GILLET GAMLA HELSINGBORG Vårgillesstämman 2012 Protokoll fört vid Vårgillesstämma med Gillet Gamla Helsingborg den 7 maj 2012 på Parapeten i Helsingborg. 0. Vid samlingen kunde Gillesbröderna mingla med mousserande vin. 1. Gillets Ålderman, Bengt Lindskog, hälsade en välfylld salong (123 anmälda) förväntansfulla Gillesbröder välkomna till Vårgillesstämman 2012. På sedvanligt sätt, ritualenligt och utan några överraskande inslag kunde Åldermannen, med ringa assistans av bisittare Gillesskrivaren, förklara 2012 års Vårgillesstämma för öppnad. 2. Stämman inleddes med parentation över fyra Gillesbröder, som sedan Höstgillesstämman lämnat vår krets nämligen: Carl-Erik Palm, Nils Jacobsson, Erwin Bjerler och Thor Reghammar. 3. Protokollet från Höstgillesstämman ansågs vara i ett sådant skick att det med godkännande kunde läggas till handlingarna. 4. Årsredovisningen för år 2011 föredrogs, varefter den godkändes av stämman och lades till handlingarna. 5. Granskningsmannen Nils-Bertil Neideruds föredragning av granskningsmännens berättelse framfördes med en sådan sakkunskap och övertygelse att stämman utan vidare fann det naturligt att med godkännande lägga även denna berättelse till handlingarna. 6. Granskningsmännens förslag om ansvarsfrihet för styrelsen beviljades vänligen av Gillesbröderna. 7. Årsavgiften resp. inträdesavgiften för 2013 fastställdes till 300 kronor.

8. På förslag av valberedningen omvaldes för år 2012 åldermannen, bisittarna Curt Salomon-Sörensen, Tomas Nordbäck och Kaj Stenberg, ersättarna för bisittare Göran Engfors och Mikael Johansson, två granskningsmän och en ersättare för granskningsmän. Vidare omvaldes Sven-Eric Persson, Sten Björnfelt och Sven Rosenkvist som ledamöter av valberedningen. Gillets tjänstemän för år 2012 framgår enligt följande: Ålderman: Bengt Lindskog Bisittare: Curt Salomon-Sörensen, Tomas Nordbäck och Kaj Stenberg Ersättare för bisittare: Göran Engfors och Mikael Johansson Granskningsmän: Nils-Bertil Neiderud och Willard Möller Ersättare för granskningsmän: Bo Pettersson Valberedning: Sven-Erik Persson, Sten Björnfelt och Sven Rosenkvist 9. Gillesskrivaren föredrog styrelsens förslag till inval av nya Gillesbröder, nämligen: Nils Noltorp, Lars Olofsson och Bengt Selmén samtliga tillhörande kategori ”I” (inom staden boende) samt Hans Wachtmeister och Jan Eriksson tillhörande kategori "U" (utom staden boende). Gemensam ballotering tillämpades och samtliga föreslagna beslöts inväljas och kan sålunda glädjas åt att efter en flerårig tålig väntan äntligen kallats till Gillesbröder. 10. Härefter lämnade Åldermannen följande information: - Reliefer och skyltar har satts upp på många fastigheter i staden; kostnaderna härför skall - som tidigare meddelats - fördelas på det sättet att staden svarar för 2/3 och Gillet för 1/3. - Fortsättningen av "Till fots med" pågår och närmast följer konsul Ingelsson, greven, översten Eric Ruuth och konsul Persson. Därefter planeras disponenten Henry Dunker (Tågaborg), skeppsredare Stig Gorthon (Norr) samt senare även Råå. - Modellen av Saluhallen är nu färdig och kommer att placeras på Sundstorget. Åldermannen vände sig därefter till Gillesbrodern Bo Stendahl, vars generösa donation till Gillet möjliggjort tillverkningen av saluhallsmodellen. Gillesbröderna tackade donatorn med mycket kraftiga applåder. Åldermannen upplyste Gillesbröderna att flera modeller kunde beskådas under kvällen. 11. Gillesmästaren föredrog de praktiska detaljerna inför middagen.

12. Därmed kunde Åldermannen avsluta den formella delen av Stämman och lämna plats för en angenäm och gemytlig fortsättning på kvällens begivenheter. 13. Sedan Parapetens ”sillamad” och vårkyckling avnjutits tillsammans med öl/vatten och vin samt sedvanlig skönsång av den förstärkta dubbelkvartetten, under ledning av Bo Isker, vidtog en dryg kvarts bensträckare och mingel, varefter kaffe och avec serverades. Därefter uppkallades de Gillesbröder, som för första gången deltog i en Gillesstämma, nämligen Göran Lindborg, Ernst Orsing, Christer Lewold, Jan Hellborg, Per Löfdahl och Rolf Claréus, som även framförde samtligas tack för invalet. "De nya" hyllades därefter med K G Ossiannilssons ”Helsingborg”, framförd av tidigare nämnda skönsångare. Åldermannen förklarade nu även denna del av Vårgillesstämman för avslutad. 14. Härefter var det dags för Åldermannen att introducera kvällens föredragshållare, Gillesbrodern Kristian Graah-Hagelbäck, som skulle tala om sin morfars morfar, Johannes Hallberg, "konsulernas konsul". Innan Kristian kom in på sitt ämne redogjorde han på ett trevligt sätt för det "helsingborgska kynnet". Själva föredraget blev en lysande exposé över Helsingborg medio 1850 och huvudpersonen Johannes Hallberg (1799-1851). Föredraget kompletterades med ett förnämligt bildspel av det gamla och nya Helsingborg och särskilt de stadspartier, som Kristian berättade om. Kristian har gjort det lättare för undertecknad luttrad Gillesskrivare genom att överlämna en sammanfattning av föredraget; allt enligt följande. " Johannes Hallberg blev en av Helsingborgs stora handelsmän i mitten av 1800 talet. Han utgjorde en bro mellan det gamla Helsingborg och det nya industriella Helsingborg som växte fram under senare delen av 1800-talet under konsulernas tid. Han kom även att ha en direkt inverkan på ffa konsul Persson. Konsul Hallberg föddes i Rögle. Fadern var tegelmästare och byggde upp tegelbruket där. Hallberg kom som 14-åring till Helsingborg och gjorde en kort lärotid hos Nathanael Jacobsson. Därefter fick han tjänst hos C H Rooth. Hos Rooth träffade han O. D. Krook som skulle komma att bli hans kollega under många år. Efter tio års kompanjonskap gick de skilda vägar och Hallberg köpte

Beenska fastigheten vid Billeplatsen. Här byggde Hallberg succesivt upp sitt imperium med hustrun Charlotta, dotter till garvare Hultman som uppförde och bodde i fastigheten på Liden som senare kom att kallas Netzlers hus. Hallberg förstod att utnyttja den nya hamnen som invigdes 1832 och fyllde snabbt hamnen genom inköp av segelfartyg. Man kan säga att Hallberg blev stadens förste skeppsredare. Hallberg var djupt religiös och knöt nära vänskap med Petter Wieselgren när denne flyttade till staden 1847. Hallberg introducerade blivande konsul Petter Olsson för Wieselgren. Dessa båda skulle därefter knyta en långvarig religiös relation. Som 21-åring erbjöds Olsson plats i Hallbergs handelshus, något som Olsson dock avböjde. Hallbergs kontakter inom rederinäringen gjorde att han blev Helsingborgs förste konsul. Han utnämndes till tysk konsul, nederländsk konsul, engelsk konsul, belgisk konsul, rysk vicekonsul, portugisisk vicekonsul och fransk vicekonsul. Bara härav förtjänar han epitetet konsulernas konsul. Han blev även ombud för Lloyds försäkringar i London, något som gjorde att rederinäringen kunde expandera då risken för stora förluster vid förlisningar reducerades. Hallberg köpte upp stora egendomar utanför staden. Han ägde fastigheter på Röa Mölla, på Berga där kasernen numera ligger. Han köpte Fogdegården i Ankarlöv utanför Klippan. Dessa markområden tillgodosåg handelshuset med råvaror. År 1846 besökte kung Oscar I och drottning Josefina Helsingborg för att ägna sig åt saltsjöbad. Kungen och prinsarna inkvarterades hos konsul Rooth, änkedrottningen i "Gröna villan" och drottningen och prinsessan Eugenia hos Hallbergs. Måltiderna intogs i Hallbergs stora sal som var den största festsalen i staden vid den här tiden, det som långt senare skulle komma att bli club Michelle. Charlotta Hallberg fick flera audienser hos drottningen under de veckor som kungaparet vistades i staden. Vid den här tiden arbetade Charlotta Hallberg hårt för att få ihop pengar till att starta en flickskola. Vid en av audienserna fick hon löfte att kalla skolan för prinsessan Eugenias slöjdskola. Skolan förlades i fastigheten som sedermera inrymde Boréus vid konsul Olssons plats. Kungaparet och Hallbergs var de stora bidragsgivarna till skolans ekonomi. Skolan gick ett par år senare upp i den vanliga folkskolan. År 1847 bröt tyfus ut i staden. Smittan kom troligen in med ett utländskt fartyg. Under hösten förlorade Hallberg fyra barn i rask följd. Bl.a. dog hans äldste son Harald, som var den som skulle ta över det Hallbergska handelshuset. Av de övriga sex barnen gifte sig en dotter med prästen Werlin-Olsson, en med kronofogde Åberg, en med kronokamrer Carl Öberg. Två döttrar, bl.a. Maria "Mia" Hallberg, byggde och bebodde huset Miatorp i hörnet av Hästhagsvägen och Planteringsvägen. Stadsdelen Miatorp har fått sitt namn härav. Sonen Adalrik gick in i firman och besatt efter några år en konsulstitel ärvd efter fadern. Han innehade även en del uppdrag i stadens styrelse. Hans affärssinne var inte i paritet med faderns och det slutade med att han sattes under sin svågers Carl Öbergs (Stjernswärd) förmynderskap.

Samma år dog Hallbergs svåger Per Persson och Hallbergs syster Gunilla stod ensam med bl.a. en 11-årig son som sattes i lära hos Hallberg. Ynglingen var en mycket begåvad liten man, som sedan skulle göra sig känd som konsul Persson. Tiden hos sin morbror präglade säkert konsul Perssons affärssinne. Många av stadens stora män började sina läroår hos Hallberg. Av de mera kända kan nämnas Carl Henckel, som köpte in Hallbergs handelsflotta och själv blev skeppsredare och varvsbyggare. Handelsman Fredrik Henckel (Henckelska gården) samt August Wingårdh som senare köpte Hallbergska fastigheten. År 1848 låg Danmark i fejd med tyska Schlesien. Perioden kännetecknades av en nordisk nationalromantik, varför Sverige beslöt att bistå dansken. General Adrian Boy anlände till Helsingborg med sitt fotfolk. Officerarna inkvarterades i Hallbergs stora salong och vistades där under sex veckor. Femtio man av fotfolket fick logi i magasinen. Slöjdskolans flickor hjälpte till att vårda mannarnas blessyrer. Något krig blev det aldrig, varför mannarna återvände till Östergötland. Hallbergs var kända för sin generositet. Sällan infordrade han skulder av dem som ej kunde betala. Han donerade stora summor till ffa Kyrkan men även till Staden. Hallberg dog endast 51 år gammal i tarmvred. Han, hustrun Charlotta och barnen ligger begravda i den nedre delen av donationskyrkogården strax till vänster om trappan som leder upp till landborgen. Ägna honom en tanke om ni har vägarna uppför trapporna vid Södergatsentrén. Konsul Hallberg hade stor betydelse för Helsingborgs utveckling. Han skulle vara väl värd en egen stadsvandring." Åldermannen och Gillesbröderna tackade därefter föredragshållaren med synnerligen varma applåder. Därefter avslutades Vårgillesstämman traditionsenligt. ”Gilleskistan är tillsluten”. Ex officio och någotsånär in fidem Justeras: __________________ _____________________ Kaj Stenberg Bengt Lindskog Gillesskrivare Ålderman