Transcript CIF -1947

CIF -1947
'.
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFORBUND.S· ' .
ÅRSBOK · .
o
i\RSBOK
1947
FÖR
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND
SVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUND
FINLAND
SVENSKA SKIDFÖRBUND
. FINLANDS SVENSKA ORIENTEIUNGSFÖRBUND
SVENSKA FINLA DS SKOLIDROTTSFÖRBU D
SVENSKA AKADEMIKERS IDROTTSFÖRENING
FÖRORD.
När [i'inlands svenska centralidrottsförbund nu utger en första årsbok,
så är avsikten att i viss mån eliminera den brist på en årlig idrottskalender för vår svenska idrott, som vi så länge har känt. Arsboken, som
skall bli årligen återkommande, vili samla uppgifter om alla våra olika
förbunds verksamhet, att ge plats för uppslag och synpunkter i aktuella
spörsmål och jä msides därmed redogöra för verksamheten under det
gångna året.
Denna första kalender får anses för vad den är, ett förstlingsverk med
ett sådants fel och brister. Arsboken är icke fullständig, utrymmet har
icke uppdelats proportionellt mot de olika idrotternas storleksgrad eller
verksamhetsintensiteten på olika områden, ej heller i lika hög grad beaktande olika landsändars rättmätiga anspråk på uppmärksamhet. Det
är allt brister, sam skall avhjälpas i senare editioner, vilket även blir
lättare då årsboken en gång blir mera känd och dess mission allmänt
uppfattad på olika håll. Denna gång har skididrotten givits det största
utrymmet beroende på att Finlands svenska skidförbund under det gångna
året har firat sitt kvartsekeljubileum och därför har ansetts vara fortjänt av större uppmärksamhet. Framdeles hoppas vi också att man i
de idrotter och de landsändar, som denna gång känner sig förbigångna
och förfördelade, självmant skall visa sitt intresse för årsboken genom att
insända bidrag tili densamma.
Vål samhörighet med det övriga Norden accentueras i denna årsbok
genom sakliga oeh intressanta artiklar belysande aktuella frågor i våra
nordiska broderländers idrott. OIF riktar härmed sitt tack tili vederbörande för välvillig inställning tili vårt arbete och tackar samtidigt alla
våra egna krafter, som här bidragit tili årsbokens ut.formning .
Avsikten var ursprungligen att utgiva årsboken redan till höstens rådplägningsdag, men denna pIan måste frångås av flera skäl. främst sådana
av teknisk arto Det kan vara lika gott att årsboken står klar till tidpunkten för CIF:s årsmöte.
HELSINGFORS 1948
L1NDBERGS TRYCKERI AKTIEBOLAG
Grankulla i december 1947.
E. Sev6 n .
Centralidrottsförbundets sekreterare.
3
Finlands Svenska Centralidrottsförbund.
Fi:irbundsordförande: jur. dr J. O. ~löderhjelm
styrelsens ordförande: prof. IBO palmgren (SFI)
Styrelsens viceordf.: major Ivar stähle (iF'SS)
Styrelsens sekreterare: red. E. Sev6n (!F1SS)
Styrelsemedlemmar: borgmäst. Sven Högström (1::1l'U)
kanslichef Raymond Sell (FSO)
gymn.1är. Ingeborg Jung (l'1SiKG)
ekon. Harry Tapper (SIF1S!)
hovr.ausk. eL. Zetterman (SA:IIF)
Personliga suppleanter: för prof. p almgren dir. E. Aström
för major stähle gymn.1är S.-E. 'Fagerholm
för red. Eev6n järnv.tj.man O. Hakulin
för borgm. Högström red. R. Hällsten
för frk. Jung fru sigrid Karlberg
för ekon. Tapper jur. stud. B. Lindholm
för hr Zetterman stud. B. Sjöblom
för hr Sell hovr.ausk. E. v. Veh
Skattmästare: kanslichef iR. Sello
R evisorer: rev. E. Fabricius, ekon. B. J::ltorskrubb, suppleanter fru S .
Karlberg och dir. P. E. Nordström.
Representanter i samarbetsrädet: iB. Palmgren och E. Aström, suppleanter E. ~<ev6n och iR. Sello
R epresentant i IStadionstiftelsen: borgm. S. Högström.
Representant i Veikkaustoimistos förvaltningsräd: dir. E. Aström.
Representant i olympiska delegationen : dir. E. Aström.
Representant i Idrottshuskommitten: dir. P . E. Nordström.
Förbundsordföranden jur. dr J. O. Söderhjelm
4
K a n s 1 i et : Kanslichef R . sell
kanslisekreterare K. Skärström
kanslister fruar Sjöberg och Staffans.
Adress: Högbergsgatan 30, Helsingfors.
Telefoner : 21033 och 25035.
5
fors, S. Suonperä, H . Sjöstedt, Br. Michelsson, P. Heinonen, M. Henriksson, A. Lindström samt suppleanter frk. G. <Alenius och herrar V. Ekström, B. Stormbom, G. Fagerholm och S. Eklund.
Ala n d s d i s t r i k t:
Styrelserna för Finlands Svenska
CentralidroUsförhunds distrikt.
Helsingfors distrikt:
Ordförande herr Ake Romantschuk, vice ordförande herr B. Krabbe,
styr. medlemmar ' för 'Kvinnogymnastikförbundet fru !B. Jansson, för ISlkidförbundet herrar T. Backmansson och C.-<H. IF ager, för Idrottsförbundet
herrar G. Hedström, iR. Granqvist och V. Vilkman, supplea,nter frk. Margit Ståhle, herrar T. Skog, iLo Lindberg och B. Kronström. Sekreterare
är herr G. Hedström.
Me 11 e r s ta Ny 1 a n d s d i s t r i k t:
Ordförande prokurist Lars~Gunnar sandberg, vice ordförande herr Birger Lindström, sekreterare byggmästare P.~. Morelius, skattmästare herr
Lars Eklund ocb styrelsemedlemmar överkonstapel Birger Edvardsson,
med.kand. Birger Helin, kontorist Helge Lönnberg, herr Birger Moring
och ingeniör Gustaf ISlöderström, suppleanter: stud. Håkan Hakulin, lärarinnan iRut Hartman, expedit Torvald Jansson, fil.mag. Allan Siren och
kontorist Ebba Tuominen.
Västra ' Nylands distrikt:
Ordförande med.dr K. J. Lundmark, vice ordförande prokurist L. Steiner, sekreterare herr R. Eklund, kassör herr R. Strandberg och styrelsemedlemmar frk. G. Lindholm, herrar Olgert Rusetsky, Albert Winter,
A. Westerlund, tR. Holmström, N. wahlsten, G. Carlsson och H. Möller.
Ordförande herr Jorma Lindberg, vice ordförande lektor Nils Byman
och styrelsemedlemmar herrar Nils Dahlman, K. Eklund, G. Holmström,
A. Eriksson, 'L. Nordblom, A. lBamberg, V. Granskog, P. Söderström,
P. Karlsson och O. Salmen samt suppleanter fru K. Simons och herrar
C. Flodin, R. Eriksson, H. Johansson och A. Holmström.
Sydöster bottens
distrikt:
Ordförande herr R. Lax, vice ordförande herr A. Siegfrids, sekreterare
herr E. Appel, kassör herr E. iFranzen samt styrelsemedlemmar herrar
U. Malm, A. Björkbacka, G . Gröndahl, 1. LilIandt, H. Brommels, T . Teir
och N. Knuus.
Vasa distrikt :
Ordförande Järaren K. F. Ljungberg, vice ordförande prokurist Hannes
Klockars, sekreterare affärsföreståndaren S. J. NYby, kassör affärsmannen
Holger Ingberg och styrelsemedlemmar herrar B . Bexar, Rj. Hannus,
A. Kärkinen, E . örndahl, A. Sandström, B. Skog, S. Andersson och L. Grev.
Norra
idl' ottsdistriktet :
Ordförande direktor Anders Stenman, vice ordförande direktör Edvin
Corin och styrelsemedlemmar frk. Stella Holm samt herrar V. Eklöf,
Y. Gustavsson, N. Raak, B. Strandvall, R. Storbjörk, E. Vikström, Sven
Boström, S. M. Ingo och S. Jungar samt suppleanter fru Agnes Slotte
och herrar Pr. Slotte, J . Holmström, A. Helin och iE. !Stenman.
Östra Nylands distrikt:
Ordförande liiraren Holger Sallmen, vice ordförande herr Hans Roswall samt styrelsemedlemmar fru Märta Lindholm och herrar Gunnar
Haglund, Onni Nyman, H . Blåfield, Palle Virtanen, Gunnar Lassas,
Hilding iNbrdin, Nils iLindfors, Werner Rosas och iHjalmar Karlsson, samt
suppleanter frk. Rut Slandvik och herrar östen iLövgren, Martti Öhberg,
H. Nyman och Gösta Manninen.
Abolands distrikt:
Ordförande direktör Ragnar Ahti, vice ordförande doktor E. Moberg
och styrelsemedlemmar frk. G . Nyqvist och herrar G. österholm, H. Ahl-
6
7
Samhället, Ungdomen och IdroUen.
Vid en radiodiskussion för någon tid sedan ventilerade representanter för olika svenska organisationer samhällets förhållande till unedomsarbetet i dess olika former. utgångspunkt för diskussionen var
undervisningsministeriets cirkulär av den 30 september 1947 till de kommunala ungdomf>nämnderna, varvid man främst fäste sig vid de ätgärder som från statens och kommunernas sida planeras i samband med
tillsättandet av kommunala ungdomsnämnder och ungdomsledare. N'ägra
av de synpunkter, som frän idrottsrörelsens sida framfördes vid denna
diskussion, förtjanar måhända att i något omarbetad och utvidgad form
framläggas i den publikation, med vilken vårt svenska centralidrottsförbund nu riktar sig tlll företrädare för olika områden av samhällslivet.
Från idrottsrörelsens sida har man anledning att i första hand fästc.
sig vid en positiv sida hos den av undervisningsministeriet planerade
verksamheten. IEnligt de framlagda förslagen skall ungdomsnämnderna
och ungdomsledarna även ha idrott på sitt program. Det är möjligt
och antagligt att denna verksamhet därigenom kan skapa och utveckla
ett visst intresse och en viss förstäelse för idrott och fysisk fostran även
bland sådana kretsar, som annars skulle komma att stå främmande
för idrottsröreL~en och dess program.
En fara får man emellertid icke förbise. IEJnligt förslagen skall ungdomsnämnderna och undomsledarna ha en massa olika uppgifter att
fullgöra. Det kun icke vara möjligt för dem att ägna samma intresse
och samma energi ät alla dessa uppgifter. Det är kanske att befara,
att deras intresse för idrott skall komma något i skymundan och framför allt att der.as sakkunskap på detta område skall bli alltför ringa.
Om ungdomsnämnderna och ungdomsledarna på ett mer elleI' mindre
dilettantmässigt sätt börjar syssla med idrott, så har idrottsrörelsen
icke stor nytta av hela denna verksamhet. Det riktigaste är väl att
ungdomsnämnderna och ungdomsledarna endast förmp.dlar kontakten
med de idrottsledare och idrottsorganisationer som redan finns.
Bland de idrottsledare, som redan finns, kan man främst fästa
uppmärksamheten vid gymnastiklärarna, som i läroverk och folkskolor
handhar den växande ungdomens fysiska fostran. På denna punkt kan
8
CIF-styrelsens ordförande prof. Bo Palmgren.
samhället utan tvivel uträtta mycket - mycket måste tas igen Jom
försummats under de senaste åren. !Det räder för närvarande ;
synnerhet på svcnskt håll - i värt land en brist på dugliga gymnastiklärare. Bristen kommer att ökas år för år och bli katastrofal om icke
effektiva åtgärder vidtas för dess avhjälpande. Framför allt måste
gymnastiklärarnas löner avsevärt hÖjas, så att vi får mera dugligt folk
som söker sig till den banan. Det är en mycket kortsynt politik att
betala mindre löner och således kräva mindre kvalifikationer av dem.
som skall svam för ungdomens fysiska fostran och hälsa, än av dem
som skall svara för derås kunskap i de teoretiska ämnena. När man
ofta klagar över att idrottsledare och gymnastiklärare är ensidiga samt·
saknar allmänbildning och intresse för allmänna frägor , så glömmer
9
man lätt huru litet samhället i själva verket gjort för att till dessa
poster fä kvalificerat folk med alla de goda egenskaper, som man sä
gärna vill se bos dem. Om gymnastiklärarnas löner höjs och deras
samhitllsställning förbättras, sä kan man även väntå sig att deras synfält vidgas och att de kan ägna tid och intresse även ät allmänna
frägor. Om gymnastlklärarna kan stimuleras att; även utanför tjänsten
ägna intresse åt ungdomens strävanden, sä löses en icke oväsentlig del
av ungdomsledarproblemet.
Till ungdomsledarna kan man ocksä räkna de föreningsledare, som
inom de fria idrottsförbunden och deras medlemsföreningar samt särskilt inom dessas junioravdelningar tar hand om den ungdom, som
visat speciellt intresse för idrott. 1 synnerhet här är ledårvalet och
ledarurvalet en allvarlig fråga som mäste ägnas den största uppmärksamhet. Det år viktigt att försöka utröna, vad samhället kan ~öra
för att vi skall fä goda och lämpliga ledare för ungdomen inom de fria
idrottsföreningarna - ledare vilka verkligen kan vara ett föredöme för
de unga i en tid dä deras sinnen är mottagliga för impulser bäde pä gott
och ont - ledare, som icke blott fäster avseende vid idrottsprestationerna, utan ocksä vid karaktärsdaningen. LProblemet år svärlöst, men
ätminstone en arbetshypotes torde man dock kunna framkasta. Ställ
idrottsplaner och annat idrottsmaterial samt ett tillräckligt rörelsckapital till föreningarnas och förbundens disposit;on, sä att dessa icke
ständigt behöver kämpa med penningsvärigheter! Dä underlättas arbetet för mera ideellt sinnade ledare, vilka ofta icke har sä god nisa
och erfarenhet när det gäller att anskaffa pengar och vilka framför
allt icke vill inläta sig pä några mer eiler mindre skumma transaktioner fÖI att fä ftireningens ekonomi att gä ihop. Elamhällets ekonomiska
stöd ät idrottsföreningarna och idrottsorganisationerna utgör framförallt
ett handtag i ryggen ät det ideella - det icke affärsbeLonade idrot.ts .
arbetet.
Under radiod:skussionen betonades särskilt frän de egentliga ungdomsföreningarnas sida, att man icke var intresserad av statligt ingripande i ledningen för ungdomsarbetet. Man framhöll, att ungdomsrörelsen var i behov av ekonomiskt understöd frän samhällets sida, men
man betonade samtidigt vikten av att ungdomsarbetet oberoende därav
fick utveckla sig fritt och självständigt. Frän idrottens sida kan härtill silgas, att idrottsrörelsen ingalunda för sin del är intresserad av
statens ledning. Men idrottsrörelsen önskar stä pä god fot med de
organ, vilka pä samhällets vägnar arbetar till förmän för ungdomen.
Idrottsrörelsens m äl är ju icke enbart tävlingsidrott och stjärnidrott.
Idrottsrörelsen ser helst att intresset för fysisk fostran ätminstone i
10
någoll form sprides till sä stora delar av samhället som möjligt. Vad
är dä bättre än om idrottsrörelsen kan nä kontakt med stora delar av
ungdomen just genom ungdomsnämnder och ungdomsledare av ungefär
det slag som förutsättes i de uppgjorda planerna. Att staten pä den!la
väg skulle taga led ningen av idrottsarbetet bland ungdomen isin hand är
knappast tänkbart.
Det allmänna intrycket av radiodiskussionen var, att alla de företrädda organisationerna ropade pä ekonomiskt stöd fr n samhällets sida.
men nästan alla ställde sig avvisande till en statlig ledning. Man kan
fråg<t sig, huru dessa bäda till synes varandra motsägande tankar kan
förklaras och rättfärdigas. En god parallell erbjuder förhällandet rnellan föräldrar och barn. CBarn är glada och tacksamma om deras föräldrar ger dem lämpliga och dugliga leksaker och verktyg för deras lekar och fritidssysselsättningar. För barnens utveckling är detta b de
nödvändigt och nyttigt. Men barnen blir mindre glada, om föräldrarr.a
i minsta detalj övervakar deras lekar och sysselsättningar och ger :tlltför noggranna föreskrifter, huru leksakerna och verktygen skall a:1vändas, vilka lekar barnen skall leka och v ~lka sysselsättningar de sk:111
ha. Ett alltför kraftigt ingripande frän föräldrarnas sida verkar även
hämmande pä barnens sunda och fria utveckling.
Förhällandet mellan samhället och ungdomsrörel~en är likartat. Ungdomarna befinner sig i den älder, dä de icke har egna förvärvsinkomstcr
utan mäste ägna sig ät sin skolning och yrkesutbilding. För ungdomsorganisationernas verksamhet behövs IOkaliteter, idrottsanläggningur,
I'edskap, material m. m., som ungdomarna icke har råd att skaffa med
egna medel. Det ligger närmast till hands att ätminstone en del av
medlen ställs till deras disposition frän samhällets sida. Men h ara\'
följer ingalunga att samhället borde ingripa dirigerande i ungdomsorganisationernas verksamhet. Även till synes oskyldiga och välmenande ingrepp kan vara ägnade att pä ett mindre lyckligt sätt hämmi1.
eiler störa en fri och sund organisationsverksamhet.
Någon överhängande fara för statsledning föreligger för närvarande
varken inom ungdomsarbetet eller idrottsarbetet. Men viktigt är ändä,
att ungdomsrörelsen och idrottsrörelsen icke blir alldeles beroende av
samhället i ekonomiskt avseende. Viktigt är att dessa fria organisationer allt framgent skall finna bäde moraliskt och ·ekonomiskt stöd iiven
hos fijreträdarna för det ekonomiska livet - industrier, affärsföreLag
ocb enskilda personer, som förstär betydelsen av dessa fria organisa1,toners verksamhet. Lika nödvändig är även all möjlig uppmuntran fr n
ledarna pä det fria kulturlivets olika omräden.
Bo? a 1 m g r e n.
11
o
Ingen vuxen dansk under 50 ar ar
främmande för idroU.
Av red. Carl E 1tJtrup.
Dansk Idrcet eI' i Mandommens Aar, respekteret 'og anerkendt, med
betydende Mrend i den 0verste Ledelse, men mrerkeligt nok uden tilstrrekkelig 0konomisk St0tte fra IStatsmagtens Side. Godt 100.000 KIoner om Aaret J~'der den rundhaandene BeviJling paa! Intet Under at
man i Sprendino; ser hen til det nu rejste Forslag om et statskoncessioneret Tibsselskab~ Dannelse, sk0nt det hidtige Forl0b af Debatten i Rigets Raad ikke har givet lyse Forhaabninger om Planens Realisation.
(lJog, nu er Sp<lrgsmaalet rejst, og selvom Tibstjenste forkastes, tyder
meget paa, at Forstaaelsen for Idrrettens 0konomiske Problem eI' vrekket, og at der maaske i Stedet for Lotteribevilling simpelthen ydes de
forn0dne 2y:! MiJlion Kroner aarligt paa IFinansloven.
2y:! Million Kroner eI' mange Penge, og der kan opnaas meget for
dem. Men der er ogsaa Opgaver nok at 10se. Det eI' kendt i hele Norden, at dansk Idrret i h0j Grad er baseret paa Frivillighed og ren Amat0risme. Vi kenrler intet, eiler saa godt som intet, t il 0konomiske Krav,
selv fra de st0rste stjerner. Hvis Ndels Holst-'E\.:Jrensen inviteres til Amerika paa Turne i Indend0rssresonen, vii han komme, uden at faa andet
end sine faktiske Udgifter drekket. Og han vii kun komme, hvis ikke
Rejsen kolliderer med hans c:vile ;Erhverv eiler Uddannelse. Det srniler
man maaske af i Finland og Sverige, hvor man mere end vi i Idrret ser
et Middel til national Propaganda. Vi ved, at VOI' renlivede Amat0risme
anses for let naiv og anses for et IFortidslevn som inden mange Aar vii
stille os nederst i Rrekken, naar Topresultater skal sammenlignes. Danmark og danske Idrretsmrend vii maaske blive et Srersyn paa Sejrspladserne ved olympiske 'Lege, Europamesterskaber og andre store in terna~
tionale Segivenheder, og dansk :rndstilling til \Sporten komisk den Dag,
da alle andre Lande mere eiler rnindre dulgt har forkastet alle Amat0rismes Regler som snrerende Hemninger for Stjernernes fulde Udfoldelse.
Og dog. staar det egentlig ikke helt godt til i dan~k Idrret, hvad
Konkurrence-Standard angaar, selvom vi ikke kunde finde paa at sende
Stjerneidrretsm:cend i Trreningslejr elleI' paa betalt Verdensturne? Vi
synes selv Jo. Vi kan ganske vist ikke paa nogen Maade maale os med
f.Eks. !Finland i :Fri Idrret, ja vi befinder os paa et rent Begynderstade
i mange af Atletikens Grene. Bedst eI' vi stillet med t,0bere, hvor vi
har haft en Verdensrekordsretter, lHenry Nielsen, og en iEuropamester
Niels Holst-Serensen. 'Men springere og Kastere af IFormat har vi ikke,
og i Landskampe med de 0vrige skandinaviske Lande har vi ingen Chance for Sejr. At vi i IF jor besejrede Norge maa skrives paa Krigens Konto, prrecis som det hrederlige Nederlag i Helsingfors 1945. Maaske ka!l
vi naa et Stykkc lrengere frem, end vi er nu, men ingen i Danmark tror
for Alvor paa nogen straalende Fremtid i de klassiske Idrretter.
Derimod kan vi fortsat hrevde os i blandt de bedste i Verden
en
R rekke andre Idrretsgrene. 1 nationalsporten :Fodbold eI' KIigens Stagnat:on allerede overstaaet og en Rrekke talentfulde lBoldspillere paa Vej
frem for at genskabe det danske Fodboldhegemoni i 'Norden, selvom
ogsaa vore Elever, speciellt Sverige, eI' rykket helt op paa Siden af os.
Det var, synes vi i Danmark, en stor og bemrerkelsesvrerdig Prrestation,
at vi allerede i tiet andet Fredsaar kunde tilbagerobre det -uofficielle nordi~ke Fodboldmesterskab og med fuld Ret sende fire Mand til Europas udvrelgte Fodboldhold.
1 Cykling, en anden Sportsgren med store Traditioner, har vi haft
Modgang og lidt Nederlag, en !F0lge af Krigens Mangel paa internationalt
Sil,mkvem og da&.uJgt og for lidt Materiale. Men ogsaa heI' er en ny
lEra ved at oprinde. Det bel' nrevnes, at Cyklesporten ikke er med i det
store Jdrretsforbund og drives noget mere merkantilt end andre Idrretsgrene. Cyklerytterne faar flere Udenlandsrejser end andre Idrretsmrend,
og hele det grengse System med K0rsel for bestemte Cyklefabriker g0r
at deres lAmat0r lsme ikke holder med deres 0vrige Idrretskammeraters.
S%mning, .Roning, Badrninton og IFregtning er andre Idrretsgrene,
hvor Danmark staar strerkt, og i Boksning kan vi vedblivende m0nstre
Folk af 'E uropaelite. lVi har i KIigsaarene mistet en Del af den dominerende lPosition i Damesv0mning, hvor lEluropamesterskaberne iLondon
1938 bragte os frem som Verdens f0rende INation, en Anelse foran de
ellers saa sukcesrige iHollrendere. Nu har Holland genvundet F0ringen,
men i lKaren Margrete iHarup og Fritze Nathansen har vi stad;g sikre
Trumfer mod hvem som helst fra hele .rordkloden.
1 Handbold er Danmark for Tiden IElverige underlegen, men kan ellers
klare de fleste andre INationer, vi staar os ligeledes mod de fleste i Kajak-
12
13
roning og Vregtl~.ftning, hvorimed vi i Brydning staar svagt. De strerke
Mrends I drretter har ringe Tilgang og savner Publikumsintresse.
J a Publikumsmteresse. Der er stor I nteresse for I drret i Danmark.
Fodbold ligger klart i Spidsen og samler Sllndag efter Sandag i Titusindvis Tilskuere tll Turneringskampene. Til ganske ordinrere Banecyklel0b kommer der 10-12.000 Mennesker, 1B0ksning, Gymnastik og
Roning kan vrere sikker paa velbesatte Tilskuerpladser, blot der bydes
paa lloget godt, og kun Brydning, iFregtning, Vregtl0ftning og Hockey
har svrert ved at paakalde den store Interesse. Til Fri Idrret har det
vreret Sl0jt med Beseget i mange Aar, men nu er der en glredelig Stigning i Interessen, natw'ligtvis vresentligst naar Holst--Serensens Navn
staar paa Progr::.mmet.
Men Publikumslnteresse er ikke det afg0rende for Idrrettens Trivsel,
her drejer det fig om Tilgang af Idra:tsmrend, og det har ingen N0d.
Dansk Idrrets-iForbund treller 600.000 aktive Medlemmer, og da dertil
kommer de store Skytte- og Gymnastikorganisationer, private Motionshold og iFagidrretten, narr man op paa ca 1% iMillion aktive I drretsdyrkere. Ingen voxen Dansk under 50 Aar staar fremmed for Idrret. Paa
et eiler andet Tidspunkt har hun eiler han selv vreret Ud0vende.
Paa Sp0rgsmIJalet om Dansk Idrrets Still:ng 1947 kan man altsaa 1'0ligt svare: Det ~t.aar godt til. Paa mange Omraader ligger vi foran. Vi
har moderne og gode Idrretsanireg i rimeligt Tai, specielt i Betragtning
af, at Idrretten selv h ar bekostet en vresentlig Part af dem, Interessen
er stor og Idrretsmentalitet og Moral h0j.Men derfor savner vi ingenlunde
FTemtidsopgaver. Der er et stort Behov for Instrukt0rer, Idrretskliniker,
Idrretslreger (Landet har kun een specialuddannet Idrretslrege!) Og f0rst
og sidst: Badeindretninger. Sk0nt Landet er omgivet af Vand paa alle
I;:lider, eiler ma.l&ke netop derfor, har vi fors0mt Udviklingen paa Badstuernes Omraade.
Heldigvis er 'F ejlen erkendt i alle Kredse og kun Krigens hemmende
Virkninger forstyrrer stadig et Initiat iv alle i Folkesundh'!d interesserede
venter paa.
C a ," I E t t l' U p.
14
Ockupationsåren sammansvetsade den
norska idrotten.
Av red. Peder·Christian AnderlSen.
Den 13. desember 1940 ble samtlige sjefredaktörer og sportsredaktörer i Oslopressen innkalt til pressabteilung hos Der Reichskommissar i
Oslo. Her ble selskapet presentert for en helt ny funksjonrer som i
stillhet hadde orientert seg i Norge no en uker. Han kaites dl'. Wagner
og skulde lede Nbrges idrett for framtiden. Etter en kort introduksjon
fikk "doktQreFl" ordet til et foredrag om retningslinjer for Norges idrett.
Han meddelte at den sabotasje som pressens sportsmedrl.rbeidere hadde
vist siden idrettEns eget departement var satt ut I livet 25. september
- nu måtte opphöre. Alle artikler om idrett i gamle dagel', om svensk
og dansk og utenlandsk idrett, som pressen i mangel itV norsk dagsaktuelt idrettsstoff hadde forsynt sine lesere med, måtte opphöre. Neste
dag skulde samtlige aviser i Norge på lederplass meddele fordelene ved
den nye idrettsordning og at alle nordmenn nu lojalt hadde gått inn
for den. Til slutt meddelte han kort og godt at konferensen var ferdig.
Det fulgte !'u noen interessante uker, som definitivt formet den
norske idrettsst!"eiken og avgjorde norsk idretts skjebne under okkupasjonen. Det ble b r y tel' n e som kom i ilden först. De nektet å
starte i et stort stevne i Tönsberg - de holdt en kort konferanse för
stevnet og reiste så hjem igjen. Noen dager seinere frasa Oslo Idrettslag seg arrangementet av Norgesmesterskapet på sköyter 1941 og så
fulgte en lignende melding fra [)rammen om Norgesmesterskapet på ski.
Idrettsstreiken var begynt - en i sitt slag helt enestående blokade og
kanskje også verdens lengste streik. Den ble ikke offisielt avblåst för
den 3. juni 1941> under Idrettens Dag på Bislet.
De spörsmål som da gjör seg gjeldende hos nordmenn og vei kanskje
også hos våre naboer er fölgende:
1) Var streiken nödvendig og riktig?
2) Hvor meget h ar den skadet norsk idrett og hvormeget har den
gavnet den?
3) Vil det vrere mulig innen en viss periode å gjenopprette okkupasjonens skadellge fölger, eliel' - sagt på en annen mäte - n år vii
norsk idrett atter vrere i samme slag som i 1940?
Vi
1 den norsk~ motstandsbevegelse ble idretten den förste organiserte
innsats. Idrettsmennene kom i ilden allerede i oktober, ~elvom situasjonen ikke ble s<erlig tilspisset för i november. Så fulgte iHöyesteretts
berömte aksjon llke för jul 1940, senere skolens og kirkens. Da Quisling
holdt sin beryktede tale i radio om kvelden 9. april 1940 og krevde at
nordmennene skulde legge ned våpnene, var det Norges u n gdom som pä ski fant vei over skogen ' og dalene fram til
sine milit<eravdelinger. Det sterkeste innslag i denne ungdom var
d e a k t i vei d r e t t s m e n n
alle aldre. Da Terboven gjennom
Wagner for fötste gang sökte å overföre tyske forordninger pä en frivillig norsk kulturbevegelse, var det ogsä Norges ungdom som reagerte
og reagerte riktig. Gjermom denne väknet forsvarsinteressen i et nesten
demilitarisert land og nu en trotsende frihetsvilje' i undertrykkelsens
stund, viste Norges ungdom seg verdig til den oppgave ungdommen i
ethvert undertrykket land m ä föle som sin höyeste: landets frigjörelse
for fremmed åk !
Den direkte fölge av disse to förste aksjoner hos ungdommen var da
også dannelsen av de norske hjemmestyrker, som for over 90 procents
vedkommende var basert pä idrettsungdommen og som kun vaI' mulig
gjennom idrettens personalkjennskap til hver enkelt ~tridende mann
som dens matrikkel. De 40.000 mann som dannet de norske hjemmestyrker svarer ogsä rent procentvis til den del av idrettsh<eren som man
erfaringsmessig kan regne med undeI' s<erlige oppgaver og spesialinnsats.
Fra sävel tysk som allieI't hold er der etter frigjörelsen blitt sagt at
NbI'ges fredelige befI'ielse ikke hadde v<ert mulig uten disse veI organiserte, godt disiplineI'te og sterkt nasjonalt innstilte soIdatel'. Fl'ykten
for sprengte broer og fabI'ikker, for ödelagte kraftstasjoner og kommuffikasjonsmidler og for tap av menneskeliv bäde blant stridende og sivilbefolkningen viste seg ugI'unnet, og hva nesten enda bedre var: hjemmestYl'keledelsens (Milorg) koordinering med hjemmefrontsledelsen (8ivilorg) gjorde flet mulig etter en meget kort overgangstid å overgi landets styre i den lovlige regjerings hender. Ungdommen kan ta en god
del av <eren for denne lykkelige overgang fra krig till fred, ikke minst
fordi idrettens egne ledere ogsä her var med og avgjorde sakene.
Idrettsstreiken ble ett av hovedmidlene da det for det norske folk
gjaldt å bevare sin sjel ren gjennom okkupasjonens smitte. Ungdommen ble eksemplet for de eldre - for ungdommen er alltid sitt lands
framtid.
Det var meget almindelig under tyskernes besettelse av väI't land
at vi ofte sa til hverandre at nu hadde vi tapt sä og sä mange är av
16
värt liv. IFantes der ingen doktor som med sitt serum kunde gi oss
disse tapte år lilbake! iHvor meget mer passet ikke dette pä de unge
idrettsmenn og idrettskvinner. 1 1940 hadde vi en Charles Mathiesen
i toppen av sin karriere. [)et så ut som om han kunde herje det han
vilde i rekordliscene. Han mätte imidlertid som björnen gå i vinterhi,
og et hi som ikke skulde vare e n sesong men fem! De to verdensberömte !Birger og Asbjörn Ruud var de beste i hopplöpningens eventyrlige verden C:a krigen begynte som de er ' de beste i dag da den er
forbi. Hvor mange seire har de ikke gitt avkall pä i de fem sesonger
de har stI'eiket! Olaf ökern var en av verdens beste sprintere pä ski
i 1940. 1 1941 måtte han som fölge av sin passivitet gå i tysk fangenskap. Det ble tukthus i iHamburg. Han vil aldri vere den samme
mannen igjen etter krigen, og han har tapt de fem beste konkurranseårene i sitt liv. Slik er det med hundrer andI'e kjente nordmenn og
med tusener ukjente. Derfor var det også et argument en hörte et
par ganger fra idrettsmenn som foI'tsatte sin idrett under nyordningen :
jeg har ikke ticl til å kjempe mot tyskerne!
Men har denne 5 års idrettsstreik satt de beste norske idrettsmenn i
karantene og hele det norske idrettsfolk ubehjelpelig tilbake, teknisk og
fysisk, så går de samme idI'ettsmenn og Norges idrett ut av r,treiken
med andre verdiel', som vil vare ut over dagen og livet. Vi er visserlig blitt kvitt noen hundre nazister, som nesten alle viste seg å v<ere
identiske med klubbenes dårligere medlemmer, de alltid asociale og misfornöyde elementer - tenk bare p å Charles Hoff - men det er en bagatell mot de I'ent åndelige berikelser. [fem år lreI'te unge nordmenn
å kjempe for i d e ale 1', drive illegalt aI'beide uten annen gOdtgjörelse
enn aI'beidsgleden og uten andI'e premier enn gestapos konsentrasjonsleire og pinsler. De l<erte å kjempe for en s a kuten helönning i sölv
eiler medaljer. De l<erte å holde sammen, å v<ere et t lag, en by,
e t t folk. De !<erte å håpe og å tro. Pä denne m åten oppdaget vi
også at hver en;Celt av de unge hadde noe godt å gi sin kamerat, enten
det nå bare var en god nyhet, et morsomt ordspill eller et brennende
eksempel. Det er alltid slik med store kulturbevegelser, som nu f . eks.
idrettens, at de för eliel' seinere, ved forsert utvikling eliel' gal ledels~ ,
når en krise, hvorfra det bare förer to veier ut: en til fortsatt krise og
videre uheldig utvikling, og en til lutring med fölgende styrkelse av
tro og idealer.
Norsk idrett hadde som idretten i alle kulturland med höy levestandard kommet noe bort eliel' kanskje noe på siden av sitt opprinnelige motto: en ~ und sjel i et sundt legeme. Vi hadde som mange andre
godt av å gå tIlbake inni templet, blotte våre hoder og erkjenne at slik
2
17
-
~
-
.
- --
,..
var det.
uten idrettsungdommens store enighet og unisone innsats for
frlhet gjennom idrettsstreikens lutrende og forsagende daler til
hjemmestyrkenes krevende leirliv for hjem og land, vilde norsk idretts
samling 1 ett forbund lkke vcert så enkel og grei som den ble. Vär
felles fiende hadde sveiset oss sammen til en idrettshcer, tross vi för
krigen var to, og demonstrert for oss så tydelig at enkeltvis var vi svake.
men samlet kunde vi, skjönt vi er et lite land, nå et stort mål.
~orges
Det var slik under okkupasjonen at gamle grenselinjer i befolkningen
ble "isket vekk. Vest og öst kom i samme illegale arbeidslag, i samme
"avis". i sammc sabotasjegruppe eIler i samme milorgband. Hver enkelt satte de inn slne beste egenskaper og hver enkelt lcerte derfor også
å kjenne de eg,~nskaper hos nordmenn som de ellers ikke vilde oppdaget.
Det ''lDus-forhold'', som rådet i konsentrasjonsleirene og i milorgbandene,
er blitt en ny livsens saft for det norske folk. De gjör det mulig ä;
hoppe over mange sociale hekker. Vi merker den hver dag og i alle
livets forhold, ikke minst hverdagens.
Den 7. mai 1947 feiret Norge tre-årsdagen for sin fri-gjöring. Det
er naturlig i denne forbindelse å gjöre opp frlhetsårenes vinnings- og
tapskonto i idretten.
Hvor står vi i dag i forhold til krigsutbruddet 1939-40?
muli s å ta det tapte Igjen?
og er det
Rent materielL stod det me til da krigen sluttet. rdrettsplassene over
det hele land, gymnastikklokaler og klubbhaller var mer eIler mindre
okkupert av tyskerne til forlegninger og lagre. En heI Iandsdel, Finmarit, var slettct ut av kartet. Der fantes intet annet idrettsmateriell
enn det lille som var gjemt bort. Ennu i dag må storparten av norske
idrettsmenn unnvcere ordentlige idrettsdrakter. Det er en katastrofal
mangel på overalls. Da Finlands landslag i svömning söndag 20. april
stilte opp i Oslo ,svömmehall til presentasjon sammen med sine norske
kameratel', var finne ne 1 sin vakre ulastelige olympiadrakt, nordmennene
i like mange forskjellige antrekk som der var deltagere på laget. Det
mangler fotball og frl ldrettsmateriell, det er bedre med ski, ganske
bra med sköyter.
Norsk ldrett har i dag, sammenlignet med 1940, antagelig over det
dobbelte antall medlemmer. Idrettsinteressen er vokset så sterkt at tilskuertallet ved konkurranser ansees mer enn firedobbelt. Norske idrettsarrangörer har derfor ökonomisk sett hatt tre scerdeles tilfredsstillende
år. Men denne veldlge våknende ny-interessen er uhyre vanskelig å
absorbere og kultivere, fordi vi mangler idrettsplasser og haller samt
materiell. Vare- og arbeidskraftsituasjonen er så sterkt engasjert i
18
gjenreisningen av de krigsherjede dlstrikter at det i virkeligheten ikke
kan bli nevneverdlge nyanlegg de förste par tre år.
De fem års lårettsstreik betöd fullstendig hvile fra nesten all ldrett
utenom den rene mosjonsidretten - skilöpnlngen i skog og fjell, og
badningen om sommeren. lDet er klart at det vil ta tld å nå gammel
slagkraft 1 de enkelte grener, både for dl som var på toppen i 1939/ 40
nå deIvis er for gamle, og fordl den nye idrettsgenerasjon aIdri slapp til.
Verst gjör dette seg gjeldende i teknikkens ldrettsgrener og 1 grener
hvor refleksbevegelsene (f. eks. fotball og boksing) trenger så langt og
omhyggelig treningsarbeide. Det er menneskelig at den idrettsinteresserte aImenhet bIir utålmodig, fordl denne idrettslige gjenreisning minst
tar den samme tid som den materielle og fordl det samme pUblikums
yndlinger i mellomtiden må döye internasjonale stote uederlag (f. eks.
ski og fotball) . At gjenreisningen idrettslig ikke har samme fart i hver
gren beroende pä grenens idrettslige egenart, bidrar tll å öke usikkerheten. Vi har jo f . eks. 1 gymnastikk og brytning, delvis også på sköytcr
kunnet konkurrere mer jevnbyrdlg med väre naboer i Norden.
InstruktörspörsmåIet er viet kolossal oppmerksomhet 1 det frie
Norge. Med de svcere inntekter fra stevnene, har det vcert mulig ä
utdanne instruktörer i stort antall i de fleste grener. Der står strid om
denne instruksjon skal skje bare ved innenlandske Icererkrefter og ved
også å benytte utenlandsk, men det er tydelig at på dette feIt gjöres
der store erobringer i dagens idretts-Norge.
Norge har i dag lntet amatörsproblem. VI var med og gjennomförte prinsippet tapt arbeidsfortjeneste allerede for 20 år siden nasjonalt
og internasjonalt, ut fra det krav at ldretten ikke skal ha sociale gjerder.
Derfor er svenskenes dagsvansker fremmede for oss. De maskerte profesjor.ister i Norge kan telles på den ene hånd, til nöd med to. Väre
skiIöpere og fotballspillere er rene amarorer. Vi önsker fremdeIes å
hevde at ldretten skal vcere overskudd, ikke arbeide.
1 kampen mot frlhetsrövere og undertrykkere fant Norges idrettsmenn straks sin stilling. Kampen bIe fört på en basls som i höy grad
understreker sentencen om en sund sjel. Det gjenstår nå dette med
den sunde kropp. Det er igjen et spärsmål om tid. Men i nordisk
idrett har hver av de fire Iand sine scerpreg, som ikke kan unnvceres
1 et fruktbringende nordisk samarbeide. Vi nordmenn melder oss med
entusiasme til det arbeide som påny skal virkeliggjöre det fredelige
ldrettshjörnet i tEuropa. Og i denne streven må ingen prestisjehensyn
eIler gamle synder skille oss ad. "Nå ervi gjenforenede i Norden" som
Per Albln Hansson sa det ved den norsk-svenske landskampen i
hösten 1946.
19
idrott, som 1896 omdöptes till Svenska gymnastik- ooh idrottsförbundet
_ ordförande V. G. iBalck - samt Elvenska idrottsförbundet, bildat 1895 .
1897 tillkom Sveriges centralförening för idrottens främjande, närmast
inriktat pä att stödja idrotten ekonomiskt.
Riksidrottsförbundet, den svenska
idrottens huvudorganisation.
Av gen.,löjtn.. G Ö,s .t Ui L j, Ll i 'e h ö (j lk
och red S t e 11 T h u .n v i k.
Riksidrottsförbundet är den vanliga benämningen pä Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas Riksförbund, stundom även förkortat
Riksförbundet eiler R'F. Förbundet är sälunda en sammanslutning av
gymnastik- och idrottsföreningar i Sverige. Det är den frivilliga svenska
idrottens huvudorganisation och högsta myndighet och har bl. a. enligt
sina stadgar till ändamäl att "befrämja kroppsövningar till höjande av
svenska folkets fysiska och andliga kraft" samt att gentE'mot utlandet
genom sina specialförbund representera svensk gymnastik och idrott.
Endast några fä idrotter stär utanför :RJF, skytte, militär idrott, hästsport,
motorsport, segling, frisksport m. fl.
Riksidrottsförbundet grundlades först 1903, men har snabbt utvecklat
sig till en av Sveriges största och betydelsefullaste organisationer med
drygt % miljon medlemmar, fördelade pä bortåt 8.000 föreningar. Dessa
(utom skolidrottsföreningarna, som är anslutna till en egen organisation)
sorterar efter utövade idrottsgrenar under ett eiler flera av Riksidrottsförbundets specialförbund, samt tillhör, beroende pä geografiskt verksamhetsamråde, även något av dess 23 distriktsförbund.
ru':s största specialförbund är Svenska idrottsförbundet med c:a
250.000 medlemmar och det minsta förbundet är IS kridskoseglingsförbundet med c:a 250 medlemmar. Största distriktsförbundet är Stockholms
idrottsförbund med c:a 80.000 medlemmar, det minsta Gotlands med c:a
6.000 medlemmar. största föreningen är stockholms studenters IF med
c:a 5.000 medlemmar medan den minsta medlemsföreningen räknar 5
medlemmar. Skidfrämjandet räknar 34.000 medlemmar, men är enligt
särskild överenskommelse med 5.000 av dessa anslutet tili RF. 1 detta
sammanhang mäste dock konstateras, att de idrottsmän, som tillhör
flera klubbar, är registrerade ivar och en av dessa.
Innan RF kom till fanns redan bestående organisationer i den svenska
idrotten. 1891 blldades Svenska gymnastikförbundet för gymnastik oc11
20
!Pör att räda bot pä den icke alltid lyckliga konkurrensen och motsättningarna mellan de existerande organisationerna arbetade J . iSo iEdström,
sam 1901 blivit ordförande i svenska idrottsförbundet pä en konsolidering.
Han lyckades fä till ständ en överenskommelse med :Balck om gemensamma mästerskapstävlingar för förbunden och dessa ägde rum 1902 i
Jönkbping. Vid en sammankomst i samband därmed tillsattes en kommitte för att bereda frågan om en enhetlig överledning för den svenska
idrotten. 1 mars 1903 hade man hunnit sä längt att en inbjudan till
gymnastik- och idrottsföreningarna i Sverige kunde utfärdas att sammankomma för bildande av den nya organisationen. Den 31 maj 1903
bildades sä RJF vid ett möte i stockholm varvid 35 föreningar var representerade, en interimistisk överstyrelse tillsattes, som isin tur tillsatte
ett förvaltningsutskott.
Aren 1903-1 909 ägnades i stort sett inre organisatoriskt arbete.
Amatbr-, rekord-, mästerskaps-, pris- och tävlingsregler mäste utarbetas,
hela verksamheten centraliseras. 1906 genomfördes distriktsindelningen.
1909 omorganiserades R!F sä, att varje specialförbund skulle ha 2 representanter pä riksförbundsmötet oc11 att föreningarnas representation vid
detta skulle utövas av föreningsombud, valda distriktsvis för ett är i
sänder.
större eller smärre revisioner av stadgar och regler h ar givetvis tid
efter annan päkallats av förändrade fÖrhållanden. En del idrotter har
frängätt den ursprungliga distriktsindelningen och av praktiska skäl skapat egna distrikt. Detta är fallet med fotboll, bandy, gymnastik och rodd.
Nu gällande amatörbestämmelser fastställdes 1929, med smärre ändringar 1930 och 1942. De är, i motsats till vad fallet i allmänhet är
utomlands, gällande för alla specialförbund.
En oklar fördelning s;v arbetsuppgifterna mellan drottens båda huvudorganisationer föranledde ätskilliga friktioner under RIF:s första kvartsekel. För att undanröja dualismen träffades bl. a. 1909 ett avtal om
samarbete, enligt vilket RF skulle utgöra högsta myndighet beträffaride
idrottens organisation och ledning och Centralföreningen utöva samma
befogenhet i dess ekonomiska frågor, men inhämta yttrande av aF vid
utdelande av understödsmedel. Vidare tillsattes en samarbetsnämnd och
man enades om att IRIF skulle genom Centralföreningen aIlSÖka om statsanslag och föreslä disposition av sädana. 1 organisationskommftteerna
för !Nordiska spelen och Olympiska spelen ingick redan tidigare represen-
2l
tanter för såväl :&F som för Centralföreningen och år 1918 tillsattes
gemensamt Sveriges idrottsplatskommitte, som fungerade till 1927. iFrån
1928 svarar IRJF ensamt för de tekniska frågorna beträffande idrottsplatserna. Efter en överenskommelse av 1930 handhar RJF utan inskränkningar den frivilliga idrottsrörelsens statsmedel i enlighet med av Kungl.
Maj:t utfärdade bestämmelser, under det att CentI'alföreningen helt
ägnar sig åt undeI'stödjande verksamhet. Båda organisationerna har ombud i varandras stYI'elser och utser vaI' för sig ett visst antal representantel' i Sveriges Olympiska kommitte.
Alltsedan IRJF började sin verksamhet haI' undan för undan friktionen
beträffande rent idrottstekniska frågor undanröjts. loch med att även
dualismen hos den centrala idrottsledningen nära nog har bringats ur
väriden, har ett storartat enhetsverk kunnat fullföljas. Synnerligen star
förtjänst därav har kronprins Gustaf Adolf, som skickligt och med stark
hand ledde förbundet i egenskap av ordförande från stiftandet till 1933,
då han valdes till hedersoI'dförande och på ordförandeposten efterträddes
av sin son, prins Gustaf Adolf. Denne fungerade som ordförande tili
sin cöd och efterträddes senaste höst av prins !Bertil.
RlF:S ORGANISA.TION.
Inom RF äI' högsta myndigheten riksförbundsmötet; den s. k. Idrottsriksdagen, som äger rum sista söndagen i november varje år; är ordinarie
riksförbundsmöte.
Riksförbundsmöte består av två ombud jämte suppleanter från varje
specialföI'bund och Skolidrottsförbundet, valda vid ordinarie specialförbundsmöte samt ombud jämte suppleanter för föreningarna. De sistnämnda väljas vid ordinarie distriktsförbundsmöte i april. Pör varje
fullt 2000-tal röstberättigade medlemmar i de till distriktsförbundet hörande förenlngarna (skolförenings medlemstal beräknas endast till 1/5
av det verkliga) utses i allmänhet 1 ombud jämte 1 suppleant; dock väljer
distriktsförbund minst loch högst 6 ombud.
Idrottsriksdagen väljer främst Riksidrottsförbundets Överstyrlese, behandlar frågan om ansvaI'sfrihet för ös och dess förvaltningsutskott beträffande det gångna årets förvaltning, väljer revisorer samt behandlar
till Idrottsriksdagen i stadgeenlig ordning hänskjutna frågor.
Förslag till vai av ÖS och förbundsrevisorer avgives av Valberedningen, en kommitte på 15 personel'. Distriktsförbunden och specialförbunden tillsätter i denna vardeI'a 7 ledamöter, ordförande väljes vid Idrottsriksdagen. ,
22
ltiksidrottsförbundets överstyrelse (05), som består av ordföranden,
vald på livstid elleI' viss tid samt 30 ordinarie ledamöter, som väljs för
3 år med en tredjedel varje år, handlägger ärenden berörande hela organisatlOnen, Iörbereder riksförbundsmötet, utser ledamöter i Ic;trot~snämn­
den, som är lRJF:s högsta myndighet i bestraffningsärenden, granskar och
godkänner specialIörbundens stadgar och stadgeändringar etc. samt tillsättel' RlF':s förvaltningsutskott.
Kungl. Maj:t har i såväl ÖS som iFlU ett ombud (sedan 1931 G,
Lilliehöök) och en suppleant samt granskar RlF' :s medelsförvaltning
genom särskilda revisorer. sveriges Centralförening för idrottens främjande har ett ombud och en suppleant för denne i såväl öS som FU.
överstyrelsen skall sammanträda minst 4 gånger årligen, 1 gång under
vardeI'a april och oktaber, två gånger i november, Vid aprilsammanträdet fastställes RJF:s inkornst- och utgiftsstat, vid oktobersammanträdet
behandlas fI'ågor i samband med riksförbundsmötet, vid första novembersammanträdet behandlas specialförbundsstyrelsernas berättelser för det
gångna året, vid det andra. omedelbart efter ordinarie riksförbundsmötet,
väljes viceordförande och sekreterare iOO och övriga ledamöter i 1"U
samt ordförande och övriga ledamöter i Jdrottsnämnden.
Riksidrottsförbundets förvaItningsutskott (FU) bestående av ordförande samt 6 ledamöter med 2 suppleanter, fungerar som verkställande
och granskande organ, b~reder inkomna ärenden, handhar RF':s ekonomi
och leder förbundets kansli, förlagt tili Strörnsborg i Eltockholm.
En särsklld ekonominämnd ombesörjer under ro förvaltningen av
RlF' :s egna fonder samt iRiksförbundets ldrottsfond. För utredningen av
ärenden rörånde idrottsanläggningar utser iRlF iRJksidrottsförbundets
idrottsplatskommitte. Av Riksförbundets övriga kommitteer må framhållas Riksidrottsförbundets samarbetskommitte och RlF' :s Ungdomskommitte.
Specialförbunden handhar genom sina styrelser inom ramen av RF :s
stadgar självständigt den tekniska och administrativa ledningen vart och
ett av sin specialidrott och representerar derma gentemot utlandet.
Distriktsförbundens styrelser verkar för ' idrottens utveckling inom ve7
derbörande område samt leder de idrotter inom dessa, som icke är organiserade i specialdistriktsförbund, tillvaratar gemensamma intressen för
föreningarna inom distriktet etc.
Specialdistriktsförbund är specialförbundens ' distriktsorganisationer,
vilka kan upprättas efter ÖS:s godkännande och med egna styrelser
handhar viss specialidrott inom ett verksamhetsområde, som i - regeln
sammanfaller med distriktsförbundets. specialdistriktsförbund är underställ~ resp. specialförbund och har en ledamöt i resp , distriktsförbunds
23
styrelse. Specialdistriktsförbund representeras icke av egna ombud vid
riksförbundsmöte.
Riksidrottsförbundet har sedan 1935 anordnat stora idrottsledarkurser pä lM:alma hed och genom tillkomsten 1938 av det av RJF föreslagna
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut har möjligheterna för specialförbunden att utbilda ledare och ordna kurser för idrottsmän ökats i hög grad.
Riksförbundet instiftade 1907 Idrottsmärket, världens äldsta i sitt
slag och sedan 1910 utdelar det Riksidrottsförbundets förtjänsttecken tili
förtjänta ledare samt frän 1932 även förtjänstdiplom till förbund, föreningar och enskilda personer. Sedan 1908 utdelas RiF' :s mästerskapstecken
vid specialförbundens !SM och vld DM samt sedan 1917 vid DM för
juniorer.
Beträffande IRF:s finansiella verksarnhet mä i korthet nämnas, att
verksarnheten före 1907 finansierades enbart genom föreningsavgifter
samt smärre gåvor och lån. Såstnämnda år mÖjliggjorde ett par donatione: förhyrande av adrninistrationslokaler m . m. Ar 1908 beviljade staten ett penninglotteri och är 1910 erhöll R:F sltt första statsanslag,
10.000 kronor.
Gymnastikförbundets, Sveriges militära idrottsförbunds och Sveriges akaderniska idrottsförbunds ansökningar om statsanslag.
Handläggning av ärenden rörande ldrottsanläggningar sker huvudsakligen genom !R;F:s idrottsplatskomrnitte. lSärskilda organ är anförtrodda förvaltningen av a) anslag tili kurser i lek, gymnastik och idrott
m. m. för lärare och lärarinnor, som fördelas av :Skolidrottskommitten
(tillsatt 1937), b) anslag till bastubad 1 samband med gymnastik- och
idrottsanläggningar, som fördelas av (Bastudelegationen (1938) samt c)
anslag av simmateriel och enklare simbanor, som fördelas av Simbadsdelegationen (1938) . 1 dessa organ är RJF representerat direkt eller
genom underorganisationer.
!R;F:s officiella organ är sedan 1929 den av förbundet utgivna Svensk
Idrott, som utkommer en gång i veckan.
Riksförbundets egna medel består av vissa donationer, ev. vinst av
Riksidrottsförbundets förlags Ab., grundat 1927, samt av föreningarnas
årsavgifter, f.n. 20 öre per föreningsmedlem. Av dessa återbäres enligt
beslut av riksförbundsmötet 1937 t.v. en viss del, omkring 1/ 3, det s.k.
återbäringsanslaget till distriktsförbunden. Aren fram till 1931 tilifördes
R:F iIlkornster genom understödjande medlemmar.
1 och med att tlpsrörelsen 1934 ställdes under statlig kontrolI, kunde
frän bUdgetåret 1935-36 mycket stora belopp avsättas för idrottens
främjande och RF:s med idrottsrörelsens fortgående tillväxt ständigt
stegrade behov av ekonomiskt stöd kunde bättre tillgodoses.
Riksidrottsförbundet handhar med vissa undantag förberedande utredningar rörande medelsbehov och deras tillgodoseende. Dessutom fördelar det de anslag, som av Kungl. Maj:t bev!ljas ur den 1936 av tipsmedel upprättade Fonden för idrottens främjande, deis för RlF:s c';ntrAla
förvaltning m. m ., distrikts- och specialförbundens förvaltning och verksarnhet, liksom vissa anslag till föreningar (det s.k. ordinarie anslaget,
som tili en del bestrides genom ränteavkastning från lRiksidrottsförbundets Idrottsfond) , dels för idrottsanläggningar av olika slag, idrottsmateriel, hyra av träningslokaler och inköp av träningskort m.m. (det s.k.
extra. anslaget).
RlF beviljar även i begränsad omfattning räntefria amorteringslån för
anläggande av lek- och idrottsplatser samt avger utlätande över bl. a.
24
25
Idrottsledare inom norra distriktet.
D3 idrotten i början av seklet begynte slå fastare rot 1 våra bygder
och leddes in i ordnade fåror, var det främst 1drottsentusiasten, magister Artur Eki u n d i Jakobstad och mångkunnige idrottsmannen,
numera tranaren och gymnastikläraren J. V. B j ö r k 1 Gamlakarleby,
som var initiativtagare till d1striktets äldsta idrottsfören1ngar: Jakobstads Idrottsförening och Idrottens Vänner i Gamlakarleby. Den förstnämnde kom redan vid unga år att flytta till !Helsingfors, där hans
ledarbegåvning togs i bruk för vår svenska idrott. Den senare åter har
mer gjort sig känd som ldrottsman och tränare än som egentllg idrottsledare, varför ja!; även förbigår honom 1 denna korta historik. Så mycket bör dock nämnas, att namnet J. V. Björk ("Joss1") städse kommer
att lysa klart i vår idrottshistoria. iFör sina idrottsllga förtjänster har
han även bllvit tilldelad SF1I:s förtjänsttecken.
Den idrottsledare, som i vår österbottniska idrottshistoria fått sitt
namn omstrålat av en större gloria än någon annan, är folkskolläraren
Matts Leander B j ö r k q vi s t.
Född i 1Kr0noby, där han vid unga år var en av bygdens främsta
cyklister, kom han som ung lärare till Terjärv. Jämte lE!nil Li n d
lade han väl här grunden tlll skidhegemonin, som allt ännu hör hemma
där. Efter några års verksamhet antogs han som lärare till Storby folkskola i Gamlakarleby landsförsamJing, och kom han här att utöva en
lång, fruktbringande lärargärning samt inom vår svenska 1drott ett arbete, som ej karl skattas högt nog.
Born stiftare av Gamlakarleby Ungdomsförenlngs Idrottsklubb var
han självskriven ordförande för denna llksom för den senare bildade
idrottsföreningen Gamlakarleby Idrottsförening i ett par tiotal år och
är han dess Jiksom iNOrra idrottsdistriktets första hedersordförande.
Som mångårig styrelseledamot i österbottens idrottsdistrikt samt efter
uppdelningen 1 tvenne distrikt som ordförande inom Norra idrottsdistriktet förde han med oväld och framgång vår talan inåt och utåt.
Då Svenska Finlands Skidförbund bildades, var han den självskrivne
ledaren för Norra österbottens distrikt, och får han taga åt sig en stor
del av äran i skiddistriktets framgångar.
26
Nordösterbotlniska skidledare, fr. v. K-G. Andersson, Edvin
Corin, Anders Stenman ocb Walter Eklöf.
1 många år var han vårt distrikts representant i förbundsstyrelsen
såväl inom Idrottsförbundet som Skidförbundet, och vann han där städse
gehör tack vare sin sakkännedom, sin omutliga rättrådlghet, s1tt klara
förstånd och sin vältallghet.
För sina idrottsJiga förtjänster har han belönats med såväl EIFI:s
som FlSS:s förtjänsttecken i guld, en utmärkelse, som mig veterllgt ej
förrän detta år kommit någon annan äl'l major [var ståhle och en annan till del.
Då lärare Björkqvist nedlade ledarstaven inom Skiddistriktet, trädde
direktör Herman S 10 t. t e till. 1 unga år en av ISvensk-iFinlands främsta
skidlöpare var skididrotten hans llv och är det ännu i dag. Under
några år förde han stillsamt och försynt ordförandeklubban och gjorde
sig allmänt aktad.
Lärare Björkqvists efterträdare inom Norra Idrottsdistriktet blev
kOntorschefen Gunnar S t r a n g, 1. IF. Drotts dåvarande energiske ordförande. En kraftkarl som få, ordningsfull och energisk utförde han
ett fruktbringande arbete såväl inom distriktet som inom sin idrottsförening, och har hans förmåga och krafter även senare flltigt tagits
i bruk såväl inom d:striktsstyrelsen som i Jakobstads idrottsllv. Vid
tillkomsten av J'akobstads nya idrottsplan var han en av de drivande
27
krafterna. Hedersrnedlern i Drott och innehavare av dess förtjänstteeken sarnt Vasterbottens Idrottsförbunds förtjänstrnedalj.
Efter Gunnar Strang tog föreståndare Anders B t e n rn a n Norra
Idrottsdistriktets roder isin hand, och har han i rnänga ar styrt idrottsskeppet rned stadig hand förbi klippor och blindskär. För närvarande
seglar skeppet för förlig vind.
Född i skidlr.etropolen Nedervetil insöp han rned rnodersrnjölken för
all idrott ett intresse, sorn följt honorn llvet igenorn. Han var i unga
är en kort tid en av Elvensk-iFinlands bästa skidlöpare, och hade han
goda anlag även för löpning.
Born rnängärlg ordförande för Pedersöre Ungdornsförenings Sportklubb, sederrnera Pedersöre-lPojkarna, skaffade han sig erfarenhet sorn
ledare, vilken kunskap han riktigt fätt ornsätta i praktiken i egenskap av
idrottsdistriktets ordförande sarnt som rnängärig styrelsernedlern i skiddistriktets, SF1I :d och !FBS:s styrelser. Lugn och saklig, väl inkornrnen i olika idrottsfrägor sarnt rättvls och opartisk väger hans ord städse tungt vid
idrottsdebatterna . Medlern i Suomen Hiihtoliittos styrelse. Innehavare
av FSS:s förtjänsttecken i guld och Västerbottens Idrottsförbunds förtjänstrnedalj.
Under en följd av är har handlanden Edvin Co l' i n lett Skiddistriktets öden rned intresse och frarngäng, elleI' tills vära bäda distrikt sarnmanslogs tili ett. iHan har dessutorn som ledarnot i ISkidförbundets och
Norr.l [drottsdistriktets styrelser effektivt arbetat för vär idrott, och
man vågar väl säga, att han sorn ordförande och sederrnera hedersmedlern varit Garnlakarleby Idrottsförenings "järnnäve".
Cykelidrotten har st'li.åse legat Corins hjärta närrnast. Det finns
väl eJ rnånga farniljeI', sorn på cykelidrottens ornråde gjort sitt narnn
så känt sorn pappa Edvin Corin och sönerna Erik, :Bertil och "Jukka".
Sorn rnångårig rnedlem i styrelsen för Pyöräilyliitto har han rned frarngång fört svenskarnas och vår landsändas talan, och det torde väl ej
finnas rnånga, sorn rent ekonomiskt offrat så mycket för vår cykelidrott sorn han. iHedersrnedlern inorn OIF sarnt innehavare av Svullls,
1'158:s och GoIF :s förtjänsttecken samt Västerbottens Idrottsförbunds
förtjänstrnedalj.
När man studerar österbottens idrottshistoria, påträffar rnan järnt
och ständigt ett narnn ej allenast i tävllngsprotokollen utan även under
I. F. Drotts sarnt Norra Idrottsdistrikts mötesprotokoll. Det är Valter
Eki ö f. Under många år vaI' han distriktets ankare vid alla distriktsmatcher rnot flnska och rikssvenska distrikt, erövrade tre förbunds- och
27 distriktsrnästerskap, en bravad, sorn endast Norra distriktets nuva-
28
rande verksamhttsledare och Terjärvbornas stolthet FI'ide San d bel' g
överträffat.
30m mångå,'ig sekreterare i NOrra Idrottsdistrlktet och ledarnot i
förbundsstyrelsen inom S'F'I och ;FSS har han med aldrig svikande intresse givit sina bästa krafter för idrotten. 1 fernton år ordförande för
I. IF. Drott har denna förening profiterat av hans sällsynta arbetsförrnåga, organisallonsegenskaper och stora offervilja, som även kommit
andra idrottsorganisationer tili del. Som tävlingsarrangör och speaker
står han oöverträffad . Innehaval'e av Västerbottens Idrottsförbunds förtjänsLrnedalj och 1. F. Dl'otts förtjänsttecken N :o 1.
Av yngre idI'ottsledal'e har vi ju rätt många, sorn energiskt fört fram
sina respektive töreningal' i rampljuset. Frärnst ville jag dock närnna
GW:s energiske ordförande under de senare åren Hugo n a 11 m a n och
den intresserade ledaren för P-P 'Evald S t e n rn a n, sorn under rnänga
år rned frarng ång arbetat för att få idrotten lagd på bred bas inom
klubben.
Hugo Hallrna r. hal' i olika perioder tillhört distriktsstyrelsen, ett l'
sorn ordförande för vårt skiddistrikt. Fralnstäende sprintercyklist hyser
han än i dag en vlss klockarkärlek tili cykelsporten, som varrnt omhuldas av honom och hans förening. Att GIF fått tili stånd ett intimt
sarnal'bete och idrottsutbyte rned västerbottniska klubbar och att de
nordiska vinterspelen höljt GJJF och dess arrangörsstab rned ära, är till
ej ringa del Hallmans förtjänst.
Innehavare a\' Pyöräilylilttos fÖl'tjänsttecken.
K. G. A.
lSå kan det vara skäl att kornplettera förteckningen rned ett narnn.
Artikelföl'fattaren, lärare K . G. A n der s s 0 n i iLarsrno, allbekant sorn
sign. !K.GJA., h ar av blygsamhet utelärnnat sig själv. I yngre år aktiv
idrottsrnan, seminariernästare i landet på 1,000 meter och 3-steg, stiftare av Larsrno liF, dess ordförande 1918-47, medlem av Norra idrottsdistriktets styreL~e i 19 års tid och i skiddistriktets i 24 ar, sekreterare i
10 och kassöI' i 9 år, rnångårig ledarnot av iF1SS' styrelse, ledare för skolskidningen inom distriktet, framför allt en outtröttlig propagandist .. föI'
idrotten såväl j tidningsspalterna där uppe sorn även i huvudstaden.
Inneh avare av iJåde SFI:s och iF1SIS' förtjänsttecken samt Västerbottens
idrottsförbunds förtjänstrnedalj.
Många ledar :) borde helt naturligt ännu närnnas. Mycket och ej det
rninst viktiga aI'betet utföI'ts i tysthet, rnen idrottens tysta arbetare h ar
väl tillfredsstälklsen av att ha gjoI't sin plikt, viiket även det är en
god belöning.
29
IdroUens samarbetsavtal.
Finlands gymnastik- oeh idrottsförbund r.f. oeh Arbetarnas idrottsförbund r.f. ha slutit följande överenskommelse:
1. Erkännande den fysiska fostrans samhälleliga betydelse, anse de
bäda fördragsslutande. parterna som sin uppgift, att utveekla medborgarnas andliga oeh fysiska kondition, samt frisk!l. oeh nykterhetsbefrämjande levnadsvanor, samtidigt strävande till att befordra samförständet
mellan de olika mmhällslagren oeh de olik!l. folken, oeh vidare att fostra
indiviaer, vilka förmä fylla sin pl kt gentemot fosterlandet oeh det internationella samhållet. De bäda förbunden förbinda sig att arbeta för av skaffandet av eventuella missförhällanden oeh stridigheter inom värt lands
idrottSliv, samtidigt som de respektera varandras självbestämmanderätt
samt organisatoriska oeh fostrande självständighet.
Internationell representation.
2. De båda förbunden (F'<NF inklusive sina medlemsförbund) kunna
samarbeta i fräg a om samtliga de idrottsgrenar vilka utövas av dem, bäde
i fråga om den inhemska oeh den internationella tävlingsverksamheten.
3. a3eträffande internationella idrottsfrägor överenskomma de bäda
förbunden om: a) att ett uppträdande i hela landets namn i fråga om
en idrottsgren, vilken finnes upptagen pä bägge förbundens program,
förutsätter, bäde dä det gäller tävlings- oeh representationsuppdrag, att
därom överenskommits mellan förbunden, eller att därom slutits en speeialöverenskommelse i enlighet med mom. 4), b) att det i mom. 6) nämnda samarbetsrädet väljer oeh befullmäktigar representanter till internattonella kongresser. Dä fråga är om ett sädant internationellt förbund,
i vilket nägot av FlGliF:s speeialförbund är medlem, utses representanterna av det i detta fördrags mom. 4 a) nämnda samarbetsutskottet.
bäda fördragsparterna per kalenderär ett samarbetsutskott, till vilket bäda utser 3 (tre) medlemmar. utskottet väljer inom sig ordförande, med
beaktande av kandidaternas personliga objektivitet, kännedom om det
ifrägavarande speeialgebitet, lämplighet vid representation utomlands,
samt de bägge förbundens styrkeförhällanden i den ifrägavarande idrottsgrenen. 1 fräga om de idrotter där det tidigare nämnda styrkeförhällandet oeh lämpligheten för representationsupdrag utomlands kan anses
likvärdiga, väljes ordföranden turvis frän .de bäda förbunden, sävida
nägondera parten det fordrar; b) i dessa speeialöverenskommelser bör
inryekas en be;;tämmelse om, att det i mom. a) nämnda samarbetsutskottet behandlar oeh besluter i alla frägor vilka beröra internationell
täVlingsverksamhet oeh utlandsrepresentation; e) likasä bör i dessa
speeialöverenskommelser medtagas en bestämmelse om hällandet av denna överenskommelse. Om tvistigheter upstä i fräga om tolkningen av
speeialöverenskommelserna böra dessa tvistigheter understållas det i mom.
6) av denna överenskommelse nämnda samarbetsrädet.
6 månaders karantänstid.
5. !F'örbunden förbinda sig:
a) att inte tilIäta en medlem, vilken byter förbund, :ltt deltaga. i nägon distrikts-, nationell- eIler internationell tävling inom sex mänader,
räknat frän datum för förbundsbytet,
b) att säsom ett villkor för medlemskap i det nya förbundet fordras,
att den nya medlemmen fyllt samtliga sina förpliktelser gentemot sitt
gamla förbund r-nligt dettas stadgar. iEtt intyg över befrielse frän medlemskap kan ges av den förening till vilken den ifrägavarande personen
tidigare hört, oell ett dylikt intyg bör ges omedelbart efter anhällan, antingen skriftligt eller muntligt i tvä vittnens närvaro,
e) att om den person som byter förbund, av sitt tldigare förbund
diseiplinärt bestraffats med tävlingsförbud, eIler pä en bestämd tid uteslutits ur detta förbund, oeh terminen för denna bestraffningsätgärd
inte utlöpt vid förbundsbytet, räknas den i mom. a) nämnda karantänstidel1 frän det ci.atum dä bestraffningsterminen utlöper.
Samarbetsrådet.
Samarbetskommitteerna.
4. Beträffande tävlings- oeh övrigt samarbete i de olika idrottsgrenarna, sluta FGW:s speeialförbund oeh A]F speeialöv!'renskommelser
med beaktande av följande bestämmelser: a) för skötande av de enligt
speeialöverenskommelserna uppkomna praktiska göromälen tillsätter de
30
6. För skötandet av i denna överenskommelse förutsatta allmänna
ärenden, för utveeklande av gemensamma arbetsprineiper och för behandlandet av eventuella meningsskiljaktigheter i fräga om denna överenskommelse, eller av samarbetsutskotten hänskjutnllo frägor, tillsätta de
bäda förbunden per kalenderär ett samarbetsräd, till vilket bägge för-
31
bunden väljer fcm ordinarie medlemmar och fem suppleanter. Rädet
väl!.er ino~ sig t,vä ordförande, en frän vardera fördragsparten, och tvä
ersattare for dessa. De bäda ordförandena leda förhandlingarna turvis
vid vartannat av rädets möten.
... 7. Samarbetsrädets och samarbetsutskottens kansliutgifter fördelas
Jamnt, pä de.. bäda fördragsparterna. Likasä förbinda sig de bäda parterna .atu stä for sina egna medlemmars reseutgifter i samband med internatIOnella kongresser.
8. iDenna överenskommelse tillämpas provisoriskt från den: dag då
den undertecknats av resp. förbundsstyrelser, och träder slutligt i kraft
~~ den godkänts av FGlF:s förbundsmöte och AlIF':s förbundsräd, och
forbunden meddelat varandra härom. överenskommelsen är i kraft för
ett kalenderär ät gängen, om den inte annuleras av nägondera parten före
den 1 november, i vilket fall tiden för överenskommelsen utgär den 31
december samma. är.
Säsom part i denna överenskommelse ingär även Finlands svenska
centralidrottsförbund r. f. (CffiF) sälunda, att '-"='
r . = m e d VE'r k ar i samarbetsr~det zned 2 ordinarie medlemmar och 2 suppleanter för dessa, viIka
dock lcke aga rösträtt i frägor, dä meningsskiljaktigheter föreligga mellan
FGIJJF' och ArnF.
Ratificeringsprotokollet.
Till iFGiIF':s, A!IF:s och CII!F:s samarbetsavtal fogas ett protokOll, vilket har undertecknats av Finlands gymnastik- och idrottsförbund r f
AIbetarnas idrottsförbund r. f. och Finlands svenska centralidrotts~ör~
bund r. f. Detta protokoll preciserar det mellan dessa tre centralförbunJ slutna samarbetsavtalet säsom följer:
1) . Sedan det allmänna avtalet och specialavtalen trätt i kraft, böra
samthga partel' flFGiIiF inklusive sina specialförbund) gemensamt och tills~m~ans .~ed övriga idrottsorganisationer planera en idrottscentralorgarusatlOn for hela riket, och dennas specialförbund, sä att värt lands idrott
enas säväl nationellt som i fräga om internationell representation samt sä
att varje medborgare har möjlighet att fritt utöva och represe~tera sin
idrott till sitt eget och landets bästa.
2) Det i alllllänna avtalets 3 § mom. a) förutsatta avtalet om landskamper, kan en :;v fördragsparterna sluta ensam i det fall att den idrottsgren som landskampsavtalet berör, inte förekommer pä de övriga fördragsparternas program. Dä förbunden ha överenskommit om en landskamp, betraktas denna kamp som en landskamp även i det fall att tili
representationslaget valts medlemmar frän endast ett av de fördragsslutande förbunden.
3) Samarbetsutskotten representeras vid internationella kongresser,
sävida det internationella förbundets stadgar det förutsätta, formellt
av det förbund vilket är medlem av den internationella organisationen.
De aktiva idrottsmännen representera i internationella tävlingar FIGF:s
specialförbund, om det internationella förbundets stadgar sä fordrar.
Denna bestämmelse om medlemskap gäller inte vid nationella tävlingar.
4) Det allmänna avtalets 4 § mom. b) preciseras sälunda, att föreningarn'l. i ingen händel se fär förbigä. samarbetsutskottet vid förhandlinga.r
om internationell tävlingsverksamhet.
CIF ej tungan på vågen.
5) Förutom de i den allmänna överenskommelsen upptagna ärendena, överenskomma FGIF och AII;F om fÖljande:
a) att såsom medlemmar i samarbetskommitten gOdkännas tvä representanter frän GIF, vilka dock inte äga rösträtt i frågor vilka cnbart
avgöra eventuella stridigheter mellan FGlF och AILF,
b) att de föredragsslutande parterna inte under den tid det allmänna
avtalet är i kraft utan skäl kritisera de övriga förbundens verksamhet i
sina resp. förbundsorgan,
c) att de bäda fördragsparterna i sitt samarbete följa de internationella förbundens stadgar och beslut, samt
d) att det i den allmänna överenskommelsens 5 § mom. a) nämnda
datumet räknas från den 18. 3. 1947. Sävida förbundsbyten har förekommit mellan denna dag och den 27. 3. 1947, elleI' detta protokolls underteckningsdatum, behandlas dessa förbundsbyten av en för ändamälet speciellt tillsatt kommitte. Till medlemmar av denna kommitte utser F'GiIF
och AlIF tvä pe~soner vaI', och som dess ordförande fungerar stadsdirektören i Helsingfors Eero Rydman. om förbundsbytet har skett i god tro,
och i enlighet med god amatöranda, bör bytet gOdkännas utan karantänstid.
HuI' det gick tili.
Torsdagen den 27 mars 1947 undertecknades det nya samarbetsavtalet
idrott, som reglerar säväl vär na,tionella idrottsverksamhet som även
vära internationella, idrottsförbindelser. Den högtidliga akten ägde nim
i stadsstyrelsen i Helsingfors. 'F ör Finlands svenska centralidrottsförbund
undertecknades avtalet av ordföranden, prof. !BO :P a 1 m g r e n 0c::h kanslichefen lRå,ymond SI elI, för Finlands gymnastik- och idrottsförbund av
ordföranden, överste V. A. M. KaI' i k 0 s k i och förbundE'ts verkst. dir.
Lauri San taI a samt för Arbetaridrottsförbundet av dess ordförande, dir.
Olavi S u van t 0 och förbundssekreteraren E. V u 0 k k o.
33
Föregående dag tog Helsingfors stad initiativ till ett sammanträde, vid
vilket staden bestämt påyrkade ett avgörande. Man kan säga att de avslutande förhandlingarna skedde i tecknet av de olympiska ringarna, det
var st!ldens önskan att nu officiellt få besluta om en inbjudan till Finlands olympiska spel 1952 som krävde att diskussionen snabbt avslutades
I positiv anda. Stadsdir. Eero iR y d m a n och drätseldirektör Erik von
F r e n c kelI, Icke utan skäl kallad Finlands idrottsdiplomat nummer 1,
uppträdde som förlikningsmän. Man kom även så långt under onsdagem;
förhandlingar att avtalet I alla punkter blev klart.
På torsdagen sammanträdde alla tre parterna sedan åter i stadsstyrelsen. 01lF:s delegater Palmgren, Åström, Hällsten, Sell och Sev6n var
först på platsen, kort därpl anlände A]F :s kvintett Suvanto, Enne,
Vuokko, Leskinen och Siivonen. Innan den akademiska kvarten gått
ut var även iFGIF:s trio på platsen : Karikoski, Kaskela och Santala.
Samarbetsavtalet och det ratificerande protokollet upplästes och godkändes med formella ändringar. KJ. 12.42 var man klar att börja med
undertecknandet av handlingarna och 11 minuter senare var alla exemplar
vederbörligen undertecknade av alla parter.
Etter undertecknandet bjöd Helsingfors stad på lunch på rest. Adlon.
Riktigt nog konstaterades därvid, att Finland nu hade lagit det första
steget för att erhålla 1952 års olympiska speJ. Det andra blev IiOtKkongressen I Eltockholm i juni. !Festspelen i juni blev därpå ett generalprov för finländsk arrangörsteknik.
På sätt och vis kan det ha se tt symboliskt ut med placeringen vid
förhandlingsbordet. Medan dir. von Frenckell som mötesordförande satt
vid övre bordsändan med dir. Rydman närmast, var FGIF-delegaterna
placerade tili höger om bordet, AIIiF'-kvintetten tili vänster och CiI'F:s fem
delegater satt bänkade vid nedre bordsändan, två man p å vardera sidan,
Aström vid bordsändan. Man kunde måhända ha slutit sig tili att CJP:s
roll skulle bli tungans på vågen. Tanken kunde u teslutas genast: avtalet_
stipulerar klart, att 01JF icke utövar rösträtt I fr ågor där iFGIF:s och
ADF:s röster gå strängt i sär.
Ett år som gått.
Avsikten med denna lilla återblick på det gångna årets idrottshändelser är icke att föregripa Centralidrottsförbundets årsberättelse. Det är
bara meningen att återkalla i minnet enstaka märkligare händelser och
prestationer, vilka, sammanlänkade i en kedja, är ägnade att visa vår
finlandssvenska idrotts livskraft och styrka. iEn fullständig redogörelse
för varje tävling har inte heller avsetts, episoderna får framträda som
ögonblicksbilder, utan kommenterande siffror och resultat.
.
Vi tar de första februaridagarna som utgångspunkt. Svenska Finlands
skidlöparelit var då samlad i Borgå, där Akilles trots snöbristen ordnade
en skidfest av stora mått, för vars praktiska realiserande verkliga krafttag fordrades. J"alle Virtanens, Arthur lErikssons, Albin Anderssons klubb
visade sig dock vara uppdraget fullt värdig. Tävlingarna dominerades
kraftigt av Nordösterbottens raska skidkungar, som reste hem med samtliga mästerskap och !Brännkärrsbacka i lNedervetil kom nästan att framstå en medelpunkt för svensk-Finlands skidsport under dagarna i Borgå
tack vare Brännkärrska och Brännströmska triumfer.
1 anslutning till tävlingarna firade Finlands svenska skidförbund sitt
kvarsekeljubileum. Fyra förtjänsttecken utdelades tili garnla trotjänare I
skidsportens tjänst: Anders stenman, Oskar HakuUn, Edvin Corin och
August Jansson blev ihågkomna.
Två veckor ~enare samlades S!FI tili sitt årsting. BO Palmgren hade
bestämt undanbett sig återval för ordförandeposten och där han slutade
tog Erik ÅStröm vid med friska krafter. Albin Andersson, den tappra
Akillescyklisten med den brinnande optimismen, tilldelades förbundets
förtjänsttecken och Runar IBjörklöf fick emottaga IB :s guldmedalj för
bästa prestation inom Svensk~nland under året 1946.
Enär det är meningen att även ihågkomma raska aktiva bragder på
idrottsbanorna under året, så må som en första sådan - även om lien
stär utom rameu för våra förbunds verksamhetsområden - noteras, att
Helsingfors-Kam!'aterna samma dag erövrade bronsmedaljerna I bandymästerskapet.
Frän samma tid noterar vi, att den första nomineringen av olympiska
kandidater i friidrott offentliggjordes: av 86 namn fanns 17, tillhörande
SiF'I -kl u b bar.
34
35
1 februari höll också vårt Orienteringsförbund sitt årsmöte. Leo Löf
drog sig tillbaka från ordförandeposten och hans efterträdare blev Birger
Lönnberg. IEtt förtjänsttecken utdelades, det gick till Sven~Erik Fagerholm, Grankullaledaren.
Kort efter J akobstadsfesten höll
nella I:F iK-mästerska p i Eltadion med
idrottens vidkommande celebrerande
överlägset bästa förening och gay ett
Den 1 mars höll OIIF sitt årsmöte med återval över hela linjen. Samma dag firade anrika Helsingfors ,sfimsällskap sitt 60-årsjubileum.
Skidförbundets mästerskap fortsatte i mars med backe och kombinerad
i Fiskarsbacken, slalom i den nya J3orgåbacken .
Mars m ånad bjöd ännu på en märkeshändelse av stora mått och av
stor betydelse för vår svenska idrott. Efter långdragna underhandlingar och trögt före i portgä ngen blev samarbetsavtalet äntJigen klart att
underlecknas. Helsingfors stad, som hyste aspirationer på att få stå som
olympisk värd 1!l52, förstod av vältaliga utJändska pressröster, att landets
.splittrade idrott först måste enas innan inbjuda n kunde utfiirdas och efter
stadens ingripande var man klar att underteckna avtalet den 27 mars.
Den 10 april följde en ny märkeshändelse. Idrottens förtjänstkort utdelades för första gången och man antecknar med tillfredsställelse att
m å nga förtjänta svenska idrottsgärningar därvid fick sin belöning av
statsmakten själv. Det första stora förtjänstkorset tilldelades posthumt
skaparen av vår kvinnogymnastik, Elli Björksten. GyJlene förtjänstkorset tillföll bl. a. lektor August Blomberg, den starke Aboledaren och viceh.
Ernst iKrogius, c-]ympisk delegat och m ångfrestande ledargestalt. Bland
de nya innehava rna av förtjänstkorset i silver återfanns skridskoveteranen Th. tBaltscheffsky och gymnastikpedagogen Anna Qvist.
1 slutet av april hölls SF1I-mästerskapen i gymnastik i Helsingfors, som
väntaL dominerade av Vasabon Salmi.
Vi går en dryg m å nad fra m åt och noterar, att SFII-mästerskapen i
terr änglöpning enordnades pä DegerÖ. lElvert Heinström vann huvudklassen, hans klubb ~ 32 vann lagtävlingen, H . Lillqvist från HVlI Envig
blev mästare av juniorer A, R. 'Hansson från 'Lappträsk vann yngre juniorklassen.
1 början av juni höll Scr<'I sin idrottsdag landet runt och strax därpå
var man klar för årets stora händelse: gymnastikfesten i J a kobstad, den
törsta. gemensamma för SlFI och kVinnogymnasterna, med la ndshövdings,taI, svenska gäsLer, 3.500 gymnaster, 9.000 åskådare, 501 och sommarstärnning, perfekta arrangemang, en ståtlig 50-årsfest för kvinnogymnasternas förbund på Bra ndkårshuset - en fullödig svensk samling i gymnastikens tecken. Som ett tecken på uppskattning av nedlagt arbete och
fullödigt resultat utdelades SiF'I:s förtjänsttecken i samband med den
stora festen till två av Norra distriktets starka organisatörer och ledarkrafter, Anders stenman och Walter ~löf.
Festspelen följde med talrika triumfer för svenska klubbar och deras
medlemmar. Blomfeldt blev cykelsegrare, örnen övervann allt motstånd
i den stora IFestspelsbudkavlen, Storskrubb sprang ifrån allt motständ på
800 meter och llFiK ilade snabbast fram i gatustafetten. Svenska klubbars
gymnaster gladde m ed granna uppvisningar.
36
Helsingfors-Kamraterna internatio123 svenska gäster, därmed för frisitt 50-årsjubileum. iKlubben blev
ny tt bevis på sin slagkraft.
1 början av juli löptes SFI-stafetterna i Borgå och en knapp vecka
senarc höll HISS sina 60-årstävlingar med 46 svenska deltagare. 6amtidigt
firade Gamlakarleby Segelförening 75-årsjubileum med en stor regatta
och talrika gäster från n äl' och fjärran .
Går vi så till m ån adsskiftet juli-augusti, så kan här noteras i protokellet:
- att 1iF1K "rövrade finländska mästerska pet i fotboJl ,
- att svenska klubbar, IiK 32 och Akilles, dominerade kraftigt i finländska cykelmästerskapen, ne hemförde inte mindre än 27 medaljer,
- att ISFlI var överlägset bästa distrikt i 19-åringarnas finländska friidrottsmästerskap, lFK nästbästa förening,
_ att samtidigt svenska klubbar dominerade i finländska kanotmästerskapen, erövrande 8 mästartitler av summa 10, främst genom snabba
och starka kanotister från Drumsö och Skåldö utanför Ekenäs,
_ att svenska klubbars representanter hedrade landet i friidrottslandskamperna mot Danmark i Köpenhamn och Slverige i Göteborg, samt
_ att österbotten besegrade Västerbotten i friidrottskamp, och
_ att Strömfors sportkamrater la de beslag på 4 av 5 mästartitJar i
F1M-rodden.
Må ngsidig, fra mgå ngsrik finlandssvensk idrottsgärning på mänga olika
fronter samtidigt. Ma n torde näppeligen kunna beskylla vår idrott för
blodbrist.
SFI-mästerskapen hölls i Vasa i mitten av a ugusti med 30-årsjubilerande VIS som värd. 1 6 grenar överträffades Pargasr esultaten av 19~6 ,
3 nya m ästare korades, sprinterungdomarna !Hällström fr å n Fiskars och
Andet~son från Larsmo-Gamlakarleby samt veteranen Helmer ö sterblad
fr ån Vasa. 6 ma n korades till dubbelmästare, iFrihetspriset togs av Helsingfors-Kamraterna, arra ngemangen var fullödlga och StFII-mästerskapen
just en sådan fest de bör vara.
:F'öljde lFM i Tammerfors, där Storskrubb blev trefaldig mästare, där
Casen överträffade sig själv och konkurrenterna genom att vinna det
37
härda 800-metel'sloppet och 'IPK - som vanligt - belade andra plats i
tävla!l om Kalevapokalen.
Vid SF1I:s cykelmästerskap i Borgä delades segrarna av Akilles och
lK 32. Oförbrännelige Albin Anderssön vann mästerskapet pä 100 km
och sekunderades sä väl av sina klubbkaml'ater att Akilles tog lagsegern.
Efter septemberdagarna pä stockholms Stadion, där Norden kämpade
mot Sverige kommer vi över till Evert Heinströms triumf i Brunnsparkens
maratonlopp I härd konkurrens med iEluropamästaren Hietanen och
Snappertuna-Yickströms seger i iFtM:-orienteringen, som dock senare annullerades som ogiltig pä grund av arrangörsslarv.
1 F1S0-mästerskapen tog Kervo-Pelle Backman individuella titeln medan örnen vann i lag - tävllngarna gick med Grankulla Il'1K som perfekt värd i Fiskars. !Det första FSO-mästerskapet I budkavleorientering
ordnade Sibbo-Vargarna lika förtjänstfullt och titeln togs av en trio från
H:fors ]F1K.
Följer sä oktober med Jalle Gripenbersg stronga triumf i den nordiska
orienteringens fyrlandskamp i Hönefoss, en seger, som renderade den
32-årige teknologiedoktorn titeln "världsmästare i orientering".
En vecka senare gay Heinström ett ny tt bevis för sin löparklass genom
att vinna Stockholmsloppet i den hårdaste konkurrens Norden kan uppbringa.
November ger oss även några data att minnas. De första S1FU-mästerskapen I tyngdlyftning anordnades av IK 32 i Stadion med ett 20-tal
deltagare och fullt hus pä "läktarna". Skidförbundet höll sitt ärsmöte
och Stähle ätervaldes tili kapten pä skutan. CIF hade sin rådplägningsdag, som hade samlat ett 70-tal ombud frän stad och landsbygd med
gymnastikdirekWr iPaul Högberg som gäst frän sverige. De sista dagarna
av november Iirade slutligen Helsingfors-Kaml'aterna sitt 50-årsjubileum
med en av de stätligaste och mest ansläende högtidligheter de närvarande någonsin har upplevat i idrottssammanhang.
Detta är det gångna äret i stora och grova drag, rikt pä upplevelser,
mättat av aktiva bragder och trägna ledarinsatser. Ett olympiskt år stär
för dbrren. Krafterna mäste spännas ännu högre. Man kan förmoda,
att tempot stegras successivt i vär idrottsvärld för att n å kulmen 1952,
dä Finland stär som olympisk värd.
E. Ele v 6 n.
38
F. S. K. G.
Det äldsta llV de tili Centralidrottsförbundet hörande medlemsförbunden, Finlands svenska kvinnogymnastikförbund, har senaste år firat
sin 5C-åriga tillvaro. verksamheten framvisar spär av många olika människors insats och livsverk. En ljus och glad stämning har alltid varit
utmärkande för förbundets arbete och ger fortfarande ~tyrka och livskraft åt dess fmmtid.
Förbundet är en sammanslutning av svenskspråkiga kvinnogymnastikoch idrottsföreniugar inom vårt land. iPionjären bland dessa är "Gymnastikföreningen i Helsingfors" som grundades år 1876 av Elin Wrenerberg-Kallio. Det fordrades både mod och kraft att bryta gammal fördom
och småningom lyckades man fä det gymnastiska Intressct att sprida sig
tlll andra orter I landet, främst till städerna. De följande föreningar,
som länkades in I den gemensamma kedjan var Abo och Björneborgs
kvinnliga gymnastikföreningar och Gymnastikföreningen för fruntimmer
i Uleäborg. iN9.Lurligt vaI', att alla, som arbetade för samma mäl, även
sökte kontakt med varandra. Tjugo år efter det den första kvinnogymnastikförenlnge!1 sett dagen hos oss bildades "iFinska kvinnors gymnastikförbund" - SUomen naisten voimistelulitto", som inom sig samlade
såväl finska som svenska gymnaster och man gick in med ärlig vilja till
endräkt och samförstånd. Av största betydelse var att i spetsen för förbundel: stod Elin Wrenerberg-iKallio, vars sällsynta ledaregenskaper gjorde,
att unga skaror med lätthet samlades kring förbundets idea!. Endast en
helt finsk förening var med vid starten 1896 Kuopion naisvoimisteluseura. !Förbund'3ts medlemsantal utgjorde dä 198.
Elmedan tvåspråkigheten medförde olägenheter dä förbundet vuxit till,
delades det 191'] i två sektioner, en finsk- och en svenskspråkig, v~lka
4 år senare blev självständiga förbund. Det svenska antog namnet
"Sven~kt förbunrl för fysisk fostran löI' Finlands kvinnor" (F. F .IF.). vilket namn år 1937 ändrades till "Finlands svenska kvinnogymnastikförbund" (F. S. K. G .).
Yid delningen 1917 hade det svenska förbundet 12 föreningar med 650
medlemmar, nu 30 år senare räknar det 42 föreningar med över 2.500
medlemmar.
39
Det stora namnet och den ledande och insplrerande gestalten inom
förbundet var Elli Björksten, som också blev den självskrivna ordförauden, då det svenskspråkiga förbundet lösrycktes. Hon har tryckt sin
prägel inte endast på vår egen barn- och kVinogymnastik utan även på
gymnastiken mångenstädes ute i väriden, speclellt i NOrden, och de ideal
hon gay, har bärkraft även i en tid som vår.
På arbetsprogrammet har gymnastlken städse varit det centrala, som
speclellt omhuldats. Idrott och sport var då förbundet blldades ett okänt
begrepp för kvinnlig ungdom, men allteftersom de blev populära, togs
även de 1n i programmet.
Lek av olika slag har såsom utmärkta uppfostringsmedel ända från
första början varit ett oumbärligt komplement till all gymnastik både för
barn och vuxna. ·F örbundee har samlat och gett ut 2 lekböcker med
lämpliga spring- och bollekar för barn.
Den gren RV idrott, som samlat kring sig det största intrp.sset II r
skidningen. De första skidteknikkurserna i vårt land arrangerades av
F. S. K. G. Lik.lså var vårt förbund det första, som vågade sig på fjällskidarkurs uppe 1 Äkäslompolo, en pionjärkurs, vllken följdes av flere
årliger. återkommande upplevelserika och stlmulerande kurser i Lapplands
fjällvärld.
Simning, orieutering och handboll har också hört till de sporter förbundet omhuldat och för vilka propaganda och lnstruktion bedrivits.
Mycket betydelsefullt för simningen och leken är det samarbete förbundet under 25 år uppehållit med Samfundet Folkhälsan. Alla dess
sommarkurser i lek och simning för landsortsbarn ute 1 svenskbygderna
har letts och organiserats av förbundets gymnastiklärarinnor och -instruktörer. Tusentals barn har genom dessa kurser fått undervisning i simning, gymnastik, lek och idrott och ett stort antal märkesprov har avlagts.
IdroUsarbetet har helt och hållet inriktat sig på prov för idrottsmärket. Härigenom har man försökt få arbetet på bredare bas och undvikit tävlingshet. och !ekordidrott. Idrottsmärket som togs i användning
första g ngen 1!114, omfattar märken för barn och kvinnlig ungdom i
brons, silver och guld. 1 idrottsmärksfordringarna har ä"len ingått skidoch slmprov. Etc speciellt skid- och skridskomärke stiftades år 1941 och
har trots sin korta tlllvaro redan hunnit bli populärt. 'Fl'ån idrottsmärkesstatistiken kan a nföras att 39.746 idrottsmärken har utdelats under åren
1914--1946.
Då verksamhcten redan på ett tidigt stadium visade slg bli mycket
omfattande, förstod man, att den skulIe bli alltför betungande för en styrelse, varför ollka utskott bildades. Sålunda fines 1) gymnastik-, 2) lekoch idrotts-, 3) skid- och 4) simutskott, som har tili uppgift att genom
40
Vackerl Iinjespel bjuder den moderna kvinnogymnastike.n.
kurser och propaganda . försöka driva fram arbetet inom den gren av
fysisk fostran, som hör till deras specialområde.
1 den mån arbetsbördan ökades, visade det sig också nödvändigt mea
omfattande ku,·sverksamhet. Gymnastiklärarinnorna räckte ej till, utan
genom kurser började man dels utbilda nya instruktriser för landsortens
41
behov, dels komplettera de tidigare ledarinnornas utbildnig och ge dem
insikt i allt det nya som kornmit tili i arbetet. Svårt var att få kurserna
placerade på olika skolor runt om i landet och gymnasterna började även
småningom känna längtan efter ett eget hem. Gymnastikföreningen i
Helsingfors ställde sitt omtyckta sommarhem Hasselön i Pellinge natursköna skärgård till förfogande och här hölls många trevliga och soliga
kurser. iEfter f6rbundets framgångar utomlands 1912 väcktes hos Ell!
Björksten tanken på ett eget idrottsinstitut, där hon kunde utbilda ledare
och utforma sin gymnastik. En donation i detta syfte gjordes 1917 av
rru Valborg Londen, då en parcell "Solvalla" i Esbo skänktes åt Elli
Björksten. De svåra tiderna efter det första världskriget gjorde att tanken inte genast kunde bli verklighet, och sedan fick den vila genom åren.
if'örst år 1938 förverkligades den då Solvala idrottsinstitut byggdes efter
ett samgående med de manliga förbunden svens~a IF inlands idrottsförbund
och F'inlands Svenska skidförbund. I en anspråkslös form kan Solvalla
tilIgodose förbundets kursbehov och här hålles numera kvinnogymnastikförbundets kurser för föreningsledare, fortbildningskurser för gymnasLklärarinnor, rekreerande skidkurser m. m .
gymnastik. Gång efter annan har förbundet fört ~ina gymnaster u t till
internationella gymnastikfester. De första gångerna stäUdes färden 1907
tilI lReval och 1912 tilI olympiaden i stockholm, och de efterföljdes av
flere andra resor, där gymnasterna fått röna erkänsla och beröm och
kunnat återvända hem fyllda av nya impulser. !Den sista internationella
gymnastikfest förbundet deltog 1 var den strålande Lingiaden i Stockholm, där förbundets 100-mannatrupp leddes av Ingeborg Jung.
Förbundets 50-årsfest firades i Jakobstad den 13 juni i Brandkårshuset i samband med gymnastikfesten och blev ett värmande jubileum
under bådj! högtidliga och trevliga former, där gymnasterna fick tilIfälle
att blicka tillbakr, över en banbrytande och idog verksamhet och uppliva
glada rika minnen.
Så.som eI). sammanbindande länk mellan föreningarna och medlemmarna startadea 1942 en egen förbundstidskrift "Liv och Spänst". Den
utkommer med 5 nummer i året och skall genom olika slags artiklar
sprida upplysning i alla frågor som hör tilI gymnastik cch ldrott.
Det tysta och anspråkslösa vardagsarbetet i gymnaFtiksalarna har
städs a varit kärnan 1 förbundets arbete, men har fått ett efterlängtat och
glädjande avbrott i de regelbundet med 3-4 års intervall återkommande
förbundsfesterna.. De firas på olika orter, vars föreningar i tur Qch ordning stått som värdar. över den första festen i Björneborg 1897 vilade
en glans, som icke bleknat genom åren. F'esttalet vid den tilIställning
staden arrangerade för gymnasterna hölls av skalden Karl-August
Tavaststjerna. Arets gymnastikfest i Jakobstad den 13-15 juni firades
för förata gången tiJlsammans med Svenska Finlands Idrottsförbund och
gestaltade sig tiJl en storslagen svensk sam1ing av idrot.tsungdom i hälsans och glädjens tecken. Det låg en stor och bärande tanke bakom
denna fest, en p,rund för ett arbete som siktar framåt. Vi önskar föra
gymnastiken bland våra bygdeungdomar in i andra ungdomsorganisationer, visa dem a~t den kan bli en kraftkälla tilI andlig och fysisk spänst
om den blott kommer under rätt ledning.
I den kvinnliga massuppvisningen, som leddes av Märta Lindholm,
deltog 1.000 gymllaster, ett uppbåd som förbundet aldrig tidigare presterat.
Ett särskilt glansfullt avsnitt i förbundets verksamhet har varit de
färder till andrJ. Iänder, som företagits i syfte att framvisa finländsk
De lyckönskningar förbundet på sin 50-årsfest fick emottaga, utvisar
att dess arbete rönt uppskattning i vida kretsar och att det även i framtiden har en stor och betydelsefull uppgift att fylla. Ur traditionen från
det förgångna må de unga hämta kraft och inspiration för att under
förnyelse kunna föra arbetet vidare tili rikare blomning.
42
Att utvecklingen och tiden på många sätt verkat revolutionerande på
såväl arbetssättet som själva gymnastiken under en tid av 50 ar är självklart. Mycket av det familjära, som förr gay livet lnom föreningarna dess
charm har fått vika, organisationen har blivit mera omfattande och kräver mera av funktionärerna. Det ekonomiska maste ställas på en helt
annan bas och staten träder numera i nagon mån hjälpande emellan.
U 11 a-8 t i n a S tor s k r u b b.
F. S. K. G:s sytrelse:
Ordf.: gymn.1är. Gertrud Wickmann
Viceordf.: gymn.1är. Ingeborg Jung.
Sekr.: gymn.1är. Ulla-8tina Sltorskrubb.
Skattm.: fru Sigrid Karlberg.
Medl. gymn.1är. Alice !Eriksson,
gymn.1är. Hilja Jahnsson ,
gymn.dir. Thyra MontelI,
gymn.1är. Anna Qvist,
gymn.1är. Mabel Rosqvist.
Suppl. : gymn.1är. Anita Ingvall,
gymn.lär. Hellen Tallqvist.
43
F. S. K. G:s hedersmedlemmar:
Gymn.1är. Ester Aschan.
Gymn.1är. Berta Forsius.
Gymn.1är. Anna Gripenberg.
Fru Vall:;org Lassenius.
Fru Valborg Londen.
Vår kvinnogymnas tik av
. dag.
1
Gymn.1är. Ester Ringbom.
Då man under gymnastikfesten i Jakobstad säg våra gråklädda elitgymnaster lätt och graciöst röra sig på den gröna gräsplanen i rytmiska
rörelseserier, fyllaes säkert mången av förvåning över de'1 livsglädje oeh
lekande skönhet de gay prov på. Helt naturligt uppstod tanken, hur har
detta blivit möj,igt? lHur har vår tids kvinnogymnast lärt sig att ge uttryck åt sä mycket, lärt sig att driva sina rörelser tili en sådan helgjuten
fulländning? Gårdagens gymnast, fliekan från sekelskiftet, stod iklädd
en tung oeh ovi 6 dräkt oeh svängde sin stav med styva rörelser. Det är
en avsevärd skillnad på gymnasten för 50 år sedan oeh dagens tunikaklädda gymnast, en våldsam utvecklingskurva, som kanske är intressant
att göra närman' bekantskap med.
Den äldsta kVinnogymnastiken i vårt land hämtades från Tyskland
under 1870-talet tili Matilda .Asps gymnastikinstitut oeh gick under namn
av Spiess-gymnastik. Tili en början gymnastiserade man i sina van1iga
kläder, länga kjolar, strumpor, skor oeh korsetter, men trots den begränsade rörelsefriheten, var övningarna ändå rätt kvinnligt betonade.
Efter Ling-gymnastikens genombrott i SVerige, fördes denna gymnastikart över tili oss, genom att största delen av våra gymnastiklärarinnor
fiek sin utbildning där. Den byggde på ett strängt anatomiskt oeh fysiologiskt rörelsesehema och hade samma slags övningar bM.e för kvinnor
oeh män. Att den aldrig hos oss fick samma strama utformning som
i Sverige, berodde på att den nägot mjukare Spiessgymnastiken redan
hunnit få ett fagt grepp om gymnasterna.
Därför var det oekså lättare för vär kVinnogymnastiks första nydanare, Elli Björksten att bryta sig ut ur iLing-systemet. Hon byggde
sin gymnastik på den lLingska grunden, men omfoqnade den efter det
kvinnliga psyket oeh den kvinnliga fysiken.
Småbarnsgymnastik, som dittills varit ett okänt begrepp, är också ett
verk av Elli Björksten. Dittills hade det ieke funnits nägon skillnad
mellan de vuxnas oeh barnens gymnastik. Men!Elli :Björksten tog vara
på barnens inneboende leklust oeh fantasi oeh skapade de olika slag av
gymnastiska lekl'örelser, som vi, om oek i något moderniserad form, användel' ännu i dag.
44
45
Kvinnogymnastikförbundets ordrörande
fm Gertrud Wichmaonn
Spänst, grace och livsglädje
Mot soI och
Ijusare
r y rnder
46
Kvinnogymnaster
under förra sekIet
47
Det klarnade också genast i början av hennes nydanar,ubete för henne
att gymnastiken icke endast får tjäna ett kroppsligt syfte, utan det stora
målet vid alla slag av fysisk fostran är att dana en harmonisk människa.
Ii enlighet med de förebilder från lekens värld som hon skänkte de
minsta, försökte hon också att hos de vuxna genom bildrika symboler
väcka motsvarande själsliga impulser till rörelserna för att få fram större
inlevelse och andlig resning. Därför kom också hennes gymnastik att vid
sitt genombrott stå i skarp kontrast till den ILingska genom sin större
fantasifullhet och livlighet.
Nya begrepp inom gymnastikterminologin såsom frigjordhet, kraftbesparing, isola1l0n och avspändhet fördes också in av henne och debatterades ivrigt.
En annan revolution inom kvinnogymnastiken uppstod, då hon tog in
musikbeledsagniug till rörelserna och lade grunden till det rytmisk~
arbetssätt, som numera utmärker dagens kvinnogymnastik.
Hennes gymnastikundervisning ställde också större krav än någonsin
tidigare på led?rinnans personlighet och kommando, på vilka elevernas
inlevelse i rörelserna mycket berodde.
Under IElli Björkstens ledning gick gymnastiken raskt framåt, och
mycket i den teori hon utformade kommer till användning ännu i dag.
Men även söderifrå n blåste fläktar in i vår gymnastikvärld. De tyska
rörelseskolor, sorr. under 1920-talet fått vind i seglen, fick också hos oss
sporadiskt inflytande och från dem kom danshoppen, total-, våg- och
swungrörelserna in i gymnastiken. [)e anammades till en bÖl'jan främst
av de finskspråkiga gymnastikledarinnorna och i börj.tn av 1930-talet
hade den finsk.\ kvinnogymnastiken redan fått en ny säl'prägel, medan
den fjnlandssvenska ännu gick efter Elli IBjörkstens linje. Då hon avgick
från sin befattning som läral'inna vid Universitetets Gymnastikinrättning
1938, efterträddes hon av lektor Hilma Jalkanen, som kompletterat sin
utbildning vid tyska rörelseskolor och varit den fl'ärnsta vid utformandet
av den nya gymnastiken på finskt håll. Genom att fru Jalkanen sålunda
även fick hand om de svenskspråkiga gymnastiklärarinnornas utbildning,
har denna nyastt' gymnastikform småningom smugit sig in på finlandssvenskt håll, om också mycket av den IBjörkstenska stilen ännu bevarats.
Den moderna finska kvinnogymnastiken anger som sitt mål, att gymnastiken skall för gymnasterna bli ett medel, en väg att erhålla inspiration för sina livsuppgifter. Vi skall försöka göra gymnastiken till en av
de inspirationskällor, UI' vilka man kan hämta den energi och glädje,
som behöves inför vardagens svårigheter.
Enligt denn.l gymnastik skall vaI' och en ges tillfälle att finna en
egen individuell rörelsestil. Därför lägger man huvudvikten i metoden
48
vid sådana rörelser, där elevel'nas egen fantasi och eget initiativ kommer
till uttryck och där rörelseimpulserna utgår från eleverna själva. All
imitation av ledarinnan skall undvikas, vaI' och en skall utföra rörelsen
enligt sin egen personliga uppfattning, dock med bibehållande av formrenhet.
De nya rörelseprinciperna, som nu kommer in i gymnastiken är, att
rörelsen sker såsom totalrörelse, samt under rätt anspänning och avspänning av musklerna. 1 totalrörelsen skall rörelsen "genombölja" hela
kroppen, fortplanta sig ända ut i tår och fingerspetsar. Häri ingår också
kravet att rörelsen sker inifrån - utåt, från "centrum" (bålen) - ut
tili perfiferin. Anspänning och avspänning erhalles genom rörelsens ständiga växling mellan kraftbesparing och vila, en princip som också kommer tili användning i sportens värld.
Utmärkande för denna gymnastik är även de stora tänjande rörelserna, varigenom ett så vidsträckt uttagande av rörelsebanorna som möjligt astadkomm€-b. På nybörjarstadiet övas man mycket i en rätt användning av tyngdpunkten, genom olika övningar tränas eleverna i att
alltid lägga kroppens tyngd i rörelseriktningen.
På elitstadiet talar man om uttrycksgymnastik och rörelseskolning,
genom vilka begrepp man har kommit tili ett dansens förstadium. Ofta
kan man även vid uppvisningar höra nagon bland publiken utbrista
"detta är ju mcra dans än gymnastik!" Uttrycksgymnastiken förutsätter
att alla psykiska och fysiska hämningar avlägsnas och kan isin längst
drivna form tagas endast med synnerligen långt hunna eleveI'.
Genom rörel~eskolningen utvecklas rörelsesinnet, känselsinnet för
rörelser och ett fint och möjligast ekonomiskt muskelarbete. Gymnasterna skall lära känna njutningen i att röra sig vackert. 1 motsats tili
den Björkstenska metoden att utifran skänka. gymnastcrna inlevelse i
röreisen gen~m en yttl'e bild, skall inlevelsen komma inifran, fran rörelsen själv.
Det Ling-'Björkstenska dagövningschemat med speciella arm-, ben-, bålo. s. v. övningar följes i stort sett under vanliga ' övningstimmar, men med
frihet till de avyikelser man önskar.
Uppvisningsprogrammen utmärker sig genom langa rörelse-serier, vilka
utföres under musik och helt utan kommando.
.
Direkta rytmövningar, som ofta innehaller klapp- elleI' stampmoment,
har ocksa förts in i gymnastiken.
En annan nyhet är även användningen av tamburin till en del
rörelser. lPå ett mjukt och levande sätt skall tamburine!l behandlas, slagen skall avpassas efter rörelsens karaktär och får under inga förhallauden bli ett mekaniskt återgivande av takten.
4
49
Ett roligt Oe:l uppiggande inslag är gymnastiken med s.k. "små redskap", d. v. s. bollar, käglor, hopprep oeh tunnband. Bollen, det mest
levande redskapet, är effektivast, då det gäller att befria eleverna från
orätt kroppsspänning oeh inöva totalrörelse. Därnäst ur nyttosynpunkt
kommer käglor samt hopprep, småfliekornas favoritredskap. Vid uppvisningar användes med förkärlek det dekorativa tunnbandet, vilket
myeket slår an på publiken.
Redskapsövningarna intar Inom den moderna finländska kvinnogymnastiken en my.;ket blygsammare plats än t. ex. I Sverige. Att så är fallet
beror kanske till en stor del på att våra skolor oeh föreningar ieke har
till sitt förfoga::lde en sådan mångfald av utmärkta redskap som de
svenska. Men huvudsaken lige-er därl att våra kvinnliga gymnastikpedagoger anser vikten oeh värdet av fristående övningar så myeket högre,
att man under äe få gymnastiktimmarna, inte vill anslå ~törsta delen av
tlden till uppö'lande av färdigheter, som leder upp till redskapselit oeh
-akrobatik. 1 en fristående uppvisning kan en ledarinna lägga in oändligt myeket mera av personlighet, fantasi oeh uppåtsträvande Idealitet.
Redskapsövningarnas stora betydelse för bl. a. hållningen i växtåldern
inses doek oeh därför har både hävövningar oeh redskapshopp bibehållit
sin givna plats i skolgymnastiken.
Skillnaden mellan vår nuvarande kvinnogymnastik oeh den tidigare,
ligger i en mycket större frigjordhet, befrielse från det egna jaget oeh
det stora mått :w liv, som förts in i rörelserna.
1 det moderna rörelsesättet ingår oekså förflyttningar i myeket starkare grad än tidigare, vilket oekså ökar glädjen vid rörelsernas utförande,
man kan med fog tala om en rörels~-gymnastik.
Den absoluta linjen inom den finska kvinnogymnastiken har ej följts
av de finlandssvenska gymnastikledarinnorna. De yngre leder sin gymnastik enligt den finska gymnastikens grundprineiper, men med försök
att bibehålla något av den Björkstenska gymnastikens linjerenhet, de
äldre igen försöker att isin gymnastikmetod anpassa delar av det nya.
Hw' framtidens kVlnnogymnastik utvee~lar sig är svårt att förutspå .
Kanhända den alltmer närmar sig den plastisk-rytmisk a. dan:en, kansklt
sker en vändnlng I rakt motsatt riktning till stelare former.
Huvudsaken är att gymnastiken bibehåller sin friskhet oeh frihet från
all mekanisering.
Då kan den fortsätta att vara det som vi alla önska, ett harmoniskt
samspel mellan fysik oeh psyke, ett medel för oss alla att under ett gott
kamratskap berika vårt liv med ljusa oeh glada stund~r.
U 11 a-<S t i n a S tor s k r u b b.
50
Svenska Finlands IdroUsförbund.
F ö r b U D d s s t y r e 1 sen.
Erik Aström, Helsingfors
d· ;~ektär
~
Ordförande:
Viee ordförande: borgmästare Sven Högström, Ekenäs
redaktör Runar Hällsten, Helsmgfors
Ledamöter:
herr Ake Bergman, Helsingfors
direktör P . E . Nordström, Helsingfors
handelsföreståndare Claes strom, Tolkis
herr Waldo Wiekholm, Helsingfors
lektor Palle Virtanen, Borgå
Ombud
Ombud
Ombud
Ombud
Ombud
Ombud
Ombud
Ombud
Ombud
för
för
för
för
för
för
för
för
för
Helsingfors ID: herr A. R 0 mantsehuk ' Helsingfors
.
Mellersta Nylands ID : herr L.-G. Sandberg, Grankulla
östra ID : lektor H. Salmen, Lovisa
Västra Nylands IlD : doktor K. J . Lundmark, Hangö
Alands ID : herr V. Granskog, Mariehamn
Abolands ID: direktör 'R.. Ahti, Abo
_..
· ktör R . LaX , -:<:nstmestad
Syd-österbottens ID : d lTe
Vasa llD : herr K. F. Ljungberg, Toby
..
Norra ID: direktör Anders stenman, östenso.
Arbetsutskottet.
Direktär Eri!t Aström, herr Waldo W iekholm, herr Ake Bergman,
redaktör Runar Hällsten samt skattmästaren Birger G . Burman.
Sekreta utskotteL
Direktör Erik Aström, direktör P. iE. Nordström, herr Waldo Wickholm oeh prokurist K. !Mannström.
1d r
t t s r å d e D.
· kholm,H. Ekström, Y. SvanFriidrottsrådet: R. Hällsten, ordf., W. W le
. t
..
.
It
kr
bb
A
lJ3ergman
B.
Krabbe,
L. Lindberg, P. VlT astrom, B. iE ors u , .
,
0
nen oeh M . Marttinen.
51
Juniorrådet : A. Romantschuk, ordf., 1... Mattsson, M. Marttinen,
A. Lönnberg, H. Nordblad, Y. SVanström , C . ström, T
. B ac k manssoll
och H . Tapper.
Cykelrådet: B . Ostrow, ordf., H. W·mqvls
. t , O. Rusetsky. A. EriksSOll,
A. Andersson och R. ~osenholm.
Kraftidrottsrådet: E. Lindewald, ordf., H . Berndtsson, A. Lekander,
N. Kappinen, R. Eklund och G . Lindholm.
Simrådet : A. Mikkola, ordf., P. E . Widen, J . Lindkvist och S . Lindström.
Gymnastikrådet: M . C e d ercreutz, ordf., · B . Helin, L. Andersson,
P . Virtanen, T. Lindholm och J'. Lindroth.
Medlemsföreningarnas antal :
Sammanlagt medlemsantal :
Idrottsmärken :
G
0
s s 1d r
0
108 fören.
15 .497 perso
brons
silver
guld
gyllenhänge
t t s m ä r ken : III klass
II
1
G y m n a s t i k m ä r ken :
]II klass
II
1
Silverelit
Guldelit
mästar
C y k e 1 m ä r k e.
E Ii t t e c ken.
He der s I e d a m ö t e r.
.Förbundets nuvarande hedersledamöter " . .
..
vald 1918 1 kt
a ro . dlrektor J . S. Edström
.
' e 01' .Arugust J3lomberg, vald 1920 samt k
1
'
glUs, stadsdirektör Erik von Frenckell och ~
1
onsu Ernst Kro alla valda 1937.
onsu Karl Seidenschnur,
52
SFI-chefen Erik Åström
Innehavare av
fÖrtjänsttecknet.
H. K. H . Kronprins Gustaf Adolf ( 1928), direktöl' J . S . Edström,
översielöjtnant Ernst Bredberg, kontrollör Anton Johansson och redaktör
Erlc Pallin (1928). redaktör Torsten Tegner (1938 ) samt direktör E1ven
Läftman ( 1947 ), samtliga fr ån sverige.
Inhemska innehavare av tecknet äro: lektor August Blomberg (1922).
viceharadshövding Jan Hartman ( 1927 ), apotekartl>' Oscar Jansson (1930),
herr E . Wilen och kamrer Sig. H: son Schneidler (1 933 ), vicehäradshövding Viktor Björkqvist (1935), direktör lE. W . Heinrich, major Ivar
Ståhle, gymnastlkläraren J . W . :Sjörk och vicehäradshövding Lars Hornborg (1936), vicehäradshövding Harald Munck ( 1937), doktor K. J. Lundmark (1939), cllrektör Einar Johansson (1942) , ba nkdirektör Gunnar
53
Ahman och herr Eigurd Kjällman (1945), folkskolläraren K. G. Andersson, direktor Anders stenman, direktör Valter Eklöf, stadsdirektör
Erik von Frenckell, Inspektör Pehr Lindholm och herr Waldo Wickholm (1947) .
SFI-MÄ,STARNA 1947.
F r ii dr
Juniorer under 19 år:
0
t t.
100 ;n : !L. Ingves, Kristinestads JiF, 11,8
400 m: IR. Pelkonen, HJiFIK, 51 ,2
1.000 m: P . Fagerstedt, Ekenäs I,F , 2.40,6
110 m häck: J. J'aven, Vasa IS, 16,7
4 X 100 m stafett: IK-32 (Ch. Ekblom, T. Kontio,
E. Liljefors, K. Lang) , 45,8
Längd. E. Liljefors, IK-32, 606
Höjd : R.. :Lindh, mFlK, 168
Stav: <;:i.-lB. österman, Karis lIK, 310
Kula' J. östman, ,S olv IiK, 14.25
Diskus: C. 111,11:. Lindfors, 'H1IlF1K, 37.80
Spjut: E. ~gård, Munsa la IiK, 54.36
Juniorer under 17 år:
100 m: V. Kainulainen, :r.F Union, 11 ,9
800 m: iH. iHellberg, Gamlakarleby IF, 2.11,0
110 rn häck: M. !Berner, iHJIlFK, 15,7
110 ~ häck : K. NUmmelin, HIFK, 16,1
200 ;n häck: S. storskrubb, HIFK, 27,9
400 m häck: B. Storskrubb, HJ!F1K, 56,0
3.000 m hinder: H. Mellin, Akilles, 10.03,3
Längd : 1. Akerblom, Karis l'K, 683
Höjd : N. Nicklen, HIIFK, 188
Tresteg : 1. Akerblom, Karis 1IK, 14.12
Stav : K . Nummelin, 370
Kula: L. Bexar, Sundom l'F, 14.04
Diskus : 1El. iBacknäs, LF Drott, 44,54
Spjut : L. Bexar, sundom IF, 60,01
Slägga : H . österblad, vasa Idrottssällskap, 45.70
4 X 100 m stafett: IK-32 (U . Kilkeri, K. Bovellan,
G . Fogde, E. Rutma), 44,8
4 X 400
m stafett:
HLF1K (M . 'Lundberg, p. E . sundström, L. Räihä, R. pelkonen), 3.32,8
4 X 800
m stafett:
HJJF1K (00. Lauren, L. Räihä,
R Björklöf, B . storskrubb) , 8.08,7
4 X 1.500 m stafett:
Terränglöpning :
Seniorer: E. Heinström, IK-32, 21.17,0
Jun. und. 19 år: H . Lillqvist, Hemb. Vän. IF, 10.38,0
Jun. ur.d. 17 år: R. Hansson, Lappträsk IF, 6.49,8
4 X 10a m stafett: H]FK (1M. Berner, E. Lindqvist,
M. Vuorela, L . 'Räihä) , 49,1
Längd : J . !Luoma-aho, Karis lIK, 555
iHöjd : P . O . Lassas, G & liF Tor, 160
Kula: H . !Nylund, 1K Kronan. 15,61
Diskus: E. Salin, Akilles, 34.08
Seniorer :
100 m: iR. Hällström, Fiskars \I:F, 11,5
200 m' iK. IE. Andersson, Gamlakarleby IF, 22,9
400 m : B . StorskrUbb, HlI:F1K, 49,4
800 m: IR. iBjörklöf, !H[!F1K, 1.55,5
1.500 m: R Björklöf, HIIIFK, 4.03,0
3.000 m: E . Heinström, IiK-32, 8.37,6
5.000 m : E. iHeinström, IK-32, 14.51,6
10.000 m : E. Heinström, IiK-32, 32.54,4
54
Hll'FK (00. ståhl, O. Lauren,
L. Räihä, R . Björklöf), 18 .22,0
Klass A:
Klass B:
Gymnastik.
Sulo salmi, Vasa Idrottssäl1skap, 55,6 p.
P.-A. Fager, Helsingfors Gymn. Klubb, 46.3 p .
C ykli n g.
Eeniorer:
1 km:
10 km:
100 km:
P. Jalava, Akilles, 1.29,6
A. Vahtera, IiK-32, 16.47,9
A. Andersson, Akilles, 3.29,35
Juniorel' :
1 km'
50 km:
V. savolainen, Akilles, 1.30,9
A. Siven, IK-32, 1.43,36
Oldboys :
50 km:
A. Laasonen, IK-32 , 1.57,09
55
T y n g d I Y f t n i n g.
Stafett.
Und.56 kg : N . Eriksson, Pargas liF, 222,5 kg
Und. 60 kg: A. Ruuskanen, I!K-32, 230 kg
Und. 67.5 kg : A. Lekander, liK-32, 262,5 kg
Und. 75 kg : H. Berndtsson, IK-32, 260 kg
Und. 82.5 kg: R. Lindblom, liF Atlas, 270 kg
över 82.5 kg : F. GrandeII, Ekenäs 1F, 272.5 kg
F1-REKORDE
F
= finländskt
60
100
200
300
rekord.
m:
m·
m:
m:
400 m :
500 m:
800 m:
1.000 m :
1.500 m :
2.000 m:
3.000 m:
5.000 m :
10.000 m :
1 timmes:
20.000 m:
25.000 m:
Maraton (40.200 ):
100 yards:
% eng. mil:
1 eng. mil:
2 eng. mil:
110 m häck :
110 m häck (låga) :
200 m h ä ck :
400 m häck :
440 yards häck:
3.000 m hinder:
50
T. Avellan, 1K-32
P. Virtanen, Akilles
B. Strandvall, HlIFK
E. Aström, HlF1K
B. Storskrubb, H!IiF1K
B . Storskrubb, HlliF1K
B . StorskrUbb, HIlJFIK
B. Storskrubb, HJIIF'K
B. StorskrUbb, HlliFK
B. StorskrUbb, IJjIIH{
G. Höckert, IK-32
G. Höckert, IK-32
G. Höckert, 1K-32
E . Heinström, I!K-32
Hj. NYström, HJ:lFIK
Hj. Nyström, HIlF1K
E . Heinström, I!K-32
Hj . Nyström, HJ:lFIK
T. Avella n, IK-32
E. Wilen, HiIFK.
G . Höckert, IK-32
G. Höckert, IK-32
B. Stjöstedt, HJNö1K
W . VVickholm, iH1IF'K
B. StorskrUbb, HlliF1K
B. StorskrUbb, H!I!FIK
E. Wilen , HI1iF1.K
A. Lindblad, Fiskars llF
1937
1931
1933
1925
1945
1945
1943
1945
1947
1945
1936
1936 .
1936
1947
1913
1913
1946
1916
1937
1919
1935
1936
1931
1920
1940
1945
1922
1938
6,9
10,7
21,8
35,0
35,0
48,0
1.02,8
1.49,3
2.23,9
3.U3,4
5.21 ,8
8 .14.8
14.22,0
30.27,6
17.590
1.09.48,0
1.24.19,4
2.55.13,0
10,0
1.58,5
4.19,2
8.57,4
14,4
15,2
24,6
52,2
57,3
9.09,2
F
F
F
F
F
F
Höjdhopp :
3-steg:
Stavhopp :
Längdhopp :
(stående)
Höjdhopp :
(stående)
HIFK
HIFK
IK-32
HIFK
HIFK
HIFK
HIFK
HIFK
HIFK
HIFK
HIFK
HIFK
HIFK
I!K-32
HIFK
HIFK
3-steg :
(stående)
0
1937
1916
1916
1916
1937
1916
1925
1930
1915
1926
1914
1915
1946
1917
1913
1937
1915
1914
43,1
1.10,7
1.32,8
1.58,4
1.52,1
2.04,0
2.02,6
3.21,2
3.38,7
3.22,3
8 .1 9,3
4.41,4
7.48,0
9.04,7
13.46,1
16 .44,2
19.31,3
30.20,8
706
200
14.77
403
F
F
F
F
F
F
F
Jl Jl.
N.
N.
A.
J.
A.
Kronqvist, DK Hellas
Nicklen, Kronohagens 1iF
VVinter, ~skars I!F'
Lindroth, Akilles
Rubin, Gamlakarleby llF
1938
1939
1935
1931
1924
G.
Fr.
T.
VV .
Gustafsson, Kronohagens IF
1926
1926
Ekma n, H[F1K
Rundman, IK-32
VVickström, IK-32
321
%
1933
146
146
146
1934
977
Kast.
F
F
F
F
HIFK
H
Längdhopp :
F
IK-32
4 X 100 m :
3 X 200 m:
4 X 200 m:
5 X 200 m :
10 X 100 m :
400--300--200--100 m:
1.000 m :
4 X 400 m:
800--400--200--200 m:
800--400--200--1 00 m:
3 X 1.000 m :
5 X 400 m :
4 X 800 m:
10 X 400 m:
5 X 1.000 m :
4 X 1.500 m:
4 X 1.600 m:
5 X2.000 m :
Kula :
(samm anlagt)
L . Hornborg, lilFK
1913
25.46
Kula :
(bättre hand )
R. Backma n , Kronohagens 1F 1940
15 .64
Diskus :
(sammanlagt)
J. f)vanström, Nagu
1913
73.59
57
DIskus:
V. NyqvIst, Kronohagens I,F
1945
(bättre h and)
Spjut:
Y. Ekqvist, HIFK
1923
(sammanlagt)
Spjut:
Y. Nikkanen, Kronohagens IF 1940
(bättre hand)
Slägga:
G . Hannula, IK-32
1938
Slägga (5,44 kg) : H . Lampinen, IK-32
1947
Vlktkastnlng:
J . P . Pettersson, HLF'K
1916
10-kamp :
K . Nummelin, HIiFK
1947
49.31
106.83,5
73.52
52.55
54.95
10,35 ~~
6.437 p.
Cyke1åkning.
1 km bana :
10 km bana :
30 km bana:
100 km landsväg:
1 timmes äknlng:
58
H. Hallman, Gamlakarleby IiF'
'Ih. Porko, Gamlakarleby lF
Th. Porko, Gamlakarleby lF
E. Palm, GamlaKs rleby ]F
H Hallman, Gamlakarleby IIF
1930
1931
1934
1930
1928
120,7
15.28.4
46.13,9
3.05.04,7
37.389,Q7
Svenska -Finlands olympiahopp.
Även för iS vensk-Flnlands friidrott utgör Lolldonolympiaden den kommande sommarens hÖjdpunkt. VI har ej tidlgare varit outsiders, dä
världens elit drabbat samman - jag behöver bara p ämiIma om Gunnar
Höckerts guldmedalj p å 5000 meter i Herlin 1936 och Erka Wilens sensationella andra placering på 400 m häck I Paris 1924 - och ä r det ej
heller denna gång. Sna~are skulle man då kunna säga, att SFI denna
gång åtminston'J vad bredden beträ ffar ställer upp bättre rustat än någonsin förut .
På Wembleystadion kommer två \SIF1I-pojkar att sikta direkt mot guldet: Evert Heinström och Bebbe Storskrubb.
Den 35-årige telefonmontören Evert Hei n s t r ö m har i slutet av den
senaste säsongen visat fram en sådan glansform, att h a n säkerligen ej
på sträckorna 10-25 km haft sin överman I värIden, d å han varit som
bäst. Han går IlU i specialträning för 10.000 m loppet och ka n han återfå
senhöstens form, så kommer han att bjuda vem det vara må på hårdaste
konkurrens, då det gäller placeringarna i toppen. Han är otvivelaktlgt
vårt största olympiahopp just nu och i Heinos frånvaro kan han t. o. m.
kopiera Gunnar Höckerts bravad från Griinewald stadion.
Flnländsk idrotts "landskampsankare" under m ånga år, Bebbe S t 0 rs k r u b b, kommer även med säkerhet att göra allt för att kröna sin
idrottsmannabana med en olymplsk medalj . lDet har förefallit som om
Storskrubb ej I är varit lika god som året därförinnan, då han erövrade
tid varit alltför hårt - särskilt gällde detta den nordiska k ampen i e1tockholm - och d å han nu inrlktar sig helt p å olympiaden kan man förutse
att han blir mäktig en kraftkoncentration av stora mätt. Det amerikanska motståndet kommer helt visst att bli ramstarkt som alltld, n;ten
Bebbc är van at~ kämpa .
Europamästerska pet på 400 m häck i Oslo. iBebbes program har emelIer'F örutom .Heinström och Storskrubb har vi två man, vilka på allvar
kan gå in för topplaceringar: Veikko Nyqvlst och !Nils Nicklen.
Veikko iNt y q v 1st rår ej p å de bästa Itallenska och .J .merikanska diskusj ättarna, men han är dock så god att han kan n å finalplats. Han
har alltid överträffat slg själv I stora fnternationella evenemang - man
59
Nicklen har föl'visso ännu ej sagt sitt sista ord i de stora träffningarna. Konkurren5en iLondon blir mördande, men det är ett stort plus
att Amerika endast fål' ställa upp med tl'e man - likaså är de spänstiga
japanerna borta. Det lilla spänstfenomenet fr ån Helsingfors k a n bli
finalist - i främsta rummet beror det väl på huru allvarligt han går in
för sin uppgift.
Endast de fyra ovannämnda har verkliga chanser att nå goda placeringar i spelen. lMen man har sagt att !Finland har för avsikt att sända
fulltaligt lag i alla grenar tili spelen, främst med tanke på att vi själva
står som arrangörer 1952. Och då gäller det för Svensk-Finland att
hävd9. sig även vad antalet män i truppen vidkommel'.
Då SPI nu kan visa upp en friidrottsbredd som väl aldrig tidigare har
vi även många pojkar, som med målmedveten och hård träning kan kvaIificera sig för ~olllmarens stora uppdrag: Björklöf, Räihä, CaRen, Karlberg - vars "come back" jag hoppas på - K. E. Andersson, Hällström,
Kiikeri, Pelkonen, Lindblad, Akerblom, Akerman, Nummelin, storl'ank,
Hemdahl, Bexa~', Backnäs, Lampinen, för att nu nä mna några namn ur
högen.
Kontentan ;\11' min överblick blir: Svensk-<Finland har två man, vilka
kan sikta på guld, ytterligare två man, vilka hal' möjlighetel' att komma
tili finalerna, nch dessutom ett halvtannat dussin pOjkar, av vilka ingen
åtminstone teoretiskt är heI t u t a n c h a n s att slå sig fram tili en
plats i olympiatruppen bio tt träningen skötes ännu mera energiskt och
målmedvetet än förut och Finland verkligen skulle ställa på benen ett
fulltaligt lag i alla grenar iLondon.
Eri kAs t r ö m.
Svensk-Finlands friidrott kämpar: Bertel Storskrubb
och Evert Heinström
behöver bara täl:ka på hans bronsmedalj i EM i Oslo och på hans många
landskampssegra:' - och det finnes intet skäl att befara att han ej kommer att göra det också iLondon, där han kanske för första gången i sitt
Iiv överskrider den l'espektabla 50 meters gl'änsen.
En del olycksprofetel' har l'edan länge siat att Nils N i c k len s karriär som stol'hoppare skulle vara avslutad. Nisse hal' emellertid se tt tili
att spådomarna kommit på skam, 1946 i EM i Oslo, där han blev tl'ea,
och senaste hös ~ med sitt glansresultat 198 .
60
61
Våra stora cykellopp.
Finlands cykelidrott, enkannerligen landsvägsåkningen, domineras rätt
kraftigt i detta nu av Svensk-Finlands pedaltrampare. Även arrangörsmässigt kan man tala om en ledande ställning i cykelidrotten. Avsikten
är att här i korthet presentera de ledande cykellopp, som anordnas av
svenska klubbar j landet.
"Borgå-Ioppet" - vilken gloria omspinner inte detta årliga storlopp
p i distansen Borgå-Helsingfors--ffiorgå, 12 mil, det mest kända av våra
landsvägslopp. Tävlingen samlar årligen hela den finländska eliten och
det internationella inslaget har städse varit av högsta nordiska klass,
varför inhemska. cyklister rätt sällan lyckas rista sitt namn i det nu nittonåriga evenemangets segerlistor. Ar 1926 gick G. o. 1. Jo'. Akilles i författning om anordnande av sitt första storlopp på distansen BorgåHelsingfors och retur och vändmålet fixerades till IStorkyrkan i huvudstaden, vilket gjorde att hela den färggranna cykelkohorten gjorde en utmärk~ propaganda för den hårda landsvägssporten genom en stor del av
huvudstadens livligaste trafikstråk. Loppet har, med undantag för 1932,
alltid gått med gemensam start, vilket ytterligare höjt spänningen bland
publikmassorna. Vår garnla cykelkung Raul iHellberg dominerade tävlingen eftertryckligt trots att man redan 1929 fick se den första utlänningen
bland deltagarna. Det va r "Mäster-lErik" !Andersen, dansken, som då
fick se sig slagen i spurten. 1930 vann Hellberg åter, men följande år
blev hans segerrad bruten av det effektivt kompiskörande svenska paret
Nils Welin - Georg J'ohnsson och vår man fick nöja sig med en tredje
placering. [)e tre följande åren var tävlingen bio tt nationell och Hellberg tog ännu ivenne segrar, med undantag för 1933, då Thor Porko
vann i Borgåbolls frå nvaro. Från och med 1935 började en ny epok i
loppets historia, då nordiska mästaren Arne (Berg tog tvenne segrar i
följd. Den senaste finländska viktorian i tävlingen noterades 1937, då
CK 36 :ans Arne iKoivisto vann en spurtseger och förvisade den ensamme
Arne lBerg till f.Junde plats, men från och med 1938 har loppet totalt
dornlnerats av utlänningar. 1938 tog Arne Berg sin tredje seger och det
storstätliga vandringspriset för alltid, väl sekunderad av fyra landsmän.
1939 blev nya Borgåvägen färdig och från och med det året kördes sträc-
62
kan till H:fors lIya vägen medan gamla vägen användes på returfärden.
De proffstränade tyskarna dornlnerade 1939-40 och bägge åren vann
Hans Preiskeit och endast B-klassaren K.-E. 'Blomfeldt lyckades kila sig
emellan de fyra deltagande tyskarna. 1939 deltog även några lettländare,
men hamnade på sladden i resultatlistorna. 1941 gjorde Ake Seyffarth
en strong åkning och han innehar även rekordnoteringen med 3.12,42.
Det äret blev det fyrfaldig svensk triumf, men trenne finländare lyckades kila sig emellan svenskarna och bäste tysk, Hans Preiskeit. Sedan
blev det på grund av kriget uppehåll för åren 1942-44. Efter vapenstilleståndet återupptogs loppet 1945 och första IB -klassegern säg dagens
ljus dä rosenkindade \Rolf [Bernheim från Uppsala vann, närmast följd
av sina laridsmån Harry Jansson och IFolke Andersson, som tog tätplatserna i A-klassen. 1946 tog Rolf lBernheim sin andra seger i loppet och
vandringspriset med hemmaidolen K.-!E:. Blomfeldt som tvåa. Även '13klassen blev svensk triumf genom [ngvar Andersson. 1947 var det återigen svenskt: vilgot lBodin vann med Kalajoki-Kärje närmast i A-klassen,
men mellan de två var tre IB-klassare i mål: svensken A . .Engström från
Sandviken, unge Thorvald H6gström från Akilles och Lahtinen, iPyöräToverit.
1lK 32 upptog 1935 ett landsvägslopp på distansen Helsingfors-i.Sjundeå
ocil det loppet blev under sln sjuåriga period ett av de mest
dominerande cykelloppen i huvudstaden. iF'örsta året togs segern smått
överraskande av oB-klassaren Toivi Kokkola medan A-klassen vanns av
Tauno lLindgren. 1936 var tävlingen utlyst som olympisk granskning och
åter vann Lindgren före IB'-klassaren Veikko Ahola. De tre följande åren
var dE:n svenska invasionen över Bottenhavet den mest imponerande man
kan tänka sig, bortåt ett 20-tal svenskar deltog varje år, vilket även nogsamt kan märkas i den statistik vi har uppgjort här nedan. 1940 var
loppet av lätt förklarliga skäl enbart nationellt och B-klassaren Raila
Viljanen vann l<:lart. Han var en av de främsta cykelbegåvningar, som
någonsin konurut fram i landet, men tyvärr stupade han 1941. på grund
av Porkalaområdets avträdande fick "Sjundeå-Ioppet" en efterträdare i ett
två dagars etapplopp på distansen Helsingfors-Ekenäs-Helsingfors, som
redan har hunnii vinna internationell popularitet, framför allt i Sverige,
men under de tre år loppet avverkats har SFII-cyklister segrat: första
året enarmade tAJlbin Andersson medan lPaul Backman gjorde ett överlägset lopp 1946 och 1947 års seger gick till Karl-lErik Blomfeldt. Över
tiotalet svenskar har ställt upp i det hårda loppet, tillS vidare utan större
framgång .
Österbotten har sedan 1930 haft ett storevenemang på landsväg, nämligen GlIF :s 'Wykarlebylopp", 135 km, men tävlingen har dock aldrig
~elsingfors
63
kunnat skaffa ~i~ den popularitet som de tidigare nämnda främst pä grund
av de stora avst nden frän cykelcentra I södra Finland. Thor Porko har
självfallet varlt den dominerande flguren i detta lopp. Loppet har f1era
gängel varit Internationellt och har körts varje är med undantag iör
1940. 1941, dä Mauno lKärje vann, hade mObiliseringsspöket redan dykt
upp. 1945 ombildades loppet till ett 10-mils linjelopp och Kalajokibon
Kärje tog vandringspriset för alltid 1946 - en trofe värd c :a 20.000 mk.
SFI:s hittllls enda specialförening I cykel, OK 36 iLovisa, har haft
ett storevenemang I cykel varje är, benämnt "östnyländska loppet".
Första äret, 1937, vann tempospecialisten Leo iRtister loppet medan Bklassaren K . iE. Söderström följande r Iyckades fä bättre tid än A-klasssegraren Olgert Rusetsky. 1939-40 var loppet nationellt med resp. Blomfeldt och Paijuh som vlnnare - sedan blev det uppehåIJ till 1945 dä
tävlingen förkortades tili 10 mlls linjelopp. Segrare blev Leo Heiskanen,
äret därpä Erik lKoivlsto och senaste ärs bästa man var Alvar Kullberg.
Cykelidrotten I östra Nyland och framför allt i de förr sä cykelintresserade trakterna Lappträsk och lLovisa har gätt märkbart nedät de senaste
ären, varför en uppryckning borde fäs tili ständ.
Västra Nyland, som inte tidigare gjort sig nämnvärt bekant genom
större cykellopp, om man undantar smärre distriktsbetonade tävlingar,
har upplevat en renässans efter kriget och Hangö IiK gjorde sin tidigare
distriktstävling nationell 1945, Hangö---ffi:kenäs---iHangö, 85 km. Bägge de
första ärens upplagor har vunnits av populära Borgäbon Albln Andersson.
1 fjol vann Tena labon Olof Westerlund. - Karis LF gjorde ocksä en synnerligen Iyckad debut med ett 9-mils tempolopp 1946, benämnt " Västnyländska loppet" och Svartåbon Paul Backman gjorde här sitt genombrott som cyklist och slog den hundraprocentigt samlade finländska landsvägseliten jämte trenne svenskar frän Karis fadderort Alingsäs. - Den
tredje västnyländska klubben, som har haft cykel pä sitt program,
Tenala IiF, debuterade som internatlonell cykelarrangör den 15 maj 1947
med sitt storlopp "Tenalarundan" över 8 mll, en i allo Iyckad tävling.
Det ovanstående ger ett rätt klart belägg för den finlandssvenska cykelidrottens starka ställning säväl ifråga om arrangemang som tillgäng pä
aktiv~ stjärnor. Ännu finns dock mänga vita fläckar pä kartan, främst
dä hela Aboland och Vasadistriktet jämte Sydösterbotten, där man knappast vet vad tävlingscykling är för nägot, än lnIndre synes ha en tanke
pä att anordna tävlingar. Kanske ocksä dessa trakter kommer att uppdriva den i detta nu obefintliga cykelsporten inom sina landamären den
dag materialbristen är mindre tung.
Vi avslutar med en lUen statlstlk över vära främsta inhemska landsvägslopp genom Liderna, som a nordnats av svenska klubbar:
64
Stark Akillestrlo: Albin Andersson ilankerad av T. Högström t. v.
och K-E. Blomfeldt.
5
65
" BORGÅ LOpPET"
1946
(Borgå-Helsingfors-Borgå) 120 km.
Arrangör: Akilles.
1926
1927
1928
1929
1930
1931
A-klass:
1) Raul Hellberg,
1) Raul Hellberg,
1) Raul Hellberg,
1) Raul Hellberg,
3) Th. Porko
1947
Akilles; 2) A. Blomquist; 3) H. Salin
Akilles; 2) A. Blomquist; 3) H. Salin
Akilles;2) J. Karjala; 3) J. Linna....
Akilles; 2) Erik Andersen, D anmark;
1) Raul Hellberg, Akilles; 2) Th. porko; 3) K. Sainio ..
1) N1ils Welin, Sverige; 2) Georg Johnsson, Sverige;
3) R. Hellberg. . . ............... . . . ..... ... . . . . . . ....
Raul Hellberg, Akilles; 2) Th. Porko; 3) E. Tuomiosto
Thor Porko, Gil:F; 2) T. Alhonen; 3) H . Munter ....
Raul Hellberg, Akilles; 2) N. iRiuttanen; 3) T . Lindgren
Arne lBerg, Sverige; 2) R. IMieho; 3) T. Lindgren ..
Arne Berg, Sverige; 2) T. Lindgren; 3) N. Riuttanen
Arne Koivisto, OK 36; 2) G. Forsberg; 3) B . Ostrow
4:a H. Winqvist, 5:a A. Aaltonen, 6:a Arne Berg,
Sverige
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1)
1)
1)
1)
1)
1)
1938
1) Arne Berg, Sverige; 2) Nils Nilsson, Sverige; 3)
T. Lindgren 4:a Bror Jansson, Sverige. Sture S Itenbäck och Erland Wennerstrand, Sverige, avbröto bägge.
1) Hans Preiskeit, Tyskland; 2) Max lBartoczkiewicz,
Tyskland; 3) iHarry Saager, Tyskland: 4:a Willy
Meurer, Tyskland, 5:a' A. !Koivisto, 6:a N . Riuttanen,
7:a E. 1F0rsberg, 8:a A. Andersson, 9:a A. Visuri, 10:a
M. Masurs, Lettland. Zihlurilis, \Lassi och Immermaulis
1939
1940
1941
66
3.53.02
4.00.54
3.52.44
3.36.16
3.56.33,4
3.40.06
3.31.17
3.41.47
3.34.43
3.12.55
ning underkändes. . . . . . . ..... .. . . .. . .. . . . . . .. .... . . .
1) Åke Seyffarth, Sverige; 2) Sigvard Hellberg, Sverige
3) Halle Jansson, Sverige, 4:a lBengt Malmgren, Slverige, 5:a 'E. Forsberg, 6:a M. Kärje, 7:a Hans il'reiskeit,
Tyskland, 8:a ~arry S'aager, Tyskland. Karl Kitt-
3.13.51
. .. . .. . . . . ... . . . .." .. .... . .
1) Harry Jansson, Sverige; 2) Folke Andersson, Sverige ;
3) O . Juvonen. . . ... .. . . . . . . ..... . .. .. ........ .. . . . ..
Jansson, Sverige.
1928
1929
1930
B-klass:
1) Helmel Munter, Akilles ;
TorPL)a,
1931
1932
1933
1934
1935
1)
1)
1)
1)
1)
1936
1)
1937
1938
1939
1940
1941
1945
1)
1)
1)
1)
1)
1)
1946
1947
3.23.51
...... . . . .. ... . .. .. .. . . . .. . . . . . . . . 3.28.42
1) L . Nyström, Akilles; 2) V. Nyman ; 3) R. ~!kog ....
1) Rudolf Hellberg, AkIlles; 2) V. Wahlström; 3) E .
Svanstr öm. . .. . . .... .. . . . ... . . ..... .. .. . . . . ... . . .. . . .
1) T. Blomquist, ,Akilles; 2) A. Julin ; 3) L. Tyrni
1) Eino Sainio, Lil'; 2) E. Hokka ; 3) T. S k ogberg ... . . .
1926
1927
3.22.01
samtliga Lettland avbröto alla tre. ... . .... ... .... .
1) Hans il'reiskeit, Tyskland; 2) Rune Berglund, Sverige
3) Halle Jansson, sverige, 4 :a Karl Kittsteiner, Tyskland, 5:a N. Riuttanen. Harry Saager, Tyskland åk-
steiner, Tyskland, avbröt.
1942-1944 ej kört.
1945
4.10.15,4
4.06.15
4.11.11
1) Rolf .B ernheim, Sverige; 2) K. E . IBl0mfeldt; 3) A.
'Paijula , 4:a iE. Koivisto, 5:a IA. Andersson, 6:a P .
Backman, 7:a Nils Jansson, Sverige. . ... .. . .. . . .. .
1) V. Bodin, Sver:ge;2) M. Kärje; 3) iHo lBergqvist, Sve rige; 4:a O . Westerlund, 5:a A. Andersson, 6:a N.
2)
H. Hallman ; 3)
4.41.15,5
4.46.05
4.35.52
4.18.00
M.
... . .. . .......... . ..... . . .. .... .. ..... . . .. . .
Emil Tuomisto, HrnT ; 2) E. Snellman; 3) J . Pelander
Taisto lAihonen, PT; 2) N . lRiuttanen ; 3) iR. Mieho
Taun() Lindgren, HP; 2) N. Riuttanen; 3) T. Kokkola
Pauli iLindholm, Htl.; 2) R. Mieho; 3) tE. Siren ... .
Gunna r Johansson, Sverige ; 2) T. Kokkola; 3) J .
Ollika inen . . .. . . . . .. .. . . . .......... . . . . . . . . .. . . . .. ..
Gun~ a r Forsberg, H1P ; 2) A. Andersson; 3) A. Saaristo
..............................................
Thure Sjöblom, I1K32; 2) O. Rusetsky; 3) L. H eippala
Åke S eyffarth, Sverige; 2) A. Jalo ; 3) P . !Kuusinen
K.-IE. Blomfeldt, Akilles; 2) V. !Koskinen; 3) M . !Kärje
Raila Viljanen, J:K32; 2) S . Väisänen ; 3) E. Helenius
Göst a Meriluoto, FIU; 2) V. Sepänaho; 3) S I. Hilden
Rolf lBernheim, Sverige ; 2) tE. Koivisto; 3) U . Jo-
hanssJn .. . . . .. . . .... . . .. ....... . .. . ... . .. . . ....... .
1) Ingvar Andersson, Sverige ; 2) K . Sundbäck ; 3) R.
Torppa
. . . . . . .. . . ... . . .. . ... .. . . . . ....... . .. ... .. . .
1) A. Engström, Sverige ; 2) T . Högström ; 3) M . Lah-
4.02.04
4.05.11
3.53.04
3.56.44
3.51.46
3.34.47
3.48.16
3.35 .20
3.22.09
3.15.31
3.25.48
3.17.26
3.21.34
3.23.52
tinen
C-klass:
3.12.42
3.25.05 .
1928
1) Torsten Skogberg, H1P; 2) V. iHöyden; 3) H . Fred-
1929
riksson
.. ... ... .. . . .. . . . . ......... . ... . . .. ........ .
1) Gunnar Forssius, Akilles ; 2) A . Sundman ; 3) E .
Rahunen
4.28.50
4.33.33
67
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1) Jussi Pelander, /Akilles;
Kokkola
1) Nils Riuttanen, Akilles;
2)
A. lPackaUin;
3)
K.
4.27.59
2) J . Ahrenberg ; 3) P .
Lindl-J.olm
. . ... . ..... . . ... ....... . .. . .. . . . . . .
4.15.24
1) Tauno Lindgren, HIP ;
2) H . iBlomquist ; 3 ) O.
iForsblom
........ . . .. .... .. . . .... . . ... . . ... . ..... . . 3.55 .03
1) Erkki Lindholm, HtL ;
2) tR. Savolainen ; 3) V .
Hieta nen
..... , . . . ............ . . . . . ... .
4.03.34
1) Jussi Ollika inen, H t L ; 2) iM. iJndroos; ~;. ~.' '~~;r~ 3.57.03
1938
1) Veikk:l Ahola PT; 2 ) O . Rusetsky ; 3) A. J a lo ....
1) Timo Lah ti, H!P; 2) V . Koivisto ; 3) N . Sievinen
1) /Kurt Nöjd, OK36 ; 2) A . Lindholm ; 3) M . par'~~~
t ainen
..................... . ........
1) Armas Aa ltonen , Akilles; 2) V. KOS~i~e'~ ;" '3')' . ~'.
Leppa n en
............... . . .
1) Ake Koivunen , HIP; 2) 18. ;I~~~~~ ;'
~')"~. ' ~~~~~
3.31.43
1939
1940
1941
(60 k m ) ............................. . .. . .
1) Henry Holmström, IK32 ; 2) J. Huhta; 3) ~. ' ~~~~~;~
1) Eino Vola nen PT; 2) T . Tuomi ; 3) E. Koskinen
(1 00 km)
...... ........ .... ..
1.43.06
1.41.20
3.07.56
1) L . W a llin, Sverige;
1.40.44,3
1.41.47
1.58 .10
1945
1946
1947
1) Ingva.· Andersson, lSIverige; 2) "~." ~~~~~~~~~~ ;
3) T . Knuta r (60 km)
1) Jukk~. Cor in, G IIlF'; 2) ~'.' ~~~~~~~~'; ' .~ ;. ;".' '~~~~~~
2) R. s trand ; 3) A. iNyström
1940
Koivisto
3.51.25
3.46.22
3.34.57
1935
1936
1937
"SJUNDEA LOPPET" 1935-1940.
1939
Arra ngör : :DK32.
A-klass :
1935
1936
1937
1938
1) T a uno Lindgr en , HiP ; 2) H. iMunter ...... . . . .... .
1) T a uno Lindgren , HIP ; 2) N . R iu ttan en ; 3) A . Koivisto
1) Nils .A nder sson, Sverige; 2) H. Winqvist ; 3) Bror
J a nsson, S verige; 4 :a A . Koivisto ; 5 :a Gurra S vensson, ~'verige ........ , ...... .
1) Bror J a n sson, Sverige ; 2) N. · ~i~t't ~'~~~ ; '~ ;' ~" .~~~~
1939
tonen ; 4 :a O . 'Rusetsky; 5 :a T. Kokkola; 6 :a A. Koivisto ; 7 :a [,. Ruster ; 8 :a L . iRoinen; 9: a .siten P a lmborg, Sverige ; 10 :a !N. Sievinen ; l1 :a Martin Hult m a n , S v erige ; Gurra Svensson, Sverige avbröt
1) K.-<E. Söder ström, Sverige ; 2) V. Koski~en ; 3) K :' ~'.
68
3.32.57
3.28.45
1940
. ..... .. ........ .. . . .... . . . ....... . . .. .. ... . 3.13 .03
1) Toivi Kokkola, H!P ; 2) R. Savola inen ; 3) B . Ostrow 3.29.40
1) Veikko Ahola PT; 2) R. Aho ; 3) E . Oit tinen . ..... 3.29.20
2) N . Lehikoinen;
3) V .
1) Veikko Lindgren, HIP ;
Koivisto ; 4 :a N . Sievinen ; 5:a Nils Sander, S verige ;
6 :a M. Vilva; 7 :a Th. Sjöblom ; 8 :a Karl iBrvnskog,
Sverige; Arne Blomgren, Lars Ulfemar och Ragna r
Petter sson, Sverige, avbröto . . . . ......... . .......... 3.18 .20,2
1) K.-E . söderström, sverige ; 2) H . p a lm ; 3) L. Heisk a nen ; 4:a P. Kuusinen ; 5 :a T . Vires; 6 :a A . Visuri ;
7 :a . Arne Blomgren, 'S lverige ; 8 :a sture Jorm sson,
Sverige ;
9 :a IE. J . Peltola ;
10 :a V . Vickström ;
l1 :a K a rIlBrunskog, Sverige;
12:a M . Vilva;
13 :n de A. J a lo ; 14 :nde P . Pehkonen ; 15 :nde Lars
Ulfem a r , SVerige, och 20 :nde Folke Andersson , Sverige, meda n Sixt en Wagman och Folke Johnsson,
Sverige, avbröto
... , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.16.19,6
1) Asseri !Frä nttllä, PT; 2) O . Juvonen ; 3) Arne Blomgr en , S verige; 4 :a O. Lindberg; 5 :a IP . O . s a volainen ;
6 :a U. Tilli ; 7 :a M . K ä rje ; 8: a Hj . Nygård ; 9 :a R agn a r Petter sson, Sverige; 10: a E . Koivisto ; l1 :a Lars
Ulfem a r , s ver ige; 12 :a P. virtanen ; 13 :nde Knut Viklund, Slverige
.. . ... . . , . . .... .. . .. , . . . . . . . . . . . . . . . . .
1) R a ila Vilj a n en , IiK32 ; 2) Hj . Nygård ; 3) E . l..uostarinen
3.12.51,8
3.16.26,8
3.05.13,1
B-klass:
1938
(Helsingfors-Sjundeå -Helsingfors) 110 km.
NilssOll, Sverige ; 4:a L . Ruster ; 5 :a V . Koivisto;
6 :a T . Lindgren; 7 :a A. Andersson; 8 :a A. P a ijula ;
9 :a T. Kokkola ; 10 :a E. Suhonen ; l1 :a Tage Nilsson, S'verige ; 12 :a A. stenström ; 13 :nde T . Luostarinen ; 14:nde A. Koivisto; 15 :nde H . Palm ; 16 :ncie Albert Hansens, Belgien .... .. . . . ... . . . . ....... . .. . .. .
1) Tauno Luostarinen, Po-Ta ; 2) N . iRiuttanen ; 3) V .
1935
1936
1937
3.14.44,6
. ........ . . . . .. ............. . . . .............. 3.11,.48
C-klass:
1 ) Holger Winqvist, mK32 ; 2) O . iRuset sk y; 3) A, J a lo
1) Aa rn:'! LuontIla, HIT; 2) 'R . l.indroos; 3) V. Koivisto
1) Aa rne Visuri, HIT; 2) L . !Heisk a n en ; 3) R . K arunka;
4 :a E. J . lPeltola; 5:a iB. iRosqvist; 6 :a M . P a r antainen : 7 :a G östa Skott; Sverige; 8 :a A. P ehkonen ;
3.36.07,4
3.36.11
69
1938
1939
1940
9:a E. Silvanto; 10:a Ake Lövqvist, Sverige ; 11:a U.
Heikkeri; 12:a A. Alasjärvi; 13 :nde Kurt Lindell,
Sverigl: ; 14:nde G. Djupsjö; 15:nde P. O . Savolainen ; 16:nde K. Rosenqvist; 17:nde G. Nyholm;
18 :nd,~ !Sven Sander, Elverige; Knut Nyberg, Martin
Jansson, Bo Nilsson, R agn ar Lija, samtliga Sverige,
avbrötl,
.. . .. " ........ " ..... '" ...... . ....... . .. . . 3.20.24,9
1) Germ:mus ID jupsjö, ]K32 ; 2) O. Blomqvist; 3) T.
Vihmo ;
4:a
E . Koivisto ;
5:a
U . Heikkeri;
6 :a O. r,indberg ; 7:a P. O. cEavolainen; 8 :a A. ?ränttilä; 'l:a V. Fihlman ; 10 :a A. Pehkonen ; 14:nde .F olke
Börjesson, Sverige; 15 :nde Ake iLövqvist, S verige;
Sven o$ander, Rune Leijon, Gunnar Warinsky, OlJe
Johansson och Olof 'E dne, samtJiga 'S ver;ge, avbröto
(80 km)
............. . ............................ 2.16.17
1) Ragna r NyhOlm, lJK32; 2) K Jylkkä ; 3) OlJe Rikott,
Sverige; 4 :a OlJe Andersson, Sverige; 5 :a V. Fihlman ; 6:a U. Johansson; 7:a Ivar :Larsson, Sverige 2.11.17
1) Gösta Meriluoto, Akille3; 2) IR. H acklin; 3) Henry
Holmström
..... ... . . . . ... . . . ... ' . .... , .... ....... . 2.12.10,8
B -klass:
1945
1946
1947
C-klass: (75 km)
1945
1946
1947
(lIelsingfors-Ekenäs- Helsingfors) 230 km.
1946
Arrangör : lJK32.
1947
A-klass:
1947
~verige
.... .. . .............. .. .............. .
, Suhonen, "v,0
, 2) L ILÖnnfors', 3) G. Oscars1) ·Einari
.. , ·
Sverige' 4 :a O . Kf\rlsson, Sverige ..... . ....... .
son,
,
S
ige ' 3) S
1) Valtel.' Koivisto; 2) G. Oscarsson,
ver,
.
Palm, SVerige
.............. .............. . . .
2.03.58,8
2.03.00
2.07.26
1) Albin -.Andersson, Akilles; 2) A. Visuri ; 3) P . Backman ; 4:a A. Paijula; 5:a M . Kärje ; 6: a Rune Lundgren, Sverige; 7:a V. Ahola; 8:a R. Mieho; 9:a P. O.
Savolainen ; 10:a T. Kokkola; l1 :a E. Forsberg;
12 :a Olle Wahlström, Sverige; Sigge La rsson, Sverige.
utgick andra dagen ....... . ..... ... ........ . .... .. . 7.57.46,5
1) Paul Backman, IK32 ; 2) K. E . IBl0mfeldt ; 3) A.
P a ijula; 4:a L. Heiska nen; 5 :a 'K. A. Karlsson, Sverige; G:a cr<::. ,ForSberg; 7:a Yngve Axbom, Sverige;
8:a Gunnar Persson, Sverige; 9:a Wilgot EOdin,
Sverige ; 10: a John Johnsson, Sverige; l1:a V.
Koivisto ... ..... . ........ . ..... ... .. .. ............. . 7.39.50
1) Karl-Erik Blomfeldt ; 2) V. Bodin, Sverige; 3) P .
Ba ckman; 4:a E . Koivisto ; 5:a O. Westerlund . . . .. .
70
2) H. iHonkamo; 3) Gurra
1) cr<::inal'i Suhonen, V!P ;
Svensson, Sverige; 4 :a V. Hirvonen; 5 :a Lars Ulfe-
mar
"EKENÄS WPPET" 2 ETAPPER.
1946
2.04.01
1) 'Kurt Johansson, OK36; 2)
, E ' Vaitio', 3) T . Högström
'ks
''''''2 ,' 2) N . Henriksson; 3) H. ErIiF'a 1) Alvar Kullberg, '"'~
' 5.'a K. Kemiläinen; .. 6:a SA. ' . e' delöf ,
son; 4:a R . L m
1.58.22
. . A öhberg' 8 :a I . iLundstrom, veng
gerlund , 7 . a .
'.
'.
Hen1) !Raul Lindelöf ; 2) A. Wallm, Svenge, 3) N.
2.00.17,5
. . . . . . . . .. . .
, ......... . . . . . . . . . . . . .
riksson
D-klass:
1945
1945
. .
. 2) U . Johansson; 3) iI. 3öder1) Erik KOIvisto, IK32, . 5 ' Hans Andersson, Sverige 7.57 .46,5
berg; 4:a R . Torppa , .a
. .
. . 2) Bernt Andersson, Slvenge,
1) Ake Griinder, svenge,
..
" a E Helenius ;
h Sj""blom' 4 :a I. soderberg , 5 .
.
3) T.
0
''''''erige ' Nils GiJlström, -.A. Kjernell,
6' a Helge Larsson, 0 '
,
.
.
Engberg
samtJiga Svenge,
Oscar
Nilsson, lBernI
"
,
.......... . ..... 7.47.23
avbröto
... B
' '.' ~~~~~~~~~';' ~.) .. ~. Söderberg .... 7.34.17
1) K. Gra nlund; 2)
7.23.27,2
"NYKA&LEBY WPPElT".
-Gamlakarleby-Nykarleby-Gamlakarleby) 135 km
Arrangör: Gamla karleby !llF.
A-klass:
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
............ . ...... . . ......... . 4.13.41,6
1) Thor Porko, K-T
1) Thor 'porko, GrnF
...... . .. ........... . . ...... . .... .
4.10.52
Ej kört.
1) Thor ,p orko, G'llF
. . . .. ....... . .......... '" .. '" .
1) Thor 'Porko, liK32 .. ............ .. ............. .
1) Karl streng, JIF-1PiP
.. . .............. . ...... . . . .... .
1) Helmer Munter, Akilles (100 km) ..
. .... . . . . . ... ,
4.05.56,5
4.08.18
4.18.04,7
2.58.44,6
7l
1937
1) lAlIan Jialtonen, PU; 2) H. Winqvist; 3) Gurra Svensson, Slverige; Nisse Andersson, Sverige, avbröt
1) Allan A It
. . . . . . 3.24.08,4
a onen, IPU; Gurra svensson, Sverige,
b
1) Thor Porko, G!W
av röt 3.52.50
Ej kört.
................................
3.49.01
1938
1939
1940
1941
1)
1942-44
1945
1)
1)
1946
1947
Mauno Kärje, KT . ........ . . .... .... .
. .... ..... . .. .
Ej k ört.
Mauno Kärje, KT ........... .
Mauno Kärje, KT ...
1) Mau.no K ärje, KT; 2) B :
KarIs !K
. . . . . . ....... .
.~~~;~: '~~;' ~.). ~: ·~~·s~~~~~·
............. .
. ........... .... ........'
3.01.44
2.51.20
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1) Erik Koivisto 1K 32, 2) K . E . 'Blomfeldt, 3) L. Heis-
1947
1) Ville 'Lätti, LK 32, 2) E . Forsberg, IIK 32, 3 ) Th. Sjö-
kanen
blom 1lK 32
1937
1938
3.00.33
1939
1940
B-klass:
1930
1931
1946
1) Einari iLuoma, KT ........ . ...... .
Oja-Nikkula, KT . ...
. . . ......... ... .
1) Tauno Lindgren Hp
......••.............
1) Karl IStreng, JiF~1P ...... . ...... ........ .. .. . . .. .. .
4.34.26.5
4.20 .02
1) Olli ['Iytönen, lSlP
4.14.36
4.29.39
1) [Paav·)
1) Leo Ruster,
FIK
1) Ville Wickström,
......................... , ... .
..... " ...........•• '" ....•. " .. .
~
. .............. .. . ...... .. .... .
1945
1) Tauno Viitala, KT .. :::: : : : : : : : : : : : : : : : ...•. . .....
1) Carl Andersson, -S verige . ..
. ........ .
1) Bertil Corin Gm'"
. . ... . •. . . .......... . •...
1947
1) E. Eriksson,
'Gim~o~~~' .~~ . '2')";"~"""""""""
..
L YIJynen, Karis IK
'
.
4.21.48
2.58.44.4
4.08.01.2
3.50.49
3.49.46
3:01.44
orm, G]F', 3) T .
... ... ...... . .................
3.05.40
"ÖSTNYLANDS,K A LOPPET"
1945
1946
1947
1937
1938
1939
1940
1945
1946
1947
140 km
.................................... ......
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.17 .55
3.36.52
B-klass :
1) Va lter Koivisto, OK 36, 2) A. Visuri, 3) L. Heipp ~la .. 4.24.42
1) K . IE. Söderström, Sverige, 2) V. Wickström, 3) H .
Palm
...... . .. .... .... ...... ...... . ........ .. ... . 4.06.03
4) T . Lahti, 5) L. Heiskanen, 6) lA. J a lo, 7) E. J. Peltola,8l M. Vilva, 9) \Lars 'Ulfemar, sverige
1) K . E. Blomfeldt, Akilles, 2) L. Heippala ........... . 4.11.00
1) Raila Viljanen, IK 32, 2) SI. Väisänen, 3 ) E. Ahola . . 4.15.57
1) Erik Koivisto, IlK 32, 2) U. Johansson, 3) E. Julin .. 2.27.43
1) Ville Lätti, 1IK 32, 2) K. R.anta, 3) E. !Helenius .... 3.31.36.5
1) Alvar Kullberg IIK 32, E. Koskinen, n, 3) T. Lyijy3.32.49
nen, Karis]K
. . ............. . .. . ........ . . .
C-klass:
1) Thure Virtanen, PT, 2) K. E.lBlomfeldt, 3) R. Karun-,
ka. (70 km) .. .............. . .......•...............
1) K. E . Blomfeldt, Akilles, 2) O. Blomqvist, 3) E .
Koivisto .......................... . ..... ... .........
7) Bengt Olander, OK 36, 2) S. Gustavsson, 3) H.
Karlsson ................ . .. .. ......... .. ...... .. .. . .
1) Gösta Meriluoto, !'IU, 2) H . Alasjärvi, 3) S. Hilden
1) Bror Kämpe, IK 32, 2) H. Reijström, 3) O. Eskola ..
1) lAlvar Kullberg, ]K. 32, 2) iR. strand, 3) H. Eriksson
1) Olavi Eskola, OK 36, 2) A. Koskenkorva, P-K, 3) B.
Oljemark, IK 32 .. .. ..................... . ......... .
2.01.38
1.56.42
2.01.04
2.03.09
1.53.52,0
1.59.54,5
2.07.14
Arrangör: OK 36, Lovisa.
A-klass:
1937
1938
1) Leo Ruster, P-K, 2 ) N. Sievinen , 3) A. Aa Itonen
1945
72
OIger~ Rusetsky,
4.11 .27
Bror Jansson, Sve;i~~'
3 ) A. Koivisto ............
' 4.10.30
Sten Palmborg, Sverige, utgick
1939
1) Nils Riuttanen, IlK 32, 2) H. Palm 3) A A d
1940
1) Aim
..
'
. n ersson . . 4.22.42
. 0 lPalJula, NIS, 2) N : Riuttanen, 3) U . Tilli
4.15.03
1941-44 EJ kört.
1)
:me 32,
" HANG(i-E-K ENAS-HANGÖ".
85 km.
Arrangör: Hangö I!K.
2)
1) Leo Heiskanen, HIP, 2) A. Paijula, 3) A. Andersson
(100 km)
. .. . . . . .... . ..
1945
1946
1947
2.26.35
A-klass:
1) Albin ,Andersson, Akilles ; 2) K. IE. Blomfeldt; 3 ) P. O .
Savolainen ................. . ............. . ......... .
1) Albin Andersson, Akilles; 2 ) L. Heiskonen ; 3) E.
Forsberg ....................... . .................. .
1) Olof westerlund, Tenala IiF; 2) \El. Koivisto, IK32 ; 3 )
U . Johansson, Akilles .. . . . .................. . .....
2.07 .56
2.04.00
2.00.26
73
B-klass:
1945
1946
1) Uno Johansson, Akilles; 2) V. Fihlman; 3) iR. Torppa
1) Vello Fihlman, HiIlK; 2) O . Westerlund; 3) R. Sal-
2.10.36,4
viander
........................................ . . "
1) Helmer Eriksson, Tenala il!F; 2) T. r.yijynen, KariS])K;
2.09.05
1947
3) 1. L2öderberg, Akilles .......... . ........ . .... .. . . .
2.07.37
C-klass:
1945
1) Bror Kämpe,
1946
1) Alvar Kullberg, IK 32 ; 2) H. Eriksson; 3) A. Fagerlund .. .. . . ..... .. ...... ... ..........................
1) Karl Kemiläinen, P-T; 2) 1,. Lehtonen, Rais K, 3) K.
2.07.28
Tamminen, Karis IK .......... . ............... . ... . .
2.10.16
1947
]K
32; 2) H . Reijström ........
2.19.53
". I
Den idrott, som
"Vi\STNYLÄNDSKA LOPPET"
90 km.
Arrangör: Karis IK.
A-klass:
1946
1) Paul Backman, LK 32; 2) K. E. Blomfeldt; 3) A.
Paijula
......................................
1) E. Koivisto, IK 32; 2) K. E. Blomfeldt; 3) T. "-,uosta-
2.26.01
1947
rinen, Porin Tarmo .. ......... . . ........ .... . .....
2.24.12
ti~
dyrke . ..
. dens
länder,
hat och vanvett gå kring Jor
..
folken hotas av fördärv och dod,
väna bygder bli tili koi och bränder
himlen lyser vilt och hotfullt röd,
ofta läno-tar h ägen bort och vander
till en v~rld, som fordom lisa bjöd ,
idrottslekens värld, där jubel råder
och brusar varmt i sinne och i åder.
Vål hände det, att denna lek blev dragen
B-klass:
1946
1) Olof
1947
Pettersson, Sverige ...... . ...... . ... . . . ....... .. .....
1) Alvar Kullberg, J;K 32; 2) K. Ranta, HIP; 3) T.
Westerlund, 'I'IF;
2)
V. 'Fihlman;
3) Folke
Bengt~son; 4: a Einar Andreasson, Slverige ; 5 :"t Axel
Lyijymm, Karis lK ........ .... ... .......... .. . . ...
2.32.22.1
2.29.25
C-klass:
1946
1947
N.ir
när
mir
och
hur
si
Vl
1) Alpo Tuomi, TuPy; 2) A. Fagerlund; 3) H . 1!:riksson
1) Raul Lindelöf, Akilles; 2) V. Kolli, ÄU; 3) P.-E.
Hällfors, Akilles
......... . ........ . .... . ... .. .....
2.35.00
2.27.04
O. R u s e t s k y.
ifran sin strålande och fria höjd
till en · nivå av striderna för dage~:
ble~ mer till avoghet än vänsäll froJd ,
när rättsint mannahug ej läste lagen,
men u sel själviskhet, för illfund böjd :
den idrott, sam vi dyrke, är en annan,
den skrider stolt och hög med glans om pannan.
Vi veta, den står över dagens strider
och stundens nycker, över groll och klV;
vi se den lika ung i alla tider,.
..
.
en glansfull bragd, ett glättigt tldsfordr.v.
..
mera frlden
D en tjänar kampen, men an
. ... ett skott av sunt och märgfyllt llv .
D en ar
k " ll
Den strålar skön, med friskhet lik en a as,
m~d avglans fr ä n ett oförgängligt Hellas.
Ar t
7·J
LI
r Eki u n d.
Finlands Svenska Skidförhund.
Å t e r b r[r,i c k p å 25· å r i g
ver k
S
(t
mhet
Det blåste friska vindar inom all idrott i vårt land åren efter 191r.,
Svenska Finlands Idrottsförbund, som stiftades år 1912, var då den
organisation på svenskt håll i landet, som hade all idrott isin hand.
Med sjudande kraft gick man in för att skapa en idrottsorganisation för
landets svenska befolkning. Och iSlF'I lyckades även.
Men det räckte inte länge, förrän man på såväl skid- som skyttehåll insåg att !ntresset var så stort för dessa tvenne idrottsgrenar, at!.
endast ett specialförbund kunde på rätt sätt föra dem framåt.
Så gick man då in för bildandet av två nya förbund och den 9 oktober 1921 stiftades Slvenska Finlands Skidförbund, vilket namn år 194';
ändrades tili Finlands Svenska Ekidförbund.
Vic! årsskiftet 1946-47 kunde förbundet således se tillbaka på en
25-årig verksamhet. Låt oss därför dröja en stund vid denna milstolpe
i förbundets Iiv och erinra oss de händelser, som länkat förbundets öden.
Det är ej meningen att trötta med siffror och detaljer. Vi viii blott
helt kort beröra grunddragen i förbundets verksamhet och utveckling.
Förbundet har haft förmånen att under sin 25 -åriga verksamhet pa
den ledande posten se kända personligheter.
F'örbundets första ordförande, friherre Reinhold von Willebrand, var
inte allenast erkänd och aktad i vårt land, han var även en perso:l
känd i hela Norden. Från år 1921 tili 1927 ledde han det unga förbundet från en ringa början tili en fast position i vårt lands idrottsliv.
Näl' en tilltagande sjuklighet tvang friherre von WiIlebrap.d att avgå .
var det självklart att förbundets mångåriga viceordförande direktör Ot~o
Brandt skulle träda i hans ställe. [)irektör Brandt var en skidentusi9St
av stora mått och vi kan gott säga att han var skaparen av FSS.
Speciellt arbetade han för skidlöpningens främjande inom folkskolorna.
Han gay sig helt åt det förbund, vars ledare han vaI'.
Men även här tog åldern ilt sin rätt och när direktör Brandt år 1933
avgått valdes diplomingeniör Ragnar Krogius tili förbundets ordförancc.
Ingeniör iKrogius lotsade förbundet med stor finkänslighet och takt ge-
76
Skidförbundets ordförande Ivar Ståhle och Jussi Björk på skidspel.
nom schismen med Suomen Hiihtoliitto. Med framsynthet arbetade han
för den moderna riktningen inom skidlöpningen, d. v. s. skidteknik orh
fjällskidning. Under senare delen av sin verksamhet hade han den
otacksamma uppgiften att hålla det hela i gång under två krig.
På grund av nya och krävande uppgifter efter kriget avgick ingeniör
Krogius är 1945 och efterträddes av förbundets nuvarande ordförande
major Ivar Ståhle. Major IS tähle är en av Svensk-Finlands idrotts mest
betrodda och A,nlitade idrottsledare genom åren. JEbm en man, vilken
varit med sedan idrottsrörelsen inom Svensk-Finland organiserades, t:r
han en borgen för att förbundets öden ledes med pietet och rutin.
Under de är som gätt har på olika poster inom förbundet och ff.l'bundsstyrelsen verkat många av landets främsta idrottsledare pii.
svemkt häll.
En idrottsledargärning av stori mätt utfördes av ordföranden in:>r.!
Norra Österbottens distrikt, folkskolläraren Matts Leander Björkqvi,t
<t 1936). Genom sin stora erfarenhet och saklighet förmädde han göra
sina väl genomtänkta förslag gällande tili fromma för vår skididrott.
1 frägor rörande backhopp kunde förbundsstyrelsen alltid päräkn:t
ingeniörerna RObert iPehrsons och August Janssons sakkunniga stöd.
Av personer, som med insikt och hängivenhet under en följd av ä1'
arbetat för främjandet av skididrotten, bör ytterligare nämnas: direk to!'
Anders stenman, Bennäs, folkskollärare Karl G . Andersson, Larsmo.
handlanden Edvin Corin, Gamlakarleby, tekn. ledaren Adolf Andersson
och ingeniör Hjalmar Wickström, Vasa, folkskollärare Hugo Brommt!l';,
yttermark, kontorschef Ludvig Steiner, Fiskars, läraren HOlger Sallmen,
Lovisa, fil. magister AlIan Siren, . Sibbo, järnvägstjänstt!mannen Oskar
Hakulin och aVdelningschef Rabbe Schauman, Helsingfors, samt gymnastikläraren S'ven-;Eric Fagerholm, Grankulla.
Vi minns även alla andra, som under de gängna ären genom arbm:e
eiler gävor givit förbundet si~t stöd i dess fosterländska verksamhet.
FÖlbundet har städse strävat tili att befordra samarbetet med andra
organisationer, som främjar skididrotten. S lunda vann förbundet 111'
1922 medlemskap i Internationella ~idförbundet, men för att uppnå
enhel.Jlghet i samarbetet med utlandet avstod förbundet år 1940 fnln
detta medlelllSkap och slöt samtidigt ett avtal med Suomen Hiihtoliitto,
enligt vilket förbundet berättigades tili direkt samarbete med de skandinav;ska länderna. Då numera frågan om samarbete mellan landets
idrottwrganisaticner upptagits i hela sin vidd har förbundet ingått en
överenskommelse med Suomen Hiihtoliitto och Työväen Urheiluliitto.
Denna överenskommelse åsyftar samarbete i frågor rörande utlandsrepresentation, Finlands mästerskapstävlingar och i landet föranstaltad,~
78
Det skall böjas
tid. 5-årig Bergöbo
slddspåret.
79
internationella tävlingar samt uppnåendet av enhetlighet i tävlingsprogram, tävlingsregler och skidmärkesfordringar.
Flörbundet star i stor tacksamhetsskuld tili Föreningf>n för skidlöpningens främjande i Sverige . för den storartade välvilja, som städse
kommit vart förbund tili del. De lärdomar vara instruktörer inhämtat i
"skidparadiset" Storlien har varit tili ovärderlig nytta för kursverksamheten inom van eget förbund.
Medveten om skolungdomens behov av vistelse ute i det fria under
vintermånaderna insåg förbundets ordförande dir. Brandt att detta !-.:Jhov kunde tillfredsställas främst genom utövandet av skidsporten. Och
under den tid dir. Brandt vaI' ordförande gjordes allt, som förbundet
förmadde, för [[tt främja skidlöpningen bland skolungdomen. Salunda
instiftades år 1925 skidlöparmärket och mästerskapstecknet för landets
svenska folk- och lärdomsskolor. Detta märke är fortfarande förem~l
för stort intresse i synnerhet inom folkskolorna . Dessutom har fö\'bundet utsänt anvisningar och räd angäende anordnandet av skidutfärder, skidlekar m. m. samt uppställt vandringspris tili tävlan mellan
skolorna.
Pä grund av ekonomiska svårigheter har förbundet ej tidigare kunnat i den omfattning, som varit önskvärt, ägna sig ät utbildandet av
instruktörer och föreningsledare. Vid de kurser, som lJällits, har förbundet fätt ty sig tili tillfälliga lärarkrafter. Ett undantag utgör kurserna i modern skidteknik och fjällskidning, där antalet instruktörer är
tillfredsställande. Sedan det av staten beviljade understödet numera
höjts öppnar sig för förbundet helt andra möjligheter att fullgöra 5in
främsta uppgift : att utbilda instruktörer för ungdomens handledning
skidlöpning.
För att höja intresset för skidlöpning i vidare kretsar instiftades är
Trots 5
års stagnation under kriget har vid den senaste skidsäsongens slut sammanlagt 5.033 märkesskidlöpare kunnat registreras.
1934 skidlöparmarket för manliga och kvinnliga medlemmar.
Upplysningsverksamhet i mindre skala har förbundet kunnat bedriva
genom att förevisa filmer, som tagits på förbundets kurser i Lappland
och pä Koli, Gamt några av Skidfrämjandets i Sverige ypperliga skidfilmer.
Helt förklarligt lade förbundet vid sitt arbete största vikten vid längdtävlingar, men tack vare initiativrika föreningar har i Fiskars och i
Wasa uppförts skidbackar av internationella mått. Ar 1935 upptogs
"slalom" elleI' i vidare bemärkelse modern skidteknik och fjällskidning
pä förbundets program.
Förbundets förnämsta tävlingstillfälle är mästerskapstävlingarna, som
tidigare arrangerades under namnet "·F örbundets Skidvecka". Den första skidveckan anordnades är 1923 i Jakobstad och blev enligt urkunderna den "största och mest storslagna vinteridrottsfest", som avhållits i
Finland samt l1a.r enligt enstämmiga utlätanden ännu ej överträffats av
tävlingstillfällen inom förbundet .
Förutom de inom distrikten anordnade mästerskapst!i-vlingarna l1ar
de S. k. bygdetäYlingarna blivit mycket allmänna. De har stor betydelse
för skididrotteIL~ popularisering och är ägnade att främja ett gott kamratskap mellan bygdens ungdom.
Dessutom anordnas årligen nationella och nordiska tävlingar, av vilka
de förnämsta ä~' de årligen återkommande 'IGamlakarlabyspelen", "Öjbergsspelen" och F'iskarstävlingarna.
Med de skandinaviska länderna och i synnerhet med Sverige söker
förbundet upprtitthålla ett gott samarbete. Sälunda har Gamlakarlebyspelen och Öjbergsspelen kunnat päräkna deltagande f!.V namnkunniga
svenska mäste1"5kidare. A andra sidan har österbottens bästa skidlöpare
ärligen inbjudits tili tävlingar i S;verige.
Svenska Fin;ands namnkunnigaste skidlöpare före förbundets stiftande vaI' Elis Hagström och Anders 'Brännkä rr samt bland backhopparna August Jansson.
Elis Hagström placerade sig som tredje man i Finlands mästerskap
ar 1909 och segrade i "Oulun Hiihto" ären 1910 och 1912.
Anders Brännkärr deltog är 1913 i Nordiska spelen i östersund pä
90 km, där han blev tredje. Samma placering n ädde han å ren 1914 och
1915 i Holmenko])ens 5 mil.
August Jansson blev Finlands mästare i backhopp ären 1916 och 1919
och erhöll vid tävlingar i Holmenkollen år 1914 hederspriset för vacker
stil.
Förbundets Iärger har med framgäng förts av sk idlöparna Gösta
Hagström, Rafael Björklund och Per Strandvall samt backhopparna
Verner Eklöf, ~uno Suomalainen och Yrjö Kivivirta.
Gösta Hagst~6m är mängfaldig förbundsmästare , har '/Unnit Finlands
oldboysmästerskap tre gånger, åren 1932, 1934 och 1935 och har med
framgäng tävla.; i Lahtis.
Rafael Björklund har vunnit lLahtisspelens 10 km tvenne gänger, åren
1929 och 1932 samt blivit andra år 1931. [Finlands mästerskap blev han
år 1932 andra pa milen. .Är mängfaldig förbundsmästare.
Per ~Itrandva)) har de senaste ären dokumenterat sig som förbundets
star kaste namn, med tre segrar ä rad i Gamlakarlebyspelen över namnkunniga svenska och inhemska skidlöpare samt fem segrar i Öjbergsspe-
80
6
81
len. 1 Finlands mästerskap har Strandvall blivit andra på 3-milen år
1944 och andra på 5-milen år 1945. Miångfaldig förbundsmästare.
Verner lElklöf har vunnit Finlands mästerskap i kombinerad backoch terränglöpning åren 1923 och 1924.
Uuno Suoma.lainen blev Finlands mästare i kombinerad löpning år
1928.
Yrjö Kivivirta erövrade Finlands mästerskap i backhopp år 1931.
Av lagprestationer förtjänar nämnas att Terjärv Ungdoms Sportklubb
blev trea itävian om Finlands mästerskap i lag på milen år 1932. Samma förening blev sjätte lag i stafett 3 X I0 km vid Finlands mästerskap
år 1945.
Förbundets skidlöpare har även hedrats med uppdraget att föra landets färger i internationell konkurrens:
Sålunda deltog Verner IEklöf år 1924 i vinterolympiadcn i Chamonix,
där han blev 9:;:) man i kombinerad back- och terränglöpning.
Vid världsmä~terskapen i iLahtis är 1926 blev Yrjö Kivivirta femte
och Arnold Eklöf n ionde i backhoppet samt Uuno Sruomalainen åttonde
i kombinerad back- och terränglöpning.
Rafael Björklund placerade sig vid världsmästerskapen år 1930 i Holmenkollen som femtonde man på 18 km och år 1934 i Sollefteå som
tolfte man på samma sträcka.
De här nämnda prestationerna ådagalägger att förbundets skidlöpare
har förutsättningar att hävda sig i nationell konkurrens samt att de har
möjligheter därtill även vid internationella kraftmätningar.
Men skididrotten bjuder icke endast rika tävlingsmoment av skilda
slag, där den fysiska kraften sättes på hårda prov. Den besitter därtill
förmågan att som ingen annan idrott föra oss ut i naturens underbara
rike, till härdande friluftsliv. Må skidlöpningen därför bli en folkets
idrott, skänkande hälsa och levnadsmod åt dess utövare.
FINLANDS SVENSKA SKlDFt)RBUND.
1936
1940
1945
1946
1947
1947
1947
1947
1947
1946 silyer
Ft)ImUNDSiMÄSTARE.
Allmän klass.
15-17 km (åren 1931-1935 10 km).
Helsingfors
Jakobstad
Lovisa
Vasa
Fiskars
Gamlakarleby
Nickby
Gamlakarleby
Vasa
Jakobstad
Vasa
Fiskars
Gamlakarleby
Borgå
He der s 1 e d a m ö t e r.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1924 Sekreteraren i Internationella Skidförbundet,
sekreterare Carl iNOrdenson, Sverige
1927 Förbundsordföranden friherre Reinhold von Willebrand
1933 Fbrbundsordföranden direktör Otto Brandt.
1n n eh a va r e
1933
1935
82
guld
av
f ö r t j ä n s t m ä r k e t.
direktör otto Brandt
folkskollärare Matts Leander Björkqvist
ingeniör Robert Pehrsson
m ajor ' Ivar Eltåhle
folkskollärare Karl G. Andersson
diplomingeniör iRagnar Krogius
direktor Anders Stenman
affärsm annen Edvin Corin
järnvägskassör Oskar HakuIin
diplomingeniör August Jansson
jordbrukaren Anders Brännkärr
folkskollärare Hugo Srommels.
Brännkärr, 0., 1. K. Myran, Nedervetil
Björklund, R., Terjärv Ungdoms Sportklubb
Björklund, R., Terjärv Ungdoms Sportklubb
lngen tävlan på grund av snöbrist
Björklund, R., Terjärv Ungdoms Sportklubb
Vihmo, T., Borgå svenska skyddskår
Stenman, V., 1. F . standard, IPurmo
Flöjt, L., Terjärv ungdoms sportklubb
Flöjt, L., Terjärv ungdoms sportklubb
ingen tävlan p ä grund av kriget
Strandvall, lP., 1 . K . Kronan, Kronoby
ingen tävlan på grund av kriget
Westman, !B., Gamlakarleby 1. F.
Strandvall, P., 1. K. IKronan, 'Kronoby
Knutar, L., Terjärv Ungdoms Sportklubb
Westman, '13., Gamlakarleby 1. F.
Brännström, Fj ., 1. 'K. Myran, N edervetil
Ft)RJBUNDSMÄSTARE.
Allmän klass.
30 km (åren 1931-1938 50 km).
Kronoby
Jakobstad
Borg~
Jakobstad
1922
1923
1924
1925
Riska, L., 1. K. Kronan, Kronoby
Sjöberg, E., Terjärv Ungdoms Slportklubb
ström, R., G. & 1. F . Akilles, Borgå
Myrskog, V., 1. K. Krona!l:, Kronoby
83
Gamlakarleby
Borgå
Ekenäs
Vasa
Helsingfors
Jakobstad
Lovisa
Vasa
Fiska rs
Gamlakarleby
Nickby
Gamlakarleby
Vasa
Jakobstad
Vasa
Fiskars
Gamlakarleby
Borgå
1926
1927
1928
1929
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
Hagström, G., Gamlakarleby I. F.
Hagström, G., Gamlakarleby I. F .
Hagström, G., Gamlakarleby I . F .
Björklund, R, Terjärv Ungdoms Sportklubb
ingen tävlan p å grund av snöbrist
Brännkärr, 0., I. K. Myran, Nedervetil
Brännkärr, 0., I. K . Myran, Nedervetil
Brännkärr, 0 ., I. K . Myran, Nedervetil
ingen tävlan på grund av snöbrist
Storbjörk, G., Nykarlebynejdens 1. iF.
Henriksnäs, A., Vexala I. F .
Ahlstrand, A., Terjä~·v Ungdom s Sportklubb
Fröberg, R, Sjundeå I. IF.
Strandvall, P., I. K . Kronan, Kronoby
ingen tävlan på grund av kriget
Stra ndvall, P ., I . K . Kl"onan, Kronoby
ingen tävlan på grund av kriget
Westman, !B., Gamlakarleby I. F.
Strandvall, P ., I . K . Kronan, IKronoby
Alde n , IS., G. & 1. F . Tor, Lovisa
Bexar, U., Terjärv Ungdoms Sportklubb
Brännström, lE., I. K . Myran, Nederveti!
FÖItBUNUScMiiSTARE.
Fiskars
Gamhkarleby
Nickby
Gamlakarleby
Vasa
Jakohstad
Vasa
Fiskars
Gamlakarleby
Borgå
Kronoby
Jakobstad
Borgii
Jakobstad
Gamlakarleby
Borgå
Ekenäs
Vasa
Helsingfors
Jakobstad
Lovisa
Vasa
84
1922
1923
1921
1925
1926
1927
1928
1929
1930
1931
1932
1933
1934
1935
öster, A., 1. K. Kronan, Kronoby
Vidjeskog, M., Terjärv Ungdoms Sportklubb
Henriksnäs, H., Vexala I . F .
stenman, L., l.arsmo 1. F.
Karlsson, iE., Strömfors skyddskår
Gåsström, J., Gamla karleby 1. F .
Flöjt, V., I. F. Standard, Purmo
Svahn, A., Vasa idrottssällskap
ingen tävlan på grund av snöbrist
Eriksson, G., I. F. Pedersöre-pojkarna
Flöjt, L., Terjärv Ungdoms ISlportklubb
Winqvist, 0., Esbo skyddskår
ingen tävlan på grund av snöbrist
Westman, B., Gamlakarleby I. F .
Lillqvist, E., J. F. Standard, Purmo
Lillqvist, E., J. F . Standard, Purmo
Westerlund, I., I. F. standard, Purmo
ingen tävlan på grund av kriget
Krogell, F., Kervo Idrottsbröder
ingen tävlan p å grund av kriget
Brännström., Fj ., I. K . Myran, Nederveti!
Brännström., Fj., I.IK. iMyran, ·N ederveti!
Backman, L., I. K. Örnen, Helsingfors
Högholm, N., I. F . Pedersöre.,pojkarna
strandvall, T .-A., I . K. Kronan, Kronoby
FÖRBUND,StMÄSTARE.
J uni
0
r B - k las s.
10 km.
Borgå
Ekenäs
Vasa
Helsingfors
Jakobstad
Lovisa
Junior A-klass.
1922-1926 10 km, 1927-1935 20 km, fr. o. m. 1936 15-17 km.
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
Vasa
Fiskars
Gamlakarleby
Nickby
Gamlakarleby
Vasa
Jakobstad
Vasa
Fiskars
Gamlakarleby
Borgå
1927
1928
1929
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
Vihmo, T., Borgå skyddskår
Eriksson, G ., J . F. Pedersöre-Pojkarna
Flöjt, '1..., Terjärv Ungdoms Slportklubb
ingen tävlan på grund av snöbrist
Ventjärv, V., Gamlakarleby 1. F.
Vistbacka, J., Terj ärv Ungdoms Sportklubb
Westman, B., Gamlakarleby I . F .
ingen tävlan på grund av snöbrist
Andersson, . H., 1. iF. Pedersöre-Pojkarna
Engrrian, A., Vasa Idrottssällskap
Corin, B ., Gamlakarleby I . F.
Klemets, T., Sundom I. F.
Nyman, E ., I . F. Pedersöre-Pojkarna
ingen tävlan på grund av kriget
Brännström, Fj ., 1. K. Myran, Nederveti!
ingen tävlan på grund av kr;get
Wiik, L., Larsmo I. F .
Ekholm, H., Sundom I . CF.
Haikkola, R., 1. F. Start, Mörskom
Byskata, B., 1. K . Kronan, Kronoby
Byskata, B ., J. K. Kronan, Kronoby
Vistbacka, J., Terjärv ungdoms Sportklubb
85
FöRIBUNDSMÄS T ARE.
Fiskars
1929
1930
Sveholm, J ., Fiskars I. '1".
ingen tävlan på grund av snöbrl~t
Helsingfors
Jakobstad
Vasa
1931
1932
Sveholm, J ., Fiskars 1.1F.
Limnell, K., 1. F. Drott, Jakobstad
1933
1934
Reimers, J ., Vasa SI. iK.
ingen tävlan på grund av snöbrist
Vasa
F'i skars
Vasa
Kervo
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
Oksanen, A., Fiskars 1. F.
Sveholm, J., Fiskars 1.1F.
Finne, !B., Sundom I . iF'.
Slveholm, J., Fiskars l .l".
ingen tävlan på grund av snöbrist
Ingen tävlan på grund av kriget
pietarinen, T., Fiskars 1. F .
Ingen tävlan på grund av kriget
ingen tävlan på grund av snö\)rist
1944
1945
1946
1947
Wester,
Wester,
Wester,
wester,
Oldbo ys A-klass.
1921-1935 20 km, f1'. o. m. 1936 15-17 km.
Kronoby
Jakobstad
Borgå
Jakobstad
Gamlakarleby
Borgå
Ekenli.s
Vasa
Helsingfors
Jakobstad
Lovisa
Vasa
Fiskars
Gamlakarleby
Nickby
Gamlakarleby
Vasa
Jakobstad
Vasa
Fiskars
Gamlakarleby
Borgå
1922
1923
1924
1925
1926
1927
1928
1929
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
Brännström, K., 1. K . Myran, Nedc:-rvetil
Lillskrubb, W., 1. K . Kronan, Kronoby
Hagström, E., Gamlakarleby 1. F .
Hagström, E., Gamlakarleby 1. F .
Hagström, E., Gamlakarleby 1. F.
Morelius, G., Esbo skyddskår
Morelius, G ., Esbo skyddskår
Riska, L., 1. iK. Krona n , Kronoby
ingen tävlan på grund av snöbrist
Morelius, G., lEsbo skyddskår
Hagström, G., Gamlakarleby skyddskår
Hagström, G ., Gamlakarleby skyddskår
ingen tävlan på grund av snöbrist
Hagström, G ., Gamlakarleby skyddskår
Hagström, G., Gamlakarleby skyddskår
Hagström, G., Gamlakarleby skyddskår
Henriksnäs, ~., 5:te ringens l.l".
Björkman, M., 1. K . Kronan, Kronoby
ingen tävlan p å grund av kriget
Brännkärr, 0., 1. K. Myran, Nedervetil
ingen tävlan på grund av kriget
Fagernäs, A., Larsmo 1. F.
Björklund, R., Terjärv Ungdoms Slportklubb
Brännkärr, 0 ., 1. K. Myran, Nedervetil
Eriksson, G., Vasa skidklubb
Knutar, L ., Terjärv Ungdoms sportklubb
FÖRiBUND~STARE.
Allmän klass.
Backhopp.
Jakobstad
Borgå
Helsingfors
Fiskars
Helsingfors
Helsingfors
86.
1922
1923
1924
1925
1926
1927
1928
ingen tävlan
Eklöf, A., Helsingfors Skldklubb
Eklöf, A., Helsingfors Skidklubb
Jansson, A., Helsingfors Skidklubb
Kivivirta, Y., Fiskars 1. F .
Suomalainen, U ., iFiskars I . l".
Kivivirta, Y., ;Fiskars I . F.
Vasa
Vasa
Fiskars
Vasa
Fiskars
K., Vasa Skldklubb
K., Vasa Skidklubb
K., Vasa Skidklubb
K. , Vasa Skidklubb
FÖRBUNDSlMÄSTARE.
A 11 m ä n k 1 a s s.
Komb. back- och terränglöppning.
Fiskars
Fiskars
Fiskars
ReIsi ngfors
Borgå
Borgå
Borgå.
Fiskare
Fiskars
Fiskars
Vasa
Fiskars
Vasa
Kervo
Vasa
1922
1923
1924
1925
1926
1927
1928
1929
1930
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
Eklöf, V., Helsingfors Skidklubb
Suomalainen, U., Fiskars 1. F.
suomalainen, U ., Fiskars 1.1F.
Ekj'jf, V., Helsingfors Skidklubb
Sveholm, J., Fiskars I . F .
mästerskap ej utdelat, få deltagare
mästerskap ej utdelat, få deltagare
Suomalainen, U., Fiskars 1. F .
ingen tävlan på grund av snöbrist
Kivivirta, Y., Fiskars I. F.
Kivivirta, Y., Fiskars I . F.
Oksanen, A., Fiskars I. F .
Finne, B ., Sundom I. F .
Finne, B., Sundom I . F.
Finne, B., LSundom 1. F.
ingen tävlan på grund av snöbrist
Ingen tävlan pi!. grund av kriget
Finne, B ., Sundom I. F.
87
Vasa
Fiskars
Vasa
Fiskars
1942
1943
1944
1945
1946
1947
ingen tävlan på grund av kriget
ingen tävlan på grund av snöbrist
Söderlund, E., Vasa Skidklubb
Britvin, K., Vasa Skidkl.ubb
Britvin, K., vasa Skidklubb
Britvin, K., vasa Sk:dklubb
Skidlöparkvintett
. norr.
1
SKIOFORBUNDETS STYRELSE.
Ordförande :
Vice ordfölande:
Sekr. och skattmästare:
övriga leJamöter:
major iIvar Ståhle, Sibbo
red. Enzio Sev6n, Grankulla
järnv.tj.man Oskar Hakulin, Kilo
Rabbe Schauma n, Helsingfors
Erik Hedberg, Helsingfors
Allan Siren, Nickby
Holger Salmen, Lovisa
Ludvig Steiner, Fiskars
Knut Mannström, Pargas
Gösta Holmström, Mariehamn
Adolf Andersson, Vasa
Anders Stenman, Bennäs
Walter Eklöf, Jakobstad
Karl G . Andersson, Larsmo
Edvin Corin, Gamlakarleby
Runar Lax, Kristinestad.
Revisorer : IS igura Kjällman och Arthur Lönnberg, suppleanter Reiner
Hagelin och O. Weckström.
Arbetsutskott: ordförande Ivar ståhle, ledamöter Enzio Sev6n, Erik Hedberg, Oskar Hakulin, Rabbe Schauman, Allan Sli ren.
utskott för längd~kidn! ng: ordf. Anders stenman, ledamöter Karl G . Andersson, Gösta Hagström, Hugo Hallman,
Adolf Andersson och Enzio Sev6n.
Utskott fÖr backhoppning : ordf. Adolf Andersson, ledamöter Ludvig
Steiner och Anders Stenman.
Utbildningsutskott : ordf. Sven-Eric Fagerholm, ledamöter Rabbe Schauman, Maurice Tamelander och Gunnar Stenfors.
Representanter i C~F: Ivar Ståhle och Enzio ,sev6n, supplenanter SvenEric Fagerholm och Oskar Hakulin.
Representant i Solvalla-stiftelsen: Oskar Hakulin.
Representant samarbetskommitwn för skidsport: Sven-Eric Fagerholm;
i samarbetskommittens träningsutskott: Anders Stenman.
Representant S!HL: Anders stenman.
88
Om. vi låter Norra distriktets och följaktligen Svensk-Finla nds skidlöpare genom tiderna passera revy, finner vi följande skidlöpare, som
enligc mitt förmenande står i särklass:
El i s H a g s t r ö m, oslagbar skidlöpare vid tiden förc första världskriget.
TVå år segrare i den tidens största skidtävling "Oulun Hiihdot"
över skidlöpare :;om Matti Koskenkorva, bröderna Jussi och Eetu Niska,
~nteri
Tasa, E. Björn m . fI.
Efter hemkomsten frän Amerika oldboys-
mästare inom FlSS.
Skidveteraner från fordomdags. Från vänste~ E. Sjöb:rg.
H. Hästbacka, A. Brännkärr, G.lIagström, L. Rlska, S. Back
89
A n der s B r ä n n k ä r r , Evensk-Finlands måhända framgångsr kaste
skidlöpare genlJllJ tiderna, mångfaldig förbunds- och distriktsmästare,
trea på 90 km vid Nordiska spelen i östersund 1913 samt två gånger
t rea i.. HOlmenkollenloppet. 1nne h avare av !F1SiS:s förtjänsttecken i guld
Gosta Hagst..
r 0 m, 1. .flere år Svensk-Finlands framgångsrikaste.
skidlöpare, trefaldig finländsk oldboysmästare, en prestation som ingen
annan svensk skidlöpare mäktat med. Förbundstränare, medlem i skidförbundets och skiddistriktets styrelse. Innehavare av G1lF:s förtjänsttecken.
R a fae 1 B j ö r k 1 u n d, tredje mannen i det svenska klöverbladet,
som förmått besegra d e f'lnska skidstjärnorna vid verkliga stortävlingar.
Genom sina seg ~ar VI'd sprinterloppet i l.ahtis och 0
fl
dr
unasvaara samt
ere an a placeringar vid iF. M. befäste han SI·tt namn som landets
bästa sprinterskidare un d er ett par års tid. Medlem i skiddistriktets
styrelse.
Per S t r a n d v alI, de senare åre ns 0 bestridde skidkung inom
Svensk-lFinland med två andra placeringar vid F. M. på 50 och 30 km
samt renommera nde segrar över finska och rikssvenska skidstjärnor vid
Öjbergsspelen och GlF:s nordiska tävlingar.
K. G. A.
Öjhergssp elen.
Ö j b e r g e t _ för aderton år sedan var det bara ett berg. Men 1
idrottsfarbrödernas fantasi skapades det redan då tilI ett ungdomens
vinterparadis. Tanken födde iver, och ivern födde mod i barm och
kraft i armo Och så kom det sig att idrottsfarbröderna i Vasa beslöt
skrida tilI verket - bygga en skidbacke för oförvägna pOjkar, en skidhydda för frisksportare och småningom ett verkligt vinterspel för hela
vasabygden.
Beslutet fattades den 16 januari 1930, och tre veckor senare eiler den
6 februari konstituerades Vasabygdens idrottsvänner. ordföranden var
självskriven, han hette Hjalmar Vickström och hade tilIsammans med
två andra, Einar Sällergren och Adolf Andersson, skramlat ihop en
första grundplät för initiativet. Nu fick de "förenade" öjbergsfarbröderna
slå ihop alla sina kloka huvuden och mer därtilI, ty utgifter var det
enda man hade att göra med. Men backen och hyddan byggdes, och
den 15 mars 1931 samlades 5,000 vasabor till invigningen o&h de första
Öjbergsspelen. Det pUblikrekordet har stått sig under alla de hittilIs
tolv öjbergsspelen, och detta faktum må vara ett kort och kraftigt bevis
på hur hela Vasa med omnejd satte värde på idrottsfarbrödernas skapelse, sådan den visade sig i skidbacken och skidhyddan med nyhetens
hela behag. Invigningen kunde ske i det bästa solskensväder och att
det var ett verkligt evenemang visades även av att biokungen Philp var
farten med sin filmkamera.
Det var ett stolt ögonblick för idrottsfarbröderna, då den första
öjbergsdagen kom med soI och festspel - och en heI del pengar lcke
att förglömma. Men huru Öjbergsspelens skapare fått vara kloka i
svettens och mödans långa år, det får vi en liten aning om, då · ~
tänkei' på att tiet tog hela tio ir, innan vintersportplatsen med skidbacken och öjbergsstugan slutligen var betalad. Det är många, mån~a
ungdomar som fii.tt vinterns röda rosor på kinderna, mänga storrännare
som kämpat i ~påren och många backhoppare som fått njuta av flykten
från öjbergskrönet under de tio åren. Den ränta som ungdomen fätt
av öjbergsfarbrödernas osinliga intressekapital och mödosamt hopsamlade
90
91
200,000 kaila 30m företaget kom att kosta, ja, den vinsten kan aldrig
uppskattas, men den finns och den växer för varje ny generation.
Vasabygdens idrottsvänner hade till en början inte själv n ågon aktiv
idrott på sitt program, föreningen ville blott sprida det lokala vintersport- och turistintresset. Att den nådde sitt m ål är ju Öjberget som
mål för vintersportarna ett ovedersägligt bevis för. Är 1934 beslöt man
vara med i tävlingsidrotten, och namnet ändrades till Vasa skidklubb,
som startade m ed ett 40-tal aktiva skidlöpare och backhoppare. Före
kriget uppgick medlemsa ntalet till c :a 300, men numera h a r det nedgått. Klubben har dock inte någon lust att sky mÖdor, ty den skidbacke som revs ned av oktoberstormen för ett å r sedan har ersatts
med en ny ståtlig backe, större än n ågonsin förr . Också de beprövade
idrottsfarbröderna och deras möda finns kvar, och ungdomen behöver
dem alltjämt. Ty den nya skidbacken, som på grund av onda tider
ännu inte är helt fix och färdig ehuru den kan tjäna öjbergsspelen
och a ll backhoppning, kommer att kosta 600,000 mk. :auru den summan skall skramlas ihop är än så länge ett problem. öjbergsfarbrÖderna
torde vara de cnda som vågar ta itu med det. Ungdom, gör honnör
för edra gamla trotjänare och var alltid redo att hjälpa dem i deras
hjälp åt er, k l"flfter får ni av vintersporten!
Vilka är d å cie omtalade öjbergsfarbröderna? Vi tittar i protokollen,
där finns åtm instone n ågra namn. 16 jan. 1930 tillsat~es följ a nde interimsstyrelse: Hjalmar Wickström
(samma nkalla re) , E . Lindqvist,
G. V. ~an (sign. Oldboy som var outtröttlig propagandamakare i
tldningspressen), E . lBackholm, Adolf Andersson, G. Ericksson och E . Sällergren. D å Vasabygdens idrottsvänner konstituerades den 6 februari
1930 valdes följ ande styrelse: ordf. Hj. Wickström, E. Lindqvist, E . Backholm, G. Erick3son, G. V. Ntyman, A. Lund och Axel Andersson, suppleanter Adolf Andersson, 'K. IE'. Isak3son och E. lS'ällergren, revisorer J. Hallvar och Joh . F inne, suppl. E. iHagman och V. lByhoJm.
Vid första ;\r~mötet den 5 maj 1930 valdes A. Lund tili VIV :s ordförande, sedan Hj. Wickström avsagt sig p å grund av tillfällig sjukdom,
och han efterträddes å r 1933 av Wickström. År 1936 a"lSade sig denne
återval, och ny ordförande blev kapten V. Lundström, som 1939 efterträddes av dir . G. Ericksson. Den femte ordföra nden inom Vasa skidklubb (f. d. VIV) blev <Adolf Andersson, han valdes å r 1942 och är fortfarande kvar p å sin post.
Att här ingå n ä rmare p å allt det uPPoffrande arbete, som de t rogna
"farbröderna" uträttat vintersporten och öjbergsspelen tili fromma och
speciellt vem Rom verkligen uträttat n ågot, därtill finns väl icke rum
i denna publikation.
92
Nya Öjbergsbacken
Backhoppning:
1) V. iSeger, Fiskars;
2)
V. Tiihonen, Puijon H .
(27 % m ); 3) E. Järvinen, [,.H . r S . ·
å d t 1
Slutligen skall vi n ä mna de främsta segrarnamnen fr n e o v
öjbergsspelen åren 1931-47.
.
F . Hen15/ 31931 : 50 km : 1) Valter 'Viklund, H ellas: 3.52.58,2,2)
.
35335
riksnäs, Femte rmgen,
_ . " ' 3) J . Sjöström, dltO, 4.04.02.
93
6/ 3 1932: 50 km: 1) T. 'Hästbacka, I.K Myran, 4.04.20; 2) T . Fors,
TUIS, 4.04.57 ; 3) IF. Henriksnäs, 5 r., 4.05 .38.
Backe : 1) V. Iivanainen, lPuijon H. ; 2) E. Uosikkinen, d:o ; 3) A. Valkama, Ounasvaa ra.
5/ 3 1933 : 50 km: 1) O . Brännkärr, ]K Myran, 3.42.57 ; 2) G. Storbjörlc, Vexala, 3.44.13; 3) A. Henriksnäs, Vexala; 4) iF. Henriksnäs, 5 r.
Backe: 1) L. valonen, 'I.JH.S; 2) V. Tiihonen, \Puijon H (3 8,5 m backrekord); 3) V. Iivanainen, d :0. SIFS-mästare J. Reimers, V13K.
1 9 3 4 ingen tävlan pä grund av snöbrist.
23-25/ 2 1 93 5: 20 km : 1) L. lFlöjt, T!UrS , 1.37.46; 2) H . Pått, 5 r.,
1.39.38 ; 3) L. Knutar, 'I'UtSI, 1.39.52 . Old b 0 Y s: 1) G. H agström, GIF,
1.32.14; 2) J. l.ustig, 5 r.; 3) T. Furu, TUIS.
10 km : 1) H. Björklund, TIUIS, 43 .05 ; 2) [,. Flöjt, 43.41; 3) G. Hagström, 43.55.
50 km: 1) G. Storbjörk, NINII'F, 4.29.53 (SFB,- mästare); 2) A. Henriksnäs, d:o, 4.31.43 ; 3) R. rBjörklund, 'I1US, 4.33.39 ; 4) R. Lindholm,
Sjundeä; 7) H . Pätt, 5 r.; 9) F. Henriksnäs, d:o.
Backe : 1) O. Valonen, LHlEI; 2) A. Oksanen, Fiskars (SIF'S -mästare );
3) H . Mattlar, VrSIK.
Kombinerad tävlan: 1) A. Oksanen ; 2) E. Klinkmen. VrSK; 3) A.
Backman, VlSIK.
29/ 2-2/ 3 11136: 18 km : 1) G . Eriksson, BP, 1.17.17 ; 2) L. Knutar, TUS, 1.17,45; 3) tE . Muukkanen, lI:JHiS; 4) tA. Valkama Ounasvaar a;
5) R. Björklund, 'TIUS; 6) L. Flöjt, d :o ; 7) G . Jonsson, Umeä.
36 km: 1) A. Hägglund, Umeå, 2.41.24; 2) H . Pätt, 5 r., 2.42.58 ;
3) R. Vidjeskog, 'I1UIS, 2.44.02; 4) A . Henriksnäs; 5) G. Storbjörk.
Backe : 1) N. Toppila, JlHl31; 2) O. Valonen, LHlEI; ~.) E. Mäkinen,
d:o. Komb. täv]an: 1) A. Valkama ; 2) E. Mäkinen; 3) O . Valonen ;
4) B. 'Finne, ~undom IIF.
13-14/3 1937: 17 km : 1) L. Flöjt, 1.20.27 ; 3) L. Knutar, 1.20.38 ;
3) S. Edin, Sverige, 1.20.47 ; 4) E. Lillqvist, 'P urmo; 5) B . Vestman, GIIF;
6) G. Eriksson, PlP; 7) \P. IStrandvall, IK Krona n .
35 km : 1) Fr. Nyberg, Sverige, 2.41.04 ; 2) O. CBrännkärr, 2.41.47 ;
3) H. Viklund, Sverige; 4) tE. Törönen ; 5) J'. Juntunen ; 6) G . Storbjörk; 7) L. Knutar ; 10) F . Henriksnäs.
Backe : 1) L . J ä rvinen, 'LHIS;
nen, VV.
2)
O . Valonen, HT; 3) T . Koisti-
iK;omb. tävlar.: 1) O. Valonen ; 2) B. Finne, SIIiF' ; 3) T. Koistinen;
4) S. Finne, VSIK.
5-6/ 31938: 17 km: 1) G. Jonsson, Sverige, 1.06:36 : 2) G . Eriks-
94
son, VSK, 1.07 .15 ; 3) R. Lärka, Hellas, 1.08.47; 4) H . P ätt, 5 r.; 5) S.
Edin, Sverige.
35 km : 1) G . Jonsson, SVerige, 2.31.32 ; 2) S. iEdin, Sverige, 2.33.04 ;
3) H. Pätt, 5 r., 2.35.05; 4) P . Elvahn, VrIiS; 5) G. Eriksson, V,~ K.
Backe: 1) A. !Källman, 'V1E1K; 2) E . .Tunis, Vörä IIF' ; 3) O. Ulvinen, VSIK.
Komb . tävlan; 1) H . Marander, SiI'F; 2) B. Finne, SIIlF; 3) T . Kultti,
VSK; 4) E. Tunis.
1939 regnade öjbergsspelen bort, och 1940 var det krig .
23-24/ 2 1 9 4 1 :
17 km:
1) \P. Strandvall, I.K Kronan, 1.05.36;
2) V. iMäkelä, VrH, 1.06.30 ; 3) :L. Knutar, 1.07 .12 ; 4) L. Flöjt, 1.07.27 ;
5) G. Eriksson, 1.08.27.
35 km: 1) P . iSltr a ndvall, 2.29.07; 2) V. Mäkelä, 2.37.18; 3) L. Knutar,
2 .37 .48; 4) E . LiUqvist, IPUrmo ; 5) V. Björkmark, I]K Myran; 6) O. Bränn-
kärr, d :o ; 7) G . lEriksson.
Backe : 1) T . Toivonen, LHJSI; 2) P . Simola, d :o ; 3) V. Iivanainen, Nokia.
Komb. tävlan: 1) B . Finne, iSiN"; 2) P. Simola; 3) N . s a nd, SI:F;
4) V. I:.indberg, iSlLF.
1942 och J 9 4 3 var det krig.
26-27/2 1944: 15 km: 1) P . strandvall, 1.00.42; 2) L . Knutar,
1.01.57; 3) [,. Flöjt, 1.02.21; 4) J. CBackman, Lojo, 1.02.26 ; 5) U. Bexar,
T!US, 1.02.55; ·3) tE. perklen, Nickby, 1.02.58; 7) R. Norrman, PP, 1.03.00.
30 km : 1) P. IEltrandvall, 2.07.28; 2) E. PerkUm, 2.08.56 ; 3) U. Bexar,
2.09.18 ; 4) J . nackman; 5) G . Brä nnström, mK iMyran; 6) H. Fager-
udd, Larsmo llF'; 7) H . .pått, 5 r.
Eacke : 1) K. Wester , V:SIK ; 2) iNI. ström, d:o ; 3) K. CBritvin, d :o.
Komb . tävlan: 1) T . Kultti , WI; 2) E. Söderlund, VSK; 3) S . Finne,
SiI'F.
10-11/ 3 1945 ; 15 km; 1) L. Knutar, 1.02.37 ; 2) V. lKolli, Koura,
1.03 .34; 3) iLo Flöjt, 1.04.14 ; 4) U. CBexar, 1.04.38 ; 5) P . Skullbacka,
T!U&, 1.04.57.
30 km : 1) V. Mäkelä, WI, 2.03.15 ; 2) L. lKnutar, 2.05.42 ; 3) U. Bexar,
2.06.26 ; 4) G . Eriksson; 5) M. Lipkin, IIF Kraft; 6) tE. Lind, Esse . .
Backe: 1) K. Wester, VSK; 2) T . Toivonen, IJHSI; 3) .p. S~mola, d ;o.
Komb. tävlan: 1) P . &mola; 2) rB. Finne; 3) E . Mäkinen, LHS.
4-5 / 3 194 G: 15 km: 1) iE. Kauranen, VR, 1.00.24 ; 2) V. Mäkelä,
WI, 1.01.04 ; 3) F. rBrännström, iIK Myran, 1.01.08; 4) P. S alonen, LrHS ;
5) V. Kultti, VH ; 6) M. Lipkin, IiF Kraft.
30 km: 1) P. Strandvall, 2.08.12 ; 2) 113. Westman, GIIF, 2.18.06 ; 3) U.
Bexar, 2.20.30; 4) iE. !Holmbaeka, T!US; 5) H . Fagerudd ; 6) G. !Eriksson.
95
Backe: 1) L. Lindqvist, Ounasvaara; 2) K . salminen, LES; 3) E.
R.ajala, d:o.
Komb. tävlan : 1) P . Salonen, LES; 2) K. Britvin, VSK; 3) A. Backman, V1EK.
2-3 / 3 1947 : 15 km: 1) S. Nilsson, Sverige, 1.00.34; 2) A..Johnsson, Sverige, 1.01.44; 3) O. Kosonen, VR, 1.03.58; 4) U. Jakobsen, GIF;
5) M. Nokelainen, Jyväskylä; 6) B. Nyberg, Sundom IlF.
30 km: 1) P. Strandvall, 2.04.20; 2) A. Johnsson, Sverige, 2.04.37 ;
3) B. Westman, GrF, 2.04.5 9; 4) U. Bexar, 2.10.01; 5) L. Knutar;
6) H. Fagerudd.
Backe : 1) A. 'P ietikäinen, Puijon H.; 2) L. Miettinen, LES ; 3) E.
Korhonen, JH8. Backrekord sattes av Kalevi Mäkelä, LH&, med 41,5 m .
Komb. tävlan : 1) A. Valkama ; 2) K. tBritwin; 3) S. Hallbäck, Drott;
4) 1. Smeds, Vörä :nF'.
Som synes har Lauri Knutar varit flitigaste gäst i toppen av prislistorna, han har hela 10 tätplaceringar. Närmast kommer Gunnar
Eriksson, med II goda placeringar, men segerrikast har ändock Per
Strandvall blivit med sina 7 topplaceringar. Levi Flöjt, Harald Pätt och
Uno Bexar har (3 gänger nätt upp till tätplatserna, medan F. Henriksnäs, G . Storbjörk och Viljo Mäkelä har 4 fina placeringar pä sin meritlista frän Öjbergsspelen.
Vasa Skidklubbs verksarnhet blev genom krigen och olyckan med
skidbacken kännbart betungad, men farbrödernas oförbränneliga idrottshumör är. en god tillgäng och ett prima föredöme för de yngre arbetsmyror, som småningom skall rycka in.
Pionjärernas-Öjbergsfarbrödernas hopp stär till den vuxna ungdomen.
Mä denna överta förtroendet och uppgifterna med all den glädje vintersporten skänker.
Kaj
Bygg små hoppbackar.
Att vi i Svensk"Finland är vanlottade beträffande snötillgängen under höstim _ novemoer, december - känner vi skidans vänner no~­
samt till. Under "normala" förhällanden blir vi sällan i tillfälle att
idka skidlöpning före jUI. Endast Grankulla och Fiskars och i nägon
män Terjärv är bättre lottade, men sedan är nog säväl Finska vik!'llS
som Bottniska vikens ~venska kustremsor synnerligen snöfattiga ornräden.
Om ocksä idrottsföreningarna och dess ledare icke skulle känna
större men av detta naturens ingripande i verksarnheten, sä lider skolornas, där all vär ungdom vistas under tiden septemb~r-maj, idrottsverksamhet mycket därpä. IEn liten skidbacke är i synnerhet under för\intern därför en sto:- tillgäng för skolor, allrnänna inrättningar för
gossar etc.
Det behövs nämligen inte alls mycket snö för att en liten skidback~
för 13-25 meters l,opp skall kunna hällas hoppklar. Är man nämHgen sä lyckllgt lottad att backen kan byggas vid en liten sjö, ä eiler
sumrig äng, sä beheiver det endast komma ett par cm snö, sedan isen
lagi sig, för att man skall kunna samla ihop snö till backen. Är dennn
nu placerad i närheten av skolan, en större by, brukssarnhället eiler
siac:en sä kan den aagligen vara till största glädje för gossarna.
BILLIG ATT BYGGA.
Hagman.
Illången drar sig feir kostnaderna, men av erfarenhet kan vi pästä att
en liten hoppbacke ar billig att bygga. Den skall byg~as enkelt. p ä
landei fär nog nästan varje pOjke spiror av barkat rundvirke frän hemI11tt till spirvirke OCll är man händig och pra ktisk vid byggandet behaver inte ens ansatsbanan eiler underbacken täckas med annat än
'Jarkat rundvirke. Härigenom kommer inga sägfrakter eiler transportkosinader till och frå n sägen ifräga. Det blir dä närmast fräga om
II LL köpa spik.
En !)<lcke av barkat rundvirke häller med smärre repa r ationer i 20 är. Om sälunda det tekniska i utförandet är enkelt så
mäste sä mycket sLörre uppmärksarnhet ägnas backprofilen, men dä
profilritning finnes, torde det inte vara svärt att fA. någon erfaren timmei'man eiler byggmästare, som utför nödiga avvägningar.
96
7
97