Transcript Mer sol i svensk el - Solar Region Skåne

Mer sol i svensk el
Klorofyll Miljökonsult
December, 2011
Reviderad Juli, 2012
Rapporten granskad av Bengt Stridh, ABB Corporate Research, Juni, 2012
Ordlisat och definitioner
kWh – Kilowattimme (energimått)
MWh – Megawattimme (energimått)
GWh – Gigawattimme (energimått)
GW – Gigawatt (effektmått)
PV Photovoltaics – Solceller där solenergi omvandlas till elektrisk energi
Feed in tariff (FIT) – Inmatningstariff
Solel – Elektrisk energi producerad med hjälp av solinstrålning
Byggnadsintegrerade system – Solcellspaneler som används som byggnadselement, dvs.
Istället för taktäckning/ytterväggsmaterial.
Solcellssystem - Ett antal ihopkopplade enheter, som tillsammans utgör en fungerande
elproducerande enhet, t.ex. solcellsmoduler, växelriktare batterier för lagring,
installationstillbehör, kontrollelektronik, mm.
Ej nätanslutna solcellssystem – Solcellssystem som inte är inkopplat på det allmänna elnätet.
Nätanslutna lokala solcellssystem – System kopplade mot lokala lågspänningsnät i byggnad
eller liknande.
Nätanslutna centraliserade solcellssystem – System kopplade mot elnätet och där
elproduktionen inte är bunden till en specifik användare.
Förlustersättning – Ersättning som betalas av nätbolag till producent av el som en följd av
den minskade förlusten av el på nätet som den decentraliserade inmatningen leder till. Kan
även kallas för produktionsersättning, nätersättning, överföringsersättning och ersättning
för nätnytta.
Valutaomräkning
Vid omräkning från annan valuta till svenska kronor (SEK) har följande värden använts
(Juni, 2012):
Euro
US dollar
Brittiska pund
9.29 SEK
7.38 SEK
11.51 SEK
1
Sammanfattning
Solelproduktionen har globalt sett ökat starkt under de senaste åren. Bara i Europa nådde
den installerade effekten över 51 MW (EPIA, 2012). Nära hälften av denna kapacitet (24.5
GW) finns i Tyskland. I Sverige kan produktionen uppgå till ca 800-1100kWh/installerad kW
och år. Trots detta är den installerade effekten per capita nära 200 gånger större i Tyskland
jämfört med i Sverige.
Jämfört med många andra EU-länder har Sverige länge haft låga elpriser, vilket
missgynnat investeringsviljan i solel. Ett antal stödsystem har under de senaste åren
funnits för den som vill investera i solel i Sverige. Dessa system har dock varit mycket
kortsiktiga och gällt perioder på ett fåtal år åt gången. I nuläget (juli 2012) vet vi
fortfarande inte om det nuvarande stödet till solelsinvesteringar kommer att
förlängas efter årsskiftet 2012/13.
Då priserna på solceller sjunkit kraftigt under senare år har man idag ett gyllene läge
att till mycket låga kostnader skapa incitament som skulle öka intresset för
solelsproduktion rejält i landet. I Sverige finns redan idag ett antal företag som
producerar solcellssystem. En ökad satsning på solel kan därför också skapa
inhemska arbetstillfällen – inte sällan i glesbyggdsområden.
Trots att ett flertal statliga utredningar redan visat på att nettodebittering kan vara
ett mycket lyckosamt sätt att stödja småskalig solelsproduktion och sådana system
redan idag används i andra EU-länder, tvekar Sverige fortfarande till att införa ett
sådant system. Det är dags att den som vill satsa på solel får långsiktiga spelregler
och att Sverige fortsätter en tradition av att gå före inom miljö och klimatfrågor inom
EU – och inte, som idag, halkar efter.
2
Solel i världen – en allt viktigare del av elproduktionen
Solelproduktionen har globalt sett ökat starkt under de senaste åren. Bara i Europa nådde
den installerade effekten över 51 MW (EPIA, 2012). Nära hälften av denna kapacitet
kapac
(24.5
GW) finns i Tyskland. Även Japan (5 GW), Italien, Spanien och USA (samtliga drygt 4 GW
vardera) ligger långt framme
amme när det giller solel.
solel. Ökningstakten i utbyggnaden var år 2011
högst i Italien, Tyskland och Frankrike,
Frankrike, som samtliga installerade över 1 GW ny effekt under
året (EPIA, 2012). Sett till enbart europeiska länder är det tydligt att ett fåtal länder
dominerar
rar helt när det gäller total installerad effekt (Figur 1). Hur mycket energi som
produceras varierar i olika delar av världen, beroende på solförhållandena
solförhållandena över året. I
Sverige kan produktionen uppgå till ca 800-1100
800
kWh/installerad kW och år. Detta ligger i
nivå med norra Tyskland. Trots detta är den installerade effekten per capita nära 200 gånger
större i Tyskland jämfört med i Sverige.
Figur 1. Kumulativ installerad effekt solel i europeiska
euro
länder vid slutet av 2011 (MW) samt total
installerad
tallerad effekt per capita (W/capita). Observera att Italien och Tysklands stablar är brutna (EPIA,
2012).
Effektiviteten i solelsystem
system ökar ständigt. Nya material och produktionsmetoder ökar
effektiviteten och minskar energi och resursförbrukningen i tillverkningsprocessen.
tillverkn
Tunnfilmsceller växte starkt fram till år 2009, då de stod för nära 20% av världsmarknaden,
men har sedan dess backat till ca 11% under 2011, till stor del på grund av den kraftiga
kostnadsminskningen för produktion av kristallina, kiselbaserade solceller. Nya varianter,
främst CIGS-varianter
varianter som innehåller bland annat koppar, indium och gallum förväntas öka
framöver (GTM, 2012).
Produktionen av solcellsystem sker främst i Kina, som har över 50 % av den globala
marknaden. Tyskland och
ch Japan har vardera drygt 10 %. Utvecklingen
lingen har under senare år
pressat ner priserna på solcellssystem.
solcellssystem Priserna för installation av solel varierar dock stort
3
mellan olika länder och kunde under 2010 uppgå till mellan 2,3-10 euro per installerad Watt
för nätanslutna system (IEA, 2011). Utvecklingen går dock snabbt och enligt en nyligen
utkommen tysk rapport kan kostnaden per installerad Watt istället ligga mellan 1,7-2,2 euro
för system kring 10kW och 1,5-1,7 euro/Watt för system över 1MW (Fraunhofer, 2012). Ej
nätanslutna system är i allmänhet dyrare per installerad Watt, eftersom det tillkommer
kostnader för lagringsenheter (batterier).
Solel kan användas lokalt i ej nätanslutna (off-grid) system eller kopplas in på elnätet. För
drygt 15 år sedan var andelen nätanslutna system (off-grid) dubbelt så stor som andelen
nätanslutna globalt sett. Sedan dess har förhållandet förändrats markant. I många länder
uppgår andelen nätanslutna system till nära 100 %.
Solel i Sverige
Den installerade effekten solel i Sverige uppgick i slutet av 2011 enligt Energimyndigheten
till ca 14 MW, vilket ger knappt 1,6 Watt/capita. Sverige har bra solförhållanden: ca 900
fullasttimmar/år. Enligt IEA (2002) finns det en möjlighet att installera solceller på fasader
och tak i goda lägen på ett sätt som skulle möjliggöra en produktion av 22 TWh solel i
Sverige (IEA, 2002), vilket motsvarar omkring 15 % av den svenska elkonsumtionen år 2010.
Av denna potential realiseras i nuläget dock endast en bråkdel. Till skillnad från många andra
europeiska länder har ej nätanslutna solcellssystem länge varit dominerande på den svenska
marknaden; endast 50 % av den totala installerade kapaciteten i Sverige är idag nätansluten.
Ett antal svenska företag prodocerar och säljer idag solceller. I flera fall handlar det om
mindre företag som verkar i glesbygdsområden och därmed har stor betydelse för det lokala
näringslivet och arbetsmarknaden. Trots att produktionen ökade något under 2010 och
uppgick till totalt 181 MW samma år, upplever flera av företagen svårigheter. Detta främst
genom den hårda konkurrensen med låglöneländer (främst Kina). Konkurrensen har visat sig
i sjunkande priser, som i Sverige liksom i övriga Europa har sjunkit kraftigt under senare år.
Nivån i Sverige idag, ca 20-27 SEK/Watt, beroende på orderstorlek (IEA Sverige, 2011).
Exempel finns dock på nyligen upphandlade system med ännu lägre kostnad per installerad
effekt (omkring 12 SEK/Watt enligt Knivsta Energi, 2012). I flera fall har svenska företag
inriktat sig på designade och skräddarsydda lösningar för byggnadsintegrerade solceller.
Under 2010 etablerades även två företag som producerar och installerar kombinerade
solcells- och solvärmemoduler i Sverige. Produktionen är ännu liten, men båda företagen
anser sig ha förutsättningar att öka sin produktion, förutsatt en stabil efterfrågan. Ett antal
systemkomponentproducenter finns också i Sverige, där ABB är den överlägset största.
Branschen är liten och omsatte år 2008 ca 4,5 miljarder SEK, men bidrar idag till både
arbetstillfällen (ca 650 personer under 2010) och exportintäkter, då nästan alla modulerna
exporterades till den europeiska marknaden (Elforsk, 2010).
I Sverige bedrivs forskning inom solcellsteknik främst genom Ångströmslaboratoriet i
Uppsala. Forskning bedrivs dock även vid andra lärosäten, bland annat KTH, LTH och
Linköpings Universitet. Fokus ligger på forskning inom tunnfilmsområdet, integration av
solceller/solvärme, byggnadsintegrerade system, polymera och organiska solceller och
färgämnessensiterade solceller. Ytterligare initiativ krävs dock för att överbrygga glappet
mellan forskningen, industriell produktion, kommersialisering och applikationen av solceller i
Sverige. År 2010 satsades 59.5 miljoner SEK på forskning i Sverige, men endast 3 miljoner på
demo/fälttest (IEA, Sverige 2011).
Incitament för solel
4
Genom EUs direktiv om förnybar energi (Direktiv 2009/28/EC) åtog sig samtliga EU
medlemsländer år 2009 bindande målsättningar för att öka andelen förnybar energi i den
nationella elmixen. Länderna åtog sig också att undanröja administrativa barriärer och
förenkla accessen till elnätet för förnybara energikällor. Detta i kombination med EUs
målsättningar inom klimatområdet och intresset för ett ökat energioberoende har lett till
ökade satsningar på solel i många europeiska länder under senare år. I flera fall har
nationella målsättningar för utveckling av solel som en del i ett hållbart energisystem tagits
fram. För att stimulera utvecklingen har många länder också specifika ekonomiska
stödsystem för solel. Nedan ges en överblick av ett antal olika marknadsstödjande åtgärder
som idag används för att stödja solelens utveckling
Inmatningsersättning (Feed-in Tariff, FIT) – En förutbestämd ekonomisk ersättning som
betalas till den som producerar solcellsel. Vanligen betalas det ut av elbolagen till ett pris per
kWh som är högre än det vanliga elpriset som kunderna betalar. Överskottet betalas ut till
kunden (IEA, Sverige 2011).
Investeringsstöd – Direkta finansiella stöd ämnade att reducera investeringskostnaden vid
inköp av solcellssystem. Kan begränsas till specifik utrustning eller arbetskostnad.
Grön el – Elkunder erbjuds av elbolagen att köpa el från förnybara energikällor, oftast till ett
pris som är högre än för “vanlig” el.
Tillgodoräknande av inkomstskatt – Möjlighet att dra av kostnader för solcellsinstallation
från inkomstskatt. Kan ofta ske upp till en viss maxnivå.
Elcertifikatsystem (Renewable portfolio standards, RPS) – Krav på elbolagen att en viss del av
den genererade elektriciteten ska komma från förnybara energikällor (ofta är dessa krav
ganska breda, vilket gör att de främst gynnar de för närvarande billigaste energikällorna som
vattenkraft, vindkraft och bioeldade kraftverk).
Kvoterade elcertifikatsystem – Krav på elbolagen att en viss andel av den förnybara elen ska
komma från tekniker som ännu är i utvecklingsfas, t.ex. solceller.
Nettomätning – Elmätaren ”går baklänges” om ett hushåll periodvis producerar mer el än
det förbrukar så att producenten får lika mycket betalt för egenproducerad el som man
betalar för att köpa el (inklusive skatter och rörliga nätavgifter). Kunden betalar endast för
nettoförbrukningen.
Nettodebitering - Inmatad el på elnätet kvittas mot den el man konsumerar över tiden,
exempelvis varje månad eller en gång om året.
Nettoavräkning – Elektricitet från nätet och elektricitet som matats in på nätet mäts separat.
Avdrag görs för den el som matats in, men i flera fall till en lägre summa per kWh än
kostnaden för den el som köps från nätet.1
Ersättning för minskade nätförluster – Inmatning av solel på nätet ökar inte bara den
tillgängliga mängden el utan minskar även nätförlusterna. Ersättningen betalas av
elnätsbolag.
1
Som ett exempel kan nämnas att företaget Utsikt ger microproducenter en ersättning som under
2011 uppgick till 3.75 och 62.5 öre/kWh i ersättning för nätnytta och köp av överskottsproduktion
respektive (ppam.se, 2012).
5
Fördelaktiga lån – Specifika lån med lägre ränta eller speciella avbetalningsvillkor för
investeringar i solcellssystem.
Solceller som en del i normer för hållbart byggande – Kan kopplas till avtal vid försäljning av
kommunal mark eller vid upphandling av byggnader för offentligt bruk.
Nationella målsättningar – Nationella målsättningar inom förnybar energiproduktion finns i
många länder. Dessa kan också vara teknikspecifika, t.ex. tidigare norska mål på 3 TWh
vindkraft till 2010, den svenska målsättningen om 10 TWh vindkraftsproducerad el år 2015
och den senare planeringsramen för 30 TWh vindkraft år 2020.
Feed-in Premium (FiP) – Kombination av marknadsbaserad ersättning och
inmatningsersättningssystem. Producenten erhåller en marknadsbaserad ersättning plus en
fastställd ”premium” för nettoproducerad solel. Premien utgår under en på förhand
fastställd tidsrymd.
Stöd till solel i EU-länder
Mot bakgrund av internationella klimatavtal, EUs direktiv om förnybar energiproduktion och
energisäkerhetsaspekter har en rad europeiska länder under senare år inrättat olika typer av
ekonomiska och institutionella system för att stödja utvecklingen av solel. I tabell 1 ges en
överblick av de olika stödsystem som används i 23 olika europeiska länder.
Sammanställningen visar att en övervägande del av dessa 23 länder använder sig av
inmatningsersättningar för att stödja solelutvecklingen i landet. Feed-insystemen kan dock
vara utformade på olika sätt. Några exempel:
- I Tyskland anpassas inmatningsersättningen årligen utifrån en på förhand projicerad
utbyggnadstakt. Om utbyggnadstakten överskrider den projicerade sjunker ersättningen,
för att öka om utbyggnadstakten sjunker i relation till projiceringen. Ersättningen
anpassas även till marknadspriset på PV-system. På grund av en ökad utbyggnadstakt och
sjunkande marknadspriset har ersättningsnivån sjunkit med ca 30 % från 2009 till början
av 2011.
- Antalet år som en installation kan få ersättning varierar mellan 8 år till 28 år i Spanien.
- I flera länder, bland annat Italien och Tjeckien varierar ersättningen för olika typer av
solcellsinstallationer, där takplacerade och/eller byggnadsintegrerade moduler får en
högre inmatningsersättning än markplacerade.
- I ett flertal länder erhåller även mindre system (t.ex. <20kW i Spanien) en högre
ersättning per proucerad kWh jämfört med större system.
- I Spanien har ett tak införts för det totala antalet timmar el som kan levereras mot
inmatningsersättning; 1250 timmar/år för vanliga system och 1707 timmar/år för
följande solelsystem. Fom. 2014 kommer denna gräns att differentieras för olika
instrålnings- och klimatzoner i landet.
- I Frankrike är inmatningstarifferna styrande mot byggnadsintegrerade lösningar.
- I Storbritannien är inmatningsersättningen uppdelad i en genereringsdel och en
exportdel så att producenten får en högre ersättning för överskott som matas in på nätet
än den del som förbrukas av producenten själv. Den brittiska regeringen har även
föreslagit att producenter som lever upp till en viss nivå av energieffektivisering ska få en
högre ersättning för att på så sätt länka stöd till förnyba energiproduktion till minskad
total energiförbrukning. I oktober 2011 fattades beslut om att sänka
inmatningsersättningen kraftigt i Storbritannien, vilket kritiserats kraftigt från både
branschen och miljörörelsehåll.
6
- I Tjeckien ökade den totala installerade effekten i landet från 3 till 54 MW år 2008,
samma år som ett inmatningsersättningssystem infördes i landet. Ersättningsnivån har
sedemera dragits ned och kan nu erhållas enbart för takplacerade eller
byggnadsintegrerade installationer <30 kW.
- I Belgien och Grekland minskas ersättningen årligen enligt en på förbestämd kurva fram
till år 2018 respektive 2014.
Flera europeiska länder använder ävern nettodebitering/nettomätning som ett sätt att
främja produktionen av förnybar el.
- I Nederländerna är samtliga elbolag skyldiga att kvitta förbrukad el mot egenproducerad
el upp till en nivå av 3000 kWh/år. Flera företag har dock gått längre och kvittar upp till
5000kWh/år. Införandet av systemet år 2008 ledde till att den installerade effekten solel i
landet ökade markant efter att ha varit oförändrat sedan 2003 då tidigare stödsystem
avbrutits.
- Danmark införde nettomätning för privatpersoner och institutioner med system upp till 6
kW redan 1998. Systemet blev permanent år 2006. Danska elbolag annonserade även år
2010 att de inte kommer att ta ut avgifter för utmatning av solel på nätet. Ett stort antal
danska bolag tar inte heller ut någon avgift för installation av de mätare som är
nödvändiga för nettomätning. Nettomätningen ledde till en 50 % ökning i
utbyggnadstakten av solel i Danmark mellan åren 2009-2010 (IEA, 2010). Under 2011
nådde ersättningen motsvarande ca 30 euro cent/kWh, vilket gjorde att
installationstakten ökade med 120% under samma år.
- I Belgien har nettomätning från solcellsystem under 3 kW varit tillåtet sedan 1998.
- I Italien höjdes gränsen för anläggningar med rätt till nettomätning år 2009, från 20 till
200 kWp. Detta har lett till en nära 50 % ökning av anläggningar i storleken 20-200 kWp i
landet (PV Legal, 2010).
- I Storbritannien förekommer både nettomätning och nettodebitering för producenter av
solel. Ersättningen varierar mellan olika företag och låg 2008 på mellan 10-30 p/kWh (IEA
UK, 2009).
Även investeringsstöd används bland ett flertal EU-länder.
- I Österrike infördes 2008 ett investeringsstöd för privatpersoner som installerade system
på upp till 5 kW effekt. År 2010 erhöll varje installerad kW i snitt 1680 euro i stöd (IEA,
2010).
- I Nederländerna har sju regioner infört regionala investeringsstöd till solel (se nedan
”Lokala incitament för mer solel”).
- I Storbritannien har både privatpersoner, aktörer i den offentliga sektorn (t.ex. skolor)
och företag kunnat få investeringsstöd upp till 50 % av den totala kostnaden med ett
maxbelopp på motsvarande 2378 SEK/installerad kW.
I sammanhanget kan även några andra intressanta incitament lyftas fram:
- I Nederländerna kan företag som investerar i solelanläggningar dra av upp till 44 % av de
totala kostnaderna för inköp och installationen av solceller från företagets nettovinst och
därmed få en skattelättnad alternativt kvitta investeringen mot arbetsgivaravgifter. Här
kan även privata solelproducenter kvitta mellan 3000-5000 kWh/år producerad el mot
konsumerad (IEA Netherland, 2010).
- I Danmark införlivades EUs direktiv om energiförbrukning i byggnader år 2006. I den
danska lagtexten lyfts solel upp specifikt och all el som produceras med hjälp av solel ges
en faktor 2,5. Detta innebär att satsningar på solel blivit ett attraktivt sätt att förbättra
byggnaders energideklaration. Enligt IEA har detta börjat få effekt under senare år genom
7
ett ökande intresse för och användning av byggnadsintegrerade solcellsystem bland
alltfler danska arkitekter och byggherrar.
- I Frankrike kan man den privatperson som installerar solelsystem göra avdrag på 23 % av
beloppet (tidigare 50 %) från sin inkomstskatt. Maxavdrag på 8000 euro/person råder
dock.
- I Polen förbereds förändringar i elcertifikatsystemet för att ta hänsyn till en tekniks
mognadsgrad. Enligt det nuvarande förslaget ska solel ges rätt till två certifikat per
producerad MWh under 15 år efter installation. I Rumänien ges solel 6 certifikat, vilket
kan jämföras med biomassa och biogas som erhåller 2 certifikat per producerad MWh el
(PV-NMS, 2011).
Tabell 1 Översikt över stödsystem till solel i 23 europeiska länder.
Inmatnings
-ersättning
År2
Belgien
x
i.u.
Bulgarien
x
25
Land
Danmark
Lån1
Investeringsstöd
x
i.u.
Grekland
x
20
x
x
x
x
30
20
8
15
Byggnorm
Skatteavdrag
x
x
x
x
x
Inmatningsersättning sänkt under
senare år
Inmatningsersättning för
anläggningar upp till 10 MW.
Systemet revideras i nuläget
PV el räknas med faktorn 2.5 i
byggnaders elkonsumtion
Inmatningsersättning styrande mot
byggnadsintegrerade system
Gradvis sänkning av
inmatningsersättning
Inga specifika stöd finns
Inga specifika stöd finns
15
Schweiz
Slovakien
Slovenien
Spanien
x
x
x
x
25
15
15
25
Storbritannien
x
25
Serbien
Tjeckien
x
x
12
20
Tyskland
Österrike
x
x
20
13
x
x
5% av inmatningsersättningsstödet
reserverat för offentliga byggnader
Erhåller 6 elcertifikat/MWh under
15 år efter installation
Rumänien
2
Kommentar
x
(företag)
x
x
1
Nationell
strategi
x
x
Frankrike
Irland
Italien
Makedonien
Malta
Nederländerna
Norge
Polen
Portugal
Nettomätning/
debitering
x
x
x
x
x
x
X
Undantas från ny skatt på
elproduktion under de 3 första åren
Upp till 50% i statligt
investeringsstöd
x
Tidigare obeskattad, nu beskattas
all elproduktion med 26-28%
x
x (lokalt)
x
Tvingande kvot förnybar el (betalas
av distributör)
Förmånliga lån till investeringar i solelanläggningar (se definitioner av incitamentsystem ovan)
Antal år med inmatningsersättning.
I figur 2 åskådliggörs ersättningsnivåerna bland de 18 länder där solelproducenter erhåller
inmatningsersättning. Ersättningen varierar i många fall för olika typer av installationer och
är i många fall t.ex. högre för byggnadsintegrerade system. Dessutom är ersättningen i de
flesta fall beroende av installationens storlek; småskaliga producenter erhåller i nära nog
samtliga fall en högre ersättning jämfört med storskaliga anläggningar. Figuren visar därför
lägsta och högsta möjliga ersättningsnivå.
8
Figur 2 Inmatningsersättning till solel
sol i 18 europeiska länder, inklusive genomsnitt år 2012 (Euro
cent/kWh) enligt PV-Tech
Tech (2012).
(2012)
Den ekonomiska bärigheten i en solcellsinvestering beror i hög grad även på
alternativkostnaden för inköpt el från nätet. Höga elpriser kan därför ses som ett
e indirekt
sätt att stödja solelutveckling
eckling. I figur 3 jämförs elpriset i ett antal europeiska länder.
Sammanställningen visar att elpriset i Sverige under 2011 låg strax över genomsnittet inom
EU27 länderna. 16 europeiska länder hade år 2011 ett lägre elpriser än Sverige.
Sver
Förutom
undantagen Frankrike, Danmark och Finland var detta länder som antingen tillhört forna
Sovjetunionen eller östblocket inom Europa eller länder med stora ekonomiska problem
(Grekland och Portugal).. Detta gör att kostnaden för el i relation till medelinkomst troligen
är långt högre i dessa länder jämfört med i Sverige. I figur 3 återges även ett relativt elpris
som priset för 1 GWh som medelvärde för första och andra halvåret 2011 genom respektive EUEU
lands BNP/capita under samma period.
9
Figur 3 Elpriser
priser i EU länder i euro/kWh
euro/kWh som medelvärde för första och andra halvåret 2011, samt
relativt elpris som priset för 1 GWh under denna period genom respektive EU-lands
EU lands BNP/capita under
samma period, enligt Eurostat (2012).
(2012
Lokala incitament för mer solel
På flera håll i Europa
uropa har lokala aktörer på egen hand beslutat sig för att stödja
solelutvecklingen.
utvecklingen. Några av dessa regionala och lokala initiativ presenteras nedan.
Skive och Bornholm kommun - Danmark
I Danmark har den installerade effekten solel stigit från 3,5 MW år 2008 till nära 14 MW år
2011. En nationell strategi för solel finns men den viktigaste faktorn bakom framgången är
det nettomätningssystem som 2010. Även nya byggnormer har varit viktiga för
fö solelens
tillväxt. Byggnormerna baseras på behovet att minska byggnadernas ”carbon
”ca
footprint”
(koldioxidavtryck) och solelen är det billigaste och mest effektiva sättet att nå de krav som
ställs i normerna.. Flera danska kommuner har genom lokala satsningar
satsningar blivit ledande inom
solelanvändning som
om en del i lokala strategier för nollutsläpp av koldioxid.
koldioxid Skive kommun
har tilldelats 22 miljoner DKK med målet att
at nå en installerad effekt av 1.5 MW av främst
byggnadsintegrerade PV system under 2011 (IEA Danmark, 2011). Bornholms
Bornholm kommun
jobbar mot målsättningen att 10 % av elanvändningen i kommunen ska baseras på solkraft
och väntas nå en installerad effekt av 3 MW inom kort, bland annat med hjälp av 20 miljoner
DKK i statligt stöd (IEA Danmark, 2011). Den fokuserade satsningen på
p solel i dessa
kommuner har gett internationell
interna
uppmärksamhet och bidragit
it till många positiva
sidoeffekter – så som green--tech turism.
Friesland och Leeuwarden - Nederländerna
Provinsen
en Friesland och staden Leeuwarden i Nederländerna formulerade under 2009
målsättningar om installation av 50 och 15 MW solel respektive till år 2015. I båda fallen
skapades även ”roadmaps” med tidssatta delmål för hur målsättningen skulle uppnås.
Firesland har även ett regionalt investeringsstöd till solel
solel på 0.5euro/installerad watt. I andra
10
delar av Nederländerna är investeringsstödet ännu högre: 1-2,5 euro/Watt i Zeeland,
Limburg, Noord Brabant och Hoord Holland samt 20 % av installations och
systemkostnaderna i Drenthe och Groningen (IEA Netherlands, 2010).
Basel Stadt och Geneve - Schweiz
I Basel och Geneve (Schweiz) har lokala beslutsfattare gått före och introducerat egna och
mer fördelaktiga inmatningsersättningssystem för att ytterligare driva på utvecklingen för
förnybar energi i dessa båda kantoner.
London Borough of Merton – Storbritannien
Enligt ”the Merton rule” ska alla större nybyggnationer använda sig av lokalt producerad
energi för att minska sina CO2-utsläpp med en på förhand bestämd procentsats (vanligen 1030 %) för att få bygglov. Regeln infördes i London Borough of Merton redan 2005 och har
sedan dess adopterats av mer än 70 kommuner runt om i Storbritannien. Solel är en av de
mest frekvent använda lösningarna för att erhålla denna utsläppsminskning.
Sala-Heby - Sverige
I Sala-Heby kommun finns ett lokalt inmatningssystem med fyra andelsägda anläggningar.
Anläggningarna ägs och drivs av Solel i Sala och Heby Ekonomiska Förening, som 2012 har ca
200 medlemmar. Medlemsinsatsen ligger sedan årsskiftet 2011/12 på 5000 SEK. Överskottet
från produktionen, som inte används av delägarna, köps av det kommunalägda elbolaget
Sala-Heby Energi AB till ett pris av 3.2 SEK/kWh (Solelisalaheby.se, 2012).
Telge energi - Sverige
Telge Energi erbjuder solavtal med elkonsumenter i hela landet och kan nu erbjuda kunder
att köpa solel till ett pris utöver det normala elpriset på 21 SEK/100kWh solel per månad. Då
efterfrågan enligt bolaget är större än utbudet kan varje kund endast sluta avtal om 500kWh
solel/månad.
Utsikt- Sverige
På månadsbasis avräknar Utsikt mikroproducentens produktion från konsumtionen.
Differensen rapporteras till mikroproducentens elhandlare som fakturerar kunden utifrån
detta värde. Eventuell nettoproduktion sammanställs på årsbasis och producenten ersätts
för den el som matats in. Ersättningen motiveras med den nätnytta den ger. Genom att
avräkning görs innan inrapportering till elhandlare och den producerade elen aldrig hanteras
på elmarknaden. På detta sätt menar bolaget att man undviker ca 50% av de administrativa
kostnader som rapportering av timmätning innebär. Dessutom kan en producerad kWh
kvittas mot en köpt kWh, utan att producenten behöver stå för kostnader för elnätsavgift
och energiskatt, förutsatt att producenten köper mer el än den levererar. Bolaget säger sig
vara mycket nöjda med arrangemanget, men anser att det svenska regelverket snarast
borde tillåta nettodebitering på årsbasis. Bolaget har även märkt ett starkt intresse för
denna typ av avtal. Sedan årsskifetet 2011/12 tom början av juni 2012 hade 15 avtal slutits
(Abrahamsson, 2012).
Stöd till solel i Sverige
År 2005 introducerades det första investeringsstödet för solel i Sverige, riktat enbart till
offentliga institutioner med nätansluten produktion. Detta medförde en viss ökning av
andelen nätansluten solel i landet. Stödet löpte ut i december 2008. Den 1 juli 2009 infördes
ett nytt investeringsstöd, riktat både till privata och offentliga aktörer som genom detta
kunde få 50-60 % av investeringskostnaderna återbetalda av staten. Stödet gällde både
material och arbetskostnad. Det rådde länge tvekan kring den eventuella förlängningen av
11
detta stöd. Först i september 2010 fattade regeringen beslut om att förlänga stödet – men
med en rad förändringar. Stödet gäller nu endast för installationer slutförda den 31
december 2012. I nuläget täcks endast 45% av kostnaderna och max 1,5 miljoner/system
samt 40 000 SEK/installerad kW (tidigare 2 miljoner och 75 000 SEK/installerad kW) (Figur 4).
4
Så sent som i juni 2012 fanns ännu ingen information kring eventuell fortsättning på
solcellsstödet att tillgå. Frågan ligger på Näringsdepartementets bord, och
Energimyndigheten hoppas på att få mer information under början av hösten 2012. Detta är
ett tydligt exempel på den brist på långsiktighet
långsiktighet som länge präglat solelsutbyggnaden i
Sverige.
Figur 4 Investeringsstöd till solel i Sverige i de tre tidsbegränsade perioder som hittills varit aktuella.
Det finns ett tydligt samband mellan de statliga stöd som getts för solelinstallationer
installationer och
ökningen av installerad effekt. Ett tydligt avbräck i ökningstakten i Sverige under 2009
sammanfaller med perioden mellan stödsystemen (Figur 5).. Detta visar tydligt att den
svenska marknaden
den för solceller fortfarande har varit starkt beroende av statligt stöd för att
fortsätta utvecklas och så småningom stå på egna ben.
Figur 5 Total installerad effekt solel i Sverige 2000-2010,
2000
samt den årliga ökningstakten under samma
period.
EU
Situationen för solelproducenter och solelbranschen i Sverige i relation till övriga EUländer
Trots att Sverige bedriver en hel del forskning inom flera typer av solcellstekniker, har höga
målsättningar inom klimatområdet och på många andra områden är ett föregångsland inom
12
miljö och förnybar energi ligger vi långt efter många andra EU länder när det gäller både
total installerad effekt solel samt installerad effekt per capita. Nedan presenteras flera
faktorer som tillsammans försvårar utvecklingen av solelproduktion i Sverige.
Produktionen av solel är som störst i Sverige under april-augusti Detta leder ofta till en
överskottsproduktion som i ej nätanslutna system kan lagras genom batterier eller matas in
på elnätet i nätanslutna system. På grund av det geografiska läget är svenska
solelproducenter därför än mer beroende av goda förutsättningar för leverans av solel till
nätet än många andra europeiska länder. Möjligheten att få ersättning avgörs i hög grad av
producentens elhandlarbolag eller nätägare och deras praxis. Ett ökande antal elhandlare
köper solel till fastpris av privatpersoner som även är nätkunder och nettokonsumenter
(bland andra Ringsjö energi, Kreab, och Lunds Energi köper el för 1 SEK/kWh från
produktionsanläggningar på max 10kW). Även ett ökande antal nätbolag erbjuder
ersättning för producerad solel, som i detta fall används för att täcka nätförluster.
Ersättningsmodell och nivå varierar mellan fastpris (1 SEK/kWh t.ex. Borlänge Energi) till
NordPools spotpris minus ett avdrag på 4 öre/kWh (t.ex. Fortum Distribution). I dessa fall
krävs dock att du till hör bolagets nätområde, samt – i många fall är nettokonsument.
Uppdelningen av landet i olika elprisområden gör därför också att ersättningen kan variera
stort mellan producenter i olika delar av landet.
För att leverera el till nätet krävs en elmätare med aktiverade räkneverk för inmatad och
utmatad el. Tidigare fick producenten betala ett inmatningsabonemang för mätning,
avläsning och rapportering av mätvärden till Svenska Kraftnät. Genom en lagändring år 2010
måste nu nätägaren stå för denna kostnad. Nettokonsumenter av el slipper sedan 2010 även
betala avgift för den mätning och rapportering av inmatningen som nätbolaget utför och
producenten slipper därmed den fasta avgiften i inmatningsabonnemanget. I vissa fall utgår
dock en årlig avgift för inmatningsabonemang på omkring 2000 SEK i de fall som kunden i
fråga är nettoproducent. I många fall har elbolagen även tagit ut en avgift för att hantera
både handel med solel och de elcertifikat som producenten kan sälja i samband med sin
produktion (Elforsk, 2011). Enligt lag ersätts producenter av el dock som en följd av den
minskade förlusten av el på nätet som den decentraliserade inmatningen leder till
(förlustersättning). Denna uppgår idag vanligtvis till 4-8 öre/kWh (inklusive moms).
Solelproducenter kan ansöka om rätt till elcertifikat för den el som levereras till nätet under
de första 15 åren efter installationen. 1 MWh levererad el ger rätt till 1 elcertifikat som kan
säljas till en köpare som producenten själv får hitta. För att kunna sälja elcertifikat krävs
godkännande från Energimyndigheten samt registrering av Cesar-konto hos Svenska
Kraftnät mot en årlig avgift av minst 200 SEK (i praktiken har dock denna avgift inte tagits
ut). Priset på elcertifikat har under senare år legat strax över 200 SEK/MWh, vilket gör att
det krävs en relativt stor överskottsproduktion för att det ska vara meningsfullt att ansöka
om elcertifikatsförsäljningsrätt.
I figur 3 framgår tydligt att det svenska elpriset ligger under flertalet andra europeiska länder
relativt sett i förhållande till samma länders BNP/capita. Det gör att den ersättning som
producenter av solel kan få för det överskott som levereras är lågt med dagens system, där
elbolagen ofta använder sig av spotpriset som bas för ersättning. När solelproducenten
istället köper el från nätet tillkommer dock skatter och avgifter samt moms, då en
elanvändare betala energiskatt på all el som matas ut från nätet enligt Skatteverket. Den el
som kunden köper är därför långt dyrare än del el densamme får ersättning för vid
produktionsöverskott. Detta omöjliggör en verklig nettodebitering, eftersom producenten av
solel betalar skatt på den el som tas från nätet, men inte får någon kompensation för detta
när el matas in på nätet. Skatteverket har tidigare angivit att det inte är möjligt att slopa
13
energiskatten, på grund av EU-rättsliga anledningar. I Danmark har man löst detta genom att
göra ett undantag för solcellsanläggningar upp till 6 kW och därmed möjliggöra
nettodebitering för små solcellsanläggningar. Detta torde alltså vara möjligt även i Sveriges
fall. Hur stora skatteförluster ett slopande av energiskatten på den el som inte skattebeläggs
kan motiveras med samhällsnyttan av en ökad produktion förnybar el i de svenska näten.
Förlusterna kan dessutom jämföras med effekterna av en energieffektivisering – vilket redan
idag är en målsättning inom svensk energi- och miljöpolitik.
Det svenska elcertifikat-systemet gör ingen skillnad på olika typer av förnybar energi och
gynnar därmed mogna branscher så som bioenergi. Systemet är därför i sin nuvarande
utformning ett olämpligt sätt att stödja den småskaliga solelproduktionen på. Förfarandet är
även krångligt och dyrt för mindre producenter. För att en producent ska få rätt till
elcertifikat för hela sin produktion krävs installation av mätutrustning som timvis registrerar
den totala produktionen. Detta trots att certifikaten ersätts per producerad total MWh –
oavsett när enegin producerats. För mindre producenter är installation av sådan
mätutrustning i nuläget oftast olönsam. Elcertifikatsystemet infördes 2003, men vid slutet av
2011 fanns fortfarande bara 33 solelproducenter registrerade i systemet. För att bli
meningsfullt för solcellsproducenter krävs dels att hela den producerade elen är
certifikatsberättigad, samt att kravet på timvis mätning slopas. Elcertifikatsystemet främjar
förnybar energi som är väletablerad, inte sådan som fortfarande är i en utvecklingsfas. Detta
har nytligen uppmärksammats av Energimyndigheten som menar att det nuvarande
elcertifikatsystemet bör justeras så att det även gynnar småskaliga producenter
(Energimyndigheten, 2012). En viktning av certifikaten, där el producerad med teknik i
utveckling ger rätt till fler certifikat än annan förnybar el kan vara ett intressant alternativ i
detta sammanhang.
Enligt EU-direktiv ska unionens medlemsländer säkerställa garanterad eller prioriterad
access till elnätet för producenter av förnybar energi samt säkerställa att nätägare ger
prioritet till el genererad genom förnybara källor, så länge som detta kan genomföras utan
att äventyra säkerheten i de nationella elsystemen (Directive 2009/28/EC) (EU
kommissionen, 2009). Småskalig solel bör därför få prioriterad access i enlighet med
rådande EU-lagstiftning.
En nyligen genomförd utvärdering av investeringsstödet till solceller i Sverige som varit
möjligt att erhålla mellan 2009-2011 visar att stödet stimulerat till fler arbetstillfällen inom
området – men att osäkerheten inför framtida stöd är ett hinder eftersom det minskar
aktörernas planeringsmöjligheter och vilja till expansion (Energimyndigheten, 2011). Samma
utvärdering visar att de stöd som hittills varit tillgängliga varit relativt ineffektiva, sett till
kr/kWh solel, eftersom de varit investeringsbaserade snarare än produktionsbaserade. Små
möjligheter att få ersättning för överproduktion är en annan bidragande orsak, då detta
leder till att de flesta projekten varit små och skaleffekter därför inte utnyttjats.
Bland de 23 europeiska länder som studerats i denna rapport har 18 länder infört
inmatningsersättningssystem som garanterar producenter av solel ett på förhand fastställt
försäljningspris för den el som levereras till nätet. Garantiperioden varierar i dessa länder
mellan 8 till 30 år, där flertalet ligger över 20 år. Ersättningen för solel levererad till nätet
varierar mellan dessa länder under 2012 (se figur 2). I Sverige är den vanligaste ersättningen
till den som levererar solel till nätet idag motsvarande NordPools spotpris, minus en
administrativ avgift. De genomsnittliga elpriserna har varierat kraftigt i Sverige under de
senaste åren (figur 6). Priserna på NordPool varierar per timme, det är därför inte helt
rättvisande att jämföra potentiellt försäljningspris för egenproducerad solel med årsmedel
14
från Nordpool. Sedan november 2011 är Sverige även indelat i fyra regioner med olika
elpriser. Detta gör att en solelsproducent kan få mer betalt för sin el om den bor i den södra
delen av landet, jämfört med den norra. Under 2012 har ersättningen till solelproducenter
därmed varierat mellan runt 0,1-0,6 euro cent/kWh, med ett genomsnitt på 0,35 euro
cent/kWh. Jämfört med de stödnivåer som beskrivs i figur 2 innebär detta att ersättningen
till svenska producenter kan ligga på så lågt som 23 % av det ersättningen som småskaliga
producenter i europeiska länder med inmatningsersättningsstöd kan erhålla.
0,6
0,5
Euro cent/kWh
0,4
0,3
0,2
0,1
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Figur 6 NordPools spot pris under perioden 2005-2012 (tom juni 2012) som årliga genomsnitt (Euro
cent/kWh svensk el) (Nordpoolspot.se, 2012)
Utöver detta har kortsiktigheten i politiska beslut kring stöd till solel samt byråkratiska
hinder gjort det omöjligt för så väl offentliga institutioner, privatpersoner och företag inom
branschen att göra kalkyler för att bedöma den ekonomiska hållbarheten i
solcellsinvesteringar. Detta uppmärksammas också i en nyligen utgiven rapport från
Energimyndigheten som menar att långsiktighet i politiska beslut är en nödvändighet för att
genomföra en omställning mot en mer hållbar energisektor (Energimyndigheten, 2012).
Sammanfattning och slutsatser
Solel är en nödvändig del av en framtida hållbar energimix. Liksom många andra brancher
som fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas är den dock i behov av ekonomiskt stöd
under ytterligare en tid innan den kan bli ekonomiskt bärkraftig och stå på egna ben. Detta
erkänns i en rad europeiska länder som därför har specifika stödsystem för att öka solelens
konkurrenskraft. De initiala kostnaderna för solel är höga och projektering, ansökan om
bygglov och banklån kan vara relativt tidskrävande processer. Det är därför viktigt att de
stödformer som erbjuds är långsiktiga så att både branschen och solelintressenter har
möjlighet att planera och göra kalkyler över återbetalningstider. De svenska stödsystemen
till solel har präglats av kortsiktighet och osäkerhet. Statistiken visar på ett tydligt samband
mellan stödperioder och en kraftigare ökningstakt av installerad effekt. De stöd som funnits
att tillgå har alltså haft stor effekt, vilket kan ses i ökningen i den totala installerade effekten
solel i Sverige under senare år. För att solelen ska gå ifrån att vara ett udda inslag i
energimixen till att verkligen vara ett intressant alternativ till mindre hållbar
energiproduktion krävs dock en långsiktig och stabil politik för hur solelen ska stöttas fram
tills dessa att tekniken är mogen att stå på egna ben.
15
Resultaten presenterade ovan visar att en majoritet av EUs medlemsstater använder sig av
stödsystem av olika slag för att öka den inhemska produktionen och användningen av solel.
Det vanligaste stödsystemet bland europeiska länder idag är inmatningsersättningar (feed-in
tariffer). Denna typ av stöd har även pekats ut av Photovoltaic Observatory som den mest
gynnsamma stödformen, eftersom det möjliggör en överföring av kostnader för förnybar
elproduktion till förbrukare – snarare än att vara beroende av statliga och ofta
tidsbegränsade insatser, vilket är fallet vid användning av t.ex. investeringsstöd.
Erfarenheter från flera europeiska länder, däribland Tyskland, Schweiz, Österrike och Italien,
där inmatningsersättning införts på ett sätt som lett till förutsebara och långsiktiga
spelregler för solelmarknaden, har även visat på en kraftig ökning av utbyggnaden av solel i
dessa länder.
Utöver att möjliggöra transparenta kalkyler och öka investeringsviljan i solel, ger
inmatningstariffer även oftare en ersättning till solelproducenten som på ett bättre sätt står
i paritet med kostnaderna för att producera solel. Sammanställningen visar att ersättningen
till svenska solelproducenter under 2012 i vissa perioder kan ligga så lågt som strax under 25
% av den genomsnittliga inmatningsersättningen till småskaliga producenter i de europeiska
länder som använder sig av inmatningstariffer.
Nettodebitering används redan idag av flera EU-länder. För att möjliggöra verklig
nettodebitering, där solelproducenter även från kompensation för den energiskatt de
betalar på den el de under perioder köper från nätet, har skatteundantag på små
installationer införts i bland annat Danmark och där inte lett till några problem i förhållande
till rådande EU-lagstiftning. Näringsutskottet har dock vid flera tillfällen avstått från att
införa liknande regelverk i Sverige, bland annat med hänvisning till behov av ytterligare
utredningar av eventuella konflikter med EU-lagstiftning och kommande
energieffektiviseringsdirektiv (2011/12:NU4). Trots att Sverige har en lång och stolt tradition
i att gå före när det gäller miljö- och klimatfrågor inom EU, ser vi här hur vi istället halkar
efter.
Elcertifikatsystem kan bidra till att stödja solel, men dagens svenska system är administrativt
sett krångligt och endast intressant för större producenter av solel. För att driva på
solelutvecklingen är en viktning av certifikaten en möjlighet, där produktion av solel erhåller
fler certifikat per producerad enhet energi jämfört med de som erhålls vid produktion av el
med mer etablerade tekniker, så som biobränslen eller landbaserad vindkraft, på liknande
sätt som tidigare gjorts i bland annat Danmark och Rumänien.
European Photovoltaic Industry Association (EPIA) bedömer att priserna på solcellssystem
kommer att sjunka med 20 % för var fördubbling av den totala installerade effekten på en
marknad. Detta beror på att prisminskningar är beroende av ökade investeringarna i
branschen, vilka endast kommer att ske vid en stabil ökad efterfrågan (EPIA, 2010).
Stödsystem som ger en stabil efterfrågan är därmed även en förutsättning för att
kostnaderna på sikt ska sjunka och solelen i längden ska vara i mindre behov av stöd. De
sjunkande priserna på solelsystem samt generellt sett ökande elpriserna tyder dock på att
behovet av stödåtgärder kommer att minska med tiden. Det är därför rimligt att skapa
stödsystem som kan anpassas utifrån förändrade behov – i likhet med den tyska
korridorsmodellen, där nivån på inmatningsersättningen justeras utifrån en ständig
uppföljning av utbyggnadstakten.
Någon nationell målsättning för solelutbyggnad finns inte i Sverige, medan både Boverket
och Energimyndigheten tidigare föreslagit Sverige bör anta ett mål om 1 miljon m2 nya
16
solvärmepaneler till år 2020 (Energimyndigheten, 2010b). En liknande målsättning för solel
vore viktig för att tydligt visa på en ambition i den svenska politiken för ökad sol i den
svenska elmixen.
Trots att feed-in system visat sig vara mycket lyckade i flera andra länder för att öka
produktionen av solel, kan dessa system också vara svårt att hitta rätt stödnivå för sådana
system. I ett läge där kostnaderna för solelsinstallationer dalar kan det också vara fullt
tillräckligt att göra det möljigt för solelsproducenter att på ett smidigt sätt kunna få en rimlig
ersättning för den el de kan producera till elnätet. Istället för att straffas med krångliga
system för ersättning genom elcertifikat och förlorad ersättning genom elskatteavdrag, bör
solelsproducenter belönas för den nytta de gör genom att bidra med ren el till den svenska
energikonsumtionen.
Följande åtgärder krävs snarast för att produktion och användning av solel ska få ett verkligt
genombrott i Sverige:
- Införande av nettodebitering på årsbasis som även innefattar kvittning av eneriskatt och
moms
- En nationell målsättning för installation av solel i Sverige
- Minska de fasta kostnaderna för elkonsumenten – öka de rörliga för att både skapa ökad
efterfrågan på egenproducerad el och incitament till energieffektivisering
- Dessutom – en långsiktighet i stödformer, oavsett vilka som väljs
Källor
2011/12:NU4: Näringsutskottets betänkande. Stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och
ett uthålligt energisystem. http://data.riksdagen.se/dokument/GZ01NU4
Abrahamsson, R. (2012). Utsikt Nät AB. Personlig kontakt, juni, 2012.
Elforsk (2011). Elhandelsföretagens syn på handel med solel.
http://www.elforsk.se/Rapporter/?rid=11_28_.
Elforsk (2010). Konsekvensanalys av investeringsstöd till solceller. Elforsk rapport 10:46.
Energimyndigheten (2010). Utvärdering av stödsystem för solceller 2009-2011. ÅF-industry AB, Energi
och systemanalys.
Energimyndigheten (2010b). Handlingsplan för förnybar energi - Energimyndighetens underlag till
Sveriges nationella handlingsplan för förnybar energi i enlighet med direktiv 2009/28/EG och
kommissionens beslut av den 30 juni 2009 , ER 2010:08.
Energimyndigheten (2012). ER2012:13 UP-Rapport Kraftsystemet. Underlag från Utvecklings
flattformen Kraft till Energimyndighetens stategiarbete FOKUS.
EPIA (2010). Global Market Outlook for Photovoltaic until 2013. EPIA – European Photovoltaic
Industry Association, Brussels, Belgium. www.epia.org/pvobservatory.
EPIA (2011). EPIA – European Photovoltaic Industry Association, Brussels, Belgium. What’s New
Poland. http://www.epia.org/epia-policy-department/national-legislations-renewable-energy-actionplans/poland.html
EPIA (2012). Global Market Outlook for Photovoltaics until 2016. EPIA – European Photovoltaic
Industry Association, Brussels, Belgium, May, 2012. http://files.epia.org/files/Global-Market-Outlook2016.pdf.
EU kommissionen (2009). DIRECTIVE 2009/28/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE
COUNCIL of 23 April 2009 on the promotion of the use of energy from renewable sources and
amending. http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:140:0016:0062:en:PDF
Eurostat (2011). Energy Statistics Prices.
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/statistics/search_database
Fraunhofer (2012). Fraunhofer-Institut Für Solare Energisystem ISE. Studie Stromgestehungskosten
Erneuerbare Energien, Maj, 2012.
17
GTM (2012). Thin Film 2012-2016: Technologies, Markets ans Strategies for Survival.
GrennTechMedia. Greentechmedia.com/research/report/thin-film-2012-2016.
IEA (2012). Annual Report 2011. IEA PVPS,
IEA (2011). TRENDS IN PHOTOVOLTAIC APPLICATIONS. Survey report of selected IEA countries
between1992 and 2010.
IEA Danmark (2011). Denmark National Photovoltaics Status Report 2010.
IEA Netherlands (2010). National Survey Report of PV Power Applications in The Netherlands 2009.
Prepared by KEMA Nederland BV, J-OB & TU/e.
IEA Sverige (2011). Sweden National Photovoltaics Status Report 2010.
IEA UK (2009). UK National Photovoltaic Status Report 2008
IEA (2002). Potential for Building-integrated Photovoltaics.
Kjellson, E. (2000). Potentialstudie för byggnadsintegrerade solceller i Sverige. Rapport 2. Analys av
instrålningsnivåer på byggnadsytor. Rapport TVBH-7216 Lund 2000, Avdelningen för Byggnadsfysik,
LTH, Lunds universitet. Lund, Sverige.
Knivsta Energi (2012). Erbjudande – fina priser på solceller. http://energi.knivsta.se/svSE/2012/maj/k16-priser-solpaket.aspx.
Nordpoolspot.se (2011) http://www.nordpoolspot.com/Market-data1/Elspot/AreaPrices/ALL1/Hourly/.
Photovoltaic Observatory (2011).Policy Recommendations, 2011. EPIA – European Photovoltaic
Industry Association, Brussels, Belgium. www.epia.org/pvobservatory.
Ppam.se (2012). Energineutralt boende. http://blog.ppam.se/#home.
PV Legal (2010). PV Legal 1st PV Legal Status Report, July 2010. Intelligent Energy Europe.
PV-NMS (2011). EU New Member States Photovoltaic Portal. http://www.pvnms.net/pvnms/web/article?article=yes&id=129&rootMenuItem=108&path1=MENU&path2=Support
+mechanism+&path3=+Support+mechanism%3A+Romania.
PV-Tech (2012). Tarrif Watch. http://www.pv-tech.org/tariff_watch/list.
Solelisalaheby.se (2011). Solel I Sala-Heby Ekonomisk Förening.
18