To 11.30 Fredrik Nystedt

Download Report

Transcript To 11.30 Fredrik Nystedt

Brandteknisk dimensionering
av Br0-byggnader
FÖRSLAG TILL STÖD FÖR TILLÄMPNING
Arbetsgrupp Br0
• Peter Arnevall, Uppsala brandförsvar
• Dan Cornelius, Prevecon AB
• Torkel Danielsson, Brandskyddslaget AB
• Andreas Hanner, ÅF
• Martin Nilsson, Avdelningen för brandteknik och riskhantering, LTH
• Magnus Nordberg, Brandkonsulten AB
• Fredrik Nystedt, WUZ Risk Consultancy AB
• Tomas Rantatalo, Fire Safety Design AB
• Björn Yndemark, WSP brand och risk
• Mattias Ödén, Säkerhetspartner Norden AB
Inledning
• Dokumentet utgör ett stöd vid tillämpningen av BBR vid
dimensionering av brandskyddet i Br0-byggnader
– Tillvägagångssätt för att identifiera verifieringsbehovet
– När kan brandskyddet utföras enligt förenklad
dimensionering?
– När krävs analytisk dimensionering för att bestämma
utformningen?
• Varje byggnad är unik:
– BIV kan föreslå tillvägagångssätt och ge exempel
– Projektören har ett strikt ansvar
BBR19 och Br0
• Krav på analytisk dimensionering har funnit sedan 2002
• För Br0-byggnader ska brandskyddet verifieras analytiskt
– Svårt att jämföra med en referensbyggnad
– Inget önskemål om att höja säkerhetsnivån
– Brandskyddet bör lägst motsvara kraven för en
referensbyggnad
– De allmänna råden kan användas i ”begränsad
omfattning”
BBR19 och Br0 (forts.)
• Särskilt viktiga aspekter ska beaktas:
– om utvändig släckinsats inte kan genomföras
– om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad
– om den befarade konsekvensen är mycket stor
– om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora
svårigheter
BBR19 och Br0 (forts.)
• Byggnadsklass Br0 omfattar byggnader med mycket stort
skyddsbehov:
– Höga byggnader (fler än 16 våningsplan)
– Större sjukhus
– Byggnader där personer hålls inlåsta
– Stora samlingslokaler
Lokal och global påverkan
• Brandskydd som endast har ”lokal” påverkan bör kunna
anses uppfylla krav på ”begränsad omfattning”
• Exempel: Högt flerbostadshus
– Lokal påverkan: Brandskydd och utrymning från en
enskild lägenhet
förenklad dimensionering
– Global påverkan: Utrymning efter personer lämnat
lägenheterna
analytisk dimensionering
Lokal och global påverkan (forts.)
• Likheter med begreppen individ- och samhällsrisk.
– Individrisk ska vara lika för alla i ett område
– Samhällsrisken belyser antal personer som kan
påverkas av en olycka
– Vid stor påverkan ökar krävs åtgärder som minskar
risken, även om individrisken är tillfredsställande
• Graden av global påverkan avgör hur stor del av
brandskyddet som kan utformas enligt förenklad
dimensionering
Dimensioneringsprocessen
• Brandskyddet i en byggnad ska värderas i en
helhetsbedömning utifrån byggnadens riskbild
– Ingen uttalad önskan om att ”kvantifiera risk”
– Syftar snarare till att belysa hur brandskyddet är
utformat för att hantera de ”särskilt viktiga aspekterna”
– Fokus på egenskapskraven i Plan- och
byggförordningen (2011:338)
Dimensioneringsprocessen (forts.)
• Verifiering av brandskyddet sker på två nivåer:
– Byggnadens totala brandskydd
– Delar av brandskyddet
Br1
Br1
Br0
Br1
Verifiering av det totala brandskyddet
• Beskrivning av de förutsättningar, dvs de ”särskilt viktiga
aspekterna”, som råder i byggnaden
• Utgå från funktionskraven i BBR samt de tekniska
egenskapskraven i Plan- och byggförordningen.
• Redovisning av hur brandskyddet är utformat för att
hantera de förutsättningar som råder.
• Belysa effekten av fel på enskilda brandskyddssystem
Verifiering av delar av brandskyddet
• Utförande efter förenklad dimensionering
– Verifiering genom kvalitativ bedömning
– Motivera varför en sådan lösning kan användas
• Utförande efter analytisk dimensionering
– Följ BBRAD
» Metoder
» Scenarier och indata
» Kriterier
Kontroll av verifiering
• Utökat kontrollbehov då byggnaden ofta är unik
• Lämpligt att förstärka egenkontrollen med en
tredjepartskontroll
• Hela projekteringen eller delar av den
• Lämpligt med löpande kontroll
Vägledning för Br0-byggnader
• Genomgång av de ”särskilt viktiga aspekterna” för:
– Höga byggnader
– Stora samlingslokaler
– Större sjukhus
– Byggnader där personer hålls inlåsta
• Identifiering av verifieringsbehovet avseende användning
av förenklad vs. analytisk dimensionering
– ”Lokal” och ”global” påverkan
Vägledning: Höga byggnader
• Byggnader med fler än 16 våningsplan ges som exempel
på byggnader med ”mycket stort skyddsbehov”
• Konsekvensen av att en hög byggnad störtar samman är
större än om byggnaden är låg.
– Ett stort antal personer kan befinna sig i byggnaden
– En kollaps kan påverka omkringliggande byggnader
Vägledning: Höga byggnader (forts.)
• Särskilt viktiga aspekter:
– Utvändig släckinsats
» Brandspridning i/längs yttervägg
» Brandspridning till andra byggnader
» Stegutrymning är ej möjlig
– Invändig räddningsinsats
» Tydlighet och enkelhet avseende insatsplan,
utrymningsstrategi och tekniska system
» Långa inträngningsvägar och räckvidd för
radiokommunikation
Vägledning: Höga byggnader (forts.)
– Invändig räddningsinsats (forts.)
» Samtidigt fel på sprinkler och stigarledning
» Vindpåverkan och skorstenseffekt
– Befarad stor konsekvens
» Hur påverkar kollaps omkringliggande byggnader?
» Kollaps med personer kvar i byggnaden?
» Behov av flera oberoende barriärer
» Brandspridning längs fasad
Vägledning: Höga byggnader (forts.)
– Utrymningsförloppet
» Äldre och rörelsebegränsade personer
» Beroende av självutrymning då räddningstjänsten inte
kan förväntas bistå
» Zonad eller fullständig utrymning?
» Ignorans av utrymningslarm
» Utrymning via hissar samt säkra platser
» Räddningstjänst rör sig i fel riktning i trapphus?
» Maximal total tid för utrymning?
» Behov av organisatoriskt brandskydd.
Vägledning: Höga byggnader (forts.)
• Möjlighet till utrymning vid brand (BBR 5:3)
– Lokal påverkan (FD)
» Lägenheter, hotellrum, etc.
» Horisontella utrymningsvägar
» Utrymningsplatser, vägledande markeringar,
allmänbelysning och nödbelysning
– Global påverkan (AD)
» Utrymningsstrategi, utrymningslarm, hissar, etc.
» Endast en utrymningsväg i Vk1 och Vk3
» Vertikala utrymningsvägar
Vägledning: Höga byggnader (forts.)
• Skydd mot utveckling och spridning av brand och
brandgas inom byggnader (BBR 5:5)
– Lokal påverkan (FD)
» Ytskikt
» Utrymmen som ska utgöra egen brandcell
– Global påverkan (AD)
» Behov av säkra zoner
» Krav på avskiljande förmåga
» Skydd mot omfattande brandspridning
» Taktäckning/yttervägg
Vägledning: Höga byggnader (forts.)
• Skydd mot brandspridning mellan byggnader (BBR 5:6)
– Global påverkan (AD)
» Förekomst av stora fasadytor / stora fönsterareor
» Konsekvenser på omkringliggande byggnader vid
kollaps
Vägledning: Höga byggnader (forts.)
• Möjlighet till räddningsinsats (BBR 5:7)
– Lokal påverkan (FD)
» Räddningsväg, tillträdesväg, stigarledning och
räddningshiss
» Brandgasventilation av källare
– Global påverkan (AD)
» Insatsväg sammanfaller med utrymningsväg
» Samtidigt fel på vatten till sprinkler och stigarledning
» Antal räddningshissar
» Brandgasventilation av trapphus
Vägledning: Höga byggnader (forts.)
• Bärförmåga vid brand (EKS)
– Global påverkan (AD)
» R 90 ger troligen en för låg skyddsnivå
» En kvantitativ riskanalys ska visa att risken för kollaps
inte är högre än närmst motsvarande Br1-byggnad
Några avslutande ord
• Vägledningen omfattar också fiktiva exempel där riktlinjer
för val av FD eller AD presenteras
• Behandling av remissvar
• Syftet är att inspirera och vägleda vid projektering
• Kom ihåg att varje Br0-byggnad är unik!