Transcript Verksamhetsberättelse 2010

Verksamhetsberättelse 2010
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E M E D
Å R S R E D O V I S N I N G 2 010
Innehåll
Den nya förhandlingsrollen
En seger för den svenska modellen
Förbundsstämma, påverkansarbete
och protester
Nytta, glöd och förnyelse
Hyresgästföreningen som folkrörelse
Över en halv miljon medlemmar
Kort om Hyresgästföreningen
3
5
7
8
10
12
15
Hyresgästföreningen får
ny förhandlingsroll
Från den 1 januari 2011 gäller ett nytt regelverk för allmännyttiga
kommunala bostadsbolag och hyressättningen. För Hyresgästföre­
ningen innebär det förändringar i hur vi förhandlar om hyrorna.
En nyhet är bland annat att vi förhandlar direkt också med de
­privata fastighetsägarna på samma villkor som med allmännyttan.
De kommunala bostadsföretagen ska fortsätta att drivas i allmän­
nyttigt syfte men också efter ”affärsmässiga principer”. Vår uppfatt­
ning är att de drivs affärsmässigt redan i dag, men vi märker att både
kommuner och privata fastighetsägare redan nu vill testa gränserna
i det nya regelverket.
Affärsmässiga principer innebär att företagen ska leva på egna
meriter och ge ett överskott som tryggar verksamheten långsiktigt.
Men detta ska ske inom ramen för det allmännyttiga samhällsupp­
draget som består i att förvalta hyresrätter, främja bostadsförsörjning
och erbjuda hyresgästerna möjlighet till inflytande.
För Hyresgästföreningen är den största utmaningen att i förhand­
lingar och påverkansarbete följa upp att regelverket för de allmän­
nyttiga bostadsföretagen respekteras.
Den nya förhandlingsrollen kräver att vi i högre grad än idag tar
reda på vad hyresgästerna tycker och engagerar dem i förhandlings­
arbetet.
Lagförslaget om de nya hyressättningsreglerna presenterades av
regeringen den 30 mars 2010. Propositionen till riksdagen byggde på
den överenskommelse som tidigare träffats mellan Hyresgästföre­
ningen och SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.
3
En seger för den
svenska modellen!
Ja, vi lyckades rädda den svenska modellen under året som gick. Och jag är övertygad om
att riksdagen tog beslutet för att modellen har fungerat bra. Det finns en oerhörd kvalitet i
bruksvärdessystemet, att du ska betala för den standard och kvalitet du får. Inte bara för att
huset står mitt i staden, utan för att det är välskött och har en god förvaltning. Det är ett
stabilt system som är värt att behålla.
Men det blir förstås svårare att försvara en god och självklar idé i en tid av individualism,
marknadslösningar, privatiseringar och utförsäljningar. Den tid vi lever i nu präglas av att
politiken drar sig tillbaka och att marknaden tar över. Det handlar mindre om bostadspolitik,
hur folk lever sina liv och hur samhället fungerar, och mer om strukturer, marknadslösningar
och matematik.
Boendet betyder mer än så. Boendet är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle.
De privata fastighetsägarnas önskan om att höja hyrorna och politikernas oförmåga att se de
samhälleliga konsekvenserna det ger, är en dålig kombination. Ett samhälle som inte kan
erbjuda bostäder till sjuksköterskor, kassörskor och poliser fungerar inte.
Eftersom det är få som pratar om bostadspolitik ur ett samhällsperspektiv blir Hyresgäst­
föreningens uppgift ännu viktigare. Hyresgästens enda garanti för ett verkligt besittnings­
skydd är den förhandlade hyran, ett konsumentskydd vi måste ta ansvar för. Därför är vi och
kommer alltid att vara i skarp strid med dem som vill sätta hyran utifrån bostadsbristen.
Vi har påverkat lagförslaget och är relativt nöjda, men lagen är skriven för att skapa
balans mellan kommunernas intressen av att äga ett bostadspolitiskt
verktyg, bolagens intressen av att fungera på ett bra sätt och
hyresgästernas intressen av att kunna förhandla om
hyran. Om balanspunkten rubbas uppstår problem.
Bostadsbolagen har ett samhällsuppdrag.
De har ett allmännyttigt syfte. De har en begräns­
ning av hur mycket vinst som får föras över till
ägarna. Och de har en lagstadgad skyldighet att
erbjuda hyresgästerna inflytande i företaget.
Den svenska modellen överlevde, men vi låter oss
inte nöjas. Hälften av landets kommuner har bostads­
brist. När det byggs nytt blir det för dyrt för vanligt
folk att flytta in. Och de krafter som blev besvikna på
grund av bruksvärdessystemets överlevnad är nu igång
igen, gör sina egna tolkningar av besluten och jobbar
vidare för att få en ändring till stånd. Men vi vet det,
vi ser det och vi agerar.
Barbro Engman, ordförande
Läs Barbros blogg om bostadspolitik i stort och smått på
barbroengman.blogspot.com.
5
Förbundsstämma, påverkansarbete
och protester mot utförsäljningar
Agenda 2016 på
­förbundsstämman
I mitten av juni höll Hyresgästföre­
ningen förbundsstämma i Uppsala.
Den stora frågan var Agenda 2016
som anger organisationens färdrikt­
ning, mål och prioriteringar. Stämman
antog också en ny varumärkesplatt­
form.
Förbundsstämman är Hyresgäst­
föreningens högsta beslutande organ
och består av förbundsstyrelsen och
150 ombud från hela landet. Förutom
val av ny förbundsstyrelse avhandlades
66 motioner om allehanda ämnen,
från barns utsatthet och kommunala
bostadsförmedlingar till tak för
medlemsavgiften och stadgefrågor.
Hyresrätten lyftes fram
i Almedalen
Tillsammans med allmännyttans
organisation SABO och de privata
Fastighetsägarna lockade Hyresgäst­
föreningen mycket folk under Alme­
dalsveckan på Gotland i början av juli.
I centrum för det gemensamma semi­nariet stod rapporten ”Balanserade
ekonomiska villkor – en skattereform
för hyresrätten”. I den konstateras att
en hyresrätt är 2 000 kronor dyrare per
månad jämfört med en bostadsrätt
eller ett egnahem beroende på orättvisa
skatteregler. Arrangemanget i Almedalen var en viktig opinionsbildande
aktivitet inför valet.
Unga hjälper unga i Karlstad
Stadsdelen Kronoparken i Karlstad
ska bli tryggare med hjälp av nattvand­
rande ungdomar. Projektet har startats
av Hyresgästföreningen med stöd av
Stiftelsen Karlstadshus, Karlstads
Bostads AB, Karlstads kommun och
Karlstads studentbostäder.
Brottsförebyggande arbete
i Karlskrona
Varje år anordnas en tävling om det
bästa lokala brottsförebyggande projektet inom EU. I Sverige arrangeras
tävlingen av BRÅ, Brottförebyggande
rådet som också föreslår nomineringar.
Under 2010 fick Hyresgästföreningen
hedersomnämnande och tredjepris på
10 000 kronor för brottsförebyggande
arbete i Kungsmarken, Karlskrona.
”För att ha lyckats med den komplexa
uppgiften att etablera grannsamver­
kan i flerfamiljshus i ett område med
många olika etniska grupper, hög
arbetslöshet och höga otrygghetstal”,
löd formuleringen.
Internationella hyresgästdagen
Den 4 oktober 2010 uppmärksamma­
des Internationella hyresgästdagen
i både Sverige och andra länder.
I bland annat Degerfors arrangerade
Hyresgästföreningen ”Internationella
hyresgästdagen i Degerfors” då man
bjöd på fika med kanelbullar och
­berättade om verksamheten.
Bostadsstiftelser ska granskas
Hyresgästföreningens medlemstid­
ning Hem & Hyra har under året
avslöjat att många av de stiftelser som
har bildats för att hjälpa fattiga att få
bostad har hyresgäster med höga
inkomster. Totalt granskades 24 stiftel­
ser i hela landet och bland hyresgäs­
terna tjänade 62 procent mer än de
150 000 kronor som är Skatteverkets
norm för att räknas som behövande.
Var fjärde hyresgäst hade kapital­
inkomster på över 10 000 kronor och
var nionde ägde egna hus. Sedan
undersökningen gjordes har Länssty­
relsen i Stockholm inlett en särskild
granskning av omkring 40 stiftelser.
De är bäst på att
påverka byggandet
Under året utlyste Hyresgästföreningen
tävlingen Byggutmaningen. Vilken är
den bästa påverkansaktiviteten för
ökat byggande och vem är vår bästa
påverkare? Vid tre tillfällen utsåg en
särskild påverkansjury landets bästa
aktiviteter respektive bästa påverkare.
Priserna för bästa påverkansaktivi­
teter gick till Christina Linde från
Knivsta, som via kommunens webb­
plats ställde politiker mot väggen, och
till Anitha Granqvist från Sundbyberg,
som arrangerade en bostadspolitisk
utfrågning. Priserna för bästa påverkare gick till Kenneth Gustavsson
(Malmö), Roger Wallin (Sala), Göran
Karström (Nykvarn/Södertälje) och
Bengt-Göran Andersson (Alingås)
som alla lyckades lyfta fram bostads­
frågorna på sina respektive orter.
I slutomgången blev tre vinnare bästa
påverkare: Lars Rutqvist (Siljansbyg­
den), Hans-Olof Albrechtsson (Hässleholm) samt Hyresgäst­föreningen i
Nacka-Värmdö.
Hyresgästföreningens
­bostadsstipendium
Hyresgästföreningens bostadsstipen­
dium 2010 på 15 000 kronor tilldela­
des Sonja Pagrotsky för uppsatsen
”Utmaningen av allmännyttan: Hur en
svensk modell kan försvaras i en internationell värld”. I uppsatsen, som gjorts
vid Stockholms universitet, beskrivs
hur den nya lagen om hyressättning
och kommunala bostadsbolag tog form.
Hyresgästföreningens
valstuga i Borås
Inför valet hade Hyresgästföreningen
valstugor uppställda runt om i landet,
bland annat på Stora Torget i Borås
tillsammans med de politiska partier­
nas valstugor. I valstugan fanns
bostadspolitiskt ansvariga på plats för
att svara på frågor om hyror och hyresrättens villkor. Valstugorna var ett bra
sätt att synas gentemot både hyres­
gäster och politiker.
Protest mot utförsäljning
i Örebro
Kommunledningen i Örebro har beslutat att sälja över tusen lägenheter i det
kommunala bostadsbolaget ÖBO mot
hyresgästernas vilja. Detta trots att
över 10 000 örebroare krävt folkom­
röstning om försäljningen. I Örebro har
det också funnits stort engagemang
kring kampanjen Bygg Framtiden.
Odell vill sänka skatten
Regeringen är beredd att utreda hur
hyresrättens skattebörda ska minska.
Det meddelade finansmarknadsminister
Mats Odell när han talade på Hyres­
gästföreningens förbundsstämma
2010. I dag beskattas hyresrätten
hårdare än både villor och bostads­rätter.
Tre punkter ville Mats Odell se
särskilt analyserade – om fastighets­
skatten på flerbostadshus kan tas
bort, om skattefria underhållsfonder
kan införas för hyresrätten samt om en
låg moms kan införas på bostadshyror.
7
Kommunikation med nytta,
glöd och förnyelse
Hyresgästföreningens vision – Ett tryggt
boende där människor och samhälle
utvecklas – är ledstjärnan i all verksamhet
och kommunikation. Arbetet ska också
präglas av våra gemensamma kärnvärden
och till stöd har en ny varumärkesplattform
tagits fram.
Varumärket byggs inifrån
Nytta, Glöd och Förnyelse. Det är de kärnvärden som
ska fungera i hela organisationen – när vi arbetar lokalt
med förbättringsarbete i kvarteret eller bostadsområ­
det, agerar för ett bättre boende i den egna kommunen,
ger medlemmarna bra service och driver på för viktiga
lagändringar.
För att bygga Hyresgästföreningens varumärke
ännu starkare har vi under året arbetat med intern
kommunikation om visionen, idén och våra kärnvär­
den. Varje region har arbetat med utgångspunkt från
den nya varumärkesplattformen. Som folkrörelse och
idéburen organisation är vi beroende av goda ambas­
sadörer och genom ett aktivt arbete med varumärket
visar vi tydligt vad vi gör och vill.
Påverkan gentemot kommunpolitiker
Kampanjen Bygg Framtiden, som startade 2009,
fortsatte under hela året, bland annat med en turné
runt om i landet. Syftet var att samla in löften om
bostadsbyggande från politiker i 66 utvalda kom­
muner genom att bjuda in dem till politisk dialog.
Kampanjen resulterade i löften om att det ska byggas
närmare 103 000 nya bostäder under mandatperioden.
Flera kommuner har dock inte redovisat hur stor andel
som ska vara hyresrätter.
Med på turnén fanns ett bord med datorer upp­
kopplade till kampanjsajten byggframtiden.se. Här
kunde besökarna ställa frågor direkt till ledande politiker i respektive kommun. Totalt besökte 22 300 personer webben för att läsa, skriva och klicka tummen
upp eller ned för politikernas svar.
8
Bra publicitet
En av frågorna i kampanjen handlade om hur det
stora upprustningsbehovet av 60- och 70-talshus ska
finansieras. En möjlighet att lyfta frågan kom när
Kanal 5 ville ta upp exempel på hyresrätter med
eftersatt underhåll i tv-programmet Arga snickaren.
De vände sig till Hyresgästföreningen för att få stöd
med underlag och expertis om vad som kan göras på
eget bevåg i en hyresrätt som behöver rustas, samt på
vilket sätt skatter och obalansen mellan upplåtelsefor­
merna påverkar boendekostnader för hyresgästerna.
Hyresgästföreningen ville poängtera att hyresgäster
har rätt till en god boendemiljö men också att boende­
miljön påverkas av skatter.
Ett av de två programmen om hyresrätter fick en
tydlig politisk dimension genom att Arga snickaren
reagerade på att det är dyrare att renovera hyresrätter
än andra upplåtelseformer. Bland annat ställdes finansminister Anders Borg till svars, något som ledde till
att han tydliggjorde att det finns en obalans mellan
upplåtelseformerna.
För en ökad dialog
Kampanjen Bygg Framtiden 2010 hade större fokus
på arrangemang och dialog än på annonsering. Och
utvärderingen visar att det varit mer framgångsrikt
med dialog istället för konfrontation för att nå resultat.
Kampanjen har dock bara synts i och berört boende
i en femtedel av landets kommuner vilket varit en
nackdel enligt utvärderingen.
Kommunikationsarbetet under året har byggt
mycket på de förtroendevaldas engagemang. De har
fått kommunikationsmaterial, utbildning och upp­
muntrats med pris för bästa påverkansarbete. Frågan
om ökat bostadsbyggande har varit konkret och gjort
det enklare att engagera sig.
Så utvecklas Hyresgäst­föreningen
som folkrörelse
Under 2010 har Hyresgästföreningen
fattat beslut om framtidsstrategin Agenda
2016 och om den nya varumärkesplattformen som ska ligga till grund för att utveckla
Hyresgästföreningen som folkrörelse.
Vi har arbetat mycket med att förbereda
oss för vår nya förhandlingsroll och ägnat
oss åt aktivt uppsökande arbete för att få
fler hyresgäster att engagera sig.
organisationen, så att Hyresgästföre­ningen blir mer
sammanhållen.
Opinionsbildning som gett resultat
– Efter en omfattande omvärldsanalys och efter en
mycket bred förankring och dialog i hela organisatio­
nen – bland medlemmar, förtroendevalda och anställda
– fattade förbundsstämman 2010 beslut om vår nya
färdväg Agenda 2016. Tillsammans med vår nya varumärkesplattform, och våra kärnvärden nytta, glöd och
förnyelse, berättar den om vilket förhållningssätt vi ska
ha för att få vind i seglen. Agenda 2016 har växt fram
på rätt sätt, den handlar om rätt saker, den beskriver
tydliga mål och har bildat en helhet som fått starkt
fäste i organisationen.
Med Agenda 2016 och den nya varumärkesplatt­
formen har vi fått ett bättre redskap för att göra rätt
prioriteringar. Engagemang och aktiviteter som inte
bedöms bidra till måluppfyllelsen kan skalas bort.
Det blir enkelt och tydligt. Och starkt knutet till
våra uppdrag; att arbeta för ett bättre boende för alla
hyresgäster och att utveckla medlemsnyttan.
Under 2010 har Hyresgästföreningen inte bara arbetat
med strategier utan också gjort många konkreta saker
för att utveckla boendet.
– Dels har vi drivit fram den nya lagen om allmän­
nyttan och varit väldigt aktiva angående allmännyttans
framtid. Vi har lyckats trygga bruksvärdessystemet och
den svenska förhandlingsmodellen för lång tid framöver. Det innebär också att vi ännu en gång har lyckats
förhindra införandet av marknadshyror.
En annan viktig del är att vi jobbat tillsammans
med våra motparter – SABO och Fastighetsägarna –
för att få fram ett förslag till en skattereform för hyresrätten så att den får samma villkor som andra boende­
former.
Regeringen har uttalat sig positivt om vårt förslag,
erkänt att hyresrätten är missgynnad och att det är
för höga kostnader förknippat med byggandet av nya
hyresrätter. Det var en seger i sig att vi kunde komma
överens med våra motparter. Dessutom fick vi ett
politiskt kvitto på att våra förslag kommer att ligga till
grund för en utredning.
Vi har också, vilket jag tycker vi ska vara mycket
stolta över, fått mer eller mindre tydliga löften om ett
utökat byggande av hyresrätter i landets stora kommu­
ner. Det är tack vare den opinionsbildning som bedrevs
under hela 2010.
Både organisation och folkrörelse
Nu krävs mer engagemang
Nu finns också förslag på hur Hyresgästföreningen
konkret ska arbeta för att leva upp till strategierna kring
det som rör organisationens värderingar, mål och
strategier för att nå målen.
– För mig handlar det om en väldigt viktig för­
nyelse. Hyresgästföreningen går in i en ny epok, som
skiljer sig från det senaste decenniet. Det handlar om
att utveckla Hyresgästföreningen så att den står stadigt
på två starka ben. Dels på folkrörelsen och den lokala
förankringen, dels på en fungerande tjänstemannaorga­
nisation som stödjer en sådan utveckling på bästa sätt.
Tidigare har vi lagt tyngdpunkten på att göra organisationen mer professionell vilket har varit framgångs­
rikt. Vi har blivit mer kompetenta, mer kostnadseffek­
tiva och fått allt bättre resultat. Men det har också fått
konsekvenser. Vi har tappat en del i folkrörelsearbetet.
Nu ska vi arbeta ihop delarna och få fler engagerade
samtidigt som vi utvecklar och förbättrar tjänstemanna­
10
En viktig händelse under året var de nya förutsättning­
arna för förhandlingsarbetet som blev en följd av den
nya lagen om allmännyttan. Och Hyresgästföreningens
mål är att få fler engagerade i detta arbete.
– Även om den svenska modellen där intressekon­
flikter löses genom förhandlingar kommer att bestå, så
kommer den också att utsättas för hårda prövningar.
Vi måste möta detta med ännu mer engagemang, med
ännu fler hyresgäster som vill ta plats i förhandlings­
delegationerna, med ännu bättre underlag, med ännu
större kunskaper och med ännu större vilja att åstad­
komma bra resultat för hyresgästerna.
Vi kommer att behöva varenda medlem som är
beredd att satsa sin tid, sin kraft och sina kunskaper på
att företräda hyresgästerna och ro hyresförhandling­
arna i hamn.
Jan Johnsson, förbundschef
Över en halv miljon medlemmar
mellan 15 och 100 år
Under 2010 har Hyresgästföreningen
tagit flera konkreta steg för bättre medlemsnytta. Telefontiderna har utökats,
en ny webbplats har lanserats liksom en
metod för att förenkla språket genom
klarspråk. Allt för att underlätta kontakterna och skapa förutsättningar för ett
ännu större engagemang.
Lättare att få kontakt
Den nya webbplatsen som lanserades under 2010 har
gjort det betydligt enklare för våra medlemmar att få
svar på sina frågor. Här finns också tydligare kontakt­
vägar med ett och samma telefonnummer till hela
Hyresgästföreningen.
Besöken till webbplatsen har ökat ordentligt, likaså
antalet juridiska ärenden och rådgivningar – från
50 599 under 2009 till 55 988 under 2010. Det är också
fler som går in och anmäler sitt medlemskap direkt på
webben.
Förutom ett och samma telefonnummer har även
telefontiderna utökats. Nu kan våra medlemmar få
kontakt med både medlemsregister och vår juridiska
service fram till 19.00 på vardagar. Den juridiska
service vi erbjuder är ett tydligt och konkret värde för
våra medlemmar.
Under året har vi också börjat använda oss av klarspråk – en metod för att förenkla och ha ett tydligare
språk i våra kontakter, i både digitalt och tryckt material. Med klarspråk menas texter skrivna på vårdad,
enkel och begriplig svenska.
En del av hyreslägenheterna försvinner
Under 2010 minskade antalet medlemmar från 535 013
till 528 437. Tappet är nästan helt och hållet koncentre­
rat kring Stockholm. Dels försvinner en stor mängd
hyresrätter som ombildas till bostadsrätter, dels har det
att göra med medlemsrekrytering. I områden där man
diskuterar omvandling till bostadsrätter är det svårare
att värva nya medlemmar. Trots minskningen är
Hyresgästföreningen fortfarande en av landets största
organisationer för ungdomar, med fler än 90 000
medlemmar under 30 år.
12
Den medlemsundersökning som gjordes under
året visar en oförändrad kännedom om Hyresgäst­
föreningen och drygt hälften av de tillfrågade ger ett
bra betyg när det gäller hyresförhandlingar vilket är en
liten ökning. Däremot tappar vi i andelen som är nöjda
med medlemskapet i jämförelse med 2009. Vi tappar
också i andelen som uppger att man har stora möjlig­
heter att påverka sitt boende. Sex av tio ger den service
som Hyresgästföreningen erbjuder ett bra betyg.
En del av nedgången i opinionsmätningarna kan
förklaras med att värdena brukar sjunka när vi inte gör
rikstäckande utåtriktade kampanjer. Hyresgästföre­
ningens strategi för 2010 har i stället varit att arbeta
med kampanjer och opinionsbildning i 20 procent av
landets kommuner för att påverka bostadsbyggandet
och upprustning av bostadsbeståndet.
Ökat antal rådgivningar och medlemsärenden
Under 2010 ökade både antalet enskilda medlemsären­
den och rådgivningar med hela 10 procent jämfört med
2009. Rådgivningen står för en större del av ökningen,
vilket bland annat kan bero på den nya webbplats som
lanserades under året.
Frågorna är i stort desamma som tidigare år och
handlar vanligtvis om lägenhetens skick, störningar,
hyran, hyresavtalet och hyresgästens skadeståndsansvar.
Det lönar sig att vara medlem
Hyresgästföreningen är en medlemsorganisation vars
viktigaste uppgift är att verka för ett bra boende till en
rimlig hyra. Varje år ger vi också hjälp, stöd och service
åt tusentals medlemmar. Vi företräder våra medlem­
mar i påverkansarbete gentemot beslutsfattare och vi
förhandlar med hyresvärden om hyran och villkoren
för boendet.
Ytterligare en fördel är de medlemsförmåner vi
erbjuder, inte minst tack vare vårt stora antal medlem­
mar som skapar förutsättningar för bra överenskom­
melser och rabatter. Bland medlemsförmånerna 2010
fanns allt från bredbandsabonnemang till teaterföre­
ställningar. De mest populära förmånerna var som
tidigare våra försäkringar och biobiljetter.
Numera når du hela Hyresgästföreningen på ett och
samma nummer: 0771-443 443.
Utnyttjade medlemsförmåner 2010
Hur viktigt är följande i medlemskapet?
Procent (%)
100
92 92
90 88 87
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Hyresförhandlingarna
83 84
Försäkringar
9%
8989
3%
76 78
Biobiljetter
24%
1%
Sommarförmåner
66 68
Nyckelbrickor och
spärrservice
15%
41
45
40
2006
44
35 36
29 31
2007
11%
2008
2010
Juridisk
hjälp
Bostadspolitiskt
arbete
Medlemsförmåner
(erbjudanden
och rabatter)
Färg och tapeter
El-avtal
4%
2009
Böcker
Övrigt
33%
Medlemsaktiviteter
Antal rådgivningar och medlemsärenden
2007, 2008, 2009 och 2010
Hyresgästföreningen skapar trygghet
i boendet för medlemmarna
Antal
60 000
Procent (%)
60
50 000
58
56
40 000
54
30 000
2007
20 000
10 000
2008
50
2009
48
2010
0
Rådgivningar
Ärenden
52
Totalt
46
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Hyresgästföreningen skapar trygghet i boendet
för medlemmarna
Jag vill engagera mig i frågor som är
viktiga för mitt boende
Hur nöjd är du med ditt medlemskap?
Procent (%)
100
8
90
41
80
70
60
50
51
40
30
20
10
0
2005
11
9
36
34
6
44
5
45
Procent (%)
35
7
46
30
25
53
57
20
50
50
15
46
Mycket missnöjd/missnöjd
Varken eller
Nöjd/mycket nöjd
2006
2007
2008
2009
2010
10
5
0
2005
2006
Medlemsantal 1970–2010
Antal medlemmar
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
0
-70
-71
-72
-73
-74
-75
-76
-77
-78
-79
-80
-81
-82
-83
-84
-85
-86
-87
-88
-89
-90
-91
-92
-93
-94
-95
-96
-97
-98
-99
-00
-01
-02
-03
-04
-05
-06
-07
-08
-09
-10
100 000
Källa: Hyresgästföreningens medlemsstatistik
14
2007
2008
2009
2010
Kort om
Hyresgästföreningen
Vårt ursprung
Hyresgästföreningen är en partipolitiskt obunden och
demokratiskt uppbyggd organisation. Vi ska vara den
folkrörelse som garanterar alla hyresgäster inflytande,
gemenskap och trygghet i boendet.
Vår verksamhetsidé
■■ Vi är partipolitiskt obundna och styrs av våra
medlemmar
■■ Vi förhandlar med hyresvärden om hyran och
villkoren för boendet
■■ Vi svarar på våra medlemmars frågor och ger stöd
i kontakten med hyresvärden
Hyresgästföreningen arbetar för att alla ska ha rätt
till en god bostad till en rimlig kostnad. Vi skapar ett
bättre boende för dagens och morgondagens hyres­
gäster. Vi gör nytta för medlemmen. Vi fångar upp
och driver engagemang.
■■ Vi arbetar med opinionsbildning och påverkar
Vår vision
528 000 hushåll är medlemmar i Hyresgästföreningen
Ett tryggt boende där människor och samhälle
utvecklas.
När boendet fungerar, fungerar livet
Att ha en bostad där hyran är rimlig, där inflytandet
är stort och där trivseln är hög skapar trygghet.
Människor ska kunna växa upp, utvecklas, byta jobb
och åldras i trygga bostadsområden. Hyresrätter till
rimlig kostnad och med bra kvalitet är därför en
förutsättning för att både människor och samhälle
ska kunna utvecklas.
beslutsfattare för att förbättra villkoren för hyres­
gäster
■■ Vi hjälper våra medlemmar att påverka sitt boende
på egen hand
Fler än 11 000 medlemmar är förtroendevalda till olika
uppdrag inom organisationen
Det finns cirka 1 4 25 lokala hyresgästföreningar i landets
bostadsområden
Vill du bli medlem? Ring 0771-443 443 eller besök
www.hyresgastforeningen.se.
© Hyresgästföreningen 2011
Projektledare: Katrin Nyström
Grafisk form och produktion: Kasselring & Co
Fotografer: Eva Dalin, Jan Danielsson, Peter
Forsman, Emma Ring Eriksson, Sune Fridell,
Catrine Rivedal och Eva Sten dal
Tryckeri: Ekotryckredners Eko Tryck Redners
15
Årsredovisning 2010
ÅRSREDOVISNING MED
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E L S E 2 010
Vad är en årsredovisning?
När en medlem betalar sin medlemsavgift blir hon eller han inte bara medlem i
Hyresgästföreningen utan också en av de cirka 530 000 ägarna av Hyresgäst­
föreningen. Som ägare har medlemmen rätt att varje år få en ekonomisk rapport
över hur medlemsavgiften hanteras och till vad den används – en årsredovisning.
Årsredovisningen sammanfattar alla ekonomiska händelser som bokförts
under året, det vill säga alla utbetalningar, inbetalningar, löner, fakturor, inköp,
kvitton med mera. Följande ingår:
■■
■■
■■
■■
■■
■■
Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Noter
Revisionsberättelse
I förvaltningsberättelsen går det att läsa om väsentliga händelser under året.
Resultaträkningen och kassaflödesanalysen berättar hur Hyresgästföre­
ningen använt de pengar som tagits emot under året.
Balansräkningen visar om Hyresgästföreningens ekonomi är bra eller dålig.
För att resultaträkningen och balansräkningen ska bli överskådlig samlas
förklaringarna till beloppen i noterna.
I revisionsberättelsen skriver revisorerna om de godkänner årsredovisningen
eller inte. För att lättare kunna se Hyresgästföreningens ekonomiska utveckling
under året finns jämförelsesiffror för året innan.
Innehåll
Ekonomi i sammanfattning
Uppföljning ekonomiska mål 2010
Resultat av hyresförhandlingarna 2010/2011
Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Noter
Revisionsberättelse
Styrelsen
2
3
4
5
8
12
13
14
15
21
22
Ekonomi i sammanfattning
Bokslut 2010
Hyresgästföreningens verksamhetsresultat 2010 visar
ett överskott på 32 miljoner kronor (mkr) jämfört med
ett underskott på –7 mkr 2009. Förändringen beror
på ökade medlemsintäkter och övriga intäkter, men
mest på minskade personalkostnader. Avkastningen
på de finansiella placeringarna i Hyresgästföreningen
blev +29 mkr 2010, jämfört med +75 mkr 2009.
Minskningen av de finansiella intäkterna beror på
mindre realisationsvinster från försäljning av aktier
och mindre uppskrivningar av de finansiella tillgång­
arna 2010 än 2009. Årets resultat 2010 är +57 mkr
vilket är 9 mkr lägre än 2009 då årets resultat blev
+66 mkr.
Koncernens (Hyresgästföreningen och dotter­
bolagen) årsresultat 2010 slutade med ett överskott på
63 mkr jämfört med ett överskott på 69 mkr 2009.
Dotterbolagen bidrar 2010 till koncernens årsresultat
med 6 mkr (4 mkr 2009).
Verksamhetens intäkter 2010
Verksamhetens totala kostnader 2010
Medlemsavgifter
3%
6% 2% 6%
Hyressättningsavgifter
13%
7%
Boinflytande- och fritidsmedel
Övriga intäkter
Lokaler: Hyror m.m.
5%
Förbrukning: Kontorsmaterial, trycksaker
m.m.
4%
8%
11%
4%
22%
5%
62%
5%
37%
Resor: Biljetter, kost och logi m.m.
Information: Medlemsinformation,
kampanjer, annonser m.m.
Telefoni och porto
Konsulttjänster och andra externa tjänster
Verksamhetskostnader lokala
hyresgästföreningar
Löner och ersättningar
Arbetsgivaravgifter
Pensionskostnader inkl. löneskatt
Övriga personalkostnader: Utbildning,
hälsovård, milersättning, traktamente m.m.
Avskrivningar
Verksamhetens intäkter och kostnader 2006–2010
Miljoner kronor
850
811
800
750
741
722
743
757
748
752 759
767
735
700
650
600
Intäkter
550
500
Kostnader
2006
2007
2008
2009
2010
3
Uppföljning ekonomiska mål 2010
Inom ramen för Hyresgästföreningens strategi –
­Agenda 2010 antog förbundsstämman 2006 en ny
långsiktig ekonomisk strategi mot 2010. Strategin tar
fasta på Hyresgästföre­ningens goda ekonomi och
möjligheter att genom ytterligare samordning minska
kostnaderna och använda medlemmarnas pengar
bättre. I samband med strategin beslutades även tre
nya ekonomiska mål. Nedan beskrivs målen och
måluppfyllelsen:
Mål 1 – Sparat eget kapital, en årsavgift per medlem
Mkr
800
700
Måluppfyllelse 2010-12-31:
Eget kapital uppgår per 2010-12-31 till 682 mkr och
överskrider därmed målet för sparat eget kapital (495
mkr) med 187 mkr och intervallet +15% (569 mkr) med
113 mkr.
2.Verksamhetsresultatet ska över en löpande treårs­
period vara noll. De verksamhetsintäkter som
genereras under ett år, i huvudsak av medlemmar­
na, ska gå tillbaka till medlemmarna i form av
verk­samhet samma år. För att ge visst handlingsut­
rymme införs ett nollresultatmål över en löpande
treårsperiod.
Måluppfyllelse 2008–2010:
Verksamhetsresultatet totalt för de tre åren 2008–2010
uppgår till –39 mkr.
3.Kapitalförvaltningen ska långsiktigt avkasta 3
procentenheter mer än bästa bankränta. Detta för
att skydda mot inflation och ge tillskott av kapital
vid kommande önskade medlemsökningar.
Måluppfyllelse 2006 –2010: Avkastningen på kapitalför­
valtningen för de fem åren 2006–2010 har i snitt varit
3,0% bättre än bästa bankränta. Totalavkastningen
uppgår för de fem åren 2006–2010 i snitt till 5,8%.
Bästa bankräntan har för de fem åren 2006–2009 i
snitt varit 2,8%.
4
625
559
500
400
547
554
558
565
476
482
485
491
569
495
300
200
100
0
1.Det egna kapitalet ska uppgå till minst en årsavgift per medlem med ett intervall uppåt (+15%).
Inom detta intervall har Hyresgästföreningen
tillräcklig ekonomisk styrka.
682
629
625
600
2006
2007
2008
2009
2010
Mål
476
482
485
491
495
Mål +15%
547
554
558
565
569
Utfall
625
629
559
625
682
Mål 2 – Nollresultat över en treårsperiod
Mkr
50
0
– 50
–100
2006 –2008
2007–2009
2008 –2010
–59
–85
–39
0
0
0
Utfall
Mål
Mål 3 – Avkastning på kapitalplaceringar,
bästa bankränta + 3%
Procent (%)
20
18,0
15
10
5
5,5
6,6
2,5
3,4
8,3
7,8
6,4
5,5
4,8
2,5
2,1
4,0
1,0
5,8 5,8
2,8
0
–5
–10
–5,8
2006
2007
Bästa bankränta
2008
2009
Bästa bankränta +3%
2010
Utfall
2006–2010
Resultat av hyresförhandlingarna
2010/2011
De övergripande målen för hyresförhandlingarna är att hyrorna ska öka mindre än
den allmänna kostnadsutvecklingen mätt
med KPI och att hyrans andel av den
disponibla inkomsten ska minska.
Båda målen måste avläsas över en följd av år. 2010 var
den genomsnittliga hyreshöjningen i landet cirka 1,4
procent (1,2 procent på årsbasis) medan KPI var cirka
1,3 procent. När större delen av förhandlingarna om
2011 års hyror är klara är hyreshöjningen i genomsnitt
2,2 procent eller 2,0 procent på årsbasis. Förutsätt­
ningarna för att målet om att hyreshöjningarna inte
kommer att överstiga den allmänna kostnadsutveck­
lingen för 2011 är goda.
Under flera år har hyrans andel av disponibel
inkomst minskat, mycket till följd av att skatten på
lönearbete sänkts. Samtidigt har det blivit tuffare
ekonomiska villkor för de som har hushållsinkomster
baserade på försörjningsstöd, a-kassa eller sjukersätt­
ning.
Höstens hyresförhandlingar genomfördes i skenet
av den nya lagstiftningen om allmännyttiga kommu­
nala bostadsföretag och hyressättning. De privata
fastighetsägarna som förhandlar genom fastighets­ägare­
föreningen var tidigt ute och begärde hyreshöjningar
enligt en riksmall. De ville ha kompensation för den
allmänna kostnadsutvecklingen, kompensation för
höjda taxor lokalt och högre hyror med hänsyn till
läget. Hyresgästföreningens företrädare krävde bättre
förhandlingsunderlag och motsatte sig att läget som
enskild bruksvärdefaktor skulle tas upp i förhand­
lingarna. Förändringar i hyressättningen måste ske
systematiskt med värdering av alla bruksvärdefaktorer,
inte minst förvaltningskvalitet. Slutresultatet har blivit
att en del privata fastighetsägare träffat överenskom­
melser tidigt medan andra väntat in förhandlingarna
med allmännyttan.
Förhandlingarna med allmännyttan har i stort sett
gått till som tidigare. Hyreshöjningarna har också
hamnat på nivåer som motsvarar vad som skulle varit
fallet med det gamla regelverket, även om en del företag
argumenterat för högre hyror med hänvisning till ny
lagstiftning. En faktor har dock fått stor betydelse för
hyreshöjningarna, inte minst på mindre orter. Flera
kommuner har tagit ut höga borgensavgifter som
påverkat behovet av hyreshöjningarna i hög grad.
Vi kan se att den nya lagstiftningen om hyresför­
handlingarna inte har inneburit några dramatiska
förändringar i sättet att förhandla och att hyrorna inte
höjts mer än den allmänna kostnadsutvecklingen.
Hyrans andel av lön efter skatt
Hyresförändringar och KPI
Procent (%)
34
Procent (%)
4
32
32
26
24
33,3 33,6 33,4 33
31,9
28,9
28,1 28,3 28,4 28
2,4
2
27,3
25,3
1
24,8
24,3 24,1
0
–0,2
1,9
2,2
2,9
2,2
2,1
0,4
0,3
0,5
2,3
1,6
1,4
1,2
1,0
0,5 0,5
2,2 2,1
2,6
1,3 1,4
0,3
–0,2
–0,3
–1
22
20
3,4
3
30,6
30 29,4
28
32,7
92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
–2
98
KPI
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Hyra
2008, 2009 och 2010 uppnåddes Hyresgästföreningens långsiktiga mål att hyrans
andelar disponibel inkomst för en genomsnittlig löntagre ska vara högst 25 procent.
5
forts. hyresförhandlingarna
Samtliga regioner
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
Antal/Procent
247
633 038
3,47%
203
554 521
2,15%
2,03%
4,50%
0,84%
Region Västra Sverige
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
Antal/Procent
13
83 892
2,94%
10
75 539
1,81%
1,68%
2,51%
1,35%
Region Norrland
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
23
35 454
4,04%
21
33 313
2,44%
2,38%
3,25%
1,50%
Region BohusÄlvsborg/Skaraborg
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
39
46 602
3,62%
28
40 469
1,91%
1,87%
2,90%
1,46%
Region Aros-Gävle
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
26
65 227
3,14%
23
60 905
2,35%
2,24%
3,20%
1,40%
Region Sydost
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
53
108 598
3,24%
47
107 702
2,08%
1,99%
4,06%
0,84%
Region Stockholm
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
19
150 051
4,05%
13
100 801
2,10%
1,77%
2,75%
1,40%
Region Norra Skåne
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
14
30 933
2,99%
12
35 283
2,48%
2,48%
2,90%
1,50%
Region Mitt
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
50
87 895
3,44%
40
76 973
2,41%
2,36%
4,50%
1,50%
Region Södra Skåne
Antal företag med yrkande
Antal lägenheter med yrkande
Vägt yrkande för dessa lägenheter
Antal företag med överenskommen hyra
Antal lgh med överenskommen hyra
Vägd hyresförändring för dessa
Vägd hyresförändring helår
Högsta hyresförändring
Lägsta hyresförändring
10
24 386
3,16%
9
23 536
1,94%
1,93%
2,90%
1,25%
6
Norrland
Aros-Gävle
Mitt
BohusÄlvsborg/
Skaraborg
Västra
Sverige
Stockholm
Sydost
Norra
Skåne
Södra Skåne
7
Förvaltningsberättelse
Styrelsen för Hyresgästföreningen (802001-5106) avger
härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2010.
Hyresgästföreningens vision är ett tryggt boende
där människor och samhälle utvecklas. Vår verksam­
hetsidé är att Hyresgästföreningen arbetar för att alla
ska ha rätt till god bostad till en rimlig kostnad. Vi
skapar ett bättre boende för dagens och morgondagens
hyresgäster. Vi gör nytta för medlemmen. Vi fångar
och driver engagemang.
Hyresgästföreningen ska vara den folkrörelse som
garanterar alla bostadshyresgäster inflytande, gemen­
skap och trygghet i boendet.
Hyresgästföreningen underlättar för medlemmarna
att arbeta för ett bra boende i de former de själva vill.
Hyresgästföreningen ska vara demokratiskt uppbyggd
och partipolitiskt obunden.
Hyresgästföreningen (moderförening)
Väsentliga händelser under året
I snitt höjdes hyran 2010 med 1,2 procent (2,9 procent
2009) för hyresgästerna i Sverige. Det genomsnittliga
hyreskravet från de allmännyttiga fastighets­ägarna
var 3 procent 2010 (5 procent 2009). Den allmänna
kostnadsutvecklingen eller inflationen (KPI) var under
1,3 procent 2010.
Hyresgästföreningen har ett långsiktigt hyresmål
att hyrans andel av disponibel inkomst ska uppgå till
högst 25 procent för en genomsnittlig inkomsttagare.
Sedan bottenåret 1996 (34 procent) har hyrans andel
av lön efter skatt stadigt minskat. 2010 var hyrans andel
av disponibel inkomst 24,1 procent (24,3 procent 2009).
Medlemsantalet har under 2010 minskat med 6 576
hushåll. Antalet medlemmar i Hyresgästföreningen var
528 437 vid årsskiftet 2010/2011 (535 013, 2009/2010).
På förbundsstämman i Uppsala 12–13 juni togs
beslut om nya övergripande mål och strategier för
Hyresgästföreningen – Agenda 2016 och hur vi ska
arbeta med vårt varumärke – Hyresgästföreningen.
Ändamålsparagrafen är från och med förbundsstäm­
man uppdelad i tre delar: 1.1 Hyresgästföreningens
vision, 1.2 Verksamhetsidé och 1.3 Inriktning.
­Hyresgästföreningens vision är ett tryggt boende där
människor och samhälle utvecklas. Ändamålsparagrafen
kan läsas i sin helhet i början av denna förvaltnings­
berättelse.
För att nå visionen präglas Hyresgästföreningen av
tre kärnvärden – nytta, glöd och förnyelse. Kärn­värdena
är vägledande i det dagliga arbetet. De ska genomsyra
alla kontakter med medlemmar, hyres­gäster och andra
intressenter.
I Agenda 2016 framgår Hyresgästföreningens mål
och på vilket sätt vi ska nå dem. De två övergripande
målen är bättre boende för hyresgästerna och utökad
medlems­nytta för medlemmarna.
8
Före och efter valet 2010 drev Hyresgästföreningen
ett landsomfattande påverkansarbete för att få fart på
byggandet – Bygg Framtiden: Bygg Nytt Bygg Om.
Bostadsbristen är idag större än på många år. I 124 av
Sveriges 290 kommuner är det bostadsbrist. Dessutom
är de bostäder som byggdes under rekordåren 1964–
1974, de så kallade miljonprogrammet, i stort behov
av renovering och upprustning. Målgruppen för Bygg
Framtiden var politiker i 66 kommuner med bostads­
brist. Resultatet av kampanjen Bygg Framtiden blev
löften från den nya majoriteten i respektive kommun
om att totalt nära 103 000 nya bostäder ska byggas
under mandatperioden 2010–2014. Flera har inte svarat
hur stor andel som ska vara hyresrätter, men drygt
23 100 hyresrätter utlovas specifikt. Regeringen gav
också ett löfte att se över hur skatter på bostäder slår
mellan de olika upplåtelse­formerna.
Resultatet i Organisationsindex, den årliga Synovatemätningen, fortsätter att vara stabilt och ligger något
över snittet för de 24 organisationer som ingår i mätningen. Av Sveriges befolkning i åldern 16–75 år
känner 96 procent (97 procent 2009) till eller har hört
talas om Hyresgästföreningen. Snittet för de 24 riksorganisationerna och folkrörelserna ligger på 85 procent
(87 procent). En klar majoritet 71 procent (70 procent)
av dem som känner till eller hört talas om Hyresgäst­
föreningen tycker att Hyresgästföreningens verksam­
het är viktig. Snittet för riksorganisationer och
folkrörelser är 71 procent (67 procent).
Förtroendevalda och aktiva medlemmar
Antalet förtroendevalda i Hyresgästföreningen var
2010 cirka 11 000 personer och antalet lokala hyres­
gästföreningar cirka 1 500 st. Utöver de förtroendevalda
har Hyresgästföreningen även många aktiva medlem­
mar som arbetar i arbetsgrupper. Bland annat arbetar
de förtroendevalda och de aktiva medlemmarna med
Hyresgästföreningens påverkansarbete, förhandlings­
arbete och lokalt arbete i bostadsområden runt om i
Sverige. De förtroendevaldas och de aktiva medlemmar­
nas arbete motsvarar cirka 300 heltidstjänster.
Personal
Under 2010 hade Hyresgästföreningen i medeltal
716 (733) anställda, varav 396 (398) kvinnor och 320
(335) män. Sjukfrånvaron var 4,75 procent under 2010
jämfört med 4,67 procent år 2009. Målinriktat arbete
med rehabilitering och förebyggande arbete fortsätter
för att sänka sjukfrånvaron. En stor satsning på ledarskapet i Hyresgästföreningen har genomförts under
2010. Bland annat har alla mellanchefer utbildats i
ledarskap. Utbildningens moment omfattade konflikt­
hantering, svåra samtal, positiv återkoppling, grupp­
dynamik och fördelarna med ett coachande förhållnings­
sätt. Det kommunikativa ledarskapet har definierats
och en chefsmåltavla har arbetats fram mot vilken
ledande chefers prestationer kommer att utvärderas.
Väsentliga händelser efter årets utgång
Från och med den 1 januari 2011 har Sverige en ny lag
för de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen.
Dessutom infördes den 1 januari en förändring i
Hyreslagen om hur hyressättningen ska gå till i Sverige.
Grunddragen bygger på den överenskommelse som
tidigare träffats mellan Hyresgästföreningen och
SABO. Det viktigaste är att den svenska modellen med
förhandlade hyror säkerställs och att det slås fast att
bruksvärdessystemet ska gälla även i fortsättningen.
Förändringarna skapar förutsättningar för långsiktiga,
stabila och trygga villkor för Sveriges hyresgäster och
har en bred förankring hos både hyresmarknadens
parter och hos riksdagspartierna.
Trots detta kan hyresgäster riskera kraftiga hyres­
höjningar vid ombyggnader, något som är fallet redan
idag. För att mildra effekterna av sådana kraftiga
hyreshöjningar införs en skyddsregel för hyresgäster.
Det innebär att kraftiga hyreshöjningar ska ske successivt under en längre tids­period som bestäms av hyresnämnden.
En skillnad jämfört med tidigare är att de hyresrät­
ter som ägs av privata fastighetsägare nu ska förhandlas
på samma villkor som hyresrätterna i de allmännyttiga
bostadsbolagen. För att möta det kravet och den ökade
arbetsbelastningen det innebär höjs hyressättningsav­
giften med 20 procent till 12 kronor per lägenhet och
månad från och med den 1 januari 2011. Den tidigare
nivån på 10 kr per månad har varit oförändrad sedan
2002.
I den nya lagen om allmännyttan har de allmän­
nyttiga bostadsbolagen till skillnad från de privata
fastighetsägarna ett samhällsuppdrag. Bolagen har ett
allmännyttigt syfte. Lagen innebär också en begräns­
ning i hur stora värdeöverföringar som får göras från
de allmännyttiga bolagen till kommunerna som äger
dem. Dessutom har de allmännyttiga bolagen en lagstadgad skyldighet att erbjuda hyres­gästerna inflytande
i bolagen.
Hyresförhandlingarna 2011 är det första testet av
den nya lagstiftningen. Förhandlingarna är i dagsläget
inte helt klara. Men nu i april 2011 när över 75 procent
av hyresförhandlingarna är slutförda ligger den genomsnittliga hyreshöjningen på 2,0 procent (1,2 procent
2010). Den högsta höjningen hittills är 3,7 procent
(3,5 procent 2010) och den lägsta 0 procent (0 procent
2010).
Vi kan därmed redan nu konstatera att de nya
lagarna inte har inneburit några dramatiska föränd­
ringar i sättet att förhandla hyror i Sverige och att
hyrorna troligen inte kommer höjas mer än den allmänna kostnadsutvecklingen (KPI) 2011.
Koncernen
Sedan 2002 är Hyresgästföreningen (802001-5106)
moderförening i Hyresgästföreningskoncernen där det
finns affärsdrivande dotterbolag. Det finns flera skäl
till att bedriva verksamhet i bolag. Ett skäl är att det
underlättar samarbetet med andra affärsdrivande
samarbetspartners. Ett annat är att en viss verksamhet
kan vara förknippad med risk som inte medlemmarna
ska behöva ta. Det finns också skattemässiga och
administrativa fördelar. Totalt bidrar Hyresgästföre­
ningens bolag till resultatet med 6 033 tkr (3 860 tkr
2009).
Hyresgästföreningen har inom koncernen under
2010 köpt varor och tjänster för 44 650 (42 510) tkr och
sålt varor och tjänster för 11 005 (11 711) tkr .
Fastighets AB Norrlandsgatan nr 7
Bolaget äger och förvaltar fastigheten Norrlandsgatan
7 i Stockholm. Riksförbundet har sitt kontor i denna
fastighet. Fastigheten ska bidra till en positiv avkast­
ning på Hyresgästföreningens kapital. Fastighetens
marknadsvärde överstiger det bokförda värdet.
AB Kvarteret Danmark nr 28 & Co kommanditbolag
Bolaget äger och förvaltar fastigheter i Stockholm,
Helsingborg, Borås, Borlänge, Malmö, Vänersborg
och Karlstad. Dessa är anskaffade för att ordna
Hyresgästföreningens lokalbehov runt om i landet.
Ett annat syfte är att bidra till en positiv avkastning
på Hyresgästföreningens kapital. Fastigheternas
marknadsvärde överstiger det bokförda värdet.
AB Kvarteret Danmark
Bolagets verksamhet är att ansvara som komplementär,
det vill säga vara obegränsat ansvarig för verksamheten,
i AB Kvarteret Danmark nr 28 & Co kommanditbolag.
Förvaltnings AB Rosenön
Bolaget är i dag vilande.
Hyresgästföreningen Plus AB
Bolagets verksamhet är att ta fram och förvalta medlemsförmåner till medlemmarna i Hyresgästföre­ningen.
Bolaget startade sin verksamhet 2004 och antalet
medlemsförmåner ökar varje år.
Tidningen Hem & Hyra AB och
Hyresgästföreningen Media AB
Bolagens verksamhet är att utge Hyresgästföreningens
medlemstidning Hem & Hyra. Första numret kom ut
i februari 2007. Med sina 32 lokala editioner är det en
unik tidning på den nordiska tidningsmarknaden.
Hem & Hyra är vår egen tidning och drivs enligt grundläggande journalistiska principer. Enligt en mätning
av Sveriges Tidskrifter är Hem & Hyra Sveriges näst
största tidning.
9
Flerårsöversikt (tkr)
Nyckeltal Koncernen
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Verksamhetsresultat
Resultat från finansiella investeringar
Årets resultat
Eget kapital
Soliditet
Likviditet
2010
800 741
–758 217
42 524
2009
787 336
–779 641
7 695
2008
805 806
–868 868
–63 062
2007
800 381
–798 899
1 482
26 208
63 041
722 200
78%
1,7 ggr
65 847
69 461
659 117
75%
2,3 ggr
424
–66 496
589 535
73%
2,0 ggr
16 086
7 999
656 031
76%
2,4 ggr
Finansförvaltning
Ekonomiska risker
Det bokförda värdet av koncernens finansiella tillgångar
(likvida medel, börsaktier, ränteplaceringar och andra
värdepapper) uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till
672 005 tkr (2009/2010 till 625 598 tkr). Från och med
2010 bokförs alla kapitalplaceringar som anläggnings­
tillgångar och värderas därmed till anskaffningspris.
Marknadsvärdet på det finansiella placeringskapita­
let, det vill säga den del av de finansiella tillgångarna
som aktivt placeras i aktier, räntebärande placeringar
och alternativa placeringar uppgick vid årsskiftet 2010/
2011 till 534 835 tkr jämfört med 493 817 tkr 1/1 2010.
Det långsiktiga kapitalplaceringsmålet för det finan­
siella placeringskapitalet är att marknadsvärdet i snitt
ska öka med bästa bankränta + 3 procent per år på lång
sikt. 2010 var detta mål 4,0 procent (5,5 procent 2009).
Marknadsvärdet på placeringskapitalet ökade 2010
med 8,3 procent (+ 18,0 procent 2009). Målet att öka
placeringskapitalet med bästa bankränta + 3 procent är
nu uppnått för perioden 2004–2010.
Hyresgästföreningens kapitalplaceringsregler som
förnyades under 2010 medger att högst 50 procent av
placeringsportföljen får placeras i aktier. Av övriga
placeringar så ska minst 40 procent placeras i säkra
räntebärande värdepapper eller bankinlåning. Som
mest får 20 procent placeras i annat tillgångsslag än
aktier och räntebärande, så kallade alternativa place­
ringar. Alternativa placeringar kan till exempel vara
absolutavkastande fonder (hedgefonder), placeringar
som är ett mellanting mellan aktier och räntebärande
och investeringar i råvaror.
Vidare förbjuder kapitalplaceringsreglerna investe­
ringar i företag som huvudsakligen äger och förvaltar
bostäder, tillverkar och säljer alkohol, tobak, vapen
eller sysslar med spelverksamhet. Företagen får heller
inte förknippas med barnarbete, pornografi eller prostitution. För att ytterligare minska den ekonomiska
risken är Hyresgästföreningens placeringar fördelade
på flera utgivare av värdepapper, de har olika bind­
ningstid och placeringarna förfaller till betalning vid
olika tidpunkter.
De ekonomiska riskerna för Hyresgästföreningen på
kort sikt är huvudsakligen finansiella. Det vill säga den
risk som finns på kort sikt är att Hyresgästföreningens
finansiella tillgångar minskar i värde vid till exempel
en börskrasch. 2008 blev denna risk tyvärr ett faktum
då den största globala finanskraschen sedan 1930-talet
drabbade alla placerare. De finansiella placeringar som
är i utländsk valuta, kan påverkas negativt av valuta­
kursförändringar. Detta var fallet 2010 då kronan
stärktes kraftigt mot både euron (13 procent) och
dollarn (6 procent).
På lite längre sikt är riskerna fler och intäktsrelate­
rade. Stora medlemsminskningar skulle kunna påverka
Hyresgästföreningens medlemsintäkter och kräva
­kostnadsbesparingar. Hyressättningsavgifterna, som
finansierar Hyresgästföreningens förhandlingsarbete,
kan minska i framtiden och innebära förändringar.
De framförhandlade boinflytande- och fritidsmedel
från de allmännyttiga bostadsföretagen som används
till verksamhet i bostadsområdena skulle i framtiden
kunna minska.
En utredning Ds 2009:58 ”Mervärdesskatt (moms)
för den ideella sektorn, m.m” föreslår stora förändringar
i mervärdesskattelagen för den ideella sektorn. Den
främsta orsaken till utredningen och förslagen om
ändringar är att EU hävdar att Sverige inte följer EU:s
6:e momsdirektiv.
Om de föreslagna förändringarna blir verklighet
riskerar delar eller i värsta fall alla Hyresgästföreningens
intäkter att bli momspliktiga. Eftersom alla Hyresgäst­
föreningens intäkter ursprungligen kommer från
hyresgästerna skulle ett momsinförande direkt drabba
alla Sveriges hyresgäster negativt. Utredningen föreslår
också att lokalhyror ska bli momspliktiga. Totalt kan
dessa förändringar i värsta fall minska Hyresgästföre­
ningens intäkter med 20 procent. Trots möjligheten
till momsavdrag riskerar de föreslagna förändringarna
att påverka Hyresgästföreningen negativt med 90
miljoner kronor per år.
Regeringen arbetar på ett lagförslag under 2011
och har lovat att eventuella förändringar av mervärdes­
skatte­­lagen ska ske i dialog med föreningslivet och
idrottsrörelsen.
10
Forskning och utveckling
Hyresgästföreningen arbetar på flera sätt tillsammans
med universitet och högskolor för att utveckla verk­
samheten och bidra till kunskapen om boende och
hyresrätt i samhället.
Genom Hyresgästföreningens deltagande i Ideell
Arenas påverkansarbete har riksdagen beslutat om ett
tioårigt forskningsprogram om ideell sektor. Ideell
Arena är ett nätverk där 50 organisationer samarbetar
inom den ideella sektorn.
Hyresgästföreningen bostadsstipendium på 15 000
kronor för 2010 gick till Sonja Pagrotsky för hennes
uppsats Utmaningen av allmännyttan: Hur en svensk
modell kan försvaras i en internationell värld. I uppsatsen beskrivs hur den nya lagen om hyressättning och
kommunala bostadsbolag tog form. Uppsatsen har
lagts fram vid Stockholms universitet.
Det största utvecklingsarbetet inom Hyresgästföre­
ningen under 2010 var, beslutet på förbundsstämman
12–13 juni, att genomföra Agenda 2016. Agenda 2016 är
Hyresgästföreningens nya strategi mot år 2016. Agenda
2016 innehåller två övergripande mål: bättre boende
för hyresgästerna och utökad medlemsnytta för medlemmarna. Under dessa övergripande mål finns sju verksamhetsmål som Hyresgästföreningen ska uppnå till
2016. Bland annat ska hyrorna uppgå till maximalt
25 procent av disponibel inkomst och inte öka med
mer än inflationen (KPI), 90 000 nya hyresrätter ska
byggas och vår service ska uppfylla medlemmarnas
förväntningar.
Agenda 2016 tar upp fyra viktiga förutsättningar
för att vi ska lyckas nå de två övergripande målen och de
sju verksamhetsmålen. För det första ska vi lyckas fånga
och driva det engagemang som finns hos medlemmarna.
För det andra ska vi förändra vårt förhållningssätt
genom att bland annat öka vår närvaro i utsatta områden. Det tredje är att vi måste fortsätta att utveckla
organisationen genom att till exempel förbättra ledarskapet och vårt IT-stöd. Den fjärde och sista förutsätt­
ningen är att vi på ett bättre sätt än i dag planerar, mäter
och följer upp verksamheten och att vi fokuserar på
vilket resultat verksamheten får för våra medlemmar
och för alla hyresgäster. Ett exempel på ett arbete som
syftar till att förbättra våra förutsättningar är utred­
ningen om vilket IT-stöd Hyresgästföreningens ska ha i
framtiden, det så kallade ”Sjumilaklivet”. Ett annat är
Koncernens tillgångar 2010
den stora utbildningssatsningen på mellancheferna
i Hyresgästföre­ningen.
För att klara av att nå målen i Agenda 2016 har
omorganisationer och införande av förändrade arbetssätt genomförts och planerats på flera håll runt om i
landet. Till exempel har en ny projektmodell införts
för att säkerställa att vi bara genomför utvecklingspro­
jekt som bidrar till målen. Ett annat är satsningen på
kommunteam i region Bohus Älvsborg Skaraborg.
Kommunteamens syfte är att förtroendevalda och
personal tillsammans ska förbättra servicen till medlemmarna och boendevillkoren för hyres­gästerna.
För att förbättra medlemsservicen har fler föränd­
ringar genomförts under året. Bland annat har förutsättningarna för utökade öppettider på telefon utretts
under 2010 och kommer införas från och med den
1 januari 2011. Ett arbete med att säkerställa att varje
medlem får den information som han eller hon
efterfrågar påbörjades under 2010 och kommer pågå
i tre år. Ett första steg var att skriva om all skriftlig
information med Klarspråk. Det vill säga att informa­
tionen är skriven på vårdad, enkel och begriplig
svenska. En ny webb, som är framtagen helt utifrån
medlemmarnas behov, lanserades också under 2010 –
www.hyresgastforeningen.se
Finansiell ställning
Koncernens finansiella ställning är mycket stark.
Den synliga soliditeten mätt som eget kapital i förhållande till den totala balansomslutningen är 78 procent
(2009, 75 procent). Likviditeten, det vill säga hur
många gånger som de kortfristiga skulderna kan
betalas, är 1,7 gånger (2009, 2,3 gånger).
Behandling av årets resultat
i Hyresgästföreningen
Årets resultat för Hyresgästföreningen, 57 008 tkr,
överförs i ny räkning.
Koncernens fria reserver uppgår till 716 075 tkr.
Beträffande resultatet av Koncernens och
­Hyresgästföreningens verksamhet under 2010 samt
­Koncernens och Hyresgästföreningens ställning vid
årets utgång hänvisas i övrigt till efterföljande resultatoch balansräkningar, kommentarer och noter.
Koncernens skulder och eget kapital 2010
2%
24%
15%
Programvaror
1%
22%
Fritt eget kapital
Maskiner och inventarier
Kortfristiga skulder
Finansiella anläggningstillgångar
3%
54%
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga finansiella placeringar
10%
45%
Sparat eget kapital
Byggnader och mark
Kassa och bank
24%
11
Resultaträkning
HYRESGÄSTFÖRENINGEN*
Belopp i tkr
Verksamhetens intäkter
Medlemsavgifter
Hyressättningsavgifter
Boinflytande- och fritidsmedel
Externt finansierade projekt
Övriga verksamhetsintäkter
Verksamhetens kostnader
Verksamhetskostnader
Personalkostnader
Avskrivningar av anläggningstillgångar
Verksamhetsresultat
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
Upp-/nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
Upp-/nedskrivning kortfristiga placeringar
Övriga ränteintäkter och liknande poster
Räntekostnader och liknande poster
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Årets skatt
ÅRETS RESULTAT
* Hyresgästföreningen är moderförening i koncernen.
12
KONCERNEN
Noter
2010
2009
2010
2009
1
2
3
4
5
475 761
168 285
100 072
4 476
18 108
766 702
466 399
170 381
102 840
4 484
7 993
752 097
475 761
168 285
100 072
4 476
52 147
800 741
466 399
170 381
102 840
4 484
43 232
787 336
6
7
12–14
–276 130
–445 644
–13 092
31 836
–275 236
–469 058
–15 131
–7 328
–283 768
–456 394
–18 055
42 524
–279 387
–479 849
–20 405
7 695
8
9
15, 17
4 691
18 203
4 740
0
1 714
–208
60 976
7 549
47 900
916
17 044
2 387
–594
67 874
16 870
7 740
0
1 715
–117
68 732
46 214
916
17 044
2 282
–609
73 542
1 933
–5 901
3 678
–5 951
1 933
–7 624
3 678
–7 759
57 008
65 601
63 041
69 461
10
21
11
Balansräkning
HYRESGÄSTFÖRENINGEN*
Belopp i tkr
KONCERNEN
Noter
2010-12-31
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Programvaror
12
15 848
19 641
15 848
19 641
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
13
14
5 679
8 694
14 373
5 779
10 956
16 735
137 641
11 096
148 737
141 300
14 653
155 953
15
99 427
45 000
70
417 339
147
561 983
592 204
103 482
55 000
70
352 545
193
511 290
547 666
70
417 339
147
417 556
582 141
70
352 545
193
352 808
528 402
370
398
1 079
1 120
46 446
0
7 634
2 766
42 788
99 634
34 089
41
0
2 094
35 360
71 584
41 486
35 235
8 104
4 404
39 609
93 603
0
3 162
32 414
70 811
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar i koncernföretag
Fordringar hos koncernföretag
Andelar i intresseföretag
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Andra långfristiga fordringar
16
17
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos koncernföretag
Skattefordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
18
Kortfristiga placeringar
19
11
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Reservfond
Bundna reserver
46 516
226 274
344 721
873 123
20
6 105
6 125
30
6 105
6 135
491 142
68 037
65 601
624 780
624 780
494 617
158 417
63 041
716 075
722 200
491 142
92 379
69 461
652 982
659 117
0
1 933
0
1 933
200
200
200
200
25 588
383
1 179
17 066
159 190
203 406
830 319
26 178
28 128
11
22
23
25 806
4 437
0
17 363
160 900
208 506
890 494
0
18 281
164 613
209 072
931 272
393
18 838
164 714
212 073
873 123
24
25
6 150
2 082
6 150
2 286
6 150
2 082
6 150
2 286
21
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag
Summa långfristiga skulder
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
27 553
226 896
349 131
931 272
494 617
130 163
57 008
681 788
681 788
Summa eget kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
46 516
164 155
282 653
830 319
20
Fritt eget kapital
Sparat eget kapital
Fria reserver/Balanserat resultat
Årets resultat
Avsättningar
27 553
170 733
298 290
890 494
* Hyresgästföreningen är moderförening i koncernen.
13
Kassaflödesanalys
HYRESGÄSTFÖRENINGEN*
Belopp i tkr
KONCERNEN
2010
2009
2010
2009
60 976
67 874
68 732
73 542
13 089
–7 740
0
1 437
535
–4 692
–14 714
15 131
–916
–17 044
–2 978
134
–7 550
–6 387
18 053
–7 740
0
–7 310
535
20 405
–916
–17 044
–2 980
134
–16 121
–7 664
48 891
48 264
56 149
65 477
28
–20 952
6 280
115
–36 055
–2 404
41
–15 223
– 2 608
–402
–37 403
3 198
Kassaflöde från den löpande verksamheten
34 248
9 920
38 359
30 870
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Försäljning av intresse- och dotterbolag
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Investering i immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av anläggningstillgångar
0
–2 601
–4 333
–133 696
93 998
100
–4 306
–14 613
–32 377
39 547
0
–2 711
–4 333
–133 696
83 998
0
–4 511
–14 613
–32 377
34 547
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–46 632
–11 649
–56 742
–16 954
0
0
121
121
42
42
121
121
–12 385
210 671
198 286
–1 608
212 279
210 671
–18 341
272 790
254 449
14 037
258 753
272 790
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet
Avskrivningar på anläggningstillgångar
Uppskrivning finansiella anläggningstillgångar
Uppskrivning av kortfristiga placeringar
Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar
Minskad räntefordran
Resultatandel från koncernföretag
Ökning betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
Förändringar i rörelsekapital
Ökning/Minskning av varulager
Ökning av fordringar
Minskning/Ökning av kortfristiga skulder
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Övertaget eget kapital
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
* Hyresgästföreningen är moderförening i koncernen.
14
Noter till resultat- och
balansräkning
Belopp i tusentals kronor (tkr)
Belopp i tkr
Redovisningsprinciper
NOT 2 – Hyressättningsavgifter
Årsredovisningen är upprättad enligt Årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Årsredo­
visningslagens regler för uppställning av resultat- och balansräkning
samt värdering tillämpas.
Hyressättningsavgifter är förhandlingsersättning som betalas av
de fastighetsägare som ingått förhandlingsöverenskommelse med
Hyresgästföreningen. Avgiften är 120 kronor per lägenhet och år.
Hyressättningsavgifterna finansierar förhandlingsverksamheten
i Hyresgästföreningen.
Koncernredovisning
Koncernredovisning har upprättats i enlighet med förvärvsmetoden.
Koncernbokslutet för år 2010 omfattar Hyresgästföreningen
(802001-5106), samt de bolag, som vid årets slut kontrollerades
till mer än 50 procent av röstetalet.
Avskrivningar
Immateriella- och materiella anläggningstillgångar värderas till
anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar.
Utvecklingskostnader avseende egna IT-system aktiveras under det
år kostnaderna lagts ned. Avskrivningarna görs systematiskt över
tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod enligt nedanstående
fördelning.
– programvaror och inventarier 5 år
– datorer
3 år
– byggnader
50 år
Kortfristiga placeringar och andra långfristiga
­värdepappersinnehav
Från och med 2010 redovisas samtliga finansiella placeringar som
anläggningstillgångar. Placeringar i utländsk valuta är i balans­
räkningen omräknade med aktuell valutakurs den 31 december
(balansdagskurs). Långfristiga finansiella placeringar värderas till
anskaffnings­värdet. Vid tidsbegränsade och kapitalgaranterade
innehav grundar sig värderingen på att Hyresgästföreningen kommer
att behålla värdepappret under hela löptiden och därmed återfå hela
det placerade kapitalbeloppet på förfallodagen. Vid ej tidsbegrän­
sade och/eller ej kapitalgaranterade innehav sker nedskrivning
först om värdenedgången bedöms vara varaktig. De kortfristiga
placeringarna har värderats individuellt till det lägsta av bokfört värde
och marknadsvärdet.
NOT 3 – Boinflytande- och fritidsmedel
Boinflytande- och fritidsmedel utgör framförhandlade verksamhets­
bidrag från fastighetsägare. Boinflytandemedel finansierar lokalt
utvecklingsarbete i samverkan med bostadsföretagen. Fritidsmedel
finansierar verksamheten för lokala hyresgästföreningar i bostads­
områdena.
NOT 4 – Externt finansierade projekt
Belopp i tkr
2010
2009
863
765
566
170
200
1 056
0
115
110
105
0
148
330
0
0
48
4 476
482
972
0
160
0
963
500
0
0
0
100
231
330
303
400
43
4 484
2010
2009
28 366
7 365
2 473
3 745
3 727
6 471
52 147
27 546
6 194
1 099
3 542
936
3 915
43 232
7 419
508
3 727
6 454
18 108
2 528
401
936
4 128
7 993
Hyresgästföreningen och koncernen
Olof Palmes Stiftelse (inkl minnesfond)
Sida
Allmänna Arvsfonden
Folke Bernadotte-akademien
Gävle Kommun
Ekologisk stadsdel Majorna
Bollbinge Tynnered
Ungdomsstyrelsen
Stena Fastigheter
Vänersborgsbostäder
Sparbanksstiftelsen
Projekt Uddevalla
Projekt Gröningen Rosengård
Malmö Stad
Kristianstad Kommun
Övriga
Summa
Färdiga varor och handelsvaror
Varulager värderas till anskaffningsvärde med avdrag för individuellt
bedömd inkurans.
NOT 5 – Övriga verksamhetsintäkter
Belopp i tkr
Fordringar och skulder
Fordringarna är värderade individuellt till det belopp varmed de
be­räknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta är i balansräkningen omräknade med aktuell valutakurs den 31 december
(balansdagskurs).
NOT 1 – Medlemsavgifter
Medlemsavgifterna är inbetalda avgifter från medlemmar i Hyres­
gästföreningen. Medlemsavgiften bestäms på regionnivå och är
mellan 75 och 80 kronor per månad. Medlemsavgifterna finansierar
verksamhet för medlemmarna som till exempel rådgivning i boendefrågor, juridisk hjälp, lägenhetsbesiktningar, information om boende
och påverkansarbete.
Koncernen
Hyresintäkter
Provisioner
Fakturerade kostnader
Annonsförsäljning
Övriga intäkter lokala hyresgästföreningar
Övriga verksamhetsintäkter
Summa
Hyresgästföreningen
Fakturerade kostnader
Hyresintäkter
Övriga intäkter lokala hyresgästföreningar
Övriga verksamhetsintäkter
Summa
15
NOT 6 – Verksamhetskostnader
Belopp i tkr
forts. NOT 7 – M edeltalet anställda, sjukfrånvaro …
2010
2009
Hyresgästföreningen
Lokaler: Hyror, lokalvård m m
Förbrukning: Kontorsmaterial, trycksaker m m
Resor: Biljetter, kost och logi m m
Information: Medlemsbrev, kampanjer m m
Representation
Telefoni och porto
Konsulttjänster och andra externa tjänster
Verksamhetskostnader lokala hyresgäst­
föreningar
Summa
43 872
38 538
28 411
59 855
1 093
25 767
39 143
47 025
37 596
31 975
62 060
938
27 482
30 018
39 451
276 130
38 142
275 236
1 362
293
1 655
2 233
41
2 274
1 250
293
1 543
2 089
41
2 130
Hyresgästföreningen
Revisionsuppdrag, Ernst & Young AB
Annan revisionsverksamhet, Ernst & Young AB
Summa
NOT 7 – Medeltalet anställda, sjukfrånvaro samt löner, andra
ersättningar och sociala kostnader
Belopp i tkr
2009
Löner och andra ersättningar anställda
– varav till förbundschef
Arvode till förbundsordförande
Arvode* till förbundsstyrelse
270 998
1 268
1 297
625
272 352
1 232
1 276
581
Sociala avgifter enligt lag och avtal anställda
Varav pensionskostnader
132 301
38 897
152 875
56 682
* Inklusive ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Koncernen
Summa
2010
Hyresgästföreningen
Revisorernas arvoden
Revisionsuppdrag, Ernst & Young AB
Annan revisionsverksamhet, Ernst & Young AB
Belopp i tkr
Av pensionskostnaderna i Hyresgästföreningen avser 697 tkr (583
tkr) förbundschef. Pensionskostnader för förbundsordförande uppgår
till 995 tkr (743 tkr). Övriga ledamöter i förbundsstyrelsen har inga
pensionsförmåner.
Löner till anställda inom Hyresgästföreningen
Hyresgästföreningens löner ska vara sådana att vi kan rekrytera och
behålla den kompetens vi behöver för att utföra vårt uppdrag. Vi har
ambitionen att ha konkurrenskraftiga löner utan att vara löneledande.
Pensioner till anställda i Hyresgästföreningen
Till och med 31/8 2009 tryggas pensionsskulden till de anställda i
Hyresgästföreningen i Konsumentkooperationens (KP) pensions­
stiftelse. All nyintjänad pensionsrätt från och med 1/9 2009 tryggas
genom Konsumentkooperationens pensionskassa . Pensionsplanen
är en förmånsbestämd plan där den anställda är garanterad en viss
del av sin slutlön i tjänstepension. För 2010 ansökte Hyresgästföre­
ningen om gottgörelse för pensionskostnader ur pensionsstiftelsens
överskott. Detta beviljades och har sänkt pensionskostnaderna
inklusive löneskatt med 9 miljoner kronor. Pensionskostnaderna
inklusive löneskatt uppgick till 46 miljoner kronor 2010 jämfört med
68 miljoner kronor 2009.
2010
2009
400
327
727
404
342
746
396
320
716
398
335
733
4,75%
4,62%
2,00%
5,23%
4,15%
3,18%
4,60%
5,11%
2,03%
5,34%
3,76%
3,94%
4,21%
5,12%
4,79%
4,67%
2,04%
5,24%
4,22%
3,18%
4,69%
5,10%
2,07%
5,41%
3,79%
4,00%
4,25%
5,18%
Löner och andra ersättningar anställda
– varav förbundschef och VD
Arvoden* förbundsordförande och styrelser
280 496
2 272
2 095
281 766
2 212
2 083
Koncernen
Sociala avgifter enligt lag och avtal anställda
Varav pensionskostnader
135 785
40 257
155 808
58 327
Totalt
Koncernen
Medelantalet anställda kvinnor
Medelantalet anställda män
Totalt
Hyresgästföreningen
Medelantalet anställda kvinnor
Medelantalet anställda män
Totalt
Sjukfrånvaro
Koncernen
Total sjukfrånvaro
Varav
Långtidssjukfrånvaro
Sjukfrånvaro för kvinnor
Sjukfrånvaro för män
Anställda – 29 år
Anställda 30 – 49 år
Anställda 50 år –
Sjukfrånvaro
Hyresgästföreningen
Total sjukfrånvaro
Varav
Långtidssjukfrånvaro
Sjukfrånvaro för kvinnor
Sjukfrånvaro för män
Anställda – 29 år
Anställda 30 – 49 år
Anställda 50 år –
Löner och ersättningar
Belopp i tkr
Koncernen
* Inklusive ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Av pensionskostnaderna i koncernen avser 1 013 tkr (990 tkr)
förbundschef och VD:ar i dotterbolagen. Pensionskostnader för
förbundsordförande uppgår till 995 tkr (743 tkr). Övriga ledamöter
i förbundsstyrelsen har inga pensions­förmåner.
16
Ersättningar till ordförande, förbundschef och styrelse
Förbundsstyrelsens ordförande är tillika ordförande i Hyresgästföre­
ningen. Förbundsordföranden är vald på fyra år, till och med juni år
2012. Om uppdraget upphör i förtid eller om ordföranden inte väljs för
en ny mandatperiod ska andra skäliga arbetsuppgifter erbjudas inom
riksförbundet. Väljer ordföranden i stället att lämna riksförbundet
erhålls 90 procent av lönen under två år. Avräkning sker i de fall nytt
arbete/uppdrag erhålles. Trygghetsavtalet som gäller övriga anställda
omfattar inte ordföranden. Särskilda pensionsförmåner finns ej.
Pensionsvillkoren för förbundsordförande motsvarar de som gäller
för chefer i Hyresgästföreningen enligt kollektivavtal. Övriga styrelsemedlemmars arvoden är kopplade till inkomstbasbeloppets utveckling
och består av ett årsarvode med 3 950 kronor, ett sammanträdes­
arvode med 1 975 kr per tillfälle och ett arvode vid deltagande i
arbetsgrupper utöver förbundsstyrelsen med 1 000 kronor per tillfälle.
Förbundschefen är tillsvidareanställd med ett 5-års förordnande
som förbundschef. Nuvarande förordnande utgår 1/1 2014. Inga
speciella pensionsförmåner finns utan förbundschefen omfattas av
samma förmåner som övriga anställda. Om förordnandet bryts eller
om förlängning ej erbjuds ska förbundschefen erbjudas andra
arbetsuppgifter om detta anses skäligt. Väljer förbundschefen att
inte anta de arbetsuppgifter som erbjuds utan lämnar Hyresgäst­
föreningen erhålls 90 procent av utgående lön under 24 månader.
Om orsaken är grovt kontraktsbrott från förbundschefens sida
upphör avtalet utan att några förmåner erbjuds.
Kvinnor
Män
2010
2009
17
28
45
22
26
48
4
7
11
3
8
11
Hyresgästföreningen
Kvinnor
Män
Totalt
Not 8 – Resultat från andelar i koncernföretag
Belopp i tkr
Not 13 – Byggnader och mark
2010
2009
Hyresgästföreningen
AB Kv Danmark nr 28 & Co KB
Rosenön KB
Summa
4 691
0
4 691
7 079
470
7 549
Not 9 – Resultat från övriga värdepapper och fordringar
Belopp i tkr
2010
2009
0
4 190
3 102
9 578
16 870
5 505
3 324
28 070
9 315
46 214
0
4 190
3 102
1 333
9 578
18 203
5 505
3 324
28 070
1 686
9 315
47 900
Koncernen
Utdelningar intresseföretag
Övriga utdelningar
Resultat vid försäljningar
Räntor
Summa
Hyresgästföreningen
Utdelning från intresseföretag
Övriga utdelningar
Resultat vid försäljningar
Räntor från dotterföretag
Räntor
Summa
Belopp i tkr
2010
2009
Tax.värde
Tax.värde
Smådalarö 1:79 m.fl. (Tax.värde ej fastställt 2009)
13 453
2 st småhus, Sälen
2 124
Kontor, Växjö
3 147
Kontor och butiker, Helsingborg
28 822
Kontor och butiker, Borås
15 400
Vandrarhem och butiker, Stockholm
87 000
Kontor, Malmö
39 248
Kontor, Borlänge
1 398
Kontor, Vänersborg
4 229
Kontor, Karlstad
3 900
Kontor, Stockholm
166 000
2 124
3 029
25 410
14 044
75 000
34 483
1 554
3 220
3 672
143 000
Koncernen
Fastigheter
Ingående anskaffningsvärde byggnad
Ingående anskaffningsvärde mark
Försäljning fastighet
Försäljning mark
Färdigställd ombyggnad
186 557
16 038
0
0
73
202 668
279 406
16 620
–92 849
–581
0
202 596
Utgående restvärde enligt balansräkning
–61 296
0
–3 731
–65 027
137 641
–119 434
61 869
–3 731
–61 296
141 300
Hyresgästföreningen
Fastigheter
Tax.värde
Tax.värde
13 543
2 124
3 147
2 124
3 029
4 993
1 754
0
0
6 747
97 842
2 335
–92 849
–581
6 747
–968
0
–100
–1 068
5 679
–62 737
61 869
–100
–968
5 779
2010
2009
31 046
1 615
-554
32 107
36 752
1 899
-7 605
31 046
–28 151
554
–2 023
–29 620
2 487
–32 510
7 605
–3 246
–28 151
2 895
46 756
1 024
–268
47 512
48 605
2 612
–4 461
46 756
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Återföring avskrivningar såld fastighet
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Not 10 – Övriga ränteintäkter och liknande poster
Belopp i tkr
2010
2009
Koncernen
Räntor
Summa
1 715
1 715
2 282
2 282
1 714
1 714
2 387
2 387
Hyresgästföreningen
Räntor
Summa
2010
2009
5 968
–67
5 901
5 870
81
5 951
–5 968
–51
–7 747
21 400
7 634
–5 870
–246
–11 476
16 413
–1 179
Hyresgästföreningen
Inkomstskatt
Skatt hänförlig till tidigare år
Summa
Skatteskuld/skattefordran
Summa
2010
2009
103 816
4 334
108 150
89 203
14 613
103 816
–84 175
–8 127
–92 302
15 848
–75 113
–9 062
–84 175
19 641
Koncernen och Hyresgästföreningen
Programvaror
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt balansräkning
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt balansräkning
Belopp i tkr
Koncernen
Datorer
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Försäljning/utrangering
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Not 12 – Immateriella tillgångar
Belopp i tkr
Ingående avskrivningar
Återförda avskrivningar såld fastighet
Årets avskrivningar
Not 14 – Maskiner och inventarier
Hyresgästföreningen
Inkomstskatt
Fastighetsskatt
Särskild löneskatt på pensionskostnader
Inbetald preliminärskatt under året
Ingående anskaffningsvärde byggnad
Ingående anskaffningsvärde mark
Försäljning fastighet
Försäljning mark
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Not 11 – Årets skatt
Belopp i tkr
Smådalarö 1:79 m.fl. (Tax.värde ej fastställt 2009)
2 st småhus, Sälen
Kontor, Växjö
Ingående avskrivningar
Försäljning/utrangering
Årets avskrivningar enligt plan
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde datorer
Inventarier
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Försäljningar/utrangeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
17
forts. Not 14 – Maskiner och inventarier
Not 16 – Andelar i intresseföretag
Belopp i tkr
Ingående avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar enligt plan
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde inventarier
2010
2009
–34 996
268
–4 175
–38 903
8 609
–35 085
4 455
–4 366
–34 996
11 760
11 096
14 653
Utgående restvärde enligt balansräkning
Aktier
Ägarandel
Aktie­
kapital
Bokfört
värde
2010
50%
100
70
100
70
Koncernen och
Hyresgästföreningen
Hyresgästernas Förlag AB
Organisationsnummer 556429-3313
Styrelsens säte: Stockholm
Summa
Hyresgästföreningen
Datorer
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Försäljningar /utrangeringar
29 815
1 577
–554
30 838
35 606
1 814
–7 605
29 815
–27 002
554
–1 981
–28 429
2 409
–31 700
7 605
–2 907
–27 002
2 813
38 495
1 024
–268
39 251
40 460
2 492
–4 457
38 495
–30 351
268
–2 883
–32 966
6 285
–31 739
4 450
–3 062
–30 351
8 144
8 694
10 956
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar enligt plan
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde datorer
Inventarier
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Försäljningar/utrangeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar enligt plan
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde inventarier
Utgående restvärde enligt balansräkning
Not 15 – Aktier och andelar i koncernföretag
Företagets namn
Org.nr
Säte
556045-0834
556189-2653
556457-7426
916400-2330
556606-6964
556706-9009
556707-3001
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Hyresgästföreningen
Fastighets AB Norrlandsgatan nr 7
AB Kvarteret Danmark nr 28
Förvaltnings AB Rosenön
AB Kvarteret Danmark nr 28 & Co KB
Hyresgästföreningen Plus AB
Tidningen Hem & Hyra AB
Hyresgästföreningen Media AB
Aktier
Fastighets AB Norrlandsgatan 7
AB Kv Danmark nr 28
Förvaltnings AB Rosenön
Hyresgästföreningen Plus AB
Hyresgästföreningen Media AB
Tidningen Hem & Hyra AB
Ägarandel
Aktie­
kapital
Bokfört
värde
2010
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100
100
100
100
100
100
600
50
50
100
100
100
100
500
Summa aktier
Andelar
AB Kv Danmark nr 28 & Co KB
Summa andelar
100%
98 927
98 927
Summa aktier och andelar
99 427
Aktieägartillskott har skett till Hyresgästföreningen Media med
3 miljoner kronor vilket nedskrivits över resultaträkningen.
18
Not 17 – Andra långfristiga värdepappersinnehav
Specifikation och emittent
Bokfört Marknadsvärde
värde
Förfallo­
datum
Koncernen och
Hyresgästföreningen
Scania 5,25%
Volvo Finans Bank 5,95%
Volvo Treasury 8,50%
Storebrand 7,15%
Swedbank 5,895%
Proventus Capital Partners
Holmen Stibor +1,973%
Danske Bank 5,1192%
Lloyds 3,75%
Stena Metall Stibor +0,80%
Landshypotek Stibor + 2,25%
Nordea 8,375%
SEB 7,09%
Handelsbanken 10,5%
SAS konvertibel 7,5%
Royal Bank of Scotland 3,8%
Värdepapper
Indexobl Euro/SEK, Swedbank
Indexobl aktier, Svensk
Exportkredit
Indexobl aktier, Kommuninvest
Indexobl alt energi, Kommuninvest
Indexobl råvarustrategi,
Kommuninvest
Indexobl aktier, Morgan Stanley
Multistrategi, Brummer
Räntestrategi, Excalibur
Indexobl aktier, Kommuninvest
Indexobl räntor, Kommuninvest
Indexobligation råvaror,
Ålandsbanken
SEB räntestrategi, SEB
SEB aktiestrategi, SEB
SHB räntestrategi,
Handelsbanken
Multistrategi M.A.S.T.R, EFG
Multistrategi Graal Total,
Aktieinvest
SEB räntefond, SEB
Danske Invest räntefond,
Danske Bank
Räntefond (High Yield), Pall Mall
Robur Småbolagsfond Europa,
Robur
Värdepappersfonder
4 027
3 997
4 010
6 061
4 989
6 809
5 020
4 000
5 000
4 624
3 830
3 991
4 995
6 146
4 638
5 005
77 142
4 280
4 246
4 504
6 301
5 161
6 659
5 024
4 696
5 044
4 593
3 894
3 671
4 703
6 364
4 592
4 925
78 657
Feb 2012
Sep 2013
Mar 2012
Aug 2014
Dec 2017
2016
Nov 2013
Aug 2017
Apr 2015
Feb 2014
Jun 2017
Mar 2015
Dec 2017
Mar 2014
Apr 2015
Okt 2015
5 261
5 725 Apr 2011
10 025
10 025
10 010
11 356 Apr 2011
10 074 Maj 2012
9 073 Apr 2011
10 010
2 000
10 100
5 516
10 000
10 000
9 941 Maj 2012
1 927 Jul 2015
11 401
5 694
9 764 Apr 2013
10 214 Apr 2011
5 000
5 000
5 005
5 026 Apr 2013
4 880 Mar 2015
5 430 Jun 2015
5 005
10 063
5 025
10 383
5 000
10 000
5 080
10 876
34 918
4 770
33 971
4 925
5 074
172 781
6 021
176 786
forts. Not 17 – Andra långfristiga värdepappersinnehav
Specifikation och emittent
Aarhus Karlshamn
(mejeriprodukter)
ABB (kraft- och automations­
teknik)
Alfa Laval (värmeöverföring och
separering)
ASSA Abloy B (låssystem)
Astra Zeneca (läkemedel)
Atlas Copco B ­(verktyg och
gruvindustri)
Axis (säkerhetsutrustning)
BP (energi, olja och gas)
Claes Ohlsson B (detaljhandel)
Ericsson B (telekom)
Getinge B (sjukvård och
­infektionskontroll)
Glaxo Smithkline (läkemedel)
H&M B (kläder)
Investor B (investerar i andra
företag)
Kappahl (kläder)
Nokia (mobiltelefoner och
mobilsystem)
Nordea (bank)
Norsk Hydro (aluminium och
energi)
Ratos B (investerar i andra
företag)
Sandvik (specialverktyg och
stålprodukter)
SCA B (pappersprodukter)
Scania B (lastbilar)
SKF B (kullager)
Softtronic B (systemutveckling)
SSAB B (stålindustri)
Statoil Hydro (energi, olja och gas)
Stora Enso (pappersprodukter)
Swedbank A (bank)
Telia Sonera (telekommunikation)
Trelleborg B (gummi för industrin)
Volvo B (lastbilar)
XACT BULL (börshandlad fond)
Aktier
Bankinvest Global Equities
Bankinvest Emerging Markets
DGF Asia Pacific
Standard &Poor 500,
börshandlad fond
Sällanköpsvaror USA,
börshandlad fond
Nasdaq, börshandlad fond
UBS Halo Emerging Markets
Lloyd George Emerging Markets
Nordea Optima
Nordea övrigt
Aktiefonder
Övriga andelar
Summa
Bokfört Marknadsvärde
värde
2 481
2 828
4 564
5 306
2 642
2 406
6 030
6 377
4 738
6 186
1 986
3 013
3 079
3 085
5 159
5 019
3 675
2 612
3 300
5 471
3 425
3 602
4 107
3 523
3 251
7 616
7 330
1 499
8 634
1 593
3 377
3 007
3 465
4 389
1 531
1 963
2 275
4 980
3 391
3 207
3 098
2 279
1 540
3 320
3 914
2 037
3 016
5 607
3 012
1 968
4 567
105 554
5 900
4 248
6 188
5 365
1 050
3 470
3 992
2 776
2 814
6 929
6 044
4 148
6 206
144 056
9 438
10 019
10 033
8 394
11 502
15 309
4 001
4 343
2 933
3 107
10 000
4 951
4 800
2 206
61 488
3 458
3 159
10 575
4 918
4 800
2 206
68 664
374
374
417 339
468 537
Not 18 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förfallo­
datum
Uppskrivning av aktier till anskaffningsvärde har skett med 7 740 tkr.
Belopp i tkr
2010
2009
3 539
995
1 177
641
11 831
1 527
1 928
3 509
7 534
6 928
39 609
5 560
1 043
869
723
14 136
1 841
2 463
1 956
0
3 823
32 414
5 335
793
1 177
641
11 831
1 527
1 928
3 509
7 534
455
8 058
42 788
7 451
830
869
723
14 136
1 841
2 463
1 956
0
0
5 091
35 360
Koncernen
Förutbetalda hyror
Förutbetalda försäkringspremier
Förutbetalda leasingavgifter
Upplupna medlemsavgifter
Upplupna hyressättningsavgifter
Upplupna boinflytande- och fritidsmedel
Upplupna ränteintäkter
Förutbetalda kostnader avseende datadrift
Fordran KP gottgörelse pensionskostnader
Övriga poster
Summa
Hyresgästföreningen
Förutbetalda hyror
Förutbetalda försäkringspremier
Förutbetalda leasingavgifter
Upplupna medlemsavgifter
Upplupna hyressättningsavgifter
Upplupna boinflytande- och fritidsmedel
Upplupna ränteintäkter
Förutbetalda kostnader avseende datadrift
Fordran KP gottgörelse pensionskostnader
Administrationskostnader dotterbolag
Övriga poster
Summa
Not 19 – Kortfristiga placeringar
Bokfört Marknadsvärde
värde
Belopp i tkr
Koncernen och Hyresgästföreningen
Depåkonto Swedbank
Specialinlåning Danske Bank
Depåkonto EFG Bank
Depåkonto SEB
Specialinlåning Ålandsbanken
4 433
10 446
232
2 442
10 000
27 553
4 433
10 446
232
2 442
10 000
27 553
Årets
resultat
Totalt
583 521 69 461
69 461 –69 461
52
63 041
653 034 63 041
659 117
0
42
63 041
722 200
Summa kortfristiga placeringar
Not 20 – Eget kapital
Belopp i tkr
Bundet
eget kapital
Fritt eget
kapital
Koncernen
Ingående balans
Resultatdisposition
Avslut dotterbolag
Årets resultat
6 135
Utgående balans
6 125
Belopp i tkr
–10
Sparat
Eget kapital
Fritt eget
kapital
Årets
resultat
Totalt
68 037 65 601
65 601 –65 601
–3 475
57 008
130 163 57 008
624 780
0
0
57 008
681 788
Hyresgästföreningen
Ingående balans
Resultatdisposition
Kapitalbildningsmål
Årets resultat
491 142
Utgående balans
494 617
3 475
Från och med 2006 har Hyresgästföreningen ett nytt krav på hur
stort det egna kapitalet ska vara – Sparat eget kapital. Sparat eget
kapital ska uppgå till en årsavgift per medlem och säkerställa att
Hyresgästföreningen alltid har en ekonomisk beredskap.
2010-12-31 var detta krav 494 617 tkr.
19
Not 21 – Bokslutsdispositioner/avsättningar
Belopp i tkr
Ingående åtagande för avtalspensionärer
Årets avsättning
Disponerat under året
Utgående åtagande för avtalspensionärer
Not 23 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2010
2009
1 933
0
–1 933
0
5 611
0
–3 678
1 933
2010
2009
8 334
788
9 159
18 281
8 303
612
9 923
18 838
8 217
215
8 931
17 363
8 104
113
8 849
17 066
Not 22 – Övriga skulder
Belopp i tkr
Koncernen
Personalens källskatt
Moms
Övriga poster
Summa
Hyresgästföreningen
Personalens källskatt
Moms
Övriga poster
Summa
Belopp i tkr
2010
2009
4 232
23 610
17 501
42 468
1 262
68 892
6 648
164 613
5 752
22 491
16 819
41 268
1 891
66 016
10 477
164 714
4 127
23 131
17 329
42 468
68 892
4 953
160 900
5 664
22 118
16 405
41 268
66 016
7 719
159 190
Koncernen
Upplupna löner
Semesterlöneskuld
Sociala avgifter
Förutbetalda medlemsavgifter
Förutbetalda hyresintäkter
Förutbetalda boinflytande- och fritidsmedel
Övriga poster
Summa
Hyresgästföreningen
Upplupna löner
Semesterlöneskuld
Sociala avgifter
Förutbetalda medlemsavgifter
Förutbetalda boinflytande- och fritidsmedel
Övriga poster
Summa
Not 24 – Ställda säkerheter till kreditinstitut
Ställda säkerheter avser spärrad placering med 3 000 tkr och
bankgaranti med 3 150 tkr.
Not 25 – Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser i Hyresgästföreningen och koncernen avser
borgensförbindelse för anställdas billån.
Stockholm den 26 april 2011
Barbro Engman
Förbundsordförande
Anders Löfgren
Alaa Idris
Vendela Tengroth Lamm
Marie Dahlin
Hans Eklund
Esa Norojärvi
Terje Gunnarson
Bo Nilsson
Erik Normark
Björn Johansson
Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits 2011-04-27
20
Magnus Fagerstedt
Auktoriserad revisor
Ernst & Young AB
Per-Inge Ahlbäck
Ingalill Bäckström
Revisionsberättelse
Till förbundsstämman i Hyresgästföreningen
Org.nr 802001-5106
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och
bokföringen samt styrelsens förvaltning i Hyresgästföreningen
för år 2010. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskaps­
handlingarna och förvaltningen och för att årsredovisnings­
lagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt
ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredo­
visningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i
Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen
för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att
årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller
väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska
ett urval av underlagen för belopp och annan information i
räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva
redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem
samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som
styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen och
koncern­redovisningen samt att utvärdera den samlade
informationen i års­redovisningen och koncernredovisningen.
Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden
i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot
har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår
revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats
i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande
bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i
enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltnings­
berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern­
redo­visningens övriga delar.
Vi tillstyrker att förbundsstämman fastställer resultaträk­
ningen och balansräkningen för förening och för koncernen,
disponerar vinsten i föreningen enligt förslaget i förvaltnings­
berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet
för räkenskapsåret.
Stockholm den 27 april 2011
Magnus Fagerstedt
Auktoriserad revisor
Per-Inge Ahlbäck
Ingalill Bäckström
21
Hyresgästföreningens styrelse
15
14
7
10
8
13
4
2
3
11
9
6
12
5
1
På bilden saknas Mats Panther, Peter Forsman, Emmeli Wulfstrand och Birgitta Litsegård.
22
Ordinarie ledamöter
1 Barbro Engman, Stockholm, förbundsordförande
2 Marie Dahlin, Vänersborg
3 Hans Eklund, Östhammar
4 Terje Gunnarson, Stockholm
5 Alaa Idris, Örebro
6 Björn Johansson, Mantorp
7 Anders Löfgren, Halmstad
8 Bo Nilsson, Malmö
9 Erik Normark, Göteborg
10 Esa Norojärvi, Umeå
11 Vendela Tengroth Lamm, Stockholm
Ersättare
12 Mursal Ismail Isa, Borlänge
13 Egon Frid, Skövde
14 Yvonne Andersson, Stockholm
Adjungerade
15
Jan Johnson, förbundschef
Mats Panther, facklig representant Handels
Peter Forsman, facklig representant Journalistklubben
Emmeli Wulfstrand, facklig representant SACO
Birgitta Litsegård, protokollförare
Sittande förbundsstyrelse valdes enhälligt på förbunds­
stämman i Uppsala den 12–13 juni 2010. Alla ledamö­
ter är valda på två år utom Barbro Engman som 2008
valdes till och med stämman 2012.
Hyresgästföreningens förbundsstyrelse leder riks­förbundets verksamhet mellan Hyresgästföre­ningens
stämmomöten vartannat år. Förbundsstyrelsen ansvarar
för riksförbundets ekonomiska verksamhet, beslutar om
firmatecknare och utövar tillsyn över regionernas och
hyresgästföreningarna ekonomi och verksamhet samt
över förbundskontorets verksamhet.
Förbundsstyrelsen har, förutom ordinarie styrelse­
arbete, under året medverkat i ett flertal projekt och
arbetsgrupper. Bland annat i Agenda 2016, GEMSprojektet, ­projekt Digitala kanaler, HGF Plus AB och
Hem & Hyra. Förbundsstyrelsen har representerat
Hyresgästföreningen i Hyresmarknadskommittén,
Bostadsmarknadskommittén, International Union
of Tenants (IUT) och koncernföretag. Åtta remissvar
har avgetts till regeringen.
23