Transcript Hinduism – lärobok + föreläsning

HINDUISM
Relief – Religionskunkskap A plus
1
1. UNDERSÖK OCH BESVARA MED HJÄLP AV
LÄROBOKEN











A) Varför kan man säga att hinduismen är en
folkreligion?
B) Beskriv puja i templet och i hemmet.
C) Hur skaffar sig hindun religiös kunskap?
D) Vilka är livets stadier enligt hinduismen?
E) Jämför den hinduiska tidsuppfattningen med
den västerländska. Vilken är den tydligaste
skillnaden?
F) Kretsloppstanken styr både gudarnas liv och
den enskildes. Förklara hur.
G) Vilka är de olika frälsningsvägarna enligt
hinduismen?
H) Vilken innebörd har de fyra livsmål som
hinduisk etik sätter upp?
i) Vilka är de tydligaste skiljelinjerna mellan
sikhismen och hinduismen?
J) På vilket sätt inverkar kastsystemet på
människans frälsning?
K) Kan man säga att den indiska kvinnan både är
skyddad och förtryckt? Motivera
2. ANALYSERA MED HJÄLP AV LÄROBOKEN





A) Skapa en tidslinje över hinduismens
utveckling. Markera följande perioder med en
kort förklarande text: veda-tid med upanishader,
klassisk tid med mahabharata och
reformhinduisk tidmed ramakrishnamission
B) Välj ut, beskriv och analysera några kända
symboler inom hinduismen
C) Analysera följande påstående: ”Hinduismen
beskriver en enhet bakom mångfalden”
D) Redogör för några likhet och skillnader
mellan Krishnagestalen och Kristusgestalten.
E) Endast Vishnu och Shiva med Devi anses ha
kraften att rädda människan ur samsara. Beskriv
och analysera gudarnas kännetecken och
funktioner.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING S 1/2
2
3. TA STÄLLNING TILL FLERA FAKTA UTIFRÅN
FLERA KÄLLOR



A) Mahatma Gandhi skildras ofta i text och
bild som en religiös och politisk hjälte.
Nyansera bilden av Gandhi genom att
beskriva hans inställning i kastfrågan.
Lyckades eller misslyckades Gandhi i sina
religiösa strävanden?
B) Välj i grupp ut fem påståenden som ni tror
gemen man använder för att beskriva Indien.
Diskutera urvalet och vilka attityder dessa
påståenden kan spegla. Gör några korta
intervjuer och jämför de faktiska svaren med
era förväntade.
C) Samla fakta och argumentera för och emot
kastsystemet ur politisk, religiös, social och
ekonomisk synpunkt. Peka på några
eventuella likheter och skillnader mellan ett
indiskt kastsamhälle och det svenska
”klassamhället”.
3
A) VARFÖR KAN MAN SÄGA ATT HINDUISMEN ÄR EN FOLKRELIGION?






sammansmältning olika religiösa traditioner
ingen religionsstiftare
rit och liv spelar större roll än tro och lärosystem (jmfr trosbekännelser)
hinduismen är inte centralt organiserad (jmfr katolska kyrkan)
och det finns ingen enhetlig definition av vad som är hinduism (jmfr
trosbekännelser)
olika lokala trosföreställningar
Inget övergripande – sammanhållande organisation
4
B) Beskriv puja i templet och i hemmet.

Templet
 Se gudabilden och få lämna ett offer till guden
 Blommor, frukter eller offersmör
 Djuroffer – getter – gudinna Kali
 Hinduer är vegetarianer, men ”offrade” getter kan man äta,
då guden ger tillbaka offret till den offrande. (Gudens kraft då
närvarande i offerdjuret – förhoppning att man får en del av kraften via
offerdjuret).
 Präster – brahminer sköter templet och gudabilden
 Lågkastiga och kastlösa (daliter) får inte komma in i tempelområdet
5
C) HUR SKAFFAR SIG HINDUN RELIGIÖS KUNSKAP?


Studiestadiet (det första av fyra ashrams – livsmål) . Lär sig de heliga texterna. Vid
tolvårsåldern får man en slags ”examen” – ”två ggr född”. En typ av ”konfirmation”.
Eremitstadiet (40-50 år). Make och fru drar sig undan till en skogshydda och får
undervisning och vägledning av en guru (andlig lärare).
6
D) VILKA ÄR LIVETS STADIER ENLIGT HINDUISMEN?
1.
2.
3.
4.
Studiestadiet - Lärjunge hos en guru
Familjestadiet – aktiv livsperiod
 Mannen fylla sin plikt (dharma) som familjefader och försörjare
 Njutning, sexualitet (mannen) och materiell tillfredsställelse skall bejakas
Eremitstadiet – tillbakadragande
 Mannen + hustru lämnar sitt hem – bosätter sig i en enslig skog – guru som lärare
Asketstadiet - kringvandrande asket
 Försakat allt, men känner ingen längtan tillbaka till det materialla utan är fri från
begär och insett att han är ett med alltet (Brahman) – han kommer att nå moksha
och slippa återfödas. Han behöver inte ens brännas efter döden – han är redan
förlossad från denna världen
7
E) JÄMFÖR DEN HINDUISKA TIDSUPPFATTNINGEN MED DEN VÄSTERLÄNDSKA.
VILKEN ÄR DEN TYDLIGASTE SKILLNADEN?


Under antik tid dominerade tanken på cyklisk tidsuppfattning. Kristendomen
förändrade tidsuppfattningen. Guds skapelse av jorden blev startpunkten och den
yttersta domen slutet. Mellan dessa punkter löpte en linjär tid, buren av uppenbarelsen
av Guds vilja.
 Samma tidsuppfattning gäller för islam och judendom. Därav samlingsnamnet,
linjära religioner för dessa tre besläktade religioner.
Den hinduiska är cyklisk där olika kalpas ständigt föds om och om igen. En kalpa är lika
lång tid, som den tid det tar att slipa ner Himalayas berg för en fågel som gnuggar sin
näbb mot himalayas berg en gång vart hundrade år.
 Den cykliska tidsuppfattningen gäller även för buddhismen. Därav samlingsnamnet,
cirkulära religioner, för dessa två besläktade religioner.
8
F) Kretsloppstanken styr både gudarnas liv och den enskildes. Förklara hur.

Samma cykliska kretslopp som gäller för kosmos, gäller också gudarna och allt
annat levande (djur och människor), fast kortare perioder. På samma sätt som
det bestående i kosmos är en evig gud finns det en oförgänglig kärna(atman) i
människan, som förs vidare från återfödelse till återfödelse (reinkarnation).
9
G) Vilka är de olika frälsningsvägarna enligt hinduismen?




Känslans väg (bhakti-yoga): hängivenheten och kärleken till en gud. Kastens betydelse tonas ner –
särskilt de lägre kasterna tillhör bhakitfromheten.
Kroppsövningarnas väg (hatha-yoga): kroppskännedom – lär människan var gränsen går mellan
kropp och själ.
Intellektets väg (jnana-yoga): Insikten att atman och brahman är ett (tat twam asi). De höga
kasternas frälsningsväg.
Viljans väg (karma-yoga): Den som följer dharma och osjälviskt gör sin plikt följer gärningarnas
frälsningsväg.
Yoga, betyder förening av kropp, tanke och själ ; att lära känna sig själv, sitt "sanna vara”. Kan också liknas
vid ett ok, som förenar två oxar.
Moksha=frälsning från det onda, samsara
10
H) Vilken innebörd har de fyra livsmål som hinduisk etik sätter upp?

Dharma – plikten/ordningen – varje kast/jati har sina regler att följa.
 ”Det är bättre att göra sin kastplikt dåligt än att göra någon annans kastplikt bra”.
 Exempel: Berättelsen om Krishna och Arjuna visar på vikten att följa sin dharma.



Arjuna är född i krigarkasten, en konflikt har uppstått och han är inte beredd att slåss motsina
släktingar och vänner. Guden Krishna(avatar av Vishnu) blir hans körsvenn och talar om att det
är Arjunas plikt/dharma att slåss i hängivenhet och kärlek till guden och inte ifrågasätta den
gudomliga ordningen.
Kama – sträva efter njutning , sensuella upplevelser, god mat och liknande. Jmfr.
Husfadersstadiet Kama sutra
Artha – sträva efter välstånd (det materiella). Jmfr. Husfadersstadiet
Moksha – sträva efter frälsning
11
i) Vilka är de tydligaste skiljelinjerna mellan sikhismen och hinduismen?

Sikhism=”blandning mellan hinduism och islam”. Sikhismen är en
s k synkretistisk religion.




Mer social (att verka i en given kultur för att förstärka gruppens
samlevnadsvillkor överlevnadsvillkor) än hinduismen
Organiserade i församlingar – gemensamma gudstjänster.
Från islam


Synkretism=”religionsblandning)
monoteism och bildförbud
Från hinduism

karma och samsara
12
J) På vilket sätt inverkar kastsystemet på människans frälsning?

Kasttillhörighet i förhållande till religion är
inte entydigt
 ”De två ggr födda” står närmast
befrielsen från samsara, enligt vissa
grupper
 Bhaktifromheten tonar ner
kasttillhörighetens betydelse för
frälsning och menar
att man kan nå frälsning genom
hängivenhet till guden
13
K) Kan man säga att den indiska kvinnan både är skyddad och förtryckt? Motivera





Lågkastiga kvinnor står lägst på den sociala rangskalan
Majoriteten av Indiens befolkning befolkning lever på
landsbygden, där mannen bestämmer och kvinnan underordnar sig
I Manus lag uttrycks att kvinnan måste beskyddas hela sitt liv
 Fadern – maken – sönerna
 Förtryckt – måste hållas beroende av sina män
 Ej lika stor frihet att ägna sig åt sinnliga nöjen, då måste de övervakas av sina
män
Många döttrar betyder en stor ekonomisk belastning då föräldrarna måste betala
hemgift (”köpa en man”)
 Flickfoster aborteras – flickor får sämre läkarvård, högre dödssiffror för flickor –
finns fall då man helt enkelt dödar nyfödda flickor
 Brudbränning (ej att förväxla med sati)
Får ej bestämma vem de skall gifta sig med
14
VAD MENAS MED FOLKRELIGION?


Inom religionsvetenskapen används "folkreligion" och "folkreligiositet" om
trosföreställningar och bruk som på ett folkligt plan, inte minst i det gamla
bondesamhället, är knutna till ett religiöst system (t.ex. kristendomen eller
buddhismen) men som inte ingår i detta eller är helt accepterade som en del av det.
Exempelvis kan man säga att kristendomen som alla andra religioner har "en folklig
krans" av seder och bruk kring den egentliga läran (trosbekännelserna)
folkreligion
http://www.ne.se/folkreligion
Nationalencyklopedin, 2012-02-08Kopiera källangivelse
15
TROSLÄRA - TROSBEKÄNNELSER












Ett flertal religioner har en eller flera klart formulerade trosbekännelser. I trosbekännelsen
uttrycks den personliga eller kollektiva tron i en religion och de troende kan bekänna sig till sin
tro offentligt genom att avlägga trosbekännelsen.
En trosbekännelse har olika funktioner:
Den är uttryck och bekännelse av gemenskapen som uppstår genom denna tro, till exempel
genom kollektivt reciterande inom ramen för gudstjänsten.
Den sammanfattar troslärans väsentliga punkter.
Den innehåller den talandes löfte att leva i denna tro, särskilt vid invigningen av kyrkliga
ämbetspersoner.
Den markerar centrala trosinnehåll som avgränsar en religion eller övertygelse gentemot andra
konfessioner eller trosläror.
Den anger rättesnöret för tolkningen av dessa trosläror, som oftast finns stadfästa i Heliga
skrifter.
I vissa kampsituationer kan den uttrycka en bekännelse till förmån för den egna tron och till
*nackdel för andras tro.
Lista över trosbekännelser
Islam: Den muslimska trosbekännelsen
Judendom: Den judiska trosbekännelsen
Kristendomen: De fornkyrkliga trosbekännelserna

Apostoliska trosbekännelsen

Athanasianska trosbekännelsen

Nicaenska trosbekännelsen
16
Atman
– den individuella själen, som vandrar runt i
samsara i olika skepnader, människa eller djur.
Själen måste ”förädlas”, innan den är värdig att få
”mucka” och uppgå i världssjälen,
Ex. en Brahmin som inte uppfyller sin dharma kastplikten, drar på sig en dålig karma och
kommer att återfördas hundra ggr orm, hundra ggr
råtta o s v
Karma
– gärningarnas obönhörliga lag.
Summan är de gärningar man samlat
på sig under tidigare existenser, goda
eller onda. Det är karman, som
bestämmer vad du återföds till.
Samsara
– det eviga tröstlösa kretsloppet
av otaliga återfödelser
(reinkarnationer=åter i kropp/kött)
En hindus högsta
önskan är att
”mucka” från
samsara, d v s att
slippa återfödas
och få frälsning,
mukti eller
moksha. Befriad
från det onda.
Brahman
Aum symbol för världssjälen
och hela universum
– världssjälen
Gud – den stora passionen- alltings
början och alltings slut – Nirvana –
den högsta verkligheten.
När man höjt sin medvetandenivå,
skådat igenom ”maya”, insett att
sinnevärlden är en illusion och att
den andliga världen är den högsta
verkligheten, kan man bryta
samsara. ”TAT TWAM ASI” – det är
17
du!
Jmfr med nordisk mytologi
•Månen föddes ur
Purushas sinne
•Solen skapades
ur Purushas öga
Bildkälla
Den här sidan är bara för den som vill fördjupa sig lite,
helt frivilligt!
18
De fyra varnas (färgerna)
Erövrarna 2000 fkr-1500 fkr – arierna –
de tre högsta kasten –
”de två ggr födda”
(religiös ritual, där pojken får undervisning
om hinduismen av en guru jmfr
”konfirmation”, han får ett snöre, som han
bär)
- mer ljushyade (spår efter den ariska
invandringen)
De fyra kasterna är i sin tur uppdelade i ca 3000
olika undergrupper, jati. Varje jati formar en exklusiv grupp som lever och bor segregerat, äter till
sammans och har ofta samma yrke.
Brahmaner – de styrande
Präster, lärare, astrologer och ministrar
vit färg – föddes ur Purushas huvud
Kshâtriyas – krigaradel –
Militärer och poliser. Tapperhet, kraftfullhet och
beslutsamhet – röd färg föddes ur Purushas armar
Vaishyas – de närande – hantverkare, bankirer, bönder
Ansvarar för ekonomin, jordbruk,
handel och bankväsende – gul färg föddes ur Purushas lår
Den besegrade urbefolkningen –
ej tillgång till vedaritualen ”två ggr födda”
mer mörkhyade. Majoriteten analfabeter och har en
enklare gudsbild.
Adel
Präster
Borgare
Bönder
Resten av folket
Jmfr Sveriges ståndsindelning före 1866
Shudras – tjänare –
Servicefolk, mekaniker, städare, artister,
konstnärer, vårdare och byggare - svart färg
föddes ur Purushar fötter
Parias – de oberörbara, dalits (de förtryckta),
haridjan el. harijan
Läderarbete, renhållning, arbete med lik
Kastlösa inget bra namn, det finns kastgrupper även
inom ”de kastlösa”
Läs mer:
http://www.dalitchild.com
http://www.sdsn.org/
19
KALPA
TIDSÅLDER



Världen föds om och om igen
Just nu befinner vi oss i en kalpa

Dålig moral, religiös- andlig fattigdom
Varje tidsålder är lika lång som det tar att slipa ner Himalayas berg g enom att stryka över
toppen med en mjuk duk vart hundrade år
20
NÅGOT LITE OM BAKGRUNDEN TILL KONS SPECIELLA PLATS I SAMHÄLLET
 Det tidiga indoariska (2000 kr-1500 fkr)








Boskapsskötsel
ofta nomadiserande
mjölk viktig del av dieten
gödsel
avföring som bränsle
livsviktiga oxarna
viktig i betalningssystemet
prissatte varor och tjänster i ett antal kor
21
GUDSBILDER - HINDUISM

Monoteism – dyrkan av en personlig gud, (bönen – ett ”jag-du”förhållande) som kan uppenbara sig som flera
 Jmfr kristendomen – treenigheten – Fadern, sonen och den
helige Ande





http://en.wikipedia.org/wiki/Hindu_views_on_monotheism
http://en.wikipedia.org/wiki/Monotheism
http://sv.wikipedia.org/wiki/Monoteism
Polyteism – dyrkan av flera personliga gudar
Panteism – en opersonlig kraft, som genomsyrar alltet
(universum). Offer, bön, gudstjänster, heliga tempel överflödiga,
eftersom det är svårt att ha någon kommunikation med denna
opersonliga kraft
Vilken av dessa gudsbilder tror du de flesta hinduer bekänner sig till? Motivera!
22
SWASTIKA “HAKKORS”
Svastikan är en av mänsklighetens äldsta och över hela
världen förekommande symbol. Den har tolkats som en
bild av den roterande solen, livshjulet som snurra, en
stiliserad människogestalt osv. För de kristna var
svastikan symbol för Kristus och de fyra evangelisterna.
Inom hinduismen representerar svastikan den högste
guden och fyra andra gudar. Svastikan står också för liv,
rörelse, lycka och tur.
Svastikan, hakkorset, blev ett missbrukat tecken då det
av Hitler valdes som syjmbol för nazistpartiet i ”Tredje
riket”. Idag uppfattas hakkorset som ett tecken för
fascism, rasism och antidemokratiska ideologier.
Hur skiljer sig swastikan från ”hakkorset”?
Children light lamps in
the shape of
Swastika, on the eve
of Diwali, a major
Hindu festival.
23
BRAHMA - GANESHA - SHIVA
Shivas lingam
24
KRISHNA – VISHNUS POPULÄRASTE AVATAR
25
BRAHMA-VISHNU-SHIVA
Treenighet
Hinduiska treenigheten
Kristna treenigheten
26
VISHNU
http://www.totalbhakti.com/wallpaper/image/Lord-Vishnu-416.jpg
27
PARVATI
DURGA
KALI
28