Transcript Sjukhussjälavården

Sjukhussjälavården
Verksamhetsberättelse 2009
Sjukhussjälavården
Verksamhetsberättelse 2009
Verksamhetsidé
kyrkans sjukhussjälavård (kS) främjar det andliga arbetet på vårdinstitutioner och utvecklar
den själavård som utförs inom öppenvården. kS ordnar själavårds- och arbetshandledarutbildning för anställda i kyrkan, deltar i den diskussion som förs inom hälso- och sjukvården om
etiska spörsmål och själavårdsfrågor, producerar publikationer om själavård och står i kontakt
med andra kyrkors själavårdare både inrikes och utomlands.
Sjukhussjälavården
evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
kyrkostyrelsen
Pb 185
00161 helsingfors
tfn (09) 180 2358
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.evl.fi
Pärmbild
På sjukhuset möts det vardagliga och det heliga
Foto Sakari Viika
2 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Bakgrunden till arbetsåret
”Varje dag lyssnar drygt hundra sjukhussjälavårdare till patienter med problem, till anhöriga
och utmattade sjukhusanställda på olika håll i Finland. Någon av dem håller en andakt för de
anhöriga till en nyss avliden älskad släkting. en annan träffar föräldrar som fått veta att deras
barn är allvarligt sjukt.” Så här beskriver tidningen kotimaa sjukhusprästens arbete i sin ledare
den 26 november 2009.
Det andliga inom vården har blivit omdiskuterat under det gångna verksamhetsåret. Inom utbildningen av vårdpersonalen är det viktigt att de blivande vårdarna lär sig att känna igen patienternas andliga behov. kulturernas och religionernas mångfald medför nya utmaningar för
sjukhussjälavårdarna. Den kristna tron är en del av den finländska kulturen och att framhålla
detta i vårdgemenskapen är sjukhussjälavårdarnas uppgift.
Sjukhusprästerna gjorde ett ställningstagande på sina rådplägningsdagar, i vilket de försvarar den döendes rätt till andlig vård. Patientens övertygelse måste respekteras också då den avviker från vårdarens egen övertygelse. hänsyn till övertygelsen inverkar på
behandling, mat, förrättningar, vård i livets
slutskede och begravningsseder. Sjukhusprästerna betonar den döendes rätt till en
fridfull förberedelse inför döden.
ärkebiskop emeritus John Vikström, som
talade om människans värde vid rådplägningsdagarna, konstaterade att när samhället övergår till nyliberalism och marknadsideologi påverkar det också människovärdet.
han menade att i det gamla välfärdssamhället grundade sig människovärdet på ren
mänsklighet, medan människans nyttovärde
betonas i det nuvarande samhället. ”De som
inte verkar vara lika nyttiga som andra, de
ärkebiskop emeritus John Vikström på sjukhussjälavårdens rådplägningsdagar.
Foto Yrjö Tavaila
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 3
som är lätta att ersätta och som det helt enkelt finns för många av, får ett mindre värde enligt
marknadslogiken och mekanismerna på marknaden. Det får de gamla känna av, de sjuka, handikappade och arbetslösa”, sade Vikström.
än en gång har eutanasi lyfts fram som en fråga för vårdetiken. man har diskuterat både passiv
och aktiv dödshjälp. Inom sjukhussjälavården betonas människans rätt till en värdig död.
Också i Finland beredde man sig på att svininfluensan skulle kunna bli en pandemi. Goda förberedelser och en saklig information bidrog till att den fruktade pandemin kunde undvikas.
Året avslutades med ett skottdrama i affärscentret Sello. Församlingarna i esbo ställde ett
minnesbord med en kondoleansbok i affärscentret och 7 700 personer skrev ned sitt deltagande till offrens anhöriga.
behov av utbildning för själavård är fortsättningsvis stort. Detta beror på en generationsväxling bland sjukhussjälavårdare och arbetshandledare. Utbildningsgrupperna har vuxit och blivit större än väntat.
Sjukhusprästens arbete består till stora delar av att lyssna, stödja och dela bördor. I samtalet
mellan sjukhuspastorn och patienten används kanske inte andliga ord, men en djupare dimension, förnimmelsen av det heliga, är alltid närvarande. 
4 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Förvaltningen
Direktion
Direktionen för kyrkans sjukhussjälavård består åren 2008 – 2012 av ordförande, professor
heikki kotila (helsingfors), viceordförande tD, kyrkoherde Stefan Djupsjöbacka (Sibbo). Övriga medlemmar: ledande sjukhuspastorn heikki lepoaho (Jyväskylä), docenten i medicinsk etik
Pekka louhiala (tavastehus), förvaltningsöverläkare liisa-maria Voipio-Pulkki (helsingfors),
överläkaren i kirurgi ritva Vastamäki (Forssa) samt ersättarna direktören för vårdarbetet hanna aschan (helsingfors) och sjukhuspastorn ritva Särkkä (esbo). Direktionen höll tre möten.
Direktionens medlemmar vid mötet i maj: tf. ecklesiastikråd kai Vahtola, Pekka louhiala, heikki lepoaho,
Pirjo Vatanen, heikki kotila, hanna aschan. Främst: ritva Vastamäki, liisa-maria Voipio-Pulkki, kirsti aalto
och Päivi härkönen. Foto Pertti Mannelin
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 5
Direktionen grundade på våren en arbetsgrupp för att utveckla frivilligarbetet inom vården.
arbetsgruppens ordförande är utbildningssekreterare Pirjo Vatanen. I arbetsgruppens uppgifter ingår
 att utarbeta ett material för frivilligarbete på sjukhus och inom den öppna vården
 att tydliggöra de frivilligas plats och uppgifter
 att göra upp ett utbildningsprogram för frivilliga.
Direktionen grundade i slutet av året en arbetsgrupp för utvecklandet av sjukhussjälavården.
till dess ordförande kallades professor heikki kotila. arbetsgruppens uppgifter:
 att tydliggöra sjukhussjälavårdens verksamhetsprinciper när hälsovården förändras
 att förnya sjukhussjälavårdarnas specialutbildning.
Byrån och de anställda
Sjukhussjälavårdsenheten hör till kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning. Den är belägen i kyrkans hus del C, hamngatan 11, 00160 helsingfors. I samband med byrån finns ett fackhandbibliotek för sjukhussjälavården som är en del av kyrkostyrelsens bibliotek. Prosten kirsti aalto är chef för sjukhussjälavården sedan år 1991. ledande sjukhuspastorn Pirjo Vatanen arbetar som utbildningssekreterare 2009 – 2010. byråsekreterare fram till 15.8 var ekon.mag. Päivi
härkönen, som blev förvaltningssekreterare vid domkapitlet i esbo stift. kyrkostyrelsens kollegium valde Fm marja-liisa Söderqvist till byråsekreterare för sjukhussjälavården från och med
1.11.2009. 
6 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Sjukhussjälavården i praktiken
Tjänster och befattningar inom sjukhussjälavården
antalet tjänster inom sjukhussjälavården var oförändrat. I slutet av verksamhetsåret fanns det
120 heltidsanställda tjänsteinnehavare och 17 deltidsanställda. På grund av deltidspensioneringar sköts många tjänster av två personer.
Några församlingspastorer och kaplaner utför omkring hälften av sin arbetstid inom sjukhussjälavården. av tjänsteinnehavarna i huvudsyssla är 116 präster och 4 lektorer. antalet kvinnor
är betydligt större än antalet män: 70 kvinnor, 50 män.
Över hälften av sjukhussjälavårdarna har genomgått kyrkans arbetshandledarutbildning.
många hade även psykoterapeututbildning. De senaste åren har många sjukhuspräster utbildat sig till retreathandledare eller bibliodramahandledare.
Statistik över sjukhussjälavårdsarbetet
År 2009 insamlades för första gången statistik över sjukhussjälavården genom systemet Sertika. För andra gången samlades materialet in under hela året. Detta förenhetligar statistikföringen med kyrkans övriga anställda. med tanke på utvecklandet och planeringen av själavårdsarbetet är det viktigt att få en helhetsbild av arbetet och dess förändringar.
Statistikuppgifter insamlades av 113 sjukhussjälavårdare av vilka tio var deltidsanställda. bland
de heltidsanställda sjukhussjälavårdarna var svarsprocenten 86.
Det själavårdande samtalet är ett av sjukhusprästens viktigaste arbetsredskap: ungefär hälften
av arbetstiden används för personliga själavårdssamtal. Det sammanlagda antalet själavårdssamtal var 53 303. Sjukhusprästen fördelar sin samtalstid mellan patienter, anhöriga och personal.
andliga sammankomster är en viktig del av själavården vid sjukhusen. antalet gudstjänster
och andakter har stigit till över fem tusen. Under verksamhetsåret hölls sammanlagt 5 062
(året innan 4 404) gudstjänster och andakter, gemensam och enskild nattvard hölls 3 388
gånger (året innan var antalet 3 228). Också antalet nattvardsgäster hade stigit, till 19 915. Året
innan var de cirka 18 000. Sjukhusens nattvardstillfällen kulminerade under kyrkoåret vid advent, stilla veckan och veckan före alla helgons dag. Ofta deltar även patientens anhöriga i en
enskild nattvard.
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 7
Sorgeandakter, jordfästningar och dop är viktiga förrättningar i sjukhusprästens arbete. Under
verksamhetsåret hölls 1 087 sorgeandakter. Året innan var antalet 1 118. Smörjelse med olja
har så småningom blivit mera bekant också för patienterna. Sjukhusprästen ger det på patientens begäran. Under verksamhetsåret utförde 36 sjukhussjälavårdare smörjelse med olja 90
gånger. Året innan smorde 30 sjukhuspräster med olja 76 gånger.
I sjukhusprästens arbete föregås bikten ofta av samtal. De senaste åren har bikt blivit vanligare.
Under verksamhetsåret tog 75 sjukhussjälavårdare emot bikt 582 gånger. Året innan var siffrorna 62 och 507.
Sjukhusprästens uppgifter blir allt mångsidigare. I frågeformuläret för verksamhetsåret frågas det för första gången om frivilligverksamheten. av de svarande har 23 sjukhussjälavårdare
handlett frivilliga. Inom sjukhussjälavården
och inom hela kyrkan är utmaningen under
de kommande åren att utveckla de frivilligas
funktion för att stödja ensamma, sjuka och
åldringar.
en präst berättar om sitt samarbete med
församlingens barnarbete. hon har ordnat
utbildning för församlingarnas och kommunernas barnhandledare och genomfört en
begravningsexkursion för barnfamiljer kring
alla helgons dag.
många uppgifter hänför sig till samarbetet
med andra aktörer inom vården. På canceravdelningen för barn har sjukhuspastorn arrangerat en samtalsgrupp för föräldrar tillsammans med en psykolog. För barnpatienternas syskon och föräldrar har pastorn tillsammans med föreningen Sylva ordnat en
gemensam dag på församlingens lägergård.
8 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Sjukhuspastor leena leppäläs medhjälpare, terapihunden Dina. Foto Iina Leppälä
Vid ett sjukhus har sjukhusprästen och en sköterska jobbat tillsammans i en grupp för patienternas anhöriga. Vid ett psykiatriskt sjukhus har sjukhusprästen haft en terapihund som
hjälp.
Samarbetet med polisen ökar. Flera sjukhuspräster berättar att de tillsammans med polisen
förmedlat dödsbud. betydelsen av detta arbete har märkts tydligt i samband med de senaste
årens storolyckor.
även själavård för personalen hör till sjukhusprästernas uppgifter. De tysta retreater som erbjudits vårdarna stöder deras arbetshälsa och ger dem andlig vård.
brister i vården av äldre är fortsättningsvis aktuellt. Detta märks i det låga antalet vårdplatser
och vårdpersonalens belastning. Sjukhusprästerna slår larm om hur knapp rekreationsverksamheten är inom åldringsvården och hur ensamma de äldre är.
musiken är ett viktigt redskap inom själavården. besök av körer och musikgrupper för med sig
glädje och hopp till både patienter och personal. tillställningar med De vackraste julsångerna
ordnades på många sjukhus. I helsingfors samfällighet inleddes 2003 en verksamhet kallad
Musik till sjukhuset. Den hör till sjukhussjälavårdens geriatriska verksamhet och ordnas tillsammans med sjukhuspastorerna. I verksamheten deltar cirka 140 frivilliga som erbjuder levande
musik och allsångstillfällen till avdelningarna.
till själavården inom öppenvården hör arbetshandledning och olika utbildningsuppgifter. Fem
sjukhuspräster ansvarar för samtalstjänstens verksamhet inom sina distrikt.
erfarna sjukhuspräster har fungerat som utbildare vid stiftens själavårdarutbildning.
av dem som svarade hörde 27 sjukhussjälavårdare till den etiska kommittén vid sitt sjukhus.
Olika utbildnings- och sakkunniguppgifter upptar i medeltal tio procent av sjukhusprästernas arbetstid. De ledande sjukhusprästerna använder en del av sin arbetstid till administrativa
uppgifter. Församlingarnas struktur- och serviceförändringar har också inverkat på organiseringen av sjukhussjälavården. 
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 9
Utbildningen
Specialutbildning för sjukhussjälavårdare
Utbildningsbehovet inom sjukhussjälavården är för närvarande stort, eftersom de stora åldersklassernas sjukhussjälavårdare de kommande åren blir pensionerade. Därför beslöt direktionen för sjukhussjälavården inleda en ny utbildning två år i rad 2009 och 2010. båda utbildningsgrupperna blir större än väntat.
Specialutbildningen för sjukhussjälavårdare pågår i två och ett halvt år.
Utbildningen består av fyra delområden:
 en tvåveckors klinisk del i handlett sjukhussjälavårdsarbete i början och slutet av utbildningen
 fyra gemensamma seminarier i vilka sjukhuspräster deltar tillsammans med
familjerådgivare, präster inom omsorgsarbetet samt fängelsesjälavårdare
 distansuppgifter:
•
•
•
•
40 timmar personlig arbetshandledning
15 gånger identitetsgrupp
facklitteraturstudier
utarbetande av ett skriftligt slutarbete
 arbete som själavårdare i egen tjänst.
10 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Specialisering för sjukhussjälavårdare i
evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Utbildningen varar drygt två år
Val till tjänst som
sjukhuspräst eller
sjukhuslektor
lämplighetstest
och intervjuer
Uppställande av
personliga mål
1:a avsnittet
2:a avsnittet
4:e avsnittet
Gemensamt seminarium C, 4 dagar
• psykisk sjukdom, våld, beroendeproblem
litteratur
3:e avsnittet
Gemensamt seminarium b, 4 dagar
• pastoralpsykologiska gestaltningssätt
artikel om själavård
Gemensamt seminarium a, 4 dagar
• själavårdens kontext
och själavårdsrelationen
Identitetsgrupp (15 gånger)
Individuell arbetshandledning med skriftliga rapporter (40 timmar)
Orienterande kliniskt avsnitt
i sjukhusmiljö 2 x 5 dagar
5:e avsnittet
Gemensamt seminarium D, 4 dagar
• allvarlig sjukdom, döden
6:e avsnittet
Fördjupande kliniskt avsnitt
på sjukhus 2 x 5 dagar
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 11
enheten för sjukhussjälavård genomför utbildningen i samarbete med kyrkans utbildningscentral och enheterna för familjefrågor samt diakoni och samhällsansvar. till utbildningen
kallar kS de präster som utnämnts till en tjänst som sjukhussjälavårdare eller som använder
hälften av sin arbetstid för sjukhussjälavårdsarbete. ett lämplighetstest föregår utbildningen.
I testet bedöms personens färdigheter att arbeta i själavårdsarbete. lämplighetstestet hör till
tjänstetillsättningsprocessen. Slutförd ger utbildningen 54 studiepoäng.
Specialutbildningen för sjukhussjälavårdare som började år 2007 fortsatte med två teoriseminarier tillsammans med familjerådgivarna. Seminarierna hölls i mars och oktober vid kyrkans
utbildningscentral, träskända. I gruppen ingår sammanlagt 25 personer som ska få utbildning.
av dem är nio sjukhuspräster, tretton familjerådgivare, en fängelsepräst och en pastor utsedd
av Finska frikyrkorådet. Denna specialutbildning avslutas år 2010. Sjukhussjälavårdens utbildare Pirjo Vatanen och utbildningssekreteraren vid enheten för familjefrågor tero Pulkkinen
sköter utbildningen.
hösten 2009 började en ny specialutbildning för sjukhussjälavårdare. Den kliniska delen hölls
i helsingfors, vid Stengårds, tölö och mejlans sjukhus och vid de utvecklingsstördas verksamhetscenter och boende tyynelä. I gruppen ingår 16 studerande. av dem är 13 sjukhuspräster,
två präster för utvecklingsstörda och en pastor utsedd av Finska frikyrkorådet. Utbildare var
utbildningssekreterare Pirjo Vatanen och tD Simo Ylikarjula, sjukhusprästerna barbro eriksson, tuula Pasuri och antti Savola samt omsorgsprästen leena tuomola.
Handledarutbildningen
Själavårdens arbetshandledarkurs 2009 – 2011 inleddes i november. I den nya utbildningsgruppen ingår sju sjukhuspräster och åtta familjerådgivare. Utbildare var utbildningssekreterarna
Pirjo Vatanen (kyrkans sjukhussjälavård), tero Pulkkinen (kyrkans familjefrågor) och Virva Nyback (kyrkans utbildningscentral).
arbetshandledningens betydelse noteras både inom kyrkan och utanför den. Förutom kyrkan
ordnar även många andra aktörer arbetshandledarutbildning.
12 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Årligen söker sig några av kyrkans anställda till exempel till arbetshandledningsutbildning som
ordnas av universitetens centraler för kompletterande utbildning. efter särskild överenskommelse kan de senare få behörighet som arbetshandledare inom kyrkan. till den arbetsgrupp
som utvärderar kyrkans arbetshandledares behörighet hör chefen för sjukhussjälavården kirsti
aalto, stiftsdekanen i lappo stift Paavo haapakoski och utbildare Virva Nyback. Genom dispensförfarande fick två personer behörighet att verka som kyrkans arbetshandledare.
en sjukhuspräst som slutfört arbetshandledarutbildningen kan verka som arbetshandledare
såväl för kyrkans anställda som för personalen inom hälso- och sjukvården.
Specialutbildning
Fyra sjukhuspräster inledde en treårig pastoralpsykologisk utbildning i psykoterapi som stiftelsen Therapeia genomför tillsammans med universitetet i Joensuu. två sjukhuspastorer fick vid
slutet av året ett intyg på att de slutfört Therapeiastiftelsens specialutbildning i psykoterapi.
Den planerade kursen för handledare för grupper med personer som mist sina barn inhiberades på grund av för få anmälda. kursen skulle ha genomförts tillsammans med kyrkans enhet
för diakoni och samhällsansvar.
Tillämpade studier i sjukhussjälavård för teologie studerande
teologie studerande kan avlägga en studieperiod som motsvarar 15 studiepoäng i tillämpade
studier i sjukhussjälavård. De studerande väljs på basis av lämplighetstest. tio studerande vid
teologiska fakulteten vid helsingfors universitet avlade de tillämpade studierna under erfarna
sjukhusprästers handledning på olika håll i Finland. På hösten fick de intyg över utförd praktik.
Denna praktik ger möjlighet att se de olika sidorna av sjukhusprästens arbete och bedöma de
egna färdigheterna för att efter examen verka i detta arbete.
även teologiska fakulteten vid Åbo akademi erbjuder tillämpade studier i sjukhussjälavård.
Vid Joensuu universitet finns planer på att inleda motsvarande tillämpade studier.
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 13
tio teologie studerande avlade tillämpade studier i sjukhussjälavård. På hösten fick de intyg över perioden.
På fotot finns också utbildningssekreterare Pirjo Vatanen. Foto Pertti Mannelin
Samarbete
Sjukhusprästerna och kS:s anställda fungerar ofta som utbildare vid vårdsseminarier och utbildningsdagar. Dessa evenemang skapar viktiga kontakter och nätverk. Sjukhusprästernas
ämnen gäller arbetshälsa, själavård för dementa åldringar, vård i livets slutskede och frågor om
döden. 
14 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Etik inom hälsovården
ETENE
Den riksomfattande delegationen inom social- och hälsovården eteNe grundades 1998. eteNe utvidgades 1.9.2009 och fick som uppdrag att även handha socialvårdens etiska frågor.
Samtidigt kompletterades delegationen med två ordinarie medlemmar och två ersättare med
kunskaper i etiska frågor från det sociala fältet. Delegationen fungerar i samarbete med socialoch hälsovårdsministeriet. Ordförande är pol. dr markku lehto och sekreterare generalsekreteraren, häls. dr aira Pihlainen.
eteNe:s verksamhet utgår från patientens situation och rättigheter, lagar som behandlar socialvårdens klienters ställning och rättigheter och bestämmelser som finns i de förordningar som
stiftats angående delegationen. enligt dem är delegationens uppgift att behandla etiska frågor
inom social- och hälsovården som berör klienter och patienter och deras ställning, avge rekommendationer och ge uttalanden, ta initiativ och väcka diskussion om etiska frågor inom vården. Delegationen ger experthjälp vid utvecklandet av lagstiftningen för social- och hälsovården, samlar in och förmedlar information om etiska frågor inom social- och hälsovården och
följer den teknologiska utvecklingen inom social- och hälsovården ur ett etiskt perspektiv.
eteNe:s generalsekreterare
aira Pihlainen tar farväl av
prosten Paavo Juvonen vid
begravningen i Joensuu.
Foto Pekka Aalto
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 15
Prosten och sjukhusprästen Paavo Juvonen, som fungerat som expert på
sjukhussjälavård inom delegationen,
avled i september 2009. hans mandatperiod i eteNe blev på hälft. Paavo Juvonen värdesatte arbetet inom eteNe
och gick helhjärtat upp i arbetet. till
Paavo Juvonens efterträdare som ordinarie medlem i eteNe utnämndes hans
ersättare tm, författaren Jaakko heinimäki och som dennes ersättare chefen
för sjukhussjälavården kirsti aalto.
eteNe ordnade i oktober ett seminarium om ansvaret för nästan. Vid seminariet frågades varför vi inte förmår
ta ansvar för vår nästa och för de nödställda. Professor Pentti arajärvi ansåg
att medborgarsamhällets skyldighet är
att ta hand om de övriga i familjen, i
olika sociala sammanhang och i oförSmå begravningsgäster vid Paavo Juvonens minnesstund.
utsägbara situationer. enligt biskop
Foto Pekka Aalto
emeritus Voitto huotari har människosynen urholkats trots att var och en besitter en naturlig moraluppfattning och samvete. ”människor behöver mer tid att reflektera över den mänskliga komplexiteten. medmänsklighet är
förnuft och omdöme präglat av empati.” riksdagens talman Sauli Niinistö utvärderade politikerns möjligheter att ta ansvar för medmänniskan.
I december utkom eteNe:s publikation Den mentala hälsans etik - du och jag har ett moraliskt ansvar.
16 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Öppet etiskt diskussionsforum
Sjukhuspastor Paavo Juvonen grundade för tio år sedan i Joensuu ett öppet etiskt diskussionsforum vars föreläsningar lockade många lyssnare, hälso- och sjukvårdspersonal, studerande
och experter. efter Paavo Juvonens frånfälle övertogs ansvaret för forumet av sjukhuspastor
leena leppälä.
Bioetiska arbetsgruppen
bioetiska arbetsgruppen i kommissionen för kyrka och samhälle inom konferensen för europeiska kyrkor (CeC) höll sitt avslutande möte i Strasbourg. Chefen för sjukhussjälavården kirsti
aalto har varit medlem i arbetsgruppen sedan 2004. arbetsgruppen består av 12 medlemmar
som representerar olika länder i europa och medlemskyrkorna i CeC. Sedan år 1997 har CeC
status som observatör i europarådets bioetiska kommitté.
arbetsgruppens promemoria om eutanasi och livets slutskede blev inte klar eftersom exekutivkommittén ville fortsätta bearbetningen av den. 
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 17
Sjukhussjälavårdens yrkesinriktade samlingar
Sjukhussjälavårdens rådplägningsdagar
Sjukhussjälavårdens rådplägningsdagar hölls i oktober i helsingfors. temat för dagarna var
Hälsovårdsetik i dödens närhet. ”Så var mina dagar redan räknade.” (Ps 139:16) I överläggningarna deltog 90 sjukhussjälavårdare från hela Finland. rådplägningsdagarna är viktiga för sjukhusprästerna när det gäller upprätthållandet av den yrkesmässiga kompetensen, mötet med
kollegor och som en plats för andlig vederkvickelse.
Sjukhussjälavårdens rådplägningsdagar i helsingfors i oktober. Foto Pertti Mannelin
18 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Föreläsningarna under dagarna handlade om frågor vid livets början och slut. Pastor Johanna
ervast talade om små barns död, redaktör minna lindgren utmanade sjukhusprästerna att
fundera över om döden får vara lycklig. Framtiden för vården i livets slutskede togs upp av terhohemmets överläkare Juha hänninen.
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 19
Omsorgsprästen björn Öhman talade om den hjälplösa människans värde. han berättade om
själavårdssituationer där dialog inte är möjlig genom tal. Också ärkebiskop emeritus John Vikström tog upp människovärdet i sitt anförande.
Skådespelaren kristiina elstelä uppförde pjäsen Oscar och Roosamamma. Pjäsen handlade om en döende pojke och hans anhöriga.
I temagrupper behandlades frågor ur följande perspektiv: vårdsetik, vård vid livets slutskede och frivilligarbetet.
Skådespelaren kristiina elstelä. Foto Yrjö Tavaila
rådplägningsdagarnas mässa i Johanneskyrkan.
Sjukhusprästen henrik honkanen assisterade vid
Nattvard utdelas av domprosten matti Poutiainen
mässan i Johanneskyrkan. Foto Pentti Kuismanen
och prosten kirsti aalto. Foto Pentti Kuismanen
20 | VerkSamhetSberättelSe 2009
rådplägningsdagarnas mässa firades i Johanneskyrkan. Den förrättades av domprosten matti
Poutiainen. Den andra kvällen förrättade metropoliten ambrosius en kvällsgudstjänst i Den
heliga vishetens kapell i kulturcentret Sofia.
Sjukhusteologerna rf:s
rådplägningsdagar
Sjukhusteologerna rf:s överläggningar hölls i februari i helsingfors. Vid dagarna behandlades
berättelser om välsignelse och
förbannelse. Överläkare Vuokko
hupli talade om sjukhusprästens
rygg, själ och hjärta, och Protuki-centrets chef Jaana kauppinen
talade om ställföreträdande traumatisering. Sjukhusprästerna barbro eriksson, hanna hella-aro,
Ove huhtamäki och Iiro leino talade om välsignelsen i sitt arbete.
Deras anförande finns i tidskrift
för själavård nr 21 under rubriken
Genom att berätta skapar vi varandra.
mässan under dagarna firades i
berghälls kyrka. I dagarna och i
föreningens årsmöte deltog 60
föreningsmedlemmar. Sjukhuspastor merja hållfast från helsingfors valdes till föreningens
ordförande.
metropoliten ambrosius i Den heliga vishetens kapell.
Foto Pentti Kuismanen
kirsti aalto hälsade de nya sjukhussjälavårdarna välkomna med
i gemenskapen: från vänster Petra Sainio, tuula Portin, kari Niemelä, Satu Valkonen-lindblad, tuomo mantere, helena Ylönen
och antti Sipola. Foto Pentti Kuismanen
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 21
Arbetshandledarnas rådplägningsdagar
kyrkans arbetshandledares rådplägningsdagar hölls i borgå i maj. temat för dagarna var ”Det
vet jag bara, att nu kan jag se” (Joh 9:25). Dagarnas föreläsningar handlade om att se och förstå
inom ramen för arbetshandledningen. Föreläsare var bland andra teaterchef asko Sarkola, ärkebiskop emeritus John Vikström och psykoanalytiker Gustav Schulman. I samtalsgrupperna
diskuterades arbetshandledningens spiritualitet och narrativitet, man satte ihop en så kallad
verktygslåda för arbetshandledare och
funderade på hur arbetshandledningen
påverkar arbetshandledaren. I dagarna
deltog drygt 100 arbetshandledare av
vilka 28 var sjukhusteologer.
Välsignandet av den barnpsykiatriska avdelningen i
Villmanstrand. Foto Pertti Kakkonen
Arbetsformens fester
Sjukhuspastor laura Siitonen och pastor aarne Ylä-Jussila från ortodoxa församlingen i Villmanstrand skötte i juni
om välsignandet av barnpsykiatriska
avdelningen vid Södra karelens centralsjukhus.
ett avskedssymposium för ledande
sjukhuspastor tapio Ikola hölls i Seinäjoki i september. Föreläsningarna
vid symposiet handlade om sjukdom,
skuld och skam hos patienter och vårdare, och om arbetshandledningens
ledande sjukhuspastor tapio Ikola och psykolog tommi hautaniemi.
Foto Anita Huhtamäki
22 | VerkSamhetSberättelSe 2009
möjligheter att stödja arbetsförmågan. Festen avslutades i Seinäjoki församlings församlingssal
med ett möte med Siionin virret.
kuopios församlingars sjukhussjälavård firade 50-årsjubileum i november. Jubileumsseminariet Kropp, själ och ande hölls i kuopio universitetssjukhus. ledande sjukhuspastor hannu rönkä berättade om sjukhussjälavårdens historia i kuopio. Fil. dr, docent maiju lehmijoki-Gardner höll ett anförande om hälsa i mötet mellan religion och vetenskap och
teol. dr Stefan Djupsjöbacka talade om
kroppens teologi. Docenten i medicinsk etik Pekka louhiala talade om autonomins problem inom vården.
haartmanska sjukhuset i helsingfors
inledde sin verksamhet under hösten.
ledande sjukhuspastor Pekka Sääski,
sjukhuspastor Satu Piipari-kokko och
pastor Jyrki Penttonen från helsingfors
ortodoxa församling välsignade sjukhusets minnesrum. rummet ska kunna användas av representanter för olika religioner.
Sjukhuspräst Seija riekkinen, ledande sjukhuspastor hannu rönkä och sjukhuspastorerna annamaija louheranta
och maarit koivurova från kuopio.
Foto Raijaleena Vapaavuori
republikens president beviljade på
självständighetsdagen riddartecknet
av Finlands Vita ros orden till kirsti
aalto. 
Välsignande av minnesrummet i haartmanska sjukhuset. Foto Tarja Tenlenius
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 23
Mässor och utställningar
terve Sos 2009 – ett utbildningstillfälle och
en mässa arrangerades av Institutionen för
hälsa och välfärd (thl). temat var Ett friskt
och tryggt liv. kyrkostyrelsen ansvarade för
sin avdelning tillsammans med anställda i
helsingfors kyrkliga samfällighet. till kyrkans träffpunkt inlämnades 37 böneämnen.
Utöver dejourerna fanns en mässpräst på
plats.
De böneämnen som inlämnats vid mässan lästes
upp vid kyrkostyrelsens morgonbön som hölls av
Päivi härkönen och kirsti aalto.
Foto Jaana Valtonen
mentalvårdsmässan hölls i Gamla hamnen
i helsingfors i slutet av november. evenemanget ordnades av Centralförbundet för
mental hälsa och tema för evenemanget var
En bättre vård. kyrkostyrelsen hade en egen
avdelning och jourade vid den tillsammans
med helsingfors, esbo och Vanda kyrkliga
samfälligheter. Under mässan fanns en präst
på plats för själavårdande samtal. Under de
två dagarna inlämnades 95 förbönsämnen
till kyrkans avdelning. Under bägge dagar
hölls Den deprimerades bön, andra dagen
hölls seminariet Andlighet som stöd för mental hälsa. 
kyrkans avdelning vid mässan för mental hälsa, dejourer byråsekreterare marja-liisa Söderqvist och
studerande lidia Gripenberg.
Foto Marja Aho
24 | VerkSamhetSberättelSe 2009
Information och publikationer
en lärobok för personalen inom hälsovården: Nära människan. Andlighet inom vården utkom
på våren med kirjapaja som förläggare. redaktörer var kirsti aalto och raili Gothóni. bokens
elva artiklar var skrivna av sjukhuspräster och experter inom hälso- och sjukvården.
boken Tro, hopp och hälsa. Kristen tro och läkarens arbete utgavs av Finlands kristliga läkarförbund under hösten. Skribenterna var läkare och teologer, bland dem liisa-maria Voipio-Pulkki,
heikki kotila, Pekka louhiala, kirsti aalto och tidigare ordföranden kati myllymäki, alla från
direktionen för kyrkans sjukhussjälavård.
I november utkom nr 21 av tidskriften för själavård. Det är ett temanummer som tar upp dialogen, interaktionen i själavården. Samtalet inom själavården är en dialog som i bästa fall leder
till ett helande möte, ett återfinnande av hoppet. Publikationens tio artiklar tar upp dialogen
ur olika perspektiv.
av skriften Vakaumuksen kunnioittaminen, Respekterandet av övertygelsen togs en sjunde upplaga. I skriften berättas om olika kyrkors praxis kring vården av döende och behandlingen av
döda. häftet är fortfarande aktuellt för personal inom hälso- och sjukvården och studerande. 
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 25
Utländska kontakter
Europeiska sjukhussjälavårdsnätverket ENHCC
www.eurochaplains.org
europeiska sjukhussjälavårdsnätverket eNhCC, european Network of health Care Chaplaincy,
är ett ekumeniskt nätverk som består av religiösa grupper, kyrkor och organisationer som utför själavårdsarbete vid sjukhus och inom annan hälsovård. Nätverkets 11:e konsultation hålls
hösten 2010 i england.
Europeiska själavårdsrådet ECPCC
www.ecpcc.info
Den elfte europeiska konferensen om själavård och rådgivningsarbete hölls i leuven, belgien,
20–25.8.2009. konferensen ordnades av det europeiska själavårdsrådet eCPCC (european
Council of Pastoral Care and Counselling) tillsammans med det katolska universitetet i leuven. I konferensen deltog över 70 själavårdare, själavårdsutbildare och psykoterapeuter från
tjugo länder i europa. Från Finland deltog sju personer.
Deltagarna i europeiska själavårdskonferensen
europeiska
i leuven i augusti. Foto Mirkka Vikström
sens auditorium, tidigare kyrka.
själavårdskonferen-
Foto Mirkka Vikström
26 | VerkSamhetSberättelSe 2009
temat var Profetiskt själavårdsarbete, Prophetic Pastoral Care and Counselling. I konferensens
två huvudanföranden behandlade professor r. burggraeve berättelsen om den barmhärtige
samariern (luk. 10:30–35) och placerade den i själavårdens kontext. en nästas sårbarhet kräver
pastorala gester, själavårdande åtgärder. men själavård behövs också i tider av harmoni. Det är
en utmaning för själavårdaren att se människor också annars än genom deras svaghet, att se
hela människan som en sårbar, okuvlig och stark varelse. till själavården hör också att stärka
lycka, välmående och blomstring.
till ordförande för europeiska själavårdsrådet valdes ledaren för sjukhussjälavården Åsa Jonsson från Uppsala.
Nordeuropeiska pastoralpsykologiska seminariet
Nordeuropeiska pastoralpsykologiska seminariet hölls i januari i Sankelmarks akademi i tyskland, nära Flensburg. mötets tema var Mellanlägen, Zwischenräume – The In-between. Seminariet hade cirka 80 deltagare, av dem tre finländare. Detta var det 38:e nordeuropeiska pastoralpsykologiska seminariet.
Sjukhussjälavårdardagar i Sverige
Sjukhuspastor henrik honkanen representerade sjukhussjälavården i evangelisk-lutherska kyrkan
i Finland vid ett möte i borås i november. temat var En av mina minsta. Barnen vi alla möter.
I Sjukhuskyrkans årliga rådplägningsdagar deltar Svenska kyrkans och frikyrkornas sjukhussjälavårdare. I överläggningarna deltog 150 sjukhussjälavårdare från hela Sverige. Under dagarna
behandlades barnets sorg vid allvarlig sjukdom eller dödsfall.
Själavårdens 9:e världskonferens
Internationella rådet för själavård och rådgivande verksamhet ICPCC, International Council on
Pastoral Care and Counselling, organiserar den nionde internationella själavårdskongressen i
Nya Zeeland i augusti 2011. 
VerkSamhetSberättelSe 2009 | 27
rafael Wardi, God afton, mitt namn är…
2001, pastell
”Käsieni ihoon minä olen sinut piirtänyt.”
Jes. 49:16
Sairaalasielunhoidon tunnus Sinikka Rossi
”Se, på mina händer har
jag upptecknat dig.”
Jes. 49:16
Sjukhussjälavårdens symbol Sinikka Rossi