Transcript Malin Baryard Johnsson ett liv med hästar

Vida
NYTT
B
#2 2012
Sverige
Porto
Betalt
vida och växande värden
Allting måste vara på topp
Malin
Baryard
Johnsson
e t t l i v m e d h ä s ta r
Den perfekta älgsteken
Sid 10
Mörhult Bäcks Jaktlag
Sid 8
Bygg ett jakttorn
Sid 13
Sid 3
Små ljusglimtar på
fortsatt tuff marknad
Med tacksamhet konstaterar jag att VIDA gör ett
knappt men dock positivt resultat för de första sex
månaderna 2012. För mig är det stor skillnad på ett
plusresultat jämfört med att förlora pengar.
Svensk ekonomi är väldigt stark i förhållande
till omvärlden med låg skuldsättning, balans i
statsfinanserna och stora överskott i bytesbalansen.
Sverige tillsammans med bara sju länder i världen
är AAA-ratade. Kanske inte så svårt att vara på
den nivån i jämförelse med framförallt Sydeuropa och USA, men även viktiga konsumentländer av svenska trävaror såsom England,
Holland och Danmark har stora svårigheter.
Man undrar ibland hur så många ”kloka”
politiker och beslutsfattare kan ställa till världens
ekonomi på det sätt vi nu ser.
Som en följd av detta vänder sig många av
världens investerare mot Sverige. Schweiz centralbank köper som ett exempel svenska kronor.
Sverige har också, trots den senaste räntesänkningen, högre basränta än övriga Europa.
Svenska sågverk och i förlängningen svenska
skogsägare är oerhört beroende av en stor export
av trävaror. Vi har en stor del av våra intäkter i
Euro, Pund och Dollar. Sedan 2009/2010 har
den svenska kronan stärkts mot dessa valutor
med 15–20% (se graf ). Detta motsvarar 3–400
kr/sågad m3 levererat på export. Omräknat
motsvarar detta 150-200 kr/m3 fub i lägre
betalningsförmåga. I kombination med detta
har sågverken fått kraftigt sänkta priser på
cellulosaflis, sågspån och hyvelspån som en följd
av sänkta massavedspriser och en mycket svag
pelletsmarknad där spån utgör råvaran.
Med kraftiga valutafördelar jämfört med våra
konkurrentländer, höga priser på c-flis såväl
som spån var det inte konstigt att timmerpriserna under 2009/2010 och in i 2011 var på en
extrem och historisk rekordnivå.
Trots historiskt svag byggkonjunktur, stark
svensk krona och väsentligt sämre intäkter för
våra biprodukter är timmerpriserna idag högre
än våren 2009 och högre än före Gudrunstormen
i januari 2005. En större storm nu, lik Gudrun
eller Per, skulle vara förödande i denna byggkonjunktur. Det skulle vara näst intill omöjligt
för sågverken att finansiera stora timmerlager med
nuvarande återhållsamhet från bankernas sida.
Bortsett från ett antal värden såsom naturupplevelser, jakt med mera, måste avkastningen
från skogen vara väsentlig. Att avverka mogen
skog för att minimera risken för stormar och
barkborreskador, att röja och gallra är viktiga
komponenter för ökad tillväxt och ett ökat värde
på fastigheten.
Jag kan inte se annat än att den ekonomiska
krisen kommer att bli långvarig i Europa. Vi
kommer under ett antal år att ha ett lågt byggande och därmed konsumtion av trävaror.
Vi ser positiva tendenser i USA. Priserna är
inte på Europanivå ännu men vi avser att leverera
och sälja större volymer på USA framöver. Detta
för att minska utbudet i Europa. Vi ser också att
nya marknader kommer till sakta men säkert.
Vår målsättning är att producera i oförändrad
takt och på så sätt behålla våra kunder, etablera
oss på nya marknader samt bibehålla sysselsättningen på de 20-talet små orter där vi finns.
Timmerpriset är fortfarande på en historiskt
hög nivå och vi behöver ett ständigt flöde av
timmer. På så sätt skapar vi tillsammans långsiktiga värden i alla våra verksamheter.
alvesta 2012-09-28
Santhe Dahl
Valutakurser januari 2009 – augusti 2012
14
13
12
11
10
SEK 9
8
7
6
5
4
Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell
Grafisk form: www.black.se
EUR/SEK
GBP/SEK
USD/SEK
Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3
2009 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2010 2011 2011 2011 2011 2012 2012 2012
Tryckeri: www.kstab.se
Papper: VIDA Paper, Scandia 2000 smooth natural 115 gr.
Text: Karin Malm om inget annat anges.
Foto: Karin Malm och Lotta Fonsell om inget annat anges.
Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta
– Alla hästar vi tar in
ska bli världsstjärnor.
m a l i n b a rya rd j o h n s s o n
Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
År och kvartal
Sid 3
Allting måste vara p å t o p p
1975 föddes en svensk världsstjärna i Söderköping. Malin
Baryard Johnsson, vår svenska
hoppryttare som nått stora
framgångar inom hästhoppning. Hon började rida när
hon var sex år efter att ha
blivit inspirerad av mellansystern. Allt sedan dess har hon
tillbringat sitt liv med hästar.
Föreställ dig World Cup på hemmaplan.
Fullsatta läktare i Scandinavium. I europafinal.
Eller tänk tillbaka till den plats där de olympiska
spelen en gång började, i Grekland och Aten.
Där brons blev silver. Båda två oförglömliga
upplevelser för Malin.
Ja, meritlistan är gedigen. Ett olympiskt silver,
ett silver i VM, sju EM-medaljer, rankad etta på
FEI:s lista över världens bästa ekipage, brons i
Världscupfinalen och åtta Grand Prix-segrar.
Men så i somras raserades OS-drömmen. Malin
hade just kommit hem från en mycket lyckad
Falsterbo Hourse show. En tävling under stor
press. Mentalt i samma klass som en OS-final.
Telefonen ringer. Tornesch har ett svullet ben.
Det kommer som en chock för Malin. Fanns
inte i hennes sinnesvärld att det skulle inträffa.
Det blev en ordentlig smäll mentalt.
– Jag var så otroligt inställd och fokuserad på OS
och så inträffade detta.
OS-drömmen raserades. Total kursändring.
– Jag tillät mig vara deppig och omotiverad. Att
helt enkelt låta mig strunta i att rida och få mer tid
för familjen. Det finns nog en mening med allt...
Nu är det nya tag. Tournesch är frisk och Världscupen i Göteborg stundar. Målet är att komma
till final i april 2013.
Strävan efter det perfekta samspelet
– Varje häst är en individ med en stark vilja och
personlighet som successivt växer fram. Hästar
går att forma till en viss grad, men det avgörande
är att få till ett bra samspel, att sträva åt samma
håll. Att lyckas med det perfekta samspelet och på
så sätt nå högt uppsatta mål, är det bästa man
kan uppleva. En häst är som ett barn, fast lite
enklare... visst kan de trotsa, ifrågasätta och testa
gränser men de ger upp lite fortare. Att sätta ramar
och regler, att vara konsekvent och visa ömsesidig
respekt är viktigt.
Och visst känner vi igen knepen – lura, locka,
uppmuntra, pressa och belöna.
När Malin var 10 år flyttade familjen till Jonstorps gård utanför Norrköping. Där lever hon
numer sitt liv tillsammans med sin man Henrik,
sina två söner Alvar 7 år och Ed 3 år. Malins
föräldrar bor också på gården. Tidigare även
hennes morföräldrar. Hon beskriver det som ett
VIDA Stallströ
VIDA Stallströ är gjord av kutterspån – endast svensk skogsråvara av
bästa kvalité, främst från gran. Helt fritt från kemiska tillsatser och impregnerat virke. Det är också dammrensat, en fördel för hela stallmiljön,
hästarna och de som arbetar där. Vårt strö är mycket uppskattat bland
hästägare men används också med fördel inom annan djurhållning.
Som leverantör till VIDA har du förmånliga priser på VIDA Stallströ.
Välkommen att kontakta din lokala inköpare för mer information.
VIDA Stallströ – en produkt från förnyelsebar råvara.
Sid 4
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
drömliv. Särskilt för barnen. Att bo på landet
med mormor och morfar som grannar. Ett liv
fullt med vardagliga äventyr. Traktortur med
morfar, ponnyridning, bärplockning, bus med
hundar och så bollar förstås.
I det prydliga stallet står tio otroligt vackra
hästar. Alla olika individer. Frida som rider och
tränar de yngre hästarna, kommer förbi med en
av hästarna. Den visade sig vara lite ”karlgalen”.
En annan visade sin tjuriga sida.
– Hon är lite av en "pissmärr", säger Malin med
ett leende. Hingstarna var nöjda. Ganska nyligen hemkomna från sommarens ”liggaläger”.
– Alla hästar vi tar in ska bli världsstjärnor. Allt
måste vara på topp.
Det är inte bara samarbetet med hästen som är
viktigt. Hela omgivningen måste hålla absolut
högsta kvalitet. Det präglar allt. Från kollegor
i teamet, lastbilarna, boxmiljön, utrustningen,
fodret med mera.
Under de år som Malin tränade och arbetade för
den engelska hoppryttaren John Whitaker, lärde
hon sig vikten av att vara noggrann. Att städa
och hålla ordning för att upprätthålla en säker
miljö. Varje gång hästarna går ut städas boxarna.
Bra luft genom dammfritt, absorberande stallströ och bra ventilation.
– Vi håller ordning och reda. Allt tillsammans skapar
en säker miljö för såväl hästarna som för oss som
arbetar i stallet. Att hålla rent, bra luft, ordning och
reda, hög säkerhet – det är kvalitet för mig!
Vi springer på Sara. Hon är Malins högra hand.
Det är hon som kommer först och åker hem
sist från alla tävlingar. Hon sköter allt. Sara har
det fulla ansvaret för transporterna, ridning och
skötsel tills Malin kommer på plats. De träffades
under en tävling under VM-året 2006. Malins
tidigare partner hade slutat. Med VM i fokus var
det otroligt viktigt att snabbt hitta en ny partner.
En partner som man känner stort förtroende för.
Sara blev tillfrågad.
– Hon tackade ja till att jobba ett halvår under
VM:et 2006, men som tur är hon är kvar än.
Två barn med skola och dagis. En man som ofta
arbetar i Stockholm. Själv på elitnivå, ridning veckans alla dagar och med en elitkvinnas ångest – kan
inte låta bli att jobba. Hur får man det att funka?
Väckarklockan ringer klockan sju. En morgontrött Malin kör barnen till skola och dagis. Hon
är tillbaka i stallet och rider mellan halv nio
och ett. Då är det gemensam lunch med alla
som jobbar på gården. Oftast hemlagat av hennes föräldrar. Ridning till klockan fyra då hon
hämtar barnen. Målet är att vara klar i stallet vid
klockan fyra. Därefter är det kvalitetstid med
familjen.
– Vi är bra på att ha roligt och att göra roliga
saker tillsammans. Detta måste vara världens bästa
lekplats med jättesandlådor, traktorer och hästar. I
alla fall om ni frågar mig.
Många resdagar blir det. Cirka ett hundra per
år. Även om det har minskat något. Numer tar
Malin alltid flyget till och från tävlingar för att
snabbt komma hem till familjen igen. Men visst
har även barnen haft ett antal resdagar. Alvar
hade varit i 14 olika länder innan han var 1,5 år.
Hur har det då blivit med barnens intresse av
hästar och ridning? Än så länge är det varierat.
Det går i perioder.
– Jag pressar absolut inte dom. Tvärtom tycker jag
det är ganska skönt att få en paus, att slippa vara i
stallet ibland. Att bara göra något annat en stund.
Malin om 20 år
– Jag gillar att jobba, jag är proffs på hästar, jag
är en otroligt dålig förlorare – inte minst när det
spelades Yatzi med familjen under uppväxten. Ofta
fick hela familjen lägga sig för att jag skulle vinna.
Malin har en hög prestationsångest vilket hon
ser som en tillgång. Den skapar drivkraft.
– Hmm... om 20 år... hur gammal är jag då...
57... Jag har svårt att släppa taget men tror jag
själv har slutat tävla. Jag hoppas jag hittar en
duktig kille eller tjej som jag kan coacha. Undrar
vad det är för OS som hägrar 2032? l
Sid 5
över nr 8
k löve r
Artikelserien ”Klöver Över” belyser hur du med val av
olika skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet.
I denna artikel studerar vi effekterna på den ekonomiska
avkastningen av aktiva föryngringsåtgärder.
text: Ulf Johansson, Tönnersjöhedens försökspark
Aktiv föryngring ökar lönsamheten
I Sverige finns en lång tradition av att anlägga
ny skog på kal mark efter avverkning. Många av
de äldre skogar som vi idag avverkar har tillkommit genom aktiva föryngringsåtgärder utförda av
tidigare generationers skogsbrukare.
Den svenska skogsföryngringstraditionen finns
grundlagd i skogsvårdslagstiftningen sedan
mer än 100 år tillbaka i tiden. Den har också
vuxit fram genom tidiga pionjärinsatser då
hedmarker och glesa lågproducerande marker
beskogades under senare delen av 1800-talet
och inledningen av 1900-talet. Efterhand har
föryngringsmetoderna utvecklats och förbättrats
samt anpassats till nya krav och ekonomiska
förutsättningar. Vid skogsföryngring i södra
Sverige dominerar idag metoder med markberedning och plantering, men lokalt tillämpas
även föryngringsprogram med sådd och naturlig
föryngring. Från tid till annan ifrågasätts emellertid intensiteten i metoderna för anläggning
av ny skog. Det hävdas ibland att kostnaderna
för föryngringsåtgärderna idag är så höga att det
inte ger ett långsiktig lönsamt skogbruk. Låt oss
därför granska ett exempel på utfallet av olika
föryngringsintensitet.
Produktion, skötsel och ekonomisk kalkyl
Vi jämförde två föryngringar med olika inten-
sitet i ett långtidsförsök som anlades 1987 på
en bördig skogsmark strax utanför Lönsboda i
trakterna mellan Blekinge och Småland. Efter
avverkning av den gamla skogen markbereddes
och planterades ett område (normal intensitet)
med 2 200 barrotsplantor av gran per ha. Ett
annat område (extensiv) lämnades till spontan
föryngring utan några aktiva föryngringsåtgärder. Bestånden mättes in 2011 vid 27 års ålder
(Faktaruta 1).
Beståndsdata från mätningen 2011 användes för
en kalkyl över de ekonomiska utfallet under en
hel omloppstid. Beståndsutveckling och produktion under den återstående delen av omloppstiden beräknades med hjälp av en prognosmodell
(prognosmodell DT, SLU, Inst för sydsvensk
skogsvetenskap, Alnarp). För det normala
alternativet beräknade ett skötselprogram med
två gallringar och slutavverkning vid 60 års
ålder. För det extensiva alternativet gjordes ingen
röjning eller gallring och beståndet avvecklades
vid 60 års ålder.
Vi jämförde det ekonomiska utfallet av de båda
programmen med olika föryngringsintensitet
genom att beräkna ett nuvärde vid ett antagande
om 2,5 % kalkylränta. Vid beräkningarna
använde vi aktuella marknadsvärden för virkespriser och kostnader.
En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet.
Kalkylen visade att nuvärdet av beståndet med
normala föryngringsåtgärder (markberedning
och plantering) var ca 28 000 kr/ha medan det
extensiva programmet utan några aktiva föryngringsåtgärder gav ca 11 000 kr/ha. Lönsamheten
var således ungefär 2,5 gånger högre av att utföra
aktiva föryngringsåtgärder jämfört med att inte
göra något alls (Faktaruta 2).
Analys
Kalkylexemplet ovan visade att aktiva föryngringsåtgärder ökade lönsamheten i skogsbruket
jämfört med ett exploaterande alternativ med låg
intensitet i föryngringen.
• Volymproduktionen för ett bestånd som
anläggs i normalt föryngringsprogram blev
betydligt högre än om inga föryngringsåtgärder vidtogs. Vid 25–30 års ålder var volymproduktion i det extensiva programmet endast
drygt 10 % jämfört med det normala föryngringsprogrammet med markberedning och
plantering. Under hela omloppstiden (60 år)
blev medelvolymproduktionen i det extensiva
alternativet ca 30 % av det normala alternativet.
• Huvudanledningen till den lägre volymproduktionen var att det naturliga plantuppslaget
(totalt ca 600 pl/ha) i det extensiva alternativet var för lågt för att ge ett tillfredsställande
produktionsutnyttjande på en bördig mark.
Till detta kommer att lövandelen var mycket
högre (ca 60 %) samt att beståndet blev mera
luckigt och heterogent jämfört med det planterade beståndet. Ett föryngringsresultat som i
det extensiva alternativet ovan är inte godkänt
enligt skogsvårdslagen.
• Det naturliga plantuppslaget som kommer om
man inte planterar kan variera avsevärt mellan
olika marker. Liknande försök som det ovan
Faktaruta 1.
Beståndsutveckling vid 27 års ålder för olika föryngringsintensitet på bördig mark i södra Sverige.
Markberedning
Plantering
Beståndsdata 2011,
27 års ålder:
- stamantal, st/ha
- medeldiameter, cm
- volym, m3sk/ha
Normal
Sid 6
Extensiv
Normal
Harvning
2200 pl/ha (barrot)
Extensiv
Nej
Nej
gran
1900 11
115
gran
250
11
5
löv
250
9
10
löv
350
10
10
”
beskrivna men på andra marker och platser i
landet visar tydligt på detta. På lättföryngrade
marker kan därför det naturliga plantuppslaget
bli högre och därmed minskar skillnaderna i
produktion och ekonomi jämfört med ett
aktivt föryngringsprogram. Volymproduktionen
ökar med stigande plantantal. Ökningen blir
störst vid låga plantantal.
• Det finns även andra effekter än produktion
och ekonomi som bör beaktas när föryngringsintensiteten skall utvärderas. Till exempel kan
ett extensivare föryngringsprogram med lägre
stamantal och luckigare bestånd ge öppnare
och ljusare skogar vilket kan vara positivt för
känslig flora eller fauna samt gynna framkomligheten för friluftsliv och rekreation.
• Sammanfattningsvis illustrerar kalkylexemplet
ovan att investeringar i god skogsvård oftast är
långsiktigt lönsamma. För lönsamt skogbruk
är det på lång sikt ofta viktigare med investeringar i god skogsvård vid rätt tid än med
kortsiktig intäktsmaximering. l
– Planteringstraditionerna
har sedan lång tid varit
goda i det sydsvenska
skogsbruket, kommenterar
Ulf Johansson
Ulf Johansson på Tönnersjöhedens försökspark.
Aktiva föryngringsåtgärder har långsiktigt
betydelse för produktion och ekonomi på en
skogsfastighet men även för skogsindustri och
sysselsättning.
Gagnvirke. Virke som har sådan dimension och kvalitet att det kan
förädlas ekonomiskt.
Nuvärde. Det samlade nettovärdet av alla åtgärder som utförs i ett
bestånd under en hel eller del av en omloppstid. För varje
åtgärd som utförs beräknas det ekonomiska nettot (intäkter minus kostnader). Dessa netton summeras till samma
tidpunkt genom diskontering vid en vald kalkylränta.
Kalkylränta. Den räntefaktor som används vid beräkning av ett nuvärde.
I kalkyler på skog används ofta räntenivåer på 2–3 %.
Markberedning. Markberedning är en åtgärd som utförs för att förbättra föryngringsresultatet. Principen är att man vid markberedning tar bort
humuslagret så att mineraljorden blottläggs. Markberedning
ökar marktemperaturen, tar bort konkurrens från omgivande
vegetation och minskar risken för angrepp av snytbagge.
För markberedning används olika metoder på olika ståndorter,
såsom t ex fläckmarkberedning, harvning, högläggning och
inversmarkberedning.
– Vi anser att det är vikigt för
dig som skogsägare att satsa
på bra föryngringar så snart
som möjligt efter avverkning,
Tony Axelsson
framhåller Tony Axelsson på
Vida Skog.
– För detta krävs rätt markberedning, bra plantor
och väl utförd plantering. På Vida Skog är vi väl
utrustade för att hjälpa dig med det viktiga föryngringsarbetet och har resurserna för markberedning,
plantor och plantering, avslutar Tony.
Faktaruta 2.
Produktion och ekonomi vid olika föryngringsintensitet
på en bördig mark i södra Sverige, kalkylränta 2,5 %
Föryngringsåtgärder
Föryngringskostnad, kr/ha
Antal gallringar
Omloppstid
Slutavverkningsvol. m3sk/ha
Medelvolymprod. m3sk/ha, år
Nuvärde, kr/ha
Normal
Markberedning
och plantering
15000
2
60 år
489
10,2
28400
nr 9
Extensiv
Inga
0
0
60 år
180
3,0
11100
Liten
ordlista
I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att
titta vidare på konkreta åtgärder för ett aktivt
brukande av din skog.
Sid 7
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
från
Vilda Västern
till hög moral
Vi passerar Vaggeryd och kör
mot Hok. Vi ser välbyggda
älgtorn utmed vägen och
jägare bakom ratten i de bilar
vi möter. Vi närmar oss Tengsjön
och Mörhultsmåla. Ser en
VIDA-snitslad bana som leder
oss in till en jakstuga. En idyllisk
plats med underbar utsikt över
Tengsjön inramad av rödklätt
lingonris. Där blir vi välkomnade av styrelsen i Mörhult
Bäcks Jaktlag.
De sju styrelsemedlemmarna har samlats för
att planera och ta beslut inför den stundande
älgjakten.
– Festa är vi dåliga på och historier är det ont om.
Annat var det förr. Det var lite Vilda Västern med
kulor som ven över huvudet... skrattar Åke.
– Alla var ute i dagarna tre och sköt allt. Man ville
komma åt köttet. Och visst var det en del festande.
Det berättas om en man som under 50-talet var
lite rund under fötterna och gick vilse. Det var
långa avstånd på den tiden. Till slut kom han
fram till en stuga där han knackade på. Stugan arrenderades av danskar. De tog hand om
honom och körde honom tillbaka till de övriga
i jaktlaget. När de frågade var han hade varit så
svarande han:
– Ja inte vet jag. Men långt bort var jag för de
pratade ett annat tungomål.
Det var den tiden. Nu har tiderna har förändrats.
Tack och lov. Från Vilda Västern till nolltolerans, höga krav på säkerhet och biologiskt
ansvar. Numer görs inventeringar för att kunna
beräkna antalet älgar som får skjutas på respektive område. Under våren samlas jaktlaget för
spillningsinventering. Man räknar helt enkelt
antalet spillningshögar från vintersäsongen.
Området man inventerar är 1 km i kvadrat.
Sid 8
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
Inventering görs i ytterkant var 100:e meter. På
detta sätt kan man räkna ut antalet älgar som
vistats där under den gångna vintern och slå ut
siffran per 1000 hektar. Många menar att denna
manuella spillningsinventering är mer tillförlitlig än helikopterinventering. Härligt att det
i dagens högteknologiska samhälle fortfarande
finns tillfällen då den mänskliga faktorn segrar
över tekniken. Har lite svårt att låta bli att småle
vid tanken på en skog full av jägare som går runt
och räknar älgbajs. Undrar om någon erbjuder
denna aktivitet för alla ”älgtokiga” turister...
och säkerhet
Den preliminära tilldelningen i år består av
5 stora, varav 2 tjurar över 8 taggar, samt
8 kalvar plus ett antal pottkalvar. Förra
året blev full utdelning. Allt som tilldelats
sköts, plus 1 pottkalv. Under en lördagsjakt
sköt man hela 7 älgar på samma dag.
Många kvistar gick åt för att med stolthet
pryda kepsarna.
”Vi går en hel vecka och ändå går man
upp 3 kg...”
Varje morgon under jakten samlas lagen vid
en gemensam grillplats klockan sju. Den som
kommer först ansvarar för att tända elden.
Första drevet pågår ett par timmar. Därefter
kommer maten fram. Mackor byts mot korv
och rökt fläsk på grillen. Nytt drev under ett
par timmar, mat igen. Fyra drev om dagen är
lika med fyra måltider per dag. Inte nog med
det, det blir allt lite smått och gott däremellan.
Kanske finns det en naturlig förklaring till
extrakilona trots allt. Frågan är om det stannar på
tre extrakilon när jaktlyckan infinner sig och det
börjar dofta älgstek i skogarna runtom Mörhult,
Nöthult och Bäck. l
Stundande 75-årsjubileum
Jaktlaget med dess 32 markägare från Mörhult,
Nöthult och Bäck startade 1938. Jaktområdet
omfattar 2 100 ha. Inom området finns cirka
150 torn. Älgskyddsområdet de ingår i omfattar totalt 15 000 ha. 50-årsjubelieét firades med
fest på Vrigstad Värdshus 1988. Nu närmar sig
75-årsjubelium.
– I stora drag är det samma gäng sedan starten
1938, dock några utbytta.
I samband med premiären på älgjakten samlas
omkring tjugofem jägare. Kvinnliga jägare lyser
idag med sin frånvaro.
– Vi hade en kvinnlig jägare för några år sedan.
Hon sköt en kalv och sedan dess har hon inte
varit med.
Åke Andersson, Mikael Tofter, Thomas Andersson, Peter Götesson, Mikael Lindblad, Ulf Pettersson och Tommy Götesson.
Sid 9
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
Jakten på den
p e r f e k t a älgsteken
Tänk dig en rödvinsmarinerad, perfekt stekt och
mör älgbiff. Lägg därtill en väldoftande potatisgratäng och nyplockade smörstekta kantareller.
Ljuvligt! Men nog krävs det en del arbete innan
detta ligger på talriken.
Hur gör man då för att skapa de bästa förutsättningarna för att denna ljuvliga hösträtt ska bli
just så välsmakande som man önskar. Mardrömmen för sävål gäst som värd är ju att man sitter
där med en seg skosuleliknande köttbit som
man inte riktigt vet vad man ska göra med...
Kent Karlsson, Grimslöv, var 15 år när han stod
med laddad hagelbössa på sitt första pass. Han
har alltid älskat naturen och det skogen har att
erbjuda. Sedan 20 år tillbaka är han jaktledare i
Gottåsa och har minst 150 jakttillfällen per år.
Han har jobbat med kött och styckning sedan
han var 16 år, då han började som lärling på
Gomans i Växjö. Kent fortsatte som styckmästare
i ett antal butiker, viltslaktare på Viltcentralen
och är numer köttansvarig på MAXI i Växjö.
Vad är då de bästa knepen för att lyckas?
Kents grundregler:
1.Passa (ta ur) djuret inom 3–4 h för att undvika värmejäsning och försämrad hållbarhet
2.Få bort skjuten älg från skogen och häng upp
den – ju snabbare desto bättre!
3.Om det drar ut på tiden att få bort djuret
från skogen – öppna upp så att det blir luftcirkulation.
4.Hygienen – mycket viktigt – särskilt när man
flår djuret. Undvik direkt kontakt med köttet.
Använd gärna handskar för att undvika bakteriebildning.
5.Ta hellre bort lite för mycket av kött som har
blivit smutsigt. Det största misstaget är att man
skär bort för lite och att man skär på fel ställe.
Sid 10
Hantering efter ”grovjobbet”
1.Förvaring i en kyltemperatur mellan 4–6
grader.
2.Hängningstid – minst 40 dygnsgrader, dvs 4
grader i 10 dygn och max 60 dygnsgrader. Ju
äldre djur desto längre hängningstid krävs för
att bindväven ska brytas ner. En kalv behöver
således inte lika lång hängningstid.
3.Bra cirkulation i rummet för att undvika
mögelangrepp
4.Vid malning av kött – ha bra maskiner. Viktigt att det mals fort och inte står och tuggar.
Då höjs köttemperaturen och bakterier bildas.
5.Paketera i påsar av god kvalité som håller för
infrysning. Ska vara lufttätt.
Och sedan...
Dags för utdelning. Och visst ser vi vissa trender
även här. Mormors recept på härlig söndagsstek är på stark tillbakagång. En verklig kontrast
till nutidens snabbt tillagade vardagsmat. Även
att tillverka egna korvar har blivit populärt.
Framförallt med viltsvin som huvudingrediens.
Avnjuts ofta i goda vänners lag vid sommargrillen.
Generellt har efterfrågan på allt viltkött ökat de
senare åren.
Om Kent själv får välja
Återigen – Tänk dig en rödvinsmarinerad,
perfekt stekt och mör älgbiff. Lägg därtill en
väldoftande potatisgratäng och nyplockade
smörstekta kantareller.
Rödvinsmarinad (till 1 kg kött)
3 dl rött vin
3–4 charlottenlökar
Svartpeppar
Lägg köttet med marinad i en tätt omsluten
påse. Låt dra 3 dygn.
Skär köttet i skivor. Stek snabbt på hög värme, låt
efterdra 3–5 minuter före servering. För lätt rosa
kött ska temperaturen ligga på 54–60 grader.
Smörstekta kantareller toppade med
en skvätt grädde
Nyplockade kantareller, steks med smör och
kryddas med salt och peppar. Avsluta med en
skvätt grädde och koka upp en kort stund.
Potatisgratäng – finns mängder av varianter.
Välj ut ditt eget favoritrecept.
Samla dina bästa vänner – välj ut din favoritdryck – NJUT! l
Efterfrågan på viltkött
har ökat de senare åren.
Sid 11
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
golv höjd 1250. Kolla på min skiss bifogar den
igen.
v i d a krysset
MAT
DEL AV
ATOMKÄRNA
SKOGSMARKS
BÖRDIGHET
1:a pris: Mysig höstpläd
2:a–3:e pris: Svampplockarset från Sagaform
4:e–5:e pris: Jaktkeps
INLEDANDE
GENKLANGERS
LADES IN
ORUBBLIGA
KLOT
PITCHRÖRELERNS
MOTSER
STÅNDARE
KRÅKLJUD
BEDREV
BLEV
DANIEL
2010
500
TRIVS
OCKSÅ I
SKOGEN
PREFIX
ÄR OFTA
UTVECKLANDE
KUNSKAPER
VINVÄXT
HALLANDSVATTEN
EN JOHN
HOLLAND
REKLAM
SKAPLIGT
VARA
SNÖHYDDA
KÅRE
TILLIT
SNÖMAN
FÖRBUND
IBLAND
MED
GIVANDE
DAM
FLOTT ÅK
PRONOMEN
LIGGER
HÖGT
KLIMATPÅVERKAR
KAN VÄXA
SOM
KRANS
RUNT SJÖ
SKA GLASKLINGANDE
HÅLLA
PINGIS
HAVSDJUPENS
GUDINNA
SICKSACKAD
I AVSAKNAD
AV
KAN VARA
AV TRATTYP
DÄR
VINDEN
BLÅSER
S
KASTAT
MER
STORFILM
JULEN
VÄDER- VÅNING PÅ
KUVERT
2009
BITNA
FÅNGAR
FÖR KVARTSSEKEL
SEDAN
T A R
Å T T
IBLAND
FÖRE OCH
GJORT
FRÖKEN
R
MINDRE
LASTFARTYG
S
GAMLA
LÄNGDMÅTT
MJUK
I
MANEGEN
ATEISM
SNILLE
SOLGUD
GIGANT
F
EDERA
SADE
REGNAR
PÅ TURLIG
K
KRYSSA
MED STYRANORDNINGEN
UNDERSTÖD
A P A N A G
FIBERVÄXT
ÄR HÖKARTAD
L
LJUSGAS
FRÄSCHT
M O R Ä N
R E
DILLAR
STAR
TREK
HJÄLPER
FÖR F.D.
DRINKARE
A A
PÖSIGT
MJUK
KLARA
OCH
GLADA
TONER
GEN
FIXAR SÅ
DU ÄR
ONLINE
S T
A
HYPOTES
MAJ
SKUR
RÄNNOR
I ISEN
MYSDAG?
TEAM SOM
HALAR
UPP BÅT
T
BUSKAR
STRÅ
R Ö
N R
MANGAN
MEDDETSAMMA
I
M N
TORTYR
SKRIFTSAMLING
P
I
N A
GODKÄND
I SKOLAN
R
S T Ö R T R E G N
I
PLATT
SIMMARE
DIJONS
SPECIALITET
A
N G
VÄNTAR
PÅ GYMNASIET
PARTI
DOKUMENT
A K
PROFIT
S P Ä T T A
F Ö R Y N G R
I
ÄR ÅL
GOD
FIRMASAMLING
R Ö K T
N O R M A L
VANLIG
TAR
BUDFIRMAN
R A K
MÅHÄNDA
FÖRE
SIFFROR
ARTISTAMOS
E N A R
E U R O P E E R
I
OXUDDE
116-12
F R E D A G
KAN VARA
NATURLIG
VISSET
SKOLBETYG
I
T E O R
T R E O R
T Å L A
A D D E
FRANSOSER SÅ-VÄL
SOM
FINNAR
SÖNDER
BADDA
OCH
SPOLA
L L V Ä X T
N E O N
G L A D A N
MALMBERG
I
Å
R O R K U L T E N
OCKSÅ PÅ
PALLEN
U P P G A V
V O L Y M T
FYLLER VI
SKAPADE
SOLSTICKEGOSSEN
A R E N A N
O T A L
S A G T
R E S E
BOMMA
IGEN
3,14
A
G E N
L Ä R A R Y R K E
N
F Ö R E T A G S G R U P P
Sid 12
LEDNING
HAR
KVISTFRI
NEDRE
HALVA
EVAKOSTYM
I
KÖLD
EN RING
MED
OCH EN
PRICKFRI
Ö
PANORAMA
EFTER
IOGT
A
YTTRIUM
V Y
O R N A
VULKAN
@I
LEEDS
E T N A
F R O S T
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
Skogsägarnas favoritrecept
TUKTA
TOTOBOLAG
YTA
AVSER
OKÄND
TEXT
RIOJA
NEON
SKARPSINNIG
K A N T A R E L L E R
L O V A R T
M
ELLIPTISKT
PÅ BIL I
BEIRUT
ASKA
TJUT
I N
g
n
i
n
s
!
y
l
r
!
e
t
f
E
PUR
KUNG I
PJÄS
JAMES
CAMERONFILM
PÅVEKRONAN
STICKVERKTYG
OXUDDE
181-12
M
400
FRÄSCH
MORFINDERIVAT
SLÅR
SKÅDISGUNILLA
1800
Lämpligt material är VIDA-sågat timmer
45x70 och 28x120
TRÄDET
OCH
FISKEN
MARGARIN
GIRAFFDJUR
DANSKÖ
SES TYDLIGT FRÅN
SJÖN
BREVSLUT
METROPOL
TUSEN I
ROM
LARS VON
DANSKÖ
JORDART
KOMMER
FÖRST
1350
ANDALUSISK
STAD
IRRITERAT
K
MODERN
ANSIKTE
SMÅVÄXT
KLON
VILL VI ATT
EMBRYO
SKOGSTILL
BEDROG
STÅNDET
SKA HA
STRÄCKA
WEBBENS
JOBBAR
MED
SYMBOLER
SÖNDER
I EKAN
MÅNNE
ÄR FLOSSADE MED
LÄNGRE
NOCK
DEPARTEMENT
FRANSK
STAD
1250
Bygg ditt eget
jakttorn
YRKA
SIGNATUR
SES VÅRDA OCH
SKÖTA
REFLEK- KAN JORD- UTRÖNS
VETENBRUK
TION
2800
PERNODKRYDDA
ALL
lösning
Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 5 november till:
1: a pr is :
Inez Linström
Brålanda
Namn:.........................................................................................
Vinnare nr 1–12
2: a – 3 : e pr is :
Vaine Einarsson, Simlångsdalen
Bo Kjellén, Floby
4: e – 5 : e p r is :
Barbro Bjärkby, Dalskog
Gunilla Johansson, Rävlanda
VIDA AB, Att: Josefine Helgesson, Box 100, 342 21 Alvesta
Adress:..........................................................................................
Postnr:.........................................................................................
Vi tror på
framtiden!
Ett aktivt skogsbruk lönar sig i längden! Avverka i jämn
takt. Sätt in rätt åtgärder i rätt tid. VIDA hjälper dig!
Har du någon favoriträtt som du
gärna lagar under en speciell tid på
året? Skicka in receptet till oss, så
kan det bli månadens rätt i 2014
års VIDA-almanacka.
Kontakta
[email protected]
Tel: 0472-439 00
www.vida.se
Postadress:....................................................................................
Sid 13
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
”
Rapport från
m a r k n a d e n
”Hård press på sågverken”, ”Tuffare än någonsin”, ”Det blir ett stålbad i höst”, ”Sågverk i rävsax” är några av många rubriker som har
cirkulerat i media den senaste tiden. Ni har även i tidigare nummer
av VIDA Nytt kunnat läsa om det marknadsklimat som vi just nu
befinner oss i. Sommarens allt starkare krona, framförallt gentemot
Euron, har gjort det ännu tuffare. För VIDA innebär detta att vi får
mindre kronor för varje kubikmeter trä vi säljer i europeisk valuta.
Danmarks byggnation är -39% jämfört med
2011. Kinas import har gått ner efter en stadig
uppgång under flera år. Vi får nu även signaler
från bil och verkstadsindustrin om att deras
orderingång minskar. Detta leder i sin tur till
mindre efterfrågan på emballage i form av t ex
pallar och pallkragar. Båda
oerhört viktiga produkter för
våra sågverk.
Rubrikerna i inledningen
är befogade. Vi står in för en
stenhård höst. En räntesänkning med försvagad krona som
följd hoppas många på.
I detta mörker skymtas några ljusglimtar. Vi
tror på en långsam men stadig förbättring i
USA med bättre byggande och stigande huspriser. Efter ett längre uppehåll av leveranser
till USA har vi nu bestämt att starta igen. Just
nu planerar vi för en första båt med trävaror
från Sverige under oktober. l
Nyöppnat inköpskontor i
oskarshamn
I början av juni slog Mathias Joelsson och Johan
Svensson upp portarna till det nya inköpskontoret.
Mattias och Johan anställdes på VIDA i maj 2012
och båda är utbildade skogsmästare. Deras upptagningsområde är Oskarshamn, Högsby och
Hultsfredsområdet.
– Vi erbjuder våra skogsägare rådgivning och
hjälp med allt från plantering av skog till
avverkning, säger Mathias Joelsson. l
Mattias Sjöström har anställts som produktionsledare inom VIDA Packaging Hestra där
han kommer att arbeta med produktionsplanering. Mattias kommer närmast från en anställning på K-Bemanning där arbetat med rekrytering och bemanning. Mattias har tidigare även
arbetat som arbetsledare på VIDA Packaging.
Stefan Kesak har anställts som ekonom på
VIDA AB. Stefan har precis avslutat sina studier
vid Linnéuniversitet där han har läst civilekonomprogrammet. Han kommer att vara stationerad
på huvudkontoret i Alvesta.
Ulrika Nilsson har anställts som ekonom inom
VIDA AB. Ulrika kommer närmast från en tjänst
som redovisningskonsult hos PWC i Växjö. Hon
är stationerad på huvudkontoret i Alvesta.
Mats Olsson har börjat som trävarusäljare i
VIDA Wood AB. Han kommer senast från en
tjänst som trävarusäljare och produktionsledare
på Viking Timber och Möckelns sågverk. Mats
är placerad i Alvesta och Hästveda.
Per-Ola Malm har börjat som trävarusäljare
i VIDA Wood AB. Han kommer närmast från
Södra Interiör, där han arbetade med försäljning
på exportmarknaderna. Per-Ola är stationerad i
Alvesta och i Urshult.
text: Måns Johansson, försäljningschef Vida Wood ab
Ett naturligt steg i en sådan här
utveckling är att höja priserna i
Euro för att på så sätt kompensera denna cirka 8 procentiga
förändring. Det som försvårar
det hela är att vi befinner oss i
en tid med fortsatt extremt lågt
byggande i Europa. På vår huvudmarknad Storbritannien, är byggandet
-20% jämfört med 2011.
Nyanställda
Ny hyvellinje i a lv e s ta
Investeringen kommer att innebära att den
totala hyvelkapaciteten kommer att kunna öka
till ca 170 000 m3, vilket är det dubbla mot
dagens kapacitet. Hyvellinjen beräknas vara
igång i början av 2013. Investeringen kräver
en tillbyggnad av befintlig lokal på ca 400 m2.
Väggelementen är prefabricerade av Villa VIDA.
Totalt består den av 36 väggblock i tre nivåer.
Stående panel och lockläkt utvändigt, liggande
panel invändigt. Totalt omfattar investeringen ca
30 miljoner kronor. l
Uppgradering av ströläggare
vida bruza ab hjältevad
Uppgraderingen omfattar ny styrning och till
stora delar ny mekanik. Investeringen på ca
9 miljoner kronor kommer att innebära att den
nya ströläggaren får en betydligt högre kapacitet
(över 200 bitar/min) än tidigare. Detta möjliggör en högre takt genom hela såglinjen. l
Martin Zetterberg har anställts på ITavdelningen i Alvesta, där han arbetar med vår
helpdesk. Han har nyligen avslutat yrkesutbildningen System- och nätverksadministratör vid
Växjö Yrkeshögskola.
Marie Hjortstam började som miljöchef på
VIDA AB den 3 september. Hon är kemist och
har arbetat med miljöfrågor under hela sin
karriär. Hon kommer närmast från en tjänst
som konsult på Askengren & Co. Marie arbetar
med alla bolag inom koncernen och utgår från
huvudkontoret i Alvesta.
Ida Lubera har börjat som konstruktör inom
VIDA Borgstena AB. Hon är utbildad byggnadsingenjör på högskolan i Borås. Hon kommer att
vara stationerad på kontoret i Borgstena.
Magnus Wängvik har anställts som controller
i VIDA Borgstena AB. Han är utbildad civilekonom och kommer närmast från en anställning som controller på AB Tingstad Papper i
Göteborg där han var ekonomiansvarig för ett
dotterbolag i Norge. Magnus finns på VIDAs
ansläggning i Borgstena.
Robin Nilsson har anställts om inköpare i
VIDA Skog AB. I juni avslutade han sina studier
till jägmästare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Robin börjar sin anställning den 1 oktober
och kommer att vara placerad i Vrigstad där
han också är uppvuxen. Han kommer ersätta
Per Carlsson som under våren 2013 slutar
sin anställning på VIDA. Per har valt att satsa
helhjärtat på sitt eget jord- och skogsbruk.
I nya roller
n ya v i r k e s t o r k a r
Bättre torkresultat och mindre mellanlager
Bättre torkresultat och mindre mellanlager.
VIDA har investerat i fyra nya virkestorkar i
Hästveda, Alvesta, Hestra och Vislanda. Investeringen på ca 60 miljoner kronor har resulterat
i ett bättre torkresultat samt en kraftig reducering av mellanlager och ett jämnare flöde i våra
leveranser. l
Peter Skog arbetar från den 1 september
som virkesadministratör på VIDA Skog, område
Syd. Den huvudsakliga arbetsuppgiften blir
att administrera virkesinköpen på kontoren i
Emmaboda, Urshult och Hästveda. Peter
lämnar tjänsten som logistiker på VIDA Skog.
Fredrik Karlsson har tillträtt en ny tjänst som
arbetsledare för VIDA Urshult AB. Fredrik arbetar
med planeringen i justerverk och hyvleri.
Mantas Ramanauskas arbetar numer
med produktionsplanering och utlastning vid
VIDA HN AB. Tidigare var han truckförare på
utlastningen.
Andreas Sjögren har gått in i en ny roll som
produktionsledare i VIDA HN AB där han har
hand om vidareförädlingen. Andreas arbetade
tidigare som truckförare på vidareförädlingen.
Sid 14
Sid 15 vida och växande värden
Kontakta din lokala
i n k ö p a r e
Anders Gunnarsson Mark Johansson
Torpön
Mariannelund
070-699 47 56
076-136 15 72
Bo Hallin
Ullricehamn
076-815 38 95
Martin Dahl, Alvesta,
070-272 49 36
Per Carlsson
Vrigstad
076-146 63 35
Peter Rosén
Borgstena
070-306 97 69
Ulf Sivberg, Växjö, Lessebo,
Uppvidinge, 070-364 13 80
Sven Andersson, Vislanda,
070-399 08 29
Kristian Hultgren
Svinhult
076-136 15 73
Christer Hult
Karlsborg
070-335 26 05
Erik Stråhle
Eksjö/ Vetlanda
070-570 15 90
Johan Larsson
Skillingaryd
070-310 00 54
Jonas Claesson
Vetlanda
072-717 85 00
Jonas Andersson Pär Johansson
Sollebrunn
Borgstena
070-209 20 28
070-359 78 89
Håkan Igelström
Sollebrunn
070-299 33 38
Pelle Ström, S.ö. Småland, Emma- Göte Carlsson, Unnaryd
boda, Kalmar, 070-254 83 74
070-296 50 14
JanErik Gustafsson, Tingsryd,
070-232 74 10
Bo Gustavsson, Ljungby,
070-598 23 17
Magnus Edmark
Västervik
070-552 23 50
Johan Svensson Fredrik Nilsson
Högsby, Hultsfred Eksjö, Hultsfred
070-619 15 00
073-354 22 65
Andreas Eriksson John Knapasjö
Hestra
Hestra
070-510 66 23
070-519 38 52
Bengt Davidsson, Unnaryd,
070-697 10 65
VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1150 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,4 miljoner
m3fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,3 miljoner m3, varav 65 %
exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton
dissolvingmassa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning
på bioenergimarknaden med bl.a. pelletsproduktion på 45 000 ton pellets per år, Villa VIDA tillverkar ca 40 villor och flerbostadshus per år.
VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01
Robert Lindström Ronny Svensson
Vänersborg/
Mariestad
Uddevalla
070-322 79 07
070-263 50 56
Jaen-Peter Gustavsson, S.ö. Blekinge, Håkan Johansson, Sydvästra
Södra Kalmar län, 070-267 23 34 Blekinge, 070-312 63 47
Patrik Wilhelmsson, Unnaryd,
070-514 06 80
Mathias Joelsson
Oskarshamn
073-354 22 66
Robin Nilsson
Vrigstad
073-800 92 20
Tobias Lind
Mullsjö/Habo/
Jönköping
070-263 49 81
Thomas Dunsjö, Unnaryd
070-231 62 64
Anders Ingvarsson, Örkelljunga,
070-812 38 12
Torbjörn Eckerby
Områdeschef
070-319 42 67
Thomas Henricson
Områdeschef
070-514 06 06
Magnus Axelsson, Halmstad,
Laholm, 070-223 31 05
Ingvar Jonsson, Vittsjö,
070-999 49 98
Stefan Nyqvist, Områdeschef,
070-263 49 39