Transcript Styrelseprotokoll 20130204

Protokoll 2013-02-04
STIL assistans AB, organisationsnummer 556777-9615
Datum: 2013-02-04
Plats: STILs lokaler, Farsta
Tid: 10.30–12.00
Närvarande:
Emma Johansson, ordförande
Susanne Berg, styrelseledamot
Bengt Elmén, styrelseledamot
Maria Dahl, styrelseledamot
Mona Esbjörnsson, styrelseledamot
Jonas Franksson, styrelseledamot
Kerstin Nilson, internrevisor
Katarina Bergwall, verksamhetsledare på STIL
Maria Bredberg, ekonomichef på STIL
Carina Ekblad, resurschef på STIL
Bahar Caglayan, sekreterare
Niklas Pettersson, rådgivare personalfrågor närvarar vid § 4
Anmält förhinder:
Veronica Kallander styrelseledamot
Katharina Holtbo, styrelseledamot
Nicoletta Zoannos, kommunikationschef på STIL
Björn Thorén styrelseledamot
Protokoll 2013-02-04
§ 1: Fastställande av dagordning STIL assistans AB
§ 2: Val av justerare
§ 3: Beslutsärenden
a. VP och budget 2013
b. Utnyttja fler timmar än vad som finns i LSS-beslut
§ 4: Diskussionsärende
a. ATL riktlinjer
b. Assistenter och arbetsförmåga (bordläggs)
c. Solidaritet
§ 5: Återrapport
§ 6: Information
a. Arbetsmiljöfrågan
b. Mötesdatum då styrelsen mötet teamen
§ 7: Sammanträdet avslutas
Bilaga 1 Beslutsärenden
Bilaga 2 ATL
Bilaga 5 Solidaritet
Protokoll 2013-02-04
§ 1: Fastställande av dagordning STIL assistans AB
Styrelsen beslutar
Att fastställa dagordningen
§ 2: Val av justeringsperson
Styrelsen beslutar
Att välja Maria Dahl som justeringsperson
§ 3: Beslutsärenden
a. VP och budget 2013
Styrelsen beslutar
Styrelsen godkänner inriktningen i bifogad verksamhetsplan men bordlägger beslut om VP till
styrelsesammanträdet den 25 februari då styrelsen kommer att ta ett beslut om en övergripande
verksamhetsplan som kommer att vara densamma som sedan ska gå till årsstämman för beslut.
b. Utnyttja fler timmar än vad som finns i LSS-beslut
En ny medlem har fått ett beslut från kommunen på färre timmar än vad behovet är. En ansökan har
gjorts till Försäkringskassan som har lovat att hantera ärendet innan utgången av mars. STILs nya
medlem har bett STIL finansiera timmar i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.
Kontorets förslag är att styrelsen inte beviljar medlemmens önskemål. Detta då det inte är förenligt
med nuvarande riktlinjer för Trygghetsfonden.
Mona Esbjörnsson yrkar på att STIL Assistans AB finansierar 57 timmar/veckan under perioden
februari och mars för medlemmen i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.
Susanne Berg yrkar på att kontoret ges ett uppdrag att se över riktlinjer för Trygghetsfonden och till
styrelsen lämnar förslag över hur riktlinjerna tar i beaktande vad som ska gälla vid nya beslut, det vill
säga för medlemmar som inte haft personlig assistans sedan tidigare och inväntar beslut. Detta bör
utgå ifrån en förhandsbedömning av jurist vid STIL.
Styrelsen beslutar
Att bifalla Esbjörnssons yrkande gällande finansiering av 57 timmar/veckan under perioden februari
och mars 2013 till arbetsledare 622 i avvaktan på beslut.
Att bifalla Bergs yrkande. Kontoret ges i uppdrag att se över riktlinjer för Trygghetsfonden och ska till
styrelsen lämna förslag över hur riktlinjerna kan ta i beaktande vad som ska gälla vid nya beslut, det vill
säga för medlemmar som inte haft personlig assistans sedan tidigare. Detta bör utgå ifrån en
förhandsbedömning av jurist vid STIL.
Emma Johansson och Bengt Elmén reserverar mot beslutet.
Protokoll 2013-02-04
§ 4: Diskussionsärenden
a. ATL riktlinjer
Ett resonemang förs kring ATL riktlinjer på förslag från kontoret.
Styrelsen beslutar
Att lägga information till handlingarna.
Att frågan ska upp för beslut vid nästa styrelsesammanträde den 25 februari.
b. Assistenter och arbetsförmåga
Styrelsen beslutar
Att bordlägga punkten.
c. Solidaritet
Ett resonemang fördes utifrån Elméns bilagda förslag. Arbetet med att arbeta fram en beskrivning av
solidaritet kommer att fortgå under 2013.
Styrelsen beslutar
Att lägga informationen till handlingarna
§ 5: Återrapportering
Styrelsen beslutar
Att lägga informationen till handlingarna.
§ 6: Information
a. Arbetsmiljöfrågan
Kontoret informerade om den kommande inspektionen av arbetsmiljöverket den 11 februari.
Styrelsen beslutar
Att lägga informationen till handlingarn.
b. Mötesdatum då styrelsen möter teamen på kontoret.
Styrelsen beslutar
Att träffa teamen den 13 maj i samband med styrelsesammanträdet.
§ 7: Sammanträdet avslutas
Protokoll 2013-02-04
Protokoll 2013-02-04 justeras av:
_____________________________________
Emma Johansson, ordförande
_____________________________________
Bahar Caglayan, sekreterare
_____________________________________
Maria Dahl, justerare
Förslag till Verksamhetsplan 2013
Aktivitet Syfte Beställare Ansvarig Resurser, kr och pers Höst/vår 2014
Utveckla STILs erbjudande och stöd
Projektledarutbildning, kontorsgemensam dag om att arbeta målstyrt.
För att kontoret ska kunna utföra utvecklingsarbetet i VP
Ta fram exempel/mallar och enhetligt råd&stöd. Tydliggöra mandat och kunskapskrav.
Kvalitet i assistansen, förbättrad service. Resurseffektivisering.
Definiera STILs erbjudande med dess punkt‐ och plustjänster.
Tydlig service. Ekonomisk bärkraft. Resurseffektivisering.
Innehåll för punktinsatser start/slut (under flera moment).
Tydlig service. Ekonomisk bärkraft. Resurseffektivisering.
Modell för intern projektdebitering (innefattar flera moment).
Ekonomisk bärkraft, solidaritet, tydligare formulerat utbud.
Ta fram mall för handlingsplan/överenskommelse/beställning för insatser utöver punktinsatser.
Tydliggöra/beskriva förväntad omfattning/kostnad och resultatet av insatsen.
Implementera handlingsplaner som arbetsmetod.
Gränsdragning. Ekonomisk bärkraft. Resurseffektivisering. Kvalitet. Solidariet.
Ta fram riktlinjer/modell för solidarisk finansiering av handlingsplaner när projektet inte räcker. Ev utveckla assistansgarantin för detta.
Säkerställa kvaliten i assistansen.
KB
KB
Malin
LG
NZ
V 2013
LG
NZ
V 2013
LG
NZ
V 2013
LG
NZ
LG
NZ
V 2013
LG
NZ
V 2013
LG
NZ
V 2013
LG
NZ
MB
Jan/feb 2013!
V 2013
Utveckla verktyg för tydligare uppgifts‐, mandat‐ och Kvalitetssäkra verksamheten.
ansvarsfördelning inom kontoret och mellan kontor och AL. Ta fram en checklista över ansvarsfördelningen som ligger till grund för uppföljning av kvaliteten i assistansen, kopplad till genomförandeplan.
Utveckla ledaråret
Utveckla MAL och admin ass modellen
Garanterad uppföljning av assistansuppdraget för att säkerställa kvaliten och ansvar‐ uppgiftsfördelning. Tillmötesgå lagkrav. AL: Återkommande kontakt.
Förbereda stämmobeslut avseende överskottshanteringen, till årsstämma 2014.
Möjliggöra självbestämmandet för alla medlemmar
För att säkra långsiktig ekonomisk bärkraft och solidaritet.
Ta fram pedagogisk information med konkreta exempel. (exempelmallar, schemaläggningshandbok)
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans.
Mia, Lo…
V 2013
Sara, Nanna, Jenny, Helena
CE
NZ
CE
NZ
MS, Malin, Susanne B
V 2013
KB
MB
Ekonomi arbgrupp
V 2013
CE
Niklas
V 2013
Vicki
V 2013
Lägga schema
Löneberedning
Ta fram en plan för Aiaiutvecklingen (kontrollfunktion AL&kontor) avssende synken, provschema & ATL, koll på beviljat/förbrukat antal timmar. Utveckla Aiai: ha en workshop med ”expert AL”, Aiai systemutvecklare
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans.
Ta fram yttre ram ATL, måste definiera premisserna
Utifrån lagkrav.
Definiera innehållet för PLUS‐tjänsten
Tydliggöra/beskriva förväntad omfattning/kostnad och resultatet av insatsen.
Utveckla Aiai (ekon kalkyl, redovisn av omkostnader).
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans.
Alla ska köra Aiai: Om man inte kan köra Aiai? (Alt 1. Admin assistent. Alt 2. Absolut undantagsfall pappershantering.)
Projekten ska bära sina kostnadader. Inte utesluta någon pga av otillgängliga system.
MB
Jenny
Lo, Niklas.
V 2013
CE
Niklas
Jenny, Lo
V 2013
CE
Niklas
MB
Jenny
MB
Jenny
Vicki
Sara, Rosi
H 2013
V 2013
Daniela
V 2013
Utveckla ett frågeformulär/överenskommelse AL‐ assistent. Typ Säkerställa korrekta anställningsavtal. ett online‐verktyg. Underlag för kontoret att ta fram Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha anställningsavtal.
kontroll över sin assistans.
CE
Anställningsavtal
Se över rutin för årlig lönerevision. Ta fram stöd för lönesättning, Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha exempelvis lönekriterier som ett valfritt stödredskap för AL, ge kontroll över sin assistans. STIL tar sitt lönestatistik.
arbetsgivaransvar.
Lönesättning
Ta fram rutin för hur AL meddelar om löneändring.
Reseavtal & reseräkn.
Säkra ekonomisk hållbarhet oh att STIL
tar sitt arbetsgivaransvar.
Utveckla riktlinje: vid vilka resor ska vi kräva reseavtal?
Förebygga tvister och konflikter.
Utveckla information/intro Ge online‐verktyg för att teckna reseavtal och verktyg för att begära förskott vid resa. Aiai?
Underlätta administrationen för AL
Ta fram information vad som gäller vid längre utlandsvistelse. Utifrån AG och AL perspektiv.
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans. STIL tar sitt arbetsgivaransvar.
Lo
CE
Niklas
CE
Jenny
MB
Jenny
MB
Jenny
Linda, ev Herman
V 2013
Jenny, Helena
H 2013
Linda
Niklas/Lo
V 2013
V 2013
V 2013
CE
Lo
CE
Lo
Mia
V 2013
Utveckla förutsättn för AL att hantera ledighetsansökningar Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha (utveckla en personalhandbok, mallar) Ta fram riktlinje avseende kontroll över sin assistans. STIL tar sitt utbetalning av semesterersättning. Ej inkluderas i timlön? arbetsgivaransvar.
Teoretiskt
Ledighetsansökan
Semesterhantering
Aiai: Utveckla digitalt rapporteringsverktyg för ledighetsansökningar.
Underlätta administrationen för AL
Utveckla Aiai som redskap för att ha koll på att ass fått semester.
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans. STIL tar sitt arbetsgivaransvar.
Se över våra riktlinjer avseende friskvård.
Främja personalens hälsa på ett sätt som är ekonomiskt hållbart.
MB
Jenny
MB
Jenny
MB
H 2013
H 2013
H 2013
Lo
Jenny
V 2013
Friskvård
Information för AL och ass om friskvård på hemsidan
(personalhandboken).
STIL tar sitt arbetsgivaransvar.
LG
Lo
MB, Jenny, Niklas, i senare fas V 2013
Linda
Utveckla Aiai så att AL kan registrera förmånsbeskattning direkt i Underlätta administrationen för AL.
Aiai.
Förmånsbeskattn
Utveckla Aiai för redovisn av alla omkostn.
Underlätta administrationen för AL.
Assistansomkostnader
Förändra rutin för utbetalning av 5:an
Underlätta administrationen för AL. Uppfylla lagkrav.
Ta fram riktlinjer avseende överförbrukning.
MB
Jenny
MB
Jenny
MB
Rosi
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans. Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft och solidaritet.
Sara, Rosi
V 2013
Ekonomi arbgrupp
H 2013
Ekonomi arbgrupp+Nanna, Helena
MB
ALs uppföljning av förbrukade timmar
V 2013
NZ
H 2013
Utveckla Aiai så att AL kan ha koll på beviljade/använda timmar. Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha Aiai jämföra beviljade timmar med schemalagda timmar?
kontroll över sin assistans. Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft och solidaritet.
MB
Jenny
V 2013
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha Till dess att vi har en fungerande Aiai rapportering avseende kontroll över sin assistans. Säkra långsiktig förbrukade timmar, ta fram en rapportering från STOLF som ekonomisk bärkraft och solidaritet.
visar hur många timmar i genomsnitt/mån som kan schemaläggas under resten av beslutsperioden. STOLF rapporten skickas ut med räkningen varje månad.
Uppföljning av projektekonomin
Utveckla Hogia för löpande rapportering av projektekonomin, genom inloggning på hemsidan.
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans. Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft och solidaritet.
Förbättra rapportformatet
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans. Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft och solidaritet.
Ta fram riktlinjer för överskottshantering
Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft och solidaritet.
Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft och solidaritet. Ge AL en trygghetsförsäkring.
Sjukhusvistelse/indragna timmar
Se över assistansgarantin i samband med ev. överskottshantering.
Utbildning
Metod för att säkerställa att efterfrågan styr utbudet av STILs kurser (OM vi ska erbjuda mer är intro‐ och repetitionsutb.)
Höjd kompetens
Beslut om omfattning och inriktning av utbildningsutbudet.
Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft.
MB
MB
MB
Rosi
MB
MB
ekonomi/lön
V 2014
KB
MB
Ekonomi arbgrupp
V 2014
KB
MB
Ekonomi arbgrupp
V 2014
CE
Carin
KB
Carin
G‐B, Nanna
V 2013
Linda
Linda, Bahar
CE, NZ
H 2013
H 2013
H 2013
Nå ut med budskapet om STILs kurser både internt/externt.
Externt: Få in fler medlemmar och sprida IL. Internt: Höja komptensen.
Prissätta kurser
Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft.
Utforma modell för hur AL kan skapa individuella kompetensutvecklingsplaner för ass.
Höjd kompetens och kvalitet i assistansen
Modell för utbildning i hur AL kan introducera och utbilda de egna assistenterna.
Höjd kompetens och kvalitet i assistansen
Se över möjligheten till digital utbildning.
Nå fler, effektivisera/rationalisera samt göra mer tillgängligt.
Inleda samarbeten med externa utbildare.
Förbättra service. Resurseffektivisering.
Ta fram syfte, metod och modell för genomförandeplan
Lagkrav.
Se över möjligheterna till "mina egna sidor" (24‐
timmars webben).
Förbättrad service. Förenklad admininstration för AL. Resurseffektivisering
Personalhandbok på hemsidan. Utvecka mobil‐app för personalhandbok.
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans. STIL tar sitt arbetsgivaransvar.
Personalfrågor Arbetsbeskriv, Introduktion, Medarbetarsamtal, Personalmöte
Handledningsmodell för AL/MAL/ass, PLUS‐tjänst
God kvalitet i handledning. Resurseffektivisering.
Handledning
Upprätta nätverk av externa handledare/coacher som delar tanken på och har kunskap om IL
Förbättra service. Resurseffektivisering.
Rekryteringshandbok. Ev en del av personalhandboken
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans.
NZ
Sabina
Carin
H 2013
NZ
Sabina
MB
H 2013
CE
Carin
Malin
H 2013
CE
Carin
Malin
H 2013
?
CE
?
Carin
CE
Genomförandeplan, diskutera avvikelser
NZ
NZ
?
H 2014
Bahar
V 2014
Mia, MS, Vicki
Linda
H 2013
V 2013
MB, Jenny, Niklas, i senare fas Linda
LG
Lo
V 2013
CE
Carin
H 2013
CE
Carin
H 2013
MB (som beställare av personalhandbok)
CE
Niklas
V 2013
Rekrytering Skapa & Publ annons, Ta emot ansökningar, Urval sökande, Intervjufrågor, Genomföra intervju, Ta referenser
Modell för rekryteringsstöd. PLUS‐tjänst
Möjliggöra för AL att arbetsleda och ha kontroll över sin assistans.
Rutin för intro reachmee.
Förbättra service. Resurseffektivisering.
Lathund användande reachmee.
Förbättra service. Resurseffektivisering.
Förbereda och teckna avtal med ”Vikariebanken”
Förbättra service.
Marknadsföra ”Vikariebanken” både mot AL och assistenter.
Förbättra service. Marknadsföra STIL.
Rutin för anställningsavtal när assistent arbetar hos fler AL.
Möjliggöra vikariebanken.
Ta fram och implemtera modell för SAMS, ansvara för uppföljning av arbetsmiljön/assistansmiljön
Lagkrav.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Ta fram riktlinjer för utköp av assistenter, även där projektekonomin inte räcker.
Minimera risker för tvist&konflikt. Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft och solidaritet.
Avsluta assistenter
Förtydligande av STILs samarbete m Kommunal
Underlätta förhandlingar.
Ledarintroduktion
Utveckla ledarintroduktionen och teamens roll i introduktionen. Möjliggöra för AL att arbetsleda. Behålla Ta fram material på tillgängliga medier.
medlemmar. Säkra långsiktig ekonomisk bärkraft. Förbättrad service. Resurseffektivisering.
Vikariebemanning
CE
Niklas
CE
Niklas
V 2013
CE
Niklas
V 2013
CE
Niklas
H 2013
NZ
Sabina
Niklas
H 2013
CE
Niklas
Jenny
V 2013
Assistansgarantin
Utveckla former för peer support/peer counselling i
FÖRENINGEN
Utbildning av handledare: Föreningen
Färdigställa och implementera modellen.
Lo
Mats
V 2013
MB
Lo
Rosi
H 2013
CE
Lo
Marknadsföra; externt/internt
Sara, Nanna, Jenny, Helena
JURIDIK
H 2013
NZ
2013?
KB
KB
Utveckla information och omvärldsanalys.
V 2013
Förbättrad service. Resurseffektivisering.
Erbjuda en trygghetsförsäkring förenligt med ekonomisk bärkraft.
Externt: Få in fler medlemmar. Internt: Ge alla AL samma möjligheter
Förbättrad service.
Ta fram och kommunicera med AL vad som är en avvikelse i vårt Lagkrav. Säkerställa kvaliteten.
kvalitetsledningssystem.
H 2013
CE
CE
Konflikthantering, Peer counselling/peer support
Vicki
MB
Ekonomi arbgrupp + Mia
Sabina
NZ
Mia
KB
MS
H 2013
H 2013
V 2013
NZ, AH
H 2013
GENERELLT
Löpande definiera yttre ramar
Uppfylla yttre krav
Ta fram riktlinjer till huvudavtalet
Lagkrav, tydliggöra STILs regelverk
Implementera huvudavtalet
Leva som vi lär
Riktlinjer gällande assistenter med nedsatt arbetsförmåga
Lagkrav, kvalitet i assistansen.
Barnperspektivet
Lagkrav, kvalitet i assistansen.
klagomålshantering Uppföljning av klagomål Dokumentation
PUL
Lagkrav, kvalitet i assistansen. Införa ett ständigt förbättringsarbete.
Kvalitetsledningssystem
Internkommunikation
Kommunikation
Införa arbetsmetod som innebär att medlemmar involveras i tidigt skede (enkätverktyg mm) innan det läggs konkreta ändringsförslag av betydelse
Kvalitet i assistansen, förbättrad service. Resurseffektivisering.
Underlätta förändringsarbete, öka kvaliteten i det vi gör.
Utveckla våra arbetssätt
Utveckling av LG
Förbättra den psykosocial arbetsmiljön på kontoretEx, Strategi för att fånga upp ”utsatta tjänster” på kontoret
Vi har 205 antal medlemmar vid utgången av år 2013
KB
LG
KB
LG
CE
Säkerställa IL
Utveckla säljorganisationen
Skapa ett större kontinuerligt inflöde.
Implementera säljorganisationen
Säkerställa ett större kontinuerligt inflöde.
Riskanalys av medlemsunderlaget och orsaker till avslut.
Förebygga ett medlemstapp.
Implementera rutin för orsak till in‐ och utträde i STIL (enkät).
Bättre koll på varför AL väljer STIL och varför AL lämnar STIL.
Kvalitativ assistans och självbestämmande
Uppfylla yttre krav
Följa upp att vi implementerat tillståndskraven
(revision?)
Hantera konsekvenserna av lagändringar, ex uppgiftsskyldighet
2014
Lo, Jenny
V 2013
CE
NZ
Sabina, Kicki
V 2013
AH, NZ, Mia
Konsult, Linda, Herman,
Sabina
V 2013
KB
MS
KB
NZ
KB
NZ
AH
H 2013
KB
KB
LG
V 2013
Säkerställa IL
KB
LG
KB
KB
KB
LG
KB
KB
NZ
H 2013
Kvalitativ assistans och självbestämmande
Klara tillsyn
Klara tillsyn
Sabina
V 2013
LG
V 2013
H 2013
LG, ev konsult
H 2013
Kommu avd
V 2013
Säljteam: Kommunikations‐ och resursavdelningen i samarbete med Maria Dahl, Patrik Stare, Kerstin Kruse, Veronika Kallander, Lasse Lind. Arvoderig säljteam.
NZ
Utveckla STILs erbjudande och stöd
Niklas
H 2013
Kvalitet i assistansen, förbättrad service. Resurseffektivisering.
Utveckla IL arbetssätt med flexibla lösningar inom den yttre ramen
Pedagogisk insats för att lära oss ”tänka IL o flexibla lösningar
Utv modell/verktyg målgrp pers med kognitiv funktionsnedsättning
Utv modell/verktyg målgrp anhörig/god man problematik
Löpande
Utveckla ledarskapet för högre måluppfyllelse.
Möten och erfarenhetsutbyten mellan kontor och styrelse
Utveckla STIL som en IL organisation
LG
Sabina
KB
V 2013
NZ
NZ
Sabina
CE
Malin
CE
Malin
CE
V 2013
AH
V 2013
Carin, ALP
H 2013
ALP
KB
MS
NZ, CE
KB
MS
Mia
H 2013
2014
H 2013
Utveckla våra arbetssätt
Hur hantera assistanssituationer där AL inte vill samarbeta m STIL/ha insyn?
Teamutveckling
Klara tillsyn, säkerställa självbestämmandet
Arbetsbeskrivningar för kontorspersonal
Lagkrav, tydliggöra uppdrag
Förbättrad service. Resurseffektivisering.
CE
Malin
H 2013
MB
Rosi
KB
LG
Teamen
V 2013
H 2013
Underlag budget 2013 kansliet.xls
Resultatsammandrag alla avd.
KANSLIET BUDGET 2013
Prognos
2012
Budget
2012
Budget
2013
-1 373 199
-1 382 542
-1 380 396
-1 433 994
3 - Styrelsen
-927 415
-1 217 006
-1 583 268
-1 085 100 STIL-dagen/stämman kostnad flyttad till föreningen
4 - Marschen
-162 691
-84 941
-162 996
7 - Löneavd.
-2 001 618
-2 259 893
-2 303 676
-1 594 865 Minskad bemanning april 2013
8 - Kommunikationsavd.
-3 191 280
-4 409 350
-5 752 572
-4 811 444 Lägre kostnader hemsidan, NZ endast föräldraledig 1 månad
10 - Kansliet/centralt *
17 420 879
15 834 680
19 666 488
14 541 910 TKR:Intäkter + 591 , finans -1660 ILI +132 (bidrag ges från föreningen), IT kostnader +200
11 - Resurs- & Personalavd.
-5 937 399
-5 561 782
-5 841 948
-5 775 229
12 - Utbildning
-92 151
-36 845
-180 504
-180 000
13 - Stiletten
-33 013
0
0
-4 089 686
-3 429 203
-3 583 884
15 - Juridikavd.
-995 369
-798 259
-1 015 080
16 - Trygghetsfonden
-119 566
-75 000
-245 004
0
-183 901
0
-981 332
-1 151 774
-1 098 924
-1 159 115 2012 sjukfrånvaro
Resultat före skatt
-2 483 840
-4 755 816
-3 481 764
-6 158 443
Producerade timmar
1 131 738
1 090 000
1 200 000
1 120 990
-2,19
-4,36
-2,90
-5,49
203
194
213
Resultatenhet
1 - Verksamhetsledare
14 - Ekonomiavd.
18 - Utvecklingsarbete
19 - Sundsvallskontoret
Underskott/timme
Antal AL (genomsnitt)
Utfall
2011
Kommentar
0 Upphör 2012
0 Nedlagd 2011
-3 340 934 Lägre lönekostnader 2013
-873 358 Ny jurist 2012
-245 000 2012: Endast hemtjänstavgifter, inget utnyttjade av Assistansgarantin. Budget 2013 = budget 2012
-201 314 Baserat på VP 2013
200 Vid årets slut budgeterat antal AL 2013: 205
* Budgeten för Kansliet avseende 2013 är baserad på förutsättningen att samtliga finansiella placeringar ligger kvar i föreningen. Det kapital som behövs tillskjutas vid överlåtelsen kommer inte at
belastas med en räntekostnad för bolaget: Föreningen kommer därmed inte heller att få avkastning på detta kapital.
Underlag budget 2013 kansliet.xls
Intäkter & Kostnader
KANSLIET BUDGET 2013
Intäkter & kostnader
Utfall
2011
Prognos
2012
Budget
2012
Budget
2013 Kommentar
Intäkter
22 931 708
21 975 139
24 156 000
22 611 810 Ökat antal medlemmar & timmar (se nedan)
Övriga kostnader
-11 230 654
-11 114 047
-11 869 272
-11 002 800 Minskade kostnader för IT, ILI & årsstämma
Personalkostnader
-15 921 099
-16 740 040
-18 336 492
-17 231 453 Minskad bemanning & löneökningar
-694 726
-536 796
-632 004
-536 000
-27 846 479
-28 390 883
-30 837 768
-28 770 253
Finansnetto*
2 430 931
1 659 928
3 200 004
RESULTAT före skatt
-2 483 840
-4 755 816
-3 481 764
-6 158 443
Producerade timmar
1 131 738
1 090 000
1 200 000
1 120 990
-22,46
-24,52
-23,03
-25,67
-2,19
-4,36
-2,90
-5,49
203
194
213
200
Avskrivningar
Summa omkostnader
Kostnad/timme
Underskott/timme
Antal AL (genomsnitt)
0 Alla placeringar kvar i föreningen
* Budgeten för Kansliet avseende 2013 är baserad på förutsättningen att samtliga finansiella placeringar ligger kvar i föreningen. Det kapital som behövs
tillskjutas vid överlåtelsen kommer inte att belastas med en räntekostnad för bolaget: Föreningen kommer därmed inte heller att få avkastning på detta
kapital.
Bilaga 2
Arbetstid - innebörd och vad STIL ska fokusera på
Arbetstidslagen (ATL) är en arbetarskyddslag som syftar till att ge en god arbetsmiljö genom att tillförsäkra
arbetstagarna vila och återhämtning. När assistenten reser i tjänsten frångås dock ATL mot att vila erbjuds
i direkt anslutning innan och/eller efter resan.
I följande dokument är de väsentligaste delarna av ATL sammanställda. Dels med en kort information med
fakta kring begrepp/innebörd och dels kommentarer kring hur STIL bör fokuseras sitt arbete i efterlevnaden
av ATL. Dokumentet avslutas med en sammanfattning av de förslag på fokus som STIL ska förhålla sig till
gällande ATL utifrån en mer tydlig och lättbegriplig information samt för att säkerställa att STIL inte förlorar
intäkter från FK på grund av brott mot ATL.
STIL ska fokusera på följande områden i ATL
ARBETSTID
Ordinarie arbetstid
Utmärkande för den ordinarie arbetstiden är att den är planerad, till exempel genom att ett
arbetstidsschema görs upp och med det syftar framåt i tiden.
Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i genomsnitt per vecka. Under en del av året kan
den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 50 timmar i genomsnitt per vecka, men får totalt på ett år inte
överstiga 2080 timmar.
I den ordinarie arbetstiden ingår semester. Beroende på ålder har assistenterna rätt till olika antal
semesterdagar. Arbetsgivaren har dock skyldighet att se till att minst 4 veckors semester tas ut av den
anställde.
Mer- och övertid
Mer- och övertid är arbetstid som sker oplanerat och tillfälligt utöver den överenskomna genomsnittstiden
samt att arbetet inte utförs på helt frivillig basis, dvs assistenten blir beordrad att arbeta.
En assistent får maximalt arbeta 48 timmar mer- och övertid på en fyraveckorsperiod och på ett kalenderår
får en assistent högst ha 200 timmar mer- och övertid. För övertid finns även en spärr på max 50 timmar
under en månad.
Vid mer- och övertid utbetalas en högre ersättning än ordinarie timlön.
Skillnad mellan mer- och övertid är att:
• mertid gäller deltidsanställda
• övertid gäller heltidsanställda
Kommentar på STIL specifik tolkning och verkställighet
Mer- och övertid har STIL tidigare arbetat med i begränsad utsträckning vilket vi inte kan göra framöver. För
att möta upp detta ser kontoret nu bla över möjligheten att AL och assistent i Aiai kan bekräfta huruvida
extra arbetspass är frivilliga eller inte.
Frivilligt arbete utöver ordinarie arbetstid
Får inte schemaläggas i ett fast rullande schema och måste följa beräkningar för sammanlagd arbetstid.
Allt frivilligt arbete, utöver överenskommen arbetstid, räknas inte som mer- eller övertid. Enligt kollektivavtal
ska det finnas en så kallad frivilliglista som den enskilde assistenten undertecknar i samband med att
assistenten arbetar utöver överenskommen arbetstid.
Jourtid
Jourtiden får tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en fyraveckorsperiod
eller 50 timmar under en kalendermånad. En fast indelning ska tillämpas för fyraveckorsperioderna.
Bilaga 2
Jourtiden skiljer sig från den ordinarie arbetstiden genom att arbetstagaren inte utför något arbete utan bara
finns tillgänglig på arbetsstället.
Sammanlagd arbetstid
Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till 48tim/vecka i genomsnitt under en period på högst sex
månader samt att samtliga andra ATL regler efterlevs, så som ex dygns- och veckovila, frivilligt arbete m.m.
Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då
arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Beredskap
Beredskap räknas inte som arbetstid enligt lagen. Beredskap går ibland under benämningen bakjour.
En arbetstagare får inte ha beredskap under veckovilan. Däremot kan man lägga in beredskapstid under
dygnsvilan men man ska då ha med i beräkningen om arbete skulle behöva utföras att dygnsvila trots det
överensstämmer med kollektivavtalsregler.
DYGNS- OCH VECKOVILA
Dygnsvila
Under varje 24-timmarsperiod måste det finnas minst 9 timmars sammanhängande vila (enligt
kollektivavtal). Dygnsvilan kan infalla när som helst under dygnet och kan variera från dygn till dygn. Man
kan t.ex. välja att börja ena dygnet med vila och avsluta nästkommande dygn med vila. På så vis kan en
anställd arbeta maximalt 30 timmar i sträck under förutsättning att det är möjligt utifrån god kvalité i
assistansen och i arbetsmiljön.
Veckovila
Inom varje sjudygnsperiod måste 36 timmars sammanhängande ledighet finnas. En sjudagarsperiod
behöver inte vara lika med en kalendervecka utan kan placeras, till exempel mellan lördag klockan 18 och
nästa lördag samma klockslag. Det ska finnas en sammanhängande veckoledighet i varje sjudagarsperiod.
Det är alltså inte tillåtet att lägga samman ledigheterna för flera perioder till en längre ledighet. Man kan
t.ex. välja att börja den första sjudygnsperioden med veckovila och avsluta nästkommande sjudygnsperiod
med veckovila.
Veckovilan behöver inte infalla regelbundet utan kan placeras omväxlande i början och i slutet av
sjudagarsperioden. Ledigheterna för två perioder kan därför sammanföras kring ett veckoskifte så att den
sammanlagda ledigheten då uppgår till minst 72 timmar. Genom att ledigheterna sammanförs kan antalet
arbetsdagar uppgå till elva dygn.
Man kan inte ha veckovila samtidigt med jourtjänstgöring eller beredskap.
SCHEMA, SCHEMAPERIOD OCH ÄNDRINGAR I SCHEMA
I ett schema fastställs arbetstidens planerade förläggning.
Schemaperioden kan vara minst två veckor och upp till sex månader, men ska läggas ut enligt ett fast
system. Det som utmärker en schemaperiod är att den har en återkommande förläggning. Exempelvis att
vecka 1, 2, 3 och 4 ser olika ut för att sedan börja om vecka1. När vecka 1 återupprepas har en ny
schemaperiod påbörjats.
Schemaändringar ska rapporteras senast två veckor innan ändringen sker. Om alla inblandade parter är
överens, kan ändringen ske med kortare tid än två veckor. Vid mer omfattande förändringar, som
exempelvis att nattarbete ändras till dagarbete, ska STIL kontaktas, då facklig förhandling kan vara aktuell.
Assistenten har rätt att schemaläggas med de antal timmar man enligt avtal är överens om. Om en
schemaändring medför att timmar plockas bort ska dessa schemaläggas snarast möjligt i anknytning till
ändringen. Assistenten måste dock inte erbjudas att arbete på helg, även om denne från början var
schemalagd en helg. Däremot får inte timmar dagtid bytas ut mot natt timmar, om inte assistenten går med
på det helt frivilligt.
Bilaga 2
Kommentar på STIL specifik tolkning och verkställighet
Vid en schemaändring säger ATL att assistenten ska ha rätt till överenskomna timmar inom en
begränsningsperiod. Detta kräver att det finns tydligt uttalade begränsningsperioder för både AL och
assistenter, detta så att berörda parter i förväg vet att den utlovade tiden sker inom en viss period. På STIL
idag arbetar vi inte med begränsningsperioder överhuvudtaget. Förslaget är att informationen STIL ska ge
är att ändringarna återställs snarast möjligt. (Se även kommentarer om begränsningsperiod längre ner i
dokumentet).
STIL fokuserar inte på följande områden i ATL
Generellt innebär inte detta att STIL på något sätt tar avstånd från laglydelsen i ATL. Skillnaden är att vi inte
informerar om dessa moment rent allmänt därför att det dels kräver ingående kunskaper från olika
perspektiv för att kunna sammanfoga alla momenten till en 100% vattentät arbetstid och dels för att varken
AL eller STIL kan se huruvida dessa efterlevs. Risken att FK kräver att dessa regler efterlevs är mycket
marginella. Visar det sig, efter 1/7-2013, att FK kräver dessa regler ändrar vi då.
Om behov finns eller påtalas hos en enskild medlem kommer även följande delar av ATL tas hänsyn till.
Begränsningsperiod
Begränsningsperiod är den tid under vilken fastställt arbetstidsmått ska läggas ut. Arbetstidsschema kan
fastställas för kortare tid än begränsningsperiod. Begränsningsperioden får vara maximalt sex månader
enligt kollektivavtal.
Kommentar
Enligt kollektivavtalet är det under begränsningsperioden som den genomsnittliga veckoarbetstiden ska
beräknas. STIL vill dock rekommendera att detta sker per schemaperiod i stället. Detta då det är mer
överskådligt för berörda parter samt att det blir mer kontrollerat för AL, assistent och STIL.
För medlemmen innebär begränsningsperioden ett merarbete. En konsekvens av att följa
begränsningsperioden på upp till sex månader skulle innebära att vi måste införa det i anställningsavtalet
för att vi ska kunna garantera assistenten vetskap om under vilken period den kan kräva lovad arbetstid.
Därför rekommenderar vi redan idag ut att den genomsnittliga veckoarbetstiden beräknas utifrån en
schemaperiod om 4, 5 eller 6 veckor.
DYGNS – OCH VECKOBRYT
Dygnsbryt
Begreppet används när man talar om vilken tidpunkt man väljer att börja dygnet för assistenternas
arbetstidsschema. Ett dygn behöver inte infalla mellan 00.00 och 24.00 utan kan innefatta vilka 24 timmar
som helst. Under en schemaperiod måste dock dygnet infalla under samma 24 timmar (t.ex. 06.00-06.00).
Under varje period om dessa 24 timmar måste man ha en sammanhängande ledighet motsvarande minst 9
timmar.
Veckobryt
Begreppet används när man talar om vilken tidpunkt man väljer att börja veckan för assistenternas schema.
En vecka behöver inte infalla mellan måndag och söndag utan kan innefatta vilka sju dygn som helst. Under
en schemaperiod måste dock veckan infalla under samma sju dygn (t.ex. tisdag-måndag). Under en
schemaperiod måste dock veckovilan infalla under samma 7 dygn och under varje period måste man ha en
sammanhängande ledighet motsvarande minst 36 timmar.
Kommentar
Dygns- och veckobryt är komplicerat och försvårar schemaläggning, då den kräver en teoretisk vila och tar
inte hänsyn till den faktiska vilan.
Sammanfattning att ta beslut om
•
•
•
Mer aktivt informera om mer- och övertid, dess konsekvenser samt införa i ex Aiai en form av
frivilliglista.
STIL ska informera om att genomsnittlig veckoarbetstid ska beräknas inom en schemaperiod
istället för en begränsningsperiod.
STIL ska informera om att ändringar i schemat ska ske snarast möjligt och inte inom en
begränsningsperiod.
Bilaga 2
•
•
•
•
STIL ger inte aktivt ut någon information om begränsningsperiodens upplägg och innebörd.
STIL ger inte aktivt ut någon information om dygns- och veckobryt.
STIL verkar för att 4 veckors semester för assistenterna tas ut.
Med undantag från ovan nämnda avvikelser ska STIL efterleva ATL.
Bilaga5.
Solidaritet
1. Bakgrund
STIL bildades i mitten av 80-talet. När vi startade vårt försöksprojekt 1987 så var vi ett
tjugotal personer som hade ett gemensamt – vi ville själva styra vår personliga assistans
och därmed kontrollera vår egen vardag. Vi blev den första assistansanordnaren i
Sverige och vi tog initiativ till assistansreformen 1994. Vi åstadkom något som vi aldrig
hade kunnat uppnå var för sig. Solidariteten var från första stund en grundbult i vår
organisation.
Vårt exempel visar vad människor kan åstadkomma när de kommer samman och
arbetar för ett gemensamt mål.
För oss var det naturligt att redan från början organisera oss i form av ett kooperativ –
en ideell förening där varje medlem har en röst. För oss hade det varit främmande om en
person hade börjat tjäna pengar på oss eller om samma person hade getts möjlighet att
fatta beslut över våra huvuden.
Därför är det än idag så i STIL att varje medlem har en röst. Tillsammans bestämmer vi
hur STIL ska organiseras och drivas vidare.
Ett kooperativ är något mer än bara en intresseförening. I ett kooperativ har
medlemmarna bestämt sig för att hjälpa varandra på ett konkret sätt. Istället för att bara
kräva olika samhällsinsatser, vill STIL även vara med att utforma det stöd som vi
behöver.
Det tål att upprepas: Det vi uppnådde hade vi aldrig uppnått utan samarbete. Det är
därför som solidaritet spelar en sådan viktig roll i vår organisation, och vi ska förklara
lite närmare vad vi menar med det.
2. STILs ansikte utåt
När du blir medlem i STIL så blir du en del av STILs ansikte utåt. Det du t.ex. gör
gentemot dina assistenter får återverkningar för hur STIL uppfattas som arbetsgivare.
Detta kan ha inflytande över vilka möjligheter andra medlemmar har att rekrytera ny
personal. Skulle du missköta dig så är det alltså inte bara ditt eget renommé som
försämras utan även STILs.
Men du är också STILs ansikte när du träffar andra assistansanvändare. Du kan välja att
medverka till att STIL får fler medlemmar eller inte. Valet är ditt. Men en förutsättning
för att vi ska kunna fortsätta vår verksamhet är att vi åtminstone inte blir färre
medlemmar än vi är idag.
3. Ett föredöme
För oss som har varit med ett tag ligger det nära att tycka att det vilar ett extra ansvar på
STIL som initiativtagare till assistansreformen – ett ansvar att vara ett föredöme. Vi vill
1
Bilaga5.
gärna kunna visa politiker, tjänstemän och allmänhet att den personliga assistansen
fungerar som det en gång var tänkt.
Detta är inte minst viktigt i dessa tider när assistansen är ifrågasatt och hotad från
många håll och kanter. Då blir det än viktigare att kunna visa solidaritet mot varandra.
Skulle vi inte klara av att visa att personlig assistans är något som fungerar så får andra
vatten på sin kvarn. Då kommer det att bli mer och mer legitimt att kritisera den
personliga assistansen ur olika synvinklar. Allmänheten kommer att tycka att det ligger
något i kritiken. I förlängningen kan det leda till att livskvaliteten för landets alla 20.000
assistansanvändare äventyras.
Eftersom Sverige hittills har varit ett föregångsland på det här området så har vi många
blickar riktade på oss. Det du gör och inte gör som arbetsledare i STIL kan alltså även få
indirekta återverkningar för våra kamrater i andra länder.
Det ligger oss extra varmt om hjärtat att kunna visa att den kooperativa modellen
fungerar. Ursprungligen var det aldrig tänkt att någon skulle kunna sko sig på din och
min assistans. Den kooperativa modellen är en garant för att detta inte ska kunna ske. I
STIL finns det ingen som profiterar på dig. Vårt kooperativ erbjuder också unika
möjligheter till att ha inflytande och att kunna stötta varandra i olika situationer.
Men för att vi ska kunna vara ett föredöme för andra, krävs det att du som medlem
känner med oss. Du utgör en central länk i det här viktiga arbetet.
4. Demokrati
Verksamheten i STIL förutsätter att du som medlem engagerar dig och är med på olika
sätt, självfallet i mån av tid, ork, intresse och lust. Utan medlemmarna – inget STIL.
När du går med i STIL innebär det också att du accepterar STILs stadgar och nuvarande
arbetssätt. Du har tillträde till STILs högsta beslutande organ – årsstämman. Där har du
även yttranderätt, förslagsrätt och rösträtt.
När ett beslut väl är fattat så förbinder du dig att respektera och följa det. Det är så
demokrati fungerar.
Mellan stämmorna är det styrelsen som är STILs högsta beslutande organ. Det innebär
att du som medlem har att följa styrelsens beslut. I många ärenden kan beslutsrätten
vara delegerad till kansliets tjänstemän. I sådana fall har du som medlem att följa
tjänstemännens beslut. I det hänseendet skiljer sig inte STIL från andra organisationer.
5. Debattklimat
Som i alla andra demokratiska processer kan vissa beslut i STIL föregås av skarpa
meningsskiljaktigheter och hårda diskussioner. Det är inget fel på det så länge som det
är sakfrågorna som diskuteras. Personangrepp och personförföljelser hör däremot
aldrig hemma i STIL.
2
Bilaga5.
Vi har alltså högt i tak så länge som en fråga stöts och blöts men som medlem förutsätts
det att du ställer dig bakom de beslut som fattas. Att visa lojalitet innebär inte att interna
frågor diskuteras med utomstående. Det förutsätts också att du respekterar våra
tjänstemän som har till uppgift att verkställa fattade beslut. Vi förutsätter att du alltid
sköter meningsskiljaktigheter och tolkningsfrågor på ett korrekt och respektfullt sätt,
d.v.s. att du alltid håller dig till saken istället för att börja diskutera person.
6. Information
Eftersom vi alla är med i STIL för att få vår personliga assistans, så är det naturligt att
man som medlem då och då kommer över information om andra medlemmar. Det kan
handla om deras assistansbehov och levnadssätt. Ett sätt att visa solidaritet är att vara
försiktig med hur du för den informationen vidare.
Som medlem kommer du också i kontakt med STILs interna information vad gäller
ekonomi, arbetssätt och organisation. Solidaritet innebär här att iaktta våra regler om
sekretess och tystnadsplikt.
7. Arbetsledarskapet
Personliga assistenter ska inte ha sämre anställningsvillkor än andra bara för att de är
personliga assistenter. STIL ser ingen motsättning i att både kämpa för
assistansanvändares rättigheter och att värna om goda anställningsvillkor för vår
personal. Tvärtom är goda anställningsförhållanden ett villkor för att vi ska få den
assistans vi behöver.
Som medlem i STIL är du arbetsledare åt dina personliga assistenter. STIL har alltså
delegerat en stor del av arbetsledarskapet till dig. Ibland kan du dela det ansvaret med
en medarbetsledare.
Det tål att påpekas igen: Det du gör gentemot dina egna assistenter kan få
återverkningar för hur STIL uppfattas på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Därför förutsätter STIL att du är väl insatt i arbetsmarknadens lagar och regler.
Naturligtvis ska du följa dessa. Du ska också vara väl insatt i STILs olika rutiner.
Utöver det förutsätter STIL att du etablerar ett gott samarbetsklimat med dina
personliga assistenter. Det innebär bl.a. att de ska kunna
• känna sig trygga och säkra
• veta vad det förväntas av dem
• ha förtroende för dig
• känna till sina rättigheter och skyldigheter
• känna till IL-ideologin och veta vad som gör STIL unikt
8. Medarbetsledare
3
Bilaga5.
Regelverket kring personlig assistans har komplicerats successivt. Det handlar t.ex. om
att varje assistansanordnare idag måste ha ett tillstånd från Socialstyrelsen. Missköter
man någon del av sin verksamhet så kan tillståndet dras in.
STIL ser positivt på att branschen på det här sättet saneras.
Men sammantaget innebär det här att det idag ställs mycket högre krav på
arbetsledarna i STIL än tidigare. Därför är det inte så konstigt om man kan behöva stöd i
sitt arbetsledarskap. På intet sätt ska det ses som ett nederlag. Tyvärr har det funnits en
tradition inom STIL som utgår ifrån att man ska klara allting själv. Man har också sett
det som en förutsättning för att uppnå självbestämmande.
Idag vet vi bättre. Lika väl som vi kan ta hjälp av våra personliga assistenter kan vi också
ta hjälp av andra så länge som det sker på våra villkor.
Skulle du av den ena eller andra orsaken behöva stöd i ditt arbetsledarskap så kan du
alltså få en medarbetsledare vid din sida. Det är inget konstigt med det.
STIL kan också ställa detta som villkor för fortsatt medlemskap. Upplever STIL att du
behöver den hjälpen så måste vi prioritera att lagar och regler fullföljs.
Du kan koma med förslag till medarbetsledare men det är STIL som utser vem det ska
vara. Ser STIL att du har fått en medarbetsledare som har en egen agenda och som alltså
inte i första hand agerar utifrån dina egna intressen så äger STIL att utse en annan
medarbetsledare. För STIL är det nämligen A och O at veta att det är just dina intressen
som medarbetsledare som tillvaratas.
Kostnaden för din medarbetsledare belastar ditt projekt utom för det första året du är
medlem. Har du förhöjd ersättning från Försäkringskassan så förutsätter STIL att du
också ansöker om ersättning för din medarbetsledare från dag 1.
9. Avslut
Huvudregeln på svensk arbetsmarknad är att det ska finnas en anställningstrygghet för
alla medarbetare. För STIL är det avgörande att i detta hänseende inte ha en sämre
policy än på resten av arbetsmarknaden. Detta innebär bl.a. att det bara är inhoppare
som ska timanställas. Så fort som dina assistenter jobbar på någon form av schema så
ska de istället ha en visstids-anställning.
Anställda i Sverige kan alltså inte sägas upp hur som helst. Det ska finnas saklig grund
för en uppsägning. Därför förväntas du organisera din personliga assistans utifrån
kontinuitet och långsiktighet. STIL förutsätter också att du löser ev. konflikter med din
personal på ett kunnigt och professionellt sätt. Men framförallt ser vi att du förebygger
konflikter genom:
• att tydligt berätta och beskriva olika arbetsuppgifter
• att tydligt ange vilka olika kvalifikationer du förväntar dig
• att precisera vad som i övrigt gäller på arbetsplatsen
• att lyssna aktivt på dina anställdas behov och önskemål
4
• att etablera ett samarbete som bygger på ömsesidig respekt och förståelse
Bilaga5.
Skulle du mot förmodan behöva avsluta samarbetet med en assistent så finns det
särskilda regler för hur det ska ske. Det är synnerligen viktigt att dessa iakttas för att
STILs rykte på arbetsmarknaden inte ska skadas. Kostnaden för ev. arbetsbefrielse i
samband med uppsägning kommer att belasta ditt projekt. För att täcka den
administration som en uppsägning för med sig belastas även ditt projekt av en
administrationsavgift på 10-50.000 kr. Det exakta beloppet fastställs från fall till fall.
10. Arbetsmiljö
11. Projektekonomi
I STIL redovisas din assistansersättning på ditt projekt. Varje projekt är en del av STILs
totala ekonomi. Du kan alltså visa solidaritet med övriga medlemmar genom att se till att
du har en god projektekomi.
Har du förhöjd ersättning från Försäkringskassan så begränsas din projektekonomi av
dina faktiska kostnader. För övriga medlemmar begränsas projektekonomin av ett golv
och ett tak. Golvet anger ett minimum för dina projektmedel och taket anger ett
maximum.
Som max kan du vid kalenderårets slut ha x kr på ditt projekt. Överskjutande medel dras
varje år från ditt projekt.
Som minst ska det på ditt projekt alltid finnas en buffert. Den bufferten fastställs
individuellt och ska motsvara dina assistanskostnader för en typisk månad. Saldot på
ditt projekt får aldrig understiga detta belopp. Bufferten är en garanti för oförutsedda
kostnader på ditt projekt. Sådana kostnader ska inte drabba STILs övriga medlemmar
eller verksamhet. Är du ny i STIL så har du ett år på dig at bygga upp din projektbuffert.
12. Lönesättning
STIL förutsätter att du är återhållsam med lönesättningen av din personal. En alltför
generös lönesättning kan snabbt urholka din projektekonomi. Vår erfarenhet är
dessutom att lönen bara är en av många faktorer som kan göra det lättare för dig att
hitta personal. Vi vill särskilt mana till att inte särskilt premiera anhöriga.
13. Administrativa timmar
Ev. överskott på ditt projekt kan i undantagsfall användas till att ta ut fler
assistanstimmar s.k. administrativa timmar. Dessa timmar kan användas för:
• utbildning
• introduktion
• tillfällig dubbelbemanning
• tillfälliga fluktrationer av ditt assistansbehov
5
Bilaga5.
Upplever du däremot att du på ett varaktigt sätt behöver fler assistanstimmar så
uppmanas du att vända dig till berörd myndighet, t.ex. Försäkringskassan. I sådana fall
kan STILs jurist vara behjälplig.
14. PLUS-tjänster
Traditionellt innebär STILs arbetssätt ett långtgående ansvar för dig som arbetsledare.
Saknar du tid, kunskap eller förmåga för att ta det ansvaret så kan du ta del av STILs
PLUS-tjänster. STIL erbjuder PLUS-tjänster på följande områden:
• rekrytering
• scemaläggning
• introduktion
• handledning
• utbildning
• vikariebemanning
• ledarskapsutveckling
• juridisk hjälp
PLUS-tjänsterna kan kombineras med en medarbetsledare eller utnyttjas separat.
Har du förhöjd ersättning från Försäkringskassan så förutsätter STIL att du också
ansöker om ersättning för de PLUS-tjänster som du utnyttjar.
6