Transcript och hållbarhetsredovisning 2010

Bilprovningen 2010
Årsredovisning med hållbarhetsredovisning
2010 var ett omvälvande år för Bilprovningen. Genomgripande förändringar
gjordes, både organisatoriskt och kostnadsmässigt, och erbjudandet utökades
med nya tjänster. Det var ett tufft år med förberedelser men framför allt en
väntan på den konkurrens som i stort sett uteblev.
Detta är vår årsredovisning 2010 med hållbarhetsredovisning
Innehåll
2010 i korthet
2
Miljö
38
Bilprovningen i korthet
3
Ekonomi
44
Ordföranden och vd har ordet
4
Om hållbarhetsredovisningen
46
Marknad
8
GRI-index
48
Bestyrkanderapport
51
STRATEGI OCH STYRNING
EKONOMISK REDOVISNING
Strategi och styrning
10
Styrelse och revisorer
14
Förvaltningsberättelse
52
Ledning
15
Femårsöversikt
53
16
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
55
Finansiella rapporter
58
Definitioner
65
Mål- och måluppfyllelse
HÅLLBARHETSREDOVISNING
För en hållbar utveckling
18
Noter
66
Intressentdialogen
22
Revisionsberättelse
93
Tjänster och kunder
26
Trafiksäkerhet
30
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Medarbetare
32
Bolagsstyrningsrapport
94
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
100
EKONOMISK INFORMATION 2011
Årsstämma 2011
13 april 2011
Delårsrapport för perioden 1 januari — 31 mars 2011
29 april 2011
Delårsrapport för perioden 1 januari — 30 juni 2011
15 augusti 2011
Delårsrapport för perioden 1 januari — 30 sept 2011
31 oktober 2011
Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011
15 februari 2012
Årsredovisning med hållbarhetsredovisning
1
Vi är positiva till konkurrens
Under 2011 kommer konkurrensen igång på riktigt. Bilprovningen
ställer sig positiv till detta och ser fram emot att få visa vad man
går för ”på riktigt”. Läs mer på sidorna 4–7.
Vi tror att omregleringen
är bra för våra kunder
Fler aktörer på marknaden kommer att innebära ökad tillgänglighet för
kunderna med fler stationer och bättre öppettider. Läs mer på sidorna
4–9, och 25–29.
Vi ska vara ledande inom
­trafiksäkerhet, miljö och service
Trafiksäkerheten är Bilprovningens högsta prioritet. Läs mer om hur
­Bilprovningen arbetar för ökad trafiksäkerhet, minskad miljöpåverkan
och nöjda kunder på sidorna 4–7 och 18–45.
2
Året i korthet
2010 i korthet
> Nettoomsättningen ökade med 1 procent
till 1 523 (1 509) MSEK’
> Rörelseresultatet förbättrades till 147
(40) MSEK. Resultatförbättringen förklaras främst av att föregående år belastades av omställningskostnader motsvarande 58 MSEK samt med kostnader på
sammanlagt 46 MSEK avseende omvärdering av fastigheter och nedskrivningar
av övriga materiella anläggningstillgångar.
> Nettoresultatet efter skatt förbättrades
till 96 (18) MSEK, vilket motsvarar 2 405
(449) SEK per aktie.
> Totalresultatet ökade till 114 (43) MSEK,
vilket motsvarar 2 855 (1 067) SEK per aktie.
> Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 141 (249) MSEK, främst
beroende på en minskning av rörelseskulderna efter en tillfällig ökning vid föregående årsskifte.
> Från och med den 1 juli 2010 är den
svenska fordonsbesiktningsmarknaden
konkurrensutsatt och regeringen har rätt
att öka eller minska statens ägande.
> Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning
enligt fastställd utdelningspolicy om
57 680 000 (5 310 000) SEK eller 1 442
(132,75) SEK per aktie samt en extraut­
delning om 200 000 000 SEK eller 5 000
SEK per aktie.
Väsentliga händelser
> Den 1 juli omreglerades marknaden för
fordonsbesiktning innebärande att
Bilprovningens monopol upphörde och att
andra aktörer kan ansöka om ackreditering för att besikta fordon. Under andra
halvåret etablerade sig ett konkurrerande
företag med en station utanför
Stockholm. Omregleringen har ännu inte
haft någon väsentlig påverkan på Bilprovningens resultat.
> Den 1 oktober avyttrade Bilprovningen sin
utbildningsverksamhet Auto Academy i
Västerås till Training Partner AB. Sedan de
nya kraven infördes i samband med
omregleringen den 1 juli kan organisationer
inte längre vara ackrediterade både för att
besikta fordon och för att personcertifiera
96
> I december godkändes Bilprovningens
ansökan om ackreditering för besiktning
av såväl lätta som tunga fordon i hela
­landet av Swedac.
> Beslut fattades om att flytta Bilprovningens huvudkontor till effektivare och mer
ändamålsenliga lokaler med bättre förbindelser. Dessutom beslutades att avyttra
NYCKELTAL
MSEK
är årets nettoresultat
Soliditet
besiktningspersonal. Auto Academy, som
ackrediterades under hösten, kunde därför
inte utföra certifiering åt Bilprovningens
egen personal utan endast för andra
besiktningsföretag. Genom avyttringen
säkerställde Bilprovningen en fungerande
utbildning och certifiering för hela besiktningsmarknaden. Avyttringen har inte haft
någon väsentlig resultatpåverkan.
59,7%
Vinstmarginal, %
den nuvarande huvudkontors­fastigheten
under år 2011. Fastigheten är omklassificerad såsom tillgång för försäljning och
redovisad till marknadsvärde. Den kommande försäljningen bedöms inte ge
några ytterligare resultateffekter.
> Bilprovningen fortsatte den sedan många
år påbörjade satsningen på att förbättra
tillgängligheten och kund­servicen genom
förändring av stationsstrukturen.
> Kundnöjdheten steg till 95 (94) procent
bland privatkunderna och till 82 (81) procent bland företagskunderna. NKI-värdet
(Nöjd Kund Index) bland privatkunderna
ökade till 4,35 (4,30) och bland företagskunderna till 4,22 (4,19) av 5 möjliga.
2010
2009
2008
9,7
2,6
–18,4
–24,9
Avkastning på sysselsatt kapital, %
14,7
4,8
Soliditet, %
59,7
53,5
52,6
1 523
1 509
1 516
Nettoomsättning, MSEK
Nettoresultat, MSEK
96
18
–204
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK
141
249
175
Antal besiktningar, miljoner
5,6
5,6
5,6
1 701
1 891
1 983
Antal medarbetare per den 31/12
Detta är Bilprovningen
3
Bilprovningen i korthet
Affärsidé
> Bilprovningen ska möta kundens behov
av tjänster kring fordonets trafiksäkerhet,
­miljöpåverkan och driftsekonomi i ­sam­­band
med rådgivning och kontroll av fordon.
> Bilprovningen ska finnas nära kunden och
erbjuda sina tjänster på det sätt som
­passar kunden.
> Genom ständig utveckling av det ­personliga
mötet, tjänsteutbudet och medarbetarna
förädlar Bilprovningen den positiva kund­
upplevelsen.
Kärnvärden
> Kundkvalitet
> Affärsmässighet
> Ansvarsfull företagskultur
Vision
Med ansvarskänsla, närhet och ­kunden
i fokus är Bilprovningen din trygghet för
säkra fordon och bättre miljö.
Kärnvärdena är ett stöd för B
­ ilprovningens
medarbetare i det dagliga arbetet. De säkrar ett kundorienterat och professionellt
agerande i mötet med företagets kunder
och stärker Bilprovningens varumärke.
Bilprovningen är ledande på den svenska
­marknaden för fordons­besiktning. Genom att
upptäcka brister på fordon bidrar Bilprovningen till
färre trafik­olyckor och att rädda liv samt till att
minska trafikens negativa påverkan på m
­ iljön.
Tjänster
Kontrollbesiktning är bara en av Bilprovningens
alla tjänster. Företaget har också ett flertal
oreglerade tjänster som ytterligare höjer trafik­
säkerheten, minskar den negativa belastningen
på miljön och ger ­kunderna god fordonsekonomi.
ÄGARE 2010
1,9%
SVENSKA STATEN 52%
BILFÖRSÄKRINGSFÖRETAG 12%
SVENSKA STATEN 52%
MOTORBRANSCHENS RIKSFÖRBUND 12%
BILFÖRSÄKRINGSFÖRETAG 12%
MOTORBRANSCHENS
RIKSFÖRBUND
12%
MOTORMÄNNENS
RIKSFÖRBUND
5%
MOTORMÄNNENS RIKSFÖRBUND 5%
MOTORFÖRARNAS HELNYKTERHETSFÖRBUND 5%
MOTORFÖRARNAS HELNYKTERHETSFÖRBUND 5%
KUNGLIGA
AUTOMOBIL
KLUBBEN 5%KLUBBEN
KUNGLIGA
AUTOMOBIL
5%
SVENSKA TAXIFÖRBUNDET 3%
SVENSKA TAXIFÖRBUNDET 3%
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG 3%
SVENSKA
BUSSBRANSCHENS
RIKSFÖRBUND
SVERIGES
ÅKERIFÖRETAG
3% 3%
SVENSKA BUSSBRANSCHENS RIKSFÖRBUND 3%
Antal medarbetare
1 700
Antal besiktningar
5,6 milj
Andel nöjda kunder
95%
Ordföranden och vd har ordet
4
Vi är positiva
till konkurrens
Ordföranden och vd har ordet
5
2010 har varit ett omvälvande år för Bilprovningen. Genomgripande förändringar
har gjorts, både organisatoriskt och kostnadsmässigt, och erbjudandet har utökats
med nya tjänster. Det har varit ett tufft år med förberedelser men framför allt en
väntan på den konkurrens som i stort sett uteblev.
2010 var startskottet för
att visa vad vi går för
Bilprovningens verkställande direktör
Magnus Ehrenstråhle och styrelseordförande Kerstin Lindberg Göransson diskuterar året som gick.
Vad har omregleringen av marknaden
­inneburit för Bilprovningen?
Magnus: Det har varit ett år som inneburit
stora omställningar för företagets medarbetare. Vi hade förberett oss för att konkurrensen skulle komma i en snabb takt men
eftersom den i stort sett uteblev var vi
istället underdimensionerade för att besikta
samma volymer som tidigare. Samtidigt var
det inte möjligt för oss att rekrytera ny personal eftersom det inte fanns någon ackrediterad aktör för personcertifiering av
besiktningstekniker förrän i oktober. Det
har inneburit att vi behövt beordra övertid
och låna in personal från övriga landet till
Stockholm och Skåne där situationen varit
som tuffast. Medarbetarna har varit fantastiska och verkligen ställt upp för företaget.
Kerstin: Ledningen och bolaget har lyckats
mycket väl med att hålla stoltheten, motivationen och energin uppe bland medarbetarna
trots en stor förändringsprocess och ett osäkert läge som varat under lång tid. Företaget
har också anpassat kostnader på ett både
strukturerat och effektivt sätt även om en del
fortfarande återstår att göra.
Ni är positiva till omregleringen.
Varför då?
Magnus: Vi är positiva till omregleringen
framför allt eftersom vi tror att det kommer att bli bättre för kunderna. Tillgängligheten kommer att öka genom att det blir
fler stationer. Tidigare fick kunderna komma
till oss, men nu kommer vi till dem. Vi kommer också att se till att det finns tider som
bättre passar alla.
Nu när vi får jobba som vilket företag
som helst på en konkurrensutsatt marknad
har vi dessutom äntligen chansen att
utveckla företaget och nya tjänster såsom
vi velat en längre tid. Tidigare har vi varit
rädda för att bli kritiserade för att inte
sköta vårt uppdrag om vi hade ägnat oss åt
annat än reglerade tjänster men nu kommer vi att kunna göra ännu mer för trafiksäkerheten. Ett breddat erbjudande ger
också bättre möjligheter för personalen att
utvecklas och få omväxling i sitt arbete.
Så ni har inte motsatt er omregleringen?
Kerstin: Det finns en föreställning om att vi
har varit motståndare till omregleringen,
men inget kunde vara mer felaktigt. Den
ger som sagt Bilprovningen möjlighet att
utvecklas och bli ännu bättre. Vi har ett
gott anseende och får nu äntligen chansen
att visa vad vi går för på riktigt!
Magnus: Dessutom har vi gjort mycket för
att försöka underlätta omregleringen. Vi har
låtit Transportstyrelsen använda vår personal vid utformningen av det nya regelverket
och gjort våra handböcker tillgängliga för
konkurrenterna. Under hösten sålde vi vår
utbildningsverksamhet Auto Academy och
skapade på så vis möjligheter för alla
besiktningsföretag att utbilda och certifiera
sin personal hos en oberoende aktör. Vi har
också tagit initiativet till en branschförening
och bjudit in de aktörer som vi idag känner
till är intresserade av att etablera sig på
marknaden.
Bara en ny aktör har etablerat sig under
året. Vad har ni för förväntningar?
Magnus: Flera aktörer har sagt att de tänker etablera sig på den svenska marknaden
och det handlar om stora, multinationella
företag som redan nu finns i flera länder i
norra Europa. Vi känner dem väl genom
vårt gemensamma internationella arbete
och vet att de är duktiga och kvalitets­
medvetna. Vi har stor respekt för dem.
Kerstin: Vi väntar oss att konkurrensen
kommer igång på riktigt under 2011. Vi vet
redan nu att Carspect kommer att öppna
många stationer.
Ordföranden och vd har ordet
6
Hur har ni rustat er inför konkurrensen?
Magnus: Under hösten 2009 fastställde vi
en plan med fem huvudstrategier och ett
antal aktiviteter kopplade till dessa. Medarbetarskapet har stått i centrum och vi har
arbetat med att föra ut våra nya kärnvärden.
Det finns ett stort engagemang internt,
men allt förändringsarbete som innebär
beteendeförändringar och ett nytt förhållningssätt tar tid.
som vi misstänker inte har besiktats korrekt har på vår begäran kallats till en ny
besiktning av Transportstyrelsen. Det går
inte att gardera sig mot brottsligt beteende, men vi har absolut nolltolerans. Händelsen fångades upp av en av företagets
egna medarbetare och vi är stolta över att
vi är uppmärksamma internt. En intern
utredning tillsattes och konfronterad med
misstankarna valde medarbetaren att själv
säga upp sig.
Kerstin: Bilprovningen har tagit vara på det
som var starkt i den gamla organisationen
och byggt vidare på det för att möta den
nya konkurrensen. Införandet av en ny
organisation har varit en omfattande förändring, men bitarna har fallit på plats och
Bilprovningen är väl förberedd.
En av Bilprovningens
främsta styrkor är den
breda kompetens
företaget byggt upp
över åren.
Vad kommer ni mer att minnas från 2010?
Magnus: Om vi blickar utanför Sveriges
gränser har EU-kommissionen beslutat om
ett nytt trafiksäkerhetsprogram med målet
att minska antalet döda i trafiken i Europa
fram till 2020. Programmet lyfter fram fordonets och besiktningens betydelse för
­trafiksäkerheten.
På hemmaplan har vi lyckats etablera
flera nya produkter som tagits emot väl av
kunderna, exempelvis upphandlingskontrollen, där Bilprovningen, som en oberoende
aktör, säkerställer åt upphandlare att deras
leverantörer lever upp till avtalskraven.
Hur ska ni behålla Bilprovningens position
och starka varumärke?
Magnus: Bilprovningen signalerar trovärdighet på hemmaplan — vi är originalet. Våra
sannolika konkurrenter har samma position
på sina hemmamarknader men de är
okända här. Vi kommer att arbeta med att
synliggöra våra värderingar och de delar av
vårt erbjudande som kunderna inte känner till.
Kerstin: Något som tyvärr också inträffade
under året var att en av Bilprovningens tidigare medarbetare blev misstänkt för mutbrott och att ha besiktat ett stort antal
­fordon felaktigt. Detta hände trots Bilprovningens aktiva arbete för att motverka alla
former av oegentligheter. Fallet är nu föremål för en polisutredning och de fordon
Kerstin: En av Bilprovningens främsta
­styrkor är den breda kompetens företaget
byggt upp över åren — något som kunderna
tydligt visar att de uppskattar. Det gäller
att Bilprovningen utnyttjar trovärdigheten
som bas för en framtida utveckling, samtidigt som vi lever upp till nya krav på tillgänglighet och be­mötande.
Nu får Bilprovningens medarbetare fler
potentiella arbetsgivare att välja mellan.
Hur ska ni behålla er duktiga personal?
Kerstin: Det är självklart intressant för
många att pröva en ny arbetsgivare men vi
ska fortsätta bygga en kultur och en
arbetsmiljö med goda utvecklingsmöjligheter som gör det värt att stanna hos oss.
Man ska känna sig stolt över att arbeta på
Bilprovningen.
Magnus: Allt fler yngre lockas av en arbetsgivare som tar ett stort samhällsansvar.
Det handlar både om ett välutvecklat miljöarbete och att man arbetar med frågor
som mångfald och jämställdhet. Vi är
lyhörda för den här utvecklingen och medvetna om att Bilprovningens insatser inom
hållbarhetsområdet stärker vårt varumärke
som arbetsgivare. Vi kommer också att
tydliggöra för personalen vilka förmåner
och villkor de har, såsom friskvårdsbidrag,
pensionsavsättningar och arbetstidsförkortning. Det är inte bara beloppet i löne­
kuvertet som vi konkurrerar med.
Kunderna ger er fortsatt toppbetyg.
Vad är de nöjda med och vad kan ni
­fortfarande förbättra?
Kerstin: Det är viktigt att komma ihåg att
hög kundnöjdhet inte är samma sak som
lojalitet. När det rör så kallade sällanköpstjänster, som en årlig kontrollbesiktning,
handlar det oerhört mycket om vad kunden
får för bemötande. Om kunden väljer att gå
till en konkurrent nästa gång så tar det två
år innan han eller hon kommer tillbaka.
Magnus: Vi får mycket högt betyg för vår
kompetens. Vad vi däremot kan bli bättre
på är att tala om vad vi kan hjälpa till med
utöver kontrollbesiktningen, inte minst
tjänster och råd som bidrar till en god for-
Ordföranden och vd har ordet
7
donsekonomi för kunden. Vi behöver också
arbeta med medarbetarskapet. Alla våra
anställda måste känna till och arbeta efter
våra kärnvärden kundkvalitet, affärsmässighet och en ansvarsfull företagskultur.
Våra företagskunder blir allt nöjdare. Nu
när vi kunnat utveckla våra erbjudanden har
de upptäckt att vi kan göra mycket som
förut inte var möjligt. Till exempel kan vi
underlätta logistiken, hämta och lämna
­fordon, göra kontroller på utrustning och
besikta på plats hos kunden genom att
hyra egna lokaler hos eller i anslutning till
dem. Allt är exempel på affärsnytta för
­kunderna och samtidigt stora utvecklingsmöjligheter för Bilprovningen!
ligheten. På sikt kommer vi att ersätta de
större stationerna med fler mindre enheter
som finns närmare våra kunder. Med den
nya marknadssituationen har vi nu också
möjlighet att erbjuda nya tjänster för ökad
trafiksäkerhet och bättre miljö, något som
kunderna efterfrågar.
Hur ser ekonomin ut?
Magnus: Vårt resultat under året är bättre
än vi hade planerat och balansräkningen är
stark. Den huvudsakliga anledningen är att
vi har anpassat kostnaderna till m
­ inskade
volymer, samtidigt som antalet besiktningar varit större än året innan. Vi är också
på god väg att komma ikapp våra internationella konkurrenter när det gäller kostnadsstrukturen.
Kerstin: Anpassningen av verksamheten
har gått fortare än konkurrensen, men vi
hade ingen möjlighet att förutspå att den
skulle dröja så länge. Det har varit ett
­oerhört starkt år ekonomiskt men hade
Bilprovningen haft konkurrens hade läget
varit ett annat.
Bilprovningen ska vara ledande inom
trafiksäkerhet, miljö och service.
Hur blir ni det?
Magnus: Vi ska fortsätta utveckla kärnverksamheten och göra den så effektiv som
­möjligt. Vi kommer också att arbeta för att
förbättra kundbemötandet och öka tillgäng-
Man ska känna sig
stolt över att arbeta
på Bilprovningen.
Kerstin: Det sker en tydlig utveckling i
­samhället där miljöfrågor och ekonomi
hänger tätt ihop. Både för privatpersoner
och företag är det ofta lönsamt att satsa
på miljöarbetet. Vi har redan en stark position och ska fortsätta utveckla tjänster
som underlättar för kunderna att göra
bättre val ur miljösynpunkt.
Var har ni lyckats och var har ni mer
att göra inom hållbarhet?
Magnus: Bilprovningens ambition på
­miljöområdet är högt. Vi var en av initiativtagarna till klimatuppropet och har antagit
den långsiktiga och utmanande visionen om
klimatneutralitet. Det viktigaste miljö­
måttet för oss är energieffektivitet och
målsättningen är att energiförbrukningen
per besiktning ska minska med två procent
varje år. Glädjande är att energieffektiviteten
förbättrats avsevärt sedan målet infördes.
Sedan 2006 har förbrukningen per besiktning sjunkit med cirka åtta procent. Det
pressade produktionsläget och de omfattande förändringarna i organisationen
­ edförde att energifrågan inte fick önskm
värt fokus och att vi inte nådde målet under
2010. Dock är vi fortfarande övertygade om
att kunna minska de egna utsläppen med
30 procent fram till 2020 eftersom det fortfarande finns så stor potential. Driftsoptimeringar är bara ett exempel på en investering där återbetalningstiden ofta är mycket
kort. Externt är vårt fokusområde ur miljöhänseende miljönyttan för våra kunder. Vi
fortsätter att utveckla nya miljöinriktade
tjänster och att ge konkreta tips och råd till
våra kunder.
Ett område där vi har mer att göra är
inom inköp. 2011 påbörjas ett arbete med
att kartlägga våra leverantörer utifrån hållbarhetsrisker och vi kommer att använda
informationen för att börja ställa sociala
krav och bli vassare på att ställa miljökrav.
Ambitionen var att inleda arbetet under 2010
men då inköpsfunktionen var tillfälligt underbemannad försenades det. Tanken är att
arbetet ska utmynna i en uppförandekod.
Vi ska också bli bättre på uppföljning.
Hur ser ni på 2011?
Kerstin: Under 2011 blir den konkurrens
som vi har väntat på och förberett oss för
en praktisk verklighet. Det har varit en lång
väntan både för ledning och medarbetare
och det är bra att konkurrensen äntligen
tar fart. Nya utmaningar stundar men
Bilprovningen står väl rustat och medarbetarna är motiverade att ta sig an dem.
Magnus: Den nya situationen kommer att
kräva mycket av oss och av våra medarbetare. Bättre service och nya erbjudanden är
en förutsättning för att vi ska få behålla
våra kunder. Vi ser fram emot konkurrensen
och att äntligen få chansen att visa vad
­Bilprovningen går för!
Marknad
8
Vd Magnus Ehrenstråhle delar ut en t-shirt till en
kund på ­stationen i Stockholm–Rissne i samband
med att Bilprovningen firade omregleringen av
marknaden den 1 juli 2010.
Vi tror att omregleringen
är bra för våra kunder
Marknad
9
Marknaden för fordonsbesiktningar är under förändring. Sedan den 1 juli 2010 finns
möjligheten för andra aktörer än Bilprovningen att utföra fordonsbesiktningar på
den svenska marknaden. En ny aktör har etablerat sig och fler är på väg.
En ny marknad för fordonsbesiktning börjar ta form
Den konkurrens som väntades komma under
2010 dröjde, men uteblev inte helt. En ny
aktör etablerade sig på den svenska marknaden. Företaget Carspect är ett dotterbolag till
finska A-Katsastus Group som bedriver
­fordonsbesiktning i åtta länder.
Stora internationella aktörer
De aktörer som hittills visat intresse för
den svenska marknaden, utöver Carspect,
är spanska Applus och tyska Dekra. Före­
tagen är, precis som Carspect, stora internationella aktörer som idag dominerar den
europeiska besiktningsmarknaden. Skälet
till att inte mindre aktörer visat samma
intresse är den tids- och kostnadsmässiga
investering som det innebär att ackreditera
sig och certifiera personal som gör att det
är svårt för dem att etablera sig på marknaden.
Konkurrens på väg
Att inte fler aktörer etablerade sig under året
kan bero på att det tog tid innan regelverket
som skulle reglera marknaden fanns på plats.
Det svenska riksdagsvalet kan också ha
utgjort en osäkerhetsfaktor, eftersom det
rödgröna regeringsalternativet hade signa­
lerat att de ville återställa monopolet om de
återfick makten.
Med dessa osäkerhetsfaktorer undanröjda
märks sedan början av 2011 ökade aktiviteter
inte minst i form av rekrytering av personal
och nya stationer som öppnas i framför allt
Skåne och Stockholm.
Transportstyrelsen utfärdar de föreskrifter och krav som ligger till grund för fordonsbesiktning och ska också följa upp att
den avreglerade marknaden fungerar som
avsett. Besiktningsorgan som utför besiktningar av fordon ska vara ackrediterade av
MARKNADEN FÖR KONTROLLBESIKTNING 2010*
PERSONBIL 79,6%
LÄTT LASTBIL 7,3%
LÄTT SLÄP 5,3%
MOTORCYKEL 2,5%
TUNG LASTBIL 1,9%
HUSVAGN 1,9%
TUNGT SLÄP 1,1%
BUSS 0,3%
ÖVRIGA 0,1%
* Totalt drygt 4,2 miljoner fordon
SWEDAC, styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll, som är den tillsynsmyndighet som granskar företagens kvalitetssäkring, kompetens och utrustning. Besiktningspersonal ska på liknande sätt vara
certifierad för att få utföra besiktning av
fordon, och sådana certifikat kan endast
utfärdas av ett ackrediterat certifierings­
organ.
ANSVARIGA MYNDIGHETER
Transportstyrelsen utfärdar de
­föreskrifter och krav som ligger till
grund för fordonsbesiktning och ska
också följa upp att den avreglerade
marknaden fungerar som avsett.
Besiktningsorgan som utför besiktningar av fordon ska vara ackrediterade av SWEDAC, styrelsen för
­ackreditering och teknisk kontroll,
som är den tillsynsmyndighet som
granskar företagens kvalitetssäkring, kompetens och utrustning.
Besiktningspersonal ska på liknande
sätt vara certifierad för att få utföra
besiktning av fordon, och sådana
certifikat kan endast utfärdas av ett
ackrediterat certifieringsorgan.
Strategi och styrning
10
Vision
Med ansvarskänsla, närhet och ­kunden i fokus
är Bilprovningen din trygghet för säkra fordon
och bättre miljö.
Strategi och styrning
11
Sedan monopolet för fordonsbesiktningsmarknaden avskaffades v­ erkar
Bilprovningen utifrån marknadsmässiga villkor. För att utvecklas och
fortsatt vara den ledande­­aktören inom trafiksäkerhet, miljö och service
har B
­ ilprovningen anpassat sina strategier till de nya förutsättningarna.
Strategisk inriktning
Verksamhetsåret 2010 präglades av ett
omfattande förändringsarbete och nysatsningar för att skapa förutsättningar för
­Bilprovningen att vara fortsatt ledande på
den omreglerade svenska fordonsbesiktningsmarknaden.
Vision
Med ansvarskänsla, närhet och kunden i
fokus är Bilprovningen din trygghet för
säkra fordon och en bättre miljö.
Affärsidé
> Bilprovningen ska möta kundens behov
av tjänster kring fordonets trafiksäkerhet,
­miljöpåverkan och driftsekonomi i samband
med rådgivning och kontroll av fordon.
> Bilprovningen ska finnas nära kunden och
erbjuda sina tjänster på det sätt som
­passar kunden.
> Genom ständig utveckling av det personliga mötet, tjänsteutbudet och medarbetarna förädlar Bilprovningen den positiva
kundupplevelsen.
Huvudstrategier
Bilprovningen ska:
> öka servicegraden gentemot kunderna,
> öka lönsamheten genom att etablera
besiktningsnära tilläggstjänster,
> optimera stationsnätverket,
> effektivisera kostnadsstrukturen och
> utveckla medarbetarna utifrån behoven
på en konkurrensutsatt marknad.
Perspektiv
Bilprovningens styrkort översätter den
strategiska inriktningen till den dagliga verksamheten och är en sammanställning över
vad som är Bilprovningens framgångsfaktorer
samt hur dessa mäts.
Styrkortet har under 2010 varit indelat i
fyra perspektiv — Finans, Intressent,
­Process och Medarbetare. Läs mer om mål
och resultat inom respektive område på
sidorna 16—17.
Inför år 2011 har styrkortet kompletterats med ett femte perspektiv — Utveckling. Med detta perspektiv indikeras hur
­viktigt det är att, på en konkurrensutsatt
marknad, ständigt utvecklas för att bli
bättre. För att markera att det ytterst är
ägarnas krav som styr företaget har
p­ erspektivet Finans bytt namn till Ägare.
Likaså har Intressent ändrats till Kund för
att tydliggöra betydelsen av just denna
intressentgrupp.
Inom respektive perspektiv finns framgångsfaktorer som beskriver vad som är
kritiskt för Bilprovningen att lyckas med.
Dessa är att Bilprovningen:
> möter ägarnas krav på avkastning,
> erbjuder kunden ett positivt kundmöte
som gör att han eller hon väljer att
komma tillbaka,
> agerar lyhört i takt med marknadens
behov och agerar proaktivt,
> är effektiv och professionell i sin leverans
samt
> har medarbetare med rätt kompetens och
attityd och som tillämpar dessa i praktiken.
Värderingar
Kundkvalitet, affärsmässighet och ansvarsfull företagskultur är Bilprovningens nya
kärnvärden som ska bidra till att företagets
vision uppnås. Utifrån dessa säkrar Bilprovningen ett kundorienterat, professionellt och
utvecklingsbejakande agerande. Kärnvärdena
ger också viktig vägledning för medarbetarna i förändringen av företagskulturen.
HUVUDSTRATEGIER
NÅ KONKURRENSFÖRDEL
> Öka servicegraden gentemot
kunderna
SÄKRA ÖVERLEVNAD
BYGGA KOMPETENS
> Öka Bilprovningens lönsamhet
genom att etablera besiktningsnära tilläggstjänster
> Utveckla medarbetarna utifrån behoven i en konkurrensutsatt marknad
> Optimera stationsnätverket
> Effektivisera kostnadsstrukturen
Strategi och styrning
12
Arbetet med huvudstrategierna
under 2010
och digitalt, men kunderna får numera en
inbjudan. Bilprovningen erbjuder också
sedan flera år personbilsägare en föreslagen tid i inbjudan och under året utökades
servicen till fler kundgrupper. Utöver inbjudan kommer flera sätt att boka och betala
sin tid att införas under 2011.
Att öka servicegraden per telefon har
också varit en prioriterad aktivitet under
året och i början av 2011 infördes ett tele­
fonisystem där kunden snabbt kommer till
rätt plats i organisationen. Bland annat kan
kunderna komma i kontakt med en station
direkt om så önskas.
Ett annat prioriterat område har varit att
göra kundmottagandet mer personligt och
under året har Bilprovningen arbetat allt
mer proaktivt. I varje region finns en säljare
och under året bildades också en säljledning
> Ökad servicegrad gentemot kunderna
95 procent av Bilprovningens kunder är nöjda
med sitt besök. Det är ett gott betyg, men
samtidigt har kunderna inte haft någon att
jämföra med. Med fler aktörer att välja mellan
är servicegraden sannolikt mest avgörande
för vem kunderna väljer att åka till.
Under 2010 har Bilprovningens fokus
legat på att göra hela processen före, under
och mellan besöken hos Bilprovningen så
enkel och smidig som möjligt.
Att kallelsen skulle upphöra och att man
själv skulle behöva hålla reda på sin besiktningsperiod var något som oroade kunderna i samband med omregleringen. För
Bilprovningen är det en självklarhet att fortsätta med denna service, både postledes
ORGANISATION
Vd
Internkontroll
Finans
& Styrning
HR
Marknad
Internkontroll
Planerar och genomför internrevision av
­ekonomi och bolagsstyrning.
Information
Ansvarar för extern och intern information,
press och media, samt PR.
HR
Ansvarar för rekrytering, kompetensutveckling
avveckling, rutiner, policyer, processer och strategier inom personalområdet.
Finans & Styrning
Ansvarar för löpande redovisning och koncernrapportering, hantering av finansiella och legala
uppgifter, verksamhetsstyrning och Risk
Management, financial & business controlling,
upphandling av ramavtal samt inköp.
Marknad & Försäljning
Ansvarar för marknadsstyrning, produkt­
ledning, försäljning, kundtjänst och bokningen
samt för en korrekt produktmix, prisstruktur,
kundportfölj och ett optimalt tjänsteutbud.
Information
Produktion
Teknik/IT
Fastighet
Teknik/IT
Ansvarar för innehåll och metoder i besiktningsarbetet, stationens utformning och
utrustning, IT-stöd, process-, kvalitets- och
­miljöledning, förvaltning av produktportfölj
samt interna revisioner (ej ekonomi och
bolagsstyrning).
Produktion
Ansvarar för att producera och leverera
­efterfrågade tjänster samt att göra detta med
en optimal produktionsplanering och med god
kvalitet samt lönsamhet.
Fastighet
Ansvarar för att förvalta och utveckla
­Bilprovningens fastigheter samt administrera
Bilprovningens fastighetsinnehav.
> Läs mer om styrningen av B
­ ilprovningen på
sidorna 20–21 och i Bolagsstyrningsrapporten
på sidorna 94–100.
för att trygga konkurrenskraften och säkra
leveranserna. Dessutom har Kundtjänst
kontaktat avtalskunder, vilket varit mycket
uppskattat. Bilprovningen deltog också vid
flertalet branschmässor.
Tillgängligheten är en viktig aspekt av
servicegraden för Bilprovningen. Utöver
öppettiderna som setts över och som kommer att anpassas efter kundernas behov i
ökad utsträckning, blir platsen för kontrollerna allt mer viktig. Många företagskunder
vill ha kontroller utförda på plats i sina egna
lokaler. Bilprovningen har ambitionen att
utföra allt fler tjänster hos kunderna. Nyttan är uppenbar, inte minst i form av tidsvinster men även ur miljösynpunkt då fordonen inte behöver köras fram och tillbaka
till Bilprovningen.
> Etablering av besiktningsnära
­tilläggstjänster
Etableringen av besiktningsnära tilläggstjänster är Bilprovningens kanske viktigaste
strategi för att skilja sig från konkurrenterna och skapa mervärde. Förbättringspotentialen vad gäller innovation vid utveckling av nya tjänster är något som också har
återkommit som ett önskemål i de årliga
kundundersökningarna, i synnerhet bland
företagskunderna.
Sedan Bilprovningen kontaktats av ett
flertal olika företagskunder med förfrågningar om behovsanpassade och skräddarsydda tjänster har flera nya tjänster utvecklats gemensamt. Upphandlingskontroll, där
man med Bilprovningens hjälp, som oberoende part, kontrollerar efterlevnaden av
avtal, är ett exempel på en sådan tjänst.
Andra besiktningsnära tilläggstjänster är
sådana som ersätter tidigare reglerade
­kontroller såsom gasolkontroll för husvagnar
och husbilar.
Den befintliga produktportföljen kommer
att fortsatt vidareutvecklas samt tillföras
ett flertal helt nya erbjudanden som stärker
kundernas egen affär, konkurrenskraft och
varumärke.
> Optimering av stationsnätverket
Fastigheterna utgör en betydande tillgång
för företaget. Av samtliga 188 stationsfastigheter är 143 ägda medan 45 stycken hyrs.
Strategi och styrning
13
Under året skapades en division med uppdrag att förvalta och utveckla de tillgångar
fastigheterna utgör. Skötseln av fastigheterna
som tidigare utfördes av Bilprovningens egen
personal har outsourcats. Det gäller även den
kalibrering/justering av utrustningen som
­Bilprovningen tidigare utförde.
Som ett led i anpassningen till nya marknadsvillkor marknadsanpassade fastighetsdivisionen hyrorna på alla egenägda
­stationer. Löpande kostnader svarar stationerna själva för, medan investeringskostnader ligger på fastighetsdivisionen. Syftet är
att ge samtliga stationer samma villkor
som konkurrenterna för att göra verksamheterna jämförbara. Varje station måste
vara konkurrenskraftig och kunna bära sina
egna kostnader inklusive hyreskostnaden.
Under 2011 kommer fastighetsdivisionen
att påbörja arbetet med att skapa strategier för det fastighetsbestånd som Bilprovningen äger idag. En bedömning av fastigheterna och stationerna kommer att göras
för att avgöra om stationerna ligger i rätt
byggnader och lägen. Därefter kan fastighetsportföljens strategier tas fram. I kombination med optimering av stationsnätverken och skapandet av små kundnära
stationer blir resultatet sannolikt att andelen hyrda stationer i framtiden ökar.
I samband med översynen av verksamheten gjorde Bilprovningen en kartläggning
av företagets interna processer och arbetssätt, bland annat i syfte att kunna arbeta
tvärfunktionellt snarare än som en linje­
organisation. Under 2010 mognade processarbetet och kunde användas som viktigt
hjälpmedel för ökad effektivitet, tydligare
ansvarsfördelning och bättre slutresultat.
Fokus har framför allt legat på att förtydliga
och förbättra processer som är nya i företaget eller som till följd av ändrade krav eller ny
organisation behövt stöpas om efter nya
förutsättningar. Ett lyckat exempel är etableringsprocessen som numera kan leverera
betydligt fler nya stationer per år än tidigare,
samtidigt som personalresurserna och etableringskostnaderna minskats kraftigt.
Parallellt pågick ett aktivt rationaliseringsarbete på stationerna eftersom de
administrativa resurserna minskat bland
annat till följd av att befattningen stationskontorist upphörde den 1 januari 2010. Arbetet resulterade i många förenklingar av den
dagliga administrationen kring kassahantering och dagrapporter liksom av personaloch löneadministration
Arbetet med att utveckla metoder och
förhållningssätt för att bli mer effektiva inom
produktionen pågår kontinuerligt, bland
annat ser man att en ökad motivation kan
åstadkommas genom att kommunicera det
dagliga resultatet på stationsnivå.
Till följd av ett nytt regelverk höjdes
kompetenskraven för de medarbetare som
genomför registreringsbesiktningar. Regeländringarna innebär att volymerna väntas
minska varför en översyn och en rationalisering av organisationen för registreringsbesiktningar gjordes. Antalet registreringsbesiktningsingenjörer minskade från drygt
150 till 80, som nu är helt specialiserade
inom området, och besiktningarna koncentrerades till färre platser i landet.
> Effektivisering av kostnadsstrukturen
I syfte att effektivisera kostnadsstrukturen
genomfördes en omfattande organisationsförändring i början av året. Antalet platschefer
minskade från 122 till 45 och varje platschef
ansvarar numera för fler stationer än tidigare.
Platschefen var tidigare en relativt operativ
tjänst och man deltog praktiskt i besiktningsverksamheten genom att själv besikta fordon. Nu är befattningen en tydligare chefstjänst och platschefen har stöd av teamledare
som leder den dagliga verksamheten på stationerna. Mycket kraft har lagts på att finna
arbetsformerna i den nya organisationen och
att stötta platscheferna i deras nya uppdrag.
Ytterligare effektiviseringar skedde centralt genom att Produktion slogs samman
med Teknik/IT. Dessutom outsourcades
delar av redovisningen och IT för att nå
skalbarhet och flexibilitet. De funktioner
som är närmast kopplade till kärnverksamheten finns kvar internt.
> Utveckling av medarbetarna utifrån behoven på en konkurrensutsatt marknad
Att utveckla medarbetarna utifrån behoven i
en konkurrensutsatt marknad utgör grunden
och förutsättningen för samtliga huvud­
strategier. Under året gjordes en stor satsning på en företagskultur som stödjer den
nya visionen och affärsidén och som stöd i
förändringen togs nya kärnvärden fram —
kundkvalitet, affärsmässighet och ansvarsfull företagskultur.
Samtliga medarbetare fick genomgå en
utvecklingsdag på temat medarbetarskap för
att lära sig vad de nya kärnvärdena innebär.
Syftet var också att inhämta synpunkter från
medarbetarna och låta dem bidra till utvecklingen av organisationen. Genom att upprätta
handlingsplaner och ha en ­kontinuerlig uppföljning fortsätter plats­cheferna arbetet med
kärnvärdena på stationerna. Att få till stånd
attityd- och beteendeförändringar är en viktig
utmaning för Bilprovningen och medarbetarskapet kommer därför att vara ett genom­
gående tema framöver.
Strategi och styrning
14
Styrelse och revisorer
> K erstin Lindberg Göransson
> Per Johansson
> Ulf Blomgren
> Håkan Bryngelson
Född 1956
Styrelsens ordförande
Flygplatsdirektör, Swedavia Stockholm Arlanda ­Airport.
Styrelseledamot i Grand Hotêl
­Holding, Swegon AB och Nordic
­Airport Properties AB.
I Bilprovningens styrelse sedan 2007.
Född 1954
Styrelsens vice ordförande
Vd, MRF (Motorbranschens Riks­
förbund)
Styrelseordförande i KBV (Kontrollerad
Bilverkstad).
I Bilprovningens styrelse sedan 2003.
Född 1948
Hederspresident i Council of Bureaux,
Bryssel. Styrelseledamot i Motormännens Riksförbund och i Motormännen
Försäkringsförmedling AB.
I Bilprovningens styrelse sedan 1996.
Född 1948
Styrelseordförande i Almega, Almega
Tjänsteförbunden, ISS Property
­Advisory Board, Tengbom Arkitekter
och Fastighetsbolaget Hemsö, vice
ord­förande i Svenskt Näringsliv samt
­styrelseledamot i Volvo Aero, AMF
Fastigheter AB och Future Rail.
I Bilprovningens styrelse sedan 2009.
> Anna Nilsson-Ehle
> Annika Sten Pärson
> Richard Reinius
> Thomas Winskog
Född 1951
Direktör, SAFER. Styrelseledamot i
Outokumpu Oyj och Rymdstyrelsen.
I Bilprovningens styrelse sedan 2007.
Född 1963
Försäljnings- och marknadsdirektör
Com Hem AB.
I Bilprovningens styrelse sedan 2005.
Född 1967
Ämnesråd
Styrelseledamot i Posten Norden AB
samt Jernhusen AB.
I Bilprovningens styrelse sedan 2010.
Född 1946
Förbundsdirektör, Svenska Taxi­för­
bundet och Svenska Taxiförbundets
Service AB.
I Bilprovningens styrelse sedan 2007.
> C hrister Zetterberg
> Erik Jonasson
> Joakim Rönnlund
> Sonny Johansson
Född 1941
Styrelseordförande i Boo Forssjö AB
och Kungliga Automobil Klubben
(KAK), vice ordförande i Swedeship
Marine AB samt styrelseledamot i LE
Lundbergföretagen AB och Camfil AB.
Medlem av IVA, Kungl. Ingeniörs­
vetenskspsakademien.
I Bilprovningens styrelse sedan 2007.
Född 1948
Personalrepresentant Unionen,
­ordinarie styrelse­ledamot.
I Bilprovningens styrelse sedan 2002.
Född 1963
Personalrepresentant Unionen,
­ordinarie styrelseledamot.
I Bilprovningens styrelse sedan 2006.
Född 1954
Personalrepresentant Ledarna-FFF,
styrelsesuppleant.
I Bilprovningens styrelse åren 2000—
2002 och sedan 2008.
Revisorer
> Sten Olofsson
Född 1953
Auktoriserad revisor, Grant Thornton AB
> Stefan Sandqvist
Född 1964
Personalrepresentant Unionen, styrelsesuppleant.
I Bilprovningens styrelse sedan 2010.
> Lena Möllerström Nording
Född 1956
Revisorssuppleant, Grant Thornton AB
Strategi och styrning
15
Ledning
> Lotta Löfgren
> Pierre Karlsson
> Cecilia Blom Hesselgren
Född 1960
Chef Finans & Styrning
Anställd 2002 och i ledningsgruppen sedan 2002.
Civilekonom.
Tidigare bland annat CFO Centrecourt AB och
­Industrifonden.
Född 1964
Chef Marknad & Försäljning
Anställd och i ledningsgruppen sedan 2006.
­Civil­ingenjör och civilekonom, MBA Handelshög­
skolan i Stockholm.
Tidigare bland annat vd Teracom Mobile Links AB,
affärsområdeschef och utvecklingschef samt
­managementkonsult inom teknologi, telekom
och medieområdet.
Född 1968
Chef Information
Anställd 2004 och i ledningsgruppen sedan 2008.
Civilekonom, Lunds universitet
Tidigare bland annat sju år som informationschef
inom fastighetsbranschen och i riskkapitalbolag.
> Benny Örnerfors
Född 1958
Chef Produktion och Teknik/IT
Anställd 2001 och i ledningsgruppen sedan 2006.
Civilingenjör, flygingenjörsutbildning i Flygvapnet.
Tidigare bland annat chef för Research & Test Center, De Laval och utvecklingschef på Plymovent AB.
> Sara Jacobsson
Född 1973
Chef Fastighetsdivisionen
Anställd och i ledningsgruppen sedan 2010.
Civilingenjör lantmäteri från Kungliga Tekniska
­Högskolan.
Tidigare affärsområdeschef på fastighetsrådgivningsföretaget Colliers International AB. Dess­för­
innan kundansvarig och förvaltare hos Jones Lang
LaSalle samt förvaltare hos Skandia Fastighet.
> Stefan Hesselgren
Född 1966
Chef HR
Anställd 2002 och i ledningsgruppen sedan 2009.
Tekniker med studier inom HR, management och
företagsekonomi vid Linköpings universitet.
Styrelseledamot i Almega Tjänsteförbundens
branschstyrelse — Utveckling & Tjänster.
Tidigare 17 år i pappersindustrin, bland annat som
driftschef och sektionschef.
> Magnus Ehrenstråhle
Född 1948
Verkställande direktör
Anställd sedan 2001.
Jur.kand.
Styrelseledamot i Almega Tjänste­förbunden och
Vice President/Secretary General CITA.
Tidigare bland annat vvd Industrifonden och vd
­Graphium AB.
Strategi och styrning
16
Bilprovningen arbetar aktivt med kontinuerlig förbättring av verksamheten.
Verksamhetsstyrningen omfattar förutom det finansiella perspektivet även
intressenter, process och medarbetare.
Mål- och måluppfyllelse 2010
Ägarnas mål
Ägarnas långsiktiga mål utgör en av grundpelarna för styrningen av företaget och
verksamheten. Vid årsstämman i april 2010
fastställde ägarna nya finansiella mål. Målen
är långsiktiga och ska uppnås inom en treårsperiod.
NYCKELTAL
MÅL 2013
2010
2009
9,7
2,6
–18,4
Vinstmarginal, %
10
Avkastning på sysselsatt
kapital, %
15
14,7
4,8
–24,9
Soliditet, %
35
59,7
53,5
52,6
Finans
ÖVERGRIPANDE MÅL
> En resultatnivå som medger en kontinuerlig återanskaffning av produktions­
resurserna där priset för en kontrollbesiktning ska vara lägst inom jämförbara
länder inom EU och med motsvarande kontrollinnehåll
>M
ot bakgrund av det specialiserade och relativt stora anläggnings­kapitalet bör
soliditeten uppgå till minst 35 procent för att möjliggöra optimal extern finansiering
NYCKELTAL
MÅL
STATUS
2010
2009
39,5
—279,0
11,7
11,7
12,7
15,0
> 35
59,7
53,5
52,6
65,7
Soliditet, %
KOMMENTAR
Resultatet före skatt uppgick till 148,4 (39,5) MSEK vilket
är 82,7 MSEK bättre än fastställt mål. Detta beror i
huvudsak på att konkurrensen under 2010 i princip uteblev vilket ledde till betydligt högre intäkter än fastställt
mål samtidigt som kostnaderna minskade.
2008
148,4
Resultat före skatt, MSEK
Kostnad per besiktnings­
minut, kr
Intressent
ÖVERGRIPANDE MÅL
> Kunderna ska uppleva att Bilprovningen bidrar till bättre trafiksäkerhet och miljö
— snabbt, enkelt och bekvämt
> Företagskunderna ska känna att Bilprovningen anpassar tjänster och service till
de behov som finns i kundernas verksamhet
NYCKELTAL
MÅL
Nöjd Kund Index Privat
Nöjd Kund Index Företag
STATUS
2008
2010
2009
2008
4,20
4,35
4,30
4,27
4,10
4,22
4,19
4,09
KOMMENTAR
Sedan 2007 mäter Bilprovningen kundnöjdhet genom
nyckeltalet NKI (Nöjd Kund Index). Bilprovningens NKI
­bygger på kundens uppfattning om tidsbokningen, stationen, bemötandet från personalen samt helhetsintrycket
från besöket på Bilprovningen.
Utfallet i årets kundnöjdhetsmätning var högre än
någonsin för Bilprovningen. NKI för privatkunder uppgick
till 4,35 (4,30) och NKI för företagskunder uppgick till
4,22 (4,19).
Strategi och styrning
17
Process
Målen överträffades utom ett
ÖVERGRIPANDE MÅL
> Bilprovningen ska upprätthålla en kvalitetsnivå som tillfredsställer kundernas och före­
skrivande myndigheters krav
NYCKELTAL
MÅL
STATUS
2010
2009
2008
1,82
Produktivitet*
2,11
2,12
1,96
Kvalitetsindex, poäng
91
92
90
90
Utnyttjandegrad, %
74,5
75,2
69,0
69,1
Energieffektivitet**,
kWh/besiktning
< 9,79
9,75
9,65
10,09
* Produktivitet: Viktad volym dividerat med antal tillgängliga arbetstimmar.
** Energieffektivitet: Normalårskorrigerad total energiförbrukning per viktad volym, kWh/besiktning.
Mål avser Bilprovningens långsiktiga energimål.
KOMMENTAR
Bilprovningens produktivitet förbättrades med 8,2 procent till 2,12 (1,96) vilket är marginellt
högre än det fastställda målet.
De senaste åren har kvalitetsindex legat på en hög och stabil nivå. Utfallet för 2010 var
92 (90) vilket är något högre än både utfallet tidigare år och det fastställda målet.
Bilprovningen sätter kontinuerlig fokus på kostnadskontroll vilket bland annat mäts genom den
så kallade utnyttjandegraden. Den mäts som faktisk total produktionstid jämfört med till­
gänglig total produktionstid. Utfallet år 2010 blev 75,2 (69,0) procent vilket är i linje med fastställt mål.
Energieffektiviteten försämrades under året från 9,65 till 9,75 innebärande att energiåtgången per besiktning ökade. Den totala energiförbrukningen ökade som ett resultat av att
flera nya stationer öppnades under året. Det pressade produktionsläget och omfattande förändringar i organisationen medförde även att energifrågan inte fick önskvärt fokus. Trots detta
ligger Bilprovningen fortfarande i fas med det långsiktiga energ­imålet som ackumulerat per
sista december 2010 uppgick till 9,79. Under den senaste fem­årsperioden har energieffektiviteten förbättrats med cirka 8 procent från 10,61 år 2006 till 9,75 år 2010.
Medarbetare
ÖVERGRIPANDE MÅL
> Kunniga och motiverade medarbetare som i en aktiv dialog med företaget utvecklar både
sig själva och verksamheten
NYCKELTAL
MÅL
Nöjd Medarbetar Index
3,9
Sjukfrånvaro, %
< 5,0
STATUS
2010
2009
2008
3,66
3,8
3,77
4,5
4,3
5,1
KOMMENTAR
En medarbetarenkät genomfördes under hösten 2010 som uppvisar ett NMI (Nöjd Medarbetar
Index) om 3,66 (3,80) på en femgradig skala. Försämringen jämfört med föregående år och det
fastställda målet antas bero på att företaget genomgick stora förändringar under 2010 som
påverkade medarbetarna. Bemanningen centralt minskades. Därutöver genomfördes outsourcing av flera delar av verksamheten, bland annat av IT och redovisning. I produktionen reducerades antalet platschefer och administrativa tjänster avsevärt. Bemanningen på stationerna
anpassades till den förväntade konkurrensen och lägre volymer, men då den i princip uteblev
blev produktionstrycket på stationerna mycket högt.
Sjukfrånvaron blev 4,5 (4,3) procent vilket betyder att målet för år 2010 uppnåddes mer än
väl. Utfallet är något sämre än föregående år men sjukfrånvaron håller sig väl under målnivån
om max 5,0 procent sjukfrånvaro, bland annat till följd av fortsatta satsningar på friskvård och
snabba rehabiliteringsprocesser.
> Inför 2010, då vårt
monopol skulle upphöra, spände vi bågen
extra när vi satte mål. När det nu är
dags att summera året visar det sig
att samtliga mål har överträffats med
undantag av ett.
Det omfattande förändringsarbetet
i organisationen har av förklarliga skäl
medfört oro och frustration bland
medarbetarna. Därför blev ingen förvånad när Nöjd Medarbetar Index sjönk
jämfört med året innan och vi inte
nådde det mål vi hade.
Inför 2011 kommer vi att ta sats för
att nu nå vårt mål, inte minst för att
fortsatt vara en attraktiv arbetsgivare.
Vi är övertygade om att kommunikationen mellan cheferna och medarbetarna
utgör en viktig grund för detta och
kommer att arbeta hårt för att bland
annat återinföra regelbundna arbetsplatsträffar på samtliga stationer.
Bland de övriga målen är det glädjande att Nöjd Kund Index ytterligare
förbättrades. Det känns bra att ha det
i ryggen när allt fler konkurrenter
kommer att erbjuda alternativ till Bilprovningen. Naturligtvis känns det
också bra att vi kunde redovisa ett
starkt resultat. Det ger oss ytterligare
muskler för att kunna utveckla företaget till en ledande aktör på den
numera konkurrensutsatta fordons­
besiktningsmarknaden.
Magnus Ehrenstråhle,
Verkställande direktör
Hållbarhetsredovisning
18
Vi ska vara ledande
inom trafiksäkerhet,
miljö och service
Hållbarhetsredovisning
19
Med det tidigare samhällsuppdraget som plattform är det en självklarhet
för ­Bilprovningen att fortsätta ta ansvar och bidra till en hållbar utveckling.
Det genomsyrar hela verksamheten både internt och externt.
För en hållbar utveckling
Bilprovningen har en lång tradition av hållbarhetsarbete. Hela bolagets tillkomst 1964
skedde till följd av behovet att, efter hög
olycksstatistik i mitten av 60-talet, till­
godose en ökad trafiksäkerhet i landet.
­Bilprovningen fick, genom riksdag och
regering, uppdraget att med ensamrätt
regelbundet utföra kontroll- och registreringsbesiktningar. I början av 80-talet utökades uppdraget till att även omfatta kontroll av utsläppen från fordonen i syfte att
minska den negativa belastningen på miljön.
När marknaden för fordonsbesiktning
omreglerades och Bilprovningen skulle
verka utifrån marknadsmässiga villkor var
det en självklarhet att utgå från det tidigare
samhällsuppdraget i formuleringen av företagets vision; Med ansvarskänsla, närhet
och kunden i fokus är Bilprovningen din
trygghet för säkra fordon och bättre miljö.
När Bilprovningen idag definierar sitt
arbete med hållbar utveckling åsyftas allt
som företaget gör för att långsiktigt vara
ett ansvarsfullt och framgångsrikt företag,
både ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
Det handlar i grund och botten om hur
visionen omsätts till praktisk handling i det
dagliga arbetet. Intressenterna utgör en
viktig utgångspunkt i arbetet, inte minst
kunderna, men också exempelvis ägarna,
medarbetarna och leverantörerna. För att
försäkra sig om att verksamheten ägnar sig
åt de väsentliga frågorna är det viktigt att
vara lyhörd för intressenternas önskemål
och Bilprovningen har därför en kontinuerlig
dialog med dem.
Verksamhet som berör
Verksamheten har stor betydelse för
många. Internationellt spelar Bilprovningen
en viktig roll i arbetet med att ständigt se
över och förbättra kontrollen, så att den
­följer fordonens utveckling och tillämpas på
ett likartat sätt i allt fler länder. I Sverige
berörs hela samhället. Som aktör på fordonsbesiktningsmarknaden bidrar Bilprovningen till ökad trafiksäkerhet och minskad
negativ belastning på miljön. Detta förutsätter dock att kontrollerna är korrekta och
oberoende. En felaktig bedömning av ett
BILPROVNINGENS HÅLLBARHETSARBETE
SOCIAL HÅLLBARHET
EKONOMI
> Ökad trafiksäkerhet
> Opartiska kontroller
> Ansvarsfull arbetsgivare
> Ansvarsfulla inköp
> God soliditet
> Kostnadseffektiva metoder
> Förbättrad fordonsekonomi för fordonsägare
> Vårda och stärka varumärket
MILJÖ
> Minska fordonens negativa påverkan på miljön
> Minska verksamhetens negativa påverkan på miljön
> Informera fordonsägare om minskad påverkan på miljön
> Inspirera andra företag att bli klimatneutrala
fordon skulle i värsta fall kunna få implikationer med mycket tråkiga konsekvenser.
Hos Bilprovningen är medarbetarnas
­erfarenhet lång och kompetensen hög.
Även om andelen felbedömningar av totala
antalet kontroller är mycket låg, ska felbedömningar helst inte förekomma alls. De få
fall som inträffar kartläggs och analyseras
noga för att dra lärdom och arbeta förebyggande. För Bilprovningen har också kravet
på ­fortsatt oberoende och hög kvalitet varit
en förutsättning för att ställa sig positiv till
omregleringen av fordonsbesiktnings­
marknaden.
Incidenter av mutor och bestickning, det
vill säga när kunder eller personal försöker
skaffa sig fördelar vid fordonsbesiktning,
inträffar mycket sällan men är likväl oacceptabla. Bilprovningen har tydliga rutiner för
att förebygga fall av mutor och bestickning
och samtliga medarbetare erhåller utbildning inom området.
Även om Bilprovningens verksamhet syftar till att minska fordonens negativa belastning på miljön utgör den i sig en belastning
på miljön genom i första hand energiförbrukning och utsläpp. Företaget arbetar dock
aktivt med att minimera dessa.
Högt ställda ambitioner
Som i alla företag finns med andra ord såväl
möjligheter som risker i verksamheten. På
den numera konkurrensutsatta fordons­
besiktningsmarknaden är en stabil ekonomi
en förutsättning för företagets fortlevnad
och därmed också en nödvändighet för att
Bilprovningen ska kunna verka för en hållbar
utveckling inom de områden som företaget
prioriterar. Bilprovningen vill inte bara vara
Hållbarhetsredovisning
20
den marknadsledande aktören på marknaden. Ambitionen är också att ligga i framkant vad gäller hållbarhet. Att ta ansvar är
inte bara förenat med god affärssed och
grundläggande för bra affärer. Det bidrar
också till långsiktig lönsamhet och ett
starkt varumärke. I Bilprovningens dialog
med intressenterna har framkommit att
det väsentligaste för verksamheten för att
bidra till en hållbar utveckling är att fortsatt
arbeta med att förbättra fordonsparkens
trafiksäkerhet, minska den negativa belastningen på miljön och att öka fordonseko­
nomin för kunderna. Bilprovningens uppfattning är att omregleringen skapat nya
och ökade förutsättningar för detta genom
att företaget nu kan ägna sig åt fler tjänster än enbart de obligatoriska.
Arbetet skulle ha inletts 2010 men försenades då inköpsavdelningen var tillfälligt
underbemannad. Ambitionen är att arbetet
ska utmynna i en uppförandekod.
Bilprovningens styrelse är ytterst ansvarig för hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsarbetet drivs av företagsledningen, där
informationschefen hittills haft huvudansvaret. Styrelsen tar löpande del av hållbarhetsarbetet genom den rapportering som
den verkställande direktören har vid varje
styrelsemöte.
Partner genom livscykeln
Bilprovningen har hittills förknippats med
kontroll- och registreringsbesiktning men
nu är målsättningen att företaget ska vara
en partner både till privat- och företags­
kunder i hela fordonets livscykel och på så
sätt hjälpa dem i ökad utsträckning. Målet
är också att göra mer på klimatområdet.
Utöver att förlägga anläggningarna närmare kunderna ska Bilprovningen dela med
sig av sin kunskap och i samband med
besöken berätta för kunderna vad de som
fordonsägare kan göra för att minska sin
påverkan.
En attraktiv arbetsgivare
En viktig förutsättning för den fortsatta
tjänsteutvecklingen och leveransen är medarbetarna. Att behålla affärskritisk kompetens i företaget är viktigt och en utmaning
på den nya marknaden. Bilprovningen har
dock alltid prioriterat att vara en attraktiv
arbetsgivare för att både locka och behålla
sina medarbetare. Man ska känna sig stolt
över att arbeta på Bilprovningen. Satsningarna på ledarskap, medarbetarskap, kompetensutveckling, mångfald och jämställdhet
samt friskvård är viktiga delar i att åstadkomma detta. Mot bakgrund av den ökade
globaliseringen och riskerna i form av mer
komplexa leverantörskedjor har också ett
arbete påbörjats 2011 med att skärpa kraven och uppföljningen av leverantörerna.
Hållbarhetsfrågorna har
större fokus än någonsin
i Bilprovningen.
Genomgång av ISO 26000
Under sommaren 2010 gjorde Bilprovningen
en övergripande genomgång av den vägledande internationella standarden för socialt
ansvarstagande ISO 26000 för att jämföra
verksamheten mot denna. De hållbarhetsfrågor som identifierades som företagets
viktigaste stämmer väl överens med de
områden som redovisats enligt GRI i håll­
barhetsredovisningen sedan verksamhetsåret 2008.
Företagsledningen har en årlig genomgång
och översyn av vilka indikatorer som ska
redovisas i hållbarhetsredovisningen där
väsentlighetsprincipen är vägledande. Under
året gjordes också en intressentundersökning för att säkerställa att rätt frågor är prioriterade i hållbarhetsarbetet och hållbarhets­
kommunikationen. Resultatet uppvisade en
enighet mellan intressenterna och företagsledningen. Läs mer om intressentundersökningen på sidorna 24—25.
Hållbarhetsansvarig utsedd
Hållbarhetsfrågorna har större fokus än
någonsin i Bilprovningen och i början av 2011
initierade företagsledningen ett arbete för
att bättre kommunicera och integrera hållbarhetsarbetet i strategierna. Dessa frågor
kommer regelbundet att tas upp på företagsledningens mötesagenda framöver och
ansvarig i företagsledningen är HR-chefen
medan det praktiska arbetet och dialogen
med intressenterna kommer att drivas och
koordineras av en hållbarhetsansvarig. Som
stöd i arbetet har hållbarhetsansvarig en
matrisorganisation med representanter
från företaget.
Bilprovningens hållbarhetsstyrning
Ekonomi
För styrning av ekonomiområdet (ekonomiskt resultat, marknadsnärvaro och
­indirekt ekonomisk påverkan) hänvisas till
förvaltningsberättelsen och räkningarna
samt till strategi och styrning. Ägarnas ekonomiska målsättning är att verksamheten
ska vara långsiktigt uthållig, effektiv och
visa finansiell styrka. Soliditetsmål är minst
35 procent. Ansvarig för området är chefen
Finans & Styrning.
Bilprovningen redovisar hållbarhetsarbetet
enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer sedan 2008. Styrkortet används för den
interna styrningen och GRI kompletterar
styrkortet vid den externa redovisningen.
Miljö
Bilprovningen arbetar med miljöfrågorna
enligt principen om ständiga förbättringar i
miljöledningssystemet enligt ISO 14001.
­Miljöarbetet styrs utifrån Bilprovningens miljöpolicy och övergripande miljömål. Övergripande ansvar för miljöfrågorna har chefen
för Kvalitet & Miljö som rapporterar till chefen för Produktion och Teknik/IT i ledningsgruppen. Miljöansvaret är knutet till linjeorganisationen. En viktig resurs i det löpande
arbetet är regionernas miljösamordnare som
har särskild miljökompetens. Energi- och klimatfrågan är prioriterad och den finns även
representerad i Bilprovningens styrkort. I det
operativa arbetet har miljöfrågorna integrerats i verksamhetsrutinerna, till exempel för
resor, fastighetsskötsel och inköp.
Uppföljning och revisioner ger underlag
för ständiga förbättringar och sker löpande
genom till exempel miljöronder, månadsvis
energiuppföljning, interna och externa revisioner. Därtill genomförs en rad förbättringsinriktade initiativ, till exempel åtgärder
Hållbarhetsredovisning
21
för energioptimering och beaktande av
­miljöaspekter vid produktutveckling.
Övergripande ansvar för frågorna innehas
av chefen HR (etik i Bilprovningen, bisyssla
och jäv, eget/medtagna fordon till besiktning,
muta och bestickning, tjänstefel, lagefterlevnad), chef Information och chef Marknad
& Försäljning (sponsorrekommendationer)
samt vd (lobbying) medan efterlevnad i det
dagliga arbetet åligger samtliga chefer. Det
åligger även cheferna att se till att utbildning om Bilprovningens etiska riktlinjer
ingår i medarbetarnas utbildningsprogram.
Bilprovningen bedriver utbildning och internkommunikation som stöder detta. Arbetet
följs upp med varumärkesmätning och
regelbundna kundmätningar (NKI).
Arbetsvillkor
Bilprovningens styrning på området anställningsförhållanden och arbetsvillkor regleras
i huvudsak av företagets personalpolicyer
(fackföreningsfrågor, diskriminering, mångfald/jämställdhet, utbildning/utveckling),
arbetsmiljöpolicy samt av ytterligare styrdokument från HR-avdelningen.
Chefen HR har övergripande ansvar för
frågorna, medan efterlevnad i det dagliga
arbetet åligger samtliga chefer. Det är även
chefernas ansvar att se till att utbildning
om koncernens värderingar ingår i medarbetarnas utbildningsprogram. Bilprovningen
bedriver utbildningsaktiviteter och kommunikation som stöder detta. Internkontroll av
arbetsmiljöfrågor sker enligt föreskriften
”Systematiskt arbetsmiljöarbete”. Arbetet
följs upp med regelbundna medarbetar­
undersökningar (NMI) och skyddsronder.
Mänskliga rättigheter
Bilprovningens policy på området mänskliga
rättigheter regleras i huvudsak av koncernens personalpolicyer (diskriminering, föreningsfrihet/kollektivavtal, klagomålshantering)
och policy för inköp (övergripande principer
som gäller för köp av varor och tjänster
samt etiska regler i samband med inköp).
Övergripande ansvar för frågorna innehas
av chefen HR (personalpolicyer), chefen
Finans & Styrning (policy för inköp och
inköpsetik), chef Information och chef
­Marknad & Försäljning (kommunikations­
policy, sponsorrekommendationer) medan
efterlevnad i det dagliga arbetet åligger
samtliga chefer.
Det åligger även cheferna att se till att
utbildning och kännedom om Bilprovningens personalpolicyer och policy för inköp
och inköpsetik ingår i medarbetarnas utbildningsprogram. Företaget bedriver utbildningsaktiviteter bland annat i medarbetarskap och kommunikation som stöder detta.
Samhällsansvar
Bilprovningens policy på området regleras i
huvudsak av regler vid myndighetsutövning
och sponsorrekommendationer.
Produktansvar
Bilprovningens åtagande vad gäller ansvar
av tjänsteerbjudandet till kunderna (kundernas hälsa och säkerhet, märkning av produkter och tjänster, marknadskommunikation, kundernas integritet och efterlevnad)
styrs övergripande av koncernens kvalitetspolicy samt andra policyer såsom IT-policy,
projektpolicy och säkerhetspolicy och kvalitetssäkras genom ISO/IEC 17020 certifiering. Tillsynsansvaret för fordonsbesiktningen delas mellan Transportstyrelsen och
SWEDAC.
Ansvarig för produktion, utveckling av
tjänsteutbudet samt tjänsteansvarsfrågor
är chef Produktion och Teknik-/IT samt chef
Marknad & Försäljning, medan efterlevnad i
det dagliga arbetet åligger samtliga chefer.
Respektive chef ansvarar även för att
personal med ansvar för dessa frågor har
relevant utbildning och tillgång till uppdaterad information om lagar och andra krav
samt marknads- och kundspecifika krav och
system. Arbetet följs bland annat upp med
interna revisioner samt mätning av marknadsandel och regelbundna kundmätningar
(NKI).
Bilprovningen använder sig även av så
kallad Mystery Shopping för att undersöka
hur kunderna upplever bemötandet, och har
testat verktyget NPS (Net Promoter Score)
för att få ökad kunskap om kunderna. Läs
mer om dessa metoder på sidan 28.
Topp 10
Sustainable Brands är Sveriges största
hållbarhetsundersökning som mäter
hur svenskarna bedömer företags
hållbarhetsarbete. Bilprovningen
hamnar i 2010 års undersökning på
en stolt andra plats bland de statliga
bolagen och på tionde plats av alla
150 bolag. i undersökningen
Bilprovningen arbetar aktivt med
kontinuerlig förbättring av verksamheten. En välskött ekonomi, nöjda
kunder, motiverade och kunniga
­medarbetare och kvalitetssäkrade
processer är grunden för ett starkt
erbjudande.
Hållbarhetsredovisning
22
Bilprovningens kommunikation med intressenterna ska präglas av öppenhet,
trovärdighet och fullständighet. Intressentdialogen är ett viktigt verktyg i
arbetet med att utveckla verksamheten, inte minst ur hållbarhetssynpunkt.
Intressentdialogen
Bilprovningens intressenter är viktiga i
utvecklingen av företaget och dialogen blir
om möjligt ännu viktigare på en konkurrensutsatt marknad. En ständig lyhördhet
för intressenternas åsikter och idéer kan
hjälpa Bilprovningen att utveckla företaget
och ligga steget före konkurrenterna. Dia­
logen förbättrar och utvecklar dessutom
hållbarhetsarbetet och därmed också Bilprovningens bidrag till en hållbar utveckling.
Bilprovningen har definierat sina viktigaste
intressenter som de som berörs särskilt av
eller är viktiga för företagets framgång.
Dessa är i huvudsak ägare, kunder, medarbetare, tillsynsmyndigheter, intresseorganisationer, politiker, massmedia och leverantörer. Efter omregleringen som trädde ikraft
den 1 juli 2010 är konkurrenter också en viktig intressentgrupp för Bilprovningen.
Intressentdialog löpande och under 2010
Ägare
För att tillgodose ägarnas informationskrav
och uppföljning av effektiv verksamhetsstyrning hålls årsstämma och publiceras
finansiella rapporter samt en årsredovisning
med hållbarhetsredovisning. Ägarna finns
representerade i styrelsen som också är
ytterst ansvarig för hållbarhetsredovisningen. Utöver traditionella informationssätt hölls under 2010 ett seminarium om
Bilprovningens finansiella ställning och
erbjudande i anslutning till årsstämman.
Kunder
Bilprovningen har 5,6 miljoner kundmöten
om året. För att tillgodose kundernas krav
på oberoende, tillgänglighet, kvalitet, ­service
och nya erbjudanden sker kommunikationen med kunderna på ett flertal sätt, men
främst genom möten på stationerna med
medarbetarna eller i telefon med Kundtjänst alternativt i möten med säljarna.
Under 2010 har Bilprovningen dessutom
använt sig mycket av fokusgrupper. Dialogen sker också via webbplatsen, på mässor
och genom kundundersökningar. Utöver
NKI, som görs årligen, genomförde Bilprovningen under året Mystery Shopping och
Net Promoter Score (NPS). Läs mer om
undersökningarna på sidorna 28—29.
Bilprovningen har
hög trovärdighet och
arbetar med ett av de
största miljöproblemen
i samhället.
från intressentundersökningen, 2010
Medarbetare
Bilprovningens medarbetare utgör ryggraden i verksamheten och är en viktig intressentgrupp. För att tillgodose deras önskemål om arbetsmiljö, utveckling, jämställdhet
och mångfald för Bilprovningen en aktiv
­dialog med medarbetarna genom ett flertal
kanaler, såsom intranät, medarbetarsamtal
och NMI. Under 2010 infördes en intern vdblogg som uppskattas av medarbetarna.
Dessutom återinfördes Tyck & Tryck, varvid
ledningen besöker två platschefer och deras
medarbetare på plats under två dagar åtta
gånger om året.
Tillsynsmyndigheter
Bilprovningen har en tät kontakt med
Transportstyrelsen och SWEDAC angående
ackreditering, krav och uppföljning. Under
2010 har dialogen skett både på styrelsenivå och på handläggarnivå. Löpande dialog
har chef Teknik, chef IT, chef Produktion
samt chef Kvalitet & Miljö med motsvarande befattningar på myndigheterna.
Intresseorganisationer
Tillsammans är man starkare. Bilprovningen
är en väl ansedd aktör inom den svenska
trafiksäkerhetsbranschen och har sedan
länge ett nära samarbete med aktörer
såsom Polisen och Trafikverket för att
genom exempelvis gemensamma kampanjer ytterligare främja trafiksäkerheten, men
också miljön. Genom att träffas på löpande
basis och engagera sig i återkommande
kampanjer såsom Däckrazzia och Trafik­
nykterhetens dag är dialogen och utbytet
med intresseorganisationerna god.
Politiker
För att värna en bibehållen hög kvalitet i
­fordonsbesiktningarna och bidra till en fungerande konkurrens har Bilprovningen haft en
aktiv politikerdialog, både muntligt och skriftligt, under de senaste åren. Under 2010 deltog Bilprovningen i Almedalen och har även
bjudit in politiker till informationsmöten både
centralt och på stationerna. Företaget blev
också inbjuden till departement och utskott.
Leverantörer
Leverantörerna är en del i Bilprovningens
erbjudande och leverans och utgör därmed
en mycket viktig funktion. Dialogen med och
uppföljningen av de största leverantörerna är
Hållbarhetsredovisning
23
Bilprovningens station i Stockholm–Högdalen fick besök av Test­patrullen från
barnprogrammet REA som skulle testa bromsarna på kickbikes. Testet gjordes
tillsammans med Morgan Isacsson, Teknik, som monterade en retardations­
mätare på sparkcyklarna. Programmet sändes i SVT i mars 2011.
Hållbarhetsredovisning
Trafiksäkerhetsarbetet
ska bygga Bilprovningens
varumärke.
från intressentundersökningen, 2010
Inga tvivel
om vad
som är
­viktigast
> Vi har länge varit duktiga på att
föra en dialog med våra viktigaste
intressenter. Däremot har vi inte
undersökt deras syn på Bilprovning­
ens hållbarhetsarbete och om vi
ägnar oss åt rätt frågor. Därför var
det en självklarhet att göra en intres­
sentundersökning i detta syfte. Även
om vi redan från början trodde oss ha
rätt inriktning på arbetet var det bra
att få bekräftelse på samstämmig­
heten mellan oss och intressenterna
i dessa frågor. Överst på listan ligger
arbetet för en säker fordonspark,
bättre miljö och god fordonsekonomi.
Många av önskemålen som framkom
i undersökningen är vi redan på god
väg att uppfylla, till exempel mer råd­
givning till kunderna om hur man
som fordonsägare kan ta ansvar och
minska belastningen på miljön.
­Medarbetarna kommer också att
fortsätta prioriteras. Man ska känna
sig stolt över att jobba på Bilprov­
ningen. Vi är också eniga i att vi ska
vara ett föredöme när det gäller håll­
barhetsarbetet. Vi har allt att vinna
på detta och kommer nu att lägga i
en högre växel för att kommunicera
och förstärka den position som vi
redan har idag på området.
Cecilia Blom Hesselgren,
Chef Information
24
god, även om flera uttryckt önskemål om en
fördjupad relation och information om Bilprovningens verksamhet och aktiviteter.
Under 2011 kommer ett arbete att inledas för
att kartlägga de viktigaste leverantörerna
utifrån hållbarhetsrisker som sedan ska
utmynna i en uppförandekod med fastställda
miljömässiga, ekonomiska och sociala krav.
­Kraven måste följas upp kontinuerligt, vilket
också medför en utökad dialog.
Konkurrenter
En intressentgrupp som precis tillkommit
är konkurrenterna. De aktörer som hittills
­etablerat sig eller visat intresse för den
svenska fordonsbesiktningsmarknaden är
stora internationella företag som Bilprovningen sedan länge har en väletablerad
­relation till genom sitt internationella samarbete. Därför är dialogen redan god parterna
emellan. Under året tog Bilprovningens vd
också initiativet till att bilda en gemensam
branschförening. Hittills har en av de nya
aktörerna på marknaden anslutit sig.
Övriga intressenter
Utöver dessa grupper kommunicerar
Bilprovningen med många andra intressenter, exempelvis med massmedia genom
pressmeddelanden och webbplatsen.
Intressentundersökning med
fokus på hållbarhetsarbetet
Trots den sedan länge goda relationen och
dialogen med de flesta intressentgrupperna
hade ingen undersökning gjorts enbart med
avseende på hållbarhetsarbetet. Under hösten 2010 genomförde Bilprovningen därför
ett 20-tal djupintervjuer via telefon med två
till tre representanter i samtliga intressentgrupper med undantag av massmedia som
avböjde och konkurrenterna som inte till­
frågades. Syftet med undersökningen var
flerfaldigt, nämligen:
> att identifiera prioriterade ansvarsom­
råden och hur företagets lyckats med
arbetet inom dessa,
> att identifiera intressenternas förväntningar på Bilprovningen inom hållbarhetsområdet och
> att få intressenternas syn på/önskemål
kring kommunikationen av hållbarhets­
arbetet.
Trafiksäkerheten främst
I undersökningen framgick att Bilprovningens huvudsakliga ansvar är att verka för en
säker fordonspark. Därför har trafiksäkerhet fått ett utökat utrymme i årets hållbarhetsredovisning. Företaget bör även arbeta
för att minska fordonens negativa belastning på miljön och att förbättra fordons­
ekonomin för kunderna. Intressenterna
ansåg att det är viktigt att Bilprovningen är
oberoende och behandlar alla kunder lika.
Många tyckte att det var särskilt viktigt att
på en konkurrensutsatt marknad ta vara på
medarbetarna och fortsätta arbeta med
deras kompetensutveckling, varför vi nu
utökat vår redovisning till att omfatta
­GRI-indikatorer med koppling till området.
Kunderna ville få mer information och rådgivning, exempelvis om ecodriving eller göra
bättre val av bil ur miljösynpunkt. Många
intressenter tycker att Bilprovningen har en
hög tro­värdighet, kunskap och erfarenhet
och bör kunna utnyttja hållbarhetsarbetet
som ett sätt att positionera sig på en
konkurrens­utsatt marknad. Några intressenter framhöll att Bilprovningens ansvar
på en oreglerad marknad inte är större än
andra aktörers, medan andra ansåg att
­Bilprovningen som marknadsledande bör
vara ett föredöme när det gäller hållbarhetsarbetet. En återkommande synpunkt
var att Bilprovningen bör utnyttja sin position och synas mer i samhällsdebatten.
Kommunikation
Den enda intressentgrupp som kände sig
väl informerad om hållbarhetsarbetet
genom hållbarhetsredovisningen var
ägarna. Övriga intressenter önskade erhålla
informationen via andra kanaler, i första
hand muntligt via personliga möten eller
närmaste chef och i andra hand via webben
eller intranätet. Därför är informationen i
hållbarhetsredovisningen i år i första hand
riktad till ägarna medan övriga intressenter
kommer att få informationen på det sätt
som de uttryckt önskemål om.
Hållbarhetsredovisning
25
VÄSENTLIGHETSANALYS
Betydande
Ledning
Som en del i Bilprovningens intressentundersökning genomfördes en väsentlighetsanalys för att ta reda
på vilka hållbarhetsfrågor intressenterna tycker att företaget ska prioritera i sitt arbete och i kommunikationen. Intressenterna fick värdera vikten av Bilprovningens arbete inom 19 områden. ­Företagsledningen
fick motsvarande uppgift vid en workshop och resultatet visas i diagrammet nedan. Resultatet har varit
en viktig input till utformningen av Bilprovningens hållbarhets­redovisning.
Väsentlighetsanalysen visade att det finns stor samstämmighet mellan Bilprovningens intressenter och
dess ledning i bedömningen av vilka frågor företaget ska arbeta med.
2B
1A
Stor
1B 2C
Måttlig
10A
4C
3C
1C
8A 4B 9A
5C
6A
4A
7A
3A
3B
2A
Liten
5A
Intressenter
Liten
Måttlig
Stor
Betydande
HUR VIKTIGT ANSER DU BILPROVNINGENS ARBETE ÄR INOM:
SOCIALT ANSVAR
1A
EKONOMISKT ANSVAR
Trafiksäkerhet
1B
Ekonomiskt resultat och finansiell ställning
2A
Arbetsmiljö och friskvård
2B
Erbjudande
3A
Offentliga relationer och lobbying
3B
Prissättning och marknadsnärvaro
4A
Korruption, mutor
4B
Riskhantering
5A
Incitamentsprogram
6A
Kompetensutveckling medarbetare
7A
Relationer medarbetare — ledning
8A
Mångfald och jämställdhet
9A
10A
Kundmätningar
Uppföljning av sociala förhållanden i leve­
ransledet
MILJÖANSVAR
1C
Utsläpp och avfallshantering
2C
Miljöanpassade kunderbjudanden
3C
Energieffektivisering i den egna verksamheten
4C
Miljöledning
5C
Miljökrav på leverantörer
Hållbarhetsredovisning
26
För att behålla en stark ställning på marknaden utvecklar Bilprovningen
fler besiktningsnära tjänster. Bilprovningen ska inte bara förknippas med
kontrollbesiktning utan ses som en partner i hela fordonets livscykel.
­Samtidigt är en ökad servicegrad till kunderna mer prioriterad än någonsin.
Mer än kontrollbesiktning
Som monopolist begränsade Bilprovningen
erbjudandet medvetet till de reglerade
­kontrollerna. Syftet var att inte dra på sig
onödig kritik för att inte sköta uppdraget
eller att utnyttja sin ställning. När marknaden för fordonsbesiktning omreglerats agerar Bilprovningen på marknadsmässiga villkor som övriga aktörer vilket innebär helt
nya möjligheter att utveckla verksamheten.
­Bilprovningen kan nu utnyttja och dela med
sig av sitt fordonskunnande till kunderna i
form av nya erbjudanden.
Marknaden har potential
De obligatoriska tjänsterna, såsom kontrolloch registreringsbesiktning, är av naturliga
skäl Bilprovningens mest välkända tjänster.
Det är också de mest sålda. Tjänsterna
sträcker sig dock längre än så. De täcker in
hela fordonets livscykel. Från tillverkning till
skrotning erbjuder Bilprovningen ett flertal
tjänster som bidrar till bättre fordonsekonomi, ökad säkerhet och mindre belastning
på miljön.
Marknaden för besiktningsnära oreglerade tilläggstjänster är outvecklad och
Bilprovningen ser här stora möjligheter.
Man har genom åren byggt upp ett gediget
fordonskunnande och vill gärna dela med
sig av sina erfarenheter till kunderna.
Oberoendet en viktig tillgång
Ett av Bilprovningens nya erbjudanden som
efterfrågas av många företagskunder inom
offentlig verksamhet är upphandlingskontroll.
Tjänsten tillkom ursprungligen på initiativ
av en kund.
Bilprovningen säkerställer åt upphandlaren att leverantörer av exempelvis färd-
Bättre
­service och
fler tjänster
> Omregleringen
bidrar till ökad tillgänglighet och
driver utvecklingen av bättre
kundservice och tjänster som
­fyller behov på marknaden. Vi vill
att våra kunder ska tänka på
­Bilprovningen i nya sammanhang
— inte bara när det handlar om
­kontroll- och registreringsbesikt­
ningar. Vi tror att omregleringen
är bra för våra kunder och kom­
mer att fortsätta att utveckla
tjänster som efterfrågas och
som skapar kundnytta!
Pierre Karlsson
Chef Marknad & Försäljning
tjänst eller skolskjuts lever upp till avtalskraven vad gäller trafiksäkerhet och miljö.
Dessutom kan Bilprovningen säkra att fordonens utrustning är komplett och fungerar
som den ska. Bilprovningens oberoende roll
i samband med dessa kontroller uppskattas
och underlättar för både kunden och leverantören. Tjänsten säkerställer kvaliteten
på leverantörens fordonspark och innebär
en trygghet för passagerarna.
Bilprovningen har även många företagskunder som ofta har många och tunga
fordon som utnyttjas och slits på ett helt
annat sätt än privatbilar och därför också
måste underhållas regelbundet. Därför
efterfrågar många av dem till exempel
­mellanliggande kontroller mellan besiktningarna. Med en kvalitetssäkrad fordonsflotta
undviker kunderna inte bara kostsamma
haverier utan säkerställer sin leverans och
stärker därmed även sitt varumärke.
Läs mer om Bilprovningens erbjudanden
till företagskunder på bilprovningen.se.
Smarta val vid bilköp
Att köpa bil är för de flesta en stor och
kostsam affär där man som konsument
ofta känner sig okunnig och utsatt. För att
hjälpa kunder att göra rätt val tillhanda­
håller Bilprovningen en kostnadsfri webbtjänst som omfattar 500 bilmodeller i cirka
20 000 olika versioner. Bilsmart.se ger tillgång till i stort sett all väsentlig information
om bilmodellerna, givetvis också aktuell och
historisk besiktningsstatistik med de vanligaste felen och bristerna. Fördelen med
Bilsmart.se är att den utgår från kundens
behov. Genom att söka på den parameter
man tycker är viktig, till exempel märke,
modell, typ av bil eller karaktär, presenteras
bilmodeller som matchar sökningen. De
vanligaste sökorden är familjebil, miljövänlig
och säkerhet.
När man väl hittat den eller de bilmodeller som verkar bäst utifrån kraven man
ställt är det dags att hitta ett exemplar av
bilmodellen ifråga. I takt med att fordonsmarknaden flyttar över till olika köp- och
säljsajter på Internet ökar behovet av pålitlig information om fordonen. Bilprovningen
tillhandahåller redan idag information och
statistik från kontrollbesiktningar till dessa
Hållbarhetsredovisning
27
BILPROVNINGENS KUNDER
85%
PRIVAT
FÖRETAG
15%
BILPROVNINGENS ROLL I FORDONETS LIVSCYKEL
Bilprovningens tjänster täcker in fordonets hela livscykel, från tillverkning till skrotning.
Mellan dessa båda tidpunkter erbjuder Bilprovningen ett flertal olika tjänster som
bidrar till bättre fordonsekonomi, ökad trafiksäkerhet och mindre belastning på miljön.
1
4
Fordonstillverkare tar hjälp av Bilprovningen. ­Statistik från Bilprovningens
­kontroller kan användas av tillverkarnas
forsknings- och utvecklingsavdelning och
av deras produktionsavdelning för att höja
säkerheten och kvaliteten i kommande
fordonsmodeller.
tt fordon kan få körförbud om det vid
E
­kontrollbesiktningen är i så dåligt skick att
det är en fara för trafiksäkerheten. Fordonet måste då bärgas från platsen. Ägaren
måste åtgärda bristerna och inom en viss
tid komma tillbaka för en efterkontroll. Om
körförbudet innebär att fordonet inte ska
användas mer ska det skrotas. Under 2010
fick 13 024 trafikfarliga fordon körförbud.
2
3
Vid registreringsbesiktningen granskas
­fordonet utifrån gällande krav. Kontrollen
består av olika uppgifter som relaterar till
­fordonets ålder, ursprungsmarknad och
­fordonskategori.
Bilprovningen är ett stöd till fordonsägaren
vid inköp, försäljning och under tiden däremellan. Med ett brett erbjudande av både
obligatoriska och övriga tjänster kan Bilprovningen bidra till en god fordonsekonomi, trafiksäkerhet och kontrollerad miljöpåverkan.
Hållbarhetsredovisning
28
Nära dig
sajter. En del köpare väljer att köpa fordon
med förbehåll om att det går igenom ett
test, Bildiagnos, som kan genomföras av
Bilprovningen. Bildiagnos ger kunden ett
tryggare bilköp och minskar risken för kostsamma överraskningar. Den kan även vara
ett stöd för den som vill kontrollera sin bils
skick innan garantitiden går ut, eller som
underlag vid en värdering.
Läs mer om Bilprovningens erbjudanden
till privatkunder på bilprovningen.se.
Med 188 stationer spridda i ­Sverige är
tillgängligheten god. Dessutom har
företaget två mobila anläggningar som
regelbundet besöker sju orter i glesbygd för att ytterligare förbättra servicen till kunderna.
KUNDNÖJDHET FÖRETAG
2010
2009
2008
82%
81%
73%
Närmare kunderna
Bilprovningen har länge haft kundnöjdheten
i fokus. Som en aktör av flera blir detta viktigare än någonsin. Bilprovningen kommer
att vara lyhörd och anpassa sin närvaro och
sina etableringar till kundernas behov och
önskemål.
En del i arbetet är att ständigt se över
och utvärdera stationsnätverket. Under
2010 etablerades elva nya stationer i bland
annat Storstockholm, Dalarna, Småland och
Västergötland. Stationerna etableras i
områden med god tillgänglighet för kunderna, exempelvis handelsområden eller
områden i närhet till trafikleder eller med
tät trafik.
I vissa fall kommer Bilprovningen även
att lokalisera sin verksamhet i anslutning till
företagskunders egna lokaler eftersom
många av dem vill ha kontroller utförda på
plats. Nyttan av den här typen av logistiklösningar är uppenbar, inte minst i form av
tidsvinster men även ur miljösynpunkt då
bilarna inte behöver köras fram och tillbaka
till Bilprovningen.
En annan efterfrågad tjänst är hämtning
och lämning hos kunden av fordon som ska
besiktas. Det här är en tjänst under utveckling och som främst är riktad till företags­
kunder, men som på sikt kan komma att
erbjudas även till privatkunder om det finns
en efterfrågan.
Kundnöjdhet företag
KUNDNÖJDHET PRIVAT
2009
95%
94%
2008
92%
2010
Kundnöjdhet privat
Kvälls- och helgöppet
Bilprovningen utökade öppettiderna och
införde lördagsöppet redan 2009. Tillgängligheten förbättras kontinuerligt och nu
införs jourstationer, med utökade öppettider, i storstadsregionerna. Även på mindre
orter kommer öppettiderna att anpassas
efter kundernas behov i ökad utsträckning.
Som en service till kunderna kommer
Bilprovningen även fortsättningsvis att
skicka ut en inbjudan med upplysning om
att det är dags att besikta bilen. Under 2011
kommer dessutom alla Bilprovningens
tjänster att bli bokningsbara via webbplatsen. I mars 2011 blev det möjligt att betala
sin bokade tid direkt via Bilprovningens
webbplats. Bilprovningens pris för kontrollbesiktning har varit oförändrat sedan 2002.
2010 års kundundersökning gav Bilprovningen
de högsta betygen
hittills med 95 procent
nöjda kunder.
Högt betyg från kunderna
Bilprovningen arbetar kontinuerligt med att
utveckla dialogen med kunderna och med att
ta reda på vad de har för behov och önskemål.
Det här är ett arbete som blivit allt viktigare
sedan marknaden konkurrensutsatts.
2010 års kundundersökning gav
Bilprovningen de högsta betygen hittills i
företagets historia. I snitt är 95 procent av
­privatkunderna och 82 procent av företagskunderna nöjda med sitt senaste besök på
Bilprovningen. Av 5 möjliga poäng är NKIvärdet (Nöjd Kund Index) 4,35 bland privatkunder och 4,22 bland företagskunder. Ett
område som får höga poäng är den service
kunderna får i samband med besöket. Där­
emot finns förbättringspotential när det
gäller att erbjuda besiktningstider med kort
framförhållning och att vara innovativa vid
utvecklingen av nya tjänster.
Kundbarometer
Önskemålet om att göra löpande kundmätningar har varit hög och i slutet av 2010
genomfördes ett pilotförsök för att testa
verktyget Net Promoter Score (NPS). I anslutning till besiktningen fick kunderna en förfrågan om de skulle kunna rekommendera Bilprovningen till sina vänner och bekanta samt
varför. NPS ger en tydlig bild av hur stor andel
Hållbarhetsredovisning
29
Vill du förbättra din fordonsekonomi?
www.bilprovningen.se/ansvar
ambassadörer företaget har och syftar till att
ge nya kundinsikter och öka företagets kundfokus samt kundernas lojalitet.
Försöket visade att kunderna är mycket
nöjda. NPS-värdet, som motsvarar andelen
procentuellt nöjda kunder minus andelen
procentuellt missnöjda kunder, uppgick till
84 procent. Avgörande för kundupplevelsen
är servicen och bemötandet på stationen.
Där får Bilprovningen högt betyg. Det som
däremot kan förbättras är väntetiderna på
stationerna och kommunikationen i samband med anmärkningar. Pedagogisk information i samband med en anmärkning förstärker kundupplevelsen.
Erfarenheterna från försöket var positiva.
Verktyget är enkelt, korrekt och alla kunder
ges möjlighet att delta. NPS kommer därför
att införas som kundbarometer på samtliga
stationer under 2011.
Breddat kvalitetsarbete
Bilprovningens kvalitetsarbete har breddats
från att tidigare ha fokuserat på att uppfylla
myndighetskrav och föreskrifter till att
främst öka verksamhetens kundfokus och
effektivitet. Genom att hålla hög kvalitet
gällande kund, arbetssätt och produkter ska
Bilprovningen vara kundens förstahandsval.
Kvalitetsarbetet är därför ett övergripande
och viktigt område i strävan att behålla
kunderna.
Bilprovningen arbetar med olika metoder
för att stödja kvalitetsarbetet. Som exem-
pel har processerna för produktutveckling
och etablering av nya stationer effektiviserats och kvalitetssäkrats under året. Bilprovningen använder sig också av så kallad
Mystery Shopping, det vill säga kunder som
agerar som anonyma kontrollanter, för att
ta reda på hur kunderna upplever bemötande och service på stationerna. Den
utförliga besöksrapporten visar tydligt vilka
delar av stationsbesöket som fungerar på
önskat sätt och var det finns störst potential för förbättringar. Resultatet visade goda
resultat på flertalet områden, men också
att det fanns några delar som måste förbättras, såsom att ge råd och tips till kunderna i samband med besöket. Under 2010
gjordes oanmälda besök vid 136 stationer.
Hållbarhetsredovisning
30
Bilprovningens mest prioriterade ansvar är att verka för en ökad t­ rafiksäkerhet.
Antalet döda i vägtrafiken fortsätter att minska och under 2010 omkom 270
personer. Det är den lägsta siffran sedan 1935. Bilprovningens k­ ontroller bidrar
till säkrare fordon och i slutändan till att rädda liv.
Trafiksäkerheten
har högsta prioritet
Antalet dödade i den svenska vägtrafiken är
nere på en historiskt låg nivå. Under 2010
omkom enligt Trafikverkets preliminära siff­
ror 270 personer. Jämfört med 2009 är det
en minskning med hela 20 procent. Det är
givetvis många faktorer som ligger bakom
den positiva utvecklingen men en viktig
aspekt är fordonen som förbättrats avse­
värt under de senaste 50 åren. Andelen
­trafikolyckor som beror på fordonen har
under perioden sjunkit från 10 till 1 procent i
Sverige. Vilken inverkan kontrollbesiktningen
har haft är svårt att sia om, men det är
rimligt att konstatera att Bilprovningen
säkerligen har bidragit till den förbättrade
statistiken.
Besiktningsstatistiken oroar
Trots den positiva utvecklingen intygar 2010
års besiktningsstatistik att det fortfarande
finns mycket kvar att göra för att förbättra
trafiksäkerheten.
Sammanlagt kontrollbesiktade Bilprov­
ningen 4,2 miljoner fordon. Av dessa god­
kändes bara vartannat fordon (54 procent)
och 0,3 procent fick körförbud. Oroande är
dessutom att antalet körförbud ökade med
fem procent (från 12 461 till 13 024). Körför­
bud innebär i de flesta fall att fordonet
måste bärgas från bilprovningsstationen.
I samtliga fall gäller att fordonet bedöms
utgöra en omedelbar trafiksäkerhetsrisk.
Dessutom försämrades skicket på de
tunga släpvagnarna, trots att de föryngrats
i betydande omfattning under senare år och
dessutom har färre kontrollpunkter än
andra tunga fordon. Hela 2 191 släp
(fem procent) fick körförbud. Totalt under­
kändes 61 procent, huvudsakligen på grund
av ­brister i bromssystemet.
Skicket på bussarna och bilarna blir bättre
Det enda tunga fordonsslaget som uppvisar
en förbättring under 2010 är bussarna.
­ ärskilt glädjande är det att andelen under­
S
kända med krav på efterkontroll (32 pro­
cent) återigen är på samma nivå som 2001
(32 procent). Den 1 december 2001 infördes
brandskyddskontroll som en obligatorisk del
i kontrollbesiktningen och år 2002 steg
andelen underkända bussar med krav på
efterkontroll med 13 procentenheter till
45 procent. Att underkännandefrekvensen
sjunkit med nästan tio procentenheter de
senaste fyra åren beror sannolikt på det
målmedvetna kvalitetsarbete som flera
bussföretag driver.
Bilarna blir bättre
Av de 3,4 miljoner personbilar som Bilprov­
ningen besiktade år 2010 godkändes 54
procent utan anmärkning. Även om det är
allvarligt att i stort sett varannan bil under­
känns är utvecklingen positiv. Sedan 2000
har andelen underkända med krav på efter­
kontroll minskat från 35 till 29 procent.
BESIKTNINGSRESULTAT 2007–2010
Säkerhet
2010
2009
2008
2007
Antal besiktningar totalt
5 626 300
5 605 000
5 554 200
5 518 000
Varav antal kontrollbesiktningar
4 245 900
4 230 900
4 122 600
4 001 000
Andel godkända fordon utan anmärkning*
54%
54%
53%
51%
Andel underkända utan krav på efterkontroll*
16%
17%
17%
17%
Andel underkända med krav på efterkontroll*
29%
29%
30%
32%
Andel belagda med körförbud*
0,3%
0,3%
0,3%
0,3%
*Avser kontrollbesiktningen
Hållbarhetsredovisning
Kunskaps­
utbytet
leder oss
framåt
> Genom ett aktivt deltagande i
internationellt och nationellt utveck­
lingsarbete lägger vi ribban högt för
att på ett kundanpassat sätt, til�­
lämpa det senaste inom området för
fordonskontroller. Kunskapen omsät­
ter vi sedan i kunderbjudanden, till
gagn för en ytterligare höjd trafik­
säkerhet.
Benny Örnerfors,
Chef Produktion och Teknik/IT
Nedgången beror bland annat på att for­
donsparken har föryngrats. Dessutom har
bilarna sannolikt blivit bättre.
Ansvarstagande fordonsägare
Under 2010 kontrollbesiktade Bilprovningen
67 114 husvagnar och statistiken påvisar att
ägarna generellt sett månar om sina for­
don. Även om andelen underkända med
krav på efterkontroll ökade med en procent­
enhet var husvagnarna, efter motor­
cyklarna, det fordonsslag med flest god­
kända i förhållande till antalet besiktade
(73 procent). Många var oroade när den
obligatoriska kontrollen av gasolinstalla­
tionen upphörde i april 2009. Därför är det
positivt att kunna konstatera att 64 pro­
cent av husvagns­ägarna under året ändå
valde att göra kontrollen som Bilprovningen
numera erbjuder som en tilläggstjänst.
I tillägg till kontrollbesiktningen har
­Bilprovningen flera andra tjänster, både för
privatpersoner och för företag, som bidrar
till säkrare fordon. Läs mer om Bilprovningens
erbjudande på sidorna 26–29 eller på
­bilprovningen.se.
31
Förebyggande säkerhet
En stor del av Bilprovningens fokus ligger
också på att arbeta med förebyggande säker­
het. Med 5,5 miljoner kundmöten om året är
möjligheterna goda att påverka förarnas
beteende. Därför ställer man ofta stationerna
till andra trafiksäkerhetsaktörers förfogande.
Till exempel hade NTF och Synoptik en kam­
panj på några stationer i oktober 2010 för att
kontrollera förarnas syn med budskapet att
rätt syn kan rädda liv i trafiken.
Tillsammans är vi starkare
Bilprovningen är också aktiv i nationella fri­
villiga initiativ för att öka trafiksäkerheten,
men också för att minska trafikens nega­
tiva miljöpåverkan. Till dessa samarbeten
hör bland annat Nationella viltolycksrådet
och Däckrazzia.
Dessutom är Bilprovningen aktiv på den
internationella arenan. Som en av de första
i Sverige anslöt sig Bilprovningen 2004 till
European Road Safety Charter. Organisatio­
nens främjar goda initiativ på trafiksäker­
hetsområdet och målsättningen är att
halvera antalet omkomna i Europa. Bil­
provningens vd är organisationens Sverige­
representant.
Driver utvecklingen
Bilprovningen är också medlem i CITA
(Comité International de l’Inspection Techni­
que Automobile) som är en sammanslut­
ning av myndigheter och organisationer
som är auktoriserade att kontrollbesikta
motordrivna fordon. CITA arbetar med att
utveckla och harmonisera internationella
standarder i syfte att öka trafiksäkerheten
och värna miljön. Bilprovningens vd ingår i
CITA:s styrelse.
Bilprovningen var också projektledare för
Autofore som är den utredning och rapport
som nu ligger till grund för EU-kommissio­
nens arbete för att harmonisera de europe­
iska standarderna för fordonsbesiktning på
sikt. Målsättningen är att elektroniken ska
ingå i kontrollbesiktningen, kontrollerna vara
tätare och att motorcyklar ska besiktas.
Säkra egna fordon
Alkolås ingår som obligatorisk utrustning i
samtliga Bilprovningens tjänste- och före­
tagsbilar sedan 2005.
CASE
Bilprovningens
kund vann
Trafiksäkerhets­
pris
Under en festlig prisceremoni på
Transportforum i Linköping utsågs
tre värdiga vinnare av Stora Trafik­
säkerhetspriset avseende år 2010.
Priset i kategorin Årets Beställare
gick till Uppsala kommun för att,
som första offentliga upphandlare,
ha infört så kallade skallkrav avse­
ende trafik-säkerhet hos entrepre­
nörers/transportörers fordon. Läs
mer om upphandlingskontrollen
som Bilprovningen gör åt Uppsala
kommun på sidan 26.
Trafiksäkerhetspriset instiftades
av branschtidningarna RESFORUM
och TRAFIKFORUM samt Trans­
port & Logistik iDag i syfte att
lyfta fram goda exempel inom tra­
fiksäkerhet samt främja det fort­
satta arbetet inom detta mycket
viktiga område för yrkestrafik på
väg inom godstransporter och
­persontrafik.
5%
av de tunga
släpen fick körförbud under 2010
Hållbarhetsredovisning
32
Bilprovningens medarbetare är nyckeln till en framgångsrik anpassning
till en marknad i konkurrens. En förändrad företagskultur och stärkt
­medarbetarskap är viktiga förutsättningar för att lyckas.
Medarbetarskapet i centrum
Sedan den 1 januari 2010 är Bilprovningens
nya organisation på plats. I den nya organisa­
tionen finns betydligt färre platschefer men
med ansvar för fler stationer. Den dagliga
verksamheten på stationerna leds av nytill­
satta teamledare. Därtill har den administra­
tiva personalen minskats och arbetsuppgif­
terna antingen rationaliserats bort eller
fördelats på platschefen och medarbetarna
på stationen. Fokus under året har legat på
att få den nya organisationen på plats och
att stötta platscheferna i deras nya roller.
Omorganisationen har berört så gott
som samtliga medarbetare på olika sätt.
En del anser att ledarskapet blivit bättre
medan andra tycker att cheferna inte är lika
synliga och att rollerna är oklara. Arbetet
med att tydliggöra detta är viktigt och
kommer att ske, bland annat genom kom­
munikation och erfarenhetsträffar för plats­
chefer, men också för teamledare.
Företagskultur i förändring
Att utveckla medarbetarna utifrån behoven
i en konkurrensutsatt marknad är en av Bil­
provningens huvudstrategier och ett priori­
terat område. Företaget har därför gjort en
stor satsning på en företagskultur som
stödjer den nya visionen och affärsidén.
Som stöd i förändringen har nya kärnvärden
tagits fram — kundkvalitet, affärsmässighet
och ansvarsfull företagskultur.
Under året har samtliga medarbetare
fått genomgå en utvecklingsdag på temat
medarbetarskap för att lära sig vad de nya
kärnvärdena innebär. Syftet har också varit
att inhämta synpunkter från medarbetarna
och låta dem bidra till utvecklingen av orga­
nisationen. Genom att upprätta handlings­
planer och ha en kontinuerlig uppföljning
har platscheferna fortsatt arbetet med
kärnvärdena på stationerna. Att få till stånd
attityd- och beteendeförändringar är en vik­
tig utmaning för Bilprovningen och medar­
betarskapet kommer därför att vara ett
genomgående tema framöver.
Chefer har en central roll
när det gäller att skapa
ett bra arbetsklimat.
Medarbetarna tycker till
Under 2010 har Bilprovningens lednings­
grupp återupptagit sin Tyck & Tryck-turné.
Under två dagar åtta gånger om året reser
ledningen ut i landet för att träffa medarbe­
tarna på plats. Vid dessa möten får medar­
betarna tycka till i aktuella frågor med hjälp
av mentometrar och ställa frågor anonymt
direkt till ledningen. Mötena är mycket upp­
skattade, både av medarbetarna och led­
ningen samt ger värdefulla idéer till Bilprov­
ningens verksamhet och fortsatta
utveckling.
Nöjd Medarbetar Index sjönk till 3,66
(3,80) i 2010 års undersökning. Några av
förklaringarna är att den nya organisationen
inte riktigt kommit på plats och otydligheten
kring roller och ledarskap. Ett viktigt för­
bättringsområde är kommunikationen.
Endast 50 procent av medarbetarna uppger
att de haft regelbundna arbetsplatsträffar
under 2010. En bakomliggande orsak är den
ovanligt hårda arbetsbelastningen. Bland
dem som haft regelbundna personalmöten
uppgick NMI till 3,9 och bland övriga var
motsvarande siffra 3,4. Det bekräftar hur
viktig delaktigheten är för trivseln. Den
interna kommunikationen, delaktigheten
och återkopplingen kommer därför att vara
ett fokusområde under 2011.
I medarbetarundersökningen har frågor
tillkommit om Bilprovningens nya kärnvär­
den och hur medarbetarna upplever att de
arbetar efter dem. Resultaten pekar på att
medarbetarna tycker att de förstår kärn­
värdena och att de är ett bra stöd i arbetet
men att det är en bit kvar när det gäller att
förändra beteendet mot kunderna.
Satsning på ökad kompetens
Utbildning är ett centralt område för att
säkerställa teknisk kompetens, motivation,
kvalitet och objektivitet inom verksamheten.
När marknaden utsätts för konkurrens och
det kommer att finnas fler arbetsgivare att
välja på blir det viktigare än någonsin för Bil­
provningen att satsa på sina medarbetare
och vara en attraktiv arbetsgivare. Samtliga
nyanställda besiktningstekniker som inte
redan är certifierade får en individuellt anpas­
sad utbildning. Den pågår fyra till åtta veckor
och har utformats för att den nyanställde
ska kunna komma in i verksamheten så fort
som möjligt. I syfte att behålla hög teknisk
kompetens erbjuds medarbetarna årligen ett
flertal utbildningar. Under 2010 var det
genomsnittliga antalet lärarledda utbild­
ningstimmar per anställd 33.
Utöver utvecklingsdagen i medarbetarskap
som samtliga medarbetare genomgick har
Bilprovningen under året satsat på utbildning
av företagets 45 platschefer. För att rusta
dem för sin nya roll med vidgat ansvar har de
fått genomgå en åtta dagar lång utbildning i
ekonomi och affärsmannaskap. Samtliga
nyanställda chefer får tre dagars introduk­
Hållbarhetsredovisning
33
Vill du också ha ett ansvarsfullt jobb?
www.bilprovningen.se/ansvar
Hållbarhetsredovisning
34
tion till företaget. Platscheferna får därut­
över en individanpassad utbildning i besikt­
ningsteknik. Utbildningstiden varierar
beroende på tidigare kompetens, men är
allt från en till tre veckor lång.
Kvinnliga besiktningstekniker har i genom­
snitt lägre lön än manliga. I de flesta fall kan
detta förklaras av skillnader i erfarenhet. En
handlingsplan finns för att identifiera och eli­
minera oskäliga löneskillnader.
För att lyckas rekrytera fler medarbetare
med annat etniskt ursprung bedriver
Bilprovningen bland annat ett samarbete
med Södertälje kommun. Det går ut på att
identifiera nyanlända invandrare med for­
donskunskap som får praktisera hos
Bilprovningen samtidigt som de studerar
teknisk svenska. Målet är att praktiken ska
resultera i en anställning hos Bilprovningen.
Lovande, unga medarbetare
Med ett bredare erbjudande och nya tjänster
kommer Bilprovningens medarbetare att få
en mer utvecklande roll än tidigare. Ambitio­
nen är också att införa ett utvecklingspro­
gram för att tillvarata och satsa på lovande
unga medarbetare i produktionen. Rollen
som teamledare är en möjlighet för besikt­
ningstekniker som vill utvecklas inom Bil­
provningen. Framtidsgruppen, som består av
sex unga medarbetare på Bilprovningen,
träffar den verkställande direktören och
­chefen HR regelbundet för att diskutera
unga människors krav och förväntningar på
arbetet. Bilprovningen har även sett över
rekryteringsprocessen och tagit hjälp av
rekryteringsföretag för att säkra tillsätt­
ningen av besiktningspersonal i företaget.
Centralt är behovet av kompetensväxling
och yngre medarbetare stort. För att till­
godose detta kommer Bilprovningen att
inleda ett traineeprogram hösten 2011.
Mångfald och jämställdhet i fokus
Mångfald och jämställdhet är ett strate­
giskt område för Bilprovningen. Målet är att
medarbetarnas sammansättning ska
spegla kundkretsen och det svenska sam­
hället. Att kunna kommunicera med alla
kunder är en viktig fråga ur trafiksäkerhets­
perspektiv. Bilprovningen har att vinna ju fler
som känner igen sig i samband med besöket.
Under 2009 uppdaterade Bilprovningen
sin handlingsplan för arbetet med mångfald
och jämställdhet med mål och handlings­
planer för 2010—2012.
Andelen kvinnliga besiktningstekniker är
fortfarande låg och Bilprovningen arbetar
­därför sedan ett antal år med att förändra
rekryteringsprocessen för att därigenom
öka andelen kvinnor i företaget. Målet är
att alltid ha med minst en kvinna som en
av de sista kandidaterna vid en rekrytering.
Av de fem platschefer som rekryterades
externt under 2010 var tre kvinnor. Antalet
kvinnliga besiktningstekniker ökade med
23 procent till 69 (56).
Utvecklande arbetsmiljö
Bilprovningens medarbetare ska uppleva
att de har en trygg och utvecklande arbets­
miljö.
Säkerhet på arbetsplatsen är en viktig
fråga som ingår i grundutbildningen.
Bilprovningens säkerhetspolicy innehåller
riktlinjer och rutiner för alla typer av risk­
fyllda situationer och på varje station finns
instruktioner om hur hot ska hanteras.
Under 2010 rapporterades 136 (154) inciden­
ter. Av dessa var 68 (76) arbetsskador, 57
(58) tillbud och 11 (20) kundtillbud.
Bilprovningen arbetar aktivt med att
förebygga och åtgärda alla former av krän­
kande särbehandling. I medarbetarenkäten
framkom att 7 (5) procent av medarbetarna
upplevt att de under det senaste året blivit
utsatta för kränkande särbehandling på
arbetsplatsen. Chefer har en central roll när
det gäller att skapa ett bra arbetsklimat
och får utbildning och handledning inom
området. Alla former av kränkande särbe­
handling ska rapporteras direkt till när­
maste chef som har ansvaret för att följa
upp detta, bland annat genom rapportering
i det interna arbetsskadesystemet. Under
2010 var antalet fall av diskriminering
internt 0 (0). Antalet fall av hot eller trakas­
serier från kunder var 8 (11). Samtliga åtta
fall är undersökta och åtgärdade, varav fyra
är färdigbehandlade och fyra polisanmälda.
Nolltolerans mot mutor
Bilprovningen motverkar alla former av
mutor och korruption inom verksamheten.
Att varje besiktning sker med opartiskhet
som grund och att alla kunder behandlas
Vi ska vara
bäst
> Vårt kundbe­
mötande och hur
vi bemöter varandra i företaget
varierar mellan individer och
arbetsplatser. Det som är självklart
för en del är inte självklart för
andra. Syftet med att arbeta med
medarbetarskapet är att tydlig­
göra för alla inom företaget vad vi
förväntar oss av varandra och vad
våra kunder ska mötas av. Målet är
givetvis att vi ska vara bäst på det
vi gör även i framtiden när vi
­jämförs mot våra konkurrenter
och samtidigt ska vi ha roligt till­
sammans.
Stefan Hesselgren
Chef HR
lika är en förutsättning och en viktig faktor
inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Inom Bilprovningen gäller nolltolerans
mot mutor och bestickning, det vill säga då
kunder eller anställda försöker skaffa sig
fördelar vid fordonsbesiktning. Antalet inci­
denter som inträffar är få, men de som
inträffar är ändå oacceptabla.
Samtliga som anställs i Bilprovningen
utbildas i bekämpning av korruption. Utbild­
ningen sker omgående i samband med
grundutbildningen där Bilprovningens håll­
ning i frågan kommuniceras tydligt i ett obli­
gatoriskt avsnitt om etik och moral. Detta
gäller även de 140 medarbetare som
anställts under 2010, motsvarande åtta
procent av samtliga anställda. Alla informe­
ras om organisationens policyer och att det
är varje medarbetares skyldighet att hålla
sig uppdaterad om dessa.
Bilprovningen har tydliga rutiner både för
att förebygga fall av mutor och bestickning,
och för att vidta åtgärder i de fall incidenter
sker. Hanteringen vid korruptionsincidenter
är densamma både vad gäller anställda och
Hållbarhetsredovisning
35
23%
så mycket ökade andelen
kvinnliga besiktningsteck­
niker under 2010
Nöjd Medarbetar Index
Sjukfrånvaro
Utbildningstimmar/
år och anställd
kunder, det vill säga nolltolerans, internut­
redning och polisanmälan. En anställd som
bryter mot reglerna riskerar att skiljas från
sin anställning.
Under 2010 upptäcktes ett fall där en
besiktningstekniker misstänks ha mottagit
mutor för att felaktigt godkänna bilar. Fallet
upptäcktes vid Bilprovningens egen utred­
ning efter att man funnit att ett nyligen
besiktat fordon hade så allvarliga brister att
det fick körförbud. Efter att ha gått igenom
besiktningsprotokoll för de fordon som
besiktningsteknikern kontrollerat under 2010
identifierades 245 fordon som misstänktes
inte ha genomgått en fullständig besiktning.
Medarbetaren valde att säga upp sig själv
och fallet har lett till en polisanmälan och
utredning samt förhör. Bilprovningen
begärde att Transportstyrelsen skulle före­
lägga samtliga dessa fordon om ny besikt­
ning, för att säkerställa att bilarna är trafik­
säkra, vilken erbjöds bilägarna gratis.
Bilprovningens rutiner för att förhindra
fall av mutor och bestickning följs upp i
interna kvalitetsrevisioner.
Rehabilitering och friskvård
Bilprovningen arbetar aktivt med rehabilite­
ring och har ingått ett närmare samarbete
med Försäkringskassan genom lokala sam­
arbetsavtal för att minska ohälsotalen.
Bilprovningens personalomsättning ökade
under 2010 och uppgick till 8,4 (3,3) procent.
Huvudorsaken till den stora ökningen är att
den administrativa personalens befattningar
upphörde först den 1 januari 2010 och att de
därmed räknas in i siffran, trots att de inte
arbetat i företaget under året. Dessutom
rekryterades ett hundratal besiktningstekni­
ker i slutet av året. Det totala antalet medar­
betare vid årets slut uppgick till 1 701 (1 891),
motsvarande 1 637 (1 809) heltidstjänster.
Av dessa var 1 475 (1 440) besiktningstekni­
ker och besiktningsingenjörer.
För att uppmuntra till ett hälsosamt och
aktivt liv erbjuds alla medarbetare ett frisk­
vårdsbidrag om 4 000 kronor per år. Under
2010 utnyttjades bidraget av 55 (70) procent
av medarbetarna. Dessutom arrangeras
minst en företagsgemensam friskvårdsakti­
vitet varje år. Under 2010 tävlade medar­
betarna i Balansjakten och färdades från
Karesuando till Trelleborg, det vill säga rutten
förbi Bilprovningens stationer, genom att
göra olika aktiviteter som omvandlades till
kilometer och gav poäng. Vassast var med­
arbetarna på stationen i Hässleholm.
3,66
4,5
33
FOKUS 2011
> Medarbetarskap — fortsätta
införandet av Bilprovningens kärn­
värden och förändra beteenden så
att kunden sätts i centrum.
> Prioritera satsningar på den
interna kommunikationen.
> Arbeta för att få organisation och
arbetsformer på plats på lokal
nivå.
> Utbildning och certifiering av
besiktningstekniker till följd av
nya certifieringskrav.
> Traineeprogram kommer att
införas på huvudkontoret.
> Ledarskap – utveckla chefsrollen
för att möta kraven i den nya
marknadssituationen.
> Employer branding – vidareut­
veckla Bilprovningens erbjudande
för att vara den mest attraktiva
arbetsgivaren i branschen.
> Fortsätta öka mångfalden i alla
delar av företaget och därmed öka
trivseln och förändringstakten i
verksamheten.
Hållbarhetsredovisning
36
Under 2010 ökade den totala sjukfrån­
varon till 4,5 (4,3) procent av den ordinarie
arbetstiden. Målet är en sjukfrånvaro som
understiger 5,0 procent.
Bilprovningens omorganisation har inne­
burit att 60 medarbetare ur den administra­
tiva personalen fått lämna sina anställningar.
Som en del i förberedelserna fick platsche­
ferna utbildning i att hålla avvecklingssamtal
med berörda medarbetare. Beroende på
medarbetarnas ålder och livssituation har
olika åtgärder eller stöd tillämpats, exempel­
vis arbetsfria uppsägningstider och avtals­
pensioner. Det finns inget avtalat avgångs­
vederlag för medarbetare generellt sett,
men detta används ibland vid omorganisa­
tioner och uppsägningar samt avtalas med
facken vid varje tillfälle. De medarbetare som
har rätt till avgångsvederlag är vd och före­
tagsledningen i övrigt, läs mer under rubriken
Avgångsvederlag i not 29 på sidan 85.
Bilprovningen är medlemmar i Trygghets­
rådet och alla medarbetare som lämnade
företaget fick tillgång till deras tjänster,
exempelvis utbildning i att söka jobb och
coachning. På så sätt har ­Bilprovningen
också kunnat hjälpa några personer att få
ny anställning utanför företaget.
Syftet med insatserna har varit att de
som lämnat Bilprovningen ska känna att
de fått stöd och att företaget agerat på
ett professionellt sätt.
VIKTIGASTE HÄNDELSER 2010
> Ny organisation och nya kärn­värden
på plats
> Försäljningen av Auto Academy
> Ny certifieringsmodell för be­siktningstekniker/besiktningsingen­jörer
> Nya kravspecifikationer och ny rekry­
teringsprocess har gett ökad mång­
fald bland besiktningstekniker och
platschefer
> Rekordlåg sjukfrånvaro
> Personalövergång vid över­tagande av
verksamhet
> Tyck & Tryck igång igen
> Heldag i medarbetarskapsutveckling
för alla medarbetare
> Åtta dagars utvecklingsinsats för
platschefer i ekonomi och affärsmäs­
sighet
Hållbarhetsredovisning
37
NYCKELTAL
2010
2009
2008
Antal anställda per den 31/12
1 701
1 891
1 983
Genomsnittlig anställningstid per 31/12, år
13,64
13,85
13,91
Personalomsättning, %
8,4
3,3
7,9
Omsättning per anställd*, tkr
919
851
774
Genomsnittsålder
44,6
44,6
44,9
Könsfördelning per 31/12, % (män/kvinnor)
91/9
89/11
89/11
Total sjukfrånvaro
4,5
4,3
5,1
Korttidssjukfrånvaro
3,1
2,2
2,8
Långtidssjukfrånvaro
1,4
2,1
2,3
Sjukfrånvaro för män
4,5
4,6
5,3
Sjukfrånvaro för kvinnor
5,0
3,7
4,1
Nöjd Medarbetar Index
3,66
3,80
3,77
KÖNS- OCH ÅLDERSFÖRDELNING
SAMTLIGA MEDARBETARE
KVINNOR
MÄN
TOTALT
% KVINNOR
% MÄN
29 år och yngre
35
135
170
21%
79%
30—49 år
68
889
957
7%
93%
50 år och över
53
521
574
9%
91%
Totalt
153
1 546
1 701
9%
91%
29 år och yngre
0
0
0
0%
0%
30—49 år
2
2
4
50%
50%
FÖRETAGSLEDNING
50 år och över
1
2
3
33%
67%
Totalt
3
4
7
43%
57%
29 år och yngre
0
0
0
0%
0%
30—49 år
1
1
2
50%
50%
50 år och över
2
5
7
29%
71%
Totalt
3
6
9
33%
67%
STYRELSE
PERSONALOMSÄTTNING, TOTALT ANTAL OCH ANDEL UPPDELAT I ÅLDERSGRUPPER, KÖN OCH REGION
Totalt
Antal som
­börjat
Antal som
­slutat
Lägst
Medeltalet
anställda*
(enligt nyckeltal
i kommunikén)
Personal­
omsättning
Region
Ålder
2010
öst
väst
mitt
nord
140
200
25
47
35
29
18
21
14
15
syd Centralt
30
39
18
49
–29 år 30–49 år
76
12
48
92
Kön
50–år
16
96
Kvinnor
38
33
Män
103
167
140
25
29
18
14
30
18
12
48
16
33
103
1 658
304
489
269
232
328
79
170
957
574
169
1 489
8,4%
8,2%
5,9%
6,7%
6,0%
9,1%
22,8%
7,1%
5,0%
2,8%
19,5%
6,9%
* Personalomsättning är beräknad på medeltalet anställda.
Hållbarhetsredovisning
38
Bilprovningens utsläppskontroller bidrar till att minska miljöpåverkan från fordonstrafiken
på våra vägar. Dessutom arbetar företaget med att utveckla nya miljö­inriktade tjänster
och att sprida goda miljöråd. Klimatpåverkan har högst prioritet i den egna verksamheten
och här pågår ett ständigt förbättringsarbete.
Kundens miljönytta i fokus
Bilprovningen har identifierat områden där
företaget har sin främsta miljöpåverkan och
därmed kan göra störst skillnad genom
miljö­arbetet. Att kontinuerligt utveckla
­erbjudanden och att sprida kunskap som
bidrar till mindre utsläpp och miljöpåverkan
från fordonsparken har hög prioritet. Bilprov­
ningen arbetar också systematiskt för att
minska utsläpp och energiförbrukning från
den egna verksamheten. Det här är också
områden som Bilprovningens intressenter
tycker att företaget ska arbeta med.
ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL
Externa mål
> Verka för bättre emissions- och
miljökontroller för fordon
> Verka för minskade utsläpp av
växthusgaser från fordonstrafiken
Interna mål
> Minska energiförbrukningen i Bil­
provningens verksamhet
> Verka för en giftfri miljö. Minimera
utsläpp till luft, mark och vatten.
Viktigaste händelser 2010
> Fullt införd elektronisk miljökontroll
(EOBD)
> Smartare logistiklösningar
närmare kunderna
> Start av storskalig energisatsning
genom optimerad ventilation
> Nytt benchmarkingverktyg för
stationernas energieffektivitet
Utmanande klimatmål
Bilprovningen var en av initiativtagarna till
Näringslivets klimatupprop och har antagit
den långsiktiga och utmanande visionen om
klimatneutralitet, det vill säga att driva
verksamheten utan att bidra till den globala
uppvärmningen. Ett första steg är att
minska de egna utsläppen med minst 30
procent fram till 2020, och med 60—80 pro­
cent till 2050, jämfört med 1990. Det mot­
svarar ett besparingsmål om cirka två pro­
cent årligen och Bilprovningen är på god
väg. Under 2010 försämrades dock energi­
effektiviteten något men de senaste fyra
åren visar sammantaget på en positiv trend
där energiförbrukningen per besiktat fordon
minskat med drygt åtta procent sedan
basåret 2006.
Tjänster för minskad miljöpåverkan
Miljöaspekten är en viktig faktor vid utveck­
lingen av nya tjänster. Efterfrågan på miljö­
relaterade tjänster drivs både av kunder
och genom lagstiftning och Bilprovningen
har en stark position inom området.
Ett exempel på en miljörelaterad tjänst är
elektronisk miljökontroll (European On Board
Diagnostic, EOBD) som infördes som besikt­
ningsmetod den 1 januari 2010. Dubbelt så
många fordon med miljörelaterade fel upp­
täcks tack vare den nya miljökontrollen. Ett
annat exempel är Bilsmart.se, Bilprovningens
webbtjänst med information om olika bilmo­
deller. Här finns till exempel information om
modellernas effekt, prestanda och bränsle­
förbrukning som gör det enklare för den som
står inför ett bilköp att göra ett bättre val ur
miljösynpunkt. Bilsmart.se lanserades i en
ny, utökad version under 2010 och är den
Med sikte
på grönare
fastigheter
> Åtgärder för
minskad miljöpåverkan i fastig­
hetsverksamheten är anpassade
till varje enskild fastighets behov
och bygger på att Bilprovningens
medarbetare är medvetna om och
engagerade i frågan. Under 2011
kommer vi att se över och skärpa
fastigheternas energiförbrukning,
exempelvis genom styrning av
ventilationssystem och att fort­
sätta arbeta långsiktigt med att
byta ut uppvärmnings­metoder i
våra fastigheter till mer energi­
snåla och mindre miljöbelastande
alternativ, exempelvis fjärrvärme
och bergvärme.
Sara Jacobsson
Chef Fastighetsdivisionen
enda bilsajten där även äldre modeller av
­miljöbilar finns med.
För att minska den miljöpåverkan som
uppstår när kunder ska ta sig till Bilprovningen
strävar företaget ständigt efter att lokali­
sera sig där kunderna finns. Störst miljö­
vinster fås om Bilprovningen kan etablera
sig nära, eller i anslutning till, större före­
tagskunder som har många, ofta tunga,
­fordon som ska besiktas.
Hållbarhetsredovisning
39
Hur kan du sänka dina Co2-utsläpp
www.bilprovningen.se/ansvar
CASE
Besiktning hos Keolis
ger miljö­vinster
Sedan ett år tillbaka har Keolis (tidigare
Busslink) och Bilprovningen testat ett nytt
system för kontroll och kvalitetssäkring. På
Keolis anläggning i Täby utanför Stockholm
finns 200 bussar. ­Tidigare kördes alla bus­
sarna till B
­ ilprovningen i Vallentuna för
besiktningar, kontroller och ombesiktningar.
Det var ett omständligt arbete som tog
veckans alla fem dagar i anspråk. Nu har
­Bilprovningen i­stället öppnat en station vid
Keolis depå och på så sätt kan alla kontrol­
lerna göras på plats istället för tvärtom.
– Det är lyckat! Med det nya systemet
­tjänar vi tre arbetsdagar varje vecka, säger
Erik Hult, chef för teknisk utveckling på
­Keolis teknik.
Men det handlar inte bara om tids­
besparingar och rationaliseringar, det nya
arbetssättet innebär även mindre påverkan
på miljön.
– Bilprovningens närmaste station låg en
bra bit från vår depå, så förut körde vi flera
mil varje dag bara för att besikta och ombe­
sikta ­bussarna.
Då ett av Bilprovningens mål är att
minska miljöpåverkan i verksamheten rim­
mar det därför väl med att kunna erbjuda
tjänster närmare kunden och därmed
minska utsläppen.
Hållbarhetsredovisning
40
Goda miljöråd till kunderna
Kundmötet vid besiktningen är ett bra till­
fälle för Bilprovningens medarbetare att
sprida kunskap och ge smarta miljöråd till
kunderna. Genom bra val, rätt skötsel av
bilen och smartare körning går det att
spara pengar och både minska bränsleför­
brukning och utsläpp. Det kan handla om
att kontrollera däcktrycket varannan gång
man tankar och att använda motorvärmare
under vintern. För att stödja medarbetarna
i kontakten med kunderna har två e-lear­
ningutbildningar tagits fram under 2010. En
handlar om ecodriving och den andra om
däcktips. Medarbetarna kommer att
genomgå utbildningen under 2011.
­ ilprovningen arbetar nu med att löpande
B
identifiera stationer med överdimensione­
rade ventilationsflöden där denna åtgärd
kan vidtas.
För att underlätta för medarbetarna att
genomföra energisparåtgärder arbetar
Bilprovningen för att sprida erfarenheter
och goda exempel mellan stationerna.
Under året infördes möjligheten att jämföra
den egna energiförbrukningen med likvär­
diga stationers. Jämförelser mellan statio­
nerna pekar på att det fortfarande finns
stor potential för energieffektiviseringar
enbart genom ecodrivning av fastigheterna.
Utmaningar i arbetet med att minska Bil­
provningens energiförbrukning är bland
annat ökade öppettider och fler stationer.
Ecodriving av fastigheter
Den huvudsakliga inriktningen på
Bilprovningens interna miljöarbete ligger på
stationernas energiförbrukning. Fastigheter
har en betydande klimatpåverkan och
­Bilprovningen har därför lagt fokus på och
satt upp besparingsmål för sina 188 sta­
tionsfastigheter. Bilprovningen kallar områ­
det för ”fastigheternas ecodriving” efter­
som det handlar om att optimera befintliga
system utan att behöva investera i ny tek­
nik. Ett exempel är ventilationen där stora
besparingar kan uppnås genom att opti­
mera ventilationsflödena på stationerna.
Denna åtgärd har, där den införts, visat sig
ha en återbetalningstid på under ett år.
Övergång till grönare energikällor
Sedan 2008 använder Bilprovningen endast
el från vind- eller vattenkraft, något som
kraftigt minskat den beräknade klimatpå­
verkan från elanvändningen. Allt fler statio­
ner övergår till att använda fjärrvärme och
antalet stationer med oljeeldning har fort­
satt minska. Vid årets slut hade endast
14 av totalt 188 stationer kvar olja för upp­
värmning.
Resfria möten och miljöbilar
Bilprovningen arbetar kontinuerligt för att
minska klimatpåverkan från tjänsteresor.
Till följd av den nya organisationen ökade
Bilprovningen
klimatkompenserade
för samtliga resor
vilket motsvarade
1 339 ton ­koldioxid.
dock antalet bilresor i tjänsten under 2010.
Resfria möten i form av video- och telefon­
möten tillämpas i allt högre utsträckning.
Fördelarna är många och det är möjligt att
öka användningen ytterligare till exempel
vid möten mellan platschefer och stationer­
nas teamledare. I Bilprovningens riktlinjer
för resor ligger strikta miljökrav, bland
annat att alltid välja miljöbilar. Under 2010
fortsatte andelen miljöbilar i Bilprovningens
flotta av tjänste- och företagsbilar att öka.
Vid årsskiftet uppfyllde 71 procent av bilarna
kriterierna för miljöbil, vilket kan jämföras
med föregående år då motsvarande siffra
var 43 procent. Bilprovningen försöker även
säkerställa en ökad användning av miljöbilar
när det gäller hyrbilar genom styrning av
riktlinjerna för resor i tjänst och rutiner för
bokning av hyrbilar.
BILPROVNINGENS MILJÖPÅVERKAN
B
A
Miljöpåverkan från verksamheten
vid stationerna
> Energiförbrukning
> Tjänsteresor
> Utsläpp till luft och vatten
> Resursförbrukning
C
Tillgänglighet
Bilprovningen strävar efter att finnas där ­kund­erna är, inte minst för att minimera ­kundernas
körsträcka till och från stationen. Ju närmare,
desto lägre bränsleförbrukning. Tillgängligheten är
hög, 97 procent av befolkningen har mindre än tre
mil till närmaste ­station.
Kunderbjudande och rådgivning
Genom kunderbjudanden och rådgivning kan
­Bilprovningen påverka kundernas miljöpåverkan
i all deras körning.
Hållbarhetsredovisning
41
EGNA MILJÖNYCKELTAL
(EN3, EN4, EN16, EN17)
2010
2009
Energieffektivitet (normalårskorrigerad total
energiförbrukning per viktad volym), kWh/
besiktning
2008
Utfall 2008–2010
9,75
9,65
10,09
–3,4%
Energiförbrukning (avser inköpt energi,
faktisk förbrukning), MWh
59 984
54 776
53 510
12,1%
Energiförbrukning (avser inköpt energi,
normalårskorrigerad förbrukning), MWh
–0,9%
56 091
55 433
56 592
Antal stationer med oljeeldning vid årets
utgång
14
16
16
Antal stationer med fjärrvärme vid årets
utgång
133
127
117
2 938
2 241
2 499
1 142
947
1 024
11,5%
95
157
106
–10,4%
El, MWh
29 448
29 364
29 871
–1,4%
Fjärrvärme, MWh
27 593
22 955
21 664
27,4%
2 633
2 785
2 754
4,4%
794
677
675
17,6%
MILJÖINDIKATORER (GRI)
Direkt energianvändning uppdelat på
primära energikällor
Eldningsolja, MWh
Naturgas, MWh
Pellets, MWh
17,6%
Indirekt energianvändning
Totala direkta och indirekta utsläpp av
växthusgaser, ton CO2
Eldningsolja, ton CO2
213
177
191
11,5%
Pellets, ton CO2
0,55
0,9
0,6*
–8,3%
El, ton CO2
0,59
0,59
2
–75,3%
Fjärrvärme, ton CO2
1 625
1 928
1 885
–13,8%
Andra relevanta indirekta utsläpp av
växthusgaser, CO2
1 339
Naturgas, ton CO2
876
919
45,7%
160
50
124
203
–21,2%
500
0,0015
40
0,003**
0,89
–99,8%
400
30
752
715
64,9%
300
Flyg (inkl mindre mängder taxi), ton CO2
Tåg (inkl. mindre mängder buss och spårbun­
den trafik), ton CO2
Tjänsteresor med personbil
1 179
* På grund av felaktig omvandlingsfaktor är utsläppen av CO2 uppdaterade för 2008.
** Minskningen beror delvis på uppdaterade omvandlingsfaktorer.
20
200
10
100
Mkr
ENERGIKOSTNADER
50
500
40
400
30
300
20
200
10
100
02
03
04
05
06
07
08
09
Elprisets utveckling på spotmarknaden
Bilprovningens energikostnad (exklusive el)
Bilprovningens elkostnad (inklusive elvärme)
Mkr
02
03
04
05
06
07
Elprisets utveckling på spotmarknaden
Bilprovningens energikostnad (exklusive el)
Bilprovningens elkostnad (inklusive elvärme)
08
09
10
Kr/MWh
Energieffektivisering förväntas ge minskade kostnader.
Bilprovningens energikostnader har trots det ökat på
grund av elprisutvecklingen, från nivåer runt 30 Mkr
1998–2001 till nivåer stadigt över 40 Mkr från och med
2003. 2010 uppgick kostnaderna till 53,3 Mkr.
10
Kr/MWh
Hållbarhetsredovisning
Med den nya
miljökontrollen upptäcks
dubbelt så många fordon
med miljörelaterade fel.
42
Samtliga resor klimatkompenseras
För 2010 har Bilprovningen klimatkompen­
serat för samtliga resor vilka sammantaget
genererade 1 339 ton koldioxid. Klimatkom­
penseringen går till ett koldioxidminsknings­
projekt i Indien som är godkänt av FN.
Genom projektet ersätts fossilt bränsle
med förnyelsebart via energikraftverk som
använder restprodukter från jordbruk. Utö­
ver de miljömässiga vinsterna genererar
projektet råvaruinkomster för bönderna och
bidrar till lokala arbetstillfällen.
Kontrollerad vattenkvalitet
Bilprovningen tar regelbundet vattenprover
på ett representativt urval stationer för att
mäta kvaliteten på det avloppsvatten som
lämnar stationerna. Proverna omfattar
mätningar av kadmium, bly, koppar, zink,
nickel, olja och krom och det finns uppsatta
riktlinjer för maximala halter av dessa
ämnen. För de fåtal stationer som över­
skrider uppsatta gränsvärden kan proble­
men ofta åtgärdas genom förbättrade
städrutiner.
Inköpskrav med resultat
Inom en rad inköpsområden ställs miljökrav
sedan flera år tillbaka. Ibland finns även
speciella beställningsrutiner som säkerstäl­
ler goda miljöval vid varje beställning. Tydli­
gast syns resultaten för tjänstebilarna, där
bilpolicyn först efter införande av nya
beställningsrutiner började efterlevas fullt ut.
Bilprovningens ambition var att under
2010 påbörja ett arbete för att ställa tuffare
krav vid upphandlingar. Till följd av en tillfäl­
ligt underbemannad inköpsfunktion kunde
arbetet dock inte fullföljas, men prioriteras
istället under 2011. Bland annat förbereds
hur Bilprovningen ska utforma så kallade
gröna hyresavtal.
FOKUS 2011
> Utveckla dialogen med kunderna.
Bli bättre på att möta kundernas
behov och ge mervärde i form av
tips och råd.
> Utveckla nya tjänster och produkter
med miljönytta och förmågan att
sälja och leverera dessa.
> Synliggöra miljöarbetet för kunderna,
både på stationerna och exempelvis
på Bilprovningens webbplats.
> Fortsätta arbeta med energibespa­
ringar — Bilprovningens mest bety­
dande interna miljöaspekt.
> Förbereda för gröna hyresavtal.
14 STATIONER MED OLJA ÅTERSTÅR
2010
2009
2008
2007
2006
205 m3
190 m3
195 m3
253 m3
339 m3
400 m3
2005
493 m3
598 m3
2004
2003
För att minska olje- och eluppvärm­
ningen har bilprovningsstationerna
sedan många år ansluts till fjärrvärme
i takt med att fjärrvärmenäten byggs
ut i nya områden. Detta minskar kli­
matpåverkan. I början av 2000 värm­
des totalt 70 stationer med olja.
Sedan 2010 återstår bara 14 stationer
med olja. Kubikmeter inköpt olja per
år är baserat på uppgift från leveran­
tör och inköpsår.
Bilprovningens inköp av olja
ANDEL MILJÖBILAR
71%
2010
43%
2009
2008
2007
2006
20%
19%
23%
Bilprovningens andel miljöbilar
Andel av Bilprovningens tjänste- och
företagsbilar som vid årets slut upp­
fyllde kriterierna för miljöbil enligt
Förordningen om miljö och trafik­
säkerhetskrav för myndigheters bilar
och bilresor (SFS 2009:1)
Hållbarhetsredovisning
43
När Toyota lanserade sin första hybridbil i Sverige
i början av 2000-talet var Bilprovningen en av de
första kunderna som köpte den som företagsbil.
71% av Bilprovningens
tjänste- och företagsbilar
är miljöbilar.
Hållbarhetsredovisning
44
Att Bilprovningens verksamhet bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt är
en förutsättning för företagets lönsamhet och fortlevnad. Lönsamheten
är också en förutsättning för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Långsiktigt hållbar ekonomi
En stabil ekonomi är en förutsättning för
varje företags fortlevnad och därmed också
en nödvändighet för att Bilprovningen ska
kunna verka för en hållbar utveckling inom
de områden som företaget prioriterar. När
Bilprovningen nu verkar utifrån marknads­
mässiga villkor är de finansiella målen
­viktigare än någonsin och överordnade alla
övriga strategiska mål. Ytterst är det därför
ägarnas krav som styr företaget.
Soliditeten har, mot bakgrund av det
­specialiserade och relativt stora anlägg­
ningskapitalet, varit och är fortsatt ett av
de viktigaste målen. Den bör uppgå till
minst 35 procent för att möjliggöra optimal
extern finansiering. Målet nåddes mer än
väl under 2010 då soliditeten uppgick till
59,7 procent. Läs mer om Bilprovningens
måluppfyllelse år 2010 på sidorna 16–17.
Avkastning viktigaste framgångsfaktorn
För ett konkurrensutsatt företag som
­Bilprovningen är den viktigaste framgångs­
faktorn framöver att möta ägarnas krav på
avkastning. Vid årsstämman 2010 fastställ­
des att avkastningen på sysselsatt kapital
ska vara 15 procent år 2013. Likaså sattes
målet för rörelsemarginal till 10 procent år
2013. Samtidigt ändrades också företagets
Varumärket en tillgång
Bilprovningen är ett av Sveriges starkaste
varumärken och kanske är varumärket
också företagets största tillgång. Mätningar
visar att kännedomen om varumärket är
högt och att man har stort förtroende för
Bilprovningen. I en tid av stora förändringar
och med konkurrens är positionen framöver
dock i hög grad beroende av hur konsumen­
terna uppfattar företaget. Läs mer om
varumärkesarbetet i kolumnen på sidan 45.
Att sätta kunderna i fokus och erbjuda god
service och tillgänglighet är nödvändigt, inte
minst nu när Bilprovningen arbetar utifrån
marknadsmässiga villkor. Kundundersökning­
arna mäter hur väl Bilprovningen lyckas med
dessa områden, läs mer på sidorna 28–29.
Det blir också viktigare för Bilprovningen
att vara innovativ under de nya omständig­
heterna. Detta är något som Bilprovningen
ser som en stor möjlighet. Nya oreglerade
besiktningsnära tilläggstjänster har framta­
gits under året och fler är under utveckling.
utdelningspolicy innebärande att Bilprov­
ningen över en konjunkturcykel ska ha som
mål att dela ut 40–60 procent av netto­
vinsten till ägarna.
För att medarbetarna ska kunna förstå
och möta de ökade finansiella kraven arbe­
tar företaget med målstyrning och att göra
mätningar av prestationer och resultat
samt uppföljning av dessa till en naturlig del
av den dagliga verksamheten.
En viktig del i att uppnå de finansiella
målen är att eftersträva en ständigt ökad
kostnadseffektivitet och ett högt och
jämnt resursutnyttjande i hela verksam­
heten. Det leder till mindre påfrestningar
på både resurser och medarbetare samt
är en förutsättning för konkurrenskraftiga
priser. Sedan år 2000 har till exempel pro­
duktiviteten förbättrats med över 40 pro­
cent, se diagrammet nedan. De senaste
åren har företaget dessutom arbetat med
att effektivisera hela företagets kostnads­
struktur.
Bilprovningen arbetar naturligtvis också
kontinuerligt för att identifiera och hantera
risker som hotar verksamheten och förmå­
2,5
gan att nå de uppsatta målen samt med
2
att ta tillvara möjligheter att utveckla verk­
1,5
samheten vidare.
1
0,5
Produktivitet
PRODUKTIVITETSUTVECKLING
2,5
50
2
40
1,5
30
1
20
0,5
Produktivitet
10
01
02
03
Viktad volym/
arbetad tid
Ackumulerad
produktivitetsförbättring
04
05
06
07
08
09
10
%
01
02
03
Viktad volym/
arbetad tid
Ackumulerad
produktivitetsförbättring
04
Fordonsekonomi för Bilprovningens kunder
Fordon spelar en viktig roll i dagens samhälle.
50
De ökar i antal och människor och företag
40
blir i allt större utsträckning beroende av
30
dem för att transportera sig eller tillhanda­
20 att
hålla tjänster. Naturligtvis är det positivt
samhället blir allt mer mobilt men baksidan
10
är att fordonen också kostar, både ekono­
%
05
06
07
08
09
10
miskt
och
i negativ
miljöpåverkan.
Den ekonomiska nedgången har under de
senaste åren dock gjort att många blivit allt
mer kostnadsmedvetna vilket också med­
fört ett allt större intresse för att ha en god
fordonsekonomi. Man blir allt mer medve­
ten i valet av bil att den ska vara ändamåls­
enlig och driftssnål. Dessutom är det
många som genom små förändringar i
Hållbarhetsredovisning
45
beteendet försöker bruka sin bil på ett for­
donsekonomiskt sätt.
Trots de ekonomiska fördelarna är det
många som inte vidtar sådana åtgärder,
främst på grund av bristande kunskap.
­Bilprovningen har en viktig roll i att över­
brygga detta gap. Med rätt information kan
fordonsägare uppnå betydande besparingar,
dels genom att ha rätt bil, dels genom att
hatera den på rätt sätt.
Vid kontrollbesiktningen får kunderna
information om sitt fordon. Det kan till
exempel gälla åtgärder som kan vidtas för
att undvika dyra reparationer längre fram
och som gör att fordonet håller en högre
kvalitet över tiden. Därutöver erbjuder
­Bilprovningen andra fordonsekonomiska
tjänster. Ett exempel är bilsmart.se där man
kan få information om olika bilmodeller
bland annat med avseende på deras even­
tuella styrkor och svagheter samt vad de
kostar att köra och äga.
För företagskunder finns möjligheten att
kvalitetssäkra sin fordonspark. Genom åtgär­
den kan skador och reparationer vidtas i tid
vilket minimerar kostnader och ­risken för
uteblivna intäkter. Läs mer om Bilprovning­
ens erbjudande på sidorna 26–29.
Bilprovningens verksamhet har även indi­
rekta ekonomiska effekter. Företaget bidrar
till samhället genom bland annat skatt till
staten och löner till de anställda.
Fler tjäns­
ter tryggar
framtiden
> Bilprovningens
överlevnad och förmåga att nå de
uppsatta målen är helt beroende
av hur vi lyckas i arbetet med våra
fem strategier. I riskbedömningen
har vi därför utgått ifrån strategi­
erna och de risker som är kopplade
till dessa. Ett exempel på en stra­
tegiskt viktig åtgärd för att sprida
riskerna är vår satsning på utveck­
ling av tilläggstjänster så att vi blir
mindre beroende av de reglerade
och obliga­toriska tjänsterna. Vi blir
mer ekonomiskt hållbara om vi
lägger till produkter som fordon­s­
ägarna köper därför att de vill ha
och behöver dem, inte bara för att
de är obligatoriska.
Lotta Löfgren
Chef Finans & Styrning
Genererade och fördelade värden, MSEK
KONCERNEN
2010
2009
2008
Genererat förädlingsvärde
Intäkter
1 543,4
1 516,8
1 598,5
Rörelsekostnader
444,6
395,5
417,4
Löner och ersättningar till anställda
844,6
927,8
912,8
9,7
10,4
51,2
38,2
25,3
11,3
0,3
0,2
0,3
1 337,4
1 359,2
1 393,0
206,0
157,6
205,5
Fördelat förädlingsvärde
Betalningar till finansiärer
Betalningar till offentliga sektorn
Investeringar i samhället
Summa fördelat förädlingsvärde
Behålls i verksamheten
Tabellen visar hur Bilprovningen har bidragit till att skapa ekonomiskt värde för sina intressenter.
Bilprovningens
varumärke
Varumärket blir allt viktigare när
­Bilprovningen blir en aktör av flera
på marknaden. Det är viktigt att
företaget uppfattas på rätt sätt så
att kunderna fortsätter att välja
Bilprovningen. Då kan en långsiktig
och god lönsamhet upprätthållas.
Bilprovningen ska nu gå från att
vara monopolist av kontrollbesikt­
ningar till marknadsledare av fordons­
kontroller och möta ett bredare
behov av tjänster. För att stärka
­Bilprovningen i förflyttningen har
mycket arbete lagts ner på utveck­
ling av varumärkesplattformen och
den visuella identiteten. Utgångs­
punkten har varit Bilprovningens
­trovärdighet och kompetens.
Identitetsmässigt moderniseras
logotypen genom att mjuka upp
bromsprovaren och ersätta versa­
lerna i namnet med gemener. Dess­
utom utökas antalet färger i paletten,
bland annat med grönt för att signa­
lera Bilprovningens miljöarbete.
T­onaliteten i skyltningen ändras
också för att underlätta och öka kun­
dens förståelse för vad som händer
när man kommer till stationen.
Under 2011 har ett kundupplevelse­
program påbörjats för att implemen­
tera den nya plattformen och identi­
teten över en tvåårsperiod. Först ut
är tre stationer i storstäd­erna – en i
Stockholm, en i Göteborg och en i
Malmö. Parallellt pågår arbetet med
att göra om visitkort, brevpapper och
framför allt den externa webbplatsen
för att under andra kvartalet 2011 lan­
sera den nya identiteten med hjälp av
kampanjer. Arbetet fortsätter däref­
ter i resterande delar av företaget.
Hällbarhetsredovisning
46
Bilprovningen rapporterar sitt hållbarbarhetsarbete som en integrerad del av
­årsredovisningen. Från och med 2008 inkluderar den en hållbarhetsredovisning
upprättad utifrån Global Reporting Initiative:s riktlinjer (GRI).
Om hållbarhetsredovisningen
> G 3 Upplysningar
Standardupplysningar
om profil
> G 3 Upplysningar om
C
Redovisa: 1.1, 2.1–2.10, 3.1–3.8, 3.10–
3.12, 4.1–4.4, 4.14–4.15
Behövs ej
hållbarhetsstyrningen
> G 3 Resultatindikationer Redovisa minst tio resultatindikato­
och branschspcifika
resultatindikattorer
* Branschspecifika tillägg i slutlig version
rer, och åtminstone en från vardera:
social, ekonomisk och miljö­påverkan
För Bilprovningens resultat för respektive
indikator se GRI-indexet på sidorna 48–50.
Kontaktperson för Bilprovningens hållbar­
hetsredovisning: Cecilia Blom Hesselgren,
telefon: 010–702 02 00, e-post:
[email protected]
C+
B
Redovisa alla punkter för nivå C
och: 1.2, 3.9–3.13, 4.5–4.13, 4.16–4.17
Upplysningar om hållbarhetsstyr­
ningen för varje indikatorkategori
Redovisa minst 20 resultatindikatio­
ner, och åtminstone en från vardera:
ekonomisk påverkan, miljöpåverkan,
mänskliga rättigheter, anställningsför­
hållanden och arbetsvillkor, organisa­
tionens roll i samhället, produktansvar
B+
A
Samma krav som för nivå B
Upplysningar om hållbarhetsstyr­
ningen för varje indikatorkategori
Redovisa varje kärnindikator i G3
och varje branschspecifik* indikator
med hänsyn till väsentlighetsprinci­
pen genom att a) redovisa indikator­
information eller b) förklara ­skälen
för att inte redovisa
A+
Redovisningen bestyrkt av utomstående
REDOVISNINGENS
TILLÄMPNINGSNIVÅ
Väsentliga nyckeltal
De resultatindikatorer Bilprovningen valt att
redovisa är de mest väsentliga för just
Bilprovningens verksamhet. Valet av indika­
torer ger en bild över de mest affärskritiska
momenten som rätt hanterade leder till
affärsmässig framgång. Det är inom
samma områden som de största ansvars­
riskerna för Bilprovningen finns. Läs mer
om Bilprovningens väsentlighetsanalys på
sidan 25.
Följande frågor har varit vägledande vid
prioriteringen av nyckeltal och bedömningen
av vad som är väsentligt för Bilprovningen
att redovisa:
> Anges nyckeltalet som viktigt av någon
intressent?
> Utgör nyckeltalet en viktig indikator för
branschen?
> Belyser indikatorn en affärsmöjlighet för
bolaget?
> Belyser indikatorn en risk för företaget?
> Bidrar mätning av indikatorn till att upp­
fylla bolagets mål inom hållbarhet?
Redovisningen bestyrkt av utomstående
Hållbarhetsredovisningens omfattning
Bilprovningens hållbarhetsredovisning gäller
för verksamhetsåret 2010 och omfattar
moderbolaget AB Svensk Bilprovning och
fyra helägda dotterbolag och utgör de verk­
samheter där Bilprovningen utövar kontroll
över informationen. Redovisningen åter­
finns i sin helhet i detta dokument. Den ges
ut årligen. Utformningen har sin utgångs­
punkt i GRI:s principer för innehåll, kvalitet
och avgränsningar. De specifika mätmeto­
der som används för hållbarhetsinformatio­
nen, och eventuella väsentliga förändringar
av dessa jämfört med föregående år, redo­
visas dels i anslutning till aktuella nyckeltal,
dels genom mer utförlig information i GRIindexet på sidan 48. Redovisningen gran­
skas externt, se sidan 51. Bilprovningen har
gjort en egen bedömning av att redovis­
ningen uppfyller GRI:s B-nivå.
Redovisningen bestyrkt av utomstående
För tredje året i rad redovisar Bilprovningen
sitt hållbarhetsarbete enligt GRI G3:s til�­
lämpningsnivå. Bilprovningen har valt att i
år redovisa på nivå B+ och redovisar 26
resultatindikatorer (mot 24 indikatorer
2009) samt hållbarhetsstyrning av eko­
nomi, miljö, arbetsförhållanden, mänskliga
rättigheter, samhällsansvar och produktan­
svar. Senaste rapporten publicerades i mars
2010. Redovisningens målgrupper är i
huvudsak ägare och finansiärer. Övriga
intressenter, såsom kunder och medarbe­
tare, har i samband med den intressent­
undersökning (se sidorna 24–25) som
genomfördes hösten 2010 uttryckt önskemål
om att erhålla information via andra kanaler,
såsom webben, möten och dialog.
Hällbarhetsredovisning
47
BILPROVNINGENS REDOVISADE
INDIKATORER
INDIKATORER
2010
+/—2009
Ekonomi
EC1, EC3, EC4
— EC2
Miljö
EN3, EN4, EN5, EN16, EN17, EN18, EN26
Arbetsförhållanden
LA1, LA2, LA7, LA10, LA11, LA13, LA14
+LA10, +LA11
Mänskliga rättigheter
HR1, HR2, HR4
+HR1
Samhällsansvar
SO2, SO3, SO4, SO5
Produktansvar
PR1, PR5
Hällbarhetsredovisning
48
GRI-index
1. STRATEGI OCH ANALYS
SIDAN
4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer
1.1
5—7
4.1
Redogörelse för bolagsstyrning
4.2
Beskriver huruvida styrelseordförande också är vd
4.3
Styrelse och förhållande till ledningen
4.4
Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med
rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller
­företagsledningen
4.5
Koppling mellan ersättning till styrelse och ledning och
­organisationens resultat
1.2
Uttalande från vd
Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter 7, 19—20
2. Organisationsprofil
SIDAN
2.1
Omslag
Organisationens namn
2.2
Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster
3, 26, 45
2.3
Organisationsstruktur
12
2.4
Huvudkontorets lokalisering
Omslag
SIDAN
94—100
14—15
14—15,
94–95,
97
14, 95
84–85,
90, 97
2.5
Länder i vilka organisationen är verksam
28
4.6
Rutiner för att förhindra intressekonflikter i styrelsen
2.6
96
Ägarstruktur och företagsform
3, 94
4.7
2.7
3, 9
Rutiner för att bestämma vilka kvalifikationer som
­styrelsen bör besitta
94
Marknader
4.8
Internt framtagna affärsidéer eller grundläggande värde­
ringar, uppförandekod och principer för ekonomiskt,
­miljömässigt och socialt uppträdande, samt hur väl dessa
införts i organisationen
4.9
Rutiner för styrelsens utvärdering av verksamhetens
­resultat inom hållbar utveckling
4.10
Processer för att utvärdera styrelsens egna prestationer
Kommentar: Processer för att utvärdera styrelsens egna
miljömässiga och sociala prestationer saknas
4.11
Beskrivning om hur organisationen följer Försiktighets­
principen
Kommentar: Se miljöpolicy på bilprovningen.se
2.8
Bolagets storlek
2, 59–61
2.9
Väsentliga förändringar under räkenskapsåret
2, 11–13
2.10
Utmärkelser och priser som mottagits under
­redovisningsperioden
21
3. Information om redovisningen
SIDAN
3.1
Redovisningsperiod
3.2
Senaste utgivna rapport
46
3.3
Redovisningscykel
46
3.4
Kontaktperson för redovisningen
46
3.5
Processer för definition av innehållet i redovisningen
24–25,
46
4.12
Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala
deklarationer som organisationen anslutit sig till eller stödjer
46
3, 13, 20
20–21
96
31, 38
3.6
Redovisningens avgränsning
46
3.7
4.13
Medlemskap i organisationer
Beskriv eventuella särskilda begränsningar för
redovis­ningens omfattning och avgränsning
Kommentar: Ej relevant
48
4.14
Intressentgrupper som involverats av företaget
22, 24
4.15
Princip för identifiering och urval av intressenter
22
3.8
Redovisningsprinciper gällande rapportering av
dotterbolag etc.
46
4.16
Tillvägagångsätt vid kommunikation med intressenterna
22,
24–25
3.9
Beskrivning av mätmetoder och beräkningsunderlag
46
4.17
3.10
Förklaring av effekten av förändringar av information
i ­tidigare redovisningar och skälen för dessa
46
Viktiga områden som har lyfts via kommunikationen och
hur organisationen hanterat dessa områden
22,
24–25
3.11
Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående
­redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller
mätmetoder
46
3.12
Innehållsförteckning som visar var i redovisningen
­standardupplysningar finns
48–50
Policy för externt bestyrkande av redovisningen
46
3.13
5. Hållbarhetsstyrning
5, 24, 31
SIDAN
EC
Ekonomi
EN
Miljö
LA
Arbetsförhållanden
HR
Mänskliga rättigheter
21
SO
Samhällsansvar
21
PR
Produktansvar
21
20
20
20–21
Hällbarhetsredovisning
49
valda gri-indikatorer 2010
ekonomisk påverkan
kommentar
status
SIDAN
EKONOMISKA RESULTAT
EC1
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde
EC3
Organisationens förmånsbestämda åtaganden
EC4
Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn
45
70, 84,
90–91
MILJÖPÅVERKAN
49
Bilprovningen tar ej emot något väsentligt stöd från den offentliga
sektorn.
kommentar
SIDAN
ENERGI
EN3
Direkt energianvändning per primär energikälla
Total energiförbrukning, inkl varmhyra och schabloner Faktisk
­förbrukning. Den direkta energianvändningen per primär energikälla
redovisas i MWh. Tidigare år har dessa siffror redovisats i m3.
41
EN4
Indirekt energianvändning per primär energikälla
El och fjärrvärme. Faktisk förbrukning. Bilprovningens förbrukning
av fjärrvärme är fördelad över landet på likartat sätt som svensk
genomsnittsförbrukning av fjärrvärme. Primära energikällor ­
utnytt­jas därmed i samma proportion som för Sverige generellt.
41
EN5
Minskad energianvändning genom sparande och
effektivitets­förbättringar
40
UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN SAMT AVFALL
EN16
Totala direkta och indirekta utsläpp av
växthusgaser.
Redovisade utsläpp bygger på en beräkning av Bilprovningens
utsläpp, som gjorts med hjälp av en programvara för kartläggning och
beräkning av växthusgaser. Fullständiga underlag finns tillgängliga för
framförallt energiförbrukningen i verksamhetens lokaler och det är
denna som står för den väsentliga delen av utsläppen. När företags­
specifik information inte varit tillgänglig, har istället de emissionsfak­
torer från erkända källor och nationell statistik som tillhandahålls via
emissionsberäkningsprogrammet kunnat användas.
41
EN17
Andra indirekta utsläpp av växthusgaser
För tjänsteresor har uppskattningar och aggregeringar av data fått
göras utifrån det underlag som finns tillgängligt. De emissionsfaktorer
som använts kommer i möjligaste mån direkt från Bilprovningens
leverantörer. Utsläpp av koldioxid från flyg, tåg och hyrbilar har beräk­
nats utifrån nyckeltalet CO2 per reskrona som bygger på uppgifter från
leverantör. Siffrorna för 2007—2008 har uppdaterats från nyckeltalet
CO2 per flygkrona för 2009.
41
EN18
Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser,
samt uppnådd minskning
40, 42
PRODUKTER OCH TJÄNSTER
EN26 Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter
och tjänster
SOCIAL påverkan
38, 40
kommentar
status
SIDAN
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSVILLKOR
Anställning
LA1
Total personalstyrka, uppdelat på anställningsform,
anställnings­villkor och region.
LA2
Personalomsättningen — totalt antal och andel
uppdelat i åldersgrupper, kön och region.
KÄRNINDIKATORER
TILLÄGGSINDIKATIONER
Bilprovningen har provanställning och tillsvidareanställning som huvud­form för anställning. Undantagsfall är en del vikariat för medarbetare som
är lediga eller sjukskrivna. Antalet medarbetare totalt är 1 701. Bilprovningen
har endast tre inhyrda medarbetare. Dessa ingår inte i statistiken.
35–36
36–37
HELT REDOVISAD
DELVIS REDOVISAD
Hällbarhetsredovisning
50
SOCIAL påverkan FORTS.
kommentar
status
SIDAN
Hälsa och säkerhet i arbetet
LA7
Omfattning av skador, yrkesrelaterade sjukdomar,
frånvarodagar och totalt antal yrkesrelaterade
dödsfall uppdelat på region.
Inga arbetsrelaterade dödsfall har inträffat under 2010. Antalet
­incidenter var 136. Skadekvoten och kvoten för arbetsrelaterade
­sjukdomar uppgick till 3,9 respektive 1,01. Bilprovningen kan inte
­redovisa övriga kvoter.
34,36
1 390 e-learningutbildningar slutfördes under 2010. Av dessa kan
­eventuellt någon ha påbörjats under 2009 men detta framgår inte
av statistiken.
32, 34
Utbildning
LA10
Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd
och år, fördelat på personalkategorier.
LA11
Program för vidareutbildning och livslångt lärande för
att stödja fortsatt anställningsbarhet samt bistå
anställda vid anställningens slut.
36
Mångfald och jämställdhet
LA13
Sammansättning av styrelsen och ledningen samt
uppdelning av de anställda efter kön, åldersgrupp,
minoritetsgrupp och andra mångfaldsmått.
LA14
Löneskillnad i procent mellan män och kvinnor per
personalkategori.
Uppdelning av anställda efter mångfaldsmått ej möjlig.
14–15,
36
34
mänskliga rättigheter
Investerings- och upphandlingsrutiner
HR1
Procentuell andel och antal betydande investeringsbeslut Andelen har varit 0 procent.
som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter, eller
som har genomgått en granskning av hur mänskliga rät­
tigheter hanteras.
HR2
Andel av betydande leverantörer och underleveran-­
törer som har granskats avseende efterlevnad av
mänskliga rättigheter, samt vidtagna åtgärder.
Arbetet påbörjas under 2011. Andelen hittills har varit 0 procent.
50
7, 20
Icke-diskriminering
HR4
34
Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder.
organisationens roll i samhället
Korruption
Med tanke på att verksamhetens myndighetsutövning gäller
alla affärsenheter, finns risk för korruption på samtliga enheter.
Inga specifika analyser genomfördes under 2010
50
SO2
Procentandel och totala antalet affärsenheter som
analyserats avseende risk för korruption.
SO3
Andel av anställda som genomgått utbildning i organisatio­
nens policyer och rutiner avseende mot­verkan av korruption.
34
SO4
Åtgärder som har vidtagits på grund av korruptions­incidenter.
35
Politik
SO5
5, 22 ,31
Politiska ställningstaganden och delaktighet i
politiska besluts­processer och lobbying.
produktansvar
Kundernas hälsa och säkerhet
PR1
Produkters och tjänsters påverkan på hälsa och ­
säkerhet ur ett livscykelperspektiv.
26–27,
30–31
Märkning av produkter och tjänster
PR5
28,29
Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat av kund­
undersökningar.
KÄRNINDIKATORER
TILLÄGGSINDIKATIONER
HELT REDOVISAD
DELVIS REDOVISAD
Hällbarhetsredovisning
51
Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning
Till läsarna av AB Svensk Bilprovnings hållbarhetsredovisning
Bestyrkanderapport
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen i AB Svensk
­Bilprovning att översiktligt granska innehållet i AB
Svensk Bilprovnings hållbarhetsredovisning för år
2010. Vår översiktliga granskning omfattar infor­
mation avseende verksamhetsåret 2010. Vår
granskning omfattar hållbarhetsredovisningen på
sidorna 19–47 i detta dokument. Det är styrelsen
och företagsledningen som har ansvaret för det
löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet,
socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att
upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen
i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är
att uttala en slutsats om hållbarhetsredovis­
ningen grundad på vår översiktliga gran­skning.
Den översiktliga granskningens inriktning
och omfattning
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet
med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovis­
ning utgiven av FAR SRS. En översiktlig gransk­
ning består av att göra förfrågningar, i första
hand till personer som är ansvariga för upprät­
tande av hållbarhetsredovisningen, att utföra
analytisk granskning och att vidta andra översikt­
liga granskningsåtgärder. En översiktlig gransk­
ning har en annan inriktning och en betydligt
mindre omfattning jämfört med den inriktning
och omfattning som en revision enligt Revisions­
standard i Sverige RS och god revisionssed i
övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas
vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt
för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi
blir medvetna om alla viktiga omständigheter
som skulle kunna ha blivit identifierade om en
revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad
på en översiktlig granskning har därför inte den
säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en
revision har.
Vi har i vår granskning anlitat externa specia­
lister. Dessa specialister har främst genomfört
intervjuer och platsbesök samt inhämtat under­
lag för granskningen. Det är Grant Thornton
­Sweden AB som har det odelade ansvaret för
hela uppdraget.
De kriterier som vår granskning baseras på är
de delar av ”Sustainability Reporting Guidelines,
G3, utgiven av The Global Reporting Initiative
(GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovis­
ningen, samt de redovisnings- och beräknings­
principer som AB Svensk Bilprovning särskilt tagit
fram och angivit. Dessa framgår av sidorna
48–50. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för
upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vår översiktliga granskning har, utifrån en
bedömning av väsenlighet och risk, bl.a. omfattat:
a) uppdatering av vår kunskap och förståelse av
AB Svensk Bilprovnings organisation och verk­
samhet,
b) bedömning av kriteriernas lämplighet och
­tillämpning avseende intressenternas informa­
tionsbehov,
c) bedömning av resultatet av företagets intres­
sentdialog,
d) intervjuer med ansvariga chefer på koncern­
nivå i syfte att bedöma om den kvalitativa och
kvantitativa informationen i hållbarhetsredo­
visningen är fullständig, riktig och tillräcklig,
Stockholm den 11 mars 2011
Grant Thornton Sweden AB
Sten Olofsson
Auktoriserad revisor
e) föranmälda besök vid två av Bilprovningens
anläggningar inklusive intervjuer med res­
pektive platschef för att säkerställa att
­hållbarhetsrelaterad data och information
­rapporteras in på ett sätt som i allt väsentligt
överensstämmer med Bilprovningens riktlinjer
för rapportering samt att redovisningen ger en
rättvisande bild av verksamheten,
f) tagit del av interna och externa dokument för
att bedöma om den rapporterade informatio­
nen är fullständig, riktig och tillräcklig,
g) u tvärdering av design för de system och
­processer som använts för att inhämta,
­hantera och validera hållbarhetsinformation,
h) analytisk granskning av rapporterad infor­
mation,
i) avstämning av finansiell information mot före­
tagets årsredovisning för 2010,
j) bedömning av företagets uttalade tillämpnings­
nivå avseende GRI:s riktlinjer,
k) ö vervägande av helhetsintrycket av hållbar­
hetsredovisningen samt dess format, därvid
övervägande av informationens inbördes över­
ensstämmelse med tillämpade kriterier och
l) avstämning av den granskade informationen
mot hållbarhetsinformationen i företagets års­
redovisning för 2010.
Slutsats
Grundat på vår översiktliga granskning har det
inte kommit fram några omständigheter som ger
oss anledning att anse att hållbarhetsredovis­
ningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlig­
het med de ovan angivna kriterierna.
Förvaltningsberättelse
52
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för AB Svensk Bilprovning får härmed
avge årsredovisning och koncern-redovisning för verksamhetsåret 2010,
bolagets fyrtioåttonde verksamhetsår.
Allmänt om verksamheten
Bilprovningen har genom riksdag och regering till och med den 30 juni 2010
haft uppdraget att med ensamrätt utföra kontroll- och registreringsbesiktningar i enlighet med EU-direktiv samt nationella lagar och föreskrifter. Verksamheten har under denna tid drivits utan statliga bidrag eller vinstintressen. Syftet har varit att främja trafiksäkerhet och miljö samt att i enlighet
med beslut på årsstämma bedriva verksamheten med opartiskhet, god tillgänglighet och hög kvalitet. Enligt beslut på årsstämma har den ekonomiska målsättningen under perioden varit långsiktig ekonomisk uthållighet
och effektivitet. Prissättningen har baserats på självkostnad med en låg och
jämn avgiftssättning. Avgifterna har formellt fastställts av Transportstyrelsen och målsättningen har varit att ha det inom jämförbara länder inom EU
lägsta priset för en besiktning med motsvarande kontrollinnehåll.
Den 1 juli 2010 omreglerades emellertid marknaden för fordonsbesiktning
innebärande att Bilprovningens monopol upphörde och att även andra aktörer
kan etablera sig på marknaden efter godkänd ansökan om ackreditering för att
besikta fordon. Bilprovningen bedrev under den första perioden efter omregleringen sin verksamhet med dispens från ackrediteringskravet men i december
godkändes Bilprovningens ansökan om ackreditering för besiktning av såväl
lätta som tunga fordon i hela landet av ackrediteringsorganet Swedac. De testoch kontrolltjänster, till exempel hämtning av fordon eller olika frivilliga kontroller,
som redan tidigare var konkurrensutsatta har under året tillhandahållits via dotterbolaget Svensk Bilprovning Test och Information AB. Från och med 1 januari
2011 bedrivs dock all fordonskontrollverksamhet i moderbolaget.
Finansiella mål och utdelningspolicy
Vid årsstämman den 29 april 2010 fattades beslut om en ny utdelningspolicy samt nya finansiella mål för Bilprovningen innebärande vinstmarginal på
10 %, avkastning på sysselsatt kapital på 15 % samt en soliditet på 35 %.
Målen är långsiktiga och ska uppnås inom en treårsperiod.
Enligt den nya utdelningspolicyn har bolaget som mål att över en konjunkturcykel dela ut 40–60 procent av nettovinsten med hänsyn tagen till en sund finansiell ställning i bolaget samt till de kortsiktiga behoven av en korrekt kapitalisering.
Ägarförhållanden
Bilprovningen ägs till 52 % av staten och resterande del av ett antal intresseorganisationer. Dessa är Bilförsäkringsföretagen (12 %), Motorbranschens
Riksförbund (12 %), Kungliga Automobil Klubben (5 %), Motorförarnas
­Helnykterhetsförbund (5 %), Motormännens Riksförbund (5 %), Svenska
Bussbranschens Riksförbund (3 %), Svenska Taxiförbundet (3 %) samt Sveriges
Åkeriföretag (3 %). Bolagsordningen innehåller en hembudsklausul som
­reglerar förfarandet vid ägarförändringar.
Koncernen
Koncernen består av moderbolaget AB Svensk Bilprovning och fyra helägda
dotterbolag. Bilprovningens huvudverksamhet bedrivs i moderbolaget. Från
och med 1 januari 2011 kommer all fordonskontrollverksamhet att bedrivas i
moderbolaget. Samtlig information avser koncernen om inte annat anges.
Dotterbolaget Svensk Bilprovning Test och Information AB har under året
bedrivit all verksamhet i koncernen som redan före omregleringen varit konkurrensutsatt. Verksamheten har varit inriktad på mertjänster i anslutning till
den obligatoriska verksamheten samt helt separata produkter som redan tidigare låg utanför tjänsterna med ensamrätt såsom kran- och lyftbesiktningar,
bildiagnoser, miljökontroller, frivilliga bromstester eller kvalitetskontroller på bilverkstäder inom ramen för KBV (Kontrollerad Bilverkstad). Omsättningen uppgick till 38 (37) MSEK och resultat före skatt till 5 (5) MSEK. Fastighetsbolaget i
Svealand AB äger tomträtt och därtill tillhörande byggnad, ombyggd till bilprovningsstation i Sundbyberg. Hyresgäst är ­Bilprovningen, en mindre del hyrs ut
till annan näringsidkare. Omsättningen uppgick till 4 (4) MSEK och resultat före
skatt till 3 (5) MSEK. Svensk Bilprovning International AB bedrev tidigare export
av moderbolagets know-how. Verksamheten är numera vilande. Bilprovningen
Auto Academy AB bildades 2009, ingen verksamhet har bedrivits i bolaget.
Händelser av väsentlig betydelse
Under verksamhetsåret
Omreglering och konkurrensutsättning
Den 1 juli omreglerades marknaden för fordonsbesiktning innebärande att
Bilprovningens monopol upphörde. Under andra halvåret etablerade sig ett
konkurrerande företag med en station utanför Stockholm. Omregleringen
har ännu inte haft någon väsentlig påverkan på Bilprovningens resultat.
Den 1 oktober avyttrade Bilprovningen utbildningsverksamheten till Training Partner AB. Sedan de nya kraven infördes i samband med omregleringen
kan organisationer inte längre vara ackrediterade både för att besikta fordon
och för att personcertifiera besiktningspersonal. Utbildningsverksamheten,
som ackrediterades för personcertifiering av besiktningspersonal under hösten, kunde därför inte utföra certifiering av Bilprovningens egen personal utan
endast för andra besiktningsföretag. Genom avyttringen skapades förutsättningar för en fungerande utbildning och certifiering och därigenom även för
nödvändig rekrytering av besiktningstekniker till verksamheten. Avyttringen
har inte haft någon väsentlig påverkan på resultat, ställning eller kassaflöde.
I december godkändes Bilprovningens ansökan om ackreditering för
besiktning av såväl lätta som tunga fordon i hela landet av Swedac.
Kundservice
Bilprovningen fortsatte den sedan många år påbörjade satsningen på att
förbättra tillgängligheten och kundservicen. Såväl kundnöjdheten som NKIvärdet (Nöjd Kund Index) har stigit bland både privatkunder och företagskunder.
Omvärdering av fastigheter
Bilprovningen tillämpar omvärderingsmetoden för fastigheterna, bland annat
i syfte att ge en mer tillförlitlig och relevant bild av fastighetsbeståndets
värde, se vidare Not 1 Redovisningsprinciper. Varje fastighet redovisas därmed till sitt individuella värde. Under verksamhetsåret har extern värdering
genomförts den 30 november, av auktoriserat värderingsföretag och utifrån
förutsättningen att fastigheterna är vakanta och att marknadsvärdet ska
motsvara det mest sannolika priset för respektive fastighet vid en försäljning på den öppna och fria fastighetsmarknaden. Värderingarna har baserats
på bedömda marknadshyror och har sammantaget medfört en positiv nettoeffekt med 75 (27) MSEK på det redovisade värdet på fastigheterna, vilket
omfattar tillgångsklasserna Mark, Markanläggning, Byggnad på egen mark
och Byggnadsinventarier på egen fastighet. Nettot av uppvärderingarna och
nedskrivningar av tidigare gjorda uppvärderingar, totalt 18 (25) MSEK efter
avdrag för uppskjuten skatt, redovisas via övrigt totalresultat mot omvärderingsreserven i eget kapital. Nettot av nedskrivningar och återföring av tidigare gjorda nedskrivningar, totalt 28 (–10) MSEK, redovisas direkt mot resultaträkningen och påverkar därmed rörelseresultatet.
Övrigt
Beslut fattades om att flytta Bilprovningens huvudkontor till andra lokaler
med bättre förbindelser för kunder och verksamhet. Dessutom beslutades
Förvaltningsberättelse
53
att avyttra den nuvarande huvudkontorsfastigheten under 2011. Fastigheten
är omklassificerad såsom tillgång som innehas för försäljning och redovisas
till det lägsta av bokfört värde vid omklassificeringstillfället respektive nettoförsäljningsvärdet. Den kommande försäljningen bedöms inte ge några
ytterligare resultateffekter.
Efter verksamhetsårets slut
Den förväntade etableringen av konkurrerande besiktningsstationer tog fart
på allvar i början av 2011. Det är främst i Stockholmsområdet och Skåne som
vi hittills har fått konkurrens. Nya aktörer har än så länge aviserat ytterligare
ett tjugotal stationer.
Ekonomisk översikt
Femårsöversikt
Belopp i ksek
KONCERNEN
2010
2009
2008
2007
2006
1 530
1 518
1 534
1 534
1 532
RESULTATRÄKNINGAR i sammandrag
Rörelsens intäkter
varav nettoomsättning
Rörelsens kostnader
Rörelseresultat
Finansnetto
1 523
1 509
1 516
1 526
1 528
–1 383
–1 478
–1 783
–1 461
–1 460
147
40
–249
73
72
1
0
–30
–11
–4
Resultat före skatt
148
40
–279
62
68
Skatt
–52
–22
75
–24
–20
96
18
–204
38
48
997
Årets resultat
BALANSRÄKNINGAR i sammandrag
Anläggningstillgångar
735
763
796
1 991
Omsättningstillgångar
768
624
463
348
325
1 503
1 387
1 259
1 349
1 322
Tillgångar
Eget kapital
897
743
663
701
668
Långfristiga skulder
284
282
298
329
339
Kortfristiga skulder
322
362
298
319
315
1 503
1 387
1 259
1 349
1 322
Nettoomsättningsförändring, %
0,1
–0,5
–0,6
–0,1
2,8
Rörelsemarginal, %
9,7
2,6
–16,4
4,7
4,7
Vinstmarginal, %
9,7
2,6
–18,4
4,0
4,4
Räntabilitet på eget kapital, %
11,7
2,6
–29,8
5,5
7,4
Eget kapital och skulder
NYCKELTAL
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %
14,7
4,8
–24,9
9,2
8,8
Soliditet, %
59,7
53,5
52,6
52,0
50,6
–0,52
–0,46
–0,21
–0,16
–0,15
34,9
8,19
–5,05
3,35
5,62
2 405
449
–5 088
942
1 192
132
Nettoskuldsättningsgrad
Räntetäckningsgrad
Resultat per aktie efter skatt, SEK
Kassaflöden från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital
198
185
187
184
Kassaflöden från den löpande verksamheten
141
249
175
178
98
Investeringar
33
47
114
149
149
1 658
1 851
1 959
2 021
2 016
0,9
0,9
0,8
0,8
0,8
Medelantalet anställda
Omsättning per anställd
Kommentarer till fem år i sammandrag
Under perioden 2006–2010 har volymer, priser och därmed nettoomsättningen varit i princip oförändrade. Rörelsens kostnader har under perioden
minskat med drygt 5 procent vilket resulterade i en förbättring av rörelseresultatet under femårsperioden från 72 MSEK till 147 MSEK. Huvuddelen av
kostnadssänkningen är hänförlig till personalkostnader och förklaras av produktivitetsförbättringar.
I samband med övergång till omvärderingsmetoden för värdering av fastigheter verksamhetsåret 2008 minskade det bokförda värdet på materiella
anläggningstillgångar väsentligt. En sänkt investeringstakt de senaste tre
åren har bidragit i samma riktning. Omsättningstillgångarna ökade kraftigt
tack vare det positiva kassaflödet.
Kassaflödet från den löpande verksamheten före respektive efter förändring av rörelsekapitalet har förbättrats med 50 respektive 44 procent under
perioden och förklaras huvudsakligen av lägre personalkostnader. De kraftiga
variationer som förekommer vissa av åren är av engångskaraktär och kan
kopplas till tillfälliga förändringar i rörelsekapitalet eller till nivån på den
betalda skatten. Soliditeten ökade från 50,6 till 59,7 procent. Medelantalet
anställda under perioden minskade med närmare 18 procent från 2 016 till
1 658 personer.
Förvaltningsberättelse
54
Verksamhetsåret 2010
Koncernen
Koncernens nettoomsättning ökade med 1 procent till 1 523 (1 509) MSEK.
Priserna är oförändrade sedan 2002, förutom några mindre justeringar av
priset för vissa registreringsbesiktningar, vilket föranleddes av föreskriftsförändringar. Förändringen förklaras av ökad efterfrågan samt av förändringar i
produktutbudet som resulterade i högre snittintäkt. Omsättningen ökade
med 1 procent till 1 530 (1 518) MSEK. Rörelsens kostnader minskade med
6 procent till 1 383 (1 478) MSEK. Rörelseresultatet förbättrades till 147 (40)
MSEK. Förändringen förklaras i första hand av minskade av- och nedskrivningar samt minskade personalkostnader. Årets nettoresultat förbättrades
till 96 (18) MSEK. Årets totalresultat förbättrades till 114 (43) MSEK. Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 141 (249) MSEK, främst
beroende på en minskning av rörelseskulderna.
För övriga kommentarer till de finansiella rapporterna hänvisas till sidorna
59 samt 62–64.
Moderbolaget
Moderbolagets nettoomsättning ökade till 1 486 (1 472) MSEK, vilket förklaras av dels ökad efterfrågan dels av förändringar i produktutbudet. Omsättningen ökade 1 procent till 1 526 (1 514) MSEK. Priserna är oförändrade sedan
2002, förutom några mindre justeringar av priset för vissa registrerings­
besiktningar, vilket föranleddes av föreskriftsförändringar.
Rörelsens kostnader minskade med 7 procent till 1 376 (1 474) MSEK.
Resultatet efter skatt förbättrades till 86 (11) MSEK.
Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 145 (246) MSEK
främst beroende på en minskning av rörelseskulderna efter en tillfällig
ökning vid föregående årsskifte.
Investeringar
Under perioden gjordes investeringar i materiella anläggningstillgångar med
18 (27) MSEK varav 9 MSEK utgjordes av provningsutrustning. Investeringar
i immateriella anläggningstillgångar gjordes med 15 (20) MSEK vilka huvudsakligen består av ett antal IS-/IT-projekt, bland annat införandet av en ny
artikelstruktur för att förbättra kundservicen och förenkla administrationen
kring priser, erbjudanden och produkter samt ett nytt telefonisystem. Projekten bedöms medföra ekonomisk nytta för Bilprovningen genom nya
intäkter eller väsentliga besparingseffekter. Huvuddelen av projekten är fortfarande pågående vid utgången av året och beräknas slutföras och tas i bruk
under 2011. Avyttringar av materiella anläggningstillgångar uppgick till 15 (3)
MSEK, varav hälften avsåg en tidigare ägd stationsfastighet i Västberga.
Omvärld och marknad
97,5 (97,5) procent av Bilprovningens nettoomsättning bestod av intäkter
från reglerade produkter, det vill säga kontrollbesiktningar och registreringsbesiktningar. Omsättningen i denna del uppgick till 1 486 (1 472) MSEK. Marknadens storlek och utveckling påverkas förutom av det totala antalet fordon
även av utrangeringar, nyförsäljning, förändringar i reglerna för inställelse till
besiktning samt volymen direktimporterade fordon.
Resterande del av nettoomsättningen utgjordes av frivilliga produkter.
Verksamheten bedrevs under året i dotterbolag och omfattade såväl besiktningsnära test- och kvalitetskontrolltjänster som skräddarsydda kundanpassade tjänster. Omsättningen uppgick för denna del till 38 (37) MSEK eller 2,5
(2,5) procent av koncernens totala nettoomsättning.
Marknaden för frivilliga produkter var redan före 1 juli 2010 konkurrens­
utsatt. Från och med detta datum bedrivs dock all verksamhet, det vill säga
försäljning av både reglerade och ej reglerade produkter, på en konkurrens­
utsatt marknad. Under andra halvåret har hittills en konkurrent etablerat sig
med en station. Konkurrenstillväxttakten förväntas öka väsentligt under
första kvartalet 2011.
Kunder
Kundnöjdhetsmätning
Bilprovningens kunder ska kunna förvänta sig likformighet i bedömningarna,
noggrannhet, en hög kunskapsnivå och ett serviceinriktat bemötande.
Externa kundnöjdhetsmätningar (Nöjd Kund Index) genomförs kontinuerligt
och underlaget från dessa används i arbetet med att ständigt förbättra servicen och produktionen samt vidareutbilda personalen.
En kundnöjdhetsmätning under andra kvartalet visade att NKI-värdet
(Nöjd Kund Index) bland privatkunderna ökade till 4,35 (4,30) av 5 möjliga för
privatkunder och till 4,22 (4,19) för företagskunder. Värdena ska jämföras
med målet på genomsnittligt NKI på minst 4,2 för privatkunderna och minst
4,1 för företagskunderna.
Upphandlingskontroll
Under året lanserades Bilprovningens nya tjänst Upphandlingskontroll som
vänder sig till leverantörer inom färdtjänst, sjuktransport och övrig upphandlad persontransport. Genom kontrollen kan transportörerna vara säkra på
att upphandlingskraven följs och att de kontrakterade fordonen är säkra,
inte belastar miljön mer än nödvändigt och fungerar utan krångel. Tryggheten för resenärerna säkerställs. Upplägget på kontrollerna skräddarsys efter
kundens krav.
Organisation
Bilprovningens huvudkontor är placerat i Vällingby och omfattar de centrala
funktionerna Marknad/Försäljning, Information, Ekonomi, HR, Teknik/IT som
samtliga rapporterar till verkställande direktören. Avdelningen för internrevision är organisatoriskt placerad under VD och rapporterar till styrelsen.
Produktionsenheten är indelad i fem geografiska regioner som bedriver
verksamhet i fasta besiktningsstationer på totalt 188 (184) platser över hela
landet. Ytterligare 7 (7) platser i glesbygd betjänas av mobil besiktningsanläggning. En central produktionsavdelning är lokaliserad till huvudkontoret.
En fastighetsdivision med uppgift att förvalta, administrera och utveckla
koncernens egna och hyrda fastigheter har skapats. Fastighetsdivisionen
kommer att från och med 2011 drivas som ett eget affärsområde.
Under året har fortsatta rationaliseringar genomförts, bland annat
genom outsourcing av stora delar av IT- respektive redovisningsverksam­
heterna samt av teknisk fastighetsförvaltning och service och kalibrering av
provningsutrustning.
Medarbetare
Bilprovningens dotterbolag saknar anställda, varför kommentarerna i denna
del avser såväl koncern som moderbolag.
Medarbetarenkät
Bilprovningen vill erbjuda sina medarbetare en attraktiv arbetsplats. Därför
genomförs kontinuerliga medarbetarenkäter för att mäta välbefinnande,
psykosocial arbetsmiljö samt skattning av chefer och företagsledning. Resultatet ger även en möjlighet att följa upp förbättringsåtgärder som tidigare
genomförts. Höstens medarbetarenkät, som besvarades av 85 (93) procent
av de anställda, visar ett NMI-värde (Nöjd Medarbetar Index ) uppgående till
3,66 (3,80) på en femgradig skala. Bilprovningens NMI-mål för perioden 2010
– 2012 är 3,9. De största förändringarna har skett inom arbetsmiljö och
hälsa. Resultatet är sannolikt en följd av de stora förändringar som Bilprovningens organisation genomgått de senaste åren, med bland annat rationaliseringar, nedskärningar och förändrade arbetsuppgifter. Under 2010 har
satsningar gjorts för att stärka såväl medarbetarskap som delaktighet i
­förändringsprocessen. Detta arbete kommer nu att fortsätta under 2011.
Förvaltningsberättelse
55
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron ökade under året till 4,5 (4,3) procent av den ordinarie arbetstiden. Härav utgör 30,7 (47,8) procent sjukfrånvaro på 60 dagar
eller mer. Efter 4 års minskningar i följd ökade den totala sjukfrånvaron i år
medan långtidssjukfrånvaron dock minskade. Bilprovningen arbetar mot
lägre sjukfrånvaro framför allt genom att främja hälsa och friskvård men
eftersträvar också ett mer aktivt arbete med sjukfrånvaro och rehabilitering.
Samtliga chefer erbjuds utbildning i rehabilitering.
Kompetens och utbildning
Medarbetarnas kompetens, erfarenhet och engagemang är avgörande för
Bilprovningens framgång. Under perioden före omregleringen av fordons­
besiktningsmarknaden den 1 juli 2010 skedde grund- och vidareutbildning av
besiktningstekniker och -ingenjörer vid Bilprovningens tidigare utbildnings­
enhet i Västerås. Efter avyttring av utbildningsenheten sker utbildning med
nya preciserade kompetenskrav samt den efter omregleringen nödvändiga
personcertifieringen hos extern utbildare/certifierare. Utbildningen innehåller, förutom besiktningsteknik och certifiering, även områden som exempelvis etik och kundservice. Medarbetarna erbjuds också därutöver årligen ett
flertal utbildningar inom framför allt fordonsteknik. Utbildningarna är individuellt anpassade och intagning sker löpande varje vecka. Besiktningstekniker och -ingenjörer genomgår dessutom vart fjärde år en veckas utbildning
under vilken kompetensen och certifieringen uppdateras och kontrolleras.
Samtliga chefer genomgår introduktionsutbildning, studier i affärsmannaskap, medarbetarsamtal, lönesättning, kommunikation och konflikthantering. Under 2010 har en särskild satsning genomförts där platscheferna
utbildats i affärsmannaskap, affärsekonomi samt kund och marknad på
IHM Business School.
Mångfald och jämställdhet
Mångfald och jämställdhet är en självklar del av Bilprovningens verksamhet
och bidrar till att vi är ett framgångsrikt och lönsamt företag samt en attraktiv arbetsgivare. Den övergripande planen löper över tre år och omfattar
både mångfalds- och jämställdhetsarbetet i verksamheten, bland annat
genom en handlingsplan för hur de prioriterade målen ska nås. Arbetet ska
kopplas till verksamheten och våra kärnvärden; kundkvalitet, affärsmässighet och ansvarsfull företagskultur. Planen följs upp och revideras årligen.
Målet är att skapa en miljö där alla medarbetare, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller kulturell bakgrund, har samma
förutsättningar. Bilprovningen eftersträvar ökad mångfald bland chefer och
medarbetare på alla nivåer i företaget. För att uppnå detta mål tillämpar
företaget rekryteringsrutiner med ett medvetet mångfaldsperspektiv och
arbetar aktivt för att alla arbetssökande och anställda har lika rättigheter
och skyldigheter i fråga om arbetsförhållanden, utvecklingsmöjligheter i
arbetet samt anställnings- och andra arbetsvillkor.
Antal medarbetare och andra uppgifter
Vid utgången av räkenskapsåret hade Bilprovningen 1 701 (1 891) anställda.
Omräknat motsvarar detta 1 637 (1 809) heltidstjänster, en minskning med
172 främst administrativa tjänster sedan årets början. Medelantalet
anställda under perioden omräknat till heltider uppgick till 1 658 (1 851) personer. Vid utgången av perioden var medelåldern 44,6 (44,6) år och andelen
kvinnor och män var 9,1 (11,3) respektive 90,9 (88,7) procent. I övrigt hänvisas till Not 6 Anställda och personalkostnader samt Not 29 Pensioner, aktierelaterade ersättningar, ledande befattningshavares förmåner. Bilprovningen
har sedan hösten 2010 stort fokus på rekrytering av besiktningstekniker i
hela landet. Fram till och med årsskiftet rekryterades ett 100-tal tekniker.
De nya medarbetarna kommer att genomgå utbildning och certifiering och
beräknas vara produktiva i slutet av första kvartalet 2011.
Principer för ersättningar till ledande befattningshavare
Riktlinjerna för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i Bilprovningen följer Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande, daterade den 20 april 2009 vilket
bland annat innebär följande.
Principerna för ersättning och övriga anställningsvillkor för befattningshavare i koncernen ska i både kort- och långsiktigt perspektiv attrahera, och
skapa goda förutsättningar för att behålla kompetenta medarbetare och
chefer. Det är viktigt att vidmakthålla rättvisa och internt balanserade villkor
som samtidigt är marknadsmässigt konkurrenskraftiga avseende struktur,
omfattning och nivå på ersättning. Anställningsvillkoren bör innehålla en
avvägd kombination av fast lön, andra förmåner och villkor vid uppsägning
och/eller avgångsvederlag. Den totala ersättningen skall vara takbestämd.
Pensionsförmåner skall ej vara förmånsbestämda. Ingen i bolagsledningen
skall omfattas av rörlig lön. Ersättningen skall inte vara löneledande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Den totala lönenivån skall ses
över årligen för att säkerställa att den ligger i linje med statens riktlinjer för
ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.
Styrelsen genomför varje år en jämförelse med andra jämförbara företag
med såväl statligt som privat ägande för att säkerställa att ersättningar är
konkurrenskraftiga utan att vara löneledande. Innan beslut fattas om enskild
ersättning till ledande befattningshavare upprättas skriftligt underlag utvisande bolagets totala kostnad för ersättningen inklusive förmåner och sociala
kostnader. Det förekommer inga rörliga löner inom AB Svensk Bilprovning.
Det förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare, som
kommer att framläggas på årsstämman den 13 april 2011, är oförändrade mot
de som framlades på årsstämman den 29 april 2010. I övrigt hänvisas till Not 29
Pensioner, aktierelaterade ersättningar, ledande befattningshavares förmåner.
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
Riskhantering
En risk managementfunktion ansvarar på Bilprovningen för struktur på och
styrning av det kontinuerliga riskhanteringsarbetet. Fortlöpande tillämpas
processer för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras adekvat och inom fastställda ramar.
Riskanalyser genomförs som en del av det operativa ansvaret inom den
löpande uppföljningen och verksamhetsstyrningen. Därutöver genomför
bolagsledningen regelbundet omfattande översyner av risk och riskhantering.
Den senaste av ledningens riskanalyser genomfördes under det tredje
kvartalet 2010, varvid de risker som bolaget exponeras för identifierades,
värderades, klassificerades och matchades mot Bilprovningens huvudstrategier. Såväl externa strategiska som interna operativa och finansiella risker
har studerats. De största riskerna, såsom de uppskattats och bedömts av
företagsledningen, är kopplade till den nyligen genomförda omregleringen
och konkurrensutsättningen. Det är fråga om såväl externa strategiska risker, till exempel i form av marknadsrisker, som interna operativa risker där
huvudsakligt riskfokus ligger på organisationens förmåga till snabb anpassning till nya marknadsförutsättningar.
Externa/strategiska risker
Externa strategiska risker inom Bilprovningen hanteras av bolagsledningen
och styrelsen, bland annat genom ständigt pågående omvärldsbevakning med
fokus på faktorer som kan påverka såväl affärsvillkoren som kärnverksamheten och besiktningsprogrammet. Det finns också en intern beredskap för
regelförändringar som kräver åtgärder i form av till exempel utbildning eller
ändringar i IT-system. Treårsplaner med olika framtidsscenarios upprättas och
diskuteras av företagsledningen och styrelsen. Målsättningen är hög flexibilitet inför den ständigt pågående omvärldsförändringen med hänsyn tagen till
den kostnadseffektivitet och lönsamhet som krävs i verksamheten. Under de
senaste åren har fokus ändrats, konkurrenter och avkastningskrav har kommit in i bilden och anpassning till kunden har blivit ännu viktigare.
Förvaltningsberättelse
56
Marknadsrisker
Den största externa risken, men kanske också möjligheten, inom detta
område har uppkommit i samband den nyligen genomförda omregleringen.
Konkurrensutsättningen av fordonsbesiktningsmarknaden har i hög grad
inneburit förändrade villkor för Bilprovningens affärsverksamhet. Ett antal
risker, som koncernen inte tidigare exponerats för, måste nu hanteras,
såsom t ex marknadsrisk och affärsutvecklingsrisk. När det gäller marknadsrisk är konsekvensen av konkurrensutsättningen med säkerhet en minskad
marknadsandel med risk för försämrad lönsamhet som följd.
Regulatoriska och legala risker
Bilprovningen är också exponerad för politisk risk, det vill säga affärsrisk till
följd av politiska beslut. Efter att beslutet om omregleringen fattats och
genomförts har denna risk minskat. Dock kan det faktum att konkurrens­
tillväxten sker i långsammare takt än väntat leda till behov av att förändra
regelverket och förutsättningarna, vilket skulle kunna medföra osäkerhet för
Bilprovningens del beträffande framtida marknadsvillkor.
Utöver vad som nämns ovan finns risker kopplade till eventuella konsekvenser för Bilprovningens del av beslut om förändringar i de EU-direktiv,
inhemska lagar och föreskrifter som styr Bilprovningens kärnverksamhet.
Interna/operativa risker
Operativa risker hanteras av organisationens olika enheter inom ramen för
ordinarie verksamhet. För att begränsa operativa risker ansvarar varje enhet
i organisationen för att det finns väl dokumenterade rutiner, tillförlitliga ITsystem och tillfredsställande internkontroll. Verksamheten följs genom controlleravdelningens försorg upp varje månad med fokus på valda mätetal
som i sin tur ska spegla verksamhetens viktigaste risker och kritiska framgångsfaktorer samt av internrevisionen i de årliga granskningsplanerna med
viss periodicitet beroende på bedömd risk och väsentlighet.
Riskhantering sker också genom en pågående omfattande verksamhetsöversyn och förberedelse inför de ändrade villkoren. Arbetet påbörjades
redan verksamhetsåret 2009 och har pågått under hela 2010.
Ett antal konkreta och operativa risker som är kopplade till bolagets
omställningsförmåga har identifierats:
• organisationens förmåga att fatta snabba och marknadsanpassade beslut
i den nya situation som uppstår i och med omregleringen, att införa nya
koncept samt att agera proaktivt,
• tröghet i omställningsarbetet, såsom till exempel anpassningar av stationsnätverket, förankring av ny affärslogik och nya kärnvärden hos medarbetare och chefer i organisationen,
• IT- och projekthantering, bland annat avseende behovet av att snabbt få
fram IT-stöd med ny marknadsanpassad funktionalitet och av att effektivisera och sänka kostnader, samt
• risken att förändringen av nuvarande kostnadsstruktur inte kan ske till­
räckligt snabbt.
Finansiella risker
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella
risker, varmed avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till
följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Riktlinjer och regler för koncernens hantering av finansiella risker finns
för närvarande uttryckta i en placeringspolicy. Dessutom finns en kreditpolicy som fastställts av VD och godkänts av styrelsen. Valutapolicy har ej upprättats då köp och försäljning av utländsk valuta i princip inte förekommer.
Beslut om upptagande av lån och lämnande av säkerhet överstigande 10
MSEK fattas av styrelsen och är mycket sällsynt förekommande.
Koncernens finansiella verksamhet och dess risker hanteras centralt av
moderbolagets ekonomiavdelning. Den övergripande målsättningen är att
säkerställa betalningskapaciteten på kort sikt samt att möta framtida pensionsförpliktelser och tillgodose större investeringsbehov. Likvida medel ska
förvaltas så att god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen samt
god avkastning erhålls inom valda risknivåer. Enligt placeringsreglementet
skall Bilprovningens samtliga likvida tillgångar placeras i likviditetsförvaltning
där avkastningskravet motsvarar Riksbankens reporänta minus 25 räntepunkter. Avvikelser från placeringsreglementet beslutas av styrelsen.
De risker som Bilprovningen är mest exponerad för i sin finansiella verksamhet är följande:
Likviditets- och refinansieringsrisker
Här avses risken att finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader. Enligt placeringspolicyn ska det alltid finnas tillräckligt
med likvida medel för att uthålligt och med god marginal klara de löpande
utgifterna med hänsyn tagen till budgeterade inbetalningar. Huvuddelen av
koncernens finansiella tillgångar är för närvarande likvida, varför betalningsberedskapen är mycket god inför åtaganden inom ramen för koncernens treårsplan. Någon ytterligare rörelsekredit än de redan upptagna lånen bedöms
inte vara nödvändig inom samma tidshorisont.
Ränterisker
Med ränterisk avses risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadsräntor. En förändring i ränteläget får
effekter dels på kostnaden för Bilprovningens långfristiga lån och dels på
utvecklingen av marknadsvärdet på de finansiella placeringarna. De långfristiga lånen har räntor som är bundna till STIBOR 3 månader. För de finansiella
placeringarna bestäms den tillåtna ränterisken av placeringspolicyn. Då placeringshorisonten på tillgångarna är kort är ränterisken att betrakta som
relativt låg. Riskhantering sker genom bevakning av utvecklingen på räntemarknaden och täta anpassningar av placeringarna av de likvida tillgångarna.
Kreditrisker
Denna typ av risk finns såväl i den finansiella verksamheten som i kundfordringar och andra lånefordringar. I den finansiella verksamheten är det för
­Bilprovningens del huvudsakligen fråga om kreditrisk på emittenter av värdepapper eller motpartsrisker i samband med transaktioner och andra fordringar på banker och andra institut. Placeringspolicyn innehåller regler om
tillåtna lägsta kreditrating för såväl tillåtna motparter som emittenter vilka
följs upp månadsvis. När det gäller kreditrisker i kundfordringar har koncernen upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras, varav
bland annat framgår målsättningen för kreditförluster (för närvarande högst
0,2 procent av kreditförsäljningen), principerna för kreditbevakning och uppföljning samt för värdering av krediter och hur osäkra fordringar ska hanteras. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering i kundfordringar. För de finansiella tillgångar som redovisas till verkligt
värde har hänsyn tagits till exponeringen för eventuell kreditrisk i det redovisade (verkliga) värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.
I övrigt hänvisas till Not 32 Finansiell riskhantering, Not 33 Finansiella instrument samt Not 38 Viktiga uppskattningar och bedömningar.
Miljöinformation
Ingen miljöfarlig verksamhet med tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken bedrivs i företaget. Bilprovningens miljöledningssystem innebär att
helhetssyn tillämpas på miljöarbetet och att miljötänkandet ska genomsyra
hela verksamheten. Bilprovningen är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och
Förvaltningsberättelse
57
genomför genom interna och externa revisioner regelbunden uppföljning av
miljöarbetet. Under andra och fjärde kvartalen genomfördes planerade
externa miljörevisioner. Resultaten visade på ett väl fungerande miljöarbete
och Bilprovningen blev därför fortsatt miljöcertifierade.
Bilprovningens övergripande externa miljömål är att verka för bättre
emissions- och miljökontroller på fordon samt för minskade utsläpp av växthusgaser från fordonstrafiken. De interna miljömålen är att miljöanpassa
energiförbrukningen i Bilprovningens verksamhet och att verka för en giftfri
miljö och minimera utsläpp i luft, mark och vatten.
Arbetet under 2010 mot de externa miljömålen har fokuserats på att
ytterligare integrera miljönytta i Bilprovningens kunderbjudande. Att kontinuerligt utveckla erbjudanden och att sprida kunskap som bidrar till mindre
utsläpp och miljöpåverkan från fordonsparken har hög prioritet och har identifierats som ett av de områden där Bilprovningen har störst möjlighet till
miljöpåverkan och därför kan göra störst skillnad genom miljöarbetet. En
informationsinsats om hur kunderna kan spara bränsle genom rätt val och
skötsel av däck liksom en intern utbildning i eco driving togs fram under
verksamhetsåret och kommer att genomföras våren 2011.
Det interna miljöarbetet under 2010 inriktades i första hand på fortsatt
systematiskt arbete för höjd energieffektivitet. Målet är en genomsnittlig
sänkning med två procent per år för att år 2050 nå en reduktion på 60–80
procent jämfört med basåret 2006 i enlighet med Bilprovningens åtagande
inom ramen för Näringslivets Klimatupprop. Bilprovningens energiförbrukning uppgick till 9,75 (9,65) kWh per besiktning, vilket understeg målet på
högst 9,79 kWh per besiktning. Ökningen sedan föregående år förklaras delvis av sträng kyla både i början och slutet av året och av att ett antal nya
stationer öppnats under året. Den främsta orsaken bedöms dock vara att
det pressade produktionsläget och omfattande förändringar i organisationen medförde att energifrågorna inte fick önskvärt fokus.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
2011 kommer att präglas av ökande konkurrens och för koncernens del sannolikt lägre intäkter. Mot slutet av året räknar Bilprovningen med att de nya
aktörerna etablerat uppåt 40 nya besiktningsstationer. För att möta denna
förväntade utveckling kommer Bilprovningen att fortsätta arbetet enligt de
fem huvudstrategier, vilka fastställdes under hösten 2009. Ökad kostnadseffektivitet är en förutsättning för att stärka konkurrenskraften eftersom fordonsparken i stort sett inte växer. Det är också en nödvändighet att förändra
stationsstrukturen eftersom merparten av våra nuvarande stationer etablerades för mer än 30 år sedan varför många av dem behöver omlokaliseras.
Bilprovningen lämnar ingen prognos för 2011.
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst
Beträffande förslag till disposition av till förfogande stående vinstmedel se sid 92.
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets
styrelse den 10 mars 2011.
Beträffande företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Resultaträkning
58
Resultaträkning
KONCERNEN
Belopp i kSEK
Not
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
MODERBOLAGET
2010
2009
2010
2009
2
1 523 312
1 508 680
1 485 705
1 471 732
3
6 460
8 898
40 146
42 244
1 529 772
1 517 578
1 525 851
1 513 976
Summa intäkter
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader
4, 5
–418 805
–374 886
–428 148
–384 688
Personalkostnader
4, 6
–870 698
–948 577
–855 850
–935 626
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
­anläggningstillgångar
7
–93 137
–154 409
–92 280
–154 171
–1 382 640
–1 477 872
–1 376 278
–1 474 485
147 132
39 706
149 573
39 491
683
1 127
5 617
4 946
5 093
3 995
–4 372
–5 165
–11 494
–10 197
1 245
–219
–5 718
–5 075
148 377
39 487
143 855
34 416
–9 200
–3 800
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
8
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är
­anläggningstillgångar
Finansiella intäkter
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Finansiella kostnader
Räntekostnader och liknande resultatposter
Finansnetto
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
9
Resultat före skatt
148 377
39 487
134 655
30 616
–52 192
–21 510
–48 578
–19 178
Årets resultat
96 185
17 977
86 077
11 438
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare
96 185
17 977
2 405
449
Skatt på årets resultat
Resultat per aktie
Resultat per aktie i koncernen efter skatt, SEK
Inga utspädningseffekter föreligger.
10
25
Rapport över totalresultat
59
Rapport över totalresultat
KONCERNEN
Belopp i kSEK
Not
2010
MODERBOLAGET
2009
2010
2009
Årets resultat
96 185
17 977
86 077
11 438
Omvärdering fastigheter
24 404
33 494
9 966
33 494
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat
–6 417
–8 808
–2 621
–8 808
Övrigt totalresultat efter skatt
17 987
24 686
7 345
24 686
Årets totalresultat
114 172
42 663
93 422
36 124
Kommentarer till koncernens resultaträkning
Koncernens nettoomsättning ökade med 1 procent till 1 523 (1 509) MSEK.
Ökningen förklaras av ökad efterfrågan samt av förändringar i produktut­
budet som resulterade i högre snittintäkt. Av nettoomsättningen utgjorde
97,5 (97,5) procent intäkter från obligatoriska och reglerade produkter varav
88,8 (89,3) procent avsåg intäkter från kontrollbesiktning samt efterkontroller på kontrollbesiktningar. Övriga intäkter minskade till 6 (9) MSEK. Omsättningen ökade 1 procent till 1 530 (1 518).
Rörelsens totala kostnader minskade till 1 383 (1 478) MSEK. Personalkostnaderna minskade med 8 procent till 871 (949) MSEK, vilket förklarades dels
av att föregående år belastades med kostnader för personalneddragningar på
51 MSEK dels av att antalet anställda var färre. Övriga rörelsekostnader ökade
med 12 procent till 419 (375) MSEK, bland annat beroende på satsningar på
förbättrad tillgänglighet, bättre service och utvecklade kunderbjudanden samt
genom att outsourcing av viss verksamhet samt personalövergång i samband
med avyttring av utbildningsenheten medförde en förskjutning av kostnaderna från personal- till övriga rörelsekostnader. Av- och nedskrivningar minskade med 40 procent till 93 (154) MSEK, främst beroende på att den positiva
utvecklingen av marknadsvärden på fastigheter medfört att återföring kunnat
ske av tidigare gjorda nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar samt att
föregående verksamhetsår belastades med kraftiga nedskrivningar av rörelsefastigheter.
Finansnettot förbättrades till 1 (0) MSEK.
Årets nettoresultat förbättrades till 96 (18) MSEK. Skattekostnadens andel
av resultatet före skatt minskade till 35 (54) procent. Skattekostnaden överstiger normalskattesatsen, vilket främst hänför sig till uppskjuten skatt på
värdeökningar på fastigheter som redovisats mot det egna kapitalet och därför ej påverkat årets resultat. Den höga skattesatsen föregående år orsakades av skattemässigt ej avdragsgilla nedskrivningar på anläggningstillgångar.
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar bestod till drygt 70 procent av fastigheter
och resterande närmare 30 procent av maskiner och andra tekniska anläggningar. I syfte att ge en mer tillförlitlig och relevant bild av fastighetsbeståndets värde använder Bilprovningen omvärderingsmetoden för fastigheterna.
Fastigheterna är värderade till marknadsvärde genom en värdering som
genomfördes per den 30 november. Marknadsvärdena på fastigheterna
översteg bokfört värde, vilket innebar en positiv nettoeffekt på det bokförda
värdet på fastigheterna med 70 (33) MSEK. Redovisningsprincipen innebär
att samtliga fastigheter redovisas till sitt individuella marknadsvärde. Nettobeloppet för uppvärdering under 2010, totalt 18 (25) MSEK efter avdrag för
uppskjuten skatt, redovisas via övrigt totalresultat mot omvärderingsreserv
i eget kapital, medan nettot av nedskrivningar och återföring av tidigare
gjorda nedskrivningar, totalt 28 (–10) MSEK, redovisas direkt mot resultaträkningen och påverkar därmed rörelseresultatet.
Finansiella placeringar bestod av räntebärande värdepapper. Långfristiga
fordringar bestod huvudsakligen av fordran för löneskatt hänförligt till den
lägre pensionsskulden redovisad i koncernen än den som redovisas i juridisk
person samt fordran för kapitalförsäkringar tagna i samband med personalneddragningar.
Likviditeten per bokslutsdagen var mycket god. Likvida medel och kort­
fristiga placeringar uppgick totalt till 661 (554) MSEK.
Kommentarer till moderbolagets resultaträkning
Moderbolagets nettoomsättning utgör 97,5 (97,5) procent och dess rörelsekostnader utgör 99,5 (99,7) procent av koncernens nettoomsättning respektive rörelsekostnader. Då koncernens verksamhet till så stor del bedrivs i
moderbolaget kommenteras inte moderbolagets finansiella rapporter separat.
Kommentarer till moderbolagets balansräkning
Då koncernens verksamhet till så stor del bedrivs i moderbolaget kommenteras inte moderbolagets finansiella rapporter separat.
Kommentarer till koncernens balansräkning
Balansomslutningen ökade till 1 503 (1 387) MSEK. Soliditeten stärktes
ytterligare till 60 (54) procent.
Skulder
Nettolåneskulden förbättrades till –465 (–345) MSEK. Nettoskuldsättningsgraden förbättrades till –0,52 (–0,46). Att såväl nettolåneskuld som nettoskuldsättningsgrad var negativa innebär att de räntebärande tillgångarna
översteg de räntebärande skulderna. Förbättringen av nyckeltalen beror
huvudsakligen på det positiva kassaflödet.
Balansräkning
60
Balansräkning
KONCERNEN
Belopp i kSEK
Not
MODERBOLAGET
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
16 729
7 828
16 729
7 828
1 461
2 542
1 461
2 542
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
11
Balanserade utvecklingsutgifter
Licenser
Byggrätt
429
468
—
—
Pågående immateriella anläggningstillgångar
16 943
18 869
16 943
18 869
Summa immateriella anläggningstillgångar
35 562
29 707
35 133
29 239
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
12
482 540
492 083
475 412
469 529
Maskiner och andra tekniska anläggningar
13
171 491
198 629
171 443
198 072
Inventarier, verktyg och installationer
14
6 203
11 014
6 178
10 646
Pågående nyanläggningar
15
6 561
2 996
6 561
2 996
666 795
704 722
659 594
681 243
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
16
31 100
31 100
Fordringar på koncernföretag
17
8 399
8 399
Finansiella placeringar
18
18 859
18 871
—
—
Andra långfristiga värdepappersinnehav
19
—
—
18 859
18 871
Uppskjuten skattefordran
10
—
—
5 330
22 633
Andra långfristiga fordringar
20
13 894
9 852
8 980
4 077
Summa finansiella anläggningstillgångar
32 753
28 723
72 668
85 080
Summa anläggningstillgångar
735 110
763 152
767 395
795 562
17 354
24 909
17 354
24 909
3 719
2 322
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
21
Fordringar hos koncernföretag
Skattefordringar
Övriga fordringar
20
—
—
—
1 513
10 095
8 409
10 095
8 409
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
49 134
36 333
49 010
36 209
Kortfristiga placeringar
18
165 291
—
351 283
280 224
Likvida medel
23
496 149
554 114
307 220
267 360
Tillgång som innehas för försäljning
24
29 818
—
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
767 841
623 765
738 681
620 946
1 502 951
1 386 917
1 506 076
1 416 508
Balansräkning
61
KONCERNEN
Belopp i kSEK
Not
MODERBOLAGET
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
Aktiekapital (40 000 aktier)
40 000
40 000
40 000
40 000
Omvärderingsreserv
210 313
192 326
Uppskrivningsfond
199 671
192 326
Reservfond
14 400
14 400
254 071
246 726
403 085
346 862
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Summa bundet eget kapital
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
646 315
510 246
Balanserat resultat
Årets resultat
86 077
11 438
489 162
358 300
743 233
605 026
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
112 700
121 400
Periodiseringsfonder
72 000
54 100
184 700
175 500
205 961
217 327
205 961
217 327
22 500
32 500
Summa fritt eget kapital
Summa eget kapital
896 628
742 572
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
896 628
742 572
Obeskattade reserver
26
Summa obeskattade reserver
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
29
Summa avsättningar
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
28
Långfristiga räntebärande skulder
27
22 500
32 552
Avsättningar till pensioner
29
185 636
192 001
Uppskjutna skatteskulder
10
50 513
27 596
72
1 521
30
25 567
28 486
10 367
12 004
284 288
282 156
32 867
44 504
10 000
10 000
10 027
10 337
59 853
43 584
59 853
43 573
17 048
16 892
Övriga avsättningar
Övriga långfristiga skulder
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
28
Kortfristiga räntebärande skulder
27
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Skatteskulder
Övriga kortfristiga skulder
30
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
31
4 268
1 584
7 853
—
37 559
64 918
34 297
61 984
241 702
210 328
241 766
210 264
Summa kortfristiga skulder
322 035
362 189
339 315
374 151
Summa skulder
606 323
644 345
372 182
418 655
1 502 951
1 386 917
1 506 076
1 416 508
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Ställda säkerheter
35
11 600
11 600
11 600
11 600
Eventualförpliktelser
35
4 052
4 184
4 052
4 184
Rapport över förändring i eget kapital
62
Rapport över förändring
i eget kapital
KONCERNEN
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktie­
kapital
Omvärderings­­
reserv
Balanserade
vinstmedel inkl
årets resultat
Totalt eget
kapital
40 000
167 641
455 124
662 765
Utdelning avseende 2008
–4 864
–4 864
Summa transaktioner med ägare
–4 864
–4 864
17 977
17 977
Belopp i ksek
Ingående balans per 1 januari 2009
Transaktioner med ägare
Årets nettoresultat
Övrigt totalresultat
Omvärdering fastigheter
33 493
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat
–8 808
Årets övriga totalresultat
Utgående balans per 31 december 2009
42 009
75 502
–8 808
—
24 685
42 009
66 694
40 000
192 326
510 246
742 572
40 000
192 326
Ingående balans per 1 januari 2010
510 246
742 572
Utdelning avseende 2009
Transaktioner med ägare
–5 310
–5 310
Summa transaktioner med ägare
–5 310
–5 310
Årets nettoresultat
96 185
96 185
45 194
69 598
Övrigt totalresultat
Omvärdering fastigheter
24 404
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat
–6 417
Årets övriga totalresultat
Utgående balans per 31 december 2010
–6 417
—
17 987
45 194
63 181
40 000
210 313
646 315
896 628
Kommentarer till koncernens rapport över förändringar i eget kapital
Omvärderingsreserv
Bilprovningen tillämpar omvärderingsmetoden enligt IAS16 avseende värdering av rörelsefastigheter. Skillnaden mellan verkligt värde och redovisat
värde omedelbart före omvärderingen har redovisats via övrigt totalresultat
mot omvärderingsreserven i eget kapital.
Rapport över förändring i eget kapital
63
Rapport över förändring
i eget kapital
MODERBOLAGET
Belopp i kSEK
Ingående balans per 1 januari 2009
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
Uppskriv-­
ningsfond
40 000
14 400
167 641
Flyttning av föregående års resultat
Koncernbidrag
Balanserat
resultat
Årets
resultat
Totalt
eget kapital
519 192
–214 310
526 923
–214 310
214 310
6 560
Skatteeffekt på koncernbidrag
–1 725
Uppskrivningsfond
–1 725
24 685
Balanserat resultat uppskrivning fastigheter
24 685
42 009
Årets resultat
Summa förmögenhetsförändringar redovisade
direkt mot eget kapital, exkl transaktioner
med bolagets ägare
24 685
Utdelning avseende 2008
46 844
42 009
11 438
11 438
11 438
82 967
–4 864
Utgående balans per 31 december 2009
40 000
14 400
192 326
346 862
Ingående balans per 1 januari 2009
40 000
14 400
192 326
Flyttning av föregående års resultat
0
6 560
–4 864
11 438
605 026
346 862
11 438
605 026
11 438
–11 438
Koncernbidrag
6 650
6 650
Skatteeffekt på koncernbidrag
–1 749
–1 749
45 194
45 194
Uppskrivningsfond
7 345
Balanserat resultat uppskrivning fastigheter
7 345
Årets resultat
Summa förmögenhetsförändringar redovisade
direkt mot eget kapital, exkl transaktioner
med bolagets ägare
7 345
61 533
199 671
403 085
Utdelning avseende 2009
Utgående balans per 31 december 2009
86 077
86 077
74 639
143 517
86 077
743 233
–5 310
40 000
14 400
Kommentarer till moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital
Uppskrivningsfond
Uppskrivningarna till verkligt värde har redovisats mot moderbolagets uppskrivningsfond, netto efter skatt.
Balanserade vinstmedel/Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter att
vinstutdelning lämnats. Det utgör tillsammans med årets resultat summa
fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning
till aktieägarna.
–5 310
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att av till förfogande stående
vinstmedel utdelas 257 680 000 (5 310 000) kronor till aktieägarna varav
57 680 000 (5 310 000) SEK eller 1 442 (132,75) SEK per aktie som ordinarie
utdelning enligt fastställd utdelningspolicy samt därutöver en extrautdelning
om 200 000 000 (–) eller 5 000 (–) SEK per aktie.
Kassaflödesanalys
64
Kassaflödesanalys
Belopp i ksek
Not
36
KONCERNEN
2010
MODERBOLAGET
2009
2010
2009
148 377
39 487
143 855
34 414
82 172
147 880
77 315
144 092
230 549
187 367
221 170
178 506
Betald skatt
–33 009
–2 665
–26 280
–2 500
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapitalet
197 540
184 702
194 890
176 006
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar
–10 974
5 459
–10 087
4 309
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder
–45 447
58 436
–39 581
65 794
141 119
248 597
145 222
246 109
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
–14 673
–19 763
–14 712
–19 762
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
–17 983
–27 371
–18 062
–27 372
2 839
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
14 535
2 839
14 535
Förvärv av dotterbolag
—
—
—
–100
Försäljning av finansiella tillgångar
—
—
–910
–2 322
–18 121
–44 295
–19 149
–46 717
–10 362
–16 075
–9 844
–15 100
–5 310
–4 864
–5 310
–4 864
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–15 672
–20 939
–15 154
–19 964
Årets kassaflöde
107 326
183 363
110 919
179 428
554 114
370 751
547 584
368 156
661 440
554 114
658 503
547 584
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Amortering av låneskulder
Utbetald utdelning
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Kommentarer till koncernens kassaflödesanalys
Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 141 (249) MSEK
främst beroende på en minskning av rörelseskulderna efter en tillfällig
ökning vid föregående årsskifte. Kassaflödet från investeringsverksamheten
förbättrades till –18 (–44) MSEK beroende på ökade avyttringar av och lägre
investeringar i materiella anläggningstillgångar. Kassaflödet från finansieringsverksamheten förbättrades till –16 (–21) MSEK på grund av minskad
amortering av låneskulder.
Kommentarer till moderbolagets kassaflödesanalys
Då koncernens verksamhet till så stor del bedrivs i moderbolaget kommenteras inte moderbolagets finansiella rapporter separat.
Definitioner
65
Definitioner
Bruttomarginal
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättning.
Nettoskuldsättningsgrad
Netto räntebärande skulder dividerat med eget kapital inklusive minoritetsintresse. Negativ nettoskuldsättningsgrad innebär att kortfristiga placeringar överstiger räntebärande skulder.
Netto räntebärande skulder
Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.
Omsättning per anställd
Nettoomsättning dividerat med medeltalet anställda omräknat till heltider.
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i förhållande till
genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansiella poster med tillägg för räntekostnader och liknande
poster dividerat med räntekostnader och liknande poster.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.
Soliditet
Eget kapital inklusive minoritet dividerat med balansomslutning.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning minus icke räntebärande skulder och avsättningar.
Vinstmarginal
Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättning.
Noter
Noter
66
Noter till de finansiella rapporterna 2010 AB Svensk Bilprovning.
Belopp i kSEK om inget annat anges
Not 1 Redovisning
A. Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial
Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards
Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting
Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommis­
sionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådets för finansiell rapportering
rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner
tillämpats.
Moderbolaget tillämpar Rådets för finansiell rapportering rekommendation RFR 2, det vill säga samma redovisningsprinciper som koncernen utom i
de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens
principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i
moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och Tryggandelagen
samt i vissa fall av skatteskäl.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande
av styrelsen den 10 mars 2011. Koncernens resultat- och balansräkningar och
moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på
årsstämman den 13 april 2011.
B. Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av moderbolagets
och koncernens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom fastigheter samt vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas
till verkligt värde. Rörelsefastigheter värderas till verkligt värde genom marknadsvärdering av ett auktoriserat värderingsföretag. Övriga materiella
anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Vid nedskrivningsprövning värderas de efter framtida kassaflöde värderat per besiktningsstation. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består
av finansiella placeringar och kortfristiga fordringar.
C. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de
finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om
inte annat anges, avrundade till närmaste tusental.
D. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden
som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade
beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan
avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av
uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast
påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
E. Ändrade redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har
tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och
dotterföretag.
Standarder, ändringar och tolkningar som gäller 2010 men som inte fått
några effekter på Bilprovningens resultat och ställning utan endast påverkat
i form av ändrade benämningar.
> IFRS 3 Rörelseförvärv – ändringar
— Väsentliga förändringar jämfört med tidigare normgivning, bland annat
• I de fall delförvärv innebär att bestämmande inflytande erhålls i det
för­värvade bolaget så omvärderas tidigare ägd andel i företaget till
verkligt värde. Resultatet av omvärderingen redovisas i Rapport över
totalresultatet.
• Förvärv som sker efter att bestämmande inflytande erhållits eller
vid avyttring när bestämmande inflytande kvarstår betraktas som
en ägartransaktion och redovisas mot eget kapital.
• Villkorad köpeskilling värderas till verkligt värde vid förvärvstillfället.
I de fall den villkorade köpeskillingen motsvaras av en skuld omvärderas
denna till verkligt värde via Rapport över totalresultatet vid varje
rapporttillfälle.
> IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter – ändringar
– Ändringarna tillämpas på räkenskapsår som inleds fr o m 1 juli 2009.
Genom ändringarna preciseras det under vilka omständigheter ett företag
ska upprätta koncernredovisning, hur moderföretag ska redovisa ändringar
av sina ägarintressen i dotterföretag samt hur förluster i ett dotterföretag
ska fördelas mellan företag med , respektive utan, bestämmande inflytande.
Följande standarder, ändringar och tolkningar anses som ej väsentliga för
Bilprovningen.
> IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster
– tolkningsuttalande
> IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet – tolkningsuttalande
> IFRIC 16 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet
– tolkningsuttalande
> IFRIC 17 Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till
ägare – tolkningsuttalande
> IFRIC 18 Överföring av tillgångar från kunder – tolkningsuttalade
> IFRS 1 Första gången IFRS används – ändringar
> IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar – ändringar
> IFRS 7, IAS 39 Finansiella instrument: Omklassificering av finansiella
tillgångar – ändringar
> IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering:
Poster berättigade för säkringsredovisning – ändringar
Noter
67
F. Standarder och tolkningar som ännu inte trätt i kraft och som inte har
tillämpats i förtid av Bilprovningen
> IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering – klassificering av teckningsrätter – ändringar
> IAS 24 Upplysningar om närstående – omarbetad
> IFRS 1 Första gången IFRS används – ändringar
> IFRIC 14 Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav – ändringar
> IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med eget kapitalinstrument
– tolkningsuttalande
Baserat på Bilprovningens nuvarande affärsmodell och redovisningsprinciper
så förutser företagsledningen ingen väsentlig effekt på Bilprovningens finansiella rapportering när ovanstående IFRS och tolkningar träder i kraft.
G. Segmentsrapportering
Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som
antingen tillhandahåller varor eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller
tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är
utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Koncernens verksamhet består till mer än 95 procent av en geografisk marknad
och en rörelsegren varför det bedömts att verksamheten endast omfattar
ett rörelsesegment. Segmentsrapportering har således ej blivit aktuellt
under 2010. Från och med 2011 kommer koncernens fastigheter att hanteras
i en särskilt tillskapad fastighetsdivision varför ny prövning av segmentsindelning kommer att ske inför räkenskapsåret 2011.
H. Klassificering m m
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen
består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt
väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv
månader räknat från balansdagen.
I. Konsolideringsprinciper
i. Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från
AB Svensk Bilprovning. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt
en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte
att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande
inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan
dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att
förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet.
I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen,
dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de
verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller
övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats
som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Transaktions­
utgifter som uppstår i samband med förvärv kostnadsförs direkt. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade
tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från
och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet
upphör.
ii. Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av
­koncernredovisningen.
J. Utländsk valuta
i. Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till
den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är
valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Köp och försäljning i utländsk valuta förekommer i princip inte.
K. Intäktsredovisning
i. Utförande av tjänsteuppdrag
Koncernens intäkter genereras i allt väsentligt av försäljning av besiktningstjänster till landets fordonsägare. Intäkter redovisas i resultaträkningen när
produktion av besiktningstjänst är utförd.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen baserad på färdigställandegraden på balansdagen. Intäkter redovisas om det är sannolikt att
de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för
returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen
som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Nettoomsättning redovisas exklusive mervärdesskatt.
Övriga rörelseintäkter som till exempel realisationsvinster från försäljning
av anläggningstillgångar, ersättning för utförda tjänster åt dotterbolaget Bilprovningen Test och Information AB, utbildning och varuförsäljning redovisas
då risker och förmåner förknippade med varan/tjänsten överförts till motparten.
ii. Intäkter från fastighetsförsäljning
Intäkt från fastighetsförsäljningar redovisas på tillträdesdagen om inte risker
och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om
så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den
löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka
affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.
iii. Hyresintäkter
Bilprovningen har inga förvaltningsfastigheter.
iv. Statliga stöd
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det
föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag
periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över
samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.
Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
L. Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader
i. Operationella leasingavtal
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen
linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet
av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de
perioder de uppkommer.
Noter
68
Forts. not 1
ii. Finansiella leasingavtal
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den
utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att
varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast
räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla
av­gifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
iii. Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel,
fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån och pensionsskuld, utdelningsintäkter samt orealiserade och realiserade vinster och
förluster på finansiella placeringar.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med
tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör
att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den
förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier
och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran
respektive skuld och det belopp som regleras vid förfall.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas då de risker
och fördelar förknippade med ägandet av instrumenten i allt väsentligt överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumenten.
Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig
oavsett hur de upplånade medlen har använts. Koncernen aktiverar inte
ränta i tillgångarnas anskaffningsvärden.
M. Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget
kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år,
med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden
på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för
temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och
vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga
till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda
inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på
hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade
eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader
och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att
dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar
reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
N. Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar samt finansiella placeringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas
upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten
har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i
avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt
utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett
nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att
kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett
nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen,
som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida
placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre
månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via
resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen
utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det
finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom
beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida
placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre
månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att
placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Företaget har till denna kategori valt att vid första redovisningen hänföra
finansiella tillgångar som enligt företagsledningens riskhanterings- och
investeringsstrategi, vilken ingår som en del i den av styrelsen fastställda
placeringspolicyn, förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden.
Dessa tillgångar består i huvudsak av finansiella placeringar i räntebärande
värdepapper.
I enlighet med IFRS 7 Finansiella instrument anges i anslutning till not
avseende balansposten för samtliga finansiella instrument som värderas till
verkligt värde vilken av följande nivåer av värdering som använts:
— Nivå 1, verkligt värde fastställt utifrån noterade priser på en aktiv marknad
för instrumentet
— Nivå 2, verkligt värde fastställt utifrån värderingsteknik med observerbara
marknadsdata, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris)
och som inte inkluderats i nivå 1
— Nivå 3, verkligt värde fastställt med hjälp av värderingsteknik, med
väsentliga inslag av indata som inte är observerbara på marknaden
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv
marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet
anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid
anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas
Noter
69
inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Reservering för förluster sker
med utgångspunkt från ålder på fakturor och historiska utfall för kreditförluster.
Investeringar som hålls till förfall
Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar vilka omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd
löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Bilprovningen har inga tillgångar som klassificeras på detta sätt.
Andra finansiella skulder
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna
kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts
framgår av noterna 18 (finansiella placeringar/kortfristiga placeringar), 19
(andra långfristiga värdepappersinnehav), 20 (långfristiga och övriga fordringar), 21 (kundfordringar), 22 (likvida medel), 26 och 27 (räntebärande skulder samt skulder till kreditinstitut). Redovisningen av finansiella intäkter och
kostnader behandlas även under princip (l) (iii)
O. Materiella anläggningstillgångar
i. Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen
om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma
bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt.
Rörelsefastigheter redovisas till verkligt värde enligt omvärderingsmetoden medan övriga materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader
direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att
utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper
för nedskrivningar framgår nedan.
Redovisningsmässigt innebär omvärderingsmetoden att tillgången skall
redovisas till sitt verkliga värde, det vill säga tillgångens verkliga värde vid
omräkningstidpunkten med avdrag för efterföljande ackumulerade av- och
nedskrivningar. I IAS 16 p 35 redovisas de två metoder som skall användas
för att redovisa omvärdering med tillhörande avskrivningar. Skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde omedelbart före omvärderingen redovisas via övrigt totalresultat mot omvärderingsreserven i eget kapital. Redovisning efter den första omvärderingen innebär att nedskrivningar samt
omvärderingar som minskar redovisat värde skall beakta eventuellt belopp i
omvärderingsreserven innan redovisning sker via resultaträkningen.
Omvärderingar skall utföras med lämpligt intervall med utgångspunkten
att redovisat värde inte väsentligt skall avvika från verkligt värde. Detta kan
innebära allt från årlig värdering till värdering med 3–5 års intervall. Bilprovningen tar ställning till hur ofta omvärdering behöver utföras och bevakar
och förändrar rutinen vid behov. Omvärderingsmetoden kan tillämpas på tillgångar av samma slag och måste ske konsekvent för detta tillgångslag.
Med detta avses tillgångar som har samma beskaffenhet och användning i
ett företags/koncerns verksamhet. Observera att värderingseffekter mellan
tillgångslag inte kan kvittas, till exempel mellan byggnader och maskiner.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur
balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av
en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens
redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och
förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
ii. Leasade tillgångar
Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell
leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är
fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta
och amortering av skulderna.
Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med
utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto
erlagts som leasingavgift under året.
iii. Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången
kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas
på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter,
eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna
redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter,
utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
iv. Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark
skrivs inte av. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden. Koncernen
tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas
bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
Beräknade nyttjandeperioder:
— byggnader, rörelsefastigheter
— markanläggning
— maskiner och andra tekniska anläggningar
— inventarier, verktyg och installationer
20 år
20 år
5–8 år
3–8 år
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
P. Immateriella tillgångar
Bilprovningens immateriella tillgångar utgörs av IT-system inklusive licenser
för programvara. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisning sker i enlighet med IAS 38.
i. Forskning och utveckling
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk
kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer,
redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen
är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella
tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt såväl som indirekt hänförbara utgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer.
Noter
70
Forts. not 1
ii. Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som
en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter
kostnadsförs när de uppkommer.
iii. Avskrivning
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är
obestämbara. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det
datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna för aktiverade IS-/IT-utgifter är 3–5 år.
Q. Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar, förutom rörelsefastigheter
vilka behandlas i avsnitt O. Materiella anläggningstillgångar ovan, prövas vid
varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar
än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, förvaltningstillgångar som
används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.
Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt
andelar i dotterföretag
Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill, andra immateriella tillgångar
med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är
färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går
att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska
tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta
nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så
kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets
(grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till
en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till
goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar
som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras
framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta
och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på
att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och
som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en
investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång
som kan säljas.
Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna investeringar
som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till
upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassa­
flöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redo­
visades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En
nedskrivning belastar resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de anta-
ganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den
utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte över­
stiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för
avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall eller lånefordringar
och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs
om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en
händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella
tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga
värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
R. Aktiekapital
i. Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
S. Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets nettoresultat i koncernen
hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga
antalet aktier utestående under året.
T. Ersättningar till anställda
Koncernens pensionsförpliktelser säkras dels genom premiebetalning, i
huvudsak till Alecta, men också en mindre del till andra försäkringsbolag,
dels genom avsättning i balansräkningen. Avsättningen är kreditförsäkrad
hos Försäkrings-bolaget Pensionsgaranti (FPG).
i. Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företaget
endast betalar fastställda avgifter och inte har någon förpliktelse att betala
ytterligare avgifter om planens tillgångar inte räcker till och den anställde står
således risken avseende den framtida pensionsnivån. Förpliktelser avseende
avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster.
ii. Förmånsbestämda pensionsplaner
Förmånsbestämda planer är alla planer som inte klassificeras som avgiftsbestämda. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida
ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och
eventuella oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När
det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används
istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid.
Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så
kallade projected unit credit method. När beräkningen leder till en tillgång för
koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring
under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen
eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningarna i en plan
förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig
till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en
kostnad i resultaträkningen direkt.
Korridorregeln tillämpas. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det
största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga
Noter
71
värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt
beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk
person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild
löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
iii. Redovisning av pensionsförpliktelse som tryggats genom försäkring
i Alecta
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige
tryggas sedan 1992-01-01 genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande
från Rådets för finansiell rapportering Akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren
2004–2010 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det
möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensions­
planen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför
som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är
tecknade i Alecta uppgår till 27,6 (22,3) MSEK. Alectas överskott i form av den
kollektiva konsolideringsnivån uppgick till 146 (141) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av
försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden vilka inte överensstämmer med IAS 19.
iv. Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet
till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning
före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande
för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt
att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer
att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
v. Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redo­
visas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
U. Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig
legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det
är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att
reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar
genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats
före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
V. Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som
härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en
eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som
inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen
(1995:1554) och Rådets för finansiell rapportering rekommendation RFR 2
Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i års­
redovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för års­
redovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och
beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall
göras jämfört med IFRS.
Skillnader mellan koncernens och moderbolaget redovisningsprinciper
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget
har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.
Materiella anläggningstillgångar
Rörelsefastigheter redovisas till marknadsvärde och övriga materiella
anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter
avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på
samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. I moderbolaget utförs systematiskt värdering som underlag för uppoch nedskrivning. Uppskrivning redovisas mot uppskrivningsfonden. Tillgång
för försäljning redovisas som omsättningstillgång i koncernen men ligger
kvar som anläggningstillgång i moderbolaget tills försäljningen sker.
Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Ersättningar till anställda
Förmånsbestämda planer
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda
planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens
bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en
förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna
jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå
utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och
förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på
uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs
direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar
hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas
enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats och
erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot
balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Noter
72
Not 5 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Not 2 Intäkternas fördelning
KONCERNEN
2010
2009
Intäkter per väsentligt intäktsslag
Obligatoriska produkter
Kontrollbesiktning
Efterkontroll
Registreringsbesiktning
Övriga obligatoriska tjänster
1 172 484
180 776
110 896
20 308
1 169 145
183 536
90 945
24 649
Summa obligatoriska produkter
1 484 464
1 468 275
38 848
40 405
Nettoomsättning
1 523 312
1 508 680
Moderbolaget
Övrigt
2010
2009
Intäkter per väsentligt intäktsslag
Obligatoriska produkter
Kontrollbesiktning
Efterkontroll
Registreringsbesiktning
Övriga obligatoriska tjänster
1 172 484
180 776
110 896
20 308
1 169 145
183 536
90 945
24 649
Summa obligatoriska produkter
1 484 464
1 468 275
Övrigt
Nettoomsättning
1 241
3 457
1 485 705
1 471 732
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen
samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning
eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller
genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
KONCERNEN
2010
2009
Grant Thornton
Revisionsuppdrag
Revision utöver revisionsuppdrag
Skatterådgivning
Andra uppdrag
1 190
883
47
257
1 386
907
167
271
Riksrevisionen
Revisionsuppdrag
63
113
2 440
2 844
Moderbolaget
2010
2009
Grant Thornton
Revisionsuppdrag
Revision utöver revisionsuppdrag
Skatterådgivning
Andra uppdrag
1 190
883
47
257
1 386
907
167
271
Totalt
Riksrevisionen
Revisionsuppdrag
Not 3 Övriga rörelseintäkter
Totalt
KONCERNEN
2010
2009
Intäkter per väsentligt intäktsslag
Försäljning av anläggningstillgångar
Utbildning
Kontroller för Nationellt Typgodkännande
Hyresintäkter
Utförda tjänster åt koncernföretag
Övrigt
1 660
2 360
672
1 197
—
571
3 932
2 406
1 355
732
—
473
Totalt
6 460
8 898
MODERBOLAGET
2010
2009
Intäkter per väsentligt intäktsslag
Försäljning av anläggningstillgångar
Utbildning
Kontroller för Nationellt Typgodkännande
Hyresintäkter
Utförda tjänster åt koncernföretag
Övrigt
1 660
2 360
672
941
32 305
2 208
3 932
2 406
1 355
732
31 709
2 110
Totalt
40 146
42 244
Not 4 Jämförelsestörande poster
Föregående års, (2009), resultat har belastats med omställningskostnader på
totalt 58,3 MSEK varav 51,2 MSEK avsåg personalneddragningar och redovisades som personalkostnader och övriga 7,1 MSEK redovisades som övriga rörelsekostnader.
63
113
2 440
2 844
Not 6 Anställda och personalkostnader
Medelantalet
anställda
2010
varav
män, %
2009
varav
män, %
MODERBOLAGET
Sverige
1 658
91
1 851
89
Totalt i moderbolaget
1 658
91
1 851
89
Koncernen totalt
1 658
91
1 851
89
Könsfördelning i företagsledningar
2010-12-31 2009-12-31
Andel
Andel
kvinnor, % kvinnor, %
MODERBOLAGET
Styrelsen
Övriga ledande befattningshavare
33
43
33
29
KONCERNEN TOTALT
Styrelsen
Övriga ledande befattningshavare
27
43
25
29
Noter
73
Not 7 A
v- och nedskrivningar av materiella
och immateriella anläggningstillgångar
Forts. not 6
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2010
Löner och
ersättningar
2009
Sociala Löner och
kostersättnader
ningar
Sociala
kostnader
269 653
(54 503)
MODERBOLAGET
(varav pensionskostnad)1)
593 104
236 683
(41 434)
647 955
Koncernen totalt
593 104
236 683
647 955
(41 434)
(varav pensionskostnad)1)
1)
269 653
KONCERNEN
Immateriella anläggningstillgångar
Byggnader och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
(54 503)
Av koncernens och moderbolagets pensionskostnader (exkl särskild löneskatt) avser 2 805
(1 284) gruppen styrelsen och VD. Bolagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår
till 445 (445).
Löner och andra ersättningar fördelade per land och
mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda
2010
Avskrivningar
MODERBOLAGET
Immateriella anläggningstillgångar
Byggnader och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
2009
Styrelse
Övriga
och VD anställda
Styrelse
Övriga
och VD anställda
MODERBOLAGET
(varav tantiem o.d.)
3 163
(—)
589 941
(—)
2 762
(—)
645 193
(—)
Totalt i moderbolaget
3 163
589 941
2 762
645 193
Koncernen totalt
3 163
589 941
2 762
645 193
KONCERNEN
Byggnader och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Byggnader och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Ersättning till ledande befattningshavare
Information om ersättning till ledande befattningshavare finns redovisad i
not 29 Pensioner, aktierelaterade ersättningar, ledande befattningshavares
förmåner.
Nedskrivningar
2010
2009
Total sjukfrånvaro som en andel av
ordinarie arbetstid, %
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer, %
4,5
4,3
30,7
47,8
Sjukfrånvaro som en andel av varje
grupps ordinarie arbetstid
2010
2009
Sjukfrånvaro fördelad efter kön, %
Män
Kvinnor
4,4
5,0
4,6
3,7
Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori, %
29 år eller yngre
30–49 år
50 år eller äldre
4,0
4,0
5,3
4,2
3,8
5,1
–104 528
–110 345
2010
2009
–6 305
–37 437
–50 518
–7 225
–1 438
–39 619
–53 674
–11 666
–101 485
–106 397
2010
2009
–27 711
–13 049
–27 638
–14 295
–40 760
–41 933
Avskrivningar på uppskrivningar forts.
MODERBOLAGET
Sjukfrånvaro i moderbolaget
2009
–1 477
–41 850
–54 358
–12 660
Avskrivningar på uppskrivningar
Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige. Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser 7 083 (5 576) kSEK,
andra ledande befattningshavare än styrelse och VD.
Lån till ledande befattningshavare
Bilprovningen har inga låneförbindelser med ledande befattningshavare.
2010
–6 343
–39 669
–51 028
–7 488
koncernen
Byggnader, mark och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
MODERBOLAGET
Byggnader, mark och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
2010
2009
–27 711
–13 049
–27 638
–14 295
–40 760
–41 933
2010
2009
—
—
–3 085
–41 795
–13 986
–485
–3 085
–56 266
2010
2009
—
—
–3 085
–41 795
–13 986
–485
–3 085
–56 266
Återföring av nedskrivningar
pga justering marknadsvärde
koncernen
Byggnader, mark och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
MODERBOLAGET
Byggnader, mark och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
2010
2009
4 963
9 647
7 664
763
14 610
8 427
2010
2009
4 186
9 647
5 642
760
13 833
6 402
Noter
74
Forts. not 7
Årets återförda nedskrivningar
koncernen
2010
2009
Byggnader och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
23 257
15 448
1 921
23 926
19 654
2 128
40 626
45 708
Summa av-och nedskrivningar
–93 137
–154 409
2010
2009
21 848
15 448
1 921
22 518
19 377
2 128
39 217
44 023
–92 280
–154 171
MODERBOLAGET
Byggnader och markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Summa av-och nedskrivningar
Omvärdering av värdet på rörelsefastigheter
I syfte att ge en så tillförlitlig och relevant bild av fastighetsbeståndets
värde som möjligt använder Bilprovningen omvärderingsmetoden för fastigheterna. Värderingen, som även inkluderar byggnadsinventarier, görs till
marknadsvärde av ett externt värderingsföretag utifrån följande förutsättningar och antaganden:
– Beräkning av marknadsvärde baseras på av värderingsföretaget bedömda
marknadsmässiga hyresnivåer för varje individuellt område där fastigheterna är belägna och grundar sig på respektive fastighets attraktivitet,
standard och flexibilitet. Jämförelser har gjorts med verkstads-, industrioch lagerlokaler med motsvarande grundstandard. Eventuell specialanpassning av lokalerna för Bilprovningens utnyttjande av fastigheterna har
inte beaktats.
– Med marknadsmässig hyresnivå avses den mest sannolika hyra man
skulle erhålla på en öppen och informerad hyresmarknad.
– Fastigheterna är vakanta, d v s Bilprovningen kvarstår inte som hyresgäst
vid en antagen försäljning.
– Hyrorna förutsätts regleras till 100 procent mot konsumentprisindex.
– Antagna hyror är så kallade kallhyror och hyresgästen förutsätts ansvara
för huvuddelen av drift och löpande underhåll samt betala full ersättning
för fastighetsskatten till fastighetsägaren.
– Fastighetsägaren förutsätts stå för planerat yttre underhåll och
försäkring.
– Vissa av fastigheterna har mycket stora tomtytor. I de fall det bedömts
att efterfrågan på upplagsmark och dylikt finns på orten har tillägg gjorts
för markhyra.
– I några fall är fastigheterna belägna i handelsområden eller områden som
är på väg att omvandlas från industri- till handelsområde. Detta har beaktats genom lägre direktavkastningskrav.
– Direktavkastningskraven har härletts ur försäljningar av jämförbara fastigheter.
– Som underlag för bedömningarna har ett stort antal köp av industrifastigheter under 2009 och 2010 använts. Urvalet omfattar fastigheter med en
total area mellan 200 och 5 000 kvadratmeter och ett förhållande mellan
köpeskilling och taxeringsvärde, så kallat K/T-värde på 0,5–3.
– Till grund för kassaflödeskalkylerna har antagande gjorts om årlig inflation
på 2,0 %.
– Kostnadsutvecklingen för drift och underhåll antages följa konsumentprisindex.
– Kalkylräntan har baserats på aktuell långsiktig obligationsränta med tillägg
för fastighetsrelaterad risk, som i sin tur kan delas upp i ett generellt til�lägg för fastigheter och ett specifikt tillägg för varje värderat objekt.
Under 2010 har värdering gjorts vid ett tillfälle, den 30 november, vilket
har inneburit en positiv nettoeffekt på det bokförda värdet med 70 (33)
MSEK.
Redovisningsprincipen innebär att samtliga fastigheter redovisas till sitt
individuella marknadsvärde. Nettot av uppvärderingar och nedskrivningar på
tidigare gjorda uppvärderingar, totalt 65 (75) MSEK, redovisas via övrigt
totalresultat mot omvärderingsreserv i eget kapital, medan nettot av nedskrivningar och återföring av tidigare gjorda nedskrivningar, totalt 5 (–42)
MSEK, redovisas direkt mot resultaträkningen och påverkar därmed rörelseresultatet.
Nedskrivning av värdet på övriga materiella anläggningstillgångar
Övriga materiella anläggningstillgångar utgörs huvudsakligen av provningsutrustning och redovisas liksom tidigare till anskaffningsvärde med avdrag
för ackumulerade avskrivningar. Då tillförlitliga nettoförsäljningsvärden ej
kan åsättas övriga materiella anläggningstillgångar måste nedskrivningsprövning ske mot så kallade nyttjandevärden. Nyttjandevärdet beräknas
som summan av de diskonterade kassaflödena under tillgångarnas återstående livslängd och har baserats på förutsättningar om en framtida fortsatt
konkurrensutsatt marknad. Kassaflödena baseras på antagande om en
minskning av Bilprovningens marknadsandel och omsättning enligt långtidsscenarios och har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta om 10,0
procent. Detta har medfört att återföring av tidigare gjord nedskrivning
skett med 6 MSEK.
Nedskrivningsprövning av värdet på immateriella anläggningstillgångar
Bilprovningens immateriella tillgångar utgörs av IT-system inklusive licenser
för programvara. Nedskrivningsprövning sker mot nyttjandevärdet, vilket
beräknas som det av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade
kassaflödet. Vid prövning av nedskrivningsbehovet görs en bedömning av om
den kalkyl som låg till grund för ledningens beslut att ursprungligen aktivera
utgiften fortfarande ger ett positivt diskonterat kassaflöde. Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras vid användning av modeller
för diskonterade kassaflöden, till exempel avseende nyttjandeperioden och
storleken på de intäkter eller besparingar som tillgången genererar liksom de
löpande kostnader som tillgången ger upphov till under nyttjandeperioden.
Ändringar under 2011 av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar skulle kunna ha en väsentlig effekt på värdet på immateriella
anläggningstillgångar. Företagsledningen har dock bedömt att det, för de
immateriella tillgångar som föreligger på bokslutsdagen, för närvarande ej
föreligger skäl att göra andra antaganden än vid tidpunkten för beslutet att
aktivera tillgången, varför ingen nedskrivning skett vid bokslutstillfället.
Noter
75
Not 9 Bokslutsdispositioner
Not 8 Finansnetto/Resultat från finansiella poster
KONCERNEN
Orealiserade värdeförändringar
kortfristiga placeringar
Ränteintäkter, övriga
Realiserade resultat kortfristiga placeringar
2010
–346
2 334
3 629
2009
MODERBOLAGET
938
2 353
1 655
Förändring periodiseringsfond
Återföring periodiseringsfond tax-04
Återföring periodiseringsfond tax-05
Årets avsättning till periodiseringsfond
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Summa finansiella intäkter
5 617
4 946
Räntekostnader övriga
Sale and lease back, fastigheter
Övrigt
–776
–3 387
–209
–1 324
–3 650
–191
Summa finansiella kostnader
–4 372
–5 165
Finansnetto/Resultat från finansiella poster
1 245
–219
MODERBOLAGET
2010
2009
Orealiserade värdeförändringar
kortfristiga placeringar
Ränteintäkter, koncernföretag
519
164
938
189
Resultat från övriga värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar
683
1 127
Ränteintäkter, övriga
Resultat kortfristiga placeringar
1 470
3 623
2 340
1 655
Ränteintäkter och liknande resultatposter
5 093
3 995
Summa finansiella intäkter
Räntekostnader övriga
Räntekostnader, koncernföretag
PRI-ränta
Övrigt
–744
–232
–10 320
–198
–1 264
–438
–8 304
–191
Summa finansiella kostnader
–11 494
–10 197
Finansnetto/Resultat från finansiella poster
–5 718
–5 075
Skillnad mellan bokförd avskrivning och
avskrivning enligt plan
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt
inventarier, verktyg och installationer
2010
2009
0
26 100
–44 000
25 000
0
–28 000
–17 900
–3 000
8 700
–800
8 700
–800
–9 200
–3 800
2010
2009
–35 693
–22 830
–35 693
–22 830
Uppskjuten skattekostnad
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
–16 499
1 320
Totalt redovisad skattekostnad
–52 192
–21 510
2010
2009
–35 646
1 749
–22 749
1 725
–33 897
–21 024
Summa bokslutsdispositioner
Not 10 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
KONCERNEN
Aktuell skattekostnad
Skatt på årets resultat
Skatt på koncernbidrag
MODERBOLAGET
Aktuell skattekostnad
Skatt på årets resultat
Skatt på koncernbidrag
Uppskjuten skattekostnad
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Totalt redovisad skattekostnad
–14 681
1 846
–48 578
–19 178
Noter
76
Forts. not 10
Avstämning av effektiv skatt
KONCERNEN
2010
2009
Procent
Belopp
Procent
Belopp
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget
Andra icke avdragsgilla kostnader
Andra ej skattepliktiga intäkter
Schablonränta på periodiseringsfond
Koncernbidrag
Sale lease back
Uppskjuten skatt
Övrigt
26,3
—1,7
0,0
0,2
—
—0,4
11,1
—0,4
148 377
—39 023
2 543
—1
—328
—
556
—16 499
560
26,3
35,9
—0,1
0,7
—
—1,4
—3,3
—3,6
39 487
—10 385
—14 180
34
—280
—
556
1 320
1 425
Redovisad effektiv skatt
35,2
—52 192
54,5
—21 510
Avstämning av effektiv skatt
MODERBOLAGET
2010
2009
Procent
Belopp
Procent
Belopp
26,3
—1,9
0,0
0,2
1,3
—0,3
10,9
—0,5
134 655
—35 414
2 543
—1
—328
—1 749
431
—14 681
621
26,3
43,1
—0,1
0,9
5,6
—1,4
—6,0
—5,8
30 616
—8 052
—13 206
34
—280
—1 725
431
1 846
1 774
36,1
—48 578
62,6
—19 178
Redovisat i balansräkningen
Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjuten
skattefordran
Uppskjuten
skatteskuld
KONCERNEN
2010
2009
2010
2009
2010
2009
—
—
26
—
5 398
—
—
—
70
—
—
26
—
5 812
—
—
19 401
83
922
29 640
—
4 461
—
1 292
18 936
756
—
722
31 928
—
4 520
—
1 519
14 228
—
—
–922
–29 640
26
–4 461
5 398
–1 292
–18 936
–756
70
–722
–31 928
26
–4 520
5 812
–1 519
–14 228
19 401
83
–27 595
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget
Andra icke avdragsgilla kostnader
Andra ej skattepliktiga intäkter
Schablonränta på periodiseringsfond
Koncernbidrag
Sale lease back
Uppskjuten skatt
Övrigt
Redovisad effektiv skatt
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Kundfordringar
Pensionsavsättningar
Sale and lease back
Löneskatt pensionsjustering
Periodiseringsfonder
Omvärdering materiella anläggningstillgångar
Övrigt
Kvittning
Netto
5 494
25 322
56 007
52 917
–50 513
–5 494
–25 332
–5 494
–25 332
—
—
–50 513
–27 595
Netto uppskjuten skatteskuld
Redovisat i balansräkningen
Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjuten
skattefordran
MODERBOLAGET
2010
2009
2010
2009
2010
2009
Byggnader och mark
Kundfordringar
Pensionsavsättningar
Sale and lease back
Omvärdering materiella anläggningstillgångar
Övrigt
—
26
865
3 146
2 149
66
—
26
1 740
3 576
17 934
79
922
—
—
—
—
—
722
—
—
—
—
—
–922
26
865
3 146
2 149
66
–722
26
1 740
3 576
17 934
79
6 252
23 355
922
722
5 330
22 633
–922
–722
–922
–722
Kvittning
Netto uppskjuten skattefordran
Uppskjuten
skatteskuld
Netto
—
—
5 330
22 633
Noter
77
Forts. not 10
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader
KONCERNEN
Balans per
2010-01-01
Redovisat över rapport
över totalresultat
–721
–31 928
26
–4 520
5 812
–1 519
–14 228
19 400
83
–201
2 288
—
59
–414
227
–4 708
–20 156
–17
–27 595
–22 922
—
–50 513
Balans per
2010-01-01
Redovisat över rapport
över totalresultat
Redovisat över
eget kapital
Balans per
2010-12-31
–721
—
26
1 740
3 576
—
—
17 934
78
–201
—
—
–875
–430
—
—
–15 785
–12
22 633
–17 303
—
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
8 455
—
8 455
—
12 488
1 543
4 780
3 675
12 488
1 543
4 780
3 675
22 486
8 455
22 486
8 455
–627
–5 130
—
–627
–627
–5 130
—
–627
–5 757
–627
–5 757
–627
16 729
7 828
16 729
7 828
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Kundfordringar
Pensionsavsättningar
Sale and lease back
Löneskatt pensionsjustering
Periodiseringsfonder
Omvärdering materiella anläggningstillgångar
Övrigt
Redovisat över
eget kapital
Balans per
2010-12-31
–922
–29 640
26
–4 461
5 398
–1 292
–18 936
–756
70
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader
Moderbolaget
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Kundfordringar
Pensionsavsättningar
Sale and lease back
Löneskatt pensionsjustering
Periodiseringsfonder
Omvärdering materiella anläggningstillgångar
Övrigt
–922
—
26
865
3 146
—
—
2 149
66
—
—
5 330
Not 11 Immateriella anläggningstillgångar
KONCERNEN
Balanserade utvecklingsutgifter
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Omklassificeringar från pågående immateriella
anläggningstillgångar
Investeringar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Årets avskrivning enligt plan
Redovisat värde vid årets slut
moderbolaget
Noter
78
Forts. not 11
KONCERNEN
Licenser
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Omklassificering från pågående immateriella
anläggningstillgångar
Investeringar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Årets avskrivning enligt plan
Redovisat värde vid årets slut
Byggrätt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början och slut
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Årets avskrivning enligt plan
Redovisat värde vid årets slut
Pågående immateriella anläggningstillgångar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Omklassificeringar till andra tillgångsklasser
Investeringar
moderbolaget
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
3 538
1 379
3 538
1 379
89
5
456
1 703
89
5
456
1 703
3 632
3 538
3 632
3 538
–996
–1 175
–185
–811
–996
–1 175
–185
–811
–2 171
–996
–2 171
–996
1 461
2 542
1 461
2 542
768
768
768
768
–300
–39
–262
–38
–339
–300
429
468
18 869
–18 288
16 362
9 721
–7 380
16 528
18 869
–18 288
16 362
9 721
–7 380
16 528
Redovisat värde vid årets slut
16 943
18 869
16 943
18 869
Summa immateriella
anläggningstillgångar
35 562
29 707
35 133
29 239
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
1 339 922
61
–4 106
—
–38 727
1 321 411
5 716
–1 225
14 020
—
1 262 327
61
–4 106
—
—
1 243 816
5 716
–1 225
14 020
—
1 297 150
1 339 922
1 258 283
1 262 327
–780 007
3 361
–39 669
26 574
–739 271
1 114
–41 850
—
–739 400
3 361
–37 437
—
–700 895
1 114
–39 619
—
–789 741
–780 007
–773 476
–739 400
Not 12 Byggnader och mark
KONCERNEN
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Investeringar
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificerat från pågående nyanläggningar
Tillgång som innehas för försäljning
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning enligt plan
Tillgång som innehas för försäljning
moderbolaget
Noter
79
Forts. not 12
KONCERNEN
moderbolaget
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
212 056
60 118
–27 711
–17 664
179 174
60 520
–27 638
—
212 056
45 680
–27 711
—
179 174
60 520
–27 638
—
226 799
212 056
230 025
212 056
–279 888
—
4 963
23 257
–269 683
–41 795
7 664
23 926
–265 454
—
4 186
21 848
–251 819
–41 795
5 642
22 518
–251 668
–279 888
–239 420
–265 454
482 540
492 083
475 412
469 529
Varav mark
Ackumulerade anskaffningsvärden
86 415
87 158
86 415
87 158
Redovisat värde vid årets slut
86 415
87 158
86 415
87 158
292 184
196 783
42 310
289 191
198 005
41 860
283 512
191 583
37 110
280 519
192 805
36 660
Ackumulerade omvärderingar/uppskrivningar 1)
Vid årets början
Årets omvärdering/uppskrivning
Årets avskrivning på uppskrivning
Tillgång som innehas för försäljning
Ackumulerade nedskrivningar 1
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Årets återförda nedskrivningar pga justering marknadsvärde
Årets återförda avskrivningar på nedskrivna fastigheter
Redovisat värde vid årets slut
Taxeringsvärden
Taxeringsvärden, byggnader
Taxeringsvärden, mark
varav taxeringsvärden, mark med tomträtt
1) Se även not 13
Omvärdering
För fastigheter tillämpas nettoförsäljningsvärde. Den 30 november 2010 har
en extern värdering gjorts av koncernens innehav av produktionsanläggningar (produktionsmaskiner, byggnadsinventarier, byggnader och mark).
Verkliga värden har fastställts med en kombinerad tillämpning av ortsprismetod, utifrån redovisade jämförelseköp, och avkastningsmetod.
Not 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar
KONCERNEN
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Investeringar
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar från
pågående nyanläggningar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning enligt plan
Ackumulerade omvärderingar/uppskrivningar 1)
Vid årets början
Årets omvärdering/uppskrivning
Årets avskrivning på uppskrivning
moderbolaget
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
797 746
11 622
–11 259
781 902
16 334
–8 427
783 593
11 622
–11 259
767 749
16 334
–8 427
1 663
7 937
1 663
7 937
799 772
797 746
785 619
783 593
–588 508
9 931
–51 028
–542 217
8 067
–54 358
–574 911
9 931
–50 518
–529 305
8 068
–53 674
–629 605
–588 508
–615 499
–574 911
48 902
2 972
–13 049
48 290
14 907
–14 295
48 902
2 972
–13 049
48 290
14 907
–14 295
38 825
48 902
38 825
48 902
Noter
80
Forts. not 13
KONCERNEN
Ackumulerade nedskrivningar 1)
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Årets återförda nedskrivningar pga justering
marknadsvärde
Årets återföring av nedskrivning
Redovisat värde vid årets slut
moderbolaget
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
–59 511
–3 085
–65 942
–13 986
–59 512
–3 085
–65 663
–13 986
9 647
15 448
763
19 654
9 647
15 448
760
19 377
–37 501
–59 511
–37 502
–59 512
171 491
198 629
171 443
198 072
1) Se även not 12
Nedskrivningsprövning
Prövningar av nedskrivningsbehov har skett på stationsnivå för övriga
materiella anläggningstillgångar (ej fastigheter) gemensamt. Vid fastställande av återvinningsvärde tillämpas nyttjandevärdet. Detta beräknas som
det av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflödet,
se vidare not 38.
Not 14 Inventarier, verktyg och installationer
Leasade objekt avser personbilar som i koncernen räknas som finansiell
­leasing. Bokfört värde på dessa är 25 (368) kSEK.
ställande av återvinningsvärde tillämpas nyttjandevärdet. Detta beräknas
som det av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflödet, se vidare not 37.
Nedskrivningsprövning
Prövningar av nedskrivningsbehov har skett på stationsnivå för övriga
materiella anläggningstillgångar (ej fastigheter) gemensamt. Vid fast­
KONCERNEN
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Investeringar
Omklassificering
Avyttringar och utrangeringar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden
Årets avskrivning enligt plan leasade objekt
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Årets återföring av nedskrivning
Redovisat värde vid årets slut
moderbolaget
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
155 151
385
2 335
–19 060
175 833
4 665
—
–25 347
148 906
385
2 335
–16 195
167 497
4 665
—
–23 256
138 811
155 151
135 431
148 906
–139 956
17 096
–7 225
–263
–152 312
25 016
–11 666
–994
–134 079
14 311
–7 225
—
–145 338
22 925
–11 666
—
–130 348
–139 956
–126 993
–134 079
–4 181
—
1 921
–5 824
–485
2 128
–4 181
—
1 921
–5 824
–485
2 128
–2 260
–4 181
–2 260
–4 181
6 203
11 014
6 178
10 646
Noter
81
Not 15 Pågående nyanläggningar
KONCERNEN
moderbolaget
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
Vid årets början
Omklassificeringar
Investeringar
2 996
–1 719
5 284
23 889
–22 014
1 121
2 996
–1 719
5 284
23 889
–22 014
1 121
Redovisat värde vid årets slut
6 561
2 996
6 561
2 996
Not 16 Andelar i koncernföretag
MODERBOLAGET
2010-12-31
2009-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Årets anskaffning
31 100
—
31 000
100
Vid årets slut
31 100
31 100
Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag
Svensk Bilprovning Test
och Information AB,
556548-0836,
Stockholm
Antal
andelar
Andel
i%
2010-12-31
2009-12-31
50 000
100
5 000
5 000
Svensk Bilprovning
International AB,
556548-0844,
Stockholm
100 000
100
10 000
10 000
Fastighetsbolaget
i Svealand AB,
556200-0603,
Stockholm
5 000
100
16 000
16 000
Bilprovningen
Auto Academy AB,
556791-3818, Stockholm
1 000
100
100
100
31 100
31 100
Not 17 Fordringar på koncernföretag
MODERBOLAGET
2010-12-31
2009-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Årets förändring
8 399
—
8 399
—
Redovisat värde vid periodens slut
8 399
8 399
Noter
82
MODERBOLAGET
Not 18 Finansiella placeringar/Kortfristiga placeringar
MODERBOLAGET
2010-12-31
2009-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Aktier och andelar
21
Räntebärande värdepapper
18 838
Redovisat värde vid årets slut
18 859
21
18 850
18 871
Finansiella placeringar som är
­omsättningstillgångar
Kortfristiga placeringar
165 291
Redovisat värde vid årets slut
165 291
Specifikation
av värdepapper
2010-12-31
2009-12-31
Börs- Redovisat
värde
värde
Börs- Redovisat
värde
värde
Fastränteplaceringar
Övriga värdepapper
165 994
185 289
165 994
185 289
280 224
280 224
Redovisat värde vid
årets slut
351 283
351 283
280 224
280 224
2010-12-31
2009-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Redovisat värde vid periodens slut
20 181
20 181
20 181
20 181
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Under året återförda nedskrivningar
Årets nedskrivningar
Redovisat värde vid periodens slut
–1 310
—
–12
–1 322
–2 248
938
—
–1 310
Totalt
18 859
18 871
2010-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Vid årets början
Tillkommande fordringar
Reglerade fordringar
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Återförd nedskrivning
4 424
3 123
–3 370
4 177
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Återförd nedskrivning
–100
—
–100
–200
100
–100
Redovisat värde vid årets slut
8 980
4 077
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på personal
Avräkning PRI
Fordringar outsourcad fakturering
Övrigt
Redovisat värde vid årets slut
797
7 019
667
1 612
10 095
981
6 524
482
422
8 409
2010-12-31
2009-12-31
14 842
2 512
17 354
22 760
2 149
24 909
2010-12-31
2009-12-31
14 842
2 512
17 354
22 760
2 149
24 909
KONCERNEN
Kundfordringar
Företag inkl. offentlig sektor
Privatpersoner
moderbolaget
Kundfordringar
Företag inkl. offentlig sektor
Privatpersoner
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till 731 (791) kSEK i koncernen. Förlusterna har uppstått i samband med konkurser hos flera kunder. I moderbolaget uppgick
kundförlusterna till samma belopp och hade samma orsak.
Not 20 Långfristiga och övriga fordringar
KONCERNEN
2009-12-31
Not 21 Kundfordringar
Not 19 Andra långfristiga värdepappersinnehav
MODERBOLAGET
2010-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Vid årets början
4 177
Tillkommande fordringar
8 352
Reglerade fordringar
–3 449
9 080
9 952
8 352
–4 310
13 994
2009-12-31
11 197
3 123
–4 368
9 952
–100
—
–100
–200
100
–100
Redovisat värde vid årets slut
13 894
9 852
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på personal
Avräkning PRI
Fordringar outsourcad fakturering
Övrigt
Redovisat värde vid årets slut
797
7 019
667
1 612
10 095
981
6 524
482
422
8 409
Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
KONCERNEN
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda hyror
Förutbetalda försäkringar
Förutbetalda kostnader underhåll/
support och utbildning
Upplupna besiktningsintäkter
Upplupna ränteintäkter
Övriga poster
2010-12-31
2009-12-31
9 940
958
8 028
895
10 068
20 597
2 312
5 259
49 134
6 516
17 527
225
3 142
36 333
Noter
83
Not 26 Obeskattade reserver
Forts. not 22
MODERBOLAGET
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda hyror
Förutbetalda försäkringar
Förutbetalda kostnader underhåll/
support och utbildning
Upplupna besiktningsintäkter
Upplupna ränteintäkter
Övriga poster
2010-12-31
2009-12-31
9 807
958
8 824
895
10 068
20 597
2 402
5 178
49 010
6 516
17 527
225
2 222
36 209
MODERBOLAGET
Not 23 Likvida medel
KONCERNEN
Likvida medel
Fastränteplaceringar
Kassa och bank
Summa enligt rapport över finansiell ställning
Ackumulerade avskrivningar
utöver plan
Maskiner och inventarier
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2005
Avsatt vid taxering 2010
Avsatt vid taxering 2011
2010-12-31
2009-12-31
185 991
310 157
496 148
280 224
273 890
554 114
KONCERNEN
Tillgången avser Bilprovningens huvudkontor, fastigheten Stenmjölet 4 i
Vällingby. Bolagets styrelse har under slutet av räkenskapsåret beslutat om
och inlett processen med att sälja fastigheten och försäljningstidpunkten
har bedömts till någon gång under år 2011. Då tillgången är marknadsvärderad enligt omvärderingsmetoden i redovisningen förväntas ingen större
vinst eller förlust uppkomma vid försäljningstillfället. Inga skulder är hänförliga till denna tillgång.
Redovisat värde för tillgångar för försäljning
Byggnader och mark
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade uppskrivningar
Bokfört värde
2009-12-31
112 700
121 400
—
28 000
44 000
184 700
26 100
28 000
—
175 500
2010-12-31
2009-12-31
22 500
32 500
0
22 500
52
32 552
10 000
27
10 027
10 000
337
10 337
Not 27 Räntebärande skulder
Långfristiga skulder
Banklån, genomsnittlig räntesats per
2010-12-31 1,82%
Finansiella leasingskulder, genomsnittlig
räntesats per 2010-12-31 4,99%
Not 24 Tillgång som innehas för försäljning
KONCERNEN
2010-12-31
2010-12-31
2009-12-31
38 728
–26 574
17 664
29 818
0
2010-12-31
2009-12-31
96 185
40 000
17 977
40 000
40 000
2 405
40 000
449
Kortfristiga skulder
Banklån
Kortfristig del av finansiella leasingskulder
Finansiella leasingskulder
Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan
Inom ett år
Amortering
Ränta
Total betalning
Mellan ett år och fem år
Amortering
Ränta
Total betalning
27
0
27
337
12
349
0
0
0
52
1
53
2010-12-31
2009-12-31
22 500
32 500
10 000
32 500
10 000
42 500
—
—
Not 25 Resultat per aktie
Not 28 Skulder till kreditinstitut
KONCERNEN
Årets resultat
Antal utestående aktier
Antal aktier vid beräkning av resultatet per
aktie
Resultat per aktie, SEK
Inga utspädningseffekter föreligger.
MODERBOLAGET
Långfristiga skulder
Banklån
Kortfristiga skulder
Banklån
Skulder som förfaller till betalning
senare än fem år efter balansdagen
Banklån
Noter
84
Not 29 Pensioner, aktierelaterade ersättningar, ledande befattningshavares förmåner
KONCERNEN
Förmånsbestämda pensionsplaner
Nuvärdet av ofonderade
förmånsbestämda förpliktelser
Oredovisade aktuariella förluster
Nettobelopp i balansräkningen
2010-12-31
2009-12-31
219 090
–36 742
182 348
226 133
–40 749
185 384
Förändring av den i balansräkningen redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda
pensionsplaner per den 1 januari
185 384
Kostnad förmånsbestämda pensionsplaner
10 620
Utbetalning av ersättningar
–13 248
Flytt av ITPK
–408
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda
pensionsplaner per den 31 december
182 348
Kostnad redovisad i resultaträkningen
Förmånsbestämda planer
Räntekostnad
Aktuariella vinster(–) och förluster(+)
som redovisats under året
Kostnad förmånsbestämda planer
Antaganden för förmånsbestämda
förpliktelser
De väsentligaste aktuariella
antagandena per balansdagen
Diskonteringsränta
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna
Framtida löneökningar
Framtida ökningar av pensioner
Personalomsättning
Förväntad återstående tjänstgöringstid
Total kostnad för ersättningar efter avslutad
anställning
2010
187 665
10 241
–11 606
–916
185 384
2009
7 756
8 380
–1 143
6 613
1 861
10 241
2010-12-31
2009-12-31
3,45%
3,55%
et *)
et
2,00%
et
6,5 år
et*)
et
2,00%
et
6,5 år
10 620
10 241
* ej tillämpligt
Företagets avsättning till pensioner omfattar avsättningar gjorda till och
med 1991-12-31. Från och med 1992-01-01 tryggas pensioner i stället genom
försäkring i Alecta. Den ökning av pensionsförpliktelserna som uppstår på
grund av löneökningar efter detta datum skall därvid tryggas genom premieinbetalning till Alecta och inte genom ökning av avsättningen. Löneökningarna i den aktuariella beräkningen har därför antagits inte vara tillämplig.
Av samma skäl görs inte antaganden om personalomsättning eller förväntad återstående tjänstgöringstid.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige
tryggas genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande, UFR 3, från Rådet
för finansiell rapportering Akutgrupp är detta en förmånsbestämd plan som
omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2004–2010 har bolaget inte
haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna
plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas
genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till
25,6 (32,4) MSEK för ITP 2 respektive 2,1 (1,8) MSEK för ITP 1. De utgör
huvuddelen av nedanstående kostnad för avgiftsbestämda planer. Vid
utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 (141) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs
av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena
beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka
inte överensstämmer med IAS 19.
KONCERNEN
Pensionsförpliktelser
Avsatt till pensioner, FPG/PRI
Avsatt till pensioner, övriga
MODERBOLAGET
Pensionsförpliktelser
Avsatt till pensioner, FPG/PRI
Avsatt till pensioner, övriga
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI
KONCERNEN
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser
Aktiverad kapitalförsäkring
Belopp varmed avsättningsposten förväntas
betalas efter mer än tolv månader
MODERBOLAGET
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser
Aktiverad kapitalförsäkring
Belopp varmed avsättningsposten förväntas
betalas efter mer än tolv månader
KONCERNEN
Historisk information
Nuvärde av förmånsbestämd förpliktelse
Oredovisade akturariella förluster
Avsättningar för pensioner
Erfarenhetsbaserad justering avseende
förvaltningsskulderna
2010-12-31
2009-12-31
182 348
3 288
185 636
185 384
6 617
192 001
2010-12-31
2009-12-31
202 601
3 288
205 889
209 188
6 617
215 805
202 601
209 188
2010-12-31
2009-12-31
3 474
3 474
3 303
3 303
177 744
178 753
2010-12-31
2009-12-31
3 474
3 474
3 303
3 303
195 040
202 557
2010
2009
219 090
–36 742
182 348
226 133
–40 749
185 384
–3 369
659
Koncernen uppskattar att 14 170 kSEK blir betalda till förmånsbestämda planer under 2011.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Koncernen/moderbolaget har avgiftsbestämda pensionsplaner som
helt bekostas av företaget. Betalning till dessa planer sker löpande enligt
reglerna.
KONCERNEN/MODERBOLAGET
Kostnad avgiftsbestämda planer
Löneskatt
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning
Kostnaden redovisas i följande rader i
resultaträkningen:
Personalkostnader
Total kostnad för ersättningar
efter avslutad anställning
2010-12-31
2009-12-31
41 151
11 933
54 382
14 093
53 084
68 475
53 084
68 475
53 084
68 475
Noter
85
Forts. not 29
Ledande befattningshavares förmåner
Ledande befattningshavare
Med ledande befattningshavare avses dels högsta ledningen, d v s styrelsens ordförande och verkställande direktören, tillika koncernchef, dels andra
ledande befattningshavare, vilka utgörs av 6 (6) anställda tjänstemän som
ingår i moderbolagets ledningsgrupp tillsammans med verkställande direktören.
Principer för ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande
befattningshavare
Riktlinjerna för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i Bilprovningen följer Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande, daterade den 20 april 2009 vilket
bland annat innebär att principerna för ersättning och övriga anställningsvillkor för befattningshavare i koncernen i både kort- och långsiktigt perspektiv
ska attrahera, och skapa goda förutsättningar för att behålla, kompetenta
medarbetare och chefer. Det är viktigt att vidmakthålla rättvisa och internt
balanserade villkor som samtidigt är marknadsmässigt konkurrenskraftiga
avseende struktur, omfattning och nivå på ersättning. Anställningsvillkoren
bör innehålla en avvägd kombination av fast lön, andra förmåner och villkor
vid uppsägning och/eller avgångsvederlag. Den totala ersättningen, skall
vara takbestämd. Pensionsförmåner skall ej vara förmånsbestämda. Ingen i
bolagsledningen skall omfattas av rörlig lön. Ersättningen skall inte vara
löneledande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Den totala
lönenivån skall ses över årligen för att säkerställa att den ligger i linje med
statens riktlinjer för ledande befattningshavare i företag med statligt
ägande.
Ersättningar till såväl verkställande direktören som övriga ledande befattningshavare utgår för närvarande med fast lön och gängse anställningsförmåner samt pensionsförmåner. Sjukvårdsförsäkring tecknas för att erhålla
snabb sjukvård. Sjukförsäkring tecknas för att uppnå 90 procents lön vid
långvarig sjukdom för övriga ledande befattningshavare. Ordinarie personer
ingående i företagsledningen har dessutom rätt att disponera tjänstebil. Det
förekommer inga rörliga löner inom AB Svensk Bilprovning.
Berednings- och beslutsprocess vid fastställande av ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare
Styrelsen genomför varje år en jämförelse med andra jämförbara företag
med såväl statligt som privat ägande för att säkerställa att ersättningar är
konkurrenskraftiga utan att vara löneledande. Innan beslut fattas om enskild
ersättning till ledande befattningshavare upprättas skriftligt underlag utvisande bolagets totala kostnad för ersättningen inklusive förmåner och sociala kostnader.
Ersättningar och andra anställningsvillkor till verkställande direktören och
bolagsledningen bereds av ersättningsutskottet bestående av styrelsens
ordförande respektive vice ordförande och beslutas därefter av styrelsen.
Arvoden till styrelsens ledamöter
Se specifikation nedan över styrelsearvode och ersättningar. Ordinarie arbetstagarrepresentanter i styrelsen samt suppleanter för dessa har erhållit totalt
0 (7) kSEK för närvaro på styrelsemöten.
Ersättningar och övriga förmåner under året
kSEK
Arvode/
Övriga PensionsLön förmåner kostnad Summa
Styrelsens ordförande
Kerstin Lindberg Göransson
174
—
—
174
Styrelseledamöter
Per Johansson
Ulf Blomgren
Håkan Bryngelsson
Annika Sten Pärson
Christer Zetterberg
Anna Nilsson-Ehle
Christer Berggren
Thomas Winskog
Richard Reinius
122
108
81
81
81
104
58
81
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
122
108
81
81
81
104
58
81
—
2 169
58
801
3 028
393
3
82
478
1 031
72
276
1 379
1 130
67
356
1 553
272
17
79
368
1 231
75
466
1 772
1 296
26
427
1 749
771
9 183
46
364
166
2 653
983
12 200
Ledande befattningshavare
Verkställande direktör,
Magnus Ehrenstråhle
Chef Fastigheter, Sara
Jacobsson fr o m
20100706
Chef HR Stefan Hesselgren
Chef Finans & Styrning,
Lotta Löfgren
Chef Teknik/IT, Staffan
Grandin t o m 20100407
Chef Produktion, Teknik/IT,
Benny Örnerfors
Chef Marknad & Försäljning, Pierre Karlsson
Chef Information, Cecilia
Blom Granlund
Pensionsåldern för verkställande direktören i AB Svensk Bilprovning är 64 år.
Pensionsålder för övriga ledande befattningshavare är 65 år. Samtliga utom
verkställande direktören har pension som följer allmän pensionsplan. Verkställande direktören har en premiebaserad pension till vilken avsättning görs
med 30 procent av lönen. Dotterbolagen Svensk Bilprovning Test- och
­Information AB, Svensk Bilprovning International AB, Bilprovningen Auto
Academy Sverige AB samt Fastighetsbolaget i Svealand AB har under verksamhetsåret inte haft någon verkställande direktör.
Avgångsvederlag
Verkställande direktören har en uppsägningstid om 12 månader samt rätt till
avgångsvederlag i maximalt 12 månader efter ordinarie uppsägningstid vid
uppsägning från företagets sida. Vid ny anställning skall avgångsvederlaget
reduceras med belopp motsvarande ny inkomst. För företagsledningen i
övrigt är uppsägningstiden mellan 6 och 12 månader om uppsägning sker
från företagets sida. Samtliga övriga ledande befattningshavare har rätt till
avgångsvederlag i mellan 6 och 18 månader, med samma villkor om reducering som ovan angivits. Om uppsägning sker från den anställdes sida är uppsägningstiden 6 månader för såväl verkställande direktören som övriga
ledande befattningshavare.
Incitamentsprogram
Bilprovningen har inga incitamentsprogram.
Noter
86
Not 30 Övriga skulder
KONCERNEN
Övriga långfristiga skulder
Realisationsvinst vid fastighetsförsäljning,
sale lease back
Skuld vid fastighetsförsäljning
Övriga kortfristiga skulder
Realisationsvinst vid fastighetsförsäljning,
sale lease back
Skuld vid fastighetsförsäljning
Moms
Källskatt
Övrigt
Skulder som förfaller senare än ett år
men inom fem år från balansdagen
Skulder som förfaller senare än
fem år från balansdagen
Ställda säkerheter för övriga skulder
MODERBOLAGET
Övriga långfristiga skulder
Realisationsvinst vid fastighetsförsäljning,
sale lease back
Skuld vid fastighetsförsäljning
Övriga kortfristiga skulder
Realisationsvinst vid fastighetsförsäljning,
sale lease back
Skuld vid fastighetsförsäljning
Moms
Källskatt
Övrigt
Skulder som förfaller senare än
ett år men innan fem år från balansdagen
Skulder som förfaller senare
än
fem år från balansdagen
Ställda säkerheter för övriga skulder
Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2010-12-31
2009-12-31
10 367
15 200
25 567
12 004
16 482
28 486
1 637
2 920
15 938
13 746
3 318
37 559
1 637
2 630
43 968
12 970
3 713
64 918
63 126
93 404
21 852
20 324
3 715
Inga
8 162
Inga
2010-12-31
2009-12-31
10 367
—
10 367
12 004
–
12 004
1 637
—
15 596
13 746
3 318
34 297
1 637
—
43 664
12 970
3 713
61 984
44 664
73 988
6 548
6 548
3 820
Inga
5 456
Inga
KONCERNEN
Upplupna löner
Upplupna semesterlöner
Upplupna sociala avgifter
Förutbetalda intäkter kontrollbesiktning
Övriga poster
MODERBOLAGET
Upplupna löner
Upplupna semesterlöner
Upplupna sociala avgifter
Förutbetalda intäkter kontrollbesiktning
Övriga poster
2010-12-31
2009-12-31
16 446
69 231
42 675
60 279
21 697
210 328
39 090
71 880
48 144
75 945
6 707
241 766
2010-12-31
2009-12-31
16 446
69 231
42 675
60 279
21 633
210 264
39 090
71 880
48 144
75 945
6 643
241 702
Not 32 Finansiell riskhantering
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella
risker, varmed avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till
följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Riktlinjer och regler för koncernens hantering av finansiella risker finns
för närvarande uttryckta i en placeringspolicy som nyligen omarbetats i
syfte att medelsförvaltningen bättre ska säkerställa Bilprovningens åtagande på kort och lång sikt. Dessutom finns en kreditpolicy som fastställts
av VD och godkänts av styrelsen. Valutapolicy har ej upprättats då köp och
försäljning av utländsk valuta i princip inte förekommer. Beslut om upptagande av lån och lämnande av säkerhet fattas av styrelsen och är mycket
sällsynt förekommande. Finansieringspolicy har ej upprättats.
Koncernens finansiella verksamhet och dess risker hanteras centralt av
moderbolagets ekonomiavdelning. Den övergripande målsättningen är att
säkerställa betalningskapaciteten på kort sikt samt att möta framtida pensionsförpliktelser och tillgodose större investeringsbehov. Likvida medel ska
förvaltas så att god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen samt
så att god avkastning erhålls inom valda risknivåer. Bilprovningens samtliga
likvida tillgångar placeras i enlighet med placeringsreglementet i likviditetsförvaltning där avkastningskravet motsvarar Riksbankens reporänta minus
25 räntepunkter. I den tidigare kapitalförvaltningsportföljen var avkastningskravet 3,25 % per år i reala termer, d v s justerat för inflation. Tillgångarna i
kapitalförvaltningsportföljen har, med undantag av en så kallad strukturerad
obligation med kapitalgaranti, avvecklats under året.
Likviditets- och refinansieringsrisker
Med likviditetsrisk (även kallad finansieringsrisk) avses risken att finansiering
inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader. Enligt placeringspolicyn ska det alltid finnas tillräckligt med likvida medel för att uthålligt
och med god marginal klara de löpande utgifterna med hänsyn tagen till budgeterade inbetalningar. Huvuddelen av koncernens finansiella tillgångar är för
närvarande likvida, varför betalningsberedskapen är mycket god inför åtaganden inom ramen för koncernens femårsplan. Någon ytterligare rörelsekredit
än de redan upptagna lånen bedöms inte vara nödvändig inom samma tidshorisont. Amorteringstakten på de kvarvarande banklånen bedöms kunna
behållas till dess de är helt återbetalda. Företagets finansiella skuld uppgick
vid årsskiftet till 33 (43) miljoner kronor och förfallostruktur på låneskulden
framgår av not 33.
Noter
87
Forts. not 31
Ränterisker
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund
av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i
verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En
betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa
räntebindningstider påverkar främst kassaflödesrisken medan kortare räntebindningstider påverkar prisrisken.
En förändring i ränteläget får effekter dels på kostnaden för Bilprovningens långfristiga lån och dels på utvecklingen av marknadsvärdet på de finansiella placeringarna. De långfristiga lånen har räntor som är bundna till STIBOR 3 mån. Det finns för närvarande inga beslut om att tillåta längre
räntebindningstider. För de finansiella placeringarna bestäms den tillåtna
ränterisken av placeringspolicyn och är maximalt 0,5 års genomsnittlig duration i likviditetsportföljen. Aktuella räntebindningstider för såväl skulder som
tillgångar framgår av not 33.
Känslighetsanalys ränterisk
Vid hantering av ränterisker eftersträvas minimal påverkan av kortsiktiga
fluktuationer på resultatet. I enlighet med placeringsreglementet är placeringshorisonten på tillgångarna kort och ränterisken är därför att betrakta
som relativt låg.
Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma
räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 1 procentenhet förändra räntekostnaderna i koncernen med 2,5
(2,6) MSEK, samt ränteintäkterna med 6,9 (5,8) MSEK på årsbasis. De korta
räntebindningstiderna gör att koncernens upplåning samt likvida medels
verkliga värde inte nämnvärt skulle påverkas.
Kreditrisker
Kreditrisker i finansiell verksamhet
Den finansiella verksamheten medför en exponering för kreditrisker. För Bilprovningens del är det huvudsakligen fråga om kreditrisk på emittenter av
värdepapper eller av de värdepapper som utgör underliggande struktur i en
strukturerad obligation. Det kan också vara fråga om motpartsrisker i samband med transaktioner och andra fordringar på banker och andra institut.
Placeringspolicyn innehåller regler om tillåtna lägsta kreditrating för såväl
tillåtna motparter som emittenter vilka följs upp månadsvis.
Kreditrisker i kundfordringar
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d v s att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernen har
upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras, varav bland
annat framgår målsättningen för kreditförluster (för närvarande högst 0,2
procent av kreditförsäljningen), principerna för kreditbevakning och uppföljning samt för värdering av krediter och hur osäkra fordringar ska hanteras.
På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering i kundfordringar. För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt
värde har hänsyn tagits till exponeringen för eventuell kreditrisk i det redovisade (verkliga) värdet i balansräkningen.
Som framgår av not 33 nedan uppgår den maximala kreditrisken till 225
(62) MSEK.
Valutarisker
Köp och försäljning i utländsk valuta förekommer i princip inte. Samtliga
finansiella instrument är i enlighet med placeringsreglementet emitterade i
SEK, även avkastningen erhålls i SEK.
Not 33 Finansiella instrument
Verkligt värde
Verkligt värde och redovisat värde samt indelning i kategorier enligt IAS 39 av Bilprovningens samtliga finansiella instrument redovisas i tabellen nedan:
KONCERNEN
Redovisat värde
2010-12-31
Verkligt värde
2010-12-31
Redovisat värde
2009-12-31
Verkligt värde
2009-12-31
18 859
165 291
18 859
165 291
18 871
—
18 871
—
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen:
Finansiella placeringar 1)
Kortfristiga placeringar
Finansiella tillgångar värderade
till upplupet anskaffningsvärde:
Långfristiga fordringar
Övriga fordringar
Kundfordringar
Övriga finansiella tillgångar:
Likvida medel
Totalt
13 894
10 095
17 354
13 894
10 095
17 354
9 852
8 409
24 909
9 852
8 409
24 909
496 149
721 642
496 149
721 642
554 114
616 155
554 114
616 155
Skulder
Finansiella skulder värderade
till upplupet anskaffningsvärde:
Långfristiga räntebärande skulder
Övriga långfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Totalt
22 500
25 567
10 027
59 853
22 489
140 436
22 500
25 567
10 027
59 853
22 489
140 436
32 552
28 486
10 337
43 584
64 918
179 877
32 552
28 486
10 337
43 584
64 918
179 877
1) Värderade enligt Nivå 3, se vidare not 1
Noter
88
Forts. not 33
MODERBOLAGET
Redovisat värde
2010-12-31
Verkligt värde
2010-12-31
Redovisat värde
2009-12-31
Verkligt värde
2009-12-31
18 859
18 859
18 871
18 871
8 980
10 095
351 283
17 354
8 980
10 095
351 283
17 354
4 077
8 409
280 224
24 909
4 077
8 409
280 224
24 909
307 220
713 791
307 220
713 791
267 360
603 850
267 360
603 850
22 500
10 367
10 000
59 853
19 227
121 947
22 500
10 367
10 000
59 853
19 227
121 947
32 500
12 004
10 000
43 573
61 984
160 061
32 500
12 004
10 000
43 573
61 984
160 061
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Andra långfristiga värdepappersinnehav 1)
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde:
Långfristiga fordringar
Övriga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kundfordringar
Övriga finansiella tillgångar:
Likvida medel
Totalt
Skulder
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde:
Skulder till kreditinstitut, långfristiga
Övriga långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut, kortfristiga
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Totalt
1) Värderade enligt Nivå 3, se vidare not 1
Efter övergången till IAS 39 den 1 januari 2005 är vissa finansiella tillgångar
och skulder värderade till verkligt värde medan andra värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Värderingen enligt IAS 39 avgörs av hur tillgången eller
skulden klassificeras samt om säkringsredovisning tillämpas eller inte.
­Tabellen ovan upplyser om verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder,
oavsett värdering enligt IAS 39.
Kundfordringar och leverantörsskulder
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på
mindre än 1 år anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en livslängd överstigande 1 år diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. Samtliga kundfordringar
har 30 dagars betalningsvillkor.
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts
för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i
tabellen ovan.
KONCERNEN
Värdepapper
Verkligt värde är baserat på noterade marknadspriser på balansdagen utan
avdrag för transaktionskostnader. För strukturerade instrument används så
kallade Teoretiska Marknadsvärden, där de uppskattade priserna på de ingående komponenterna i strukturen summeras till ett marknadsvärde. Denna
värderingsmetod överensstämmer med Nivå 3 i enlighet med IFRS 7, se
vidare not 1. En post på 21 kSEK utgörande andelar i diverse intresseföretag
har värderats till anskaffningsvärde då uppgift om marknadsvärde saknas.
Räntebärande skulder
Verkligt värde är baserat på diskonterade framtida kassaflöden på kapital­
belopp och ränta.
Finansiella leasingskulder
Verkligt värde är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade
till marknadsräntan för liknande leasingavtal. Det beräknade verkliga värdet
reflekterar förändringar i räntesatser.
Åldersanalys kundfordringar
Ej förfallna
1–30 dagar förfallna
31–60 dagar förfallna
61–90 dagar förfallna
–91 dagar förfallna
Totalt
moderbolaget
Åldersanalys kundfordringar
Ej förfallna
1–30 dagar förfallna
31–60 dagar förfallna
61–90 dagar förfallna
–91 dagar förfallna
Totalt
2010-12-31
2009-12-31
15 380
342
518
10
1 104
17 354
23 989
638
132
123
27
24 909
2010-12-31
2009-12-31
15 380
342
518
10
1 104
17 354
23 989
638
132
123
27
24 909
Förändringen i avsättning för osäkra kundfordringar har under året förändrats enligt nedanstående tabell.
Noter
89
Forts. not 33
koncernen/moderbolaget
2010-12-31
2009-12-31
–132
–72
132
–72
86
–132
–86
–132
Avsättning för osäkra kundfordringar
Avsättning vid årets början
Reservering för befarande förluster
Konstaterade förluster
Avsättning vid årets slut
Vinster och förluster på finansiella instrument
Nettokostnaden avseende finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde uppgår till 4,2 MSEK och utgörs i princip i sin helhet av räntekostnader. Nettointäkten avseende finansiella tillgångar värderade till upplupet
anskaffningsvärde uppgår till 2,8 MSEK och utgörs i sin helhet av ränteintäkter. Nettovinsten avseende finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen uppgår till 0,7 MSEK och består av ränteintäkter samt
orealiserade värdeförändringar på finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar.
Effektiv ränta och förfallostruktur
De finansiella placeringarna består på balansdagen av en så kallad strukturerad obligation med en återstående löptid på 1,9 år. Placeringen har en konstruktion med helt rörlig ränta med avkastningen knuten till relationen mellan den amerikanska tremånaders liborräntan och ett index över
amerikanska skattebefriade kortfristiga kommunpapper. De långfristiga
fordringarna består till knappt 40 procent av reversfordringar på totalt 5,5
MSEK vilka i princip i sin helhet förfaller senare än 1 år men inom 5 år från
balansdagen. Resterande drygt 60 procent eller 8,4 MSEK är till övervägande delen beroende av framtida pensionsutbetalningar respektive värdeutvecklingen på pensionsavsättningar och på kapitaldelen inom ramen för
pensionsförsäkringar och är därmed svåra att bedöma tidsmässigt. Övervägande delen torde dock förfalla senare än 5 år från balansdagen. Övriga fordringar förfaller inom ett år och löper utan ränta. Likvida medel består till sin
helhet av bankmedel.
Nedanstående tabell redovisar den effektiva räntan på balansdagen och
de finansiella räntebärande skuldernas förfallostruktur/ränteomförhandling.
Effektiv ränta, räntebindningstid samt finansiella räntebärande skulder
KONCERNEN
Banklån
Leasingskuld
Totalt
Ränte- Räntebind- Nominellt
sats, %
ningstid
belopp
1,83%
4,99%
Rörlig
3 år
32 500
52
32 552
Totalt
Inom
1 år
2 år
3 år
4 år
5 år och
längre
32 500
52
32 552
10 000
52
10 052
10 000
—
10 000
10 000
—
10 000
2 500
—
2 500
—
—
0
Not 34 Operationell leasing
KONCERNEN
Samtliga bilar innehas via leasingavtal och Bilprovningen har bytt typ. Det
innebär att de flesta avtalen är operationell leasing medan ett fåtal är
finansiell leasing och ingår i redovisade värden för anläggningstillgångar
samt kort- och långfristiga skulder. Bokfört värde på leasade tillgångar är
25 (368) kSEK.
KONCERNEN
MODERBOLAGET
2010-12-31
Leasingkostnader för tillgångar som innehas
via operationella leasingavtal
Personbilar
Stationsfastigheter
Kontorsmaskiner och -inventarier
Totala leasingkostnader
KONCERNEN
Inom ett år
Mellan ett och fem år
Senare än fem år
MODERBOLAGET
Inom ett år
Mellan ett och fem år
Senare än fem år
3 482
30 882
2 233
36 597
2009-12-31
2 028
28 564
3 682
37 274
Personbilar
2010-12-31
2009-12-31
4 328
4 792
–
1 947
2 044
—
Personbilar
2010-12-31
2009-12-31
4 360
4 792
–
2 254
2 090
—
2010-12-31
2009-12-31
4 651
34 602
2 233
41 486
3 826
32 284
3 682
39 792
Leasingkostnader för
tillgångar som
innehas via operationella leasingavtal
Personbilar
Stationsfastigheter
Kontorsmaskiner och -inventarier
Totala leasingkostnader
Stationsfastigheter
2010-12-31
2009-12-31
32 715
112 978
177 012
29 692
105 643
201 091
Stationsfastigheter
2010-12-31
2009-12-31
36 435
127 858
202 742
33 412
120 524
230 541
Kontorsinventarier
och maskiner
2010-12-31
2009-12-31
1 408
326
—
1 452
673
—
Kontorsinventarier
och maskiner
2010-12-31
2009-12-31
1 408
326
–
1 452
673
—
Noter
90
Not 37 Kassaflödesanalys
Not 35 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser
och eventualtillgångar
KONCERNEN
KONCERNEN/MODERBOLAGET
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar
Övriga ställda panter och säkerheter
Summa ställda säkerheter
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI
2009-12-31
11 600
11 600
11 600
11 600
Inga
11 600
Inga
11 600
moderbolaget
4 184
4 184
Likvida medel
Följande delkomponenter
ingår i likvida medel:
Kortfristig placering
Likvida medel
Summa enligt balansräkningen
och rapport över kassaflöden
4 052
4 052
Eventualtillgångar
Koncernen och moderbolaget har inga eventualtillgångar.
Koncernbolag
För moderbolaget avser 0,9 (1,0) procent av årets inköp och 2,1 (2,1) procent
av årets intäkter egna dotterbolag. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas självkostnadsprissättning. I ränteintäkterna ingår räntor
avseende koncernbolag till ett belopp av 0,2 (0,2) MSEK och i räntekostnaderna ingår räntor avseende koncernbolag till ett belopp av 0,2 (0,4) MSEK.
Sammanställning över närståendetransaktioner för moderbolaget
Närstående relation
Helägda dotterbolag
År 2010
År 2009
32 305
31 709
3 815
3 797
2009-12-31
165 291
496 149
554 114
661 440
554 114
2010-12-31
2009-12-31
351 283
307 220
280 224
267 360
658 503
547 584
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande
utgångspunkter: De har en obetydlig risk för värdefluktationer, de kan lätt
omvandlas till kassamedel och de har en löptid om högst tre månader från
anskaffningstidpunkten.
Not 36 Transaktioner med närstående
Försäljning
Inköp av
av varor och
varor och
tjänster till tjänster från
närstående
närstående
Likvida medel
Följande delkomponenter
ingår i likvida medel:
Kortfristig placering
Likvida medel
Summa enligt balansräkningen
och rapport över kassaflöden
2010-12-31
2010-12-31
Skuld till
närstående
per 31 dec
Fordran på
närstående
per 31 dec
17 048
16 892
12 118
10 721
Svenska staten
Bilprovningen är till 52 procent ägt av svenska staten. I bolagets drift finns
avtal med andra statligt ägda bolag, exempelvis avseende leverans av el
från Vattenfall och tjänster förmedlade av Posten. Inköp och försäljning i
denna del sker på affärsmässiga grunder.
Ledande befattningshavare och styrelse
Nyckelpersoner har inte erhållit några ersättningar annat än de som redovisas
i not 29.
KONCERNEN
2010
2009
Betalda och erhållna räntor
Erhållen ränta
Erlagd ränta
2 166
–776
1 777
–1 268
95 609
154 409
–5 636
–6 365
–1 449
13
–2 368
1 147
–4 370
–938
82 172
147 880
2010
2009
2 325
–976
1 764
–1 268
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m
Av- och nedskrivningar av tillgångar
Rearesultat vid avyttring
av anläggningstillgångar
Avsättningar till pensioner
Övriga avsättningar
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter
Summa enligt balansräkningen
och rapport över kassaflöden
Moderbolaget
Betalda och erhållna räntor
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Justeringar för poster som
inte ingår i kassaflödet m m
Av- och nedskrivningar av tillgångar
Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar
Avsättningar till pensioner
Övriga avsättningar
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter
Summa enligt balansräkningen och rapport
över kassaflöden
2010
2009
94 790
154 171
–5 636
–9 916
–1 449
–474
–2 368
–2 968
–4 370
–373
77 315
144 092
Outnyttjade krediter
Vare sig koncernen eller moderbolaget har några outnyttjade kreditfaciliteter.
Noter
91
Not 38 Viktiga uppskattningar och bedömningar
De kritiska bedömningar och uppskattningar för redovisningsändamål som
tas upp i detta avsnitt är de som företagsledningen och styrelsen bedömer
vara de viktigaste för en förståelse av Bilprovningens finansiella rapporter
med hänsyn tagen till graden av betydande bedömningar och osäkerhet.
Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som företagsledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under
gällande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för
avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall
dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor.
Faktiska utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden
görs eller andra förutsättningar är för handen. Vi hänvisar också till Not 1
Redovisningsprinciper där vi redogör för vilka redovisningsprinciper som vi
valt att tillämpa.
Kritiska bedömningar vid tillämpningen av
koncernens redovisningsprinciper
Vissa kritiska redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Pensionsantaganden
Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används
för att mäta pensionsåtaganden och de kan ha en väsentlig inverkan på
redovisade pensionsförpliktelser och årliga pensionskostnader. Två kritiska
antaganden, diskonteringsräntan och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, är väsentliga för mätningen av såväl årets pensionskostnad som
nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms åtminstone varje år. Det aktuella utfallet avviker ofta från de
aktuariella antaganden av ekonomiska och andra orsaker. Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassaflöden till nuvärde vid mättidpunkten. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och
den årliga kostnaden och vice versa. Denna ränta ska motsvara avkastningen på förstklassiga företagsobligationslån eller, om en fungerande sådan
marknad inte finns, statsobligationer. Bilprovningen har baserat sitt antagande om diskonteringsränta på räntan på statsobligationer. För 2010 har
diskonteringsräntan 3,45 procent använts att jämföra med 3,55 procent
föregående år. Tillämpade aktuariella antaganden framgår av not 29.
Skatter
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder/tillgångar. För uppskjutna skattefordringarna måste
en bedömning ske av sannolikheten för att dessa kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat
framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters
eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Bilprovningen redovisar uppskjutna skatteskulder netto uppgående till
51 (28) MSEK vid utgången av 2010, se även not 10.
Omvärdering av fastigheter
I syfte att ge en mer tillförlitlig och relevant bild av fastighetsbeståndets
värde övergick Bilprovningen till omvärderingsmetoden för fastigheterna den
31 december 2008. Värderingen utförs av ett externt auktoriserat värderingsföretag enligt vedertagna värderingsmetoder. Ett flertal förutsättningar
och antaganden ligger till grund för värderingen och påverkar därmed resultatet och det redovisade värdet på fastigheter. En redogörelse för dessa återfinns i not 7 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar.
Nedskrivningsprövning av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
Vid bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på övriga materiella
anläggningstillgångar (ej fastighet) beräknas återvinningsvärdet på de kassagenererande enheterna. Återvinningsvärdet på immateriella anläggningstillgångar används på liknande sätt för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov. En redogörelse för de antaganden och uppskattningar som
gjorts i samband härmed återfinns i not 7 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Ändrade framtida förutsättningar
för dessa antaganden och uppskattningar skulle kunna ha en väsentlig
effekt på värdet av anläggningstillgångarna, men företagsledningen bedömer att dessa är de för närvarande mest rimliga antaganden som kan göras.
I takt med att den nyligen genomförda konkurrensutsättningen av fordonsbesiktningsmarknaden får effekt på Bilprovningens marknadsandel och
därmed produktionsvolymer och omsättning kommer bolaget att löpande
göra förnyad nedskrivningsprövning av tillgångarna i enlighet med den kännedom om framtida förhållanden som då finns.
Förslag till vinstdisposition
Underskrifter
92
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel,
489 161 709 SEK, disponeras enligt följande:
Utdelning, 40 000 aktier * 6 442,00 SEK
Balanseras i ny räkning
Summa
257 680 000
231 481 709
489 161 709
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet
med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en
rättvisande bild av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat. Ingenting av väsentlig betydelse är
utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen ger
en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget och koncernen står inför.
Stockholm den 10 mars 2011
Kerstin Lindberg Göransson
Ordförande
Per Johansson
Vice ordförande
Christer Berggren
Håkan Bryngelsson
Ulf Blomgren
Anna Nilsson-Ehle
Annika Sten Pärson
Thomas Winskog
Christer Zetterberg
Joakim Rönnlund
Arbetstagarrepresentant
Erik Jonasson
Arbetstagarrepresentant,
suppleant
Magnus Ehrenstråhle
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 mars 2011
Grant Thornton Sweden AB
Sten Olofsson
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
93
Revisionsberättelse
Till årsstämman i AB Svensk Bilprovning, org nr 556089-5814
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen
samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AB Svensk
Bilprovning för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning
ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 52–92. Det är
styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas
vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen
tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att
uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på
grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen
inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett
urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de
betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören
gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att
utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,
årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss
rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och
ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god
redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet
med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU
och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat
och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer rapporten över totalresultatet
och rapporten över finansiell ställning för moderbolaget och för koncernen,
disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen
och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet
för räkenskapsåret.
Stockholm den 11 mars 2011
Grant Thornton Sweden AB
Sten Olofsson
Auktoriserad revisor
Bolagsstyrningsrapport
94
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningsrapport för kalenderåret 2010
för AB Svensk Bilprovning (Bilprovningen)
Bilprovningens styrelse har under kalenderåret 2010 tillämpat Svensk Kod
för Bolagsstyrning, gällande från den 1 februari 2010, (Koden) enligt följande.
Bolagets ägare
Bilprovningen ägs till femtiotvå (52) procent av svenska staten, av Bilförsäkringsföretagen (Försäkringsaktiebolaget Skandia, Trygg Hansa, Folksam,
Länsförsäkringar Sak AB och Roppongi AB i likvidation f.d. Ansvar Sak under
avveckling), med tillhopa tolv (12) procent, av Motorbranschens Riksförbund
med tolv (12) procent, av KAK, MHF och Motormännens Riksförbund med
fem (5) procent vardera samt av Svenska Bussbranschens Riksförbund,
Svenska Taxiförbundet och Sveriges Åkeriföretag med tre (3) procent vardera. Bolagsordningen innehåller en hembudsklausul.
Utgångspunkter för ägarstyrning
Ägarnas övergripande mål med sitt ägande är att skapa värde i bolaget.
Företag med statligt ägande kan delas in i två (2) grupper, dels de som verkar under marknadsmässiga villkor på en konkurrensutsatt marknad, dels de
som främst har särskilda samhällsintressen att infria. Bilprovningen tillhörde
den senare kategorin fram t.o.m. den 30 juni 2010. Den 17 december 2009
beslutade Riksdagen att fordonsbesiktningen skall konkurrensutsättas,
innebärande att bolaget fr.o.m. den 1 juli 2010 blev av med det besiktningsmonopol som man innehaft sedan 1963. Bolaget har under verksamhetsåret
2010 fortsatt sin anpassning i anledning av om regleringen.
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma som är högsta beslutande organ i bolaget. Om aktieägarna så tillåter kan allmänheten
inbjudas att närvara på årsstämma. Regeringen uppmanar företag med
statligt ägande att hålla öppna bolagsstämmor med möjlighet för allmänheten att närvara och ställa frågor till bolagsledningen.
Bilprovningen valde att i omedelbar anslutning till årsstämman år 2010
hålla ett seminarium som var öppet för allmänheten. Vid detta seminarium
kunde allmänheten ställa frågor till bolagsledningen.
I Bilprovningens bolagsordning anges ramarna för verksamheten. Föremålet för Bilprovningens verksamhet enligt bolagsordningen är bl.a. att;
”i huvudsak vara att direkt eller indirekt bedriva besiktningsverksamhet i
enlighet med gällande fordonslagstiftning, samt att bedriva därmed fören­
lig verksamhet.”
För vidare information om bolagets verksamhet hänvisas till bolagets
hemsida www.bilprovningen.se, där hela Bilprovningens bolagsordning återfinns.
Ägarna i Bilprovningen har träffat ett konsortialavtal för att reglera ägarfrågor. Av konsortialavtalet framgår att ägarna är överens om att verksamheten skall vara organiserad i sådana former och bedrivas på sådant sätt att
den åtnjuter förtroende hos landets fordonsägare och att verksamheten
kännetecknas av likformighet och hög kvalitet.
I ägarnas konsortialavtal är den ekonomiska målsättningen uttalad enligt
följande:
”Ägarna är överens om att den ekonomiska målsättningen för verksam­
heten skall vara långsiktig uthållighet, effektivitet och finansiell styrka.
Resultatet skall disponeras så att det går att åstadkomma en sådan före­
tagsekonomisk konsolidering som krävs för en jämn avgiftssättning.”
Årsstämma/Bolagsstämma
Kallelse till årsstämma/bolagsstämma sker i enlighet med reglerna i aktiebolagslagen (ABL) och Koden.
Riksdagsledamot har rätt att, efter anmälan till styrelsen eller verkställande direktören senast två (2) veckor innan årsstämman, närvara och i
anslutning till den ställa frågor.
Underrättelse om tid och ort för bolagsstämman skall tidigast sex (6)
veckor och senast fyra (4) veckor före stämman sändas till riksdagens kammarkansli.
Bilprovningens bolagsstämmoprotokoll fr.o.m. år 2005, finns tillgängliga
på Bilprovningens hemsida, www.bilprovningen.se.
Bilprovningens årsstämma avseende verksamhetsåret 2009, hölls den
29 april 2010 i Stockholm.
Tillämpning av Koden
Bilprovningen tillämpar Koden. I tabellen på sidan 95 redogörs i korthet för
de regler, avsteg från koden, och förklaring till Bilprovningens avsteg från
Koden.
Valberedning/Val av styrelse
Av Bilprovningens hemsida, www.bilprovningen.se, under rubriken ”Nomineringsprocess”, framgår reglerna för nominering av styrelseledamöter.
Bolagets styrelse
Styrelsen skall, till den del den utses av bolagsstämman, bestå av lägst tre
(3) och högst nio (9) ledamöter utan suppleanter. Bolagsstämman skall utse
styrelseordföranden.
Ordförandes uppgifter framgår dels av ABL och av ”Arbetsordning för
styrelsen och instruktion för verkställande direktören i AB Svensk Bilprov­
ning”, (Arbetsordning/-en) som fastställdes av bolagets styrelse den 7 juni 2010.
Ordföranden leder styrelsens arbete och medverkar vid behov vid viktigare externa kontakter. Styrelsen fastställer årligen Arbetsordningen, baserad på bl.a. den rekommendation som Näringsdepartementets ägarenhet
tagit fram. Arbetsordningen reglerar bland annat ordförandes uppgifter,
information till styrelsen, styrelsemötenas frekvens, formerna för styrelsemötena, m.m.
Styrelsens ledamöter skall ha tillgång till information kring strategiskt
avgörande frågor för verksamheten.
Bilprovningen har under ett normalt verksamhetsår åtta (8) schemalagda
styrelsemöten, förlagda till månaderna januari/februari, mars, april (2 st.),
juni, september, oktober och december.
Bolagsstyrningsrapport
95
Vid ett styrelsemöte per kvartal sker en genomgång och analys av närmast föregående kalenderkvartals resultat. Bolagets helårsprognos för
innevarande år tas upp vid styrelsemötet under tredje kvartalet. Budget
fastställs i december året före aktuellt budgetår. Denna ordning ger styrelseledamöterna en möjlighet att hålla sig väl à jour med bolagets resultatutveckling. Vid styrelsemötet i januari deltager även bolagets revisorer, såväl
de som valts av årsstämman som den av Riksrevisionen utsedde. Den 24
februari 2010 hölls ett strategimöte.
Styrelsens sammansättning
Bolagets styrelse bestod under kalenderåret 2010 av nio (9) ordinarie ledamöter. Åtta (8) av nio (9) styrelseledamöter omvaldes på årsstämman den
29 april 2010. Christer Berggren hade undanbett sig omval. Christer Berggren ersattes av Richard Reinius. Förutom dessa nio (9) ordinarie ledamöter
finns två (2) ordinarie arbetstagarledamöter och två (2) suppleanter för
dessa. Vid samtliga styrelsemöten äger även arbetstagarsuppleanterna rätt
att närvara. Verkställande direktören är inte ledamot av styrelsen, men
denne har deltagit i samtliga styrelsemöten under kalenderåret 2010. Bilprovningens ekonomidirektör har deltagit i styrelsemötena när styrelsen
behandlat och/eller beslutat om ärenden inom hennes arbetsområde. Vidare
har bolagets informationschef deltagit vid samtliga styrelsemöten under
verksamhetsåret. Styrelsens ledamöter, liksom styrelsens ordförande väljs av
årsstämman för ett (1) år. Styrelsens sekreterare är en utomstående jurist.
KODENS BESTÄMMELSE
AVSTEG FRÅN KODEN
FÖRKLARING TILL AVSTEG FRÅN KODEN
1.4 Bolagets valberedning skall lämna förslag till ordförande
vid årsstämman.
Kommer ej att följas.
Konsortialavtalet anger annan ordning.
­Ordförande utses på årsstämman.
2.1–2.5 Val och arvodering av styrelse och revisorer.
Kommer ej att följas.
Respektive ägargrupp utser sin valberedning.
Kommer delvis ej att
­följas.
Respektive ägargrupp redogör för sitt
arbete.
Kommer ej att följas.
Skäl saknas för redovisning i bolag med ett
fåtal aktieägare.
Kommer ej att följas.
Konsortialavtalet anger annan
ordning.
7.2 Utskott inom styrelsen skall ha dokumenterade arbetsupp­
gifter, beslutsrätt och rapporteringsrutiner. Skall protokollföra
möten och delge styrelsen dessa.
Arbetsuppgifterna har
inte ­dokumenterats.
Arbetsrutinerna är under utarbetande.
I övrigt följes bestämmelsen.
7.3 Revisionsutskottet skall ha minst tre (3) ledamöter. Majori­teten av utskottets ledamöter skall vara oberoende i förhållande
till bolaget och bolagsledningen. Minst en (1) av de ledamöter som
är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen skall
även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare.
Följes ej i alla delar.
Ordföranden är oberoende, men i övrigt
saknas skäl för redovisning i bolag med ett
fåtal aktieägare.
2.6 Valberedningens redogörelse för sitt arbete.
4.4–4.5 Styrelseledamots oberoende
6.1 Styrelseordföranden utses av bolagsstämman m.m.
Bolagsstyrningsrapport
96
Styrelsens arbete år 2010
Under kalenderåret 2010 har styrelsen haft nio (9) sammanträden.
Styrelseledamöternas närvaro vid styrelsemötena under kalenderåret
2010 framgår av nedanstående tabell.
Den 29 april 2010 hölls två (2) styrelsemöten, varav det andra var ett konstituerade möte med den på årsstämman samma dag nyvalda styrelsen.
Bolagets revisorer har deltagit vid fyra (4) styrelsemötena och har där redovisat sina resultat från genomförd granskning. Vid sagda styrelsemöten har
styrelseledamöterna kunnat ställa frågor till revisorerna utan att representanter från bolagsledningen närvarat.
Styrelsens oberoende
Statens ägarpolitik www.regeringen.se klargör att nomineringar till styrelsen
offentliggörs enligt Kodens riktlinjer, med undantag för redovisning av oberoende i förhållande till större aktieägare.
Att samtliga styrelseledamöters oberoende i förhållande till större aktieägare skall redovisas enligt Koden syftar i huvudsak till att skydda minoritetsaktieägare i bolag med spritt ägande. I statligt helägda bolag samt i statligt
delägda bolag med få delägare, såsom i Bilprovningen, saknas det skäl att
redovisa oberoende.
STYRELSELEDAMÖTER
15 FEB
10 MARS
29 APR
Revisionsutskott
Revisionsutskottet är ett utskott inom styrelsen, som har inrättats för att
öka kännedomen om insyn och kontroll av företagets redovisning, ekonomiska rapportering och riskhantering. Någon formell beslutanderätt har inte
delegerats till utskottet.
Bilprovningens revisionsutskott har under kalenderåret 2010 bestått av
styrelseledamöterna Kerstin Lindberg Göransson (ordförande), Richard Reinius och Ulf Blomgren. Såsom föredragande i revisionsutskottet har bolagets
verkställande direktör och bolagets ekonomidirektör deltagit. Arbetstagarrepresentanten Joakim Rönnlund har närvarat vid alla möten som revisionsutskottet har hållit under verksamhetsåret 2010.
Bolagets internrevisor har löpande rapporterat sina iakttagelser till revisionsutskottet.
Revisionsutskottet har under kalenderåret 2010 haft sju (7) möten, varav
ett per capsulam.
Utvärdering av styrelsens ledamöter och verkställande direktören
Styrelsen skall årligen ha en diskussion angående styrelsens och företagsledningens arbete. En utvärdering av styrelsens ledamöter har genomförts
under året.
29 APR
7 JUNI
6 JULI
13 AUG
29 OKT
9 DEC
Kerstin Lindberg Göransson
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Ulf Blomgren
–
x
x
x
x
x
x
x
x
Christer Berggren
–
x
–
–
–
–
–
–
–
Håkan Bryngelson
x
–
x
x
x
x
x
x
x
Per Johansson
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Anna Nilsson Ehle
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Richard Reinius
–
–
–
x
x
x
x
x
x
Annika Sten Pärson
x
–
x
x
x
x
x
–
x
Thomas Winskog
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Christer Zetterberg
x
x
x
x
x
x
–
–
–
Joakim Rönnlund
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Erik Jonasson
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Sonny Johansson
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Stefan Sandqvist
–
–
–
–
–
x
x
x
–
Bolagsstyrningsrapport
97
Finansiell rapportering och intern kontroll
Under kalenderåret 2006 har bolaget skapat en internrevisionsavdelning,
som under 2010 fortsatt sitt arbete.
Styrelsen har sedan tidigare givit internrevisionsavdelningen ett uppdrag
och riktlinjer för sin verksamhet. Internrevisionsavdelningen har fungerat bra
under kalenderåret 2010 och har lämnat en årsrapport. Denna återfinnes i
slutet på denna bolagsstyrningsrapport.
Externa revisorer
Vid årsstämman den 23 april 2007 utsågs Grant Thornton AB, till revisionsbolag för den kommande fyraårsperioden för bolaget. Till ordinarie revisor
utsågs auktoriserade revisor Sten Olofsson och till suppleant för denne
utsågs auktoriserade revisor Lena Möllerström Nording. Dessa har fortsatt
sitt uppdrag som revisorer under 2010.
Riksrevisionen beslutade att fr.o.m. årsstämman den 29 april 2010 avförordna såväl auktoriserade revisor Staffan Nyström från sitt uppdrag som
ordinarie revisor, som suppleanten för denne auktoriserade revisor Filip
­Cassel, samt att inte utse några nya revisorer från Riksrevisionen för kommande mandatperiod.
Delårsrapporten per den 30 juni 2010 är översiktligt granskad enligt
­Standard för översiktlig granskning.
Bolagets organisation och styrning
Den operativa verksamheten
Verkställande direktören ansvarar för Bilprovningens löpande förvaltning,
med stöd av bolagets ledningsgrupp. Verkställande direktörens arbetsuppgifter är fastlagda Arbetsordningen. Av denna framgår att verkställande
direktören bl.a.,
(i)skall under styrelsen sköta den löpande förvaltningen av bolagen
enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar,
(ii)skall sörja för att bolagens bokföring fullgörs i överensstämmelse
med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt,
(iii)skall bevaka att den inom bolaget beskrivna verksamheten är förenlig
med bolagsordningen, samt att VD,
(iv)äger rätt att besluta i alla frågor rörande bolagens angelägenheter,
vilka enligt ovan inte ankommer på styrelsen.
Vidare regleras i Arbetsordningen frågor om upptagande av lån och lämnande av säkerheter samt ingående av samarbets-, försäljnings-, underhålls-, hyres-, leasing- och inköpsavtal, samt nyinvesteringar och utvecklingsprojekt.
Vidare framgår av arbetsordningen att verkställande direktören bl.a. skall
tillse;
(v)att policies finns inom bl.a. följande områden: personal, ekonomi, etik,
miljö, säkerhet och kommunikation,
(vi) att en kortfattad rapport avges en gång mellan varje styrelsesammanträde,
(vii)att styrelsen innan beslut fattas informeras om förändringar i företagsledningen och/eller förändringar i ledningsorganisationen samt förändringar i företagets organisation för övrigt,
(viii)att styrelsen en gång per år informeras om ledningens löne- och
anställningsvillkor, samt
(ix) att VD skall svara för extern information, om inte styrelsen i särskilt fall
beslutar annat.
Styrelseordföranden godkänner verkställande direktörens eventuella sido­
uppdrag.
Verkställande direktör
Verkställande direktör är Magnus Ehrenstråhle, f. 1948, anställd i Bilprovningen sedan år 2001. Han är styrelseledamot i Almega Tjänsteförbunden
och CITA (Comité International de l’Inspection Technique Automobile).
Ledningsgruppen
Bolagets ledningsgrupp består förutom av verkställande direktören, av cheferna för Ekonomi & Styrning, Produktion/Teknik/IT, Information, Marknad,
HR samt fastighetsdivisionen.
Ledningsgruppen sammanträder minst tio (10) gånger per år. Mötena
behandlar operativa ärenden samt resultatutveckling och rapporter inför och
efter styrelsens sammanträden. Frågor om budget, policies och riskhantering är också ofta förekommande.
Organisation/Verksamhet
Verksamheten är indelad i fem (5) regioner. Verksamheten bedrivs i fasta
besiktningsstationer på 188 (184) platser över hela landet. Ytterligare 7 (7)
platser i glesbygden betjänas av två (2) mobila besiktningsanläggningar.
Regionerna tillsammans med en central Produktionsavdelning, lokaliserad
till huvudkontoret, utgör Bilprovningens Produktionsenhet.
Huvudkontoret är placerat i Vällingby och omfattar de centrala funktionerna
Ekonomi & Styrning, Produktion/Teknik/IT, Information, Marknad, HR samt
fastighetsdivision, som samtliga rapporterar till verkställande direktören.
Beslutsstruktur
Varje chef ansvarar för planering och uppföljning inom ekonomi, verksamhetsprocesser, medarbetare och såväl interna som externa kundrelationer
inom sitt område och utifrån uppsatta mål, policies och strategier. Med
chefsrollen och dess ansvar följer skyldigheten att besluta i frågor inom respektive ansvarsområde. Beslutsrätten begränsas av attestordning, budget,
andra regler och policies. Varje funktion har ansvar för att informera och
kommunicera aktuella beslut och frågor med berörda intressenter. På Bilprovningens intranät finns ett dokumenterat flödesschema över beslutsoch rapporteringsvägar.
Ersättningar till styrelse och företagsledning
Ersättningar till styrelseledamöterna beslutas av årsstämma. Ersättningar
till verkställande direktören beredes av bolagets Ersättningsutskott, bestående av styrelsens ordförande och styrelsens vice ordförande, varefter
beslut fattas av styrelsen.
Ersättningarna till övriga i bolagets företagsledning beslutas av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande.
Riktlinjerna för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i Bilprovningen följer Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande, daterade den 20 april 2009 vilket
bland annat innebär följande.
Principerna för ersättning och övriga anställningsvillkor för befattningshavare i koncernen, skall i både kort- och långsiktigt perspektiv attrahera och
skapa goda förutsättningar för att behålla kompetenta medarbetare och
chefer. Det är viktigt att vidmakthålla rättvisa och internt balanserade villkor
som samtidigt är marknadsmässigt konkurrenskraftiga avseende struktur,
omfattning och nivå på ersättning. Anställningsvillkoren bör innehålla en
avvägd kombination av fast lön, andra förmåner och villkor vid uppsägning
och/eller avgångsvederlag. Den totala ersättningen skall vara takbestämd.
Pensionsförmåner skall ej vara förmånsbestämda. Ingen i bolagsledningen
skall omfattas av rörlig lön. Ersättningen skall inte vara löneledande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Den totala lönenivån skall ses
över årligen för att säkerställa att den ligger i linje med statens riktlinjer för
ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.
Styrelsen genomför varje år en jämförelse med andra jämförbara företag
med såväl statligt som privat ägande för att säkerställa att ersättningar är
konkurrenskraftiga utan att vara löneledande. Innan beslut fattas om enskild
ersättning till ledande befattningshavare upprättas skriftligt underlag utvisande bolagets totala kostnad för ersättningen inklusive förmåner och sociala
kostnader. Det förekommer (för närvarande) inga rörliga löner inom bolaget.
Bolagsstyrningsrapport
98
Styrelsens rapport om intern kontroll
Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i AB Svensk Bilprovning (Bilprovningen) för kalenderåret 2010.
Inledning
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för
bolagsstyrning (Koden) för den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats i enlighet med Koden, avsnitt 7.4, samt Årsredovisningslagen 6 kap. 6
och beskriver de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och
riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Målet för Bilprovningen
när det gäller den ekonomiska informationen är fastlagt av staten och innebär
att rapporteringen skall hålla samma nivå som ett noterat bolag.
Beskrivning av den interna kontrollen avseende
den finansiella rapporteringen
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön utgör grunden för den interna kontrollen inom Bilprovningen.
Den omfattar komponenter som externa ramverk och lagar, organisation,
beslutsvägar, befogenheter och ansvar samt den kultur och de värderingar
som styrelse och ledning förespråkar och verkar utifrån. De centrala
beståndsdelarna i kontrollmiljön är dokumenterade i ett antal olika policies,
som till exempel etik-, IT-, kvalitets- och placeringspolicy. Mer detaljerade
instruktioner, som attestordning, ansvarsområden, befattningsbeskrivningar
och ekonomiska rutiner finns publicerade i verksamhetsmanualer och handböcker. De nämnda och övriga styrande dokument kommuniceras via företagets intranät och omfattas av rutiner för dokumentstyrning. På samma sätt
som intern kontroll är en pågående process är inte heller kontrollmiljön statisk, utan den förändras för att svara mot interna och externa krav. Medarbetare inom alla funktioner utvecklas löpande inom sina ansvarsområden
och i företagsövergripande ämnen som etik- och policyfrågor. Även IT-applikationer och rutiner förbättras eller ersätts för att så bra som möjligt svara
mot krav och utförda riskbedömningar. De roller och ansvar som styrelse,
revisionsutskott och ledning har i arbetet med den interna kontrollen är väl
definierade, dokumenterade och kommunicerade. Under 2010 har verksamheten förändrats vilken påverkat kontrollmiljön. Här kan outsourcing av
stora delar av redovisningsfunktionen och IT-drift nämnas.
Riskbedömning
Bilprovningen tillämpar fortlöpande processer för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras
adekvat och inom fastställda ramar. Ett särskilt ansvarsområde ”Risk
Management” ansvarar för struktur på och styrning av det kontinuerliga
riskhanteringsarbetet. Arbetet sker på olika nivåer och sammanhang och då
risker identifieras tas lämpliga åtgärder fram och en ansvarig för genomförandet av dessa utses. Ekonomiavdelningen genomför löpande översyn av
processer inom den finansiella rapporteringen, identifierar risker och ändrar
kontrollfunktioner vid behov. Internrevisionen gör en egen riskbedömning
mot de processer som företaget arbetar efter och använder den tillsammans med övriga riskbedömningar för sina revisioner.
Kontrollaktiviteter
Kontrollaktiviteterna sker som en del av den ordinarie verksamheten och
avspeglar de risker som Bilprovningen identifierat i det löpande riskhante-
ringsarbetet. Den interna kontrollen utnyttjar såväl automatiserade kontroller i IT-baserade system, som manuella kontroller i form av till exempel olika
avstämningar. Viktiga delar i Bilprovningens kontrollstruktur är attest­instruktioner, befogenhetsbeskrivningar och bokslutsinstruktioner. Dessutom
gör verksamhetens controllers löpande detaljerade ekonomiska analyser av
resultatet samt uppföljning mot budget och prognoser som kompletterar
kontrollerna och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvalitet.
Intern revision
53 internrevisioner har genomförts under året. De flesta genomfördes det
första halvåret, mot fältverksamheten och inför övergången till en omreglerad marknad. Utifrån de gjorda revisionerna bedömer internrevisionen att
den interna kontrollen är god. Revisionsutskott och ledning informeras
löpande och genom kvartalsrapporter om revisionernas resultat. För 2011 är
37 revisioner inplanerade, som i högre grad kommer att riktas mot centrala
funktioner än under 2010. Minskningen av antalet planerade revisioner beror
på förändringen mot mer resurskrävande revisioner av centrala funktioner.
Extern revision
Förutom årsbokslut, bokslutskommuniké och årsredovisning granskas även
halvårs- eller niomånadersrapporten av de externa revisorerna. Varje år förekommer tillika revision av valda delar av verksamheten som planeras i samråd med företagsledningen och Bilprovningens ekonomi- och finansfunktion.
Förutom av externrevisorerna har Bilprovningen granskats av Riksrevisionen
under första halvåret 2010. PM från dessa granskningar tillställs styrelsen.
Vid två tillfällen under året träffar de externa revisorerna revisionsutskottet
och vid minst ett tillfälle också hela styrelsen.
Information och kommunikation
Bilprovningens informations- och kommunikationsvägar utgörs främst av
intranät, mail och information från ledningsmöten som förs vidare linjevägen
av ansvariga chefer. Alla medarbetare har tillgång till intranätet och ett personligt mailkonto. Relevant information länkas till verksamhetens processbeskrivningar och ger medarbetare på alla nivåer snabb tillgång till korrekta
rutiner, instruktioner och data. För den finansiella rapporteringen är budgetoch uppföljningsmöten med respektive resultatenhet centrala och syftar till
att åstadkomma fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen.
Inför bokslut upprättas och distribueras bokslutsinstruktioner. Information
kommuniceras via relevanta kanaler enligt ovan, elektroniskt och/eller i
tryckt form. Information om frågor rörande intern kontroll sker också i revisionsutskottet. Minnesanteckningar från dessa möten tillställs Bilprovningens styrelse. Protokoll och PM från extern revision tillställs, förutom revisionsutskottet och styrelsen, också berörda resultatenheter.
Uppföljning
Bilprovningens centrala ekonomi- och controllerfunktioner analyserar och
kommenterar månatligen den ekonomiska såväl som övriga rapporteringen
på resultatenhetsnivå. En ny ekonomisk styrning har införts under verksamhetsåret 2010. Dessutom görs löpande behovsanpassade analyser av avvikelser mot fastställda mål på olika resultatenheter. Uppföljningarna tillställs
Bilprovningens ledning och respektive ansvarig för resultatenheterna. De
senare ges tillfälle att kommentera månadens utveckling. Vid behov upprättas åtgärdsplaner för de resultatenheter som inte ligger i linje med budget
Bolagsstyrningsrapport
99
och prognoser vilka följs upp kvartalsvis. Övergripande analyser presenteras
på bolagets intranät. En särskild månadsrapport avseende uppföljning av
utfall mot budget eller prognos tillställs styrelsen.
Likaså tillställs styrelsen kvartalsvis en utökad rapportering kring detaljerad resultatutveckling jämfört med budget och prognos samt utnyttjande-
grad av personal och stationer. Styrelsen diskuterar det ekonomiska såväl
som övriga verksamhetsutfallet vid varje styrelsesammanträde. I samband
med budget och prognosarbetet genomlyser VD och ekonomichefen, med
hjälp av controllerfunktionen, utfallet mot budget och prognos. Avvikelser
mot budget och prognos i utfallet påverkar kontrollstrukturen för nästkommande uppföljningsperiod.
Vällingby den 10 mars 2011
Kerstin Lindberg Göransson, Ordförande
Ulf Blomgren
Per Johansson, Vice ordförande
Anna Nilsson-Ehle
Håkan Bryngelson
Annika Sten Pärson
Richard Reinius
Christer Zetterberg
Thomas Winskog
Joakim Rönnlund, Arbetstagarrepresentant
Erik Jonasson, Arbetstagarrepresentant
Bolagsstyrningsrapport
100
Revisors yttrande om
bolagsstyrningsrapporten
Till årsstämman i AB Svensk Bilprovning, org.nr 556089-5814
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Som underlag för vårt uttalande om bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har
vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll
baserat på min kunskap om bolaget.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 11 mars 2011
Grant Thornton Sweden AB
Sten Olofsson
Auktoriserad revisor
Solberg i samarbete med Storåkers McCann
Tryck: Billes Tryckeri
Foto: Björn Terring, Adrian Burt, Olof Holdar, Marit Thorin och Fredrik Sandberg
Bilprovningen 2010
Huvudkontoret:
Siktgatan 7
Box 508
162 15 Vällingby
Årsredovisning med hållbarhetsredovisning