Transcript Nyväckt intresse i USA

EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN
Nr 2 2012
Vi gör vårt bästa
för att skydda
miljön och
allmänhetens
hälsa och säkerhet.
Rateb ”Boby” Abu-Eid,
Senior Advisor NRC
MINSKNING AV AKTIVITETSUPPBYGGNAD
ZINKINJEKTIONER ÄR RÄDDNINGEN
EN STOR BIT AV KAKAN
SKRÄDDARSYDDA KONTROLLER
EFTER STRÅLNING
Nyväckt intresse i USA
SV01_cover.indd 1
2012-10-02 11:38:25
Innehåll Nr 2 2012
Ledaren
När dörren stängs
börjar arbetet
U
Kärnkraften är avgörande för att
producera el med liten miljöpåverkan.
Två nya reaktorer byggs i Georgia.
07 Teknologi
Experiment i Studsviks laboratorium
visar att lösningen för att minska aktivitetsuppbyggnad är zinkinjektioner.
08 Arbete bakom kulisserna
Avvecklingsgurun Rateb ”Boby” Abu-Eid,
rådgivare på NRC, ser till att jobbet görs
korrekt och effektivt.
10 Skräddarsydda lösningar
Specialutformade tjänster för EDF
Energy i Storbritannien har utvecklats
till ett långsiktigt avtal.
12 Frysmuddring
En säkrare teknik för att sanera eller ta
prover från bottenslam i vatten genom
frysning.
FOTO: SOUTHERN COMPANY
tvecklingen inom kärnkraftsindustrin går för närvarande åt två motsatta håll. Många länder, till exempel USA, bygger nya reaktorer (se sidan 4). Samtidigt
har Tyskland börjat ta sina kärnkraftsanläggningar ur
drift. Till 2022 ska alla 17 ha stängts.
Detta är en unik omstrukturering av energiförsörjningen i ett industrialiserat land. Självklart medför det många utmaningar. En är att
hitta alternativa energikällor. En annan är att avveckla befintliga
anläggningar, en process som kommer att pågå under kanske 30 år
eller mer. Dessutom är minst 80 procent av världens fungerande reaktorer över 20 år gamla. Många börjar närma sig slutet på sin ekonomiska livslängd.
En fråga som blir allt viktigare är hur man ska ta hand om det radioaktiva avfallet från avvecklade kärnkraftsanläggningar på ett säkert
och kostnadseffektivt sätt. Studsvik är specialist på området och har
utvecklat unika och avancerade metoder för dekontaminering och
volymreducering av utbytta komponenter från kärnkraftsanläggningar. De metoderna kommer att bli viktiga nu när kärnkraftsanläggningar i Tyskland och på andra håll ska avvecklas.
Om man inte reducerar volymerna av radioaktivt
avfall från avvecklingsprocessen kommer man att
få större och dyrare slutförvar än nödvändigt. Detta är en utveckling som kan undvikas. Studsvik
vet hur man reducerar de avfallsvolymer som
skickas till slutförvar, samtidigt som stål och
andra eftertraktade metaller kan friklassas för
återvinning. Det tycker jag är en utmärkt
lösning på ett svårt problem.
04 Expansion i USA
04
Anders Jackson, VD
Chefredaktör: Jerry Ericsson, Studsvik Redaktör: Eva-Lena Lindgren, Studsvik
E-post: [email protected] Adress: Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping
Redaktör/projektledare: Petra Lodén, Appelberg Art Director: Karin Söderlind, Appelberg
Layout: Åsa Carlsson, Appelberg Tryck: Österbergs Omslagsfoto: Pontus Höök
10
FOTO: STUDSVIK
Innova ges ut av Studsvikkoncernen och innehåller information om verksamheten
och den internationella kärnkraftsindustrin.
FOTO: PONTUS HÖÖK
08
www.studsvik.se
2 Innova [2:2012]
SV02_edit.indd 2
2012-10-01 12:32:28
Noterat i världen
Världskongress om säkerhet
världen som arbetar med kärnteknik samlades i Kalmar i slutet av maj 2012 för WiN:s
årskongress (WiN, Women in Nuclear).
Temat för årets konferens var säkerhet i kärnkraftscykeln – från konstruktion till slutförvar. Studsvik företräddes av deltagare från
Sverige, Tyskland och Storbritannien.
– WiN:s arbete är oerhört viktigt eftersom
organisationen sprider information om olika tillämpningsområden för kärnteknik, inte
bara kärnkraft. Ett sådant viktigt område är
nukleärmedicin. Delegaten från Jemen gjorde en passionerad och inspirerande föredragning om sin långa och ensamma kamp
för att bygga ett centrum för nukleärmedicin i Jemen, vilket är en milstolpe i ansträngningarna att ge landets fattiga tillgång till
Fler än 60 reaktorer byggs
för närvarande i 14 länder,
vilket betyder att kärnkraftskapaciteten i världen ökar
stadigt, om än inte dramatiskt.
Källa: World Nuclear Association
Efter kongressen fick deltagarna chansen att
besöka olika anläggningar i Sverige och Finland. Studsvik drog till sig det största intresset med 40 besökare. De kunde välja mellan
olika program för att se till exempel Hot Celllaboratoriet och förbrännings- och pyrolysanläggningarna.
Nuvarande och tidigare ordförande för WiN Global.
WiN är ett globalt branschnätverk med nästan
4 000 medlemmar i 90 länder.
FOTO: ISTOCKPHOTO
60
läkarvård. För mig var hennes anförande en
av kongressens höjdpunkter, säger Monica
Bowen-Schrire, kongressansvarig och medlem av WiN Globals ledningsgrupp.
Kongressen var också ett tillfälle att presentera föreningens nya ledning. Den tidigare ordföranden Cheryl Boggess avtackades
varmt för sitt arbete och Se-Moon Park från
Sydkorea hälsades välkommen i sin nya roll
som WiN Globals ordförande.
FOTO: STUDSVIK
Omkring 170 kvinnor från 35 olika länder i
Kalendarium
November 2012
Arbetsmarknadsdagar på
Kungliga Tekniska Högskolan
(KTH), Stockholm, och Lunds
universitet
Urangruva i Australien.
Visste du att …
Cirka 64 procent av allt uran som bryts i gruvor kommer från Kazakstan, Kanada och Australien. Efter en
tid av av minskande gruvproduktion fram till 1993 har
utvinningen av uran ökat och svarar nu för cirka 85
procent av behovet för elproduktion.
Källa: World Nuclear Association
Studsvik och Westinghouse samarbetar
om avveckling av kärnkraftverk
Studsvik och Westinghouse har tecknat ett samarbetsavtal om ett antal tjänster inom avveckling av kärnkraftsanläggningar i Europa. Samarbetet marknadsförs
under varumärket ndcon, Nuclear Decommissioning
Consortium by Studsvik and Westinghouse.
– Genom att vi tillsammans med världsledande
Westinghouse etablerar det här nära samarbetet kompletterar vi Studsviks kompetensområden med alla
tjänster som krävs för att erbjuda nyckelfärdiga
lösningar vid avveckling av kärnkraftverk, säger
Studsviks VD Anders Jackson.
Under de kommande 15 till 20 åren kommer ndcon
att spela en framträdande roll i olika avvecklingsprojekt eftersom ett stort antal kärnkraftverk i Europa
närmar sig slutet av den planerade drifttiden och
andra kärnkraftverks drifttid har förkortats på grund
av politiska beslut. Mer om det här avtalet kommer i
nästa nummer av Innova.
13–15 november 2012
SCIP-möte, Studsvik
27–28 november 2012
NORM-konferens (NORM, Naturally
Occuring Radioactive Material),
London, Storbritannien
24–28 februari 2013
VM Symposia (WMS), Phoenix
Convention Center, Phoenix,
Arizona, USA
13–15 mars 2013
Internationellt symposium om
”Conditioning of Radioactive
Operational & Decommissioning
Wastes” inklusive en statusrapport
från BMBF, ”Decommissioning and
Dismantling of Nuclear Facilities”,
Maritim Hotel & Internationales
Congress Center Dresden, Tyskland
[2:2012] Innova 3
SV03_news.indd 3
2012-10-01 12:32:57
Outlook
Utblick
USA är världens största kärnkraftsnation och svarar för över 30 procent
av all kärnkraftsbaserad elkraft i
världen. Trots det har inga nya kärnkraftverk byggts i landet under
närmare tre decennier. Tills nu.
text Cari Simmons · foto Southern Company
DET VÅRAS FÖR
KÄRNKRAFTEN
4 Innova [2:2012]
SV04-06_out.indd 4
2012-10-01 12:32:40
Outlook
Utblick
USA förbrukar mycket energi, mer energi per person än något
annat land i världen. Den totala mängden elenergi som producerades under
2010 var 4,36 biljoner kWh, och den
årliga efterfrågan på el väntas öka till 5
biljoner kWh 2030 enligt kärnkraftsorganisationen WNA (World Nuclear
Association.).
I dag producerar koleldade anläggningar det mesta av landets el (46
procent), följt av gas (23 procent), kärnkraft (19 procent) och vattenkraft (6,5
procent)*. Trots att USA är världens
största kärnkraftsnation genererar
kärnkraften en mindre andel av landets
totala elenergi än i många andra industrialiserade länder, såsom Frankrike
(78,9 procent), Belgien (56,1 procent),
Sverige (44,9 procent) och Sydkorea
(38,1 procent)**.
Enligt den amerikanska energimyndigheten kommer produktionen
av kärnkraft att öka, bland annat tack
vare den nya energilagen från 2005
som omfattar produktionsskattelättnader för nya kärnkraftsanläggningar.
Behovet av koldioxidfria energikällor
stimulerar också till investeringar i
kärnkraft.
Vind- och solenergi kan täcka en del
av behovet, men många tror inte det
kommer att räcka, menar Tom Dent,
ansvarig för projektet Vogtle 3 och 4 på
Westinghouse Electric Company.
– Behovet av att balansera en ökande efterfrågan på energi och behovet
av koldioxidfri elproduktion pekar entydigt mot kärnkraft som den enda
vettiga lösningen för att leverera ren
baslastel, säger han.
Westinghouse är en av pionjä-
rerna inom kärnkraftsutvecklingen och
konstruerade en av de första reaktorerna i USA under 1960-talet. I dag finns
det 104 kärnkraftsreaktorer i USA och
produktionen av kärnkraft kommer att
öka i och med uppförandet av Westinghouse reaktorer Vogtle 3 och 4 i delstaten Georgia. Dessa enheter, som är
de första nya kärnkraftsanläggningarna
i landet på 30 år, kommer att börja leverera el under 2016 och 2017.
Varje anläggning kan producera cirka 1 100 MWe och kommer att leverera el till Georgia Powers kunder i hela
sydöstra USA. Enligt planerna ska två
AP1000-reaktorer också byggas i South
Carolina och tas i drift ungefär sam-
tidigt som reaktorerna i Georgia.
Westinghouse AP1000 är en tryckvattenreaktor, den dominerande tekniken i USA. Enligt Tom Dent omfattar
reaktorn också passiva säkerhetssystem och bygger på modulbaserad
konstruktionsteknik för att skapa en
säkrare anläggning.
– De passiva säkerhetssystemen i
AP1000 behöver ingen växelström eller
dieselgenerator för att uppnå och bibehålla en säker avställning. I stället bygger AP1000 på enbart naturliga krafter,
såsom tyngdlagen, kondensering och
naturlig luftcirkulation för att uppnå
säker avställning och bibehålla reaktorns nedkylningsprocess. Även med en
komplett förlust av växelström på och
utanför anläggningen och utan mänskligt ingripande, kommer AP1000anläggningen att vara säkert avställd
under tre dagar och sedan under obegränsad tid med enbart minimala ingripanden från operatörer, säger han.
De flesta kärnkraftsanläggningar i USA har funnits sedan 1970- och
1980-talen och deras 40-åriga drifttillstånd har antingen förlängts eller
ska snart förlängas. Den amerikanska
kärnkraftsmyndigheten NRC (Nuclear

[2:2012] Innova 5
SV04-06_out.indd 5
2012-10-01 12:32:47
Utblick
Arbetet på Westinghouse AP 1000-reaktorerna Vogtle 3 och 4 är i full gång. Botten
av reaktorinneslutningen (till vänster) är
nästan färdig.
Regulatory Commission) har en rigorös process för att förlänga anläggningarnas drifttillstånd. Efter förlängning
kan anläggningarna drivas i ytterligare 20 år, säger Cheri Collins, ansvarig
för externa samarbeten vid Southern
Company som driver reaktorerna
Vogtle 3 och 4.
– Av landets 104 kärnkraftsreaktorer har 72 fått sitt drifttillstånd förlängt
med 20 år, 14 har ansökt om förlängning och 17 förväntas lämna in en ansökan, säger hon.
Enligt Cheri Collins måste
ägarna kunna visa att anläggningen
fortfarande kan drivas säkert för att
drifttillstånden ska förlängas.
– Kärnkraftsindustrin har en lång
historia av säker, pålitlig drift med ett
strikt regelverk som fokuserar på att
skydda folkhälsan och miljön, säger
Cheri Collins.
Trots detta vacklade det folkliga stödet för kärnkraften i USA, liksom i
resten av världen, efter Fukushimakatastrofen i Japan.
– Det är visserligen sant att vi har sett
en allmänt sjunkande trend för planerna att bygga nya kärnkraftsanläggningar, i första hand på grund av Fukushima
”Vi tror
att det
långsiktiga
behovet
av ny
kärnkra
består.”
Tom Dent,
ansvarig för Vogtle
3 och 4-projektet
på Westinghouse
Electric Company
och global ekonomisk osäkerhet. Men
vi tror att det långsiktiga behovet av ny
kärnkraft består. När efterfrågan på el
ökar räknar vi med att behovet av nya
anläggningar också kommer att öka,
säger Tom Dent.
Cheri Collins tillägger att allmänhetens stöd för kärnkraften fortfarande är starkt, framför allt i sydöstra
USA. Regionen har alltid varit positiv till kärnkraftsel, som är både riklig
och billig och som kostar cirka 2 cent
per kilowattimme. Enligt Cheri Collins
kommer Vogtle 3 och 4 att sänka kon-
sumenternas energikostnader med cirka 6 miljarder USD under reaktorernas
livslängd jämfört med kol- och gasdrivna kraftverk.
Enligt Tom Dent medför byggandet
av kärnkraftsanläggningar också välbehövliga sysselsättningstillfällen.
– Uppförandet av ett AP1000projekt skapar till exempel tusentals
välbetalda jobb i den lokala ekonomin runt anläggningen. När väl anläggningen är färdigbyggd innebär drift och
underhåll av anläggningen att jobben
permanentas i flera decennier, säger
han.
Men det behövs olika typer av stöd
när leverantörerna lär sig vad som krävs
för att bygga en ny kärnkraftsanläggning i USA, framför allt eftersom NRC
har presenterat nya regler för att bygga kärnkraftsanläggningar inom ramen
för de nya kraven för kombinerat byggoch drifttillstånd.
– Det har gått mer än 25 år sedan den
senaste nya anläggningen beställdes.
Företagen börjar nu på nytt upptäcka,
eller upptäcker för första gången, vad
det innebär att arbeta inom ramen för
de nya reglerna, säger Tom Dent. 
** World Nuclear Association
www.world-nuclear.org
** IER, Institute for Energy Research
www.instituteforenergyresearch.org
Fakta och siffror
USA är världens största producent
av kärnkraft. Landets kärnreaktorer
levererade 807 miljarder kWh 2010.
Den totala elproduktionen i USA var
4,36 biljoner kWh brutto under 2010.
Av det kom 46 procent från koleldade
kraftverk, 23 procent från gas, 19
procent från kärnkraft och 6,5 procent
från vattenkraft.
Den årliga elförbrukningen per
person i USA är för närvarande cirka
12 400 kWh i USA.
I USA finns det för närvarande 104
kärnkraftsreaktorer i 31 stater som
drivs av 30 olika kraftbolag.
Vogtle 3 och 4 är de första reaktorerna som får drifttillstånd på 30 år.
Statistik från World Nuclear Association,
www.world-nuclear.org, och Institute for
Energy Research.
6 Innova [2:2012]
SV04-06_out.indd 6
2012-10-01 12:32:51
Teknologi
Aktivitetsuppbyggnad
på systemytor
Aktivitetsuppgbyggnad, orsakad av korrosionsprodukter, försvårar
underhållsarbete i kärnkraftverk. Försök på Studsvik visar att
aktivitetsuppbyggnad avtar med dosering av zink.
text Charlotta Gustafsson · illustration Svenska Grafikbyrån
Service- och underhållsarbeten
i kärnkraftverken försvåras på grund
av aktivitetsuppbyggnaden på systemytorna, till exempel rostfria rör. Aktivitetsuppbyggnad orsakas av att
korrosionsprodukter som frigörs från
konstruktionsmaterialen neutronaktiveras i reaktorhärden och därefter
transporteras ut till de yttre systemen
igen. För att minimera doser hos personal som utför underhållsarbete är
det önskvärt att minska aktivitetsuppbyggnaden. Dosering av zink till reaktorvattnet är en teknik som tillämpas
i många BWR-reaktorer världen över
bland annat för att tekniken har visat
sig minska aktivitetsuppbyggnaden på
ytorna. Förståelse för aktivitetsuppbyggnad är därför av stort intresse för
optimering av zinkdosering.
På Studsviks anläggning utanför
Nyköping finns ett experimentellt system anpassat för parameterstudier av
förloppet aktivitetsuppbyggnad på
ytor i simulerad BWR-miljö. Totalt
fem experimentella etapper har
utförts inom den svenska branschforskningen.
Det experimentella systemet består
av två parallella stråk i vilka prov kan
exponeras för olika vattenkemi. Proverna består av rostfria rör av typ 316L
(ett material som är vanligt förekommande i BWR). Genom dessa rör
strömmar vatten som håller 280 °C.
Alla delar av kretsen i kontakt med
hetvatten är utförda i titan för att undvika att eventuella korrosionsproduk-
ter från systemet påverkar resultatet.
Aktiviteten mäts kontinuerligt på provytorna med hjälp av gammadetektorer av NaI-typ. Resultaten redovisas
genom att aktivitetsuppbyggnaden
avsätts mot exponeringstiden. Syre
doseras till vattnet för att simulera oxiderande förhållanden eller normalvattenkemi (NWC). Dosering av kobolt
inmärkt med Co-60 till kretsen
används för att simulera de radioaktiva nukliderna som finns i reaktorvattnet. Järn, nickel och zink har doserats i
olika halter och kvoter inom de olika
etapperna.
Exempel på resultat erhållna i
den experimentella kretsen är att aktivitetsuppbyggnaden minskar kraftigt redan vid dosering av låga halter
av zink i kombination med järn. Resultaten visar även att den positiva effekten av zink visar sig i princip samtidigt
som doseringen startas. Aktivitetsuppbyggnaden avtar ytterligare när halten zink ökas i kretsen. Vid höga halter
avstannar aktivitetsupptaget nästan
helt. När doseringen av zink stoppas
ökar hastigheten för aktivitetsuppbyggnad och hastigheten närmar sig
Vatten in
280˚C
500 ppb 02
Co
Fe
Zn
Stråk 1
Nal
γ-detektor
Vattenprov
Stråk 2
Prover
Slinga för
exponering av
TEM-prov
Nal
γ-detektor
Vattenprover
 Schematisk skiss över det experimentella system som används för att
studera aktivitetsuppbyggnad i simulerad BWR-miljö.
snabbt den som noterades utan dosering av zink.
Resultaten från radioaktivitetsmätningarna tillsammans med resultaten
från mikroskopistudier har bidragit till
att förstå förloppet aktivitetsuppbyggnad på systemytor. 
Aktivitetsuppbyggnaden minskar
kraigt redan vid dosering av låga
halter av zink i kombination med järn.
[2.2012] Innova 7
SV07_technology.indd 7
2012-10-04 14:51:26
Profil Rateb ”Boby” Abu-Eid
Han är en högt ansedd kärnkraftsforskare och har märkt att
intresset ökar för hans specialområde: säker och kostnadseffektiv avveckling av kärnkraftverk. Möt Boby Abu-Eid.
text Nancy Pick · foto Pontus Höök
SLUTSPELETS
MÄSTARE
U
nder sina sällsynta lediga stunder gil-
lar Rateb ”Boby” Abu-Eid att spela schack. I
schack är ofta slutspelet den svåraste fasen,
och i sitt arbete för USA:s kärnkraftsmyndighet NRC (Nuclear Regulatory Commission)
är det just där Boby Abu-Eid griper in.
När ett kärnkraftverk når slutet av sin ekonomiska livslängd måste det avvecklas, en komplicerad och dyr process
som kan ta över ett decennium. Boby Abu-Eid är rådgivare
vid NRC och bidrar till att sanerings- och avställningsprocesserna löper smidigt och resulterar i en ren anläggning
som på ett säkert sätt kan avföras från myndigheternas kontrollansvar.
– Vi ser hur ett allt större antal reaktorer tas ur drift, säger
han och pekar på Tysklands beslut att lägga ner samtliga sina
kärnreaktorer till 2022, samt avvecklingar i Japan och USA.
– Jag räknar med att intresset kommer att öka inom det här
området, när länderna utbyter erfarenheter om arbetsmiljöfrågor och den senaste tekniken för att sänka avvecklingskostnaderna, säger Boby Abu-Eid.
Boby Abu-Eid kommer från en liten stad nära Jerusalem,
studerade på Västbanken och i Alexandria i Egypten innan han doktorerade i geokemi (inklusive kärnkemi) vid Massachusetts Institute of Technology i USA. Han kom till NRC
1991.
– Jag gillar mitt jobb. Ibland är det en utmaning, ibland
rutin, men på det hela taget har arbetet varit tillfredsställande, säger han.
Även om Boby Abu-Eids arbete ibland riktar sig mot allmänheten, tillbringar han en stor del av sin tid bakom kulisserna på NRC:s huvudkontor i Rockville, Maryland i USA. På
sitt kontor gör han modellförsök och riskanalyser av radioaktivt material samt tekniska revisioner på hög nivå för att se
till att avveckling görs på rätt sätt. Boby Abu-Eid leder också
tekniska workshopar och seminarier i USA och utomlands där
han ger råd åt experter. Under OECD:s workshop på Studsvik
i Sverige i april i år höll han till exempel två föreläsningar som
mottogs väl.
– Ibland måste jag gå upp klockan halv tre på morgonen
för att vara med på en telefonkonferens med kollegor i Europa. Mina kollegor uppskattar att jag anstränger mig lite extra,
säger han.
Ofta kan Boby Abu-Eid dela med sig av erfarenheterna från
sin långa karriär. Sedan 1990-talet har drifttillstånden för tio
amerikanska kärnkraftsreaktorer löpt ut och anläggningarna
har sanerats. Flera andra reaktorer håller nu på att ställas av.
Även om Boby Abu-Eids arbete ofta är mycket tekniskt har han
tagit fram ett exempel på ett särskilt användbart verktyg som
alla kan förstå: en teknisk kartläggning för att kontrollera slutstatus.
Kartläggningen bygger på uppgifter från flera olika
amerikanska myndigheter som samarbetar. Dokumentet innehåller avvecklingsprotokoll som beskriver anläggningens egenskaper med detaljerade uppgifter om resterande radio-nuklider
på ytan, i marken och ibland i grundvattnet. En viss fastighet kan
inte avföras från NRC:s kontroll förrän en undersökning har
bekräftat att samtliga NRC:s kriterier är uppfyllda.
– Kartläggningen för att kontrollera slutstatus visade sig
vara ett av de bästa dokument som den federala regeringen har
tagit fram. Erfarenheterna från den är till nytta för båda nationella och internationella organisationer, säger Boby Abu-Eid.
År 2011 tilldelades Boby Abu-Eid en fin utmärkelse från
NRC för sina insatser.
– Vi gör vårt bästa för att skydda miljön och allmänhetens
hälsa och säkerhet och, säger han.
Och det smäller till och med högre än schackmatt för Boby
Abu-Eid. 
8 Innova [2:2012 ]
SV08-09_profile.indd 8
2012-10-01 12:33:41
Rateb ”Boby” Abu-Eid
Bor: Vienna, Virginia, USA.
Utbildning: Kemi och geologi vid Alexandrias universitet i Egypten. Har doktorerat i geokemi vid Massachusetts Institute of Technology.
Karriär: Förutom sina 21 år vid NRC har han arbetat vid
Kuwait Institute for Scientific Research och Bonns universitet i Tyskland.
Familj: Gift med Maha, miljökemist. De har tre döttrar,
varav en är modedesigner, en har just gått ut juristlinjen
och en arbetar med PR, samt en son som studerar informationsteknik.
Publikationer: Över 50 tekniska artiklar. Arbetar för
närvarande med en bok om möjligheten att förena religion och vetenskap. Planerar också en bok om avveckling
av kärntekniska anläggningar.
Fritidsintresse: Schack.
[2:2012] Innova 9
SV08-09_profile.indd 9
2012-10-01 12:33:48
Outlook
EDF Energy
EDF Energy är ett helägt dotterbolag till EDF-koncernen, en av
Europas största energikoncerner
och ett av Storbritanniens största
energibolag. EDF Energy producerar ungefär en femtedel av
Storbritanniens el och har cirka
15 000 anställda.
Studsvik har utfört efterbestrålningsundersökningar
på utbränt bränsle åt EDF Energy Nuclear Generation
sedan 2008. Med ett nytt avtal på plats fortsätter
samarbetet under ytterligare sju år, och kanske längre.
text Petra Lodén · foto Studsvik
1 0 Innova [1:2011]
SV10-11_case.indd 10
2012-10-01 12:33:15
EDF Energy
Lösningsarkitekterna
Studsvik har under de senaste fem
åren tagit fram olika typer av testutrustning och testrutiner för att klara kraven från EDF Energy Nuclear
Generation i Storbritannien. Som en
logisk förlängning av det samarbetet
har de båda företagen nu undertecknat ett avtal för de kommande sju åren.
Genom det nya avtalet förlängs och
fördjupas samarbetet mellan Studsvik
och EDF Energy.
– Det började med ett telefonsamtal från EDF Energy i slutet av 2006.
De undrade om vi var intresserade
av att utföra efterbestrålningsundersökningar på utbränt bränsle från
avancerade gaskylda reaktorer (AGR).
Vi svarade så klart ja, säger Hans
Johansson, Senior Market Advisor på
Studsvik.
Det dröjde dock ett par år innan de
första undersökningarna kunde
genomföras. Ett par problem som gällde hanteringen av transportflaskorna
från EDF Energy behövde lösas.
A2-flaskorna som används vid transport är tunga. Var och en väger över
50 ton. Därför behövde en av lyftkranarna på Studsvik förstärkas innan
det var möjligt att ta emot den första
A2-behållaren.
– Det enda stället där vi kunde ta
emot och öppna A2-flaskan var i vår
förvaringsanläggning. Problemet var
att den gamla kranen bara klarade 35
ton, säger Hans Johansson.
På Studsvik är man van vid att
anpassa utrustningen efter kundernas behov. Därför byggdes förvaringsanläggningen om för att klara
hanteringen av A2-flaskorna och förvara AGR-bränslet. Men bara ett par
 Utrustning för att mäta längd och omkrets på
AGR-elementens grafitmoderatorer.
veckor innan den första transporten skulle genomföras ställde rederiet
in transporten på grund av nya myndighetskrav i Storbritannien. I mitten av 2009 anlände till slut den första
A2-flaskan. Sedan dess har samarbetet
fungerat bra. På EDF Energy har man
varit nöjda, både med hur Studsvik har
breddat sin kompetens och med hur
provningen har genomförts.
Speciallösningar är inget främmande för Studsvik. För ett par år sedan
bad EDF Energy Studsvik att analysera nötningsmärken på stålstänger som används för att lyfta bränslet i
och ur AGR-reaktorerna. För att klara det specialtillverkade Studsvik en
maskin som klarade de mätningar som
krävdes.
– Vi utvecklade en utrustning som
liknade en symaskin som med hjälp av
en nål mäter nötningsskadans djup.
Utrustningen har överträffat våra förväntningar, säger Hans Johansson.
– Tidigare jobbade vi tillsammans
med National Nuclear Laboratory
i Storbritannien, men nu har vi ett
eget kontrakt med EDF Energy. Det
känns förstås mycket bra att de har så
stort förtroende för oss, säger Hans
Johansson.
EDF:s reaktorer är gaskylda reaktorer där koldioxid används som kylmedium. På Studsvik är man mer van
vid lättvattenreaktorer. Under årens
lopp har emellertid Studsviks kompetens höjts inom AGR-området.
Stuart Crooks, Chief Technical Officer, EDF Energy kommenterar det
sjuåriga avtalet i ett pressmeddelande:
– Jag är mycket nöjd med att EDF
Energy Nuclear Generation Limited
har tecknat ett långsiktigt avtal med
Studsvik som stärker vårt samarbete för att stödja den redan i dag säkra och pålitliga verksamheten i våra
kraftverk. 
PROBLEM
EDF Energy Nuclear Generation i
Storbritannien behövde hjälp med
efterbestrålningsundersökningar på
utbränt bränsle.
LÖSNING
Studsviks förvaringsanläggning
byggdes om för att klara hanteringen
av flaskorna och lagra bränsle från
gaskylda reaktorer (Advanced Gas
Cooled Reactors, AGR).
[2:2012] Innova 1 1
SV10-11_case.indd 11
2012-10-01 12:33:19
Noterat
Frysmuddring gör det möjligt
att frysa ner bottenslam för
att lyfta upp det och flytta det
för vidare hantering. Inom
kärnkraftsindustrin har man
insett teknikens fördelar.
text Ulf Wiman · foto Erik Maksimainen
Iskall teknik
Frysmuddring (freeze dredging)
är jämfört med sugmuddring eller
grävmuddring en säkrare metod att
sanera eller ta prover från bottenslam
i vatten. Mängden avfall minskas och
miljöfarliga ämnen kan tas upp utan
att bottenslam rörs upp och sprider
miljöfarliga ämnen.
Det frysta blocket är lika stabilt som
cement och isen kapslar in eventuella miljöfarliga ämnen. Processen kan
fjärrmanövreras, så operatörer exponeras inte för hälsovådliga ämnen eller
radioaktivitet.
En upp till tio kvadratmeter stor
metallplatta (fryshuvudet) sänks ned
på botten. Kylvätska pumpas i slangar ner till fryshuvudet, där den cirkuleras i en kylslinga så att bottenslam fryser fast vid fryshuvudet. Det kan röra
sig om några minuter eller flera dagar
Genom
att frysa
bottenslam
minskar
mängden
avfall.
beroende på hur stort block som ska
lyftas.
Tekniken har utvecklats av FriGeo
AB i Kiruna, som samarbetar med
Studsvik för att se hur man bäst tilllämpar tekniken inom kärnkraftsindustrin.
Flera projekt har visat att frysmuddring är lämplig när förorenat slam ska
tas om hand, exempelvis från bassänger där upparbetat kärnbränsle förvarats.
FriGeos samarbetar i dagsläget
med den stora brittiska kärntekniska
anläggningen Sellafield, som klassats
som en anläggning med högriskområden där sanering har högsta prioritet.
Slammet i Sellafields bassänger
kommer främst från kärnbränsle av
metalliskt uran. Kapslingen innehåller
magnesium och slammet består därför
till stor del av magnesiumoxid. Många
av bassängerna saknar dessutom tak,
så bottenslammet innehåller även
organiska ämnen
Vid användning på nukleära anläggningar är valet av material i fryshuvudet mycket viktigt, eftersom det i regel
blir kontaminerat i bassängen. Det
klassas som avfall och måste gå att lägga i det valda slutförvaret.
Materialen måste vara godkän-
da och riskerna med olika material
måste övervägas noga. Fryshuvudets
kylslinga måste dessutom kapslas och
isoleras för att hindra att radioaktivt
vatten läcker in.
Frysmuddring kan även användas för att stabilisera och lyfta objekt
från botten. Ett spännande exempel
är bärgningen av vrakfynd från den
svenska DC-3:a som sköts ner av ryskt
stridsflyg över Östersjön 1952.
1 2 Innova [2 :2012]
SV12-15_local.indd 12
2012-10-01 12:33:57
Noterat
50
... miljarder kronor investeras
i höjd säkerhet, förlängd livslängd och höjd effekt i svenska
kärnkraftverk, troligen den
mest ambitiösa investeringen
i världen. Summan är ungefär
lika stor som kostnaden för
ett nytt kärnkraftverk.
Källa: E.ON och
Energimyndigheten.
NCS-45 väger 22 ton och är drygt 6 meter lång vid transport, inklusive de stötdämpande sidomodulerna (röda på bilden), tillverkade av specialträ.
Ny transportflaska
 Vid frysmuddring kan materalet frysas med
rör eller plattor. Rörcellerna (ovan) kan nå större
djup. Om materialet är fast kan vibrationer underlätta placeringen. Enkla rör kan användas för
ostörd provtagning ner till stora djup. Frysplattor
(nedan) används vid bärgning av små föremål
och för frysmuddring av ytligt sediment. Frys-
Hösten 2012 är det dags för invigning
av Studsviks nya transportflaska, NCS45. Det är ett kärnkraftverk i Europa
som behöver hjälp med materialtest av
bränslestavar.
Den nya transportflaskan är designad enligt de allra senaste kraven och
är både lättare och längre än den flaska
Studsvik äger sedan tidigare, 29tonnaren.
– Vi ser ett stort intresse för NCS-45
och har redan fått många förfrågningar. Den nya flaskan innebär att vi utökar vår verksamhet eftersom vi kan ta
hand om både transport och materialtest för fler typer av uppdrag, berättar
Anna Wikmark, enhetschef för transport och strålskydd på Studsvik.
Flaskan kommer framför allt att
användas av kärnkraftverk men även
av laboratorier. Det finns bara ett
par till av samma storlek i världen, så
Studsvik räknar med att kapa åt sig fler
order framöver med den nya flaskan.
Dessutom är den designad för att kunna hantera de nya längre bränslestavarna som exempelvis ska användas i
Olkiluotos nya reaktor i Finland.
utbredningen mäts efter frysning i 20 minuter.
[2:2012] Innova 1 3
SV12-15_local.indd 13
2012-10-01 12:34:04
Noterat
Hur säkert är säk
Koppling till en
vakuumpump
Är slutförvaret
av svenskt kärnbränsle tillräckligt
säkert? Studsvik
har deltagit i
ett projekt för att
komma sanningen
närmare.
Trycksensorer
Palladiumfilter
Värmare till
palladiumfiltret
Ventiler
Termometer
Experimentbehållare
i rostfritt stål
Inre glasvägg i
experimentbehållaren
Värmare till
experimentbehållaren
text Ulf Wiman
illustration Svenska Grafikbyrån
Efterfrågan på el i världen kom-
mer att öka dramatiskt – kanske 75
procent till 2030. För att hålla jämna steg måste världens kraftförsörjning expandera kraftigt. I Kina, där
behovet ökar mest, spås en kärnkraftsexpansion på 525 procent till
2020. I Sverige står kärnkraften i dag
för ungefär hälften av kraftförsörjningen.
Samtidigt ökar kraven på att lösa
slutförvaret av det radioaktiva kärnbränslet, men det finns ingen riktigt bra plan för detta i världen. För
det svenska avfallet har Svensk Kärnbränslehantering, SKB, föreslagit
inkapsling i koppar och lera 500 meter
ner i urberget.
Forskare har dock visat att koppar
kanske inte är så stabil i kontakt med
rent syrefritt vatten som man trott.
Studsvik fick 2010 i uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, att titta
på dessa forskares rapporter och försöka upprepa resultaten. I projektet
deltog även flera finska parter.
I två försök placerades kopparfolie i ultrarent vatten i en metallbehållare med en inre glasvägg.
Ovanför denna behållare fanns en
vakuumkammare. Mellan dem fanns
ett filter som bara släppte igenom vätgas och om detta skedde kunde tryckökningar avläsas i vakuumkammaren.
I ett referensförsök byttes kopparen ut mot platina för att verifiera att
reaktionen berodde på kontakt mel-
Richard Becker
lan koppar och vatten, och inte mellan exempelvis väggarna i behållaren och vattnet. Försöken utfördes
under fyra månader. De föregicks av
en längre uppbyggnadsfas eftersom
det var problematiskt att få utrustningen att fungera hundraprocentigt.
Enligt Richard Becker, projektledare
hos Studsvik, var försöken teoretiskt
enkla, men komplicerade att utföra
praktiskt.
– Utrustningen var extremt
svår att få helt tät. Vätgas är bland de
minsta föreningar som finns och det
räcker med en mikrometer stor rispa i filtret för att påverka resultaten.
Det var många parametrar som vi inte
tänkt på innan och det gäller att kun-
1 4 Innova [2:2012]
SV12-15_local.indd 14
2012-10-01 12:34:07
Noterat
äkert?
Nätverkande unga
Kärnkraftsbranschens nätverk Young
Generations årliga höstseminarium
(mittseminarium) var i år förlagd till
Stockholm med Vattenfall som värd.
Förra året var det Studsvik som stod
för värdskapet för branschnätverkets
uppskattade evenemang.
Young Generation (YG) finns i
ungefär 50 länder och hur de utfor­
mar sin verksamhet skiljer sig från
land till land. I Sverige utser medlems­
företagen totalt 60 deltagare som
under ett år får göra studiebesök och
delta i seminarier. Deltagarna delas in
i temagrupper som fokuserar på olika
områden såsom utveckling, säkerhet
eller avfall.
– Ofta är det fler som vill delta än vi
har plats för, de får ställa sig på kö till
nästa år i så fall, berättar Sofie Skoog
som fram till i år varit koordinator för
Young Generation på Studsvik.
Efter snart tre år som kontaktperson
 Ska radioaktivt kärnbränsle slutförvaras i kop­
par? För att få svar på detta har Studsvik gjort för­
sök där kopparfolie placerades i ultrarent vatten
i en metallbehållare. I ett referensförsök byttes
kopparen ut mot platina. Illustrationen till
vänster visar en schematisk skiss över försöket.
na härleda alla förändringar i resul­
taten, säger han.
I försöken hände något med kop­
paren, men inte med platinan. Det
bildades vätgas, vilket går emot
vedertagen termodynamik. Dess­
utom kom kopparjoner loss i vattnet.
– Om det är kopparoxidation vet
vi inte. Vissa forskare menar att kop­
paren snarare ökar på en befint­
lig reaktion. Vi kan se att vätgas bil­
das i försöken med koppar, men vet
inte varför och kan inte dra några
slutsatser för slutförvaret. Det här
är ett spännande ämne som vi gär­
na skulle gå vidare med. Det behövs
försök som är mer realistiska i frå­
ga om miljö och tid, säger Richard
Becker. 
har hon precis lämnat över till Erik
Hellsten.
– Syftet med YG är att utveckla ett
större nätverk och få erfarenhet om
kärnkraftsbranschen, förklarar Sofie
Skoog.
Deltagarna kan efter sitt medlemsår
fortsätta att komma på mittseminariet
som en del av Alumninätverket.
Sofie Skoog menar att nätverket har
en viktig funktion att visa att kärnkraft
är en attraktiv bransch att arbeta i.
– Det finns en enorm potential inom
Sofie Skoog och Erik Hellsten
vårt yrkesområde. Nätverket kan visa
på vilka utvecklingsmöjligheter som
finns. Nästan varje dag kommer jag
hem och känner att jag lärt mig något
nytt och det roliga är att även mina äld­
re kollegor som har väldigt många år i
branschen säger samma sak. Det finns
en så otrolig bredd inom det här om­
rådet, säger Sofie Skoog.
Den europeiska konferensen
ENYGF (European Nuclear Young
Generation Forum) anordnas i Stock­
holm 2013. Deltagarna kommer
främst från Europa men även övriga
världen. Denna konferens anordnas
vartannat år i något av de europeiska
länderna och ger yngre medarbetare
inom kärnkrafts­ och energi­
branschen möjligheten att bredda sina
nätverk ytterligare.
– Se till att de inte missar denna
möjlighet, hälsar Sofie Skoog.
Vad är Young Generation?
 Ger medarbetare, upp till och med 35
år, i kärnkraftsbranschen en möjlighet
att skapa ett eget branschnätverk. YG
medverkar till att deltagarna breddar
sin förståelse och kunskap inom om­
rådena kärnkraft och energi.
 Verkar för erfarenhetsåterföring
mellan äldre och yngre medarbetare i
kärnkraftsbranschen.
 Vill visa hur viktigt det är att säker­
ställa kompetensöverföringen till
dagens unga medarbetare samt att
kärnkraftsbranschen visar att det finns
en framtid för de unga att satsa på.
 Deltagarna delar in sig i grupper och
fördjupar sig inom ett specifikt område.
Arbetet redovisas kontinuerligt i skrift­
liga rapporter och på avslutningssemi­
nariet när YG­året är slut.
 Startade i maj 1994 på initiativ
av dåvarande ABB Atoms VD, Jan
Runermark.
 Är i dag ett globalt nätverk och finns
i cirka 50 länder.
[2:2012] Innova 1 5
SV12-15_local.indd 15
2012-10-01 12:34:09
Time off
Sudoku svår
7
1
7
3
6
1
5
4
4
8
5
3
6
2
4
foto: guNNAr BergkrANtz
1
6
9
1
2
2
8
5
5
Het vego
Allt fler väljer att avstå från kött minst en dag i veckan och
vegetarisk måndag har blivit något av ett begrepp världen
över. Med ärter, bönor eller linser blir måltiden ändå
näringsmässigt fullvärdig.
Kikärtsgryta med curry
4 portioner
4 portioner fullkornsris
2 gula lökar
1 aubergine + 1 tsk salt
1 msk rapsolja
1 msk curry
1 tsk spiskummin
500 g kokta kikärter
1 pkt bladspenat, färsk eller fryst
1 dl svag äppeljuice eller vatten
1 grönsaksbuljongtärning eller
2 msk koncentrerad fond
Ljus maizenaredning
Salt och peppar
Tillagning:
Koka riset enligt anvisningen på förpackningen. Skala lökarna och skär
i klyftor. Skär auberginen i tärningar,
lägg i ett durkslag och strö över salt
för att dra ut vätska och den bittra
smaken.
Hetta upp oljan i en gryta och lägg
i löken och auberginetärningarna.
Tillsätt curry och spiskummin och låt
fräsa i ett par minuter. Tillsätt kikärter
och spenat samt juice och buljong.
Låt grytan koka upp och red med maizena till en simmig konsistens. Smaka
av med salt och peppar.
Servera grytan med det nykokta
fullkornsriset och en fräsch grönsallad.
Energivärde: 463 kcal per portion
Fett: 8 g per portion
9
4
7
8
Hjärngymp
a
Hur är du släk
t
med din pappa
systers sväger s
s
ka?
Svaret
hittar du
längst ner på
sidan
Fotogåta
Vad är detta? Vänd på
tidningen
så hittar
du svaret.
Lycka till!
Hjärngympa: Hon är din mamma. Fotogåta: Utrustning för att mäta längd och omkrets på AGR-elementens grafitmoderatorer. Läs mer på sidan 10–11.
Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping, telefon: 0155-22 10 00,
fax: 0155-26 30 00, e-post: [email protected], webbplats: www.studsvik.se
SV16_back.indd 16
2012-10-01 12:33:30