-6
8 420
140
812
9 366
2011
2
-65
637
1 082
1 656
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt
värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar
av verkligt värde
Valutakursförändringar
Summa
2012
8 554
2011
574
-2 758
-9 003
2 758
812
9 366
9 003
1 082
1 656
2012
882
3 747
4 629
2011
898
1 143
2 041
2012
-53 926
-19 194
-9 571
-5 779
-88 470
2011
-51 870
-19 310
-9 375
-6 292
-86 847
-3 238
-27 927
-1 898
-1 175
-7 280
-1 326
-3 443
-46 287
-134 757
-3 229
-31 117
-1 968
-990
-9 118
-1 752
-4 282
-52 456
-139 303
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Avgifter från kredit- och betalkort
Övriga provisioner
Summa
6 Provisionskostnader
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
7 Nettoresultat av finansiella transaktioner
8 Övriga rörelseintäkter
tkr
Intäkter från rörelsefastigheter
Övriga rörelseintäkter
Summa
9 Allmänna administrationskostnader
tkr
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader
- konsulttjänster
- revision
- hyror och andra lokalkostnader
- fastighetskostnader
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
29
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2012
tkr
Ledande
befattningshavare
Löner
Sociala kostnader
Summa
3 613
1 135
4 748
2011
Övriga anställda
Ledande
befattningshavare
50 313
18 059
68 372
Övriga anställda
3 004
944
3 948
48 866
18 366
67 232
Av bankens pensionskostnader avser 1 056 (759) tkr bankens VD och vice VD.
Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 564 (557) tkr.
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årssstämmans beslut. Övriga ersättningar
avser reseersättning. Arbetsagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Övriga förmåner avser tjänstebil, kostförmån, ränteförmån och
parkeringsförmån. Med andra ledande befattningshavare avses den person som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen.
bankledningen.
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
tkr
Anders Wahlström, ordförande
Jan Kruhsberg
Eva Lilja
Kerstin Ehn
Berth Thulin
Harald Bengtsson
Anders Lundkvist
Ann-Sofi Knutsson Persson
Johan Davidsson
Mats Hammarbäck, VD tom 201208
Mats Bengtsson, VD from 201209 (vice vd 1/1-31/8)
Summa
2012
Grundlön /
styrelse-arvode Övriga förmåner
195
110
59
65
68
0
73
14
0
876
1 292
2 752
-
62
83
145
Pensionskostnad
-
-
581
475
1 056
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
tkr
Anders Wahlström, ordförande
Jan Kruhsberg
Eva Lilja
Kerstin Ehn
Bert Thulin
Harald Bengtsson
Anders Lundkvist
Ann-Sofi Knutsson-Persson
Mats Hammarbäck, VD
Summa
Övriga
ersättningar
Summa
3
1
4
198
111
59
65
68
0
73
14
0
1 519
1 850
3 957
2011
Grundlön /
styrelse-arvode Övriga förmåner
202
107
59
64
66
0
67
62
1 246
1 873
-
68
68
Pensionskostnad
-
Övriga
ersättningar
759
759
-
Summa
1
1
3
1
6
203
108
59
64
66
3
67
63
2 073
2 706
Pensioner
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Verkställande direktören har en premiebaserad pensionsplan med utgångspunkt från
ordinarie Banktjänstepensionsplan (BTP). Denna utbetalas från 65 års ålder och livsvarigt. Med pensionsgrundande lön avses
grundlönen. Pensionsåldern för ställföreträdande verkställande direktören är 65 år med en förmånsbestämd pensionsplan enligt ordinarie
BTP.
Efterlevandepension utgår för verkställande direktören och för övriga enligt fastställda nivåer i BTP. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara,
dvs ej villkorade av framtida anställning.
Avgångsvederlag
Mellan banken och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägningfrån bankens sida
erhålls utöver uppsägningslöften ett avgångsvederlag som uppgår till 18 månader. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.
Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inte något avgångsvederlag.
30
Lån till ledande befattningshavare
Verkställande direktör och vice verkställande direktör (ställföreträdande för verkställande
direktör)
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
Summa
10
13 616
13 626
20
13 829
13 849
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,0 (0,0) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat
belopp av 0,0 (0,5) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till
övrig personal.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007:5 och 2011:1
lämnas på företagets hemsida, www.sparbankenrekarne.se.
Medelantalet anställda
Sparbanken
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
2012
2011
66
39
105
69
40
109
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
2012
2011
3
8
4
7
5
9
6
9
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Deloitte AB, Jan Larsson
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Övriga tjänster
2012
2011
228
-
46
-
446
-
252
-
KPMG, Anders Bäckström
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Övriga tjänster
Med revisionsuppdrag avses lagstadgar revision av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga
arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av
iiakttagelser
ktt
l
id sådan
åd granskning
k i eller
ll genomförandet
fö d t av sådana
åd
ö i arbetsuppgifter.
b t
ift
vid
övriga
10 Övriga rörelsekostnader
tkr
Driftskostnader för övertagna fastigheter
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
2012
0
-1 171
-2 664
-7 342
-7 174
-3 423
-21 774
2011
0
-1 044
-2 330
-7 476
-6 058
-1 940
-18 848
31
11 Kreditförluster, netto
tkr
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
2012
2011
-18 089
-3 862
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas
som konstaterade förluster
Årets nedskrivning för kreditförluster
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
6 303
-18 755
35
555
-29 951
1 551
-2 335
907
2 477
-1 262
Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och
likartad kreditrisk
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster
Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster(+/-)
Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar
Årets nettokostnad för kreditförluster
-3 012
8
650
-2 354
-32 305
-2 440
32
40
-2 368
-3 630
2012
-22 748
-22 748
2011
-
2012
2011
Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
-17 949
-127
-21 646
-1 152
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Totalt redovisad skattekostnad
-29
-18 105
3
-22 795
2012
2011
%
12 Bokslutsdispositioner
tkr
Avsättning till periodiseringsfond
Summa
13 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
tkr
Avstämning av effektiv skatt
2012
%
tkr
tk
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Skatt hänförlig till tidigare år
Effekt av ändrade skattesatser/och skatteregler
Övrigt
Redovisad effektiv skatt
26,3%
0,3%
0,0%
0,2%
0,0%
0,0%
26,9%
67 429
17 734
231
-16
127
29
0
18 105
26,3%
0,3%
0,0%
1,4%
0,0%
-0,2%
27,8%
2011
82 053
21 580
212
-19
1 152
-3
-127
22 795
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
Uppskjuten skattefordran
tkr
Pensionsavsättningar
Skattefordringar/-skulder, netto
2012
124
124
2011
153
153
Uppskjuten skatteskuld
-
2012
-
2011
Netto
2012
124
124
2011
153
153
32
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
tkr
Balans per 1 jan
2011
Redovisat över
resultaträkningen
150
150
3
3
Balans per 1 jan
2012
Redovisat över
resultaträkningen
153
153
-29
-29
Pensionsavsättningar
tkr
Pensionsavsättningar
Redovisat i övr.
totalresultat
Redovisat mot
eget kapital
-
-
Redovisat i övr.
totalresultat
Redovisat mot
eget kapital
-
-
Balans per 31
dec 2011
153
153
Balans per 31
dec 2012
124
124
14 Utlåning till kreditinstitut
tkr
Swedbank
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
Summa
2012
2011
693 577
17 113
304 962
1 015 652
844 010
14 867
858 877
2012
2011
5 438 115
2 297
5 440 412
33 871
21 746
3 780
5 414 886
5 170 892
2 387
5 173 279
16 911
9 845
4 429
5 159 005
15 Utlåning till allmänheten
tkr
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Varav: osäkra
individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar
Redovisat värde, netto
Individuellt
värderade
osäkra lånefordringar
Förändring av nedskrivningar, tkr
Ingående balans 1 januari 2012
Å t nedskrivning
Årets
d k i i för
fö kreditförluster
k ditfö l t
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas
som konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2012
Gruppvis
värderade
osäkra lånefordringar
Summa
9 845
18 755
-553
4 429
-649
649
-
14 274
18 106
-553
-6 301
21 746
3 780
-6 301
25 526
16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2012
tkr
Verkligt värde
Svenska bostadsinstitut
Icke finansiella företag
Finansiella företag
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
varav: Noterade värdepapper på börs
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger
nominella värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger
nominella värden
406 494
108 202
110 903
625 599
Redovisat värde
406 494
107 265
110 903
624 662
642 146
2011
Verkligt värde
399 437
132 803
96 736
628 976
Redovisat värde
399 437
131 973
96 736
628 146
628 146
7 316
879
654
2 734
33
17 Aktier och andelar
2012
45
45
45
-
tkr
Handelslager
För skydd av fordran
Övriga
Summa aktier och andelar
varav: Noterade värdepapper på börs
varav: Onoterade värdepapper
Efterställda tillgångar
Företag
Aktier
Eskilstuna Marknadsföringsbolag (556527-4015)
0
Summa
Antal
-
Börsvärde
45
45
2011
4
4
4
Redovisat värde
-
45
0
45
18 Aktier och andelar i intresseföretag
2012
4 000
4 000
4 000
tkr
Övriga
Summa
Varav onoterade värdepapper
Intresseföretag
2012
Sörmlandsfonden AB (556877-5257), Eskilstuna
Resultat
-
Eget kapital
10 000
Kapitalandel
40,00%
-
2011
Antal
andelar
4 000
Redovisat
värde
4 000
19 Immateriella anläggningstillgångar
tkr
Förvärvade immateriella tillgångar
Marknads- och
kund-baserade
tillgångar
Goodwill
Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari 2011
Rörelseförvärv
Internt utvecklade tillgångar
Övriga investeringar
Avyttringar och utrangeringar
Övriga förändringar
Årets valutakursdifferenser
Utgående balans 31 december 2011
57 376
57 376
16 500
16 500
73 876
73 876
Ingående balans 1 januari 2012
Rörelseförvärv
Internt utvecklade tillgångar
Övriga investeringar
Avyttringar och utrangeringar
Övriga förändringar
Årets valutakursdifferenser
Utgående balans 31 december 2012
57 376
57 376
16 500
16 500
73 876
73 876
Ingående balans 1 januari 2011
Rörelseförvärv
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Årets valutakursdifferenser
Utgående balans 31 december 2011
-7 969
-4 781
-12 750
-2 750
-1 650
-4 400
-10 719
-6 431
-17 150
Ingående balans 1 januari 2012
Rörelseförvärv
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Årets valutakursdifferenser
Utgående balans 31 december 2012
-12 750
-4 782
-17 532
-4 400
-1 650
-6 050
-17 150
-6 432
-23 582
Redovisade värden
Per 1 januari 2011
Per 31 december 2011
49 407
44 626
13 750
12 100
63 157
56 726
Per 1 januari 2012
Per 31 december 2012
44 626
39 844
12 100
10 450
56 726
50 294
Ackumulerade avskrivningar
34
20 Materiella tillgångar
tkr
Inventarier
Byggn. och
mark
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2011
Förvärv
Avyttringar
Korrigeringspost
Utgående balans 31 december 2011
73 393
1 009
74 402
41 730
1 111
42 841
115 123
2 120
117 243
Ingående balans 1 januari 2012
Förvärv
Avyttringar
Korrigeringspost
Utgående balans 31 december 2012
74 402
6 414
80 816
42 841
625
43 466
117 243
7 039
124 282
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2011
Årets avskrivningar
Avyttringar
Korrigeringspost
Utgående balans 31 december 2011
-64 249
-3 945
-68 194
-14 530
-1 006
-15 536
-78 779
-4 951
-83 730
Ingående balans 1 januari 2012
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Korrigeringspost
Utgående balans 31 december 2012
-68 194
-4 567
-72 761
-15 536
-905
-16 441
-83 730
-5 472
-89 202
Redovisade värden
Per 1 januari 2011
Per 31 december 2011
9 144
6 208
27 200
27 305
36 344
33 513
Per 1 januari 2012
Per 31 december 2012
6 208
8 055
27 305
27 025
33 513
35 080
Taxeringsvärden
Taxeringsvärden, byggnader
Taxeringsvärden, mark
2012-12-31
22 569
9 081
2011-12-31
22 057
8 802
2012
21
4 252
4 273
2011
1
10
307
318
2012
2 093
17 133
2011
1 972
22 264
19 689
5 652
2 251
1 911
783
49 512
14 566
5 269
2 252
2 214
586
49 123
21 Övriga tillgångar
tkr
Upplupna ränteintäkter på swappar
Förfallna räntefordringar
Övriga tillgångar
Summa
22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
tkr
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Upplupna provisionsintäkter
Swedbank Hypotek
Swedbank Robur fond
Swedbank Försäkring
Swedbank automatuttag
Övriga upplupna intäkter
Summa
35
23 Skulder till kreditinstitut
tkr
Swedbank AB
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
Summa
Beviljad limit hos Swedbank
Varav: kontokredit
2012
2011
790
55
845
400 000
400 000
58 368
930
9 917
69 215
400 000
400 000
24 Inlåning från allmänheten
tkr
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
2012
2011
6 547 415
18 544
6 565 959
6 124 386
16 237
6 140 623
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företagare
Övriga
Summa
5 280
1 153 196
5 380 849
771 842
26 634
6 565 959
7 163
1 097 298
5 018 392
729 082
17 770
6 140 623
2012
368
12 089
1 511
15 025
28 993
2011
252
14 389
1 463
17 217
33 321
2012
12 020
19 783
501
32 304
2011
11 574
19 452
569
31 595
25 Övriga skulder
tkr
Upplupna räntekostnader på swappar
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Övriga skulder
Summa
26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
tkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
27 Avsättning för pensioner och liknande förplikteler
Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens
Pensionskassa (SPK).
Pensionering i egen regi
Förutom ovanstående tjänstepensioner finns det i mindre omfattning avgiftsbestämd pensionslösning för verkställande direktören och tidigare ställföreträdande verkställande direktören. Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan
en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat
juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska
enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas
tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
36
Nettoskuld i balansräkningen
Tkr
2012-12-31
2011-12-31
564
564
557
557
Förändringar i nettoskulden
Tkr
Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden
+ i resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter
- Pensionsutbetalningar
= Nettoskuld vid årets slut
2012-12-31
2011-12-31
557
63
-56
564
547
65
-55
557
Nettoskuld
Tkr
Mats Hammarbäck
Hans Fridh
2012-12-31
2011-12-31
409
155
357
200
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI
564
557
Kostnader avseende pensioner
Tkr
Pensionering i egen regi
Kostnad för intjänande av pensioner m.m.
+/- Skillnad mellan gottgörelse från stiftelse eller motsvarande och utbetalda pensioner
+ Räntekostnad (beräknad diskonteringseffekt)
= Kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter
557
-3
10
564
547
-3
13
557
- Förpliktelsernas nuvärde (beräknade enligt svenska principer) avseende
ofonderade pensionsplaner
- Ej redovisat Överskott i pensionsstiftelse eller motsvarande
- Skuld redovisad utöver Förpliktelsernas nuvärde
= Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser
28 Efterställda skulder
Redovisat värde
Valuta
Förlagslån
Summa
SEK
Nom
Räntesats
120 000
120 000
Stib3m+5,0%
Förfallodag
2019-05-11
2012
120 000
120 000
2011
120 000
120 000
Förlagslånen är efterställda sparbankens övriga skulder, vilket innebär att de medför rätt till betalning först efter det att
övriga fordringsägare erhållit återbetalning. Från och med 2014-05-21 uppgår räntesatsen till Stibor 3m+6,50%.
29 Obeskattade reserver
tkr
Avsatt vid taxering 2013
Utgående balans 31 december
2012
22 748
22 748
2011
-
Summa obeskattade reserver
22 748
-
30 Ansvarsförbindelser
tkr (nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Summa
2012
2011
146 704
1 745
148 449
170 185
2 299
172 484
2012
2011
635 659
426 330
435 007
39 550
1 536 546
220 889
529 527
426 455
34 565
1 211 436
31 Åtaganden
tkr (nom belopp)
Övriga åtaganden
- Valutaterminer
- Kreditlöften
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
- Outnyttjad del av beviljade krediter
Summa
37
32 Närstående
Närståenderelationer
Banken har närståenderelation med Swedbank, eftersom banken är ett intresseföretag till Swedbank.
Andra närstående: Det finns personer i ledande ställning som kontrollerar företag som är kunder i banken.
Krediter till närstående föregås av sedvanlig kreditprövning samt att räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor.
Kreditbeloppen är ej väsentliga för bankens ställning eller resultat.
Sammanställning över närståendetransaktioner
Tkr
Försäljning av
varor/ tjänster
till närstående
Närståenderelation
Intresseföretag
Intresseföretag
2012
2011
-
Andra närstående
Andra närstående
2012
2011
-
År
Inköp av varor/
tjänster från
närstående
Fordran på
närstående per
31 december
Skuld till
närstående per
31 december
-
1 643 318
1 143 088
120 791
189 215
-
60 554
70 878
Övrigt (tex
ränta, utdelning)
33 945
37 285
-
-
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 9.
9.
38
39
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Efterställda skulder
Summa
2011
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Efterställda skulder
Summa
2012
33 Finansiella tillgångar och skulder
10 364
10 364
-
Innehav för
handelsändamål
20 028
1 015 652
5 414 886
49 512
89 771
6 589 849
-
575 050
575 050
-
Fin tillg som
bestäms
tillhöra denna
kategor
-
2 669
0
0
2 669
Innehav för
handelsändamål
25 120
858 877
5 159 005
49 123
90 710
6 182 835
-
LåneFinansiella tillgångar värderade
fordringar och
till verkligt värde via
kkund-fordringar
df di
resultaträkningen
lt t äk i
597 629
597 629
-
Fin tillg som
bestäms
tillhöra denna
kategori
LåneFinansiella tillgångar värderade
fordringar och
till verkligt värde via
kund-fordringar
resultaträkningen
53 096
4
53 100
-
Investeringar
som hålles till
förfall
fö f ll
27 033
4 045
31 078
-
Investeringar
som hålles till
förfall
-
Finansiella
tillgångar som
kan
k säljas
älj
-
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
10 351
10 351
Innehav för
handelsändamål
-
Fin skulder
som bestäms
tillhöra denna
kategori
-
-
2 660
2 660
Innehav för
handelsändamål
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
lt t äk i
-
Fin skulder
som bestäms
tillhöra denna
kategori
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
69 215
6 140 623
35 835
31 595
120 000
6 397 268
Andra
finansiella
skulder
k ld
845
6 565 959
30 905
32 304
120 000
6 750 013
-
Andra
finansiella
skulder
10 005
10 005
Derivat som
används i
säkringsredovisning
d i i
12 763
12 763
Derivat som
används i
säkringsredovisning
25 120
858 877
5 159 005
628 146
4
2 669
49 123
90 710
6 813 654
69 215
6 140 623
12 665
35 835
31 595
120 000
6 409 933
Summa
redovisat
äd
värde
20 028
1 015 652
5 414 886
624 662
4 045
10 364
49 512
89 771
7 228 920
845
6 565 959
23 114
30 905
32 304
120 000
6 773 127
Summa
redovisat
värde
25 120
858 877
5 159 005
628 977
4
2 669
49 123
90 710
6 814 485
69 215
6 140 623
12 665
35 835
31 595
120 000
6 409 933
V kli t värde
Verkligt
äd
20 028
1 015 652
5 414 886
625 599
4 045
10 364
49 512
89 771
7 229 857
845
6 565 959
23 114
30 905
32 304
120 000
6 773 127
Verkligt värde
34 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som
värderas till verkligt värde i balansräkningen.
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2012
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Derivat
Summa
Derivat
Summa
Nivå 1
564 842
564 842
-
Nivå 2
59 820
10 364
70 184
23 114
23 114
Nivå 3
-
Summa
624 662
10 364
635 026
23 114
23 114
2011
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Derivat
Summa
Derivat
Summa
Nivå 1
568 466
568 466
-
Nivå 2
59 680
2 669
62 349
12 665
12 665
Nivå 3
-
Summa
628 146
2 669
630 815
12 665
12 665
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella
instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett
finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna
Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument
åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. När noterade marknadspriser saknas används
allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras på
observerbara marknadsdata.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv
marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för
respektive instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av
kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har
använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som
använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är
indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade
värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i
samband med att verkligt värde fastställs.
40
35 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Banksledningen har med revisorerna löpande diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens
viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.
Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:
Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig
avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.
Säkringskvalifikationer
Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska
vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivningar för kreditförluster
Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning
av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess
meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den
oberoende riskkontrollen.
Fastställande av verkligt värde
Verkligt värde på tillgångar som ska värderas till verkligt värde, främst räntebärande värdepapper, är beräknade värden.
Osäkerhet kan föreligga om detta värde är faktiskt verkligt värde vid en eventuell realisering av varje enskilt värdepapper.
Eventuella försäljningsomkostnader är inte beaktade i värdet.
41
36 Kapitaltäckning
Hantering av eget kapital
Bankens finansiella målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt finansiell stabilitet och därigenom bibehålla ägarnas,
kundernas och marknadens förtroende samt utgöra grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras
som totalt eget kapital.
Banken har en låg riskprofil med en väl diversifierad kreditportfölj och begränsade risker på de finansiella marknaderna.
Kapitalmål för bankens verksamhet beslutas av styrelsen. Målet vad avser kapitaltäckningskvoten är 1,6 samt kapitaltäckningskvot inklusive pelare 2 är 1,2.
Bankens interna kapitalutvärdering visar på att bankens eget kapital räcker för att säkerställa bankens långsiktiga utveckling,
över konjunkturer och ränteutveckling.
Kapitaltäckning
För fastställande av bankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora
exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora
exponeringar.
För bankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster
och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt
upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för
kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade
risker i verksamheten i enlighet med bankens kapitalutvärderingspolicy.
Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på
-
bankens riskprofil,
identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
s k stresstester och scenarioanalyser,
förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid
behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga
riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och
investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.
Information om bankens riskhantering lämnas i not 3.
Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav
enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om
kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets
hemsida www.sparbankenrekarne.se.
Bankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med
specifikationer enligt följande avsnitt;
42
tkr
Primärt kapital
Supplementärt kapital
Avdrag: Styrelsens förslag till utdelning
Kapitalbas netto
2012
391 455
112 062
-10 000
493 517
2011
346 844
120 000
-20 000
446 844
Summa kapitalkrav kreditrisk
- varav IRK-modellen
Kapitalkrav för operativa risker
Summa kapitalkrav
210 777
210 777
24 022
234 799
210 158
210 158
21 464
231 622
Kapitalbas
Kapitalbasen utgörs av eget kapital och förlagslån (se not 27 för villkor) därutöver har styrelsens förlag till vinstdisposition avräknats.
tkr
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
Periodiseringsfond (73,7% därav)
Avgår: - Goodwill
Avgår: - Andra immateriella tillgångar
Avgår: - Uppskjuten skatt
Avgår: - Underskott IRK-reserveringar (hälften därav)
Avgår: - Styrelsens förslag till utdelning
Summa primärt kapital
2012
2011
433 045
16 765
-10 450
-39 844
-124
-7 937
-10 000
381 455
403 723
-12 100
-44 626
-153
-20 000
326 844
Supplementärt kapital
Tidsbundna förlagslån, efter reduktion, max
Avgår: - Underskott IRK-reserveringar (hälften därav)
120 000
-7 936
120 000
-
Summa supplementärt kapital
112 062
120 000
Total kapitalbas
493 517
446 844
Särskilda uppgifter
IRK Reserveringar överskott(+)/underskott (-)
IRK Totala reserveringar (+)
IRK Förväntat förlustbelopp (-)
-15 875
25 526
-41 401
-21 965
14 280
-36 245
Enligt modellen för IRK (intern riskklassificering) som används av Sparbanken Rekarne AB bedöms förväntat förlustbelopp bli 41 401 tkr. Banken har totala reserveringar på 25 526 tkr, därmed finns ett underskott i reserveringarna om
15 875 tkr. Om banken skulle åsamkas reserveringar motsvarande denna differens påverkas primärkapitalet negativt
med nämnda belopp.
Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.
43
Kapitalkrav
tkr
Kreditrisk enligt IRK-metoden
1. Statsexponeringar
2. Institutsexponeringar
3. Företagsexponeringar
4. Hushållsexponeringar
5. Motpartslösa exponeringar
Summa kapitalkrav för kreditrisker
tkr
Operativa risker
Schablonmetoden (hushållsbank)
Summa kapitalkrav för operativa risker
Totalt minimikapitalkrav
2012
2011
16 722
103 739
81 088
9 398
210 947
14 831
108 873
79 596
6 858
210 158
2012
2011
24 022
24 022
21 464
21 464
234 969
231 622
Banken uppfyller med god marginal miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala
minimikapitalkravet.
Bankens kapitalkrav inklusive pelare 2 är 312 092 tkr.
Kapitaltäckningskvoten uppgick till 2,1 och kapitaltäckningskvoten inklusive pelare 2 uppgick till 1,6.
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har banken en
egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att banken på ett tydligt och korrekt
sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i
relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den
interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.
37 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Banken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande
gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank hypotek och förmedling
av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring.
Sparbanken Rekarne har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 8 263 mkr.
För det har banken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 36 846 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner.
Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp
om innevarande års provisioner.
Till Robur Fond och Försäkring har banken förmedlat fondsparande om 3 335 mkr och försäkringssparande på 1 342 mkr.
För det har banken erhållit 22 426 tkr respektive 8 912 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovsionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas
utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.
Ort och datum samt underskrift av styrelsen och VD
Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för bank. De lämnade
uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som
skulle kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen.
Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 Februari 2013.
44
Styrelsen
Revisorer
Efter ordinarie årsstämma 2012 består
styrelsen av nedanstående ledamöter.
Av årsstämman valda
Valda t.o.m ordinarie årsstämma9DOGDWRPRUGLQDULHnUVVWlPPD
Ordinarie
Ordinarie
Wahlström Anders, ordförande
2013
Bäckström Anders, KPMG
2013
Bengtsson Harald
2013
Larsson Jan, Deloitte
2013
Davidsson Johan
2013
Suppleanter
Ehn Kerstin
2013
Palmqvist Jan, Deloitte
Hammarbäck Mats, VD tom 2012-08-31
2013
Kruhsberg Jan, vice ordförande
2013
Lilja Eva
2013
Lundkvist Anders
2013
Tulin Berth
2013
Suppleanter
Bengtsson Mats
2013
personlig suppleant för VD tom 2012-08-31
Dessutom ingår i styrelsen som personalrepresentanter, ordinarie ledamöter
Davidsson Susanne
2013
Rosengren Stellan
2013
Personalrepresentanter, suppleanter
Karlsson Erika
2013
Wästerlund René
2013
2013
Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed
för bank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och
ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som
skapats av årsredovisningen.
Årsredovisningen har, som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 februari 2013.
Banken resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på årsstämman den 25 april 2013.
Eskilstuna 2013-02-26
Anders Wahlström
Ordförande
Jan Kruhsberg
Harald Bengtsson
Vice ordförande
Johan Davidsson
Kerstin Ehn
Eva Lilja
Anders Lundkvist
Berth Tulin
Stellan Rosengren
Susanne Davidsson
Mats Bengtsson
VD
Vår revisionsberättelse har lämnats 2013-02-26
Anders Bäckström
Jan Larsson
Auktoriserad revisor
Auktoriserad revisor
46
Företagsstyrning
Sparbanken Rekarne AB ägs till 50 % av Sparbanksstiftelsen Rekarne och till 50 % av Swedbank AB
(publ.)
För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn
till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på
förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med
koden som förebild i tillämpliga delar.
Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör
Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse med undantag av två personalrepresentanter
och revisorer för banken.
Vidare utser årsstämman styrelseordförande och vice styrelseordförande samt nominerar
styrelseledamot som avses bli vald till verkställande direktör. Årsstämman nominerar också en
styrelsesuppleant som avses bli vald till ställföreträdande verkställande direktör.
Kopplat till nya ägardirektiv valde styrelsen att inte välja in ny VD i styrelsen 1 september 2012.
Styrelsens sammansättning och arbete
Bankens styrelse består av elva ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och för
närvarande en suppleant för dessa. Vidare är ställföreträdande verkställande direktören suppleant i
styrelsen för VD. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor.
Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om
ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen
och VD samt ställföreträdande VD lämnas i not till posten Allmänna administrationskostnader i
resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan
styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens
sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering.
Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och
att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredsställande
information och beslutunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och
VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga
styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak aktiebolagslagen och styrelsens
arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och
prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut,
fastställa och ompröva policys och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt
som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter
härom.
Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 15 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a.
behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan, prognos för kommande år, policys
inom olika riskområden, större kreditengagemang och revisionsrapporter. Bankens chefsjurist har varit
sekreterare i styrelsen.
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Sparbanken Rekarne AB, org. nr 516401-9928
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av
Rekarne AB för år 2012.
årsredovisningen för Sparbanke n
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har a nsvaret
för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild
enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut o ch värdepappersbolag och för den interna ko ntroll som sty relsen och verkställande direktören be dömer är nödvändig för att upprätta en
årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval
av vår revision. Vi har utför t revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i S verige. Dessa
standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att up pnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i år sredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgär der som ska utföras, bland annat
genom att bedö ma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsre dovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid denna riskb edömning beaktar revisorn de delar av den
interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma
granskningsåtgärder som är än damålsenliga med häns yn till
omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om
effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revi sion innefattar
också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i st yrelsens och
verkställande direktörens uppska ttningar i redovisningen, liksom en utvärder ing av den över gripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsent liga avseenden rättvisande bild av
Sparbanken Rekarne ABs finansiella ställning per den 31 d ecember 2012 och av dess finans iella resultat och kassaflöden
för året enligt lagen om årsredo visning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämm an fastställer resultaträkningen
och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar
Utöver vår revision av årsredov isningen har vi ä ven utfört en
revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst
eller förlust samt st yrelsens och verkställande direktörens för valtning för Sparbanken Rekarne AB för år 2012.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvare t för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller fö rlust, och det ä r styrelsen och
verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen
enligt aktiebolagslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om
förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust ha r vi granskat
styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för
detta för att kun na bedöma om f örslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag f ör vårt uttaland e om ansvarsfrihet har vi utöver
vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut,
åtgärder och för hållanden i bolaget för att kunna bedöma om
någon styrelseledamot eller verkställande direktören är e rsättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon sty relseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har
handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsre dovisning i kre ditinstitut och
värdepappersbolag eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i
förvaltningsberättelsen och bevilj ar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Eskilstuna den 26 februari 2013
Anders Bäckström
Auktoriserad revisor
Jan Larsson
Auktoriserad revisor