Transcript vad säger försöken? (Sara Bergström Nilsson, HS

Växtnäringsutnyttjande i
biogödsel
5 mars 2014
[email protected]
Sara Bergström Nilsson
•
•
•
•
•
•
•
Hushållningssällskapet Halland & Växa sedan 1999.
Mark/växt-agronom
Gödsel/biogödsel
Biogas
Klimat
035-465 09; 0730-46 93 18
[email protected]
Detta är bra med biogödsel!
•
Ofta högt innehåll av näringsinnehåll, främst ammoniumkväve.
•
Mer koncentrerad gödsel ger lägre spridningskostnader.
•
Låg TS, jämn spridningsbild (lägre pris?)
•
Mindre lukt = mindre problem med grannar.
•
Mullbildande ämnen: bra för struktur på lera, bördighet på sandjord.
•
Ev billig flytt av gödsel mellan brunnar
•
Mikronäringsämnen
•
Fri från ogräs (om hygieniserad)
•
Fri från många smittor
Detta kan utvecklas vidare!
• Problem med svämtäcke
• Högt pH ger förluster av ammoniak
• Ibland mindre näring/ton än stallgödsel.
Biogödsel till havre & vårkorn, nordiska försök
Vad
jämförs?
Effekt av
biogödsel jmf stg
Effekt av biogödsel
jmf min.g
Försök
Tot-N
-
72-105%
Jönköping, JTI 1999-2004. Rötad
hushållskompost (Baky m fl 2006)
Sammanfattning
76-101% av biogödsel till
korn
&
havre
Tot-N
Ej sign
Signifikant lägre
Norge, 2008-2010. Rötad hushållskompost.
(Øgaard, Kristoffersen och Haraldsen,
2011)
Tot-N
Västerås, 5-årigt försök. Jmf kompost,
gödsel, slam mm, (Odlare m fl 2008)
NH4-N
Ej sign
Tendens till högre
skörd, ej sign
Danmark, 2002-2003, jmf rötad & orötad
grisgödsel
(Hansen, Birkmose och Skaaning 2004)
NH4-N
-
100%
Danmark, rötad & orötad grisgödsel samt
gödselblandning
(Sørensen och Birkmose, 2002).
NH4-N
Ej sign
100%
Jmf grisgödsel, Halland, 1993-2000 (Ekre,
opubl)
NH4-N
109-118%, men
ej signf.
Danmark,2011 Konv & eko nötg.
(Sørensen, Mejnertsen och Møller, 2011)
NH4-N
Högre, men ej
signf
Uppsala, JTI, 2013, Eva Salomon m fl
Biogödsel till höstvete, sockerbetor & vall
Vad jämförs?
Effekt av
biogödsel jmf stg
Effekt av biogödsel
jmf mineralg
Försök
Höstvete
Sammanfattning
av
biogödsel
till
NH4-N
100% eller något
mer
korn
&
havre
NH4-N
100%
-
Skåne, 2002 (Christensson och Blohmé,
2002)
Grisg. Halland, 1993-2000, (Ekre, opubl)
NH4-N
116% (ej signf)
Grisg. Danmark, 2011
(Sørensen, Mejnertsen och Møller 2011).
NH4-N
100-163%
Konv & ekonötg., Danmark 2011
.(Sørensen, Mejnertsen och Møller 2011)
Sockerbetor
NH4-N
-
122-144%
Skåne, 2002 (Christensson och Blohmé,
2002)
120%
85%
Nötg, Rådde, Sverige, 2013. Sofia Delin,
SLU & Kjell Gustavsson, Agroväst
Vall
NH4-N
Sammanfattning skördeeffekt av biogödsel
Vårsäd
• Ca 70-100% kväveeffekt av tot-N i biogödseln.
• Samma effekt av NH4-N i biogödsel som i grisflytgödsel.
• Ev något högre effekt av NH4-N i biogödsel än i nötflytgödsel.
Höstsäd
• 100% effekt av NH4-N i biogödseln jmf mineral-N
• Samma effekt av NH4-N i biogödsel som i grisflytgödsel.
• Högre effekt av NH4-N i biogödsel än i nötflyt.
Sammanfattning skördeeffekt av biogödsel
Sockerbetor
• Hög effekt jmf mineralgödsel
Vall
• +20% effekt av biogödsel NH4-N jmf med nötflyt NH4-N
• 85% effekt av biogödsel NH4-N jmf med mineral-N
Kol/kvävekvoten har avgörande betydelse för kväveeffekten
(Krukförsök)
Källa: Sofia Delin, SLU
Skara
Biogödsel = ogräsfri gödsel!
Hur mkt ogräsfrön finns i ”vanlig”
nötgödsel?
Am. Studie (1994):
• Gödsel från 20 mjölkgårdar norr om N Y studerades
• I snitt hade de ca 75 000 frön /ton gödsel
Hur många ogräsfrön fanns i genomsnitt per ton gödsel
• En gård hade ca 400 000 frön/ton gödsel (mkt svinmålla)
tror ni?
• 4 gårdar hade inget ogräs alls i gödseln.
Är det ett problem med ogräs i gödseln?
• 30 ton gödsel * 75 000 frön/ton = 2,25 milj frön/ha
• Uppskattningsvis finns 30 milj frön/ha i fröbanken
• Alla frön gror inte
Risk för introduktion av nya ogräs.
Rötning dödar fröer
Försök med rötning i 35 respektive 50 grader C under olika tid.
De arter som undersöktes var:
flyghavre, tomtskräppa, vägmålla, losta, snärjmåra, amarant,
kvickrot, svinmålla, krusskräppa, pilört, malörtsambrosia,
lomme, våtarv, rödklöver.
Weinhappel m fl, 2010
Resultat
• Många arter dog inom 3 dagar i 35 grader.
• Gräs som losta & flyghavre dog snabbt.
• Pilört & skräppa levde efter 3 dygn.
• Segast var svinmålla som delvis grodde efter 7 dagar.
• Allt var dött dag 1 vid 50 grader.
Weinhappel m fl 2010. ”Examination of the distribution risks…”
Avdödning av ogräs i biogödsel
• Effekten av mesofil och termofil rötning testades
på ogräsfrön.
• De fröer som undersöktes var: raps, flyghavre,
åkersenap, åkerbinda, gullört, svinmålla och
kanadensiskt gullris.
• Alla frön dog omedelbart vid termofil rötning.
• Mest seglivade var åkerbinda & svinmålla.
• Inga fröer överlevde längre än 7 dagar vid
mesofil rötning.
(Johansen m fl, 2011)
Svampsporer dör genom rötning
Undersöktes: flygsot, majssot, fusarium, rötsvamp mm
35 grader C
• De flesta svampsporer efter en dag i 35 grader C.
• Alla var döda efter 7 dagar
50 grader C
• Alla sporer döda efter 1 dag.
Weinhappel m fl 2010. ”Examination of the distribution risks…”
Nya svenska försök med biogödsel!
Ammoniakavgång och skörd fr rötad
& icke rötad nötflytgödsel till vårkorn
(Eva Salomon m fl JTI, 2013)
Syfte
• Jämföra effekt på skörd i vårkorn mellan rötad och icke
rötad nötflytgödsel
• Jämföra ammoniakavgång mellan rötad och icke rötad
nötflytgödsel vid spridning före sådd.
Försöksupplägg
•
•
•
•
•
Kontroll = ingen gödsling
Ej rötad = 25 ton nötflytg/ hektar (NH3)
Rötad = 25 ton rötad nötflytgödsel/hektar (NH3)
Ej rötad +N = nötflytgödsel +mineral N
Rötad + N= rötad nötflytgödsel + mineral N
• Gödseln bandspreds & harvades ner efter 4 timmar
• Därefter sådd.
• Ammoniakavgång mättes.
Kärnskörd i vårkorn
Ammoniakmätning
• Vid spridning & 40 tim efteråt (harvning & sådd efter 4
tim).
• +7 grader C, molnigt, svag vind.
Total ammoniakförlust, JTI-försök
Salomon m fl, 2013
Spridningsförluster från biogödsel
• Danskt fältförsök, under 2 år
• Grisgödsel & rötad gödsel spreds i vårbruk inför korn
(släpslang).
• Rötad gödsel hade 73 respektive 83% av NH3-utsläppen jmf
med konv gödsel.
(Hansen, Birkmose och Skaaning, 2004).
Slutsats
• Snabb nedbrukning
• Använd myllningsaggregat
Lagring av biogödsel
Biogödsel & grisflyt lagrades med eller utan täckning.
Förlust av tot-N/månad
Biogödsel
Flytgödsel
Med täckning
(jan-maj)
0,9%
0,8%
Utan täckning
(mars-maj)
4,4%
2,5%
Räkneexempel: 2000 ton biogödsel à 5 kg tot-N/ton = 10 000 kg tot N
N-Förlust:
10 000*0,044= 440 kg N/månad eller 5 280 kg N/år
(Hansen, Birkmose & Skaaning, 2004)
Surgörning av biogödsel
Teori
• Ammoniak (NH3) och ammonium (NH4+) står i
kemisk jämvikt med varandra.
• Ett lågt pH gör att mer av kvävet finns i form av
NH4+.
• NH4+ är positivt laddad och stannar i vätska medan
NH3 avgår som gas.
• Ett pH-värde på 5,5-6 är optimalt för att minska
förlusterna.
Genom surgörning sänks pH och
andelen NH3 minskar
Nötflyt pH 6,7-7,0
Rötrest pH 7,7-8,3
• Tillförsel av syra i gödseln kan göras
– i stallet,
– i gödselbrunnen eller
– under spridningen.
I Sverige är det inte tillåtet att försura gödseln
i stallet.
I Danmark är surgörning av flytgödsel
ganska vanligt
Vanligaste använd syra är svavelsyra, men
fosforsyra är mer ”stabil”
• relativt billig, ca 2 kr/l vid stora volymer (12 kr/l fritt
gård pris Helsingborg)
• täcker svavelbehov
Nya svenska försök!
• 2013, utförda av Kjell Gustafsson, Agroväst och
Sofia Delin, SLU Skara.
• Gräsvall som gödslades två gånger (28 maj samt 15
aug).
• Vanlig nötflytgödsel samt biogödsel från nötflyt
jämfördes med surgjord nötflyt och biogödsel.
• Axan med som jämförande handelsgödsel.
Medeltal av första och andra skörd
Skörd (kg ts/ha)
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
0 kg N/ha
Axan 55 kg
N/ha
Axan 90 kg Nötflyt 52 kg Nötflyt sur 52 Biogödsel 58 Biogödsel sur
N/ha
N/ha
kg N/ha
kg N/ha
58 kg N/ha
Röta:
0-25 kg
ammoniumkväve
Syra:
20-40 kg
Organiskt kväve
Nötflytgödsel i gräsvall på Rådde, 2013
Slutsatser
Surgörning av gödsel:
– Minskar ammoniakavgången till luften och sparar
kväve.
– Tillför grödan svavel.
– Gav 360 kg ts/ha i merskörd med flytgödsel och
840 kg ts/ha i merskörd med biogödsel.
– Kräver dyr utrustning.
– Kräver stora mängder gödsel för lönsamhet.
Biocover A/S SyreN-teknik www.biocover.dk
Tack för er uppmärksamhet!
[email protected]