Transcript Ladda ner som pdf - Bloggar

för dig som arbetar VID umeå universitet • DECember 2013 • nr 4
Vinn
av S are
Publis venska
hingp
2012! riset
Ka
Meda tegori:
rbeta
rtidnin
offentl
g
ig sek
tor.
Premiär för Umeå
universitets intranät!
TEMA
Vision till
Verklighet
Intranätet på G
Gunnar Öquist:
— Så ska genombrottsforskningen öka!
Utblick: Östra Kongo
Rapport från Ellinor Ädelroth
En dag på
Datavetenskap
Växande verksamhet
Kultur:
Caught by Umeå
Möt Lars-Erik Edlund
Dubbelt hyllad
språkvetare
Innehåll
Först... Visionsarbetet går vidare
”För att lyckas krävs
att det fortsatta
arbetet alltmer tar
sin utgångspunkt i
verksamheten”
Även om vi inte tecknat kontrakt när det gäller grundutbildningen, så har vi ett långtgående gemensamt arbete. Grundutbildningsanslaget har traditionellt fördelats främst utifrån helårsstudenter och helårsprestationer enligt budgetpropositionens
prislappar, men ungefär 15 procent av grundutbildningsbudgeten
vid Umeå universitet fördelas idag enligt fyra kvalitetskriterier;
internationalisering, avancerad nivå, forskningsanknytning och
samverkansinslag. Även här visar verksamhetsplanen 2014—2015
vad vi vill uppnå och hur vi ska arbeta för att nå de långsiktiga
målen i Vision 2020.
Vi går nu in i en fas för implementering av högt ställda mål, som
i flera avseenden kommer att ta flera år att genomföra. Arbetet hittills ger oss ett bra utgångsläge. För att lyckas krävs att det fortsatta
arbetet i ökande grad tar sin utgångspunkt i verksamheten — det
vill säga på institutionerna. Utan medarbetares, doktoranders och
studenters idéer och engagemang kommer vi inte att uppnå just
någonting. Hela Visions-Mål-Verksamhetsplanarbetet går ut på delaktighet och ett möte mellan top-down och bottom-up. Det kräver
gott ledarskap på alla nivåer vid Umeå universitet. Vi önskar oss
gemensamt lycka till! ○
6
Kwangho Nam,
forskarassistent vid
kemiska institutionen
välkomnar Nobelpristagaren Martin Karplus
till Umeå universitet
13 december.
Nu ska Vision 2020 bli verklighet — hur ska det arbetet gå
till? Aktum har tittat på några aktuella områden.
Umeåforskare välkomnar
Nobelpristagare
4 Intranätet
Snart dags för premiär!
12 IceLab Camp
Kreativt läger i Kronlund
14 Profilen
Lars-Erik Edlund
Årets Nobelpris i kemi tilldelades de kemister som gjorde det möjligt att
utveckla modeller för komplexa kemiska reaktioner med hjälp av dator­
simulering. Umeåforskaren Kwangho Nam, från Sydkorea, inledde sin
akademiska bana i USA och gjorde sitt postdok-arbete 2006—2011 vid
Harvard University hos professor Martin Karplus, en av Nobelpristagarna.
17 En dag på jobbet
Datavetenskap
20 Utblick
Ellinor Ädelroth i Östra
Kongo
22 Kultur
Caught by Umeå
23 5 frågor
Alumnkoordinator Jonas
Lidström
24 Till sist
Christina Sehlin McNeil
14
12
aktum.umu.se
Vad vill du läsa om? Hör av dig till redaktionen: [email protected]
2
På Aktum online
kan du läsa Aktum,
kommentera och komma
med egna åsikter.
www.anstalld.umu.se
Redaktör
Anette Olofsson.
Hur känns det att din tidigare handledare
får Nobelpriset?
— Min första reaktion var ”wow!” Det är
extremt spännande. Alla inom vårt område,
beräkningskemi och teoretisk kemi, har sagt
att om någon inom vårt fält skulle få Nobelpriset så skulle Martin Karplus kunna vara
en av dem. Så jag och mina kollegor hade
väntat lite på att det här skulle hända, men
det kom ändå som en överraskning.
Hur har datorsimulering revolutionerat
kemins område?
— Exempelvis har vi fått en mycket bättre
förståelse för proteinveckning, delvis på
grund av den ökade användningen av
superdatorer och effektiva datoralgoritmer
som i hög grad förbättrar våra möjligheter
att genomföra datorsimuleringar. Till en
början sade många att datorsimuleringar
skulle ersätta experiment, men jag tror inte
att det kommer att bli verklighet inom den
närmaste framtiden. Tvärtom har vi fortfarande långt kvar till att kunna tävla med
experimenten. Vi är snarare i ett läge där vi
Anders Fällström
prorektor
Lena Gustafsson
Rektor
Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström
Adress Enheten för kommunikation och internationella relationer,
Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tel 090-786 50 00
Redaktör Anette Olofsson, 070-309 58 54 Redaktionsråd Christina Wikström, Petra
Sandberg, Dan Frost, Björn Nygren, Fredrik Georgsson, Sara de Luna, Stefan Gelfgren,
Anette Ekman, Paul Stens, Åsa Lundvall, Jonas Lampe Persson, Helena Vejbrink,
Jeanette Lövkvist, Elin Andersson, Peter Lexelius, Ulrika Andersson, Per Nilsson.
Omslagsfoto Elin Berge
Produktion Intellecta Publicisterna Repro Turbin Tryck Edita AB
Kwangho Nam gjorde sitt
postdok-arbete vid Harvard
University hos Nobelpris­
tagaren i kemi.
Hallå där foto: mattias pettersson
Så har vi då nått nästa fas i Umeå universitets VisionsMål-Verksamhetsplaneringsarbete! Fakulteternas dekaner och
Lärarhögskolans rektor har med rektor undertecknat forskningskontrakt, som vilar på verksamhetsplanen för 2014—2015.
De långsiktiga målen i Vision
2020 har konkretiserats i
delmål och strategier för det
kommande arbetet. Kontrakten är inte kontrakt i juridisk
mening, utan snarare en
gemensam syn och överenskommelse om vad som behövs
för att klättra rejält i en global
jämförelse. Inte i volym, men
i kvalitet. Kontrakten är också en form för uppföljning, som ligger
till grund för framtida resurstilldelning.
TEMA Vision till Verklighet
På Anställdawebben
finns de senaste nyheterna
för dig som arbetar på
Umeå universitet.
Aktum • December • 2013
kan komplettera experimenten med en viss
förståelse på molekylär nivå som experimenten inte kan erbjuda.
Hur kom du i kontakt med professor
Karplus för första gången?
— När jag började söka efter en postdoktjänst blev jag rekommenderad av mina
handledare under avhandlingsarbetet att
skicka en ansökan till Martin Karplus. De
hade stor respekt för honom och för hans
forskningsengagemang. Jag skickade ett
mejl till honom och fick hans svar några
veckor senare. Oftast betyder ett snabbt
svar antingen att man inte får en sökt tjänst
eller att man får avslag på en ansökan om
forskningsmedel. Men han bad mig faktiskt
att besöka hans laboratorium. Allt gick bra
och jag började i hans labb året därpå.
Hur var det att jobba med professor
Karplus?
— Martin är nu 83 år och är en gladlynt, lugn
och tystlåten person. Han var ett stort stöd
i min forskning och lät mig följa upp mina
egna idéer. Ur den aspekten var han verkligen bra att arbeta med. Men framför allt
var han en god lyssnare — när vi diskuterade
forskningen lyssnade han först och kunde
sedan komma med förslag. Hans ambition att ge medarbetarna fria händer tycks
fungera utmärkt. Många som har arbetat i
hans labb har blivit framstående vetenskapsmän — de är ledande forskare inom området
beräkningskemi och teoretisk kemi, men
även inom andra områden som bland andra
röntgenkristallografi.
Hur har samarbetet med Karplus bidragit
till din karriär?
— En fantastisk möjlighet som jag fick i
Martins labb var att samarbeta med många
andra experimentlaboratorier. En annan
unik erfarenhet var det årliga programutvecklingsmötet som han organiserade och
där man diskuterade den vetenskapliga
utvecklingen. Genom de här mötena kunde
jag bygga upp ett forskningsnätverk med alla
de etablerade forskarna inom fältet.
Ingrid Söderbergh
Martin Karplus är en österrikiskamerikansk teoretisk kemist. Han blev
fil.dr 1953 vid California Institute of Technology i USA och är professor emeritus
vid Harvard University. Tillsammans med
Michael Levitt och Arieh Warshel tilldelades han 2013 års nobelpris i kemi för
”för utvecklandet av flerskalemodeller
för komplexa kemiska system”.
39 298
Aktum • December • 2013
39 298 ansökningar
har kommit in till Umeå
universitets utbildningar
för vårterminen 2014.
Det är 5 503 fler än förra
året. Antalet förstahands­
sökande har ökat med
8 procent.
3
”Innehållet anpassas automatiskt
beroende på vem du är och
vilken roll du har i
organisationen.”
Ulrika Bergfors Kriström, projektledare för intranätprojektet
jobbar med kommunikation och behöver
fördjupad kunskap. Detsamma gäller inom
exempelvis ekonomi- och personalområdet.
Innehållet i dessa grupper kommer ändå till
stora delar att vara öppet.
I intranätprojektet har man använt sig av personas — sex tänkta medarbetare som var och en representerar
en målgrupp — för att ta tillvara olika gruppers behov.
Premiär för intranätet
I januari 2014 lanseras en första version av Umeå universitets
intranät. Då får anställda-webben ett nytt utseende och en ny struktur.
Större förändringar blir det senare under våren då det egentliga
intranätet gör sitt intåg.
Text Camilla Bergvall Foto Mattias Pettersson Illustration Cleo Nabo
Ett intranät är till för att göra det
lättare för alla att kommunicera, samarbeta och dela information, aktiviteter och
dokument. Hittills har enheter och institutioner haft olika lösningar för den interna
informationen, men under nästa år kommer
dessa system och webbplatser att ersättas av
universitetets nya gemensamma och personaliserade intranät.
— Innehållet anpassas automatiskt beroende på vem du är och vilken roll du har i organisationen. Det gör det lättare att snabbt
hitta den information som rör just dig och
dina arbetsuppgifter. Självklart kommer du
också att kunna göra egna individuella inställningar, säger Ulrika Bergfors Kriström,
projektledare för intranätsprojektet.
4
Universitetets intranät ska införas i tre
etapper, och i början av nästa år är det dags
för det första, inte alltför stora, steget.
— I princip är det en ny internwebb som
rullas ut då. Den mest uppenbara skillnaden
är det nya grafiska utseendet och vyn på
webbplatsen ”Anställd”. Även undersidorna
kommer att vara strukturerade annorlunda,
ha en ny grafisk design och ett innehåll som
är mer anpassat för besökaren.
I stället för den vanliga menyn till
vänster kommer startsidans innehåll att
sorteras under olika huvudflikar — Organisation, Anställning, Utbildning & forskning,
Stöd & service och Regler & styrning. Texter
och innehåll har setts över under det senaste
året, och en större del är nu också översatt
till engelska. Det nya intranätet går också att
använda oavsett skärmstorlek, och anpassas
automatiskt till smartphones, surfplattor
eller datorer.
Etapp 1 innebär också en annan nyhet:
beroende på vad du arbetar med finns fördjupad information i speciella grupper. En
stor vinst, enligt Ulrika Bergfors Kriström, är
att ”tung” information, som inte är relevant
för alla, sorteras bort från basinformationen
i huvudingångarna.
— Till exempel kommer inte alla medarbetare att få detaljerad information om universitetets grafiska profil, utan det materialet
kommer att ligga i en grupp för dem som
Aktum • December • 2013
Under etapp 2, som inleds till våren,
sker de mest påtagliga förändringarna på
intranätet. Efter inloggning dyker då ett personanpassat innehåll upp under fliken ”Min
sida”, berättar Ulrika Bergfors Kriström. Där
går det också att göra olika inställningar, till
exempel samla vanliga inloggningar eller
personliga länkfavoriter i olika block, ha en
egen kalender och ”att-göra-lista”. Möjligheten att interagera och diskutera med andra
på universitetet ökar också genom att det
blir möjligt att gilla, kommentera och dela
nyheter och inlägg.
För många är en funktionell samarbetsyta för universitetet den viktigaste fördelen
med ett intranät. En sådan blir också verklighet under den andra etappen, som pågår
fram till slutet av augusti.
— Det går att skapa samarbetsytor för, och
ingå i, olika sorters grupper — alltifrån kortlivade festkommittéer inom institutionen till
fleråriga internationella forskningsprojekt.
Samarbetsytan har både en versionshantering och en arkivfunktion, något som
många har efterfrågat, menar Ulrika Bergfors Kriström, liksom att kunna bjuda in och
dela dokument och material med externa
deltagare.
Vilka funktioner som följer med under
projektets tredje och sista etapp hösten 2014
är inte helt klart, men sannolikt innebär det
inte några större förändringar för med­
arbetarna.
— Troligtvis införs en funktion för att visa
olika aktuella ärenden i andra system på
startsidan, till exempel hur du direkt kan se
om det finns en faktura att kontera, en fråga
från en student eller en semesteransökan att
godkänna. Men exakt hur lösningen ska se ut
diskuteras fortfarande.
Flera andra universitet och högskolor har
redan ett fungerande intranät, men Ulrika
Bergfors Kriström menar att Umeå universitets version är väl värd att vänta lite extra
på.
— Vi är inte först ut, men väl på plats kommer vi ha ett intranät som definitivt ligger i
framkant — och inte bara inom universitetsvärlden, säger hon. ○
Tidplan för intranätets införande
Etapp 1:
Lanseras i januari 2014. Utseendet på
webbplatsen ”Anställd” får nytt utseende.
Intern­webben kommer att ha ny struktur,
ny layout och ett mer mottagaranpassat
innehåll.
Etapp 2:
Införs successivt under våren fram till i slutet av augusti 2014. Det egentliga intranätet
Aktum • December • 2013
lanseras, och du kan logga in och då möter
en personlig vy på ”Min sida”. Samarbetsytor för enheter och grupper kommer att
finnas.
Etapp 3:
Blir aktuellt under hösten 2014. Innebär
ytterligare funktioner och eventuella integrationer mot andra system.
Umeå2014 invigs
I dagarna tre — 31 januari till 2
februari 2014 — kommer invigningen av
kulturhuvudstadsåret i Umeå att pågå. Då
ska internationella och lokala kreatörer
förvandla Umeå centrum till en skådeplats med snö, is, eld och ljus. Oväntade
ljusspel ska leda vägen till scenplatser,
konstverk och överraskningar.
Under lördagens officiella invigningsceremoni Burning snow — Melting Ice
kommer Umeälven att vara huvudrolls­
innehavare. Umeå universitet är delaktigt
i Umeå2014 och under invigningen är
universitetet värd för den officiella
invigningsmiddagen med VIP-gäster.
Arbetsgrupp för
översättningar
Frågan om översättningar av
olika dokument och annan information
behöver samordnas i större utsträckning än idag. Rektor har därför utsett en
arbetsgrupp med uppdraget att ta fram
förslag för hur arbetet med översättningar ska organiseras, och vilken typ
av dokument och information som ska
prioriteras.
UmUkortet
snart klart
för test
Ett kort
med många
olika funktioner —
UmU-kortet — har
utvecklats vid
Umeå universitet.
Kortet ska testas
av 225 med­arbetare, 1 500 studenter,
leverantörer och andra i Vårdvetar­huset
under december och januari. Under
vårterminen 2014 beräknar man att kortet
ska införas på hela universitetet.
Kortet ska ersätta många av de kort
som medarbetare och studenter har
idag och ska under etapp ett fungera
som ID-kort, passerkort, lånekort för
UB, kopierings- och utskriftskort med
fakturering för anställda och kontantlöst
betalningssystem för studenter samt
som identitetshandling för anställda vid
internfakturering.
5
TEMA Vision till Verklighet
TEMA Vision till Verklighet
Så blir Umeå universitet vassare!
Arbetet med Umeå universitets vision och att utveckla verksamhetsplaneringen startade redan 2010. Sedan ett år ligger färdplanen för universitetets resa mot framtiden — Vision 2020 — klar. Nu när mål och delmål är
på plats är det dags för nästa etapp i ett arbete som på alla plan ska stärka
Umeå universitets position.
till och med måste acceptera ett något sämre resultat ett
tag, för att kunna styra rätt på sikt.
Det har på sina håll redan börjat puttra av aktivitet
under visionsdokumentets flagg. Ett tydligt exempel är
ombyggnationerna som pågår i Samhällsvetarhuset och
i Humanisthuset för att skapa miljöer som stimulerar till
ökad interaktion och kreativitet för medarbetare, studenter och andra samarbetspartners. Ett annat exempel,
som precis tagit sin början, är en förändring av Umeå
universitets utbildningsportfölj.
Text Maria Lundmark illustration Ulrika Hellberg Foto Elin Berge
Vision 2020 med dess långsiktiga mål och verksamhetsplanen för 2014—2015 omfattar hela universitetets verksamhet — ett jätteskepp man inte vänder så
lätt — men Lena Gustafsson påpekar att allt inte kan ske
på samma gång. Ledningen kommer att stödja arbetet,
och samarbetet på alla nivåer över hela universitetet
kommer att vara avgörande för utvecklingen.
— Vi tror oss vara på rätt väg, men kommer självklart
att följa utvecklingen genom återkommande dialoger
och årliga avstämningar för att få en hint om hur det går,
och senare också genom mer omfattande utvärderingar.
Därför har det varit viktigt att inkludera uppföljningskriterier i planeringen.
— Vi har spänt bågen så hårt att vi kanske inte når hela
vägen fram på alla områden, men genom att sikta högt
kan vi förhoppningsvis komma åt systemsvagheter och
på sikt nå avsevärt bättre förutsättningar för både utbildningen och forskningen, säger Lena Gustafsson.
En av hennes egna hjärtefrågor är hur anställningsord-
I
oktober spikades alla skräddarsydda
delmål formellt, och nu börjar implementeringsarbetet i hela verksamheten. Det mest centrala i
det omfattande arbetet handlar om förutsättningarna för rekrytering av medarbetare, sett i ett
internationellt perspektiv.
Vägen framåt innebär emellertid stora omställningar i tjänstesystemet för hela universitetet, vilket kan
väcka många frågor och kanske även oro, men rektor
Lena Gustafsson poängterar att planen är utformad runt
den naturliga rotationen, med långsiktighet som ledord.
— Förändringen innebär bland annat att en befattning
som tidigare kunde beskrivas på ett visst sätt nu ges
annat innehåll och resurstilldelning. De mer omfattande
förändringarna kommer att pågå under många år och
sker i takt med möjliga prioriteringar, i kombination
med naturlig rotation.
6
— Förutsättningen för att nå
våra långsiktiga mål är att arbetet
nu landar ute i verksamheten. Det
är medarbetarna ute på institutionerna som har den detaljerade
kunskapen om verksamheten,
och institutionerna måste därför
ges både förutsättningar och stöd
för att kunna vara delaktiga i
arbetet. För att nå delmålen — geLena Gustafsson,
rektor Umeå univernom att implementera strategiersitet.
na och utforma aktiviteter — krävs
mod och kraft att konstruktivt granska både styrkor och
svagheter i sin egen verksamhet, säger Lena Gustafsson.
Hon betonar hur omfattande ett arbete av det här
slaget är.
— Stora förändringsarbeten kan ibland kräva att man
Aktum • December • 2013
Aktum • December • 2013
ningen kan implementeras, både för att garantera goda
förutsättningar för genombrottsforskning och för en
modern utbildning av högsta kvalitet. I de mest framgångsrika forskningsnationerna är det en självklarhet att
lektorers och professorers löner, samt resurser för till
exempel drift, täcks av det statliga anslaget. I Sverige har
utvecklingen gått mot ett allt större beroende av extern
finansiering. Det leder till kortsiktighet och tillåter inte
långsiktigt strategiskt arbete, som behövs för att tänja på
gränserna och göra genombrott av olika slag.
— När forskningsförutsättningarna blir mer och mer
kortsiktiga, så får vi svårare att konkurrera internationellt och därmed svårare att rekrytera duktiga medarbetare från andra länder.
Lena Gustafsson vill ha ett system där lektorer och
professorer inte ska behöva fundera över en basfinansiering för sin tjänst. Ska de statliga anslagen för utbildning
och forskning räcka till så innebär det förmodligen färre
högre lärartjänster. Tanken är förstås att forskarna ska
bli än mer konkurrenskraftiga och därmed dra in än
mer externa medel, som kan användas för ett dynamiskt
”Förutsättningen för att nå våra
långsiktiga mål är att arbetet nu
landar ute i verksamheten”.
7
TEMA Vision till Verklighet
”Vi kommer att förbättra vår position
internationellt och klättra i den
nationella jämförelsen. Det betyder
inte att vi behöver bli avsevärt mycket
större — men vassare”.
system med ett ökat antal (internationella) postdoktorer och forskarassistenter. Fler postdoktorer och forskarassistenter kan anställas
temporärt och därmed utgöra en högklassig rekryteringsgrund, samt
i allra högsta grad bidra till ökad mobilitet och dynamik.
Befattningen biträdande lektorat är starten på en karriärväg med
guldkant. Tjänsten är helt finansierad, inklusive kringresurser, och
med rätt till prövning för befordran till lektor. Men tillsättningen ska
ske i mycket hård konkurrens och här handlar det om unga, riktigt
lovande forskare.
— Man kan beskriva en sådan karriärväg som en möjlig kedja
av trygghet, som ska tillåta risktagande, men med stenhård start.
Generellt måste vi ha ett system där tjänster, oberoende av befattning, söks i konkurrens. Vi vill utveckla vår anställningsordning till
ett system som både medför dynamik och ökad mobilitet och den
långsiktighet som möjliggör högt risktagande. Det kommer att ta tid
att ställa om, men om vi lyckas så kommer vi att kunna attrahera
både unga och mer etablerade forskare och lärare från när och fjär�ran, säger Lena Gustafsson.
Hela detta arbete har Vision 2020 som utgångspunkt. Det ska
leda till att Umeå universitet blir mer konkurrenskraftigt, genom att
erbjuda bättre och mer långsiktiga förutsättningar för högkvalitativ
forskning och utbildning — som dessutom går hand i hand.
— Vi kommer att förbättra vår position internationellt och klättra i
den nationella jämförelsen. Det betyder inte att vi behöver bli avsevärt mycket större — men vassare. Vi kommer därmed att bli en ännu
mer eftersökt samarbetspartner, nationellt och internationellt inom
akademin och i samhället i stort.
— Men arbetet innebär att vi måste prioritera och därmed också
välja bort. Det kräver ett starkt ledarskap på alla nivåer och sist men
inte minst så kräver det att alla medarbetare, studenter och externa
samarbetspartners — lokala, nationella och internationella — är del­
aktiga i arbetet. ○
Lenas recept på framgång
1. Den allra viktigaste resursen är universitetets medarbetare och studenter. Vi
rekryterar de bästa forskarna/lärarna och
de mest motiverade studenterna.
2. Nummer 1 är grundplåten för hög
kvalitet i vår verksamhet, och det är i sig
självgenererande för en positiv utveckling.
Vi behöver därtill sprida kunskap om Umeå
universitet, men om vi inte gör tillräckligt
bra saker spelar det ingen roll hur mycket
vi kommunicerar vad vi gör och står för.
3. Vi måste ge våra studenter och forskare/
lärare rätt förutsättningar och verka för att
alla medarbetare kan växa och utvecklas.
8
Så ska genom brottsforskningen öka i Sverige
Stoppa slentrianbefordringarna,
öka mobilitetskraven i forskar­kåren och våga främja elitism.
Så ska genombrottsforskningen
öka i Sverige. Det menar Gunnar
Öquist som varit med och utrett
varför Sverige halkat efter som
forsknings­nation i Europa.
Text Maria Lundmark Foto Mattias Pettersson
”Något måste vara fel, vi är väl duktiga på forskning här i Sverige?” Det var den
vanligaste reaktionen när Vetenskapsrådet
visade att svensk forskning har halkat efter
de senaste 20 åren, och inte längre når upp
till den nivå där de vetenskapliga genombrotten sker.
Sedan 2005 har Vetenskapsrådet genomfört bibliometriska analyser — det vill säga
studier av hur forskare deltar i den internationella frontlinjediskussionen kring vetenskapens utveckling utifrån publiceringsstatistik. Gunnar Öquist, professor emeritus
i fysiologisk botanik vid Umeå universitet
och tidigare ständig sekreterare för Kungl.
Vetenskapsakademien är en av de som noga
följt utvecklingen.
Han menar att reaktionen på resultatet
delvis var befogad. Visst bedrivs framgångsrik forskning i Sverige, men inte i tillräcklig
omfattning och mycket av det som är bra
kan bli bättre. Svensk forskning hävdar
sig fortfarande väl i internationella jämförelser, men det är bara inom begränsade
områden som man når den internationella
toppen. Länder som Danmark, Holland och
Schweiz — som är ledande i Europa — når
internationell topp inom två till tre gånger så
många områden.
— Om vi ser på områden där Sverige
underpresterar, så har vi fler sådana än
vad toppländerna har. Man kan helt enkelt
säga att vi är bra på att underhålla svaga
om­råden. Den forskning som vi gör bra är
redan i toppklass, men om vi ska bli bättre
måste vi också höja kvalitetsnivån inom
de områden som är svaga, säger Gunnar
Öquist.
Aktum • December • 2013
Vetenskapsrådets analys blev upptakten
till att Kungl. Vetenskapsakademien beslutade att göra en egen, närmare studie under
2011 och 2012 för att söka orsaker till Sveriges
sviktande forskningsutveckling (Fostering
breakthrough research: A comparative
study; www.kva.se).
Så varför har den svenska genombrottsforskningen hamnat på efterkälken?
Rapporten från Gunnar Öquist och medförfattaren Mats Benner, professor i forskningspolitik i Lund, ringar in tre huvudsakliga
orsaker:
Universitetens bristande organisation och
prioriteringar för att särskilt stödja toppforskning, en alltmer eftersatt rekrytering
med ett oklart karriärsystem för unga forskare och en svag rekrytering av akademiska
ledare på olika nivåer.
Varför motverkar organisationen
framväxten av mera banbrytande
forskning?
— Högskolesystemet har ett oerhört brett
uppdrag inom både undervisning och forskning. Forskningen spänner ifrån en målsättning om internationella genombrott, över
forskning för att tillgodose nationella behov
av lösningar, till utveckling i det regionala
perspektivet. Allt är viktigt, men den splittrade målbilden gör att våra fakulteter inte
längre kan tillgodose de krav som internationell toppforskning förutsätter. Omorganisera
och prioritera resurser för att ge forskning
med banbrytande ambitioner bättre villkor.
Med en sådan prioritering mot hög kvalitet
i internationella jämförelser anser jag att
universiteten borde få förtroendet att själva
disponera mera resurser och därmed bli
mindre beroende av externa medel.
— Dagens system är egentligen ganska
förskräckligt. Vi har ett beroende av externa
bidrag som gått väldigt långt. När forskare
är helt beroende av externa medel måste de
hela tiden dra in pengar för att hålla sin forskargrupp levande och fokusera på sådant
som finansiären är villig att bekosta. Kortsiktigheten driver fram en produktionshets som
Aktum • December • 2013
”Det gäller att ta den larmklockan
på allvar och fråga sig vad man
kan göra för att ändra
utvecklingen ”
Gunnar Öquist,
professor emeritus i fysiologisk botanik
gör att man vågar inte ställa för svåra frågor.
Det håller tillbaka kvalitetsutvecklingen.
Vilka brister har ni upptäckt i
rekryterings­systemet?
— De senaste 20—25 åren har vi misskött
möjligheterna att ge unga forskare bra
karriär­villkor. Vi har lagt alldeles för mycket
resurser på tjänster och gjort forskarna
helt beroende av externa bidrag — oavsett
källa — för att kunna forska. Vi har också en
alldeles för liten mobilitet i det svenska forskningssystemet och för svag internationell
rekrytering på olika nivåer. Man doktorerar
oftast på samma universitet där man gör
karriär. Universitetsledningar befordrar det
som finns till buds istället för att aktivt söka
komplementära kompetenser för att skapa
kreativa forskningsmiljöer med förnyelsepotential. Sverige har ett vetenskapligt inavelssystem, och vi saknar en övergripande
strategi för att komma till rätta med detta.
Vad skulle en sådan strategi kunna
innehålla?
— Vi måste bättre främja elitism genom
att skärpa rekryteringssystemet. Här har
universitetsledningarna ett ansvar — de
måste sätta upp betydligt tydligare regler för
rekryteringen och se till att den är på hög
internationell nivå. Man måste också införa
mobilitetskrav så att man inte bara passivt
befordrar det man har eller åtminstone se
till att tävlan om platserna sker med internationella kandidater. Allt detta kräver ett
akademiskt ledarskap på alla nivåer med den
slags legitimitet som följer med framstående
akademiska meriter.
Varför är det viktigt att Sverige tar
tillbaka sin plats som forsknings­
nation?
— För att vetenskapen blir mer och mer
global. Sverige är en kunskapsnation och har
en hög levnadsstandard. Vi måste ligga på
forskningens och innovationens framkant
för att värna vår levnadsstandard. Vi har
också ett ansvar att aktivt medverka till att
hitta lösningar på dagens aktuella, globala
problem. Om vi misslyckas, då tar vi inte
vårt internationella ansvar.
Hur ser du på Umeå universitets posi­
tion i fråga om forskningsframgångar?
— Stockholms universitet är det universitet i
landet som hävdar sig bäst i bibliometriska
analyser, men jag är hoppfull. Ledningen
för vårt universitet har tagit till sig varningsklockorna. Här finns förutsättningar om man
vidtar rätt åtgärder för att förbättra situationen. Man har en ”sjukdomsinsikt” som
är större än vid många andra universitet.
Det gäller att ta den larmklockan på allvar
och fråga sig vad man kan göra för att ändra
utvecklingen. Om vi är beredda att göra rätt
prioriteringar i fördelningen av resurser och
att genom rekrytering systematiskt verka
för att stärka forskningsmiljöerna så kan
Umeå universitet bli ett av toppuniversiteten
i Europa. Utopi eller möjlighet? Det avgör vi
själva. ○
Läs mer och kommentera själv på Aktum
online www.aktum.umu.se
9
TEMA Vision till Verklighet
TEMA Vision till Verklighet
Kampen om uppmärksamheten
När Vetenskapsrådet (VR) i somras överlämnade sitt bibliometriska underlag till regeringen var det
lite dystra siffror för Umeå universitets del. Både ”andelen bibliometriskt index” och medelciteringen
hade minskat under perioden 2009—2012.
Text Michael Nordvall Foto Mattias Pettersson
Sedan VR började sina mätningar för
fem år sedan tycks Umeå universitet ha
haft en svagt nedåtgående trend. Volymen
(andelen publiceringar) har minskat från
6,12 procent 2010 till årets mer blygsamma
5,81 procent. Även medelciteringarna har
minskat, från 1,06 till bottennoteringen
1,03 — vilket inte låter så dramatiskt, men
siffrorna är långt under riksgenomsnittet på
1,14 och ger bara en femtondeplats bland
landets lärosäten.
Nu har mätningarna inte hållit på så många
år, så det är för tidigt att avgöra om det handlar om en trend eller bara en tillfällig svacka.
I vilket fall kan siffrorna få vissa konsekvenser
för nästa års fördelning av forskningsanslag.
— Det blir inga stora omfördelningar.
Detta gäller främst nytillkomna anslag, cirka
5 procent av totalen, säger Olle Persson,
professor i sociologi och en av landets auktoriteter när det gäller bibliometri — kvantitativ
analys av vetenskaplig publicering och dess
genomslag i form av citeringar.
— Det mesta som fördelas mellan universiteten fördelas fortfarande ”icke-transparent”, utan koppling till några tydliga
kriterier, men visst finns det en trend mot
mer prestationsbaserade anslag.
Stockholms universitet toppar VR:s
svenska rankning för medelcitering överlägset med 1,34, trots att SU:s volym inte
är mycket större än Umeås (men ökande).
Volymmässigt är Lund, KI och Uppsala i en
klass för sig, ungefär dubbelt så stora som
Umeå universitet.
Lärosätenas andel av bibliometrisk index
och volym under perioden 2010 — 2014
n Andel volym n Medelcitering
LU
13,82%
KI
13,39%
UU
12,88%
GU
9,38%
KTH
8,83%
SU
8,08%
UmU
6,36%
LiU
6,17%
SLU
5,57%
CTH
5,41%
1,13
1,29
1,16
1,19
1,07
1,34
1,03
1,09
1,17
1,10
1,78%
LTH
0.79
0,89%
MiU
0
30
0,82
60
90
120
150
Figur 2. Medelcitering och andel volym per lärosäte (för landets
största lärosäten inkl Mittuniversitetet och Luleå tekniska
universitet) enligt Vetenskaps­rådets beräkning, inför budgetår
2014.
10
”Ska vi uppnå någorlunda rättvisa
vore den så kallade norska
modellen att föredra, eftersom
den räknar in all forskning, inom
alla fakulteter. ”
Olle Persson, professor
Olle Persson är rätt kritisk till VR:s modell,
av flera skäl. Dels för att VR inte offentliggjort
alla data om hur deras uträkning går till, men
också för att den enbart bygger på källan Web
of Science, där få tidskrifter inom humaniora
och samhällsvetenskap räknas med.
— Ska vi uppnå någorlunda rättvisa vore
den så kallade norska modellen att föredra,
eftersom den räknar in all forskning, inom
alla fakulteter. VR-modellen osynliggör ju
inte bara vissa fakulteters publiceringar utan
också dess citeringar, som ofta förekommer
i böcker, medan den norska modellen mer
tar fast på ”impact”; alltså publicering och
citering i högt rankade tidskrifter.
Ett annat känt problem är att VR:s modell
räknar bort forskning med ”sjukhusadresser”, som inte bedöms som fullt finansierad
av staten/lärosätet. Att forskning kan göras
icke-existerande för något så oskyldigt som
att ange en kliniks postadress, för att brev
ska hitta rätt, imponerar inte på Olle Persson, men det är nog bara att ”gilla läget”.
— Därför uppmanas medicinare att hellre
ange fakultetens adress som postadress.
Olle Perssons recept för att förbättra Umeå universitets siffror handlar dock
inte om några konstigheter.
— Visst kan man rent allmänt förbättra
nivåerna med hjälp av olika strategier, men
samtidigt måste forskarna själva få bestämma vad de ska forska och skriva om. Så det
avgörande är att åstadkomma bra forskning,
skriva bra artiklar — och att få in dem i högt
citerade tidskrifter.
Sedan skadar det förstås inte med erfarenhet
både av eget skrivande och av hur tidskriftsredaktörer tänker. Några miljöer vid universitetet
har därför bjudit in redaktörer som fått berätta
hur de arbetar, vad de vill ha och hur man
bäst väcker deras intresse. Saker som givet-
vis skiljer sig åt mellan olika tidskrifter.
— Exakt hur skrivprocessen går till varierar också, men det behövs kvalitetssäkring
i flera led, menar Olle Persson, och nämner
manuskriptgranskning inom den egna forskargruppen eller institutionen, deltagande
på konferenser där materialet kan ”testas”
samt att ta till sig den konstruktiva kritik man
ofta får av tidskrifternas granskare. Språkgranskning, särskilt om man skriver på ett annat språk än sitt modersmål, är sällan onödigt.
Sedan är det sannolikt att användning av
flera kanaler, som Open Access-publicering
och medverkan i populärvetenskap, inte
bara rimmar med den tredje uppgiften
utan också stärker exponeringen mot andra
forskare.
Enligt en undersökning publicerad i The
New England Journal of Medicine 1991 fick
de av tidskriftens artiklar som också resulterat i artiklar i The New York Times hela 72
procent fler citeringar under tioårsperioden
efter publicering.
Slutsatserna kan inte direkt över­
föras till svenska förhållanden — framför
allt för att svenska media rapporterar
på svenska och därför knappast når det
internationella forskarsamhället — men nog
kan det betyda något att samtliga lärosäten i storstäderna ges 50—100 procent mer
utrymme i riks­media än till exempel Umeå
och Linköpings universitet.
— Man talar ofta om Matteus-effekten — från Matt. 13:12 ”Ty den som har, åt honom
skall varda givet” — eftersom de som redan är
kända har lättare att få citeringar, förklarar
Olle Persson. ○
Läs mer och kommentera själv på Aktum
online www.aktum.umu.se
Aktum • December • 2013
Tydlig strategi för framgång
Institutionen för informatik når framgångar när det gäller publicering och citering. Professor Jonny
Holmström och hans forskargrupp satsade från start på tydliga mål för forskning, och för integration
med institutionens utbildningar och det omgivande samhället.
Text Michael Nordvall Foto Mats Pettersson
Hur ser du på bibliometriska
mätningar?
— Detta med bibliometriska mätningar tycks
bli mer och mer viktigt. Personligen är jag
kluven måste jag erkänna. Jag är övertygad
om att bibliometriska mätningar, när de
kopplas till anslagstilldelning, kommer att
förändra vetenskapens prioriteringar, men
kanske inte på det sätt som man skulle
önska. Ett problem, som redan är fullt
märkbart, är att de bibliometriska bedömningarna tvärtemot avsikten används på
individnivå. Forskare anställs eller befordras
tack vare sin förmåga att producera artiklar
snarare än för att de har önskad kompetens
eller bedriver kvalificerad forskning om
väsentliga problem. Dessa saker utesluter
givetvis inte varandra, men man bör reflektera noga över detta.
Din forskargrupp har visat goda
resultat i dessa mätningar. Hur har ni
arbetat för att nå dit?
— Det känns givetvis roligt att vår forskargrupp visar starka resultat i mätningarna.
Jag menar att en tydlig strategi ligger bakom
dessa framgångar. Bakgrunden ligger i mina
erfarenheter som postdok. Jag gjorde min
postdok på Georgia State University i
Atlanta, vilket var en underbar men också
omtumlande erfarenhet. De har varit rankade som världsetta i mitt ämne i tjugo års
tid och jag kunde snabbt konstatera att deras tydliga strategi låg bakom framgångarna.
När jag återvände till Umeå så upplevde
jag en kulturkrock då jag tyckte att den
nationella forskningen i mitt ämne var både
splittrad och svag. Jag hade inte riktigt sett
det tidigare, men det blev oerhört tydligt
när jag kom hem. När jag började bygga upp
en forskargrupp föddes IT-managementgruppen ur denna kulturkrock. Vi utvecklade en strategi med fyra grundbultar: 1. Ett
tydligt forskningsfokus. 2. Satsning på kvaliAktum • December • 2013
tet i våra publikationer. 3. Tydlig integration
mellan vår forskning och regionala aktörer.
4. Stark integration mellan vår forskning och
våra utbildningsprogram.
Har ni haft särskilda strategier, vad
gäller publicering?
— Det forskningsfokus vi adresserar i gruppen är information systems — en av våra två
forskningsprofiler vid informatik. Jag tror
det varit en nyckel att vi inriktade oss på
en internationell scen, bland annat genom
att anta samma target journal list (lista med
vetenskapliga tidskrifter som vi prioriterar)
som är etablerad i vår internationella ämnesorganisation. Vi har lyckats mycket bra
med att publicera oss i dessa tidskrifter och
våra artiklar är välciterade. När det gäller
kvalitetsfrågan, handlar det om att hellre
skriva färre men bättre artiklar. Vi har till
exempel nyligen fått en artikel publicerad
i Research Policy, en vetenskaplig tidskrift
med väldigt hög impact factor. Det tog oss
två år att skriva artikeln — alla revisioner
inräknade, men så fungerar det när man
satsar på högrankade tidskrifter. En tredje
grundbult är samverkan med regionala
aktörer. Eftersom informatik är ett så pass
tillämpat ämne är det viktigt — om man vill
bedriva ledande forskning — att samverka
med ledande praktik. Och det har vi verkligen i vår region — både inom näringsliv och
offentlig sektor. Slutligen är integration
mellan forskning och utbildningsprogram
viktig. I vår grupp har vi bland annat jobbat
fram en masterutbildning inom IT management, och på informatikinstitutionen som
helhet har vi bra söktryck på våra utbildningsprogram.
Hur jobbar ni vidare för att bli ännu
bättre?
— Vi är långt från nöjda. Jag är stolt över
det vi har gjort, men inte nöjd. Vi kan och
”Det är viktigt att
jobba med forskare
som är bättre än en
själv så att
man pushar
sina egna
gränser.”
ska bli bättre! Det vi
jobbar med just nu är
ökad internationalisering. Tre av mina doktorander har vistats
utomlands under längre perioder, och vi har
haft internationella forskare som kommit
hit. Jag är speciellt nöjd med att vi jobbar
med internationellt etablerade forskare som
Lars Mathiassen och Kalle Lyytinen. Vår
samverkan med dem har betytt mycket för
att utveckla gruppen. Det är viktigt att jobba
med forskare som är bättre än en själv så att
man pushar sina egna gränser. Det har jag
fått göra när jag jobbar med dem! ○
Jonny Holmström,
professor
Läs mer om Jonny Holmströms forskar­
grupp på www.itmanagementgroup.se.
Medieseminarium 2014
För att inspirera forskare att delta i det
offentliga samtalet bjuder Umeå universitet in till ett medieseminarium i början av
2014. Seminariet är ett samarbete med
Vetenskap & Allmänhet och forsknings­
råden Formas, Forte, Vetenskaps­rådet
och Vinnova. Håll utkik efter datum!
11
IceLab Camp ställer
tvärvetenskapliga frågor
IceLab fungerar som ett laboratorium för tvärvetenskapliga samarbeten
och kreativ forskning. Här suddar man ut gränser mellan vetenskaper
och skapar nätverk över hela världen. För att intressera unga forskare för
gränsöverskridande forskning arrangeras varje år IceLab Camp.
P
Under en höstvecka träffades unga forskare från hela världen på kursgården
Kronlund utanför Vindeln.
TEXT Anna-Lena Lindskog FOTO Janne Lindmark
å IceLab vid Umeå universitet
undersöker man en komplex värld med
hjälp av enkel matematik. Här bygger
forskarna modeller för att förstå frågor
som ekologer, biologer, psykologer och
sociologer vanligtvis arbetar med inom
sina egna discipliner. Metoderna kan
tillämpas på en mängd olika områden, till exempel för
att bättre förstå hur klimatförändringar påverkar eko­
systemens dynamik eller för att räkna ut hur en befolkning ska vaccineras med maximal effekt.
IceLab drivs som ett samarbete mellan de tre institutionerna för matematik och matematisk statistik, fysik
och ekologi, miljö och geovetenskap. Här betonar man
ett gränsöverskridande arbetssätt och en miljö som inbjuder till raka, öppna samtal. Hierarkier är bannlysta!
— Vår filosofi är att vem som helst kan ha bra idéer och
får någon en ny idé ska den snabbt kunna bli verklighet,
förklarar Martin Rosvall, som är fysiker och en av totalt
17 forskare från åtta olika länder som arbetar här.
IceLab Camp är ett exempel på hur man arbetar för
att tvärvetenskapliga möten och frågeställningar ska få
möjlighet att växa fram. IceLab Camp kan liknas vid ett
12
kommunikations- och kreativitetsläger och riktar sig till masterstudenter, doktorander och
postdoktorer med tvärvetenskapligt intresse. Det leds av forskare
vid IceLab och arrangeras med
stöd från KBC:s forskarskola.
Under en höstvecka träffades
unga forskare från hela världen
och med olika bakgrund på
Martin Rosvall,
forskare
kursgården Kronlund utanför
Vindeln. Utgångspunkten är att
forskning kräver kreativitet och förmåga att ställa bra
frågor.
— Som student blir man duktig på att svara på frågor
och lösa problem. Forskning är något helt annat, det
handlar mycket om att ställa bra frågor. Som doktorand
kastas man rakt in i det, säger Martin Rosvall.
Därför var det en aha-upplevelse när han som doktorand fick delta i ett läger för unga forskare vid Université
Paris Descartes, där deltagarna fick träna på att vara
kreativa och formulera vetenskapliga frågor. Martin
Rosvall kände direkt att om han fick chansen skulle han
Aktum • December • 2013
ordna ett liknande läger på hemmaplan. Nu är det fjärde
året som IceLab Camp arrangeras.
När vi besöker Kronlund har deltagarna samlats för en kreativitetslek som uppvärmning inför dagens
arbete. Därefter jobbar de vidare i grupper som ska
mejsla fram förslag till forskningsprojekt utifrån deltagarnas olika kompetenser. Natalie Schluter kommer från
Kanada, gör sin postdoktor-tjänst vid Malmö högskolan
och bor i Köpenhamn. Hennes grupp har valt att bygga
vidare på Erin Hotchkiss forskning om vattendrag.
— Vi ekologer har hittills främst ägnat oss åt att undersöka en sjö eller ett vattendrag i taget, men börjar alltmer intressera sig för sambanden — hur bäckar, älvar och
sjöar rinner över i varandra och hänger ihop och hur de
olika delarna påverkas av förändringar i miljön, säger
Erin Hotchkiss, som är postdoktor vid Umeå universitet.
Då är det inte så dumt att i gruppen ha matematiker
och datavetare med kunskaper om nätverk och komplexa system.
— Nu försöker vi formulera en hypotes vi kan testa
med olika simuleringar, säger Nicolas Wider som forskar
om komplexa system i Zürich, Schweiz. Vad händer till
Aktum • December • 2013
”Vår filosofi är att vem som helst kan
ha bra idéer och får någon en ny idé
ska den snabbt kunna bli verklighet.”
exempel om man bygger eller tar bort en damm någonstans i ekosystemet? Hur kommer det att påverka fisk
och andra arter som lever där?
De projektidéer deltagarna arbetar fram är inte i
första hand tänkta att genomföras på riktigt. Det viktiga
är att få träffa likasinnade från olika ämnesområden
och öva på att tänka tillsammans, säger Martin Rosvall.
Samtidigt kan lägret så frön för framtiden. Tidigare års
lägerdeltagare har fortsatt hålla kontakt och kanske
kommer de unga forskarna att etablera konkreta forskningssamarbeten så småningom.
— Jag tror absolut det, säger Natalie Schluter. Kanske behöver vi mogna lite som forskare först, men jag
skulle bli förvånad om vi inte kommer att samarbeta i
framtiden! ○
13
Profilen
En dag på Centrum för biokemisk visualisering
”Allt är möjligt — men det kan ta tid”
— Böcker är mitt liv, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk
vid Umeå universitet. Han har 22 000 böcker på hemmaplan.
— Det är trivsamma kamrater som alltid håller med, säger han med
glimten i ögat.
F
Text Yvonne Rittvall foto Elin Berge
yrarummaren på 110 kvadratmeter i centrala Umeå är sannerligen
tapetserad med böcker. Och inte nog
med det. I köksfönstret, på strykbrädan,
på bänkar och bord finns installationer
av böcker och på golvet ligger böcker i
kartonger.
Lars-Erik Edlund berättar om en journalist som skildrat tillståndet i lägenheten med ”böcker på väg in och ut
ur bokhyllorna”
— Det var respektfullt skrivet, skrattar han.
Litteraturen stod även i fokus under hans 60-årsfirande nyligen.
— Jag gladde mig särskilt åt festskriften Språket, tiden,
rummet som jag fick av mina doktorander.
En jättelik solros på festskriftens omslag, belyser LarsErik Edlunds roll som handledare. Solrosen symboliserar, enligt utgivarna Daniel Andersson och Susanne
Haugen, det Lars-Erik Edlund själv brukar säga. Att som
doktorand är man en del av hans solsystem. När man
sedan doktorerat blir man ett eget solsystem som strålar
av egen kraft.
Tanken med Språket, tiden, rummet är — enligt doktoranderna — att visa hur betydelsefullt ett bra handledarskap är. De tio artiklarna i skriften, skrivna av forskarstuderande som Lars-Erik Edlund har och har haft, handlar
om berättande, ortnamn, dialekter, ord och ortografi
— teman som ligger hans forskningsområden nära.
Även Kungl. Skytteanska samfundet uppmärksammade
Lars-Erik Edlunds 60-årsdag med festskriften Morfars
karta visar vägen. Ett urval språkvetenskapliga texter
1979—2013, där jubilaren själv fick möjlighet att sammanställa ett trettiotal artiklar.
Hur var det då att fylla 60 år?
— Väldigt trevligt och uppmuntrande med alla goda ord.
Nu kan man gå vidare i livet och fortsätta arbeta, säger
han och skrattar.
En lång rad gäster kom till mottagningen i Folkuniversitetets lokaler; universitetsanställda, kommunpolitiker
och rikspolitiker, representanter från akademier och
stiftelser där Lars-Erik är verksam, och människor han
mött genom åren.
Lars-Erik Edlund
Ålder: 60 år
Fritiden: Läser, skriver, jobbar
Intressen: Böcker och människors berättelser
På nattduksbordet: Torgny Lindgrens Minnen
Motto: Allt är möjligt, men det kan ta tid.
”Läsning bidrar
till att man förstår
sig själv, respekterar
andra, kan reflektera
och diskutera och
ifrågasätta auktoriteter.”
Text Camilla Nilsson foto Johan Gunséus
14
Aktum • December • 2013
Lars-Erik Edlund
▶
Profilen
En dag på Datavetenskap
Jayalakshmi Baskar,
Helena Lindgren och
roboten Nao.
” Jag försöker förstå
människan över tid
och rum och se det
kulturella sammanhanget.”
Lars-Erik Edlund
är en uppskattad
handledare. Nyligen
uppmärksammade
hans doktorander honom med
festskriften Språket,
tiden, rummet.
— Ett alldeles speciellt minne av dagen var att jag fick
ett kvitto på att det jag gör och har gjort är uppskattat.
I de tal som hölls kändes det som om mitt engagemang,
och att jag är påläst och väl förberedd i diskussioner, värdesätts. Jag kan ibland tycka att jag är en jobbig person
som lägger mig i och har för mycket synpunkter. Men
det är ett utslag av att jag är engagerad, säger han.
Människor i möten är centralt i all forskning som
Lars-Erik Edlund arbetar med. Med förstoringsglas granskas språkets fingeravtryck.
— Jag försöker förstå människan över tid och rum och
se det kulturella sammanhanget.
Efter år av ledningsuppdrag kallar han sig numera för
”en helt vanlig professor”.
— Det känns väldigt skönt. När jag jobbade som dekan
under sex års tid var det oerhört mycket jobb. Nu forskar
jag och undervisar och har bara några befattningar och
uppdrag inom Umeå universitet: ordförande för Hedersdoktorskommittén vid fakulteten och uppdraget att redigera jubileumsboken som kommer med anledning av
Umeå universitets 50-årsjubileum 2015. På institutionen
för språkstudier sitter jag som ledamot i forskningsrådet.
Dessutom seglar det in småuppdrag ibland, säger han
pillemariskt.
För när Lars-Erik Edlund, över kaffe med dopp på
hemmaplan, avslöjar att han ”älskar att jobba och att
han läser, skriver och jobbar även på fritiden” då förstår
man att den ”vanliga professorn” inte tillbringar ett
särskilt lugnt liv, inte ens på fritiden.
— Då sitter jag i olika föreningssammankomster,
arbetar i olika projekt och recenserar språkvetenskapliga
böcker för olika facktidskrifter.
Han är bland annat ordförande i Johan Nordlandersällskapet. Nyligen gav sällskapet ut boken Umeå
1314—2014. Den ser han som en gåva till alla Umeåbor.
— Den ges ut med anledning av att Umeå, tillsammans
16
med Riga, är Europas kulturhuvudstad nästa år. I 100 berättelser görs historiska och kulturella nedslag i Umeås
historia, berättar Lars-Erik Edlund som överräckt ett
första exemplar till Marie-Louise Rönnmark, kommunalråd och kulturhuvudstadsutskottets ordförande.
Dessutom är han politiskt aktiv som centerpartist och
ledamot i kulturnämnden i Umeå kommun.
Varför ska man engagera sig så?
— Det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.
Många har en tendens att säga att institutioner, nämnder
och kommuner tar så konstiga beslut. Men gör det själv
då, brukar jag säga. I politiska föreningar har man ju
möjlighet att påverka. Det är väldigt roligt att diskutera
med andra människor. De bästa sammanträden jag har
är när jag går in med en uppfattning och ut med en annan. Då har den demokratiska processen fungerat.
Roboten Nao
hjälper till!
Vad säger du om larmen som går om att unga
slutar läsa böcker och hellre väljer dataspel,
bloggar och twitter?
— Det är ett allvarligt problem. Läsning öppnar nya horisonter och är nyckeln till det skrivna språket. Läsning
bidrar till att man förstår sig själv, respekterar andra,
kan reflektera och diskutera och ifrågasätta auktoriteter. Att man blir en demokratisk samhällsmedborgare,
resonerar Lars-Erik Edlund.
På frågan om vad han inte gjort som han skulle vilja
göra säger han:
— Jag vill skriva en populärvetenskaplig bok om
svenskan och de nordiska språken. Visa den rika potential som finns i vårt språk och vad språket kan berätta
om historien. Som i Fångarna på fortet har jag fångat
en del nycklar under åren. Nu kanske jag ska ta och låsa
upp och låta nycklarna skramla till, säger han med ett
leende.
Några enskilda, yrkesmässiga höjdpunkter på livets
väg har Lars-Erik Edlund svårt att plocka ut. Däremot
ligger speciella händelser honom varmt om hjärtat.
— När folk, som jag inte känner, hör av sig och vill
diskutera ord och uttryck och berättar något nytt — det
är en stående höjdpunkt.
Nyligen har ordet olågskoväder lyckliggjort honom.
— Jag har en väldig ordglädje! konstaterar han. ○
Aktum • December • 2013
Institutionen för datavetenskap huserar i MIT-huset mitt
på campus. Här bedrivs forskning med stor bredd och
många forskningsprojekt har en direkt tillämpning mot
samhällsbehov. Roboten Nao används i ett forskningsprojekt där man undersöker hur teknik kan utformas för
att stötta äldre som vill klara sig själva hemma.
Text Mikael Hansson foto Johan Gunséus
▶
Aktum • December • 2013
17
En dag på Datavetenskap
” Vi behöver snart
en femte våning på
huset eller så reser vi
kanske ett tält ute på
gården.”
Pedher Johansson,
prefekt för Datavetenskap
Överst: Prefekt Pedher Johansson undervisar.
Institutionen för datavetenskap växer. Här finns idag ett 90-tal medarbetare. Studenterna har också blivit fler!
H
elena Lindgren
kommer ut från sitt
kontorsrum med en
robot i famnen. Roboten
verkar lite avvaktande
till en början men när
Helena sätter ner den i
en stol så vaknar den till, det ser ut som att
den halvmeterlånga kroppen får liv — ögonen
börjar lysa, och med ena armen höjd upp i
luften verkar det som att den hejar och vill
säga något.
— Roboten heter Nao. Vi använder den i
ett forskningsprojekt för att se hur teknik
kan utformas för att stötta äldre som vill
klara sig själva hemma, förklarar Helena
Lindgren, som är forskare på Institutionen
för datavetenskap.
Några dörrar bort från Helenas kontorsrum har hennes forskningsgrupp byggt upp
ett labb för att pröva hur framtidens smarta
kök kan se ut. Helena berättar hur forskarna
med hjälp av sensorer bygger ett system
som ska hjälpa äldre att klara sina vardagssysslor. Sensorer är inbyggda i köksbänken
och apparater registrerar vad som händer
18
Fakta om Institutionen
för datavetenskap
•
•
•
•
90 medarbetare
25 doktorander från 11 länder
356 studenter (prognos för 2014)
26,8 miljoner kronor i externa forskningsbidrag 2012 (jämför med 8,9 miljoner
2009)
• 9 FP7-projekt har beviljats medel under
2008–2013
— om någon glömmer stänga av en spisplatta,
lämnar kylskåpsdörren öppen eller behöver
hjälp med att komma ihåg ingredienser till
ett bak. En del av forskningen om det smarta
köket går ut på att se om en robot kan vara
ett stöd för äldre.
— Vi undersöker om Nao kan skapa gemenskap och närvaro, förklarar Helena.
Den stora utmaningen för Helena
Lindgren och hennes forskargrupp är att
tillsammans med forskare från hälso- och
sjukvård bygga det kunskapssystem som ska
ge roboten och det smarta köket all informa-
Luis Tomas,
postdoktor, och
Cristian Klein,
doktorand.
tion som behövs för att kunna ge äldre stöd
på rätt sätt. Det är här som kunskaperna i
datavetenskap, artificiell intelligens och förståelse för människors beteenden kommer in
som en viktig grund.
Verksamheten vid Institutionen för datavetenskap har vuxit kraftigt under de senaste
åren. Sedan 2008 har antalet doktorander
fördubblats till 25. Antalet anställda har ökat
från ett 60-tal till 90 anställda. Ökningen
beror mycket på ökade forskningsbidrag.
Institutionen har medvetet satsat på att
bygga upp sin kompetens kring ansökningar
och ge forskare aktivt stöd. Resultatet är en
Aktum • December • 2013
tredubbling till 26 miljoner i externa bidrag
och uppdrag 2012. Den största ökningen
beror på att man lyckats slå sig in på EUarenan. Sedan 2008 har man deltagit i nio
stora projekt inom EU:s forskningsprogram
FP7. Också antalet studenter har blivit fler
— 2014 visar prognosen på 356.
Pedher Johansson är prefekt för
institutionen. För honom är dessa siffror
självfallet något att glädja sig åt, men det
innebär också att han och övriga ledningen
för institutionen brottas med att få loss fler
lokaler.
— Vi behöver snart en femte våning på
huset eller så reser vi kanske ett tält ute på
gården, säger Pedher Johansson med ett
skratt.
Helena Lindgren håller med. För hennes
forskargrupp kommer behovet av större
lokaler högt upp på önskelistan.
— Ett större labb är nödvändigt för att få
plats med den växande samverkan vi har
med forskare inom andra områden och inte
minst potentiella användare av systemen,
säger Helena Lindgren.
Aktum • December • 2013
Anders Broberg är en av tre grundare av företaget Space Time som bygger en tjänst för hållbara
alternativ kring resande och arbetspendling.
Forskningen vid institutionen har stor
bredd. Här finns en stark grundforskning
där flera av forskargrupperna är internationellt väletablerade. Här finns tillgång till ett
superdatorcentrum, HPC2n, med datorsystem som är bland de kraftfullaste i Europa.
Flera av forskningsprojekten har — som
smarta köket — en direkt tillämpning mot
samhällsbehov; UMIT Research Lab som
samlar ett fyrtiotal forskare på bottenvåningen i MIT-huset. Det är en dynamisk mötesplats där forskare från Datavetenskap möter
kollegor från fysik, matematik och andra
ämnesområden. Härifrån samverkar man
med några av Sveriges största basindustrier
kring exempelvis simuleringar av fordon och
fabriksprocesser.
Samverkan med näringslivet syns också
på andra sätt. De senaste åren har flera
forskare startat företag. Anders Broberg är
en av tre grundare av företaget SpaceTime
som bygger en tjänst för hållbara alternativ
kring resande och arbetspendling. Intresset är stort och företaget var i november
nominerat som Årets avknoppningsföretag
på Umeågalan.
Andra företag som startats här är bland
annat Elastisys som leds av Erik Elmroth
och Johan Tordsson. Tillsammans med 20
forskare och doktorander arbetar de för
att bygga en ny infrastruktur för datormoln. Företaget Algoryx har också en stark
koppling till datavetenskap och forskningen
kring simuleringsmetoder. Företaget har
tagit fram ett digitalt läromedel som hjälper
elever att förstå fysikens grundkrafter och
som lanserat ett nytt interaktivt verktyg för
ingenjörer som jobbar i CAD-miljö.
— Datavetenskap har en sådan bredd.
Både genom vår forskning och inom undervisningen har vi en stark plats i samhället
idag, konstaterar Pedher Johansson. ○
19
Utblick
Bukavu, Östra Kongo
Långväga hälsning
från Ellinor Ädelroth
H
”Jag kallar mig för medicinsk och
universitetsmässig ’diversearbetare’.”
Denis Mukwege
Text Ellinor Ädelroth foto Niclas Hammarström
ej! Jag är sedan i höstas på
plats i Bukavu i Östra Kongo och
arbetar på Panzisjukhuset och vid
det lilla universitet UEA, Université Evangelique en Afrique, där
jag undervisar medicinstudenter i
lungsjukdomar, något jag också gjort
tidigare — under åren 2009—2012. Jag kallar mig för medicinsk och universitetsmässig ”diversearbetare”.
Jag jobbar förstås med Dr. Mukwege, men under
hösten — från mitten av september till mitten november — har han varit utomlands och då har jag varit sjukhuschef — médecin directeur. I en kultur som man inte kan
eller helt och fullt förstår, är det inte så enkelt…
När han finns på plats bistår jag med en del administrativa uppgifter. Jag har till exempel sett till att vi har
fått en särskild avdelning för smittsamma tuberkulospatienter, och nyligen gått igenom alla mediciner som
sjukhuset använder och lyckats få till en läkemedelsgrupp som i fortsättningen förhoppningsvis årligen ska
se över vad som finns och vad som behöver justeras. Jag
har också föreslagit att sjukhuset ska göra en liten läkemedelsbok, som också skulle kunna användas av andra
vårdinrättningar här i staden.
Dr. Mukwege jobbar som kliniker och sjukhuschef när han är hemma. När han är ute på resa är det
mest advocacy, det vill säga information och lobbying på
hög nivå (FN, Europaparlamentet, senatorer i Washington med mera) som tar upp hans tid. Han vill ju bland
annat väcka opinion för att få slut på det systematiska
20
foto: mattias pettersson
Ellinor Ädelroth är professor emerita vid Umeå universitet och
verksam vid Folkhälsa och klinisk medicin. Hon har i många år
varit starkt engagerad för olika länder i Afrika. Sedan en tid är
hon nu verksam i Bukavu i Östra Kongo.
sexuella våld som pågått mot tusentals kvinnor och
flickor här under alltför många år. Hans stora insatser i
opinionsarbetet och omhändertagandet av vårdsutsatta
kvinnor har renderat honom priser och utmärkelser,
och han är värd vart enda ett. Han har dock en stab runt
sig av utomordentligt duktiga medarbetare som enbart
jobbar med dessa frågor, förutom alla andra på det
”vanliga” sjukhuset.
Eftersom Panzisjukhuset också är ett undervisningssjukhus för medicinstudenter från UEA, så har jag en del
övergripande uppgifter som att se till att den kliniska
undervisningen fungerar. Jag undervisar i lungsjukdomar men också bland annat i informationssökning
och medicinska databaser för grupper av studenter på
sjukhuset – när internet fungerar, vilket är långt ifrån alla
dagar och när det inte är strömavbrott, som också det
inträffar dagligen.
Medicinstudenterna ja, de är alldeles för många
för sjukhusets storlek, 85—90 stycken totalt delade i
4 grupper på de stora specialiteterna internmedicin,
kirurgi, gynekologi/obstetrik och pediatrik. Studenterna
har tillgång till cirka 200 inneliggande patienter på
de nämnda klinikerna. (Sjukhuset har dock totalt 450
vårdplatser, men 250 är undantagna från undervisning,
eftersom de tillhör den specialavdelning som finns för
omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och flickor.)
Studenterna tjänstgör tre månader på vardera av
klinikerna under det sjunde och sista årets studier. Detta
är i stort sett den kliniska träning som ges. Utbildningen
är väldigt teoretisk och enligt det gamla belgiska sysAktum • December • 2013
temet där vältalighet tycks vara viktigare än innehåll.
Om inte studenterna uttrycker sig korrekt eller helt
enkel inte har lärt sig tillräckligt, så drar sig de duktiga
specialisterna inte för att vara spydiga och sarkastiska
och morgonmötena — särskilt på internmedicin där jag
försöker sitta med när jag kan — är en plåga att genomleva. Jag lider med studenterna och har försökt få läkarna
att förstå att denna pedagogik kanske inte är den bästa,
men det har jag inte lyckats med. De övriga läkarna har
ju själva genomgått utbildningen på det sättet och tycks
tro att detta är optimalt.
Nu är det snart avslutningsdags för studenterna och då börjar det som kallas ”Jury”, det vill
säga muntlig tentamen för varje student i de fyra ämnena. Tre lärare, varav minst en professor (ofta utifrån),
förhör varje student i 30 minuter. Dessa övningar pågår
från morgon till kväll i ett antal dagar. De studenter
som inte förhörs just då sitter som åhörare — utan mat
och dryck i timme efter timme och väntar på sin tur.
Det är absolut förfärligt och jag har vägrat att delta med
motivering att jag inte talar flytande franska (även om
jag förstår betydligt mer än jag alltid erkänner), men jag
lyssnade under en dag förra året. Jag fick ”hurven” på
ren västerbottensdialekt.
Medicinska fakulteten i Umeå kan vara glad åt sin
studentaktiverande pedagogik och att studenterna
behandlas vänligt och med respekt.
Sedan finns även specialistutbildning i internmedicin,
kirurgi, gynekologi/obstetrik och pediatrik och jag har
även här en del tillsynsuppgifter. Specialistutbildning
Aktum • December • 2013
Dr. Denis Mukwege har blivit känd som en förespråkare för fred och mänskliga rättigheter.
Han var den som tog initiativ till att bygga
upp Panzisjukhuset i Östra Kongo, där han
Ellinor Ädelroth och Denis
främst arbetar mot det systematiska våldet
mot kvinnor — massvåldtäkter och sexuell tor- Mukwege vid Umeå universitets årshögtid 2010.
tyr — som används som vapen för att komma
åt mineralrika landområden. Dr. Mukwege har
mottagit flera priser, bland annat Palmepriset, Human Rights Prize, African of
the Year och Clinton Global Citizen Award. Han har vid flera tillfällen — senast i
höstas — varit på tal som mottagare av Nobels Fredspris. 2010 utsågs Dr Denis
Mukwege till hedersdoktor vid den medicinska fakulteten, Umeå universitet.
till alla olika specialiteter är här, som i många andra
länder, en angelägenhet för universiteten. (Här är Sverige
undantaget — i Sverige startade specialiseringarna 2011.
De som började då är alltså inne på sitt andra år av fem.)
Den första kullen i respektive specialitet har en tentamen
nu i december — både skriftlig och muntlig. Om man inte
klarar denna är man ute i kylan!
Jag kommer nog också att vara inblandad i det forskningscenter som håller på att startas här och som är
lierat med sjukhuset.
Så det är verkligen ett diversifierat arbete med en del
för mig ovanliga inslag, som att som t.f. sjukhuschef få
läsa brev som medarbetare skickar där de klagar på andra och varandra, med kopior till chefen för kännedom,
Sedan skall det svaras och det blir många nya kopior att
läsa... allt på välformulerad högtravande franska som
inte alla gånger är särskilt lättförståelig…
Det vänliga Umeå där man pratar med varandra och
löser problem känns arbetsmässigt väldigt långt borta! ○
21
Kultur
5 frågor
till Jonas Lidström — ny nationell alumnkoordinator
vid Umeå universitet — som ser det som en utmaning att
etablera begreppet alumn redan under utbildningen.
En lyckad
Europaturné
Text Anette Olofsson Foto Mattias Pettersson
Sju städer under två intensiva månader.
Europaturnén Caught by Umeå är över,
men för Umeå universitet har arbetet
bara börjat. Nu ska alumner och nätverk
knytas ännu närmare.
Caught
by Umeå i
London.
Warszawa, London, Amsterdam,
Paris, Barcelona och Hamburg. För
Umeå universitets del var siktet
inställt på att nå studenter och
alumner, något som lyckades över
all förväntan.
— Målet är nu att starta nya
alumnföreningar i alla sju länder,
och intresserade alumner ska kun-
Foto: Johan Lygrell
— Mottagandet har varit
otroligt positivt. Bara i London,
Amsterdam och Paris besökte
minst 15 000 personer ”hubben”
och tentipin — tältkåtan — där evenemangen hölls, och de var väldigt
nyfikna på Umeå universitet.
Många var sugna på att komma hit
och plugga eller jobba, andra ville
få kontakt med gamla kursare. Nu
är det upp till oss att ta hand om
de här kontakterna, säger Umeå
universitets projektledare Jonas
Ericson.
Höstens Europaturné, som är en
del i kulturhuvudstadsåret Umeå
2014, svepte igenom Köpenhamn,
Hur jobbar en alumnkoordinator
vid Umeå universitet?
— Numera är vi två alumnkoordinatorer —
Therese Danley, som började samtidigt som
jag och som vikarierar för Jessica Bergström
Grahn, har särskilt ansvar för de internationella alumnerna medan jag ansvarar för de
nationella.
1
na engagera sig genom Facebookgrupper, Alumninät och träffar.
Det finns också planer på att bjuda
in alla internationella alumner till
Umeå för en stor återträff — kanske
redan nästa år, säger Therese Danley, internationell koordinator vid
Umeå universitet.
Vilka kommer dina främsta
uppgifter att vara?
— Digitalt kommunikationsarbete är en stor
del av det här jobbet, att arrangera olika typer av evenemang för alumner är en annan.
I det interna arbetet tror jag det är jätteviktigt att stötta och utveckla alumnverksamheten på institutionerna.
2
På Aktum online
aktum.umu.se kan du
se ett bildspel från
Europaturnén Caught
by Umeå.
Vilka kommer de stora utmaning­
arna att vara?
— En stor utmaning jag ser är att på djupet
etablera begreppet alumn redan under
utbildningen, att fylla det med en innebörd
och ge det en positiv laddning som studenterna blir intresserade av. Vi kan inte börja
bygga den här relationen efter att studenten tagit examen, det måste börja mycket
tidigare.
3
Camilla Bergvall
Vad kan bra kontakter med
alumner betyda för Umeå
universitet?
— Ser man till den stora bilden så finns en
uppenbar, ömsesidig nytta med en djup och
levande relation. För universitetets del så
blir våra utbildningar bättre och mer arbetslivsanknutna om vi kan få med alumnernas
perspektiv i det vi gör. Och för alumnerna
finns det en stor vinst i att hålla en dörr på
glänt till universitetet, med all den kunskap
som finns här. Därmed inte sagt att det är
enkelt att uppnå en sådan symbios, men än
så länge upplever jag det som en meningsfull strävan.
4
t. o. m. 5 januari 2014
Theatrical Fields
Videoinstallationer av Judith Barry, Stan Douglas, Marcel
Dzama, Joan Jonas, Isaac Julien och Constanze Ruhm.
Filmprogram och performance.
t. o. m. 5 januari 2014
Felice Varini / Nio dansande bågar
Ett platsspecifikt verk av den schweiziske konstnären,
känd för sina verk på offentliga platser i t ex Frankrike,
Japan, England och USA.
t. o. m. 5 januari 2014
Stéphane Couturier / Smältpunkt
Fotografier från Chandigarh, Brasilia, Barcelona och Havanna. Två negativ sammansmälta till en bild ger illusionen
av nya och fantastiska arkitektoniska kroppar och volymer.
”För universitetets del så blir våra
utbildningar bättre och mer arbetslivs­
anknutna om vi kan få med alumnernas
perspektiv i det vi gör.”
Öppet tis 11:00-20:00, ons-sön 11:00-18:00. Alltid fri entré.
Läs mer på www.bildmuseet.umu.se
22
Du är ny här på Umeå universi­
tet. Vad har du för bakgrund?
— Som student här på Umeå universitet tog
jag en kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudämne och en magisterexamen i kulturjournalistik. De senaste åren
har jag jobbat med journalistiska arbetsuppgifter på Sveriges Television i Umeå, främst
som webbredaktör. Sedan har jag också en
bakgrund som musiker och har bland annat
spelat bas i Umeåbandet Deportees. ○
5
Aktum • December • 2013
Aktum • December • 2013
23
Avsändare
Umeå universitet
901 87 Umeå
Posttidning
B
Porto Betalt
Port Payé
Till sist Kristina Sehlin MacNeil
Foto: mattias Pettersson
Kristina Sehlin MacNeil
är doktorand i etnologi
med placering vid Vaartoe
/Cesam. Hon skriver sin
avhandling om konflikter
mellan urfolk och gruvbolag
i Sverige och Australien.
du
n
Vill riva e ?
k
m
s
u
t
k
så
en!
ock ika i A
ion
n
akt e
ö
d
r
e
s
k
u.
ll r
i
.um
ig t
av d @adm
r
ö
m
H
u
t
ak
Hur man överlever
akademin
M
ed anledning av mitt ettårs­
jubileum som doktorand sökte jag i
minnesbanken efter några highlights
från det gångna året. Det var ganska
svårt eftersom jag tappat minnet,
eller i vilket fall stundtals har svårt att
komma ihåg vad jag heter. Exempelvis
försökte jag i mars att hämta ut en undanlagd vara genom att
ange efternamnet Senil McLean. Måhända för tillfället passande men ändå lite oroväckande. Jag minns även min första dag
som doktorand, då jag full av förväntan klev in på institutionen och blev misstagen för att vara en gardinförsäljare. Sedan
var det förstås eftermiddagen då jag letade igenom halva UB
på jakt efter hyllan 14d. Till slut gick jag till informationen för
att skälla lite på en bibliotekarie. Bibliotekarien påpekade med
hjälp av att vända sin skärm så att alla kunde se att 14d, det
betyder faktiskt bara att man får låna boken i 14 dagar.
Jag insåg efterhand att trots att akademin är mycket
förtjust i att alla individuellt ska uppfinna hjulet så är inte jag
det. Därför tänker jag dela med mig. Här har ni således den
första lektionen på min egenhändigt hopsnickrade kurs: Hur
man överlever akademin — utan att bli en Viktigpetter,
Tråkmåns eller Allvetande Skräphög.
Några grundläggande och nödvändiga saker som
nybörjarakademikern bör känna till:
1) Skriv aldrig någonting utan att referera (Senil MacLean
2013).
2) Kritisera alltid allting.
3) Om någon skulle råka missta dig för vara något annat än
doktorand, exempelvis gardinförsäljare, rätta dem inte. Det
kan bli en lukrativ bisyssla under avhandlingsarbetet och
du har även säkrat en karriär om detta med akademin inte
är för dig.
4) Om du känner ett behov av att skälla på en bibliotekarie
håll då låg profil, den har förmodligen rätt och du har
förmodligen fel och det blir helt enkelt bara pinsamt för alla
inblandande.
5) If all else fails — skaffa då glasögon, yvig frisyr, noppig kofta,
en kraftig studentfobi och inta ett bortglömt rum i någon
avlägsen korridor någonstans. Alla kommer att tro att du är
professor i något obskyrt ämne och lämna dig ifred att
pyssla med ditt, exempelvis gardininköp.
Kristina Sehlin MacNeil