Transcript 5.3 Information on biogas life cycle

Biogasens användningsområden
Den producerade biogasen kan användas på flera
olika sätt. Att producera el och värme är en etablerad
teknik som byggs ut i bland annat Tyskland.
Biogödsel
När biogasen producerats återstår en rötrest som
kallas biogödsel. Denna återförs till lantbruket som
ypperlig gödning till grödorna.
Biogas Centre of Excellence!
Fordonsbränsle
Tunga fordon som lastbilar och bussar går allt oftare
på biogas. Sopbilar som går på gas kan alltså gå på
bränsle gjort av vad de själva transporterar.
Skånetrafikens mål är att alla regionens bussar inom
en 15-årsperiod ska gå på biogas. Även traktorer och
färjor kan i framtiden gå på naturgas och biogas.
Denna folder ingår i en faktaserie från
Biogas Centre of Excellence
Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg
Öppet för besök: tisdag-torsdag 9-12.
Övriga besök bokas via tfn 0410-73 34 57.
Verksamhetsledare: Anitha Ljung,
[email protected]
Hemsida: www.biogassys.se
Rester blir resurser slutversion 14_8_13.indd 1
Life09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg.
Biogas är ett alldeles utmärkt drivmedel som kan
ersätta bensin och diesel. Efter rening och uppgradering av gasen kan den kombineras med naturgas
och de båda drivmedlen kan tankas tillsammans.
1. Biogas – rester blir resurser
I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån
olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7.
Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla
från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om
biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från
det skånska biogasarbetets perspektiv.
Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå
lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen
och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd.
Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen.
2013-08-14 13:30
Rester är biogasens råvaror
Biogasen är en del av ett kretslopp
I ett kretslopp återvänder ämnen och energi till den
plats de kom ifrån.
Om alla rester från det skånska lantbruket används
som biogasråvara når Skåne målen för produktion av
biogas 2020: Av Skånes totala energianvändning på
34 TWh energi kommer 3 TWh år 2020 från biogas.
Detta räcker till exempel till 300 miljoner liter bensin.
När organiskt material växer, som när ett äpple
odlas, tar det upp koldioxid från luften. Maten
hamnar sedan på vår tallrik och resterna efteråt
i den bruna påsen. Matavfallet transporteras till
biogasanläggningen där de rötas till biogas. Gasen
används sedan som fordonsbränsle och när det
förbränns släpps det ut koldioxid. Denna koldioxid
tas sedan upp av växterna i vår matproduktion.
Kretsloppet är slutet.
Lantbrukets bidrag
Gödsel från svin, kor, hästar och andra djur kan rötas.
I den nationella biogasstrategin har den stora miljönyttan med biogasproduktion från gödsel tydligt
pekats ut och styrmedel som specifikt gynnar biogasproduktion från gödsel kan komma att införas.
Halm, blast från potatis och betor, baljor och rev
från konservärtor samt bortsorterad potatis utgör
viktiga odlingsrester.
Det innebär alltså att inget lämnar kedjan och allt
tas tillvara. Vi behöver då inte hantera produkter
som hamnar utanför kretsloppet, som avfall eller
växthusgaser.
Biogasproduktionen idag från denna typ av biogasråvara är i stort sett obefintlig men potentialen är
hög. Även odlade grödor som majs, vall, spannmål
och sockerbeta går att omvandla till biogas.
Alger
Det marina vegetationssamhället utanför Trelleborgs
kommun domineras sedan 1980-talet av fintrådiga,
snabbväxande alger. Varje sommarhalvår sköljer de
upp på stränderna där de ruttnar och stinker.
Trelleborgs kommun testar metoder att plocka upp
algerna och att röta dem till biogas.
Från samhället
Matavfall går alldeles utmärkt att röta till biogas.
Åtminstone hälften av all mat som slängs torde gå att
samla in. Slam från reningsverken används redan idag
i stor utsträckning för biogasproduktion. Även rester
från livsmedelsindustrier går bra att röta till biogas.
Rester blir resurser slutversion 14_8_13.indd 2
Alger samlas in från stränderna och transporteras
till biogasanläggningen och rötas där till biogas.
Resterna efter rötning blir till biogödsel som sprids
på åkrarna. Överskottet av gödningen rinner ner i
havet och får algerna att växa, som samlas in.
Vi får på så sätt ett slutet kretslopp av näringsämnen.
2013-08-14 13:30
Den skånska odlingsarealen uppgår totalt till 450 000
ha. Om 5 % av denna yta används för att odla energigrödor skulle det kunna ge 760 000 ton biomassa
per år, det vill säga ungefär 600 GWh/år. Detta utgör
knappt halva mängden av bidraget från odlingsrester
från hela åkerarealen, förutom halm. Den verkligt
stora potentialen finns i odlade grödor. Grödor ger
mer energi än exempelvis gödsel. I Jordberga i Trelleborgs kommun byggs en stor biogasanläggning där
först och främst majs, betor och helskördad spannmål
ska rötas. 2 200 hektar odlad mark behövs till att
producera 110 GWh biogas årligen. Det motsvarar 11
miljoner liter bensin!
Betor betydelsefulla?
Betor är lätta att odla, lätta att lagra, rötas lätt och
har ett högt gasutbyte. Betor har odlats i stor skala i
Skåne sedan 1800-talet och betodling är en viktig del
av det sydskånska kulturarvet.
Då andra grödor visat sig vara intressanta att odla i
Sydskåne har nu betans betydelse inom biogasproduktionen fått konkurrens av framför allt majs.
Majs har redan skördats på stora arealer för leverens
till anläggningen i Jordberga.
Denna folder ingår i en faktaserie från
Biogas Centre of Excellence
Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg
Öppet för besök: tisdag - torsdag 9-12.
Övriga besök bokas via tfn 0410-73 34 57.
Verksamhetsledare: Anitha Ljung,
[email protected]
Hemsida: www.biogassys.se
Biogasens Lantbrukets resurser arbetkopia uppdaterad 8_8_13.indd 1
Biogas Centre of Excellence!
Life09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg.
Odlade grödor
2. Lantbrukets resurser
I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån
olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7.
Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla
från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om
biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från
det skånska biogasarbetets perspektiv.
Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå
lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen
och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd.
Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen.
2013-08-15 17:51
Den stora potentialen finns hos lantbruket
Blast och spill
Råvarorna till framtidens biogas finns hos lantbruket.
Det kan vara avfall som gödsel, blast och halm.
Det kan också röra sig om odlade grödor.
I kategorin övriga odlingsrester ingår blast från
odling av potatis och betor, baljor och rev från
konservärtor samt bortsorterad potatis.
Biogasproduktionen från denna typ av biogasråvara
är i stort sett obefintlig idag. Här ligger inte utmaningen i nedbrytbarheten, blast och bortsorterad
potatis har visat sig ge mycket goda metanutbyten,
utan snarare i ekonomiska förutsättningar och
metoder för uppsamling och lagring av odlingsresterna.
Lantbrukets avfall
Lantbruket genererar en stor mängd avfall i form av
gödsel och odlingsrester som utgör en omfattande
biogaspotential.
Gödsel
Att röta gödsel till biogas ger många miljöfördelar.
Bensin och diesel kan ersättas och läckagen av kväve
och växthusgaser vid gödselhanteringen minskas
avsevärt. Gödsel representerar i Skåne en biogaspotential på 450 GWh/år. Idag produceras biogas
från gödsel i mycket liten utsträckning.
I den nationella biogasstrategin har den stora miljönyttan med biogasproduktion från gödsel tydligt
pekats ut. Styrmedel som specifikt gynnar biogasproduktion från gödsel kan komma att införas, vilket
kan förbättra de ekonomiska förutsättningarna.
I Trelleborgs kommun är tillgången till flytgödsel
liten eftersom djurhållarna är förhållandevis få.
Den gödsel som finns kommer från hästgårdar, svinbesättningar och fjäderfäproduktion. Med sina stora
åkerarealer kan Trelleborgs kommun i stället ingå i
kretsloppet som en stor mottagare av biogödsel.
Odlingsrester
Odlingsrester utgör en stor del av den skånska biogaspotentialen, hela 1800 GWh/år, eller nära 2/3
av den totala biogaspotentialen av restprodukter i
Skåne. Av detta utgörs mer än hälften, drygt 900
GWh, av halm och 870 GWh av övriga odlingsrester.
Halm
Halm intar en särställning. Halm finns i stora
mängder i Skåne. I framtiden kan sannolikt även
denna restprodukt användas till biogas.
Råvarans struktur gör att den i sin naturliga form
är svårnedbrytbar och svårhanterbar i biogasprocessen.
Efter förbehandling har halmen dock visat sig ge
goda metanutbyten. Biogasproduktion från halm är
idag i stort sett obefintlig i praktisk drift.
Flera försök pågår som talar till halmens fördel i
biogasproduktion.
Biogasens Lantbrukets resurser arbetkopia uppdaterad 8_8_13.indd 2
Nya odlingsmetoder
För att odlingen av biogrödor inte ska konkurrera
med odling av livsmedel testas olika metoder.
Ett sätt är att odla så kallade mellangrödor, då utnyttjas tiden då åkrarna annars skulle stått tomma.
En bonus med detta är att överskott av gödning i
marken tas upp av mellangrödorna och näringsläckaget till sjöar och hav minskar.
2013-08-15 17:51
Restprodukter från slakterier och livsmedelsindustrier
kan också rötas till biogas. Här finns stora mängder
energi som kan tas tillvara. En kartläggning visar att
den totala biogaspotentialen från industrin för Skåne är
drygt 360 GWh/år.
Det betyder att biogaspotentialen i de industriprodukter som idag går till djurfoder är i samma storleksordning som till exempel biogaspotentialen från
allt matavfall från hushållen. Om dessa restprodukter kan bli tillgängliga för biogasproduktion är en
i huvudsak ekonomisk fråga. Sannolikt är dessa
mycket lämpliga även som biogasråvara.
Denna folder ingår i en faktaserie från
Biogas Centre of Excellence
En del av de kartlagda industrirestprodukterna går
redan idag till biologisk behandling, vilket kan
innefatta både biogasproduktion och kompostering.
Dessa råvaror motsvarar en metanpotential på 60 GWh.
Mängden som går till kompostering är mycket liten.
Större delen av biogaspotentialen från industrirestprodukter på 360 GWh är alltså fortfarande outnyttjad. Huvuddelen av potentialen utgörs av råvaror
som kan ses som biprodukter och idag går till djurfoder eller produktförsäljning, totalt 170 GWh, varav
89 % utgörs av djurfoderfraktionen.
Biogasens Samhällets avfall slutversion 14_8_13.indd 1
Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg
Öppet för besök: tisdag-torsdag 9-12.
Övriga besök bokas via tfn 0410-73 34 57.
Verksamhetsledare: Anitha Ljung,
[email protected]
Hemsida: www.biogassys.se
Biogas Centre of Excellence!
Life09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg.
Industrirestprodukter
3. Samhällets avfall
I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån
olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7.
Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla
från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om
biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från
det skånska biogasarbetets perspektiv.
Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå
lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen
och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd.
Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen.
2013-08-15 15:47
Matavfall
Nära hälften av allt vi slänger i soporna hemma är
matavfall. Restauranger, storkök, mataffärer och
livsmedelsindustrier bidrar också. Om vi sorterar ut
matavfallet kan det samlas in för att behandlas och
gå till biogasproduktion. Stora mängder energi kan
tas tillvara.
Mängden matavfall i Trelleborg uppskattas till
4 000 ton för hela kommunen, vilket motsvarar en
energimängd på 6 200 MWh. Enligt Trelleborgs
Avfall & Återvinning torde det vara rimligt att samla
in 50-55 % av detta. Trelleborgs kommun tillhör de
skånska kommuner som kommit igång med matavfallsinsamling med början i skolmatsalar, restauranger och andra storkök.
Under 2012 togs ett beslut om insamling av matavfallet från samtliga hushåll i kommunen, vilket
införs successivt område för område under perioden
2014-2016 med start i flerfamiljshusen.
Avloppsslam
Bruna påsens energi
I Skåne slängs 160 000 ton matavfall, vilket motsvarar 180 GWh, varje år. Majoriteten av detta är
dock inte tillgängligt för biogasproduktion på grund
av att det inte tas omhand. Medan vissa kommuner
sorterar ut så mycket som 50% har andra kommuner
ännu inte infört någon utsortering av matavfall alls.
Det är alltså mycket svårt att sia om hur stor andel
av matavfallet som praktiskt kan komma att göras
tillgängligt för biogasproduktion.
Om en utsorteringsgrad på 60 % bedöms som rimlig att uppnå, skulle den utvinningsbara biogaspotentialen för matavfall uppgå till drygt 100 GWh/år.
Biogasens Samhällets avfall slutversion 14_8_13.indd 2
Även ur avloppsslammet kan biogas utvinnas.
Det sker sedan flera decennier tillbaka vid våra
reningsverk. I Sverige rötas mer än två tredjedelar
av avloppsslammet. Gasen används ofta till el och
värme eller efter uppgradering till fordonsbränsle.
Slamresterna innehåller dessvärre ofta tungmetaller.
Då kan de inte spridas som gödsel där grödor ska
växa. Slam från reningsverken används redan idag
i stor utsträckning för biogasproduktion.
Av Skånes 33 kommuner anges 20-22 omhänderta
slam från avloppsreningsverk genom biogasproduktion. Total biogasproduktion vid reningsverken
uppgick i Skåne 2010 till nästan 90 GWh/år.
2013-08-15 15:47
Att de fintrådiga algerna trivs så bra utanför Trelleborgs kommun är inte konstigt. De grunda vidsträckta
bottnarna ger stora arealer där algerna kan växa till
eftersom solljuset når bottnen. Hög näringstillförsel
från land via åar och avlopp ger algerna den näring de
behöver för att växa.
Den fintrådiga algmattan ställer till besvär inte bara
på stränderna där de sköljer in under sommarhalvåret. Då algerna breder ut sig över bottnen skuggar
och kväver de också tångskogar, ålgräsängar och
andra viktiga uppväxtområden för fiskar.
Tångskogarna och ålgräsängarna försvinner då helt på
djupare områden och lämnar efter sig ett monotont
undervattenslandskap.
Alger blir biogas i Smyge
De fintrådiga algerna utgör en stor biomassa men
den är inte helt enkel att använda för att göra
biogas. Den är saltare än vanligt material och när
de plockas upp på stranden kan mycket sand följa
med. Därför har inom WAB-projektet (Wetlands,
Algae and Biogas) en torrötningsmetod testats för
att röta algerna.
Hittills har denna metod visat sig fungera bra.
Totalt har ca 100 ton alger rötats under perioden
augusti 2011 till december 2012. Algförsöken har
nu skalats upp till en större anläggning på Smyge
reningsverk. Arbetet fortsätter inom projektet
Bucefalos.
Denna folder ingår i en faktaserie från
Biogas Centre of Excellence
Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg
Öppet för besök: tisdag-torsdag 9-12.
Övriga besök bokas via tfn 0410-73 34 57.
Verksamhetsledare: Anitha Ljung,
[email protected]
Hemsida: www.biogassys.se
Biogasens Östersjöns resurser slutversion 14_8_13.indd 1
Biogas Centre of Excellence!
Life09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg.
Trivs här
4. Östersjöns resurser
I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån
olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7.
Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla
från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om
biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från
det skånska biogasarbetets perspektiv.
Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå
lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen
och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd.
Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen.
2013-08-14 14:04
Havet lider
Biogas kan utvinnas ur algerna i havet. Här är det inte
energimängderna som är den främsta drivkraften,
utan miljömålet att skapa ett rent och friskt Östersjön ett hav i balans.
Med biogasen som motor i Trelleborgs kommun
arbetar vi med Kretsloppsvisionen. Vi vill sluta
kretsloppet av näringsämnen - från jordbruksmarken,
via åar, våtmarker och havet, tillbaka till jordbruksmarken med biogasen som motor.
Fintrådiga alger
Från 1980-talet har det marina vegetationssamhället utanför Trelleborgs kommun förändrats.
Nu dominerar fintrådiga, snabbväxande alger den
biomassa som varje sommarhalvår sköljer upp på
stränderna. Danskarna kallar det “fettmög”.
De fintrådiga algerna kan ta upp näringen i havet
och växa till sig mycket snabbt. Deras livscykel är
kort men effektiv och stora mängder växer till.
Östersjön är ett ansträngt innanhav. 85 milj människor borstar sina tänder i Östersjöns avrinningsområde varje dag. Men det som framför allt påverkar
Östersjön negativt är utsläpp av giftiga kemikalier
och näringsämnen.
Övergödning orsakar kraftiga algblomningar och
gynnar tillväxten av fintrådiga alger längs Skånes
kuster. När algerna ligger kvar på stranden och
ruttnar avger de metangas, en stark växthusgas.
Genom att göra biogas av vass från våtmarker och
alger från havet kan övergödningens effekter minskas.
Vi får ett friskare hav och renare och mindre illaluktande badstränder samtidigt som vi producerar
förnyelsebar energi och återvinner näringsämnen.
Biogasens Östersjöns resurser slutversion 14_8_13.indd 2
Vid Smygehamns reningsverk rötas idag alger från
Trelleborgs badstränder till biogas. Målet är att
arbeta vidare för att till sist nå full skala i hela kommunen. Trelleborgs kommun har under lång tid
haft stora mängder alger på stränderna.
Under 1800- och 1900-talen var dessa alger i huvudsak blåstång, sågtång och ålgräs.
2013-08-14 14:04
Certifiering för kvalitet och säkerhet
I praktiken
Certifieringen är frivillig och reglerna (SPCR 120)
har sammanställts av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) i samarbete med bland andra Avfall
Sverige.
Gödseln har utvärderats i flera fältförsök och resultaten från försöken visar på en kväveeffekt på
mellan 90-100 %. I praktisk odling har man noterat
en snabbare kväveverkan av biogödsel jämfört med
stallgödsel.
Hela kedjan från råvara till slutprodukt granskas,
och halterna av till exempel metaller och sjukdomsframkallande bakterier kontrolleras regelbundet. Biogödsel gynnar också markens bördighet och
markens mikroliv. Biogödseln sprids vanligen från
sådd fram till att grödan blivit ca 20 cm hög.
Innehållet i biogödslet kan variera en del beroende
på sammansättningen av de substrat som används.
Gödslet transporteras med lastbil till lantbrukarna
men på vissa ställen pumpas gödslet genom pipelines direkt ut till lantbrukarna. På detta sätt blir
miljö- och klimatpåverkan ännu mindre.
Denna folder ingår i en faktaserie från
Biogas Centre of Excellence
Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg
Öppet för besök: tisdag - torsdag 9-12.
Övriga besök bokas via tfn 0410-73 34 57.
Tack vare de rena substraten ligger halten av olika
föroreningar mycket lågt i biogödsel och är garanterat fritt från bakterier som Salmonella och EHEC.
Biogödseln kan dessutom KRAV-godkännas för
spridning på ekologiska odlingar. Då krävs det att
rötningen baserats på grönsaksrester och andra
icke-animaliska restprodukter från livsmedelsindustrin.
Biogödsel den 8_8_13.indd 1
Verksamhetsledare: Anitha Ljung,
[email protected]
Hemsida: www.biogassys.se
Biogas Centre of Excellence!
Life09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg och Biogas Syd.
I Sverige finns idag ett certifieringssystem där en
biogasanläggning kan kvalitetssäkra och få sin biogödsel stämplad som certifierad.
5. Biogödsel
I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån
olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7.
Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla
från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om
biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från
det skånska biogasarbetets perspektiv.
Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå
lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen
och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd.
Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen.
2013-08-15 15:50
För den goda luktens skull?
Vid produktion av biogas bildas det också en rötrest.
Om substraten kommer från reningsverk och industri
kallas denna rest rötslam. Rötas substrat som har
sitt ursprung i foder- eller livsmedelskedjan blir
resten istället biogödsel. Substraten har då bestått
av källsorterat matavfall, stallgödsel, slakteriavfall
och grödor.
Istället för mineralgödsel
Biogödsel som är flytande kan med fördel spridas
på åkermark och ersätta mineralgödsel, som också
kallas konstgödsel eller handelsgödsel.
Mineralgödsel kräver tillförsel av fosfor, som är en
ändlig resurs, och kväve, som är mycket energikrävande att framställa. Används istället biogödsel
minskas därför bidraget till växthuseffekten.
Biogödsel är alltså det klimatsmarta valet!
Även den ekonomiska kostnaden blir lägre för lantbrukaren om biogödsel används.
Vid rötningen minskar också andelen illaluktande
komponenter i gödseln. Att biogödsel luktar betydligt mindre än stallgödsel underlättar exempelvis
gödsling vid bebyggda områden.
Att röta gödsel – till gödsel
Det kan tyckas märkligt att röta gödsel istället för
att använda det på åkrarna direkt. Det finns dock
flera vinster med att ta vägen om biogasanläggningen. I stallgödsel är näringsämnena mycket mer
svårtillgängliga för grödorna och mycket lakas
därför ur och hamnar i våra vatten och orsakar
övergödning.
Biogödsel används i lantbruket till gödning tack
vare att gödslet har ett högt näringsvärde och bra
sammansättning av det grödorna behöver såsom
nyttiga mikroorganismer. På detta sätt tas rester
tillvara istället för att gå till spillo.
Lantbrukare som använder biogödsel har övervägande mycket goda erfarenheter och gödslet är
generellt bättre än exempelvis stallgödsel, också
kallat naturgödsel, när det gäller egenskaper som
lukt, smittämnen och spridbarhet.
Biogödsel den 8_8_13.indd 2
Näringsrikt
På grund av att biogasprocessen sker i slutna rötkammare stannar växtnäringen kvar och komprimeras i biogödslet. Kväve, fosfor, kalium, kalcium
och magnesium blir kvar i löslig och lättillgänglig
form. På biogasanläggningen separeras gödseln och
kan levereras dels som fast och dels som flytande.
Flytande biogödsel innehåller mer näringsämnen per
kg torrsubstans (TS) än det fasta. Det fasta biogödslet innehåller å andra sidan mycket mullbildande
ämnen.
2013-08-15 15:50
Öresundsverket levererar både el till det svenska elnätet och värme till Malmö sedan moderniseringen
2009. Verket drivs av naturgas och är förberett för
att drivas av biogas i framtiden. Naturgas är ett fossilt bränsle och verket står för 20 %
av Skånes utsläpp av växthusgaser. Öresundsverkets
produktion bidrar till att ersätta kolkraft i det Nordiska
elsystemet och därmed minskar utsläppen av koldioxid
ur ett Europeiskt perspektiv.
Elcertifikat
För att främja försäljningen av förnybar energi
använder vi oss i Sverige av ett elcertifikatsystem.
Systemet går ut på att producenter får certifikat för
varje MWh de producerar som de sedan kan sälja
för en extra inkomst. Certifikaten måste köpas av
dem som är kvotpliktiga, vilket elleverantörer som
E.ON och elintensiva industrier är.
År 2010 var kvotplikten 17,9 % vilket innebär att
för varje MWh el som levereras måste leverantören
uppvisa 0,179 certifikat. Första halvåret 2010 var
snittpriset 315 kr/certifikat eller 0,32 kr/kWh
förnybar el.
Denna folder ingår i en faktaserie från
Biogas Centre of Excellence
Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg
Öppet för besök: tisdag-torsdag 9-12.
Övriga besök bokas via tfn 0410-73 34 57.
Verksamhetsledare: Anitha Ljung,
[email protected]
Hemsida: www.biogassys.se
El och värme av biogas slutversion 14_8_15.indd 1
Biogas Centre of Excellence!
Life09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg och E.ON.
Öresundsverket
6. El och värme av biogas
I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån
olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7.
Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla
från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om
biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från
det skånska biogasarbetets perspektiv.
Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå
lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen
och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd.
Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen.
2013-09-18 09:42
Kraftvärme
Produktion
E.ON introducerar
I en ångturbincykel hettas vatten upp i en ångpanna
och ångan driver sedan turbinen. En gasturbin drivs
direkt med förbränningsgaserna. Tekniken för att
producera el från biobränslen i storskaliga kraftvärmeverk (CHP - Combined Heat and Power) är
väl utvecklad.
Biogas är en energibärare med många användningsområden. Ett av dem är kraftvärme. En tredjedel
av biogasen omvandlas då till elektricitet och två
tredjedelar omvandlas till värme.
På detta sätt tas biogasens energiinnehåll tillvara på
ett effektivt sätt. Kraftvärmen kan används på den
egna gården och överskottet säljas vidare.
E.ON introducerar i Skåne småskaliga mikrokraftvärmeverk, CHP-anläggningar, som matas med
biogas.
Att omvandla värme till el sker enligt två huvudprinciper, ångturbin eller gasturbin.
Samtidigt introduceras även gasvärmepumpar som
ger en högre verkningsgrad än en effektiv gaspanna.
Båda dessa tekniker används flitigt i Storbritannien,
Tyskland och Danmark.
Försäljning
I Europa finns det ett stort intresse för att utveckla
små kraftvärmeverk, mycket på grund av det höga
elpriset. I Sverige har vi länge haft relativt låga
priser på el och tillsammans med höga driftskostnader för biobränsleeldade anläggningar har det
varit svårt att få det att löna sig. När nu energipriserna ökar har intresset väckts och utvecklingen går
snabbt framåt.
Om en anläggning ska bära sig ekonomiskt bör det
finnas ett system för avsättning av värmen. Det kan
vara klokt att sälja överskottet vidare till andra.
För att använda biogas till kraftvärme krävs det
ingen förädling.
El kan framställas småskaligt med biogas. En biogasanläggning kan kompletteras med en gasturbin
eller en gasmotor som genererar el.
Denna typ av småskalig kraftvärme är fortfarande
under utveckling men vissa tekniker finns redan i
dag på marknaden. Gasmotorer som till exempel
ottomotorn och dieselmotorn lämpar sig väl för
småskaliga kraftvärmeanläggningar.
El och värme av biogas slutversion 14_8_15.indd 2
2013-09-18 09:42
Att välja en personbil som går på biogas, det är ett
bra val för miljön och ekonomin. Bilismen svarar
för ett av de allvarligste hoten mot miljön.
Utsläppen av koldioxid till atmosfären som uppstår
vid förbränning av bensin och diesel förstärker
växthuseffekten. Sot och andra utsläpp förorenar
luften vi andas.
Den skånska visionen är att år 2020 går var fjärde
skånsk bil på biogas och att kommuner och övrig
offentlig sektor väljer att köpa in biogasbilar.
Allt fler modeller av nya gasbilar finns på marknaden.
Det blir också allt lättare att få tag i begagnade gasbilar.
Idag finns ett drygt 20-tal tankställen för gasfordon
i Skåne. Skånes vision är att ha 180 tankställen för
privatbilar år 2020.
Att välja den smartaste bilen
Genom att välja en biogasdriven bil kan du köra
bil med gott miljösamvete. Utsläppen av koldioxid
försvinner så gott som helt. Även utsläppen av
andra miljö- och hälsofarliga ämnen minskar.
Biogas Centre of Excellence!
Biogasbilar omfattas av skattebefrielse och lägre
förmånsvärde. Vissa kommuner erbjuder också
parkeringsfördelar för miljöbilar.
Biogas och naturgas blandas i gasnätet och tillsammans kallas det fordonsgas, vilket är beteckningen
på det bränsle som säljs på tankstationen.
Sugen på en gasbil? På www.gasbilen.se hittar du
en uppdaterad lista över tillgängliga märken och
modeller.
Tre av fyra skåningar kommer att få mindre än 1,5 mil
till gasnätet!
Denna folder ingår i en faktaserie från
Biogas Centre of Excellence
Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg
Öppet för besök: tisdag-torsdag 9-12.
Övriga besök bokas via tfn 0410-73 34 57.
Verksamhetsledare: Anitha Ljung,
[email protected]
Hemsida: www.biogassys.se
Life09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg.
Biogas i personbilar
7. Fordonsbränsle
I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån
olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7.
Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla
från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om
biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från
det skånska biogasarbetets perspektiv.
Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå
lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen
och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd.
Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen.
Biogasen som fordonsbränsle
Biogasen från rötkammaren innehåller 60-70 %
metan och resten koldioxid. För att kunna användas
som fordonsbränsle måste biogasen renas från koldioxid och propan tillsätts. Det kallas uppgradering.
Uppgraderad gas säljs som fordonsgas.
Biogas i bussar
Under 2011 gjordes nästan 143 miljoner resor med
kollektivtrafiken i Skåne. För drift av kollektivtrafiken
användes 59 % förnybar energi. Region Skåne byter
successivt ut sin fordonsflotta till gasdrivna bussar.
Mer än 300 stadsbussar i Skåne är gasdrivna och
2015 ska alla stadsbussar vara det. Stadsbussarna i
Malmö och Trelleborg och flera andra skånska orter
drivs redan nu med fordonsgas. Visionen är att redan
2020 ska Skånetrafikens samtliga transporter vara
helt fossilfria.
Utsläppen av koldioxid minskas och luften i städerna
bli renare då utsläppen av hälsofarliga ämnen som
kolmonoxid, kväveoxid och partiklar från bussarnas
dieselmotorer försvinner.
Tung trafik – arbetsfordon
Den tunga trafiken står för ökade utsläpp av växthusgaser men nu finns det en lösning.
Med flytande kyld biogas i tanken kan lastbilen
tankas för ökad räckvidd. Med tekniken MDE (Metan
Diesel Engine) kombineras biogas med diesel i en
diesel-motor. Skånes vision är att ha ett antal tankställen för flyt-ande biogas på strategiska platser i
länet år 2020.
Även traktorer kan drivas med både gas och diesel,
tekniken kallas Dual Fuel. Skåne vill att hälften av
alla länets traktorer drivs med biogas år 2020.
Intresset för att köra traktor på biogas är stort.
Tekniken finns, men däremot saknas ett regelverk
för registrering av gasdrivna Dual Fuel-traktorer.
Detta hindrar serietillverkning från att komma igång.
Färjor
Biogasen kan spela en viktig roll då det gäller att
begränsa färjornas utsläpp både till luft och vatten.
Gamla färjor byts successivt ut mot färjor som drivs
med LNG – flytande naturgas. Det är mer ekonomiskt
och bättre för miljön att ersätta fartygsolja med
LNG. Fartyg som går på råolja släpper ut miljö- och
hälsofarliga ämnen som svavel, kväveoxid och
partiklar. En ökad användning av LNG begränsar
dessa utsläpp. Oljan blir dessutom allt dyrare.
Den flytande naturgasen kan bana väg för biogasen
– LBG. Skånes vision är att två av Skånes färjor
tankar biogas och att en tredje är på gång år 2020.
Trelleborg Hamn AB leder pilotprojektet Clean
Baltic Sea Shipping. 20 hamnar i länderna runt
Östersjön samarbetar. Slutmålet är ett Östersjöhav
fritt från föroreningar till både vatten och luft.
Här ingår biogasen som spelar en viktig roll.