Transcript Revetering på trästomme med lättkalkbruk

Revetering på trästomme med lättkalkbruk
INNEHÅLL:
A. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på timmerstomme
sid 2
B. Underhåll av kalkbruksrevetering på spiktegel
sid 3
C. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på diagonal ribbning
sid 4
D. Utbyte av revetering på diagonal ribbning
E. Invändig revetering på vassmatta ideal
sid 5-10
sid 11
Anvisade metoder och material utgör referenser som får utbytas endast om motsvarande
metod eller material till sammansättning och funktion är lika referenserna.
- Nordic Thermosilit AB -
A. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på timmerstomme
Revetering är som regel 6-10 cm tjock och består av ett
utjämnande skikt ler-linklining och ytterst två eller flera
skikt kalkbruk Reveteringen häftar till timret med
ekpligg som är så långa att de väl når ut i kalkbruket.
Reveteringen väger 100-150 kg/kvm beroende på tjocklek vilket ställer stora krav på pliggarnas kvalitet, längd
och täthet. Reveteringen deformeras med tiden i samband med att stommen krymper eller skadas av att dess
yta ges en behandling som stänger in vatten.
Underhållsåtgärder
Efter att stommen sanerats från röta, mögel och alger i
skadestället och lagats så skall följande utföras:
1. Komplettering pligg lika som på oskadade fasadytor.
2. Komplettering lerklining till lika som på oskadade
ytor
I första hand återanvända befintlig nertagen lerklining som sönderdelas i en frifallsblandare tillsammans med några runda kattskallestora
granitstenar.
Det sönderdelade lerkliningsbruket kompletteras
med linfibrer, lera, sand och lufthårdnande kalk samt
vatten till en smidig blandning som kan slås på
det pliggade underlaget ut till ca en tredjedel av
pliggens fria längd.
3. Kalkputsning, i tre-fem påslag om vardera max 9
mm utstockas med lufthårdnande kalkbruk 1:3
förstärkt med 3 torrvikts% hydrauliskt kalkbindemedel.
OBS! Sätt ej till lera i utstockningsbruket. Det ger
så stark krympning.
I tre-fyra påslag om vardera max 9 mm anbringas
ytputsen av lufthårdnande kalkbruk 1:1 varvid sista
påslaget utformas slätriven eller spritad lika som på
omgivande ytor.
4. Kalkmålning, se kalkputs 7.
2
- Nordic Thermosilit AB -
B. Underhåll av revetering på spiktegel
Kalkbruksrevetering med spiktegel förekommer speciellt på villabyggnader från tidigt 1900-tal och består
vanligen av 1” tegel som i förborrade hål fästs till underlaget av plank eller panel med smidd spik. Ytskikten
var från början 20-30 mm tjock kalk eller kalkcementputs som målats med kalk eller kalkcementfärg.
Konstruktionssättet är extremt känsligt för fukt eftersom putsen är så tunn. Vanligt är stora skador på revetering och stomme kort tid efter att fasadputsen målats med färg som stänger in vatten.
Underhållsåtgärder
1. Små mekaniska skador lagas och bättras som kalkputs på tegelmurverk.
2. Större skador efter felbehandling kräver som regel att all puts varsamt tas av genom fräsning och
skrapning.
Rostande spikskallar behandlas och ny kalkputs 1:1 anbringas lika tidigare tjocklek och struktur.
3. Kalkmålning, se Kalkputs 7 .
3
- Nordic Thermosilit AB -
C. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på
diagonal ribbning
Ler- och kalkbruksrevetering på diagonal ribbning blir som regel ej speciellt
långlivad om kalkputsen inte hålls kvar med putsnät eller liknande.
Reveteringen är 5-10 cm tjock för att vara frostsäker och väger därmed
>100 kg per kvm. Ribbningen och lerkliningens yta ger inget fäste som kan
hindra kalkbruket att med tiden kasa nedåt.
Kalkbruket och lerkliningens hållfasthet är de första åren extremt lågt <13 Mpa vilket ofta medför att putsen spricker i anslutning till öppningar mm
med nedanstående typisk sprickbildning som följd.
Åtgärdsanvisningar
1. Riv varsamt av det yttre kalkbruksskiktet och ta vara på detta för
malning, bindemedelskomplettering och återanvändning.
2. Montera putsnät, om möjligt syrafast, genom skruvning i ribborna.
3. Återanbringa kalkputsen till ursprunglig tjocklek och gräng med påslag
om max 9 mm per lag.
Till komplettering av det återanvända kalkbruket skall hydrauliskt
kalkbruk 1:1användas.
4. Kalkmålning, se kalkputs 7.
4
- Nordic Thermosilit AB -
D. Utbyte av revetering på diagonal ribbning
Lerklining med tillförd fukt parat med värme innifrån utgör ett bra växthus som medför speciellt i fuktiga
skuggade lägen att timmerstommen kan skadas gravt av röta förosakade av främst alger. Vid renovering skall
därför allt rötat virke in till hårt fast underlag huggas bort och ilusas med nytt eller utbytas.
Putsning med lättkalkbruk
För att minska reveteringens vikt och för att utan krympproblem kunna påföra den i tjocka skikt byts sanden
i kalkbruket ut mot Thermosilit av värmebehandlad kiselsand (små kiselblåsor med volymvikt på ca 0,11.
Detta ger dessutom en påtaglig värmeisolering och är steril mot biologiskt angrepp.
Recept lättkalkbruk
35 kg hydraulsik kalkbruksbas
40 liter Thermosilit (ca 5 kg)
Till första påslaget sättes 2 dl Benac 50 per sats ovan.
5
- Nordic Thermosilit AB -
1. Sanering/avdödning alger och mögel
Efter diagonalribbning sprejas, två gånger utan rinning, omsorgsfullt ytor som skall putsas med en 10%
Benac 50-lösning som långtidsskydd mot nya rötangrepp.
2. Kalkputsning steg 1
Underlaget fuktas med varmt vatten varpå stommens
ojämnheter fylles ut med lättkalkbruk och dras av med
murarkvasten till i höjd med mitten på diagonalribbningen.
Utföres lämpligen med spruta och handkvastas.
Lättkalkbruket fuktas lätt utan rinning under tre dagar
och skyddas mot uttorkning med väv på ställningen.
3. Montering putsnät
Fem dygn efter steg 1 monteras syrafast putsnät som
fästes i diagonalribborna CC 300 mm med skruvbeslag
enligt nedan.
Spikning får ej utföras.
4. Kalkputsning steg 2
Efter omsorgsfull fuktning utföres ytputsen i två handpåslag med lättkalkbruk till slätriven yta.
Speciell omsorg skall ägnas åt att skära putsen fri från
trä i karmar och lister.
Påföres lättkalkbruket med rena verktyg blir putsen så
vit att den ej behöver målas.
Utföres ytputsen däremot med Kalkbruk 1:1 skall den
slås på förhand i minst fem tunna påslag och dessutom
kalkmålas.
Under sluthärdning fuktas väl utan rinning en gång per
dag i fem-sex dagar.
5. Kalkmålning
Se kalkputs 7.
> +70+
6
- Nordic Thermosilit AB -
Putsningsordning
- grundutstockning
Nästa moment blir montering putsnät och plåtbeslag vid fönster.
7
- Nordic Thermosilit AB -
Putsningsordning
- utstockning
Nästa moment blir montering plåtbeslag samt finstockning.
För att fylla ut timmerstommens alla håligheter går det åt 55-60 liter bruk per kvm till
färdig yta. Antal påslag 3-4 med lättkalkbruk, och med traditionellt kalkbruk 1:1 ca 10
påslag .
8
- Nordic Thermosilit AB -
Putsningsordning
- plåtbeslag
Plåtbeslag utformas av 0,6 mm fabriksprimad plåt som före fasonering klipps till formatet
490x590 mm. När karmträ målas avfettas beslaget och målas två gånger med linoljefärg lika
som på karm. Plåten skarvas med hakfals samt gavlar uppvikes.
Nedre droppblecket behövs alltid under glasytor och utformas med inslagskant och stående
gavlar samt är i framkant svagt knäckt vid omvikningen.
9
- Nordic Thermosilit AB -
Putsningsordning
- finstockning
10
- Nordic Thermosilit AB -
E. Invändig kalkbruksrevetering på vassmatta
Nät på vassmatta används vid invändig kalkputsning på trä i tak och på vägg. Puts på vassmatta blir som
regel för tunn för att användas utvändigt.
Arbetsordning
Vassmattan fästs till underlaget ca 25 cm med märlor med vassrören mot underlaget och ätet utåt.
Kalkputsen och kalkbruk 1:1 slås på i flera tunna max 7-8 mm tjocka påslag. Varje påslag skall ha börjat
hårdna innan nytt slås på. Finstockningen spritas eller slätrivs till avsedd gräng.
Tunna reveteringar utvändigt fryser
snart sönder.
11