Transcript Norrköpings Tidningar

A28
Norrköpings Tidningar · Lördag 1 Juni 2013
VALDEMARSVIK
Redaktion
Hanna Andersson 0123-516 35, Bo Cederqvist 0123-516 68
mejl [email protected] • annonsärenden 011-200 200
A29
Norrköpings Tidningar · Lördag 1 Juni 2013
NYHETER DYGNET RUNT PÅ
OCH
Redigering: Sven Mårdh
Dubbade däck får
ett annat utseende
när de har legat
i vattnet en tid.
Lucas Sander tar sig en paus på toften till ett av flera vrak
som har fiskats upp.
Många plums blir det.
Dykningarna har pågått under sju månader. I vintras genom vakar. Häromdagen under ytan på ett dimhöljt Valdemarsviken.
Lucas Sander ansvarar för dykningarna. Han och hans manskap med bland andra David
Böhm, i bakgrunden, har en hel del arbete kvar att göra.
Foto: Bo Cederqvist
De går till botten med allt gammalt bråte
Valdemarsvik
– Det finns betydligt
fler föremål under
ytan än vad projektunderlaget visar och
det kommer att förlänga dykprojektet
avsevärt.
Det är den inre delen av den 18 kilometer långa Valdemarsviken som dykarna, på bilden, ska rensa inför
muddringen.
Flera vrak och en mängd bojstenar har plockats upp.
Det säger Lucas Sander vd
för Nuva AB, som i höstas
startade
bärgningsdykningarna i Valdemarsviken.
Då, i slutet av oktober,
när man drog igång, visade
underlaget att det fanns
279 koordinater, vilket är
synonymt med ungefär
lika många föremål.
Men uppgifterna på
papperet stämde inte med
verkligheten. För hittills
har dykarna hivat upp
1 500 föremål. Och då har
bara fem av de 16 zonerna,
inom muddringsområdet,
betats av.
– Vi räknade med att
vara klara med hela jobbet
inom 3–4 månader. Nu har
vi arbetat i sju månader
och hunnit en tredjedel av
zonerna. Så det lär ta tid
innan allt är klart. Men när
vet jag inte. I och med avvikelsen har vi inte så mycket att basera prognosen
på. Vi vet helt enkelt inte
om avvikelsen kommer att
vara procentuellt lika stor
•
Efter timmar under vattnet blir man ganska skitig. Arvid
Claesson strålar Micha Kaikkonen.
Dykarna Dan Söderberg och Micha Kaikkonen plockar upp märkta föremål. Här en stock
som det finns gott om. Längre bak syns dykaren Daniel Asp.
som den har varit hittills,
säger Lucas Sander.
– Teoretisk sett bör det
vara färre föremål ju längre ut i viken vi kommer,
tillägger han.
Underlaget som upprättades och som avviker
rejält är baserat på en sidescan-sonar-undersökning,
som fungerar lite som ett
•
•
•
ekolod, där resultatet blir
en tredimensionell animation.
Avvikelser inte ovanligt
– Jag vill inte spekulera
i den stora avvikelsen, men
platserna under vattnet
är mer eller mindre otillgängliga för de som projekterar. Nästan samtliga
förundersökningar blir besvärliga. Därför är det inte
så ovanligt med avvikelser.
Det här fördröjer dock inte
själva muddringen. Vi ligger några steg framför.
Dykjobbet
innebär,
kort och gott, att dykarna
plockar upp allsköns bråte
från vikens botten för att
bana väga för muddrings-
skopornas framfart i det
omfattande Miljöprojekt
Valdemarsviken.
Kundvagnar och båtvrak
För närvarande arbetar två
dykarlag, med sammanlagt
sex yrkesdykare från Sverige, Norge och Danmark.
Deras bekantskap med
Valdemarsvikens botten
har resulterat i en hel del
fångst.
Det handlat om timmer,
bojstenar, cyklar, kundvagnar, bilbatterier och
ett flertal båtvrak. Mest
timmer, som skvallrar om
flottläggningen förr i tiden.
Men även 150 bojstenar
har sett dagens ljus. Och
här har Lucas Sander konstaterat något anmärkningsvärt.
– Det är något som tär
på stålet. Den del av bojstenens kätting som legat
i bottensedimentet har
rostat betydligt mer än
kättingen som legat fri i
vattnet.
Det borde vara tvärtom.
Att delen som ligger i syrefattig miljö inte rostar. Vad
det beror på vet jag inte.
Kan bara spekulera. Kanske något galvaniskt, säger
Lucas Sander.
Dykaren Daniel Asp levererar lite fångst från botten i form av gamla plankor.
stationer. Från en båt och
en pråm. Maxdjupet som
dykarna kommer att gå ner
på ligger runt 16 meter.
Men det är inte bara
bärgningsdykningar det
handlar om.
– Vi besiktigar också kajerna åt kommunen, säger
Lucas Sander, vars bolag
arbetar med undervattenentreprenader i hela
Skandinavien.
Känner sig fram
Allt arbete sker i bottensedimentet och skapar minst
sagt, svårigheter att se.
– Vi får känna oss fram,
säger Daniel Asp en av dykarna, som hivar upp några
träplankor och en kaffepanna.
– Men just här var det
riktigt bra sikt, 4–5 meter,
konstaterar han i vattnet
nedanför Grännässerveringen.
– Flera av dykarna har
faktiskt sett en och annan
ål här inne, inflikar Lucas
Sander.
Det arbetas från två dyk-
•
BO
CEDERQVIST
Reporter
0123-516 68
bo.cederqvist
@nt.se
•
•
•