Transcript Bilagor - Hässelby scoutkår

Dokumentnamn:
Typ av dokument:
Allmänt om policyfrågor
Styrande
Fastställt av:
Kårstyrelsen
Version:
Författat:
Beslutsdatum:
1. 1. 1
2013-08-28
2013-12-19
Originalförfattare:
Barbro Johansson
Allmänt om
policyfrågor
1
Definition
En definition av ordet POLICY:
”En redovisad hållning till företeelser”
Policy betyder inriktning. Synonymer till policy är bl.a riktlinjer/målsättning/inställning.
2
Bakgrunden
Vid kårens planeringsdagar den 18 - 19 januari 1997 i Gilwellstugan framkom behovet av
kårpolicy inom en rad områden. Vid beslut på ASL-mötet (Allmänt senior- och ledarmöte) den
17 april 1997, beslutades att de olika policypunkterna skall arbetas fram genom olika
arbetsgrupper. Vilka och hur många punkter som tas upp, beslutas på ASL-möte och är
beroende av hur stort intresset är, att deltaga i arbetsgrupperna.
Carl Bondes Väg 90
165 74 Hässelby
Box 5007
165 10 Hässelby
Telefon 08-739 88 88
Plusgiro 65 17 38-7
Webb http://www.hasselbyscout.se/
E-post [email protected]
1
3
Beslutsgång
När respektive arbetsgruppen tagit fram ett policyförslag skall detta delges kåren på en
kårutvecklingsträff eller annan kårgemensam aktivitet. Efter detta skall styrelsen ta beslut i frågan.
Först därefter gäller policyn.
Färdiga dokument förvaras enligt följande: Originaldokument inklusive register på uppgjorda
dokument förvaras hos sekreterare eller i scoutlokalen. Kopior på dokumenten skall vara
tillhandahållas till de som är ledare i kåren. Dokumenten finns också utlagda på kårens webbplats.
Styrelsen ansvarar för att dokumenten hålls uppdaterade.
4
Målet
Målet med dessa policydokument är att ge scouterna i Hässelby Scoutkår en hjälp
och stöd i avdelningsarbetet samt en enhetlighet inom kåren.
5
Dokumenten
För att få en enhetlighet i policydokumenten är dessa i tillämpliga delar uppdelade i sju rubriker
enligt följande:

Uppdraget

Bakgrunden

Egna värderingar i kåren

Definition

Olika situationer

Eventuellt godtagbara undantag

Hur vi ledare bör agera och reagera
Dokumentets huvud visar vilka som varit utredare, datum för godkännande. Versionsnumret visar
antalet uppdateringar, datumet visar från när aktuellt dokument gäller.
6
Informationen
De framtagna policydokumenten skall vara tillhanda en ny ledare eller assistent snarast när den
börjar i kåren. Till övriga scouter förmedlas informationen i och med den ordinarie verksamheten,
d.v.s. ansvaret för att de policies som finns framtagna efterlevs åligger varje ledare som är verksam.
2
Dokumentnamn:
Typ av dokument:
Kanoter
Styrande
Fastställt av:
Kårstyrelsen
Version:
Författat:
Beslutsdatum:
1. 2. 1
2013-08-28
2013-12-19
Originalförfattare:
Erik Sandström
Kanoter
Carl Bondes Väg 90
165 74 Hässelby
Box 5007
165 10 Hässelby
Telefon 08-739 88 88
Plusgiro 65 17 38-7
Webb http://www.hasselbyscout.se/
E-post [email protected]
1
Innehåll
Innehåll ________________________________________________________________ 2
1
Uppdraget ___________________________________________________________ 3
2
Egna värderingar i kåren ___________________________________________________ 3
3
Grenaktiviteter _________________________________________________________ 3
3.1
3.2
3.3
Letare och Spårare ______________________________________________________ 3
Upptäckare ___________________________________________________________ 3
Äventyrare ___________________________________________________________ 4
4
Säkerhet ____________________________________________________________ 4
5
Skötsel _____________________________________________________________ 4
5.1
5.2
5.3
5.4
6
Träpaddlar ___________________________________________________________ 4
Plastpaddlar __________________________________________________________ 4
Styrfenor ____________________________________________________________ 4
Transport ____________________________________________________________ 4
Användning __________________________________________________________ 5
2
1
Uppdraget
Skrivningen av denna policy är i sig självpåtagen. Anledningen är dock att vi skall ha en
meningsfylld användning av våra kanoter, kanoterna är en jätteresurs i vår kår. Om
kanoterna skall vara användbara under en längre period krävs det skötsel och
omvårdnad. Värdet på dessa kanoter låg omkring 80 000 kr år 2000 - så det är en tillgång som
få kårer disponerar.
De ”nya” kanoterna har nu varit verksamma i kåren sen omkring år 2000. Slitaget börjar att
synas – så det är dags att ta tag i frågan om hur vi hanterar våra kanoter. Denna policy
skall tjäna som ett stöd för framtida kanotfogdar, samtidigt som den kan ge upplysningar
till andra i kåren.
2
Egna värderingar i kåren
Trots att Hässelby Scoutkår är en kår för landscouter så har vi tyckt det vara
värdefullt att bedriva verksamhet på vattnet. Kanoter är då ett utmärkt transport- och
fortskaffningsmedel. Kåren kommer dock att fortsätta vara en kår för landscouter.
3
Grenaktiviteter
3.1
Letare och Spårare
3.2
Upptäckare
Letare och Spårare är ’scouthusmänniskor’, vilket innebär att det inte förekommer någon
organiserad hajkverksamhet med kanoter. Det är dock viktigt att de kommer i kontakt
med kanoter så snart som möjligt. Detta kan t.ex. ske invid stranden vid vår stuga vid
Översjön under försommaren då vattnet är varmt. Sommarläger är också ett utmärkt
tillfälle. Bad med kanot och dra färja är kul. Att paddla på utan teknikträning går också
bra. Bäst lämpade för detta är de äldre kanoterna. Lite kanotvana är bra att ha med upp
till upptäckarna. Simkunnighet på 200 meter krävs för att använda kanoter.
Upptäckare är ’lägerscouter’ och paddlar fram och tillbaka utan packning. Förstaårsupptäckarna
bör kunna sköta den enklare främre paddeln med rätt grepp så de kan paddla
på ett tag utan att bli jättetrötta. Andraårs-upptäckaren bör kunna sköta den bakre paddeln
och kunna de olika paddeltagen för att svänga vänster och höger. Dessutom bör de ha
tippat en kanot, dragit in den på grunt vatten, tömt och paddlat ut igen.
Upptäckarpaddling är kul. Om upptäckarna kan tekniken blir också första äventyrarpaddlingen
den roliga utflykt den kan bli, men det handlar desto mer om styrka. Nu när kanoterna ligger nere
vid sjön är det riktigt enkelt.
De gamla kanoterna rekommenderas för teknikövning med upptäckarna, men brukar användas
extremt sällan ändå. Man kommer närmare vattnet vilket är en fördel om man är mindre.
Upptäckarna verkar ha lättare att hantera de gamla kanoterna i vattnet. Det är lätt att välja en bra
strand eller att fixa någon planka att dra upp kanoterna på så att de inte skadas i botten.
3
3.3
Äventyrare
4
Säkerhet
5
Skötsel
5.1
Träpaddlar
5.2
Plastpaddlar
5.3
Styrfenor
Äventyrare, är ’vandringsscouter’, och paddlar med packning till övernattningar. Här är
de nya större kanoterna med bra packutrymme toppen. De är faktiskt stabilast om de
lastas. Kanoterna kan dock välta, speciellt om man är flera i dem. Plasten tål stötar
vilket är bra när man går iland på okända stränder. Äventyrarna brukar starta hösten med en
paddlingshajk när vattnet är varmast och ger chans till bad om vädret är fint.
För all kanotverksamhet gäller att flytväst skall användas samt att simkunnigheten måste
vara minst 200 meter. På äventyrarnivån kan det krävas att scouten kan simma ännu längre
eftersom hajker sker på större vatten. Någon i ledarteamet skall också vara kunnig i
livräddning och kunna ge konstgjord andning.
Man får dessutom aldrig stå i kanoterna oavsett om de ligger på land eller är ilagda i vattnet.
Träpaddlarna suger vatten om fenissan skavs av längst ner på bladet. När bladet sugit
och torkat några gånger spricker det. Av den anledningen måste paddeln slipas och
fernissas så fort man upptäcker att det finns en tendens till slitage. När man stakar i
botten ska paddelbladet peka uppåt.
Plastpaddlarna går inte sönder på samma sätt som träpaddlar. Dessa blir oftast slitna
varvid plasten skadas. För att hålla efter dessa kan de behöva putsas av ibland så att de
fungerar bättre i vattnet samt att skaderisken minskar. När man stakar i botten ska
paddelbladet peka uppåt.
Styrfenorna på de gamla kanoterna är ihåliga och går det hål suger materialet mellan
inner- och ytterbotten upp vatten. Kanoten blir tyngre och på vinterns sprängs inneroch
ytterbotten isär av is. Även glasfibern suger vatten och den tjocka plasten i för och
akter kan skiktas sönder. Det är dock lätt att plasta ihop de gamla kanoterna med ny
glasfiberväv och plast vilket syns på några av dem. De blir dock aldrig lättare av att
lagas. I alla gamla kanoter har inner- och ytterbotten sprängts isär. Det gör inget i
vattnet, men på land kan kanoten brytas sönder om den lastas tungt.
5.4
Transport
För transport finns det en kanotvagn som maximalt kan lasta 10 kanoter. Lastbreddare
finns också så att man kan lasta 2 kanoter på biltaket. Det går dock alldeles utmärkt att
lasta 1 kanot på biltak med vanlig fastsurrning. Vid hajker kan det också vara
användbart att ta med kanotvagnar, kåren har 2 vagnar som kan användas.
4
6
Användning
Kanoterna bokas hos kanotfogden. Kanotfogden utses av kårstyrelsen. Kårens
medlemmar kan nyttja kanoterna utan kostnad. Vi hyr dessutom ut dessa till andra.
Frågor som har med användningen och skötsel att göra besvaras av kanotfogden.
5
Dokumentnamn:
Typ av dokument:
Organisation och struktur
Styrande
Fastställt av:
Kårstyrelsen
Version:
Författat:
Beslutsdatum:
2. 2
2013-08-28
2013-12-19
Författare:
Ver1. Bosse Gejdebäck, Jon Fleck, m. fl. Ver2. Emil Öhman
Organisation och
struktur
Carl Bondes Väg 90
165 74 Hässelby
Box 5007
165 10 Hässelby
Telefon 08-739 88 88
Plusgiro 65 17 38-7
Webb http://www.hasselbyscout.se/
E-post [email protected]
1
Innehåll
Innehåll ________________________________________________________________ 2
1
Bakgrund ___________________________________________________________ 4
Version 1 __________________________________________________________________ 4
Version 2 __________________________________________________________________ 4
2
Introduktion till scouterna ___________________________________________________ 4
2.1
2.2
Scouterna i Sverige ______________________________________________________ 4
Syfte _______________________________________________________________ 5
2.2.1
Scoutmetoden ____________________________________________________________ 5
2.2.2
Lag, löfte, valspråk och lösen ________________________________________________ 5
2.2.2.1
2.2.2.2
2.2.2.3
2.3
2.4
2.5
3
Kårropet _____________________________________________________________ 8
Kårstämma ___________________________________________________________ 8
3.2.1
Styrelse _________________________________________________________________ 8
3.2.2
Förtroendevalda __________________________________________________________ 8
3.2.3
Funktionärer _____________________________________________________________ 9
3.2.4
Övriga stämmofrågor ______________________________________________________ 9
3.2.5
Kårutvecklingsträff _______________________________________________________ 10
Ansvar och arbetsuppgifter för förtroendevalda ______________________________________ 10
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
5
Stockholms Scoutdistrikt __________________________________________________ 6
Hässelby Scoutkårs historia ________________________________________________ 6
Scoutarbetet inom vår Scoutkår ______________________________________________ 7
Verksamheten _________________________________________________________ 8
3.1
3.2
4
Scoutlagen _______________________________________________________________________________________ 6
Scoutlöftet _______________________________________________________________________________________ 6
Valspråk och lösen ______________________________________________________________________________ 6
Kårordförande ________________________________________________________
Vice Kårordförande _____________________________________________________
Ledamöter __________________________________________________________
Revisorer ___________________________________________________________
Styrelsen ___________________________________________________________
Valberedningen _______________________________________________________
10
11
11
11
11
12
Ansvar och arbetsuppgifter för funktionärer ________________________________________ 13
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
5.9
5.10
Arbetsuppgifter för funktionärer _____________________________________________
Avdelningsledare ______________________________________________________
Ledare _____________________________________________________________
Assistent ___________________________________________________________
Bidragsombud (Bomb) ___________________________________________________
Firmatecknare ________________________________________________________
Föräldraföreningen (FF Ekorren) _____________________________________________
Grenrepresentanter _____________________________________________________
Kanotfogde __________________________________________________________
Kontakt för nyanmälningar ________________________________________________
13
13
14
14
14
14
15
15
15
15
2
5.11
5.12
5.13
5.14
5.15
5.16
5.17
5.18
5.19
5.20
5.21
5.22
5.23
5.24
5.25
6
Program _________________________________________________________________ 21
2.
Sommarläger ______________________________________________________________ 21
Kårens anläggningar ____________________________________________________ 22
Scoutlokalen _________________________________________________________ 22
Hajkstugan vid Översjön __________________________________________________ 22
Kanoter ____________________________________________________________ 23
Praktiska tips ________________________________________________________ 24
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
8.6
8.7
8.8
9
Avdelningsarbetet ______________________________________________________ 21
1.
7.1
7.2
7.3
8
16
16
16
16
17
17
18
18
19
19
19
19
20
20
20
Ett ”scoutår” i kåren _____________________________________________________ 21
6.1
7
Kårkassör (Kkass) _____________________________________________________
Kårpostmottagare ______________________________________________________
Kårsekreterare (Ksekr) __________________________________________________
Kårutbildningsledare (KUL) ________________________________________________
Lokalfogde för Gula Villan _________________________________________________
Materielansvarig ______________________________________________________
Medlemsregistrator _____________________________________________________
Nyckelpiga __________________________________________________________
Redaktör ___________________________________________________________
Rekryteringsansvarig____________________________________________________
Scoutvarors ombud _____________________________________________________
Stugfogde för Översjön___________________________________________________
Suppleant ___________________________________________________________
Tävlingsledare ________________________________________________________
Webbansvarig ________________________________________________________
Klädsel ____________________________________________________________
Nycklar ____________________________________________________________
Materiel i Scoutlokalen/ Översjön ____________________________________________
Brandskydd __________________________________________________________
Webbplats___________________________________________________________
Policys _____________________________________________________________
Utlägg _____________________________________________________________
Städning ____________________________________________________________
24
24
24
25
25
25
25
26
Utbildning __________________________________________________________ 26
3
1
Bakgrund
Version 1
Denna policy har sprungit ur två tidigare dokument. På kårstämman 1995 fick Bo Gejdebäck i
uppdrag att försöka redogöra för hur kårens formella struktur såg ut samt tydliggöra vad
respektive funktion hade för ansvar och arbetsuppgifter. Under slutet av 1995 fanns detta
dokument framme. I ett senare led försökte kåren ta fram ett dokument som i korthet visade
kårens historia, ideologi samt arbetssätt. Det senare dokumentet har används som en form av
introduktion till nya ledare – men också använts som ett stöd i kårens löpande arbete. Dessa två
dokument har i denna policy sammanflätats för att utgöra en helhetsbeskrivning över hur vår kår
ser ut, vilken historia vi har samt hur vi skall arbeta för att utveckla verksamheten utan att för den
skull glömma de formella krav som finns för varje funktion.
Version 2
Hösten 2011 beslutade kårstämman att kåren skulle byta namn från Hässelby Villastads Scoutkår
till Hässelby Scoutkår då Hässelby Gårds Scoutkår flyttade ihop med oss. Kårstämman beslutade
samtidigt att kårstyrelsen skulle presentera en policy gällande hundars vistelse i scoutlokalen.
Styrelsen fann också att kårens policydokument behövdes uppdateras då de gällande
policydokumenten fastslogs 1999 med en del smärre uppdateringar 2005 utav Bennie Jonsson och
att de dåvarande dokumenten ej stämde överens med den dåvarande organisationsstrukturen och
styrelsen fattade därmed ett beslut våren 2013 att utse Emil Öhman till ny ansvarig.
2
Introduktion till scouterna
2.1
Scouterna i Sverige
Alla scoutkårer i Sverige tillhör Scouterna men några tillhör också en annan scoutorganisation.
Scouterna är riksorganisationen för scouting i Sverige och fungerar som vårt lands brygga ut i
världen. Anledningen är att ett land enbart kan ha en organisation som är medlem i
Världsscoutorganisationerna. Scouterna är partipolitiskt och religiöst obunden.
Andra svenska organisationer än Scouterna kan utöva scouting om de har tecknat ett
samverkansavtal. Alla scoutkårer och scouter i de samverkande organisationerna är också
medlemmar i Scouterna. I dagsläget är det fem organisationer som samverkar med Scouterna på
olika sätt.
De direktanslutna kårerna tillhör scoutdistrikt. De två scoutorganisationerna Frälsningsarmén och
KFUK-KFUM. De tre scoutorganisationen som är anslutna via en samverkansorganisation är
EFS, Equmania, Nykterhetsrörelsen.
4
2.2
Syfte
Scouternas syfte är att utveckla barn och unga till trygga och ansvarsfulla medborgare, i såväl
det lokala som globala samhället. Detta sker med scoutmetoden som pedagogisk grund och
utifrån de värderingar som uttrycks i scoutlag och scoutlöfte.
2. 2. 1
Scoutmetoden
Scouterna arbetar efter scoutmetoden som består av följande delar:
 Friluftsliv

Lokalt och globalt samhällsengagemang

Scoutlag och scoutlöfte

Lyssnande och stödjande ledarskap

Symboliskt ramverk

Patrullsystemet

Learning by doing
2. 2. 2
Lag, löfte, valspråk och lösen
Scouterna har fastställt följande scoutlag, löfte, valspråk och lösen:
5
2. 2. 2. 1 Scoutlagen
1. En scout söker sin tro och respekterar andras
2. En scout är ärlig och pålitlig
3. En scout är vänlig och hjälpsam
4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat
5. En scout möter svårigheter med gott humör
6. En scout lär känna och vårdar naturen
7. En scout känner ansvar för sig själv och andra
2. 2. 2. 2 Scoutlöftet
Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen
2. 2. 2. 3 Valspråk och lösen
Var redo! – Alltid redo
2.3
Stockholms Scoutdistrikt
Stockholms Scoutdistrikt (SSD) har (1998) cirka 6 800 medlemmar uppdelade på ett 40-tal scoutkårer. Scoutdistriktet ger service till medlemskårerna, och ser också till att gemensamt beslutade
program genomförs. Dessutom äger scoutdistriktet fastigheten Vässarön – ett ökomplex i
Stockholms skärgård som har en förnämlig anläggning. Denna används till och från av vår kår.
Distriktets löpande verksamhet sköts av en styrelse vilken väljs av en distriktsstämma som samlas
en gång per år. Varje kår har röster i förhållande till sin storlek.
Förutom vår egen kår finns i vår närhet Hässelby Strands Sjöscoutkår (HSS) samt Vällingby
Scoutkår (Vby).
2.4
Hässelby Scoutkårs historia
Hässelby Scoutkår (Hby) bildades 1939. Under de två första decennierna var det en mycket aktiv
flickscoutkår. Uppdelningen mellan pojkar och flickor i olika kårer var det som gällde på den tiden.
I början av 1960-talet inträdde en stagnationsperiod och kåren hade en mycket begränsad
verksamhet när man gick in i 1980-talet.
Under 1980- och 1990-talet tog verksamheten fart, detta skedde med hjälp från Stockholms
Scoutdistrikt. Kombinationen av nya ledare och stora barnkullar har fått kåren att uppleva en
andra storhetstid. Kåren har i.o.m. detta vuxit mycket snabbt och omfattade 1999 cirka 290
medlemmar. Vid denna tid var vår kår näst störst i Stockholm. Expansionen gjorde också att vi
fick som resultat att kårens verksamhet bedrevs utifrån en mycket god ekonomisk ställning.
År 2010 fick vi en förfrågan utifrån Hässelby Gårds Scoutkår om de fick gå ihop med oss på
grund av lågt medlemsantal. Vid 2011 års kårstämma beslutades att kåren skulle byta namn från
Hässelby Villastads Scoutkår till Hässelby Scoutkår samt att vi förnyade vårt kårmärke, bomärke,
förkortning och halsduk.
6
Mer historia om vår scoutkårs historia kan fås av den bok som kåren utgav i sammarbete med dess
70års jubileum. Boken är till försäljning vid bl.a. terminsavslutningarna och rekryteringsaktiviteter
ibland. Då efterfrågan ej har legat på den nivån som var planerad kommer antagligen dessa att
utges i många år framöver.
2.5
Scoutarbetet inom vår Scoutkår
Verksamheten är indelad i grenar beroende på scouternas ålder. Följande grenar finns:
 Letare (åk 1),

Spårare (åk 2 – 3),

Upptäckare (åk 4 – 5),

Äventyrare (åk 6 – 8),

Utmanare (åk 8 – gymnasiet år 3),

Rover (19-25 år), bedrivs oregelbundet
Inom varje gren finns det avdelningar. För varje avdelning finns en avdelningsledare (AL) som är
ansvarig för verksamheten. Till sin hjälp har han/hon ledare och assistenter.
Avdelningsindelningen ser ut som följer.
Gren
Letare
Spårare
Upptäckare
Äventyrare
Utmanare
Rover
-
Bävrarna
Fåglarna
Asarna
Stigfinnarna
Mulle
Vilda Västern
FF Ekorren
Vilddjuren
Skogsbrynet
Väsrarna
Avdelningsindelningen, avdelningsnamnen samt avdelningarnas bomärken är en del i vår historia.
Vill någon avdelning ändra detta måste frågan diskuteras med styrelsen.
Vår scoutverksamhet stöds aktivt av föräldraföreningen Ekorren. Av namnet att döma så består en
del av deras verksamhet i att samla in pengar till verksamheten. Men man stödjer också kåren på
en mängd andra sätt. Medlem i föräldraföreningen är varje familj som har en scout i kåren.
7
3
Verksamheten
3.1
Kårropet
Obs!! Texten inom
Parentes ropas av
Den som leder ropet.
3.2
Kårstämma
3. 2. 1
Styrelse
(HÅ) – HÅ
Hässelby!
Vi är tappra och vi kämpa
Inget kan vår iver dämpa
Surra repet, speja, spana
Är hos oss en riktig vana
Aldrig moll, alltid dur
Kämpa vi i ur och skur
Vårat gäng gör dig glad
(Hässelby)
1-6-5
Kårstämman, som hålls varje år, är kårens högsta beslutande organ. Kårstämman väljer formellt
kårstyrelse men också andra viktiga funktioner.
Stämman väljer följande funktioner/poster till styrelsen:
 KO – Kårordförande

Vko – Vice kårordförande

Ledamöter

Suppleanter
Utöver dessa händer det ibland att andra poster tillsätts som exempelvis 2:e Vice kårordförande.
Styrelsen har möten enligt de i verksamhetsplanens beslutade datum om styrelsen ej beslutar
annat.
Samtliga styrelsebeslut skall styrelsen rösta om, vanligtvis genom acklamation eller votering. Sluten
votering skall hållas om någon i styrelsen så begär.
Samtliga medlemmar i kåren innehar närvarorätt vid samtliga styrelsemöten om ej annat sägs utav
styrelsen.
3. 2. 2
Förtroendevalda
Vidare väljer stämman revisorer och valberedning. Två ordinarie revisorer samt minst en
suppleant. I valberedningen skall minst 2 personer ingå.
8
3. 2. 3
Funktionärer
Funktionärer är egentligen en fråga för styrelsen men stämman har en del tidigare år valt att
tillsätta dessa. Styrelsen kan dock efter eget bevåg byta personer och tillsätta nya på dessa poster
om det skulle visa sig nödvändigt. Det brukar också hända att olika funktioner inom kåren
hamnar under en och samma person då det saknas någon på någon funktion och att funktionen då
hamnar under en annan funktionärspost. För att förtydliga vad just en viss funktionspost innebär
har vi valt att tilldela nästkommande kapitel till detta.
Följande funktioner finns för närvarande i kåren inklusive hela styrelsen:
 Ansvarig ledare (AL)
 Assistent
 Bidragsombud – Bomb
 Firmatecknare
 Föräldraföreningens representant
 Grenansvarig
 Kanotfogde
 Kontakt för nyanmälningar
 Kårkassör
 Kårordförande
 Kårpostmottagare, normalt någon i styrelsen
 Kårsekreterare
 Kårutbildningsledare (KUL)
 Ledare
 Lokalfogde för Gula Villan
 Materielansvarig
 Medlemsregistrator
 Nyckelpiga
 Redaktör för ZKA-Ut
 Rekryteringsansvarig
 Revisor
 Revisor – suppleant
 Scoutvarors ombud
 Stugfogde för hajkstugan vid Översjön
 Styrelseledamot
 Styrelsesuppleant
 Tävlingsledare
 Valberedning
 Webbansvarig
 Vice Kårordförande
3. 2. 4
Övriga stämmofrågor
Stämman granskar avgående styrelses fögderi samt beslutar om budget för kommande år. På
stämman kan det också förekomma propositioner från styrelsen samt motioner från medlemmar.
Motioner inlämnas i god tid före stämman så att styrelsen kan behandla dessa före stämman. Hur
lång tid i förväg anges på kallelsen till stämman.
Alla medlemmar i Hässelby Scoutkår som har erlagt medlemsavgift äger rösträtt på kårstämman.
9
3. 2. 5
Kårutvecklingsträff
Kårutvecklingsträffar och andra kårmöten leds av kårordföranden och kårsekreteraren gemensamt
om ingen annan är utsedd.
Vid Kårutvecklingsträffar diskuteras, planeras och fastställes det löpande gemensamma
scoutprogrammet. Dessutom diskuterar man andra gemensamma angelägenheter ( t.ex. större
materielinköp, upprustning av lokalen, kårhajk ) då dessa kommer upp på något möte. Denna typ
av möten hålls 3-4 gånger per termin. Alla utmanar-, roverscouter, ledare, föräldraföreningens
representanter samt övriga kårfunktionärer har rätt att delta vid dessa möten. Kårutvecklingsträffar
likaså andra kårträffar förbereds vanligtvis av styrelsen. Vid kårutvecklingsträffar kan dock inte
fattas beslut i ekonomifrågor eller frågor angående verksamhetens inriktning. Dessa frågor
kan dock tas upp och vidarebefordras till styrelsen som fattar beslut om frågan.
Mötenas ordförande eller om så saknas skall den som kallade till mötet vara ansvarig för att
protokoll förs och görs tillgängligt om mötets karaktär kan göra det intressant för icke närvarande.
4
Ansvar och arbetsuppgifter för
förtroendevalda
Att inneha ett uppdrag innebär att bidra till att kårens verksamhet utvecklas på ett positivt sätt. Ju
fler som aktivt deltar i detta arbete desto mer ökar också möjligheterna till att lyckas med denna
föresats. Tar man ett uppdrag måste man också vara medveten om att det innebär ett visst ansvar
och därvidlag kommer det att ta en del tid i anspråk.
4.1
Kårordförande
Funktionen Kårordförande innebär bl.a.
 Att leda och samordna arbete i styrelsen,

Att normalt vara ordförande vid styrelse- och Kårutvecklingsträffar,

Att vara ansvarig utgivare för Zka-Ut,

Att vara ansvarig för att samtliga nummer av Zka-Ut tillgängliggörs via kårens webbplats,

Att förse ledarrummet med minst ett exemplar utav Zka-Ut vid nytt nummer,

Att förbereda och sammankalla styrelse- och Kårutvecklingsträffar,

Att representera kåren utåt och inåt,

Att planera kårens inre verksamhet och yttre utveckling (visioner och mål),

Att ansvara för kårens organisation,

ges befogenhet att fatta smärre ekonomsiska beslut angående kåraktiviteter,

Att fatta större beslut å kårens vägnar vid akuta situationer utan ett styrelsebeslut
10
4.2
Vice Kårordförande
Vice kårordförande ansvarar för:
 Att överta ordförandes arbetsuppgifter vid dennes frånvaro,

Att samordna och utveckla lokalfrågor tillsammans med lokalfogden

Att tillsammans med KUL genomföra utvecklingssamtal med avdelningarna.
4.3
Ledamöter
4.4
Revisorer
Ledamöterna har följande ansvar:
 Att deltaga aktivt i styrelsens verksamhet
Enligt kåren har revisorerna följande arbetsuppgifter och ansvar:
 Att följa kårens arbete och granska styrelsens arbete samt att fattade beslut verkställs och
följs,

Att följa och granska kårens förvaltning och räkenskaper under verksamhetsåret,

Att, efter verksamhetsårets slut, granska årsredovisning och räkenskaper samt kontrollera
Att kårens tillgångar är korrekt värderade,

Att lämna utlåtande om styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet för det gångna året,

Att avlägga revisionsberättelse inför stämman
4.5
Styrelsen
I styrelsens arbete och ansvar ingår bl.a. följande:
 Att övergripande ansvara för hela kårens verksamhet,

Att scoutverksamheten bedrivs i enlighet med Scouternas program samt i enlighet med
fattade beslut och intentioner inom kåren,

Att leda och samordna kårens verksamhet,

Att ansvara för att planera och genomföra utbildningen ”Plantskolan” i samarbete med
kårutbildningsledaren, KUL,

Att tillsätta AL,

Att tillsätta kårfunktionärer. Dessa kan tillsättas av stämman, men styrelsen kan byta ut
dessa utan att sammankalla en extra stämma,

Att ansvara för ledar- och barnrekrytering,

Att hålla koll på avdelningarnas status,

Att bereda frågor inför stämman samt skicka ut kallelse och förslag på dagordning,
11

Att skriva verksamhetsberättelse,

Att ta fram verksamhetsplan och budget, normalt ger kårordföranden styrelsen ett förslag
för en verksamhetsplan som styrelsen sedan beslutar om,

Att fastställa en verksamhetsplan,

Att ta fram förslag till kårens övergripande terminsprogram,

Att besluta om kårens lägerverksamhet för samtliga grenar efter förslag från dess AL:ar,

Att vid behov hänskjuta frågor till kårutvecklingsträff, styrelsen ansvarar även för dessa
beslut,

Att fastställa villkor för hyra av scoutlokalen, hajkstugan samt för kanoterna,

Att ta initiativ till kårgemensamma aktiviteter,

Att hålla kontakt med distriktet och förbundet,

Att söka bidrag ur fonder och stiftelser,

Att samtliga ledare är informerade om våra säkerhetsregler,

Att ansvara för ledarvården,

Att se till att samtliga ledare och andra berörda genomför utbildningen Trygga Möten,

Att anordna kårgemensam jul- samt sommaravslutning

Att informationen fungerar på ett bra sätt,

Att utveckla ansvar och arbetsuppgifter för förtroendevalda och funktionärer
4.6
Valberedningen
Valberedningens arbetsuppgifter och ansvar innebär:
 Att till stämman föreslå personer till minst ny styrelse, revisorer,

Att försöka tillse att det förslag som tas fram till stämman gagnar kårens utveckling och
arbete,

Att göra medlemmar intresserade av att ta på sig en kårfunktionärsroll,

bör rådfråga insatta personer om de tycker att en specifik person ska fortsätta på en viss
funktionärsroll
12
5
Ansvar och arbetsuppgifter för
funktionärer
5.1
Arbetsuppgifter för funktionärer
Funktionärer behövs alltid för att få verksamhetens olika delar att fungera så bra som möjligt.
Funktionernas innehåll kan variera över tid. För närvarande ingår nedanstående i respektive
funktion.
5.2
Avdelningsledare
I arbetet som ansvarig ledare för en avdelning ingår:
 Att leda och fördela arbetet inom avdelningen,

Att tillse så att avdelningens arbete bedrivs i enlighet med Scouternas program samt i
enlighet med beslut i styrelsen och kårutvecklingsträff. I detta arbete finns olika typ av
hjälpmedel vilka finns beskrivna i detta dokument,

Att hålla medlemsregistreraren informerad om den aktuella medlemsstatusen på
avdelningen,

Att rapportera om avdelningens verksamhet på kårutvecklingsträffar,

Att hålla kontakt med grenansvarig,

Att lämna underlag till BOMB när det gäller närvaro och kurser, t.ex. PL-kurs för att
kåren ska få bidrag,

Att hålla ordning i mötesrum, förråd samt grovstäda efter varje avdelningsmöte,

Att hålla ordning i sitt avdelningsfack,

Att publicera avdelningens terminsplanering på avdelningshemsidan,

Att hålla sin avdelningshemsida uppdaterad,

Att utse övriga ledare på avdelningen (v.AL) och assistenter (Ass) i samråd med
kårstyrelsen,

Att förstöra avdelningens hälsodeklarationer när avdelningsmedlemmar ej längre är kvar
på avdelningen,

Att se till att kårens säkerhetsregler efterlevs,

Att efter varje hajk skicka in en blankett till kassören där det står följande
o
Datum
o
Plats
o
Deltagare, sortera personer ej över 18 år
o
Vad och när ni har gjort olika saker
o
Din underskrift
13

5.3
Att snarast efter terminsavslutningen skicka in närvarokort till kårkassören,
Ledare
I arbetet som avdelningsledare för en avdelning ingår:
 Att stödja och hjälpa den ansvarige ledaren med dennes arbete,

Att genomföra utbildningen Trygga Möten
5.4
Assistent
5.5
Bidragsombud (Bomb)
I arbetet som assistent för en avdelning ingår:
 Att stödja ledarna.
Funktionen ansvarar för:
 Att hålla sig uppdaterad om de bidrag vi kan söka samt de ansökningsdatum som är
förknippade med dessa,

Att påminna dem inom kåren som skall lämna underlag,

Att sammanställa och skicka ut bidragsansökningar,

Att, tillsammans med Kkass, bevaka att vi erhåller de bidrag vi sökt,

Att söka bidrag ur fonder och stiftelser
5.6
Firmatecknare
I arbetet som firmatecknare ingår:
 Att inneha befogenhet att företa rättshandlingar å kårens vägnar med följande villkor:
o
vid införskaffande av materiel till kåren,
o
vid hyra av materiel, t.ex. släpvagn eller maskiner,
o
vid förnyelse utav avtal,
o
vid nytecknande utav avtal av de slag som kåren nyligen innehaft, t.ex. elavtal,
o
ges befogenhet att fatta ekonomiska beslut angående kårgemensamma aktiviteter,
o
vid nödfall övriga handlingar om de behövs för att verksamheten ej skall bli
lidande
Övriga obudgeterade utgifter skall beslutas utav styrelsen.
14
5.7
Föräldraföreningen (FF Ekorren)
Föräldraföreningen är en egen förening men representeras också som en avdelning inom vår kår
vid namn Ekorren.
Enligt kåren har föräldraföreningen följande arbetsuppgifter:
 Att ombesörja utskick av Zka-Ut samt övrig information som skall nå kårens alla
medlemmar,

Att årligen genomföra en enkät vars syfte är att mäta medlemmarnas uppfattning om
kårens verksamhet, en s.k. ”kårbarometer”,

Att samordna aktiviteter som kåren vill att FF skall åta sig,

Att medverka i ledarvård
5.8
Grenrepresentanter
Grenrepresentanterna har följande ansvar:
 Att hålla kontakten med grenens ledare,

Att bevaka grenens intressen i styrelsen och vid kårutvecklingsträffar,

Att samordna grengemensamma aktiviteter,

Att återföra samt genomföra beslut fattade av styrelsen och kårutvecklingsträff på den
egna grenen,

Att fatta beslut åt grenen vid kårutvecklingsträffar om alla dess avdelningar ej är
närvarande
5.9
Kanotfogde
I funktionen ingår:
 Att förvalta kanoter, kanotvagn, paddlar och flytvästar,

Att besiktiga kanotvagn,

Att sköta nödvändigt underhåll av materialet,

Att samordna uthyrningen och lämna ut inbetalningskort för hyran samt meddela
kassören om aktuell grupp som ska hyra samt hyresbelopp,

Att inventera utrustningen,

Att föra statistik över utnyttjandet
5.10 Kontakt för nyanmälningar
Funktionen ansvarar för:
 Att kårens informationsmaterial angående nyanmälningar är aktuellt,

Att dela/ skicka ut ansökningshandlingar till dem som önskar att bli medlemmar,
15

Att aktivt försöka rekrytera de föräldrar som vill anmäla sina barn,

Att kontakta lämplig avdelning när ny ansökan inkommit,

Att medverka vid rekryteringsaktiviteter, t.ex. kanindag.
5.11 Kårkassör (Kkass)
Kårkassören ansvarar bl.a. för:
 Att sköta in- och utbetalningar för kårens räkning,

Att fråga kårfunktionärer om budget för nästa år,

Att vid behov ta fram ekonomiska underlag och uppföljningar,

Att bevaka att den beslutade budgeten följs samt tillsammans med ordförande medverka
till förslag till åtgärder om så inte skulle vara fallet,

Att ta fram ett preliminärt bokslut för diskussion i styrelsen,

Att ta fram budgetförslag till styrelsen,

Att bevaka att/om sökta bidrag från fonder och stiftelser erhålls,

Att bevaka att hyresavgifter erhålls vid uthyrningar lokal, scouthus samt kanoter,

ges befogenhet att fatta ekonomiska beslut angående kåraktiviteter,

Att i god tid förse revisorer med begärt material
5.12 Kårpostmottagare
I funktionen ingår:
 Att ta emot post från Scouterna och distriktet,

Att informera berörda om den post som kommer,

Att informera vid styrelse- samt kårutvecklingsträffar.
5.13 Kårsekreterare (Ksekr)
Kårsekreteraren ansvarar bl.a. för:
 Att föra protokoll vid styrelsemöte,

Att lämna matrikelunderlag till Stockholms Scoutdistrikt, Scouterna och kommunen vid
efterfrågan,

Att ansvara för kårens arkiv.
5.14 Kårutbildningsledare (KUL)
Funktionen ansvarar för:
 Att hålla sig informerad om aktuellt kursutbud och hur mycket kåren ersätter utav
kursavgiften för de olika kurserna,
16

Att informera och ”peppa” medlemmar om att gå viss kurs,

Att hänskjuta frågan till styrelsen om någon vill gå en dyr eller ovanlig kurs som vi
normalt ej deltar i,

Att anmäla deltagare till kurser,

Att informera nya ledare om det viktigaste de behöver känna till samt tips på litteratur,

Att ge kassören uppdrag att betala kursavgifter vid eventuellt behov,

Att lämna underlag till Bomb, styrelsen och medlemsregistratorn om genomgångna kurser
vid behov,

Att tillsammans med medlemsregistratorn föra register över allas utbildningsstatus,

Att planera ”Plantskolan” tillsammans med kårstyrelsen,

Att ge underlag för budget och verksamhetsplan
5.15 Lokalfogde för Gula Villan
Funktionen ansvarar för:
 Att lokalen fungerar som den skall,

Att ta initiativ till förändringar i lokalen samt vara lyhörd för förslag till förändringar,
Större förändringar skall dock godkännas av styrelsen,

Att ge styrelsen förslag till förändringar och förbättringar,

Att ta emot bokningar för scoutlokalen Gula Villan,

Att presentera eventuella bokningar av Gula Villan för kårstyrelsen,

Att se till att bl.a papper, toalettpapper och lampor finns i lokalen,

Att samordna genomförandet av beslutade förändringsarbeten tillsammans med kårens
”byggrupp”,

Att hålla kontakt med styrelsen
5.16 Materielansvarig
Funktionen innebär:
 Att förvalta och komplettera materialet (ej kanoter),

Att ge styrelsen förslag om nyanskaffning av nytt/ersättningsmaterial av dyrare karaktär,

Att lämna ut materiel till avdelningar samt ta emot tillbakalämnat material,

Att hålla ordning i källaren och på vinden,

Att genomföra inventeringar rörande materielens omfattning och skick,

Att delta vid lägerplaneringar,

Att delta vid packningsarbete vid större läger,

Att ha kunskap om kåren materiel och dess skick,
17

Att ge underlag för budget,

Att göra inköp av mindre omfattning inom den budgeterade ramen
5.17 Medlemsregistrator

I denna funktion ingår följande:

Att aktivt verka för att kårens matrikel är aktuell samt uppdatera kårens medlemsregister.
Numera uppdaterar medlemsregistreraren det själv via Internet. I kårens matrikel finns en
del av följande uppgifter:

o
medlemsnummer,
o
namn,
o
personnummer,
o
medlemsår,
o
avdelning,
o
adress,
o
hemtelefon,
o
mobiltelefon,
o
e-postadress,
o
funktioner,
o
antal år i kåren,
o
utbildningar,
o
förtjänstmärken,
o
föräldrars namn och kontaktuppgifter,
o
eventuella anteckningar om medlemmen som kan vara utav intresse
Att se till att avdelningsledarna talar om vilka scouter som slutar samt att själv ange vilka
som slutar,

Att driva in medlemsavgifter,

Att ta fram närvaroblanketter till avdelningarna,

Att avregistrera medlemmar som ej erlagt sina nuvarande, eventuella tidigare
medlemsavgifter. Alltså därmed slutat i scoutkåren,

Att avregistrera medlemmar om de begär sitt utträde ur scoutkåren,

Att redovisa medlemslistor inom kåren och till FF efter önskemål.
5.18 Nyckelpiga
I funktionen ingår:
 Att ansvara för ut- och inlämning utav nycklar, både analoga liksom elektroniska,

Att föra register över de som innehar nycklar samt dess identifikationsnummer,
18

Att blockera en användares elektroniska nyckel för tillträde till scoutlokalen:
o
om nyckelpigan i samråd med kårordförande så beslutar eller, om styrelsen så
beslutar
5.19 Redaktör
Funktionen innebär:
 Att skriva i Zka-Ut regelbundet.
5.20 Rekryteringsansvarig
Funktionen innebär:
 Att leda och ansvara för rekryteringsarbetet
5.21 Scoutvarors ombud
Funktionen innebär:
 Att ta emot beställningar från kårens medlemmar för varor från scoutvaror och beställa
dessa. För det mesta scoutskjortor,

ges befogenhet att beställa varor från scoutvaror, märken, halsdukar samt scoutskjortor å
kårens vägnar.
5.22 Stugfogde för Översjön
FF Ekorren ansvarar för scoutstugan vid Översjön. I detta ansvar ingår:
 Att scoutstugan fungerar som den skall,

Att ta initiativ till förändringar i lokalen samt vara lyhörd för förslag till förändringar.
Förändringar skall dock godkännas av styrelsen,

Att ge styrelsen förslag till förändringar och förbättringar,

Att samordna genomförandet av beslutade förändringsarbeten tillsammans med kårens
”byggrupp”,

Att hålla styrelsen uppdaterad,

Att lämna ut nyckel, inbetalningskort samt körtillstånd till hyresgäster,

Att meddela kassören om aktuell hyresgäst och hyresbelopp,

Att handha kontakten med hyresgästen,

Att ansvara för att en storstädning genomförs 1 gång per år.
19
5.23 Suppleant
Funktionen innebär att:
 Att deltaga aktivt i styrelsens verksamhet
5.24 Tävlingsledare
I funktionen ingår:
 Att planera, ta initiativ till samt genomföra eventuella kårtävlingar tillsammans med övriga
kårer,

Att bevaka kårens intressen gentemot distriktet i t.ex. TOIS.

Att samordna kårens åtagande i distrikt- eller rikstävlingar,

Att aktivt delta i kårgemensamma tävlingar.
5.25 Webbansvarig

Att ansvara för att hålla kårens webbplats uppdaterad,

Att representera kåren på sociala medier,

Att säkerställa driften utav kårens webbplats,

Att lyssna och beakta förslag på förbättringar av kårens webbplats.
20
6
Ett ”scoutår” i kåren
Verksamheten följer skolåret – med vår- och hösttermin – ganska väl. Det formella året sträcker
sig dock från den 1 juli till och med den sista juni. Höstterminen brukar börja andra veckan i
september och vårterminen andra veckan i januari.
Under varje termin har vi:
3 – 4 kårutvecklingsträffar,
13 – 15 avdelningsmöten,
varje avdelning har minst en hajk/ övernattning under en helg exklusive letarscouter,
olika former av ledarutveckling – ledarhajk, seminarium,
planeringsmöte där kårgemensamma aktiviteter beslutas och schemaläggs,
terminsavslutning, på hösten med fackeltåg och på våren hålls avslutningen vid Tempeludden.
Varje sommar arrangeras ett sommarläger.
6.1
Avdelningsarbetet
Vår scoutlokal utnyttjas nästan alla dagar i veckan.
Veckodag
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Letare
(15:00-16:15
Spårare
(18.30–20.00)
Upptäckare
(18.30–20.15)
Fåglarna
Vilddjuren
Asarna
Skogsbrynet
Äventyrare
(19.00–21.00)
Utmanare
(19.00–21.00)
Stigfinnarna
Väsrarna
Bävrarna
Mulle
1. Program
Att planera sin avdelnings arbete kan tyckas vara svårt. Som stöd i detta arbete finns material på
Scouternas aktivitetsbank som finns på aktivitetsbanken.se. Förslag på terminsprogram och andra
bra saker kan återfinnas på scoutservice.se
2. Sommarläger
Varje år åker vi på sommarläger. Längden på vistelsen brukar vara enligt följande:
Letare, spårare, onsdag – lördag,
Upptäckare, måndag – lördag,
Äventyrare, lördag – lördag,
Utmanare, lördag – lördag.
Traditionen inom kåren är att ha läger enligt följande schema:
vart tredje år deltar vi i riks- eller distriktsläger. Vid dessa samlas scouter från hela Sverige resp.
Stockholm. Lägren brukar för det mesta vara ute på Vässarö. I dessa läger deltar hela kåren.
Vart tredje år genomför kåren ett eget gemensamt kårläger.
Vart tredje år genomför grenarna ett eget läger,
Vart sjunde år är det riksläger.
21
Beslut om vilken typ av läger som anordnas diskuteras på planeringsmötet inför vårterminen, men
kan dock gärna starta tidigare. Beslut fattas formellt av styrelsen.
7
Kårens anläggningar
7.1
Scoutlokalen
Kåren hyr lokalen Carl Bondes väg 90 av Stockholms Stad.
Källaren består av två rum och ett förråd för förvaring av olika materiel. Det inre av rummen har
endast materielgruppen tillgång till, till det yttre har alla ledare tillgång. Förrådet används för lös
kanotutrustning.
På bottenplanet har letare och spårare sin verksamhet. Här har de också ett mindre förråd
tillsammans med föräldraföreningen. Utmanarna och Rover har också ett gemensamt rum, som
endast de har tillträde till. Här finns också ett ledarrum/kontor, där diverse materiel, dator och
böcker finns. Kårens stora sjukvårdsväska finns här, dessutom finns också en kopiator samt
skrivare.
Övervåningen disponeras av upptäckar- och äventyrarscouter, där de också har sina förråd.
På vinden förvaras kårens tält och annat lägermateriel. Endast materielgruppen har tillgång till
vinden.
Framför huset utanför de två pollarna är det som vägskyltarna visar parkeringsförbud. Kåren har
diskuterat parkeringsförbudet med ett parkeringsföretag så att böter kan komma att delas ut om ni
parkerar där. Samtliga ledarnycklar förutom för utmanare passar till låsen på pollarna.
På gården är det enligt våra egna principer ej tillätet att parkera motorfordon med fler än 2 hjul då
det händer att antalet personer utanför kåren som parkerar på vår gård ökar om de ser att de står
andra fordon där. Vid större arrangemang har vi i kåren kommit fram till att de är ok att parkera
på gården om man har en sån mängd materiel vid/till sitt fordon att de finns klara fördelar att
parkera där.
Om Ni slänger mat i kårens sopsäckar måste Ni också tömma dessa pga. risk för möss,
Tillträde till vår scoutlokal är endast för våra medlemmar eller andra inbjudna under en hajk eller
möte.
Om du vill använda scoutlokalen till något annat ska du kontakta vår lokalfogde eller
kårordförande för eventuell bokning.
7.2
Hajkstugan vid Översjön
Hajkstugan ligger vid Översjön på Järvafältet.
Vi hyr den av Järfälla kommun på formellt 3 år i taget, men förhoppningsvis på obestämd framtid.
Vi står för yttre och inre underhåll, men har i stället en mycket rimlig hyra. När det gäller
underhållet har vi ganska fria händer så att stugan skall passa vårt behov.
22
Militären hade Järvafältet som övningsområde ända fram till i början av 1970-talet, för att sedan
överlåta det till Sollentuna och Järfälla kommun. Kommunerna gjorde naturreservat av detta
härliga grönområde i Stockholm. De enda byggnader som finns på området är några gamla torp
och gårdar samt förläggningshus som militären byggde omkring 1945.
Vår hajkstuga är det största av husen i en lång rad av byggnader vid Översjöns östra kant. Att det
är det största huset beror på att det är den gamla matsalsbyggnaden som användes till att
”utfordra” alla hungriga soldater som var förlagda här.
Kåren har också tillgång till ett mindre hus söder om hajkstugan som idag fungerar som vedbod
och förråd.
Det stora huset är på ca 140 kvm och innehåller ett sovrum som rymmer 25 till 30 scouter.
Mittendelen är ett allrum med stolar och bord. Här kan man ha inneaktiviteter vid dåligt väder. I
södra änden finns ett rejält kök med både el- och vedspisar, kylskåp, diskbänkar och en perfekt
utskänkningsdisk för hungriga scouter. Köket är nyligen ombyggt så att vi har fått ett mindre
sovrum samt ett tvättrum. Torrtoa och brunn finns i nära anslutning. Varje år söker vi ekonomiskt
bidrag för att förbättra stugan och dess omgivning.
Kommunalt åker man buss från Jakobsbergs station mot Stäket och går av vid Granskog. Åker
man bil eller cykel så tar man gamla Enköpingsvägen från Jakobsberg, sväng av vid skylt
Granskog. Kör under nya E18 fram till parkeringen. Härifrån går man förbi bommen och ca 1 km.
Vid vägskälet, ta till vänster längs med sjön. Efter ca 200 meter ligger Hajkstugan.
Bokning av hajkstugan görs via stugfogden.
7.3
Kanoter
Hässelby Scoutkår har inte mindre än 16 kanadensare.
Paddling är både enkelt och roligt, om man inte ställer kraven för högt. Redan på letarscoutnivå
kan man ha roligt med kanoter. Oftast använder letare och spårare kanoterna på sommarlägret och
då endast vid strandkanten, men de används också utav äldre scouter vid sommarläger och hajker i
bland. Vi har som krav att man skall kunna simma 200 meter samt ha flytväst innan man får ge sig
ut i kanot.
Om ingen ledare på avdelningen kan paddling ordentligt, så hör efter med kanotfogden! En eller
ett par paddelkvällar brukar vara uppskattat – eller varför inte en paddellördag. Dessa aktiviteter
brukar vara extra uppskattade – som det mesta som är obeprövat. Öva gärna plurrning med
kläderna på.
Vi har tillgång till:

16 kanadensare,

Bilsläp med plats för upp till 10 kanoter, färre om det blåser,

Lastbreddare, som gör att man kan ha 2 kanoter på taket,

3 kanotvagnar för manuell landtransport,

Paddlar för samtliga 32 paddlare, samt några i reserv,

Paddlarvästar, från 40 kg och uppåt.
23
De flesta kanoter står vid Lövsta båtklubb, några äldre kanoter med paddlar och flytvästar brukar
finnas ute vid Översjön. Kringutrustningen finns vid scoutlokalen.
För allt detta, även kanoter belägna vid Översjön, gäller att utlåning sker (kostnadsfritt för internt
bruk) genom kanotfogden, vars kontaktuppgifter man lättast hittar på kårens webbplats eller
kontaktinformationslapparna i scoutlokalen.
Kanoterna hyrs även ut till externa.
Scouternas försäkring täcker in ganska väl, vid såväl stöld- och transportskador som vid olycksfall.
Alla vederbörliga försiktighetsåtgärder krävs förstås. För vidare information se kanotpolicyn.
8
Praktiska tips
8.1
Klädsel
Kåren betalar ledarskjortor. Beställs via den som är scoutvarors ombud. Skjortan används vid alla
scoutmöten, läger och där det är lämpligt att bära scoutskjorta. För vidare information se policyn
om scoutklädsel.
8.2
Nycklar
Nycklar till scoutlokalen kvitteras ut hos nyckelpigan som är ansvarig för kårens nycklar mot en
pantavgift som är bestämd av styrelsen. Nycklarna har olika behörighet, d.v.s. om man är ledare på
en spåraravdelning så kommer man bara in där man behöver komma in.
Samtliga funktionärer erhåller också elektronisk nyckel eller tagg som den ibland kallas som
öppnar det övre låset till entrédörren. Nyckel skall återlämnas när man inte längre har någon
funktion i kåren. De elektroniska nycklarna infördes då de förekom att de vanliga nycklarna kom
på villovägar och att de elektroniska nycklarna kan spärras hyfsat enkelt.
Nyckel till hajkstugan finns hos stugfogden och kan också fås av nyckelpiga och kårordförande
om särskilda skäl föreligger.
8.3
Materiel i Scoutlokalen/ Översjön
Beställning av materiel sker via materielförvaltarna på kårens webbplats. Det kan t.ex. vara tält,
lyktor eller stormkök. Om man vill vara säker på att få material kan det vara bra att skicka iväg ett
e-brev till den materielansvarige. Beställning skall också göras i god tid.
För beställning krävs dock ett konto på kåren webbplats med rätt behörighet.
En del av kårens materiel används mestadels av äventyrare och därmed förvaltar de detta materiel i
eget förråd för att förenkla för kårens materielansvarige.
24
8.4
Brandskydd
Under de senaste åren har stor vikt lagts vid att öka brandskyddet i lokalen, brandkåren har
genomfört en brandbesiktning – denna kommer att upprepas vart annat år. Brandsläckare finns
som också har serviceavtal – likaså brandfiltar. Allt obehandlat virke har täckts med
brandskyddsbeläggning. Utrymningsövningar skall genomföras så snart det går under
höstterminen. Vid utrymning så använder vi oss av portalen mitt emot lokalen på Carl Bondes
väg som återsamlingsplats. Denna är utmärkt eftersom det är under tak, har belysning samt inte
hindrar en eventuell insats från brandkåren. Ansvarig ledare kontrollerar att alla har kommit ut.
Mer utförlig information ges via de skyltar som sitter ovanför en del av de brandsläckarna i
scoutlokalen.
8.5
Webbplats
Kåren har en förträfflig webbplats. Denna innehåller förutom information även praktiska
hjälpmedel – du kan t.ex. beställa skjorta, skriva ut packlistor till hajker, se städschema för
scoutstugan, skicka en intresseanmälan för medlemskap, m.m. Webbplatsen har en offentlig del
samt en del som enbart kan nås av medlemmarna i kåren. T.ex. är det bara ledare, utmanare och
rover som kan beställa utrustning från inre källaren.
Adressen är: hasselbyscout.se.
Kåren innehar också domänerna hässelbyscout.se samt 165scout.se som dirigerar besökaren till
kårens webbplats likaså.
8.6
Policys
I takt med att kåren vuxit så måste det finnas någon gemensam stomme hur vi hanterar olika
saker. Av den anledningen så har kåren ett antal olika policys. De som finns, finns på kåren
webbplats. Dessa policys är av styrande natur – varför det är viktigt att följa dessa.
När behov finns att ta fram en ny, eller revidera en befintlig policy, ger styrelsen eller en
kårutvecklingsträff någon eller några i uppdrag att arbeta med detta. När ett förslag finns
diskuteras detta i styrelsen. Dessa bör också diskuteras under en kårutvecklingsträff.
Styrelsen fattar sedan det formella beslutet varvid policyn träder i kraft. Styrelsen ansvarar också
för att det formella dokumentformatet bibehålls. I dokumenthuvudet framgår vilket nummer
policyn har samt datum för godkännande i styrelsen. Versionsnumret talar sedan om hur många
ändringar som är gjorda sedan första utgåvan.
8.7
Utlägg
Vid personliga utlägg för kårens räkning lämnar du kvitto till kårkassören med ditt kontonummer
på baksidan samt ditt namn.
25
8.8
Städning
Städning utförs utav avdelning enligt den bestämda verksamhetsplanen. Vad som skall städas och
hur finns det information om på städskåpsdörren utanför miniorförrådet.
Respektive avdelning är dock ansvarig för att sopa rent, slänga skräp i soptunnan och se till att det
inte finns någon disk framme.
Vid en stor mängd sopor så att soptunnan blir full och du saknar bil, så går det bra att stoppa
dessa sopsäckar åtknutna i yttre källaren och kontakta någon inom kåren som du tror kan åka med
dess till Lövsta.
Kylskåpet och frysen är Mulle ansvarig över, men om det finns gamla utgångna saker där kan du
såklart slänga dem.
9
Utbildning
Varje år genomförs en utbildning på kårplan kallad ”Plantskolan”. Alla nya ledare + de som under
året fyller 18 år blir kallade.
Efter plantskolan har varje ledare och funktionär möjlighet att själv välja lämpliga kurser.
Distriktet arrangerar många olika kurser. För att hålla en hög standard på ledarna i kåren
rekommenderas de att gå de ledarkurser som finns. Kåren betalar vanligtvis en del av kursavgiften.
Kontakta gärna kårutbildningsledaren (KUL) om du är intresserad och har några frågor om någon
kurs.
Alla AL bör ha genomgått samtliga delar av Ledarutbildning Scout.
26
Dokumentnamn:
Typ av dokument:
Programstegning
Styrande
Fastställt av:
Kårstyrelsen
Version:
Författat:
Beslutsdatum:
1. 1. 1
2013-08-28
2013-12-19
Originalförfattare:
Ingrid Norberg
Programstegning,
märken och
överbryggning
Carl Bondes Väg 90
165 74 Hässelby
Box 5007
165 10 Hässelby
Telefon 08-739 88 88
Plusgiro 65 17 38-7
Webb http://www.hasselbyscout.se/
E-post [email protected]
1
Innehåll
Innehåll ________________________________________________________________ 2
Sammanfattning ___________________________________________________________ 2
Bakgrund _______________________________________________________________ 2
1
PROGRAMSTEGRING ______________________________________________________ 3
2
MÄRKEN ____________________________________________________________ 4
2.1
3
Förtjänstmärken ________________________________________________________ 4
ÖVERBRYGGNING _______________________________________________________ 5
Sammanfattning
Policyn för programstegring, märken och överbryggning tar upp de överenskommelser som gjorts
mellan ledarna i Hässelby Scoutkår med syfte att nå en fungerande programstegring mellan
grenarna. Denna policy tar upp minimikraven.
Programstegring och märken beslutade vid Plantskolehelgen 18-19 nov 2011.
Överbryggning diskuterat på policymöte 14 mars 2012.
Det fullständiga scoutprogrammet hittar du i boken ”Ledaren – redo att leda” samt i
programböckerna för de olika grenarna. Scouternas märkesprogram finns beskrivet på
scoutservice.se
Bakgrund
Denna policy är baserad på det som sades vid Plantskolehelgen 18-19 november 2011 då det
diskuterades Programstegning och märken och vid policymötet den 14 mars 2012 Överbryggning.
2
1
PROGRAMSTEGRING
Vi har gått igenom de 14 målspåren i Scoutprogrammet och valt ut de områden där vi i vår kår
tycker det är viktigt att besluta om vilken gren som ska göra vad. De redovisas nedan. Övriga delar
av scoutprogrammet fattar varje avdelning beslut om på egen hand. Scoutprogrammet finns
beskrivet i Ledarboken – gör dig redo samt i de böcker som finns för varje gren.
Utmanarna är mitt inne i ett förändringsarbete så de finns inte med nedan utan läggs till vid nästa
revision av policyn.
Område
Ledarskap/samarbet
e
Letare
Lyssna och bli
lyssnad på
Spårare
Samarbete i
patrullen
Natur:
Leka i naturen
Allemansrätt
Hållbar utveckling:
Håll naturen ren
Märket Miljö
sortera
Återvinning
Sjöverksam-het:
Simbeviset
Simbeviset
Pröva att paddla
o välta, men
inte i form av
hajk
Vandra ca 5 km
med packning
Rätt utrustning!
Max ca 9kg
packning
Tältövernattnin
g vår-sommarhöst
Vandra:
Hålla sig torr
och varm
Max ca 6kg
packning
Packa själv med
stöd av vuxen
Max ca 7 kg
packning
Sova:
Enstaka
stugövernattnin
g+
sommarläger i
tält
stugövernattnin
g +sommarläger i tält
Orientering:
Märket Hitta
Sjukvård:
Mat:
Pröva stormkök
Eld:
Pröva
fotogenlykta
Nej
Kniv, Yxa:
Knopar (minimikrav)
Upptäckare
Leda patrullen i
konkreta
uppgifter
Kännedom om
naturen
Hållbar
utveckling
Äventyrare
Självgående
patruller
Skogsögon
Hållbar
utveckling i
globalt
perspektiv
Paddelhajk och
vältningsövninga
r
Vandringshajk är
rutin
Max ca 10-14kg
packning
Mestadels
utomhus
Märket Finna
Märket Plåstra
Träna
orientering med
karta, kompass
endast för att
hitta norr
Märket Hjälpa
Märket
Matettan
Märket Tända
Stormkök är
rutin
Märket Elda
Märket Mattvåan
Nej
Knivbevis,
Yxbevis
Kniv med kort
blad och två
parer-stänger
Dubbelt
halvslag, DH
Hissa flaggan +
överhandsknop
Märket Rädda
Elda o eldstål är
rutin
Kniv med minst
en parerstång
Alpine butterfly
3
Surrningar:
Delaktig
om egen part,
Skotstek,
pålstek
Surra själv
Alkohol och droger
2
Självständiga
läger-byggen
Samtala om
alkohol och
droger
MÄRKEN
Scouternas märkesprogram finns beskrivet på scouternas hemsida.
Vid höst och våravslutningen har styrelsen beställt in terminsmärken till alla scouter. Vi använder
ett urval av Scouternas deltagandemärken som terminsmärken inom vår kår.
I vår kår ska avdelningarnas program minst innehålla nedanstående märken. När det gäller Varaute-märken, så behöver vi fortsätta diskutera hur de ska användas i kåren. Vad gäller övriga
märken fattar varje avdelning beslut om på egen hand.
Område
Övernattning:
Bevis:
Letare
Spårare
Övernattningsmärket
Eldning:
Sjukvård:
Orientering:
Natur:
Mat:
2.1
Tända
Plåster
Upptäckare
Äventyrare
Simbevis
Knivbevis
Yxbevis
Elda
Hjälpa
Rädda
Hitta
Finna
Mat-ettan
Mat-tvåan
Miljö Sortera
Förtjänstmärken
För ledare eller andra funktionärer över 18 år som har gjort en förtjänstfull insats i 5, 10, 15, 25 år
delar vi ut följande märken.
Brons = 5 år
Silver = 10 år
Guld = 15 år
Guld-emalj = 25 år
Inom kåren har vi instiftat ett eget märke som heter Arbetsmyran.
Märket delas ut till en person som har gjort en förtjänstfull insats under år.
Märket delas ut av någon i styrelsen vid våravslutningen.
Beslut om tilldelande utav märke fattas efter eventuella medlemsförslag av styrelsen normalt vid
närmaste styrelsemöte innan våravslutningen.
4
3
ÖVERBRYGGNING
För att scouterna ska känna sig trygga och förväntansfulla inför övergången till nästa gren så är det
viktigt att de lär känna ledare och äldre scouter på den avdelning som de ska flytta upp till.
Varje gren brukar på våren bjuda in de scouter som ska flytta upp nästa termin till en
överbryggningsaktivitet. Det är bra om någon eller några ledare från den yngre grenen följer med
på överbryggningen för att stötta scouterna. Överbryggningen ska syfta till att scouterna ska känna
sig välkomna på den nya avdelningen och tycka det ska bli roligt att byta avdelning.
I Hässelby Scoutkår är det vanligt att kårens verksamhetsplan reserverar en helg för
överbryggningsaktiviteter. Om någon gren vill flytta överbryggningen till ett annat datum eller
ställa in den av någon anledning så är det viktigt att berörda grenar får besked om detta då det är
viktigt att föra en diskussion mellan grenarna för att försöka nå en kompromiss. Om det blir så att
det inte blir någon överbryggning så kan man räkna gemensamma sommarläger som en slags
överbryggning.
5
Dokumentnamn:
Typ av dokument:
Säkerhetspolicy
Styrande
Fastställt av:
Version:
Författat:
Beslutsdatum:
Kårstyrelsen
2.0
2012-07-13
2013-12-19
Originalförfattare:
Kap 1 Emil Öhman, kap 2 Ingrid Norberg, kap 3-4 Scouterna
Säkerhetspolicy
Carl Bondes Väg 90
165 74 Hässelby
Box 5007
165 10 Hässelby
Telefon 08-739 88 88
Plusgiro 65 17 38-7
Webb http://www.hasselbyscout.se/
E-post [email protected]
1
Innehåll
Innehåll ________________________________________________________________ 2
1
Vid scoutlokalen ________________________________________________________ 3
1.1
Utrymning ______________________________________________________________ 3
1.1.2
Brand- & sjukvårdsredskap __________________________________________________ 3
1.1.3
Utrymningsvägar __________________________________________________________ 3
1.2
2
Brand – säkerhetsregler __________________________________________________ 3
1.1.1
Allmänt om lokalen ______________________________________________________ 3
Trygga möten _________________________________________________________ 4
2.1
2.2
2.3
2.3.1
Inledning ____________________________________________________________ 4
Förebygg & hantera kränkningar _____________________________________________ 4
Att förebygga och hantera sexuella övergrepp eller andra grova kränkningar _________________ 4
Regler __________________________________________________________________ 4
3
OLYCKA UNDER UTFÄRDEN __________________________________________________ 5
4
Vid olycka – vad du gör efter utfärden ____________________________________________ 5
4.1
4.2
Dokumentation _________________________________________________________ 5
Arkivering av dokumentation ________________________________________________ 5
2
1
Vid scoutlokalen
1.1
Brand – säkerhetsregler
1. 1. 1
Utrymning
Utrymning skall ske så att en ledare utrymmer sist efter att scouterna har utrymts. Om det finns
fler än en ledare ska en ledare gå utrymma först för att kunna samla ihop scouterna vid
samlingsplatsen som är i valvet i fastigheten mitt emot – där vi är skyddade mot regn samt inte är i
vägen för brandkåren.
Brandövning ska ske minst en gång per verksamhetsår med brandutrymning.
1. 1. 2
Brand- & sjukvårdsredskap
Övervåningen
En pulversläckare i stora rummet placerad bredvid toaletten, här finns
också en brandfilt samt förbandstavla.
Bottenvåningen
En pulversläckare placerad bredvid ingången till stora rummet, här finns
också en förbandstavla. En pulversläckare i stora rummet, här finns
också en brandfilt.
Källaren
En pulversläckare precis innanför ingången, här finns också
förbandstavla
Eventuella hinkar och papperskorgar på respektive våningsplan kan också användas för att ösa
vatten.
1. 1. 3
Utrymningsvägar
Övervåningen
Ordinarie
Extra
Bottenvåningen
Ordinarie
Brandtrappan
Extra Huvudingången
1.2
Brandtrappan
Trappan till nedervåningen
Allmänt om lokalen
Brandvarnare finns utplacerade i tak runtom i huset. De är även sammankopplade.
1 telefon är placerad i köket på nedervåningen.
Allmänt gäller:
1. Rädda liv
2. Ring brandkåren Tel 112
3. Påbörja släckningsarbetet
3
2
Trygga möten
2.1
Inledning
Arbete mot mobbing och övergrepp.
Vid Hässelby Scoutkårs kårstämma 2011 beslutades att alla ledare ska gå webbkursen Trygga
Möten (kurserna Safe from harm och Trygga Läger godkänns också). Den som utnämns till
ansvarig avdelningsledare (AL) ska gå kursen en gång till i samband med detta. Samtliga i
kårstyrelsen ska också gå kursen en gång per år. Kursintyg skickas in till kårstyrelsens ordförande
och sekreterare senast den 30 september det år då man börjar som ledare.
Vid samma kårstämma avslogs en motion om att alla ledare i Hässelby Scoutkår ska lämna utdrag
ur belastningsregistret. Motiveringen till avslaget var att det ger en falsk trygghet. Vi vill arbeta för
att skydda scouterna som deltar i verksamheten mot alla övergrepp, oavsett om det är förstagångseller återfallsförbrytare som utför dem. Istället ville de närvarande på stämman att kåren skulle
arbeta fram en policy för hur vi ska arbeta förebyggande och vad vi gör om övergrepp eller
kränkningar ändå sker.
Detta kapitel redovisar den handlingsplan och de regler som gäller för vårt förebyggande arbete
och vad vi gör när mindre övergrepp och kränkningar skett. När misstanke finns om att ett
allvarligt övergrepp eller kränkning skett ska kårens krishanteringsplan aktiveras.
Krishanteringsplanen redovisas i ett senare kapitel.
2.2
Förebygg & hantera kränkningar
2.3
Att förebygga och hantera sexuella
övergrepp eller andra grova kränkningar
2. 3. 1
Regler
Mobbing är upprepade fysiska eller psykiska kränkningar. Det finns också andra kränkningar, som
är mindre allvarliga, men som du som ledare ändå måste hantera.




Alla ledare i Hässelby Scoutkår ska gå Svenska Scoutrådets kurs Trygga Möten. Kursintyg
lämnas till styrelsens sekreterare och ordförande.
Kåren ska sträva efter att alla ledarteam ska bestå av både kvinnliga och manliga ledare.
Verksamheten ska planeras så att en ensam ledare/förälder och en ensam scout inte under
längre tid vistas utom synhåll från andra människor om möjligt
En ensam ledare/förälder får inte dela rum/tält/vindskydd med en ensam scout.
Undantag får göras i akuta situationer, t.ex. när en scout mitt i natten längtar hem eller
blivit sjuk.
4
3
OLYCKA UNDER UTFÄRDEN
Följ kårens beredskapsplan.
4
Vid olycka – vad du gör efter
utfärden
4.1
Dokumentation
4.2
Arkivering av dokumentation
Comment [Öhman1]: Saknas?
För att säkerställa att alla fakta kring händelseförloppet finns med i beslutsunderlag och för att rätt
information ska nå ut till vår styrelse, medlemmar, föräldrar och massmedia är det viktigt att en
noggrann dokumentation sker. Dokumentation är också viktigt för att vi ska kunna följa upp
händelserna i efterhand så att dessa kan undvikas i framtiden.
All dokumentation i form av checklistor, rapporter, pressmeddelanden etc. ska arkiveras och
diarieföras i kårens arkiv.
5
Dokumentnamn:
Typ av dokument:
Scoutklädsel
Styrande
Fastställt av:
Kårstyrelsen
Version:
Författat:
Beslutsdatum:
2. 1
2013-08-28
2013-12-19
Författare:
Ver1. Petter Engdal, Jon Fleck, Bengt Fröjd, Barbro Johansson, Christian Wallin, Bo
Gejdebäck. Ver2. Emil Öhman
Scoutklädsel
Carl Bondes Väg 90
165 74 Hässelby
Box 5007
165 10 Hässelby
Telefon 08-739 88 88
Plusgiro 65 17 38-7
Webb http://www.hasselbyscout.se/
E-post [email protected]
1
Innehåll
Innehåll ________________________________________________________________ 2
1
Uppdraget ___________________________________________________________ 3
2
Bakgrunden __________________________________________________________ 3
3
Egna värderingar i kåren ___________________________________________________ 3
4
Olika typer av klädsel _____________________________________________________ 4
4.1
4.2
4.3
4.4
Ceremoniell scoutklädsel __________________________________________________ 4
Korrekt scoutklädsel _____________________________________________________ 4
Enkel scoutklädsel ______________________________________________________ 4
Fri klädsel ___________________________________________________________ 4
5
Olika situationer ________________________________________________________ 5
6
Eventuellt godtagbara ursäkter att inte ha scoutdräkt ____________________________________ 5
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
7
Jag hann inte ta den på mig! ________________________________________________ 5
Skjortan ligger i tvätten! __________________________________________________ 5
Det är väl inte så viktigt! __________________________________________________ 5
Jag vet inte! __________________________________________________________ 6
Jag hittade den inte! _____________________________________________________ 6
Jag äger ingen! / Jag har vuxit ur! ____________________________________________ 6
Hur vi ledare bör agera och reagera _____________________________________________ 6
2
1
Uppdraget
Vid ASL-möte 17 april 1997 bestämdes att en kårpolicy för användandet av scoutskjorta skulle tas
fram. Vid omarbetningen utav denna policy juni 2013 har scoutskjortan bytt utseende och
dessutom har Scouterna lanserat andra plagg som också ingår i begreppet scoutdräkt och skall
officiellt ha likvärdig status.
2
Bakgrunden
Frågor inom kåren som uppkommit är:
Varför har vi och andra scouter i hela världen scoutskjorta?
Vad gör scouting till scouting? Jo, det är ju vår ideologi, vårt program, våra hjälpmedel, vår
scoutlag, vår gemenskap, vår scoutskjorta. Det finns scoutkårer som har avskaffat scoutskjortan.
Vad har vi för verksamhet utan skjortan? Är det scouting? Ska vi anpassa oss till en
”ungdomligare” syn där scoutskjortan inte är så viktig och där enklare scoutklädsel gäller?
Scouting och scoutskjorta hänger ihop. När vi träffar andra scouter är det självklart att man visar
att man är scout genom att bära scoutskjorta.
När vi rör oss ute i samhället på ett eller annat sätt är vi alla en annonspelare för Scouting. Folk i
allmänhet har en bild av scouter och scouting som förutom det lite löjliga som kommer fram då
och då också har en högaktning för scouting och för den enskilde scouten. Om en scout ses ute i
samhället har också folk uppfattningen att individerna står för vissa värderingar. Dessa värderingar
har gått i arv sedan 1907 och scouternas grundare Baden Powell. Den allmänna uppfattningen om
scouter är att vi står för något som är bra och att vi står för det som sägs i scoutlagen.
Även föräldrarna som vi möter varje vecka vid möten och annat har samma uppfattning som folk i
allmänhet. De har dessutom valt att anmäla sitt barn till en rörelse som de naturligtvis anser vara
bra i allmänhet och anser vara bra för sitt barn i synnerhet. De förväntar sig att vi lever upp till
deras förväntningar. Här har scoutdräkten en given plats. Om vi inte tar allvarligt på användandet
av scoutskjortan kan vi tappa förtroendet för det vi anser oss stå för.
3
Egna värderingar i kåren
Vi i vår kår är stolta över att vara scouter och det just i Hässelby Scoutkår. Detta visar vi upp
genom olika aktiviteter där vi syns.
Många tonåringar tycker att det kan vara lite pinsamt att visa att man är scout (inte att vara det!).
Detta är ingen anledning att mjuka upp kraven på användandet av scoutskjortan.
En viktig orsak till varför just Baden Powell valde en gemensam dräkt var från början att kläderna
inte skulle vara det som skiljer människor från olika samhällsklasser åt och att scouterna skulle
kännas igen av människor som inte själva var scouter. Detta är något som vi fortfarande tycker är
viktigt, och speciellt här i Hässelby där det finns många olika grupper som har väldigt varierande
ekonomiska förutsättningar och bakgrund och ger därmed att personer med högt välstånd kanske
kommer med lyxiga märkeskläder till scoutmöten och de med sämre ekonomi billigare klädes.
Liksom BP tycker vi att alla ska få vara lika inom scouterna och finner då att scoutdräkten hjälper
till med detta på ett bra sätt.
Vi skall vara rädda om folks värderingar av scouting!!
Vi skall vara rädda om föräldrarnas förtroende!!
Vi skall vara rädda om våra scoutattribut!!
Samtliga ledare har rätt till en gratis scoutskjorta från kåren vid behov. Vi brukar säga att man
absolut måste ha en minst 2 år gammal scoutskjorta.
3
4
Olika typer av klädsel
Vi är ju scouter i en mängd olika situationer där scoutskjorta alltid går bra att använda men ibland
är det av bl.a. praktiska skäl är acceptabelt att använda någon annan form av scoutklädsel.
Här följer en definition av olika klädselbenämningar som används i detta dokument:
4.1
Ceremoniell scoutklädsel

Scoutskjorta samt kårhalsduk.

Eventuell Letaretröja för personer med anknytning till en letaravdelning. Utseende
bestäms av dess ansvariga ledare, AL.
4.2
Korrekt scoutklädsel
Består av något utav följande som är en del av scoutdräkten
 Lång-/kortärmad scoutskjorta samt kårhalsduk,

Lång-/kortärmad t-shirt samt kårhalsduk,

Pikétröja samt kårhalsduk.
4.3
Enkel scoutklädsel
Består av scoutaktiga kläder av enklare slag som namnet antyder som till exempel:
 kårtröja, avdelningströja, tröjor från Vässarö, Kopparbo m.fl.,

4.4
tröjor från scoutarrangemang som t.ex. ett sommarläger
Fri klädsel
Består av kläder som är anpassade efter aktiviteten.
Normalt avgör ledare vad som är lämpligt eller så står det i ev. Inbjudan/kallelse.
T.ex. badkläder, maskeradkläder, arbetskläder, civil festklädsel eller vardagskläder.
4
5
Olika situationer
Det är alltid avdelningsledaren som tillsammans med övriga ledare på avdelningen eller
arrangemangsledaren om så finns som beslutar om vilken klädsel som skall användas. Använd
sunt förnuft men tänk på att kårens policy gällande scoutklädsel är beslutat enligt detta dokument.
Såklart är det uppskattat om du är klädd över den klädseln som gäller vid ett visst tillfälle, som t.ex.
att ha scoutskjortan vid fri klädsel.
Här följer olika situationer och vad som gäller angående scoutklädsel om ingen ledare har sagt
något annat:

Avdelningsmöten, kåravslutning, rekrytering, Scouternas stämma, distriktstämma
o

Scouternas dag och natt och andra officiella arrangemang
o


o
Enkel scoutklädsel om ej inbjudan/kallelse säger något annat,
o
Korrekt scoutklädsel vid färd till och från läger,
o
Ceremoniell scoutklädsel vid hissning och halning utav flagga.
Kårutvecklingsträff, styrelsemöte, kårstämma, arbetsutskott och övriga planeringsträffar
Enkel scoutklädsel.
Städdagar, arbetsdagar, fester
o
6
Korrekt scoutklädsel, enkel scoutklädsel kan bäras utanpå.
Övernattningar, hajker, läger
o

Korrekt scoutklädsel.
Fri klädsel
Eventuellt godtagbara ursäkter att
inte ha scoutdräkt
Som huvudprincip finns inga godtagbara ursäkter att inte ha scoutdräkt på sig. Naturligtvis
kommer det alltid att uppkomma tillfällen när en scout inte tagit på sig scoutdräkt. Här följer
några exempel:
6.1
Jag hann inte ta den på mig!
6.2
Skjortan ligger i tvätten!
Det kan nog accepteras en gång men det får inte bli någon vana. Argumentera för att den kommer
nästa gång
Har man haft hajk kan man nog acceptera att skjortan inte blivit tvättad.
6.3
Det är väl inte så viktigt!
Accepteras ej. Argumentera för att den kommer på nästa gång.
5
6.4
Jag vet inte!
Accepteras ej. Argumentera för att den kommer på nästa gång.
6.5
Jag hittade den inte!
Accepteras ej. Argumentera för att den kommer på nästa gång.
6.6
Jag äger ingen! / Jag har vuxit ur!
Accepteras t o m sex veckor efter terminsstart eftersom scoutskjorta kan beställas när som helst.
Vid utebliven scoutdräkt är enkel scoutklädsel att föredra framför inget alls.
7
Hur vi ledare bör agera och reagera
Ledaren måste följa vår policy och inte ge oss själva godtagbara ursäkter. Vi skall vara goda
exempel för scouterna. Vi ledare måste vara konsekventa.
Ledaren skall stöta på de som inte har scoutdräkt och/eller halsduk och fråga varför. Då visar vi
att vi tycker att scoutdräkten är viktig och att det inte är bäst att lämna den hemma.
Om någon inte har skaffat sig en scoutdräkt eller om någon vuxit ur den gamla skall vi ledare
fortsätta att stöta på om dräkten och stöta på respektive förälder, alltså inte bara vid t.ex.
föräldramöten.
Vad gör man med de scouter som trots information från ledaren inte har på sig scoutdräkt vid
möten och hajker?
Det är enligt kårens värderingar ej heller tillåtet att klä sig i scoutdräkt vid förtäring utav alkohol.
6
Dokumentnamn:
Typ av dokument:
Utbildning på kårplan
Styrande
Fastställt av:
Kårstyrelsen
Version:
Författat:
Beslutsdatum:
1. 3
2013-08-28
2013-12-19
Originalförfattare:
Nina Fleck, Bennie Jonsson
Utbildning på
kårplan
Carl Bondes Väg 90
165 74 Hässelby
Box 5007
165 10 Hässelby
Telefon 08-739 88 88
Plusgiro 65 17 38-7
Webb http://www.hasselbyscout.se/
E-post [email protected]
1
Innehåll
Innehåll ________________________________________________________________ 2
1
Uppdraget ___________________________________________________________ 3
2
Bakgrunden __________________________________________________________ 3
3
Utformning ___________________________________________________________ 3
4
Tidpunkt ____________________________________________________________ 3
5
Genomförande _________________________________________________________ 4
6
Innehåll ____________________________________________________________ 4
7
Övriga utbildningar ______________________________________________________ 4
2
1
Uppdraget
Som ett led i att underlätta hanteringen och strukturen av utbildningen har detta dokument
skapats. Diskussioner med personer i styrelsen har dock lett fram till att något måste sättas på
pränt. Därav denna policy.
2
Bakgrunden
Kåren har sedan ett antal år haft en intern utbildning för nya ledare som har döpts till
”Plantskolan”. De som deltar i plantskolan är nya ledare som antingen kommer in utifrån,
vanligtvis som föräldrar helt utan eller med mycket liten erfarenhet av scouting, eller de som är
uppvuxna i kåren mer eller mindre och kommit upp i åldern att själva bli ledare. Mellan dessa två
kategorier föreligger totalt olika behov och det är därför svårt att ha samma utbildning för båda
dessa kategorier. Däremot kompletterar de varandra mycket väl vilket bör utnyttjas. Målsättningen
har varit att skapa kännedom om scoutings ideologi, organisationen, kårens verksamhet samt
scouting i största allmänhet. Diskussioner har också förts inom kåren rörande hur många ny ledare
som det skall finnas för att utbildningen skall genomföras. Det är dock viktigt att ta hand om de
nya som kommer in i kåren hur få de än är. Ansvaret för detta ligger på styrelse, avdelningsledare
samt KUL.
3
Utformning
Det som är lämpligast är att utforma utbildningen först på planeringsstadiet genom att fråga de
som är berörda, dagens utmanare vad de tror att de kommer vilja ha ut av kursen och nyblivna
”vuxna” ledare vad de skulle velat ha. På genomförandeplanet kan detta också vara en lämplig
metod, deltagarna får i början av utbildningen vara med och själva utforma den genom sina
önskemål.
4
Tidpunkt
Utbildningsstart skall vara så tidigt som möjligt under hösten. Initialt har alla nya behov av
praktiska detaljer som rör vår kår. En mer omfattande del kan man sedan lägga längre fram i tiden
när ledarna har hunnit prova på lite och lättare kan ta till sig saker utan att det blir korvstoppning,
bättre tillgodogörande helt enkelt.
3
5
Genomförande
Ansvarig för utbildningens innehåll är KUL som till sin hjälp har styrelsen och andra intresserade
som genomför utbildningen.
Utbildningen bör ske i form av en hajk, eller om det tar för mycket tid i anspråk av en kategori
som ganska ofta har relativt unga barn, en dagsutflykt eller något slags seminarium. Huvudsaken är
att det blir en upplevelse som man kan ta med sig som inspiration. Det man själv upplever tar man
lätt till sig. Förslagsvis använder man här den samlade kunskapen som finns hos de f.d. utmanarna
och kårens ledare. Utbildningen för dem kan bli att genomföra själva hajken eller äventyret och att
man sedan i utbildningen utgår från detta, man gör tillsammans en utvärdering och knyter an till
huvudpunkter som man innan tagit fram och vill få fram under
utbildningen -Learning by doing!
6
Innehåll
Det mesta bör endast gås igenom på ett grundläggande plan, det är trots allt en grundutbildning,
men förslag på saker och ämnen som kan/bör behandlas är:
 praktisk scoutkunskap,

scoutings ideologi,

kårens struktur,

praktiska detaljer i kåren, t ex telefonnummer, nycklar, Kårutvecklingsträff, ekonomi

(avdelningsbudget mm) att kalenderår i Hby osv. osv.,

kurser man kan gå,

diskutera policys,

säkerhet,

Tilldela en slags mentor för respektive ny ledare som kan rådfrågas om det dyker upp
några funderingar.
Här måste man åter tänka på att ta hänsyn till de olika deltagarnas skiftande behov, där de
kompletterar varandra; f.d.-utmanarna/rover kan massor om kåren och scoutteknik medan ”de
vuxna” kanske lättare kan förklara vad föräldrar vill ha för information och förväntar sig av ledare,
vad man vill ha ut av ett föräldramöte, säkerhetsaspekter osv.
7
Övriga utbildningar
Kårstyrelsen har beslutat att kåren betalar följande för nedstående kurser:
 upp till 50 % av kursavgiften för avancerade scoutkurser, såsom TG.
 100 % av grundläggande scoutkurser såsom ledarutbildning Patrull, ledarutbildning BAS,
ledarutbildning Scout.
 0 % för övriga kurser och utbildningsarrangemang.
Om du har några frågor eller om du hittar en utbildning eller arrangemang som du tycker att kåren
bör betala är det bara att kontakta styrelsen så får du ett beslut.
4
Dokumentnamn:
Typ av dokument:
Vett och etikett
Styrande
Fastställt av:
Kårstyrelsen
Version:
Författat:
Beslutsdatum:
1. 2
2013-08-28
2013-12-19
Originalförfattare:
Emil Öhman
Vett och etikett
Carl Bondes Väg 90
165 74 Hässelby
Box 5007
165 10 Hässelby
Telefon 08-739 88 88
Plusgiro 65 17 38-7
Webb http://www.hasselbyscout.se/
E-post [email protected]
1
Innehåll
Innehåll ________________________________________________________________ 2
1
Allmänt _____________________________________________________________ 3
2
Alkohol och droger ______________________________________________________ 3
3
Miljö och hälsa _________________________________________________________ 3
3.1
Ordlista _____________________________________________________________ 3
4
Resor ______________________________________________________________ 4
5
Informationsteknik ______________________________________________________ 4
5.1
5.2
5.3
5.4
E-post ______________________________________________________________ 4
Webbplats____________________________________________________________ 4
Sociala medier _________________________________________________________ 4
Internet _____________________________________________________________ 4
6
Rökning och snusning _____________________________________________________ 5
7
Hund och djur _________________________________________________________ 5
2
1
Allmänt
Allmänt tillämpar vi scoutlagen:
1. En scout söker sin tro och respekterar andras
2. En scout är ärlig och pålitlig
3. En scout är vänlig och hjälpsam
4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat
5. En scout möter svårigheter med gott humör
6. En scout lär känna och vårdar naturen
7. En scout känner ansvar för sig själv och andra
2
Alkohol och droger
3
Miljö och hälsa
Samtliga arrangemang i kårens regi ska vara alkoholfria om någon person som deltar är under 18
år.
Samtliga deltagare ska hållas drogfria.
Scoutkåren betalar aldrig för alkoholhaltiga drycker.
Det är enligt kårens värderingar ej heller tillåtet att klä sig i scoutdräkt vid förtäring utav alkohol.
Denna policy är baserad på Svenska Scoutförbundets policy.
Vid all verksamhet i Hässelby Scoutkår skall global hänsyn tas vid inköp av matvaror i den
utsträckning som det är möjligt vad det gäller tillgång och ekonomi. Rättvise-, KRAV-märkt,
ekologiskt eller närproducerat är mat som bör prioriteras inom vår kår.
De butiker som har något samarbete med vår kår, Stockholms Scoutdistrikt eller Scouterna bör
prioriteras vid inskaffande av bland annat mat.
För scouternas hälsa får ej skall vi också tillämpa de lokala matbutikernas egna satta åldersgränser
för olika livsmedel i vår verksamhet.
För att hålla en bra miljö i scoutlokalen är det ej tillåtet att slänga mat inne i scoutlokalens
sopsäckar utan att tömma dessa pga. risk för möss,
För att tydliggöra så vill vi också påpeka att det är totalförbjudet med eldsprutning utav våra
medlemmar vid våra arrangemang om ej arrangemangsansvarig har godkänt detta då det kan vara
väldigt farligt.
3.1
Ordlista
Kravmärkt innebär att en produkt alltid är ekologiskt odlad. Kravmärkt står även för god
djuromsorg, det vill säga att djuren får fri tillgång till ekologiskt foder.
Rättvisemärkt är en märkning som garanterar att odlare och arbetare får skälig lön för sitt arbete.
Dessutom motverkar organisationen barnarbete och diskriminering.
Ekologisk odling innebär att kemiska bekämpningsmedel ersatts med andra metoder.
Närproducerat är produkter som odlas eller tillverkas i användarens närmiljö.
3
Global hänsyn handlar om val av varumärke som visar att man är medveten om att andra på vår
jord inte har det lika bra. Med våra val visar vi global hänsyn, något som är ett steg på vägen för ett
bättre och tryggare liv för våra vänner på andra delar av jordklotet.
4
Resor
Denna policy är baserad på Svenska Scoutförbundets policy.
Vid alla typer av resor med Hässelby Scoutkårs ska hänsyn tas till ekonomiska, tids- och
miljöaspekter.
Såsom bästa miljöalternativ, ska tågresor alltid prioriteras framför andra reseformer. Undantag ska
endast göras om andra alternativ innebär försvarbar tidsvinst eller vid omfattande
materialtransporter och liknade.
För resa med egen bil ska särskilda skäl föreligga och samåkning ska alltid eftersträvas.
5
Informationsteknik
5.1
E-post
5.2
Webbplats
5.3
Sociala medier
Inom kåren finns det ett visst antal olika e-postlistor för olika ändamål och för olika grupper. Den
vanligaste som används just nu är SOL-listan som går till alla Seniorer (utmanare och rover) Och
Ledare, men det finns också bl.a. en lista för hela styrelsen och några avdelningar.
De som är med på dessa listor tycker vanligtvis inte om att bli spammad, så tryck inte på svara alla
om du inte verkligen behöver det när du svarar på ett e-brev.
På kåren webbplats hasselbyscout.se informerar kåren om aktuella händelser och ger mycket
matnyttig information om de vanligaste scoutfrågorna samt en del hjälpmedel.
För allas trevnad uppskattas det om du som ledare håller er avdelningssida uppdaterad.
Kåren finns representerad på en del andra sociala medier förutom vår webbplats för att informera
om att vi finns för blivande scouter, påminna våra medlemmar om det absolut viktigaste samt
deras eventuella föräldrar. På dessa är det extra viktigt att hålla en god ton och visa hur vi bedriver
vår verksamhet.
Innan ni publicerar några foton på sociala medier måste ni dock hämta tillstånd av både personen i
fråga samt dess eventuella målsman. Orsaker kan vara alltifrån att man bara inte tycker om bilden
till att personen har skyddad identitet, så se till att fråga INNAN.
5.4
Internet
Kåren använder ett mobilt bredband i scoutlokalen med en begränsad datamängd per månad som
vi får förbruka och därmed är det otillåtet att strömma film och musik för att möjliggöra att andra
också kan använda internet utan besvär.
4
6
Rökning och snusning
Kåren uppmanar alla scouter att inte använda tobak då den lagliga åldergränsen för inköp utav
tobak är 18 år. Då ledare är förebilder och vi vet att barn gör som de vuxna gör vill vi med denna
policy tydligt markera att vi är emot rökning och snusning och därmed ser till att barnen ej utsätts
för detta inom scouting.
 Rökning är strängt förbjuden i och omkring våra lokaler som vi använder samt inom
kårens olika arrangemang,

Om vuxna snusar under läger eller annan kåraktivitet vill vi att det ska göra diskret,

Om vuxna röker under läger eller annan kåraktivitet skall det göras på anvisad plats och
på väl tilltaget avstånd till andra.
7
Hund och djur
Kåren uppmanar alla att ta stor hänsyn till andra för de som planerar att ta med sig sin hund eller
något annat djur till vår scoutverksamhet då det finns de person som kan vara allergiska mot vissa
djur. Det bör också tas hänsyn till de personer som är väldigt rädda för vissa djur och därmed inte
känner att de fullt ut kan njuta utav scoutverksamheten. Vid höstterminsstarten bör dock ej djur
deltaga vid mötet då du som ledare antagligen saknar kännedom om någon scout har någon kraftig
djurallergi.
Om någon under eller innan ett möte ber att ett specifikt djur skall avlägsnas oavsett om det är
t.ex. avdelningsmöte, kårutvecklingsträff, kårstämma eller styrelsemöte, skall så ske snarast utan
några frågor.
5