Transcript Ny Livsstil nummer-1 -2012.pdf

MILJÖMAGASINET •
Nr 8 • 24 FEBRIUARI 2012
9
7
NY LIVSSTIL
Nr 1 2012
TEMA KÄRNGÅRDAR
Välkommen till Årsmöteshelg
28–29 april på Holma, Höör, Skåne
Foto: Elias Gustafsson
PROGRAM
Lördag 28 april
Söndag 29 april
8.30 - 9.30
Frukost
10.00
Esbjörn Wandt visar
Skogsträdgården på Holma
12.00
Lunch
13.30
Parallella årsmöten
för Kärngårdar, Framtiden i Våra
händer och Permakultur i Sverige
16.30
Gemensam diskussion: Hur kan vi tillsammans arbeta
för att Kärngårdsrörelsen ska spela
en viktig roll i omställningen till ett
småskaligt och framsynt samhälle?
cirka 18.00
Middag, därefter
kvällssamkväm.
8.30 - 9.30
Frukost
10.00
Årsmöte med
Föreningen Holma Folkhögskola
12.00
Lunch
13.00
Studiebesök hos
Magnus Nyman, Häglinge, ekologisk
grisbonde med frigående grisar i
rörliga hus och på Omställningsgården i Ankhult, där Oscar Kjellberg
och Susanne Velander Vretare berättar om Södra Rörums Sambruk
cirka 17.00
Middag
Anmäl dig snarast!
Kostnad och Anmälan
Kostnad för boende cirka 250 kr/natt för
säng, exklusive lakan; frukost 35 kr, fika 25
kr, lunch 75 kr, middag 100 kr. Barn halva
priset. FiVH kan subventionera en del för
resor över 1200 kr totalt för medlemmar.
Anmäl deltagande (före 14 mars för
boendet), hur många ni blir, allergier,
önskemål av boende (säng, tält, madrass)
och om du önskar skjuts från Höör (av-
H
stånd 1 km) samt övrigt till Karin Nilsson
Jungerman tel 042-226243, 070 5346556,
[email protected].
Stiftelsen
Holma vid Höör är en gård som omfattar 72 hektar mark – tidigare säteri med
behandling av missbrukare. Sedan 1998
drivs Holma gård av en stiftelse som skall
bedriva forskning, undervisning och vård
inriktat på ekologiskt helhetstänkande.
Föreningen
Föreningen för Holma folkhögskola bildades 2008 med Stiftelsen Holma, Biodynamiska föreningen, Framtiden i Våra
Händer, Förbundet organisk-biologisk
odling, Kärngårdar och Permakultur. Man
ville få en folkhögskola som undervisar om
våra mest basala behov av mat, boende,
energi, ekonomi och social samvaro och
bidrar till en förändring av vårt samhälle.
Utbildning i eko-odling, körning med
häst, ta tillvara det man odlat, med mera.
Det har tyvärr blivit avslag att bilda skolan flera år, men vi försöker igen. (www.
holmafolkhogskola.se)
Skogsträdgården
Holma skogsträdgård är Sveriges första ”ätbara skog”. Alla växter är nyttoväxter och
går att äta. Den drivs av Esbjörn Wandt,
som även haft många kurser och aktivitetsdagar. http://skogstradgardensvanner.se
Kärngårdarna och samhället
ållbar utveckling, Omställning
Sverige, ja kanske, Hela Sverige
ska Leva. Vem har inte hört de
ordkombinationerna och lärt vad de står
för? Och vem försöker inte så gott det går
att engagera sig något för saken.
Men ekorrhjulet snurrar på i allt
vildare takt. Vi hänger med i den materiella ekonomiska tillväxtens allt mer
högljudda rop på snabbare, effektivare
arbete för ännu mer och bättre välfärd,
ännu mer av vad vi inbillar oss vara
livets mål och mening. Vi hinner inte
reflektera så mycket över hur våra dagar
i varats tid på jorden binds i allt starkare
ofrihet, i ett slaveri i jakten på pengar
och teknikens senaste landvinningar.
Hängameditiden-syndromet.
Men visst pågår i samhället också en allt
medvetnare satsning på förändring mot
vad man tror ska leda till hållbar utveckling. Förändringen får bara inte hindra
en materiell ekonomisk tillväxt. Det ser
ut att fungera bättre och bättre med ny
miljöteknik och gröna lösningar, om man
stänger ögon och öron för rapporterna om
att exempelvis koldioxidutsläppen ökar i
stället för att minska som tänkt var.
Det här låter lite surt och uppgivet.
Men visst, ljusglimtarna finns också. Det
här med närproduktion, till exempel,
av förnödenheter av skilda slag, kortare
transporter, ekologisk profil med mera,
framträder mer och mer i de miljösatsningar som görs av stat, landsting och
kommuner. Ett problem nu och en tid
framöver är bristen på intresserade och
kunniga producenter, naturbrukare som
vill ta sig an, investera och utveckla det
rika landskapets stora utbud av möjligheter. Samtidigt också förstå rollen i samhällets satsningar mot hållbarhet.
Många av de storskaliga lösningarna
för tillverkning och transport av varor till
samhällets alla medborgare och institu-
tioner lär vi inte komma ifrån. De måste
förstås organiseras på ett nytt medvetet
och framsyntare sätt.
Arbetet med odling och förädling av
produkter av skilda slag, mat, bioenergi,
bygg med mera, samt utveckling av de
nära lantliga upplevelsernas möjligheter
kan verkligen förmeras och utvecklas. Ett
lokalare, mera miljöanpassat närlandskap
kan skapas där småskalighet ger flera
enskilda människor möjlighet att med
fantasi och kreativitet forma en för alla
medborgare rik bygdekultur. Tiden är
alltså inne för ett återtag av landskapets
alla resurser för småskaligare, rikare och
hållbarare brukande.
Kärngårdsidén har här ett gyllene tillfälle
för utveckling och medvetet lärande medverkan i samhällets omställningsprocess.
Kärngårdsidén är en ideell rörelse av
människor och gårdar med en intressegemenskap baserad på tre viktiga
grundpelare: Öppenhet, Varsamhet och
Framsynthet.
Samhället, vi alla har idag behov av flera
kreativa, miljömedvetna naturbrukare och
många fler idéstödjande medlemmar.
Vi är ju alla, i flera bemärkelser, konsumenter av varor, tjänster och de många
möjligheter som i övrigt bjuds för att berika
livet. Men det är viktigt att vi ser att allt vi
vill och längtar efter måste inrymmas i vad
naturen orkar bjuda oss.
forts på nästa sida
Nr 1 2012 Årgång 36
Ansvarig utgivare Jan Olov Bernhard
Redaktör BirGitta Tornérhielm
Bilaga till Miljömagasinet 8 2012
Tryckt på V-TAB Norrtälje
88 8 8 8
NY LIVSS
forts från sid 7
Vi måste alla med nybyggarandans
lust och glädje vara med i en hållbarare
omställningsprocess med starkare sinnliga
förtecken.
På något sätt känns det nu, äntligen, som
tiden kommit ifatt idéer som formades
redan för femton, tjugo år sedan. Då, när
vi talade om Agenda 21 och trodde att
miljöarbetet skulle ta raska kliv framåt.
Under åren som gått har vi ändå blivit
medvetnare om att vi måste söka nya utvecklingsvägar. Kanske är den karta från
slutet av nittiotalet som jag fann i mitt
ritningsskåp mera aktuell och inspirerande
eller tankeväckande i dag. Ett stycke påhittat landskap är ritat på den.
Kartan visar ett vitalt landskapsavsnitt
med många Kärngårdar i nära anslutning
till byar, tätorter och en stad. Gårdarnas
verksamheter är beskrivna, men vad
som inte så lätt kunde anges är det som
ska genomsyra arbetet på Kärngårdarna:
Öppenhet (för gäster, nya idéer med
mera),Varsamhet (mot människor, djur
och natur), Framsynthet (hållbar utveckling, krisberedskap). Det finns förstås
också andra gårdar längs vägar, skogar
och sjöstränder. Det händer något i detta
landskap som vittnar om medvetna samhälleliga beslut.
Det står: Den färdigbyggda staden
och de färdigbyggda tätorterna. Men
där står också: De utbyggbara tätorterna
och byarna och också den nya byn. Ett
dynamiskt, för alla, nära landskap långt
från dagens storskaliga strukturer med genomkorsande tungt trafikerade vägstråk
och enstaka stora gårdar. Vägstråk in mot
städernas i landskapet utväxande indu-
stri- och bostadsområden avskärmade
från en levande rik natur med alla dess
möjligheter och begränsningar.
Som gårdsverksamheter kunde i dag
tilläggas: vind- och solcellskraftverk samt
biogasanläggningar. Ett vittnesmål om att
vissa hållbarare förändringsmetoder har
vuxit fram sedan nittiotalet.
Det är ingen utopisk bild som kartan
visar. Landskapets möjligheter finns i
verkligheten runt om oss om vi vill se
dem. Det är en vision av ett möjligt och
kanske enda möjliga framtida sätt att
skapa en kultur som är mer hållbar och
nära människans natur. Det rika landskapets idé har kanske lite medvind i dag.
Samhället behöver bara fler medborgare
som vill vara med i arbetet för omställning, till en ny kultur som inte riskerar att
skapa ruiner för kommande generationer
utan i stället bygger lustgårdar.
Kärngårdsidén med sina förvaltare med
de stödjande medlemmarna har förstås
en given plats i detta framtidsarbete.
Flera medborgare med nybyggaranda,
enskilda eller arbetande i andra ideella
organisationer, måste givetvis inspireras
och aktiveras för medverkan.
För min egen del skulle jag önska att
denna artikel kunde väcka till liv ett rikt
flöde av synpunkter, utvecklingsidéer och
organisatoriska metoder med mera. När
idébanken känns ganska fullmatad kan
vi samlas några dagar till fördjupande
samtalsmöten om hur vi starkare ska gå
vidare.
Kontakta mig!
Kurt Gustafsson
Kvinnerstatorp 327, 70591 Örebro
[email protected], 070-2016362
DET RIKA LANDSKAPET
Kärngårdars Bygdekarta
KÄRNGÅRD
Mjölkproduktion
Spannmålsodling
Gårdsmejeri
Bageri
Försökscentrum
för förnyelsebar
energi
Komposteringsanläggning
Den
utbyggbara
KYRKBYN
KÄRNGÅRD
Grönsaksodling
Spannmålsodling
Demonstrationsodlingar
Terapiträdgård
Visning trädgård och park
Gästrum café
Kvarn
Amfiteater
KÄRNGÅRD
Grönsaksodling
Smådjursgård
Gårdsbutik
Camping gästgiveri
Badplats
Tomter för fritidshus
Lantarbete för gäster
Den utbyggbara
BYN
KÄRNGÅRD
Spannmålsodling
Ridsportanläggning
Stall
Virkeshandel
Rum och frukost
Fiske
Uthyrning
av lantbostad
Odlingslotter
Indistrimark
Den nya
BYN
Den färdigbyggda
STADEN
Turväg för
KärngårdsDILIGENSEN
John-Erik Linde med en av sina trogna arbetskamrater.
Bränneslätt på Hallandsåsen är en av de 80-talet gårdarna i
nätverket Kärngårdar. Det måste bli många fler. Kärngårdar
ligger i tiden säger John-Erik Linde.
Boken om Bränneslätt, Bondens jord, gjordes för 11 år sedan av fotografen Nils Pihl
och journalisten Pernilla Romare, båda
från trakten (Bjärehalvön). Den skildrar
livet på en traditionell gård där plogen dras
av hästar och två kor av totalt 28 kreatur
(mest rödkulla) mjölkas för hand. Den har
varit slutsåld i många år. Genom boken
blev kärngårdsföreningen uppmärksam
på gården. Lindes blev medlemmar i föreningen och Bränneslätt utnämndes till
Kärngårdarnas gård.
Den utbyggbara
TÄTORTEN
Kärngårdarnas marknadsoch infocentral
Kärngårdarna
KÄRNGÅRD
Bär och fruktodling
Bygdebutik
Konsthantverk
återbruk
Musteri
Smakbar café
Kulturstigar
Visningsträdgård
Tomter för bostad
och industrigäster
Den
utbyggbara
BYN
KÄRNGÅRD
Spannmålsodling
Grönsaksodlinfg
Kärngårdarnas
ekotransportcentral
Skola för
bygdeutveckling
Försöksanläggning
Medlemsbankens
Bygdekontor
KÄRNGÅRD
Den färdigbyggda
Mjölkproduktion
TÄTORTEN
Äventyrsanläggning
Spannmål och grönsaksodling
Smådjurspsrk
Golfbana
Café och restaurang
Lantarbete för gäster
Vision att förverkliga. Ett Agenda 21-initiativ. Idag skulle vi kanske skriva ett
omställnings- eller miljöinitiativ.
Det är en kall vinterdag. Hela åsen är
snötäckt. Solen står lågt. Bara ljudet av en
såg bryter tystnaden. En liten skolbuss kör
om mig, stannar och släpper ut ett barn
som vandrar mot gården, Bränneslätt.
Det måste vara yngste sonen, Germund,
nu 15 år gammal, slår det mig. Efter en
bra stund följer jag efter, kör förbi sågen
där John-Erik och Carina kapar ved, sågar och klyver, och parkerar bilen mitt
på gården.
John-Erik kommer emot mig med glad
min. Först vill han visa mig hästarna,
innan vi går in i värmen. Hästarna, fjordingar, står vid ett mäktigt av stormen
sönderbrutet bokträd som ligger över betesmarken. Hästarna har gnagt av barken
och bitit av grenarna.
– Där inuti finns redan blommor och
blad med alla näringsämnen, visar JohnErik. Det är bra för hästarna. Dessutom
har de någon sysselsättning när marken är
snötäckt. Hästarna har kommit närmare,
hälsar och drar iväg igen frånsett det
knappt ettåriga fölet som inte har lärt sig
ännu att hålla distans.
– De är alla olika i sin karaktär, lär sig
på olika sätt, precis som människorna,
förklarar John-Erik. Om hästarna har
han lärt sig av den äldre generationen,
de kunde allt. Kunskapen hos den äldre
generationen som går vidare till nästa är
mycket viktig för honom – vi sitter i en
länk, uttrycker han det. Själv började han
som 16-åring hjälpa till på Bränneslätt
som då ägdes och drevs av en gammal
mycket självständig kvinna, Edith.
”Bränneslätt gård. John-Erik och Carina
Linde, Båstad kommun, Skåne län.
Ekologisk odling på 8 ha (totalt 30
ha inkl bete och skog samt arrende
om 6,5 ha odlat och bete). Helt
självförsörjande med kött, mjölk,
rotfrukter, honung, bär och grönsaker.
Till viss del självförsörjande med frukt
och mjöl. Säljer ved, skogsprodukter,
slaktdjur, potatis med mera. Kor,
pärlhöns, höns, mysankor, kalkoner,
grisar, fjordingar, hundar, kaniner.
Uppvärmning med ved. Egen brunn.
Läs gärna boken om gården, Bondens
jord, ett sätt att leva.”
Ur Kärngårdslistan, www.karngardar.
se
Det av stormen sönderbrutna trädet ger hästa
täckt med snö.
STIL
MILJÖMAGASINET •
as gård
arna sysselsättning och näring när marken är
Foto: Lars Hansson
Anna Horn, i boken Min bit på jorden,
Bra Böckers förlag,1982.
Kärngårdarna föddes inom Framtiden i Våra Händer 1984 genom
Anna Horn, styrelseledamot i FiVH.
Anna Horn af Rantzien föddes 1924 och
dog 2009. Hennes farfar var nobelpristagaren Svante Arrhenius som påvisade
växthuseffekten. Hennes far, Olof Arr-
henius, hade ett eget laboratorium där
han mätte bland annat jordarnas kemiska
reaktioner.
– Jag fick extrahera oljor ur medicinalväxter, jätteroligt, berättar Anna.
1960 blev Anna änka och ensamförälder med fem barn, fyra pojkar och en
flicka.
Som enda naturvetare fick hon tjänst
vid Utbildningsradion där hon arbetade
i 16 år. Vid 64 års ålder kom Anna in i
riksdagen för Miljöpartiet och höll ett
berömt jungfrutal för MP.
I början av 1990-talet genomdrev Anna
Nationalstadsparken i Hagaparken, Solna.
En del av civilförsvaret
Anna har varit engagerad i Naturskyddsföreningen samt Framtiden i Våra Händer
och Homa Bay/Framtidsskogen i Kenya.
Men den stora insatsen i Alternativrörelsen blev Kärngårdar som föddes inom
FiVH 1984.
Foto: BirGitta Tornérhielm
Och ändå ligger kärngårdar i tiden! Det
är tragiskt att det är så få. Energiförbrukningen för att producera mat är ohållbar,
50 gånger högre än på artonhundratalet!
Omställningsrörelsen behövs också, även
om den har sitt ursprung i städerna.
– Alla måste tänka om, överallt, på
landet och i städerna, är John-Eriks fasta
övertygelse.
En timme har gått. Carina har fått
hjälp av store sonen Rasmus vid sågen
under tiden, vedhögen är klar. John-Erik
ska strax ta in hästarna medan Carina
förbereder kaffemåltiden. Och sedan är
det dags för mjölkningen och alla andra
arbeten i stallet.
Text och foto:
Sanni Gerstenberg
99
Så föddes
Kärngårdarna
Sex år senare, 1987, tog han över gården. Senare kom Carina in i bilden, deras
tre barn föddes på 90-talet, Rasmus (nu
19 år), Margit (17) och Germund.
– Det har du ju sett i boken, menar
John-Erik. De har alltid varit med mig
ute, så fort de kunde gå. De har inte haft
svårigheter i skolan, blev accepterade
fast vi för ett så annorlunda liv. Rasmus
hjälper nu till på en gård familjen har arrenderat, den är nästan granne med Bränneslätt. Margit drömmer om en hästgård,
hon går på lantbruksgymnasium med
inriktning på hästar.
Det är hennes stora passion. Hästar
håller i alla fall marken öppen, det är
bättre än att plantera gran, kommenterar
han sin dotters intresse. Germund har
också ett stort intresse – biodling!
Vi är på väg till bostadshuset ”inte renoverat, det har vi inte haft tid till”, lågt
i taket och med en rejäl vedspis.
– Den värmer hela huset, i alla fall
köket och rummet bredvid. I sovrummen
behöver man ju inte ha så varmt.
John-Erik är inte ledsen vid tanken
att Kärngårdarnas riksförening kanske
upphör.
– Huvudsaken är att listan över kärngårdarna sköts i fortsättningen. Nya
medlemmar måste kunna hitta kontakter.
Själv är han glad över en ny kärngård i
närheten, Engatorpet, ”nedanför åsen”.
Det har blivit en del utbyte.
– Två kärngårdar på hela Bjärehalvön
är ju ingenting. Marken är helt enkelt för
dyr här för att kunna starta ekologiska
jordbruk fast marken har hög produktivitet.
Vi ligger här tio till femton år efter Skottland som har liknande förutsättningar.
Nr 8 • 24 FEBRIUARI 2012
Vid de senaste krigen har 95-97 procent
av de civila drabbats direkt av krigsvåld.
Anna såg kärngårdarna som en del av det
civila försvaret.
Basen i våra liv
Så här skriver hon själv i Ny livsstil
nr 4 1986:
Vi har alltmer fjärmat oss från den nära
kontakten med jorden. Jordbruket som
utgör basen i våra liv har blivit alltmer
beroende av framför allt tre faktorer
– energi, transport och import.
Ett nät av kärngårdar skulle kunna
motverka denna sårbarhet. På dessa gårdar kan man ha lägerskolverksamhet och
utbildning i civilförsvar i helt ny form. På
gårdarna skall finnas exempelvis kor som
kan handmjölkas, grisar som överlever
på gårdens produkter, hästar som kan
dra plog och harv, människor som kan
sköta djur, redskap och verktyg, en liten
fröbank, verkstad för reparationer och nyskapande. En mångfald av möjligheter.
Många gårdar kan utvecklas till kärngårdar – scoutgårdar, 4H-gårdar, utslagningshotade smågårdar, fäbodar,
hembygdsgårdar, kyrkans, kommunens
och statens gårdar.
Gamla kunskaper på väg att försvinna
får nytt liv. Ny småskalig och energisnål
teknik får en skjuts framåt. De utrotningshotade småjordbruken får nya
möjligheter att överleva. Genbanker
för nu icke-rationella husdjur och utrotningshotade nyttoväxter växer fram.
Storföretagens utarmande kontroll över
frö- och fruktsorter sätts ur spel.
Meningsfullt arbete skapas åt många
– arbetslösa, vapenvägrare, pensionärer, många handikappade, missbrukare
i återanpassning etcetera.
Invandrare har mycket att lära och
mycket att delge. Kontakten generationer
och socialgrupper emellan stärks.
BirGitta Tornérhielm
Här säljs Kärngårdsprodukter på Bondens marknad.
Framtiden i Våra Händer
08 462 97 70
Du som inte betalt för 2012 – vi behöver dig!
Välkommen du nya medlem!
Medlemsavgiften är 90 – 500 kr valfritt.
Betala till plusgiro 2 44 19-4.
Tråkigt nog är det många som glömmer att skriva
sitt namn och adress! Ge oss också gärna
din e-post och ditt telefonnummer.
Ordförande: Gunilla Winberg: [email protected],
08-84 34 16.
Valberedningens sammankallande: Maximilian
Björsten: [email protected], 070
666 40 90.
www.framtiden.a.se
Framtiden i Våra Händers hemsida:
Kalendarium och klimatnyheter uppdateras varje
vecka.
Hemsidan har sammanställningar och presentationer över organisationer och tidskrifter (cirka
250), företag för ekologiska produkter (cirka 40),
och projekt som direkt eller indirekt verkar för ett
uthålligt och solidariskt samhälle (cirka 260).
Artiklar, reportage och länkar.
18 08 8 8
NY LIVSSTIL
MILJÖMAGASINET • Nr 8 • 24 FEBRUARI 2012
25 år med Kärngårdarna
Föreningen FKg har funnits
som fristående förening i
drygt 25 år, med ombud för
varje landskap, hemsida
och kärngårdslista. Nu
föreslås Kärngårdar åter
införlivas i Framtiden i Våra
Händer.
Lovisa Tiberg vid en hälsobomb – ett grönkålsstånd.
Lärcentra för
lokal mat
Under år 2011 började fem
producenter av lokal mat,
från Norrbotten, Jämtland,
Uppsala (2 st) och Stockholm samverka i ett nätverk
”lärcentra för lokal mat
och hälsa”. Av dessa är tre
kärngårdar.
Vår livsmedelsförsörjning har
blivit allt mer industrialiserad
och centraliserad, effektiv på ett
sätt, men faktiskt helt ohållbar.
Lokala matproducenter har
stora möjligheter att inte bara
producera mat utan också förbättra hälsa, skapa meningsfullt
arbete och social hållbarhet. De
kan dessutom både förbättra
den lokala miljön och minska
klimatpåverkan. Men det gör
sig inte självt. Det kräver arbete
på flera fronter, ett systembygge,
som en enskild producent inte
mäktar med.
Planerna för 2012 innebär
både en utvidgning av nätverket
och utvecklingsarbete kring: ITstöd, en kurs om lokal mat och
hälsa, utbildning för ungdom
från miljonprogramområden,
produktutveckling samt fortsatt
arbete med skogsträdgårdar.
Dokumentation och information skall också utvecklas.
Nils Tiberg
I Kärngårdar har genom åren
en mängd olika människor med
hållbara intentioner sammanförts. Föreningen har varit ett sätt
att främja nätverkande mellan
gårdsbrukarna (som ofta strävar
på isolerat på landet) och stadsbor
som stödjer tanken men som inte
själva har gårdar att bruka.
En kärngård fyller ett flertal funktioner: Den förvaltar
jordnära kunskap och bevarar
lokalt anpassade frösorter och
djurraser. Att få kallas kärngård
är närmast en hedersbeteckning,
där man skall uppfylla de tre
centrala kriterierna Varsamhet,
Öppenhet och Framsynthet.
I Föreningen finner människor som vill bevara och leva efter
gamla beprövade metoder varandra. Dessutom är det ett forum
för alla stödmedlemmar, som
glatt sig åt att det finns eldsjälar
som vill bevara det gamla som är
bra, och förena det med det nya,
som inte föröder vår jord.
De första åren utkom en årsbok, där alla aktuella kärngårdar
presenterades. Denna ersattes på
senare år av en Kärngårdslista,
som aktualiseras varje år och
som numera finns kopplad till
föreningens hemsida www.karngardar.se. Där kan intresserade
praktikanter finna ekologiska
gårdar med inriktning på självförsörjning.
Handlingsplan
– Besöka Kärngårdar för att
diskutera Kärngårdsrörelsens
ideologi och dess möjligheter
att verka i samhället.
– I samarbete med Hela
Sverige ska leva, Kärngårdarna
och Småbrukarna sträva efter
att öka tillgången till mark för
odling och boende.
– Att motarbeta långväga
landsvägstransporter av matvaror genom att stödja lokala
producenter av till exempel
vårt dagliga bröd.
Låt oss damma av mottot Tänk
globalt – Handla lokalt och uppmana alla att verka för att handlarna tar in lokalt producerade
varor. (Erfarenheter kan fås
från Britt Ryberg Dikesvägen
5A, 776 97 Dala-Husby tel.
0225 - 411 42). Affischer, klistermärken och vissa kampanjdagar skulle förhöja effekten
av aktionen.
– Arbeta för att flera lokalgrupper bildas och att
FiVH-medlemmar i större
omfattning aktivt deltar i
verksamheten.
– Fortsätta arbetet mot Tillväxtslaveriet.
– Samarbeta med andra organisationer i freds-, klimat- och
rättvisefrågor.
Har du idéer för vår Handlingsplan
– ko n t a k t a o rd f ö ra n d e n :
Gunilla Winberg gunri@telia.
com, Bastugatan 37, 118 25
Stockholm, 08 84 54 16.
Förändrat tänkande
Föreningen har genom alla år
brottats med utmaningen att
vara en riksförening som försöker främja det lokala och det
platsanknutna. Många brukare
har så mycket att stå i att de
knappt lämnar sin gårdsplan.
På löpande basis har föreningens verksamhet ofta handlat
om medlemsblad med praktisk
information och om studiebesök på gårdarna av medlemmar
som varit nyfikna, frågvisa och
imponerade.
Jag kom i kontakt med FKg
1992 efter att ha hört ett föredrag med Anna Horn i Helsingborg. Det har för mig personligen varit en fantastisk intressant
och rolig tid, där jag alltid
känt att själva idén är lika rätt
som viktig. För några år sedan
hade vi ett seminarium, där vi
kom fram till att tiden för oss
inte var riktigt mogen. Vi fick
”övervintra” till bättre – det vill
säga till sämre tider. På senare
år, när kriser hotar från flera
håll, märks ändå en tendens till
förändrat tänkande i föreningens anda. Nu är det mera inne
med kravodlat, närproducerat,
återanvändning och bejakande
av ett mindre resursslösande liv.
Oljetopp och klimatförändring
gör att våra gamla hederliga
metoder och svenska krusbär får
en renässans.
Ungdomar intresserade
Det känns därför lite vemodigt att
föreningen just nu skall minska sin
självständiga profil. Vår tid verkar
komma med stormsteg. Kärngårdar föreslås nu att införlivas med
Framtiden i Våra Händer. Det kan
ändå betyda ett uppsving och en
nödvändig förändring.
Den praktiska kärngårdstanken kommer mer och mer till
uttryck i bland annat Omställningsrörelsen både i Sverige och
utomlands. Glädjande är att
många ungdomar idag förstår
allvaret och är intresserade av de
nödvändiga lösningarna.
Sisela Skånberg, styrelseledamot i Föreningen Kärngårdar
P.S. Vid årsmötet på Öland 2004,
då även Annas 80-årsdag firades,
utgavs boken ”20 år med Kärngårdar”. Det finns ytterligare
exemplar av denna bok, som kan
beställas gratis hos mig på tel 04223 76 02.
Verksamhetsberättelse
Förslag till
– Söka, inspirera och engagera
nya naturbrukare
Att sträva efter en ökad lokal
självförsörjning av livsmedel genom ökad kunskap och tillgång
till odlingsbar mark:
Efter stor entusiasm de första
åren har vi successivt försökt att
hitta fungerande arbetsformer.
Ett tydligt problem har varit att
gårdarna har varit utspridda över
landet och att gårdsbrukarna har
haft svårt att komma ifrån, och i
första hand varit intresserade av
att nätverka lokalt.
Vi har haft ombud för varje
landskap, och försök att starta
regionala avdelningar har gjorts
under årens lopp, men det har
varit trögt. Endast i Skåne finns
nu en egen regionavdelning,
som dessutom är en fristående
förening (enda möjligheten för
att få ett årligt regionalt föreningsbidrag från Region Skånes
Miljöförvaltning).
Många av brukarna är äldre
och de unga som är intresserade
att ta över har ofta skapat egna
nätverk (till exempel Mykorrhiza).
april 2011 – mars 2012
U
nder det gångna året har
Framtiden i Våra Händer
arrangerat eller varit medarrangör vid många aktiviteter
av skilda slag. Här följer de
viktigaste:
April – I samband med årsmötet i Ramsele deltog vi i Jordens vänners, Nipaakademins
och Nordbruks samordnade
konferens om suveränitetsfrågorna om jord och skog.
J uni – två personer
från Styrelsen gjorde en två
veckor lång resa i Norra
Sverige för att diskutera
tillväxtslaveriet och hur man
kan komma ifrån det. (Resan
finns dokumenterad på vår
hemsida www.framtiden.a.se
och i Miljömagasinet).
Juli–Augusti – deltagande i Nordisk Folkriksdag
på Färöarna.
Augusti – deltagande
på Världens längsta bokbord i
Stockholm
September – deltagande
med bokbord och föredrag på
Bokmässan i Göteborg.
Oktober–November – planering och genomförande av
en föreläsningsserie på fem föredrag i Örebro med temat:
Är en fredlig och vapenfri värld
möjlig? Referat Miljömagasinet
nr 3 och 4).
November – genomförande
av besöksresa av Julian Rose, författare till boken Byt Spår för Livet
– om lokala lösningar på globala
problem. (Panta Rei förlag 2011)
Möten arrangerades av Peter
Norrthon i Omställningsgruppen
Hällungen utanför Stenungssund,
Gunnel Lundmark, Grästorp och
Växthuset Oscar samt tillsammans med Glokala Folkhögskolan
i Malmö.
December – utskick av brev
angående tillgång till odlingsbar
mark till ett trettiotal glesbygdskommuner.
Januari – positiva svar från
cirka femton kommuner, som har
resulterat i kontakter med nätverket Mykorrhiza (www.mykorrhiza.
se) som vill bidra till att sprida
information om tillgänglig mark för
småskaliga grönsaksodlingar.
Dessutom har vi deltagit i
olika typer av manifestationer
och där med framgång väckt
intresse för vårt manifest
om Tillväxtslaveriet och våra
knappar.
Arbete pågår med att bilda en
lokalgrupp av FiVH i Örebro.
Följande personer valdes till styrelsen på årsmöte 2011:
Gunilla Winberg valdes till
ordförande på ett år. Mikael
Adersteg, kassör, och Rune
Lindström omvaldes på två år.
Ett år kvar: Gunilla Winberg,
BirGitta Tornérhielm, Kurt
Gustafsson. Karin Nilsson
Jungermann nyvaldes på två
år (tidigare suppleant).
Till suppleanter på ett år valdes i ordning: Astrid Siivonen,
Gustaf Jillker, Gunnel Lundmark och Markus Grahn.
Ansvarig utgivare, för tidningen Jan-Olov Bernhard,
för hemsidan BirGitta Tornérhielm.