Transcript Miljökonsekvensbeskrivning Riberget

Vindkra�park
Riberget
Miljökonsekvensbeskrivning
Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDKRAFTPARK RIBERGET
FÖRFATTARE
Maria Brolin
FRAMSIDA
Riberget. Foto Kris�an Lilliesköld
ANSVARIG UTGIVARE
Nordex Sverige AB
Kungsängsvägen 21
753 23 Uppsala
Tel: 018-18 59 00
Uppsala, Februari 2011
Tryckeri: KPH, [email protected]
Layout & korrektur: m2LayOut, [email protected]
Kungsörnsinventering: Enetjätn Natur AB, [email protected]
Naturinventering: Vectura AB, [email protected]
Kulturinventering och landskapsanalys: Vectura AB, [email protected]
Rennäring: Vectura AB, [email protected]
Geoteknisk undersökning: Vectura AB, [email protected]
Icketekninsk
sammanfattning
I����������
��������������
Icketeknisk sammanfa�ning
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1461 .
Företaget Nordex Sverige AB planerar en
vindkraftanläggning med 19 stycken vindkraftverk på höjder vid området runt Riberget.
Vindkraftpark Riberget ligger i Ljusdals kommun, Gävleborgs län, cirka 60 km nordväst
om Ljusdal och 25 km söder om Ånge.
Projektområdet ingår i kommunens föreslagna
Figur 1. Översiktkarta, Vindkraftpark Riberget.
tillägg till översiktplanen för vindkraft.
Projektet sträcker sig över höjderna
Rödtjärnsberget, Högbrännanoch Riberget.
Fastigheten där vindkraft är planerad att
uppföras är på Gräningsvallen 1:4, Ljusdals
kommun. Sveaskog äger fastigheten där
vindkraftverken planeras.
I����������
��������������
Den totala generatoreffekten för anläggningen
är maximalt 47,5 MW och vindkraftverken
är på 2,5 MW vardera. Ett vindkraftverk av
modell N 100 med den uppskattade årsmedelvinden vid Riberget beräknas producera cirka
7-8 GWh/år. För att räkna ut hur långt elproduktionen räcker från Vindkraftpark Riberget
kan man räkna på medelvärdet 7,5 GWh
produktion per turbin x 19 stycken turbiner =
142,5 GWh = 142 500 MWh = 142 500 000 kWh.
Utgår vi från att ett eluppvärmt hus i
Norrland förbrukar cirka 25 000 kWh/år så
räcker produktionen från Vindkraftpark
Riberget till 142 500 000 kWh/25 000 kWh
= cirka 5700 eluppvärmda hus i Norrland.
De planerade vindkraftverken har tornhöjden
100 meter eller 140 meter beroende på vad
som anses vara den bästa möjliga tekniken vid
anläggningstillfället. Rotordiameter är cirka
100 meter upp till 117 meter enligt de senaste
modellerna av Nordex vindkraftverk (N117,
2010). Lämpliga elanslutningsalternativ finns.
Samråd har genomförts i enlighet med gällande
bestämmelser med myndigheter, företag, allmänheten och särskilt berörda organisationer
liksom de närboende.
Vindkraftverksamheten planeras i ett glesbyggt
område där skogsbruk dominerar miljön med
vissa inslag av mindre våtmarker i närområdet.
Området har mycket goda vindförhållanden
enligt utförda vindmätningar. Vindkraftparken
bedöms inte påverka miljön negativt och lokaliseringen bedöms som mycket lämplig
för verksamheten. Området är utpekat av
kommunen som lämpligt för vindkraft.
Landskapsbilden kommer att påverkas i begränsad omfattning då omgivningarna är kuperade.
Vid anläggningsskedet kommer störningar i
form av buller från transporter att ske.
Anläggandet av vägar, breddning av befintliga
vägar och anläggandet av fundament kommer
att medföra buller. Damm kan komma uppstå lokalt där väg anläggs. Under driftskedet
kommer ljud och skuggor att uppstå med gällande riktvärden kommer inte att överskridas nämnvärt. Vid avvecklingsskedet sedan vindkraftverken har tjänat ut monteras
de ned återvinns där så är möjligt.
Vindkraft och förnybar energi bidrar till att
annan mindre miljövänlig energiproduktion
ersätts. Med vindkraft tillmötesgår vi många
av de ställda miljömålen både på regional
och på nationell nivå.
Innehållsförteckning
I�������
1. Inledning ..................................... 2
3. Samrådsredogörelse .................. 24
1.1 Bakgrund .......................................... 2
3.1 Inbjudningar ................................... 25
1.2 Sökanden .......................................... 3
3.2 Genomförda samrådsmöten .......... 27
1.3 Tidplan .............................................. 4
3.3 Inkomna y�randen ......................... 28
1.4 Samrådsprocessen............................ 4
3.3.1 Inkomna y�randen från
myndigheter ................................28
2. Verksamhetsbeskrivning .............. 6
3.3.2 Inkomna y�randen från
enskilda .......................................30
2.1 Lokalisering ....................................... 8
3.4 Förändringar �ll följd av inkomna
y�randen ........................................ 31
2.1.1 Alterna�v lokalisering ..........................9
2.2 Omfa�ning ..................................... 10
2.2.1 Antal vindkra�verk och effekt......10
2.2.2 Alterna�v omfa�ning ...................11
2.3 U�ormning ..................................... 11
4. Områdesbeskrivning .................. 34
4.1 Vindförhållanden ............................ 34
4.2 Kommunala planer ......................... 35
2.3.1 Typ av vindkra�verk .....................11
4.3 Omgivning och närboende ............. 35
2.3.2 Alterna�va vindkra�verk .............11
4.4 Frilu�sliv, jakt och fiske .................. 36
2.3.3 Parklayout ....................................12
4.5 Naturmiljö ...................................... 37
2.3.4 Alterna�v parklayout ...................13
4.5.1 Skogar och våtmarker ..................37
2.3.5 Elnätanslutning ............................13
4.5.2 Geologi .........................................38
2.3.6 Alterna�v elanslutning .................13
4.5.3 Sjöar och va�endrag ....................39
2.3.7 Vägar ............................................14
4.5.4 Fågel och fladdermöss .................39
2.3.8 Alterna�v vägdragning .................15
4.5.5 Övrigt djurliv ................................40
2.4 Beskrivning av verksamhetens olika
skeden ............................................ 15
4.6 Landskapsbild ................................. 41
2.4.1 Anläggningsskedet .......................15
4.7 Skyddade områden ......................... 42
2.4.2 Dri�skedet ...................................19
4.8 Kulturmiljö ...................................... 43
2.4.3 Avslutningsskedet ........................19
4.9 Rennäring ....................................... 44
2.5 Nollalterna�vet............................... 20
4.10 Lu�fart/Vägar/Järnväg .................. 44
I�������
4.11 Radio- och telekommunika�on .... 44
5. Förväntad påverkan och
skyddsåtgärder ......................... 46
5.1 Människor...................................... 46
5.1.1 Visuellt intryck ...........................46
5.1.2 Skuggbilder och reflexer .............53
5.1.3 Ljudpåverkan ..............................54
5.1.4 Frilu�sliv, jakt och fiske ...............55
5.2 Naturmiljö ..................................... 56
5.2.1 Skogar och våtmarker .................56
5.2.2 Geologi ........................................57
5.2.3 Sjöar och va�endrag ...................57
5.2.4 Fågelliv .......................................57
5.2.5 Övrigt djurliv ...............................59
5.3 Landskapsbild ................................ 59
5.4 Skyddade områden ........................ 61
5.5 Kulturmiljö ..................................... 61
5.6 Rennäring ...................................... 62
5.7 Lu�fart/Vägar/Järnväg ................... 62
5.8 Radio- och telekommunika�on ..... 62
5.9 Utsläpp och avfall .......................... 63
5.10 Hushålla med ändliga naturresurser........................................ 63
6. Referenser ................................ 66
7. Bilageförteckning ...................... 68
1
Inledning
I��������
1. Inledning
1.1 Bakgrund
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1461 .
Bolaget Nordex Sverige AB planerar, i samarbete med markägaren Skogsaktiebolaget
Sveaskog, en vindkraftanläggning med cirka
19 vindkraftverk på Riberget 25 km söder
om Ånge och 60 km nordväst om Ljusdal i
Ljusdals kommun. Den totala uteffekten för anläggningen beräknas bli 47,5 MW och beror på
vilken effekt vindkraftverken kommer att ha.
Den senaste tekniken vid tillfället för byggnationen kommer att tillvaratas till fördel för
miljön. De planerade vindkraftverken kan ha
upp till 190 meters totalhöjd och cirka
100 meters rotordiameter.
Figur 1.1 Översiktkarta, Vindkraftpark Riberget.
2
I��������
För att anlägga en vindkraftpark krävs tillstånd
enligt miljöbalken. Inför ansökan om sådant tillstånd har sökanden bedrivit samråd med myndigheter, närboende, olika intresseföreningar
med flera för att ta emot synpunkter på projektet.
Efter samrådet har olika studier bedrivits för
att undersöka hur miljön är på den aktuella
platsen. Resultatet av dessa studier och samrådet
ligger till grund för denna miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) och för
ansökan om tillstånd.
I Sverige finns fyra enheter med personal
inom projektutveckling, försäljning, bygg- och
anläggning samt drift- och underhåll. Det
svenska huvudkontoret ligger i Uppsala.
Nordex Sverige AB har tillgång till vindkraftverk från egen tillverkning när projektet väl
ska förverkligas. I december 2010 har bolaget
byggt 60 vindkraftverk i Sverige och lite mer
än ett hundratal projekteras att uppföras inom
några år. Nordex Sverige AB är utsett av
kreditvärderingsinstitutet Soliditet till rating
AA vilket innebär att Nordex Sverige AB
3
anses ha god kreditvärdighet . Av Nordex
Sverige AB:s förvaltningsberättelse för år
2009 framgår bolagets nettoomsättning
till 737 605 151 kronor.
Subventioner till fossila bränslen var fem
gånger(!) större än subventioner till all förny1
bar energi, globalt sett under 2009 ,
enligt IEA´s World Energy Outlook 2010,
rapport om globala energifrågor.
1.2 Sökanden
Nordex Sverige AB (org.nr. 556756-9792)
Kungsängsvägen 21
753 23 Uppsala
Telefon 018 - 18 59 00
Nordex Sverige AB är ett dotterbolag i Nordexkoncernen. Under moderföretaget Nordex SE
sker tillverkning av vindkraftverk i fabriker
i Europa, Asien och USA. Företaget har tillverkat och installerat över 4 000 vindkraft2
verk sedan 1985. Nordex har huvudkontor
i Hamburg och är listat på Frankfurtbörsen
sedan 2001. Inom koncernen arbetar drygt
2 000 personer med tillverkning av vindkraftverk, utveckling av projekt, försäljning, byggoch anläggning samt drift- och underhåll.
Forskning och utveckling sker kontinuerligt
på global nivå inom koncernen där resultatet
även kommer Nordex Sverige AB tillgodo. Stor
möda läggs vid att sänka ljudnivåer och möta upp
de olika krav som ställs för att tillvarata andra
miljövärden i vindkraftverkens omgivningar.
Bild 1.1 Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB.
1 Totalt 57 miljader dollar uppgick subventionerna till för förnybar
energi, dvs vind, vatten, sol, våg osv. Men inte mindre än 221
miljader(!) dollar gick till olja och gasutvinning.
3 Soliditets kreditvärderingssystem lanserades 1989 och
betygssätter ett företags betalningsförmåga utifrån en mängd
olika beslutsregler. Resultatet redovisas i form av ett kreditbetyg
från AAA till C och används vid bedömning av kreditgivning,
prospektsökning och upphandlingar.
2 Antalet 4238 vindkraftverk gällde för september 2010.
3
I��������
1.3 Tidplan
Ansökan inlämnas januari 2011. Tillståndet
förväntas ta ett halvår i anspråk då prövningsmyndigheten fått i uppdrag att ge dessa
ansökningar prioritet. Under hösten 2011
påbörjas byggförberedelser och upphandling
inför vägbyggnation och fundamentens anlägganden. Under 2012 planeras vägar och fundament att anläggas. Om allt fortgår i enlighet
med planerna kan vindkraftverken monteras
och vara färdigställda första kvartalet 2013.
Detta projekt påbörjades under 2008 och ingick i en pipeline med många andra föreslagna
projekt. I konkurrens med många av de andra
projekten fortskred planerna på detta projekt
och under 2009 skrevs avtal med markägaren
Sveaskog AB. De mycket goda vindförhållandena och förhållandevis få konflikter har
bidragit till att detta projekt ges prioritet.
2009
Avtal
med
markägare
Januari 2011
Ansökan
lämnas
in
Augusti 2011
Tillstånd
ges
September 2011
2012
2013
Byggförberedelser
och
upphandling
Vägar och
fundament
anläggs
Vindkraftverken
byggs
1.4 Samrådsprocessen
ska studeras bland annat för att optimera
produktionen.
Samrådet påbörjades under hösten 2009. Ett
antal möten med Ljusdals kommun hade då
också hållits för att få synpunkter i tidigt
skede om området runt Riberget.
Under februari och mars 2010 inbjöds
myndigheter på lokal, regional och nationell
nivå liksom enskilda, intresseorganisationer
och närboende. De närboende erbjöds sedan
också särskilda möten för att ta del av information, kunna ge sina synpunkter och
få ställa frågor. Alla som har lämnat synpunkter i samrådet nämns i denna MKB där
synpunkterna i huvudsak också återges.
Då området har valts ut med stor omsorg och
då förhållandevis få konflikter finns för att
uppföra planerade vindkraftverk, har ändringar
gjorts efter samrådet för att minimera påverkan på omgivningen. Undersökningar om att
montera olika typer av Nordex vindkraftverk
Bild 1.2 Samrådstillfälle. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
4
2
Beskrivning
av
verksamheten
V���������������������
2. Verksamhetsbeskrivning
Nordex studerar nya lämpliga områden för
lokalisering av vindkraft. Först och främst
söker Nordex platser där det är bra vindförhållanden, liten konfliktrisk mot andra intressen och där vi har en bra infrastruktur. För att
vindkraftsetableringar skall vara bärkraftiga
och realiserbara måste ovannämnda förhållanden samverka. Landområden med goda vindtillgångar ligger ofta i glest bebyggda områden
med få abonnenter och låg elförbrukning vilket
ofta medför ett svagt elnät. Nätanslutningen är
därför en viktig parameter vid val av plats.
Bild 2.1 Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB.
6
V��������������������
Då kostnader och risker sprids är det lättare att
få lönsamhet i storskaliga vindkraftetableringar.
Det är därför viktigt att hela områdets potential
för vindkraft nyttjas när ett område tas i anspråk
för en vindkraftanläggning. De viktigaste bedömningskriterierna för val av lokalisering för
Nordex är följande.
Vind
Vinden är den viktigaste parametern för etablering av vindkraft. En medelvindhastighet över året på minst 6,5 m/s,
vilket också är det huvudkriterium som används av Energimyndigheten vid framtagandet av områden för riksintresse för vindbruk. Enligt den kartläggning av vindpotentialen över Sverige som gjorts av Uppsala Universitet
enligt den så kallade MIUU-modellen har västkust och fjäll de bästa vindtillgångarna. På höjder har det visat sig
att vindförhållandena oftast blir bättre med antalet meter över havet. Ribergets topp ligger på över 500 meter över
havet och har goda vindförhållanden.
Infrastruktur
Området måste ha en infrastruktur i form av transportvägar som gör det möjligt att transportera vindkraftverkens
alla delar till och från etableringsområdet utan att större förstärkningar eller ombyggnader av vägar behöver göras.
För grundläggning av fundamenten krävs goda jord- och bergegenskaper. Hänsyn till geologiska förutsättningarna
har tagits vid utformandet av vindkraftpark Riberget.
Elnätanslutning
Vindkraftanläggningar behöver också ha tillgång till elnätanslutning med ledig kapacitet för att kunna transportera
elenergin till stamnätet. Diskussioner om möjliga lösningar har inletts med elnätbolag i området.
Markåtkomst
Markavtal med berörda markägare är en förutsättning för att kunna bygga vindkraft. Det finns erforderliga avtal
för Vindkraftpark Riberget.
Motstående intressen
• Boende. Att ha ett vindkraftverk alltför nära bostaden kan upplevas som störande. Därför får ett vindkraftverk
inte placeras för nära bebyggelse. För ljud från vindkraftverk används Naturvårdsverkets riktlinjer för indu4
5
stribuller . För skuggor och reflexer från rotorbladen används Boverkets normer . Området runt Vindkraftpark
Riberget är glest befolkat. Ytterst få närboende finns. Fast boende finns i några mindre byar runt omkring och
framförallt österut längs väg 83 dit avståndet är tillräckligt långt för att inte bli störda av verksamheten. Närmast
finns cirka fem permanent boende vid Norrberg på sluttning från verksamheten och på cirka 6 km avstånd. Vid
Nylandet 7,4 km öster om verksamheten finns permanent boende. I Hedsjö 8,6 km österut vid sjön Hedsjön finns
cirka fem permanent boende. Fritidsboende finns närmare. Inne i verksamhetsområdet, vid Norr Ensjön finns
ett fritidshus (A). Där har dialog inletts om att sökanden ska köpa fritidshuset (A). Detta fritidshus ligger inom
40 dB(A) kurvan. Ett annat fritidshus (B) finns österut vid Djupdalstjärnen cirka 400 meter från närmsta vindkraftverk och det befinner sig strax innanför 40 dB(A) kurvan. Dialog har inletts och ägaren av fritidshuset (B)
har visat intresse av att sälja sitt fritidshus till sökanden. Ytterligare ett fritidshus söder om Djupdalstjärn finns
(C). Detta fritidshus bedöms inte beröras negativt av vindkraft-verksamheten. Ett fritidshus (D) finns sydväst om
verksamhetsområdet, vid Portjärn. Detta fritidshus förväntas inte beröras av verksamheten.
• Naturmiljö. Enligt 4 kap. 1 § miljöbalken får exploatering komma till stånd endast om det kan
ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Det är viktigt att en vindkraftsanläggning kan anpassas och utformas så att negativ påverkan på skydds- och bevarandeintressen kan undvikas.
Vindkraftpark Riberget kommer inte att påverka naturmiljön negativt mer än att vindkraftverken kommer att
synas undantagsvis i närområdet. Skogen kommer att skymma utsikten närmast vindkraftverken men från vissa
positioner där skog saknas syns vindkraftverken.
• Riksintressen. Om flera riksintressen gör anspråk på samma område skall, enligt 6 kap. 11 § MB, företräde ges
åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning. Vindenergi är en resurs som
kommer att bli en allt viktigare del av vår framtida energiförsörjning. Är området utsett som riksintresseområde
för vindkraft är det en positiv faktor i sammanhanget. Området vid Riberget uppfyller i allt väsentligt kraven
för att området ska kunna utses som riksintresseområde för vindkraft. Området är utpekat av kommunen som
lämpligt för vindkraft.
• Övriga intressen. Friluftsliv, turismverksamhet och övrig näringsverksamhet är några intressen som kan behövas beaktas vid en vindkraftetablering. Hänsyn ska tas till fritidsfiske som bedrivs vid sjöarna i området rund
Riberget. Vägar ska hållas plogade vintertid.
Tabell 2.1 De viktigaste bedömningskriterierna för val av lokalisering.
4 Naturvårdsverket 2001, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk: Rapport 6241, ISBN 91-620-6241-7-pdf.
5 Boverket 2003, Boverkets handbok, Planering och prövning av vindkraftanläggningar, upplaga 1:1,ISBN 91 7147 737-3.
7
V���������������������
2.1 Lokalisering
Fastigheten där vindkraft är planerad att
uppföras är på Gräningsvallen 1:4, Ljusdals
kommun. Sveaskog äger fastigheten där
vindkraftverken planeras.
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1461 .
Vindkraftpark Riberget ligger i Ljusdals kommun, Gävleborgs län, cirka 60 km nordväst
om Ljusdal och 25 km söder om Ånge. Projektområdet ingår i kommunens föreslagna tillägg
till översiktplanen för vindkraft. Projektet med
19 vindkraftverk sträcker sig över Rödtjärnsberget, Högbrännan och Riberget.
Figur 2.1 Översiktskarta vindkraftområdet, Riberget.
Denna fastighet berörs inte nämnvärt av
versamheten och fastighetsägaren är
vidtalad om planerna via samråd.
Nära och i projekteringsområdet finns mindre
avstyckade fastigheter med fritidshus på:
- Vid östra änden av sjön Norr-Ensjön mitt i
projekteringsområdet, finns fastigheten
Gräningsvallen 1:8 (A) med fritidshus på.
Diskussioner om att sökanden ska köpa fastigheten (A) pågår. Här kommer 40 dB(A)
överskridas utomhus nära fritidshuset.
- Gränsande mot projekteringsområdets södra
del ligger fastigheten Gräningsvallen 1:16,
Ensjölokalarnas naturreservat med raststuga.
- Sydväst om projektet ligger en fastighet
vid Portjärn, Gräningsvallen 1:12 (D) med
fritidshus på. Detta fritidshus bedöms inte
påverkas negativt av verksamheten.
- På östra sidan av Djupdalstjärnen finns fritidshus på fastigheten Gräningsvallen 1:9 (B).
Också denna fastighetsägare har visat intresse
av att sälja sin fastighet till sökanden. Detta
fritidshus befinner sig innanför 40 dB(A)
kurvan.
- Nordöst om projekteringsområdet ligger
en fastighet Gräningsvallen 1:10 (E) vid
sjön Rödtjärnen.
- Söder om sjön Djupdalstjärnen ligger
Gräningsvallen 1:11 (C) med fritidshus på.
8
V��������������������
2.1.1 Alternativ lokalisering
Elanslutning:
Utifrån ungefär 20 olika intressanta områden
trattades alternativen ner till cirka fem kvarstående projekteringsområden. Problem med
nätanslutningar, för dålig vind, motstående
intressen (bland annat på grund av rennäring
eller välbesökta skidspår/friluftsanläggning)
reducerade
antalet
intressanta
projekt
ytterligare.
Möjlighet till elnätanslutning finns.
Markåtkomst:
Markavtal finns med berörda markägare.
Platsspecifika egenskaper:
Området bedöms vara lämpligt för vindkraftetableringar under förutsättning att de sker
på ett sådant sätt att hänsyn tas till
närliggande naturreservat.
Processen bakom valet av Vindkraftpark
Riberget tog mer ett år. Återkommande
kontakter med markägaren ledde slutligen
till avtal.
Alternativ 2
Koberget (Ånge kommun)
Beskrivning:
Då vinden är den främsta förutsättningen
för etablering av vindkraft och vindförhållandena vid Riberget och dess närmaste
omgivning är mycket goda, finns ytterst
begränsat med alternativ. Inget egentligt motstående intresse finns för vindkraftsetablering
på Riberget. Närheten till Ensjölokarnas
Naturreservat är det skyddsområde som finns
i etableringsområdets närhet. Bara närheten till
ett skyddsområde gör inte lokaliseringen av
vindkraft olämpligt. Verksamheten påverkar inte det man vill skydda i skyddsområdet
negativt, varför sökanden bedömer att
lokaliseringen står sig i den avvägning mellan
olika intressen som prövningsmyndigheten
har att göra. Lokaliseringen kan väldigt sällan
stå helt utan konflikter varför sökanden anser
sig ha funnit en mycket lämplig plats för
verksamheten.
Kommunens bedömning att området ses som
ett möjligt vidare utredningsområde för vindkraftetablering. Området där vindkraftparken
planeras har inga utpekade skyddsområden
eller Riksintresseområden. Området har ingen
bebyggelse nära.
Huvudalternativ
Området är av intresse för rennäringen. I området
är förekomsten av örn hög.
Vindtillgång:
Årsmedelvind beräknas till 7,0 m/s.
Infrastruktur:
Ett vägnät som har bra bärighet lämpat för
tunga transporter.
Elanslutning:
Möjlighet till elnätanslutning finns.
Markåtkomst:
Markavtal finns för del av området.
Platsspecifika egenskaper:
Riberget
Beskrivning:
Alternativ 3
Ljusdals kommun utpekar området som lämpligt för vindkraft. Projekteringsområdet utgörs
av flera höjder. Högsta toppen i området når
510 m ö h. Området består huvudsakligen av
brukad skogsmark. Utanför etableringsområdet
finns ett naturreservat.
Blacksåsberget (Ljusdals kommun)
Beskrivning:
Området finns med i förslaget till Ljusdals
kommuns översiktplan för vindkraft.
Området där vindkraftparken planeras är
skogmark med barrskog. Inom området bedrivs idag aktivt skogsbruk och stora delar är
kalhuggna. Landskapet i området är kraftigt
kuperat. En del av vindkraftområdet överlappar
med ett riksintresse för friluftsliv och tre fäbodvallar utanför projekteringsområdet vilka är
klassade som riksintresse för kulturmiljövård.
Vindtillgång:
Årsmedelvind på 100 meter beräknas till det
långtids korrelerade värdet på 7,0 m/s.
Infrastruktur:
Ett vägnät färdigt till stor del med bra bärighet
lämpat för tunga transporter.
9
V���������������������
Vindtillgång:
2.2 Omfa�ning
Årsmedelvind på 100 meter beräknas till minst
7 m/s i området.
2.2.1 Antal vindkraftverk och effekt
I vindkraftprojektet Riberget avser Nordex
ansöka om uppförande av 19 stycken vind
kraftverk i en sammanhållen grupp som
sträcker sig över flera höjder. Effekten är
2,5 MW per vindkraftverk. Den sammanlagda
installerade generatoreffekten för huvudalternativet med 19 stycken vindkraftverk om 2,5 MW
vardera blir således 47,5 MW.
Nationella och regionala intressen:
En friluftsanläggning där skidträning inför
bland annat Vasaloppet är en stor attraktion
för skidintresserade även från andra län.
Fäbodvallar och kulturella skyddsområden
i närområdet.
Infrastruktur:
Skogsbilvägar finns i området.
Ett vindkraftverk av modell N 100 med den uppskattade årsmedelvinden vid Riberget beräknas
producera cirka 7-8 GWh/år. För att räkna ut
hur långt elproduktionen räcker från Vindkraftpark Riberget kan man räkna på medelvärdet
7,5 GWh produktion per turbin x 19 stycken
turbiner = 142,5 GWh, 142 500 MWh och
143 500 000 kWh.
Platsspecifika egenskaper:
Området bedöms vara lämpligt för vindkraftetableringar under förutsättning att de sker på
ett sådant sätt att hänsyn tas till friluftslivet och
skidspår i området.
Markåtkomst:
Markavtal finns för området.
Utgår vi från att ett eluppvärmt hus i Norrland
förbrukar cirka 25 000 kWh/år så räcker
produktionen från Vindkraftpark Riberget
till 142 500 000 kWh/25 000 kWh = cirka
5 700 eluppvärmda hus i Norrland.
Summering:
Samtliga alternativa lokaliseringar har bra
vindförhållanden med mer än 6,5 m/s i årsmedelvind och är utifrån detta väl lämpade för
etablering av vindkraft. Av de tre studerade
lokaliseringarna bedöms Riberget som det mest
lämpliga och genomförbara alternativet.
Mer information om vindkraftverken finns
på Nordex hemsida: www.nordex-online.com
I Kobergetalternativet framstår örnförekomsten
vara av sådan betydelse att Nordex avstår från
vidare undersökningar i nuläget.
För Blacksåsbergets del är förhållandena utmärkta utom att ett populärt skidspår går
igenom projekteringsområdet. Projektet är lagt
på is tills frågan om skidspåren har löst sig.
Riberget har klarat sig vidare som aktivt projekt
då få eller inga motstående intressen kan
anses väga över de mycket goda vindförhållandena på platsen.
Bild 2.2 Rotor N100. Foto Nordex.
10
V��������������������
2.2.2 Alternativ omfattning
Tornhöjden planeras till 100 meter. Tornen består av stål. Hybridtorn av både stål och betong
finns i prototyper med höjderna 120 meter
och 140 meter. Den maximala totalhöjden för
denna typ av vindkraftverk kan uppgå till
cirka 198 meter. Rotordiametern är då cirka
100 meter, maximalt 117 meter och navhöjden
140 meter.
Information som inkommer under tillståndsprocessen kan också påverka vindkraftparkens
omfattning och utformning.
Då teknikutvecklingen inom vindkraft fortskrider finns möjlighet att effektivare vindkraftverk finns tillgängliga då tillstånd för
vindkraftparken getts och vindkraftverken ska
resas. För att maximera miljönyttan kontra
miljöpåverkan strävar Nordex efter att etablera
en vindkraftpark som i sin helhet är så effektiv som möjligt inom ramarna för tillståndet.
Detta inkluderar att vid anläggningstillfället
använda bästa tillgängliga teknik.
Vindkraftverken tas i drift vid en vind av cirka
3-4 m/s och när vinden överstiger 20 m/s
alternativt 25 m/s (beroende på val av vindkraftverk) stängs verket ned automatiskt.
Avståndet mellan verken i en vindkraftpark
bör minimum vara 5 rotordiametrar. För de
vindkraftverk som är tänkta för denna plats
uppgår dessa avstånd till minst 500 meter.
2.3 U�ormning
2.3.2. Alternativa vindkraftverk
2.3.1 Typ av vindkraftverk
När Nordex Sverige AB projekterar vindkraftparker kommer ett lämpligt vindkraftverk
från den egna tillverkningen att väljas. De
alternativ som finns är N80, N90, N100 och
N117. Tornhöjden kan också varieras från 100
meter, 120 meter till 140 meter. Den bästa
tekniken och utformningen som är beprövad
och lämpligast vid byggtillfället kommer att
användas ur Nordex sortiment.
Nordex huvudverksamhet är produktion och
utveckling av vindkraftverk. Modellen som
planeras för Riberget heter N100, där N
står för Nordex och 100 för rotordiametern.
Utvecklingen går hela tiden framåt och den
senaste modellen i pipeline vintern 2010
för Nordex är N 117. Nordex vindkraftverk är
försedda med åskledare.
Bild 2.3 Nordex100 Gamma. Foto Nordex Sverige AB.
11
V���������������������
2.3.3 Parklayout
När det gäller den slutgiltiga individuella utplaceringen av vindkraftverken, vägar och internt elnät bör detta göras då noggranna vindmätningar, undersökning av markförhållanden
och ett flertal andra parametrar är fastställda
och analyserade. Placeringen inom det markerade området måste alltså vara något flexibel
för att kunna placera vindkraftverken så att
minsta möjliga påverkan på omgivningen, de
rätta markförhållandena råder samt för att få
ut maximal produktion av vindkraftverken. I
figur 2.2 visas hur denna individuella utplacering av vindkraftverk över Riberget ser ut.
Den exakta placeringen av vindkraftverken
beslutas således efter en så kallad micrositing
sedan tillstånd har givits, det vill säga en beräkning där alla ovan angivna parametrar
vägs in.
Figur 2.2 Karta över projekt Riberget med parklayout.
gör även att vindkraftverkets ingående komponenter utsätts för en större yttre påverkan
vilket leder till att vindkraftverkets livslängd
kan minska. För att förhindra turbulensproblem
bör avståndet mellan varje verk ligga på cirka
5 * rotordiameter. I detta fall planeras avståndet
mellan vindkraftverken 500 meter om vindkraftverken har en rotordiameter på 100 meter.
I vindkraftparken måste ett visst placeringsmönster följas för att förebygga så kallad parkförlust. Parkförlust innebär att om vindkraftverken är placerade för nära varandra kommer vinden inne i parken störas och bli så turbulent att
produktionen för bakomvarande vindkraftverk
kommer att minska. Detta på grund av att ett
vindkraftverk inte kan ta till vara energin i turbulent vind lika bra som ostörd vind. Turbulensen
12
V��������������������
Elnätanslutningen kommer att planeras och projekteras i samarbete med nätkoncessionären.
Närmaste elnätanslutning för projektet är
strax nordöst om Vindkraftpark Riberget alternativt i Ramsjö. Elnätet ägs av Fortum.
2.3.4. Alternativ parklayout
Allteftersom projektet framskrider och mer information om vind, turbulens, geologi, olika
intressen, naturvärden, samråd och eventuella
villkor framkommer och val av turbin gjorts kan
huvudalternativet komma att justeras till att övergå till att vara den mest lämpliga placeringen.
Markledning ska placeras i anslutning till den
interna vägen mellan vindkraftverken där så
är möjligt. Spänningsnivån på denna interna
ledning kommer troligtvis att vara 30 kV.
Förläggningen av elkabel kommer att följa
starkströmsföreskrifterna enligt, SS 424 14.
I bild 2.4 visas en bild på internt ledningsnät
som ligger i anslutning till intern väg. Kabel
täcks sedan av över av uppgrävt material
och humus.
2.3.5. Elnätanslutning
Hur konfigurationen på ledningsdragning upp
till vindkraftparken kommer att se ut är i dagsläget (december 2010) inte fastställt. För all
ny ledningsdragning görs en separat prövning
och denna görs oftast av nätkoncessionsinnehavaren. Ett förslag på elnätsdragning är att
ha en luftledning med 30 kV spänningsnivå,
trädsäker friledning som i närheten av vindkraftverken övergår till markförlagd kabel
och vidare till en kopplingskiosk vid varje
vindkraftverk.
2.3.6 Alternativ elanslutning
Exakt hur ledningsdragningen till vindkraftparken kommer att utformas är inte fastställt.
Bild 2.4 Det externa elnätet dras i det här fallet med en 30 kv luftledning upp till anslutningspunkt vid vindkraftparken. Foto är
taget vid byggnation av vindkraftspark vid Jokkmokksliden i Malå kommun, år 2010. Foto. Tommy Schröder Andersen,
Nordex Sverige AB.
13
V���������������������
För detta görs en tillståndsprövning enligt
miljöbalken och ellagen i samarbete med
nätkoncessionsinnehavaren.
För att minimera påverkan på landskapsbilden
bör vägarna inte läggas lodrätt upp på bergen,
särskilt om de ligger i siktlinje från byar och samhällen. Med de kriterier på lutning som används
har ingen konflikt uppstått med tanke på sikt.
2.3.7 Vägar
Ett förslag till vägnät för anslutning till föreslagna vindkraftverksplaceringar har arbetats
fram med Trafikverket och Vectura. Utgångspunkten har varit att beskriva ett förslag
till vägnät inom parkerna som kan förväntas
vara geotekniskt rimligt, funktionellt för
transport och ge minsta intrång i identifierade
värden. Till grund för vägförslaget ligger en
geoteknisk kartstudie och de inventeringar
som genomförts i samband med arbetet med
miljökonsekvensbeskrivning. För att minimera
intrånget har förslaget utgått från befintligt
vägnät.
I det fortsatta arbetet behöver bredd och skick
på befintligt vägnät undersökas ytterligare.
En ytterligare osäkerhet är variationer i
terrängen som inte framgår av kartan
(höjdkurvor med 10 meter ekvidistans).
Maximal s�gning
Radie i vägmi�
Beräknad ny vägsträcka
Vägalternativ där identifierade natur- och kulturvärden kan undvikas har valts i första hand.
Figur 2.3 Karta över projektområde med föreslagen vägdragning. Karta med vägförslag från Vectura.
14
7%
50 m
9 250 m
V��������������������
Huvudalternativet: Går från Söråker –Y 688
– Söråker Y 688. 01- Söråker – Y684 – Tpl
Torsboda – E4 – Tpl Birsta – Y 622,
Timmervägen – Cpl Bergsåker Ö -86 –
Högom – E14 – Borgsjöbyn – Y 587 –
Västanå – Y 516 – Erikslund – Y 511 –
Ånge – 83 – Ramsjö - Riberget. Se karta, figur
2.4.
Väg till Riberget går till Ånge först och är relativt bra på grund av stabil Europaväg E 14
som går från kusten. Det finns dock olika
alternativa vägar att ta sig från kusten till
Riberget. Nordex har kommunicerat olika
förslag på färdvägar med Trafikverket.
Nedan anges bedömning av Trafikverket
för föreslagna alternativ.
Figur 2.4 Väg från hamnen i Söråker, Timrå till vindkraftpark Riberget.
2.4 Beskrivning av verksamhetens olika
skeden
2.3.8 Alternativ vägdragning
Innan byggnation av interna vägar inom anläggningen måste en geoteknisk undersökning
göras för att fastställa markens egenskaper och
kvalitet. Jordlagrets mäktighet varierar och
på vissa platser finns berg i dagen. Via borrning och sondering kan jordens och bergets
egenskaper utvärderas. En geoteknisk undersökning ger upplysningar om de fysikaliska
och jordmekaniska parametrarna som råder
på Riberget. Denna undersökning ligger som
grund för val av fundament som skall säkerställa verkens placering som garanterar funktion och säkerhet samt visa hur och var den interna vägen mellan vindkraftverken skall dras.
2.4.1 Anläggningsskedet
Under anläggningsskedet ska vägar dras, fundament anläggas, avställningsytor ordnas och
byggbaracker uppföras. Trafik med olika delar
kommer att köra till platsen från lämplig hamn.
Vägar kommer att förstärkas, justeras och användas i så stor utsträckning som det låter sig
göras. Till viss del förväntas ny väg anläggas för att nå fram till alla vindkraftverken.
Vägalternativ 2: Går från hamnen i Tunadal –
Sjöfartsvägen – Y 615, Johannedalsvägen –
Cpl Fillan – Y 622 Birsta och vidare mot
vindkraftparken.
Vägalternativ 3 går från Härnösand- Djuphamnen – Varvsallén – Härnösand (Varvsallén –
Hamnleden) – Gamla ådalsvägen förl – Y 1126,
Saltviksvägen – Hamnleden – Tpl Saltviken
E4 – Tpl Birsta Y 622 Birsta och vidare mot
vindkraftparken.
Bild 2.5 Det interna vägnätet med parallell kabelgata.
Foto taget vid byggnation av vindkraftspark vid
Jokkmokksliden i Malå kommun år 2010. Foto.
Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB.
15
V���������������������
i berget och cirka 70 m3 betong/fundament
behövs jämfört med cirka 500 m3 betong för
varje gravitationsfundament. I båda fallen
jämnas ytan ut först innan fundamentet anläggs. Ett gravitationsfundament är ungefär
20 meter i diameter.
De mest använda fundamenten är numera så
kallade gravitationsfundament. Om det finns
förutsättningar kan också så kallade bergsförankrat fundament monteras. Det sistnämnda
kräver dock att det finns ett massivt berg där
bergsankare borras ner cirka 15 – 20 meter ner
Bild 2.6 Anläggning av fundament. Foto. Nordex Sverige AB.
Den nedersta delen av vindkraftverkets torn
förankras i fundamentets armering, den så
kallade ingjutningssektionen gjuts fast. På
fundamentet läggs sedan gruslast och
uppgrävda massor återplaceras över plattan
som jordtäckning.
Området vid vindkraftverken skall inrymma
vindkraftverk, eventuellt transformator samt
uppställningsytor för vindkraftverkets olika
komponenter vid uppbyggnadsfas. Detta innefattar rotorblad, maskinhus, torn samt den
lyftkran som skall lyfta alla delar på plats.
Bild 2.7 Förankring av vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige
AB.
16
V��������������������
Vid varje vindkraftverk behövs normalt cirka
1 000 m2 hårdgjord yta. Nedan visas ett foto,
bild 2.8, som ger en ungefärlig uppfattning
av storleken på uppställningsytan vid ett
vindkraftverk. I vissa fall kan denna hårdgjorda yta behöva vara större beroende på
transportfordonens krav.
Generellt är det i vindkraftanläggarens
intresse att minimera alla etableringsytors
storlek då detta medför extra och stora
kostnader för anläggande.
Bild 2.8 Bondön utanför Piteå. Bilden visar proportionerna på uppställningsytorna vid vindkraftverken. Foto. Lasse Johansson.
Bild 2.9 Montering av vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB.
17
V���������������������
Själva vindkraftverket monteras sedan via
mobila kranar. Tornet lyfts på plats i sektioner. Maskinhus (nacell) och rotor lyfts därefter på plats. Monteringen av ett vindkraft-
verk tar normalt sett en vecka sedan fundamentet är klart. Efter genomfört kontrollprogram kan sedan vindkraftverket kopplas
till elnätet och börja producera energi.
Bild 2.9 Montering av rotorblad. Foto. Nordex Sverige AB.
Kablar ska dras från vindkraftverken till elnät
via transformatstationer. En transformatorstation brukas uppföras vid varje vindkraftverk.
Den byggs som en liten stuga på cirka 15 m2.
En uppsamlingsenhet kan anläggas för att
ansluta anläggningen till det överliggande
nätet. Kablar dras i vägdiken om det är
lämpligt. Alternativt dras luftledningar där det
är lämpligare.
18
V��������������������
2.4.2 Driftskedet
Aggregaten går i så kallad automatisk drift i
normalläge. Detta innebär att samtliga styroch övervakningsfunktioner styrs av en
dator i respektive vindkraftverk som ser till att
maskinhus med rotor står rätt i vinden, att
värden för temperatur och tryck är normala
och att vindhastigheten ligger inom intervallet
för drift. Vindkraftverken kopplas normalt
in vid en vindhastighet på cirka 3,5 m/s
och stoppas automatiskt om det blåser mer
än 20-25 m/s. Vid eventuella driftstörningar
larmar datorn via telenätet till en central
övervakningsdator
hos
serviceföretaget,
leverantören eller ägaren. Vid mindre störningar
kan verket återställas och startas från
centraldatorn. Vid allvarligare störningar tillkallas servicepersonal.
Bild 2.10 Bilden visar Emma Claesson på Nordex i Uppsala som övervakar bildskärmen med Nordex vindkraftverk i Sverige.
Foto.Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB.
2.4.3 Avslutningsskedet
Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning.
Det finns även en marknad för begagnade
vindkraftverk och komponenter som inte
bedöms uttjänta efter demontering.
Efter avslutad verksamhet monteras vindkraftverken ner och återvinns. Demonteringen är
okomplicerad och utförs liksom monteringen
med mobilkranar. Fundamenten kan eventuellt
återanvändas till nya vindkraftverk i samma
storleksklass om det anses lämpligt i framtiden.
19
V���������������������
Den tekniska livslängden för ett vindkraft6
verk är beräknad till 20 år . Vindkraftverkens
livslängd kan dock förlängas genom att vitala
komponenter kan bytas ut under dess drifttid.
En eventuell ersättning av befintliga vindkraftverk till nya kommer vid det aktuella tillfället
att prövas enligt denna tids gällande lagstiftning. En avveckling kommer att innefatta
följande:
humustäcke eller så låter man vägarna vara
kvar. Fundament lämnas eller täcks efter
behov och önskemål.
•
2.5 Nollalterna�vet
Finansiering för återställningsåtgärder och efterbehandling av vindkraftanläggningen kommer
att ske genom försäkring, avsättning eller
liknande.
Torn, turbiner och rotorblad demonteras
och fraktas iväg för återvinning eller för
deponering.
•
Fundamenten lämnas eller demonteras ner
till marknivå och fylls över med lämpligt
material.
•
Kvarlämnade håligheter i marken fylls
igen med lämpligt material och marken
återställs.
•
Elledningar demonteras och återvinns eller
lämnas kvar till annan verksamhet.
•
Transformatorer tas bort och återvinns
eller om så beslutas lämnas kvar för annan
verksamhet.
•
Om det finns byggnader på anläggningsplatsen rivs dessa.
•
Vägarna täcks över med ett jordtäcke och
marken återställs. Om så beslutas kan
vägarna vara kvar för annan verksamhet.
•
Övriga ytor och upplag täcks över med ett
jordtäcke eller om så beslutas låts vara kvar
för annan verksamhet.
Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras vid Riberget och de lokala
förhållandena kvarstår som de är idag.
Den el som produceras av vindkraftverk
ersätter importerad el producerad av kolkraftverk i grannländer. Den importerade elen
bidrar till växthuseffekten genom sina stora
koldioxidutsläpp och orsakar även försurning
och övergödning av mark och vatten.
1 MWh el från vindkraft ger minskade utsläpp
med cirka 1 ton koldioxid. Denna anläggning
beräknas producera 142 500 MWh per år och
skulle således minska koldioxidutsläppen med
7
cirka 142 500 ton koldioxid varje år .
Demontering och transporter av vindkraftverkens olika komponenter sker enligt lagar
och normer som gäller då. De uppställningsytor som togs i bruk vid byggnationsskedet
kan användas igen vid detta tillfälle.
Merparten av vindkraftsverkets material kan
regenereras. Materialet i torn och maskinhus
består till stora delar av stål. Koppar och övriga
metaller finns i elektriska komponenter och
kan återanvändas. Stålet kan säljas som skrot
som sedan smälts och återanvänds.
Bild 2.11 Exempel på kolkraftverk.
Återställning av vägar och uppställningsytor
kan ske genom att på marken återförs ett
Om vindkraftsanläggningen inte byggs
kommer ett flertal regionala- och lokala
arbetstillfällen att utebli.
6 20 år är den beräknade livslängden enligt IEC 61400, standard för
design.
7 Källa: Vindkraftsutredningen ”Rätt plats för vindkraft”, SOU
1999:75 Del 1.
20
V��������������������
Bild 2.12 Landskapet kommer att fortsätta sin långsamma förändring. Skogsbruket kommer främst att vara det som förändrar
landskapet kortsiktigt. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
21
3
Samrådsredogörelse
S�����������������
3. Samrådsredogörelse
Samråden har avsett vindkraftparkens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Sökanden har på samråden informerat om miljökonsekvensbeskrivningens
innehåll och utformning.
Den planerade vindkraftparken medför enligt
miljöbalken (MB) en ”betydande miljöpå8
verkan” . När en verksamhet medför betydande
miljöpåverkan ska samråd hållas med ett utökat antal parter enligt 6 kap 4 § MB. Förutom
samråd med länsstyrelse, tillsynsmyndighet,
berörda enskilda har sökanden därför också
haft samråd med övriga statliga myndigheter,
berörda kommuner och även den allmänhet
och de organisationer som kan antas bli
berörda.
I detta avsnitt om samrådsredogörelse redogör
sökanden för följande. 1) Att inbjudan har
skett i enlighet med miljöbalkens regler det
vill säga vilka som blivit inbjudna, när inbjudningarna har skickats och hur inbjudningarna
har utformats. 2) Redogörelse över dem som
har deltagit på samråd, vilka som har avböjt
och vilka synpunkter som har framkommit.
3) Inkomna yttranden och under 4) på vilka sätt
inkomna yttranden har bemötts av sökanden.
§
Sökanden har i enlighet med miljöbalken
bedrivit samråd i god tid och i behövlig omfattning innan ansökan om tillstånd gjorts och
innan ansökan om tillstånd har upprättats.
Miljöbalken 6 kap 4 §
Den som avser a� bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska samråda
1. med länsstyrelsen, �llsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda,
om verksamheten eller åtgärden kräver �llstånd eller beslut om �llåtlighet enligt denna
balk eller enligt föreskri�er som har meddelats med stöd av balken, eller
2. med dem som anges i 1 och med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den
allmänhet och de organisa�oner som kan antas bli berörda, om
– a) verksamheten eller åtgärden �ll följd av föreskri�er som har meddelats med stöd av
4a § ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
– b) �llsynsmyndigheten har förelagt den som avser a� bedriva verksamheten eller vidta
åtgärden a� ansöka om e� �llstånd som avses i 9 kap. 6 §, eller
– c) verksamheten eller åtgärden �ll följd av länsstyrelsens beslut enligt 5 § andra stycket
ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Samrådet ska genomföras i god �d och i behövlig omfa�ning innan en ansökan om �llstånd
görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 1 § upprä�as. Samrådet ska avse
verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfa�ning, u�ormning och miljöpåverkan samt
miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och u�ormning.
Före samrådet ska den som avser a� bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna
uppgi�er om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfa�ning och
u�ormning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgi�erna ska lämnas �ll länsstyrelsen,
�llsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs.
Det som sägs i första–tredje styckena gäller också ärende miljökonsekvensbeskrivning krävs
enligt 1 § andra stycket. Lag (2009:652).
8 Vindkraftverksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4a § MB och 3§ 1st 1p i Förordningen (SFS 1998:905) om
miljökonsekvensbeskrivningar. Denna förordning hänvisar till bilaga 1 i Förordning (SFS 1998:899): om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Av denna framgår det också att vindkraftverksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan oavsett om vindkraftverken är över eller under
150 meter. Se SNI kod 40.95 för vindkraftverk över 120 meter men under 150 meter och SNI kod 40.90 för vindkraftverk över 150 meter.
24
S�����������������
3.1 Inbjudningar
Vidare bjöds även Energimyndigheten,
Boverket, Trafikverket (då som Vägverket,
Transportstyrelsen och Banverket), Försvarsmakten, Kammarkollegiet, Naturvårdsverket,
Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet,
SGU, Svenska Kraftnät och Vindkraftsamordnaren Johansson. Också LRF bjöds in på
samma möte. Senare, den 10 maj 2010, bjöds
Skogsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap in till samråd. Förfrågan
om samråd enligt särskild blankett har
skickats till Luftfartsstyrelsenden 22 juni 2009.
Berörda myndigheter på lokal, regional och
nationell nivå har inbjudits till ett samrådsmöte där företrädare för myndigheterna har
getts tillfälle att ta del av varandras huvudsakliga inställningar. Detta förfarande överensstämmer med 6 kap 22 § miljöbalken av
vilken följer att myndigheter och kommuner
skall sträva efter att samordna arbetet med
bland annat miljökonsekvensbedömningar.
Ytterligare samråd, både skriftligt och via
möten, har hållits med de myndigheter som
tackat ja till sökandens inbjudan om ytterligare
samråd.
Naturskyddsföreningen och Sveriges ornitologiska förening på nationell och lokal nivå har
bjudits in till samrådsmöte den 22 februari 2010
via mail den 2 och den 16 februari. Gävleborgs
botaniska sällskap bjöds in via telefonen och
via mail den 15 februari. Den 3 september 2010
inbjöds även Svenska rovdjursföreningen till
samråd. Ramsjö fiskevårdsförening påmindes
den 18 februari om inbjudan som gått ut via
lokaltidningarna till möte den 23 februari 2010.
Myndigheter inbjöds via mail den 12 februari
2010 till samrådsmöte den 1 mars 2010 på
Länsstyrelsen i Gävle. Samrådsunderlag tillhandahölls via mail och via vanlig post. Båda länsstyrelserna i Gävleborg och Västernorrland
bjöds till detta möte. Ljusdals kommun,
Ovanåkers kommun, Ånge kommun och
Bollnäs kommun bjöds också till samma
möte via mailet den 12 februari.
Bild 3.1 Skylt Norr Ensjön. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
25
S�����������������
rådsmöte den 22 februari 2010 i Ljusdal för
naturskyddsföreningar, jägare och ornitologer
och dels ett samrådsmöte den 23 februari 2010
i Ljusdal för allmänheten och närboende. En
annons i gratistidningen Ljusdals Tidning
(når alla hushåll i Ljusdal, Delsbo mfl) bjöd
in till fortsatt samråd i projektet fram till och
med mars 2010. I samtliga annonser hänvisades
till hemsida för att få del av underlaget
inför samrådet.
Annonseringar med inbjudan till samråd har
skett via lokaltidningar och gratistidning som
når bland annat samtliga hushåll i Ljusdal.
Inbjudningarna har utformats så att det tydligt
framgår att det är fråga om vindkraftsprojekt
med dess lokalisering och omfattning. Karta
bifogades annons i lokaltidningarna. Via
stor halvsidas annons i Ljusdalsposten den
13 februari och stor annons i Sundsvalls tidning den 13 februari inbjöds till dels ett sam-
Inbjudan till samrådsmöte angående
två vindkraftprojekt i Ljusdals kommun
Nordex tillverkar vindkraftverk och planerar vindkraftsanläggningar i
Ljusdals kommun. Se karta
Vid Dalskölen planeras 17 st vindkraftverk
Vid Riberget planeras 19 st vindkraftverk
Vindkraftverken planeras få en totalhöjd på ca 150 meter.
Nordex vill ge information till boende i bygden, stugägare, vägföreningar, jägare, ornitologer, kulturintresserade och alla som kan ha
synpunkter på vindkraft på dessa platser.
Information om vindkraftsplanerna finns på vår hemsida
www.nordex.nu och
delas också ut under samråden.
Särskilda möten hålls med
myndigheter.
Fram till och med 22 mars 2010
går det bra att framföra synpunkter
till Nordex via mail, brev eller
telefon även om ni inte har
deltagit i mötena.
Kontakt: Maria Brolin, Nordex,
[email protected]
Tel 018-18 59 70, 0703-64 19 57.
SAMRÅDSMÖTE 1
SAMRÅDSMÖTE 2
Inbjudan:
Naturskydd, jägare och ornitologer,
Riberget, Dalskölen, Blackåsberget
Inbjudan:
Allmänheten, närboende
vid Riberget, Dalskölen,
Måndag 22 februari 2010
kl 19.00-21.00 Ljusdal Stadshotell
Tisdag 23 februari 2010
kl 19.00-21.00 Ramsjö Folkets Hus
Figur 3.1 Sundsvalls Tidning lördagen den 13 februari 2010.
26
S�����������������
Handlingar från samrådsprocessen såsom
inbjudningar inklusive kopior på annonser,
underlag och presentationer vid samråden,
bifogas denna MKB.
att få blir berörda av just denna vindkraftpark
då få människor vistas i dess närområde utom
möjligen jägare under jaktperioden. Jägare
uppgav att jakten kan påverkas negativt om
stängsel sätts upp och av ljud som stör jakten.
Kostnader och avskrivningar av vindkraftverken diskuterades allmänt. Deltagare anser att
ersättningsfrågan splittrar bygden. Frågan om
miljöeffekter från trafik under anläggningsskedet togs upp. Kommunens roll jämfört med
Länsstyrelsens roll vid tillståndsgivningen
diskuterades. Deltagare påpekade att det står
koja i Samrådsunderlaget och i kartor från
Lantmäteriet men att det egentligen är fritidshus vid Djupdalstjärn och vid Högbränntjärn.
3.2 Genomförda samrådsmöten
Alla möten inleddes med att sökanden gav information om samrådets syfte, projektets omfattning, utformning och lokalisering liksom miljökonsekvensbeskrivningens utformande och
projektets tidsramar. Samrådsmötena avsåg tre
olika projekt, det vill säga två andra
projekt som också drivs av sökanden. Detta
framgår av protokollen.
På samrådsmötet den 23 februari 2010 i Ramsjö
med närboende och allmänheten framfördes
i huvudsak följande. Diskussion om olika fritidshus i området. Fiskeförening uppger att de
vill ha vägarna plogade vintertid. Det uppges
att två attraktiva fiskesjöar finns i området,
Norr Ensjön och Djupdalstjärn. Många ställer
husvagnen nära på sommaren och fiskar några
dagar. Denna verksamhet är viktig för fiskeförningen. Fiskeföreningen har stugan vid
Norr Ensjön. Fråga om bygdemedel diskuterades. Pris på el och pris för vindkraftproducerad el diskuterades. Det konstaterades att
få blir berörda visuellt av verksamheten och
inga önskemål om fotomontage presenterades.
Flera samrådsmöten har hållits varav det
första i Ljusdal den 22 februari 2010 med jägare,
ornitologer och naturskyddsföreningar, det
andra i Ramsjö med allmänheten och närboende samt det tredje i Gävle med berörda
myndigheter.
På samrådsmötet den 22 februari 2010 i
Ljusdal med jägare, ornitologer och andra
naturintresserade framfördes i huvudsak följande. Diskussion fördes om andra energislag
och deras effekter. Oro för buller och visuella
intryck där deltagare påtalar vikten av att belysningen av vindkraftverken ska synkroniseras för att störa mindre. Någon konstaterade
Bild 3.2 Raststuga vid Norr Ensjön. Foto Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
27
S�����������������
Bild 3.3 Rastplats, Norr Ensjön. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
På samrådsmötet den 1 mars 2010 i Gävle
med myndigheter framfördes i huvudsak följande. Det framfördes att det är viktigt ta
hänsyn till Naturreservatet Ensjölokarna.
Det rekommenderades att göra områdesinventering utifrån kulturmiljöperspektiv.
Landskapanalyser med beskrivningar bör
komplettera konsekvensbeskrivningen.
Försvarsmakten har i yttrande daterat
20 mars 2010 uppgivit att de inget har
att erinra. Försvarsmakten påminner om upplysningsplikt till dem 30 dagar innan uppförandet av vindkraftverken.
LRF, Lantbrukarnas Riksförbund har inkommit
med yttrande via mail den 18 mars 2010 kl 11.59.
De ser positivt på en etablering av vindkraftverken vid Riberget.
På samrådsmöte den 16 juni i Härnösand med
Trafikverket diskuterades vilka vägar som
är lämpliga att använda för transporter.
Sökanden uppmanades att söka om preliminär
dispensansökan för att få tillstånd till undantag från bestämmelserna om största tillåtna
vikt. Den 19 juli 2010 erhölls beslut från
Trafikverket om sådant tillstånd.
Luftfartsverket har i yttrande daterat den 14
september 2009 ärendenummer LFV 2009051111, inget att invända mot etableringen
då de inte anser att verksamheten vid Vindkraftpark Riberget påverkar någon flygplats
eller hinderbegränsande områden.
3.3 Inkomna y�randen
Länsstyrelsen Gävleborg har yttrat sig i en
skrivelse daterad 16 mars 2010, dnr 551-1076
-10. Sökanden erhöll råd om vilka som bör
kontaktas för samråd. Vidare framförde
myndigheten riktlinjer för miljökonsekvensbeskrivningens utformande.
Skriftliga yttranden har inkommit både från
myndigheter och från enskilda.
3.3.1 Inkomna yttranden från myndigheter
Banverket har i yttrande via mail den 23 mars
2010 kl 13.47 uppgivit att de inget har att erinra.
Länsstyrelsen i Västernorrland inkom med yttrande daterat den 18 mars 2010, dnr 551-987-10.
De anser att annonsering bör göras i Dagbladet
utöver lokaltidningen Sundsvalls Tidning.
Vidare föreslås plats för fotomontage från
Boverket har i yttrande daterat den 16 februari
2010, dnr 2323-735/2010, avstått från att yttra
sig och hänvisar till Länsstyrelsen som det
får förstås.
28
S�����������������
Björsjöbodarna. Länsstyrelsen Västernorrland
anser vidare att det är landskapsbildsfrågor
som är den fråga som berör länets intressen.
I övrigt har myndigheten inga synpunkter.
SvKFS 2005:2 ”Affärsverket svenska kraftnäts
föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar.”
Myndighetens för samhällsskydd och beredskap
har, diarienummer 2010-5395, yttrat sig den
21 maj 2010. Vindkraftverkens placering utgör
inget hinder för myndighetens radiokommunikationssystem. Sökanden bör, enligt myndigheten, i sin MKB beakta även andra risker än is
som kan falla från vindkraftverken. Även risker
såsom brand, blixtnedslag, nedfallande delar,
totalhaverier, utsläpp och andra risker som kan
påverka människors hälsa och ge negativa konsekvenser på omgivningen, bör tas med i MKB:n.
Trafikverket är den nya myndigheten. Innan den
1 april 2010 var Vägverket och Banverket egna
remissinstanser. Banverket har i yttrande av den
23 mars 2010, se ovan. Vägverket har yttrat
sig den 16 mars 2010, se nedan. Trafikverket
har dels deltagit på samrådsmöte den 16 juni
2010 med sökanden och dels meddelat beslut
om undantag från bestämmelserna om största
möjliga vikt, den 15 juli 2010, beteckning
TRV 2010/68399. Enligt detta beslut medges
transport enligt tre olika alternativa vägsträckor. Detta beslut är för att kontrollera bärighet, det vill säga så att vägar är lämpliga för
transport av vindkraftverkens olika delar till
anläggningsområdet vid projekteringsområdet.
Naturvårdsverket yttrar sig i mail den 22 mars
2010 och hänvisar till Länsstyrelsen.
Riksantikvarieämbetet hänvisar i mail den
25 februari 2010 till Länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena.
Vidare hänvisar Riksantikvarieämbetet till
handböcker och hemsidor för ytterligare
vägledning.
Transportstyrelsen uppger i yttrande daterat
den 11 februari 2010, deras beteckning TLS
2010-814, att föreslagna vindkraftverks placeringar ligger utanför instrumentflygplatsers
MSA-påverkande ytor. Myndigheten låter
meddela att hindersmarkering för vindkraftverk över 150 meter ska förses med vitt högintensivt blinkande ljus men vindkraftverken som inte utgör parkens yttre gräns ska
förses med lågintensivt fast rött sken.
Skogsstyrelsen har inkommit med yttrande
den 29 maj 2010, dnr 2010-2865 och den 9 juni
2010 via mail. Skogsstyrelsen har inte funnit
några kända dokumenterade värden i närheten
av något vindkraftverk men efterlyser en rovfågelsinventering. Skogsstyrelsen påminner
att verksamhetsutövaren ska anmäla senast
6 veckor innan vägdragningsarbeten utförs.
Vägverket har yttrat sig den 16 mars 2010,
beteckning VV2010/6029 B. Vägverket
hänvisar sökanden att i god planera transporten och kontakta myndigheten angående
ansökningar för transporten.
SGU, Sveriges geologiska undersökningar har
inkommit med yttrande daterat den 12 mars
2010, deras referensnummer 01-264/2010. SGU
anför rent generellt att hänsyn ska tas till grundvattnet och nödvändiga skyddsåtgärder bör
vidtas vid schaktningsarbeten och där olja
kan läcka ut.
Svenska Kraftnät har inkommit med yttrande
daterat den 22 februari 2010, deras remissvar
nr 2010/218. De uppger att säkerhetsavstånd
på minst cirka 200 meter som det får förstås,
ska finnas mellan vindkraftverken och närliggande stamnät. De hänvisar också till deras
vägledande dokument som finns på deras
hemsida. Vidare hänvisar de till sin föreskrift
Bild 3.4 Samrådstillfället. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige
AB.
29
S�����������������
3.3.2 Inkomna yttranden från enskilda
Ramsjö bygderåd kräver i skrivelse daterad
17 mars 2010, ett årligt bidrag som kompensation för intrång. Detta bidrag menar bygderådet
ska komma alla invånarna till nytta.
Ramsjö Fiskevårdsförening kräver i brev inkommet den 27 februari, att verksamhetsutövaren plogar tillfartsvägar från Ramsjö och
Ångesidan till Djupdalstjärnen och Norra
Ensjön som det får förstås av brevet.
Bild.3.6 Riberget. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
Från ordförande i Svenska Ekoturismföreningen, Gunnel Hedman, har det inkommit
ett yttrande daterat 21 december 2009 ställt till
kommuncheferna i Hälsingekommunerna.
Skrivelsen gäller en annan etablering och en
annan vindkraftsprojektör nämns. Skrivelsen
får förstås som att vindkraft inte får etableras
på bekostnad av ekoturism.
För elanslutningen har kontakter tagits med
Fortum och med nätkoncessionären Härjeåns
Nät AB. Diskussioner om uppkoppling på
nätet fortgår och alternativ diskuteras
(oktober 2010).
Särskilda samrådsmöten har hållits med närboende och markägare med mark nära eller
på projekteringsområdet. Följande har inbjudits på sådant enskilt möte där följande
yttranden i huvudsak har inkommit.
Från Tur och Ton, www.turoton.se, Roger och
Maria Svärd har inkommit många skrivelser
gällande vindkraftsetablering vid Harsa nära
Järvsö daterade 21 december 2009, september
2009 samt flera mail den 15 februari 2010.
Skrivelsen uppmanar till försiktighet och att
det ska avvaktas med vindkraft till dess det
har utprövats ordentligt då det anses vara störande för miljön. Skrivelsen gäller vindkraft
och Hälsingland. Det kan inte uteslutas att
de ville kommentera också denna etablering
varför den också är med i denna redogörelse
även om skrivelsens författare företräder verksamhet som inte berörs av denna etablering.
Skogsaktiebolaget Sveaskog, äger fastighet där
vindkraftverken planeras. Sveaskog är mycket
positiv till projektet och arrenderar ut mark.
Fritidsstugeägare vid Norr Ensjön har visat
intresse av att sälja sin stuga. Sökanden avser
därför köpa fritidshuset vid Norr Ensjön.
Fritidshusägare vid Djupdalstjärnen har visat
sig intresserade av att sälja sitt fritidshus.
Sökanden avser köpa fritidshuset.
Tele 2 AB inkom med yttrande daterat den
23 juni 2009. De har inget att invända mot
vindkraftpark Riberget.
Teracom inkom med yttrande daterat 15 juli
2009. De anför att tre av vindkraftverken
placerats i känsligt stråk. (Sökanden har därför flyttat dessa vindkraftverk och gått vidare
i samrådet med den nya konfigureringen.)
Bild.3.5 Riberget. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
30
S�����������������
10
dömning i enlighet med miljöbalkens intentioner, har sökanden vidtagit följande ändringar till följd av vad som framkommit under
samrådet.
Rödtjärnsbergets jaktlag har den 30 april 2010,
inkommit med yttrande efter att ha haft styrelsemöte i jaktlaget. Jaktlaget uttrycker oro
för att jakten ska bli negativt påverkad av
Vindkraftpark Riberget. Sökanden har i telefon9
samtal med företrädare för jaktlaget uppgivit
att jaktlaget hänvisas till markägaren de har
jaktarrende hos, för diskussioner om eventuell
ersättning till följd av påverkan från vindkraftparken.
Länsstyrelsen har framfört att Svenska Rovdjursföreningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Räddningstjänsten
ska kallas på samråd utöver de som redan
inbjudits. Av denna anledning har sökanden
bjudit in dessa till samråd.
3.4 Förändringar �ll följd av inkomna
y�randen
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
har i yttrande framfört att sökanden bör
beakta flera riskfaktorer än is i sin MKB.
Detta har sökanden tillmötesgått.
Syftet med samrådet är att optimera projektet
utifrån olika perspektiv och se till att erforderlig
hänsyn tas till faktorer som kanske inte framgår från början. Lyhördhet har varit nyckelordet
från sökanden under samrådet. Överhuvudtaget
har sökanden inbjudit till diskussioner och
sökt ge flera tillfällen till att framföra sina
synpunkter. Utifrån en kostnad kontra nyttabe-
SGU har uppmanat att särskild hänsyn ska
tas till grundvattnet. Sökanden har därför vidtagit särskild vägstudie för att se hur denna
påverkar de hydrologiska förutsättningarna i
området. Skyddsåtgärder kommer att utredas
och föreslås där det är nödvändigt.
Bild.3.7 Riberget. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
9 Magnus Eriksson.
10 En kostnad kontra nyttabedömning avser här nyttan med anläggningens utformning med mera kontra den kostnad anläggningen skulle
medföra. Exempelvis; det har visat sig att detta projekt har mycket goda vindförhållanden. Nyttan väger tungt att anläggningen förverkligas
och att samhällsresursen i vindens kapacitet på den aktuella platsen tas tillvara. Anläggningen kan ändå stå tillbaka/bli mindre om det är ännu
viktigare att annat skyddas om det kan påverkas negativt av anläggningen. Bedömningen ska också göras på en regional och nationell nivå.
31
S�����������������
Trafikverket har framfört att preliminär ansökan bör göras för att utreda om vägars bärighet
inför transporter av vindkraftverken. Detta har
gjorts av sökanden i enlighet med givna direktiv.
I enlighet med upprättad Stiftelseurkund
kommer alla i bygden, också Bygderådet, att
kunna söka medel så att dessa kommer
invånarna till nytta.
Ramsjö bygderåd kräver bidrag som kompensation till bygden för intrång. Detta kommer
sökanden att tillmötesgå vid en etablering.
Mottagare av medlen kommer förmodligen
att bli en stiftelse som stiftas enkom för uppdraget. Det är av stor vikt anser sökanden, att
inte bidra till missnöje i bygden hur medel ges.
Ramsjö fiskevårdsföreningen kräver att vägar
plogas. Detta kommer sökanden tillmötesgå.
Bild.3.8 Riberget. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
32
4
Områdesbeskrivning
O�����������������
4. Områdesbeskrivning
I en miljökonsekvensbeskrivning ska först
området, där planer på att bedriva en verksamhet finns, beskrivas noga. Här ska det
återges hur omgivningen och närområdet är
innan verksamheten anläggs. I nästa kapitel
sys sedan avsnittet där verksamheten beskrivs,
ihop med detta avsnitt, så att de förväntade
konsekvenserna av just den här verksamheten på just den här platsen kan beskrivas.
4.1 Vindförhållanden
Två oberoende konsulter med expertkunskaper
inom vindmätningsanalys har båda beräknat
mycket goda vindförhållanden för Vindkraftpark Dalskölen vilken ligger nära Vindkraftpark Riberget och har liknande topografiska
förutsättningar. Den senaste uppskattar vindhastigheten till 7,3 meter per sekund på
11
100 meters höjd . Detta värde är långtidskorrelerat. Sett ur ett nationellt samhällsperspektiv är detta ett område som besitter
en värdefull samhällsresurs att förädla.
www.fotoakuten.se
För att så bra som möjligt kunna beskriva
området har sökanden tagit hjälp av särskilt
kunniga inom olika områden såsom biologer,
ornitologer, geologer, arkeologer och ingenjörer som kan anlägga infrastruktur såsom vägar
med flera. I detta kapitel har sökanden sammanställt vad som framkommit i olika studier.
11 Kjeller Vindteknik, rapport 24 november 2010.
34
������������������
4.2 Kommunala planer
Området Riberget ligger i Ljusdals kommun. Området omfattas inte av detaljplan.
Kommunens planeringsenhet arbetar med att
ta fram riktlinjer för vindkraft i kommunen.
Området vid Riberget är utpekat som tänkbart område för utbyggnad av vindkraft
12
enligt det planarbete som pågår ..
Figur 4.1 Tematisk tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft med utsedda vindkraftsområden i Ljusdals kommun”
Närmaste bebyggelse med permanent boende
ligger öster om föreslagen vindkraftpark.
Samtliga boende är belägna cirka 7 km bort, intill riksväg 83. Norrberg ligger i sluttning vänd
från aktuellt område. Nylandet ligger insmuget
i skog utan utblickar. Vid Hedsjö finns gammal
bebyggelse och hävdade ängsmarker. Ett fåtal
hus i området har sjöutsikt västerut. Avståndet till
Riberget och avskärmande skogsområden gör
dessa platser mindre känsliga.
4.3 Omgivning och närboende
Projekteringsområdet ligger cirka 25 km söder
om Ånge och 60 km nordväst om Ljusdal,
Ljusdals kommun. Omgivningen vid Riberget
präglas av kuperad miljö med flera toppar där
bergen täcks av skog och kalhyggen. Området
är ett skogsproduktionsområde. Skogsbolaget
Sveaskog äger projekteringsområdet.
12 Tematisk tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft skickas
under december månad 2010 ut på samråd enligt planingenjören
Maria Andersson i Ljusdals kommun.
35
O�����������������
C) Strax söder om Gräningsvallen 1:9 och
söder om Djupdalstjärnen finns fastigheten
Gräningsvallen 1:11 med ett fritidshus på. Se
bild 4.3. Fritidshuset ligger utanför 40 d(B)A
kurvan. Fritidshusägaren har deltagit på samråd.
Fastigheten Gräningsvallen 1:4 i Ljusdals
kommun är fastigheten där vindkraftverken
planeras. Närmaste bebyggelse invid projekteringsområdet utgörs av fritidshus och är
följande fastigheter.
A) Ett privat fritidshus vid Norr Ensjön på
fastigheten Gräningsvallen 1:8, där avtal
har träffats om att sökanden ska köpa fritidshuset och fastigheten. Se bild 4.1. Fritidshuset
ligger inom 40 d(B)A kurvan.
Bild 4.3 Fritidshus nära Djupdalstjärnen. Foto. Maria Brolin,
Nordex Sverige AB.
D) Ett privat fritidshus finns vid Portjärn,
Gräningsvallen 1:12. Fritidshuset ligger utanför 40 d(B)A kurvan. E) Det finns
en fastighet Gräningsvallen 1:10 norr
om Djupdalstjärnen med ett fritidshus på.
Fritidshuset ligger utanför 40 d(B)A kurvan.
Fastighetsägaren har deltagit på samråd.
Bild 4.1 Fritidshus invid Norr Ensjön. Foto. Maria Brolin,
Nordex Sverige AB.
B) Ett privat fritidshus vid Djupdalstjärnen,
Gräningsvallen 1:9 där också diskussioner förs
om att sökanden ska köpa fastigheten. Se bild
4.2. Fritidshuset ligger inom 40 d(B)A kurvan.
4.4 Frilu�sliv, jakt och fiske
Friluftslivet i området består av fiske, jakt
och bärplockning. Jakt bedrivs runt och i etableringsområdet av Rödtjärnsbergets Jaktlag
och Gräningsvallens Jaktlag.
Bild 4.2 Fritidshus invid Djupdalstjärnen. Foto. Maria Brolin,
Nordex Sverige AB.
Bild 4.4 Raststuga vid Norr Ensjön. Foto. Maria
Brolin, Nordex Sverige AB.
36
������������������
4.5 Naturmiljö
Generellt är naturmiljön i omgivningarna ganska typisk för denna del av landet. Kuperat
skogstäckt landskap där också kalhyggen och
mindre sjöar dominerar naturmiljön. Detta
är en glest befolkad bygd. I detta kapitel
beskrivs projekteringsområdets karaktär och
förutsättningar utifrån olika perspektiv.
Mitt i området ligger Norr Ensjön och en del
mindre tjärnar och myrmarker. Här finns flera
områden med höga naturvärden som består av
myrar, lövkontinuiet och brandpåverkad
tallskog.
Spritt i det inventerade området finns småvatten och myrar samt i branter, områden
med sälg, asp, björk, gråal och även gran. I
väster finns en bäckmiljö som ingår i samma
system som Norr Ensjön och de andra småvattnen och myrarna som ligger centralt
i det inventerade området. Ytterligare ett
13
stråk med glupar finns i norr. I myrkanter och kring glupar finns ofta värden knutna
till brandpåverkad tall och lövkontinuitet.
4.5.1 Skogar och våtmarker
Skogen i det inventerade området består till
största delen av brukad tallskog med stora
avverkade ytor och ung produktionsskog.
Vid naturvärdesinventeringen har 42 delområden med naturvärden med en sammanlagd yta på cirka 100 hektar avgränsats. Det
inventerade området är 920 hektar stort.
Spår av skogsbränder förekommer spritt i det
inventerade området i form av brandpåverkade högstubbar och tallågor. Området brann
senast runt 1930, men en lång rad bränder av
varierande omfattning och intensitet har
tidigare berört området.
Naturvärdena är dels knutna till strukturer
och arter som förekommer i brandpräglad
tallskog, dels till de som uppstår genom skogskontinuiet och hög luftfuktighet. I området
har signalarter och rödlistade arter knutna
till bränd tallved och ett landskap präglat
av återkommande bränder påträffats. Även
värdefulla arter knutna till löv- och grankontinuiet förekommer.
Bild 4.5 Vy, Djupdalstjärnen. Foto Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
13 Glup är en tidvis vattenfylld sänka med underjordiska till- och
utlopp.
37
O�����������������
4.5.2 Geologi
Området domineras av moränmark. Mindre
områden med berg i dagen med tunna lager
av morän ovan berget förekommer. Moränen
kan bitvis vara svallad. I lägre delarna av
terrängen förekommer områden med torv.
Figur 4.2 Kvartärgeologisk karta för Rödtjärnsberget, där bärighet framgår.
38
������������������
4.5.3 Sjöar och vattendrag
Norr Ensjön är den största sjön i det inventerade området. Den omges av myrmarker och
små glupar. En bäck som rinner i väst-östlig riktning går genom systemet av småvatten
och myrar. Norr Ensjön är tidigare rotenonbe14
handlad och det är okänt hur den hämtat sig
från det. Idag fiskas regnbåge, öring och harr.
Nära stränderna vid bäckar och småvatten finns
ofta värdefulla miljöer i form av lövträdskontinuitet, förekomst av bränd tallved i exponerade lägen och tallar som börjar bli grova.
Öster om Vindkraftpark Riberget, utanför projekteringsområdet finns sjön Djupdalstjärnen.
Bild 4.6 Vy över Norr Ensjön Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
4.5.4 Fågel och fladdermöss
Naturvårdsverket räknar med att det finns ungefär 500 kungsörnspar i landet. Miniminivå
för en långsiktigt livskraftig stam av kungsörn
i Sverige anses vara 600 par (Naturvårdsverket
2010). Kungsörnen är rödlistad som ”Nära
Hotad” (NT) i Sverige och listad som en s.k.
”Annex 1” art i EU:s Fågeldirektiv.
Inventeringar av naturmiljön har genomförts liksom riktad inventering mot Kungsörn
under vår och sommarhalvåret. Få fågelarter
noterades vid naturinventeringen och ingen
utpekad skyddsvärd fågelart påträffades utom
lavskrika. Lavskrika häckar i sydvästra delen
av området. Den är rödlistad i kategorin ”nära
hotad” och hotas av att dess livsmiljöer avverkas och av konkurrens från nötskrika. I övrigt
finns bland annat gluttsnäppa, skogssnäppa,
tjäder, orre, spillkråka och korp i området.
Det finns tidigare uppgifter om häckande bivråk och tretåig hackspett, båda rödlistade och
förda till kategorierna sårbar respektive nära
hotad.
14 Norr Ensjön har tidigare rotenonbehandlats med avsikt att slå ut
den inhemska fiskfaunan. Syftet med en sådan behadlingen är oftast
för att plantera ut annan fisk utan konkurrens från den ursprungliga
fiskpopulationen. Det är oklart om Norr Ensjön har återhämtat sig
på så sätt att fisksammansättning nu liknar den som fanns innan
behandlingen.
I Gävleborg finns idag 11 kungsörnsrevir med
känd boplats och 8 besatta revir där man inte
känner till boplatsen. Flest revir finns i länets
norra och västra delar. Utöver dessa finns säkerligen några okända revir i mer otillgängliga och svårinventerade trakter. Antalet kända revir har ökat stadigt men långsamt med
några par om året sedan början av 2000-talet.
39
O�����������������
Det speglar troligen både en ökad kungsörnsstam och ökad kunskap om kungsörnshäckningar. Inga specifika mål för kungsörnstammen i Gävleborgs län finns utan länsstyrelsen
anger bara att populationen ska få utvecklas
fritt och ges möjlighet att häcka i hela länet.
kungsörnar kan identifieras. Den 12 mars, den 25
mars och den 26 mars spanades området noggrant
av från hög höjd. Det finns gott om lämpliga
boträd, både inom och utanför vindkraftanläggningen där kungsörnarna kan ha alternativa bon.
Genom kungsörnens krav på boplatsmiljö och
det faktum att passande skogsbestånd ofta
ligger i höjdområden med bra vindvärden, är
det därför viktigt att kartlägga om en vindkraftutbyggnad på Riberget kan påverka förekomsten
av kungsörn. I närområdet till Riberget finns
ett sedan tidigare känt kungsörnsrevir, enligt
kungsörnsgruppen i Gävleborg. Angränsande
kungsörnsrevir finns i övrigt som närmast cirka
10 km österut.
Inga fladdermöss har observerats under utförda
naturinventeringar i området. Särskilda riktade
inventeringar för fladdermöss har inte bedrivits.
4.5.5 Övrigt djurliv
De vanligast förekommande djuren i mellansvenska skogen finns också vid Riberget. Här
finns exempelvis älgar, rådjur och smågnagare. Med stor sannolikhet finns även björn,
lo, varg och järv i området eller dess omgivningar även om några sådana inte har påträffats under genomförda naturinventeringar.
Inga tecken på revirhållande kungsörnar sågs
emellertid vid inventeringen. Inventeringen bedrevs under tre dagar i mars då revirhållande
Bild 4.7 Betande älg i Vindkraftparken vid Bondön, Piteå kommun, sommaren 2010. Foto. Mattias Öhman, Nordex Sverige AB.
40
������������������
4.6 Landskapsbild
Naturgeografiskt tillhör området kring Riberget
vågig bergkullterräng, främst barrskogsklädd
och kuperad med låg-medelhög andel myrmark. Området ligger ovanför högsta kustlinjen och innebär att morän dominerar markerna. Området utpekat för vindkraft är höglänt.
De landmärken som finns i området upplevs
från skogsbilvägarna öster om området och
består av höga kraftledningsstolpar som går
i nord-sydlig riktning.
Skogslandskapet är produktionsskogsbaserat.
Detta medför en varierande och olikåldrig
skog vilket gör att bergssidorna har skiftande
uttryck och kommer att variera över tiden.
Skogsbygden har upplevelsevärde med sin
vidsträckthet, genom områdets kalhyggen.
Känslan av ödemark förstärks kring de två
naturreservaten i området och med det långa
avståndet till bebyggelse.
Skogsbygden kring Riberget har endast ett
fåtal fritidsboende nära och inga permanent
boende. Skogen betyder dock mycket för landskapet och ekonomin, både idag och historiskt
sett. Skogsbygden präglas av en storkuperad
terräng med både mjukt rundade berg och toppar, där flera når över 400 meters höjd. Kring
Riberget finns det mindre tjärnar och sjöar
som binds samman med små bäckar och åar.
Norr Ensjön är en fiskesjö med anordnat bord
och stolar (se bild på denna rastplats vid Norr
Ensjön under avsnitt 3.2) och tillgänglighetsanpassad brygga med utsikt mot planerade
vindkraftverk. Strax väster om vindkraftsparken rinner Enan genom en myrrik dalgång.
På området i övrigt finns ett antal mindre myrmarker. Vid dessa finns utblickar mot Riberget.
Naturreservaten Ensjölokarna och Högbränntjärn ligger i anslutning till vindkraftparken.
Naturreservaten anses vara ett exempel på
urskogar och upplevs ödsligt belägna.
Väg 83 och Norra stambanan ligger i en
dalgång öster om Riberget utan utblickar mot
området och detta är beroende av i vilket
produktionsskede skogen är.
Bild 4.8 På väg norrut ur Naturreservatet Ensjölokarna till vindkraftområdet. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
41
O�����������������
4.7 Skyddade områden
De naturtyper som finns och som i dagsläget
har positiv bevarande status är 57 hektar av
naturtypen västlig taiga, 1,7 hektar öppna
svagt vävda mossar, fattiga och intermediära
kärr och gungflyn samt 4,4 hektar dystrofa
sjöar och småvatten.
Området vid Riberget är utpekat som lämp15
ligt vindkraftområde i Ljusdals kommun .
I det inventerade områdets södra del ligger
Ensjölokarnas naturreservat. Det ursprungligen
30 hektar stora reservatet utvidgades
2006 till att omfatta 96 hektar. Syftet med naturreservat är att vårda och bevara en värdefull barrurskog. Stora delar av Ensjölokarnas
naturreservat är idag Natura 2000-område.
Nordväst om Vindkraftpark Riberget ligger
Högbränntjärns naturreservat.
Bild 4.9 Raststuga i Naturreservatet Ensjölokarna. Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
15 Tematisk tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft skickas
under december månad 2010 ut på samråd enligt planingenjören
Maria Andersson i Ljusdals kommun.
42
������������������
Figur 4.3 Ensjölokarna Naturreservat.
4.8 Kulturmiljö
lämningar, men bör hanteras med samma
hänsyn som sådana.
Utredningsområdet består till största delen
av skogsmark. Planerad vindkraftpark ligger
inte inom kulturreservat eller riksintresse för
kulturmiljövård. Inga registrerade fornlämningar förväntas att beröras fysiskt av vindkraftetableringen och dess följdverksamheter.
Fäbodverksamhet med skogsbete var under
lång tid utbredd i Hälsinglands skogsmarker
och det är vanligt förekommande i stora delar
av skogsmarkerna tillhörande gårdarna med
lämningar av detta, samt av andra verksamheter
tillhörande skogen som jakt och kolning, vilket
är en viktig del av skogens kulturmiljöer och
kan under anläggandet påträffas i området.
I utredningsområdet finns ett par lämningar av
kolningsanläggningar som noterats i samband
med arkeologiska fältinventeringar. Dessa är
ännu inte registrerade lagskyddade forn-
43
O�����������������
vägar finns närmare projekteringsområdet och
på området finns mindre enklare skogsvägar.
4.9 Rennäring
Ingen rennäring bedrivs på detta område.
4.11 Radio- och telekommunika�on
4.10 Lu�fart/Vägar/Järnväg
Under samrådsprocessen har framkommit
att tre av vindkraftverken i den ursprungliga
konfigurationen behöver justeras så att störningar inte uppstår för tv-näten. Sökanden
har därför i denna ansökan och inför samråden, anpassat placeringen av vindkraftverken för att minska risk för störningar.
16
Närmaste aktiva flygplats är inte påverkad
av denna vindkraftsanläggning. Österut
cirka 7 km från vindkraftparken ligger
Riksväg 83 i nordsydlig riktning. Längs med
Riksväg 83, på andra sidan denna från
Vindkraftparken sett, går järnvägen. Mindre
Figur 4.4 Teracom AB har uppgivit att inga vindkraftverk bör förläggas inom denna markerade zon.
16 Närmaste flygplats är Färila flygplats, en före detta militär
anläggning som numera är nedlagd, Luftfartsverket har inget att
erinra av detta skäl. Se samrådsredogörelsen.
.
44
������������������
5
Förväntad påverkan
och
skyddsåtgärder
45
F�������� ��������
��� ��������������
5. Förväntad påverkan och skyddsåtgärder
Tanken att vindkraftverken efter drifttiden på
cirka 20 - 25 år kan monteras ned och marken
återställas ger perspektivet att sökanden lånar
en plats i vinden. Denna tidsaspekt bör man
ha i åtanke när man bedömer om påverkan
till följd av vindkraftsverksamhet. Påverkan
är inte för evigt. Den lämnar knappt något
avfall efter sig till kommande generationer.
A) Förväntad påverkan
Området runt Vindkraftpark Riberget är glest
befolkat. Få närboende finns. Fast boende finns
i några mindre byar runt omkring och framförallt österut längs väg 83 dit avståndet är tillräckligt långt för att inte bli störda av verksamheten.
Fritidshus finns på närmare avstånd, se nedan.
De närmaste permanent boende är en handfull hus vid Norrberg på cirka 6 km avstånd.
Dessa hus ligger på sluttning som sluttar bort
från Vindkraftpark Riberget och dessa kan
därför inte förväntas störas visuellt av verksamheten. Avståndet är såpass långt, topografin kuperad och marken är delvis bevuxen
med skog som ligger emellan, så ingen
negativ påverkan förväntas när det gäller ljud
från verksamheten till boende vid Norrberg.
5.1 Människor
5.1.1 Visuellt intryck
Vid Nylandet 7,4 km öster om verksamheten
finns några få permanent boende. I Hedsjö
8,6 km österut på andra sidan sjön Hedsjön,
sett från Vindkraftverksamheten, finns också
några få permanent boende. Mellan vindkraftverken och dessa byar finns skogsklädda höjder i landskapet. Efter försök att fotografera
för att göra fotomontage mot vindkraftverken
från dessa byar kunde sökanden konstatera
att skog direkt vid byarna gör att utsikt helt
saknas mot området där vindkraftverken planeras. Inte heller förväntas boende i dessa
byar att störas av ljudet från vindkraftverken.
Vid östra änden av Norr Ensjön i projekteringsområdet, finns fastigheten Gräningsvallen
1:8 (A) med fritidshus på. Sökanden har kommit överens med fastighetsägarna att sökanden ska köpa fastigheten (A) om tillstånd ges
enligt ansökan. Här förväntas 40 dB(A)
överskridas utomhus nära fritidshuset.
Vindkraftverken döljs av träd runt omkring
huset men de kommer att synas mellan träden.
Bild 5.1 Precis som väderkvarnar varit en naturlig del av landskapsbilden förr i tiden kommer vindkraftverken att
bli det i framtiden. Foto. Karl-Gunnar Larsson.
46
F�������� ��������
��� ��������������
vindkraftverken kommer de som regel inte att
synas på grund av skog och träd som skymmer. För att åskådliggöra det visuella intrycket
har sökanden tagit fram visualiseringar, fotomontage, från fritidshus närmast verksamheten.
På östra sidan av Djupdalstjärnen finns fritidshus på fastigheten Gräningsvallen 1:9 (B).
Också denna fastighetsägare har visat intresse
av att sälja sin fastighet till sökanden. Detta
fritidshus befinner sig innanför 40 dB(A) kurvan. Härifrån kommer vindkraftverken att
synas över sjön, se fotomontage.
Nattetid i mörker kommer vindkraftverken att
belysas i enlighet med gällande bestämmelser.
Söder
om
sjön
Djuptjärnen
ligger
Gräningsvallen 1:11 (C) med fritidshus på.
Denna fastighet berörs inte nämnvärt av
verksamheten, varken visuellt (närliggande träd
framför) eller av ljud.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Sökanden har en enhet som arbetar med forskning och utveckling av vindkraftverken där
man bland annat undersöker möjligheterna
att endast slå på belysningen om ett flygplan
närmar sig. Om detta blir den metod som
kommer att användas så kan man förvänta sig
att belysningen nattetid inte blir störande.
Sommartid, då fritidshusägare framförallt vistas
i sina fritidshus i denna del av Sverige,
är nätterna ändå ljusa varför belysningen
nattetid inte förväntas bli ett stort problem
som kräver egentliga skyddsåtgärder.
Gränsande mot projekteringsområdets södra
del ligger fastigheten Gräningsvallen 1:16,
Ensjölokalarnas naturreservat med raststuga. Från raststugan förväntas inte vindkraftverken kunna ses då träd omger raststället. Även om ljudnivån precis övergår
40 dB(A) tillfälligt så kan ljudnivån, för det
mesta, förväntas vara under 40 dB(A). De
ljudberäkningar som tagits fram utgår nämligen från ett så kallat ”worst case”, det vill säga
omgivningarna är utan träd som dämpar ljudet
och maskerar ljudet från verksamheten.
Beräkningen förutsätter också att vinden
alltid ligger på från vindkraftverken mot
raststugan. Så är inte alltid fallet. Träden
dämpar ljudet och kommer i praktiken
maskera ljudet väldigt ofta. Ljudet förväntas
därför inte orsaka problem vid raststugan.
All forskning och utveckling som bedrivs i
vindkraftsbranschen pekar på att för att bättre
tillvarata vindens kapacitet kan vindkraftverken, oavsett leverantör, förväntas bli högre
och ha större rotordiameter. Vindkraftverken
kommer därför synas mer, inte mindre,
i framtiden.
Nordex avser inte vidta några skyddsåtgärder
för att minska det visuella intrycket annat än
att försöka spara skog från avverkning närmast
bebyggelse där så är möjligt. Diskussioner
med markägaren Sveaskog har förts angående
detta. Sveaskog har framfört att deras normala
rutiner är att inte avverka invid stugor och bebyggelse utan lämna en remsa skog nära
bebyggelse.
Sydväst om projektet ligger en fastighet vid
Portjärn, Gärningsvallen 1:12 (D) med fritidshus på. Detta fritidshus bedöms inte påverkas
negativt av verksamheten, varken visuellt
eller av ljudet.
Nordöst om projekteringsområdet ligger en
fastighet Gräningsvallen 1:10 (E) vid sjön
Rödtjärnen. Detta fritidshus bedöms inte påverkas negativt av verksamheten, varken
visuellt eller av ljudet.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Vindkraftverken kommer att synas, särskilt
på avstånd. Synintrycket begränsas av skog
och av att omgivningarna är kuperade.
Sökande bedömmer att få störs då omgivningarna är glest befolkade och relativt få
fritidshus finns. Vindkraftverken kommer att
synas där kalhyggen ger fri sikt.
Den förväntade påverkan när det gäller hur
vindkraftverken kommer att synas i omgivningarna är att så är fallet. Då vindkraftverken är såpass höga, minst 100 meters tornhöjd, kommer de att synas framförallt på
längre avstånd. Om man står i skogen nära
47
F�������� ��������
��� ��������������
Riberget
Översikt
Fotomontage
4 positioner
Figur 5.1 Positioner för fotomontage.
48
Fotomontage 1,2,3
Brännvidd 29 mm
Fotomontage 4
Brännvidd 53 mm
(35mm format)
Betraktelseavstånd
65 cm
Bild. 5.2 Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
F�������� ��������
��� ��������������
Riberget
Fotoposition från
Norr Ensjöns
Raststuga
RT90
X: 6910269
Y: 1486100
Bäring: 33°
49
Närmaste vkv: 920 m
Navhöjd:140 m
Rotordiameter:100 m
Brännvidd 29 mm
(35mm format)
Bild. 5.3 Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
F�������� ��������
��� ��������������
Riberget
Fotoposition från
Norr Ensjön
Fritidshus
RT90
X: 6910119
Y: 1486717
Bäring: 277°
50
Närmaste vkv: 1 050 m Brännvidd 29 mm
Navhöjd:140 m
(35mm format)
Rotordiameter:100 m
Bild. 5.4 Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB.
F�������� ��������
��� ��������������
Riberget
Fotoposition från
Djupdalstjärnen
RT90
X: 6910475
Y: 1487908
Bäring: 279°
51
Närmaste vkv: 630 m
Navhöjd:140 m
Rotordiameter:100 m
Brännvidd 29 mm
(35mm format)
Bild. 5.5 Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB.
F�������� ��������
��� ��������������
Riberget
Fotoposition från
Vägkorsning
RT90
X: 6907534
Y: 1487045
Bäring: 309°
52
Närmaste vkv: 2 800 m
Navhöjd:140 m
Rotordiameter:100 m
Brännvidd 53 mm
(35mm format)
F�������� ��������
��� ��������������
5.1.2 Skuggbilder och reflexer
A) Förväntad påverkan
Nordex har utfört beräkningar i ett särskilt
program för att bland annat räkna ut påverkan
av skuggor för omgivande bebyggelse.
Programmet heter WindPro och används i
sammanhanget ofta. Enligt sökandens beräkningar kommer skuggor från vindkraftverken
endast undantagsvis att överskrida Boverkets
riktlinjer på maximalt 30 timmar per år.
Genomförda beräkningar utgår från att solen
strålar från klarblå himmel och inga moln.
30 timmar per år. Inga särskilda skyddsåtgärder
kommer att vidtas för att minska antalet
skuggtimmar för närboende då dessa kan
förväntas bli små.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sökandens bedömning är att negativ påverkan
i form av skuggor på omgivande bebyggelse
inte kommer att ske i någon större omfattning. Påverkan vad gäller skuggor är minimal.
Den särskilda utredningen om skuggor bifogas
denna miljökonsekvensbeskrivning.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Påverkan från skuggor förväntas marginelellt
överskrida Boverkets riktlinjer på maximalt
Figur 5.2 Teoretisk beräknad skuggutbredning. Beräkningen är utförd i WindPro.
53
F�������� ��������
��� ��������������
5.1.3 Ljudpåverkan
A) Förväntad påverkan
tillståndsmyndigheten vilket motsvarar ljudet
från ett modernt kylskåp. Kraven är således
mycket hårda för att klara ljudnivån utomhus
hos närboende. Ljudberäkningen som här har
gjorts anger ett värsta fall så till vida att ingen
hänsyn tas till markdämpning. Beräkningen
sker utifrån antagandet att det alltid blåser från
vindkraftverken mot det ljudkänsliga området.
Resultatet motsvarar således det högsta ljud
som kan beräknas höras från vindkraftverken,
oavsett vindförhållanden på platsen.
Det dominerande ljudet från vindkraftverk är ett
aerodynamiskt svischande ljud. När vindkraftverken roterar blåser det normalt även där den
som lyssnar befinner sig. Då uppkommer prasslande och vinande ljud i buskar och träd vilket
delvis eller helt kan maskera ljudet från vindkraftverken. För vindkraft i Sverige tillämpas
vanligtvis Naturvårdsverkets riktvärden för
industribuller.
Vid bedömning har i de flesta fall nattvärdet
40 dB(A) vid bostäder angetts som villkor av
Figur 5.3. Utanför denna linje är ljudpåverkan från verksamheten 40 dB(A) och oftast betydligt lägre. Ljudet avtar med avståndet
och påverkas av vindriktning, temperatur, eventuellt snödjup, växtlighet med mera.
I figur 5.3 visas hur ljudutbredningen beräknas
bli runt vindkraftparken vid Riberget.
dB(A)
30
40
50
60
Några exempel på ljudnivåer i vår vardag visas
i tabell 5.1.
Typiska ljudnivåer
Sovrum
Tyst inomhusmiljö, kylskåp
Vanlig inomhusmiljö, kontor
Vanlig samtalston på kort avstånd
Tabell 5.1 Exempel på ljudnivåer.
54
F�������� ��������
��� ��������������
B) Förslag på skyddsåtgärd
Sökanden arbetar kontinuerligt för att minska
ljudnivån från verksamheten. Detta arbete
fortskrider alltjämt. En av de stora fördelarna
med projektet är just att det har såpass få närboende och få innanför 40 dB(A) kurvan.
Genom att förvärva fastigheter som används
varaktigt som fritidhus innanför 40 dB(A)
kurvan, har sökanden vidtagit nödvändiga
skyddsåtgärder.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sökanden bedömer att ljudet från vindkraftverken i praktiken inte kommer att överskrida
gällande riktvärde på 40 dB(A) vid varaktiga
fritidshus eller för närboende utom för de
fritidshus som sökande planera förvärva.
5.1.4 Friluftsliv, jakt och fiske
www. fotoakuten.se
A) Förväntad påverkan
Sommartid förväntas inte friluftslivet påverkas annat än måttligt. Utsikten om det är kalhyggen eller liknande, gör att vindkraftverken
kan synas från vissa platser i närområdet.
Huruvida detta uppfattas som negativt eller
positivt, är subjektivt. Rent konkret kommer
verksamheten inte att påverka vare sig friluftslivet, jakten eller fisket. Snarare kan dessa
intressen underlättas då vägar anläggs och fler
platser blir mer lätta att komma fram till även
för äldre eller de som inte orkar gå långt
i skogsmiljö.
Bild 5.6 Fiskare i siluett.
B) Förslag på skyddsåtgärd
En skyddsåtgärd som sökanden uppmanats
vidta är att hålla avstånd från verksamheten
till allmänna vägar. Gällande riktlinjer från
Trafikverket och Vägverket kommer att följas.
Vidare kommer skyltar att sättas upp på vägar
till vindkraftverken där det varnas för iskast
vintertid. Skyddsavstånd på 300 meter anmodas. Under dessa förhållanden är det kallt
och snödjupet brukar göra terrängen i
skogen otillgänglig för jägare varför dessa
inte påverkas särskilt.
Under vintertid kan is bildas på vindkraftverken. När is bildas uppstår snabbt ojämvikt
i turbinen och vindkraftverket slås automatiskt
av. Med 50 meter långa rotorblad bidrar
även en mycket liten vikt till att turbinen
slås av. Man kan trots detta under vissa extraordinära omständigheter kan isbildning
förväntas och fenomen med iskast från
rotorblad kan ske innan rotorn hunnit slås av.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Känslan av att vindkraftverk finns nära platser
där människor vistas är subjektiv utifrån förväntningar, erfarenheter med mera. Några ser
det som en investering i miljövänliga framtida energislag och andra störs av betydligt
mindre avvikande inslag i miljön. Påverkan
för friluftslivet, jägare eller för fisket bedöms
som ringa sedan skyddsåtgärder vidtagits.
Besökande till närliggande naturreservatet
Ensjölokarna kan inte anses påverkas negativt
då varken det visuella eller det ljudliga intrycket blir särskilt framträdande. Skogen
skymmer vindkraftverken och ljudet kommer
möjligen kunna uppfattas undantagsvis. Om
det blåser bra på högre höjder men är vindstilla på lägre höjder kan ljudet möjligen framträda över ljudet från vind i buskar och träd.
55
F�������� ��������
��� ��������������
5.2 Naturmiljö
5.2.1 Skogar och våtmarker
A) Förväntad påverkan
Sökanden har låtit genomföra en omfattande
naturinventering. I området har signalarter och
rödlistade arter knutna till bränd tallved och
ett landskap präglat av återkommande bränder
påträffats. Dessa arter påverkas negativt om
substrat (högstubbar och lågor) körs sönder
eller om mark där dessa strukturer finns tas
i anspråk. Även värdefulla arter knutna till
löv- och grankontinuitet har påträffats.
För att undvika negativ påverkan på våtmarker
och känslig biotop bör alltid lokalisering av
vägar undvikas på myrmarker och nerför branter. Om det ändå behövs dras väg över våtmark kan skyddsåtgärder i form av tunnlar
och diken, vidtas för att inte påverka omgivande
våtmark och vattenflöden negativt.
Söder om Norr Ensjön finns områden med
värden både för växter och djur knutna till
tallskog och värden knutna till miljöer med
grova lövträd i fuktiga miljöer.
Sedan skyddsåtgärder har vidtagits i form av
att undvika vägar över myrar och i branter med
mera, så bedöms negativ påverkan på våtmarker
minimeras till en acceptabel ringa nivå. Att
dra väg över våtmark och i branter medför
fördyringar och kommer att undvikas.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
B) Förslag på skyddsåtgärd
För att slippa negativ påverkan som anläggning
och körning i skogsmarken ger kan den värdefulla brända veden flyttas till andra gynnsamma
lägen för att om möjligt bevara naturvärdena.
Sökanden bedömer att påverkan för skogen
blir ringa. Skogsbruk kommer att kunna bedrivas som innan vindkraftverken har anlagts.
Skyddsområden i skogen kommer att undvikas
i enlighet med gällande regler för dessa
områden.
Påverkan på arter knutna till löv- och grankontinuitet blir liten om växtplatserna lämnas intakta och skyddszoner lämnas runt glupar,
småvatten och sluttningar där de förekommer.
Bild 5.7 Vintervy, Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB.
56
F�������� ��������
��� ��������������
5.2.2 Geologi
5.2.3 Sjöar och vattendrag
A) Förväntad påverkan
A) Förväntad påverkan
Etableringsområdet domineras av moränmark
där mindre områden med berg i dagen har
tunna lager av morän ovan berget. Moränen
kan bitvis vara svallad. I lägre delar av terrängen förekommer områden med torv.
Påverkan på sjöar och vattendrag bedöms
bli mycket liten med planerad placering av
vindkraftverken. Sjöar och våtmarker med små
glupar är känsliga för dränering, körning och
andra anläggningsarbeten.
Förväntad påverkan för geologin är att gravitationsfundament kommer att anläggas där
det är morän. Påverkan av gravitationsfundament är att betong gjuts i fundamenten för att
stabilisera tornen. Där det finns berg i dagen
och mycket bra bärighet kan förankring direkt i berget ske. Vid bergsförankring kommer
påverkan konkret bestå i att borrade stålpålar
går ner i berget och på så sätt förankrar tornen.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Skyddsåtgärder bör vidtas vid vägar som leder
förbi Norr Ensjön och angränsande glupar.
I norra delen av projekteringsområdet finns
också värdefulla glupmiljöer. Naturvärden
påverkas inte här om man undviker körning
och anläggningsarbeten över sjöar och
vattendrag.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Vägar dras helst i områden med god bärighet
till mycket god bärighet och påverkan blir
därmed begränsad.
Sökanden bedömer att påverkan för sjöar och
vattendrag kommer att bli ringa. Inga vattendrag förväntas påverkas då vägar kan dras på
andra ställen.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Inför byggskedet ska geotekniska undersökningar för respektive vindkraftverks läge utföras. Korrigering av placering av vindkraftverkens fundament kan ske med några meter för
att söka optimera placeringen och minimera
påverkan. I områden där grundläggning utförs
på mineraljord ska undersökningarna bestå
av geoteknisk sondering och provtagning för
att fastställa jordens egenskaper och eventuell
förekomst av grundvatten. Vid grundläggning
på berg skall bergets kvalitet fastställas genom
hällkartering och jord-berg sondering. Vid val
av förankrad grundläggning måste bergkva
liteten bestämmas genom kärnprovtagning.
5.2.4 Fågelliv
A) Förväntad påverkan
Lavskrikan kan påverkas negativt om dess livsmiljö splittras upp av planerade anläggningar.
Den har noterats sydväster om området. Tjäder
och orre kan finnas i omgivningarna och dessa
kan påverkas negativt om anläggningsarbeten
sker under spel och häckningsperiod (från
senvinter till juli). Tretåig hackspett finns
noterad från tidigare år. Den påverkas också
negativt om uppsplittring av gamla skogar sker.
B Förslag på skyddsåtgärd
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Skyddsåtgärd för att minska negativ påverkan
för lavskrikan kan vara att undvika anläggningsarbeten under senvinter till sommar då den
häckar. Det är också viktigt att spara skogsmiljöer som hänger samman med lokalen
där den påträffades och runt Ensjölokarna där
den också finns.
Påverkan för markförhållandena till följd av
anläggningar av fundamenten bedöms som
ringa då gravitationsfundament används. Detta
är den vanligaste metoden. Om berg går i dagen
kan bergsförankring ske. Detta påverkar
berggrunden. Även denna påverkan bedöms
som liten.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Påverkan till följd av vägdragningar begränsas
och får bedömas som ringa då vägar dras i områden med god bärighet till mycket god bärighet.
Skogsmiljöer kommer att sparas till största
delen då förhållandevis liten yta behövs avverkas för uppställningsplatser, vägar och fundamenten. Då skogsmiljöerna sparas påverkas
inte fåglarna negativt av vindkraftverken.
57
Bild 5.8 Morgonbild, vindkraftpark i Germinon, Champagneområdet december 2010, Frankrike. Foto. Nordex.
F�������� ��������
��� ��������������
tecken. Karaktären är uppbyggd av landskapselement som till exempel vägar, vattendrag och
bebyggelse. Landskapskaraktären är uppbyggd
av dessa element som ligger i strukturer som
gör området definierbart och gör att det går att
skilja ett landskap från ett annat. Karaktären
har kommit till genom naturliga förutsättningar och processer. Känsliga landskap kan
störas visuellt av påverkan från vindkraft.
5.2.5 Övrigt djurliv
A) Förväntad påverkan
Förutom fåglar kan de mest vanligt förekommande däggdjuren också förväntas förekomma
i omgivningarna vid Riberget. Älgar, rådjur och
smågnagare kan förväntas finnas även om inga
har setts under genomförda naturinventeringar.
Även lo, varg och järv bör förekomma. Utifrån
befintlig turistverksamhet några mil söderut
som fokuserat på björn vet vi att också björn
lever i skogarna i Hälsingland. Vid anläggningsarbetena kan påverkan förväntas för djur i
närheten. Buller skrämmer nog bort djur som
byter miljö tillfälligt under anläggningsskedet.
Detta arbete får jämföras med att ny väg anläggs eller då andra samhällsnyttiga resurser
tillförs. Sedan det tillfälliga anläggningsskedet
är klart och driftskedet pågår kan ringa eller ingen påverkan förväntas för djur i
närmiljön till vindkraftverken.
Vindkraftverk påverkar landskapet på grund
av sin storlek, höjd och att de rör sig. Upplevelsen av vindkraft i landskapet och i
respektive karaktär är subjektiva bedömningar. Vindkraftverk kan upplevas positivt
ur markägares synvinkel eller av människor som uppfattar dem som pampiga och nya
landmärken. De som uppskattar ett orört landskap kan uppleva vindkraftverken negativt
i olika stor omfattning. Vilka intressen man
har, kunskap och inställning till landskapet
är avgörande. Upplevelsen är dock av största
vikt när påverkan på omgivningen bedöms.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Under driftskedet då vindkraftverken är monterade och har tagits i drift planeras inga särskilda skyddsåtgärder att vidtas. Detta förväntas
inte medföra negativa störningar för djur i
närmiljön.
Vindkraftens inverkan på landskapet är främst
visuell och kan innebära stora förändringar
på vissa platser. Deras storlek och rörelse
gör att ett landskap mycket större än det som
direkt berörs av etableringen, påverkas.
Rörelsen gör att vindkraftverken ofta uppfattas mer dominerande än exempelvis telemaster
på grund av att det drar ögats uppmärksamhet
till sig. Lugna regelbundna rörelser uppfattas
som mer harmoniska är snabba rörelser. De
planerade vindkraftverken har lugna regelbundna rörelser vilka uppfattas som mer harmoniska än tidigare upplagor av vindkraftverk
där rörelsen var mer ojämn och disharmonisk.
Ljus från hindermarkeringar för luftfarten
på vindkraftverken kan också bidra med
visuella störningar.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Påverkan för djur i området bedöms bli acceptabel då den största påverkan är högst
tillfällig under anläggningsskedet.
5.3 Landskapsbild
A) Förväntad påverkan
Landskapsbild är den visuella upplevelsen
av landskapet och dess sammanhang.
Definitionen för landskap är enligt den europeiska landskapskonventionen: ”ett område sådant
det uppfattas av människor och vars karaktär är
resultatet av påverkan av och samspel mellan
naturliga och/eller mänskliga faktorer”.
Vindkraftverk kan göra att landskapet förändras
och bildar nya sorters landskap.
Storleken gör att de kan konkurrera med omkringliggande välkända siluetter samtidigt som
de själva kan bilda nya landmärken. Storleken
uppfattas olika och är beroende av omlandets
topografi och skala. Avståndet till vindkraftverken påverkar också upplevelsen av dem.
Hur mycket det påverkar skiljer sig då det är
en individuell upplevelse. I det bergiga skogslandskapet kring Riberget kan omkringliggande
Landskapets karaktär kan förklaras med att det
har särpräglade och typiska drag eller känne-
59
F�������� ��������
��� ��������������
berg minska vindkraftverkens dominans samtidigt som att placeringen på höjdlägena medför
kraftig exponering i vissa vinklar. Verk som
placeras på topparna på berg upplevs mer dominerande jämfört om de placeras nedanför.
Generellt är skogslandskapet tåligare än öppet
jordbrukslandskap då färre utblickar berörs.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Då påverkan på landskapsbilden begränsas
av flera berg i omgivningen som till stor del
skymmer utsikter så förväntas inte vindkraftverken påverka landskapsbilden negativt.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
I motljus kan verken upplevas starkare då de
skapar en kontrast mot himlen. Slagskuggor
kan också påverka mycket och i olika omfattning beroende av solens ställning på himlen.
Eftersom påverkan på landskapsbilden är begränsad till följd av skogsklädda kuperade
omgivningar och få närboenden finns, bedömer sökanden det inte vara nödvändigt
att vidta några skyddsåtgärder. Påverkan
på landskapsbilden bedöms bli ringa.
Vid färgsättning ger i regel en nyans av grått
minst landskapspåverkan då rent vitt kan
ge för skarp kontur. Likaså är en enhetlig utformning att föredra. Reklam upplevs oftast
negativt på vindkraftverk och ska undvikas.
Området vid Riberget är utsatt för skogsdrift vilket ger en typ av upplevelsevärde. Att
vindkraftverk förs upp i områden där skog avverkas ger en annan typ av upplevelsevärde.
Utblickar över landskapet beror till stor del på var
man befinner sig. Vid avverkade ytor, myrar och
sjöar erbjuds längre siktsträckor än vad den täta
skogen ger. Likaså längs med det täta vägnätet
av skogsbilvägar kan utblickar tillfälligt uppstå.
Inga utpekade utsiktsplatser finns i området.
Siktavgränsande element är många och skogen
tar i de flesta fall ned utblickar och skalan
på vindkraftverken. Skogslandskapet kring
Riberget är mindre känsligt för vindkraftpåverkan men har delvis högt värde vid Ensjölokarna.
Då Ensjölokarna upplevs ligga ensligt och har
ett stort besöksvärde kommer det påverkas
av vindkraftverk i närmiljön men skogen tar
till stor del bort den visuella påverkan. Vid
vägen från naturreservatet norrut kommer
vindkraftverken främst att synas.
Vid naturreservatet Högbränntjärn kommer
Riberget döljas till stor del av träd.
Kraftledningarna fungerar som landmärken
idag i området. Sedan vindkraftverken har
byggts kommer de ge området nya siluetter.
Bild 5.9 Nordex vindkraftverk i vinterlandskap, Axelvik vid
Kalix. Foto. Tony Eklöf.
60
F�������� ��������
��� ��������������
5.4 Skyddade områden
5.5 Kulturmiljö
A) Förväntad påverkan
A) Förväntad påverkan
Skyddade områden vid Vindkraftpark Riberget
är Ensjölokarnas naturreservat och Natura
2000 område, söder om området liksom
Högbränntjärns naturreservat nordost om
området.
Vindkraftverken är från cirka 150 meter upp
till cirka 190 meter höga och de kommer därför
bli synliga framför allt på långt håll. Detta
innebär att utsikt och upplevelse av och från
historiska platser kan komma att påverkas.
Från olika håll kommer vindkraftverken att
ge visuellt intryck. Detta kan eventuellt bedömas
som negativa konsekvenser ur kulturmiljösynpunkt.
Vid naturreservatet Ensjölokarna skymmer
skogen utsikten mot vindkraftverken till största
delen utom från vägen norrut. Ensjölokarnas
naturreservat påverkas inte heller i övrigt av
de planerade vindkraftsverken förutsatt att
inga vägar eller andra anläggningar anläggs
i området.
Breddning av befintliga vägar och anläggandet
av etableringsytor kan komma att på verka
upplevelsen av vägar till kulturmiljöer och
traditionella mindre skogsvägar.
Negativ påverkan kan även ske om förstärkningsåtgärder eller andra arbeten i anslutning
till den befintliga vägen som går intill Natura
2000 området sker på ett sådant sätt att kanteffekter uppstår, att hydrologi eller närsaltsflödena förändras. Kanteffekterna som kan
uppstå påverkar känsliga arter knutna till
naturtypen västlig taiga och öppna svagt vävda
mossar, fattiga och intermediära kärr och
gungflyn. Den sistnämnda naturtypen kan påverkas om tillflödet av närsalter ändras och
då riskerar även naturtypen dystrofa sjöar och
småvatten att påverkas negativt. I övrigt sker
ingen direktpåverkan av Natura 2000 området.
Lämningar och fornminnen kan återfinnas inom
området vid exploateringen.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Komplettering och förbättring av vägar ska göras
så att hänsyn tas till omgivningen. Ändringar
kan återställas om det krävs.
Lämningar och fornminnen kan återfinnas inom
området vid exploateringen. Som en försiktighetsåtgärd kan utredning göras på det område
som ska bebyggas inför det att vägar, etableringsytor och fundament anläggs. Detta för
att utreda om några historiska lämningar eller
fornlämningar finns precis där man avser att ta
mark i anspråk. Fornlämningar är lagskyddade
enligt Kulturminneslagen. Om lämningar påträffas under exploateringen ska dessa lämningar anmälas till Länsstyrelsen för samråd.
Länsstyrelsen kan då ge tillstånd för att fortsätta
exploateringen. Genom att följa dessa regler
och vidta nödvändiga skyddsåtgärder minskar
risker för att historiska värden förstörs
för eftervärlden.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Eftersom påverkan på närliggande naturreservat tillika Natura 2000 område är begränsad
till följd av skogsklädda kuperade omgivningar
bedömer sökanden det inte vara nödvändigt
att vidta några skyddsåtgärder.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sökanden bedömer att ingen eller endast ringa
påverkan på närliggande naturreservat kommer att ske till följd av anläggningsarbetena.
Under driftskedet kommer påverkan bestå i
att vindkraftverk kan synas från del av vägen
norrut ut ur Ensjölokarnas naturreservat. Denna
påverkan får anses marginell och acceptabel
i ett samhälle som säger sig vilja ha och prioritera
anläggningar med förnybar energi.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sökanden bedömer att ringa eller ingen påverkan kommer att ske för kulturmiljöns
vidkommande sedan föreslagna skyddsåtgärder
har vidtagits.
61
F�������� ��������
��� ��������������
B) Förslag på skyddsåtgärd
Samråd och diskussioner med Trafikverket
sker för att använda de mest lämpade vägarna.
Anläggningsskedet ska planeras väl utifrån
logistiska förutsättningar för att minimera buller
för närboende och för att minska trafiken.
www. fotoakuten.se
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Vid anläggningsskedet kommer ökad trafik
att medföra ökat buller och mer damm, vilket
kan störa närboende längs med vägarna.
Denna påverkan är tillfällig och sker under
den säsong som vindkraftverken anläggs.
5.6 Rennäring
Under driftskedet kommer trafiken av personbilar att öka jämfört med dagens vägbelastning på vägar invid vindkraftverken.
Sökanden bedömer att denna tillfälliga utökade belastning av vägnätet får anses vara
acceptabel då den dels till största delen är tillfällig och då den dels är en förutsättning för
att utbyggnad av vindkraft ska kunna bli av.
Ingen rennäringsverksamhet sker i det aktuella
området. Ingen påverkan kan därför förväntas
för rennäringen.
5.7 Lu�fart/Vägar/Järnväg
A) Förväntad påverkan
Ingen påverkan förväntas ske enligt vad som
framkommit under samråd med behöriga
instanser gällande luftfart och järnväg.
5.8 Radio- och telekommunika�on
A) Förväntad påverkan
För vägar kommer tung trafik att belasta vägnätet under anläggningsskedet och senare
under avvecklingsskedet då tung trafik kommer transportera delar till anläggningen
från hamnen vid Sundsvall. Buller, damm
och avgaser från trafik kan förväntas öka
tillfälligt under denna begränsade period.
Under samråd med Post- och telestyrelsen samt
med olika teleoperatörer har från Teracom AB
framkommit om risk för störning. Deras frisiktslinje för programmatning till en av deras
sändarstationer riskerar störas av tre vindkraftverk.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Under driftskedet kommer drift- och underhållsbilar att trafikera vägnätet framförallt närmare
vindkraftverken. Detta skede kan förväntas
medföra något mer buller än innan vindkraftanläggningen då det inte fanns så mycket trafik
vid Riberget annat än för skogsavverkningen.
Denna ökning blir dock marginell då drift- och
underhållstekniker kör vanliga personbilar.
Sedan tidigare trafikeras vägnätet i området
av större fordon för skogsavverkningsverksamhet i området.
Konfigureringen ändrades då tre vindkraftverk
riskerade påverka störningar i TV-näten. Den
nya konfigureringen med tre flyttade vindkraftverk, togs sedan med i samrådsunderlaget.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sedan konfigureringen har ändrats förväntas
ingen störning för radio- och telekommunikationen.
62
F�������� ��������
��� ��������������
5.10 Hushålla med ändliga naturresurser
5.9 Utsläpp och avfall
A) Förväntad påverkan
Genom att producera energi med förnybara
energislag såsom vindkraft, ersätts annan
energiproduktion. Annan produktion än förnybar, förbrukar ändliga naturresurser och
bidrar på sikt till klimatförändringar. Den
förväntade påverkan för samhällets mål att
hushålla med ändliga naturresurser liksom
även andra miljömål, är mycket positiva av
energiproduktion från vindkraftverk.
Vindkraftverk drivs av vinden och har inga
direkta utsläpp såsom rök. Vindkraftverkens
växellåda innehåller dock olja som skulle
kunna läcka ut i omgivningen. Vid drift och
underhåll byts olja och oljefilter. Då uppkommer rester med gammal olja, förbrukade
trasor och förbrukat oljefilter.
B) Förslag på skyddsåtgärd
För olja finns uppsamlingskärl i fundamentet
så att oljan samlas upp om det skulle läcka.
Förbrukade oljefilter och trasor som använts
vid oljebyte och service, lämnas in på
destruktion till behörig anläggning.
Sökanden bedömer att förnybar energiproduktion såsom vindkraft bidrar till en hållbar
utveckling och en hushållning med naturresurser såsom kol och fossila bränslen. Dessa
argument bör tilldelas stor tyngd i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftsutbyggnad.
Det är annars lätt att fokusera på eventuella
negativa aspekter för att glömma dessa mycket
viktiga övergripande perspektiv.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Inga utsläpp och inget avfall bedöms påverka
omgivningen negativt till följd av vindkraftverksamhet. Det avfall som uppstår går till
destruktion och särskilt avsedd anläggning.
www. fotoakuten.se
Bild. 5.10 Talgoxe på en frostkall björkgren.
63
6
Referenser
R���������
6. Referenser
L������� ������ 2009.”Översiktsplan för
Ljusdals kommun”.
B������� 2009.”Vindkra�en och landskapet”.
B������������������ L������� ��. Gävle
museum, 1972.
L������� ������. Översiktsplan, antagen 1991,
www.ljusdal.se.
G���� A��-C������� 1996. ”Fäbodvallen i
Hälsingland och Gästrikland”.
L��������� G�������� 2009. ”Väg 735 Laforsen
– Ramsjö” DNR 2118/320.
H������ H����� 1999 ”Inventering av fäbodar
med djur”, Länsstyrelsen Gävleborgs län.
R����� �� 1995. ”Inventering av fäbodvallar i
Ljusdals kommun”, del III Ljusdals sn och del V, ,
Renströms arkitektkontor.
K������������. Ljusdals kommun antaget
2001, www.ljusdal.se.
K������������� � G��������� ���. www.raa.se.
R��������������������. Fornminnesregistret via
Fornsök, www.raa.se.
L�������������������������. meddelande nr.
2009:48, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2009.
R������������ � G��������� ���. www.raa.se.
L�����������. Historiska kartor www.lanmateriet.
se.
S�������������. ”Skogens pärlor”. www.svo.se
S������� ������������� 1996. ”Sveriges geografi”.
L������� ������, 2008.”Samrådsförslag för
Översiktplan”. www.ljusdal.se.
S������� O������������ F������� 2009. Sveriges
Ornitologiska Förenings policy om vindkra�.
66
7
Bilageförteckning
R���������
7. Bilageförteckning
Bilaga 1 Parklayout med koordinater
Bilaga 2 Ritning av vindkraftverk N100 (med tillhörande faktablad)
Bilaga 3 Samrådshandlingar I
a. Inbjudningar
b. Protokoll med närvarolistor och presentationer, samrådsmöte ett.
Bilaga 4 Samrådshandlingar II
a. Inbjudningar
b. Protokoll med närvarolistor och presentationer, samrådsmöte två.
Bilaga 5 Samrådshandlingar III
a. Inbjudningar
b. Protokoll med närvarolistor och presentationer, samrådsmöte tre
Bilaga 6 Samrådshandlingar IX
a. Inbjudningar
b. Protokoll med närvarolistor och presentationer, samrådsmöte fyra.
Bilaga 7 Inkomna yttranden
Bilaga 8 Ljudberäkningar
Bilaga 9 Skuggberäkningar
Bilaga 10 Beräkning av säkerhet för avvecklingskostnad
68
Foto. Maria Brolin, Nordex Sverige AB