Transcript urban policy

ENIRDELM conference 2010, Szeged,
Hungary
16th-18th September 2010
1
Prof.Gunnar Berg
[email protected]
Kamran Namdar
Tommy Nilsson
Roger Sträng
[email protected]
[email protected]
[email protected]
2
About EUKN
The European Urban Knowledge Network
facilitates the exchange of demand-driven
knowledge and experience on urban issues.
EUKN supports policy makers and
practitioners across Europe in developing
effective urban policy and to promote the
vitality of Europe’s towns and cities. 17 EU
Member States, EUROCITIES, the URBACT
Programme and the European Commission
participate in EUKN.
3
EUKN´s definition of urban policy
All EUKN partners have jointly formulated a common
definition of urban policy.
Urban policy is multidisciplinary and constantly adjusting itself
to new demands. Cities as focus of modern society are
socially, culturally and economically dynamic entities.
Successful urban policy integrates multiple domains: Relevant
domains are labour market, spatial planning, housing,
environmental sustainability, safety, mobility, economy,
culture, and social inclusion policies.
4
Government objectives
for urban development
2007–2013
Inclusion instead of exclusion
Economic growth and sustainable development
5
Agreement concerning urban
development between the state and
Borås municipality
2008-2010
6
Governmental core strategy
”Empowerment against exclusion
– measures that promote
integration”
7
Issues to be addressed
• Ökad förvärvsfrekvens
och minskat försörjningsstöd
• Språkutveckling och skolresultat
• Attraktiva och trygga stadsdelar
• Democracy and participation
• Folkhälsa
• Ökad tillväxt
8
Perspectives
•
•
•
•
Bottom-up perspective
Collaboration
Holistic view
Long-term view
9
Myndigheter med regeringens uppdrag
att samverka inom det urbana
utvecklingsarbetet:
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
Polismyndigheten
10
Ett brett partnerskap
AB Bostäder, BoråsArbetsmarknadsinsatser, Borås Stad
Bogemenskapen Merhuset Borås AIK Borås kulturskola,
Borås Stad, Brottsförebyggande rådet i Borås Stad, BrämHulta företagarförening,
Coompanion Sjuhärad, Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen,
Folktandvården Boda, Folkuniversitetet, Borås Fritids- och turistnämnden, Borås Stad
Gatukontoret, Borås Stad, Hyresgästföreningen Borås/Bollebygd
Hyresgästföreningen BÄSK, Västra Götalandsregionen
Hässleholmens intresseförening, Hässleholmens kyrka,
Svenska kyrkan i Borås, Högskolan i Borås, Pedagogiska institutionen
Kulturförvaltningen, Borås Stad, Näringslivsenheten, Borås Stad
Rädda Barnen, Borås, Samhällsplaneringsavdelningen,
Kommunledningskansliet Borås Stad,
Skolföreningen Dagfolkhögskolan Hässleholmen i Borås
Socialkontoret: Individ och familjeomsorgen och Samlad sysselsättning
Ung Företagsamhet Älvsborg, Vuxenutbildningen, Borås Stad
Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås
11
12
Bärkraft
• Skapande av new knowledge om olika
företagskulturer, som finns inom samverkande parter
inom det urbana utvecklingsarbetet som en grund
för olika uppföljning- och utvärderingsprocesser
• Ny kunskap om betydelsen av attityder och
värderingar i integration process
• Sustainable development med utgångspunkt i
kunskapen om betydelsen av den interna kulturen,
en del av samverkansprocessen.
13
Hässleholmen i kommundelen Brämhult i Borås stad
Population: 6466
40 nationalities
36% under the age of 25
High unemployment
High criminality
14
15
School culture – what is it?
Open,
generous
School cultures
Restrictive, intolerant
Scope-for-action strategy
Skolan/Förskolan som statlig och kommunal the school as an institution (outer boundary)
i samhället; formella och informella uppdrag, administration och ekonomi
Skolor/förskolor som
schools as
organisations (inner
boundary)
kulturer
var och en med sina
Available scope for action
17
School develpment according to the
scope-for-action strategy – what dos it
mean?
In the stuent’s best interest
Make use of the scope for action,
i.e. the unexploited space within whih action is
possible.
This requires that the scope for action is
– discovered
– conquered.
18
School development and the
development of the local community
Skolutveckling handlar primärt om att utifrån från
elevers behov och förutsättningar improve the dayto-day operation of schools
I Bärkraft-projektet vidgas strategin för
skolutveckling till en kombinerad utveckling av
schools lead the development of the local
community där skolorna finns.
19
School as a spearhead
Detta innebär att strategin för skolutveckling i sin
principiella utformning kommer att tillämpas även
inom och av lokalsamhället.
Det innebär däremot inte att skolprocessen och
processen som syftar till att utveckla lokalsamhället
löper parallellt i tid, utan snarare förhåller det sig så
att skolprocessen går i spetsen för det samlade
utvecklingsarbetet.
20
Utbildningen utgör något av en
spjutspets mot framtiden, mot
den framtid med bättre
levnadsvillkor som vi alla
förväntar oss
http://www.olofpalme.org
21
Project core idea
From school development as a pattern...
to the school as an engine
for community development !
22
Culture analysis 2006-07
23
All staff and even students
wrote a letter about their
daily experiences
24
25
26
Kulturanalys
Fjärdingskolan
06-07
Kultur och Fritid
Polis
The residents
AB Bostäder
Individ och
Familjeomsorg
27
Dialogue as a tool
Residents
Social
services
Housing
company
School
Police
2010-10-03
Cultural
and
afterschool
activities
28
The common responsibility
Tactical
development
Research
Strategic
development
29
Whom are we there for?
• Vilka upplevda problems dominerar rapporterna
• Vem förväntas solve de upplevda problemen
• Where medborgaren, klienten, eleven, de boende,
fritidgårdsbesökaren i analyserna?
• Synen på surrounding environment - dvs andra
yrkesgrupper, boende, övriga samhället
30
Chefsnivå
f d förvaltare som nu framställs
som anonyma förändringspåtryckare
Police culture
Förändringskrav bl a
”jaga pinnar” - o-bot, blås...
dokumentera resultat så att cheferna ser
resultat/blir nöjda… varför ställs inte samma
krav på utredare i inre tjänst..?
Konflikt mellan personalgrupper
yttre tjänst, avrapportering – inre tjänst, utredning
Turlagen – självbestämmande enheter som
tolkar/omtolkar… gör som vanligt …tar egna
initiativ.. lojailtet gentemot gruppchef som
ses som en i gänget.
Saknar feed-back på avrapporteringar
”herrarnas fria åkning i väntan på nästa larm”
Förtroendeklyfta mellan dom däruppe och vi
vanliga poliser
28 av 38 besvarade brev
31
Hässlehus center for
after-school activities
Fritidsverksamhetens mål:
främja boråsarnas medverkan/delaktighet i samhällsutvecklingen
Förverkligas genom dialog/samråd chef/anställda
Dominerande konfliktområden:
- tysta konflikter som ligger och pyser
-olika rollförväntningar på arbetsledare
-arbetstidsfrågor
-mötesordning
Saknas en idé och diskussioner om arbetets innehåll och mening,
vad verksamheten syftar till och vad som bör göras…
Arbetet utförs utifrån var och ens för givet tagande av vilka arbetsuppgifter som ska utföras
32
Kompetens
-stort utrymme för eget ansvar
-kompetensutveckling i det meningsfulla arbetet
-lärande i organisationen, rekryteringen på denna grund
-oro för att kompetens inte alltid räcker till
Housing
company
Effektivitetsmål
-arbetsbelastning som bidrar till nuorientering
och minskade möjligheter till framförhållning
-efterfrågar strukturerad fortbildning
Gott samarbetsklimat
stora frihetsgrader
Bristande insikter mellan
enheter/funktioner
Uppfostra de boende som inte sköter sig:
”vi önskar sanktionsmedel med stöd i jordbalken”
Bovärden, en nyckelperson
Kontaktlänk/informationsbärare
33
Boda school
med en personal som utvecklat en mångkulturell kompetens i vardagsarbetet
Stor skola bestående av några informella
makthavare/subgrupper. De flesta tycks känna en
förankring någonstans – Man trivs/stannar kvar på
skolan
Sammanfattande bild
•
God beredskap att samverka med kollegor
kring nuorienterade problem – ”var och en
sköter sitt med stöttning av kollegor”.
•
Brist på gemensam
innehållsrelaterad/pedagogisk planering
•
Var och en arbetar för elevers bästa i en
organisation där man känner tillhörighet
•
Möten ställs ofta in på kort varsel
34
Analysis pertining to the residents
700 intervjuer
en blandad bild som i grunden visar en efterfrågan på respekt/ansvartagande.
”polisen är för mycket i på Hässleholmen.
På andra samhällen går de inte lika mycket, det ger en bild till andra, t ex svenskar”
”polisen behöver synas mer”
Trygghet
Miljö
Kriminalitet/förstörelse
nedskräpning
Störande mopedbilåkning inom området
ungdomsgäng
Belysning/kvällar
Skola
Elevers trygghet!
Elevers motivation/vilja att lära
Sopor
Fritid, kultur, socialt liv
AB Bostäder
Efterfrågan på fler bättre mer tillgängliga och större mötesplatser
för framförallt ungdomar, äldre
Bättre låsanordningar
bevakningskamera
35
36
Större Moské social mötesplats
- involvera AB Bostäder
Involvera resurspersoner bland
de boende som anmält intresse
Utveckla mentorskap - involvera skolan
Suggested developmental
projects for the residents
Idrottscentrum
ökad tillgänglighet till hallar
-involvera närpolisen som aktiv deltagare
Helgverksamhet
Barn 9-13 - involvera fritidsgården
Kulturkvällar
Interkulturella relationer
-involvera äldreboende/café Stången
37
THREE IMPORTANT QUESTIONS
What do I WANT?ag?
What am I ABLE
TO DO?
Who AM I?
38
Vad VILL jag?
• Jag vill att samhället tar hand om mig
• Jag vill själv ta hand om mig
• Jag vill ha det bra själv
• Jag vill bidra till att alla ha det bra
• Jag vill lämna Hässleholmen om jag bara kan
• Jag vill trivas i Hässleholmen
39
Vad KAN jag?
• Jag kan inte göra något som uppskattas av det
svenska samhället
• Jag kan vara en värdefull resurs i det svenska
samhället
• Jag kan aldrig lyckas
• Jag kan ha en bättre framtid
• Jag kan inte bli annorlunda än mina föräldrar
• Jag kan lyckas där mina föräldrar inte gjorde det
40
Vem ÄR jag?
• Jag är en oönskad samhällsmedlem
• Jag är en viktig del av samhället
• Jag är maktlös
• Jag har makten att påverka mina
livsomständigheter
• Jag är udda p.g.a. min bakgrund
• Jag är värdefull p.g.a. mina tidigare
livserfarenheter
41
BÄRKRAFT KAN BETYDA
EN FÖRÄNDRING I
HUR MAN SVARAR PÅ DESSA
FRÅGOR
42
FRÅN DAGENS
HÄSSLEHOLM-KULTUR
TILL MORGONDAGENS
HÄSSLEHOLM-KULTUR
43
HUR SKA DET NYA
HÄSSLEHOLMEN SE UT?
44
”kort sagt så är samarbetet rätt så bra men det kan bli
bättre om vi alla anstränger oss lite mer”
•
Skolan håller hårt i pengarna och vi i våra
•
Det finns också någon slags kultur att man ska arbeta
väldigt mycket... ska vara lite tyngd av sitt arbete
•
Klyfta mellan krav på förändringar som kommer
ovanifrån och att man inte förstår eller vill förstå
•
Tidigare chefer var förvaltare, nuvarande är förändrare,
vilket skapar turbulens
•
De olika enheterna skulle behöva ”prao:a hos varandra
för att öka förståelsen för varandras arbetsuppgifter
•
Med kontaktpersoner till skolorna har samarbetet blivit
bättre
•
Bostäder måste bli tuffare mot hyresgästen…
kameraövervakning
•
De flesta går bara runt och klagar på varandra eftersom
ingen har synliggjort formerna och metoderna för hur
samarbetet ska se ut
Styrning, mål och statistik i all ära men förstår man inte
vardagens problematik så blir alla vackra planer tomma
pappersprodukter
•
Okunskapen är ibland ganska stor mellan olika
avdelningar och grupper. Jag tänker då på att man inte
alltid vet vad de andra arbetar med. Detta leder ibland
till att man drar sina egna slutsatser, som kan bli ganska
så felaktiga.
•
Jag börjar respektera invandrare mer som individer, ej
som att alla är en grupp av invandrare
•
Jag och min familj är mycket glada att bo i
Hässleholmen. Vi har det mycket bra. Lägenheten är fin
•
•
•
•
Det som våra uppdragsgivare vill att vi ska göra, gör vi
inte. I fikarummet ändras uppdragen, förvanskas eller
läggs bort
.
Det är väldigt kriminellt här och många små barn lär sig
från de stora
Tillsätt chefer som vågar ta obekväma beslut och ställa
krav
45
Samverkan kräver ett innehåll
Tolkning av
arbetsuppgifter
utifrån upplevda
problem
Gemensam tolkning av
samhällsuppdrag
Samarbete
Kräver ett
uppgiftsrelaterat
gemensamt arbete
samordning
Överenskommen samordning av
specifika uppgifter i tid och rum.
Information
Meddelar, deklarerar, vidtalar.
Påpekar, vidarebefordrar…
Planering –
genomförande uppföljning
Jordmån för konstruktiva konflikter
Ideologiska frågor om demokrati samhällsutveckling
Samtal om likheter skillnader i synsätt på klienter, medborgare,
elever, besökare, boende…
Jordmån för destruktiva konflikter
syndabockstänkande/personkemi
46
Konferens vid
starten av fas 3,
Bärkraftsprojektet
Fredagen den 10
september 2010
kl. 09:00-15:00
47
På vilket sätt skall erfarenheter från
processen genom utvärderingar och
analyser under året kunna skapa ny
kunskap?
Hur kan de erfarenheter som har
blivit följden av processen
tas tillvara i konkret verksamhet?
48
Boende
Skola
Fritid
Polis
Socialtjänst
49
För att något
skall kunna växa
behövs en
jordmån…
50
Förutsättningar för att frirumsstrategin
ska leda till framgång
En beredskap – aktörsberedskap – som innebär att
personal och andra involverade aktörer åtminstone
inte motarbetar utvecklingsarbetet.
Att såväl det interna som det externa ledarskapet i
ord och handling aktivt sanktionerar och
understödjer utvecklingsarbetet.
En flexibel handledarinsats, d .v.s. att den externa
handledaren måste ha en förmåga att bedöma dels
när handledning ska äga rum och inte ska äga rum,
51