Transcript KOHO-projektkort

PROJEKTKORT
Processens namn
Processinnehavare
Kort beskrlvning av
processen
Målsättning för
processen och
dess koppling till målen
för projektet, KASTEprogrammet samt planen
för mental- och
missbrukarvården
f4
["9 {.9 rå" Glwcn" {, ru"
w w \^/" rn Ie t€ n svcr I n.J[
ffi K&ffiTffi
Projekt för utveckling av heltäckande vård för klienter inom mental- och
missbrukarvården - KOHO 2010-2012.
Lojo stad
Partner i projektet: samarbetsområdet LOST (Lojo, Sjundeå, Ingå,
Karislojo), samkomrpunen Karviainen (Vichtis, Högfors, Nummi-Pusula) och
HNS/Loio siukvårdsområde, resultatenheten för psykiatri
I KOHO-projektet utvecklas mental- och missbrukarvården inom LOST och
Ka rviainen til I ett ku ndorienterat, heltäckande och kostnadseffektivt
servicenätverk, där samarbetet mellan mental- och missbrukarvården sarnt
primärhälsovården och den specialiserade sjukvården fungerar friktionsfritt.
1. Kartlägga tjänster'na inom mental- och missbrukarvården samt
utarbeta en heltäckande plan
2. Organisera en strategi och verksamhetsmodell enligt lågtröskeloch endörrsprincipen inom mental- och missbrukarvården.
3. Främja användningen av evidensbaserade vårdmetoder.
4. Förnya och stärka samarbetsformerna mellan den specialiserade
sjukvården och piimarhälsovården samt mental- och missbrukarvården.
5. Skapa jämförelsegrunder för kostnadseffektiviteten i mental- och
missbrukarvården.
Mål som gäller lågtröskel- och endörrsprincipen samt en stärkt delaktighet
för klienten är förenliga med planen MIELI 2009. Arbetet för att utveckla
personalens kompetens och stärka ett friktionsfritt samarbete utgör sådant
förbättrande av kvaliteten och effektfullheten som avses i KASTEprogrammet. En förbättrad servicestruktur ökar den regionala jämlikheten
och tillgången på service. Skillnaderna i välbefinnande och hälsa minskar.
Atgarder
1. De nuvarande verksamhetsmodellerna inom mental- och
missbrukarvården, vårdvägarna samt servicens innehåll och kostnaderna
för den kartläggs inom LOST och Karviainen. Kartläggningen belyser hur
resurserna inriktas, hur samarbetet löper, om det finns luckor i servicenätet
samt hur kundorienteringen och lågtröskelprincipen utfaller. Utgående från
kartläggningen gör man upp en gemensam plan för mental- och
missbrukarvården.
2. För klienter i mental- och missbrukarvården skapas en modell där de kan
söka sig tillvård enligt lågtröskel- och endörrsprincipen; bl.a. en vårdmodell
för u n ga missb ru ka re. Nya ve rksamhetsformer prövas: g ruppve rksamhet,
stöd av likställda, kortterapier. Klienterna samt aktörer itredje sektorn
engageras i planeringen och utvecklingen av tjänsterna. Systemen för
klientrespons utvecklas.
3. Primärhälsovården inför kortterapimetoder som ett inslag i arbetet med
patienter som lider ay lindrig eller medelsvår depression. Som ett steg i
organiseringen av den nya verksamhetsmodellen anordnar man utbildning
för personalen samt införskaffar stöd av en konsulterande psykiater och en
servicekoordinator. Kompetensen hos den övriga personalen inom bas- och
specialservicen stärks i fråga om tidig identifiering och intervention samt
vårdhänvisning. Samarbetet mellan olika aktörer förnyas och stärks.
4. Den boendeservice som kommunerna sjäiva tillhandahåller utökas och
innehållet utvecklas. För de klienter som bor på privata serviceboenden
görs en lägeskontroll, och deras rehabiliterings- och serviceplaner ses över.
Den rehabiliterande dagverksamheten utvecklas efter behov i samarbete
med tredie sektorn och klienterna.
- En övergripande pian för organisering av mental- och
missbrukarvården inom LOST och Karviainen.
- Utbildningspaketet "Psykiatri och interventioner inom
primärhälsovården".
- Kriterier för jämförelse av kostnadseffektiviteten inom mental- och
missbrukarvården.
Nya verksamhetsmo'deller, bl.a.:
- behandling av lindrig och medeisvår depression inom
primärhälsovården
- modell för vården av unga missbrukare
- organisering av boendet för rehabiliteringskiienter inom mental- och
missbrukarvården i kommunens/samkommunens egen regi
- en regionalt rättvis servicestruktur
- smidiga processer i beslutsfattandet om boendeservice
- fungerande vårdkedjor mellan primärhälsovården och den
specialiserade sjukvården
Resu ltat
Resu ltat
Effe kte r:
Mental- och missbrukarvårdens servicenätverk inom Karviainen och LOST
är heltäckande, kundorienterade och kostnadseffektiva:
- Alla invånare har lika möjiigheter (snabbhet, kvalitet) att få vård.
- Resurserna är rätt inriktade och tjänsterna kostnadseffektiva.
- Servicen fungerar eniigt lågtröskel- och endörrsprincipen.
- Samarbetet mellan basservicen, social- och häisovården och den
specialiserade sjukvården är friktionsfritt.
Samarbete
( nam n+orga n isation+ bes
krivn ing)
Stvrqrupp för proiektet
LOST: Arja Yliluoma (ordf.), Saila-Maarit Laitinen, Tanja Nummila, Heikki
Onnela; Karviainen: Pirkko Hynynen, Mikko Purhonen, Minna Luoto;
HNS: Hannu Saloheimo, Jarmo Laitinen;
Arbetare /Gemensam ma: projektkoordinator Katrii na Lehtovaara, servicekoordinaator Merja Koponen, konsulterande psykiatern Tuija Saloheimo;
Karviainen: Projektarbetare Nina Marttinen och Päivyt Makkonen, bostadsservicekoord nator Petra Konttinen ; Lohja: Servicerådg ivare M i isa-Eerika
Laitinen, projektarbetare Marko Haimilahti;
Styrgruppen ansvarar för att projektet framskrider enligt planen sarat
övervakar utfallet av målen och ekonomin. Samarbetet mellan olika partner,
informationen och de praktiska åtgärderna styrs av projektkoordinatorn,
som också ansvarar för sammanställandet av det skriftliga materialet.
Projektarbetarna pianerar och im plementerar utvecki i ngsuppdrag.
De som arbetar med projektet har egna avgränsade uppgiftsområden.
i
Ansvarsfördeln ing
U ppgiftsfördel
ningen
i
projektet
Pian för förankring
Projektet för med sig bestående förändringar i servicestrukturerna och
-processerna. Sora arbetsmetoder vid förankringen används facilitering och
workshopar som leds av erfarna anställda. Workshoparna är
m u iti professionel la. De deltagande aktörerna ansvarar för förankringen
solidariskt och inom var sitt område.
De nya verksamhetsmodeller som skapas i kommunfusionsmiljö och
-samarbete är även nationellt aktuella och intressanta. Goda nya rutiner
som uppstår i och med projektet sprids tili övriga kommuner i projektet via
nätverket Sinnets nyckel. Information är ett väsentiigt inslag i
förankringsarbetet.