Transcript Projektplan - Centrum för Pedagogisk Inspiration, CPI

Slutrapport för Nya Malmö Latinskola
Januari 2012
Maria Jarlsdotter
Projektledare
Innehåll
Inledning ............................................................................................................................................................ 4
Arbetet under mars 2011 till december 2011 ..................................................................................................... 4
Projektgruppen ............................................................................................................................................... 4
Styrgruppen .................................................................................................................................................... 5
Referensgrupper ............................................................................................................................................. 5
Gymnasiesärskolan .................................................................................................................................... 5
Bibliotek ..................................................................................................................................................... 5
Administration ........................................................................................................................................... 5
Studie- och yrkesvägledning ...................................................................................................................... 5
Globala gruppen ......................................................................................................................................... 5
Den Mycket Viktiga Gruppen .................................................................................................................... 5
Lärarfacken ................................................................................................................................................ 6
Möten med företrädare för Malmö Skolrestauranger ................................................................................ 6
Möten med inredningsarkitekten ............................................................................................................... 6
Möten med landskapsarkitekten ................................................................................................................ 6
Bloggen .......................................................................................................................................................... 6
Bygget ............................................................................................................................................................ 6
Uppdraget ................................................................................................................................................... 6
Arbetet under våren.................................................................................................................................... 7
Den slutliga lösningen................................................................................................................................ 8
Det fortsatta arbetet med lokalerna och med vissa tekniska frågor ........................................................... 9
Organisation ....................................................................................................................................................... 9
Personal på Nya Latin ...................................................................................................................................... 10
Skolledning .................................................................................................................................................. 10
Gymnasiechef .......................................................................................................................................... 11
Planeringschef .......................................................................................................................................... 12
Rektor ....................................................................................................................................................... 12
Medarbetare ................................................................................................................................................. 13
Samtliga medarbetare............................................................................................................................... 13
Pedagogisk personal................................................................................................................................. 13
Rekrytering ...................................................................................................................................................... 14
Elevprognos ..................................................................................................................................................... 14
Utbildningar ............................................................................................................................................. 14
Ro 1; Konst och Media ............................................................................................................................ 14
Ro 2; Musik och Natur ............................................................................................................................. 15
Ro 3; Språk och Kultur ............................................................................................................................ 15
Marknadsföring ................................................................................................................................................ 15
Hemsidan ................................................................................................................................................. 16
Gymnasiemässor ...................................................................................................................................... 16
Öppna hus ................................................................................................................................................ 16
Bioreklam ................................................................................................................................................. 17
Trycksaker................................................................................................................................................ 17
Presskonferens ......................................................................................................................................... 17
Intern marknadsföring .............................................................................................................................. 18
Övrig informationsspridning .................................................................................................................... 18
Pedagogiska tankar .......................................................................................................................................... 18
Digitalt lärande............................................................................................................................................. 19
Globalt lärande ............................................................................................................................................. 21
Entreprenöriellt lärande ............................................................................................................................... 22
Forskning på Nya Latin ............................................................................................................................... 22
Pedagogiska mötesplatser ............................................................................................................................ 23
Workshops ................................................................................................................................................... 23
Best Case/Worst Case den 6 september ................................................................................................... 23
2
Storytelling den 4 oktober ........................................................................................................................ 23
Seminarium med Dr Ruben Puentedura den 22 november ...................................................................... 24
Ämneskonferenser ....................................................................................................................................... 24
Förslag på aktiviteter på Nya Malmö Latinskola efter skoltid ........................................................................ 25
Dans ............................................................................................................................................................. 25
Teater ........................................................................................................................................................... 25
Musik ........................................................................................................................................................... 26
Idé till ett större projekt kring musikundervisning ...................................................................................... 26
Media/Film/TV/Radio.................................................................................................................................. 26
Konst ............................................................................................................................................................ 27
Uthyrning av Latinskolans lokaler ............................................................................................................... 27
Finansiering av aktiviteterna på Latinskolan ............................................................................................... 27
Slutord .............................................................................................................................................................. 27
Bilagor.............................................................................................................................................................. 29
Bilaga 1 Studie- och yrkesvägledning för framtiden? ............................................................................. 29
Bilaga 2 Principer för tjänstefördelning och schemaläggning på Nya Malmö Latinskola ...................... 30
Bilaga 3 Elevhälsan på Nya Malmö latinskola ........................................................................................ 33
Bilaga 4 Bakomliggande planeringsarbete .............................................................................................. 35
Bilaga 5 Rapport från workshop kring Nya Malmö Latin 6 september 2011 ......................................... 36
Bilaga 6 Workshop Nya Malmö Latin (NML) 111004 ........................................................................... 39
Bilaga 7 Pedagogiska mötesplatser .......................................................................................................... 41
Bilaga 8 Ritningarna ................................................................................................................................ 42
Bilaga 9 Biblioteket ................................................................................................................................. 43
3
Inledning
Uppdraget för projektgruppen har varit att skapa förutsättningar för en ny kreativ gymnasieskola som skall
inrymma estetik, samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap, spetsutbildning inom musik samt
gymnasiesärskola. Uppdraget har varit att tillsammans med olika pedagogiska grupper och entreprenörer för
ombyggnaden, utforma en skola där förutsättningar för ett modernt lärande är i centrum. Nyckelord i en
modern syn på lärande är, förutom den egna aktiviteten, ett skapande genom begriplighet, relevans,
motivation och nyfikenhet.
Nya Malmö latinskola ska präglas av spännande och innovativ pedagogik och didaktik i nya och
ändamålsenliga lokaler. Skolan skall stå klar och tas i anspråk läsåret 13/14. Ett tillägg har gjorts något
senare med tre nyckelbegrepp för Nya Malmö Latinskola; digitalt, entreprenöriellt och globalt lärande.
I uppdraget ingår även att den nya skolan ska vara en mötesplats för ungdomar efter skoldagens slut i
Malmö där skapandet kan utvecklas och utgöra en meningsfull fritid för stadens ungdomar.
Den ursprungliga planen var att den här rapporten skulle presenteras den 1 juli 2012, men en
tidigareläggning av rekryteringen av ny skolledning till Nya Latin gjorde det mer meningsfullt att lägga fram
den i ”befintligt skick” nu, i början av januari 2012.
Arbetet under mars 2011 till december 2011
Projektgruppen
Projektgruppen har under året bestått av följande personer:
Lars Thelander
bitr rektor Heleneholm
Johan Aspelin
bitr rektor Mediegymnasiet
Anders Feldt
tekniker
Mediegymnasiet
Stefan Njord
rektor
Malmö Latinskola
Maria Jarlsdotter
projektledare Nya Malmö Latinskola
20110301-20111030
20111101-
Projektgruppen är en arbetsgrupp som står för det tekniska kunnandet och pedagogiken samt förbereder
ärenden till styrgruppen.
Projektgruppen har träffats varannan fredag och har däremellan haft olika uppdrag. Stående punkter på våra
möten har varit; läget ute på respektive skola, statusen på byggprojekt, rapport från olika projektrelaterade
möten och arbetsuppgifter framför oss. All information till och från t ex arkitekten har gått via
projektledaren. Den fråga som legat parallellt med allt vi gjort har varit: ”Vad vill vi med vår skola?” Under
våren 2011 besökte projektgruppen Maine, USA och knöt där värdefulla kontakter med bl a Dr Ruben
Puentedura. Under våren 2012 planerar projektgruppen studiebesök till bl a Fridaskolorna.
4
Styrgruppen
I september 2011 beslöt Matz Nilsson att inrätta en styrgrupp för projektet. Den har under hösten bestått av
följande personer:
Matz Nilsson
Utbildningsdirektör
Lars Silverberg
HR-chef
Agneta Nilsson
Rektor, Mediegymnasiet
Patrik Witt
Rektor, Heleneholm
Lena Oxelgren
Gymnasiechef, Parkskolan
Lars Holmström
Chef, Utbildningsförvaltningen
Pia Oredsson
Informations- och kommunikationschef
Maria Jarlsdotter,
Projektledare, Nya Latin
Styrgruppen har träffats tre gånger under hösten. Styrgruppens uppdrag är att fatta beslut om innehållet i
Nya Malmö latinskola. Att skapa en gemensam bild i styrgruppen som sedan kan kommuniceras vidare ut i
organisationen.
Gruppen ska ha förstahandsinformation.
I styrgruppen lyfts alla strategiska frågor. Gruppen fattar alla inriktningsbeslut.
Referensgrupper
Gymnasiesärskolan
Jag har vid ett tillfälle besökt och samtalat med företrädare för gymnasiesärskolan. Vi var överens om att
lokaliseringen av deras estetprogram till Nya Latin skall innebära en inkludering på riktigt, inte bara
lokalmässigt.
Bibliotek
Bibliotekspersonal från Heleneholm, Mediegymnasiet och Latinskolan har träffats ett antal gånger under
året. Gruppen under ledning av Maria Göransson ML har också gjort flera intressanta studiebesök. Se
särskild rapport under bilaga 9.
Administration
Administrationspersonalen har träffats en gång på min inbjudan. Ingen av de närvarande hade något att
invända mot tanken på en organisation mer inriktad på generalister än på specialister.
Studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledarna har träffats på inbjudan av mig. De har också varit på studiebesök i Skolstaden i
Helsingborg och studerat deras karriärcentrum. (bilaga 1)
Elevhälsan
Jag har träffat företrädare för elevhälsan. De var mycket kritiska till den organisation vi lade från början och
hade en del goda argument för varför de ville ha en förändring. Den förändringen är nu genomförd. Jag har
också träffat elevhälsans chef Marianne Dymling-Hjelm och vi kommer att tala vidare under våren kring hur
vi kan säkerställa närhet och tillgänglighet i organisationen. Det har också inkommit en skrivelse från
samordnande skolsköterska och kurator (bilaga 2).
Globala gruppen
Jag kommer att träffa den grupp i januari som är angelägna om de internationella kontakterna för Nya latin.
Den rapporten beräknas bli färdig i februari.
Den Mycket Viktiga Gruppen
Jag har vid några tillfället träffat företrädare för ML HE och MED, två personer från varje skola, utsedda av
verksamhetsansvarig chef. Deras uppgift har varit att koncentrera sig på vad vi vill med Nya Latin. ”The
Whole Picture”. Vi har tittat mycket på likheter och skillnader, på vad vi ser som mest angeläget, på vilket
5
klimat vi eftersträvar och på vad som måste till för att vi skall lyckas. Bl a resulterade gruppens arbete i det
förslag till annons för gymnasiechef som finns under rubriken Organisation, skolledning, gymnasiechef.
Lärarfacken
Jag har vid några tillfällen träffat företrädare för LR och Lärarförbundet. Vi har bland annat enats om en
skrivning, menat som ett ramverk för hur vi tänker kring lärartjänster (bilaga 3)
Möten med företrädare för Malmö Skolrestauranger
Projektgruppen har träffat företrädare från Malmö Skolrestauranger som kom med ett förslag som var
väldigt svårt att tacka nej till. Det innebär att Nya Latin kommer att ha en restaurang med eget kök och egna
kockar. Det blir en ”foodcourt” i mitten av restaurangen där man varje dag kan välja mellan ett antal rätter
som t ex; husmanskost, wok, pasta, soppa och sallad. Utprovad av gymnasieelever för gymnasieelever.
Menyn får eleverna via en app i sin dator eller i din mobil. Detta innebär också att elever med specialkost får
mer att välja på.
Möten med inredningsarkitekten
Jag har, tillsammans med Bo Ingvarsson från Utbildningsförvaltningen, träffat inredningsarkitekten för att
inredningen och möblering på bästa sätt skall stämma överens med våra pedagogiska intentioner och tanken
med Malmö Latin som en mötesplats där man vill vara. Jag har också haft många mail- och telefonkontakter
med inredningsarkitekten.
Möten med landskapsarkitekten
Jag har haft möten med Landskapsarkitekten som fått ta del av det skolgårdsprojekt som är gjort med
eleverna på Malmö Latinskola och de tankar som skolgårdsgruppen på Latinskolan sett som viktiga.
Landskapsarkitekten har inspirerats av och tagit hänsyn till många av önskemålen i sin utformning av
utemiljön på Nya Latin.
Bloggen
Webbsidan är den virtuella mötesplatsen där alla medarbetare skall ha möjlighet, både att ta del av det som
händer i projektet och att vara med och påverka. På webben har jag bloggat varje arbetsdag fram till den 1
november och därefter ca tre gånger per vecka. Från och med den 1 mars och fram till den 31 december
2011 har ca 150 blogginlägg publicerats. Sidan har i genomsnitt haft 80 besökare måndag-fredag. På
webben finns också många av de minnesanteckningar som skrivs när en grupp träffas i verkligheten.
Bygget
Uppdraget
Under 2010 aktualiserades frågan om omlokalisering av verksamheterna på Heleneholm och
Mediegymnasiet i samband med minskat elevunderlag, etableringen av friskolor och den stundande
Gymnasiereformen GY11. I reformen GY11 aviserades att Estetiska programmet skulle finnas kvar som
högskoleförberedande gymnasieprogram med fem inriktningar istället för fyra. Heleneholms gymnasium var
referensskola åt Skolverket i samband med utformningen av GY11. Medieprogrammet skulle däremot
avvecklas som eget gymnasieprogram och ersättas med olika inriktningar inom de nya
högskoleförberedande Estetiska, Samhällsvetenskapliga och Tekniska programmen. Vidare tillkom
möjligheter för kommunerna att ansöka om spetsutbildningar och särskilda varianter, bl a inom estetiska
områden.
I samband med detta användes det tidigare i flera omgångar upprättade och förbättrade lokalprogrammet för
att undersöka olika lokaliseringsalternativ där Heleneholmsgymnasiets och Mediegymnasiets utbildningar
tillsammans skulle kunna bilda en ny gymnasieenhet. Valet föll slutligen på Malmö Latinskolas lokaler.
Under hösten 2010 genomfördes därför en ny lokalutredning, i samarbete med Monoarkitekter, som hade till
uppgift att utröna om för verksamheten nödvändiga lokaler kunde inrymmas dels i gamla Malmö latinskola,
6
dels i en nybyggnad som med specifika förutsättningar skulle uppföras på Malmö latinskolas tomt. Arbetet
resulterade i en programskiss vari ingick en ny aula, en tillbyggnad i fyra plan samt rivning av tidigare
tillbyggnader som gjorts bakom gamla Malmö Latinskola utom byggnad E, som inlemmades i de nya
lokalerna dock med omfattande ombyggnadsbehov. Något senare konstaterades att byggnad E inte uppfyllde
kraven på bl a akustik varvid en rivning även av E-byggnaden beslutades.
I detta förslag ingick antagandet att de äldre lokalerna i byggnad A, B och C inte skulle beröras av någon
ombyggnad – ett antagande som senare skulle visa sig felaktigt. Bakom detta antagande låg att Malmö
Latinskola nyligen genomgått en omfattande uppfräschning av byggnaderna A och C samt – med understöd
från Vatikanen – av den gamla aulan.
Malmö Latinskolas idrottshall bedömdes inte vara i behov av ombyggnad utan antogs kunna användas i
befintligt skick.
Utredningen kom fram till att förslaget var fullt realiserbart och en byggbudget om 150 miljoner kronor
sattes som ram för projektet. Utbildningsnämnden fattade beslut om projektets genomförande den 29
oktober 2010.
Arbetet under våren
Den 1 mars 2011 tillsatte alltså utbildningsnämnden en projektledare som i samarbete med förvaltningens
tjänstemän skulle slutföra projektet. Mitt uppdrag blev att arbeta fram ett förslag till en ny kreativ
gymnasieenhet som skall inrymma estetik, samhällsvetenskap, humanistiskt program, naturvetenskap,
spetsutbildning inom musik samt gymnasiesärskola inom estetik och ML-F. Vidare ställdes långtgående
krav på förnyelse av metodik och pedagogik i enlighet med ”21st century skills” och intentionerna i GY11.
1-1-metodik sågs som en självklarhet på den nya skolan.
Till projektet knöts också en projektgrupp med en skolledare från vardera Heleneholms gymnasium,
Mediegymnasiet och Malmö latinskola.
Det omfattande arbetet med det detaljerade lokalprogrammet påbörjades omgående av projektgruppen i
samarbete med utbildningsförvaltningens tjänstemän. Till detta arbete knöts firman Arkitektgruppen i
Malmö, som fick uppdraget att rita den nya byggnaden.
Under arbetet framkom flera behov som dels inte tillfredsställts i programskissen, dels framkommit med
anledning av utbildningsnämndens beslut:











Flera ombyggnader i de befintliga lokalerna var nödvändiga, bl a för verksamhet inom media, musik,
för att tillfredsställa de ställda pedagogiska kraven och krav från olika myndigheter
Sambandsbehovet mellan olika lokaler måste kartläggas och tillfredsställas
Lokaler för skolans ledning, administration, elevhälsa, studie- och yrkesvägledning m m måste
inplaceras
Lokaler för gymnasiesärskolan, specialpedagogik, språkintroduktion och preparandutbildning måste
inplaceras
Skolans mottagningskök ändrades till tillagningskök
Lokaler för undervisning i naturvetenskapliga ämnen måste inplaceras
Workareas och grupprum för bl a möjlighet att använda digitalt lärande/1-1-metodik måste
inplaceras
Flera lokaler för undervisning i medieämnen måste inplaceras
Olika förrådsutrymmen, bl a för läromedel och teknik, måste inplaceras
En ny trappa inuti den gamla byggnaden har tillkommit efter krav från myndigheterna. Denna "stjäl"
utrymme motsvarande tre salar
Personalrummet som var planerat var gravt underdimensionerat
Arkitektgruppen presenterade då en lösning bestående av en ny aula samt en tillbyggnad i fyra våningsplan
för de nya undervisningslokalerna, kök, bibliotek, matsal och personalrum. Skolan fick en ny entré till den
nya byggnaden mot Drottninggatan där ett litet torg tillskapades framför den nya entrén. Även förslag om ny
utformning av Latinskolans gamla skolgård framtogs av en landskapsarkitekt.
Under sommaren 2011 konstaterades att detta nya utmärkta förslag dessvärre inte rymdes inom budgeten.
7
Den slutliga lösningen
Sommaren och den tidiga hösten 2011 ägnades till stor del åt att justera underlaget för Arkitektgruppens
förslag så att det inryms i budgeten och utan att verksamheter hotas eller kvalitetsförsämras. De av nöden
framtvingade och diskuterade alternativen var inte alltid så gynnsamma och heller inte helt i linje med
projektets tankegångar om en helhetslösning för alla estetiska utbildningar men slutligen kom
projektgruppen i samarbete med Arkitektgruppen fram till följande lösning (bilaga 8):












den nya byggnadens höjd ändras från fyra till tre våningsplan
de gamla administrationslokalerna i byggnad A ändras till lokaler för specialpedagogik och
gymnasiesärskola
de gamla bibliotekslokalerna i byggnad A ändras till teorilokaler, bl.a. föreläsningssal
datatorg i byggnad A ändras till bildsal
kombisalarna (2 st) för naturvetenskap med preparationsutrymmen och förråd flyttas från den nya
byggnaden till byggnad C
samma gäller dramarum och två omklädningsrum för personal
den planerade kammarmusiksalen i byggnad C behålls i f d musiksalen
danssalarna med kringutrymmen flyttas från den nya byggnaden till en ny enkel tillbyggnad bredvid
idrottshallen. Tillhörande omklädnings- och arbetsrum förlägges/samutnyttjas med befintliga lokaler
i idrottshallen
lokaler för undervisning i medieämnen måste (med vissa undantag) inrymmas i byggnad A, där
också ”workareas”, grupprum mm måste tillskapas
tre nya teorisalar måste inplaceras alternativt tillskapas p g a myndighetskrav (bygge av ny trappa i
byggnad A)
myndighetskrav om två nya utrymningstrappor i byggnad A och en i byggnad C
administrationslokaler för två av de tre rektorsenheterna placeras i de äldre byggnaderna, liksom
lokaler för elevhälsa och vaktmästeri
Utbildningsnämnden tog med anledning härav beslut 23 september 2011 om utökning av budgeten för
byggprojektet med 31 miljoner kr, till 181 miljoner kronor.
Arkitektgruppen framlade då den 11/11 2011 en preliminär handling för den nya byggnaden i tre plan
omfattande följande lokaler:
















Ny entré med tillhörande entrétorg mot Drottninggatan
Ny aula med stor scen och tillhörande kringutrymmen
TV-kontrollrum
Radiostudio
Ljudstudio
Tillagningskök
Bibliotek
Personalrum
Tre nya arbetsrum för personal
Reception samt administrativa lokaler för gymnasiechef, planeringschef och en av de tre
rektorsenheterna
Skolrestaurang tillika matsal med liten scen, vardagsrum och cafeteria
Nya undervisningslokaler i teater
Nya undervisningslokaler i musik
Övningslokaler i musik
Tre nya lärosalar
Diverse grupprum och work-areas
Till detta kommer en enkel tillbyggnad för två danssalar intill den nuvarande idrottshallen.
8
Denna handling utgör nu den slutliga lösningen och har gått till verkställighet.
Påtalas bör att Arkitektgruppen och konsulterna under hela processen visat sig ha mycket stor kompetens
och effektivitet samt samarbetsförmåga vilket på ett utmärkt sätt underlättat arbetet för projektledare med
arbetsgrupp samt förvaltningens tjänstemän. Detta har varit särskilt underlättande med tanke på alla de
mycket speciella krav som ställs på undervisningslokaler i estetiska ämnen.
Det fortsatta arbetet med lokalerna och med vissa tekniska frågor
I skrivande stund (31 december 2011) är tillbyggnaderna bakom Malmö Latinskola rivna och schaktarbetet
till den nya byggnadens grund påbörjat.
Under hela våren 2012 kommer projektgruppen att stå till Arkitektgruppens, konsulternas och
entreprenörernas förfogande rörande alla detaljfrågor som dyker upp kring lokalerna. Det handlar då om allt
ifrån möblering, inredningsdetaljer, färgsättning, låssystem, elinstallationer, kommunikationssystem, storlek
på hissar, dimensionering av ventilation på basis av hur många som ska vistas i olika lokaler m m till behov
av teknisk utrustning.
Många frågor besvaras omgående eller efter behandling i projektgruppen men för att greppa de tekniska
behoven och skapa underlag för kommande upphandling av teknisk utrustning har tre teknikgrupper inrättats
i december 2011. Grupperna lyder under projektledaren och består av medarbetare från
Utbildningsförvaltningen, Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet samt vid behov konsulter.
Gruppernas uppgift är att utifrån utbildningarnas behov ta fram förslag på teknisk utrustning inom olika
områden. Gruppernas arbete ska kunna utgöra underlag för kommande upphandling men även beakta
möjligheten att överföra viss befintlig utrustning till den nya skolan.
De tre grupperna är:
1. Ljud och Ljus (omfattar system samt alla lokaler där behov av ljud- och ljussättning finns)
2. IT och media (omfattar kommunikationssystem och utrustning för detta samt IT- kommunikationsoch medieutrustning)
3. Musik (omfattar all utrustning för undervisning och verksamhet i musik och där musik ingår)
Grupperna ska senast i maj-juni 2012 avsluta sitt arbete. Anteckningar från grupperna publiceras fortlöpande
på hemsidan www.nyamalmolatin.se
(Önskas en längre historik över hur beslutet växt fram finns det utmärkt tilläggsmaterial som bilaga 4)
Organisation
Det har varit nödvändigt att under tiden vi arbetat med de samband som måste finnas i lokalerna också
planera för en tänkt organisation. Ett av de kommunala gymnasieskolornas problem i förhållande till
friskolor är att de tenderar att vara stora och ibland uppfattas som anonyma. Detta har vi försökt åtgärda
genom att göra tre tydliga rektorsområden i skolan. Vi har också tagit hänsyn till de nya förhållanden
rörande rektors ansvar och befogenheter som uttrycks i den nya skollagen. Nära varje rektor finns en
skolsekreterare, de cirka 300 elever och den pedagogiska personal som är knutna till de program rektor
ansvarar för. Förslaget gör också att nya Latin totalt sett blir mindre sårbar då vi får fler generalister.
Centrala funktioner
Centralt i den nya byggnaden finns receptionist, administrativ chef och gymnasiechef. Den administrativa
chefen kommer att ansvara för administrativ personal och vaktmästeri/teknik och städ medan
gymnasiechefen har personalansvar för rektorer, administrativ chef, elevvård, studie- och yrkesvägledning
samt bibliotek. Den lösningen blir en garant för skolans helhetstänkande. Vi har hela tiden arbetat med
devisen ”Alla elever är allas elever”.
9
Studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledningen är tänkt både som en mycket tillgänglig servicefunktion för snabba ärenden
och med tillgång till djupare vägledningssamtal. Därför har vi planerat in den centralt med både möjlighet
att svara på frågor i en öppen verksamhet och med miljöer för enskilda samtal.
Latinhälsan
Även skolhälsovården ligger centralt placerad. Vi tänker oss kuratorer och skolsköterskor med en hög grad
av tillgänglighet, både genom generösa öppettider och med deltagande ute i arbetslagen.
I det utrymme, under aulan i A-huset, som tidigare inrymt rektorsexpeditionen har vi planerat för de
specialpedagogiska funktionerna och för gymnasiesärskolan.
Rektorsområde 1; Konst och Media
Vi har placerat ett rektorsområde på andra och tredje våningen i den gamla huvudbyggnaden. Det innehåller
programmen samhällsvetenskap med inriktningarna media, information och kommunikation och
samhällsvetenskap och det estetiska programmet med inriktningarna estetik och media och bild och
formgivning.
Rektorsområde 2; Musik och Natur
I den nya byggnaden utmed Drottning- och Löjtnantsgatan finns på andra och tredje våningen i huvudsak det
rektorsområde som härbärgerar särskild variant NV-musik, spetsutbildning musik och det estetiska
programmets inriktning musik.
Rektorsområde 3; Språk och Kultur
Det tredje rektorsområdet finns i huvudsak lokaliserat till första våningen i A-huset och i hela C-huset
(annexet). Där finns det humanistiska programmet med sina bägge inriktningar kultur och språk. Där inryms
också gymnasiesärskolan. Där finns det estetiska programmets inriktningar dans och teater som dock har
sina specialsalar i de nya byggnaderna. I annexet finns också eventuell preparandutbildning,
språkintroduktion och SP-F.
Gemensam mötesplats för personalen
Vi har placerat det enda personalrummet centralt i nybyggnaden, lätt tillgängligt för alla. Med programmen
fysiskt åtskilda blir det än viktigare att ha naturliga arenor där man kan mötas över program- och
ämnesgränser.
Skolans hjärta
Första våningen i nybyggnationen blir skolans hjärta med bl a reception, cafeteria, bibliotek, restaurang,
umgängesytor, radiostudio och personalrum. Lika viktigt som det är att skapa ”den lilla skolan i den stora”
för eleverna, lika viktigt är det att ge dem mötesplatser där de får möjlighet att knyta kontakter och möta
ungdomar från andra program.
Elevkåren
Elevkåren får ett eget utrymme i den gamla receptionen i A-huset.
Vaktmästeri/IT/Teknik
I huvudsak kommer det gamla vaktmästeriet i A-huset att fungera som samlingspunkt för de funktioner som
arbetar med service-, drift- och underhåll.
Personal på Nya Latin
Skolledning
Projektgruppen har formulerat vad vi tror krävs av en ledning på Nya Latin. Här blir det en blandning av
kompetenser och ansvarsområden. För samtliga ledningsfunktioner gäller också det som är gemensamt för
samtliga medarbetare (se under Medarbetare):
10
Gymnasiechef



















Strategiskt tänkande
Passionerad
Verkar för hela skolans bästa
God kommunikativ förmåga
God organisatorisk förmåga
Tillit till medarbetares förmåga
Väl förtrogen med de styrdokument som styr verksamheten
Totalansvar för verksamheten
Ansvarar för framtagandet och samordningen av gemensamma planer
Ansvarar för att skapa hållbara rutiner för elevhälsan
Pedagogisk ledare för biblioteket
Ansvarar för elevkåren
Samordnar kvalitetsredovisningen
Ledningsansvar för administrativ chef, rektorer, bibliotek och elevhälsa (kurator, skolsköterska,
specialpedagog)
Leder ledningsgruppen
Är skolans röst gentemot förvaltningen
Samordnar hela skolans marknadsföring
Håller sig à jour med aktuell forskning
Externt nätverk, gärna inom kultur- och/eller mediesektorn
Vid ett tillfälle i en av arbetsgrupperna för Nya Latin gjorde vi en fiktiv annons för en gymnasiechef. Den
såg ut så här:
Gymnasiechef till Nya Malmö Latinskola
En helt ny gymnasieskola håller på att växa fram mitt i Malmö; Nya Malmö Latinskola. Skolan
skall stå färdig i augusti 2013.
Vi kommer att erbjuda en modern skola med högskoleförberedande utbildningar inom estetik,
media, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.
Skolan kommer att utgöra en unik, kulturell mötesplats där alla konstarterna finns
representerade. Det blir naturligt att arbeta med tvärvetenskapliga projekt som tar vara på
elevernas egen drivkraft och passion. Vi kommer att använda oss av moderna digitala verktyg
för att ge eleverna möjligheter att utveckla sitt lärande och sin kreativa förmåga.
Vår grundtes utgår från de värden som finns i ta vara på elevernas nyfikenhet och hjälpa dem
att utveckla sina talanger och ge dem verktyg för att skapa sin egen framtid. På Malmö
Latinskola skall man vilja lära sig mer än man behöver.
Skolan skall också möta det behov av kulturella mötesplatser som finns hos Malmös unga genom
att öppna upp skolan också efter skoltid.
Kvalifikationer:
Du har genomgått rektorsutbildningen och har god insikt i utbildningsrelaterade frågor. Du har
också flerårig erfarenhet från liknande arbete.
Som gymnasiechef har du helikopterperspektiv och ett särskilt ansvar för att verka för hela
skolans bästa. Du är en modig chef med en starkt formulerad idé och riktning. Du är även en
skicklig organisatör med förmåga att skapa struktur och ramar som ger ett lugn i den kreativa
organisationen.
Du är en god kommunikatör och du är bra på att entusiasmera. Du vill utveckla skolan genom
ett ledarskap där samarbete och delgering av arbetsuppgifter har stor betydelse. Du är lyhörd
och prestigelös och inser betydelsen av att förankra förändringar och beslut hos dina
medarbetare. Du har förmåga att skapa en öppen, transparent skola där det är lätt att känna sig
delaktig. Du får människor att växa.
11
Vi ser gärna att du har erfarenhet av, eller ett stort intresse för olika kulturella uttrycksformer.
Det är också värdefullt om du har ett externt nätverk, gärna inom kultur- och/eller
mediesektorn.
Planeringschef















Ansvar för samordningen av ekonomin
Ansvar för budgetuppföljning
Ansvar för kalendarium
Ansvar för samordning av schema
Ansvar för samordning av den utåtriktade verksamheten
Samordning av arbetsmiljöarbetet
God organisatorisk förmåga
God kommunikativ förmåga
Tillit till medarbetares förmåga
Ansvar för att skapa hållbara administrativa rutiner
Ledningsansvar för teknik/vaktmästeri, administrativ personal och städ
Ansvar för städrutiner
Ansvar för rutiner för vaktmästeri/teknik
Ansvar för cafeteria
Kontaktperson gentemot skolrestaurangen
Rektor























Förmåga att skapa goda relationer, både till medarbetare och till elever.
Humoristisk
God organisatorisk förmåga
Goda ledaregenskaper
Demokratiskt förhållningssätt
Tydlig
Förmåga att fatta tuffa beslut
Väl förtrogen med de styrdokument som styr verksamheten
Tillit till medarbetares förmåga
Ledningsansvar för lärare
Ansvar för tjänsteplanering
Ansvar för den pedagogiska verksamheten
Ansvar för lärares kompetensutveckling
Ansvar för uppföljning av elevernas kunskaper
Ansvar för kvalitetsarbete på enhetsnivå
Bra på att fånga upp behov underifrån
Har idéer och strategier kring kreativt lärande
Har idéer och strategier kring kulturellt lärande
Har idéer och strategier för ett fördjupat och utvidgat lärande med hjälp av digitala verktyg
Har höga förväntningar på sin personal
Vill utveckla ett fördjupat medarbetarskap
Verkar för en forskningsanknuten verksamhet.
Beredd att granska den egna verksamheten på ett strukturerat och metodiskt sätt och efter analys
föreslå förbättringar
12
Medarbetare
Projektgruppen har också arbetat med att formulera kompetenser vi tror behövs för att vara med och
förbereda Malmös ungdomar för framtiden. Vi har gjort det med utgångspunkt från vår absoluta tro på att vi
genom att arbeta tillsammans åstadkommer mer, både för varandra och för eleverna. Det innebär att vi
lägger stor vikt vid sådana kompetenser som handlar om helhet, om samarbete och förmåga att skapa goda
relationer.
Vi presenterar våra tankar i listform och listorna innehåller både formella och önskvärda kompetenser.
Samtliga medarbetare
För samtliga medarbetare oavsett arbetsinnehåll tror vi att det här är vad som behövs:
 Medarbetare med ett Malmöperspektiv; ”det är våra kids som skall ta över världen” och vi får bidra
till deras utveckling.
 Medarbetare med ett helhetstänkande som bl a innebär att man kan beskriva sin skola på samma sätt,
oavsett vilken del av skolan man tillhör. ”Alla elever är allas elever”
 Medarbetare som känner till och omfattar de värderingar skolan står för.
 Medarbetare som kan utveckla en verksamhet som man kan vara stolt över och som man kan
rekommendera till andra.
 Medarbetare som medverkar till att skapa hållbara strukturer som gör att fokus kan läggas på främst
elevernas men också på organisationens lärande.
 Medarbetare som vill arbeta tillsammans för att förbättra verksamheten.
 Medarbetare som är beredda på utmaningar och oförutsedda händelser.
 Medarbetare som anstränger sig för att skaffa sig information och lösa problem.
 Medarbetare som intar ett aktivt förhållningssätt som innebär eget ansvar och egna initiativ.
 Medarbetare som arbetar för att åstadkomma en skapande och kreativ miljö för lärande.
Pedagogisk personal
För den pedagogiska personalen tror vi att det här är vad som behövs:
 Lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i.
 Lärare med djupa ämneskunskaper.
 Lärare med ett genomtänkt förhållningssätt kring elevers lärande.
 Lärare som är väl förtrogna med och som arbetar utifrån styrdokumenten.
 Lärare som arbetar med formativ bedömning.
 Lärare som arbetar för att skapa helhet och sammanhang för eleverna.
 Lärare som har strategier för elevinflytande
 Lärare som vill arbeta i team, både över- och inom ämnesgränserna.
 Lärare som är beredda att testa nya arbetsformer och arbetssätt. Lärare som både vågar pröva och
ompröva.
 Lärare som bjuder in eleverna till möten där den vardagliga kunskapen möter den vetenskapliga.
 Lärare som utvecklar externa samarbetspartners
 Lärare som har idéer och strategier kring kreativt lärande
 Lärare som har idéer och strategier kring kulturellt lärande
 Lärare som har idéer och strategier för ett fördjupat och utvidgat lärande med hjälp av digitala
verktyg
 Lärare med förmåga att skapa goda relationer, både till medarbetare och till elever.
 Lärare som kan möta alla elever; som har ”Cross-Cultural Competence”.
 Lärare som har höga förväntningar på sina elever.
 Lärare med god ledarskapsförmåga..
 Lärare som håller sig à jour med aktuell forskning.
 Lärare som är beredda att granska den egna verksamheten på ett strukturerat och metodiskt sätt och
efter analys föreslå förbättringar.
13
Rekrytering
Under arbetet i höst har vissheten växt fram om att den tidplan som gjordes från början kring rekrytring av
skolledning till Nya Latin måste tidigareläggas. Det är många beslut som behöver tas under våren som har
stort inflytande på olika vägval som kan bli styrande för utvecklingen av Nya Latin. De vägvalen bör en
skolledning göra. Efter diskussion i bland annat projektets styrgrupp togs beslutet att lysa ut tjänsten som
gymnasiechef redan i januari 2012. Det här är alltså den huvudsakliga anledningen till att rapporten
tidigareläggs. Därefter har HR-avdelningen informerat om den nya tidplanen och klargjort hur rekryteringen
för samtliga medarbetare på Nya Latin skall gå till. Tidplanen har presenterats på min blogg, på en
mötesplats för Nya Latin och genom att HR-konsulterna erbjudit möjlighet för varje medarbetare som så
önskar att möta dem under besök på HE, MED och ML.
Elevprognos
Utbildningar
Skolan erbjuder:





Estetiska programmet, alla fem inriktningarna
Humanistiska programmet, båda inriktningarna
Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap samt särskild variant Naturvetenskap-musik
Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningarna Samhällsvetenskap samt Medier, information och
kommunikation
Spetsutbildning i Musik
Vidare erbjuder skolan utbildning för elever med neuropsykiatriska funktionshinder (inom ramen för
samhällsvetenskapsprogrammet), preparandutbildning kopplade till de nationella gymnasieprogrammen och
gymnasiesärskola inom det estetiska programmet.
Elevprognosen för varje rektorsområde är baserad på följande ingångsvärden:
 Nuvarande elever från Heleneholmsgymnasiet och Mediegymnasiet som ska gå i år 2 och 3 läsåret
2013/14 och
 Antagandet att antalet sökande till skolan inför läsåret 2013/14 inte blir färre än nuvarande elevantal
i år 2
Ro 1; Konst och Media
År 1 läsåret 2013/14 (prognos)
Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap
d: o inriktning medier, information och kommunikation
Estetiska programmet, inriktning bild- och formgivning
Estetiska programmet, inriktning estetik och media
30
30
15
60
135
År 2 läsåret 2013/14 (prognos)
Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap
d:o inriktning medier, information och kommunikation
Estetiska programmet, inriktning bild- och formgivning
Estetiska programmet, inriktning estetik och media
30
30
10
60
130
År 3 läsåret 2013/14 (efter elevantal i år1 2011/12)
Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap
d:o inriktning medier, information och kommunikation
Estetiska programmet, inriktning bild- och formgivning
Estetiska programmet, inriktning estetik och media
SUMMA RO 1; KONST OCH MEDIA
30
30
5
60
125
388
14
Ro 2; Musik och Natur
År 1 läsåret 2013/14 (prognos)
Estetiska programmet, inriktning musik
Spetsutbildning i musik
Naturvetenskapsprogrammet inriktning Naturvetenskap
samt särskild variant Naturvetenskap musik, tillsammans
År 2 läsåret 2013/14 (prognos)
Estetiska programmet, inriktning musik
Spetsutbildning i musik
Naturvetenskapsprogrammet inriktning Naturvetenskap
samt särskild variant Naturvetenskap musik, tillsammans
År 3 läsåret 2013/14 (efter elevantal i år1 2011/12)
Estetiska programmet, inriktning musik
Spetsutbildning i musik
Naturvetenskapsprogrammet inriktning Naturvetenskap
samt särskild variant Naturvetenskap musik, tillsammans
64
15
32
111
50
10
30
90
59
9
0
68
( NA-Musik startade ej läsåret 2011/12 p g a sent beslut om tillstånd
och därmed för få sökande)
SUMMA RO 2; MUSIK OCH NATUR
269
Ro 3; Språk och Kultur
År 1 läsåret 2013/14 (prognos)
Estetiska programmet, inriktning dans
Estetiska programmet, inriktning Teater
Humanistiska programmet
Preparandutbildning (1-år)
Individuellt alternativ (1-år)
SP-F
Gymnasisesärskola ES
15
30
30
24
8
10
10
97
År 2 läsåret 2013/14 (prognos)
Estetiska programmet, inriktning dans
Estetiska programmet, inriktning Teater
Humanistiska programmet
SP-F
Gymnasisesärskola ES
15
30
20
10
10
85
År 3 läsåret 2013/14 (efter elevantal i år 1 2011/12)
Estetiska programmet, inriktning dans
Estetiska programmet, inriktning Teater
Humanistiska programmet
SP-F
Gymnasisesärskola ES
SUMMA RO 3; SPRÅK OCH KULTUR
TOTALT ELEVANTAL 2013/14 (prognos)
14
28
18
10
10
80
262
921
Marknadsföring
För att på ett så bra sätt som möjligt marknadsföra skolan inför läsåret 2013/14 bör en informationsgrupp
tillsättas snarast efter att den nya skolledningen utsetts. Denna grupp bör bestå av medarbetare från
Heleneholmsgymnasiet, Mediegymnasiet och Informationsavdelningen. Vi kan identifiera ett flertal
områden för vidareutveckling av informationsinsatserna inför starten av läsåret 2013/14.
15
Hemsidan
Under hösten 2011 aktualiserades hemsidan www.nyamalmolatin.se som den nya skolans hemsida. Den
första versionen som publicerades var i stort behov av vidareutveckling i följande avseenden:
- hemsidans utformning, struktur, val av bildmaterial
- arbetsprocessen
- utformning och gallring av text så att både författningens krav (information om behörighet, urval
mm) och kraven på överskådlighet, lättlästhet och saklighet kan uppfyllas
- tydlighet kring vilken eller vilka målgrupper sidan vänder sig till
Hemsidans utformning har successivt förbättrats och vidareutvecklats under hösten 2011. Bland annat har
strukturen förbättrats och inslag om skolornas utåtriktade verksamheter har tillkommit.
Det fortsatta arbetet med hemsidan bör ske i intimt samarbete mellan infoavdelningen och företrädare för
Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet, förslagsvis genom inrättande av en informationsgrupp.
Hemsidan behöver fortlöpande vidareutvecklas informativt, illustrativt, interaktivt och med mer inslag från
skolornas olika verksamheter. För det senare behöver en musik-i-medialicens tecknas med STIM. I samband
med detta bör hemsidans målgrupp inför läsåret 2013/14 tydliggöras bättre, då detta har stor betydelse för
sidans fortsatta utveckling och utformning.
På Malmö stads officiella hemsida www.malmo.se publiceras också fortlöpande aktuell information om
skolornas utbildningar och verksamheter. Inför läsåret 2012/13 finns aktuell information om
Heleneholmsgymnasiet www.malmo.se/heleneholm och Mediegymnasiet www.malmo.se/mediegymnasiet
huvudsakligen här. Arbetet med uppdatering av dessa hemsidor sker fortlöpande och parallellt med övrigt
informationsarbete.
Gymnasiemässor
Gymnasiemässan i Malmö 2011 genomfördes på ett mycket bra sätt med montrar för
Heleneholmsgymnasiet och Mediegymnasiet bredvid varandra och med mellanliggande informationsdel om
Nya Malmö Latinskola. Samarbetet mellan skolorna och infoavdelningen inför gymnasiemässan har
fungerat bra. Helhetsintrycket av skolornas montrar var mycket gott – det fanns möjligheter till såväl
information, personliga samtal och ”verkstad” (musikmonter). En särskild musikscen med ensembler från
ES-Musik fanns uppställd utanför mässans entré. Både personal och elever medverkade i stort antal.
Besöksfrekvensen till de båda skolornas montrar under mässan var god, även om elevkullarna märkbart har
minskat. De elever och föräldrar som besökte mässan var framför allt inriktade på skolornas utbildningar
inför 2012/13, men en del frågor om den nya skolan ställdes också.
På Gymnasiemässan 2012 kommer Nya Malmö Latinskola att ha en egen monter. Planeringen av denna
behöver komma igång i augusti 2012 vilket även detta pockar på behovet av en informationsgrupp som
snabbt kan komma igång med arbetet i samverkan med infoavdelningen.
Heleneholms gymnasium representerade Malmö stad på Köpenhamns gymnasiemässa ”Uddannelse i
centrum” i november 2011 där estetiska utbildningar presenterades i den ”internationale zone”. Den
Köpenhamnska mässan är annorlunda uppbyggd än den Malmöitiska – utbildningar presenteras men inte
enskilda skolor. Ett 60-tal danska elever anmälde sitt intresse för vidare information och kontakt. Utbildning
inom dans var mest efterfrågad, men även teater och musik. På mässan medverkade förutom personal
danska elever från Heleneholms gymnasium.
Medverkan i denna mässa medför en extra kostnad men det är angeläget att vi fortsättningsvis finns
representerade på ”Uddannelse i Centrum” då både Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet sedan
flera år tillbaka har danska elever på sina program.
Öppna hus
Båda skolorna genomförde i november 2011 öppna hus inför läsåret 2012/13. På dessa öppna hus
presenterades skolornas utbildningar av elever och personal samtidigt som det visades informationsmaterial
om den nya skolan.
16
Båda skolorna besöktes av många mycket seriösa och intresserade ungdomar och deras föräldrar även om
konkurrensen från andra skolor och nedgången i elevkullar inte kunde undgås att märkas.
I januari-februari 2012 kommer nya öppna hus att anordnas.
Öppet hus är en av de viktigaste informationskanalerna inför valet till gymnasieskolan, både för eleverna
och för deras föräldrar. På öppet hus insupes skolans atmosfär, stämningar, intryck och detaljinformation om
olika utbildningsalternativ. Mycket samtal sker med sökande, elever, lärare, skolledare, studie- och
yrkesvägledare. Många aktiviteter som speglar skolans olika utbildningar anordnas. Inför läsåret 2013/14
behövs därför öppet hus arrangeras flera gånger inför den första sökningsomgången till den nya skolan.
Planeringen av detta behöver komma igång snarast efter det att den nya skolledningen tillsatts och bör ske i
nära samarbete mellan Heleneholms gymnasium, Mediegymnasiet och infoavdelningen, t ex via tidigare
nämnda informationsgrupp. Vi tror att dessa öppna hus bör förläggas till Malmö Latinskola, troligtvis då i
den äldre byggnaden.
Bioreklam
Under 2010 och 2011 har korta informationsfilmer (ca 15 sek) producerats dels av skolorna själva, dels av
infoavdelningen och visats som reklam på olika biografer.
Trycksaker
En annan mycket viktig detalj i informationen inför ett läsår är olika broschyrer, där skolans enhetsbroschyr
spelar en central roll. Broschyrmaterialet vänder sig givetvis till sökande och deras vårdnadshavare i första
hand men används även i stor utsträckning av studie- och yrkesvägledare som faktamaterial.
I årets produktion av broschyrer har fokus legat dels på den nya Skånebroschyren som alla elever i årskurs 9
i hela Skåne län och Sölvesborg får, dels på enhetsbroschyrerna som delas ut på gymnasiemässan och öppet
hus. Även samtliga studie- och yrkesvägledare erhåller detta material.
I Skånebroschyren presenteras förutom de olika gymnasieprogrammen samtliga gymnasieskolor inom
samverkansområdet med en sida där man kortfattat och översiktligt kan presentera skolan och dess
utbildningar. Denna broschyr (eller snarare bok) ger en utförlig översikt över samtliga gymnasieskolor, såväl
fristående som kommunala, i hela Skåne län och Sölvesborg.
I enhetsbroschyrerna presenteras skolan i detalj och alla dess utbildningar, inriktningar, strukturer och
profiler. Likaledes presenteras skolan och dess verksamheter på olika sätt.
Båda dessa broschyrer har producerats av skolornas infogrupper i nära samarbete med infoavdelningen.
Detta viktiga samarbete är mycket tidsödande och har fungerat mycket bra. Kvalitén på den slutliga
produkten uppfattas som tilltalande, saklig och professionell vilket är viktigt i konkurrensen med andra
skolor.
Infoavdelningen har vidare producerat en inlaga om Nya Malmö Latinskola som häftats in i samtliga
exemplar av Heleneholmsgymnasiets och Mediegymnasiets enhetsbroschyrer.
Inför det första läsåret för den nya skolan behöver en egen enhetsbroschyr tas fram till 2012 års
gymnasiemässa och öppna hus. Då många elever från andra kommuner än Malmö förväntas söka till skolan
är denna första enhetsbroschyr en mycket central del i skolans marknadsföring inför första läsåret. Fortsatt
god samverkan mellan infoavdelningen och Heleneholms gymnasium/Mediegymnasiet (varifrån underlaget
hämtas) är av största vikt.
Vidare har infoavdelningen producerat flyers, roll-ups och andra trycksaker om den nya skolan.
Heleneholmsgymnasiet har annonserat om spetsutbildning (som är riksrekryterande) i tidningen Rumba,
som går ut i hela riket till olika musikskolor, musiker, vägledare och musikpedagoger.
På Latinskolans fasad mot Drottninggatan finns en stor, upplyst vepa som informerar allmänheten om det
pågående projektet.
Presskonferens
Under hösten anordnades en presskonferens på byggarbetsplatsen med företrädare för förvaltningens
informationsavdelning och projektets styrgrupp.
17
Intern marknadsföring
Infoavdelningen har fortlöpande publicerat information om arbetet i olika former till
utbildningsförvaltningens personal: dels som nyhetsbrev, dels i personaltidningen EDICO, dels på KOMIN.
Fyra interna ”Mötesplatser” för alla som är intresserade av Nya Malmö Latin har också genomförts.
Övrig informationsspridning
Informationsspridning om skolornas verksamhet sker också av nuvarande och f d elever, deras anhöriga,
samarbetspartners, olika företrädare för yrkeslivet mm. Under 2011 har skolorna på olika sätt tydliggjort sin
verksamhet genom projekt, turnéer till grundskolorna, konserter, föreställningar, utställningar mm som
kommit allmänheten till del.
Pedagogiska tankar
Min egen pedagogiska grundsyn, enkelt uttryckt ser ut ungefär så här:
För det första är ingen pedagogisk grundsyn ristad i sten utan måste hela tiden diskuteras och utvecklas och
vid behov förändras. Omvärldsanalysen och samhällsutvecklingen är en faktor, forskningen och inte minst
reflektionen en annan.
Grundsynen handlar för mig både om människosyn och om kunskapssyn.
Jag har en orubblig tro på människan som en nyfiken varelse som både vill och kan lära sig.
När det gäller kunskapssynen sällar jag mig, inte helt oväntat kanske, till det sociokulturella lärandet.
D v s:
 Människan lär sig inte ensam utan i samspel med andra
 Människan lär sig genom meningsskapande sammanhang
 Kunskap är beroende av språk
 För att skapa kunskap behövs också artefakter eller verktyg. Där är digitala verktyg något de lärda
tvistar om. Är det enbart en artefakt eller kan det också vara något annat?
Det här blir ju ingenting värt om det inte omsätts i praktiken. Det är inte något en enskild gymnasiechef eller
skolledning kan göra helt på egen hand, utan är sådant som måste göras tillsammans med de som skall
arbeta med eleverna.
Rektorerna ansvarar för organisation och arbetsfördelning inom respektive rektorsområde. Det inre
pedagogiska och vardagliga arbetet präglas av variation och mångfald. Vi föreslår att skolans pedagogiska
arbete organiseras i såväl programarbetslag som ämnesgrupper. Programarbetslagen blir ett viktigt inslag för
att man som elev på Nya Latin skall känna en hög grad av identifikation med det program man går. Man
skall också känna att det finns ett lärarlag runt varje elev som lyssnar på och känner till varje elevs mål med
sin utbildning. En hög grad av elevinflytande blir nödvändig när vi pratar om att utveckla elevernas
skaparlusta, motivation och känsla av meningsfullhet. Utgångspunkt är examensmålen som skall utgöra
ledstjärna i varje utbildning.
Så här skriver Skolverket:
”Examensmålen skall ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från
elevernas första dag på programmet. De skall styra arbetet och gymnasiearbetets utformning
och innehåll.”
Den svenska gymnasieskolan är kursutformad. Gymnasieskolans ämnen och de olika kursernas innehåll och
kunskapskrav beskrivs i ämnen som styr undervisningen. I och med detta behövs ämnesgrupper som en
annan central del i verksamheten för att diskutera, tolka och utvärdera och därmed utveckla undervisningen.
Den formativa bedömningen skall vara väl utvecklad i alla kurser och varje elev skall känna till var den
befinner sig kunskapsmässigt och vad som behöver göras för att nå eventuella högre mål.
Arbetet på Nya Latin skall kännetecknas av ”både och”; projekt och tvärvetenskapligt arbete stimuleras i
lika hög grad som en hög ämnesteoretisk nivå i olika ämnen och kurser.
18
Nya Latin skall också kännetecknas av kvalitativa möten, såväl verkliga som digitala.
I uppdraget till projektledaren har det ingått att förhålla sig till begreppen entreprenöriellt, digitalt och
globalt lärande. Under projektets gång har det stått allt klarare att de här begreppen hör ihop, man skulle
nästan kunna uttrycka det som att de ibland är en förutsättning för varandra. Den digitala satsningen som
görs på Nya Latin som innebär en dator till varje elev skapar i sig goda förutsättningar för att arbeta kreativt
och målinriktat samtidigt som det blir enkelt att ha hela världen som sin arena. Jag har ändå gjort ett försök
att sära på begreppen.
Digitalt lärande
Jag är övertygad om att den satsning som görs på Nya Latin med digitala verktyg till varje elev är både
nödvändig och strategiskt riktig. Nödvändig därför att vi tar emot elever som redan har digitala verktyg som
en förlängning av sin identitet. Som är ständigt uppkopplade. Vi skall inte stänga av den kompetensen i
skolan, utan använda och utveckla den. Strategiskt riktig för att vi behöver en välutbildad befolkning i
Malmö som har tillgång till och som kan använda kraftfulla digitala verktyg på nya sätt. Som behöver bli bra
på att både använda datorn som ett verktyg i sitt sökande efter och skapande av ny kunskap och som ett
viktigt nätverksinstrument för framtiden.
För att få fart på utvecklingen krävs det genomtänkta strategier för genomförandet och en
kompetensutveckling som både kan vidga lärarnas pedagogiska ramar och hjälpa dem att hitta nya former
för undervisning och examination.
Vi har en bit kvar i skolan innan de digitala verktygen betraktas som det självklara valet för
informationshantering, kommunikation, produktion och konsumtion av digitalt material. Såsom det faktiskt
görs i andra kunskapsintensiva verksamheter utanför skolan. Tyvärr ifrågasätts ofta den pedagogiska nyttan
om man inte omedelbart ser resultat i form av ökad måluppfyllelse.
Samtidigt är det viktigt att påpeka att en 1-1 lösning inte är ett självändamål utan kostnaden motiveras av de
möjligheter som tekniken kan bidra till när det gäller utvecklingen av det faktiska lärandet. Skolan som
fysiskt rum förvandlas också i och med en 1-1 satsning. Infrastrukturen är inte längre låst i klassrum utan
kommunikation och kunskapsproduktion kan vara oberoende av både tid och rum. Lärandet på Nya Latin
skall präglas av en hög grad av autenticitet i nära relation till omvärlden, både lokalt och globalt.
För att vi skall nå dit rent konkret behöver vi en lärarkår som i augusti 2013 står redo att ta emot en kull ettor
på Nya Latin. En årskull som är lovade något nytt; en mötesplats där deras vardagliga kunskaper får möta de
vetenskapliga, där de får utveckla hela sin potential, där de från dag ett får använda sina digitala verktyg på
ett nytt, skapande sätt. För att nå dit måste vi ha lärare som har blivit trygga i sin digitala kompetens, som
vågar pröva, misslyckas och pröva igen. Utvecklingen av detta måste ske i flera steg:







Skolledningen måste utveckla en övergripande strategi för det digitala lärandet
”Digitala didaktiker” måste utbildas för att finnas som pedagogiskt stöd i varje arbetslag
Varje medarbetares behov av utbildningsinsatser måste kartläggas
Interna och externa utbildningsinsatser måste kontinuerligt genomföras, gärna i form av designade
workshops
Inspiration i form av återkommande pedagogiska kaféer
Snabbtips varje vecka
Hållbara tekniska lösningar är en absolut förutsättning
Vi är också övertygade om att ett tydigt ramverk att förhålla sig till kan vara en stor hjälp, inte minst i
början. Där föreslår vi SAMR, utvecklad av Dr Ruben Puentedura. I korthet innebär den följande (lånat från
Charlotte Christoffersson på Pedagog Malmö):
19
Bild hämtad med medgivande från Dr Ruben R. Puentedura
Substitution / Ersättning
Ingen förändring. Vi gör samma saker som tidigare skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir
ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Datorn som ordbehandlare eller för att läsa E-bok. I dessa två fall är datorn bara en ersättning för en annan
teknik och tillför inte lärandet något. Eleverna blir inte bättre på att skriva eller att läsa bara för att de gör det
på datorn.
Augmentation / Förbättring
Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras
dock fortfarande utan förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Eleven kan med datorns hjälp skicka sin skrivna text till läraren. Eleven kan med talsyntes få texten i sin ebok uppläst. Eleven kan göra understrykningar och anteckningar som sedan kan exporteras till ett annat
dokument. Men fortfarande handlar det bara om en teknisk förbättring. Själva uppgiften och
lärandeprocessen har inte förändrats.
Modification / Förändring
På denna nivå bidrar tekniken med möjligheter som gör att läraren kan designa uppgifter och lärprocesser
för eleverna på ett annat sätt. Nu används tekniken för ett socialt lärande. Uppgiften har förändrats så att
eleverna blir bra på metalärande, att de ska lära om sitt eget lärande. De ska bli medvetna om hur de lär,
förstår och tänker. De ska också bli medvetna om hur andra lär, förstår och tänker. Automatiskt gör de
reflektioner kring detta vilket de applicerar på sig själva och som i sin tur påverkar deras egna lärande.
Exempel:
Eleven använder datorn för att på gemensamma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela
understrykningar och anteckningar med varandra. Det individuella skrivandet och läsandet har nu blivit en
social aktivitet där man utbyter erfarenheter, tankar och åsikter om det de läst i t.ex. e-boken.
Redefinition / Omdefiniering
Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter och arbetssätt som tidigare var omöjliga att genomföra. Det
innebär att nya arbetssätt införs. Eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner. Det är
nu en påtaglig utveckling i lärandet börjar hos eleverna. På denna nivå har uppgiften utformats så att eleven
försätts i positionen att själv bli läraren. Slutuppgiften är att de för någon annan, utanför skolan, ska förklara
det de har lärt sig. Någon som befinner sig på annan plats. På denna nivå omsätter eleverna det material de
har tagit del av till något nytt.
Exempel:
Datorn används av eleverna för att ta in omvärlden och nå ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som
bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge
respons tillbaka.
20
Puentedura poängterar att det här inte är en pedagogisk metod utan snarare ett verktyg för reflektion. Han
menar också att man måste har rätt syfte för att utrusta varje elev med en egen dator; att de ska lära djupare
inte snabbare. ”Vi vill alla att eleverna ska bli bättre på att tänka matematiskt – inte att räkna snabbare.”
Hela artikeln finns på: http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/puentedura-malmo/
Besök i Maine
Den 3-9 maj var projektgruppen inbjudna till staten Maine i USA för att studera deras erfarenheter kring 11- lösningar. De startade sin satsning för mer än 10 år sedan och numera har alla elever från Middle-School
och uppåt en egen dator (ca 100 000). Förutom att vi fick träffa entusiastiska lärare och elever så fick vi
också möta politiker, forskare och tjänstemän. Gå gärna in och läs om vår väldokumenterade resa på
http://mainebloggen.wordpress.com/
Kortfattat visade forskningen kring satsning på 1-1 följande:
• En tydlig strategi, vision och plan är viktigt.
• En tydlig utvecklingsplan och fortbildningsplan måste göras tidigt i projektet.
• Professionellt understödd utveckling och stöd är absolut nödvändigt.
• Ledarskapet är avgörande.
Ett annat forskningsprojekt visade följande:
• Eleverna rapporterar att metoden underlättar deras lärande, stimulerar dem att arbeta mer och ökar
intresset för lärandet i skolan. Det underlättar också för eleven att organisera sina studier.
• Eleverna tenderar att lägga mer tid på studier via sina laptops.
• Det går inte alltid att påstå att metoden automatiskt leder till högre betyg vilket kanske inte heller är
det primära syftet med metoden. Ett huvudsyfte är att stimulera lärandet. Metoden leder också till
mer teamarbete, både bland lärare och bland elever. Metoden underlättar projekt av olika slag.
• Metoden har underlättat lärares fortbildning och lärarnas kunskapsnivå i hanterandet av tekniken och
utrustningen.
• Metoden har underlättat elevernas skrivande och berättande.
• Metoden underlättar för elever som tenderar komma efter i lärandet.
Dr David Silvernail, director of the center for education policy.
Research results of applied research and evaluation. Läs mer på http://www.usm.maine.edu/
Globalt lärande
Att anamma ett respektfullt förhållningssätt gentemot varandra oavsett nationalitet, kön eller etnicitet är en
självklar utgångspunkt för det globala lärandet. Följande text har jag lånat ur med tillstånd från en
studiecirkel i Helsingborg och den speglar ganska väl hur man kan förena ett likabehandlings- och
värdegrundsarbete med globalt tänkande i skolan.
”… Att kritiskt granska och reflektera över sina attityder och beteenden är viktigt för att
kunna ändra tolerans och respekt mot olika kulturer inom ett samhälle och motverka
problem som rasism, främlingshat, främlingsrädsla och diskriminering. Här
har vi en viktig uppgift, att tidigt grundlägga en förstående, respektfull och tolererande attityd
mot olika kulturer och människor. Detta ställer stora krav på skolan och oss själva som bör
reflektera över vår attityd och vårt förhållningssätt gentemot andra.
… Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över
nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som
ligger i kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma
kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå
och leva sig in i andras villkor och värderingar. Vår skola är en social och kulturell mötesplats
som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka den förmågan hos alla som är där".
… Ett internationellt perspektiv slutligen, är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i
21
ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett
samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser".
En aspekt av det globala lärandet är naturligtvis internationellt samarbete. Det finns förstås stora möjligheter
att utveckla de virtuella kontakterna på många olika sätt när skolan har en 1-1-lösning. Men det finns också
etablerade internationella utbyten på både Heleneholm och Mediegymnasiet som kan vara väl värda att ta
med in i den nya skolan. Det har tillsats en arbetsgrupp av intresserade lärare från bägge skolorna som
kommer att skriva ett förslag till internationellt arbete på Nya Latin.
Entreprenöriellt lärande
En före detta medarbetare på Utbildningsförvaltningen, Emma Arnesson, har gjort en utmärkt
sammanställning kring hur man kan tänka kring entreprenöriellt lärande. (Den har tidigare publicerats på
bloggen) Jag saxar fritt ur hennes rapport:
Så här uttrycker Skolverket entreprenöriellt lärande:
”… Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och
självförtroende redan från tidiga åldrar… att utveckla och stimulera generella kompetenser som
att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer till handling."
I regeringens budgetproposition 2009 angavs att entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningssystemet.
Detta följdes av att en strategi för entreprenörskap inom utbildningsväsendet presenterades. I denna beskrivs
utbildningsväsendet ha
”… en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska utveckla de kunskaper, kompetenser och
förhållningssätt som behövs för att de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga
sina idéer och omsätta dessa i ekonomiska, sociala eller kulturella sammanhang.”.
Tillväxtverket definierar entreprenöriella egenskaper att vara
"… t ex självtillit, kreativitet, viljan att ta risker, god kommunikativ- och samarbetsförmåga
samt handlingskraft."
Vi menar att Nya Latinskolan skall genomsyras av arbetssätt och arbetsformer som tar fram och stimulerar
de här generella kompetenserna. Nya Latin kommer att ha ett antal program som redan arbetar med och som
är speciellt lämpade för att arbeta med skapande, projektorienterat lärande. Syftet är tudelat; dels skall det
hjälpa eleverna att genomföra sina studier på ett framgångsrikt sätt, dels förbereder det för de krav som en
framtida försörjning kan ställa.
I den artikel om Ruben Puentedura som jag hänvisade till under digitalt lärande skriver Charlotte
Christofferson bland annat:
”Omdefiniering av lärandet – entreprenöriellt lärande.
Som åhörare associerade jag till ett annat skolutvecklingsområde här i Sverige – det
entreprenöriella lärandet. I alla exempel handlade nämligen Puenteduras omdefinieringsnivå om
att uppgiften/uppgifterna till eleverna var utformade så att det var en utväxling och
kommunikation med samhället. Detta ligger helt i linje med tanken om entreprenöriellt lärande.
Puentedura avslutar med att om vi använder teknikens möjligheter väl så har våra elever en ny
värld att utforska samtidigt som de kommer att lära sig mer om sitt eget lärande.”
Forskning på Nya Latin
I den nya skollagen står det att:
”verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
Per-Arne Andersson på Sveriges kommuner och Landsting skriver:
22
”Alla som arbetar i skolan måste vara öppna för att tänka nytt med hjälp av den forskning som
finns. Både lärare och skolledare måste vara delaktiga i att utveckla undervisningen. Att själv
delta i forskning är ett sätt att göra detta och det måste löna sig att utbilda sig på forskarnivå
och på olika sätt närma sig forskningen.”
Naturligtvis skall Nya Latin vara i framkant även på det här området. Genom t ex forskningscirklar, aktiva
lektorer, karriärtjänster, kompetensutveckling, pedagogiska caféer, möjlighet till aktionsforskning och lic
tjänster. Givetvis också genom kontakter med universitet och högskolor, till exempel genom att vi låter vår
skolverksamhet bli beforskad .
Pedagogiska mötesplatser
Syftet med de pedagogiska mötesplatserna är flerdelat. Dels är själva mötet viktigt; trots att skolorna ligger i
Malmö och är en del av Utbildningsförvaltningen finns det stora olikheter och misstänksamheten och
ryktesspridningen är oväntat stor. En annan del av syftet är att genom att bjuda in intressanta föreläsare
skapa en gemensam referensram kring bl a entreprenöriellt, digitalt och globalt lärande. En tredje del av
syftet är att förbereda lärarna för de kompetenser som kommer att behövas på Nya Latin. (Bilaga 7)
Vi har under hösten genomfört fyra pedagogiska mötesplatser:
 Bo Dahlbom ”The Whole Picture” den 5 september. Medverkade gjorde också Utbildningsnämndens
ordförande Katrin Stjernfeldt-Jammeh och utbildningsdirektör Matz Nilsson
 Mikael Stigendal ”Malmö i världen och världen i Malmö” den 3 oktober
 Christer Westlund ”Entreprenöriellt lärande” den 6 november
 Ruben Puentedura ”Digitalt lärande” den 21 november
Workshops
Vi har under hösten erbjudit två workshops och ett seminarium för de medarbetare som anmält sitt intresse.
Workshopsen har genomförts som en fördjupning av de föreläsningar som erbjudits. Best Case/Worst Case
och Storytelling genomfördes under ledning av två erfarna processledare, Håkan Ingvarsson och Mujo
Halilovic.
Best Case/Worst Case den 6 september
”Ett dussintal medarbetare och skolledare från Heleneholms gymnasium, Mediegymnasiet och
Latinskolans gymnasium träffades den 6 september för att utifrån metoden best case/worst case diskutera
förväntningar och farhågor inför arbetet med och skapandet av Nya Malmö Latin. I syfte att underlätta
och skapa ram och struktur i diskussionerna, och i den efterföljande sammanfattningen, valde vi att utgå
från sex olika nivåer på temat ”möte”:
- Mötet mellan elev och medarbetare (undervisningsnivå)
- Mötet mellan medarbetare och medarbetare (kollegial nivå)
- Mötet mellan medarbetare och skolledning (ledningsnivå)
- Mötet mellan skola och skola (kulturell nivå)
- Mötet mellan skola och föräldrar (hem och skola)
- Mötet mellan skola och samhälle (samhällsnivå)”
(Läs hela rapporten som bilaga 5)
Storytelling den 4 oktober
Den här berättelsen om Nya Latin kom de ca 20 deltagarna fram till efter att ha processat frågan:
”Nya Malmö Latin är en skola som kännetecknas av stolthet. Elever och personal är stolta över att arbeta
på skolan. Det dagliga arbetet kännetecknas av ett fokus på verksamheten, dess hjärta är det arbete som
gestaltas och upplevs i alla möten.
23
NML kännetecknas av nyfikenhet, respekt och idogt arbete, tre begrepp som alla vilar på lust – lusten att
lära, lusten att prova nya vägar, lusten att utmana. Det är en skola som rustar eleven mer än för bara
stunden, där vi förser eleven med verktyg för att själv söka sig vidare i ett komplext kunskapssamhälle.
NML är en skola som är öppen ”dygnet runt”, så att passionerade, målmedvetna och tjurskalliga elever
kan nöta och möta när de vill, för att de vill, och för att de vet vart de vill.
NML kännetecknas av ”prestationstrygghet”, en skola där man vågar prestera, vågar misslyckas och
vågar lyckas. Det är en skola och arbetsplats som ser den enskilda individen. Kompetenser tillvaratas och
tillåts blomma, både bland lärare och elever. Tid, uppdrag, förmåga och kompetens korrelerar. Kvalitet
står i fokus, inte kvantitet. Personalen på NML får höra att de hjälpt enskilda elever att hitta sin egen röst,
att de kommit på vad de vill uttrycka och fått hjälp att hitta verktygen och plattformen för att uttrycka just
det. Stöter vi på problem finns det förutsättningar för stöd. Studiecoacher hjälper och guidar eleverna
genom sin studiesituation. Vid behov finns det samarbete med och stöd utifrån, från exempelvis polis och
sociala myndigheter, för att snabbt och effektivt hjälpa att lösa problem för den enskilde individen.
NML kännetecknas av en dynamisk och flexibel lärandemiljö, med en fot i ”verkligheten”. Fantasi och
kreativitet ges ett stort och självklart utrymme i det entreprenöriella lärandet. Vidare är lärandet är
autentiskt och vilar på långsiktiga lösningar, kontinuitet och avstamp i elevernas verklighet. Ett verkligt
och autentiskt lärande är synligt, både internt och extern. Inom NML finns en tydlig vision och klara
riktlinjer. NML syns i Malmö och folk vet vem vi är och vad vi gör. Med NML kommer man att tala om
en tvärkulturell dimension som en självklar del i skola och lärande. Lärandet, och kulturen, utvecklas
genom tydlig interaktion och samarbete mellan de olika konstarterna.
På NML är ny teknik en självklarhet och naturligt integrerat i verksamheten. Lika självklart är att datorer
och informationssystem inte är kunskap, utan verktyg för att nå kunskap. Med hjälp av ny teknik minskar
NML avståndet till den globala världen. Vi tar in världen till oss och tar oss ut i världen.
NML tar Malmö och världen på allvar”
(Läs hela rapporten som bilaga 6)
Seminarium med Dr Ruben Puentedura den 22 november
Dr Puenteduras seminarium rönte stort intresse och vi fick säja nej till ett antal lärare som gärna ville delta.
Ca 25 fick chansen att genom handfast ledning utveckla sina tankar kring olika projekt, pågående eller
framtida. Det fanns en enorm skaparlusta i rummet och man kunde nästan höra hur hjärnorna gick på
högvarv. Utgångspunkten var det ramverk som Puenteduras teorier om SAMR erbjuder (se avsnitt om
digitalt lärande). Hur erbjuder vi eleverna nya vägar till lärande genom de digitala verktygen? Vad är det vi
kan åstadkomma som vi inte kunde förut? Jag tror att det var många som insåg att vi har en bra bit kvar
innan vi nått Puenteduras högsta nivåer. En dröm vore att ha Puentedura på Nya Latin under hela september
2013 som inspiratör och möjliggörare.
Ämneskonferenser
Vi har under hösten genomfört ämneskonferenser i svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik,
naturkunskap, historia, idrott och samhällsvetenskap.
Konferenserna genomfördes och dokumenterades utifrån följande frågeställningar:

Vad behöver vi för stöd för att vi skall känna oss bekväma med
användningen av digitala verktyg?

Vad finns det för digitala läromedel?
24

Hur säkerställer vi att arbetet i ämnesgruppen upprätthålls och
utvecklas när vi arbetar tillsammans över ämnesgränserna?

Hur skall vi arbeta med formativ bedömning på Nya latin?
Samtliga anteckningar från ämneskonferenserna har publicerats på bloggen.
Förslag på aktiviteter på Nya Malmö Latinskola efter skoltid
Ett uppdrag inom projektet Nya Malmö Latin är att föreslå aktiviteter så att skolan forsätter att vara ett
kreativt centrum för Malmös unga efter skoltid.
Projektgruppen har i huvudsak identifierat fem olika områden, de skall också läsas i prioriteringsordning,
åtminstone vad gäller de första tre. Därefter följer en rad exempel som vi tror kan vara genomförbara,
beroende på hur finansieringen kan lösas. Vi avslutar med att resonera kring nödvändig finansiering.
1. Skolans egen verksamhet
Förutom skolans ordinarie utåtriktade verksamhet i form av konserter, föreställningar, utställningar,
filmvisning med mera skall det finnas möjlighet för eleverna att arbeta i skolans specialsalar efter
skoltid.
Tanken är att Nya Latin ska arbeta en hel del ”på tvären”; både ämnes- och programöverskridande.
Detta innebär att ett antal större och mindre projekt och gymnasiearbeten nästan alltid kommer att
vara igång på skolan vilket skapar ett behov för skolans elever att få tillgång till lokaler efter skoltid:
bibliotek, workareas, mötesplatser etc. Kanske behöver de också tillgång till sina lärare åtminstone
en sen eftermiddag i veckan.
2. Semiverksamhet
Vi är övertygade om att flera av eleverna på Nya Malmö Latinskola har fritidsintressen som tangerar
eller är starkt förknippade med det man arbetar med i skolan. Det kan vara egna projekt, eget
musicerande, göra film, radioprogram, arrangera teaterföreställningar med mera. Även en aktiv
elevkår med dess intressekommittéer kan vara i behov av att använda olika lokaler.
3. Säkerställa återväxten
Skolan kan erbjuda frivilliga aktiviteter för grundskoleelever; antingen som reguljär verksamhet eller
som ”prova-på-arrangemang”.
4. För framtiden
Skolan kan inleda samarbete med en eller flera grundskolor för att bl a erbjuda avancerade kurser
inom de estetiska ämnena.
5. För Malmöborna
De fantastiska lokaler som skolan har måste naturligtvis vara möjliga att låna/hyra för externa aktörer
för konserter, utställningar, filmvisning, formgivning med mera.
Här följer en rad tänkbara efter-skolan-aktiviteter inom områdena 3-5:
Dans
Skolan kan erbjuda frivillig dansundervisning för grundskole- och gymnasieungdomar i olika danstekniker.
Verksamheten kan ledas av skolans danspedagoger och/eller av särskilt anställda. Finansiering: kan
möjligen inrymmas i skolans budget då verksamheten inte är särskilt dyr och dessutom kan utgöra en
rekryteringsbas.
Teater
Frivilliga teatergrupper, både i föreningsform eller som startats i skolans egen regi kan ledas av skolans
teaterlärare. Finansiering: kan delvis inrymmas i skolans budget då verksamheten inte är särskilt dyr och
25
dessutom kan utgöra en rekryteringsbas.
Teaterförening får följa de bestämmelser som gäller för ideella föreningar.
Musik
Mycket intressant vore att bygga upp en musikverksamhet för framtiden på basis av instrumental- och
ensembleundervisning för högstadieelever i syfte att rekrytera elever och på ett bra sätt – så som görs på
konservatoriet i LYON och på många andra internationella musikskolor – förbereda dem för gymnasiala
musikstudier. I Helsingborg har t.ex. Musikgrundskolan Synkopen byggt upp ett framgångsrikt samarbete
med Helsingborgs symfoniorkesters musiker. Denna verksamhet är dock kostsam och kan inte i någon större
utsträckning finansieras inom skolans ordinarie budget. I denna verksamhet kan givetvis också inkluderas
gymnasieelever som studerar på andra gymnasieenheter men som önskar en högkvalitativ instrumental- eller
ensembleundervisning.
Idé till ett större projekt kring musikundervisning
Inled samarbete med lämplig grundskola med högstadium, en skola som inte ligger alltför långt från Malmö
Latinskola. Diskutera om start av t.ex. musikprofil. Eleverna i musikklassen får undervisning på sina
instrument/sång, ensemble, kör och i musikteori i Nya Malmö Latins regi, övrig undervisning i hemskolans
regi. Eventuellt kan viss undervisning av praktiska skäl förläggas på hemskolan medan annan
musikundervisning förläggs på Nya Malmö Latin i anslutning till skoldagen.
Kanske kan en sådan satsning göras i samarbete med Skolverket som spetsutbildning i grundskolan,
(förordning 2011:355 om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre
årskurser, se Skolverkets hemsida) Denna försöksverksamhet som omfattar läsåren 2012/13, 13/14 och
14/15 nämner inget om estetiska ämnen men detta kan möjligen kombineras med något av de
ämnesområden (Ma-NO resp. SO-HUM, En, språkval) som försöksverksamheten är tänkt omfatta.
Annan musikverksamhet, som inte är lika kostsam, skulle kunna vara:
 Körsång
 Olika former av ”prova-på”-verksamhet, t.ex. prova-på-dagar med möjlighet att anmäla sig till
kommande aktiviteter
 Orkester, storband m fl andra större ensembler
 Projekt som kan involvera externa elever t.ex. operor, musikaler, konserter till förmån för… ,
melodi- och musikfestivaler (exempel från nutid: Mirakelfestivalen på Malmöhus, som är en
medeltidsfestival vi anordnar varje år tillsammans med Malmö Muséer, Musikhögskolan, olika
kulturskolor i Skåne etc.), Rock- eller folkmusikfestival med t.ex. inslag inom musik, dans, teater
från olika folkslag (kan t.ex. göras i samarbete med olika etniska grupper i Malmö och deras
intresseföreningar)
 Pop/rock/jazz ensembler (kan dock bli kostsamt eftersom det finns många som utövar musik inom
detta område)
 Folkmusikverksamhet, t.ex. spelmanslag, folkmusikensemble
 Låtskrivarstudio
 Garageband; göra musik med digitala verktyg
 Inspelningsstudio
Media/Film/TV/Radio
Även här kan skolan erbjuda både ”prova-på-verksamhet” och kurser i skolans regi. Här kan också
grundskolor få avancerad hjälp av våra elever och lärare för att skapa professionella medieproduktioner.
Exempel på aktiviteter i skolans regi:
 Spela in din egen musikvideo
 Gör ditt eget TV-program
 Gör ditt eget radioprogram
 Fotostudio - lär dig fotografera professionellt
26

Hur producerar man en fotoutställning?
Konst
Här tänker vi oss att vi gärna erbjuder våra lokaler för olika projekt och utställningar. Skolan kan också
erbjuda ”prova-på-verksamhet”.
Exempel på aktiviteter i skolans regi:
 Måla graffiti
 Mangateckning
 Göra självporträtt
Uthyrning av Latinskolans lokaler
Uthyrning av olika lokaler kan vara en samarbetsform, eller ett sätt att finansiera olika verksamheter.
Uthyrning innebär delvis en belastning för skolan i form av slitage, vaktmästar- och teknikerresurser mm
men kan ändå bli aktuellt i vissa fall. Uthyrningar får dock inte ske på bekostnad av skolans egen
verksamhet. Ett exempel på en gynnsam form av uthyrning kan t.ex. vara ett samarbete med Kulturskolan
kring dansundervisning.
Finansiering av aktiviteterna på Latinskolan
Viss mindre del av verksamheten kan finansieras inom skolans ordinarie anslag, under förutsättning att detta
är sanktionerat från utbildningsnämnden eftersom vissa resurser avsedda för gymnasieundervisning då kan
komma att tas i anspråk för annan verksamhet. Vissa intäkter kan också komma ifråga vid uthyrning,
antingen av personal eller av lokaler.
Om en mer omfattande utåtriktad verksamhet ska bli möjlig förutsätter detta en särskild budget och anslag
för detta, t.ex. från utbildningsnämnden, från kulturnämnden eller från kommunstyrelsen.
Slutord
Det har varit en glädje att arbeta med projektet Nya Malmö Latinskola. Vi kommer att få en mötesplats som
har erbjudanden utöver det vanliga. Jag har haft förmånen att träffa så många hängivna, intresserade och
kunniga människor att jag vet att det här kommer att bli bra. Människor med synpunkter och med en stark
vilja att göra Nya Latin till något nytt och unikt. Jag citerar gärna det som medarbetarna mejslade fram
under den workshop där vi arbetade med ”Storytelling”:
”Nya Malmö Latin kännetecknas av nyfikenhet, respekt och idogt arbete, tre begrepp som alla vilar på
lust – lusten att lära, lusten att prova nya vägar, lusten att utmana. Det är en skola som rustar eleven
mer än bara för stunden, där vi förser eleven med verktyg för att själv söka sig vidare i ett komplext
kunskapssamhälle. Nya Latin är en skola som är öppen ”dygnet runt”, så att passionerade, målmedvetna
och tjurskalliga elever kan nöta och möta när de vill, för att de vill, och för att de vet vart de vill.
… Nya Malmö Latin kännetecknas av ”prestationstrygghet”, en skola där man vågar prestera, vågar
misslyckas och vågar lyckas.
… Fantasi och kreativitet ges ett stort och självklart utrymme i det entreprenöriella lärandet. Vidare är
lärandet autentiskt och vilar på långsiktiga lösningar, kontinuitet och med avstamp i elevernas
verklighet. Ett verkligt och autentiskt lärande är synligt, både internt och externt.
… Med Nya Malmö Latin kommer man att tala om en tvärkulturell dimension som en självklar del i skola
och lärande. Lärandet, och kulturen, utvecklas genom tydlig interaktion och samarbete mellan de olika
konstarterna.
På Nya Malmö Latin är ny teknik en självklarhet och naturligt integrerat i verksamheten. Lika självklart
är att datorer och informationssystem inte är kunskap, utan verktyg för att nå kunskap. Med hjälp av ny
teknik minskar Nya Malmö Latin avståndet till den globala världen. Vi tar in världen till oss och tar oss
ut i världen.
27
Nya Malmö Latin tar Malmö och världen på allvar”
Det återstår mycket arbete för den nya skolledningen och medarbetarna innan den här vackra visionen har
konkretiserats och blivit verklighet.
Visst har jag också stött på oro och misstänksamhet under arbetets gång, men jag är övertygad om att
bloggen, mötesplatserna och HR-avdelningens arbete trots allt har rätat ut många av de frågetecken som
funnits. Nu återstår det för den nya skolledningen att presentera sina visioner kring hur Nya Malmö Latin
skall gestaltas. För att medarbetarna skall veta vad det kommer att innebära att arbeta på Nya Latin bör
skolledningens tankar vara formulerade senast den 15 augusti 2012.
Än är det mycket konkret arbete innan projektet officiellt är slutfört den 1 juli 2012:
 Rekrytering av gymnasiechef
 Rekrytering av skolledning
 Fortsatt marknadsföring
 Rapport från teknikgrupperna
 Beslut om tekniska investeringar
 Rapport från elevhälsan
 Rapport från biblioteket
 Rapport från globala gruppen
 Beslut om inredning
 Gemensamma ämneskonferenser under vårterminen
 Tre pedagogiska mötesplatser under våren
 Två workshops
 Minst ett studiebesök under våren
 Gemensamma aktiviteter för eleverna på Heleneholm och Mediegymnasiet
När jag tittar tillbaka på den projektplan jag skrev på min kammare i början av mars 2011 kan jag konstatera
att jag i stort sett har följt den och genomfört det mesta. Dock kan jag se att jag överskattat medarbetarnas
möjlighet att träffas över skolgränserna, det vardagliga pockar som alltid på. Kanske har också slutmålet sett
alltför avlägset ut för en del.
Om jag skulle gjort om det här projektet är det en del jag skulle gjort annorlunda. Jag skulle startat på ett
annat sätt, speciellt när det gäller arbetet med den fysiska utformningen av Nya Latin. Jag skulle ha samlat
samtliga inblandade från olika förvaltningar och tillsammans med arkitekt och konsulter gjort upp en plan
över hur vårt samarbete skulle se ut för att bli så effektivt som möjligt och hur vi skulle kunna stötta
varandra på bästa sätt. Vi tappade en del tid i början för att våra roller inte var tydliga. Det hade också
underlättat kontakterna med de inblandade skolorna om min roll gentemot de verksamhetsansvariga varit
tydliggjord från början.
Om jag hade kunnat tänka mig att arbeta med ett liknande projekt i framtiden? Absolut, alla dagar i veckan!
Det har varit ett härligt och viktigt projekt och min förhoppning är att de blivande ettorna som kliver in på
Nya Latin möts av det som medarbetarna uttrycker så här:
”Nya Malmö Latin är en skola som kännetecknas av stolthet. Elever och personal är stolta över att
arbeta på skolan. Det dagliga arbetet kännetecknas av fokus på verksamheten, dess hjärta är det arbete
som gestaltas och upplevs i alla möten.”
Malmö den 31 december 2011
Maria Jarlsdotter
Projektledare
Nya Malmö Latinskola
28
Bilagor
Bilaga 1 Studie- och yrkesvägledning för framtiden?
Igår var Ingela Grönqvist, Pia Lindgren (SYV HE) och jag (Ellen) i Helsingborg och besökte Skolstaden och
deras Karriärcentrum.
Vi blev mycket imponerade. Där arbetar 8 vägledare som betjänar hela Skolstaden, ca 3000 elever. Det
innebär att centrat alltid är bemannat. Även om de har ansvar för olika program och skolor så kan de täcka
upp för varandra när någon är på annan plats eller sjuk. Eleverna kan alltid få svar på sina frågor och har
alltid någon att diskutera med. ”Hon är aldrig där” finns inte mer.
Det möjliggör även att arbeta mer offensivt. De kan till exempel genomföra temaveckor.
De inspirerar varandra och menar att de nu är mycket duktigare än vad de tidigare var. De är visserligen
specialister på sina program men har fått en mycket större kunskap om andra utbildningar och
yrkesområden. Även de som i början var skeptiska till förändringen erkänner nu att det var ett klart lyft för
hela vägledningen och för deras egen professionalism. De uttryckte också att arbetet blivit mycket roligare!
Vi föreslår att det på Nya Latin inrättas ett liknande centra. För att det ska fungera menar vi att det behövs
minst 6 vägledare. Vi har redan idag ett samarbete mellan de så kallade Cityskolorna så varför inte utvidga
det och sammanföra vägledningen till ett Centra på Nya latin? Eller på någon annan av cityskolorna.
Eleverna är redan vana att röra sig mellan skolorna.
Det krävs naturligtvis en lokal så stor att det går att samla en klass för information och det krävs också
arbetsrum/samtalsrum.
Hälsningar
Ellen Scholtz, Ingela Grönqvist och Pia Lindgren
29
Bilaga 2 Principer för tjänstefördelning och schemaläggning på Nya Malmö
Latinskola
Bakgrund
Skolans uppdrag att ge eleverna möjlighet att uppnå de riksgiltiga målen är formulerade i de nationella
styrdokumenten. Elevernas behov ska styra så att tillgängliga resurser används effektivt. I det arbetet är den
avgjort viktigaste tillgången lärarkompetensen d v s lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper,
lärares ledarskap och förmåga att skapa goda relationer. Att kvantitativt och kvalitativt skapa utvecklande möten
mellan lärare och elever är centralt för måluppfyllelsen.
Skolan skall också arbeta för en god arbetsmiljö, medarbetarna skall uppleva att de har en tjänst som ger dem
möjligheter att utföra ett gott arbete.
Arbetsgivaren har ett särskilt ansvar för att uppdraget blir tydligt och väldefinierat.
Vår ambition är att skapa en flexibel organisation som på bästa sätt både stöttar intentionerna i våra
styrdokument och uppmuntrar till arbetssätt, arbetsformer och didaktiska ställningstaganden, grundade genom
erfarenhet och forskning. Lärare som vill pröva nya vägar måste få stöttning genom kreativa organisatoriska
lösningar.
Vad säger avtal och förordningstexter?
Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och
lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (Skollagen 2010:800 1 kap. 1 §)
Årsarbetstiden är för lärare med ferietjänst 1 767 timmar i genomsnitt.
Den av arbetsgivaren reglerade arbetstiden för heltidsanställd lärare utgör enligt avtal 1360 h, dvs i genomsnitt 35
h/vecka. Den reglerade arbetstiden ska förläggas till 194 dagar under och i anslutning till elevernas/de
studerandes skolår/terminer, som består av minst 178 dagar för gymnasieskolan. Under den reglerade
arbetstiden är lärare i tjänst på arbetsplatsen. Om inte verksamheten kräver annat kan – efter samråd med rektor
- arbetstiden förläggas till annan plats än skolan.
I början av varje termin får varje lärare ut ett förslag på utlägg av sin reglerade arbetstid för att bl a säkerställa att arbetstiden ryms inom
gällande ramar.
I genomsnitt 407 h är s k förtroendearbetstid, d v s 10,5 h/vecka och den schemaläggs inte.
I HÖK 10 uttrycks angående årsarbetstiden bl a i Bilaga M till AB 07 (Arbetstid 6 a, punkt 2): ”Planeringen av
arbetet ska, med utgångspunkt från verksamhetens behov, ske på så sätt att arbetsinnehållet anpassas till lärares olika
förutsättningar”. I HÖK 10 framhålls dialogen mellan chef och medarbetare om uppdrag, ansvar, arbetsinnehåll,
resultat, arbetstid etc. Dialogen är ett sätt att tillförsäkra varje medarbetare inflytande över sin arbetssituation, att
tydliggöra uppdraget och skapa en flexibel arbetsorganisation som främjar elevers lärande
Avräkning för övertid skall göras tre gånger under läsåret
Veckor
Datum
Antal A-dagar
Antal timmar
Arbetstiden får variera inom avräkningsperioden. Variationerna skall godkännas av rektor. Överenskomna
variationer som kvittas timme mot timme inom avräkningsperioden är inte att anses som mertid eller övertid.
Arbetsgång för planeringen
Elevernas lärande är utgångspunkt för tjänsteplaneringen och schemaläggningen. Tjänsteplaneringen bygger på
en fördjupad dialog mellan arbetslag/ämneslag/lärare och närmaste skolledare. Genom ett nära, pedagogiskt
ledarskap blir denna uppdragsdialog ett naturligt planeringsredskap. Uppdragsdialogen innebär bl a samtal om
mål och uppnådda resultat, prioriterade utvecklingsområden, medarbetarens kompetens och förutsättningar
samt arbetsinnehåll.
Arbetet startar med medarbetarsamtal i januari/februari kring årets tjänst och eventuella önskemål inför nästa.
Det viktigaste när man bedömer tyngden av en tjänst är att titta på helheten. En individuell bedömning görs
vilket kan betyda att vissa lärare har högre undervisningsmängd, andra mindre. Dialogen är oerhört viktig. Den
30
enskilde läraren har tillsammans med sin rektor ansvar för att arbetsuppgifterna planeras och ryms inom
årsarbetstiden. En preliminär tjänstefördelning presenteras i april/maj. I september fastställs uppdraget för
innevarande läsår.
1. Principer att utgå ifrån
Vissa principer gäller så långt det är möjligt:
1. Så mycket undervisning som möjligt i ett arbetslag för att kunna arbeta tematiskt, projektinriktat, fördjupat,
ämnesövergripande och för att kunna individualisera och möta varje elev.
2. De lärare som haft en undervisningsgrupp i åk 1 eller 2 fortsätter med den i nästa årskurs.
3. Lärare skall undervisa i sådant som de är utbildade i.
4. Lärare skall ha en jämn arbetsbelastning över året.
Den schemalagda tiden ska användas flexibelt så att elevernas/de studerandes behov tillgodoses med målet att
hela undervisningsgruppen klarar kursmålen inom tilldelad resurs. Inom den totala resursen förväntas
undervisande lärare klara av elevers rimliga stödbehov. Genomförda åtgärder och uppnådda resultat ska
redovisas och analyseras vid läsårets slut. Gjorda erfarenheter är utgångspunkt för framtida resurstilldelning.
2. Basresurs och extra resurs
Garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas enligt 5 kap. 4 d §
skollagen (Fr o m 1 juli 2001: ES, NV och SP 2180 h, övriga nationella program 2430 h).
Undervisningsgrupperna tilldelas en basresurs undervisningstid (h) om 80 % av kursernas poängtal i
poängplanerna.
Undervisningsgruppernas basresurs kan förstärkas med extra resurser efter samråd med
arbetslag/ämneslag/lärare. Genomförda utvärderingar skall vara vägledande.
3. Prövningar
Egna IG-prövningar ingår inom ramen för undervisningsuppdraget.
Schemaprinciper
1. Schemaläggningen skall stötta arbetsformer som gagnar elevernas lärande.
2. Undervisningen förläggs måndag-fredag kl 08.30 – 16.00, endast i undantagsfall före och efter. T ex
kurser inom citysamarbetet.
3. Lunchen förläggs mellan kl 11.00 – 13.30.
4. En jämn fördelning mellan veckor och terminer skall eftersträvas.
5. Lagtid, kan vara olika stor för olika program och arbetslag. Inom lagtiden skall finnas utrymme för
lärares samplanering och gemensamma bedömning.
6. Arbetslag som arbetar helt projektinriktat lägger sitt schema utifrån projekten.
7. Mentorstid skall schemaläggas.
8. Ämneskonferenser skall finnas utlagt i kalendariet
9. Klassråd skall schemaläggas och kopplas till tiderna för skolkonferensen.
10. Individuella val och språkval måste schemaläggas först eftersom de positionerna rör elever och lärare
inom ramen för Citysamarbetet.
31
11. Kurserna har basresurs med 80 % av kursens poäng. (Avvikelser förekommer)
12. På förmiddagen skall hela skolan ha gemensam rast.
13. Måndagar är konferenstiden förlagd mellan 14.30–17.00.
Utvärdering
Utvärdering av principer för tjänsteplanering och schema för Malmö latinskola sker i maj varje år
Tänkbara uppdrag inom den reglerade arbetstiden 1360 timmar
Kategori
Undervisning inkl planerings- och efterarbete, enskilt och i arbetslaget
Kompetensutveckling
Konferenser
Mentorskap
Ämnessamordnare
Lagsamordnare
Definierat skolutvecklingsuppdrag*
*Exempel på tänkbara skolutvecklingsuppdrag:
Fackligt arbete
Processtödjare
Lärarkandidat
Likabehandlingsgrupp
Jämställdhetsgrupp
Krisgrupp
Lektorat
Miljögruppen
Internationellt utbyte
32
Malmö stad
Utbildningsförvaltningen
2011-10-17
Bilaga 3 Elevhälsan på Nya Malmö latinskola
Samordnande skolsköterska och samordnande kurator har fått i uppdrag att ge synpunkter på elevhälsans
inriktning på den enheten Nya Malmö latinskola. Utgångspunkten är som vid all annan verksamhet inom
skolväsendet den nya skollagen, där det anges att elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala
och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas
utveckling mot målen ska stödjas.
För dessa insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det
finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan
tillgodoses.
Arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga
personalgrupper på skolan. Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med
socialtjänsten och polis.
I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild
elevs lärande och utveckling.
Det mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktigt, rör elevernas arbetsmiljö, skolans
värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisning om livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet och sexoch samlevnadsundervisning. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda
och trygga uppväxtvillkor.
Skollagen anger också att varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök
som innefattar en allmän hälsokontroll. Elever ska också vid behov kunna anlita skolhälsovården för enkla
sjukvårdsinsatser.
En av förändringarna efter den nya skollagens införande är att även specialpedagogerna/speciallärarna nu tillhör
elevhälsan, främst för att skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan den särskilda elevvården,
skolhälsovården och specialpedagogerna. Dock är sekretessbestämmelserna nästan oförändrade med undantag
av ventilen då skolhälsovården får bryta sin sekretess, då det gäller en elev som drabbats av skada eller sjukdom
som påverkar inlärningsförmågan och då eleven riskerar att inte nå målen.
Påpekas kan också att studie- och yrkesvägledarna liksom rektorerna inte tillhör elevhälsan, men naturligtvis är
viktiga samarbetspartners.
Skolhälsovården eller elevhälsans medicinska del är som tidigare en egen verksamhetsgren inom
skolverksamheten och lyder både under Socialstyrelsen och under Skolverket. Hälso- och sjukvårdslagen ställer
krav på att det ska finnas en verksamhetschef för skolhälsovården, samt om denne saknar medicinska kunskaper,
att det medicinska ledningsansvaret delegeras. På utbildningsförvaltningen i Malmö har avdelningschefen för
den centrala elevhälsan utsetts till verksamhetschef och skolläkaren har det medicinska ledningsansvaret.
Vi ser inte att arbetet för elevhälsans personal på den nya enheten Malmö latinskola blir annorlunda mot de
andra enheternas elevhälsoarbete. Samma lagstiftning, sekretessregler och dokumentationskrav gäller.
33
De förändrade reglerna kring rektors tydligare ansvar för att eleverna ska få det stöd som behövs för att nå
målen medför tydligare krav på dokumentation i åtgärdsprogram. Detta förutsätter rutiner med regelbundna
träffar med elevhälsans personal och andra berörda. Elevhälsan förutsätts också delta i skolans inre arbete såsom
klasskonferenser, arbetslagsträffar etc.
Samarbetsparterna till elevhälsans personal inom och utom skolan är flera, dessutom krävs samverkan inom
gruppen. Detta förbättras om elevhälsan sitter samlat och en annan förutsättning är att heltidstjänster skapas.
Det stämmer väl överens med utbildningsförvaltningens personalpolicy och är dessutom en jämställdhetsfråga.
Socialstyrelsen anger i sina nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobak, riskbruk
av alkohol, fysisk aktivitet och matvanor (2011) att grunden för alla åtgärder är någon form av individuell
rådgivning.
För att de individuella kontakterna med eleverna ska bli framgångsrika krävs en avskild ingång till elevhälsans
lokaler med möjlighet för elever att söka elevhälsans personal även för spontana besök. Detta gäller speciellt för
de elever som är i behov av särskilt stöd från elevhälsan.
Kristina Ekman
Hans Johansson
34
Bilaga 4 Bakomliggande planeringsarbete
Heleneholmsgymnasiets lokaler för dans, musik och teater har huvudsakligen sedan 1989 (skolan invigdes
1962) inrymts i vanliga skollokaler som på olika sätt ombyggts och anpassats för konstnärlig verksamhet.
Bland annat har lokaler på Munkhätteskolans område använts för musik. Efter hand som verksamheten och
slitaget utvecklades och tidens krav förändrades visade sig dessa lokaler innebära en stor mängd arbetsmiljöoch pedagogiska problem som på sikt bedömdes inte vara bra för denna gymnasieutbildning i Malmö stad
och för personal- och elevhälsan. Vid millennieskiftet uppfyllde dessa lokaler i olika avseenden inte längre
aktuell standard för undervisning i musik, dans och teater.
Frågan om omlokalisering av Heleneholmsgymnasiets verksamhet har därför aktualiserats i flera omgångar.
En omgång med start 2002 innebar lokalisering till f.d. Lärarhögskolans lokaler inom samma område. Detta
arbete ingick i ett stort lokalprojekt för hela området Munkhätteskolan-f.d. Lärarhögskolan – Heleneholms
gymnasium med lokaler för bl.a. en stor del kommunala förvaltningar och annan kommunal verksamhet.
Här utarbetades flera olika förslag under några års tid, även ombyggnad av skolans bibliotek till
stadsdelsbibliotek ingick i förslaget, som aldrig realiserades.
Behovet av snabb förnyelse av Heleneholmsgymnasiets lokaler medförde 2009 att en ny utredning om
inplacering i f.d. Pildammsskolans lokaler startades. Pildammsskolan (som ligger idealiskt centralt invid
citytunnels station Triangeln) hade nyligen upphört som egen gymnasieenhet och dess lokaler stod tomma.
En renovering av skolans lokaler hade gjorts tidigare under 2000-talets början innebärande bl.a. uppförande
av en ny matsalsbyggnad. Även denna utredning skrinlades.
Parallellt med detta fortsatte verksamheten på Heleneholms gymnasium, som på olika sätt nödgades
komplettera undervisningslokalerna främst inom musik med olika förhyrda baracker och andra provisoriska
lösningar inom befintliga och f.d. Lärarhögskolans lokaler.
Mediegymnasiet, som invigdes 2001, inrymdes i förhyrda lokaler inom området Västra hamnen. Dessa
lokaler var väl anpassade för det yrkesförberedande medieprogrammet och för den nya projektorienterade 11-metodik som skolan använder och var inte i samma behov av förnyelse. Hyreskostnaden för dessa
privatägda lokaler var däremot ett betydelsefullt inslag i utbildningsförvaltningens lokalbudget.
Samtliga dessa lokalutredningar gjordes i samarbete mellan berörda skolor, Utbildningsförvaltningen och
arkitektfirman Monoarkitekter, ett samarbete som i alla delar fungerat utmärkt.
35
Bilaga 5 Rapport från workshop kring Nya Malmö Latin 6 september 2011
Genomförande
Ett dussintal medarbetare och skolledare från Heleneholms gymnasium, Mediegymnasiet och Latinskolans
gymnasium träffades den 6 september för att utifrån metoden best case-worst case diskutera förväntningar
och farhågor inför arbetet med och skapandet av Nya Malmö Latin. I syfte att underlätta och skapa ram och
struktur i diskussionerna, och i den efterföljande sammanfattningen, valde vi att utgå från sex olika nivåer på
temat ”möte”:
-
Mötet mellan elev och medarbetare (undervisningsnivå)
Mötet mellan medarbetare och medarbetare (kollegial nivå )
Mötet mellan medarbetare och skolledning (ledningsnivå)
Mötet mellan skola och skola (kulturell nivå)
Mötet mellan skola och föräldrar (hem och skola)
Mötet mellan skola och samhälle (samhällsnivå)
Sammanfattning och resultat av diskussionerna
Den absolut största farhågan inför sammanslagningen av de tre gymnasieskolorna är att det ska uppstå en ”vi
och dom-mentalitet”. Detta resonemang återfinns i samtliga sex nivåer. Det finns en rädsla för kulturer och
möten som kännetecknas av isolation, konflikt, avsaknad av utveckling och progression, fientlighet och
misstänksamhet.
”En skola som verkligen och faktiskt sätter den enskilda eleven i fokus.”
Undervisningsnivån (mötet med eleven) är den nivå som får klart flest röster, både sett till best case och
worst case. Gruppen uttrycker förhoppningar om en skola som sätter individens faktiska och ”verkliga”
studiesituation i fokus – ”en skola med individuell studietid”. Man vill se en skola som har förutsättningar
att se alla elever, hur de mår och vad de vill, och som kännetecknas av ett både ”relationellt och
professionellt” förhållningssätt mellan elever och personal. Undervisningen kännetecknas vidare av höga
förväntningar, av autencitet, av tillit och respekt, och av ett lärande som är progressivt och nära. Farhågorna
är stagnation, misstro, avsaknad av förankring och sammanhang – en skola med på förhand givna vinnare
och förlorare.
”En skola som synliggör och tar tillvara på den enorma samlade kompetens som finns inom
verksamheten”
Deltagarna vill inom alla nivåer se möten som kännetecknas av respekt, tillit, prestigelöshet, generositet och
kreativitet. Allt detta är förutsättningar för samarbete och för ”lodande, inspirerande samtal som driver
skolan framåt”. Man vill se en gemensam och tydlig vision och riktning för skolan som helhet, en vision
som är förankrad och etablerad i verksamheten. Ledarskapet kännetecknas av tydlighet och närhet, och av
både utmaning och stöd. Man räds en stelbent och byråkratisk skola, en skola som isolerar och distanserar
sig både internt och externt, en skola som inte vill eller har förmågan att kommunicera.
”Malmö Nya Latin är en skola som gör en kulturinsats”
Malmö Nya Latin är en öppen och inbjudande skola som verkar i och tillsammans med samhället. Skolan
kännetecknas av autencitet och förankring, av berikande, lärande och inspirerande möten. Alla som verkar
inom Malmö Nya Latin känner en stolthet över att tillhöra skolan.
36
Sammanställning utifrån respektive tema
Undervisningsnivån (mötet elev-medarbetare)
Best case
En verkligt individanpassad skolgång
Goda relationer, tillit och respekt
Höga förväntningar
Relationellt och professionellt
förhållningssätt både mellan elever och
lärare, och mellan elever.
Elever som vill vara i skolan och känner
för skolan
En undervisning som vågar utmana
Worst case
Vinnare och förlorare
Olika förutsättningar
Misstro
Avsaknad av förankring och
sammanhang
Vi och dom-kultur
Stagnation, stelbenthet,
Kollegiala nivån (mötet medarbetare-medarbetare)
Best case
Elevfokus
Prestigelöshet
Samarbete som vilar på respekt och
förståelse
Insyn och insikt i varandras världar
Generositet och glädje
Lodande och inspirerande samtal
Kreativitet
Worst case
Vi och dom-mentalitet
Avundsjuka
Dålig kommunikation
Rädsla för förändring
Prat utan handling
Isolation
Fientlighet
Ledningsnivån (mötet skolledning-medarbetare)
Best case
Gemensam vision och riktning
Synligt och närvarande ledarskap
Utmanande och stödjande ledarskap
Lyfter fram och tar tillvara personalens
unika kompetens
Relationellt ledarskap som kännetecknas
av tillit
Synliggörande och skapande av
flexibilitet och dynamik
Tydlighet
Worst case
Distans
Statiskt och byråkratiskt
Söndra och härska
Förändrar utan förankring, förutsättningar
och riktning
Vi och dom-mentalitet
Avsaknad av förankring i verksamheten
37
Skolkultursnivån (mötet skola-skola)
Best case
Önskan och vilja att lära av varandra
Samspel mellan skolkulturer, mellan det
progressiva och det beprövade
Respekt och utbyte
Möten som berikar, lär och inspirerar
Mångfald, många uttryck
Worst case
Vi och dom-mentalitet
Många skolor i en skola
Misstänksamhet och avund
Bitterhet
Isolation och ”öar”
Stagnation
Samhällsnivå (skolans möte med hem och samhälle)
Best case
En skola etablerad i samhället
Naturlig samarbetspartner
Lärare ute i verkligheten
En skola som leder samhällsutveckling
Öppenhet och inbjudande klimat
Autencitet i skolverksamheten
Worst case
En isolerad skola
Avstånd mellan skola och samhälle/hem
Slutenhet
En skola som tror att den kan bäst
En skola som har alla svar på förhand
2011-09-09
Håkan Ingvarsson
Processtödjare
38
Bilaga 6 Workshop Nya Malmö Latin (NML) 111004
Workshopen den 4 oktober 2011 kretsade kring temat ”Världen i Malmö – Malmö i världen”. Träffen
inleddes med en längre och mycket engagerad diskussion kring Mikael Stigendals föreläsning på samma
tema. En rad olika möjligheter, förutsättningar och hinder för NML lyftes fram.
Vidare fördes ett samtal kring under vilka ”globala” och ”regionala” förutsättningar en ny gymnasieskola
tvingas eller bör verka. Deltagarna fick utifrån en tidslinje fundera över vilka ”globala” och ”regionala”
skeenden, händelser, uppfinningar mm som har påverkat och kommer att påverka skapandet av en ny
gymnasieskola i Malmö. ”En allt mindre värld”, ”in- och utvandring/segregation”, ”konjunktursvängningar”,
”IT-samhället”, ”friskolereformen”, ”marknadsanpassad skola”, ”psykisk ohälsa”,
”infrastrukturomvandling”, ”det avindustrialiserade samhället” var några begrepp och resonemang som kom
upp under dessa diskussioner.
Workshopen avslutades med att deltagarna, utifrån de tidigare diskussionerna, fick konkretisera bilden av
NML, hur de vill att man ”berättar” om skolan om tio år. Deltagarna fick enskilt skriva ner sina
”berättelser”. Utifrån dessa utsagor kan ”berättelsen om NML” lyda så här:
”Nya Malmö Latin är en skola som kännetecknas av stolthet. Elever och personal är stolta över att arbeta på
skolan. Det dagliga arbetet kännetecknas av ett fokus på verksamheten, dess hjärta är det arbete som
gestaltas och upplevs i alla möten.
NML kännetecknas av nyfikenhet, respekt och idogt arbete, tre begrepp som alla vilar på lust – lusten att
lära, lusten att prova nya vägar, lusten att utmana. Det är en skola som rustar eleven mer än för bara stunden,
där vi förser eleven med verktyg för att själv söka sig vidare i ett komplext kunskapssamhälle. NML är en
skola som är öppen ”dygnet runt”, så att passionerade, målmedvetna och tjurskalliga elever kan nöta och
möta när de vill, för att de vill, och för att de vet vart de vill.
NML kännetecknas av ”prestationstrygghet”, en skola där man vågar prestera, vågar misslyckas och vågar
lyckas. Det är en skola och arbetsplats som ser den enskilda individen. Kompetenser tillvaratas och tillåts
blomma, både bland lärare och elever. Tid, uppdrag, förmåga och kompetens korrelerar. Kvalitet står i
fokus, inte kvantitet. Personalen på NML får höra att de hjälpt enskilda elever att hitta sin egen röst, att de
kommit på vad de vill uttrycka och fått hjälp att hitta verktygen och plattformen för att uttrycka just det.
Stöter vi på problem finns det förutsättningar för stöd. Studiecoacher hjälper och guidar eleverna genom sin
studiesituation. Vid behov finns det samarbete med och stöd utifrån, från exempelvis polis och sociala
myndigheter, för att snabbt och effektivt hjälpa att lösa problem för den enskilde individen.
NML kännetecknas av en dynamisk och flexibel lärandemiljö, med en fot i ”verkligheten”. Fantasi och
kreativitet ges ett stort och självklart utrymme i det entreprenöriella lärandet. Vidare är lärandet är autentiskt
och vilar på långsiktiga lösningar, kontinuitet och avstamp i elevernas verklighet. Ett verkligt och autentiskt
lärande är synligt, både internt och extern. Inom NML finns en tydlig vision och klara riktlinjer. NML syns i
Malmö och folk vet vem vi är och vad vi gör. Med NML kommer man att tala om en tvärkulturell dimension
som en självklar del i skola och lärande. Lärandet, och kulturen, utvecklas genom tydlig interaktion och
samarbete mellan de olika konstarterna.
39
På NML är ny teknik en självklarhet och naturligt integrerat i verksamheten. Lika självklart är att datorer
och informationssystem inte är kunskap, utan verktyg för att nå kunskap. Med hjälp av ny teknik minskar
NML avståndet till den globala världen. Vi tar in världen till oss och tar oss ut i världen.
NML tar Malmö och världen på allvar”
Håkan Ingvarsson
Processtödjare
40
Bilaga 7 Pedagogiska mötesplatser
Pedagogiska mötesplatser
2011-2012
Måndagen den 5 september kl 13.00–17.00
Inledningsanförande Katrin Stjernfeldt Jammeh
”The whole picture” Professor Bo Dahlbom
Efter föreläsningen serveras buffé
Pildamm
Måndagen den 3 oktober kl. 14.30–17.00
Globalt lärande ”Världen i Malmö och Malmö i
världen”
Fil Dr Mikael Stigendal
Pildamm
Måndagen den 7 november kl. 14.30–17.00
Entreprenöriellt lärande Christer Westlund
Heleneholm
Måndagen den 21 november kl. 14.30–17.00
SAMR, TCPK Dr Ruben Puentedura
Mediegymnasiet
Måndagen den 23 januari kl. 14.30–17.00
Dags att bli modig Hans Rehnman
Pildamm
Måndagen den 13 februari kl. 14.30–16.3000
Tågluffare istället för charterresenärer?
Fridaskolorna
Pildamm
Måndagen den 12 mars kl. 14.30–17.00
Formativ bedömning Andreia Balan
Heleneholm
Måndagen den 23 april kl. 14.30–17.00
Kunskap för framtiden Sven-Erik Liedman
Mediegymnasiet
Måndagen den 7 maj kl. 14.30–17.00
Att vara i förändring Micke Gunnarsson
Matz Nilsson
Heleneholm
Workshops 2011-2012
Vi kommer att under läsåret 2011-2012 anordna ett antal workshops. Sammankomsterna
kommer att ledas av en processledare. Eftersom resultaten skall ses som utvecklingsverktyg
för den nya skolan och kunna spridas till alla skall processerna och resultaten dokumenteras
och läggas ut på projektets webb.
Det kommer att vara frivilligt att delta och det kommer att finnas ett begränsat antal platser.
Workshop nummer 1
Tisdagen den 6 september
kl.16.30–19.30
Worst case/Best case
Workshop nummer 2
Tisdagen den 4 oktober
kl. 16.30–19.30
Malmö i världen/Världen i
Malmö
Storytelling
Workshop nummer 3
Tisdagen den 8 november
kl. 16.30–19.30
Hur tar vi vara på elevernas drivkrafter?
Utgår, kommer att anordnas på annat
sätt.
Workshop nummer 4
Tisdagen den 22 november
kl. 08.30–12.00 OBS! Tiden!
Seminarium med Ruben Puentedura.
Presentera projekt. Koppla till SAMR
Workshop nummer 5
Tisdagen den 24 januari kl. 16.30–19.30
Utgår, återkommer under nästkommande läsår
Workshop nummer 6
Tisdagen den 14 februari kl. 16.30–19.30
Ersätts med studiebesök på Fridaskolorna, återkommer
med inbjudan
41
Bilaga 8 Ritningarna
Se separat Pdf-fil
42
Bilaga 9 Biblioteket
Se separat Pdf-fil
43