SOM-undersökningen - SOM

Download Report

Transcript SOM-undersökningen - SOM

Dagens program
www.som.gu.se
VINSTER I VÄLFÄRDEN
LENNART NILSSON
www.som.gu.se
Medborgarroller och offentlig sektor
Väljare
Brukare
Offentlig
sektor
Skattebetalare
Anställd
www.som.gu.se
Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 – 2013 (procent)
70
60
56
47
50
40
37
30
32
20
Andel som
motsätter sig en
minskning av den
offentliga sektorn
18
19
Andel som vill
minska den
offentliga sektorn
10
0
Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget ’Minska den offentliga sektorn’ med svarsalternativen ’Mycket bra förslag’,
’Ganska bra förslag’, ’Varken bra eller dåligt förslag’, Ganska dåligt förslag’ och ’Mycket dåligt förslag’. I procentbasen ingår samtliga
svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Värdena för 1998-2006 avser den politikinriktade
undersökningen.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 – 2013.
www.som.gu.se
Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn och partisympati
1986 – 2013 (balansmått)
100
V
80
80
68
MP
S
60
57
47
40
C
25
FP
20
0
SD
17
12
4
-6
-20
-13
-40
-32
-7
KD
M
NYD
FI
-54
-60
-80
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
1988
1987
1986
-100
Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget ’Minska den offentliga sektorn’ med svarsalternativen ’Mycket bra förslag’, ’Ganska bra
förslag’, ’Varken bra eller dåligt förslag’, Ganska dåligt förslag’ och ’Mycket dåligt förslag’. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som
avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen dåligt förslag minus andelen bra förslag. Partisympati
avser bästa parti generellt.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 – 2013.
www.som.gu.se
Svenska folkets inställning till skatter 1994 – 2013 (balansmått)
60
Sänka skatterna
50
53
40
38
33
30
20
Höja skatterna hellre än att minska
den offentliga servicen
15
Höja
kommunal/landstingsskatten hellre än att
minska den offentliga
servicen
10
0
+3
-3
-10
-20
-30
-40
-50
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Kommentar: Balansmåttet avser andelen som anser att det är ett bra eller mycket bra förslag minus andelen som anser
att det är ett dåligt eller mycket dåligt förslag. Andelen som inte tagit ställning till förslagen utgör andelen ’vet ej’.
www.som.gu.se
Svenska folkets inställning till förslag om privatisering av offentlig
verksamhet 1987 – 2013 (balansmått)
50
40
30
20
10
0
-10
-20
9
2
-4
-6
-17
-24
-21
-33
-28
-30
-43
-40
-46
-50
-51
-49
-60
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Bedriva mer av sjukvården i privatregi
Överföra statlig affärsverksamhet tex Telia/Televerket i privata händer
Öka antalet privatskolor
Låta privata företag svara för äldreomsorg
Satsa mer på friskolor
Förhindra företag med vinstsyfte att driva aktutsjukhus/sjukhus fr.o.m. 2004
Fortsätta driva vattenverk i offentlig regi
Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: ’Mycket bra förslag’, ’Ganska bra förslag’, ’Varken bra
eller dåligt förslag’, ’Ganska dåligt förslag’ och ’Mycket dåligt förslag’. Andelen som inte tagit ställning till respektive förslag utgöra andelen vet ej. I procentbasen ingår
samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag, men för
”stopplagen” och vattenförsörjning är positiv övervikt lika med negativ till privatisering.
www.som.gu.se
Partisympati och förslag om förändring av den offentliga
sektorns gränser, Sverige 2013 (balansmått)
V
S
MP
C
FP
KD
M
SD
Totalt
Bedriva mer av
sjukvården i privat
regi
-82
-56
-44
-6
+5
-14
-2
-32
-33
Satsa mer på friskolor
-83
-58
-56
-22
-40
-2
-20
-41
-43
Förhindra företag
med vinstsyfte att
driva sjukhus
+91
+74
+64
+35
+33
+26
+12
+54
+49
www.som.gu.se
Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad
vård, skola och omsorg, Sverige och Västsverige 2012-2013 (procent)
100
90
80
42
47
40
51
Mycket bra förslag
70
Ganska bra förslag
60
50
22
40
30
0
8
4
Sverige 2012
(balansmått +46)
Mycket dåligt förslag
10
Ingen uppfattning
7
8
5
2
Sverige 2013
(balansmått +56)
Ganska dåligt förslag
17
16
8
10
17
17
18
20
Varken bra eller dåligt förslag
22
20
9
2
Västsverige 2012
(balansmått +43)
7
1
Västsverige 2013
(balansmått +54)
Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: ’Mycket bra
förslag’, ’Ganska bra förslag’, ’Varken bra eller dåligt förslag’, ’Ganska dåligt förslag’ och ’Mycket dåligt förslag’. I procentbasen
ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen
bra förslag minus andelen dåligt förslag.
www.som.gu.se
Olika förslag om Vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och
omsorg, Sverige 2013, (procent)
Vinstutdelning
ska inte tillåtas
inom
skattefinansierad
vård, skola och
omsorg
100
Begränsa
vårdföretagens
möjligheter att ta
ut vinster från
verksamheten
5
90
80
Vinstutdelning
ska vara tillåtet
inom
skattefinansierad
vård, skola och
omsorg
10
47
20
47
Mycket bra förslag
70
Ganska bra förslag
60
24
50
40
22
Varken bra eller dåligt förslag
24
30
20
Ganska dåligt förslag
Mycket dåligt förslag
16
40
16
Ingen uppfattning
10
8
0
5
2
1
7
4
2
Formulär 4 (balansmått +56)
Formulär 5 (balansmått -49)
Fomulär 2 (balansmått +60)
Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: ’Mycket bra
förslag’, ’Ganska bra förslag’, ’Varken bra eller dåligt förslag’, ’Ganska dåligt förslag’ och ’Mycket dåligt förslag’. I procentbasen
ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen
www.som.gu.se
bra förslag minus andelen dåligt förslag.
Partisympati och förslaget Vinstutdelning ska inte tillåtas inom
skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2013 (procent och
balansmått)
V
S
Bra förslag
90
78
72
62
61
51
62
61
69
Varken eller
5
12
19
19
15
27
18
20
16
Dåligt förslag
4
8
8
19
23
16
19
16
13
Ingen åsikt
1
2
1
0
1
6
1
3
2
Summa procent
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Balansmått
+86
+70
+64
+43
+38
+35
+43
+45
+56
91
461
179
(32)
85
49
403
120
1588
Antal svarande
MP
C
FP
KD
M
SD
Totalt
www.som.gu.se
Inställningen till vinstutdelning bland brukare och nära anhöriga till brukare
av offentlig och privat skola och sjukvård i Sverige 2013 (procent)
Kommunal
skola
Friskola
Offentlig
vårdcentral
Privat vård-central
/läkare
Bra
66
63
71
68
Varken eller
19
19
17
17
Dåligt
14
18
11
14
Vet ej
1
0
1
1
Summa
100
100
100
100
Antal svar
133
(38)
922
476
Bra
69
63
67
65
Varken eller
19
24
18
18
Dåligt
11
13
14
16
Vet ej
1
0
1
1
Summa
100
100
100
100
Antal svar
582
185
394
274
Brukare:
Anhörig:
www.som.gu.se
Partisympati och olika förslag om vinstutdelning i företag inom
skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2013 (procent
och balansmått)
V
Företag ska som idag själva
bestämma om
vinstutdelning
S
MP
C
FP
KD
M
SD
Totalt
2
4
2
19
11
4
15
5
7
9
20
29
42
43
39
43
29
30
Vinster ska endast få
återinvesteras i
verksamheten
34
37
46
16
25
27
21
29
30
Vinstutdelning ska inte
tillåtas
49
26
12
10
13
12
12
21
20
6
13
11
13
8
18
9
16
13
Summa procent
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Antal svarande
90
441
175
(31)
85
49
402
116
1554
Det mesta av vinsten ska
återinvesteras i
verksamheten och endast en
mindre del ska få delas ut
Ingen uppfattning
www.som.gu.se
Hur viktigt anser du att det är med valfrihet mellan olika servicegivare inom:
(procent)
100
90
80
33
32
37
40
Mycket viktigt
70
60
50
Ganska viktigt
35
35
36
40
30
20
10
11
7
34
Inte alls viktigt
13
13
11
7
8
Äldreomsorg
9
14
11
8
6
Barnomsorg
Skola
Sjukvård
0
Inte särskilt viktigt
Ingen uppfattning
www.som.gu.se
Partisympati och vikten av valfrihet inom skola, Sverige 2013
(procent)
V
S
MP
C
FP
KD
M
SD
Totalt
15
26
30
22
36
27
40
35
32
26
33
35
55
46
44
40
32
35
21
15
19
10
7
8
10
14
13
26
12
9
0
4
8
4
6
9
12
14
7
13
7
13
6
13
11
Summa procent
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Antal svarande
92
445
176
(31)
85
48
399
114
1556
Mycket viktigt
Ganska viktigt
Inte särskilt viktigt
Inte alls viktigt
Ingen uppfattning
www.som.gu.se
Inställningen till valfrihet bland brukare och nära anhöriga till brukare
av offentlig och privat skola och sjukvård i Sverige 2013 (procent)
Kommunal
skola
Friskola
Offentlig
vårdcentral
Privat vårdcentral
/läkare
Mycket viktig
39
46
37
40
Ganska viktig
38
35
37
38
Inte särskilt viktig
8
5
13
11
Inte alls viktig
9
3
8
7
Ingen uppfattning
6
11
5
4
Summa procent
100
100
100
100
Antal svar
129
(37)
907
476
Mycket viktig
35
38
38
38
Ganska viktig
37
39
36
37
Inte särskilt viktig
14
12
12
14
Inte alls viktig
8
6
9
7
Ingen uppfattning
6
5
5
4
Summa procent
100
100
100
100
Antal svar
576
185
394
271
Brukare:
Anhörig:
www.som.gu.se
Förslaget att vinstutdelning inte ska tillåtas och vikten av
valfrihet inom skolan, Sverige 2013 (procent)
Mycket
viktigt
Ganska
viktigt
Inte
särskilt
viktigt
Inte alls
viktigt
Ingen
uppfattning
Totalt
Mycket bra
43
40
62
83
46
48
Ganska bra
20
29
21
8
22
22
Varken eller
18
19
7
7
22
17
Ganska dåligt
12
9
5
1
5
8
Mycket dåligt
7
3
5
1
5
5
Summa procent
100
100
100
100
100
100
Antal svarande
482
542
202
131
161
1518
www.som.gu.se
Förslag: det ska finnas tillgång till vinstdrivande företag inom
skattefinansierad vård, skola och omsorg vid sidan av kommun och
landsting/region, Sverige 2013 (procent)
100
90
6
15
80
70
Mycket bra förslag
16
Varken bra eller dåligt
60
50
16
Ganska dåligt förslag
Mycket dåligt förslag
40
30
Ganska bra förslag
Ingen uppfattning
31
20
10
16
0
www.som.gu.se
Förslag: det ska finnas tillgång till icke-vinstdrivande organisationer inom
skattefinansierad vård, skola och omsorg vid sidan av kommun och
landsting/region, Sverige 2013 (procent)
100
90
22
80
70
60
32
50
40
19
Mycket bra förslag
Ganska bra förslag
Varken bra eller dåligt
Ganska dåligt förslag
Mycket dåligt förslag
Ingen uppfattning
30
20
4
4
10
19
0
www.som.gu.se
Partisympati och förslaget att det ska finnas tillgång till icke-vinstdrivande
organisationer inom skattefinansierad vård, skola och omsorg vid sidan av
kommun och landsting/region, Sverige 2013 (procent och balansmått)
V
S
MP
C
FP
KD
M
SD
Totalt
Mycket bra
26
18
25
20
41
31
21
17
22
Ganska bra
28
31
35
33
32
35
35
30
32
Varken eller
18
21
19
30
10
14
21
22
19
Ganska dåligt
8
3
4
0
1
2
4
4
4
Mycket dåligt
11
5
3
3
2
4
4
4
4
9
22
14
14
14
14
15
23
19
Summa procent
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Balansmått
+35
+41
+53
+50
+70
+60
+48
+39
+46
90
447
177
(30)
84
49
399
115
1557
Ingen uppfattning
Antal svarande
www.som.gu.se
Sammanfattning
• Ökat stöd för den offentliga sektorn
• Minskat stöd för skattesänkningar
• Ökad kritik mot privatiseringar
• Nej till vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg
• Ja till valfrihet inom barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg
• Ja till ideella organisationer/andra icke-vinstdrivande organisationer
www.som.gu.se
VÄLFÄRDSOPINION
MARIA OSKARSON
www.som.gu.se
Socialförsäkringar för alla?
[email protected]
www.som.gu.se
Socialförsäkringarna i Sverige
•
•
•
•
Ryggrad i den svenska välfärdsmodellen
Säkerhetsnät när vi inte har förvärvsinkomst
”De-kommodifiering”
Sjukförsäkring, pensioner, A-kassa, föräldraförsäkring,
arbetsskadeförsäkring
• Generell logik – inkomstbortfallsprincipen
• Generella försäkringar för bred legitimitet
• Socialförsäkringarna ger centrala incitament för
arbetsmarknadsdeltagande
www.som.gu.se
Omdebatterade
•
•
•
•
•
•
•
Successivt sänkta ersättningsnivåer (takbelopp, indexering)
Valrörelsen 2006
Arbetslinjen
Skärpta kvalifikationskrav
Sänkta nivåer / jobbskatteavdrag
Avtalsförsäkringar & privata tilläggsförsäkringar
Otydlighet
www.som.gu.se
SOM: Hur nöjd är du med sjukförsäkringen/
pensionssystemet / A-kassan
•
•
•
•
•
•
Mycket nöjd
Ganska nöjd
Varken nöjd eller missnöjd
Ganska missnöjd
Mycket missnöjd
Ingen uppfattning
•
•
•
•
2004 (1700 svarande)
2008 (2300 svarande)
2012 (1500 svarande)
2013 ( 1600 svarande)
www.som.gu.se
Bedömningar av socialförsäkringarna 2013
Pensionssystemet Sjukförsäkringen
Mycket nöjd
2
2,6
Ganska nöjd
14,5
15,1
A-kassan
1,6
10,5
Varken nöjd eller
missnöjd
24,8
25,7
22,5
Ganska missnöjd
Mycket missnöjd
19,9
14,7
15,6
9,7
12,9
10,2
Ingen uppfattning
Total
Antal
23,5
100,0
1595
31,3
100,0
1586
42,2
100,0
1584
I de fortsatta analyserna utesluts ”ingen uppfattning” ur procentbasen
www.som.gu.se
% mycket + ganska nöjda
Andel nöjda (mycket + ganska) med
socialförsäkringarna 2004-2013
30
25
20
15
10
5
0
2004
pensionerna
2008
2012
sjukförsäkringarna
2013
a-kassa
www.som.gu.se
% mycket + ganska missnöjda
Andel missnöjda (mycket+ ganska) med
socialförsäkringarna 2004-2013
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2004
pensionerna
2008
2012
sjukförsäkringarna
2013
a-kassa
www.som.gu.se
Opinionsbalans nöjda-missnöjda
Opinionsbalans 2014-2013
5
0
pensionerna
sjukförsäkringarna
a-kassa
-5
-10
-15
-20
2004
2008
2012
2013
www.som.gu.se
För vem är socialförsäkringarna en trygghet?
Social position
Ideologisk
position
• Hyp 1: Medelklassen har blivit missnöjd då de inte får
inkomstersättning
• Hyp 2: De med mest utsatt socio-ekonomisk position är
missnöjda då de inte kommer i åtnjutande av dem
• Hyp 3: Missnöjet handlar inte alls om egenintresse utan om
ideologi
Oskarson: Attityder till socialförsäkringarna
SOM-seminariet 2014
www.som.gu.se
Arbetsmarknadsstatus
10%
Opinionsbalans
0%
-10%
-20%
-30%
-40%
-50%
-60%
pension
sjukförsäkring
a-kassa
Ingen uppfattning är inte med i procentbasen
www.som.gu.se
Inkomst
5%
Opinionsbalans
0%
-5%
max 14 999
15 000-24999
25000-34999
35000+
-10%
-15%
-20%
-25%
-30%
-35%
pension
sjukförsäkring
a-kassa
Ingen uppfattning är inte med i procentbasen
www.som.gu.se
Hur man bedömer sannolikheten för att den
egna levnadsstandarden ska öka under
kommande 10 år.
0
Opinionsbalans
-10
Mycket
sannolikt
Ganska
sannolikt
Ganska
osannolikt
Mycket
osannolikt
-20
-30
-40
-50
-60
Ingen uppfattning är inte med i procentbasen
Pension
Sjukförsäkring
A-kassa
www.som.gu.se
VH-position
20%
Opinionsbalans
10%
0%
-10%
-20%
-30%
Klart till
vänster
Något till Varken till Något till
vänster
vänster
höger
eller till
höger
Klart till
höger
-40%
-50%
-60%
pension
sjukförsäkring
a-kassa
Ingen uppfattning är inte med i procentbasen
www.som.gu.se
Inställning offentlig sektor
10
Opinionsbalans
0
-10
Bra minska offsekt
Dåligt minska off sekt
-20
-30
-40
-50
pension
sjukförsäkring
A-kassa
Ingen uppfattning är inte med i procentbasen
www.som.gu.se
Partisympati (opinionsbalans)
pension
Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Centerpartiet
Folkpartiet
Moderaterna
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Sverigedemokraterna
Sjukförsäkring
a-kassa
-55
-50
-53
-19
-10
-20
-14
+50
+23
-13
+6
+11
-9
+3
-3
-5
-3
-21
-40
-17
-15
-38
-30
-37
Ingen uppfattning är inte med i procentbasen
www.som.gu.se
Övervägande missnöje med socialförsäkringarna, men
många har ingen uppfattning
Något minskat missnöje med sjukförsäkringarna och Akassan, men ökat avseende pensionerna
Missnöjet visst samband med social position
Missnöjet tydligt samband med ideologi
Missnöjet hänger samman med generell inställning till
offentlig sektor & välfärdsstaten
www.som.gu.se
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN
– TAR SOCIALA MEDIER ÖVER
NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED
ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER?
INGELA WADBRING
www.som.gu.se
Nyhetsinteraktion på webben – tar sociala
medier över nyhetsfunktionen i takt med att
betalväggarna blir fler?
www.som.gu.se
Mediernas traditionella funktioner
• Informera om vad som händer i samhället
• Granska makten
• Fungera som forum för debatt mellan och inom grupper
www.som.gu.se
www.som.gu.se
Blir betalväggarna/premiumtjänsterna alltfler?
• De allra flesta morgontidningar har redan eller kommer att
sätta upp betalväggar/premiumtjänster under 2014
• Aftonbladets lägger allt mer material inom ramen för sin
Plustjänst – men antalet prenumeranter är relativt få: cirka
125.000 fullbetalande helåret 2013
• Exempelvis SVT och Omni har inga
betalväggar/premiumtjänster
www.som.gu.se
Typer av betalväggar för dagspress
• Totalmodellen: sajten är i princip stängd för dem som inte
prenumererar, utom för händelsenyheter och notiser
• Frekvensmodellen: man får ta del av ett begränsat antal
artiklar gratis, sedan börjar det kosta pengar
• Plusmodellen: det mesta materialet är öppet, men det finns en
del som kräver inloggning
• Mest intressant? Konverteringsgrad
www.som.gu.se
Potentialen för nyhetsinteraktion online, 2013 (procent)
Andel som regelbundet är online
80
Andel som regelbundet använder
sociala medier
44
Andel som regelbundet läser
kvällstidningar online
34
Andel som regelbundet läser
morgontidningar online
20
0
20
40
60
80
100
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013
Kommentar: Med regelbundet avses för online och sociala medier flera gånger i veckan, för
kvälls- och morgontidningar minst 3 dagar i veckan.
www.som.gu.se
Andel som delar nyheter, bland befolkningen
respektive bland dem som är aktiva på sociala
medier, 2013 (procent)
Något innehåll
60
33
Kultur
Minst någon gång
bland dem som
använder sociala
medier regelbundet
Minst någon gång
bland befolkningen
som helhet
Nöje
Debatt
Politik/ekonomi
Olyckor/brott
Sport
Livsstil
0
50
100
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013
www.som.gu.se
10 texter med mest interaktion* någonsin
• 8 kommer från dagspress
• 1 kommer från ett magasin
• 1 kommer från annat än medieorganisation
* Delningar, gillande, kommenterande på Facebook
(Källa: Emanuel Karlstens blogg)
www.som.gu.se
En ny slags opinionsledare?
• 67 procent av befolkningen har aldrig delat en nyhet
• 33 procent av befolkningen har åtminstone någon gång delat
en nyhet i sociala medier
• 12 procent av befolkningen har delat nyheter i sociala medier
flera gånger
• Kan den dryga tiondelen av befolkningen karaktäriseras som
opinionsledare och visionärer?
www.som.gu.se
www.som.gu.se
Nyhetsdelare i förhållande till ickedelare
•
•
•
•
•
Medelålder: 44 år (ickedelare: 56 år)
Ingen skillnad män-kvinnor
Högre utbildning än ickedelarna
Mer politiskt intresserade än ickedelarna
Inga direkta geografiska skillnader
• Tar del av medier i traditionella plattformar i lägre utsträckning än
ickedelarna
• Tar del av medier online i högre utsträckning än ickedelarna
• Är mer sociala än ickedelarna
• Tveksamt svar: skillnader finns, men de är inte precis
revolutionerande
www.som.gu.se
Åter till frågan om huruvida sociala
medier tar över nyhetsfunktionen…
www.som.gu.se
Konsumtionen av de flesta andra medier är stabil
100
90
80
Dagstidning på papper
70
Lokala nyheter i tv
60
Riksnyheter i SVT1
50
40
Nättidning
30
Riksnyheter i TV4
20
Ekot
10
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
0
Källa: Den nationella SOM-undersökningen respektive år.
www.som.gu.se
Ett nytt digitalt gränsland
• Vilka funktioner kan tas över av sociala medier?
– Information
– Granskning
– Kommunikation
• Vem har resurserna att skapa ett nyhetsflöde som är trovärdigt?
• Vilka alternativa röster får möjlighet att växa fram?
• Slutsats: sociala medier tar inte över nyhetsfunktionen, men
kompletterar de traditionella medierna
www.som.gu.se
Tack för att ni har lyssnat!
Ingela Wadbring
Mittuniversitetet
Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap
Telefon 070-333 27 16
Mejl: [email protected]
www.som.gu.se
EUROPAOPINIONEN
LINDA BERG
www.som.gu.se
Europaopinionen extra intressant år 2014!
25 maj
14 september
Val till:
Europaparlamentet
Val till: Sveriges riksdag
Landsting/region
Kommun
(20 svenska ledamöter ska utses)
www.som.gu.se
Tillbakablick sedan 1990-talet
14 november är det 20 år sedan folkomröstningen om
medlemskap i EU!
Från en krisperiod till en annan
EU har förändrats under dessa två decennier…
- Från 15 till 28 medlemsstater
- Europaparlamentet har mer makt (ordinarie lagstiftningsförfarandet)
- Fler politikområden som beslutas gemensamt inom EU (ökat med varje
nytt fördrag)
… och även svenska folkets inställning till EU har förändrats
www.som.gu.se
procent
Åsikt om svenskt medlemskap i EU, 1991–2013
100
90
För
80
70
60
Folkomröstning
1994
Sveriges första
ordförandeskap
2001
Emot
Krisens effekter
mer påtagliga
Ingen uppfattning
50
46
44
34
28/28
40
30
20
20
10
0
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
www.som.gu.se
Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU?
• Män mer än kvinnor
• Högutbildade
• Högt förtroende
• Politiskt intresserade
• Mer till höger politiskt
• Storstadsbor
 Elitgrupper antas ha
mest att vinna
procent
100
90
80
70
60
50
Men även geografiska
skillnader: Sydsverige
(Skåne & Blekinge) mer
än Norrland
Syd
53
47
40
33
30
20
24
Norr
10
0
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
www.som.gu.se
Men inte bara egenintresse spelar roll –
även kulturella förklaringar - identitet
Flernivåidentifikation och åsikt om det svenska EU-medlemskapet
För
Mot
Ingen åsikt
summa
Icke-identifierare
58
27
15
100
Främst subnationella
54
21
25
100
Alla inhemska
57
27
16
100
Främst nationella
60
22
18
100
Främst Europa
79
8
13
100
Alla nivåer lika
76
12
12
100
Totalt
65
18
16
100
Källa: Svenska Europaparlamentsvalsundersökningen 2009, Valforskningsinstitutet
www.som.gu.se
Men - bland alla grupper finner vi en nedgång efter 2010
 Påverkan av krisen
Likaså när vi formulerar frågor annorlunda, t.ex. allmän
inställning till EU
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Allmän inställning till EU
Finner vi samma
mönster i hela
EU?
Positiv
37
34
31
28
2007
Negativ
2008
2009
2010
2011
2012
2013
www.som.gu.se
Politiskt förtroende för EU, nationellt parlament
och nationell regering 2004-2012, EU27
Sedan en mer kraftig nedgång
i förtroende för EU
EU
Nationellt parlament
Nationell regering
Först en liten nedgång för
nationellt politiskt förtroende
www.som.gu.se
100
Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige
90
Dåligt förslag
80
Svagt övervikt
för bra förslag
2009
70
60
54
73
50
40
30
Bra förslag
20
10
12
16
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
0
www.som.gu.se
Slutsatser
• EU-opinionen har förändrats mycket sedan 1995
• Överlag negativ under 1990-talet
• Ökande positiv inställning under 2000-talet
• Vissa grupper stadigt mest positiva (män, högutbildade,
politiskt intresserade, höger & storstadsbor)
• MEN: krisen får opinionen att bli mer negativ
 särskilt svenskarnas åsikter om euron!
www.som.gu.se
MORGONTIDNINGSLÄSNINGENS
FÖRTJÄNSTER
JONAS OHLSSON
www.som.gu.se
Detta har hänt
 Ökad konkurrens om läsarnas tid och pengar
 Ökad konkurrens på reklammarknaden
 Redaktionella neddragningar
Konsekvenser
 Tecken på ökade informationsklyftor i samhället
 Risk för mindre systematisk nyhetsbevakning?
 Dagspressen allt viktigare för det lokala nyhetsflödet
www.som.gu.se
Två frågor
1. Hur hänger läsning av den lokala morgontidningen samman med
användning av andra nyhetsmedier?
2. Vilken betydelse har en regelbunden tidningskonsumtion i ett
lokaldemokratiskt perspektiv?
 Intresse för lokal politik
 Förtroende för hemkommunens politiker
 Bedömning de lokala politikernas prestationer
Underlag: den regionala SOM-undersökningen i Västsverige 2013
www.som.gu.se
Tidningsläsning i olika grupper, Västra Götaland 2013 (procent)
Lokal-tidni
ng
56
Nationell
tidning
2
Gratistidning
7
Kvällstidning
13
Ingen
tidning
22
Man
59
3
7
13
19
Kvinna
54
2
7
13
24
16 – 29 år
33
4
7
21
36
65 – 85 år
72
1
5
6
16
Arbetarhem
48
1
9
17
25
Högre tjänstem. hem
68
7
3
7
16
Liten hemkommun
50
2
3
18
28
Medelstor hemkommun
67
1
4
10
18
Samtliga
Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013
www.som.gu.se
Lokala tv- och radionyheter: ett substitut för lokaltidningen?
Lokala
tv-/radionyheter
Lokaltidningsläsning
Hög
Medel
Låg
Hög
36
13
7
Medel
7
6
4
Låg
10
7
9
Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013
www.som.gu.se
Tidningsläsning och intresse för politik på olika nivåer
(procent intresserade)
Politisk nivå:
LokaltidningsSamtliga läsare
Övriga
Diff.
EU
48
54
41
+13
Sverige
73
78
66
+12
Regionalt
55
63
45
+18
Hemkommunen
63
72
50
+22
Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013
www.som.gu.se
Tidningsläsning och förtroende för hemkommunens politiker
(procent)
LokaltidningsSamtliga läsare
Övriga
Diff.
Stort förtroende
18
20
15
+5
Varken stort eller litet
30
31
27
+4
Litet förtroende
36
38
35
+3
Ingen uppfattning
16
11
23
-12
Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013
www.som.gu.se
Tidningsläsning och värdering av kommunstyrelsens arbete
(procent)
LokaltidningsSamtliga läsare
Övriga
Diff.
Bra arbete
25
27
21
+6
Varken bra eller dåligt
28
31
25
+6
Dåligt arbete
29
31
28
+3
Ingen uppfattning
18
11
26
-15
Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013
www.som.gu.se
Vad påverkar förmågan att ta ställning?
Självständiga effekter av olika bakgrundsfaktorer
Förtroende för
hemkommunens
politiker
Värdering av
kommunstyrelsens
arbete
Intresse för kommunpolitik
JA
JA
Ålder
JA
JA
Utbildningsnivå
JA
JA
Lokala morgontidningen
JA
JA
Lokala tv- och radionyheter
NEJ
NEJ
Kommunstorlek
(ja)
(ja)
Källa: den västsvenska SOM-undersökningen 2013
www.som.gu.se
Slutsatser
1. Den lokala nyhetsanvändningen tydligt socialt och demografiskt
skiktad
2. Tidningsläsningen ofta del i ett bredare nyhetsintag
3. Lokalpressens läsare är mer politiskt intresserade: i synnerhet
när det gäller regional och kommunal politik
4. Tidningsläsning föder medvetenhet: Tydligt samband mellan
exponering för lokalpressens journalistik och förmåga att kunna
värdera lokalpolitikernas prestationer.
www.som.gu.se
BETYG PÅ REGERINGEN
SÖREN HOLMBERG
www.som.gu.se
Svenska folket bedömer regeringens arbete
Fråga: ”Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift?” Fem svarsalternativ:
”mycket bra; ganska bra; varken bra eller dåligt; ganska dåligt; mycket dåligt”.
70
bra
58
54 53
50
53
49
50
47
43
38
40
44
42 41
40
36
33 33 32
30
30
30
28 26
28
22
24
35
30
29
27 28
32
26
22
21
17 17
15
dåligt
19
S-regering
B-regering
S-regering
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2005
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1993
1992
1990
1989
1988
dåligt
1986
0
34
33
12
1987
10
18
17 16
46
40
34
24 24 23
20
bra
47
2004
60
B-regering
Kommentar: Resultaten visar andel svarande som angett mycket eller ganska bra respektive dåligt. Procentbasen utgörs av samtliga
svarande i SOM-undersökningen. Observera att åren 1991, 1994 och 2006 ägde det rum ett regeringsskifte mitt i
undersökningsperioden för SOM-undersökningarna, därför är mätresultaten de åren inte jämförbara.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 – 2013.
www.som.gu.se
Bedömningen av regeringens arbete bland
olika partiers sympatisörer
Betygsbalans
Bra
100
88
80
M 71
60
40
FP49
C 46
KD44
65
83
80
78
81
76
78
70
74
M
63 /63 FP/KD
57
C
59
20
6
1
0
-40
82 83
81
57
57
20
-20
92
-9
MP-25
S -34
-41
SD
-2
-4
-6
4
-8
-8
-11
-15
-25
-18
-24
MP
S
SD
-61
V
-31
-44
-60
Dåligt
V-61
-61
-68
-80
Samtliga
2008
+1
2009
+26
2010
+43
2011
+31
2012
+24
2013
+14
Kommentar: Resultaten kommer från SOM-undersökningarna. Betygsbalansen visar andelen som tycker regeringen sköter sin uppgift bra minus
andelen som tycker att regeringen sköter sin uppgift dåligt. Samtliga personer som deltar i respektive års SOM-studie ingår i procentbasen.
www.som.gu.se
AVSLUTNING
HENRIK EKENGREN OSCARSSON
www.som.gu.se
Sugen på mer från SOM?
• Vetenskapsfestivalen 9 maj 19:30
Skiftande medielandskap : Vilka partier klarar fyraprocentspärren? : Vem
kommenterar på nätet? : Kulturvanor i förändring : Europaopinionen inför EUparlamentsvalet : Svenska folkets framtidstro
• Pressträff för boken ”Mittfåra & Marginal” 24 juni 09:30
Lycka : Partiledarpopularitet : Alkoholopinion : E-böcker : Lycka : TV-reklam :
Korruption : Sverigedemokraterna : Civilsamhället
• Seminarium i Almedalen 30 juni 12:00 Biblioteket
Om 2013 års SOM-undersökningar : Energiopinionen : Forskningsförtroende :
Försvarsopinionen : Svensk tolerans
• Arbetsrapporter
Förtroende för myndigheter : Partiernas väljare : Svenska folkets åsikter i
sakfrågor
www.som.gu.se
SOM-institutets hemsida
www.som.gu.se
SOM-institutet på sociala medier
@SOMinstitutet
#somgu
www.som.gu.se