Transcript Augustberg - Johan Ferner Ström

Augustberg
Förstudie
1.1. Kort bakgrund
Området Augustberg ligger i
Grisslehamn/Norrtälje kommun.
Ursprungligen har området tillhört
Albert Engström och varit hans
sommarresidens sedan 1902. Gården
övertogs av Lars Bruno Engström och
fungerade som sommarresidens för
familjen fram till Lars Brunos död
1972. Under Lars Brunos levnad så
etablerades Albert Engströms Ateljé
som museum. Samtidigt startade
Gunborg Ström tillsammans med Lars
Bruno, Kafé Kalaset som än idag finns
kvar och arrenderas ut av AE
sällskapet. År 1974, strax efter Lars
Brunos död såldes gården till Åkers
maskinbruk som utnyttjade gården
som sommarresidens för företagets
personal. 1993 köptes gården tillbaka
av Norrtälje kommun för att säkra
denna som kulturhistorisk plats.
Albert Engström som varumärke har
varit och är till viss del fortfarande
viktig för Grisslehamn och Norrtälje
kommun. Fastigheterna och Ateljén
har förvaltats och drivits av AE
sällskapet (etablerat 1981), sedan
Norrtälje kommun förvärvade
Augustberg.
Augustberg är till sin karaktär vad
man skulle kunna kalla för en
naturpark. Området är ett populärt
besöksmål för turister och boende i
närområdet särskilt sommartid. Inte
bara för den fantastiska Ateljén och
museet skull utan också på grund av
sin enastående natur samt den härliga
sandstranden i vardagligt tal kallad
”Engströmviken”.
Mer information om AE sällskapets
verksamhet samt historik finns på:
http://www.albertengstrom.se
Dock är området i behov av en
omformulering/utveckling. Många
personer i närområdet har sett
Augustberg i sitt nuvarande aningen
förvildade skick som en stor tillgång.
Att utveckla och definiera området/
parken och anpassa den till nya
förhållanden är därför inte bara en
fråga om planering och skötsel av
området, utan även en grannlaga
uppgift ur ett socialt och kulturstrategiskt perspektiv. Att skapa en
positiv inställning till det nödvändiga
förändringsarbetet och den fortsatta
verksamheten på Augustberg är därför
av största vikt.
1.2. AE.WS 1+2
Våren 2011 processledde Rolf
Engström (ordförande i AE sällskapet)
och jag (Johan Ferner Ström)
tillsammans med delar av AE
sällskapet och en grupp namnkunniga
och kreativa personer från näringsliv,
intresseorganisationer,
destinationsutvecklingsbolag,
kommun och kulturliv en första
workshop för att sätta igång ett
visionärt arbete i egenskap att få
tillstånd en förändringsprocess samt
att utreda vad egentligen Augustberg
är. Workshopen genomfördes i Albert
Engströms Ateljé och målet var att
hitta nya idéer för den befintliga
verksamheten på Albert
Engströmgården. Under sommaren
sammanställde jag och Rolf Engström
materialet och hösten 2011 gjordes en
uppföljande workshop för att
diskutera vissa idéer mer ingående.
Resultatet av dessa workshops är
bilaga 1. till denna förstudie.
I detta sammanhang gjordes även ett
grafiskt material samt keynotepresentation.
Utifrån dessa workshopresultat
diskuterades vilka leads eller idéer
som var värda att titta lite närmare på.
Förutom en hel del visionära idéer
lyftes frågan om en relativt akut
ansiktslyftningar som Norrtälje
kommun avser göra detta år genom att
verkställa den nyligen framtagna
skötselplanen.
Den inbegriper bl.a.:
•
Gallring och röjning
•
Iordningställande av stigar
•
Bättre skyltning
•
Toalett och sopmaja vid badet
Detta arbete har med mycket gott
resultat påbörjats.
1.3. Grisslehamn som plats
Grisslahamn har enligt SCB. 249
invånare 2010 med en fast bebyggelse
308 hushåll och fritidsbebyggelse på
575 hushåll som utgör en blandning
av villor, sommarhus, jordbruksfastigheter samt ett mindre antal
flerfamiljshus. Barnfamiljer och
pensionärer utgör majoriteten av
befolkningen.
Grisslehamn är starkt förknippat med
posttrafiken från Grisslahamn till
Åland samt som livlig kulturplats med
Albert Engström som huvudsaklig
central person. Grisslehamn har stora
grönområden och även ren
jordbruksmark. Man talar ibland om
Grisslehamn som”orten som kom med
posten”.
Grisslehamn har inget distinkt
centrum utan utgörs till stor del av
hamnområdet på utsidan (ostsidan)
och gästhamnen på insidan
(västsidan). Under de sista
decennierna har Grisslehamn kanske
blivit mest känt för lågpriskryssningar
till Åland. Eckerölinjen genomför
kryssningar två gånger om dagen
större delen av året och har en
frekvens på 160 000 bilar/år och 1,6
miljoner människor. Bolaget gör
periodvis ganska frekvent annonsering
i media.
Eckerölinjen är således den största
aktören i Grisslehamn och ger också
arbetstillfällen för ett antal bofasta
grisslehamnare.
Eckerölinjens behov av P-platser,
bussvändplaner mm. i kombination
med sin starka position i Grisslehamn,
leder till att man också till viss del styr
hur bykärnan utformas vilket är
olyckligt.
Grisslehamn som plats blommar upp
på sommaren när befolkningsantalet
avsevärt ökar.
Organiserat föreningsliv finns och på
Grisslehamns hemsida redovisas
föreningar som:
•
•
•
•
•
Grisslehamns intresseförening
Grisslehamns samfällighetsförening
Roslagens Konsnärsgille
SPF Skutan Väddö
Albert Engströmsällskapet
Övriga;
•
•
•
60° Breddgraden kulturförening
Grisslehamns Idrottsklubb
Hotell Havsbaden
1.4. Uppdraget
Syftet är att utveckla Augustberg samt
införliva pågående projekt till en
helhet. Attraktivitet, sociala och
kulturella värden bör vävas samman.
Tidplanen för ombyggnader och andra
åtgärder sträcker sig från år 2012 med
en mellanlandning (grovt estimerat) år
2014.
Jag avser att inleda detta
utredningsarbete genom en förstudie
med följande inriktning och mål;
•! Nulägesbeskrivning och
problemanalys.
•! Analys av de idéer som arbetades
fram på dessa två workshops.
•! Första anslag till formulering av
framtida vision.
•! Områdets framtida potential samt
strategi för destinationsutveckling.
•! Befintliga fastigheter, övriga
faciliteter samt ev. tillägg.
•! Idéer om marknadsföring,
paketering, målgruppsanalys.
•! Idéer om samarbetspartners och
intressentanalys.
•! Organisation. Hur ska olika
framtida verksamheter organiseras
och drivas?
•! Tidslinje.
Extra fokus kommer att läggas på
följande idéer;
•! Tecknarnas hus (möjligheten att
etablera en riksangelägenhet)
•! Omstrukturering och placering av
kafé och restaurangverksamheten
•! Bunkerart och kursverksamhet
(events som skapar intresse och
förlänger säsongen)
•! Övernattningsmöjligheter i
området. (Vandrarhem/ateljéer)
•! Konstlekpark (en spännande
attraktion för de yngsta)
Att informera näringsliv och
medborgare är centralt i uppdraget.
Möten bör hållas med Grisslehamns
intresseförening samt med större
aktörer i området under arbetets gång.
Förstudien ska ses som en början på
en visionär helhetslösning för
Augustberg och ska fungera som en
utgångspunkt för efterföljande
deluppdrag. I förstudien berörs vilka
ombyggnadsprojekt och olika
samarbeten som bör inledas. Olika
intresseväckande idéuppslag redovisas
också. Vissa större idéer och ämnen
kommer att behandlas i en kommande
fördjupning av översiktsplanen för
hela området.
1.5. Johan Ferner Ström
Konstnär, projektledare och
formgivare. Johan har genomfört flera
större offentliga konstprojekt i egen
regi samt på institutioner och gallerier
och har en gedigen kunskap i
konstnärlig gestaltning/ formgivning,
varumärkesbyggande och
omvärldsanalyser. Med rötter i både
kommunikationsbranschen och
konstvärlden kom Johan tidigt att
intressera sig för hur design och konst
kan bidra till regional och lokal
utveckling inom kommunikation och
sociala strukturer. Idag arbetar han
förutom med sina konstprojekt, som
konsult inom visionära processer,
designstrategisk kommunikation och
kulturstrategi i olika organisationer.
Tillsammans med Rolf Engström är
han en av initiativtagarna till
utbildningen Kultur & Entreprenörskap på Södertörns Högskola. Johan
arbetar med stadsutvecklings och
konstprojekt i urbana miljöer under
namnet Urban Art Solutions.
Genom metoder för participativt
deltagande – i dialog med
medborgare, entreprenörer, näringsliv
och media – ser Johan till att både
skapandeprocessen och det färdiga
resultatet ger de mervärden
uppdragsgivaren vill ha. Interaktion
och kontinuerlig dialog är viktiga
delar under hela processen, både vad
gäller det interna arbete och kontakten
med uppdragsgivare och brukare. Att
grundligt kartlägga de sociala och
kulturella förutsättningarna på plats
säkrar hållbarheten i projekten och
garanterar att formen också har ett
innehåll.
1.6. Start och upplägg
START
Steg 1.
En referensgrupp utses.
Förslaget är att man använder sig av
”en inre och en yttre” referensgrupp.
Den inre bestående av ett fåtal
personer som kan träffas mer frekvent
och den yttre, större gruppen som
träffas mindre frekvent men som kan
fungera som bollplank digitalt eller
över mail. I referensgruppen bör det
finnas representanter från bland annat:
konst & musik, museiverksamhet,
food & beverage, Grisslehamn by, AE
sällskapet, destinationsutveckling,
Norrtälje kommun, näringsliv,
kulturstrategisk representation.
Referensgruppen skall bestå av både
lokal förankrade personer men också
personer som har erfarenhet av
liknande utvecklingsprojekt på andra
platser.
Steg 2.
Research och intervjuer.
Organisationer, institutioner, företag,
som genomgått, liknande
utvecklingsprocess eller som har
direkt eller indirekt intresse av
projektet innehållsmässigt eller
utvecklingsmässigt kontaktas och
lämpliga personer intervjuas.
Exempel på dessa är:
•
Tecknarcentrum, Svenska
Tecknare, Serietecknarskolan
Malmö.
•
Treehotels/Brittas Pensionat i
Harads
•
Tecknarmuseum i norden och
internationellt
•
Akvarellmuseet i skärhamn och
Grafikens hus i Mariefred
•
Nyckelpersoner i andra parkutvecklingsprojekt med likartad
karaktär
•
Lokalt förankrade organisationer
Steg 3.
Visionerande referensbilder.
Steg 4.
Sammanställning
Steg 5.
Utvärdering
Situation
2012
Grisslehamn målpunkter
P. möjligheter
Målpunkter
Badmöjlighet
Mat/Kafé
Lek
Föreningsverksamhet
Idrott/sport
Övernattning
Augustberg nuvarande situation
Postkanon
Byggnader/mål
Badmöjlighet
Mat/café
Bef.stråk
Huvudbyggnad/Museishop
– Trångt
+ Läget
+ Kulturhistoriskt värde
– Svårbevakat
– Svårdisponerat
– Tråkigt sortiment i shop
– Bristfällig funktionalitet
– Icke tillg.anp.
Nya Kafé Kalaset
– Ont om platser inomhus
– Kort säsong
+ Läget
+ Tillg.anp.
+ Visst förrådsutrymme
+ Bra funktionalitet
Augustberg nuvarande situation
Kanonberget
+ Lokalt kulturintresse
+ Intressant för barn
– Icke tillg.anp.
+ Utsiktspunkt
+ Badplats dyk
Stigen
+ Vacker
+ ca 40 000 besök
– Icke tillg.anp..
– Otillgänglig
Gamla Kafé Kalaset
(Fn. ingen verksamhet.)
+ Inarbetat
+ Pittoreskt
+ Går att omformulera
+ Kulturhistoriskt värde
+ Toalett finns
– Dåligt utrustat
– Slitna utensilier
Ateljén
+ Vackert belägen
+ ca 5000 besökare
– Omöjlig att bevaka
+ Bra till mindre arrangemang
– Icke tillg.anp.
Arrendestugan
Arrenderas av Albert
Engströms barnbarn med
familj som också sörjer för
viss skötsel på området.
Stranden
+ Barnvänlig badplats
+ Traditionellt besöksmål
+ Oftast sandstrand
– Vattentempratur
– Otillgänglig
– Inga toaletter
– Inga papperskorgar
Augustberg
2017
Augustberg alternativa placeringar och förändringar
Placering TH
Placering Bo/ateljé
Postkanon
Byggnader/mål
Badmöjlighet
Mat/café
Bef.stråk
Placering Lek
Placering F&B
Placering brygga
Placering bunkrar
Nya stråk
2.1. Tecknarnas hus
En av de idéer som framkommit i
workshoparbetet var möjligheten att
utveckla ett nytt museum. Projektet
fick arbetsnamnet Tecknarnas Hus. En
modern utställningshall med utsökt
läge och med möjligheter att erbjuda
ett intressant utbud av nutida
utställningar med ett nationellt och
internationellt fokus. Detta skulle
dessutom vara ett projekt i Albert
Engströms anda med mer fokus på
hans eget konstnärskap (om han hade
levat idag). Vad skulle han gjort? Hur
skulle han arbeta? Med vilka tekniker
o.s.v? Det skulle också finnas en
möjlighet att inrymma permanenta
utställningar av flertalet spännande
satirtecknare, serietecknare,
animatörer m.fl. Tecknarnas hus skulle
också kunna bli ett nav för andra
kulturevenemang, kurser och
utbildning som på ett intressant sätt
förlänger den korta säsong som är
rådande i dagsläget. Huset kan tänkas
ha ett flertal placeringar som redovisas
på tidigare flygbild. Placering 1. I
anslutning till nuvarande museibyggnader. Placering 2. I slänten ner
mot Bunnes badvik. Placering 3. På
klipporna i närheten av Albert
Engströms Ateljé. Placering 1. känns
vid en första anblick som det naturliga
valet. Mitt mellan husen finns en
gammal grund. Gästgiveriet som stod
där brann ner och byggdes aldrig upp
igen. Dock kräver en sådan placering
ett visst hänsynstagande till de
befintliga byggnaderna. Placering 2. är
en aningen mer skymd placering.
Platsen skulle erbjuda en magnifik
utsikt och en fördel är att man på sätt
och vis kan lämna gården oförändrad
men ändå ha kontakt med den nya
byggnaden. Placering 3. är kanske den
mest magnifika och skulle enligt min
mening bli en magisk plats.
Strategiskt kan man dock fundera en
aning över denna placering.
Tillgänglighetsanpassningen blir svårt
att genomföra och kanske kostsam.
Man tappar lite kontakten med gården
och det ursprungliga.
Byggnaden bör vara modern i sin
karaktär och miljön skall kännas
kreativ och inspirerande.
Materialen bör vara enkla, naturliga
och genuint roslagsinspirerade.
Med fördel användas landskapet som
arkitektoniska inslag och trä, granit,
glas, vatten och ljust rustikt tyg är att
föredra. Referens/inspirationsbilder
och materialexempel redovisas på
kommande sidor.
2:2 Referensbilder Tecknarnas Hus exteriör
2:2 Referensbilder Tecknarnas Hus exteriör
2:3 Referensbilder Tecknarnas Hus interiör
2:3 Referensbilder Tecknarnas Hus interiör
2:3 Referensbilder Tecknarnas Hus material
3.1. Boende och ateljéer
Boende och ateljéer är något som på
sikt kommer att efterfrågas. Förvisso
finns boende i Grisslehamn i flertalet
prisklasser men under sommarmånaderna belastas hotell och
pensionat hårt. I anslutning till
Tecknarnas Hus är en kurs och
utbildningsverksamhet att
rekommendera. Detta skulle på sikt
vitalisera orten och så småningom
regionen. Bra exempel finns som t.ex.
Akvarellmuseet i Skärhamn, Furillen
på Gotland samt Treehotels/Brittas
pensionat i Harads.
En flytt av den inarbetade våffelbruket
”Kalaset” är redan gjord vilket öppnar
upp för en diskussion rörande det
gamla stallet där verksamheten har
inrymts. Lokalerna lämpar sig inte till
100% som kafé men skulle passa
alldeles utmärkt som ett enkelt men
stilfullt vandrarhem för kursdeltagare
och turister. Ingreppet i byggnaden
blir förstås avsevärt eftersom
rumsindelningar mm. måste göras
dock behöver detta delprojekt inte bli
oöverkomligt rent ekonomiskt. Som
komplement till detta fanns även idéer
om eremitateljéer spontant
utplacerade på området. Idén är bra
och ateljéer som även kan användas
till rumsuthyrning bör finnas.
Dock tycker jag i detta fall att man
skall tänka igenom den spontana
utplaceringen. Delar av Augustberg
som område bör få vara orört
strövområde och jag tror att en
eventuell utplaceringen av dessa
eremitkojor trots allt skall begränsas
och kanske i viss mån klustras ihop en
aning.
Andra spännande lösningar på
ateljéfrågan finns representerade i
referensmaterialet längre fram.
Ett exempel är kontorskorridoren från
Spanien.
Interiörmässigt bör en ombyggnad
göras med mycket känslig hand och
stallet bör få bibehålla sin rustika
karaktär av stall. En god idé är att
använda sig av de materialval som
används i Tecknarnas Hus. Problemet
är att ett ev. genomförande av projekt
vandrarhem troligtvis görs långt innan
projektet Tecknarnas hus kommer
igång. Därför är det viktigt att planera
och ha hela den visionära bilden klar
innan man påbörjar ett arbete av den
här karaktären.
3:2 Referensbilder Augustberg boende och ateljéer
3:2 Referensbilder Augustberg boende och ateljéer
4.1. Temalek eller äventyrslek
Barn har en oöverträffad inverkan på
sina föräldrar speciellt i semestertider.
En intressant barnattraktion är
oöverträffat dragplåster i ett område.
Kan man kombinera detta med någon
form av kaféverksamhet så är man så
att säga hemma.
Man kan väl säga att detta är ett av
mina egna specialområden eftersom
jag utformat en del skulpturlekplatser
runt om i Sverige.
Vad gäller Augustberg så skulle en
subtil temalek fungera alldeles
utmärkt. Fick jag frågan vilket
delmoment man bör börja med så
skulle mitt svar bli temaleken. Viktigt
är att man hittar ett unikt konceptuellt
spår och utformar leken med hög
kvalitet. Mina erfarenheter är att det
kan bli en kulturstrategiskt
varumärkesbyggande faktor med
oanad genomslagskraft. Det man
måste fundera över i detta
sammanhang är, om detta skall
utformas som ”lekplats” eller som
”skulpturpark”. Detta har med både
drift/underhåll att göra men också
med säkerhetsaspekten. Utformar man
en lekplats så är man skyldig att följa
de säkerhetsregler som erfordras.
Bygger man en skulpturpark med
lekmöjlighet erfordras inte detta på
samma sätt. Dock kommer ett visst
underhåll att krävas och jag
rekommenderar att säkerhetsaspekten
beaktas oavsett. Jag tycker att en
äventyrslek eller en interaktiv plats
med stark anknytning till
verksamheten och naturen är att
rekommendera. Särskilt om man
väljer att genomföra Tecknarnas Hus.
Jag tycker också att tubateljén som
presenterats är ett strålande alternativ
och bör göras på någon plats oavsett
naturlekplatsen. Albert Engström
skulle jubla. Utan att ha gjort en
ekonomisk kalkyl på denna så tror jag
att den är förhållandevis billig.
Särskilt om den går att göra
uppblåsbar. Att inkorporera tecknande
och målande tycker jag skall vara en
viktig ingrediens. Att sedan erbjuda
utställningsmöjligheter runt det nya
stråket borde inte heller vara några
svårigheter. Ett annat spår som jag tror
på och som också fungerar som
fantastiskt dragplåster är levande djur.
Väljer man rätt sort så fungerar de
även som gräsklippare.
4:2 Referensbilder Augustberg Temalek/äventyrslek
4:2 Referensbilder Augustberg Temalek/äventyrslek
5.1. Kafé och mat
Kafé Kalaset började som ett
våffelbruk och har lyckats bibehålla
sitt grundkoncept sedan början på 60
talet. Fantastiskt får man säga. Sedan
starten så har det fram till idag drivits
av ett antal kaféentreprenörer som
under åren lyckats mer eller mindre
bra med att upprätthålla det goda
varumärke som initialt byggdes upp.
Säsongen är dock kort. Öppettiden är
synkroniserad med museets öppettider
vilket är från 1/6 -30/8 således tolv
veckor men det är under de fem
semesterveckorna som det mesta
försäljningen sker och har man
vädrets makter med sig så kan det
kanske bli en krona över i slutändan.
Kafé kalaset kan omformuleras och
anta en ny skepnad. En rekommendation är att utforma ett
konceptuellt menyprogram som bör
uppfyllas av arrendatorn. Jag menar
inte att man skall styra restauratören
utan mer ha en sorts guide som stöttar
och vägleder.
Ett exempel på konceptuell utveckling
är t.ex. att endast servera våfflor men
bli absolut bäst i världen på just det.
Våfflor i alla varianter från världens
alla hörn, med löjrom, med hjortron,
med glass, med surgrädde för att
sedan bygga menyer och tillbehör
utifrån detta. Som sagt är detta endast
ett exempel. Ett annat är förstås att
servera det som Grisslehamn borde
vara bäst på. Strömming, ål, rökt fisk.
och bygga koncept runt detta.
Använda sig av det som finns i
regionen på ett elegant sätt helt enkelt.
En ytterligare idé som dryftades under
workshoparna var picknick-korgar
som kan tas med till stranden eller den
nya lekplatsen. Företrädesvis helt
gjorda i återvunnet material som
sedan i sin helhet kastas.
Placeringen av kafét kan med fördel
flyttas ner till gården och på så sätt få
en ny kontext, bättre närhet till shopen
och museet. Genomför man idén med
Tecknarnas Hus är det troligt att den
bästa placeringen av kafé/restaurang
blir i det nya huset. I det fallet kan
också ett större antal platser inrymmas
under tak.
Interiören måste noggrant tänkas
igenom för att svara upp mot den
genomgripande tanken med området.
Bra kaféentreprenörer vill arbeta med
bra förutsättningar. Projektet måste
tillhandahålla detta och säkerställa
kvalitén.
5:2 Referensbilder Augustberg Kafé & Mat
5:2 Referensbilder Augustberg Kafé & Mat
6.1. Brygga (småbåtar)
Placering av brygga är en punkt som
kom upp på agendan. Förvisso skulle
det vara trivsamt men jag tror att den
mer skulle användas av besökare till
gården från land än de som kommer
med båt. Problemet är att det ofta
blåser så pass mycket och
förutsättningarna är så hårda på
havssidan att det helt enkelt inte
lämpar sig att lägga till. Viken som är
föreslagen på kartan är den enda plats
som erbjuder någorlunda skydd men
för vissa vindar fungerar inte heller
denna plats.
Kort sagt så tror jag inte att de
investeringar som måste göras står i
proportion till det man får i det här
fallet. Min rekommendation är att i så
fall bygga brygga på land. Det som
kommer att redovisas i kapitlet stråk.
7.1. Bunkrar
Inom området Augustberg ligger inte
mindre än minst fyra bunkrar. Två i
närheten av gården över kullen i mot
Bunnes badvik. Två andra ligger i
närheten av arrendestugan och ateljén.
Vid våra arbetsmöten har idén om att
använda bunkrarna på ett eller annat
sätt kommit upp till ytan och ett antal
idéer har vi resonerat om. En ide är att
använda bunkrarna till
konstevenemang, tillfälliga
konstinstallationer och låta bunkrarna
vara en del av utställningsverksamheten. En annan är att
inrymma boende. Att låta ett antal
namnkunniga konstnärer eller
arkitekter åta sig uppgiften att
formulera om dem, sätta glaskupor i
dem, ljussätta dem, inreda dem eller
kort sagt göra dem till konstverk i sig.
Vad som kan kännas sympatiskt är att
bibehålla en viss mått av undanskymdhet. Att man så att säga får hitta
dessa attraktioner skälv kan vara lite
spännande.
Skulle man paketera detta så skulle
det kunna vara spännande att bo i en
bunker. Särskilt om den har gestaltas
om på något sätt. Dock måste det
undersökas om det går att göra något
av dessa eller om de är igengjutna på
något sätt.
Det som skulle vara en idé är att
inkorporera dessa med övriga bunkrar
i Grisslehamn och göra ett större
konstevent där dessa ingår som en del.
Dock kräver detta en större
organisatorisk insats.
Nämnas skall också att man från
vaxholmsbolaget har paketerat resor i
Stockholm skärgård till tre bunkrar
där sista anhalten inte ligger långt från
Grisslehamn.
En av deras stopp är Siaröfortet som
jag besökte i somras. Ett mycket kul
strandhugg särskilt för barn.
De bunkrar som ligger på Augustberg
tror jag inte är av något direkt
historiskt värde. Därför är ett
bevarande i det skick som är nu
troligtvis inte något som behöver
prioriteras men dock kollas upp innan
man gör vissa ingrepp.
7:2 Referensbilder Augustberg bunkrar
7:2 Referensbilder Augustberg bunkrar
8.1. Stigar, stråk och spänger
Stigen som redovisas tidigare har en
trollsk karaktär och är en värdefull
tillgång i området. Den är bitvis svår
att gå på särskilt för äldre eller
funktionshindrade. En rullstol är i det
närmaste omöjlig att hantera i
terrängen. Vad man kan fundera över
är att delar av området inte är
tillgängliga varken för gående eller
cyklar. En tanke är att utnyttja den
relativt oanvända stig som går rakt
österut och leder ner direkt till
badstranden. Även den klippväg som
leder vänster om ateljén mot
kanonberget och som ansluter till den
outnyttjade stig som leder från Bunnes
badvik och sedermera fram till gården
kan behöva aktiveras. Detta skulle
resultera i att man kan välja att röra
sig runt området på ett spännande sätt
och återkomma till gården igen. En
oprövad tanke skulle vara att stänga
av vägen vid minan och låta alla som
passerar gå över gården. Jag vet inte
om det skulle kunna hjälpa upp
kommersen eller om det bara blir ett
irritationsmoment att ha gården som
passage.
Känslan på ett nytt stråk tycker jag
skall vara samma som den stig som
redan finns. Vad jag tycker att man
kan tillföra i ett sådant fall är en viss
mått tillgänglighetsanpassning i form
av enklare spänger och försiktigt
preparerade skogsstigar. Materialen
kan vara spån och i viss mån grus i
kombination spänger där det behövs.
Spänger bygger en bra känsla av
”omhändertaget men orört” och kan
bli en subtil ledstång i en orörd
terräng. På kommande sidor redovisas
exempel på spänger och stigar i svåra
landskap.
Ett stråk av den här karaktären kan
också programmeras med händelser.
Ett förlag är ett skulpurstråk.
detta redovisas i nästa stycke.
Ett ingrepp av det här slaget kan ske
över tid. Allt behöver inte byggas på
en gång. Men en plan på hur det
önskade slutgiltiga resultatet ska bli
kan vara till stor hjälp och spara en del
resurser under projektets gång.
8:2 Referensbilder Augustberg stigar, stråk och spänger
8:2 Referensbilder Augustberg stigar, stråk och spänger
9.1. Skulpturpark/stråk
Om man utgår från landskapets
förutsättningar och det omgivningarna
inspirerar till så är det utan
omskrivning kreativitet och
skapandelust.
En idé som jag tycker är värd att
diskutera är etableringen av en
skulpturpark. Detta är inte på något
sätt något nytt. Varje kommun med
självaktning verkar etablera en. I vissa
fall så är det privata aktörer som med
ett överskott av ekonomiska resurser
och ett brinnande konstintresse har
etablerat fantastiska anläggningar.
Ett antal exempel är Wanås Slott,
Umedalens Skulpturpark,
Marsvinsholms Skulpturpark,
Engelsbergs Skulpturpark,
Skulpturparken Garpes vänner,
Kaptensgårdens Skulpturpark i
Landskrona, Åkerby Skulpturpark och
många fler. Det känns nästan som en
inflation i detta. Detta betyder enligt
min mening inte att det inte är värt att
undersöka saken. Det förefaller som
ett framgångsfaktor för många.
Om man väljer att ta detta spår så
tycker jag att en nischning kan vara ett
bra alternativ. Att så att säga lägga
fokus på skulpturer som har sina rötter
i tecknandet och som kan härledas till
tecknandet på något sätt är kanske att
föredra.
Den kvalitativa höjden skall vara
utmärkt och gärna med ett (till viss
del) internationellt fokus.
Genomförandet av detta projekt är
förmodligen nära anknutet till
verksamheten i Tecknarnas Hus och
leds troligtvis av den organisation som
ett framtida Tecknarnas Hus kommer
att ha. Riktlinjer dras upp av en
jurygrupp och ett verk väljs ut t.ex.
vartannat år.
Tillfälliga utställningar i naturparken
kan givetvis göras löpande.
9:2 Referensbilder Augustberg Skulpturpark/stråk
9:2 Referensbilder Augustberg Skulpturpark/stråk
10.1. Ljussättning
Ljussättning skapar trygghet och
bygger stämning och rumslig miljö i
ett annars öppet landskap. Dagens
möjligheter med ledbelysning är
energisnål och mycket effektiv. I vissa
fall kan man till och med bygga nollenergilösningar med enkla och till en
förhållandevis låg investering.
Man får skilja på ljusdesignlösningar
som kan anses som permanenta och
lösningar som kan fungera till
specifika tillfällen.
Den permanenta lösningen bör vara
subtil och inte störande men ändå
bjuda in till att vistas i området efter
mörkrets inbrott. Det kan förlänga
säsongen för kafé/restaurangverksamheten vilket är att se som en
fördel.
Vad man kan fundera på är hur
mycket, och var man skall ljussätta.
Att illuminera hela stråket hela tiden
tror jag inte riktigt på. Dessutom kan
säkerheten eventuellt äventyras ute
vid ateljén.
Säkerheten kan självklart förbättras
men det kräver investeringar.
Förberedelser för ljussättning vid
tillfälliga evenemang som elskåp och
uttag är att rekommendera.
Möjligheter att kombinera ett
evenemang som till exempel en
skulpturbiennal med ett
ljuskonstevenemang är möjlig och kan
bli ett spännande inslag i denna
genuina Roslagsmiljö.
Det finns ett antal ljusfestivaler i
Sverige.
Light night Stockholm,
Malmö by night,
Ljusfestivalen i Umeå,
Nossan Ljusfestival i Grästorp,
Ljusfestivalen i Allingsås,
Och många fler.
Rekommendationen blir att hitta en
lämplig ljussättning runt fastigheterna
och museet. I vissa fall även runt
ateljén samt delar av stråket under
vissa tider. jag tycker att man skall i
mesta möjliga mån arbeta med
nollenergilösningar till den mer
permanenta belysningen.
10:2 Referensbilder Augustberg ljussättning
10:2 Referensbilder Augustberg ljussättning
11.1. Områdets varumärken
Jag har berört detta i tidigare stycken
men det skadar inte att gå lite djupare
vad gäller detta.
Albert Engström har ju blivit ett
varumärke i sig som lyfter bygden på
ett spännande sätt.
Dock skall nämnas att det finns även
andra varumärken på området som
också kräver en tanke. Vad jag menar
är förstås,
*Albert Engströms Ateljé eller för den
invigde rätt och slätt Ateljén.
*Kalaset förstås. Ett varumärken som
levt sitt liv sedan slutet av 50 talet.
*Albert Engström museet är
ytterligare ett varumärke som funnit
en viktig plats.
Dyker vi ännu djupare in i detta så har
vi mindre kända platser som
Kanonberget och Toddyön och till sist
Augustberg i sig.
Naturligtvis kan ytterligare
varumärken komma ifråga om man
bestämmer sig för att omformulera
området som till exempel Tecknarnas
Hus
Min rekommendation är att utveckla
och vårda vissa av dessa.
Ateljén är en skälvklarhet så också
Kalaset.
Kaféverksamheten bör fortsätta heta
Kalaset eller Kafé Kalaset helt enkelt
av den anledningen att man inte kan
byta namn på restaurangverksamheten
om man byter krögare. Det skulle bli
en alldeles för luddig profilering enligt
min mening. Däremot bör man inte
förhindra krögaren från att bygga sitt
eget varumärke. Därför kan det vara
på sin plats med ett tillägg.
”Kalaset i regi av...” eller
”Kalaset med...”
Personligen är jag ingen kramare av
icke fungerande varumärken men jag
vill ändå väcka tanken att kanske
registrera in några av följande
domainnamn i dagsläget:
albertengstromsateljé.se
ateljén.se
albertengstrommuseet.se
kalaset.se
kafékalaset.se
augustberg.se
kanonberget.se
Redan registrerade:
www.tecknarnashus.se
12.1. Kommentarer efter första
referensgruppsmötet.
1. Av de tre placeringsförslag som
visades tidigare i dokumentet så
tyckte gruppen att den placering som
ligger bakom nuvarande AE museet
aningen norrut var mest tilltalande.
Dock framfördes praktiska argument
vad gäller placeringen i omedelbar
anslutning till AE museet.
Strandskyddsregeln påpekades, 100
m. från strand. Idéer om ”klossar som
rinner ner för slänten” mot Bunnes
badvik togs upp
Närvarande vid möte 1:
Johan Ferner Ström (Processledning)
Han Edblad (Formgivare/Konstnär)
Rolf Engström (Ordf. AE sällsk.)
Tore Nordlinder (AE sällsk.)
Maja Berg Lindelöw (Bildmakarna Berg)
Annica Norström (Destinationsutvecklare)
Tomas Schiöler (Redaktör)
Casten von Otter (Prof. Pythagoras)
Björn Ahlsén (Kulturchef Norrtälje)
Separata intervjuer med:
Stefan Holmin (Restaurangutvecklare)
Knut Larsson (Serietecknare)
Övriga inbjudna m. förhinder:
Lotta Segerros (Restauratör)
Lars Bjarneskans (G.hamn intressef.)
Agneta Lundström (Överintendent)
Fredrik Eriksson (Marknadsförare)
Mats Törnquist (Regiondir. Gävleborg)
2. Vad gäller material och interiör
föreslogs att man borde öppna upp för
konferens och konsertmöjligheter. En
flygel (instrumentet) föreslogs vilket i
sig kan locka artister inom en viss
genre. I övrigt tyckte man att det
presenterade materialet var tilltalande.
3. Vad gäller utvidgande av stråket så
visade alla en positiv inställning till
möjligheten att röra sig runt området.
Dock föreslogs ett aningen snävare
stråk för att förenkla anläggning och
inte förstöra klipporna norrut.
4. Vad gällde byggnation generellt
framlades den övergripande idén att
låta hus och andra byggnationer vara
eleverade (ex pålar). Detta för att
minimera ingreppet i naturen och att
låta känslan av ”orörd natur som vi
har till låns” få vara den tongivande.
5. Varumärket Albert
Engström och möjligheten att
använda hans texter och bilder för att
intressera en yngre målgrupp
diskuterades. Referensgruppen enades
om att Albert Engström som författare
idag är relativt bortglömd och att hans
texter kan upplevas daterade och
därmed vara svåra att nå ut med till en
samtida publik. Dock känns hans
teckningar i många fall aktuella och
fungerar än idag som inspiration för
serietecknare, satirtecknare och
konstnärer. Således borde ett större
fokus ägnas åt att utveckla spännande
utställningar vad gäller teckning och
måleri.
Det som alla var eniga om var att det
generationsövergripande övertagandet
är mycket viktigt och måste
genomföras på ett klokt sätt.
Kanske kan är en typ av storytelling
vara rätt metod.
6. Vad gällde lek så var alla positiva.
Dock rådde viss oenighet vad gällde
huruvida man skulle starta med en
leksatsning i ett tidigt skede eller om
man skulle vänta.
Placering av leken tyckte man var bra
och möjligheter att implementera en
äventyrslek kom åter upp på agendan.
Referensgruppen var positiva till
”Ateljétuben” som idé. Uppblåsbar
eller inte. Det finns att tillgå
uppblåsbara varianter som bland annat
använts på malmöfestivalen.
Alternativa placeringar diskuterades
bland annat bakom arrendestugan. Att
placera leken i ett alltför naturkänsligt
område
togs upp som en fara. Det finns risk
för att det blir en aning söndersprunget.
7. Vad gäller mat sågs det positivt med
mat på flera ställen. Kaféet i
anslutning till stranden trodde vissa
kunde bli en hitt. I övrigt så skall
troligtvis matverksamheten läggas i
anslutning till tecknarnas hus. Vid ett
lunchsamtal med Stefan Holmin som
arbetar med att dimensionera
restaurangverksamhet samt rekrytera
krögare till olika restauranger med
bland annat nya Vin och Spritmuseet
som kund lät han mig förstå att det i
det här fallet kommer att bygga på hur
man får den övriga verksamheten att
fungera. Han gav mig också en
fingervisning om att det är nödvändigt
att försöka få till inomhusplatser eller
in/ute-platser eftersom statistiken på
årsbasis vad gäller regnuppehåll med
mer än +18° på eftermiddagen i
Sverige är ca 10 dagar i genomsnitt.
8. Boende och ateljéer diskuterades
och man var även här positiv.
Diskussionerna kretsade inte så
mycket kring ateljéernas varande utan
mer i vilket skede man skall försöka
etablera ateljéer. Man tyckte också att
dessa skulle grupperas mer än på den
första planen och bli mer
koncentrerade. Synpunkter kom upp
vad gäller placering där man tyckte att
man skulle sträva efter havsutsikt.
Även dessa kan med fördel stå på
pålar för att mer smälta in med
naturen. Övernattningsmöjligheter
skulle ses som två steg. Ett bra förslag
kom upp med tumstocksförbud vid
byggnationen för att få en mer
”kojaktig” känsla.
9. Bunkrarna borde omgående
undersökas och aktiveras för att sedan
fungera som attraktion, övernattning,
ateljé/tecknarstuga eller dyl.
10. I övrigt diskuterades en bra
museishop som också fungerar som
social yta, arrendestugan som skall in
på kartan, skötselplanen, samt hotellet
som faller sönder och återuppstår
varje år
Augustberg placeringar och förändringar efter ref. möte 1.
Placering TH
Placering Bo/ateljé
Postkanon
Byggnader/mål
Badmöjlighet
Mat/café
Bef.stråk
Placering Lek
Placering F&B
Placering brygga
Placering bunkrar
Nya stråk
12.1. Kommentarer efter andra
referensgruppsmötet.
Jag vill först Passa på att tacka alla
referensgruppsdeltagare som med
stort engagemang satt sig in i denna
förstudie och som hjälpt till att tillföra
värdefull klokskap till projektet.
TACK.
Närvarande vid möte 2:
Johan Ferner Ström (Processledning)
Agneta Lundström (Överintendent)
Rolf Engström (Ordf. AE sällsk.)
Tore Nordlinder (AE sällsk.)
Maja Berg Lindelöw (Bildmakarna Berg)
Niklas Lindelöw (Arkitektstud.)
Fredrik Eriksson (Marknadsförare)
Casten von Otter (Prof. Pythagoras)
Björn Ahlsén (Kulturchef Norrtälje)
Hans Söderholm (Arkitekt/formgivare)
Mia Bolin (PR konsult)
Mats Törnquist (Regiondir. Gävleborg)
Övriga inbjudna m. förhinder:
Lotta Segerros (Restauratör)
Han Edblad (Formgivare/Konstnär)
Lars Bjarneskans (G.hamn intressef.)
Annica Norström (Destinationsutvecklare)
Tomas Schiöler (Redaktör)
Stefan Holmin (Restaurangutvecklare)
Knut Larsson (Serietecknare)
Den första punkten vid detta möte var:
Har vi tänkt rätt och vad tycker vi om
det som framkom vid referensgruppsmöte 1? Sammansättningen på
grupp 2 skilde sig en aning mot den
förra därför blev svaret JA och NEJ
som sig bör.
I det stora hela är alla överens om att
upplägget är mycket bra och idéerna
som framkommit håller.
En del detaljer skiljer sig dock.
1. Vad gäller placeringen av ett tänkt
Tecknarnas hus så fanns synpunkter
på att det trots allt skulle kunna ligga
längre ut, sydost om Kanonberget.
Den fria horisonten måste ses som en
av de absolut värdefullaste tillgångarna och tillgängligheten bör
kanske underordnas eller helt enkelt
fixas till i detta fall. Man tyckte att en
anläggning av denna dimension bör
tillgänglighetsanpassas hur eller hur.
Dock bör det göras med fingertoppskänsla. Farhågorna med att denna
placering skulle konkurrera med den
nuvarande Ateljén upplevde flera i
gruppen inte skulle vara något
problem. Kommentarer vad gällde
placering på den gamla grunden uppe
vid AE gården var mer, ”det kanske är
ok men havsläget är överordnat”.
Den gamla grunden skulle snarare
kunna fungera som scen med havet
som fond och tillhörande gradänger.
2. Vidare kom vi in på utformningen
av byggnaden där ett förslag var att
inte bygga ett stort hus utan att
formulera ett museum av många små
hus som är hopkopplade på ett
spännande sätt. Teckningar är ofta
små därför behöver inte lokalerna vara
så stora. Kommentarer på det var att
byggnaden också skall fungera som en
social mötesplats och även som en
byggnad för konserter mm. Mia tyckte
att man skulle arbeta med rumsavdelare för att skapa intimare mindre
miljöer men att byggnaden skulle
kunna kännas rymlig om det behövs.
Trots allt så är det enklare att dela en
rymlig byggnad i mindre enheter än
tvärtom. I detta sammanhang kom vi
också in på begreppet skrytbyggnad.
Agneta Lundström fick tyst på oss
några minuter med kommentaren, ”ett
museum är en verksamhet och inte en
byggnad”, vilket inte kan vara
mera sant. Jag tycker trots allt att den
inte behöver vara oestetiskt om man
nu har möjligheten att påverka detta
initialt. Det finns en hel del exempel
på bra verksamheter inrymda i
byggnader som faktiskt fungerar som
marknadsföring för ett helt område.
Jag håller dock med om att
skrytbyggen inte är att föredra i det
här sammanhanget, men den får gärna
vara identitetsskapande om ni frågar
mig. Hasse tog Louisiana som
exempel, ca 10 000 m2 invändigt med
en mycket blygsam exteriör som
knappt syns.
3. Vad gällde det nya stråket så
backade vi bandet en aning igen. Det
fanns synpunkter på att man trots allt
skulle försöka arbeta med att
tillgängliggöra åtminstone delar av
stråket närmare havet. Återigen med
fingertoppskänsla och med hög
arkitektoniskt och konstnärligt
avstamp. Vikten av att komma nära
havet kom återigen upp på tapeten och
några tog upp det som att det borde
vara allas möjlighet trots allt. Kanske
med ett enkelt glasparti som enda värn
mellan dig och höststormen.
Vad som också togs upp var det
faktum att Roslagsleden borde
inkorporeras på ett bättre sätt och det
faktum att den slutar (eller börjar) på
området borde synliggöras och
marknadsföras.
4. Någonting för barnen. Jag har hela
tiden hävdat att man skall börja med
barnen. I den förra gruppan fanns det
synpunkter på detta men i den här
gruppen var det tvärtom. Börja med
barnen omgående tyckte man. ”SÄTT
FART PÅ BUNKRARNA FÖR BARN
NU!” Agneta har stor erfarenhet av
barnverksamhet och ansåg det viktigt
att börja omgående med barnverksamhet. Teman diskuterades som
t.ex. platsens roll i resandet,
samarbeten med andra museer som
Roslagens Fartygsmuseum, att bygga
båtar mm.
Att börja med barnen trodde man
också var ekonomiskt bra. Det finns
möjlighet att söka ekonomiska
resurser för barnverksamhet och det
går att koppla pedagogisk verksamhet
till projektet samtidigt som man
bygger upp ett nätverk av
återkommande besökare. Skolor och
dagis gör utflykter till intressanta
platser oavsett vilken säsong det är.
Dessutom kommer detta att fungera
som en marknadsföring mot familjer
och vänner.
Att man i sedan i Norrtälje kommun
arbetar med Kulturkollo gör inte
saken sämre.
Jag kan se en hel del synergier här.
Mia tog upp Grunewaldvillan i
Saltsjöbaden som exempel.
Målarskola i en vecka på sommaren
där barn får pröva på olika tekniker
med avslutande vernissage. Ohyggligt
populärt.
Vidare så var man positivt inställd till
en konstnärligt utformad lekplats där
det skulpturala får ett lika stor
inflytande över formen som det
pedagogiska och det funktionella.
Placering diskuterades inte närmare.
5. Ateljéer/bostäder diskuterades och
det tidigare förslaget som jag lagt
fram med mindre ateljéer som också
går att använda som rum verkar falla i
god jord hos de flesta. Att de dessutom
kan eleveras och hamna på pålar eller
i träden ser man som en attraktion i
sig. Vad som kom upp var återigen
gamla kalaset som vandrarhem med
större salar. Det faktum att man från
vissa löparorganisationer har förlagt
målgången vid Kalaset är jättebra. Går
det även att sova där så är det ju ingen
nackdel. Något som kom upp var
också att helt enkelt ha boende i
nuvarande AE museet som upplevs
aningen tråkigt i sin nuvarande form.
Att kunna inhysa tecknar eller
litteraturstipendiater i Alberts sovrum/
kontor torde kunna intressera en del.
6. Dimensionering kom upp som en
viktig del. Hur ser en dag ut på
Augustberg? Att försöka tänka igenom
hur en familj rör sig i området. Vilka
är de olika stationerna? Vad man vill
göra här? Hur mycket tid har man?
Hur mycket pengar vill och kan en
familj spendera här och hur ofta kan
man tänkas komma tillbaka känns
som otroligt viktigt frågor.
Det kräver ju också att man funderar
igenom vem man vill ska komma dit
samt varför. Varför-För vem-Vilka är
vi?
7. Museishoppar kom upp igen.
Det är mycket viktigt att
museishoppar håller en mycket hög
kvalitativ nivå på sortimentet. Det är
en av de viktigaste
marknadsföringskanalerna.
I detta fall så kommer det att finnas
stora möjligheter att arbeta med
flertalet konstnärer och tecknare samt
att ha ett fristående fast sortiment som
tillhandahålls av Tecknarnas hus.
8. P-platser diskuterades. Som det ser
ut idag så finns det mycket begränsat
med P-platser i nära anslutning till
Augustberg. Det är också svårt att på
ett snyggt sätt inkorporera någon
större mäng p-platser.
Vad som finns och som ligger närmast
är de platser som finns vid
fotbollsplanen. Problemet där är att
det är mycket svårt att som fotgängare
ta sig till Augustberg. Det är dåligt
skyltat och att gå på bilvägen som
trafikeras av Ålandsresenärer är med
livet som insats. Jag har funderat på
om det går att komma åt området från
Kvarnsandsvägen men jag är för
dåligt insatt i vem som äger marken
runt Augustberg.
Det är ett problem som så småningom
förmodligen kräver en separat
utredning.
håll vilket tyder på att man måste sätta
sig ner och göra en genomtänkt kalkyl
innan man uttalar sig. Vad som dock
diskuterades var möjligheten att sätta
upp en rimlig budget och hålla sig till
den. Låta det bli vad det kan bli till
den budgeten. Vi diskuterade också
det faktum att det måste finnas en
budget för drift av anläggningen vilket
kanske är det viktigaste av allt för ett
hållbart projekt. Fredrik tog upp det
faktum att det är viktigt att hitta
kommersiella incitament i detta om
man vill locka potentiella finansiärer.
10. Nästa steg
8. Medborgarförankring och
delaktighetsprocess diskuterades.
Man anser att en tidig
delaktighetsprocess är att föredra. Att
redan nu diskutera saken i vissa
sammanhang och att implementera
idéerna i ett tidigt stadium. Detta är en
angelägenhet som gäller alla men
framförallt de boende i Grisslehamn
och de verksamheter som finns i
Grisslehamn. Det är viktigt att detta
blir något som vi alla, fastboende,
sommarboende och företagare blir
stolta över.
9. Budget diskuterades.
Jag avstår från att gå in djupare i
budgetfrågan vilket inte heller ingick i
uppdraget. Det gissades friskt åt alla
1. Visualisering
2. Budget
3. Planprocess
4. Medborgarförankring
5. Detaljerad verksamhetsbeskrivning
6. Finansieringsstrategi
Lite om befolkningsmängd och restider
ca. 3 000 000 pers. resttid med bil 2 tim
ca. 1 000 000 pers. resttid med bil 1 tim
ca. 500 000 pers. resttid med bil 50 min
ca. 40 000 pers. resttid med bil 20 min
160 000 bilar och ca 1.6 milj människor passerar genom Grisslehamn varje sommar
www.johanstrom.com, +46 70 7772072
Anteckningar från WS1
(skall inte ses som sammanfattning, kategorisering eller analys utan mer som ett arkiv)
Önskvärda resultat av workshop
* Att påbörja byggandet av en rik idépool.
* Att påbörja tankar om en ny gemensam målbild.
* Att börja skapa en repertoar av exempel.
* Att börja formulera underlag till scenarioanalys/scenarioformulering
Albert Engström som varumärke?
En diskussion om kulturhistoria och varumärke?
* Vilken roll har AE som varumärkesbyggande faktor för Grisslehamn och Norrtälje kommun?
* Hur är kännedomen om AE idag och i vilken målgrupp?
* Vilka vill vi skall ha kännedomen om AE om 10 år?
* Framtida samarbetesmöjligheterna med turistverksamheten och andra lokala aktörer?
Vad är Augustberg?
En diskussion om områdets identitet och framtida roll
* Gårdens och områdets utvecklingsmöjligheter?
* Faktisk och upplevd tillgänglighet (allmänhetens upplevelse)
* Vem/vilka kommer i framtiden att vara områdets naturliga besökare och varför?
* Drift av området
Kultur eller/och entreprenörskap?
En diskussion om förvaltande och utveckling – av vad och för vem?
* Vem är i framtiden områdets naturliga entreprenör?
* Kompetensbredd inom styrelsen/hos entreprenören?
* Framtida verksamhet i muséet och konstnärlig höjd?
* Finansiering?
Huvudbyggnad
– Trångt
+ Läget
– Svårbevakat
+ Svårdisponerat
– Bristfällig funktionalitet
– Icke tillg.anp.
Museishop
– Trångt
+ Läget
– Icke tillg.anp.
+ visst förrådsutrymme
Kanonberget
+ Lokalt kulturintresse
+ Intressant för barn
– Icke tillg.anp.
+ Utsiktspunkt
+ Badplats dyk
Stigen
+ Vacker
+ ca 40 000 besökare
– Icke tillg.anp..
– Otillgänglig
Café Kalaset
+ Inarbetat
+ Pittoreskt
– Dåligt utrustat
– Slitna utensilier
– Kort säsong
Ateljén
+ Vackert belägen
+ ca 5000 besökare
– Omöjlig att bevaka
+ Bra till mindre arrangemang
– Icke tillg.anp.
Stranden
+ Barnvänlig badplats
+ Traditionellt besöksmål
+ Oftast sandstrand
– Vattentempratur
– Otillgänglig
– Inga toaletter
– Inga papperskorgar
Det finaste du sett på vägen?
Kusten Ålandshav/Engströms Hav
Horisonten
Havsviken/tången
Blåsippor/havet
SHF Ateljén, drivved, röda stugor, vårblommor
Havet/klipporna
Horisonten
Ateljén mot havet
Pirkko med arméklädsel vinglande på cykel
Vyn mot ateljén från stigen
Doften och synenav Ålands hav
Utsikten från ateljéberget
Våren
Utsikten från ateljén
Ateljén mot horisonten
Min Spegelbild
Havet/vinden
Klippor & hav
Där himmlen möter bet blå ålands hav
Vårblommorna
Braindump
Det som lämnades in.
Ett av Norrtäljes bästa strövomr.
Det strövomr. i Norrt. som skulle erbjuda de mest intressanta upplevelserna.
Norrtälje kommuns största tillgång.
Enastående författar och konstnärskap
Alberts umgängesvänner
Alberts gubbar
Kalaset
Kanonen
Ateljén x 2
Badviken
Strix
Snapsvisor
Xylografen
Ateljén landmärke och signatur
AEteckningar och historierger bild av gamla Roslagen
Alla i Norrtälje vet vem han var och vad han gjorde
Intresseföreningen
Art-camp
Kreativ produktivitet
Exklusivt
Gourmeet
Roslagsleden
Sprit
Bröllopssvit
En stund för dig själv
Igår-Idag-Imorgon AE.
Här följdes inte riktigt reglerna.
Igår
Idag
Imorgon
Strix
3. ben
Gröna vågare
Kulturgigant
_
AE sällskap
Guidning/förläsningar
Ateljén
AE-pris
Eksjö
Internet/digital
AE sällskap
Barnverksamhet
Fantasy/tecknarläger/historier
_
Attityd
Entreprenör
Kändis
Rolig historia
Böcker i hyllor
Föråldrad
Konstnärlig katalysator
Arbetsplats
Bortglömd
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Engström “parc”
Produkter, AE bok på nätet, stig
Affär
Mönsterskydda, FOY.com, AE dekal (skattmärkesplats),
kulinghatt/hutt
Roslagens litterära arena & aktörer.
Event
Ekerölinjen (1 000 000 pax 250 000 bilar, SmålandssekRoslagen, Havsbaden,
Kolingen
Youtube, Rocky (ung kultur), Kolingenlinje på SH,
Kolingar idag,
AE (Synapser/synapsing)
Igår-Idag-Imorgon Augustberg.
Här följdes inte riktigt reglerna.
Igår
Idag
Imorgon
Hem för Albert
Sommarkultur
Vattenvägar
Otillgänglegt/privat
Kommunägt och tillgängligt för
allmänhet.
Hemvist för muséet och AEs.
Utflyktsmål
Eckerölinjen
Otillräcklig förv. och skötsel
Ateljén
Pedagogiskt skolsamarb.
Paketera upplevelsermed andra aktörer
destinationsutv.
Tecknar och skrivarläger
Författarresidens
Båtbrygga
Servering i gården flytta Kalaset (övernattning)
Äventyrslek
Utvecklad badplats
Parkförvaltning
Basverksamhet
Hem
Kultumagnet
Museum
Strövområde
Kulturcenter
Scen
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Underground Art (Bunkrar)
Eremitage/snigelhus
Cartoon camp (kasper)
Engström Gourmet+kräftskiva (Allman?)
Ångbåtslinje (Strixturer, Ångbåtsbiff+Kräftskiva)
Paket (vandring, konst, mat, boende)
Mothårs och sockerslisk. Augustberg.
Samt entreprenörsförslag.
Sockerslisk
Mothårs
1;
Behåll muséet, förfina miljön, hattlampor, kräftskiva med
vitsar och nubbevisor.
Värd : Barnens Ö och Kommunen
1;
Smögenkopia, trädäck runt klippor (fastigheten), 50 st hattstugor
efter hela kusten, riv AE gården (nybygge i glas & betong) med
museum och rest., stor snapsbar (svindyrt), mycket asfalt,
extremhandikappanpassning, stor P-plats på området, ångestbunkrar
med automatlåsning, spårbunden rundtur runt området.
Värd: Antonov
2;
Konstfull äventyrslek, underground dwelling, the cooling, rocky
center, genvägar (linbana + båt), snapsparty (drängfritt).
Värdar; Johan, Credentia, Havsbaden, Annica, Norrtälje Brenneri,
HQ bank
2;
Nationalromantiskt center, klädkod, valskvällar, lusthus,
allsång, buskisteater.
Värd: Ernst Kirchensteiger
3;
Alberts Sommarland, kolingens baksmälla, berg & dalbana genom
ateljén, lustiga huset, linbana, vattenrutch mm.
Värd: Bert Karsson
4;
Konsthall i anslutning eller i närheten av ateljén. ALBERT HALL
Värd: Anders Wall och Harry Karlsson
Mothårs och sockerslisk. Augustberg.
Samt entreprenörsförslag.
Sockerslisk
Mothårs
3;
Sommarkollo för pensionärer samt ungdomsgård
Värd: PRO/Undomsstyrelsen
5;
Bilda en fri stiftelse, ut ur kommunen, rekrytera kolingar till stiftelsens
styrelse, invitera mediaindustrin för talangträning för kreativa
näringar.
Värd: Robban Aschberg (Tjyfv af Strix)
4;
Fortsätta som nu och sakta dö ut.
Värd: Fonus
5;
Sprid kunskap om AE, 5 min Albert (personalmatsalar),
Havsbaden (mat), tecknarläger, roslagssajt, bad &
event.
(5. är svårt att betrakta som mothårs. Johan)
6;
Elektronisk mur runt området ger intäkter från ALLA besökare (dras
på mobilen direkt), Samverkan med Norrtälje Brenneri samt
snigeluppfödare och vitlöksodlare.
Värd: AB Scurity Design
AEWS.2. Sammanställning
Sammanställning av AEWS.2.
Susan Bolgar
Tack Susan!
Ett mycket intressant seminarium där vi med all önskvärd tydlighet fick oss till livs kulturens betydelse för
framtida utveckling av regioner. Kulturen kan på ett kostnadseffektivt sätt bygga något som är större än
summan av delarna 2+2=5. Intressanta exempel och modeller som kan användas i detta sammanhang är
skillnaden på att arbeta med 1. storlek, 2. konstnärligt mångfald, 3. samordning, samt resonemanget om
konstnärlig höjd och kvalitet. Dessutom gör det ju inget om det är så att varje investerad krona på kultur
ger pengarna tillbaka plus lite till (om man håller tungan rätt i mun förstås).
mer information; www.kulturstrategi.se
Exempel
Jag är ledsen att Havsbadens internet inte var på topp. Vad vi tog upp som exempel var i alla fall.
Hotell Furillen på Gotland, www.furillen.nu.
Akvarellmuseet Skärhamn, www.akvarellmuseet.se
Trädhotellet i Harads, www.treehotel.se
Eremitens koja av Mats Theselius, www.scandinaviandesign.com/shop/eremitens-koja-107.html
Koncepten i dessa projekt har paralleller till det som man skulle kunna skapa på Augustberg.
Tanken är att tillskansa sig erfarenheter och idéer som är applicerbara men också att inspireras
av dessa platser. Intressant är att Tree hotel faktiskt har dragit till sig ca 3-4 miljoner träffar på Google
och är välkänt över hela världen och detta på en väldigt kort tid. Dessutom har Harad som plats fått ett
rejält uppsving uppmärksamhetsmässigt.
Sammanställning av AEWS.2.
Idépoolen
AEWS.1. visade sig vara lyckad. Det finns idéer att plocka av. Dock måste man göra ett arbete för att
konceptualisera och plocka ihop användbara ”kitt” som bör kategoriseras in i en tidslinje. Enklare projekt
som är genomförbara omgående kontra mer omvälvande omformuleringar som kräver längre tid samt
andra resurser både ekonomiskt och kompetensmässigt. Det är också av vikt att denna idépool hela tiden
aktualiseras och fylls på med jämna mellanrum.
Augustberg
Vi diskuterade hur man på ett klokt sätt särskiljer AE-gården från Augustberg som i alla fall vissa av oss
betraktar som “hela” området medan kanske AE-gården rör sig mer om de befintliga bebyggelsen och
dess närmaste omgivning. Björn skulle lyfta frågan om det skall ses som ett parkområde och i så fall vad
det innebär för kommunens åtaganden. Detta är förstås angeläget särskilt i marknadsföring och
“paketeringssammanhang”. Vi diskuterade också i detta sammanhang en konstnärligt utformad lek/
aktivitetsyta. Vad som också diskuterades var bristen på utställningsmöjligheter i de befintliga
byggnaderna. Vill man modernisera verksamheten och också inrymma samtida konst i kategorierna
teckning, satir, serier, manga, animation, mm. så är förutsättningarna otillräckliga.
Sammanställning av AEWS.2.
Event och marknadsföring
Paketering kom fram som en viktigt framtida arbete. Dock krävs en tydlig profil och en vision för den
närmaste framtiden. Denna saknas och ett arbete med detta bör startas upp av AE-sällskapet så fort som
möjligt. Bunkrarna ses av alla som en outnyttjad resurs och förfaller ganska enkel att genomföra. Dock
skall påpekas att det även om det förefaller enkelt så skall det som görs där göras med otvivelaktig
kvalitet och med stort konstnärligt gehör. Personligen avråder jag från “att bara hitta på nåt” och köra
igång. Detta skulle kunna skada grundförutsättningen för denna idé. Vad man än gör så måste det
marknadsföras. Området, AE-sällskapet, events av olika slag måste marknadsföras. Detta har hitills sköts
av AE-sällskapets styrelse. Är detta önskvärt eller måste man hitta en ny strategi?
Lat 60 som gör Gitarrfestivalen diskuterar fn. att lägga större delen av nästa sommars Gitarrfestival på
Augustberg. Dock vet vi inte om det är möjligt eller ens önskvärt. Vi kommer att fråga styrelsen om detta.
Hur går vi vidare?
Detta var formellt det sista mötet vad gäller Augustberg tills vidare. Det blir säkert fler så småningom men
inga nya datum är bestämmda.
Vi tackar för värdefullt deltagande och kommer att hålla er uppdaterade om den framtida utvecklingen.
Många hälsningar
Rolf Engström
Johan Ferner Ström