Transcript Slutrapport detaljerad, Biogas Tenhult

Slutrapport -Leaderprojekt
Förstudie Biogas Tenhult
Projektnummer: 733616
Stödmottagare och projektägare: Lantbrukarnas Ekonomi AB, Jönköping
Följande personer kan svara på frågor om detta projekt
Sören Dahl
LRF Konsult
Storgatan 25 C
571 22 Nässjö
Ulrika Lahti
Jönköping Energi Biogas AB
Box 5150
550 02 Jönköping
Eva Engström
LRF
Bredgränd 14
550 02 Jönköping
Telefon: 036-34 23 79
Mail: [email protected]
Telefon: 036-10 32 90
Mail: [email protected]
Telefon: 036- 34 62 06
Mail: [email protected]
Bakgrund
Lantbruksföretagare med inriktning på mjölkproduktion i området runt Tenhult har tagit
initiativet till att se om deras gårdar kan producera förnybar energi i form av biogas samt se
om en affärsutveckling av företagen kan bidra med en ökad lönsamhet.
Kontakt har tagits med intresserade parter som kan utveckla affärsidén samt räkna på om den
är ekonomiskt hållbar.
Kontaktade parter:
LRF
Jönköping Energi AB
Energirådgivare LRF konsult
Tenhults Naturbruksgymnasium
Samtliga visade intresse för att gå vidare och Jönköping Energi Biogas AB såg möjligheter att
överföra gas via den befintliga ledning som idag används för deponigas från Hults
avfallsanläggning.
En projektansökan sammanställdes av LRF i samråd med berörda lantbrukare och övriga
parter. Projektet beviljades och resultatet av denna förstudie redovisas i denna rapport.
1
Förstudien har haft som mål att ge svar på om det är möjligt att med följande två alternativa
koncept gå vidare mot en färdig anläggning. Koncepten är följande:
1. Bygga en större biogasanläggning på Hults avfallsstation med gödselråvara som
transporteras dit, processas och återförs.
2. Byggnation av mindre gårdsanläggningar som via markledning pumpas till Hults
avfallsanläggning.
Projektet har också haft intentionen att på ett konstruktivt sätt integrera elever på Tenhults
Naturbruksgymnasium i arbetet.
Följande personer har varit delaktiga i förstudien.
Lantbrukare Börje, Mikael o Erik Svensson, Åkerby Tenhult
Lantbrukare Katarina o Torbjörn Carlson, Lönneberg Jönköping
Lantbrukare Mats Falk, Mjälaryd Tenhult
Lantbrukare Kennet o Robert Claesson, Hundshult Tenhult
Lantbrukare Ulrik Rydberg, Hults Gård Tenhult
Tekniker Magnus Carlsson Arvidsbo Jönköping
LAG representant Bengt Fischer Helgarydsvägen 1 Tenhult
Tenhults Naturbruksgymnasium, Sverker Bernhardsson
Tenhults Naturbruksgymnasium, Johan Gustafsson
Tenhults Naturbruksgymnasium, Malin Bergland
Tenhults Naturbruksgymnasium, flertal elever
Jönköpings Energi Mats Palmerus, Ulrika Lahti, Catarina Jonasson och Fridolf Eskilsson
LRF kommungrupp P-O Gustavsson Lekeryd
LRF Affärscoutch Eva Engström Jönköping
LRF Konsult Sören Dahl Nässjö
2
Kartläggning av gårdarna
Karta över Tenhult och de gårdar som medverkat i projektet.
s
r
n
~
q
o
Hults avfallsstation
p
Gårdarna är numrerade och deras olika förutsättningar finns redovisade nedan genom den
kartläggning som var steg 1 i projektet.
3
1. Åkerby
Gården drivs i ett AB med tre delägare, fadern Börje Svensson med sönerna Erik och Mikael
Svensson.
De har mjölkproduktion med 100 kor, kortbås/lösdrift i gammalt stall. Planer finns för att
utöka djurantalet.
Rekryteringsdjur ca 120 stycken + tjurar ca 50 stycken. De flesta av dessa djur finns på en
utgård, Granö.
Brukningsareal ca 200 ha åker. En del sidoarrende, Granö, Kåveryd och Rogberga.
All gödsel används på gårdarna. Det finns 4 brunnar som kan användas. Åkerby 600 kbm,
Granö 600 kbm, Kåveryd 1000 kbm och Rogberga 1000 kbm.
Flytgödsel i kbm:
Fastgödsel, djupströ:
Avstånd till Hult:
3000
1000
3 km, från Granö 1 km (ny väg ska byggas)
4
2. Hult
Gården drivs av Ulrik Rydberg med 44 mjölkkor i kortbåssystem. Inga egna ungdjur föds upp
på gården.
Brukningsareal ca 45 hektar åkermark och ca 8 hektar trädesmark.
All gödsel används på gården och Ulrik har ett visst behov av extra spridningsareal.
Det finns två lagringsbrunnar för gödsel och urin, en på 200 kbm och en på 600 kbm.
Flytgödsel i kbm:
Avstånd till Hult:
1000
Gården ligger intill Hults avfallstation, 0,5 km
5
3. Hundshult
Gården ägs av Sven Olof Klasson och drivs tillsammans med sönerna Robert och Kennet
Klasson.
De brukar ca 200 ha åkermark inklusive sidoarrende.
Det finns 130 mjölkkor, lösdrift och mjölkrobot på gården men det finns plats för 200 kor och
deras mål är 170 kor inom ett par år. Ungdjur sparas i mån av utrymme och är idag ca 200
djur varav en del slaktdjur.
På gården finns en pumpbrunn på 200 kbm och en huvudbrunn på 1500 kbm. På ett
sidoarrende mot Bankeryd på 80 ha finns en sattelitbrunn på 3000 kbm dit gödsel
transporteras med lastbil för att sedan spridas på den marken.
All gödsel används för eget bruk.
Flytgödsel i kbm:
Avstånd till Hult:
5000
1 km
6
4. Mjälaryd Södergård
Gården ägs och drivs av Mats Falk.
Han brukar ca 100 ha åkermark inklusive sidoarrende.
Det finns 67 mjölkkor idag men Mats bygger till ladugården och inom ett år finns det plats för
100 kor.
Gården har en gödselbrunn på 615 kbm men bygger en ny för 2080 kbm.
All gödsel sprids på gården. Har ett litet underskott på gödsel.
Flytgödsel i kbm:
Fastgödsel, djupströ:
Avstånd till Hult:
1800
150
1,7 km
7
5. Klevarp Tenhults Naturbruksgymnasium
Skolan har ekologisk produktion, 157 ha i växtföljd, 54,5 ha bete på åker, 12 ha betesmark
och 10 ha övrig mark.
Mjölkproduktion med ca 70 kor drivs i ett nybyggt lösdriftsstall. Rekryteringsdjur samt
slaktdjur finns i en närliggande byggnad.
All gödsel lagras i gödselbrunn som rymmer 2200 kbm. Då brunnen ligger något högre än
ungdjursladugården kan inte brunnen fyllas helt på grund av att den ligger för högt i
förhållande till ungdjursladugården.
Flytgödsel i kbm:
Avstånd till Hult:
1400 + 600
7,5 km
8
6. Lönnebergs Gård
Gårdens ägare är Jönköpings Kommun. Den arrenderas av Torbjörn och Katarina Carlsson
och drivs som ett familjeföretag.
De brukar ca 200 ha åkermark och till gården hör också ca 50 ha naturbeten. Viss areal är
”kommuneko” vilket kräver speciellt skötselkrav.
Det finns 70 mjölkkor i kortbåssystem och utöver rekryteringsdjur sparas också en del
slaktdjur, totalt ger detta ca 115 ungdjur.
Gården har 3 gödselbrunnar som rymmer, 1000 kbm, 650 kbm och 250 kbm. All gödsel
sprids på egen åkermark. Viss överskottsareal finns då inte all foderproduktion förbrukas på
gården.
Flytgödsel i kbm:
Fastgödsel, djupströ:
Avstånd till Hult:
2750
200
12,8 km
9
Sammanställning av teoretisk rågasproduktion
Förutsättningarna varierar något mellan gårdarna beroende på bland annat vilken ts halt
gödseln innehåller samt tillgång till extra brunnar och avståndet till Hult. För att få fram en
total teoretisk volym rågas har all gödsel räknats med. Ts halten varierar mellan 8-25% där
den torra delen kommer från djupströbädd från lösgående djur, i regel ungdjur. Denna gödsel
bör fördelas något innan den kan blandas i befintligt system för biogasframställning och i
kalkylunderlaget för pumpning, transport och i första sammanställningen finns inte den fasta
gödseln med vilket gör ca 14 900 kbm istället för den teoretiska möjligheten, se nästa stycke.
Den totala volymen gödsel från samtliga gårdar kan för närvarande uppgå till 16 900 kbm
vilket i bästa fall kan ge 439 560 kbm rågas. För att inte övervärdera volymen så har jag valt
att räkna på en något lägre volym med formeln antal kbm gödsel x % ts x 264 kbm rågas x
80% säljbar del gas. Med en metanhalt på 65 så motsvarar det ca 2200 MWh/år.
Tillgången på gödsel från varje enskild gård varierar och avstånd till Hult är avgörande för
vilket system man bör rekommendera.
Gemensam anläggning eller gårdsanläggning, förutsättningar
Denna förstudie ska ge svar på om en gemensam rötningsanläggning på Hult som är anpassad
efter den nu kända gödselmängden eller om enskilda anläggningar på gårdarna är det bästa
alternativet.
Beroende på val av system, mesofil 37 grader eller termofil 55 grader samt råvarans
nedbrytningshastighet krävs anpassad lagringskapaciteten för rötresten.
Uppehållstiden i en process kan variera mellan 20-50 dygn.
Investeringsbehovet för en rötkammare varierar mellan 3000 kr per kbm upp till 25 000 kr per
kbm. Skalfördelar finns och det talar för att det bästa alternativet är att bygga en gemensam
anläggning på Hult.
Bygger man en gemensam anläggning till enbart det tillgängliga gödselsubstratet så bör man
ha en reaktorstorlek på upp till ca 1250 kbm. Det rör sig då om en investering på minst 6
miljoner kronor. Till detta kommer lagringsbrunnar för både inkommande gödsel och den
rötade, samt om behov föreligger en utrustning för hygienisering.
Priset för en gödselbrunn enligt uppgift från Ydregrinden i Småland varierar mellan 210 -275
kr per kbm färdig brunn. Bottenplatten står för mellan 30 - 45 % av totalkostnaden.
Ska man välja en gemensam anläggning så måste man transportera gödsel alternativt pumpa
gödsel från i första hand de gårdar som ligger närmast Hults Avfallsstation, max 5 km.
Från Hult ska sedan rågasen tryckas till Jönköping vilket redan sker idag med den deponigas
som utvinns. Nuvarande ledning har en storlek på 200 mm.
Det är dock inte lämpligt att blanda dessa gaser för upparbetning till fordonsbränsle men
teknik finns för att klara av detta på sikt. Detta har inte tagits med i underlaget.
Vi val av en gemensam anläggning så är det viktigt att känna till vilka regler Krav ställer på
att återta gödsel som blandats.
10
Det gör att Tenhults Naturbruksgymnasium som är kravodlare inte kan ta emot rötad gödsel
från gårdar som har
• fjäderfä i bur
• slaktsvinsproduktion med mer än 50 slaktsvin
• nöt som står på spalt i specialicerad produktion
• pälsdjursuppfödning i bur
• slaktkycklinguppfödning (gäller från och med 2010)
Det finns också regler kring vilka andra substrat som får användas i rötningen
Ska man bygga enskilda gårdsanläggningar så blir investeringen ganska hög och i de flesta
fall har man redan idag behov av att transportera gödsel till andra lediga brunnar.
Gårdsanläggningarna kommer också att behöva variera i storlek vilket gör att
investeringsbehovet ligger mellan 2 miljoner till 3,5 miljoner per gård. Till detta kommer
lager för rötrest vilket gör att nya brunnar måste byggas. Det går att sänka kostnaden mellan
250-500 000 kr med stor egen arbetsinsats.
Investeringen per gård om man väljer enskilda anläggningar varierar en del.
En uppehållstid i rötkammaren på ca 25 dagar i snitt gör att det krävs mellan 100-300 kbm
rötkammare. En rötkammare på 200 kbm kostar enligt schablon ca 13 000 kr per kbm eller
2,6 miljoner totalt. Det har inte byggts så mycket små anläggning i Sverige än och det finns
lite för dåligt med leverantörer av mindre anläggningar vilket gör att det är mycket svårt att få
fram ett relevant pris.
Projektet har ju haft som målsättning att välja ut ett alternativ som verkar mest ekonomiskt
och praktiskt genomförbart vilket gör att varje gård har kartlagts och ett kW pris per timme
har framräknats för de olika alternativen.
Då det är mycket svårt att få fram ett exakt beräkningsunderlag utan att först bestämma
system har jag valt att göra vissa schablonmässiga beräkningar som ändå kan vara tillräckliga
för att kunna fatta ett beslut om vilket system som verkar mest trovärdigt att jobba vidare
med.
Ingen hänsyn har tagits till kostnaden för sönderdelning av djupströ, pumpning mellan
brunnar, underhåll och övriga driftskostnader för pumpning av rågas i den första
sammanställningen.
Övrigt beräkningsunderlag är hämtat från Gårdsbiogashandboken, rapport SGC 206,
handboken Mer Biogas, Realisering av jordbruksrelaterad biogas, JTI, SLU, Bio Mil,
TecknoFarm, Lantbruk o Miljöteknik och samtal med Mjölby Svartådalens Energi, NSR,
Swedish Biogas Internationell, TR Slamsugning och Astimac.
På nästföljande sidor följer sammandrag med kommentarer av de olika alternativen med
ekonomiska kalkyler inklistrade i dokumentet. Den fasta gödseln finns inte med i det första
underlaget.
11
Ledningsnät för rågas från gårdanläggning
Om man bygger enskilda gårdsanläggningar kan man trycka rågas till en gemensam
anläggning på Hult. För hela projektet krävs det i så fall ca 17 km gasledning. Då förutsätter
det att gård nummer 6 kan leverera gasen direkt till A6 området. Om man räknar med att varje
meter färdig nedgrävd ledning kostar 330 kr inklusive arbete och material så blir totalsumman
5,6 miljoner kronor. I den ekonomiska redovisningen så är kostnaden mellan respektive gård
och Hult framräknad. Från gård nummer 5 är ingen sådan beräkning gjord då det blir höga
kostnader för att gå under minst 2 större vägar samt järnväg. Det blir också ganska lång
ledning vilket i dagsläget inte är ekonomiskt lönsamt att genomföra. Det kan beroende på val
av system bli aktuellt att göra en ny värdering av.
Tabell nedan: kostnaden per kWh för att trycka rågas genom ledning från gården till Hults
Avfallsstation med undantag av gård 5 och 6, enligt kommentaren ovan.
Gård 1
kr per kwh
Avstånd i km
Kbm rågas
Gård 2
Gård 3
Gård 4
0,53
0,35
0,26
0,54
Gård 5
ej
aktuellt
3
33620
0,5
12607
1
56033
1,7
20172
7,5
19611
Gård 6
3
34670
0,53
Pumpning av gödsel från och till gård
Ett annat alternativ för de gårdar som ligger närmast en gemensam anläggning är att pumpa
gödsel. Det finns anläggningar som använder detta system och pumpar gödsel upp till 5 km
avstånd. Det kräver ca 8-15 bars tryck i systemet.
Kostnaden för en pump som kan trycka ca 8-10 bar är mellan 75-150 000 kr.
Flödeshastigheten bör vara minst 0.5 m/sek för nötgödsel. Väljer man denna hastighet så bör
diametern på rören inte understiga 125 mm vilket ger en pumpkapacitet på upp till 22
kbm/tim.
Det finns olika typer av rör som används för detta ändamål och en uppskattad kostnad för
nedgrävning och materialkostnad är mellan 250-350 kr/meter. I regel byggs ledningen av rör
som svetsas ihop (12 m längder). Det går att använda samma ledning för att pumpa tillbaka
rötresten i men här får man fundera lite på de eventuella nackdelar som kan uppstå vid ex
smittorisk. Det är viktigt att man efter varje körning rengör systemet.
Det är mycket viktigt att använda rätt teknik och ett vanligt system idag är att man har en
matarpump och en tryckstegningspump. Det går åt väldigt mycket effekt och pumpstorleken
kan lätt hamna på ca 75 kW vilket kräver 150 ampers huvudsäkring.
Kan man ligga på ca 30 kW effekt klarar man sig med 60 ampere vilket är mer vanligt
förekommande på större gårdar men då får det inte vara för långt att pumpa.
Det är ofta väldigt lite underhållskostnad på dessa system. Den stora kostnaden ligger på el
för drift av pumpar. Beroende på pumpstorlek så hamnar man mellan 40 öre upp till 1 krona
per kbm pumpad gödsel för driften.
12
Det blir ganska stora investeringar i ledning och pumpar men detta kan ändå vara ett bra
alternativ om man vill undvika transporter med lastbil eller traktor.
Väljer man att pumpa gödsel till en gemensam anläggning så är det enbart aktuellt för de fyra
gårdar som ligger närmast Hult. Totalt rör det sig om ca 6,2 km i så fall.
Det motsvarar en investering inklusive arbete på ca 2,5 miljoner kronor.
Tabell nedan: antal kbm gödsel som ska pumpas, avstånd och kostnaden per kWh från de
aktuella gårdarna.
Pumpkostnad
kr per kwh
Gård 1
0,21
Gård 2
0,19
Gård 3
0,10
Gård 4
0,21
3
3000
0,5
1000
1
5000
1,7
1800
Avstånd i km
Kbm gödsel x 2
Gård 5
ej aktuellt
Gård 6
ej aktuellt
7,5
1400
12
2750
Transport av gödsel
Väljer man en gemensam anläggning måste gödsel fraktas fram och tillbaka från och till olika
brunnar. Det finns en del extra lagringskapacitet hos vissa lantbrukare idag men den räcker
inte till. Nya brunnar måste därför byggas och närheten till aktuell spridningsareal är viktig att
ta hänsyn till vid nybyggnation. Alternativet är att det byggs en eller flera lagringsbrunnar vid
befintlig rötningsanläggning.
Om man ska transportera gödsel finns det olika alternativ. Man kan välja egen traktor och
tunna eller att köra det med lastbil. Fördelen med lastbilstransport är att man får med sig
mycket gödsel, ton/km samt att lantbrukaren inte får några problem med rengörning vilket
kan vara ett problem på vintern. Här har också råvarans ts- halt stor betydelse.
Utgår man ifrån att det i dagsläget produceras ca 14 900 kbm flytgödsel per år på dessa 6
gårdar motsvarar det ca 400 lastbilstransporter tur o retur. Detta förutsätter att varje transport
kan ta med sig minst 38 kbm gödsel.
Kostnaden varierar mellan åkerierna och blir det aktuellt kan en upphandling säkert ge ett
lägre pris per kbm gödsel än det som jag utgått ifrån nu.
Tabell nedan: avstånd och kostnad i kWh
Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6
Transportkostnad per gård i kr per kWh T o R
Avstånd i km enkel resa
0,20
0,17
0,17
0,18
0,24
0,30
3
0,5
1
1,75
7,5
12,5
Som framgår av redovisningen ovan så varierar förutsättningarna för varje gård och innan
man valt alternativ så är det svårt att få fram en exakt kostnad.
13
Då avståndet till Hult och övriga förutsättningar varierar mellan gårdarna så har jag gjort en
redovisning som förklarar uträkningarna ovan och hur de olika alternativen påverkar
gårdarnas investeringsbehov.
Investeringsbehov för de olika alternativen.
Gård 1
Egen anläggning:
Extra brunn:
Transporter 6 km:
Gasnät 3 km:
2,8 miljoner
250 000 kr
70 350 kr
990 000 kr
ca 800 kbm
ca 3000 kbm x 23,45 kr
330 kr/meter
Gemensam anläggning
Extra brunn:
*Transporter 8 km:
Gödselpump o ledning:
Drift pumpa gödsel:
Inget behov
74 670 kr
2 200 000 kr
32 000 kr
ca 3000 kbm x 24,89 kr
3 km x 2 rör x 350 kr och pump
4 kr/kbm gödsel
* rötresten körs ut till brunn på sidoarrendegård, därför längre köravstånd
Gård 2
Egen anläggning:
Extra brunn:
Transporter:
Gasnät 0,5 km:
2 miljoner
250 000 kr
Inget behov
165 000 kr
Gemensam anläggning
Extra brunn:
Transporter 0,5 km:
Gödselpump o ledning:
Drift pumpa gödsel:
250 000 kr
19 110 kr
450 000 kr
8000 kr
ca 800 kbm
ca 1000 kbm x 19,11 kr
0,5 km x 2 x 350 kr och pump
4 kr/kbm gödsel
Gård 3
Egen anläggning:
Extra brunn:
Transporter 2,5 mil:
Gasnät 1 km:
3,2 miljoner
250 000 kr
93 750 kr
330 000 kr
ca 800 kbm
ca 2 500 x 37,50 kr
330 kr/meter
Gemensam anläggning
Extra brunn:
Transporter 1 km:
Åter till gård 1 km:
Till sattelitbrunn 2,5 mil:
Gödselpump o ledning:
Drift pumpa gödsel:
250 000 kr
47 750 kr
7640 kr
93 750 kr
800 000 kr
40 000 kr
ca 800 kbm
ca 5000 kbm x 9,55 kr
ca 800 kbm x 9,55 kr
ca 2 500 x 37,50 kr
1 km x 2 x 350 kr och pump
4 kr/kbm gödsel
ca 800 kbm
330 kr/meter
14
Gård 4
Egen anläggning:
Extra brunn:
Transporter:
Gasnät 1,7 km:
2,750 miljoner
250 000 kr
Inget behov
561 000 kr
Gemensam anläggning
Extra brunn:
Transporter 1,7 km:
Gödselpump o ledning:
Drift pumpa gödsel:
250 000 kr
36 990 kr
1 290 000 kr
15 600 kr
Gård 5
Egen anläggning:
Extra brunn:
Transporter:
Gasnät 7,5 km:
2,5 miljoner
490 000 kr
Inget behov
2 475 000 kr
Gemensam anläggning
Extra brunn:
Transporter7,5 km:
Gödselpump o ledning:
Drift pumpa gödsel:
490 000 kr
60 000 kr
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Gård 6
Egen anläggning:
Extra brunn:
Transporter:
Gasnät, A6, 3 km:
3 miljoner
250 000 kr
Inget behov
990 000 kr
Gemensam anläggning
Extra brunn:
Transporter 12 km:
Gödselpump o ledning:
Drift pumpa gödsel:
250 000 kr
100 300 kr
Ej aktuellt
Ej aktuellt
ca 800 kbm
330 kr/meter
ca 800 kbm
ca 1800 kbm x 20,55 kr
1,7 km x 2 x 350 kr och pump
4 kr/kbm gödsel
2000 kbm
330 kr/meter
2000 kbm
ca 2000 kbm x 30 kr
ca 800 kbm
330 kr/meter
ca 800 kbm
ca 2950 kbm x 34 kr
15
Sammanställning
Inga transport/tryck eller
pump kostnader finns med i
denna uträkning
Gård 1
Substrattyp
Gård 2
Flytgödsel Flytgödsel
Nöt
Gård 3
Gård 4
Gård 5
Gård 6
Flytgödsel
Flytgödsel
Flytgödsel
Flytgödsel
Samrötning
Substratmängd
ton
3000
1000
5000
1800
1400
2750
Substrat, ts halt
%
8
9
8
8
10
9
Substrat, ts mängd
ton
240
90
400
144
140
248
1261,5
Gaspotential, 100% metan
m3
33620
12607
56033
20172
19611
34670
176713
Gaspotential,
KWh
329472
123552
549120
197683
192192
339768
1731787
250
100
420
150
120
230
1250
Reaktorstorlek kbm
14950
Investering
kkr
2800
2000
3200
2750
2500
3000
8000
Extra brunn
kkr
250
250
250
250
250
250
600
Investeringsstöd 30%
kkr
915
675
1035
900
825
975
1800
Investering, netto
kkr
2135
1575
2415
2100
1925
2275
8600
Kapitalkostnad
kkr
160
118
181
158
144
171
645
Driftskostnad
kkr
57
40
65
56
50
61
163
Årskostnad
kkr
217
158
246
213
195
231
808
Produktionskostnad
kr/KWh
0,66
1,28
0,45
1,08
1,01
0,68
0,48
Bakgrundsfakta till kalkyl
Rågas per kbm ts halt
264
Metanhalt
65
KWh per kbm
9,8
Verkningsgrad
80%
Investering per kbm reaktor
5-25 000
Extra gödselbehållare per kbm
210-275
Avskrivning
20
Ränta
5%
Driftskostnad
3%
Större gemensam anläggning
Sammanställningen ovan visar att för de flesta gårdar är det inte ekonomiskt lönsamt att
bygga egna anläggningar. Även en gemensam anläggning för den tillgängliga volymen gödsel
blir också hög när man beaktar de övriga kostnaderna som tillkommer.
Efter en redovisning av resultatet på ett projektmöte med lantbrukarna enades hela gruppen att
arbeta fram en mer underbyggd kalkyl för en gemensam större anläggning med mer substrat.
Detta har gjorts i nära samarbete med Jönköping Biogas AB.
Under detta arbete har det framkommit att det är svårt att få tag i annat substrat än gödsel då
det råder en stor efterfrågan på inte minst mejeriprodukter och slakteriavfall. Med anledning
av att kraven på anläggningen ökar i takt med att man använder andra substrat än gödsel och
växtodlingsgrödor så har jag valt att räkna på enbart det som idag finns tillgängligt hos
berörda lantbrukare. Ett tillägg har dock gjorts och det är en inbladning av hönsgödsel från ett
hönseri som är under uppbyggnad.
16
Det är viktigt att notera att inga budgetofferter är intagna utan siffrorna är framtagna genom
referensobjekt och muntliga diskussioner med leverantörer och Jönköpings Biogas AB.
Fordonsgas Tenhult 2010 GASPRODUKTION Substrat mängd (ton) 18 295 CH4/ton TS 165 ton/dag 68 Dygn 30 Beräkningen är ett exempel, gasproduktionen avser mängd metan i normalkubikmeter. Gödsel, Vall o spannmål CH4 tot 407 186 Typ 18 295 Temp C 55 Antal ton substrat Ts‐halt 13,5% MWh tot 3 978 Total volym, Belastning, kg VS/m³ m³ dygn 2344 2,7 Nötflytgödsel 14 950 ton Djupströ, nöt 1 950 ton 105 ton Ensilage (helsädes) 120 ton Vall 170 ton 1 000 ton 1 766 871 6 233 129 ‐ ‐ 11 043 38 957 22 086 77 914 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 20 20 20 20 20 20 10 20 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% Summa 8 150 000 1 800 000 6 350 000 Enhet Personalkostnader kr/st Tillsynsavg kr Biogasanläggning kr Försäkring kr Pumpar till gödsel kr/st Transport rötrest/gödsel Summa substrat kostnader kr/ton kr 0
Intern värme 0
8 000 000 ‐ 50 000 100 000 ‐ ‐ ‐ ‐ 3 978
Extern värme År avskrivn. Fordonsgas Rötningsanläggning Uppvärmningsanläggning Markanläggning Pumpbrunn Kulvert El och vatten Avvattning, tryckhöj Övrigt, rivare Drift, personalkostnader m.m. Gasanvändning, MWh
Kostnad Kvar finans. Investering Invest bidr 22% 3978 MWh Spannmål Hönsgödsel EKONOMI Ränta Ant á‐pris 200 1,0 000 25 1 000 96 1 000 ‐ ‐ ‐ ‐ 17 295 22 Kostnad/år
475 276 ‐ 2 970 5 941 ‐ ‐ ‐ ‐ 484 188 Kostnad/år 243 799 30 475 117 023 0 0 463 815 245 262 17
Summa El‐ och uppvärmningskostnader Elbehov biogasanl. Värmebehov biogasanl. Summa Totalkostnad kr/år kr/kWh 79 564 kr/kWh 1 254 211 1 100 374 0,73 0,40 742 616 828 591 Totalkostnad kr/Nm³ CH4 Totalkostnad kr/kWh Intäkter Enhet Försåld rågas kr/kWh kr/kWh kr/kWh kr/ton kr/ton Försåld gas fritt värmeverk Intern försåld värme Försåld rötrest/imp växtnäring Värdeökning rötrest 85 975 2 413 153 5,93 0,61 Ant á‐pris 3 978 211 0,53 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 19 085 ‐ ‐ ‐ Summa 3 121 023 0 0 0 0 Substrat kr/ton Summa 0 Resultat (med investeringsstöd) 707 871 Resultat på insatt kapital % 11% 3 121 023 Sammanfattning
Det fattas fortfarande en del avgörande uppgifter/beslut innan man kan bestämma sig för ett
gemensamt projekt. Men förstudien visar ändå med all tydlighet att det fortfarande är svårt att
få lönsamhet i alla led. Det saknas ca 20-25 öre per kWh för att få ihop kalkylen i nuläget när
alla kostnader är inräknade.
Enligt Jönköping Biogas AB så har man med nuvarande marknadsprissättning för biogasen
inte möjlighet att betala mer än ca 0,30 kr per kWh för rågasen vilket är för lågt för att få
lönsamhet i en anläggning. De kalkyler som nu är framtagna visar för närvarande på ett pris
som inte ligger ens i närheten av detta. Det ska dock sägas att de ekonomiska underlagen är
mer av schablonkaraktär än exakta prisuppgifter då dessa enbart kan bli kända vid en formell
upphandling.
Biogasframställning för upparbetning till fordonsgas är dock fortfarande det mest intressanta
alternativet och det mest lönsamma är att bygga en gemensam anläggning.
Storleken på anläggningen påverkar också lönsamheten men begränsningen är tillgången av
substrat för rötning i detta fall.
Det kan finnas mer likvärdig råvara för rötning inom rimligt avstånd från Tenhult men det är
inte undersökt i detta projekt med undantag av den hönsgödsel som finns med i underlaget.
Det är en klar fördel om man inte blandar för många olika substrat då erfarenheten visar att
18
det lättare uppstår problem i rötningsprocesen vilket kräver mer tillsyn som påverkar
driftskostnaden.
Kostnaden för uppvärmning av rötkammare och de förluster som blir är väldigt avgörande för
möjligheten att bygga en anläggning. Den deponigas som idag finns på Hults Avfallsstation
kanske kan vara ett billigare alternativ att använda än att ta den värdefullare rågasen som
framställs av gödsel.
I underlaget förutsätts det att lantbrukarna äger anläggningen och ansvarar för drift och
underhåll. Diskussion om delägarskap har framförts som ett alternativ eller att Jönköpings
Energi äger anläggning helt själva.
Byggs det en anläggning oavsett ägarstruktur måste det finnas någon garanti för tillgänglig
råvara genom leveransavtal.
En mycket avgörande sak är vad det kostar att lägga ner en ledning mellan A6 i Jönköping
och Simsholmen samt på vilket sätt man bör/kan transportera gasen från Hult till Jönköping.
Hela projektet påverkas också av de framtidsplaner som finns att bygga och utveckla
biogasframställning på Torsvik.
Fortsatt utredningsarbete
Förstudien har gett svar på att det är mest lönsamt med en gemensam anläggning. Med
nuvarande betalningsförmåga för rågasen är det dock inte möjligt att få investeringen lönsam.
Det nya förslaget som tre statliga myndigheter presenterat under hösten 2010 med ett riktat
produktionsstöd för Biogas är väldigt avgörande även för detta projekt. Även om de
föreslagna 20 ören per kWh som föreslås inte räcker ända fram enligt denna förstudie så
ligger det ändå väldigt nära en lönsam investering. Min rekommendation är därför att fortsätta
på den inslagna vägen och ta fram mer underlag som kan underlätta ett beslut.
Följande frågeställningar bör utredas mer.
• Kan en anläggning byggas på Torsvik i stället för i Tenhult
• Går det att få tag i mer lämpligt substrat inom rimligt avstånd från en tänkt anläggning
• Vad blir den exakta transportkostnaden för gödseln och rötresten
• Leveransavtal, säkerhet
• Vad kostar det att lägga nytt rör i befintligt rör från Hult till A6
• Vad kostar det att få gasen från A6 till Simsholmen
• Vem ska äga och driva anläggningen
• Vad kostar det att värma anläggningen med deponigas
• Hur länge räcker denna gas
• Finns det behov av värme i närheten av Hult som kan använda deponigas
• Finns det andra värden än de ekonomiskt kortsiktiga som bör beaktas
Ska vi kunna förverkliga de uppsatta målen med förnybara drivmedel så måste det till
övergripande styrsystem och en stark politisk vilja. Jönköpings kommun tar redan ett stort
ansvar för att ställa om till förnyelsebar energi och efterfrågan avseende biogasen växer för
varje dag. Det är därför viktigt att ta till vara den rågas som kan produceras och därför borde
det vara av stort intresse att gå vidare med Tenhultsprojektet.
19
Att kunna få fram mer Biogas och därmed få en långsiktig positiv miljöpåverkan är mycket
viktigt och det är redan idag ett prioriterat område oavsett politisk majoritet vilket gör att den
bör ha framtiden för sig.
Enligt uppdrag
Sören Dahl
LRF Konsult
20