Transcript Projektplan - Biogas Sydöstra Skåne AB

Datum
2012-11-19
Tobias Dalhammar
Bilaga 1
Projektplan –
Effektivare strategier för avsättning av biogödsel
Grontmij AB
212 09 Malmö
Besök
Org nr
Styrelsens säte
Norra bulltofta vägen 65A
556563-7237
Stockholm
E-post
Direktnr
Fax
[email protected]
010-4800000
www.grontmij.se
Projektförslag och bakgrund
Vid storskalig produktion av biogas bildas stora mängder biogödsel. Vid de största
biogasanläggningarna i Sverige genereras över 100 000 ton biogödsel per år. Biogödseln är ett bra
gödningsmedel och huvuddelen av den biogödsel som produceras i Sverige idag återförs till
lantbruket som en växtnäringskälla.
Målsättningen med denna undersökning är att illustrera de problem och möjligheter som finns kring
avsättning av biogödsel, från ett producent- och avnämarperspektiv, för att därigenom kunna utveckla
biogödselaffären och i slutändan reducera hanteringskostnaderna, som idag är mycket höga (vad
krävs för ökad acceptans, praktiskt värde på biogödseln, systemlösningar för hantering, distribution
och logistik, etc). Det gäller både småskalig och storskalig biogasproduktion.
Motivering
Vid storskalig rötning av gödsel står transportkostnaderna för uppemot 40 % av
fordonsgasproduktionskostnaden. Skulle kostnaderna för hantering och distribution av biogödsel
kunna reduceras med några procent får det därmed stor betydelse för totalekonomin i en
biogasproduktionsanläggning. Det är till och med så att många större gödselbaserade anläggningar
inte uppförs på grund av de höga transport- och hanteringskostnaderna.
Liknande projekt
Det pågår inget liknande projekt i Skåne. Hushållningssällskapet har däremot kartlagt
växtnäringseffekterna av biogödsel i ett nordiskt perspektiv. Dessa uppgifter kan användas som
underlag vid kontakt med lantbrukarna.
Vanlig verksamhet
Grontmij arbetar som tekniska konsulter inom energi, infrastruktur och husbyggnad. Verksamheten
kommer inte att påverkas av detta projekt på något påtagligt sätt.
Projektorganisation
Uppdragsledare: Peter B Odhner
Peter är mark/växt agronom och har mycket god kännedom om lantbruksbaserade substrat och
nyckeltal kopplade till lantbrukssektorn. I ett flertal utredningar i de södra delarna av Sverige, bland
annat på uppdrag av E.ON., har Peter undersökt och kartlagt råvaror för biogasproduktion med hjälp av
tidigare utredningar, statistik (SCB, Jordbruksverket), satellitbilder och direktkontakter. Peter arbetar i
GIS för att illustrera så kallade hotspots för råvarutillgång och biogasproduktion. På uppdrag av Kalmar
läns regionförbund genomförde Peter en inventering av tillgång på vass och alger i länet, på uppdrag
av Borgholm Energi genomfördes en substratkartläggning med fokus på lantbruksrelaterade substrat,
på uppdrag av Bjäre Lantmän kartlades råvarutillgången för biogasproduktion i Båstad kommun med
omnejd. En liknande studie genomfördes i Höganäs kommun. Peter har genomfört ett stort antal
utredningar med fokus på biogödselhantering och avsättning. Ett exempel är Biogödselhandboken som
2 (8)
togs fram 2010 med bl a Avfall Sverige som finansiär. På uppdrag av E.ON. har Peter även genomfört
ett antal analyser av biogödselhantering inklusive avvattning.
Konsult: Kerstin Sernhed, Grontmij
Kerstin är teknisk doktor i energihushållning, men har även en bakgrund inom
beteendebeteendevetenskap (fil.mag i psykologi och fil kand i medie- och kommunikationsvetenskap).
Hon har lång erfarenhet av att arbeta med metodinsamling genom personliga intervjuer,
fokusgruppintervjuer och enkäter och är van vid att sammanställa data inom ramen för olika
forskningsprojekt och utvärderingar åt myndigheter och branschorganisationer. För tillfället genomför
hon en studie åt Svensk Fjärrvärme i syfte att förbättra kommunikationen om fjärrvärmens miljövärden.
Kvalitetssäkring: Magnus Svensson
Med en bakgrund som anställd hos NSR AB som processingenjör på biogasanläggning har Magnus en
mycket god kunskap om substrat och anläggningar i Skåne. En av Magnus arbetsuppgifter under sin tid
på NSR AB var utvärdering av möjliga substrat för implementering i anläggningens aktuella substratmix
samt uppföljning av processförändringar och effekten på biogödselkvaliteten av detta. Under sin tid som
konsult har Magnus deltagit i såväl substratinventeringar i olika utredningar som också bedömningar av
substratens egentliga kvalitet och potential. Ett antal uppdrag med processupport till olika
biogasproducerande anläggningar har medfört en breddad syn och ytterligare erfarenheter avseende
substrats egentliga värde i olika situationer.
Lars Sjöholm, Sjöboenergikonsult, Sjöbo. Lars är kassör och ekonomiskt ansvarig inom Biogas Färs
ekonomiska förening. Han är aktiv i processen kring tillståndsprövningen och har varit drivande i många
andra frågor inom biogas färs-projektet. Lars roll är att konkretisera biogödselprojektet med realistiska
fallstudier.
Referensgrupp
Vi vill knyta en referensgrupp till projektet med representanter från bl a lantbruksnäringen.
Referensgruppens viktigaste roll är att komma med synpunkter på vilka frågor som ska ställas till
lantbrukare och producenter, bidra med egna erfarenheter gällande biogödselaffären, samt granska
rapportens disposition och slutsatser.
Vi föreslår följande personer till referensgruppen:
Sven-Erik Svensson, SLU
Är universitetsadjunkt på Sveriges lantbruksuniversitet med flera pågående projekt inom
biogasområdet. Han var även med och tog fram Biogödselhandboken som bl a finansierades av
Avfall Sverige.
Sunita Hallgren, LRF
Sunita har hand om biogödsel- och slamfrågorna på LRF.
Lars Sjöholm, Sjöboenergikonsult, Sjöbo. Lars roll är att konkretisera biogödselprojektet med realistiska
fallstudier.
Ola Hall, E.ON. gas i Sverige AB.
Ola är Eons samordnare för biogödselfrågor och djupt involverad i frågor kring avsättning av biogödsel.
Angelika Blom (eller annan representant från Avfall Sverige), Avfall Sverige.
OBS. Alla i gruppen har inte gett klartecken än!
3 (8)
Målgrupp
Många lantbrukare är även involverade i biogödselaffären på olika sätt, både som leverantör, distributör
och mottagare.
Många maskinstationer kopplade till lantbruket är också djupt involverade i denna hantering, en
hantering som har stor betydelse för arbetstillfällen i Skåne.
På befintliga och planerade biogasanläggningar kommer denna kunskap att vara värdefull för vidare
utveckling av biogasen i Skåne.
Målsättning
Huvudsyftet med detta projekt är att skapa gynnsammare förutsättningar för hela biogasaffären genom
att utveckla mer effektiva strategier för avsättning av biogödsel. Genom bättre kunskap om vilka
biogödselstrategier som fungerar och vilka biogödselprodukter som efterfrågas torde det vara möjligt att
reducera kostnaderna för hela biogödselhanteringen, vilket öppnar för en förbättrad lönsamhet i de
nuvarande och planerade biogasproduktionsanläggningarna.
Går det att hitta nya, mer kostnadseffektiva system och lösningar för hantering av flytande
gödselmedel, ex satellitlager, pumpning, GPS kan kostnaderna minska och bidra till mer
biogasproduktion i Skåne.
Transporter och hantering av gödsel och biogödsel har också en mycket negativ miljöpåverkan. Denna
påverkan kan reduceras med mer effektiva lösningar.
Både befintliga och kommande biogasproducenter, samt lantbrukare som får möjlighet att komma till
tals via intervjuer, vilka produkter efterfrågar de, vad krävs för ökad acceptans, mm.
Var ska biogasanläggningen placeras ur ett gödsel- och spridningsperspektiv? Är några av frågorna
som kommer att besvaras.
Metodik och tidplan
Undersökningen är uppdelad i sex (6) moment:
Moment 1: Föreskrifter och förordningar som påverkar biogödselhanteringen
Här beskrivs översiktligt hur lagstiftningen ser ut på området, vilka regler gäller för exempelvis
tvättning av fordon, är det möjligt att återföra biogödsel till befintliga brunnar, med mera.
Moment 2: Nulägesbeskrivning
Initialt görs en beskrivning av hur biogödseln avsätts idag och hur biogödselproducenterna har arbetet
med avsättningen av biogödsel (ex satellitlager, nyttjande av pumpbrunnar, specialiserade tankbilar, m
m). Kontakter sker med de största biogödselproducenterna i Sverige.
Goda exempel och tillvägagångssätt kommer att lyftas fram.
4 (8)
Moment 3: Fallstudier
Tre konkreta fallstudier kommer att knytas till projektet:
1. Praktiska och ekonomiska konsekvenser för en grupp lantbrukare med både
fast- och flytgödsel (området runt Gärsnäs i Simrishamn)
2. Praktiska och ekonomiska konsekvenser för lantbrukare med enbart flytgödsel från mjölkkor (utvalt
område i norra Sjöbo)
3. Praktiska och ekonomiska konsekvenser för lantbruk som i större skala tar emot biogödsel med
enbart spannmålsproduktion (ev Hogesta/Christinehof alt en större arrendator norr om Ystad)
Moment 4: Intervjuer med några utvalda lantbrukare i området
Exempel på frågor som kommer att diskuteras:
-
Kunskap om biogödsel, erfarenheter av biogödsel (positiva/negativa ex. rädsla för kadmium)
Hur ser lantbrukarna på biogödseln eller biogödselprodukterna med avseende på; arbetsinsats,
näringsinnehåll, gödseleffekt, eventuella tillsatser, beskaffenhet (flytande, koncentrat,
pellets/granulat)
Utbyte av gödsel mot biogödsel för att reducera spridningsarealen
Vad är lantbrukarna villiga att betala för denna typ av gödning
Hur ser lantbrukaren på affären, exempelvis leveransgränser, ägande av lagerkapacitet, mm
Hur ser de på de positiva effekterna vid användandet av biogödsel för miljö, mark och det
uthålliga lantbruket
Tillsatser av NPK för att ”spetsa” gödseln
Moment 5:Internationell utblick. Hur gör man i våra grannländer för att avsätta biogödsel på ett
kostnadseffektivt sätt?
Några exempel:
- I Danmark avvattnar vissa lantbrukare stallgödseln innan transport till anläggning för att
reducera transportkostnaderna och tillgodose lantbrukarens behov av spridningsareal;
- Maabjerg har utvecklat ett avancerat logistiksystem för att minska på transportkostnaderna.
- Det blir även vanligare att man betalar lite för stallgödseln och säljer biogödseln. Då blir det
lättare att värdesätta biogödseln, etc
Moment 6: Slutsats och diskussion
Hur ska avsättningsstrategierna av biogödsel kunna utvecklas och förbättras? Vad ska lyftas fram? Hur
ser kunskapsnivån ut? Hur påverkar praxis och lagstiftning hanteringen? Vad finns det för mervärde
med att använda biogödsel istället för konstgödsel och hur ska det värdesättas?
Ett exempel på detta mervärde är den ”dubbla” nyttan som finns med användning av biogödsel genom
att ersätta handelsgödsel och dess klimatpåverkande utsläpp och samtidigt drastiskt minska
metanpotentialen i stallgödseln och producera ett drivmedel. Ett annat mervärde är effekten på
markens mikro- och makroflora och humushalt som påverkas positivt vid användning av biogödsel. Hur
ska mervärdet lyftas in avsättningsstrategin?
En möjlig fortsättning är att skräddarsy gödselmedlet genom tillsats av t.ex. NPK. Hur påverkar detta
synen på den ”naturliga” gödseln?
5 (8)
Resultatförmedling
Ett seminarium planeras inom projektets ram tillsammans med exempelvis Biogas Syd, SLU (Alnarp). I
övrigt består aktiviteterna av datainsamling, intervjuer och rapportering.
Resultatet kommer även att utvärderas kontinuerligt och via referensgruppen kommer resultatet att
spridas. Rapporten kommer att publiceras i olika biogassammanhang och på webbsidor.
Tidplan och budget
Projektet startar i samband med beställning och säkerställd finansiering (förhoppningsvis mars 2013)
och avslutas 2013-12-30.
Grontmijs tid-och aktivitetsplan
Aktivitet
Moment 1: Juridik
Moment 2: Kartläggning:
Moment 3: Fallstudier
Moment 4: Intervjuer
Moment 5: Internationell utblick:
Moment 6: Analys och diskussion:
Adm
Totalt:
Kalendertid
4 kalenderveckor (KV)
4 KV
8 KV
8 KV
5 KV
10 KV
31 KV
tid (h)
50
90
40
190
80
150
50
650
Sjöboenergikonsults tid- och aktivitetsplan
tid
Aktivitet
(tim)
Referensgruppsmöten
24
Interna/externa mötet
24
Intervjuer/fallstudier
24
Granskning, rapport
32
Summa
104
Total summa:
Totalt antal timmar i projektet: 754 (650+104) tim
6 (8)
Budget och finansiering
Timkostnader
kr/tim
240
120
170
530
Lön
Sociala avgifter
OH-kostnader*1
Summa
Budget
Grontmij
Kostnadsposter
Moment 1
Moment 2
Moment 3
Moment 4
Moment 5
Moment 6
Administration
Summa
tid (h)
kr (sek)
50
90
40
190
80
150
50
650
26 500
47 700
21 200
100 700
42 400
79 500
30 000
348 000
Lönekostnader i uppdraget*: 348 000 kr (sek)
Material, PPP, resor:
20 000 kr (sek)
Totalt:
368 000 kr (sek)
Sjöboenergikonsult
Aktivitet
Referensgruppsmöten
Interna/externa mötet
Intervjuer/fallstudier
Granskning, rapport
Summa
tid
(tim)
kr/tim kr (sek)
24 500
12000
24 500
12000
24 500
12000
32 500
16000
104
52000
Resor
Total summa:
5000
exkl
57000 moms
Total budget: 425 000 kr (sek)
1
*Årsredovisning för 2011 (se bilaga 3): 234 000 000 i externa kostnader. Delat med antalet anställda (713) ger =>
27 350 kr/mån och anställd. Per timme motsvarar det 170 kr. * OH-kostnader = Indirekta kostnader är i första hand
kostnader för t.ex. lokaler, telefoni, kontorsmaskiner, kontorsmateriel, IT-stöd, försäkringar liksom kostnader för
personal som sköter driften av de gemensamma resurserna t.ex. vaktmästare, lokalvårdare, kontors- och
administrationspersonal samt kostnader för chefer och ledningsfunktioner som arbetar operativt i verksamheten.
Övriga indirekta kostnader som kan kopplas till organisationens gemensamma driftskostnader, t.ex. avskrivningar
på utrustning som utnyttjas av projektet, revision, personalomkostnader, generell kompetensutveckling och
liknande och därmed i större eller mindre utsträckning kan sägas nyttjas av projektet kan också godkännas.
7 (8)
Offentliga resurser
Inga offentliga resurser kommer att nyttjas.
Finansiering
Projektstöd, Länsstyrelsen i Skåne: 280 000 kr
Privat finansiering: 15 000 kr
Offentlig finansiering: 130 000 kr (sek)2
Inga deltagaravgifter, inga inkomster kommer att förekomma.
Med vänlig hälsning
Grontmij AB
Peter Berglund
2
Pengar från Region skånes utvecklingsmedel för biogas
8 (8)