Transcript Frimuraren_Nr_2_2013

tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2013
Ung 225-åring
sid 28 - 29
1300-talskyrka återuppstår
sid 4 - 6
Konung gustaf V:s och Drottning
Victorias frimurarestiftelse
Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar.
Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,5 miljoner kronor.
Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2013:
Lunds Universitet
Professor Patrik Brundin
Professor anders heijl
Professor susanne iwarsson
Docent ulf Jakobsson
Professor arne lindgren
Professor Bodil ohlsson
Professor Jan sundquist
Karolinska Institutet
i Stockholm
Professor alejandro Bertorello
Professor maria eriksdotter-Jönhagen
Professor laura fratiglioni
Professor caroline graff
högskoleadjunkt Åsa gransjön
craftman
Professor göran hansson
Professor mai-lis hellenius
Professor rolf hultcrantz
med dr Petter Järemo
Professor John Pernow
Dr. neil Portwood, Ph. D.
Professor mårten rosenqvist
Professor Karin schenck-gustafsson
Professor Åke sjöholm
Docent Josefin skogsberg
Professor magnus sköld
högskoleadjunkt anna swall
Professor mats trulsson
Docent hui-Xin Wang
Docent inger Wårdh
Professor agneta Yngve
Göteborgs Universitet
Professor Kaj Blennow
Professor sven enerbäck
Professor anders lindén
Docent mattias lorentzon
Linköpings Universitet
Professor Per aspenberg
Professor ann-christina ek
Professor fredrik elinder
Professor Per fagerholm
Professor tiny Jaarsma
Professor toste länne
Professor Jan marcusson
Professor anna strömberg
Professor stefan Thor
Professor Karin Öllinger
Professor carl Johan Östgren
Umeå Universitet
Professor anders Bergh
Professor Yngve gustafson
Docent niklas lenfeldt
Professor lars nyberg
Professor tommy olsson
Uppsala Universitet
Professor lars larsson
Universitet i Finland
Professor timo strandberg
med. dr. regina santamäki fischer
Professor reijo tilvis
Totalt utdelas ca 40 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser.
Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv
samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.
Box 170, 101 23 Stockholm
Tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2013
Officiellt organ för
Svenska Frimurare Orden
Nr 2 Årgång 86
ISBN 1651 - 35766
Nästa nummer utkommer v 39.
Materialstopp den 19 augusti 2013.
Prenumeration:
Helår 250:- Utland 300:Lösnummer 70:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5
och ange namn och adress.
Hemsida:
www.frimurarorden.se
Vid adressändring:
- kontakta din loge!
Frimuraren kan inte
registrera adressändringar.
Chefredaktör: Lars Billström
Allégatan 74, 694 30 Hallsberg
Tel 0582-168 10, 070-592 90 32
[email protected]
Innehåll
1300-talskyrka återuppbyggs för hand 4
Ordens museum 100 år magnifika förkläden i samlingarna
34
Kyrkans målningar av Mäster Amund
väl dokumenterade
6
Frimurarestiftelsens
stipendieutdelning i Linköping
Ny provinsialmästare
för Skånska provinsiallogen
39
8
Inget åtal mot trotsiga bröder
41
Skolläkarkonferens i Bååtska palatset
9
Rösten som verktyg workshop med proffs
43
Vindsfynd berättar
om krigsförberedelser
10
Korsord44
Karlskronas unika krona
13
OHP:s Reflexioner
45
Frimurare besökte Kenya
14
Vart leder min vandring?
47
L.D. Cooper föreläste
om frimureriets historia
18
Svensk frimurare på 1600-talet
21
Östgöta provinsialloge firar 200 år
22
Tsarerna förbjöd finskt frimureri 90 år sedan återinvigningen
24
Kungen och frimurarna firade 600-år
med ”Walk of Fame”
27
En 225-åring med unga tankar
Notiser47
Insändare48
Notiser50
Från Ordens kansli
50
Nya R&K
52
Nya OHT
53
Två nya kungliga riddare
53
28
Tack till läsarna
54
Faddrarnas afton en succé
31
OSM:s krönika
55
Goethe och frimureriet
33
Ansvarig utgivare:
Lars Lindquist, SLL
Redaktionskommitté:
Lars Billström, ordförande
Pierre Dunbar, SVEA
Rolf Prag, SPL
John Fahlnaes, GPL
Lars Klingström, ÖPL
Kjell Mazetti, ÖPL
Bo Pettersson, VPL
Björn Federley, SCF
Svante Deljemark, MNPL
Patrik Andersson, ÖNPL
Grafisk form: Patrick Dunbar
Tryck
Trydells Tryckeri
Box 68 312 21 Laholm
Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år
Annonser:
Pierre Dunbar 08 - 571 41 411
[email protected]
Annonsmaterial skickas till:
Pierre Dunbar
Ripvägen 2 Strömma
139 41 Värmdö
[email protected]
Omslag: Den särskilda frimuraruniform som var vanlig vid 1800talets början. Läs mer om uniformen på sidorna 28-29.
Foto: Thomas Larsson
Hör av dig till Frimuraren!
Berätta vad som händer där du bor
och bifoga gärna en bild!
Kanske har ni en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips för andra. Säkert finns det också många
vittnesmål om bröder som gjort sig
förtjänta av uppskattning i vår egen
tidskrift.
Skriv och berätta eller bara lyft
telefonluren!
Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta
ner och vid behov redigera insänt
material.
Yxorna biter bra när väggstockarna huggs till.
Kyrka byggs för hand
precis som på 1300-talet
Det var ingen katedral man byggde på gränsen mellan Västergötland och
Värmland år 1310. Det var en träkyrka men den kom ändå att bli omtalad ute i
Europa. Nu byggs den upp för hand igen med samma verktyg och metoder som
när den en gång byggdes.
N
är den gamla 1300-talskyrkan
i Södra Råda brann 2001, försvann en unik och värdefull
del av det svenska kulturarvet. Kyrkan
var berömd och känd för sina målningar långt utanför Sveriges gränser.
Moderna svenska timmermän, varav en är kvinna, har ägnat flera år åt att
Kyrkan som den såg ut före branden.
forska för att ta reda på vilka verktyg
och vilken byggteknik deras kolleger
hade för över 700 år sedan. Nu bygger de sakta upp kyrkan igen med exakt
samma metoder. Arbetet har pågått i
flera år eftersom man i varje liten detalj
vill lära sig hur de gamla kyrkobyggarna
och timmermännen gjorde på sin tid.
Man vill göra exakt på samma sätt
och de verktyg som inte finns att tillgå
i dag har man låtit nytillverka efter
gamla fornfynd.
Började i skogen
Ganska snart efter branden började
man tala om att återuppföra kyrkan och
Södra Rådaprojektet startade på initiativ av den dåvarande Riksantikvarien.
4
Varje stockvarv mäts in med lodlina.
Varje timmerstock till väggarna formas för hand.
Genom att bygga kyrkan på samma
sätt som år 1310 återupptäcker man
gammalt hantverkskunnande och skapar samtidigt kunskap om vår medeltida
historia. Arbetet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som ger kunskaper som andra kan dra nytta av.
Arbetet enligt de gamla metoderna
börjar redan när timret avverkas i skogen. Där har timmermännen valt ut
de träd som skulle bli bottensyllar och
stockar i väggarna påföljande år.
Och för att vara helt korrekt var det
första steget i bygget en ny grundmur
av gråsten. Den gamla grunden var
skadad av branden.
Lodlinor
Att man vet när kyrkan uppfördes
framgår av tidigare dateringar av det
Anna Johansson med magisterexamen i
kulturvård kallar sig inte timmerman utan
bygghantverkare. Som sådan behärskar hon
såväl bilan som knutyxa, timmerdrag, bandkniv, navare, klubba och timmersvans.
Fullt fungerande ”vattenpass”.
gamla timret. Träden avverkades under 1300-talets första år och dessutom fanns en årtalsdatering av korets
målningar.
När kyrkan ursprungligen uppfördes gick det betydligt snabbare än i dag.
Men målsättningen är inte att snabbt
bygga upp kyrkan. Allt arbete görs utan
moderna verktyg – stockarna sågas,
huggs och jämnas till med handyxor,
oxhyvlar och stämjärn, och läggs på
plats med hjälp av lodlinor och 1300-talets föregångare till vattenpasset.
Målsättningen är att steg för steg
lära sig den forna tekniken och själva
byggandet pågår bara en kort tid på
försommaren varje år. Resten av året
ägnar man sig åt att hålla föredrag för
intresserade och dela med sig av de erfarenheter man dragit. En stor del av
året går även åt att forska och studera
andra byggnader från medeltiden för
att se vilka tekniker som använts.
Timmermännen har exempelvis fått
ta bort delar av fasadbeklädanden på
den lika gamla kyrkan på värmländska
Hammarö, för att studera hur stockarna har huggits till. Man tror att samma
byggmästare står bakom båda kyrkorna.
Taklaget
I sommar börjar man närma sig taklaget och i höstas studerade man hur
takkonstruktionerna var utformade för
700 år sedan från material på Riksantikvarieämbetets och Statens historiska
museers gemensamma antikvarisktopografiska arkiv.
Under årets byggperiod är målsättningen att timra färdigt korets höjd
och att färdigställa taket till sakristian.
5
Då får man tillfälle att göra prover och
testa tankar kring takkonstruktionen
inför bygget av de större taken.
Guidad visning
Forskningsledare för bygget är Gunnar Almevik, som är verksamhetsledare för Hantverkslaboratoriet, en del
av institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet.
I en av rapporterna om kyrkbygget
säger han:
”Det har samlats mycket kunskap
bland hantverkarna, mycket bra material. Att strukturera det och kommunicera erfarenheterna är nu en stor
utmaning. Jag ser framför mig en bok
med olika kapitel skrivna av hantverkarna om de olika delarna i processen,
från skog till färdig kyrka.
Årets byggnation startade 15 april
och enligt planen läggs taket på sakristian mellan den 3 och 14 juni. Guide finns
på plats från den 4 juni till 30 augusti och
arbetsplatsen är öppen för besök mellan
kl 10 och 17 alla dagar utom måndag.
Södra Råda skrevs år 1346 Rudha
och kommer av rud, ”röjning”.x
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
Verktyg som var moderna år 1310 används vid
kyrkbygget.
Kung David var avbildad på norra väggen.
Gamla fotografier invändigt på Södra Råda gamla kyrka visar hur rikt den var dekorerad med bibliska
motiv.
I Riksantikvariatets bok finns flera planscher
som visar målningarna i Södra Råda gamla
kyrka. Så här såg det ut i koret.
Mäster Amunds målningar
är väl dokumenterade
Den gamla 1300-talskyrkan i Södra Råda beskrevs av Riksantikvarieämbetet
1977 i serien ”Svenska Kulturminnen”.
”…att den är ett av landets märkligaste
minnesmärken från medeltiden. Den
oansenliga och åldriga timmerkyrkan
på det smala näset mellan sjöarna Vänern och Skagern i gränstrakten mot
Västergötland, är en av landets få bevarade
medeltida träkyrkor och i dess inre finns
oskattbara medeltida målningar, som
täcker både tak och väggar.
Rikedomen på olika scener ur bibeln och helgonlegenderna gör utsmyckningen till den mest omfattande
som bevarats till våra dagar. Genom
inskrifter vet vi också exakt när målningarna tillkom. I koret finns årtalet1323, i långhuset årtalet 1494 och
dessutom namnet Amund, den målare
som då var verksam i kyrkan.”
Återskapas
Nu planerar man att rekonstruera målningarna när kyrkan är återuppförd om
några år. Men kyrkan kommer inte att
se ut som när den brann. Den förändrades under reformationen. Man tog
exempelvis upp en ny huvudingång
till kyrkan på 1600-talet och ett litet
vapenhus uppfördes år 1728. Det man
nu gör är att återskapa kyrkan som den
såg ut från början. Men ingreppen under århundradena innebär att en del
målningar har gått förlorade.
Mandelgren
Målningarna dokumenterades redan i
mitten av 1800-talet i ett planschverk
av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och har i modern tid både fotograferats och analyserats på ett mer
vetenskapligt sätt beträffande det ursprungliga utseendet.
Den som vill se ”äkta” målningar
av mäster Amund kan besöka Gökhems kyrka, som ligger en mil väster
6
om Falköping. Den kyrkan antas vara
byggd redan i slutet av 1000-talet,
men är också berömd för sina valvmålningar som är utförda av den gamle
kyrkomålaren.
Efter branden i Södra Råda kvarstår
Gökhems kyrka som det bästa exemplet på Amunds mästerskap.
I en bok som Riksantikvarieämbetet gav ut 2007 beskrivs målningarna
i Södra Råda gamla kyrka i detalj.
Förutom en god bild av hur kyrkan var
målad, får läsaren också en historisk
förklaring till måleriets uppkomst och
dess förhållande och samband med
övrig samtida konst i Europa under
1300-talet.
Boken heter ”Kormålningar i Södra Råda gamla kyrka” och har ISBN
978191-7209-446-8.x
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM
Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades
och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning.
Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december
1940 grundades stiftelsen.
I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter
som tillsammans med donationer och bidrag
möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till
forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för
behövande barn och ungdomar. Sedan 1989
har Stiftelsen delat ut drygt 87 miljoner
kronor till pediatrisk forskning.
Stiftelsen kunde under år 2012 dela ut
14 miljoner kronor, varav till pediatrisk
forskning 6,75 mkr. Stiftelsen är därmed en
av de allra största enskilda bidragsgivarna till
pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen
till olika organisationer uppgick till drygt
2012 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med
7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta
H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Sten Svensson
Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i
och Ordens Stormästare Anders Strömberg.
Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot
Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.
Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett
långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.
Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna
i deras forskning och verksamhet.
Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03
e-post: [email protected] bankgiro 5778-0272
Professor Karin Öllinger, Linköping, fick av stiftelsens ordförande Peter Möller förutom ett diplom även den bok om Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, som delas ut till alla som får anslag för första gången.
Elva forskare delade
på 2,2 miljoner i Linköping
Under våren har 10,5 miljoner kr från Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias
Frimurarestiftelse delats ut i anslag till 52 forskare i Sverige och Finland, som
Frimuraren berättade om i nr 1 i år. Några av dem fanns i Linköping.
F
orskare vid medicinska fakulteten vid Linköpings Universitet
hörde till dem som nästan fick
mest, 2,2 miljoner kr. Bara Karolinska
Institutet erhöll en större del av årets
medel, berättade stiftelsens ordförande Peter Möller när han tillsammans
med stiftelsens styrelse mötte forskarna i Linköping.
Bland mottagarna fanns en förstagångsmottagare, professor Karin
Öllinger, som förutom diplomet fick
boken om stiftelsens historia, precis
som alla andra forskare.
Innan
utdelningen ägde rum
i Johannessalen
i Linköpings frimurarhus
hade
provinsialmästare
Lars
Bergholtz
hälsat
anslagsmottagare, stiftelsestyrelse samt ett
antal företrädare
för frimureriet i
Östgöta provinsialloge välkomna.
Sjuka flugor
Efter utdelningen
höll
professor
Stefan Thor en
Professor Stefan Thor har fått anslag några år och nu berättade han
underhållande om hur han med hjälp av bananflugor försökte förstå hur
Alzheimers sjukdom uppstår och kan bekämpas. Bilden på den friska och
sjuka hjärnan bakom honom är skrämmande.
8
föreläsning med den kittlande rubriken ”Can sick flies help cure humans”,
hjälpligt översatt till kan sjuka flugor
hjälpa till att bota människor. På ett
underhållande sätt berättade Stefan
Thor om sin forskning att försöka finna förståelse för och hjälp mot Alzheimers sjukdom men hans framställning
innehöll också skrämmande fakta som:
• Det finns 100 000
Alzheimerpatienter i Sverige
• 35 miljoner i hela världen beräknas
bli 110 miljoner år 2050
• Påverkar 10 % av alla över 65 år i
Sverige
• Påverkar 50 % av alla över 85 år.
• Demens kostar miljarder årligen i
Sverige – den globala kostnaden är
oerhörd.
Stefan Thor slutade med att berätta att
det enda säkra sättet för närvarande att
komma undan Alzheimers sjukdom är
att dö tidigt. Men lika sorgligt slutade
inte mötet mellan forskare och frimurare. Stiftelsen bjöd på lunch och till
en utmärkt vällagad måltid samlades
man i den vackra matsalen till munter
förplägnad.x
Text och foto: KJELL MAZETTI
Ett hundratal skolläkare samlade i Stamhuset i Stockholm fick information om såväl den senaste forskningen inom sitt område, som om Svenska Frimuare
Ordens caritasverksamhet och stöd till forskning.
Skolläkare fick en inblick
i Svenska Frimurare Orden
Varje år bidrar Svenska Frimurare Orden med mångmiljonbelopp till pediatrisk
forskning – barn- och ungdomssjukdomar, främst genom Stiftelsen Frimurare
Barnhuset. Det tyckte några bröder som sitter i styrelsen för Svenska
Skolläkarföreningen var värt att sprida bland sina läkarkolleger.
H
ur man skulle informera om
Ordens verksamhet var enkelt: En gång om året arrangerar föreningen en speciell skolläkardag med information om de senaste
rönen inom forskning, medicin och
behandlingsformer. Nu tyckte bröderna, med Lars Möller i spetsen att man
med fördel kunde hålla sin årliga träff i
frimurarnas Stamhus i Stockholm.
Lars är ordförande i Hässleholms
Frimurareförening. Han kunde konstatera att det inte blev dyrare för
Skolläkarföreningen att hyra in sig
i Stamhuset än på en traditionell
konferensanläggning.
Drygt 100 skolläkare från hela landet kunde därför samlas i Bååtska Palatset under våren där man förutom att
lyssna på intressanta föredrag – bland
föreläsarna fanns även forskare som är
mottagare av stiftelsens anslag – även
fick information om Svenska Frimurare Orden och en glimt av dess stamhus.
– Det var ett helt igenom lyckat
arrangemang. Den stora matsalen är
ju som gjord för symposier och liknande och i de anslutande utrymmena
finns möjlighet till kaffeservering un-
der pauserna. Där kunde även representanter från olika företag visa upp
sig och sina produkter, säger Lars
Möller.x
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
I Stamhusets pelarsal passade läkemedelsrepresentanterna på i pauserna att sälja in sina senaste
nyheter och produkter till skolläkarna.
9
Foto: Urban Nilsson, Smålandsposten
På vinden hos Växjös frimurare hittades dokument från kriget. Gert Brushammar har gått igenom materialet.
Ett vindsfynd berättar
om krigsförberedelser
Under sommaren 2012 gjordes en städning på vinden i frimurarhuset i Växjö.
Bland alla kartonger fanns ett oansenligt brunt kuvert med några papper av
tveksam kvalitet – typiska blanketter. Men de vittnade om förberedelser för
krig och invasion i Sverige.
I
ntendenterna Ulf Fransson och
Anders Magnusson som fann kuvertet fäste först inte någon större
uppmärksamhet åt innehållet, men vid
ett närmare studium verkade de kunna
vittna om en historia. Går historien
att återfinna? Frågan gick till Anders
Branje, vd för fastighetsbolaget Vinaman som äger huset. Han kontaktade
mig och vi började lägga pusslet.
Fraktsedlar
Det första vi fick göra var att fastställa
vad dokumenten handlade om. De visade sig vara fraktsedlar på gods som
först sänts till Växjö och sedan återsänts. Spänningen steg när det stod
klart att alla godsförsändelser var gjorda inom loppet av tre dygn – 10 till 13
april 1940. Datumen kändes bekanta
och en snabb kontroll i historieböckerna bekräftade misstanken. Godset skickades dagarna efter tyskarnas
ockupation av Danmark och Norge
som skedde den 9 april 1940. Kunde
det finnas ett samband?
10
Alla mottagna försändelser återsändes oöppnade till avsändaren i september 1940.
Avsändare
Nästa pusselbit var att fastställa varifrån godset kom. Det visade sig vara
från alla loger och brödraföreningar
i södra Sverige – från Kristianstad,
Karlskrona, Malmö, Halmstad, Kalmar, Helsingborg, Karlshamn, Lund,
Landskrona, Falkenberg, Ängelholm,
Hässleholm, Klippan, Ystad, Simrishamn, Ronneby och Eslöv.
I de flesta fall gick godset med
tågtransport men i några fall kördes
det till Växjö med lastbil, troligen på
privat initiativ. Några av kvittenserna
innehåller en personlig hälsning bröder emellan.
I
räkenskaperna
för
S:t
Johanneslogen
Kronoberg
hittade jag ett oansenligt kvitto som
hör samman med den här händelsen. Den 10 april 1940, samma dag
som de första försändelserna kom
till Växjö, inhandlades fem stycken
”galv. hänglåsar” á kr 1:90, inalles
kr 9:50, vilket helt klart var avsett
för att låsa utrymmet där godset
förvarades.
Om innehållet
Kommen så här långt började det kännas otillfredsställande att vi fortfarande inte visste exakt vad det var för gods
som skickades hit, trots att vi börjat
ana varför det skickades.
Av kvittenserna framgick bara att det
var ”böcker” eller ”arkivalier”, i några
fall ”lådor” utan vidare specifikation.
Lösningen fanns som bilaga till ett
protokoll i Johanneslogen. Av bilagan
framgår att det i första hand handlade
om ritualböcker och matriklar, således
inte som vi först trodde sköldar och
inventarier.
Här antyds också att avsikten inte
var att slutförvara godset i Växjö, det
skulle i händelse av förvärrat politiskt
läge i kriget skickas vidare till säkrare
plats. Växjö som ligger mitt i landet
relativt långt från landets gränser ansågs lämpligt som första anhalt, men
inte för slutförvaring.
Hemligt bergrum
Om godset skulle skickas vidare borde
det finnas mer att finna. Och visst, ett
intressant dokument hittades av Samuel Palmblad på Smålands Museum.
Numera förvaras de 73 år gamla dokumenten på ett tryggt sätt i frimurarnas arkiv.
Dokumentet är ett hyreskontrakt på
ett skyddat bergrum tecknat av Stora
Landslogen i oktober 1939.
Utrymmet fanns i ett bergrum i
Jönköpingstrakten. Det var på 17 kvm
och skulle alltså rymma materialet från
alla loger. Därmed var det klart att det
11
inte kunde vara alltför skrymmande
gods vilket styrker uppgiften om att
det huvudsakligen handlade om böcker och arkivalier.
Det var alltså förberett för skyndsam vidareevakuering om så skulle
krävas. I september 1940 gjordes dock
Ett ”luddigt” kvitto från krigsåren.
bedömningen att materialet kunde
återsändas till logerna igen.
Så gott som all logeverksamhet
hade ställts in i april 1940. Först senare
under hösten 1940 återupptogs verksamheten igen så sakteliga runt om i
landet.
Krigssituation
Sista pusselbiten var att undersöka
vad som hänt i kriget. Tyskarna hade
som sagt precis tagit kontrollen över
Danmark och Norge och där fruktade
man en utveckling som redan setts i
Tyskland.
Frimureriet förbjöds där redan
1933/34 och frimurare förföljdes. Logerna plundrades på kulturellt värdefullt material inklusive porträtt och
böcker. Övrigt förstördes under ”Operation Poznan”
En redogörelse för dessa händelser
kan läsas på sid 239 ff i Acta Masonica
Scandinavica nr 9, utgiven 2006.
Den 19 oktober 1939 daterades
ett meddelande från Stormästaren till
provinsialmästarna med instruktion
att förbereda en evakuering av material från logerna om ett angrepp på
Sverige skulle bli verklighet.
Med historiens glasögon kan vi
konstatera att ett sådant angrepp sannolikt var planerat men avvärjdes av
att regeringen försäkrade att malmleveranserna till Tyskland inte skulle
avbrytas. Det påstås att marginalen
endast var några timmar.
Tolkning
Med alla dessa pusselbitar på bordet kan vi börja göra en tolkning av
materialet.
Frimurarna i Sverige var väl medvetna om vad bröderna i Tyskland
drabbats av och vidtog därför åtgärder
för att – om Sverige skulle angripas
– skydda medlemmar och tillgångar.
Eller åtminstone försvåra för en angri12
pare att identifiera enskilda frimurare.
Kulturellt värdefullt material skulle
också räddas undan. Av detta skäl är
fraktsedlarna och kvittenserna avsiktligt mycket tystlåtna om vilket material som skickats.
I flera av logerna finns överhuvudtaget inga handlingar som visar ens att
böckerna skickats iväg. Mot bakgrund
av situationen är det logiskt att lämna
så få spår efter sig som möjligt.
Syftet med evakueringen var enligt
den tolkningen att i första hand skydda individer, i andra hand att skydda
tillgångar.
Jag är mycket tacksam över att ha
fått göra den här forskningsinsatsen.
Det är fascinerande att se hur mycket
dramatik som kan gömma sig i ett kuvert med 70 år gamla blanketter.x
Text: GERT BRUSHAMMAR
Karlskronas frimureriska kristallkrona, den enda i sitt slag.
Ritningen till kristallkronan har bevarats sedan 1820-talet.
Karlskronas unika krona
En unik frimurerisk kristallkrona som har tillverkats endast i ett enda exemplar. Det
kan frimurarbröderna i Karlskrona låta sig upplysas av vid sina besök i logehuset.
K
ristallkronan är full med frimureriska symboler. En kort
beskrivning:
Kronan består av tre olika nivåer.
Allra överst pryds kristallkronan av tolv
stycken murslevar i en mindre ring.
Murslevarna är placerade på ett föreningsband som slingrar sig runt kronan. I mitten syns Guds allseende öga.
Kedjor
Den mellersta kransen hålls uppe av
tio stycken kedjor klädda med kristaller, en så kallad girlang.
Den stora runda globen hålls uppe
av tio stycken kedjor med kristaller
samt åtta stycken hängande stjärnor.
Den runda globen symboliserar jorden
och omges av nio stycken ljushållare
formade som murslevar.
Runt hela globen slingrar sig ett föreningsband. I mitten av lampan syns
ett frimurarekors (S:t Georgskors).
I botten av kronan syns en sexuddig
glindrande stjärna med ett G i mitten.
Elektrifierad
Höjden är cirka 1,5 meter och diametern är cirka 1 meter. Den är försedd
med åtta stycken elektriska lampor
samt nio stycken armar för levande
ljus. Elektrifieringen av kronan skedde
tidigt i början av 1900-talet.
Ritningen över denna unika krona
är uppsatt i logehusets Blåa Kabinettet. Vem som upprättat den är okänt
men sannolikheten talar för att det är
S:t Andreas Logen Carl Johans tredje
ordförande mästare, löjtnanten vid
Flottornas Constructions-Corps Carl
Daniel Petterson.
Ritningen är ”aproberad” (godkänd) av ordförande mästaren för S:t
Johannes Logen Gustaf A. G. von
Gerdten.
Kronan är sedan tillverkad i Karls13
krona 1822 av R. Mörch och till en
kostnad av 150 rd bco (riksdaler banco). Murslevarna som kröner kronan
är slipade av A. Cronholm till en kostnad av ytterligare 4 rd bco.
Kronan anskaffades i samband med
den upprustning av lokalerna som
ägde rum genom bland annat tillkomsten av logehusets så kallade trähusdel.
Såld och återköpt
Kronan såldes till Svenska Frimurare
Ordens museum 1975 på grund av det
lokala frimurarsamhällets ekonomiska
svårigheter men återfördes och deponerades 1981 och återköptes 1988.
Kronan renoverades vid återkomsten 1981 av dåvarande ordförande
mästaren för S:t Johannes Logen Gustaf, marindirektören Owe Johansson.
Kristallkronan är nu placerad i Blå Kabinettet i Karlskronas frimurarsamhälles logehus.x
Text och foto MATHS DACKEHAG
Vilda djur och frimurare
upplevelser på kenyaresa
Afrikas vilda djur är en dröm för många att få uppleva. Kan man samtidigt
kombinera ett besök i Afrika med logebesök, blir resan perfekt. I höstas följde
14 bröder med på den resan och med anhöriga och vänner var man totalt 29
personer som besökte Kenya.
R
esan började för bröderna
på olika platser i Sverige och
Finland samt Teneriffa!, för
att sedan sammanstråla på flyget från
Amsterdam till Nairobi. Väl framme
i Nairobi möttes alla resenärer upp
av reseledaren Jarle Furali samt pri-
vatchaufförer som följde med under
resten av resan. Så här berättar några
deltagare om resan:
Nairobis frimurare
Första dagen i Nairobi började med
en citytour för att se de olika delarna
14
Frimurarhuset i Nairobi.
Giraffer passerade när bröderna med sällskap åt sin måltid.
Symbolerna över entrén till logelokalen i Nairobi liksom själva logelokalen var något annorlunda än hemma.
15
Med båt kom man nära flodhästarna.
av staden ända tillbaka till kolonialtiden. Sedan blev det en guidad tur av
det stora frimurarhuset i Nairobi vars
äldsta delar är lika gammalt som staden själv.
Huset har flera logelokaler och en
stor matsal i gammal brittisk kolonialstil med mörkt trä och högt i tak. I
matsalen hänger listor över alla ordfö-
rande mästare som passerat i alla loger
i United Grand Lodge of England –
District of East Africa. Distriktet utgörs av Kenya, Uganda, Tanzania och
Seychellerna.
Det var storsekreteraren mr Harijal
som personligen guidade oss genom
huset och museet. Efter besöket blev
det en lång lunch i trädgården till en
mycket bra italiensk restaurang som
drivs av en genuin italiensk familj.
Herrarna på loge
På kvällen blev det ett restaurangbesök för damerna medan herrarna gick
på loge. Logen vi besökte var Free and
accepted Masons of Ireland Hibernia
lodge nr 749IC med gradgivning i 3:e
graden/Master Mason.
Logen har totalt 43 medlemmar.
En av logens bröder kom från Mombasa, 50 mil bort, och övernattade före
hemresa dagen efter.
Speciellt för logen är att alla 1:a och
2:a gradens bröder är med vid öppnandet av logen men avlägsnas innan
något från högre grad sker. Därefter
är alla bröder med på brödramåltiden
som var mycket varm och broderlig.
Slummen
Nästa dag besökte vi ett center för föräldralösa barn som broder Jarle Furali
startat och driver. Det blev också hembesök i slummen. En upplevelse som
påverkade alla starkt.
Efter denna förmiddag åt vi lunch
på Karen Blixens jaktstugas terrass.
Afrikansk logelokal.
16
Ett center för föräldralösa barn startat på svenskt initiativ.
Här andas det en svunnen tid och
man sugs 100 år bakåt i tiden. Maten
var mycket god och skuggan på terrassen skön. Resten av dagen ägnades
åt besök på ett center som föder upp
utrotningshotade giraffarter som man
dessutom fick klappa och mata. Några
valde även att besöka Karen Blixens
museum.
Efter dessa två dagar i Nairobi begav
sig alla ut ur staden mot nationalparken Tsavo. Här blev det inkvartering
på Voi wildlife lodge. Lodgen ligger
precis vid ett vattenhål där de vilda
djuren kommer för att dricka.
Allt från giraffer, antiloper, elefanter samt en flock med över 100 bufflar
passerade medan sällskapet satt och åt
med denna fantastiska utsikt framför
sig.
I Tsavo åkte vi på safari och fick se en
hel del djur. Mellan safariturerna fanns
det tid för bad i poolen. Två dagar senare åkte vi vidare till Mombasa för att
tillbringa några dagar på ett hotell direkt på stranden. Kritvita stränder och
billig massage, det är Mombasa!
Caritasprojekt
Denna del av resan blev en vila för
många. Samtidigt passade flera resenärer på att åka ut med båt och titta på
fiskarna vid revet, samt att besöka Fort
Jesus som byggdes av portugiserna på
1500-talet.
Några gjorde även ett besök på en
skola som drivs av Frimurarna i Kenya
som ett caritasprojekt.
Vilda Afrika
Efter några dagar reste vi vidare på
vår resa mot det riktigt vilda Afrika.
På vägen besökte vi en tefabrik i Lumuru, ett område känt för sina teodlingar. Här fick vi se hela processen
från plockning till torkning och färdiga förpackningar vilket inte tar mer
än två timmar.
Vi bodde över på en lodge vid Naivashasjön. Det är en 5-stjärnig lodge
som verkligen förflyttar gästerna tillbaka till en svunnen tid. På kvällen kom
17
flodhästarna upp ur sjön och vandrade
runt i trädgården, helt fantastiskt. Man
passade även på att åka ut med båt på
sjön för att komma nära flodhästarna.
Mycket uppskattat och vackert.
Målet var nu att åka ut till Masai
Mara som är känt från olika naturprogram. Här bodde vi på en lodge som
ligger mitt i reservatet på savannen.
God mat och trevliga massajer som
både jobbade där och underhöll oss på
kvällarna.
Lejon
På dagarna gjorde vi safariturer och
fick se alla ”Big Five”. Lejon fick vi
se i mängder vid flera tillfällen. Men
vackrast var nog alla flockar med zebror, antiloper och gnuer under sin
migrationsvandring.
Vid flera tillfällen kunde vi se över
5 000 djur samtidigt. 16 resenärer
passade på att flyga luftballong över
savannen och sedan äta frukost vid
landning mitt ute på savannen.
Vi fick också uppleva Riftvalley, den
800 mil långa bergssänka som går genom Afrika. Många upplevelser, dofter
och smaker fick vi vara med om, men
det måste upplevas på plats.x
Att det fanns en svensk frimurare redan på 1650-talet var en nyhet för många och som Robert L D Cooper kunde berätta om vid sitt seminarium i Helsingborg.
Många intressanta fakta
vid Coopers Sverigebesök
Under drygt en vecka gästade världsauktoriteten och frimuraren Robert
L.D. Cooper Sverige. Under dessa dagar genomförde han två logebesök
i Helsingborg. Han gästade också Lunds Domkyrka, EOS i Lund, Facklan i
Landskrona, Kronborg Slott och Kosmos i Helsingør.
B
ara att umgås med Bob, han
kallas så, är oerhört lärorikt.
Här presenteras något av det
han berättade vid olika samtal under
veckan.
Mursleven
Jag frågade varför jag aldrig har sett
mursleven som symbol när jag har besökt Skotska loger. Svaret var enkelt;
Riktiga stenmurare använder inte cement! Precis som vid byggandet av
pyramiderna i Egypten använder man
precisa stenar så att när de hade place-
rats i byggnaden skulle de inte kunna
rubbas på flera hundra år.
Svärd
Inte heller svärd används i Skottland
eftersom det riktiga skotska frimureriet endast arbetar i de första tre
graderna och historiskt sett var inte
svärdet ett redskap som stenmurarna
använde.
Logetecken
I Skottland har man ett logetecken
som är detsamma som hos oss. Men
18
där upprepas inte tecknet. Anledningen till det är att skottarna menar att
om man ser till innebörden så är det
omöjligt att upprepa tecknet.
Vinkelhaken
När vi besökte ett museum visade
Bob mig en vinkelhake vars ena sida
var längre än den andra. Han förklarade att detta var en vinkelhake som
användes av stenmurare. Om det
skulle vara en symbol för frimurare
så måste båda sidorna vara exakt lika
långa.
Vår placering i logen
Sitt första logebesök i Sverige gjorde
Cooper i Helsingborgslogen CXG i
grad IV-V. Efteråt förklarade han att
vår placering av de bevakande bröderna är den mest korrekta placeringen. I
flera länder, även i Skottland, har man
på vissa håll moderniserat logearbetet
något och placerar den ena brodern av
de bevakande bröderna på annan plats.
Våra lösen är rätt
Jag har länge trott att det var vi som
har skiftat lösenorden mellan de två
första graderna, men denna ändring
skedde tidigt i England. Vid den tiden
arrangerade man logemötena på pubar
efter stängningstid och medlemskapet
var tämligen kostsamt.
Avhoppare bildade därför egna loger och värvade medlemmar under
pubens öppettider och inträdesbiljetten var en billig standardmåltid.
Med syftet att bli av med alla ”falska” frimurare enade sig de riktiga
logerna om att vid ett bestämt datum
byta plats på lösenorden mellan första och andra graden, även om denna
ändring utgjorde en fundamental
justering.
Spännande historia
om skotska murare
Höjdpunkten vid Coopers Sverigebesök var ett nästan fyra timmar långt
seminarium i Helsingborg som handlade om Frimurarnas historia och utveckling. Seminariet delades in i fyra
delar; ”Skotska stenmurare och Skotska frimurare”, ”En skotsk stenmurarritual”, ”Koppling till Sverige” och
”Frimurarnas framtid”.
Att i denna artikel ta upp allt som
Bob föreläste om är naturligtvis helt
omöjligt, men jag skall försöka att berätta en kort del av föreläsningen.
Till Amerika
Många påstår att det moderna spekulativa frimureriet började i England
1717, men så är inte fallet. Ett viktigare datum är 1670 när den första kända
frimuraren, John Skene (eller Skeen),
från logen i Aberdeen, kom till USA.
Det är viktigt att komma ihåg att
när vi pratar om Skotskt frimureri
och Skotska frimurarloger före 1717,
då pratar vi inte om frimurareloger
som de är idag, utan om loger som till
största delen bestod av stenmurare.
Det förekom dock ett fåtal undantag, bestående av medlemmar som
inte var stenmurare, men som var privilegierade att få vara medlemmar. Logen i Aberdeen var dock annorlunda.
Enligt deras första anteckningar från
1670 kan man utläsa att endast 20 procent var stenmurare.
Flydde
John Skene var köpman och kväkare
och flydde 1680 till New Jersey för
att fly religiös förföljelse. Han slog
sig ner vid en flod, där han grundade
Perth Amboy, idag känt som Perth,
som också är namnet på den uråldriga
huvudstaden i Skottland.
Några år senare, 1684, träffade han
John Cockburn som tillhörde den
Skotska logen Melrose och som hade
flyttat till East Jersey.
Till skillnad från logen i Aberdeen
bestod Melrose enbart av arbetsamma
stenmurare. John Cockburn hade själv
byggt upp en stad en bit ifrån Perth,
och han döpte staden till Melrose efter
sin hemstad i Skottland.
Dessa händelser är väl dokumenterade, eftersom John Cockburn skrev
ett brev till sin loge i Skottland och
berättade om hur fint det var i Melrose
och att fler bröder borde emigrera dit
då det fanns många arbetstillfällen där,
speciellt för stenmurare.
Byggprojekt
Nu började Skene från Aberdeen och
Cockburn från Melrose att samarbeta
med olika byggnadsprojekt i New Jersey. Det innebär att de första byggnaderna i New Jersey är en produkt av
frimurare - spekulativa murare och
operativa stenmurare.
Denna historiska blandning av spekulativa och operativa murare utgör en
stor skillnad mellan Skottlands frimuriska historia och övriga världens. Vid
denna tidpunkt är alltså spekulativa
och operativa frimurare samma sak.
När man accepterar denna historiska koppling mellan stenmurare och
spekulativa murare, förstår man också
att frimurarnas historia i Skottland är
flera hundra år äldre än den engelska
storlogens bildande år 1717.
Washington illegal frimuare
1752 blev USA:s första president George Washington, initierad frimurare i en illegal Skotsk frimurarloge i
forts. >
Skräll världen över
I dag är Cooper installerad mästare i
den världskända forskningslogen Quatuor Coronati.
Han har nyligen avslutat sitt ämbete
som ordförande i Lodge Sir Robert
Moray (loge nr 1641), vilken är den
förnämsta forskningslogen i Skottland.
Under sin mandatperiod instiftade
han ett antal forskningsprojekt som
medlemmar av logen kan delta i. Ett
projekt som man gör för framtida forskning är att man nu håller på att systematiskt intervjua frimurarebröder med
standardiserade frågor så att man i fram-
tiden skall ha mer information att forska
i. Allt filmas och dokumenteras digitalt.
I dag är det ofta så att vi har bevarat
uppgifter på frimurare som namn, datum för födelse, död, inträde i loge och
ämbeten. Men man vet ganska lite om
bröderna och hur de såg på sitt frimureri.
Allt skall digitaliseras
Kanske hade ett liknande forskningsprojekt varit intressant för Sverige?
Hur som helst kommer jag att få ta del
av hela deras upplägg med metod och
frågeställning inom kort.
19
Ett annat projekt som man har påbörjat i Skottland är att man håller på
att digitalisera alla skrifter som man
har i förvaring. Med flera tusen böcker,
dokument och logeböcker, är detta ett
arbete som kommer att ta många år.
En kommande skräll
Cooper berättar också att man nyligen
har gjort en ny upptäckt rörande grad
III som kommer att presenteras i Quatuor Coronati´s medlemstidning 2014.
Artikeln är redan klar och sägs bli en
skräll världen över.x
murare, för det skulle även innebära att
de blev frimurare, och för skottarna var
det ingen skillnad på stenmurare och
frimurare. Stenmurarna gick i strejk.
Problemet som nu uppstod var att
stenmurarna inte kunde förklara varför de gick i strejk, för då skulle de
behöva avslöja delar av ritualen. Men
det dröjde inte länge innan man fann
en kompromiss. Stenmurarna accepterade att utbilda ”fria män”, inte slavar,
till att bli stonemasons och därmed
även frimurare.
Invaderade
Tyvärr blev bygget ändå försenat så att
George Washington aldrig fick se huset färdigt.
Det byggdes mellan åren 1792 och
1800. 1812 sålde USA vapen till Napoleon som var i krig med Skottland.
Britterna invaderade från Canada och
satte eld på presidentens hus. Byggnaden som var byggd av stenmurarna
stod sig bra, men taket klarade sig inte
utan brann upp. För att få bort alla
brandskador fick man tvätta huset rent
och måla om i vit färg, varefter man
döpte huset till Vita Huset.
Robert L D Cooper tackas för sin föreläsning av inbjudaren och artikelförfattaren Henrik Nilsson.
Fredriksburgh (George Washington
var president mellan 1789 – 1797).
Denna loge var en Skotsk frimurarloge och bestod enbart av skottar.
Anledningen till att logen var illegal,
alltså inte hade något tillstånd (Charter) från Storlogen i Edinburgh, var
för att bröderna inte ville betala någon avgift till storlogen. Det skulle
bli bortkastade pengar om logen inte
skulle ta fart och växa.
Inte förrän 1758 ansökte logen
om tillstånd, vilket den fick. George
Washington var inte så aktiv på grund
av sitt ämbete i den allmänna världen
men han hade mycket kontakt med
skottarna.
Efter ”Independence day” år 1776
skulle man bygga en ny huvudstad,
vilken man döpte efter presidenten,
nämligen Washington. Loge nr 8 (The
Lodge of Journeymen Masons No. 8) i
Edinburgh fick då en förfrågan om de
ville emigrera till USA för att bygga
ett hus åt George Washington.
Strejkande bröder
Tyvärr tyckte inte amerikanarna att
huset byggdes tillräckligt fort. Därför
kom man på idén att förse stenmurarna med slavar så att bygget skulle
gå fortare. Men enligt ritualen kan
endast fria män (freeborn man) bli en
stenmurare.
Därför blev det omöjligt för stenmurarna att utbilda slavarna till att bli
20
Missade du seminariet?
För de bröder som missade seminariet
kan jag glädja er med att vi med tillstånd filmade seminariet och att stora
delar kommer att finnas till försäljning
för 200 kr (inkl. frakt). Du beställer
DVD:n genom hemsidan www.pyramid.nu. Filmens fokus är frimurarnas
historia och avslöjar inga ”hemligheter”. Den del som är borttagen är
främst Frimurarnas framtid, eftersom
vi överlåter till Ordens ledning att berätta om denna.
Framtid
Bob´s vistelse i Sverige är på flera sätt
mycket betydelsefull. Han blev också
medlem av den ideella föreningen Pyramid.nu, vilket kommer att innebära
att vi utökar vårt samarbete ytterligare.
Redan idag diskuteras att vi under majresan till Skottland skall få se
några av deras största skatter och att
vi under 2014 skall genomföra en resa
till Washington då vi besöker den
första logen i USA i Fredriksburgh
som George Washington blev medlem av, samt besöka huvudkvarteret i
Washington.x
Text: HENRIK NILSSON
Redan i mitten av 1600-talet
fanns det frimurare i Sverige
När frimuraren Robert L. D. Cooper föreläste i Helsingborg och berättade om
sina senaste upptäckter rörande frimurarnas historiska ursprung och evolution,
kunde han även redovisa vad han fått fram om Sverige i sin forskning.
Nu hoppas han på ett forskningssamarbete med Sverige.
S
å här berättade Cooper: Enligt
Svenska Frimurare Ordens hemsida kom frimureriet till Sverige
1735 via svensken Axel Wrede-Sparre
som hade besökt Frankrike. Men nya
upptäckter bekräftar en svensk frimurare redan år 1651 och dessutom en
skotsk loge i Göteborg år 1780. S:t
Magnus var namnet.
Vi har tidigare känt till att man i
Skottland har haft mycket handelsutbyte med Sverige och nu har det också
hittats dokument som bekräftar att
regeringen i Skottland bad en svensk
vid namn Hans Ewald Tessin om råd
när man skulle bygga hamnen i Lieth,
en stad som idag räknas som en del av
Edinburgh.
Stenkunskap
Tessin var arkitekt och hade uppenbarligen kunskap om hur man arbetar
med sten. När han besökte Edinburgh
blev han invigd som medlem i The
Lodge of Edinburgh (Mary´s Chapel)
No. 1. Detta är den loge i världen som
i dag har världens äldst bevarade logeböcker, från juli 1599, och som fortfarande bedriver verksamhet.
”Tessin was initiated into the Lodge
1651 - 1652. The exact year we cannot
be sure of because two different calendars, Julian and Gregorian, were in use
at the time”, sa Cooper.
Att Tessin blev initierad i denna
loge är mycket naturligt eftersom han
uppenbarligen hade ett gott rykte och
kunde arbeta med sten, och en stor
del av medlemmarna i The Lodge of
Edinburgh var just stenmurare.
Förste svensk
Enligt logens mötesprotokoll blev
Tessin initierad frimurare 1651 och
alltså den första svensk som blev frimurare. Åtminstone i en skotsk loge
i Skottland och inte i en fransk eller
svensk loge.
Men det slutar inte där. Vi kan också se hur utbytet fortsätter med resor
mellan Sverige och Skottland. Så vi
måste ställa oss frågorna; Hur påverkade detta medlemskap Tessin? Hur
påverkade det hans umgänge? Tog han
med sig frimureriet till Sverige?
Avståndet mellan länderna var tämligen kort och handeln fungerade bäst
via hamnarna. Vi ser att båda länderna
tjänade på att dessa affärer, vi vet att
Sverige i vissa avseenden även importerade lite skotsk kultur. Runt 1780
öppnades en skotsk frimurarloge i
Göteborg som svenskar blev medlemmar i, och några år tidigare, 1747,
hade även Danmark fått ett ”charter”,
tillstånd av Storlogen i Skottland, att
öppna en frimurarloge.
Jakobiter
Detta visar på att skottarna redan
fanns i området och vi tror att när
prins Charles misslyckades att ta tillbaka tronen i Storbritannien åt Stuarts
var det många skotska jakobiter som
lämnade Skottland och kom till Sverige och tog med sig sin kultur hit och
därmed även sitt frimureri.
Svenskar övertog
Vidare vet vi att Storlogen i Skottland
skrev till logen i Göteborg år 1816,
men inte fick något svar. Därför antog man att logen hade upphört. En
teori är dock att skottarna hade flyttat
vidare och att logen helt hade övertagits av svenskar som hade format om
verksamheten och som inte längre var
intresserade av att föra samtal med
Skottland.
Kanske hade logen blivit oberoende
och man fann inte något intresse av att
fortsätta dialogen med Skottland.
Men vad hände med medlemmarna
av logen? Flyttade de vidare? Bildade de en ny loge.? Det är denna typ
av svar som vi nu söker. Det innebär
att vi nu kan forska vidare i Sverige
för att få fram mer exakt information om vad som hände efteråt. Vi
har ett startdatum och nu vill vi veta
fortsättningen.x
Text: HENRIK NILSSON
Närmare 50 intresserade lyssnade på spännande frimurarhistoria i Helsingborg. Här är några av dem.
21
De uppgifter, fakta och årtal
som refereras på sidorna 18 – 21
kommer från Coopers forskning
och är inte avstämda med våra
svenska forskningsauktoriteter.
Den sista konstitutionsakten undertecknad av Kung Carl XIV.
Östgöta provinsialloge firade
200 år med möjlighet till en
repris om sju år
I år är det dags för ännu ett frimurarjubileum i Linköping. Den 13 januari
var det 200 år sedan Konung Carl XIII undertecknade konstitutionsakten för
”Östgötha Stuartsloge”, varigenom kapitelfrimureriet etablerades i Linköping.
Förtänksamhet och flit hos bröderna i Linköping fick kungen att säga ja.
M
en borde det inte firas 2020,
200 år efter det att en fullständig Östgöta Provinsialloge med samtliga grader bildats? Den
frågan sysselsatte Östgöta Provinsialloges styresmän även 1913.
Att resa från Linköping till Stockholm år 1813 i en skumpig hästdragen
kaross eller till häst, tog flera dygn.
Det var dessutom dyrt. Först 1831
kunde man per postdiligens resa till
Stockholm på 14 timmar.
Men det var det som frimurarbröder i andreasskedet i Östergötland och
Småland tvingades till när de skulle gå
vidare till en kapitelgrad – grad sju eller högre. 136 bröder stod inför det valet 1813. Ett 20-tal bröder hade sedan
tidigare högre grader men var även de
tvingade att resa till Stockholm, Göteborg eller Kristianstad för att kunna gå
på kapitelloge.
det gamla gymnasiehuset (nuvarande
domkyrkans församlingshem), som
kom att inhysa en Johannesloge och
en Andreasloge. De hade även byggt
till med ett våningsplan högst upp, där
kapitelfrimureriet kunde få plats.
Till en början ansökte de om att få
rättigheter som prebendekapitel. Det
innebar att man skulle kunna starta
verksamhet i de två första kapitelgraderna, grad VII och VIII.
Ansökan undertecknades av femton
grundläggare, bland andra initiativ-
Förutseende och flit
Samtidigt hade de förtänksamma och
initiativrika frimurarbröderna i Linköping inte bara köpt och renoverat
22
tagarna till frimureriets etablerande
i Linköping 1807, friherre Israel Lagerfelt, översten Carl Axel Pereswetoff
Morath, Carl Johan Agrell och överjägmästaren Magnus Hagelin.
Beröm från Carl XIII
Kung Carl XIII, Ordens stormästare,
sade ja till ansökningen och förklarade
i sin motivering varför. Att ”frimurare
vetenskapens välgörande ljus – blivit
genom ett betydande antal bröders berömvärda omsorger och bemödande
utbrett” och att de därför var värda
”vår utmärkta ynnest”.
Men även prebendekapitlet växte
snabbt och 1819 tog man steget fullt
ut genom att begära att det byggdes
ut till en fullständig provinsialloge
(prefekturalkapitel) med samtliga kapitelgrader. Att bröderna så småningom lyckades få ett prefekturalkapitel
förlagt till Linköping var något av en
bragd i sig.
Vid den tiden gällde nämligen att
det bara skulle finnas tre prefekturalkapitel inom IX Frimurarprovinsen
(Sverige). Två fanns redan i Kristianstad och Göteborg och det tredje
borde Norge få. Sverige och Norge
var vid denna tid en union. Men tack
vare kronprins Oskar, vilken ledde
Carl Axel Pereswetoff Morath.
förhandlingarna i Stora Rådet, och
det vitsord baronen Wilhelm Bennet,
en av Ordens högsta ämbetsmän, gett
bröderna i Linköping för deras flit efter en visitation 1816, sade man ja.
Framgångsrik lobbyist
Vitsorden var så bra att Carl XIII skrev
ett brev där han uttryckte sitt nöje och
välbehag med arbetet i de tre logerna
i Linköping. Här spelade några av
grundläggarna viktiga roller.
Överste Carl Axel Pereswetoff Morath reste 1819 till Stockholm, på uppdrag av bland andra Israel Lagerfelt,
för att genomföra ett, som det visade
sig, ett framgångsrikt lobbyarbete för
ett prefekturalkapitel i Linköping.
100-årsjubileet. Skulle det firas 1913
eller 1920?
Men trots att beslut togs att fira det
1913 blev det inte så. Av praktiska skäl
sköts firandet ändå på framtiden. Logerna hade nämligen knappt hunnit
flytta in i det nya huset. Vårt nuvarande hus invigdes 1912. Så den gången
firade man 27 maj 1920.
Ett firande som dock kom att överskuggas av att kronprinsen Gustav
Adolfs hustru, kronprinsessan Margareta, plötsligt avlidit i blodförgiftning
1 maj. Kung Gustaf V, Ordens högste
styresman, skulle ha närvarat och lett
kapitlets arbete men lämnade återbud.
Idag finns 1 270 kapitelbröder från
Östergötland och norra Småland i
Östgöta Provinsialloge.
De firade med en jubileumsloge 8
mars med bland annat högtidstal av
Ordens förutvarande överarkitekt Lars
von Knorring.
Lars von Knorring sände en tacksamhetens tanke till grundarna för
att ”de främjat den anda av glädje och
vänskap som bott i Östgöta provinsialloge alltsedan dess.”
Ritualerna kopierades för hand
Den kunglige sekreteraren Carl Johan
Agrell, som suttit och för hand kopierat alla ritualerna i Stockholm, gjorde
om samma sak med kapitelfrimureriets
ritualer. De gröna böckerna med vacker handskrift vittnar om ett enormt tålamodsprövande arbete.
Någon månad efter Stora Rådets
möte 1819 kom kronprins Oskar till
Linköping på genomresa till Skåne.
Han gjorde då ett kort besök i logen
och fick ett utförligt tack av bröderna
för stödet i Stora Rådet.
Många föremål i museisamlingarna
i logebyggnaden i Linköping minner
om den första tiden och har därför
ställts ut i en jubileumsutställning.
Tveksamt jubileum
Även om kapitelfrimureriet i Linköping startade 1813 tvekade man när
bröderna 1909 tog upp frågan om
Carl johan Agrells handskrivna ritual.
23
Israel Lagerfelt.
– Man förnimmer den direkt när
man stiger in i detta vackra hus och
möter bröderna.
Källor: Jubileumsböckerna ”Kapitelfrimureriet i Linköping 1813–
1963” och ”Östgöta Provinsialloge
1820–1920”.x
Text: HÅKAN WASÉN
Tsaren förbjöd finskt frimureri
– 90 år sedan nystarten 1923
Och förklaringen till att det amerikanska systemet kom till Finland
S:t Johannes Logen S:t Augustins högtidsdag 2013 arrangerades denna
gång exakt på årsdagen av logens återinvigning den 3 april 1923. Samtidigt
markerade man att det gått 90 år sedan Svenska Frimurare Ordens verksamhet
återupptogs i Finland. Den var nämligen förbjuden i flera generationer.
E
fter det att den första frimurarelogen instiftades i Sverige år
1735 gick det drygt 20 år innan
man år 1756 var mogen att starta en
loge i den östra rikshalvan – S:t Johannes Logen S:t Augustin.
Den första sammankomsten på
finsk botten ägde dock rum först på
Augustinus dagen den 28 augusti 1758
i Åbo, men tyvärr saknas all dokumentation från detta tillfälle.
Sveaborg
År 1762 blev logens hemort Helsingfors, sannolikt på grund av att de
omfattande byggnadsarbetena på fästningen Sveaborg påbörjats, vilka krävde militärbefäl, tjänstemän med flera
som stationerats i Helsingfors och av
vilka många var frimurare.
Den 28 augusti 1762 ägde den första sammankomsten rum där under
ledning av ordförande mästaren friherre Hans Henrik Boije.
Under senare delen av 1700-talet
utvecklades frimureriet i Finland. Man
instiftade S:t Andreas Logen Phoenix
1777. Ett år senare utfärdade Stora
Landslogen ett konstitutionsbrev för
en Stewartloge verksam i Åbo.
”Inviga låta”
1785 bestämde hertig Carl av Södermanland att ”ett nytt tempelhus uti
staden Helsingfors uppbygga och inviga låta”.
Han konstituerade samtidigt det
Finska Capitlet som ersatte stewartlogen i Åbo. Någon ny tempelbyggnad
förverkligades dock aldrig utan man
fortsatte att verka i olika utrymmen
i staden. Därtill arrangerades också
sammankomster utomhus.
Upphörde
Kriget 1808-1809 avbröt all frimurerisk verksamhet i den östra rikshalvan.
Den sista receptionen torde ha ägt rum
den 27 januari 1807 då överste Harald
Åkerstein erhöll matrikelnummer 460.
Genom freden i Fredrikshamn
1809 blev Finland en del av det ryska
Ordförande mästare Timo Dahl med en historisk klubba.
24
År 1822 utfärdade tsar Alexander I
ett reskript enligt vilket frimurarorden och andra hemliga sällskap skulle
upplösas.
Tsar Nikolai I upprepade förbudet
år 1826 och samtidigt avkrävdes ett
löfte av alla civila och militära ämbetsmän att inte tillhöra någon frimurarorden. 1848 utsträcktes förbudet till
alla undersåtar.
Trots detta blev dock många finländare – till exempel sjökaptener
– medlemmar i engelska, amerikanska och svenska frimurarloger. Detta
ledde bland annat till att återvändande
finländska amerikanska emigranter
grundade ett frimureri enligt det amerikanska systemet 1922 alltså ett år innan det svenska systemet återuppstod.
Återinvigningen
Efter ett antal olika aktiviteter under
början av 1900-talet undertecknade
konung Gustaf V slutligen i februari
1923 den nådiga kapitulationsakt som
stadfäste logens konstituerande. Till
ordförande mästare utsågs Gustaf
Werner (Gösta) Salingre. Invigningen
förrättades av riddaren och kommendören viceamiralen Carl Otto Olsen.
Lokalfrågan löstes i början tack vare
att en broder ställde ett cirka 50 kvadratmeter stort utrymme till Ordens
förfogande. Utrymmet fördubblades
visserligen hösten 1923 men var definitvit för litet.
Man planerade i ett tidigt skede ett
eget hus men planerna förföll. I stället blev det Riddarhuset i Helsingfors
som efter diverse förhandlingar under
årens lopp kom att vara logernas sammanträdesplats till 1964 då S:t Augustins sista årshögtid hölls där den 3
april 1964.
Det året kunde man äntligen den 3
september inviga det ordenshus Sjätte
fördelningen förfogar över i dag och
som efter diverse tilläggsköp är en välfungerande fastighet för frimurerisk
verksamhet.x
Text och foto: BJÖRN FEDERLEY
Foto: SAM BJÖRKLUND
tsardömet. Antalet frimurare bosatta
i landet var för få för en meningsfylld
verksamhet och i december 1813 upphörde S:t Agustins verksamhet genom
ett frivilligt beslut. Rent formellt upplöstes logen dock inte.
På tidigare ordförande mästares gravar läggs en krans.
Finska jubileet
inleddes med
kransnedläggning
På morgonen inleddes jubileumsdagen med kransnedläggning på tidigare
ordförande mästares gravar i Helsingfors. Man ville på detta sätt inte bara
hedra ordförande mästarna utan samtidigt också de ämbetsmän som verkat
under deras tid.
D
e egentliga festligheterna
började efter lunch med en
festmässa i Gamla Kyrkan ett
drygt stenkast från ordenshuset. Celebrant var Mikael Busck-Nielsen, diakon Fred Wilén och subdiakon Jean
Gallen. För orgelmusiken svarade
Kaj-Erik Gustafsson och för solosång
Harry Dahlström - samtliga ordensbröder. Ett femtiotal bröder med damer deltog.
Efter en timmes paus samlades ett
drygt hundratal bröder till högtidsloge
i Johannessalen. Ordens Stormästare
Anders Strömberg hedrade logen med
sin närvaro och bland övriga deltagare märktes Stormästarens ståthållare
Göran Andersson, Stormästaren för
Fria och Antagna Murare i Finland
25
Juhani Vuori och kapitelmästare Tom
Waselius.
Vingslag
Historiens vingslag noterades i form
av att barnbarnsbarnen till logens första ordförande mästare efter återinvigningen Niclas och Gunnar Salingre
närvarade. Med var också Jan Schreil
från Göteborg. Han är barnbarnsbarn
till riddaren och kommendören Carl
Otto Olsen.
I sitt tal betonade ordförande mästaren Timo Dahl den roll som major
Fredrik Granatenhjelm spelat under
tiden fram till återinvigningen och
hur en av de aktivaste bröderna under
början av 1900-talet, Oscar Fredrik
Lönnrot, ibland skötte uppvaktningen
vid hans grav den 1 maj under bittida
för att inte väcka uppmärksamhet. Frimureriet var ju förbjudet under den
ryska tiden.
Vi ser ett ljus
Musiken har ända sedan 1923 varit en
viktig del av ritulen. Bland annat skrev
broder Guy Topelius en text till en
kantat som skulle uppföras på 15-årsjubileet 1938. Detta förverkligades
inte då, men nu var det dags. Broder
Carl Gustaf Sundman hade komponerat en högstämd musik till texten och
kantaten ”Vi ser ett ljus” framfördes
med bravur av Augustinerkören under
ledning av broder Gunnar Döragrip.
Nämnas kan att Carl-Gustaf Sundman är en känd musikgestalt i mellersta
Österbotten både i frimureriska sammanhang och i den allmänna världen
som lärare och dirigent för flera körer och sånggrupper. Solist var Rabbe
Österholm. Logen var ju samtidigt S:t
Augustins högtidsdag och sedvanlig ämbetsmannainstallation förrättades också.
Historiskt med damer
Efter logens avslutande var det dags
för festmiddag med damer i Riddarhusets festsal i Helsingfors. Platsen var ju
också historisk i och med att Helsingforslogernas sammankomster under
närmare 40 år ägde rum i detta hus.
Nämnas kan att den johannessal
som användes i huset till interiören
är densamma som i dag finns på Nylandsgatan. Arkitekt var David Frölan-
3 x Salingre: Barnbarnsbarnen Gunnar och Niclas vid porträttet av farfarsfar Gösta.
der-Ulf, som på den tiden var arkitekt
för flera kända offentliga lokaler i
Helsingfors.
Utöver tal av kapitelmästare Tom
Waselius och ordförande mästare
Timo Dahl höll broder Jan Schreil talet till kvinnan. Man ville på detta sätt
markera den betydelse våra damer har
för oss och det stöd de många gånger
ger oss i vårt arbete med den konungsliga konsten.
Klubba
Timo Dahl presenterade i sitt tal också
den klubba han använt under dagen.
Klubban var den samma som användes
vid återinvigningen i lokalen på Petersgatan 1923 och som efter diverse
irrfärder funnit sin rätta hemvist.
I framtiden kommer den att ha
sin givna plats i frimurarmuseet på
Nylandsgatan.
Avslutningsvis kan man bara konstatera att närmare 200 bröder med
damer stortrivdes under kvällen och
kunde njuta av god mat och en verkligt
trevlig stämning.x
Text och foto: BJÖRN FEDERLEY
Petersgatan där man gjorde omstart 1923.
26
Landshövdingen, Kungen och Bo Wikström ser på när provinsialmästare Christer Persson avtäcker Svenska Frimurare Ordens minnessten på Walk of Fame.
Kungen och frimurarna firade
Landskronas 600-års jubileum
År 1413 gav Erik av Pommern Landskrona dess stadsprivilegier. Därför kunde
Landskrona fira 600 år som stad den 20 mars i år.
F
rimurarna i Landskrona uppvaktade för ett år sedan stadens Rotaryklubbar om att genomföra
ett gemensamt projekt med anledning
av firandet, med en bestående gåva till
staden.
– Detta resulterade i att vi monterade en minnesplakett på 500/600 årsmonumentet på Gamla Kyrkans Grund
som efter uppvaktning från frimurarna
i Landskrona återfått sitt minneskors
över den kyrka som låg här. Kung Carl
Frimurare Ordens minnessten på Walk of Fame.
XVI Gustaf avtäckte minnesplaketten,
berättar Bo Wikström.
– Vi hade också inrättat en Walk
of Fame, med minnesstenar över 20
berömda personer på den centrala gågatan samt en minnestavla över Landskrona stads hedersmedaljörer, totalt
56 stycken. Landskrona har osedvanligt många berömdheter i förhållande
till sin storlek, med inte minst ett par
nobelpristagare.
Frimurarsten
Dessutom lades minnestenar ner för
Svenska Frimurare Orden samt Rotary International eftersom dessa
organisationer hade genomfört projektet. Dessa två sista minnesstenar
avtäcktes av Skånska Provinsiallogens
provinsialmästare Christer Persson
respektive Rotarys distriktsguvernör
Larry Servin, som också är broder i vår
brödrakedja.
Walk of Fame kommer varje år
27
framöver att kompletteras med ett par
tre minnesstenar över berömda personer som vuxit upp i, gynnat eller verkat
i Landskrona.
De som fick årets minnesstenar bestod av kungar, arkitekter, politiker,
idrottsmän, artister och industrimän.
Ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Facklan Bo Wikström var
projektledare för hela projektet samt
den som lotsade vår intresserade kung
mellan de 22 minnesstenarna längs
Walk of Fame.
Därefter höll Bo Wikström ett
tal till kungen, landshövdingen samt
landskronabor och besökare och som
avslutades med att ett gåvobrev överlämnades till stadens borgmästare.
Kungens tal avslutade den offentliga delen. Därefter avnjöts en lunch
med ett fyrverkeri av smaker tillsammans med Kungen.x
Fakta: BO WIKSTRÖM
Foto: SAYED KHATIB
Lagom till 225-årsjubileet hade broder
Pether Ribbefors låtit sy upp ett eget
exemplar av den särskilda frimurareuniform
som var vanlig vid 1800-talets början.
Uniformen var avsedd för bröder av
lägst VIII:e graden och grundutförandet
fastställdes av kung Gustav IV Adolf år
1797. Designen kom att följa modets växlingar och kragen kom t ex efter hand att
ändras från fällkrage till stående modell.
Bruket av peruk upphörde redan kring
sekelskiftet 1800.
Göta provinsialloge:
En 225-åring
med unga tankar
är det nu har blivit
dags för ståtligt
225-årsjubileum, kan
man konstatera att Göta provinsialloge, GPL, bokstavligen står på fast
grund. Tack vare insatser från många
bröder har Tredje Fördelningens ordenshus nyligen genomgått en omfattande grundförstärkning – ett arbete
som utförts med framtidens frimurare
i åtanke. Själva står vi i tacksamhetsskuld till tidigare generationer, vars
idoga ansträngningar i det förflutna
har givit oss ett rikt arv att förvalta.
Vanligtvis när ett jubileumsår nalkas
planeras mängder av jubelaktiviteter,
fester, föredrag och konserter.
Givetvis kantas GPL:s märkesår
även av festivitas och finkultur, men
inte endast. Inför jubileet bestämdes
att ett ”inre” arbete hade högsta prioritet. Att snygga till våra lokaliteter, att
städa upp i alla skrymslen och vrår, att
hänga om tavlor, att måla nötta dörrar,
att laga möbler och att inventera. Allt
för att skapa ökad trevnad för bröder,
nya som gamla, och för att ta vara på
de värden som vi är satta att förvalta.
Medlemsvård är ett av Stormästarens ledord och ett sätt att bedriva
denna omsorg om medlemmarna är att
skapa trivsamma och välskötta ytor att
vistas på. Detta arbete utför vi tillsammans.
En ”fixargrupp” av frivilliga bröder
har skapats, vilka lägger ner tid för att
28
putsa och feja i Tredje Fördelningens
vackra ordenshus – en av Göteborgs
vackraste byggnader. Göta provinsialloge är ett skepp som har satt kurs mot
framtiden. En dag med vackert väder,
som ett jubileumsår, betyder ett ypperligt tillfälle att skrubba däcket, laga
segel och se till att fartyget är en stolthet för såväl kapten som besättning.
När Göta Provinsialloge grundades på
1780-talet var Göteborg en muromgärdad garnisonsstad med 10 000
invånare inträngda mellan vallgrav
och älv. Hygienen var usel och dödligheten var hög. Men det fanns också
glädjeämnen. Sahlgrenska sjukhuset
öppnades 1782 och friskt vatten från
Provinsalmästare 1788 var Patrik Alströmer, en man
med både merkantila och kulturella intressen. Han var en av
stiftarna till Kungl. Musikaliska Akademien och blev direktör
i Ostindiska Kompaniet 1777. Patrik Alströmer är inskriven
som medlem nr 1 i Göta Provinsialloge.
Pehr Dubb var Göteborgs
starke man vid sekelskiftet 1800.
Stadsläkare, samhällsförändrare,
grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i
Göta provinsialloge.
Provinsialmästare Leif Wadell flankeras av Stormästare Anders
Strömberg och Stormästarens Prokurator, NIls Magnusson.
Kallebäcks källa hade dragits in till
staden med hjälp av genomborrade
trästockar. Namnet ändrades till ”Gustafs källa” efter att kung Gustaf III
själv hade besökt denna märkvärdiga
modernitet 1787.
Året därpå invigdes Göta provinsialloge i närvaro av kungens bror, hertig
Carl. I spetsen för logens grundare
fanns kommersrådet Patrik Alströmer,
han var sedan tidigare ledare för både
johannes- och andreaslogerna och
installerades nu också som den förste i
raden av provinsialmästare. Till deputerad mästare valdes landshövdingen
Anders Rudolf du Rietz.
Senare på året var feststämningen som bortblåst. Gustaf III hade
förklarat krig mot Ryssland, som var
”Med ståndaktighet som ledare” – Constantia Duce
Salus. Ett valspråk utformat med stor omsorg 1788,
när kriget hotade. 2013 har Sverige haft fred i 199 år,
men ett framgångsrikt arbete kräver fortfarande målmedvetenhet och fokus – både utom och inom logen.
Detta är logehuset i Göteborg som det såg ut någon gång
under andra hälften av 1800-talet.
i förbund med Danmark-Norge. En
fientlig här tågade ner genom Bohuslän och hotade Göteborg. Stadens
befästningar var i ett uselt skick och
landshövding du Rietz stod handfallen
inför fienden när Gustaf III plötsligt
anlände till Göteborg och ingöt mod
i stadens invånare. Genom ett diplomatiskt spel avvärjdes faran, men
landshövdingens oförmåga hade inte
imponerat på kungen. Anders Rudolf
du Rietz kom inte heller att bli omvald
som deputerad provinsialmästare.
I ett desto klarare ljus framstår
Pehr Dubb, den man som 1802 efterträdde Patrik Alströmer som provinsialmästare. Pehr Dubb var stadens
störste man på flera sätt, hans rondör
var betydande men krafterna nästan
29
Kungssången klingar i Pelarsalen, där en gång Christina Nilsson
uppträdde. Vad månde hon tycka om tonerna från 225-årsjubiléet?
outtömliga. Förutom att praktisera
som läkare reformerade han fattigvården i Göteborg, utformade karantänsstationen på Känsö, organiserade det
Sahlgrenska sjukhuset, och mycket
annat. När Pehr Dubb dog i januari
1834 följdes hans stoft till graven av
det längsta liktåg som Göteborg har
sett.
Det finns många historiska förebilder inom Göta Provinsialloge, vars
gärningar manar till efterföljd. Nöden
är idag inte lika skriande och vi lever
inte längre under ett överhängande
krigshot. Men behovet av medmänsklighet samt sanning och ljus består
även efter 225 år.
Text: John Fahlnaes & Pether Ribbefors
Foto: John Fahlnaes
Caritas – Frimurarnas Välgörenhetsarbete
Boken beskriver Ordens caritasarbete, samt innebörden och omfattningen av
insamlingsverksamheten, övriga gåvor och frivilliga insatser. Boken syftar till att besvara vilka
arbetsuppgifter som utförs av lokala, respektive regionala arbetsenheter och vad som åvilar Orden
centralt. Vidare beskrivs den verksamhet som bedrivs av Ordens närstående stiftelser och vilken
verksamhet som bedrivs inom det svenska systemet i Norden. Det övergripande syftet är att
presentera Ordens välgörenhetsarbete i sin helhet, såväl inom Orden som för offentligheten,
vilket sammanfattas av bokens titel.
Boken utges som klotband med ett stort antal illustrationer i färg och svart/vitt.
Boken kan beställas hos forskningslogen Carl Friedrich i Uppsala. Se information i tidskriften
Frimuraren eller Ordens hemsida på Internet www.frimurarorden.se
Det var full fart i frimurarhuset i Göteborg när ”Faddrarnas afton” hade premiär. Så här mycket bröder samlas annars nästan enbart vid högtidsdagar.
Faddrarnas afton
blev en succé!
”Adepter! Ni tar väl hand om edra faddrar? Faddrar! Ni tar väl hand om edra
adepter?” Så lyder texten på inbjudan till det succéartade koncept som en torsdag i april provades i Göteborg – ”Faddrarnas afton”.
D
stortalman Johnny Hagberg, R&K,
som höll ett mycket genomtänkt och
underhållande tal om vad fadderskap
kan och bör innebära.
Enkelt koncept
Konceptet är enkelt: Att en dag om
året ge faddrar och adepter en chans
att bjuda in varandra till en helt vanlig
reception i lärlingegraden. Detta är en
seger för fadderskapet inte minst därför att många av de adepter som kom
denna kväll inte hade varit på loge under mycket lång tid.
Nu fick de alla en chans att göra
ännu ett besök i logen, och dessutom
under högtidligast tänkbara former.
Det var nog första gången brödramåltiden intogs i Pelarsalen, där endast
högtidsdagar och baler annars brukar
äga rum. Kvällens föredragshållare var
Stå i centrum
– Målsättningen
med
”Faddrarnas afton” är att
kunna lyfta frågan
om fadderskapet,
på ett positivt och
inspirerande sätt.
Att skapa en dag
under året då det
känns helt naturligt att ringa den
där adepten man
kanske inte gått
på loge så många
gånger
tillsammans med. Att
skapa ett tillfälle
då just relationen
mellan fadder och
adept får stå i centrum på ett lustfyllt sätt, berättar
broder Frans Pa-
et är väl inte till varje reception i första graden där vi har
varit tvungna att stoppa anmälningarna. Denna magiska afton
hade bröderna i Göteborg gått man
ur huse och satt nu och trängdes på
stolarna i Johannessalen, axel mot axel.
Den första ”Faddrarnas afton” i Göteborg blev en formidabel succe´ – och
förmodligen en smärre chock för den
recipient som i logen hälsades av 112
entusiastiska bröder.
31
vel som var en mycket lycklig ceremonimästare under kvällen.
Till förfogande
”Faddrarnas afton” är något som alla
enheter och fördelningar enkelt kan
ordna själva. Konceptet kopplas till
en helt vanlig loge och det enda man
behöver tänka på är att ha en anmälningslista och tillräckligt många bröder som hjälper till med serveringen.
Broder Frans Pavel har lovat att stå
till förfogande för de enheter som vill
kontakta honom för att komma igång
med en egen version av ”Faddrarnas
afton”.x
Text och foto: JOHN FAHLNAES
information från informationsdirektoriet
Angående inloggning på Ordens hemsida
Som medlem i Svenska Frimurare
Orden har du möjlighet att logga in
på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till:
• Medlemsmatrikeln
• Dina medlemsuppgifter
• Blanketter och annat material
På sikt kommer du att få tillgång
till ännu mer bra information, inte
minst angående utbildning och
annat matnyttigt.
På hemsidan kan du också ändra din
e-postadress och telefonnummer,
så att du får de nyhetsbrev som
Orden skickar ut.
För att logga in följer du dessa steg:
7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.
1. Gå in på www.frimurarorden.se.
8. När du klickar på länken kommer du till en
hemsida där du ännu en gång skall
ange ditt SFMO-ID.
2. Klicka på ”Logga in”.
3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt
lösenord”
Lösenordet som du nu själv skapar
skall innehålla följande:
4. På den tomma raden skriver du in ditt
SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av
Frimuraren eller på ditt medlemskort.
Observera att du skall ange logenummer
med fyra siffror, sedan bindestreck och
sist ditt individnummer med fem siffror.
Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter
bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex:
3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.
- Minst åtta tecken
- Minst en STOR bokstav
- Minst en liten bokstav
- Minst en siffra
- Minst ett specialtecken (-/&!?)
5. Klicka på ”Skicka”.
6. Du får nu ett e-brev till den
e-postadress som finns inlagd i Ordens
medlemsregister. Felaktig e-postadress
anmäls till logens sekreterare.
32
T ex kan ett lösenord se ut så här:
?Toyota93
Boston45!
Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda
bokstäver. Skriv av den och klicka OK.
9. Nu kan du logga in på Ordens
hemsida och när du har gjort det så
kommer ditt namn att synas där det
tidigare stod ”Logga in”.
Goethe och frimureriet
Frimuraren Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832) anses av många som
den tyska romantikens fader. Han recipierade i logen ”Amalia zu den drei
Rosen” i Weimar midsommaren 1780, blev gesäll ett år senare och blev slutligen
befordrad till Mästare den 2 mars 1782.
riet) är byggt med vetenskapen som
bas och de sista resterna av kyrkan (en
kungastaty som är ett bräckligt mischmasch av allt) har fallit samman till en
klump.
Goethe.
L
ogen var knuten till den Strikta
Observansen, som också påverkat det svenska frimureriet.
Han var till en början entusiastisk frimurare och 1795 skrev han något som
han kallade ”Das Märchen”(Sagan),
som är en allegori över frimureriets
tillblivelse. Sedan 2011 finns den utgiven på svenska på Bakhåll förlag.
Irrbloss
Nyckeln till Sagan ligger i ”en gåta”
som är en kvinna vid namn Lilja, som
bor på andra sidan en flod. Hon representerar inte oskulden som man
skulle kunna förledas att tro. Liljan
är här Weissheit (Vithet), men också
Weisheit (Visdom). Hon är alltså Sophia – visheten som bör älskas av människan (Prinsen i Sagan) med hjälp av
Filosofin (Kärleken till visheten).
De omogna själarna (irrblossen i
Sagan) söker henne av materiella orsaker – det är guldets glans som lockar.
De sysslar då med Alkemi – konsten
att göra guld.
Förr i världen var man tvungen att
följa en vishetslärare (en färjkarl) för
att komma till vishetens land men man
kunde också få hjälp av kunskapens
orm. Kunskapen kan bli den bro som
tar över alla till vishetens land, men
först när vishetens tempel (Frimure-
Templets väktare
Templets väktare är nu kungar i underjorden och representerar de tre
historiska tidsåldrarnas religioner som
blivit mindre och mindre lysande. De
bör naturligtvis hedras i det färdiga
templet, men det är vishetsläraren
(färjkarlen) som är präst.
Demiurgen (den livgivande skaparguden) går med en lykta för att visa
vägen, men vi måste hitta vägen själva.
Han får hjälp av sin hustru (Kärleken)
som älskar honom oavsett hans ålder.
Hon har offrat sin hand i tidens flod,
men hon får inget tack för det.
På slutet kommer kärleken med
förnyad kraft och blir visheten till
hjälp att skapa templet. En jätte som
är människans tidsandas tröga dumhet
förmörkar solens ljus (kanske också en
”Goethes” logehus i Weimar.
sinnebild för revolutionsivern under
denna tid). På slutet blir denna blytunga jätte till det som den passar bäst
för. En Kronos/Saturnusgestalt som
visar tiden på ett stort solur, som tjänar
upplysningen utan att förmörka den.
Metaforer
Sagan är som synes överbelamrad med
metaforer, vilket gör den tung för en
läsare idag. Den är dock ett tidstypiskt
dokument samtida med det svenska
frimureriet. Man ser här hur Goethe
liksom frimuraren Voltaire vill ersätta
den befintliga kyrkan med vishetens
frimureriska tempel. I Sverige kom de
två snarast att integreras.
Mot slutet av sitt liv tycks Goethe ha blivit besviken på frimureriet, som han kallar ”den röd-vita
maskeraden”, och bad att få bli passiv medlem år 1812. Han gick då
mer in för en rosencreutziskt färgad
naturmystik, som kom att påverka den
tyska humanismen till våra dagar, med
sådana avknoppningar som exempelvis
Rudolf Steiners Waldorfpedagogik.x
Text: CHRISTER CLAUS
Boken Sagan är på 70 sidor.
33
”Goethes berättelse ’Sagan’
har ansetts obegriplig och det
är den för någon som inte är
frimurare och van att tänka i allegorier och symboler”, det säger broder Christer Claus som
recenserade boken när den
kom ut på Bakhåll förlag för en
tid sedan.
Museets äldsta bevarade svenska frimurarförkläde. I vitt skinn med tillhörande silvermurslev, från Greve Wrede-Sparres loge. Utdelat 4 maj 1744 till
generallöjtnant Adam Horn [*1718 d.1778] vid logen som hölls i madam Bromans värdshus på Djurgården. Därefter utdelat till fältmarskalken Samuel
Gustaf Stjärneld [*1700 d.1775]. Sedan en tredje gång utdelat i den franskspråkiga logen l’Union 8 dec 1774 till överkammarherre Adolf Ludvig Stjerneld
[*1755 d.1835].
S
Magnifika förkläden
Ordens museum 100 år
i samlingarna
Ordens museum har en omfattande samling av svenska och utländska frimurarförkläden från 1700-talet och fram till våra dagar. Egentligen är alla förkläden i
samlingarna menade som bruksföremål, men en del är så magnifikt utsmyckade att de nog bör betraktas som prydnadsobjekt.
34
amtidigt rymmer frimurarförklädet spännande dimensioner som
kulturhistoriskt och symboliskt
arv men även förstås stort relevans
tack vare sin praktiska tillämpning vid
logearbetet. Därför är frimurarförklädet och dess intressanta historia ständigt aktuell.
Samtidigt är det förbluffande hur
oerhört lite som finns skrivet i våra akter och undervisningshäften om detta
centrala och viktiga frimureriska objekt. För att vinna djupare förståelse
Källkritisk
Men även i ett internationellt perspektiv är utbudet tämligen begränsat och
man måste vara rejält källkritisk för att
skilja myt och önsketänkande från fakta
och vad som kan beläggas rent historiskt. Helt klart är emellertid att den ultimata och slutgiltiga skriften på ämnet
frimurarförklädet ännu ej är skriven.
Man kan dock konstatera att få,
om något, objekt är så nära förknippad med bilden av en frimurare som
dennes förkläde. Dess berättigande
och förekomst inom det moderna frimureriet sägs vara arvet från våra stenarbetande föregångare i de medeltida
bygghyttorna, ibland benämnda praktiska eller verkande frimurare.
Det är även ifrån dessa vi har gillenas hierarki med lärling, gesäll och
mästare vilket så tydligt avspeglas i
förklädestraditionen. Förklädet är sedan lång tid synonymt med frimurardräkten, i alla länder, hos äkta som hos
frimurarliknande korporationer.
Som minsta gemensamma nämnare
finns traditionen att lärlingeförklädet
alltid är odekorerat vitt lammskin.
Inom det internationella frimureriet
bärs dessutom sällan bröst, grad- eller
halsband, utan förklädet är helt enkelt
gradinsigniet. Sedan kan halsband
och bröstburna utmärkelse förekomma som en funktion av meriterande
tjänstgöring alternativt medlemskap
av höggradssystem.
Simpel jobbare
Studerar man de skriftliga källorna
om frimureriet, så är de äldsta noteringarna om förklädet från 1720-talet.
Utöver att det flyktigt förekommer i
vinjetterna och nämns i förbigående i
den Andersonska konstitutionen - som
anses utgöra grunddokumentet för dagens spekulativa frimureri - finns förklädets vara eller inte vara, debatterat
i England.
Förklädet ansågs ingalunda vara en
Foto: LARS BILLSTRÖM
är man i mångt och mycket hänvisad
till utländsk frimurarlitteratur och
forskningsartiklar.
Under nästan hela 1900-talet bars inga förkläden av bröder med högre grad.
självklarhet och i synnerhet i ”överklasslogerna” med dess ledamöter ur
samhällets toppskikt ifrågasattes nödvändigheten av att klä ut sig till en simpel ”jobbare”.
Men som med så många andra modeattribut blev förklädena efter att de
anpassats för att stämma bättre in i
salongernas smak, accepterade. Ja till
och med till den grad att de blev veritabla konstverk.
I samband med industrialismen
och skiftet mellan 1700- och 1800-talet ändrades klädsmaken rätt radikalt
och frimurarförklädet stramades upp
för passa in i tiden. 1815 genomförde
den engelska storlogen en standardiseringsreform vars huvuddrag gällt in i
våra dagar. Reformen fastslog modeller och färgsättning.
Samtidigt ökade, tack var frimureriets expansion till bredare samhällslager och ut i kolonierna, efterfrågan på
regalier. Genom att på allvar dra nytta
av de då nya industriella produktionsmetoderna kunde snart privata fabrikanter etablera sig som leverantörer.
Svenska modellen
Övergår man till de svenska förhållandena bör vi betänka att vårt frimureriska system är ett resultat av flera
olika utvecklingslinjer, bearbetningar
35
och anpassningar till externa influenser och modeyttringar.
Våra äldsta loger upprättades som
bekant efter franskt mönster och hade
följaktligen den franska förklädestraditionen att falla tillbaka på.
Ovan, på denna grund, lagd av
Carl Fredrich Eckleff och som under
1700-talets sista två årtionden under
hertig Carls, sedermera Carl XIII, ledning vidareutvecklades till det svenska
frimurarsystemet, finns den idag nästan världsunika traditionen att varje
johannesloge skulle ha egna och ifrån
alla andra avvikande mästarefärger.
Lacksigill
I samband med att den Svenska Stora
Landslogen, SLL, bildades 1760 kom
Eckleff att upprätta en påkostad logematrikel. I den har museet en formidabel
referenssamling över de tidiga logerna.
Eckleff samlade korta men viktiga noteringar om logen, ett lacksigill av logens insegel tillsammans med ett klipp
av logens bandfärg. Det skall samtidigt
påtalas att vid denna tidpunkt inbegrep
SLL inget höggradsfrimureri utan var
ett renodlat johannesförbund med riksrådet greve Carl Fredric Scheffer som
landsstormästare. Eckleffs S:t Andreasrespektive kapitelloge hade knappt ens
observatörstatus vid mötena.
Under 1800-talet kom sedan förkläden att ”krympa” för att bli mindre
imposanta och bättre passa ihop med
den tidens klädmode. Det gick så långt
att kring 1900 fasas kapitelförklädena
ut helt och hållet. Därför saknas dessa
i den stora revisionen av ordensarbetena 1912.
När det gäller arbetsgraderna påbörjade dåvarande kanslern Arvid
Lindman 1933 ett projekt med att
revidera och jämka samman arbetsformerna, regalierna och gradinsignierna som förekom inom de nordiska
frimurarordnarna.
Franskt förkläde av vitt skinn med handkolorerat tryckmönster från 1700-talets senare del.
Eckleffs tankar om mästareprydnaderna kom även att implementeras av
von Zinnendorf när denne utgående
från Eckleffska handlingar och patent
på 1760-talet bildade det som vi idag
känner som Tyska Stora Landslogen
(Großes Landes Loge von Freimaurer
in Deutschland).
Eckleffs princip
Eckleffs princip om särskiljande mästaregrader för johanneslogerna kom
att upprätthållas ända tills år 2000 då
ett enhetsband infördes som ett mera
kostnadseffektivt alternativ vid instiftandet av nya loger.
Kostnaden till trots valde dock SJL
Adolf Fredrik i Stockholm (1997)
respektive SJL Elisabeth i Göteborg
(2006) att anskaffa egna nya unika
bandfärger när dessa instiftades. Andra nyinstiftade johannesloger som
La Lumière (2003) och Victory (2011)
har däremot valt att anta enhetsfärgerna på sina mästareprydnader. Samtliga
äldre S:t Johannesloger äger genom
ett principbeslut 2002 rätt att av kulturhistoriska hänsyn behålla sitt snitt
och färg på mästareprydnaderna.
Krympande förkläden
Under hertig Carls ritualarbete ändrades utformningen av förklädena.
1798 kom ett försök till detaljerade
riktlinjer för arbetsgradernas regalier,
vilket emellertid inte implementerades av kostnadsskäl. Men än viktigare genom detta infördes nu även
kapitelförkläden.
Flygolycka
Projektet avbröts dock när han förolyckades i en flygolycka i Skottland
1936. Ett nytt försök till översyn av arbetsgradernas förkläden utgående från
hertigens skisser gjordes 1981, men
fick inget fullständigt genomslag.
Kapitelförklädena i sin nygamla
form återinfördes först 1996-1997.
Ytterligare standardiseringssträvanden sker nu kontinuerligt inom ramen
för det nordiska samarbetet kring inköp av gradinsignier som inleddes
2002. Danmark och Island har sedan
länge ett enhetssnitt efter anglosaxisk
modell och så även Norge med något
enskilt undantag. Inom Tyska SLL är
ännu Eckleffs förklädesprincip oinskränkt förhärskande.x
Text: VIKTOR NORDSTRÖM
Frimuraren för 70 år sedan
Enligt överenskommelse med Svenska Stora Landslogen, finnas i lager hos K.
L. Beckmans Boktryckeri, St. Nygatan 22, Stockholm, till nedan angivna priser
(inkl. omsättningsskatt men exkl. porto-eller fraktkostnader) följande blanketter.
Per ex
Protokoll hållet i S:t Johannesloge
G. I
25 öre
Protokoll hållet i S:t Johannesloge
G. II
25 öre
Protokoll hållet i S:t Johannesloge
G. III
25 öre
Protokoll hållet i Andreasloge
G. IV & V 25 öre
Protokoll hållet i Andreasloge
G VI
25 öre
Förbindelse vid inträde i Orden
12 öre
Förbindelse att förvara frimurarelitteratur
7 öre
Begravning och Juridik
Broder Jan Hokkanen
Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.
Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!
Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19
Jour dygnet runt
Hembesök
www.fonus.se • 020-87 00 87
36
Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia
Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se
Beställ varor för minst 450:- så får du
denna Ballografpenna på köpet!
325:Brevkniv 325:Frimuraresvärd i miniatyr.
Svart grepp, omvirad tråd,
gyllene knopp och parerstång
med ett frimurarkors.
Frimurarpenna 79:-
195:-
Längd: 26 cm
Ballograf Epoca. Svart med
rött frimurarkors. Levereras
i transparent presentförpackning.
Manschettknappar 195:Med rött frimurarekors eller
med passare och vinkelhake.
475:-
Vita skinnhandskar
309:Herrhandskar i äkta lammnappa.
Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10
Stora Regalieväskan 475:i äkta skinn med frimurarekors.
Rött sidenfoder. Lock 5 cm med
två kardborreband.
Pinnål
Fästen: stift och fjäderbricka
Vita vantar 95:-
Acaciagren
En storlek, passar normalt alla.
10 mm diameter
Rött frimurarekors
Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm
50:50:-
Bröstknappar 259:Till frackskjorta, diameter 9 mm.
10 mm diameter
165:-
Passare/vinkelhake
95:-
50:-
7 mm diameter
Lilla frimurarekorset
60:-
7 mm diameter
Lilla Regalieväskan 275:Regalieväska i äkta skinn med rött
frimurarekors Rött sidenfoder.
Tre tryckknappar.
Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm
235:-
Band-/slipshållare 95:Namnskylt med
magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors
inklusive namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm
379:-
Med rött frimurarekors
eller passare-vinkelhake.
Bosweel frackskjorta 745:Storlek 39–45
Bosweel pikéfluga 149:-
Frimurarsvärd
fr 3 695:Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar
med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt
förnicklad metall monterad
på högpolerad marmorfot.
Ny design!
Frimurareslips 235:100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.
89:-
Musmatta 89:Svart med rött frimurarkors.
Naturgummi med textilyta.
80 x 230 x 3 mm
www.fmregalia.se
Beställ i vår webshop:
www.fmregalia.se
Eller via e-post eller brev.
FM Regalia, Lundbergsgatan 8
SE-217 51 Malmö
e-post: [email protected]
Vi har även utrustning för loger
såsom förkläden, mm. Kontakta oss!
Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.
Betalning måste ske inom 10 dagar från
fakturadatum. 40:- för porto/förpackning
tillkommer per försändelse.
För varje beställning skänker vi
5:- till Cancerfonden.
Prostatacancer!
Har du frågor,
funderingar eller
behöver stöd och
hjälp?
Välkommen att
kontakta oss.
Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler
än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och
erfarenhet som man gärna delar med sig av.
Besök vår hemsida för mer information:
www.prostatacancerforbundet.se
eller ring vårt kansli 08-655 44 30
Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din
gåva till Plusgiro 90 01 01-7, Bankgiro 900-1017
Dagloge i Stockholm
S:t Johanneslogen Victory som invigdes i november 2011
hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna
till sammankomster som vanligtvis
genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus.
För mera information se Arbetsordningen på Ordens hemsida
www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till [email protected]
VÄLKOMNA!
38
Den nye provinsialmästaren flankerad av sina två faddrar i ämbetet, Stormästarens prokurator Nils Magnusson och stormarskalken Gunnar Adell.
Installation med allvar,
pompa och glädje
En ny provinsialmästare installerade sig i Skånska provinsiallogen under våren.
Det var en pampig tillställning, med drygt hundratrettio bröder samlade och en
fin ritual för att på ett värdigt sätt markera att det är en ny ledare som tar över.
D
eputerade provinsialmästaren
Gert Björnlund gjorde som
vanligt ett värdigt och bra jobb
med att starta verksamheten och hälsa
de många hälsningsberättigade välkomna, från OSM, Ordens Stormästare, svenska, danska och tyska riddare
och kommendörer, till fördelningens
ordförande mästare och ordföranden.
Ingen tvekan
Jag satt på min undanskymda plats och
funderade på hur viktigt detta är och
hur det skiljer sig ifrån den allmänna
världen. Ja i det militära har man ju
för vana att deklarera ”Jag tar befälet”
när man som fartygschef eller motsvarande tar över, men jag har alltför
många gånger sett hur valhänta chefer
misslyckas kapitalt med att markera att
de tagit över, respektive att överdriva
”kvastandet” då de skall visa att de
minsann bestämmer.
Här är det ingen tvekan och inget
tassande. Samtidigt ett perfekt tillfälle
att visa att det är ett bibehållande av
samma verksamhet som vi bedrivit så
länge och en inriktning om vad som
kan förändras.
Värme
Den nye provinsialmästaren Christer
Persson gjorde just det i sitt installationstal. Med värme och stringens påpekade han hur viktigt det är med våra
traditioner men att vi skall tänka på att
vi är en organisation som arbetar i en
modern tid, där vi skall vara beredda
till allt.
Efteråt satt jag en stund och talade
med två åldermän i församlingen, den
ene en nittioåring ifrån provinsens
västra sida som mindes de sju provinsialmästare han hade upplevt installationen av, medan den andre, en
nittiotreåring ifrån den östra kanten,
med saknad sade att han varit frimurare i över 60 år men detta var hans
första PM-installation.
Lysande sjuor
Många var de minnesord dessa två
39
bröder hade om forna provinsialmästare, en del ris men mycket ros. Lite
senare träffade jag fem uppspelta
sjundegradsbröder som med lysande
ögon berättade att de minsann fått
vara med i själva verksamheten.
De utbytte e-postadresser och bestämde att besöka varandras loger och
föreningar utspridda kring fördelningens alla hörn.
Bara för detta var den här tillställningen värd allt arbetet som så många
lagt ner. För lokalen var fylld till sista
plats, det var väl pusslat av kastellanen
Cerny Martinsson, som haft massor
med jobb flera veckor i förväg med att
ställa i ordning allting.
I den välfyllda vackra matsalen samlades sedan den stora mängden frackklädda bröder och avnjöt en i vanlig
ordning välorganiserad måltid med
många och välformulerade lyckönskningstal ifrån bland annat Ordens
Stormästare. Allvar, pompa och glädje
i lagom proportioner.x
Text: ROLF PRAG
Frackpaket
från 2.199:-
Besök
www.fracklagret.se
Alla frackar är i ullkvalitet.
1-2 dagars leveranstid.
Vi lagerhåller ALLA storlekar.
Levererans till hela Sverige.
!
n
e
m
m
o
Välk
Betalning mot faktura eller
delbetalning.
rgs
o
b
e
t
ö
g
l
til
b!
u
p
”
a
l
m
a
mest ”nyg
Kundtjänst: 0454-572 055
Nyheter från FM Regalia
Brevkniv 325:Frimuraresvärd i miniatyr.
Svart grepp, omvirad tråd,
gyllene knopp och parerstång
med ett frimurarkors.
iser
r
p
a
g
i
l
n
förmå
e
r
a
r
u
m
i
r
f
för
325:-
eborgs
Ett av göt
rtiment av
o
s
a
t
s
r
ö
t
s
isky.
öl och wh
Längd: 26 cm
nch
dagens lu
k
After wor
Namnskylt med
magnetfäste 165:-
165:-
Svart med rött frimurarkors
inkl. namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm
the
golden
days
Beställ varor för minst
450:- så får du denna
Ballografpenna
på köpet!
För varje beställning skänker
vi 5:- till Cancerfonden.
Södra Hamngatan 31
Tel: 031-13 20 22
www.golden-days.se
Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.
www.fmregalia.se
40
Poliskammaren fattade ett beslut som
skickades till Orden om vad man hade
att rätta sig efter i framtiden.
Beslutet består av endast två meningar, men ack så långa. Den första
består av 163 ord. Det är verkligen en
konst att kunna åstadkomma så långa
meningar om hur ett par dörrar ska
anordnas:
Dörren som enligt polisens skrivning bör vara den rätta: ”anbefallt å platsen tjenstgörande polismän
att aflyfta en af de inåt gående dörrarna till den dörröppning, som leder ut från förstugan på undre
botten och genom hvilken hela den menighet, som bevistade gudstjensten hade att passera.”
Det blev inget åtal
mot trotsiga bröder
Gudstjänst hos frimurarna slutade med polisförhör. Det var rubriken på en
artikel i Frimuraren nr 1 i år.
D
et hela handlade om att polismästaren i Karlskrona beordrade sina konstaplar att lyfta bort
en dörr till frimurarlogen i samband
med att en stor allmänhet samlats i huset till gudstjänst Långfredagen år 1886.
När poliserna vände ryggen till satte Ordens vaktmästare tillbaka dörren.
Nu slutade inte incidenten med
enbart ett polisförhör. Vid ytterligare
forskning i arkivet hittade arkivarien
Maths Dackehag även en fortsättning.
Efter förhöret hos stadsfiskalen
slapp de ansvariga frimurarbröderna
straff, ”på grund av” sin långa och eljest väl vitsordade tjänstgöring”. Men
41
Till Frimurarlogernas härstädes
Direktorium.
Sånär vid de tillfällen, då stora salen
med öfriga lägenheter i våningen en
trappa upp i Frimurarlogernas hus
vid Drottninggatan härstädes upplåtes
till konsert eller fästlig tillställning af
den beskaffenhet, att menigheten ditin lemnas tillträde, det åligger polisen
tillse, att sådane anordningar vidtagas
eller icke försummas, hvilken påkostas
af nödig omtanke för de behövandes
trygghet mot olyckshändelser, har
Poliskammaren med afseende å innehållet af § 33 i Byggnadsstadgan för
rikets städer och med anledning deraf
att i den dörröppning af endast folks
bredd uti förstugan på andra botten,
hvarigenom de som vid ofvan omförmälde tillfällen behöva ifrågavarande
våning hafva att passera för att derifrån
utkomma, finnas jemte utåt gående
dubbeldörrar vid dörrkarmens yttersida, å inre sidan ytterligare ett par dörrar, som allenast gå inåt och af hvilka
den ena sidan är försedd med fjeder,
som trycker dem emot dörröppningen, denna dag beslutat följande bestämmelser, att lända till efterrättelse
vid de tillfällen då tillträde lemnas allmänheten till de lägenheter, om hvilka
nu är fråga.
Intill dess omförmälda inåtgående
dörrbalk och hasp borttages, skola de,
när lägenheterna öppnas för allmänheten, antingen aflyftas och undanlyftas
eller ock slås upp mot förstugans vägg
och der fastsättas medelst starka hakar
och hänglås eller annan låsinrättning,
som icke kan utan mycket åverkan, och
så förblifva intill dess lägenheten åter
blifvit utrymd.
Detta beslut har Poliskammaren på
detta sätt meddelat Eder.
Carlscrona den 29 april 1886.
På Poliskammarens vägnar
O Frick.x
Text och foto: MATHS DACKEHAG
Vill du möta Afrikas savann och djur, människor och kulturer?
Besöka utländskt frimureri, äta exotisk mat och dricka te på
samma terass som Hemingway? Se hur hjälpinsatser verkligen gör skillnad,
samt avsluta med bad i Indiska oceanen? Då skall du följa med på årets resa.
Under ledning av Broder Jarle Furali som själv varit mycket i Kenya
har många människor fått uppleva otroliga resor i det ”riktiga” Afrika.
Genom långvariga kontakter med lokalbefolkningen och kontakt med
olika projekt, får vi möjligheten att kombinera fantastisk safari i flera
nationalparker och sol & bad längst Mombasakusten med besök i byar
på landsbygden, hembesök i Nairobis slum samt besök på Ngamwanza,
ett center som tar hand om föräldralösa barn.
Det unika med denna resa är att vi på många ställen kommer som
gäster och inte som turister. Detta gör resan och upplevelsen så
mycket större. Vi får dessutom uppleva frimureriet som funnits i
Kenya sedan slutet av 1800-talet, samt Freemasons Hall i Nairobi som
är en av de äldsta byggnaderna i staden.
Reseprogram
Avresa från Sverige utan jetläge då vi
reser rakt ner över ekvatorn. De första
dagarna är vi i området runt Nairobi. Vi
besöker Freemasons Hall, äter på Karen
Blixens garden, Afternoon tea på Norfolk
Delamer´s terass. Vi besöker ett giraffcenter som föder upp utrotningshotade giraffarter. Här får vi möjligheten att klappa
giraffer. Vi besöker ett center för föräldralösa barn samt gör hembesök i slummen.
Dessutom äter vi på världskända Carnivore
samt Naivasa Country club där vi även
kommer b o över någon natt.
Under några dagar åker vi på safari i Masai
Mara som var nominerat till ett av naturens 7 underverk. Här bor vi på en lodge av
högsta standard mitt ute på savannen. Vi
satsar på att f å se ”The Big Five”. För den
som vill anordnas uftbalongssafari.
Vi åker vidare till Tsavo som är känt för alla
sina elefanter. Här blev 28 järnvägsarbetare dödade av lejon under bygget av järnvägen år 1900. Vi bor på en fantastisk
Lodge med utsikt över hela nationalparken. Här åker vi på safari och besöker intressanta projekt i byarna i området, som
jag är med och driver.
I Mombasa bor vi på ett fantastiskt
all-inclusive hotell direkt på stranden. Här
solar vi och relaxar i några dagar. De som
vill kan följa med och besöka Fort Jesus
som är byggt på 1500-talet. Här förvarade
man bl.a. slavar. Ytterligare utflykter kan
ordnas på plats.
Denna resan innehåller mycket mer än en vanlig Kenya/safariresa och är mycket prisvärd tack vare att vi gör resan
tillsammans med en lokal Svenskägd safarifrma. Under safaridagarna och Mombasa ingår all mat. I Nairobiområdet
ingår frukost samt flera restaurangbesök som är beskrivna i reseprogrammet. Kombinationen av att vara både turist och gäst gör
resan mer minnesvärd. Ta med dig din familj, vänner eller åk ensam. För ett mer detaljerat reseprogram eller svar på frågor kontakta
mig.
Priset för resan är 23 900kr och då ingår följande; resa t/r Sverige- Kenya, alla resor inom Kenya, privata minivans med egna chaufförer under hela resan, samt nästan alla måltider.
För mer information eller anmälan kontakta:
Broder Jarle Furali, Tel: 0708-635616, [email protected] Karibu! // Broder Jarle Furali
Olle loggar ut efter 10 år
Under exakt 10 år har Olle Dahlquist
från ÖNPL, Övre Norrlands provinsialloge, varit Ordens webbmästare.
Det var Olle som byggde den förra
versionen av Ordens hemsida. Olle
har under sina år som webbmästare
gjort stundtals mycket tidskrävande
insats för att hålla vår hemsida uppdaterad. På den gamla hemsidan gjordes
alla uppdateringar manuellt och när
arbetsordningarna skulle förnyas var
detta Olles uppgift. Efter 10 år väljer
nu Olle att tacka för sig.
Från Orden kan vi bara svara med
samma ord: Tack Olle, för att vi fått
ta del av din tid och ditt engagemang
under ett helt decennium.
Foto: Jan Nilsson
Oskar Bly berättar för Victorys ordförande mästare Dan Molander om klassiska teaterknep om hur
man snabbt lär in och utför en text.
Olle Dahlquist.
Olle har nu efterträtts som webbmästare av Patrik Andersson som även
han är hemmahörande inom ÖNPL.
Patrik har ett mångårigt arbete bakom
sig som redaktionsmedlem för tidskriften Frimuraren och är nybliven
ledamot av Informationsdirektoret.
Han har med sitt uttalade och gedigna intresse för det kommunikativa
inom Orden, ambitionen att fortsätta
förbättra, förenkla och effektivisera
brödernas möjligheter att ta del av information via webben.x
Lars Lindquist, Ordförande i
Informationsdirektoriet
Patrik Andersson.
Rösten som verktyg
för ämbetsmännen
När en loge genomförs bör ämbetsmännen agera som skådespelare och ge
närvarande bröder bra behållning av sitt besök. Inte minst rösten är då viktig.
Hur man artikulerar och talar tydligt.
D
etta har Dan Molander, ordförande mästare i S:t Johanneslogen Victory tagit fasta på
och nyligen kallade han samman sina
ämbetsmän till en workshop. De skulle få lära sig hur man använder rösten
som uttrycksmedel.
Handledare var en av logens egna
ämbetsmän, Oskar Bly, som är utbildad skådespelare vid Statens Scenskola
i Göteborg och som bland annat verkat
på Dramatiska Teatern i Stockholm.
Teaterknep
Inledningsvis berättade han om röstapparatens funktion och möjligheter
och vikten av ”uppvärmning” av den.
Oskar gick också igenom hur man använder sin kropp som stöd genom andning och andra funktioner för att få ett
bra flöde på ord och vokaler.
43
Det är också viktigt att ha en grundläggande gestaltningsteknik. Det påverkar hur det man säger ”landar” hos
lyssnarna.
Att ämbetsmän måste anlita ”fusklappar” ser sällan bra ut och Oskar avslöjade också praktiska knep för snabb
inlärning. ”Klassiska teaterknep för att
snabbt slå i sig en text”, kallade han det
avsnittet.
Avslutningsvis genomförde han
praktiska övningar med ämbetsmännen. De fick läsa lyrik av Birger
Sjöberg och Gunnar Ekelöf. Inte ritualtexterna. Detta för att komma bort
från ”ovanor” och istället träna med
utgångspunkt från texter som knappast någon deklamerat tidigare.x
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
Vinn en CD med frimurarmusik
HÖRS VID VIVALTVINKEL- ERNATIV
SLAGET OCH OCH
SPELANDE ÄVEN ÄVEN
JÄMNT
SKÄGG
PBF
SLÄPAR
I
SÖDER
KROSSA
PENSIONERAD
TAR EMOT KAPSLA
KLAGOIN
MÅL
GÅR
BRUKAR
MAN
FELA PÅ
ÄNNU
INTE
UNDER
KONTROLL
CARITAS
STÄMNING
AMFORA
1
LÅGFREKVENTA
TÄNDS
TUNNA
UT
ÄNGLASTAD
MATAS
FÖR ATT
ÄTAS
BYGGAS
SÅFRAMT
LJUST
OCH JÄST
KORS
PLATS
BRA
FÖRE
KULTURARBETE
STUDERA
BARA I
SKÅNE
KRETADE
VETO
DEL I
DRAMA
3
FREDSPLATS
TA EFTER
KARLAKARL
MED
MAN
UTREDARE
LÅNGA
PERIODER
2
BOM
OCH
BANKA
DET ÄR NUMERÄRT
MODERN
KALLADES
ANGORA
KULLAMAN
STRECK I
RÄKNINGEN
RUTRIK
ÄR UTPEKANDE
NOLLRESULTAT
LOVAS
MED
BÄTTRING
VOLYM
I BOKHYLLA
BEFÄSTNINGSVERK
4
BANNLYSNING
ÄR UPPLYSANDE
HÅLLPLATS
GAMMAL
SKATT
KRYPTERA
EXISTERAR
FAKTISKT
REPRISÖNSKAN
WIENERTYP
VARA
AKTUELLT
HALVA
ÅTTAN
HÅLLS
VID VAD
BOKKOD
C AR
FORM OCH
FASON
STILLASTÅENDE
ANNUELL
KAMP
LITTERÄR
GENRE
Korsord i Frimuraren? Ja, det är ett
av resultaten av vår läsarundersökning.
”Ett korsord i Frimuraren skulle innebära att även hustrun intresserade sig för
tidningen. Och den skulle inte bli bortstädad förrän krysset är löst”, är en röst.
Några kanske anser att ett korsord
hör hemma i lättsammare tidskrifter,
men kan det leda till att fler tar till sig
”det tyngre” innehållet i Frimuraren
så känns krysset motiverat.
Redaktionskommittén har bestämt
BÄR
MAN
BLODSTOCKNING
SES OFTA
UPPÅT
TRYCKFÖRDELARE
I
SJÄLVA
VERKET
RÄCKA
TILL
PÅ GIVEN
SIGNAL
5
HUVUDSTUPA
VATTENVÄXTER
sig för att ta in ett bildkryss med frimurerisk anknytning på prov i det här
numret och ser med spänning fram
mot responsen.
Slår det hela väl ut med många inskickade lösningar – speciellt från icke
frimurare - kan vi säkert räkna med
nya kryss i kommande nummer.
Gör så här:
De blåmarkerade rutorna bildar ett
ord. Mejla ordet senast 19 augusti
44
TVÅ
VIKTIGA
till Frimuraren tillsammans med ditt
namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till chefredaktören.
Mejl- respektive postadress finns på
sidan 3.
Vinn
Tre lösare får varsitt exemplar av
Nordiska Förstas nyinspelade CD
med frimurarmusik. Den rätta lösningen och vinnarna presenteras i
nästa nummer.x
OHP:s Reflexioner:
Menar verkligen
Svenska Frimurare
Orden att Bibeln
är Guds ord?
E
n frimurare förutsätts ”visa
vördnad för Guds sanna och
uppenbarade ord i den Heliga
Skrift” enligt ordens Allmänna Lagar
(II § 3). Tydligen identifierar Orden
den Heliga Skrift, det vill säga Bibeln,
med Guds ord.
Men vad betyder det? Att Bibeln
varken föll färdig ned från himlen eller dikterades för någon människa
(som muslimer tror om Koranen) är
de flesta av oss fullt på det klara med.
Den består ju för övrigt av ett stort antal skrifter, alla med sin egen författare
(även om ett antal är anonyma) och de
flesta är tillkomna i ett bestämt syfte, i
en given historisk situation.
Kan man då tala om Bibeln som
Guds ord och menar vår Orden verkligen att det är så? Frågan är verkligen
värd att reflekteras över.
Svårigheter
Dessutom är det ju en uppenbar svårighet, när man talar om Bibeln som
Guds ord, att den innehåller historiska
uppgifter, särskilt i Gamla testamentet, som kan vara svåra att jämka samman med den kunskap vi i dag har om
historien - även om Bibelns historiska
tillförlitlighet har visat sig vara i långa
stycken häpnadsväckande stor.
Ska inte historiska uppgifter i minsta detalj vara adekvata om det är Guds
ord – och heter det inte i våra lagar att
det är ”Guds sanna … ord”?
Inte minst ett antal sifferuppgifter ter sig för oss närmast otroliga.
Men man bör då minnas att bland
semitiska folk för ett par årtusenden
sedan, eller mer, kunde man använda
höga tal för att ange en stor mängd,
utan att man fördenskull menade att
siffran var exakt; ungefär som när vi
säger ”tusen tack”.
För övrigt måste man hålla i minne
att sättet att skriva historia var ett helt
annat i främre orienten för några tusen
år sedan. Gränsen mellan historia och
tolkning av historien var ofta avsiktligt
flytande, och därför kunde man, som
den naturligaste sak i världen, sammanblanda historia med tolkning av historien utifrån ett religiöst perspektiv.
Och detta gäller inte minst de oblida
öden som inte så sällan, enligt Gamla
testamentet, drabbar Israels fiender,
där författarna ofta läser in en tolkning
av gudomlig straffdom i händelserna.
Tolkad historia
Många historiska uppgifter, som för
oss ter sig otroliga, har i flera fall bekräftats av utombibliska källor. Den
för oss märkliga berättelsen om floden i
Första Mosebok (kapitel 7 och följande)
kan vara ett tydligt exempel på detta. Det
finns utombibliska antydningar om en
tidig översvämningskatastrof i orienten.
Men syftet med att återge den i
Första Mosebok tycks inte enbart vara
att återge ett historiskt faktum, utan
framför allt att lyfta fram konsekvensen av mänsklighetens skuld och Guds
avsikt att rädda och hans löften om
framtida frälsning (regnbågen).
Inte i alla avseenden bokstavligt
När man – som i våra lagar – säger
att Bibeln är Guds ord, så betyder
det alltså inte att den, och det gäller
inte minst Gamla testamentet, i alla
avseenden ska förstås som ett historiskt dokument, som enligt nutida
västerländskt sätt att tänka ska tolkas
bokstavligt.
45
Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under
vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han
regelbundet i Frimuraren med tankar och
reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).
Varje bok är som sagt skriven utifrån sin tids och sin författares förutsättningar och måste förstås utifrån
förutsättningarna.
Men den övertygelse som vuxit fram
i den kristna församlingen under två
årtusenden är att i dessa skrifter finns
ett Guds tilltal och där finns en ”röd
tråd” som vittnar om Gud och hans
relation till oss människor, och om att
skapelsen en gång ska nå sin fullbordan.
Trots att varje bok har tillkommit
på sitt eget sätt, i sin tid och med sitt
ärende, och författarna inte alltid varit
medvetna om varandra och varandras
skrifter, så tecknar de bibliska skrifterna sammantagna ett väldigt drama
– från världens tillblivelse fram mot en
vision hur den skapelse, som ofta fördärvats av mänsklig rovdrift, kommer
att återställas till sitt ursprung.
Därför identifierar den kristna församlingen Bibeln med Guds ord – och
därför avslutas till exempel bibelläsningarna i våra kyrkor med orden ”Så
lyder Herrens ord”. Och i samma mening talar vår Ordens lagar om ”Guds
sanna och uppenbarade ord”.x
LEIF NORRGÅRD
Stöd Konung Gustaf V:s
och Drottning Victorias
Frimurarestiftelse
genom en gåva
till bankgiro 700 - 0557.
Förste musikföreståndaren i S:t Johanneslogen
Elisabeth, Göteborg presenterar nyinspelad
orgelmusik med tradition och nytänkade på CD!
Tommy Jonsson
Orgelschlagers
Från fyra sekler
INSAMLINGEN TILL
PEHR DUBBSFONDEN
FORTSäTTER.
lOrge ng
m
e
g a
arran ervinnare
hlag
sik
av sc kestermu h
r
c
och o s med Ba
.
a
bland uxtehude
B
och
Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet 1800.
Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska
sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.
Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till
alla donatorer som gjort Pehr-Dubbsinsamlingen till en succé!
Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för
framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att
användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara
projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.
Tänk på Pehr Dubbsfonden. Små och stora bidrag lika
välkomna. Även testamentariska gåvor.
Köp direkt: www.BigBauta.se
eller via alla välsorterade
skivförsäljningskanaler
Bidrag till Pehr-Dubbsinsamlingen
skickas till bankgiro: 511-5548
Distribution: Border Music
46
Vart leder min vandring?
Unik avskedspresent
När Duncan Nordström ledde sin sista sammankomst som ordförande mästare i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik
i Norrköping fick han en ovanlig avskedspresent. Han blev förärad en
unik flaska frimurarwhisky, specialimporterad från Skottland av Bo Jakobsson, från Nyköping, en ofta sedd gäst
i Norrköping.
Bo Jakobsson berättade att han varit
med vid Duncan Nordströms installation sex år tidigare och sedan dess
med glädje besökt OF:s loger. Han
informerade lättsamt om denna unika
flaska, som är de sista som fyllts på före
byte mot annan flaska som bättre passar destilleriets nya jättekund, en loge
i USA.
De två sista flaskorna lyckades Bo
erövra och en av dem förärade han
alltså avgående OM i Norrköpingslogen Oscar Fredrik. Vad som händer
med den andra flaskan står skrivet i
stjärnorna men ett besök hemma hos
Bo Jakobsson i Nyköping kanske kan
innebära ett smakprov på Old Masters
Blended Scotch Whisky.x
Text och foto: KJELL MAZETTI
Att gå på loge, overkligt… kanske bara för att det är så riktigt.
Henrik Lange presenterades i Frimuraren nr 1 i år där han illustrerade sina tankar
inför receptionen i grad I. Nu är receptionen avklarad och den väckte nya tankar
som resulterade i ännu en illustration. Många bröder känner säkert igen sig.x
MATRIKEL 2013
2013 års matrikel kommer att omfatta både ämbetsmannadel och
medlemsregister.
Matrikeln beräknas utkomma
under september månad 2013.
Pris vid avhämtning 170 kronor.
Vid hemsändning inklusive porto
220 kronor.
Beställning för avhämtning skall
göras på lista hos loge eller brödraförening.
Beställning för hemsändning sker
genom insättning av 220 kronor på
Svenska Frimurare Ordens postgiro nr 34 40 – 5. Glöm inte att
ange namn och adress. V v texta
tydligt.x
ORDENS KANSLI
47
Bo Jakobsson t v berättade för Duncan Nordström och Norrköpingsbröderna om sitt fynd
av Old Masters Whisky.
Frimureriet och Essenerna
Den första onsdagen i juli samlas Havskrona SFM igen, till sitt årligen återkommande möte i Grilltaket bakom
Restaurang L´Escale på Kyrkbacken i
Nagu, mitt i den”finska skären!”
På detta genom tiderna sjätte Havskrona-mötet, alltså den 3 juli 2013 kl
19 har professor emeritus Karl-Gustav Sandelin lovat tala om likheterna
mellan Essenerna, framförallt de som
levde i klostret i Qumran, och första gradens frimureri under rubriken
”Frimureriet och Essenerna”.
Brödramåltiden à 24 € exklusive
måltidsdrycker består traditionsenligt
av en ”snapsvänlig” del med äkta
Nagu-nypotatis åtföljt av ”Krögarens
överraskning,” som varmrätt!
Reservera tiden redan nu, klädseln
är fri och mötet är öppet
för bröder av alla grader!
Mera information fås
av Freddi Wilén (IX) +358
400 450 127 eller av Jösse
Eklund (IX) +358 400 652
115, som också tar emot
förhandsanmälningarna
med tanke på måltiden,
men också med uppgifterna
för namnlapparna alltså:
namn, grad, samhälle/S:t
JL och sommarviste! Detta
senast måndagen den 1
juli, antingen per telefon
eller ännu hellre per
e-post, Havskrona.SFM@
gmail.com.x
Ruinerna vid Qumran
INSÄNDARE
Ris eller ros?!
”Det finns många små tips och anekdoter
som kan bidra till att vi lyfter vår verksamhet. ”Alla kan ha en dålig dag och det
är mänskligt att fela. Det viktiga är att vi
lär oss något av ’felen”.
Ordens är Dag Simmingskiölds.
Han är pedagog och coach för andra
i vardagen. ”Det jag vill komma åt är
hur kritik bör framföras, och där gäller alla våra dygder”, säger han och
berättar:
”Jag klev in i vår brödragemenskap år 2001. Jag älskar att gå på våra
möten och att bli inspirerad. Känner
mig som en gladare medmänniska
när jag går hem. Precis som övriga
bröder tycker jag om stringens och
värdighet i logen. Vid måltiden får
det gärna vara högt i tak och givande
samtal.
Pedagogiska tips
Varför skriver jag då denna rubrik?
Efter att ha arbetat i mer än trettio år
som pedagog och tränare vill jag dela
med mig av lite pedagogiska tips.
En idrottsutövare eller en elev vet
oftast själva när de underpresterat,
det behöver man inte skriva dem på
näsan. Missar Zlatan en straff är han
nog medveten om det, det intressanta
är hur det kan bli bättre nästa gång.
Råkar en medbroder göra något fel
så fortsätter logen ändå. Jag har blivit
lärd av en gammal kär OM att ”Vi gör
inga fel men det kan bli lite annorlunda ibland!”
Man kan stilla undra vem ”föreställningen” är till för?
Vi har våra dygder att ta hänsyn till.
Inom idrotten pratar man om S L E
M, det står för:
S = Sunt förnuft
L = Lagom
E = Enkelt
M = Medvetenhet/motivation
Vi bedriver en frivillig verksamhet
som bygger på just frivillighet. Då är
det inte trevligt att se någon broder
bli tillrättavisad i det offentliga rummet. Eller att någon uttrycker sitt
ogillande under verksamheten.
Efter det kan man linda in kritiken genom att uttrycka sig i följande termer:
”Nästa gång bör du göra så här…”
Det kan förekomma att man ändrar
lite i ritualen när man har flera recipienter för att få flyt i det hela. Inte så
att man missar något men man slipper
övernattning i logen.
Enkelt, lagom, kort
Där jag är eller har varit verksam har
vi en liten samling innan måltiden där
det görs en snabb utvärdering. Enkelt,
lagom kort och medvetandegörande.
Om man nu inte tillhör ämbetsmannakåren kan man framföra sina
åsikter till aftonens ordförande, lite vid
sidan av, lugnt och stilla.
Vid framförande av kritik är det viktigt att man börjar med något positivt.
Det var som det var
Tills det blev som det blev.
Det blir som det blir när det är som det är.
48
Bränsle
Om man upplever något som annorlunda kanske det kan tjäna som bränsle
vid måltids- och kaffesamtalen.
Det finns tillräckligt med negationer i den allmänna världen. Låt vår
verksamhet arbeta upplyftande! Bra
människor blir bättre genom att vara
goda frimurarbröder.
Även vi lever i en föränderlig värld,
därför ber jag få avsluta med en Alf
Henriksson dikt:”
Det är som det är
Tills det blir som det blir.
Faran är att det blir som det var.x
Dag Simmingskiöld
Pedagog och coach i den allmänna
världen
Vår klädsel på nytt
Bröder i annonser
Läste i senaste tidningen om den
märkliga debatten om uniform eller
inte i logesammanhang. Själv är jag
pensionerad officer men har valt att
uppträda i frack för att inte se för ”prålig” ut. Detta är mitt val. Andra gör
andra val och jag tycker inte det finns
någon anledning för organisationen
att lägga sig i detta.
Jag tycker det är mycket vackert och
traditionsenligt med uniform med utmärkelser och den som vill bära detta
anser jag absolut skall få göra detta.
Om man nu skall vara så klåfingrig att
man förbjuder uniform med motivet
att alla skall se lika ut, då måste man
väl även förbjuda ”doktorsfrack”? Är
inte dessa mera utsmyckade frackar
något som utmärker individen på ett
liknande sätt som en uniform? Kan
någon svara varför man inte i sann likriktningsanda förbjudit även doktorsfrackar? Ja! Ni ser hur korkat det blir.
Låt blommorna blomma och släpp
loss individernas kraft. Minimera bestämmelser som kringskär valfrihet
och frihet.x
Stefan Andersson
Detta är en fråga som jag en del gånger funderat över och gärna skulle vilja
ha brödernas synpunkter och svar på. I
OAL § 13 står detta:
”Ingen frimurare får använda sig
av sin ställning inom Orden för att
försöka skaffa sig personliga fördelar
eller söka bli gynnad genom att hänvisa till brödraskapet. Inte heller får en
frimurare otillbörligt gynna en annan
frimurare.”
Jag brukar känna mig stolt över
denna formulering, eftersom den så
effektivt tar avstånd från fördomen att
vi är ett slutet sällskap som håller varandra om ryggen och i sann nepotistisk
anda gynnar varandra på bekostnad av
öppenhet och konkurrensneutralitet.
Lika fullt är vår tidning praktiskt
taget varje gång fylld av annonser där
bröder gör just det som vi enligt paragraf 13 inte får, nämligen söka att bli
Svar direkt
Såväl i Frimuraren förra året som i
nummer 1 i år finns utförliga svar och
förklaringar om den nya prydnadsförordningen. Vi hänvisar till dessa och
drar av utrymmesskäl för tillfället ett
streck i denna debatt i spalterna.x
Red
Brödraförening eller
instruktionsloge
I Frimuraren 1/2013 har frågan om
namnbyte på brödraföreningarna till
Instruktionsloger tagits upp. Denna
debatt fördes förra gången i Frimuraren i nummer 1/2009, 2/2009 och
3/2009.
Inledningsvis vill jag citera ur OAL
vad det står om brödraföreningarna i
Elfte Kapitlet 1 §:
”En brödraförenings uppgift är att
genom föredrag och instruktioner undervisa bröderna i det frimureriska arbetet, att underlätta för medlemmarna
att göra logebesök samt att verka för
rekrytering av nya medlemmar till
Orden.”
Recipiend versus
recipient
Jag har funderat på begreppen recipiend och recipient på följande sätt.
”Recipiend” är såklart språkligt sätt
helt rätt och betyder enligt Svenska
akademiens ordlista, ”person som skall
upptas i ett ordenssällskap”. Enligt
samma källa är det rätt att använda
ordet ”recipient” bl a i betydelsen
”mottagare”.
Jag själv föredrar det senare efterI nummer 2/2008 framfördes att
brödraföreningarna är en försummad
rekryteringsresurs. Detta har jag lite
svårt att förstå med hänvisning till
OAL.
I nummer 1/2009 finns en mycket
bra artikel om brödraföreningarnas
verksamhet och som helt överensstämmer med OAL. Författaren har
medvetet valt en provocerande rubrik:
”Avskaffa Brödraföreningar” för att
peka på brödraföreningarnas stora betydelse som ”utbildare”.
I nummer 2/2009 tar Göran Anderson åt sig kritiken om att brödraföreningarna ofta försummas och inser
de möjligheter till undervisning, som
brödraföreningarna erbjuder.
Sedan finns i samma nummer två
49
gynnade delvis med hänvisning till sitt
brödraskap.
Hur är detta förenligt, om det nu är
det?x
Thore Berggren, Kalmar
Svar direkt
”Tidigare förekom det ofta i Frimuraren att annonserande bröder angav
att man var en broder väldigt detaljerat med sin loge, grad, ämbeten och
bostadsort.
Just med tanke på vad OAL säger
har en annonspolicy fastställts i Informationsdirektorium. Den medger
att man kan ange att man är ”broder”.
Uppgiften är mer att se som en ”konsumentupplysning” som inte direkt
medför några personliga fördelar för
annonsören.
Tyvärr kan missar göras när färdiga annonsoriginal levereras till Frimuraren, men det ska numera vara
undantag.x
Red
som det har en djupare innebörd och
reflekterar bättre det som försiggår
under våra receptioner. Vi ”upptas i ett
ordenssällskap” dessutom endast en
gång, medan vi alltid, vid varje reception, kan ses som mottagare, särskilt
i betydelsen ”mottagare av kunskap”,
men också i betydelsen ”mottagare av
en ny grad”. I engelskan finner vi denna samma form ”recipient” i betydelsen: ”något eller någon som tar emot
något eller någon”.x
Martin Gardberg
Helsingfors
insändare om att ett namnbyte till instruktionsloger skulle vara bra. I den
ena insändaren finns enligt min uppfattning en poäng nämligen krav på
besök i brödraförening. Jag delar inte
helt den uppfattningen men tycker
att ett besök i egen grad i en brödraförening skulle vara lika meriterande
som ett logebesök för befordran till
högre grad.
I nummer 3/2009 finns ett inlägg
av Christer Holmgren som mycket väl
beskriver brödraföreningarnas viktiga
uppgift inom vår Orden.
I samma nummer har jag ett inlägg,
som jag tycker är lika relevant i dag
som då.x
Svante Deljemark
Vinkelslaget 2013
En hedershistoria
Förra året fyllde golftävlingen Vinkelslaget 30 år och i sommar jobbar man
vidare inom 2:a fördelningen för ytterligare 30 år med det uppskattade arrangemanget för golfintresserade frimurare
med damer. Tävlingen äger även i år
rum på Skepparslövs Golfklubb.
Här är alla fakta som intresserade
golfare behöver känna till för att delta:
Datum: 9 augusti 2013
Spelform: Poängbogey (18 hål)
Klassindelning: A-, B- samt damklass
Kostnad: Greenfee + middag + startavgift totalt 700 kr.
Information: Maila till
[email protected] för detaljerad
information och anmälan.
Tävlingsledning: Curt Hansson, X
SPL, Skepparslövs GK och Christer
Söderberg, IX SPL, Rya GK.
Telefon: Christer Söderberg
0702-18 53 34 för muntliga besked.x
Sommarträffen
på Österlen
Den traditionella sommarträffen på
Österlen äger i år rum fredagen den
28 juni. Det är ett samarrangemang
av Cimbris i Simrishamn och Ystads
brödraförening för bröder av alla grader och medföljande damer.
Programmet börjar kl 11 med en kort
företagspresentation följt av en härlig
buffélunch, 10 rätter, i Ingelsta Kalkons
trevliga restaurang, vid riksväg 11 strax
väster om Smedstorp. Mer information
finns på www.ingelstakalkon.se.
Efter lunchen kör man, i egna bilar,
till Simrishamn, för gudtjänst kl 13 i
S:t Nikolai kyrka under ledning av
kyrkoherde Mats Hagelin.
När gudtjänsten är slut beger sig
bröderna till frimurareföreningen
Cimbris nyrenoverade lokaler för information från ordensledningen av
provinsiallogens nye provinsialmästare, Christer Persson. Damerna får,
guidade av museichefen Lena Alebo,
en intressant tur genom det närbelägna Österlens museum.
Kl. 15.00 avslutas programmet med
gemensamt kaffe i Cimbris lokaler.
Bindande anmälan görs genom insättning av 250 kr/person på Bg 810
-7047 senast den 1/6. Namn på dem
anmälan avser anges.x
Från Ordens
Inrikes ärenden
En nätt liten skrift på nästan 50 sidor rymmer
historien om Svenska Frimurare Ordens Hederstecken och dess innehavare.
Sedan 1945 har förtjänta bröder som
arbetat för hela Ordens bästa kunnat belönas med Svenska Frimurare
Ordens Hederstecken, OHT. Man brukar säga att denna utmärkelse ges
som tack för redan utförda insatser,
till skillnad mot R&K, som innebär
att mottagaren förväntas göra nya
insatser.
År 1947 utsågs de första mottagarna
och sedan dess får någon eller några
bröder denna utmärkelse varje år vid
Ordens högtidsdag i mars månad. Den
första historiken över de bröder som
fått denna utmärkelse sammanställdes
år 2001 och med den som grund har
Lars Otto Berg kompletterat med material fram till och med innevarande år.
Förutom en komplett matrikel
innehåller historiken också material
från de årliga samlingar med årsmötesförhandlingar som skett i september/oktober sedan 1986 och som i
varje fall på senare år författats av en
av de senast hedrade bröderna. Till
denna sammankomst bjuds också änkor in som kan ta med en närstående
som hjälp under resa och program.
Nu har skriften förmedlats till alla
OHT:are och till de respektive som
visat intresse för verksamheten. Den
kommer också att finnas tillgänglig på
enheternas bibliotek och kan av de intresserade köpas genom Forskningslogen CF Eckleffs försorg.x
Text och foto: KJELL MAZETTI
50
Svenska Frimurare Orden
Ny Brödraförening
Stormästaren har beslutat godkänna
inrättandet av en ny brödraförening
nämligen
Kapitelbrödraföreningen
De Sju Lampor i Gävle med förkortningen D7L och brödföreningsnummer 1124.
Kapitelbrödraföreningen skall lyda
under Provinsialmästaren för Svea
Provinsialloge och invigning sker lördagen den 20 april 2014.
Entledigande
Universitetslektorn Göran Laurelii,
R&K, den 23 mars 2013 som Stormästarens Prokurator.
Barmhärtighetsdirektorium
Förordnande
Professorn Göran Karlsson, R&K,
som Ordens Administrator tillika
Ordförande i Barmhärtighetsdirektorium från och med den 23 mars 2013
till och med den 22 mars 2019.
Utbildningsdirektorium
Förordnanden
Specialläraren Bengt J Larsson, R&K,
PM MNPL tom 4 maj 2013, som Ordens Banérförare tillika Ordförande i
Utbildningsdirektorium från och med
den 5 maj 2013 till och med den 31 december 2015.
Stiftelsen H K H Prins Bertils
Frimurarefond
Entledigande
Länsöverdirektören Bo Hansson,
R&K, PM Svea, från och med den 24
mars 2013.
Stora Landslogen
Förordnanden
Specialläraren Bengt J Larsson, R&K,
PM MNPL, Ordens Banérförare från
den 4 maj 2013,
Bankdirektören Christer Persson,
R&K, PM SPL, och köpmannen Leif
Wadell, R&K, PM GPL, som ledamöter i Magistralrådet till och med den
31 december 2015.
Byggnadsingenjören Bengt Bengtsson, R&K, som Ordens Storinkvisitor
från och med den 23 mars 2013 till och
kansli
med den 22 mars 2019.
Key Account Manager Astor Pettersson, X ÖNPL, säkerhetschefen Marcus Qvennerstedt, X Svea, som förste
respektive andre ceremonimästare från
och med den 1 januari 2013 till och
med den 31 december 2015 samt verkställande direktören Tord Elfvendahl,
IX Svea, som tredje ceremonimästare
från och med den 1 januari 2013 till
och med den 31 december 2013.
Som Stormästarens Uppvaktande
Bröder (SUB)
Bankdirektören Ulf von Feilitzen,
X Svea, till och med den 31 december 2013, poliskommissarien Anders
Lindqvist, X Svea, från och med den 1
januari 2014.
Filosofie kandidaten Per G Olson, X
Svea, poliskommissarien Dan Lindqwister, IX Svea, arbetsledaren Kimmo
Jää-Aro, IX Svea, brandskyddskonsulten Magnus Jacobson, VIII Svea, verkställande direktören Bo Ericson, VIII
Svea, samtliga (utom von Feilitzen) till
och med Stora Landslogens Högtidsdag den 22 mars 2014.
1. Fördelningen (Svea)
Entledigande
Länsöverdirektören Bo Hansson,
R&K, som Provinsialmästare i Svea
Provinsialloge från och med den 24
mars 2013.
Förordnanden
Filosofie doktorn Olle Hammermo, X
VPL, som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen De Sju Lampor i Gävle
från och med den 20 april 2013 till och
med den 19 april 2019.
Arkitekten, verkställande direktören
Pelle Björklund, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen
Den Nordiska Första S:t Johannislogen från och med den 1 juli 2013 till
och med den 30 juni 2019.
2. Fördelningen (SPL)
Entledigande
Överläkaren Per Werner, X SPL, som
Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Christopher i Kristianstad från
och med den 30 april 2013.
Lektorn Gert Björnlund, X SPL, som
Andre Deputerad Provinsialmästare i
Skånska Provinsiallogen från och med
den 2 mars 2013.
Förordnanden
Lektorn Gert Björnlund, X SPL, som
Förste Deputerad Provinsialmästare i
Skånska Provinsiallogen i Kristianstad
från och med den 2 mars 2013 till och
med den 31 mars 2014.
Överläkaren Per Werner, X SPL, som
Andre Deputerad Provinsialmästare i
Skånska Provinsiallogen i Kristianstad
från och med den 1 maj 2013 till och
med den 30 april 2019.
3. Fördelningen (GPL)
Förordnande
Pol mag Bengt Nordlund, X GPL,
som Andre Deputerad Provinsialmästare i Göta Provinsialloge från och
med den 8 mars 2013 till och med den
7 mars 2019.
4. Fördelningen (ÖPL)
Entledigande
Personskaderegleraren Duncan Nordström, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik
från och med den 19 mars 2013.
Förordnande
Röntgenläkaren Lars Norén, VIII
ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t
Johanneslogen Oscar Fredrik i Norrköping från och med den 19 mars 2013
till och med den 18 mars 2019.
Docenten Lars Bergholtz, R&K, förlängt förordnande som Provinsialmästare i Östgöta Provinsialloge från och
med den 29 mars 2014 till och med
den 4 april 2014.
Försäljningschefen Rolf Svensson, X
ÖPL, förlängt förordnande som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen
Helios i Reftele från och med den 22
april 2013 till och med den 12 oktober
2013.
Verktygsmakaren
Per-Olof
Fryelegård, VIII ÖPL, som Ordförande
Mästare i S:t Johanneslogen Helios
i Reftele från och med den 13 oktober 2013 till och med den 12 oktober
2019.
5. Fördelningen (VPL)
Entledigande
Skattedirektören Ingemar Dahlén, X
VPL, som Ordförande Mästare i S:t
Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun
51
från och med den 1 mars 2013.
Förordnande
Direktören Rune Gustafsson, X VPL,
som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun från och
med den 1 april 2013 till och med den
31 mars 2019.
7. Fördelningen (MNPL)
Entlediganden
Specialläraren Bengt J Larsson, R&K,
som Provinsialmästare i Mellersta
Norrlands Provinsialloge i Härnösand
från och med den 4 maj 2013.
Ingenjören Eric Olofsson, X MNPL,
som Ordförande i Brödraföreningen
Unitas i Sundsvall från och med den
1 april 2013.
Förordnanden
Majoren Sten-Olof Eriksson, R&K,
som Provinsialmästare i Mellersta
Norrlands Provinsialloge från och
med den 4 maj 2013 till och med den
30 maj 2018.
Ingenjören Eric Olofsson, X MNPL,
som Andre Deputerad Provinsialmästare i Mellersta Norrlands Provinsialloge i Härnösand från och med den 1
april 2013 till och med den 31 mars
2019.
8. Fördelningen (ÖNPL)
Förordnande
Civilekonomen Lars Sjöberg, X
ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t
Andreaslogen Jakob Ulfsson från och
med den 1 juni 2013 till och med den
31 maj 2019.
Utrikes ärenden
Utnämning av representanter för
främmande ordnar
Ordens Stormästare har beslutat att
till representant hos Svenska Frimurare Orden utnämna:
för Vereinigte Grosslogen von
Deutschland Br. Thomas Böös, R&K,
för Grosse Landesloge der Freimaurer
von Deutschland Br. Thomas Böös,
R&K,
för Oberster Rat der Freimaurer von
Deutschland des A A S R Br. Göran
Nordblom, R&K.
Nya R&K
Göran Karlsson
Professor, Göteborg
Sten-Olof Eriksson
Major, Härnösand
Bengt Bengtsson
Byggnadsingenjör, Kalmar
Riddarnamn: Eqv. Constantia Amicitae (Riddaren av Vänfastheten).
Valspråk: Cogitatio Providentia (Eftertanke Omsorg).
Riddarnamn: Riddaren av kust och hav
Valspråk: Det rätta består
Riddarnamn: Eques a circino (Riddare
av cirkeln/passaren).
Valspråk: Qui quaerit invenit (Den
som söker han finner).
Född 23 januari 1948 i Vimmerby.
Realskole-, gymnasie- och universitetsstudier.
Officersutbildning i kustartilleriet. Intendent i Försvarets Intendentkår.
1960 - 1978 tjänstgöring vid marina
utbildningsförband
1978 - 1998 tjänstgöring vid marina
underhållsförband
Sedan 1998 arbetat med uppbyggandet av Hemsö fästning, en av Sveriges
största befästningar från kalla kriget
och i dag en del av vårt gemensamma
kulturarv.
Efter studentexamen i Lidköping 1967
studier vid medicinska fakulteten,
Göteborgs Universitet. Specialistutbildning i öron-, näs- och halssjukdomar vid Kärnsjukhuset i Skövde och
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Legitimerad läkare 1975, specialistkompetent ÖNH-sjukdomar 1980,
medicine doktor 1986 och specialistkompetent i Allergisjukdomar 1999.
Gästprofessor, University of Virginia, USA 1988-1989. Överläkare,
ÖNH-kliniken, Mölndals sjukhus och
Sahlgrenska sjukhuset 1988-98 samt
professor i ÖNH-sjukdomar vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet 2000-2006.
Medicinsk direktör för Glaxo SmithKline (GSK) i Sverige 2001-2008
och tillika för GSK i norra Europa
2004-2008.
Ordförande i Svensk förening för
otorhinolaryngologi, huvud- & halskirurgi 1993-1997.
Drygt 100 vetenskapliga originalpublikationer. Ett flertal styrelseuppdrag
i forskningsstiftelser och aktiebolag.
Ledamot av flera statliga utredningar,
främst rörande allergisjukdomar.
Född 5 februari 1943 i Åsele.
Recipierade i S:t Johanneslogen Moria
1994 och fick grad X 2008 i MNPL.
Olika ämbetsmannauppdrag inom S:t
Johanneslogen Moria 1996 - 2002 och
från 2002 ämbetsman i MNPL, f n
FDPM.x
Recipierade i S:t Johanneslogen Salomon á Trois Serrures i Göteborg 1996
och erhöll grad X 2008 i GPL. Ämbetsman på olika befattningar i S:t Andreaslogen De Tre Förenade Kronor
1999-2007. AÖBB GPL 2008-2010,
ADPM GPL 2010-2012.
Ledamot av Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg och ordförande i
Barmhärtighetsdirektorium.x
52
Född den 2 juni 1944 i Kalmar
Efter examen som byggnadsingenjör vid Kalmar Tekniska Gymnasium
olika anställningar på arkitektkontor i
Stockholm respektive Kalmar.
Sedan 1978 egen företagare i Kalmar
med arkitekt- och byggkonsultverksamhet. För egen del med huvudsaklig
inriktning på internationella projekt i
bland annat Storbritannien, Portugal,
Spanien, Ryssland och Chile.
Recipierade i S:t Johanneslogen Carl
i Kalmar 1972 och fick grad X i SPL
1992. Ämbetsman i S:t Johanneslogen
Carl sedan 1977 med avbrott i fyra år.
Har verkat som sekreterare, bevakande broder, talman, deputerad mästare
och som ordförande mästare under
åren 2007–2013.
Har sedan 1980 varit ledamot, bl a
som kastellan och ordförande, i Frimuraresamfundet i Kalmar som äger
och administrerar Kalmarlogernas
eget Frimurarhus. Är redaktör för tidningen Kalmar Frie Murare och har
suttit med i SPL:s dåvarande provinsialdirektorium på 1980- och 1990-talet,
senare i SPL:s fördelningsråd.
Har även haft uppdrag inom Rotary,
hembygdsrörelsen och ett flertal andra kulturföreningar. Har utgivit flera
skrifter och medverkat som redaktör
för ett flertal årspublikationer.x
Nya OHT
Ronny Schultz
Major, Stockholm
Curt Hansson
Informationschef, Kristianstad
Edward Waller
Civilekonom, Österskär
Riddarnamn: Riddaren av frivilligheten
Valspråk: Att aktivt verka
Riddarnamn: Riddaren av Globen
Valspråk: Med Ordet som vägvisare
Riddarnamn: Riddaren av tystlåtenhet.
Valspråk: För rätt och sanning.
Född 3 oktober 1947 i Trollhättan.
Född: 23 juni 1942 i nuvarande Kristianstads kommun
Född 21 oktober 1932 i Skövde.
Värnplikt som beriden jägare på K 4
i Umeå 1966/1967. Tjänst vid K 1.
Officer 1973 i Kavalleriet. Truppslagskola och Militärhögskola.
Plutonchef och skvadronschef vid K 1.
Tjänst i HKV och Militärdistrikt Mitt.
Chef Livgardesgruppen i Stockholm
1993 – 2007.
Recipierade
i
S:t
Johanneslogen S:t Erik 1993 och fick grad
X i Svea Provinsialloge 2007.
Ämbetsman i S:t Johanneslogen S:t
Erik 1996 – 2007, 2008-2010. Översekreterare i Svea Provinsialloge 2007
– 2010. Chef Inrikes ärenden vid Ordens kansli från 2011.x
Efter militärtjänstgöring och utbildning till marknadsekonom DME,
yrkesverksam som grafiker, reklamkonsulent och gruppledare inom
dagspress. Dessutom informatör och
informationschef inom kommunsektorn. Redaktör och ansvarig utgivare för två olika publikationer.
Föreningsengagemang som styrelseledamot och ordförande i marknadsförening. Medlem och president i
Rotaryklubb.
Recipierade i S:t Johanneslogen S:t
Christopher, Kristianstad 1982. Grad
X i Skånska Provinsiallogen 1999.
IB, S, BB och DM i S:t Johanneslogen
S:t Christopher. AÖS samt FÖS och
kanslichef i Skånska Provinsiallogen.
Ledamot i PD-AU. Redaktör för lokal
medlemstidning.x
Efter studentexamen i Skövde studier
först på Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm och därefter vid
Handelshögskolan i Göteborg. Civilekonomexamen 1956.
Anställd på Leo Bredbergs Revisionsbyrå AB i Göteborg 1956-1999.
Auktoriserad revisor 1964–2006.
Verkställande direktör i revisionsbyrån 1974-1988, under vilken tid byrån
utvecklades från ett lokalt företag till
ett nationellt och numer med firman
Ernst & Young AB. Under åren 1988
– 1993 verksam som svensk partner
på Ernst & Youngs kontor i London.
Egen företagare från 1998.
Recipierade i S:t Johanneslogen S:t
Sigfrid i Skövde 1956. Fick X graden
i Svea Provinsialloge 2004. Revisor i
Svea Provinsialloge t o m år 2006. Ledamot först i Drätseldirektorium och
därefter i Planeringsdirektorium.x
Två nya kungliga riddare dubbade
I samband med Ordens högtidsdag
i mars dubbades två bröder till riddare av Carl XIII Orden, RCXIIIO.
Det var Stormästaren prokurator Nils
Magnusson, till vänster, samt Stormästarens ståthållare, Göran Andersson,
till höger.
Riddarna bär i rött band ett rött,
krönt kors om halsen med ett monogram bestående av två C i guldtext
varav de ena spegelvänt omslutande
”XIII” på åtsidan och ”B” på frånsidan
samt ett rött bröstkors.x
53
Tack för deltagandet
i läsarundersökningen
Först och främst så vill jag rikta ett stort tack till samtliga de bröder som deltog
i enkäten som skickades ut den 8/3-2013. Mailet skickades ut till samtliga innehavare av registrerade epostadresser i frimurarordens medlemssystem.
D
et är ett helt nytt grepp för oss
inom redaktionen att få reda
på vad ni, tidskriftens läsare,
har för synpunkter och önskemål på
innehåll och utformning.
Helt klart så engagerar tidskriften
många bröder om vi ser på det antal
svar som har kommit in.
Fördelningarna
Fördelningen av svaren var också
jämnt spridda över samtliga provinser
och det ger ett gott tvärsnitt över landet som helhet.
Det absolut roligaste vara att så
många bröder hade tagit sig tid att
skriva utförliga kommentarer, där
förslag och förbättringsområden har
kommit fram på ett mycket bra sätt.
Arbetet med att sammanställa resultatet kommer att ta sin tid och skall
presenteras mer genomgående till
Joakim Helwig
Dipl. Samtalsterapeut
i Psykosyntes
hösten, men jag vill passa på att förmedla i korta drag hur resultatet har
sett ut och vad kommentarerna har
kretsat kring.
Det vi kan se till en början är att
bröderna i stort sett är nöjda med antalet nummer tidskriften nu kommer ut
med, alltså fyra nummer per år och att
en mycket stor majoritet av läsarna läser
minst 80 procent av innehållet. Det har
efterfrågats tjockare nummer i stället.
Läsa mera
För redaktionskommitténs vidkommande så var frågan om vad ni bröder
vill läsa mer av i tidskriften av särskilt
intresse och vid en hastig överblick
över kommentarerna kring den frågan
visade det sig att Historia (både allmän
och frimurerisk), mer om utländskt
frimureri, besök i främmande loger
och debattartiklar var områden som
var högt eftertraktade.
Det fanns även många andra goda
synpunkter och förslag som framkom
och som säkerligen kommer att finnas
med i framtiden.
Jag vill även passa på att tacka alla
de bröder som har hört av sig med bekymmer att få enkäten att fungera. Ni
hade lika gärna kunnat strunta i den
men valde att ta reda på vad felet bestod i för att kunna göra er röst hörd.
Löste sig
Det tog ett tag innan jag förstod vad
felet var men det löste sig efter första
samtalet med en konfunderad broder.
För framtida förfrågningar så ska
vi se över ifall vi kan använda oss av
mer ”professionella” verktyg så att det
blir lättare att besvara frågorna. Vi ska
även använda oss av Frimurare Ordens
mailserver så att det inte blir som det
blev för bröderna i 6:e Fördelningen.
Dessa bröder fick sina e-brev flaggade
med varningar om virus och skräpmail. Men det blir en senare övning.
Och så till sist…
Ni som inte känner igen att ni fått
enkäten har troligtvis ingen, eller en
felaktig adress angiven, i medlemssystemet. För att ändra eller lägga till er
mailadress i systemet så vänder ni er
till er loges sekreterare.
Återigen ett stort och varmt tack till
er som svarat på enkäten!
Patrik Andersson
Ansvarig enkätmakare i
Redaktionskommittén
PS. För att skicka in material eller förslag om artiklar, reportage eller annat
intressant så använder ni er av följande
epost: [email protected]
FRACKERBJUDANDE!
FRACK
1595:-
komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-
LACKSKOR
500:-
ULLROCK LåNG
1795:-
MÖRK KOSTYM
1795:-
SMOKING + SKJORTA
1800:-
SKINNhANDSKAR
Postens frakt tillkommer
Clothes
10 års erfarenhet av individuellt
terapiarbete.
Bröder, anhöriga och närstående.
Välkommen att kontakta mig.
Mottagning på Södermalm i Stockholm.
08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76
[email protected]
CArlGren
for men
Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping
0708-34 14 14, [email protected]
www.frackshop.se
54
375:-
Orden är välgörande
– inte en sällskapsklubb
Foto: Joe Sundelin
Våra ritualer skänker oss stabilitet
att nalkas de svåra frågorna för att vi
skall kunna reflektera över våra djupare tankar och känslor.
Vi bröder träffas således i våra loger
för att under värdiga former få tankar
och idéer genom våra ritualer. Detta
för att vi skall kunna mogna som medmänniskor och för att bli bättre och
harmoniska människor. Det är således
ovärderligt att tillhöra en organisation
som vill lära oss att finna både harmoni
och vårt eget inre och därmed öka vår
självinsikt.
J
ag har ställt en fråga till mig själv,
till Frimurarens chefredaktör och
till andra frimurare: ”Varför det
är så svårt att få ut ett budskap så
att det blir klart och tydligt?”.
En sådan fråga är berättigad. Frågan,
om vi skall presentera oss utåt som en
sällskapsklubb, välgörenhetsorganisation eller en förening för personlig utveckling, återkommer nämligen ofta.
Jag måste vara självkritisk. Vi är inte tillräckligt tydliga och måste bli än bättre
på att kommunicera ut vad vi står för.
Jag skrev i den senaste ledaren:
”Vi är ingen sällskapsklubb och har
ingen ambition att bli en sådan. Däremot är social samvaro mellan bröder väsentligt men detta är en bonus i
medlemskapet”.
Plattform
Vi vill genom logearbetet erbjuda män
i alla åldrar en plattform för en indivi-
duell personlig utveckling med bland
annat djupare förståelse för de andliga
och etiska frågorna.
Många av oss söker annat än enbart
materiella värden och har intresse för
de stora livsfrågorna. Personer som
söker sig till vår Orden anar, kanske
förväntar sig, att deras liv därigenom
kan fördjupas i sökandet efter svar på
de eviga livsfrågorna ”Varifrån kommer jag? Vem är jag, och Vad är min
bestämmelse?”
Värdigt
Från det vi kommer in genom dörren
till logerummet och till dess vi lämnar
ordenshuset rör vi oss värdigt och allt
genomförs efter de skick och ceremonier vi kallar urgamla. Logen är det
rum där bröderna invigs i mysterierna.
När vi som frimurarbröder deltar i
logens ritualer får vi en känsla av att
delta i något oföränderligt eller evigt.
55
Hörnstenen
Vårt ordensliv kan med andra ord hjälpa oss att fördjupa vår tilltro på hörnstenen, på Honom som vill lära oss att
vårt liv är en vandring mot något betydligt mera viktigt.
Vi aktiva bröder har upptäckt värdet
av denna inre gemenskap. Något som
inte är så överraskande med tanke på
materialismens betoning av det världsliga med den egensinniga människan i
centrum, där möjligheten att leva som
medborgare med kristet förtecken underskattas som grundval för framtiden.
Uppvärderingen av det materiella och förlusten av traditionella värden är grogrunden för ett tilltagande
främlingskap för människor. I denna
situation har frimureriet idag något
väsentligt att ge, nämligen att uppgradera människans värde i vårt samhälle.
Ingen sällskapsklubb
Mina bröder! Vi är ingen sällskapsklubb. Vi är inte heller en välgörenhetsorganisation i en vidare bemärkelse. Vi
skall genom vår personliga utveckling
se barmhärtighet som en naturlig del
av våra liv. Detta gör vi bland annat genom att stödja och visa omtanke om de
som har det svårt: ”Frimurarna i samhället”. Vi skall vara välgörande. Detta
ord har en betydligt vidare betydelse
än välgörenhet. Vi skall i alla våra livssituationer vara välgörande föredömen
i samhället.x
B
Posttidning
Returadress
Frimuraren
Blasieholmsgatan 6
111 48 STOCKHOLM
VAD TROR DU?
Kommer priset på olja gå upp eller ner?
Bull & Bear
En placering för den som framförallt tror på sig själv.
B
ull & BEar-cErtifiKat är en placering
för den som är beredd att ta större risk
för att kunna tjäna mer. certifikaten passar
den som har en fast tro på marknadens riktning.
Oavsett om man tror på upp- eller nedgång.
Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror
eller valutor.
7%
11%
Transport
50%
32%
Så här används oljan globalt
Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till
den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända.
Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst
dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen.
Den som har en bestämd uppfattning om hur till
exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den
som tror på uppgång köper Bull, medan den som
tror på nedgång köper Bear.
Industri
Fastigheter
dagar
idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i
cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.
Olika sorters olja
Världens oljeproduktion
råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet
och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och
den något lättare Wti, West texas intermediate,
som kommer från uSa.
De största producenterna av olja är ryssland,
Saudiarabien och uSa. uSa är också den
överlägset största oljekonsumenten, följt av
Kina och Japan.
Oljans historia
råolja är namnet på den olja som kommer direkt
från marken. Oljan skapades av små djur och
växter som levde i världshaven för många miljoner
år sedan. idag är olja världens största handelsvara.
Den används framförallt som drivmedel, i form
av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans
historia sträcker sig långt bak i tiden.
60
Elproduktion
Omkring år 4000 f Kr användes till exempel
Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta
båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan
började man, i Kina, borra de första oljekällorna
med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter
vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.
faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som
handelsvara.
Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre
hävstång innebär också högre risk. Den som
väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en
dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag.
Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller
Bull-certifikatet med 8 % samma dag.
Det råder delade meningar om och när oljan
kommer att ta slut. En del forskare menar att
världens oljeproduktion kommer att falla under
kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till
rimliga priser.
Brent, Nordsjön
WTI, USA
Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent
råolja som handlas på derivatbörsen i london.
terminerna handlas i amerikanska dollar.
Största oljeproducenterna
Största oljekonsumenterna
Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller
falla? Bull eller Bear?
handelsbanken.se/bullbear
avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet.
Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram