Transcript tidskrift för svenska frimurare orden | no 1 | 2013

tidskrift för svenska frimurare orden | no 1 | 2013
Konung gustaf V:s och Drottning
Victorias frimurarestiftelse
Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar.
Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,5 miljoner kronor.
Följande forskare har tilldelats anslag för 2013:
Lunds Universitet
Professor Patrik Brundin
Professor anders heijl
Professor susanne iwarsson
Docent ulf Jakobsson
Professor arne lindgren
Professor Bodil ohlsson
Professor Jan sundquist
Karolinska Institutet
i Stockholm
Professor alejandro Bertorello
Professor maria eriksdotter-Jönhagen
Professor laura fratiglioni
Professor caroline graff
högskoleadjunkt Åsa gransjön
craftman
Professor göran hansson
Professor mai-lis hellenius
Professor rolf hultcrantz
med dr Petter Järemo
Professor John Pernow
Dr. neil Portwood, Ph. D.
Professor mårten rosenqvist
Professor Karin schenck-gustafsson
Professor Åke sjöholm
Docent Josefin skogsberg
Professor magnus sköld
högskoleadjunkt anna swall
Professor mats trulsson
Docent hui-Xin Wang
Docent inger Wårdh
Professor agneta Yngve
Göteborgs Universitet
Professor Kaj Blennow
Professor sven enerbäck
Professor anders lindén
Docent mattias lorentzon
Linköpings Universitet
Professor Per aspenberg
Professor ann-christina ek
Professor fredrik elinder
Professor Per fagerholm
Professor tiny Jaarsma
Professor toste länne
Professor Jan marcusson
Professor anna strömberg
Professor stefan Thor
Professor Karin Öllinger
Professor carl Johan Östgren
Umeå Universitet
Professor anders Bergh
Professor Yngve gustafson
Docent niklas lenfeldt
Professor lars nyberg
Professor tommy olsson
Uppsala Universitet
Professor lars larsson
Universitet i Finland
Professor timo strandberg
med. dr. regina santamäki fischer
Professor reijo tilvis
Totalt utdelas drygt 35 miljoner kronor från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser.
Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv
samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.
Box 170, 101 23 Stockholm
Tidskrift för svenska frimurare orden | no 1 | 2013
Officiellt organ för
Svenska Frimurare Orden
Nr 1 Årgång 86
ISBN 1651 - 35766
Nästa nummer utkommer v 19.
Materialstopp den 1 april 2013.
Prenumeration:
Helår 250:- Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5
Hemsida:
www.frimurarorden.se
Vid adressändring:
- kontakta din loge!
Frimuraren kan inte
registrera adressändringar.
Chefredaktör: Lars Billström
Allégatan 74, 694 30 Hallsberg
Tel 0582-168 10, 070-592 90 32
[email protected]
Ansvarig utgivare:
Lars Lindquist, SLL
Redaktionskommitté:
Lars Billström, Ordförande
Pierre Dunbar, SVEA
Rolf Prag, SPL
John Fahlnaes, GPL
Lars Klingström, ÖPL
Kjell Mazetti, ÖPL
Bo Pettersson, VPL
Björn Federley, SCF
Svante Deljemark, MNPL
Patrik Andersson, ÖNPL
Grafisk form: Patrick Dunbar
Tryck
Trydells Tryckeri
Box 68 312 21 Laholm
Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år
Innehåll
Stenhuggare, galgbackar och fältgravar 4
Vänskap är ledordet i Amicitia
25
Att bygga nytt...
ett evigt frimuraruppdrag
7
Yngst är äldst - eller äldst blev yngst
25
Nordiska Förstas högtiddag
8
Boken om välgörenhet
blir ett historiskt dokument
27
Anders har gjort Frimuraren
till en guldgruva
11
Polska frimurare
är ännu hemlighetsfulla
28
Loger på svenska i Finland
12
Forskningslogen C F Eckleff 15 år
30
Anatomiska Teatern
13
Ordens minsta byggsten
14
90 och 251 år
firades med finsk musikmatiné
32
Ordens Museum 100 år
14
Njudung firar 100 år
33
Historisk reception
utanför Ordens stamhus
En förklaring som blev en bild
35
15
Minnessten läggs i Landskrona
16
Några reflektioner
efter 50 år som frimurare
36
”OnsdagsAkademin”
lockar bröder, fruar och vänner
OHP:s Reflexioner
39
17
Musik för frimurare
40
Gudstjänst hos frimurarna
slutade med polisförhör
18
En fråga om en amerikansk bok
40
Världsauktoritet föreläser
för frimurarna i Helsingborg
21
Döp om brödraföreningarna
till instruktionsloger
41
Frimurare i kommittéerna
bakom folkskolans införande
22
Nytt ordenshus till hösten i Västerås
24
Annonser:
Pierre Dunbar 08 - 571 41 411
[email protected]
Annonsmaterial skickas till:
Pierre Dunbar
Ripvägen 2 Strömma
139 41 Värmdö
[email protected]
Omslag: Stora Landslogens musikföreståndare Michael Lind, dirigerade i Stamhusets entré vid NF:s
högtidsdag. Se sid 8.
Foto: Lars Billström
Insändare42
Notiser44
Från Ordens kansli
46
OSM:s krönika
47
Hör av dig till Frimuraren!
Berätta vad som händer där du bor
och bifoga gärna en bild!
Kanske har ni en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips för andra. Säkert finns det också många
vittnesmål om bröder som gjort sig
förtjänta av uppskattning i vår egen
tidskrift.
Skriv och berätta eller bara lyft
telefonluren!
Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta
ner och vid behov redigera insänt
material.
Monument över stenhuggarna på Stenhuggarängen: ”Till minne av skickliga stenhuggare i Röbäck”.
Stenhuggare, galgbackar
och fältgravar
Hur ofta har man inte fått frågan ”Vad finns det att se här omkring?” och
man har sällan ett klockrent svar att erbjuda. Så jag tog kameran med ut i
verkligheten och inom en radie på en km så fanns det minst sagt spännande
historier att ta del av.
P
latsen jag kommer att berätta
om är Röbäck, en by som är
känd i skrift redan 1443 och som
100 år senare, med sina 23 bönder, var
den största byn inom Umeå socken.
Genom Röbäck så gick den stora
allfarvägen, Norrstigen, som inte var
mer än just en stig men som i mitten
på 1600-talet bestämdes att den skulle
”breddas till häst och kärra” vilket bidrog till ytterligare liv och rörelse.
Stockholm - Torneå
Vägen sammanband finska Torneå
med Stockholm och har funnits inritad på kartor från 1690-talet. Omkring 1800 fick vägen sina milstolpar,
som med kronans sigill talade om att
nu minsann var en mil en mil och
landskapsmil ej längre skulle räknas.
Dåtidens gamla mil var 18 000 alnar
(ca 10 688 m). Vägen var på 1900-talet
känd som Riks 13.
Flera brobyggen var av nöden tvungna för att kunna köra häst och vagn över
bäckar och lite större vattendrag, och
det står faktiskt kvar en undangömd bro
i sten vid sidan av dagens väg.
Denna bro, Söråkersbron, är Västerbottens äldsta kallmurade bro och
byggdes gissningsvis som ersättning
för de mer vanliga träbroarna. Vid restaurering av bron kring 2000 så fann
man datumet ”7 juli 1843” inhugget
i ett stenblock. Men det sägs att bron
ska ha anor från 1600-talet.
4
Ingång till Röbäcks källa. Målad med
Rödockra, samma pigment som återfinns i
källans vatten.
Idag är bron inte något man tänker
på ifall man inte letar efter den, men
på den tiden var det säkerligen en viktig länk och landmärke som folk hade
bra koll på.
Carl von Linné sägs ha gått över denna bro,
Söråkersbron.
För oss frimurare känns det ju extra
trevligt med stenhuggeri och för de
stenhuggare som arbetade och verkade
inom yrket har ett monument rests för
deras insatser och kunnande, inte långt
från bron.
Det sägs att sten till kyrkbyggen
(och andra byggen) hämtades i området redan på 1500-talet.
Det finns fortfarande spår av de stenbrott från vilka materialet hämtades om
man beger sig ut i skogen en bit.
Dessa stenhuggares arbeten kan
fortfarande upplevas på olika platser
runt om Umeå, bland annat på en av
de äldre kyrkorna samt några av de
gamla hus som finns kvar sedan före
den stora branden 1888 i Umeå.
Platsen har fått det passande namnet Stenhuggarängen.
Hälsokälla
En annan viktig sak för Röbäck var
den källa som aldrig frös till is och
som levererade stora mängder vatten
till byn. Vattnet var mycket järnhaltigt
och detta fälldes ut som racka, eller rödockra (från vilket Röbäck gissningsvis
fått sitt namn), på källans botten samt i
dess frånflöde.
Röbäck hamnade under 1700-talets
början i blickfånget på en av Sveriges
stora upptäckare under den tiden, Urban Hjärne, tack vare källans egenskaper. Han drog slutsatsen att det var en
riktig hälsokälla då av byns 80 invånare
”elva hindt öfwer hundrade åhr”.
Det var samme man som såg till att
Medevi Brunn, norr om Motala, blev
den viktiga plats som den blev och han
spelade även en viktig roll under Häxprocessen i Katarina (1676).
Carl von Linné
En annan upptäckare av rang, Carl
von Linné, passade på att göra halt
i Röbäck under sin resa till Lapp-
land, ensam på häst och endast 25 år
gammal. Linné beskrev källan som
mycket vitaliserande på ett mer vetenskapligt sätt, samt källans beskaffenheter och utseende kom att föras in i
historieböckerna.
Källan var alltså känd av ortsbefolkningen redan på 1600-talet men blev
satt på kartan av Hjärne och von Linné.
Tittar man på källan idag blir man
nog lite tveksam till att ta en djupare
klunk vatten, även om det sägs ha positiva effekter.
Huvudlöst skelett
Med ökande trafik och folkmängd följde även lagens långa arm. Utanför byn
finns en av Umeås galgbackar. Den användes för sista gången 1853, då Johan
Natanaelsson fick plikta med sitt liv.
Han hade ett år tidigare slagit ihjäl
sin svärfar då försörjningsplikten gentemot denne ansågs för betungande.
1953 fann man ett huvudlöst skelett
med rester av yllekläder i ett sandtag.
Motorväg
Många har förundrats över att Umeå
tidigt kunnat stoltsera med en motorväg. Röbäcksskolan som är en av
de två äldsta i Umeå, ligger inte långt
från ”Riks 13” och när det gjordes trafikmätningar noterade man att tusentals bilar passerade på vägen. Hiskligt
många på den tiden. Förklaringen är att
skolans elever hade klassvisa tävlingar
om vem som lyckades få ner flest markeringar på kortaste tid till mätboxen
genom att hoppa på mätslangen.
Preskriberat? Skulle tro det.
Ryssgravarna
Det som känns mer påtagligt av det
man kan besöka är det som kallas för
”Ryssgravarna”. Där blev soldater begravda i en stor gemensamhetsgrav
under 1808-09 års krig mellan Sverige
och Ryssland.
Under slagen anlades två stora
krigssjukhus i trakten, varav det största
i Röbäck, för att kunna hantera den
strida ström av skadade och sjuka soldater som var en naturlig följd av de
umbäranden som dåtidens soldater
fick uppleva.
De som fördes till sjukhusen var
ryska krigsfångar, sjuka och sårade
svenskar från fälttåg i Finland och givetvis från slagen runt Umeå.
Av de cirka 1 200 inlagda dog omkring 600 av skador, usel hygien och
5
sjukdomar eller andra orsaker.
Man förstår storleken på dessa sjukhus då Umeå stad vid den tiden bestod
av blott tusentalet innevånare.
Det som skördade flest liv var fältsjukdomarna, inte regelrätta krigsskador, som man kan tro, utan fläckfeber
och rödsot (dysenteri) drog fram som
en skördemaskin bland de som drabbades. Att sedan i stort sett vem som
helst blev anställd som läkare, på grund
av den stora läkarbristen, gjorde ju inte
saken lättare för de arma stackare som
hamnade under väldigt rudimentär
vård och dödsfallen sköt i höjden.
Lik på hög
Några av anledningarna till att det
blev en gemensamhetsgrav var att de
boende klagade på hur de döda låg lite
överallt i området, bristfälligt begravda, synliga i dagen eller staplade på
hög i lador, samt att den stora mängden kroppar inte kunde hanteras på ett
effektivare sätt.
Historier gör gällande att när Röbäck började moderniseras och nybyggnationer tog fart så grävdes det
fram ett och annat kranium, persedelbitar och illa åtgången tygmateriel ur
backen.
Att sedan barn runt 50- och 60 talen
skulle grävt lite i jorden och haft dessa
skallar som leksaker får jag hålla mer
för en skröna… men man vet ju aldrig.
Men en sak vet jag och det är att
nästa gång jag får frågan om vad som
finns att se av intresse så kommer jag
att ha ett mer lättillgängligt svar än jag
hade innan. x
Text och foto:
PATRIK ANDERSSON
Inskription: ”Till minnet av de krigsmän som
döden skördade…” Graven markeras av de
uthuggna stenarna.
StiFtELSEN FriMUrArE BArNHUSEt
i StOCKHOLM
Allt sedan 1753 har stiftelsen givit stöd till barn och ungdomar.
Under 2012 har 14 mkr lämnats som bidrag, lika fördelat på organisationer
och på forskning om barn- och ungdomssjukdomar.
Följande forskare i stockholmsregionen har tilldelats anslag för 2012:
Överläkare Alm Johan
Professor Andersson Ulf
Professor Blomgren Klas
Professor Blennow Mats
Professor Bölte Sven
Professor Eliasson Ann-Christin
Docent Fischler Björn
Professor Forssberg Hans
Adj professor Frenckner Björn
Professor Hedlin Gunilla
Docent Herlenius Eric
Med dr Herthelius Maria
Professor Hjelte Lena
Docent Krumlinde Sundholm Lena
Professor Marcus Claude
Med dr Melén Erik
Docent Nilsson Anna
Professor Nordenskjöld Agneta
Docent Nordenström Anna
Professor Norman Mikael
Leg dietist Nowicka Paulina
Professor Sävendahl Lars
Professor Söder Olle
Professor Wedell Anna
Professor Wickman Magnus
Docent Ådén Ulrika
Totalt utdelas drygt 35 miljoner kronor från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående
stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-,
konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.
Box 170, 101 23 Stockholm
Att bygga nytt –
ett evigt frimuraruppdrag
I södra delarna av Stockholms län lyser det frimureriska ljuset numera med
fördubblad styrka. Efter ett långt och nogsamt arbete invigdes i november
Sankt Johanneslogen Mälarporten på Igelsta Gård i Södertälje.
S
edan 2008 arbetar Sankt Johanneslogen S:t Ansgar i Södertälje
och det är ansgarsbröder som
genomfört arbetet med att restaurera
Frimurarhuset Igelsta Gård. För att
utveckla arbetet på Igelsta gård bildades Frimurarsamhället Södertörn
som består av alla de enheter som
skall sprida det frimureriska ljuset över
södra Stockholm och vara motorn för
verksamheterna på Igelsta Gård.
– Att upprätta och etablera en helt
ny arbetsenhet är ett fantastiskt frimureriskt projekt som det är få förunnat
att uppleva under sin frimurarvandring, skriver Mälarportens nye OM,
Ulph Lundgren till Frimuraren.
Lördagen den 10 november 2012
var det då äntligen dags att inviga den
andra Sankt Johanneslogen inom Frimurarsamhället Södertörn.
Förövning
På förmiddagen genomfördes en gedigen förövning tillsammans med representanter från Ordensledningen och
SVEA provinsialloge som med glädje
Mälarportens vapen hängs upp inför invigningen
och entusiasm tog
sig an uppdraget
att stötta interimsstyrelsen i förberedelserna
inför
invigningen och
bildandet av logen.
Det är en särpräglad ritual som
gäller vid instiftandet av en ny Sankt
Johannesloge. Enligt ÖCM Göran
Hartzell är det
ett av de rituella
tillfällen då flest
personer samtidigt
är engagerade i
logearbetet.
– Den speciella känslan som
Ulph Lundgren är Mälarportens förste ordförande mästare
möter bröder som
kommer till Igelsta Gård är unik. Jag
helt ny dimension när jag i logen får
brukar säga att det är som att komma
uppdraget av OSM att ta ledningen
hem, hem till oss frimurarbröder i Friöver den nya logen.
murarsamhället Södertörn.
– En Johannesloge uppstår ju ritu– Att få ta del av den brödragemenellt sett ur tomma intet. Vi träder in i
skap och värme
logen som grundläggare och bröder i
som strålar emot
Svenska Frimurarorden. Och ut ur lodig är en av de
gesalen träder sedan de nyinstallerade
största förmånerna
ämbetsmännen för den uppståndna
med att vara en del
Sankt Johanneslogen med ordförande
av det frimureriska
mästaren i spetsen. Ett synnerligen
samhället.
starkt rituellt skeende, på oändligt
många plan.
Tomma intet
– Min vision för Mälarporten är
– Och att få vara
en loge med stark brödragemenskap,
med om att starta
sprunget ur den varma ”Igelsta känsen helt ny arbetslan”, ett levande och starkt rituellt
enhet är någonting
arbete som är troget ritualerna och
alldeles
enaståett utvecklat frimurarsamhälle på Söende. Det är en
dertörn. Jag hoppas att många bröder
säregen känsla av
tar tillfället i akt och besöker Frimulångsiktighet, trararsamhället Södertörn och möter
dition och frambröderna på Igelsta Gård. Välkommen
åtskridande som
hem till oss. x
fyller min tankebana. Begreppet
Text: UPLP LUNDGREN, OM
brödrakedja får en
7
Tenoren Kristoffer Lundin recipierade som frimurare bara 18 dagar före
NF:s HD. Men som sistaårselev på Operahögskolan engagerades han
omgående och framförde bland annat Ingemisco ur Verdis Requiem vid
brödramåltiden.
Konsertpianisten Henrik Måwe, hemmahörande i Örebro, spelade under
brödramåltiden. Hans soloframförande av Sibelius Romans i Dess-dur drog
ner större applåder än i vilken konsertlokal som helst.
Nordiska Förstas högtidsdag:
Musikaliskt, festligt och fullsatt
Musiken var som vanligt en stor njutning och behållning vid Den Nordiska Första S:t Johannislogens Högtidsdag på Karl-dagen den 28 januari. Och OM Peter
Westrups högtidstal var spännande och innehöll tre gåtor.
I
sitt tal beskrev Peter Westrup tre
personligheter inom NF från olika
tidsperioder. Tre bröder som kommit att påverka den historiska utvecklingen inom logen och inom Orden.
Dessa tre bröders gemensamma betydelse kan sammanfattas med att de gav
logen och Orden en stark profil i den
allmänna världen.
Fundera på vilka de är innan svaret
kommer längre ner i texten.
Första gåtan
Den förste brodern fick följande ord
efter sig av Hans Majestät:
- Eftervärlden skall en gång göra honom rättvisa.
- Han har spelat en för stor roll att
hans rykte kan vara utan skuggor.
- Hans anhängare ha för mycket upphöjt hans stora egenskaper.
- Hans fiender allt för bittert tadlat
hans fel.
- Avunden har för mycket svärtat honom, att man skulle kunna betvivla att
han var en stor man.
Brodern blev en ledande politiker
och personlighet under 1730-1750 talet i Sverige. Han kom att känna stor
kärlek till Frankrike under sina diplomatiska uppdrag i detta land. Hemma
i Sverige fick brodern uppdraget att
svara för uppfostran av kronprinsen
Gustav.
Han blev den förste som recipierade i Axel Wrede Sparres loge 1735.
När frimurarna skulle starta ett Frimurarbarnhus ställde han sig i spetsen
för denna verksamhet.
Andra gåtan
Den andre brodern ansågs på sin tid vara
- Fader till Sveriges Allmänna Folkundervisning i landet.
- Förkämpe till vaccinationens
införande.
- Översättare till Haydns Skapelsen.
- För exakt tvåhundra år sedan var han
personligen närvarande i London och
ledde ett möte då det engelska frimureriet gick samman.
Hans majestät under senare delen
av hans liv var Karl XIV Johan. Inom
frimureriet blir han länken för Bernadotterna in i frimureriet.
År 1834, koleraåret, ligger logeverksamheten nere och då ledde han
bröderna att hjälpa de sjuka. Han hade
flera av de högsta ämbeten i Orden. Han
ledde NF efter Kung Karl XIII:s död
1819 till sin eget frånfälle år 1842.
Han startar konserter i Riddarhuset 1801 på långfredagen till förmån
för Frimurar-Barnhuset. Man gav då
8
Haydns Skapelsen för första gången i
Sverige. En tradition som skulle vara
många år och skapa en musikalisk profil för frimurarna.
Tredje gåtan
Den tredje brodern föddes för 150 år
sedan och hade en positiv ungdomlig
livssyn.
- Han blev en ledande politiker och
hade stort intresse för internationella
kontakter så även inom frimureriet.
- Hans över 70 föredrag samlade stora
skaror frimurare.
- Han var en kär rådgivare till Konung
Gustav V.
Redan i Stamhusets entré möttes bröderna av
en enastående tiomanna brassensemble som
underhöll med svensk klassisk musik under
ledning av SLL:s Musikföreståndare Michael
Lind som till vardags är professor vid Kungliga
Musikhögskolan
Många musiker fanns på läktaren under högtidssammankomsten. Per Falck var en av dem med meriter från Malmö symfoniorkester.
- Han varnade i början av 1930-talet för
de nationalistiska rörelserna nere i Tyskland långt före de flesta här i landet.
- Hans byst finns utanför Johannessalen i Stamhuset.
Fadderrollen
I sitt högtidstal talade Peter Westrup
om några viktiga utmaningar. En av
dem gäller faddrarna och ”den nye
brodern”. Från faddrarnas första samtal med den tilltänkte brodern till att
brodern recipierar i de högre graderna.
– Att vara fadder är något av det
mest centrala och viktiga inom frimureriet då vår uppgift är att förvalta och
utveckla vårt kära frimureriska arv och
föra det vidare till nästa generation
som tidigare generationer har gjort
före oss, sa Westrup.
– Jag vill betona att fadderarbetet
inte är slut med att din adept har recipierat i första graden, det är inte ens
slutet på början utan ”Just the Beginning”. Du skall visa din uppmärksamhet mot honom i resten av livet. Så
starka band gäller för att vara fadder
inom frimureriet.
I samband med receptionen i NF
får den nye brodern också en Johannesfadder som på nära håll följer och
är ett stöd för den nye brodern i bör-
jan med målsättning att han besöker
logen ett antal gånger redan de första
månaderna.
– Detta har fungerat mycket bra nu
första året och är att rekommendera.
-----Den första gåtan: Kungen var Gustav
III och brodern var greve Carl Gustaf
Tessin född 1695 och avliden 1771.
Den andra gåtan: Den andre brodern var greve Jakob Gustaf de la
Gardie.
Den tredje gåtan: Den tredje brodern var Arvid Lindman. x
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
Sten fick en egen fanfar
Många nämndes och tackades av OM Peter Westrup
under NF:s högtidsdags
brödramåltid. Men ingen
har tidigare ärats med en
helt egen trumpetfanfar, inspelad på cd-skiva dessutom.
Sten Svensson, fOSK, fick
ta emot en inramad cd-skiva
med frimurarmusik och ett av
styckena heter ”Sten Touch
fanfar”, komponerad enbart
för Sten för hans mångåriga
insatser för Barnhusstiftelsen,
vars ordförande han varit
Sten Svensson blev överraskad när han ombads komma fram och ta
emot en cd med en personlig fanfar inspelad tillsammans med annan
frimurarmusik.
9
under 14 år, tills helt nyligen.
Stiftelsen
härstammar
från den loge som var NF:s
föregångare på 1700-talet,
S:t Jean Auxiliaire och NF
har alltsedan dess haft en
representant i stiftelsens
styrelse.
Cd-skivan,
som
är
unik i sitt lag, innehåller
frimurarmusik säljs för
100 kr. Intäkterna går direkt
till caritas. Den kan beställas
hos ordensassistenterna i
Stamhuset.
Anders har gjort
Frimuraren
till en guldgruva
Ingen – inte ens någon av Frimurarens egna redaktörer – har läst alla de drygt
6 000 artiklar som tidningen har innehållit under årens lopp. Utom en person:
Anders Torby i Falun.
A
nders Torby har inte bara läst
allt innehåll i Frimuraren sedan den började komma ut år
1928. Han har också katalogiserat alla
artiklar och sammanställt ett databaserat ämnesregister. Det innebär att den
som är intresserad av ett visst ämne
kan hitta det i registret och direkt se i
vilka nummer av Frimuraren det finns
omskrivet.
– Det hela började i slutet av 1990-talet med att dåvarande ÖAÖB Fredrik
Björkman samlade några johannesbröder som lånat mycket i Stamhusets bibliotek, berättar Anders Torby.
– Fredrik Björkman hade några bib-
lioteksprojekt på lut och ett av dem var
att katalogisera artiklar i Frimuraren.
Det var precis när persondatorerna
började komma till var mans hem och
jag nappade på just det projektet. Det
innebar att jag kom hem med en stor
packe tidningar och satte mig vid min
nya dator.
Anders blev klar med åren 1928 till
2000 precis innan hans dotter föddes i
början av 2001. Då blev arbetet en artikel i Frimuraren som sammanfattade
tendenserna i tidningen under dessa
första 72 år. (Numera noga katalogiserad och noterad i nummer 1 år 2002 på
sidorna 22-23.)
Förutom
de
språkliga förändringarna genom
åren, som man kan
se i ”Frimuraren
för 70 år sedan”
i varje nummer
av dagens tidning, så har Anders noterat andra
skillnader:
– Förr ville
bröderna inte så
gärna skriva ut
sina namn vid
artiklarna. Möjligtvis underteckPehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet 1800.
Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska
nades de med en
sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.
eller två bokstäGöta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till
ver. På senare år
alla donatorer som gjort Pehr-Dubbsinsamlingen till en succé!
är det ofta att det
Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för
är både namn och
framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att
titlar ifrån både
användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara
den frimureriska
projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.
värden och den
Tänk på Pehr Dubbsfonden. Små och stora bidrag lika
allmänna världen
välkomna. Även testamentariska gåvor.
efter artiklarna.
Numera
har
Bidrag till Pehr-Dubbsinsamlingen
Anders, som är
skickas till bankgiro: 511-5548
kyrkoherde, flyttat från Stock-
INSAMLINGEN TILL
PEHR DUBBSFONDEN
FORTSäTTER.
11
Anders Torby i Falun har katalogiserat Frimurarens alla artiklar sedan starten 1928.
holm och är istället aktiv i villa
Bergalids loger. Där har han också
ombetts att katalogisera Frimurarens
artiklar efter år 2000. Och i december
blev han klar med det senaste numret, 4/2012, och databasen är därmed
komplett.
Olika ämnen
Registret är upplagt så att Anders
skrivit upp artikelns rubrik och sedan
katalogiserat den under ett ämne. Det
kan vara loger, ledare, musikhistoria,
stipendier, utnämningar, organisation,
utländskt frimureri, recensioner, heraldik, kåserier, nekrologer och så
vidare. Därtill anges författaren, tidningens nummer och sidan som artikeln finns på.
– Med denna databas är det sedan
tänkt att man i ett av Ordens bibliotek lätt
ska kunna leta upp det man vill läsa om.
Det är ett digert arbete Anders har
gjort. Den första sammanställningen
fram till år 2000 finns också utskriven
och inbunden till en bok som omfattar
hela 250 sidor. Till och med senaste
Frimuraren handlar det om över 6 000
olika artiklar som nu är sökbara. Anders har räknat ut att jobbet han har
gjort har tagit närmare 400 timmar.
– Visst har jag läst igenom intressanta artiklar och ler lite ibland när jag ser
hur tidsandan slår igenom i vissa texter.
Man kan lugnt säga att Anders har
skapat en guldgruva för biblioteks- och
arkivfolken, men också för andra historieintresserade bröder, loger, föreningar och klubbar. x
Text: LARS BILLSTRÖM
Foto: GÖSTA ANDERSSON
Worshipful Master i Logen 47 Sibelius Jari Prami, med tonsättaren Jean Sibelius i bakgrunden.
Loger på svenska i Finland
Det utländska frimureriet och dess organisation runt om i världen är inte alla
gånger lätt att hålla reda på. I förra numret hade Frimuraren ett reportage från
ett besök av bröder från Den Nordiska Första hos Logen 47 Sibelius i Åbo, Finland. Det föranledde Broder Carl-Gustaf Gref från Esbo och SCF att vilja dela
med sig värdefull information.
D
en besökta logen är underställd Storlogen för Fria och
Antagna Murare i Finland,
F.&A.M. I Finland kallas enheterna
där av historiska skäl chapter, både på
finska och svenska.
När det gäller språket i logerna kan
det vara av värde för bröder som planerar ett besök att veta att i Åbo är det
SJL S:t Henrik och brödraföreningen
Erasmus, som tillhör SFMO, som står
för det svenska.
Grad på svenska
– Det finns ingen svensk F.&A.M.-loge i Åbo. Dock kan logen Phoenix N:r
3 ibland, men ytterst sällan, ge en grad
på svenska. Märkesmästarmurarlogen
Aura N:o 6, har mig veterligen gett en
MMM-grad på svenska en enda gång,
skriver broder Carl-Gustaf.
När det gäller F.&A.M.-loger i Finland finns det två helt svenskspråkiga;
Patria-S:t Henrik N:r 5 i Helsingfors,
grundad 1929, och logen Hangethe
Nr 82 i Hangö, grundad 1977. Dess-
utom en tvåspråkig i Jakobstad, V. &
O.M. Loosi (F. & A.M.-logen) Brahea
N:o 15, grundad 1958. Här genomförs receptionerna på recipientens
modersmål.
Modersmål
I Jakobstad finns dessutom en märkesmästarmurarloge MMM Loosi Herkules N:o 46 och ett Royal Arch chapter,
Royal Arch Nicolai Chapter N:o 24,
som båda likaså genomför receptionerna på recipiendens modersmål.
I Helsingfors finns följande helt
svenskspråkiga frimureriska loger och
s.k. chapter:
-Märkesmästarmurare Logen Lithos
N:r 28/Storlogen för MMM i Finland
-Royal Ark Mariner Logen Lithos
N:r 28/Storlogen för MMM i Finland
-Royal Arch Chapter Tholos N:r 25/
Storchaptret för Royal Arch i Finland
-Rose Croix Chapter Nordstjernan
N:r 17/Urgamla och Antagna Riten i
Finland
Samtliga utför sitt ”logearbete” res12
pektive ”kapitelarbete” eller ”chapterarbete” på svenska.
Tempel- och Malteserriddarpreceptorierna och Konstantinus Röda Korskonklaverna arbetar endast på finska.
Engelska på svenska
– Logerna som tillhör Storlogen för
F.&A.M. i Finland följer den amerikanska Webb-ritualen översatt till
finska och svenska. De övriga ovan
nämnda högregradsenheterna följer
de engelska ritualerna översatta till
finska och svenska. Som en kuriositet
kan nämnas att Finland är det enda
land där man på svenska kan följa med
i dessa engelska ritualer.
– Verkligt Upplyste broder Anssi
Arpiainen, grad 33, höll ett förtjänstfullt föredrag på Eckleff-symposiet i
Karlstad 2009 om det finska frimureriet i Finland, men han torde inte ha
nämnt andelen logearbete på svenska
inom det finska systemet.
– Därför tycks det finnas luckor i
informationen om loge- och chapterarbetet på svenska, avslutar broder
Carl-Gustaf. Och därmed är förhoppningsvis några informationsluckor tilltäppta. x
Text: LARS BILLSTRÖM
Foto: KJELL MAZETTI
Anatomiska Teatern
succé i olika grader
Att skriva en artikel om något som är hemligt är förstås svårt. Att skriva en
recension av en teaterföreställning man själv spelat i är direkt olämpligt. Men
vi har nu ingen annan skribent än undertecknad och jag får väl helt enkelt lova
att försöka göra en så neutral och klarsynt redogörelse för det enastående
frimureriska evenemang som tilldrog sig i rikets västra utpost en kulen
novemberdag under sistlidna höst – Anatomiska Teatern för grad IV-V.
U
nder hösten 2011 startade utbildningsgruppen i Göta Provinsialloge en helt ny företeelse inom frimurerisk utbildning i den
konungsliga konsten, nämligen den så
kallade ”Anatomiska Teatern”.
Den första teatern gavs i grad I och
tanken var att levandegöra och dramatisera vissa utvalda ritualmoment och
förklara dessa ur ett historiskt, symboliskt och filosofiskt perspektiv. Vi som
var med förstod att vi möjligen hade
hittat en riktigt spännande och tidsenlig form för intresseväckande utbildning i vårt kära frimureri.
Sedan dess har vattnet runnit snabbt
under broarna. Intresset har varit stort
från i stort sett hela Sverige och redan har denna föreställning satts upp
i Gävle och flera orter efterfrågar både
manus och skådespelartropp.
Blodad tand
Efter en sådan inledande framgång får
man förstås blodad tand och utbildningsgruppen gav sig genast i kast med
nästa manus, denna gång för grad IV-V.
Andreasskedet är ju – utan att gå in på
detaljer – en mycket tät väv av symbolik som kräver sin man för att fullt ut
kunna avläsas och uttolkas.
Samtliga ledamöter i gruppen har
också under senare år varit mycket
aktiva i just Andreasskedet och där-
för kändes det spännande att på något
sätt försöka åskådliggöra det pussel av
kunskap som vi själva lagt under årens
lopp.
Hugad loge
Den Anatomiska Teatern har nu hittat sin form. Det handlar om föreställningar på omkring två och en
halv timma, med en halvtimmas paus
med förfriskningar. Skådespelet skall
inrymma såväl spännande utsagor,
genomtänkt koreografi som inte är
alltför komplicerad att utföra, samt
noga utvald musik som förstärker
helhetsintrycket.
En föreställning kräver fyra eller
fem repetitioner och alla aktörer läser
innantill från manus. Hela tanken är
att ett manus skall kunna skickas till en
hugad loge eller brödraförening, som
utan problem skall kunna genomföra
en egen Anatomisk Teater helt enkelt
genom att följa det relativt detaljerade
manuset, som är utformat ungefär som
ett film- eller teatermanus.
Konungsliga konsten
Vi kan givetvis inte gå in på några detaljer här på plats i tidningen Frimuraren, men liksom vid framförandet i
grad I så blev brödernas mottagande
av den nyskrivna teatern för grad IV-V
översvallande positivt.
13
Det var en oerhörd glädje att förstå
i vilken hög grad våra bröder tycktes
känna att de verkligen lärde sig något
nytt. Flera bröder gav uttryck för att
de fick sig till livs mer kunskap denna
eftermiddag än de fått under kanske 20
års närvaro i logen.
Och det är ju precis detta som är utbildningsgruppens förhoppning – och
även i linje med Stormästarens ambition – att bröderna skall få en chans att
tränga in i och förstå den konungsliga
konsten. Det är ju den som gör Frimurarorden unik bland ordenssällskap
och det är den som är vårt viktigaste
erbjudande både till oss själva och till
kommande generationer.
Svenska Akademien?
Något vi kan berätta om här, är själva
måltiden som följde efter teatern. Här
står nämligen en frågestund på programmet. Bröderna kan till kaffet fritt
ställa frågor till utbildningsgruppens
ledamöter, som svarar utifrån sina
kunskaper och erfarenheter.
Sannerligen, det är fantastiskt att
se ett frimureriskt middagsbord sakta
förvandlas till en intellektuell samtalsafton där frågorna kommer i strid
ström från bröderna.
Men tro inte att det är några ”lärde
i Lund” som sitter vid honnörsbordet.
Nejdå, tvärtom var frågorna så begåvat
formulerade att de fick skickas vidare
från honnörsbordet ut i salen igen.
Och – minsann – visst satt där en
broder till höger och någon annan till
vänster, som kunde svaret. Han hade
hört det… eller läst detta… Och till
slut fick man en känsla av att det var
en måltid runt Svenska Akademiens
vittra bord och att vi alla både fick såväl ta emot som ge ifrån oss kunskap
i en härligt böljande dialog kring allas
vårt favoritämne – den konungsliga
konsten!
Nästa gång – grad II
Ridå. Nu har arbetet med nästa Anatomiska Teater tagit vid. Den 2 november 2013 är det premiär för den
tredje delen av vår dramatiska följetong, denna gång för grad II. Om du
har vägarna förbi Göteborg vid den
tiden, missa inte att lösa din exklusiva
biljett till vad som kanske är den hemligaste teaterföreställningen söder om
Polcirkeln. x
Text: JOHN FAHLNAES
Ordens minsta byggsten
Den är så liten att den knappast syns, Ordens minsta byggsten. Och det verkar
som om man kanske inte ens vill ha den för i OAL kap 12 1§ står det tydligt:
Frimurarklubbar bör sträva efter att ombildas till brödraförening. Men det finns
några stycken i alla fall. Bara i SVEA finns sju varav den äldsta bildades redan 1990.
J
ag hade alltså minst två skäl att
tacka ja till Karl-Erik Arosenius,
KEA, inbjudan till Enköping och
frimurarklubben S:t Ilian. Dels
var jag nyfiken på denna minsta lilla
byggsten och sedan ville KEA att jag
skulle hålla föredrag.
Det var KEA som 2002 tog initiativ
till att skapa St Ilian. Enligt sönerna
Herman, Per och Carl var det för att
han som fyllda 75 inte längre fick inneha ämbete i någon annan enhet inom
SFMO.
Nu har han överlämnat klubban
till Anders Grape men har fortfarande
uppdraget att ordna föredragshållare
till de fyra sammankomster man har
varje år.
Det blev en trevlig upplevelse på
många sätt. Ett 15-tal bröder slöt
upp i S:t Lars kyrka i Enköping där
Anders Grape är prost, och vår lilla
stund i kyrksalen innehöll både årsmöte och föredrag och en stunds musikalisk njutning till Kjell Fernströms
pianospel innan
vi bjöds till bords
för julmat.
Då hade jag
dels fått veta att
denna lilla byggsten varje år stött
Härbärget ekonomiskt med minst
3 000 kr i julgåva
och att man både
överbeställt maten och dessutom
fått ännu rikligare
tilldelat av krögaMorgonen efter klubbens årsmöte bar Lars Hennix och Karl Erik Arosenius
ren Sven Svenstillsammans med föreståndaren Torbjörn Mannehed in maten till de vänson för att kunna
tande behövande.
bjuda de behömångdubblades morgonen efter när
vande på RIA en julfrukost.
Karl Erik Arosenius och Lars Hennix
RIA drivs av Hela Människan och
överlämnade julmaten till Torbjörn
gör ett stort arbete bland de behövanMannehed som är föreståndare på RIA
de på många platser i Sverige.
i Enköping. Bra jobbat av en så liten
Det blev ett väldigt trivsamt julmatsätande och om man vill så kan
byggsten. x
man påstå att brödraskaran i S:t Ilian
Text och fot: KJELL MAZETTI
Ordens Museum fyller 100 år och med anledning av det kommer bröderna
att se ovanstående bild dyka upp i olika sammanhang framöver. Samtidigt
efterlyser museet museala föremål som kan finnas i privat ägo.
D
en latinska texten ovan kan
fritt översättas ungefär som
att ”föremålen har sin historia” det vill säga en kontext. Det be-
rättar Viktor Nordström vid museet.
Han kan ståta med den ovanliga titeln
Medaljvårdare.
Med anledning av Ordens Museums
14
100-årsjubileum kommer det redan i
nästa nummer påbörjas en artikelserie
om frimureriska objekt. En första artikel behandlar frimurarförklädet.
Kommande artiklar avser att behandla bland annat frimureriska berlocker, ringar och kavajslagsmärken.
Porslin och frimurarglas är ett annat ämne. I samband med dessa efterlyses referensmaterial framförallt på
privata händer.
– Har du möjligen något sådant är
Du varmt välkommen att höra av Dig
till museet, företrädesvis med bildmaterial. Eller bara mejla eller ring så
att vi får kontakt, säger Viktor Nordström. Han nås på mejladressen viktor.
[email protected] eller på
telefon 0704-93 00 27. x
Historisk reception
utanför Ordens stamhus
Brödraföreningarna i Stockholm fyller 30 år på löpande band. I år är det Attundalands
tur och jubileumsåret tjuvstartade man i november med en historisk händelse.
F
ör första gången i modern tid
recipierades en sökande broder i Stockholm utanför Ordens
stamhus. Brödraföreningens valspråk är
”Tradition och förnyelse” och det levde
man upp till när man i november hade
premiär som deputationsloge under
Den Nordiska Första S:t Johannislogen.
– Att bli deputationsloge är något
som man pratat om under tiotalet år,
berättar föreningens ordförande Sven
Waldenström. Förberedelserna för receptionen pågick under ett års tid. Det
är inte bara rekvisita som måste införskaffas. Mycket annat ska klaffa och
ämbetsmännen har läst på sina roller
och övat vid ett flertal tillfällen.
Och det hade man gjort bra. Den
historiska händelsen ”övervakades” av
såväl Sveas provinsialmästare som Ordens sigillbevarare och kansler. Och
betyget måste ha varit väl godkänt för i
januari i år genomförde man ytterligare en reception och i april och augusti
blir det två till.
Nordiska Förstas ordförande mästare Peter Westrup överlämnar logens standar till föreningens ordförande Sven Waldenström i närvaro av PM Bo Hansson.
Besöksrekord
Liksom andra brödraföreningar i
Stockholm kan Attundaland glädjas åt
ett ökande antal besökare vid sammankomsterna. Under 2012 slogs besöksrekordet två gånger.
Utöver de traditionella månatliga
sammankomsterna med intressanta föredrag kommer jubileet att märkas i år
med bland annat en jubileumskonsert
i juni och till november planerar man
en reception i grad II. Så ämbetsmännen fortsätter att läsa på och repetera
sina roller.
För bröder utanför Stockholm kan
tilläggas att Attundaland har sitt säte
nordost om Stamhuset. Som övriga
brödraföreningar runt Stockholm har
man flyttat runt en del men de senaste 20 åren har man haft sin hemvist i
Djursholms Församlingshem, lokalt
kallat Änglagaraget. x
Text: LARS BILLSTRÖM
Foto: SVEDJE RUNEBJÖRK
Den historiske recipienden Christer Bladin flankerad av sina båda faddrar, Micael Franck och Attundalands O Sven Waldenström.
15
Minnessten läggs i Landskrona
i närvaro av H M Kungen
D
en 20 mars i år blir det fest i
Landskrona. Då fyller man
600 år som stad.
– Med anledning av detta tog jag
initiativet till ett projekt som är ett
samarbete mellan Frimurarsamhället
i Landskrona och stadens Rotaryklubbar. Grundtanken var att vi skulle göra
något positivt för Landskrona, berättar Bo Wikström OM i SJL Facklan.
Walk of Fame
Projektet består av tre delar. Den första delen är att anlägga en ”Walk of
Fame”. Landskrona har oproportionerligt många kända personer som
växt upp i, verkat i eller gynnat staden.
Det blir 20 minnesstenar, över berömdheter, både historiska och nu levande, på stadens mest centrala gågata.
Man lägger dessutom en minnessten
för Rotary International och en för
Svenska Frimurarorden.
– Walk of Fame kommer i framtiden att kompletteras en gång om året
på Landskronas födelsedag med nya
minnesstenar.
Minnesplåt
En annan del av projektet är att infoga
en minnesplåt på Landskrona Stads
500-års monument och på så sätt uppgradera detta till ett 600-års monument. Denna minnesplåt har dessutom
Kungens namn och signatur.
– Den tredje delen av vårt projekt är
att vi upprättar en permanent stående
minnestavla över Landskronas guldmedaljörer, 54 namn på samma gågata
som Walk of Fame.
– Våra installationer kommer att
invigas av vår höge beskyddare Kung
16
En av minnesstenarna i Landskrona.
I minst 100 år ska materialet hålla.
H.M. Konung Carl XVI Gustaf den
20:e mars.
Frimurarstenen i gågatan kommer
att avtäckas av SPL:s nye provinsialmästare Christer Persson. x
Text: LARS BILLSTRÖM
OnsdagsAkademin
lockar bröder,
fruar och vänner
I Landskrona har man tagit fasta på uppmaningen i Frimuraren att höra av sig
med tips på aktiviteter som kan vara till inspiration för andra enheter inom
Orden. Tipset är OnsdagsAkademin. Där träffas man civilt, lyssnar på föredrag
eller har andra aktiviteter med sina respektive.
O
nsdagsAkademin var från början en ”seniorverksamhet” på
dagtid men den har nu blivit
en populär aktivitet även för våra yngre bröder, berättar Benny Jönsson från
S:t Johanneslogen Facklan.
– Tanken med sammankomst på
dagtid är ett inslag i den viktiga verksamheten kallad brödravård.
Det var Benny Jönsson själv som
ville engagera sig i ”brödravård på
dagtid”, som hösten 2006 tog initiativet till träffar på dagen mitt i veckorna.
– Från början hette det ”SeniorAkademin”, men efter vissa glada kommentarer bland bröderna om att detta
var åldersdiskriminerande, blev det ett
namnbyte till OnsdagsAkademin. Att
det blev just onsdag hänger samman
med att det i vår region i regel är sammankomster övriga veckodagar.
Riddarna på Malta
– Förutom många intressanta föredrag var föredraget om ”Riddarna på
Malta” ett föredrag som många bröder
fortfarande pratar varmt om.
Turkarna, som framgångsrikt bedrivit krig i Europa tröttnade på Johanniternas ständiga attacker på deras skepp
och bestämde sig 1565 därför för att,
en gång för alla, kväsa dem genom att
invadera Malta och krossa riddarna.
– När så turkarna angrep Malta försvarades öarna av endast 9 000 man,
riddare och malteser, mot turkarnas
armé på över 30 000 soldater, varav
4 000 tillhörde de beryktade janitsjarerna, en specialtränad kommandostyrka med enda uppgiften: att döda.
– Oddsen var minst sagt mycket
låga för Maltas försvarare som utkämpade ett av historiens värsta slag. Man
lyckades trots sin underlägsenhet besegra den, åtminstone till antal synes,
övermäktiga turkiska angriparen. Och
därmed ”rädda Europa” från att bli
muslimskt.
Benny Jönsson är den som brukar
”sy ihop” programmet med föredragshållare men han understryker att han
har många duktiga bröder till hjälp
med allt praktiskt vid träffarna
Presumtiva bröder
– Genom att vi verkar på onsdagseftermiddagar var grundtanken ”pensionärsvård”. Men föredragen besöks i
dag av en blandad publik där bröderna
även kan ta med sina respektive och
vänner som tycker dagens ämne är intressant. På så vis lotsar vi även in nya
intressenter till frimureriet som sedan
bjuds in på informationskvällar.
OnsdagsAkademin är uppskattad
i frimurarkretsar och har ”smittat av
sig” till andra frimurarsamhällen i Andra fördelningen. Förra året startades
en liknande onsdagsklubb i Helsingborgs Frimuraresamhälle. Kanske en
av anledningarna till att Benny Jönsson förra året fick ta emot Skånska
Provinsiallogens förtjänstmedalj.
– Vi kör första onsdagen i månaden
och Helsingborg den tredje onsdagen.
På så sätt kolliderar vi inte med varandra. Vi och Onsdagsklubben håller
kontakt med varandra – och ibland
besöker vi varandra- för gemensamt
utbyte, även av föredragshållare.
Vinprovning
I februari i år var det ”Wine Mason”
och broder Bo Wikström berättade
om frimureriska viner och arrangerade
vinprovning.
Nu i mars heter programpunkten
”Därför älskar jag film – en regissörs
bekännelser” med broder Osmond
Karim.
17
Vid vinprovning snurrar man glaset för att
framkalla vinets dofter.
Sedan följer 3 april: Frimurarna i
Landskrona 140 år, 8 maj: vårutflykt
med orgelkonsert, 4 september: ”Förtroendefullt ledarskap – att bygga
mellanmänskliga relationer”, 2 oktober: ”π − pi, det mytomspunna talet,
6 november: ”IT, mysterium eller
framtid?” och så avslutas året den 16
november, en lördag, med gåsamiddag
med damer.
Förra året lockade gåsamiddagen 34
personer fast man egentligen inte kan
ta emot fler än 32. Men finns det hjärterum… x
Text: LARS BILLSTRÖM
Foto: SAYED KHATIB
Joakim Helwig
Dipl. Samtalsterapeut
i Psykosyntes
10 års erfarenhet av individuellt
terapiarbete.
Bröder, anhöriga och närstående.
Välkommen att kontakta mig.
Mottagning på Södermalm i Stockholm.
08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76
[email protected]
Gudstjänst hos frimurarna
slutade med polisförhör
I Ordens stamhus hålls en adventsgudstjänst varje år sedan 1936. Från början
till minne av amiralen och Ordens Sigillbevarare och Kansler, Arvid Lindman,
som förolyckades det året. Men i södra Sverige har man äldre traditioner än så.
T
Frackpaket
från 2.199:-
Besök
www.fracklagret.se
Alla frackar är i ullkvalitet.
1-2 dagars leveranstid.
Vi lagerhåller ALLA storlekar.
Levererans till hela Sverige.
Betalning mot faktura eller
delbetalning.
Kundtjänst: 0454-572 055
18
Bo Setterlind
Den 14 december 1980 anordnades en
adventssamling, varvid ett hundratal
bröder med anhöriga deltog. Poeten
och frimurarbrodern Bo Setterlind
deklamerade sin dikt ”Tänd ljus”,
läste egna dikter och berättade om
gångna tiders namnkunniga skalder
bland frimurarbröder. Vidare förekom
flöjtmusik, tal och unison sång. Efter
adventssamlingen togs kollekt upp till
förmån för Stiftelsen Johannesgården.
Frimurargudstjänster har också förekommit i kyrkor. Den 19 april 1980
hölls för fjärde året i rad en frimurargudstjänst i Gammalstorps kyrka. Medverkande var ungdomar från Karlskrona
musikskolor med såväl orkester som solister. Vidare medverkade frimurarekören från Kristianstad. Trots ogynnsamt
väder med snöstorm hade arrangemanget samlat cirka 110 deltagare.
Årlig kollekt
Till understöd av det planerade barnhuset för vård och uppfostran av fattiga och värnlösa barn erhöll logen år
1764 rätt att uppbära årliga kollekter i
stadens trenne kyrkor.
Den 20 december 1802 fick logen
även rätt att uppbära en kollekt årligen i Karlshamns kyrka till sin barnhusfond. Denna kollekt togs upp från
1803 och under hela 1800-talet, frånsett 1810 och 1831 samt en del år under senare hälften av 1800-talet.
Polisingripande
Av ett protokoll den 27 juli och den
29 april 1866 från Poliskammaren i
Carlscrona, angående en incident i
samband med att ett stort antal människor bevistat en gudstjänst hållen på
långfredagen i Frimurarlogens festvåning, framgår av följande utdrag:
”Vid gudstjänsten, till hvilken allmänheten lemnats tillträde, och efter
Foto: STEFAN KARLSSON
Foto: HÅKAN FLENHAGEN
FT i S:t Johanneslogen Gustaf Tommy Biwefors.
raditionen att fira gemensam
gudstjänst i samband med
påsk och advent i Karlskrona
frimurarsamhälles regi har pågått sedan början av 1800-talet.
Gemensam gudstjänst under ledning
av någon andlig broder omnämndes vid
1836 års visitation. Vid visitationen anmärktes att det saknades auktorisation
från högsta ort. Sådant tillstånd erhölls
enligt nedanstående brev från i VSV:s
brev den 3 april 1837:
”Efter Hans Kongl Majt Visaste Salomos Vicarius, i anledning af derom
gjord underdåning anhållan, i Nåder
Bifallit, och allmän Gudstjenst inom
S:t Johannis Logen Gustafs i Carlscronas local, må årligen hållas, på sätt S:t
Johannis Logerna
i
Christianstad,
Linköping
och
Jönköping förut
blifvit förordnat,
får till fullgörandet af erhållen
befallning i Nådig
Skrifvelse den 21
nästleden Martz;
Logen
Directorium Eder, Högt
upplyste
Broder,
härigenom
tillkännagifva.
Ö f v e r a n t v a rdante Eder i Guds
den allra högste
Högt Vördige Trefalt Store Byggmästares Nådigt
hägn och beskydd,
förblifver Wi Eder
Broder vänligen
förbunden.
Stockholm den
3 april 1837.
På IX Provincens Loge Directorie vägnar.”
Skrivelsen
är
undertecknad med 11 oläsliga underskrifter.
Rapporter från gudstjänster och adventssamlingar under tidigt 1800-tal
och 1900-tal saknas tyvärr till stor del.
Några noteringar finns dock:
Adventssamlingen den 16 december 2012.
det Polismästaren, som personligen
kommit tillstädes, för att tillse ordningen vid uppgången till frimurarlogernas långfredagsgudstjänst, anbefallt
å platsen tjenstgörande polismän att
aflyfta en af de inåt gående dörrarna
till den dörröppning, som leder ut från
förstugan på undre botten och genom
hvilken hela den menighet, som bevistade gudstjensten hade att passera.
Två af vaktmästarna hos logerna, Otto
Abrahamsson och Jansson, hade mot
polismännens förbud, låtit åter fastsätta den aflyftade dörren”
Denna åtgärd föranledde Polismästaren att genomföra förhör med de
inblandade. De kallades till förhör hos
stadsfiskalen där följande framkom:
”Otto Abrahamsson hade svarat att
”det är jag som ordnar här och Polismästaren har inte med dörrarna att
göra; här har varit 600 menniskor förr
och ingen olycka har skett”.
Resultaten av förhören blev att: ”Abrahamsson och Jansson förbehålles det
otillbörliga uti att på så sätt som skett
sätta sig emot utförandet af polismans
tjensteåtgärd för att så som nu skett,
låta komma sig till last underlåtenhet
att tillse, det förmans order varda utförda, under erinran att endast deras långa
och eljest väl vitsordade tjänstgöring
skyddar dem från bestraffning”.
numera en mässhake, en casula, från
1220-talet. Den erhölls genom förmedling av den HU Brodern Professor Efraim Briem i Lund. Skruden har
kommit från Coburg - Gotha och har
av prinsessan Helena i Danmark personligen konserverats och överflyttats
på nytt siden. Skruden förvärvades till
ett pris av 600 kr. Summan överlämnades till ett av prinsessan understött
barnhem.
Casulan skänktes av kvinnliga an-
förvanter till frimurare i Carlskrona
och Ronneby med omnejd. Överlämnad den 28 mars 1939 och använd första gången långfredagen den 7 april
1939 och bars då av S:t Johannes Medbrodern tf Amiralitetspredikanten
Ove Offerman.
Casulan finns att beskåda i en glasmonter i Läsrum 2, B:32 i frimurarhuset. x
Text: MATHS DACKEHAG
Begravning och Juridik
Broder Jan Hokkanen
Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.
Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!
Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19
Från 1200-talet
Vid den årligen återkommande långfredagsgudstjänsten och adventssamlingen i frimurarehuset används
Jour dygnet runt
Hembesök
www.fonus.se • 020-87 00 87
19
information från informationsdirektoriet
Angående inloggning på Ordens hemsida
Som medlem i Svenska Frimurare
Orden har du möjlighet att logga in
på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till:
• Medlemsmatrikeln
• Dina medlemsuppgifter
• Blanketter och annat material
På sikt kommer du att få tillgång
till ännu mer bra information, inte
minst angående utbildning och
annat matnyttigt.
På hemsidan kan du också ändra din
e-postadress och telefonnummer,
så att du får de nyhetsbrev som
Orden skickar ut.
För att logga in följer du dessa steg:
7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.
1. Gå in på www.frimurarorden.se.
8. När du klickar på länken kommer du till en
hemsida där du ännu en gång skall
ange ditt SFMO-ID.
2. Klicka på ”Logga in”.
3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt
lösenord”
Lösenordet som du nu själv skapar
skall innehålla följande:
4. På den tomma raden skriver du in ditt
SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av
Frimuraren eller på ditt medlemskort.
Observera att du skall ange logenummer
med fyra siffror, sedan bindestreck och
sist ditt individnummer med fem siffror.
Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter
bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex:
3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.
- Minst åtta tecken
- Minst en STOR bokstav
- Minst en liten bokstav
- Minst en siffra
- Minst ett specialtecken (-/&!?)
5. Klicka på ”Skicka”.
6. Du får nu ett e-brev till den
e-postadress som finns inlagd i Ordens
medlemsregister. Felaktig e-postadress
anmäls till logens sekreterare.
20
T ex kan ett lösenord se ut så här:
?Toyota93
Boston45!
Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda
bokstäver. Skriv av den och klicka OK.
9. Nu kan du logga in på Ordens
hemsida och när du har gjort det så
kommer ditt namn att synas där det
tidigare stod ”Logga in”.
Världsauktoritet föreläser
för frimurarna i Helsingborg
Den 23 mars har broder Henrik Nilsson från Helsingborg, bjudit över broder
Robert L.D. Cooper från Skottland för att föreläsa för frimurare om frimureriets
historia och evolution. Han är en världsauktoritet inom ämnet och tillika medlem av ett flertal frimurarorganisationer.
C
ooper föreläser internationellt
och har uppträtt många gånger
i internationell media som specialist på frimurarnas historia och etos.
Han är också känd för sina bästsäljande böcker och i november installerade
han sig som mästare i den världskända
forskningslogen Quatuor Coronati.
1994 tillträdde Broder Cooper som
heltidsanställd Curator vid Storlogen
(Freemason Hall) i Skottlands museum och bibliotek. Det innebär att
Cooper har tillgång till några av de
mest sällsynta böckerna och manuskripten rörande frimureriets historia.
Biblioteket har många värdefulla
ägodelar, exempelvis:
• The Oldest Lodge records in the
world dating from 1599 (Världens
äldsta minutböcker/logeböcker)
• The Saint Clair Charters, från
1601 och 1628
• The Schaw Statutes of 1598 och
1599 (Världens äldsta bevarade
frimureriska lagar)
Speciella objekt
Museet förvarar några mycket speciella objekt som en gång ägdes av brittiska kungar och furstar i riket. Mer
vardagliga föremål inkluderar guld
och diamantbeströdda juveler, föremål
som hanteras av The Nationell Bard
of Scotland – Brother Robert Burns,
samt fotografier av några av de första
svarta männen som invigdes i det europeiska frimureriet. Ännu idag har
det skotska frimureriet så pass högt
anseende, att det finns tusentals män
på den afrikanska kontinenten, som
enbart vill vara skotska frimurare.
Skotska frimurarloger finns över
hela världen. Hur många människor
är medvetna om att George Washington var medlem av en skotsk loge?
Paul Revere var sekreterare i en skotsk
loge, precis som Joseph Warren. Båda
har betytt mycket för amerikansk his-
toria. Listan kan göras lång. Det intressanta är att Cooper har tillgång
till de dokument som ”bevisar allt”!
Genom Cooper får vi tillgång till
den riktiga historien… Vad hände…
egentligen?
Broder Cooper invigdes till frimurare i The Lodge of Light (loge nr
1656), och är en av grundarna och f.d.
Ordförande mästare i Lodge Edinburgh Castle (loge nr 1764) som han
styrde under 1998. Han har nyligen
avslutat en två års period som ordförande i Lodge Sir Robert Moray (loge
nr 1641), som är den förnämsta forskningslogen i Skottland. Under sin
mandatperiod instiftade han ett antal
forskningsprojekt som medlemmar av
logen kan delta i.
Hans senaste bok: “The Red Triangle” (Den röda triangeln) publicerades förra året, och är enligt honom
själv ”en kort introduktion till antifrimureri, men från en tämligen annorlunda synvinkel”. Han har skrivit
flera artiklar som ”The Revenge of the
Operative” för boken: ”Marking Well”
vilken publicerades för att fira 150-årsminnet av Mark Grand Lodge av England och Wales.
I Helsingborg kommer Broder
Cooper att hålla ett tre timmar långt
seminarium. Han kommer att föreläsa
om frimurarnas historia samt bjuda på
Fakta om seminariet
Robert L D Cooper ska hålla en unik föreläsning i Helsingborg
intressant information om just svenska
frimurare och vår historia.
Seminariet avslutas med frågestund,
fotografering och brödramåltid. Man
bokar plats till seminariet genom hemsidan www.pyramid.nu (se: ”Svenska
event”).
Varmt och broderligen välkommen! x
Text och foto: HENRIK NILSSON
Datum: 23 mars 2013
Plats: Stortorget 4, 252 23 Helsingborg
Tid: 14.00
Brödramåltid: ca 17.30
Pris: 250 kr (kostnad tillkommer för brödramåltid efter föreläsningen)
Innehåll: Broder Robert L.D. Cooper föreläser om frimurarnas historia.
Seminariet avslutas med frågestund, fotografering och brödramåltid.
Öppet för bröder inom Svenska Frimurareorden (SFMO) och de organisationer som SFMO samarbetar med.
21
Frimurare i kommittéerna
bakom folkskolans införande
Jag fick en avhandling i min hand. Författaren hade som tes att kompisnätverk
styrde mycket av bestämmandet i Sverige och hade valt att titta på införandet
av folkskolan i början av 1800 talet.
S
om en kortfattad bild av skeendet
kan man säga att 1700-talets upplysnings- och frihetsidéer som ju
spreds till press och högre utbildning
gav upphov till tankar om att skapa en
folkbildning som skulle komma alla till
del.
Att skapa ett utbildningsväsen frikopplat från kyrkan och med utbildade
lärare var en ny tanke och tog sin tid
att slå igenom. Några utredningar tillsattes och andra sällskap engagerade
sig, Bland annat fanns det ett
Växelundervisningssällskap
som drev en idé men även andra sällskap engagerade sig i
utbildnings och uppfostringsfrågor, och i pressen fördes en
livlig debatt.
Frimurarnas barnhus
Man finner bland dessa ledamöter, t ex
de ledande för frimurarnas barnhus
i Stockholm. Man finner snabbt att
många av de ledande personligheterna
ingår i alla kommittéer och sällskap,
och det kanske inte är så underligt i
början på 1800 talet.
En av dessa är Adolf Göran Mörner
som föddes 1773 i Ringkarleby socken
i Stockholms län. Fadern Carl Gabriel
Mörner hade varit jurist och verksam
kare hos Konungen. 1788 skickades
han till Uppsala där han 1791 avlade
kansliexamen, skrevs in vid det kungliga kansliet och befordras 1793 till
kopist och skickas till beskickningen i
Wien.
År 1795 återkommer han och blir
”andre sekreterare i kabinettet för utrikes brevväxling” och 1796 anställd
som kavaljer till hertiginnan av Södermanland. Vid riksdagen i Norrköping
1800 väljer han fel sida och blir av med
alla sina poster och drar sig tillbaka till godset.
År 1806 gifter han sig med
Ulrika Heijkensköld med vilken ha så småningom kommer
att få nio barn.
Vid 1809 års riksdag kal�las han åter till Stockholm och
blir 1812 statssekreterare vid
finansexpeditionen och sedermera statsråd och innehavare
av en otrolig massa poster i
alla möjliga verk och sällskap,
bland annat de båda nämnda
Växelundervisningssällskapet
och Snillekommittén. Han avlider 65 år gammal 1838.
Snillekommitté
Kunglig majestät tillsatte först
en Uppfostringskommitté och
senare en Snillekommitté under ledning av kronprinsen under perioden 1812-1828. Bland
ledamöterna i dessa kommittéer återfinner vi sådana personligheter som psalmdiktaren
Johan Olof Wallin, biskopen
Esaias Tegnér och uppsalahisRiddare & Kommendör
torikern Erik Gustaf Geijer.
Nu till lite funderingar. Han
Ett av nätverken som förrecipierar som frimurare 1798 i
fattaren identifierar är frilogen Sankt Christoffer i KrisMinnesmedalj för Adolf Mörner. På framsidan står hans födelseår,
murarorden och en av dessa
tianstad. Han tillhör några av
1773, och dödsår, 1838, i romerska siffror.
frimurare är den som väckte
de första av alla de 6 000 som
min nyfikenhet.
recipierat där. Han utnämns
Först lite om kommittéerna. Växelsom notarie i Svea Hovrätt men drog
1818 till Riddare & Kommendör men
undervisning innebär att man undersig tillbaka till sitt gods och förutom
verkar i övrigt inte ha lämnat några
visar de äldre eleverna, företrädesvis
att vara kammarherre åt Lovisa Ulrika
större spår efter sig inom Orden.
pojkar enligt tidens anda, och att dessa
och hovmarskalk åt Sofia Albertina så
Min fundering är i sammanhanget
sedan får undervisa de yngre eleverna.
verkade han för Riddarhuset, sitt stora
om skälet till att han recipierar i KrisPå det sättet kan en enda utbildad lägods, och ”de lägre klassernas upplystianstad möjligen kan ha att göra med
rare hantera något hundratal elever.
ning och förbättrade ställning”.
hans tjänst som kavaljer till hertiginMellan raderna kan man läsa i dinan av Södermanland, Hedvig Elisaverse dokument att denna idé påhejaFänrik som nioåring
beth Charlotta, gemål till hertig Carl.
des livligt i arbetet, men när ett antal
Adolf Göran Mörner inskrevs vid nio
Hertigen och hertiginnan visav de arbetande ledamöterna kunnat
års ålder 1781 som fänrik vid Svea livtas under denna period en hel del på
prova idén så ökar tveksamheten.
garde och blev året efter kammarjunBäckaskog fick jag höra i ett helt an22
Baksidan av medaljen visar att den utfärdades
av Kungliga Vetenskapsakademien 1959.
nat sammanhang. Varför sitter då en så
otroligt upptagen riksdagsman i dessa
kommittéer, ja det kan man fråga sig,
han har nämligen inte deltagit i något
enda sammanträde i någon av dem.
Gott om frimurare
Den enda gången han visar sig är när
kronprins Oscar leder ett konstituerande sammanträde och det torde
vara påtvingat av kronprinsen. Han är
ingalunda ensam om det – många är de
ledamöter som bara lånar ut sina fina
namn. Slutsatsen om frimureriet då.
Helt rätt. Alla de här grupperna innehåller gott om frimurare, och om vi
tittar på de arbetande ledamöterna så
är frimurarna i stor majoritet. Jag lånar
en formulering ur materialet:
”Det förefaller alltså som att Frimurarorden hade betydelse för de
medborgardanande verksamheter som
tog fart efter den nya konstitutionens
införande 1809. Beaktat att många av
kommittéledamöterna var delaktiga
i utformandet av den moderna nationen, exempelvis genom sitt engagemang för grundlagsfästandet 1809,
återstår det att vidare utforska vad
medlemskapet i Frimurarorden kan ha
haft för betydelse för sammanhang utanför utbildningsdebatten.” x
Recipient är
nedsättande
Tyvärr hör man alltför ofta bröder,
ofta i ledande ställning, använda det
nedsättande ordet recipient i stället
för recipiend om recipierande bröder.
Jag hänvisar till Svenska Akademins
ordlista (SAOL) där de båda orden beskrivs. Låt oss inom Orden försöka ha
ett korrekt språkbruk!
Ett utdrag ur SAOL bifogas. x
Christer Lasson
Text: ROLF PRAG
Källor i urval:
-Neidenmark, Thomas. 2011. Pedagogiska imperativ och sociala nätverk i svensk medborgarbildning 1812–1828, Digital version 1.1 april 2011,
Stockholm.
-Svenska adelns ättartaflor;
- S:t Johanneslogen S:t Christoffers matrikel
- Nordisk familjebok,
- Föredrag på Bäckaskog av flera personer.
Föreningen för Konung Gustaf V:s och
Drottning Victorias Frimurarestiftelse
inbjuder medlemmarna till stadgeenlig
Allmän sammankomst
onsdagen den 10 april 2013
Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm
Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan
om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före onsdag 27 mars
Styrelsen
23
Det var inga problem för Johannesbröderna att trivas tillsammans med sina något mer erfarna
Andreasbröder. Förbrödring kan ta många uttryck.
Nytt ordenshus
till hösten i Västerås
I Västerås kan frimurarna till hösten inviga nya lokaler i ett nyinköpt hus. Det
har tidigare varit hemvist för Jehovas vittnen och är byggt så att det lätt kan
omvandlas till såväl Johannessal som Andreaslokaler. För att klara av husköpet
har även ordnarna Bifrost och Tempelriddarna gått in som delägare.
D
en 1 december skrev man under köpekontraktet och det
var naturligtvis ett genialt
drag av Carl Arosenius, OM i S:t Andreaslogen S:t David att som en första
aktivitet i huset på Termometergatan
i Västerås bjuda in alla bröder till en
måltidsloge i grad I.
Han kunde presentera grundmaterialet och fick bröder av alla grader
engagerade och därmed möjlighet till
hjälp med allt som behöver göras när
detta nya ordenshus skall invigas i september 2013.
Jag blev något överraskad över att
OM i Andreasskedet med stor värme
hälsade 17 johannesbröder välkomna
denna kväll, men jag blev lugnad av
min bordsgranne som också påpekade
att Per Alkstål, OM i S:t Johanneslogen Västmanland fanns på plats vid
honnörsbordet.
Stärker banden
På plats fanns också de bevakande bröderna Rolf Swartling och Jan Fredriksson från SJL Västmanland, medan
ceremonimästaren Albert Abirached
tillhörde S:t David. Det var inte första
gången som man på detta sätt stärkte
banden mellan bröder av olika grader
och logetillhörighet.
Huset som man köpt har tidigare
varit livsmedelsbutik och även ett Rikets Sal för Jehovas vittnen. Som köpare av huset står Fastighetsbolaget
Hiram där de tre stora delägarna är
Frimurarna i Västmanland, Tempelriddarna och Bifrost. Bolaget stöttas
även av Svea och ett stort antal enskilda frimurare.
Högre bud
Det sägs att säljarna avstod från ett högre bud från en kommersiell spekulant
till förmån för de tre ordnarna i fastighetsbolaget eftersom man haft goda
erfarenheter av att sälja en fastighet till
SFMO i södra Sverige.
Hiram leds för övrigt av Per Arosenius som för bara några månader sedan
överlät posten som OM i S:t David till
sin broder Carl. För att ytterligare
förvirra deltar naturligtvis också Herrman Arosenius, O i Sala Frimurarbröder i sammankomsten. Efternamnets
ursprung låter jag läsaren gissa sig till.
Nu har man stora ytor att använda.
Det som står högt upp på agendan är
en Johannessal som enkelt kan städas så
att den kan brukas även av Bifrost och
Tempelriddarna. Delägarna kommer
att få goda utrymmen att förvara sin
utrustning, och i en del av huset kommer sådana lokaler som inte kan delas
med andra ordnar att färdigställas.
För att stärka byggkassan passade
man under måltiden på att auktionera
ut ett stentryck av konstnären och brodern Bo Adamsson. Motivet är byggandet av Salomos tempel. En tavla av
flera som Bo Adamsson gjort och som
nu säljs.
Frivilliga krafter
Gemensamma utrymmen som kök och
intendentur ligger högt på dagordningen och i mitten av februari kunde
hantverksarbetet sättas igång på allvar
med många frivilliga krafter.
Om allt går som det skall så räknar
men med invigning i september i grad
IV-V. Att säga att man därmed spänner
bågen högt är ingen överdrift, men att
strängen brister är det nog inte många
som räknar med utan snarare med en
träff mitt i prick på samma sätt som
denna första sammankomst i det nya
huset blev en fullträff. x
Text och foto: KJELL MAZETTI
En gemensam brödramåltid blev det första tillfället för Västerås frimurare att se det nya huset som
skall bli Västra Aros östra ordenshus.
24
Vänskap är ledordet
i Amicitia
I över 40 år har Ordens pensionärer träffats regelbundet varje månad i Stockholm för att under en enklare lunch hålla sig a jour med vad som händer inom
frimureriet genom att lyssna på föredrag och utbyta information med varandra.
A
micitia betyder vänskap på
latin. Det började för 40 år
sedan med att SMP Erik Böttiger var på besök i Oslo och blev inspirerad av Fiducia, som pensionärsverksamheten heter där. Broder Erik
tog med sig idén hem och Amicitia
var ett faktum.
Gustaf och Lars Piehl bidrog till
att verksamheten kom igång och Lars
Piehls hustru Doris är numera veteran i föreningen. Hon har under alla
de 40 åren svarat för inköp av råvaror
till luncherna, hjälpt till att ordna dem
och skött föreningens kassa.
Även änkor
I dag har man cirka 250 medlemmar,
inklusive frimurarpensionärernas fru-
ar och även änkor till frimurare. Med
så många medlemmar brukar man
vid varje träff fylla upp Stamhusets
pelarsal med närmare 50 personer i
genomsnitt.
Några exempel på föredrag är att
man i höstas hade teman som Japans
poesi, Nyckelharpa och Ordens sigillbevarare och kansler där Karl-Erik
Ericsson informerade om sitt arbete.
Stormästaren
Närmast nu under våren, vid aprilmötet kommer Ordens Stormästare på
besök för att samtala kring sin syn på
Ordens framtid.
Vid månadsträffen i januari i år
hade man provinsialmästare Bo Hansson som föredragshållare. Han berät-
Elisabet Forsslund och Rolf Elsässer tar en
sista titt på dukningen innan lunchgästerna
anländer.
tade om Sveas utveckling och vad som
är aktuellt i framtiden.
Tilläggas kan att liknande föreningar för pensionärer finns även i Danmark och i Finland. De heter Amadeus
respektive Convivum. x
Text och Foto LARS BILLSTRÖM
Yngst är äldst eller äldst blev yngst
I år fyller Svea Provinsialloge 20 år. De bröder som inte var med för 20 år sedan
frågar sig säkert hur det kan komma sig att den Första fördelningen inte är
äldre. Samtidigt som Svea är den största enheten med närmare 25 procent av
Ordens medlemmar.
H
ur detta hänger ihop gav
provinsialmästaren Bo Hansson svar på vid sitt besök hos
pensionärerna i Amicitia. För övrigt
samma information som han brukar ge
nyrecipierade bröder, när han talar till
dem i grad VII:
– Svea Provinsialloge invigdes
den 13 januari 1993, och är därmed den yngsta av de för närvarade
åtta provinsiallogerna inom Svenska
Frimurare
Orden.
Men
Svea
Provinsialloge kan paradoxalt nog sägas
vara även den äldsta provinsiallogen,
säger Bo Hansson.
– Den tillkom nämligen genom
att de ”provinsiallogeuppgifter”, som
Stora Landslogen tidigare haft sedan
den grundades 1759, bröts ut ur denna
och fick bilda en egen och självständig
enhet.
Logens vapen
– Svea Provinsialloges vapen är det
sköldemärke som före 1993 fördes av
Stora Landslogen. Detta får ses som
en erinran om att det är Svea Provinsialloge som för Stora Landslogens traditioner vidare inom Första
fördelningen.
25
Sveas vapen
– Vapnet, som ursprungligen fastställdes år 1926 för Stora Landslogen
av Svenska Frimurare Ordens dåvarande Stormästare, Konung Gustaf
V, går tillbaka på Stora Landslogens
sigill. Detta är i sin tur belagt genom
lacksigill på handlingar från tiden
omedelbart efter Stora Landslogens
grundande – de tidigaste från 1762 –
vilka bevaras i Ordens arkiv. x
Text: LARS BILLSTRÖM
Välkommen till
Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs
SYMPOSIUM
Frimurarhuset, Kristianstad
12 – 14 april 2013
Ur symposieprogrammet:
Anhörigprogram:
Oscar II – kung och frimurare, Grad I,
Fredrik Björkman
Den norska brödraföreningen i London under VK II, Grad I, Helge Bjørn Horrisland
Johanneslogen ”Anna Amalia zu den drei
Rosen”, i Weimar, under tre sekel, Grad I,
Michael Hasenbeck
Religionsforskningens utveckling – förändrade frågeställningar, Grad I, Jan Hjärpe
Egyptiskt mørke og helleniskt lys, Grad VI,
Henning Hall
Jag har hittat källorna och förklaringen,
Grad VI, Gunnar Nyström
Brännas och brinna – grad VI och X, Grad
X, Johan Wijnbladh
På fredag kväll blir det middag i den
unika miljön 1600-talskällaren på
Kippers restaurang
Lördag förmiddag erbjuds besök på
Regionmuseet med guidning
Eftermiddagsprogrammet, som inkluderar lunch, består av besök på naturum
Vattenriket
På söndag, efter morgonandakten,
erbjuds guidning i Heliga Trefaldighets
kyrka efterföljd av lunch
Dessutom:
Loger i Grad I och IV-V på kvällen före
symposiet med gemensam brödramåltid
Ytterligare information
Ytterligare information finns på logens hemsida www.frimurarorden.se och kommer att sändas till
logerna.
Lördagen avslutas med festmåltid med anhöriga till en kostnad av 400 kr/50 €/kuvert.
Anmälan och betalning skall ha inkommit till CFE före den 31 mars 2013.
Om betalning och anmälan är CFE tillhanda före den 1 mars är symposieavgiften (som inkluderar
fika och lunch) 650 kr/80 €. Vid senare anmälan och betalning är avgiften 725 kr/90 €.
26
Boken om välgörenhet blir ett
historiskt dokument
Nu börjar den ta form, boken om Caritas och välgörenhet som Frimuraren berättade om i nr 4-2012. Så här långt törs man lova att det blir intressant läsning
– inte bara för frimurare. Det har troligen aldrig tidigare skrivits en bok som så
ingående beskriver välgörenhetsarbete i Sverige under flera sekler.
Barmhärtighetsdirektoriets ordförande Göran Karlsson, Dan Eklund, ansvarig för layout och redigering, samt projektledaren Sten Svensson diskuterar bildillustrationer till Caritasboken.
E
tt av syftena med boken är att
kartlägga och redovisa Ordens
nutida caritasarbete. Fram till
i dag finns inte någon klar bild av alla
insatser som görs. Det är givetvis traditionella insamlingar men också gåvor
och frivilliga insatser som ska beskrivas.
– Det övergripande syftet är att
presentera Ordens välgörenhetsarbete
i sin helhet, såväl inom Orden som för
offentligheten, säger bokkommitténs
ordförande Sten Svensson. Allmänheten har en svag eller ingen bild alls om
vilka insatser vi gör.
En annan sida
– En annan sida är att vi här kan visa
för alla bröder vad som händer med de
medel de är med och samlar in vid våra
sammankomster.
– I boken har vi en möjlighet att
berätta vad vår välgörenhet består av,
vad vi gör och hur mycket medel det
handlar om varje år. Med de fakta vi
tar fram kan vi göra vår Orden och
vår välgörenhet mer känd. Rent penningmässigt vet vi att det handlar om
en summa årligen på mellan 35 och 40
miljoner kr.
– Alla fakta ska vaskas fram. Våra
stiftelsers verksamhet känner säkert de
flesta bröder till, men nu kartlägger vi
också vad man gör ute i fördelningar
ner till varje lokal enhet, brödraförening och klubb.
Arméns loge
Kapitel och rubriker i boken som är
särskilt intressanta för icke frimurare
är ”Caritas i ett idéhistoriskt perspek27
tiv”, Arméns loges uppdrag 1762 - 1780 och
dess efterföljare” och
exempelvis ”Frimurarbröders i USA hjälpfond
1944 - 1967”.
I november i år ska
boken vara tryckt och
klar. Nio kapitel med
19 olika underrubriker
har redaktionen för boken redan börjat fylla
och lagom i samband
med CFE:s symposium
i Kristianstad i april är
man redo att presentera projektet och börja
ta upp förhandsbeställningar på boken.
För att få ett bättre
grepp om hur stor upplaga man ska trycka boken i, har man beslutat
att sätta ett förmånspris
för alla som beställer boken före 1 juli i år. Mer
information om hur det
ska gå till kommer i Frimuraren nummer 2 i år.
Angeläget
Intresset att medverka i boken är stort.
Ämnet är angeläget!
– Redan i början av februari hade
manus till inte mindre än fyra kapitel kommit in till arbetsgruppen. Alla
mycket intressanta och välskrivna med
utförlig historik. Vi har glädjen att ha
mycket erfarna och kunniga bröder
som medlemmar i arbetsgruppen, säger Sten Svensson.
– Det bådar gott för den blivande
boken, vars kommande läsekrets verkligen har ett lärorikt material att se
fram emot! x
Text: LARS BILLSTRÖM
Foto: KJELL MAZETTI
Polska frimurare
är ännu hemlighetsfulla
Det är inte långt till Polen. För oss i södra Sverige runt en timmes flygresa.
Men vi vet så litet eller nära nog inget om frimureriet i Polen. Där tändes det
frimureriska ljuset redan 1721. Först med stark låga som dock mattades en del
under den tid Polen var delat och inte existerade, totalt i 123 år.
Å
r 1918 återupprättades Polen
och då tändes lågan igen för att
ånyo släckas redan 1938. Sedan var ljuset släckt fram till dess det
kommunistiska oket över landet försvann 1989. Och det var just i Polen
den började – Europas frigörelse.
Jag hade länge funderat på att söka
kontakt med det polska frimureriet.
Tjänstgjorde som internationell rödakorsdelegat i Polen under krigstillståndet 1981-1983. Då hörde jag
glunkas om att det skulle finnas en
frimurarorganisation i landet. En riktigt hemlig sådan. Jag fann den aldrig!
Men den fanns de facto!
Erkänd förbindelse
I dag är det betydligt lättare att kontakta frimurare. Sverige har erkända
förbindelser med Polen och broder
Wojtek de Rzewuski är Nationella
Storlogens i Polen representant i
SFMO. Efter kontakt med honom och
Storsekreteraren Tomasz Stefanczyk
kom ett besök till stånd.
Vi var fem frimurare som jämte
broder de Rzewuski åkte till Warszawa
för att besöka Logen nr II Walerian
Lukasinski, uppkallad efter en av de
främsta motståndsmännen (fängslad
och ej utsläppt från ryskt fängelse) mot
den ryska förtryckarregimen i det delade Polen under 1800-talet.
Den polska Storlogen, som arbetar
efter det skotska systemet, ”Scottish
rite”, erkändes ånyo internationellt
1991. Det stora landet (40 miljoner invånare) till trots finns blott en handfull
loger, varav två i Warszawa, jämte två
tysktalande och en fransktalande loge.
generationen. Logen disponerade två
våningar. Inget yttre vittnade om att
innanför dessa dörrar finns en loge.
Bröderna bär för övrigt i den allmänna världen inga tecken på sitt
frimurarskap. Alltså inga ringar, inga
frimurarkors eller andra prydnader till
sin civila klädsel. Man talar inte om att
man är frimurare. Anledningarna härtill tar för lång tid att utveckla i denna
artikel.
Logelokalen kunde på ett mycket
lätt och enkelt sätt klädas för de olika
graderna. Sammankomsten leddes av
logens Worshipful Master, rektorn Jan
Partys, i närvaro av Polska Storlogens
Past Grand Master, professor Tadeusz
Cegielski.
Hemlig återblick
Mötet med våra bröder i Warszawa
blev faktiskt till en återblick på ett riktigt hemligt frimureri. Logelokalen
var inrymd i en radhusfastighet som
ägdes av en frimurarbroder i tredje
28
Ett bevis på anonymiteten: En av
mina polska vänner i Sverige, som
hade en ledande post i den polska diplomatiska representationen i Sverige,
var broder till just Tadeusz Cegielski.
Jag hade nära kontakt med brodern
men han nämnde aldrig att han var
frimurare fastän han visste att jag var
det. Jag kunde för övrigt överbringa en
hälsning till broder Tadeusz från hans
broder i Sverige!
Facklan
Vi var alla tiondegradsbröder med
undantag av en alldeles nyrecipierad
förstagradsbroder från Halmstad, Bo
Chronier. Han erhöll dispens att delta
i vissa av kvällens arbeten. Broder Ch-
Tor Johanson framför Ronald Reagan som fått ett minnesmärke rest i Polen
efter de insatser han gjorde för Polen under krigstillståndet. Han uppmanade i radiosändningar över Polen att alla skulle gå ut och tända ljus.
!
n
e
m
m
o
Välk
rgs
o
b
e
t
ö
g
l
til
b!
u
p
”
a
l
m
a
mest ”nyg
Fr.v. Jan Blomquist, Helsingborg, Stig Brunnström, Landskrona, Wojtek de
Rzewuski, Stockholm och tolken Barbara Osior-Turcza, Warszawa.
iser
r
p
a
g
i
l
n
förmå
e
r
a
r
u
m
i
r
f
för
ronier är förövrigt honorär polsk generalkonsul i Halmstad.
Vår lilla delegation leddes på ett föredömligt sätt av TDM
i Facklan, Stig Brunnström, som hade glädjen av att kunna
överlämna gåvor från både dåvarande PM i SPL, Nils Magnusson som SJL Facklan till vår värdloge.
Som gengåvor fick vi flera verkligt fina och påkostade skrifter bl.a. årsboken Ars Regia- den konungsliga konsten. Broder Stig håller just nu på att översätta densamma till svenska!
Sammantaget pekade broder Stig på vikten av att svenska
och polska bröder närmar sig varandra. Den låga som brinner hos de polska bröderna ger oss verkligen mycket att tänka
på. Därför hoppas Stig på ett fortsatt starkt engagemang från
svenska bröder att närma sig de polska. Alla behöver detta,
både svenska och polska bröder. Och fastän vi inte talar polska så känns stora delar av ritualen bekant.
eborgs
Ett av göt
rtiment av
o
s
a
t
s
r
ö
t
s
isky.
öl och wh
nch
dagens lu
k
After wor
the
golden
days
Polsk riksdag
Men man lever ju inte enbart av arbete. Den lediga fredagen
fylldes av olika aktiviteter. Specialguidning av Warszawa genom ambassadens anlitade svensktalande guide. Ett specialbesök på Sejmen, den polska riksdagen, var också en del av
resan liksom ett omtumlande guidat besök på Upprorsmuseet.
Så kära bröder, Carl Michael Bellman kvad i Fredmans
epistlar nr 45 ”Vad fan angår dej Polens affärer?”. Vi som var
med på denna resa svarar att Polen angår oss i allra högsta
grad. Så när nästa resa arrangeras var redo! x
Södra Hamngatan 31
Tel: 031-13 20 22
www.golden-days.se
Text och foto: TOR JOHANSON
29
Ad Fontes – till källorna
forskningslogen C F Eckleff 15 år
Att uppmärksamma en jubilar som fyller 15 år är inte så vanligt i Frimuraren.
Det fyllde Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, CFE, i slutet på förra året.
Snarare är det värt att uppmärksamma att logen under sin verksamhet i och
med 15-årsdagen publicerade sin 50:e forskningsskrift.
A
d Fontes, som är latin och betyder till källorna, är inte bara
CFE:s valspråk. Det är också
namnet på logens skriftserie där vetenskaplig och populärvetenskaplig forskning redovisas.
I samband med 15-årsjubileet arrangerade CFE ett seminarium i Uppsala där Ad Fontes-skrift nummer 50
presenterades. Det är en skrift som beskriver den historiska bakgrunden till
bildandet av just en forskningsloge och
dess arbete under åren.
Logens tidigare ordförande mästare
har medverkat med kapitel om sina
perioder i logen. Logens fadder Sten
Svensson inleder skriften med en bakgrund till bildandet.
Hätska angrepp
– En av flera orsaker var att vissa journalister ägnade sig åt hätska angrepp
mot Orden både i mitten av 1980-ta-
Fredrik Björkman föreläste om kungen och frimuraren Karl XV.
Dagloge i Stockholm
S:t Johanneslogen Victory som invigdes i november 2011
hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna
till sammankomster som vanligtvis
genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus.
För mera information se Arbetsordningen på Ordens hemsida
www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till [email protected]
VÄLKOMNA!
30
let och återigen i början och mitten av
1990-talet, berättar Sten Svensson.
Äldre
bröder
minns
säkert
skriverierna och den debatt som följde.
Angreppen var av typen, ”frimurarna
dricker blod” och ”är ett hemligt
maktcentrum i Sverige”.
Angreppen medförde en insikt
om att Orden behöver vara mer öppen med sin verksamhet och sedan
flera personer ur Ordens högsta ledning medvekade i Siewert Öholms
Kvällsöppet och svarade på frågor kan
man säga att kritiken mot frimureriet
självdog.
– Efter TV-programmet blev man
överens om nödvändigheten av en
breddad utåtriktad information och
att man skulle verka för att en forskningsloge snarast borde inrättas inom
Orden, berättar Sten Svensson.
Invigning
– Vi ansåg att en forskningsloge skulle
bli en utmärkt producent av material
med syfte att nå ut med saklig och vetenskapligt grundad information om
frimureriet och dess syften. Vi sände
signaler till Ordensledningen och det
dröjde inte länge innan förberedelserna kom i gång.
Invigningen ägde sedan rum den 22
november 1977 i Ordens stamhus och
förrättades av dåvarande Stormästaren
Gustaf Piehl.
– Därmed inleddes en aktiverad
process mot ökad öppenhet gentemot
omvärlden. Inom alla fördelningar anordnades ”öppet hus”, OAL blev offentliga och en lång rad symposier och
seminarier har arrangerats tillgängliga för såväl massmedia som offentlig
publik.
– Resultatet kan vi se. Efter millennieskiftet har inga massmedier riktat
några fientliga angrepp mot vår Orden. x
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
Kjell Juverth Johansen, Norge, Antti Junnila, Finland, Haukur Björnsson, Island, Henrik Berg, Sverige,
och Frederik Andreasen, Danmark.
Utökat nordiskt
samarbete mellan
forskningslogerna
Sedan Islands frimurare startade en forskningsloge år 2010 var det förra året premiär för OM-överläggningar där samtliga nordiska länder var representerade.
Mötet hade förlagts till Uppsala dagen efter den svenska logens Carl Friedrich
Eckleffs 15-årsjubileum.
A
tt något sådant OM-möte inte
ägt rum tidigare beror helt
enkelt på att den isländska
forskningslogen bara hade funnits till i
två år. Äldst i sällskapet var annars den
finska forskningslogen med 50 år och
därefter följer den svenska och danska
som båda nu har gått in på sitt sextonde arbetsår, eftersom de bildades
nästan samtidigt.
De äldre logerna har haft vissa kontakter och samarbeten. I och med Islands inträde i skaran, utökar man nu
samarbetet och ger det fastare former
framöver.
Till Norge
Nästa OM-möte kommer att hållas
i Norge nästa år, i samband med att
forskningslogen där fyller tio år. Det
var för övrigt ett av resultaten av mötet
i Uppsala – Man beslutade att man ska
träffas regelbundet framöver.
De nordiska bröderna konstaterade
att man har mycket gemensamt, delvis
samma historia och samma intressen.
Att var och en av logerna ägnar sig åt
att forska om samma saker är natur31
ligtvis ett slöseri med resurser. Istället
ska man samarbeta i högre grad och
komma överens om vilken forskningsloge som gör vad.
Årsbok
En annan diskussionspunkt vid mötet var hur man ska vidareutveckla
forskningslogernas
gemensamma
årsbok. Och naturligtvis kunde man
redan vid den här första träffen gå igenom en lång lista med gemensamma
forskningsprojekt.
Att vår svenska forskningsloge heter Carl Friedrich Eckleff, CFE, med
Henrik Berg som OM, har knappast
kunnat undgå någon svensk broder.
Den danska logen har namnet Früderich Münter som representerades
av sin OM Frederik Andreasen. Från
Island och logen Snorri kom OM
Haukur Björnsson, från Norge och
logen Niels Treschow kom OM Kjell
Juverth Johansen och från den äldsta
av forskningslogerna, finska Minerva,
kom fOM Antti Junnila. x
Text och foto: LARS BILLSTRÖM
90 och 251 år
firades med finsk
musikmatiné
S:t Johanneslogen S:t Augustin i Helsingfors har i dag en kör av verkligt hög
klass. Dirigenten br Gunnar Döragrip har gjort ett gediget arbete med kören
som i dag består av ett tjugotal aktiva manssångare.
N
är det i Helsingforslogernas
led dessutom finns en nationellt högstående pianist och
solister med mångårig erfarenhet av
både opera och köruppdrag finns det
ingredienser för verkligt högklassiga
musikframträdanden, vilka bröderna
kunnat njuta av både under loger och
vid andra högtidliga tillfällen.
Musikframträdandena
fortsatte
även under den efterföljande festmiddagen, där br Kim Harjulin också
medverkade som solist och där traditionella skålar utbringades. Stämningen var varm och hjärtlig, vilket
accentuerades i finalen då man unisont
sjöng Modersmålets sång och Auld
Lang Syne.
Bejublad
Tidigare i år stod S:t Augustin värd för
en musikmatiné, där de cirka 80 åhörarna fick njuta av en konsert av högsta kvalitet. På repertoaren stod musik
av bland annat Fredrik Pacius, Evert
Taube, Jean Sibelius, Toivo Kuula och
Gioaccino Rossini. Speciellt br Rabbe
Österlund i Figaros cavatina ur Barberaren i Sevilla rönte stor uppskattning och tillsammans med br Peter
Achrén samt br Kaj Ekman vid pianot
genomförde de en bejublad avdelning
av konserten.
År 1752
Musikmatinén och kvällen var samtidigt ett led i markeringen av att det år
2013 förlöpt 90 år sedan S:t Johanneslogen S:t Augustin i Helsingfors kunde
återuppta den frimureriska verksamhet som inletts
redan 1762, men
som avbröts under Finlands tid
som en del av
Ryssland.
Samtidigt gav
kvällen också för
Rabbe Österholm i Figaros cavatina
damerna en god bild av hur högklassig
och viktig musiken är under våra sammankomster. Firandet av 90 årsjubileet
fortsätter i samband med S:t Augustins
högtidsdag den 3 april på årsdagen av
återupptagandet av verksamheten, till
vilken vi har anledning att återkomma
i nästa nummer. x
Text: BJÖRN FEDERLEY
Foto: GEORG LILJESTRAND
Prostatacancer!
Har du frågor,
funderingar eller
behöver stöd och
hjälp?
Välkommen att
kontakta oss.
Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler
än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och
erfarenhet som man gärna delar med sig av.
Besök vår hemsida för mer information:
www.prostatacancerforbundet.se
eller ring vårt kansli 08-655 44 30
Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din
gåva till Plusgiro 90 01 01-7, Bankgiro 900-1017
Kaj Ekman vid pianot ackompanjerar Peter Achrén
32
mar i grad I och II och tillströmningen
är så god att alla receptionstillfällen
under kommande år redan är fyllda.
Även egna nyskapande aktiviteter
samlar bröderna som till exempel
utbildningar i olika grader. biblioteksaftnar som brödraträffar med olika
innehåll och utformningar, men
med samma goda tillströmning av
Njudungsbröder.
En härlig kontrast mellan allvarliga äldre herrar i svarta högtidskläder och en glad, ungdomlig luciatablå som möttes när bröderna i Njudung firade 100-årsjubileum.
Medaljregn
när Njudung
firade 100 år
Med en stor silvermedalj och
löfte om samma i guld om ytterligare 100 år uppvaktade SFMO
Brödraföreningen Njudung i
Vetlanda på 100-årsdagen.
För omkring 100 år sedan bildades många enheter inom Svenska Frimurare
Orden. Därför upplever vi nu nästan en inflation av jubileer runt om i landet.
Brödraföreningen Njudung i Vetlanda är ett exempel på en nybliven 100-åring.
D
et var inte bara Brödraföreningen Njudung, som medaljerades när man firade sitt
jubileum. Ordens prokurator, Göran Laurelii överlämnade den stora
medaljen i silver till jubilarens ordförande men fick också uppdraget att
överlämna Prins Bertils Frimurarmedalj till förre ordföranden Björn
Rydén.
Medaljen var ett tack för hans arbete i Kulturföreningen Gottfrid som
står bakom den donation som gett föreningen eget hus, och i vars framtid
speglas inte bara att bli egen Johannesloge utan också en utbyggnad så att
alla behov i Johannesfrimureriet kan
tillgodoses.
Håkan Josephsson, styrelsemedlem i kulturföreningen och Werner
von Seydlitz högra hand, blev belönad
med Östgöta Provinsialloge förtjänstmedalj. Även donatorn själv, Werner
Jubileumsbok
För att ytterligare manifestera jubileet har man tillsammans med Vetlanda museum och Konung Gustav
V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse producerat en jubileumsbok
som förutom den egna försäljningen i
logen finns att köpa på museet och i
bokhandeln.
Jubileumskvällen blev en lång kväll
med mycket gott att förtära och med
en fantastisk Luciatablå som säkert
gav en och annan tår i bröders
ögon. Självklart blev det tal
också men det märkliga skedde
att ingen ämbetsman behövde
von Seydlitz hyllades med en något
försenad 85-årsuppvaktning.
Det fanns inte många platser kvar
när hundratalet bröder bänkade
sig i den nu ettåriga Johannessalen
i Vetlanda. Och vilket år det varit.
Donatorn Werner von Seydlitz uttryckte vid invigningen en önskan om
att kulturföreningen och huset skulle
öka möjligheterna till ett ”frimureri i
tiden”, det vill säga utöka de arrangemang och aktiviteter som involverade
familjer och livskamrater.
Deputationsloge
Frimureriet i Vetlanda har vuxit i det
nya huset, det framgick klart av högtidstalet som ordföranden Ulf Lindstrand höll. Man har ökat antalet
medlemmar i föreningen. Sedan invigningen av huset är man deputationsloge under Den Mellersta Pelaren i
Jönköping och recipierar nya medlem33
avtackas, eftersom man ökade från två
till tre ämbetsmannakedjor.
Den största applåden fick OM i
SJL Orion, Christer Holmgren, äldste i OM/O gruppen, doyén som PM
Lars Bergholtz brukar kalla honom,
som nu uppvaktat Njudung så många
gånger att alla traditionella presenter
hade använts varför han istället
överlämnade en förbindelse om att stå
till förfogande för Brödraföreningen
Njudung att under en dag utföra de
arbetsuppgifter som vetlandabröderna
behövde hjälp med. Tala om Caritas.
Avslutningsvis vill jag citera Ulf
Lindstrand, som utöver sina redan avverkade sex år som Ordförande fått
förlängning i ytterligare tre år, i högtidstalet sa:
– Detta är en ytterst vital hundraåring. Vi har en fantastisk brödraskara
och ett fint logehus, men framför allt
en stämning och ett broderskap bröderna emellan som är unikt och som
bildar förutsättning för fortsatt framgång. x
Text och foto: KJELL MAZETTI
Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia
Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se
195:-
95:Frimurarpenna 79:-
Manschettknappar 195:-
Band-/slipshållare 95:-
Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors.
Levereras i transparent presentförpackning.
Beställ varor för minst 450:- så får
du denna Ballografpenna på köpet!
Med rött frimurarekors eller
med passare och vinkelhake.
Med rött frimurarekors
eller passare-vinkelhake
475:89:-
Pinnål
Fästen: stift och fjäderbricka
Stora Regalieväskan 475:-
Musmatta 89:-
Acaciagren
i äkta skinn med frimurarekors.
Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två
kardborreband.
Svart med rött frimurarkors.
Naturgummi med textilyta.
10 mm diameter
80 x 230 x 3 mm
50:-
Rött frimurarekors
50:-
Bröstknappar 259:till frackskjorta diameter 9 mm
10 mm diameter
Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm
Passare/vinkelhake
165:-
50:-
7 mm diameter
Lilla frimurarekorset
60:-
7 mm diameter
Serverings- och
grillförkläde 198:-
Lilla Regalieväskan 275:Regalieväska i äkta skinn med rött
frimurarekors Rött sidenfoder.
Tre tryckknappar.
Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm
235:-
Namnskylt med
magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors
inklusive namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm
379:-
Svensktillverkat i kraftig bomull.
Svart med rött frimurarekors.
Längd: 84 cm Bredd: 71 cm
Bosweel frackskjorta 745:Storlek 39–45
Frimurarsvärd
fr 3 695:Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar
med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt
förnicklad metall monterad
på högpolerad marmorfot.
Ny design!
Vita skinnhandskar 309:Frimurareslips 235:-
Herrhandskar i äkta lammnappa.
Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10
100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.
En storlek, passar normalt alla.
Vita vantar 95:-
www.fmregalia.se
Bosweel pikéfluga 149:Beställ i vår webshop:
www.fmregalia.se
Eller via e-post eller brev.
FM Regalia, Lundbergsgatan 8
SE-217 51 Malmö
e-post: [email protected]
Vi har även utrustning för loger
såsom förkläden, mm. Kontakta oss!
Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.
Betalning måste ske inom 10 dagar från
fakturadatum. 40:- för porto/förpackning
tillkommer per försändelse.
För varje beställning skänker vi
5:- till Cancerfonden.
En förklaring som blev en bild
Foto: Ola Kjelbye
Henrik Lange
Att förklara varför man vill bli Frimurare kan vara nog så svårt särskilt när man
som jag, grubblade på det i nästan 14 år innan jag tog mod till mig och sökte.
När ingen frågade visste jag varför, men nu när någon frågade så visste jag inte
riktigt var jag skulle börja.
D
etta förstod nog de som skulle
bli mina faddrar, Pär Hyss och
Niklas Gusténius.
Dessa båda herrar hade jag träffat
tack vare en god vän som också var intresserad av att bli frimurare.
Under några trevliga luncher pratade vi om allt möjligt bland annat om
de serier jag tecknat.
På sista tiden har jag tecknat korta versioner av kända böcker. Dessa
böcker har blivit nerbantade till tre serierutor. För att kunna hjälpa folk som
har bråttom och ont om tid att läsa de
klassiker och nyare böcker som man
bör ha läst.
Niklas skämtade att man skulle göra
en sådan serie om frimureri. Men Pär
tyckte att jag skulle göra en serie om
hur jag kände för att gå med i frimureriet. Alla tre tyckte att det var en bra
idé. Men var skulle jag börja? Att göra
en vanlig serie kände jag, att jag inte
ville att det skulle bli.
Att vara frimurare hade jag förstått,
under våra lunchsamtal, var mycket en
inre resa.
Så teckningen fick helt enkelt bli en
35
Henrik Lange är en av våra nya
lärlingebröder. Han har lovat
att med sina underfundiga
illustrationer visa Frimurarens
läsare hur han uppfattar sin
vandring genom graderna.
Fakta:
Född: 1972, Göteborg
Bor: Bollebygd
Familj: Fru och tre barn
Yrke: Illustratör, serietecknare,
författare
Böcker i urval: 80 Romaner för
dig som har bråttom (Kartago
Förlag), 96 romaner för dig
som har bråttom (Kartago
Förlag), Godisfällan (Rabén &
Sjögren), Klona mig långsamt
(Seriefrämjandet), Strindberg för
dig som har bråttom (Kartago
Förlag).
karta. En karta där man kan följa mina
funderingar, tankar och det som jag
pratat med mina faddrar om.
Nu har jag recipierat.
Min resa har bara börjat.
När jag nu betraktar bilden ser jag
något som inte är där.
Men det kommer nog att vara med
i nästa bild. x
Henrik Lange
Grad I Astræa
Några reflektioner efter 50 år
som frimurare
Som förutvarande provinsialmästare, har jag lovat mig själv att lämna plats åt
kommande generationer men ändå stå till förfogande om så önskas. Att blicka
tillbaka ger mer utrymme att tänka och reflektera än förr, vilket jag bekräftar
med några aktuella synpunkter som ligger mig varmt om hjärtat och som jag
gärna vill tillägna Orden.
U
nder 90 - talet genomgick Orden omfattande förändringar
genom bland annat organisationsutredningen – den största omdaningen av de administrativa verktygen
som ägt rum sedan Karl XIII:s dagar.
En huvudorsak till den omfattande
omstruktureringen var en stor andel
vilande och inaktiva medlemmar.
Den tid som därefter följde med en
omfattande implementering och utbildning i systemen, gav mycket snabbt
resultat och Orden lyckades vända den
olyckliga trenden uppåt med t o m fler
medlemmar än förr.
Framgången torde ha berott på...
• en stark ledning som haft förmåga
att utöva det moderna ledarskapet
tillsammans med välmotiverade ledare och medarbetare som brann
för att uppfylla målen.
• en modern verksamhetsplan med
effektiv administration med målstyrning inklusive modern teknik med korta rapportvägar och
uppföljningssystem.
• kvalificerat understöd av en central
stabsorganisation och
• att Ordens resultatansvariga förstått
att kärnverksamheten måste prioriteras för att bröderna i loge och
förening skulle få angenäma upplevelser och att brödramåltiderna
uppfylldes med glädje i en anda av
stil och stringens.
Intressant är i sammanhanget Ordens
ställning i riket, under perioden. En
förskjutning inom den traditionella
journalistiken ägde rum innebärande
att det skrivits alltmer om Ordens roll
i samhället och dess roll som bidragsgivare till medicinsk forskning och till
välgörande ändamål. Ordensledningens och logernas satsningar på frågan om öppenhet och slutenhet inom
verksamheten har säkerligen haft stor
betydelse för tillströmningen av medlemmar under perioden.”
Nöjdhet
Efter denna framgångsyra är det sunt
att ställa sig frågan: Är vi nöjda? Ja,
det är jag övertygad om att vi alla är.
Men nöjdheten innebär inte att vi får
stanna upp och slå oss till ro. Framtiden innehåller stora utmaningar för all
ideell verksamhet inte minst för vårt
frimureri.
I rollen som betraktare är därför
min undran; hur ser det ut idag efter
fjorton år med ny organisation? Är
det något vi saknar av det vi lämnade?
Fungerar den moderna organisationsformen som avsågs och sker beslutsprocesserna enligt det sätt som var
tänkt och hur förhåller sig andelen
vilande och inaktiva medlemmar till
aktiva bröder? Hur har exempelvis
medinflytandet utvecklat sig? Vad behöver vi göra härnäst?
Orden är en stor organisation som
kan liknas vid en större koncern med
inte mindre än ca 160 arbetsenheter i
Sverige och Finland. Grundläggande
för vår Orden även i framtiden är fortsatt Helhetssyn på verksamheten och
att utbildning i alla former måste genomsyra organisationen.
Kärnverksamheten som
traditionsbevarare
Vid en tillbakablick blir man varje
gång lika imponerad över att Svenska Frimurare Orden har fängslat så
många män under sina 278 år med
oavbruten verksamhet. Det må finnas
många förklaringar därtill men för att
söka formulera ett personligt omdöme
utifrån mina erfarenheter vill jag använda ett av HC Andersens tänkespråk
som klargör inte minst storheten med
vår Orden genom att travestera hans
36
R&K och RCXIIIO Bertil Ragne
har innehaft ett flertal ämbeten
i S:t Andreas- och S:t Johannesloger och varit OM. Vidare
har han varit Storofficiant i SLL
och PM för både Svea och VPL
och mångårig ledamot av Ordens
högsta råd, LD och PBF:s styrelse
sentens: ”Hela världen är en rad underverk men vi äro så vana vid dem, att vi
kalla dem vardagsting.”
Om frimureriet trots allt inte bedöms vara ett underverk, så låt mig
ändå uttrycka förhoppningen att vi är
överens om att det är ett oöverträffat
konstverk med sin värdegrund och idélära. Det som har förts genom tidens
skiften av generationer faddrar; som
budkavle från far till son, från vän till
vän och som nått fram till oss i princip i oförändrat skick. Den budkavlen
får aldrig avstanna utan fortsätta med
samma målmedvetenhet som hittills in
i morgondagens värld.
Frimureri är inte någon exakt vetenskap, men en andlig konst, ett tänkesätt som ytterst handlar om hur vi
bör förhålla oss till livet, till våra medmänniskor och till oss själva och som
innefattar Ordens värdegrund, inom
Orden kallat DKK, och som bär på, ett
uråldrigt till största delen oförändrat
ritualspråk och hyllning till talen med
de goda orden och traditionerna. Frimureriet är ett tankeverktyg som ger
oss kraft till reflektioner och fördjupningar kring livets gåta, där varje broder har fri tolkningsrätt till budskapen.
Kärnverksamheten som varumärke
Traditioner som rör Ordens kärnverksamhet, kräver ständig och fortlöpande kompetensutveckling på alla nivåer
i organisationen.
ligenstesterna från USA och spred sig
över landet. Det gällde att sträva uppåt
och det blev en ny tillåtelse att dela in
oss i grupper med den rena intelligensen som vägledning: Parollen var Rätt
man på rätt plats, enligt förvarsmaktens
nomenklatur.
På den tiden gällde att lära för skolan, idag lär man för livet.
Talekonstens mästare
I världshistorien har det alltid funnits
mästare inom litteratur och talekonst,
t.ex. antikens Aristoteles, Demosthenes med kiselstenarna, Cicero och fyrtiotalet med Winston Churchill.
Spännvidden mellan dem är flera
tusen år, men de hade alla en sak gemensamt och det var drivkraften att
övertyga om budskapet och få andra att
förstå och acceptera. Churchill påstår
jag förändrade världen genom att han
fick åhörarna att förstå och marknaden förstod för snart översvämmades världen med talpedagoger och
retorikkonsulter.
En ny tid med informationssamhället och Internet gjorde sitt segertåg
över världen och det talade och skrivna
ordet fick en renässans och demokratin sitt verkliga genombrott.
Foto: Kiwa Foto
Bertil Ragne delar med sig av femtio års erfarenheter.
Ordens budskap om personlig
utveckling, barmhärtighet och gemenskap inom ramen för samlingsbegreppet DKK är lika aktuell nu som
då. DKK är navet i vår Orden och
har en fundamental särställning som
måste vårdas, bevaras och föras vidare
till kommande generationer. Detta är
grundläggande för ett positivt och realistiskt framtidsperspektiv.
Medan den nödvändiga administrativa verksamheten runt DKK måste
utvecklas och anpassas till behoven i
syfte att upplevas som stöd och inte
som en extra börda; Traditioner som
inte fyller ett ändamål får inte skymma
sikten för framtiden. Mottot måste vara
tradition i kombination med förnyelse.
Kärnverksamheten, med Talekonsten som varumärke
Under min ungdomstid var skolan inriktad på bildning, d v s boklig bildning på klassiskt vis. Humanism och
humaniora var så smala att de inte gav
plats åt någon verklig tillämpning utanför läroplanen och högtidstalen var
så intellektuella i formen att de som
saknade boklig bildning knappast förstod vad saken gällde och den sociala
ställningen i samhället var avgörande
för den plats man fick i sällskapslivet,
vilket inte gagnade umgängesformerna och individens yttrandefrihet. Det
torde ha varit hämmande för de okonventionella och hjärtliga samtalen till
förfång för den språkliga utvecklingen.
Efter andra världskriget kom intel37
Frimurare i dryga 50 år
I mitt frimureri har det talade ordet
alltid varit den viktigaste symbolen
som skapare av tankekraft och förmedlare av Ordens värdegrunder. I vår
miljö har sätten att tala också förändrats och anpassats i tiden, från långa
allvarstyngda tal till moderna pedagogiskt uppbyggda tal eller föredrag med
angivna tidsramar.
Alla har haft en sak gemensamt och
det har varit drivkraften att stimulera,
entusiasmera samt övertyga om innehållet och få åhörarna att förstå och
acceptera ”budskapet”, som alltid legat
i paritet med Ordens värdegrunder,
samtidigt som det talade ordet bättre
än det tryckta borde kunna inbjuda till
diskussion och alternativa synsätt.
TV, media och alla nya författare
som skriver om sig själva eller producerar deckare och nätbokhandlare som
säljer med sådan framgång att de t o m
konkurrerar ut de traditionella bokhandlarna är andra uttryck för ordets
livskraft.
Men trots det enorma utbud av
välformulerade klokheter som sprids,
händer det att jag får frågan från ”ta-
lare”; vad ska jag säga och undrar därför var de djupa orden med budskapen
tagit vägen? Jag tänker osökt på Shakespeares berömda ord i Hamlet: ”Upp
flyga orden, tanken stilla står. Ord utan
tankar aldrig himlen når”.
Det jag åsyftar är Ordens urgamla
taltradition som alltid har öppnat vägen till kunskap och det är ur den som
den sanna frimureriska glädjen skapas.
Jag insisterar på att Ordens främsta
verktyg är och förblir ordet, som är
överlägsen andra symboler och borde
vara vårt främsta varumärke.
Det är med orden vi överför budskapen och traditionerna till våra bröder. Jag minns fortfarande min förste
ordförande mästares skicklighet i att
leda logen. Det som gjorde starkast intryck på mig var hans kunnighet i att
memorera utan ”fusklappar”. Det var
en självklar norm på den tiden och han
var dessutom mycket påläst.
Det tal han höll till mig, som nyrecipierad broder var kort och koncist. Det berörde mig i djupet och jag
minns fortfarande vad han sade till
mig. Det är frimureri, när det är som
bäst. Jag minns även hans vänliga blick
och de närvarande brödernas vänlighet och omhändertagande.
Det var allvar och genuin glädje i
samklang med stil och stringens. Det
är många sådana starka intryck jag fått
under åren, som torde ha påverkat mig
i en anda som blev en livsstil i frimurerisk mening.
Jag vill därför rekommendera Ordens alla ledare och talare att vårda
och utveckla Ordens taltradition. De
flesta av oss är amatörer med förmånen att i tal eller föredrag dela med sig
av sina tankar till andra.
Jag tror att de flesta av oss är beredda att ägna flera timmars förberedelser för ett tal som tar högst tre till åtta
minuter att hålla men i gengäld få ta
emot brödernas uppskattning och låt
mig samtidigt få påminna om Winston
Churchill när han ursäktade sig med
orden: ”jag ber om ursäkt för jag hade
inte tid att skriva ett kortare tal”.
Kärnverksamheten i
Brödraförening
Jag menar att ordet är Ordens ryggrad
och satsar vi inte kraft och prioriterar
den frågan riskerar vi att tappa kraft
och gå mot en innehålls- och tandlös
sällskapsorden.
Jag vill gärna också slå ett slag för
brödraföreningens idé, som en viktig
drivkraft i verksamheten. De flesta
brödraföreningar bildades under fyrtiotalet, som värdefulla komplement till
logerna, som till stor del är upptagna
av receptioner. Jag har under mina år
som PM funnit brödraföreningen som
en scen där det borde finnas större
utrymme för DKK, seminarieverksamhet, föredrag etc. De torde i de
flesta fall ha potential att öka antalet
sammankomster över året och bjuda
sina medlemmar på fler upplevelser än
idag.
Sammanfattning
De Administrativa verktygen bygger på modernt ledarskap, målstyrning
verksamhetsplanering, god ekonomi,
rådsarbete med delaktighet och uppföljning av verksamheten.
Med den utgångspunkten är Orden
väl rustad att ta emot nya medlemmar,
samtidigt som det behövs ledare och
andra aktörer som har kunskap och kunskap att förmedla kunskap och kan skapa
visioner och engagemang.
Kärnverksamheten eller DKK kräver
ständig och fortlöpande kompetensutveckling på alla nivåer i organisationen.
Den centrala bäraren av DKK och
kunskapstraditionen är självfallet ritualen, men för att upprätthålla balansen, måste det vara möjligt att förena
ritualen och det sociala umgänget med
det talade ordet, som kan fokusera
uppmärksamhet på olika delar av ritualen, vidga lyssnarens referensramar
och lyfta fram frimureriets roll i frimurarens liv.
Kärnverksamheten och De administrativa verktygen måste alltså bedömas likvärdiga som kommunicerande
kärl.
Det förutsätter även att vi bröder är
goda förebilder som ger Orden ett ansikte att vara en välsedd samhällsresurs.
att nya ledare och talmän mer bör
nyttja sina faddrar och erfarna bröder
som rådgivare och traditionsbärare.
att Riddare och Kommendörer med
Röda korset bör utnyttjas mer. De
kan tillföra verksamheten värdefulla
erfarenheter.
att fortlöpande utbildning i ledarskap organiseras och vidareutvecklas.
att särskild vikt läggs på att odla det
talade ordet och det goda samtalet och
att Ordens roll i samhället och dess
roll som bidragsgivare till medicinsk
forskning och till välgörande ändamål
utvecklas.
Världen har förändrats; den är hård
och vi rusar med halsbrytande fart genom det nya årtusendet. Vår Orden
fyller ett stort behov i den världen.
Jag önskar därmed SFMO fortsatt
framgång på dess väg in i framtiden till
den Trefalt Store Byggmästarens ära. x
Bertil Ragne
FRACKERBJUDANDE!
FRACK
1595:-
komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-
LACKSKOR
500:-
ULLROCK LåNG
1795:-
MÖRK KOSTYM
1795:-
SMOKING + SKJORTA
1800:-
SKINNhANDSKAR
Postens frakt tillkommer
Clothes
CArlGren
for men
Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping
0708-34 14 14, [email protected]
www.frackshop.se
38
375:-
OHP:s Reflexioner:
”…nitisk i bön och
bevista gudstjänster”
D
et är vad våra lagar säger om
en frimurare (OAL II § 3);
han förutsätts vara ”nitisk i
bön och bevista gudstjänster.”
Men vad innebär det att vara ”nitisk
i bön”? Innebär det ett att bröderna
förutsätts be ett visst antal böner varje
dag? Är kanske enbart någon daglig
”bönesuck” tillfyllest? Eller räcker
det med någon enstaka bön, när livet
krisar?
Liknande frågor kan ställas om formuleringen ”En frimurare … skall …
bevista gudstjänster.” Betyder det att
en frimurare ”skall” fira gudstjänst
varje vecka eller innebär ett månatligt
eller ett årligt gudstjänstbesök att kriteriet är uppfyllt?
Och vad ska räknas som gudstjänst? Är
deltagande i skolans terminsavslutning
(som, trots allt, fortfarande förekommer på många håll) eller en sommarkväll med musik i kyrkan en fullödig
gudstjänst?
Inget svar
Ingen av dessa frågor – varken om bön
eller om gudstjänst – besvaras av Ordens Allmänna Lagar.
Det är med dessa kriterier som
med det som våra lagar förutsätter om
brödernas kristna bekännelse (OAL I
§ 2). Liksom den enskilde själv avgör
om han kan sägas vara en kristen
”bekännare”, avgör han själv om han
är ”nitisk i bön” och om hans gudstjänstbesök är så
frekventa att kriteriet ”… skall … bevista gudstjänster”
är uppfyllt, och
om de kyrkbesök
han brukar göra
kan passera för det
som rimligtvis avses – nämligen den
kristna
församlingens gudstjänst.
Daglig bön
Personligen
ser
jag ett avgörande
värde i daglig bön
– åtminstone morgon och kväll, för
den som har möjlighet till det – och
jag menar att den
fasta rytm, som
det
söndagligen
återkommande
deltagandet i den
kristna
församlingens gudstjänst
utgör, har ett värde som inte kan
överskattas, och i
39
Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under
vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han
regelbundet i Frimuraren med tankar och
reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).
tid och längd medverkar till en fördjupad insikt om vad som egentligen sker
i vårt rituella arbete.
Jag vill också gärna tro, att det
är detta som egentligen avses med
formuleringen ” … skall … bevista
gudstjänster.” Men jag är naturligtvis
medveten om, att praxis i dessa stycken
varierar bland våra bröder, och måste
få variera. Och avgörande är rimligtvis
inte antalet gjorda kyrkbesök eller det
antal böner som betts (Matt 6:7).
Avgörande
Avgörande är snarare det perspektiv
under vilket en frimurares liv levs –
alltså om en broder förmår leva under
det perspektiv som bön och gudstjänst
förmedlar, och i en sådan relation till
Gud att det påverkar hans attityder,
ord och handlingar.
Till det medverkar naturligtvis regelbunden bön och gudstjänst, liksom
regelbundet deltagande i vårt rituella
arbete. Det är förmodligen omöjligt,
att i längden vara regelbunden i gudstjänst, bön och vårt rituella arbete utan
att det sker något inom en broder som
gör att hans vardagliga liv kommer att
levas i en mer eller mindre tydlig medvetenhet om relationen till och ansvaret inför ”Den Högste Byggmästaren”.
Och det är rimligtvis detta som är avgörande – och till det medverkar som sagt
säkert bön, gudstjänst och regelbundet
deltagande i logens arbete. x
LEIF NORRGÅRD
Musik för frimurare
En inspelning med enbart frimurarmusik, av frimurare och för frimurare, är någonting som inte sker, eller har skett, särskilt ofta. Men under vintern har det
kommit ut en ny cd-skiva med titeln Mindful Masonic Music.
I
nspelningarna har gjorts under
ledning av broder Oskar Bly,
operasångare, med musiker och
sångare från främst frimureriet. Men
även icke frimurare har deltagit. På
cd:n finns inte mindre än 29 olika
spår.
Ett spår innehåller en helt nykomponerad marsch ”Johannesmarschen”
av ceremonimästare Ulf LarssonFlink. En annan marsch är ”Prästernas
Marsch” ut Trollflöjten.
Många stämningsfulla sånger framförs av våra bröder Jonas Bergström,
Björn Blomkvist, Oskar Bly, KarlMagnus Fredriksson och Marcus
Jupither.
Orgelinspelingar
Bland bröderna i SFMO finns många
fantastiska musiker och skivan innehåller också orgelinspelningar av organisterna Matthias Kjellgren och
Joakim Andersson.
Henrik Måwes pianospel kan man
lyssna till i ”Morgon” av E. Eklöf
samt Christian Svarfvars undersköna
soloviolin hörs i ”Morgon” av Grieg.
Broder Kjell Fernström och Mårten
Lundberg på piano och trumpet framför frimuraren Duke Ellingtons ” I´am
beginning to see the light” och Charlie
Chaplins ”Smile”.
Djurgårdssymfonikernas professionella stråkar hörs i hela fem stycken.
– Det finns också sånger och psalmer som vi använder inom Orden som
är inspelade helt instrumentalt. Där är
tanken att musiken kan spelas under
sammankomster där bröderna själva
sjunger, berättar Oskar Bly.
På cd:n finns också åtta trumpetfanfarer, varav tre tapton, som kan användas vid olika passande tillfällen.
Något stort
Tanken med skivan är att den ska
kunna användas i alla loger och brödraföreningar. Man vill stödja det intresse som finns hos Ordens skickliga
musiker och sångare för den frimureriska musiken, men också ge lyssnaren
en fin musikalisk upplevelse av den frimureriska värden.
– Musik är något stort inom frimureriet, säger Oskar Bly. Något som
slog mig vid inspelningarna är att det
kanske är dags att inrätta ett slags direktorium även för musiken inom
Orden.
Cd:n kostar 100 kr som oavkortat
går till caritas och i dagsläget köper
man den hos logeassistenterna i Ordens Stamhus.
Intresserade enheter i landet kan
kontakta Oskar Bly (tel 0760-24 54 74)
om man vill att han med några bröder
ska komma på besök med föredrag,
sång och musik och stärka det musikaliska intresset inom frimureriet. x
Text: LARS BILLSTRÖM
Foto: TORD ELFWENDAHL
En fråga om en amerikansk bok
En ärvd bok, tryckt 1925, har skapat huvudbry för Maths-Ove Järpenfjord i
Sundbyberg. Den kommer från en frimurare i USA.
J
ag fick tipset att fråga via Frimuraren om någon känner till och
kan berätta om boken och likaså
om en symbol som följde med
samtidigt. Jag har fått dem i arv efter
min gudmors far som var frimurare i
Boston, USA, i slutet av 1920-talet och
början av 1930-talet.
Maths-Ove har varit i kontakt med
gudmoderns pappas loge och fått
bekräftat att han arbetade som patrullerande polis och recipierade upp till
tredje graden. Men något svar om boken och symbolen gavs inte.
– Det vore synnerligen roligt att få
veta mer om boken och om hur symbolen användes. Boken innehåller en
massa symboler och förkortningar så
jag kan inte utläsa vad det är. Ritualer?
Den som kan berätta något når
Maths-Ove via Frimurarens e-post:
[email protected] x
Symbolen med stödben
40
“Ecce Orienti or Rites and Ceremonies of the
Essenes” är titeln på boken.
Döp om brödraföreningarna
till instruktionsloger
I en artikel med den provocerande rubriken ”Avskaffa brödraföreningarna” utmanade Olof Nimhed, dåvarande O i Brf Diorit i Västervik, Ordensledningen med
anledning av att det i temanumret om utbildning i Frimuraren nr 4 år 2008 inte
hade stått en rad om Brödraföreningarnas arbete.
S
edan dess har Olof Nimhed slutat
som O i Diorit och installerat sig
som OM i Sankt Johanneslogen
Eystrasalt. Han har inte släppt frågan
om brödraföreningarnas roll och säger
så här i dag:
– I den nyligen utkomna handledningen för OM och O, utgiven av Utbildningsdirektoriet, fastslås att ”Som
ordförande mästare i en loge har du
tillsammans med dina ämbetsmän som
huvuduppgift att recipiera och undervisa bröderna i Den Konungsliga
Konsten (DKK) samt att följa och vid
behov stötta brödernas vandring genom logens grader”.
– Detta, att utöver själva receptionsverksamheten ”undervisa bröderna”
och att fokusera på förkovran är, tror
jag, inte bara en stor och viktig uppgift
utan även en växande. Ett ökat engagemang i dessa frågor och utvecklig av
nya metoder är av vital betydelse.
– Tydliga underlag av den typ Ulf
Lindgren skapat med sin uppskat-
tade skriftserie VAD-VARFÖR-HUR
underlättar detta arbete. Ritualen
behöver inte bara följas fullt ut och
genomföras korrekt – vilket naturligtvis är viktigt i sig – men ritualen och
de bakomliggande budskapen måste
givetvis också kunna uppfattas och
förstås.
– En riktigt stor utmaning för vår
Orden ligger också i det ofrånkomliga faktum att de unga som lämnar
dagens gymnasieskola har betydligt
sämre kunskaper om de religiösa traditionerna än tidigare generationer.
Vi måste rusta oss väl för att kunna
möta kommande generationer bröder
på ett framgångsrikt sätt och ge dem
de bästa förutsättningar för personlig
utveckling!
– En annan insikt beträffande
OM-funktionen är just detta att formerna för förkovran måste utvecklas,
förbättras och ”kvalitetssäkras”. Annars riskerar vi att förlora bröder i
onödan.
Olof Nimhed vill döpa om brödraföreningarna.
– Förkovran, vare sig det sker inom
logens ram eller i en brödraförening,
vill jag därför inte se som ett ”komplement” till logens verksamhet utan som
en organisk del av hela vår verksamhet.
Om brödraföreningarna beskrivs som
”komplement” till logerna kan de alltför lätt uppfattas som någon form av
mindre betydelsefullt ”appendix” – nej
låt oss döpa om begreppet ”Brödraförening” till det mer passande ”Instruktionsloge”. Det svarar bättre mot den
verksamhet som bedrivs där.
– Samtidigt vore det kanske på sin
plats att hitta en bra form för att ”kvalitetssäkra” föredragsverksamheten i
brödraföreningarna. x
Även en Andreasloge byggs
på Igelsta gård
Det tredje stora steget för att förstärka SFMO i de södra delarna av Stockholms
län är att bilda även en Andreasloge med lokaler på Igelsta gård. Arbetet är i full
gång och namnet är redan klart; SAL De Två Nycklar.
E
n interimsstyrelse finns och
man har en längre tid knutit
till sig intresserade bröder som
vill bli grundläggare och därmed få sitt
namn förevigat i lokalerna.
Verksamhetsinriktningen är för interimsstyrelsen är att bilda en väl sammanhållen loge med cirka 50 bröder.
Upptagningsområdet är detsamma
som för Johanneslogerna i huset, det
vill säga området runt Södertälje kommun, Södertörn och även Nynäshamn.
Man vill utveckla det rituella arbetet med stil och stringens och fördjupa
brödernas kunskap inom DKK. Samtidigt vill man utveckla ett gott samarbete med de olika Johanneslogerna
inom Svea.
41
För den som vill bli grundläggare
är avgiften motsvarande 12 johannesdaler, 7 200 kr, med möjlighet att dela
upp inbetalningen i 19 månader. För
den som vill bli stödjande medlem blir
kostnaden - avgiften - valfri från en johannesdaler, 600 kr, och uppåt.
Den som vill medverka kan ta kontakt med interimsstyrelsens ordförande Michael MacLaine på telefon
076-633 42 04. Vill man arbeta som
ämbetsman anmäler man det också. x
Text: LARS BILLSTRÖM
Insänt:
Klädsel i logen ett engagerande ämne
Ett halvdussin bröder har skrivit till
Frimuraren och haft synpunkter på
den prydnadsförordning som började gälla förra året. Här finns inte
utrymme att återge alla inlägg in extenso, och eftersom samtliga handlar om samma sak kommer här en
sammanfattning:
Förbudet att bära militär uniform
och vissa främmande medaljer är det
som upprör mest, liksom att lackskor
inte ska bäras till frack.
”Våra andliga bröder äger fortsatt
bruka sin prästdräkt vid sammankomst, vilket är en fin reverens åt den
betydelse det andliga ståndet haft, och
förhoppningsvis fortsatt kommer att
ha, för vår Orden. Men borde inte
samma reverens visas våra militära
bröder? Skriver Guy R Asterius och
påpekar att många ledande militärer
haft framträdande positioner inom
frimureriet.
”Om undertecknad, mot all förmodan och av outgrundlig anledning skulle erhålla t.ex Hederslegionen, skulle
jag då inte få bära den i frimureriska
sammanhang? Under generationer av
frimurarverksamhet har uniform burits
av därtill berättigade som officerare och
jämlika inom andra likartade yrken”,
skriver C-H Löfgren och tillägger:
”Det vore intressant att få reda på
hur det här ärendet beretts i Stockholm. Har provinsialloger och under
dessa arbetsloger och brödraföreningar fått tillfälle att yttra sig och vad har
de i så fall sagt?”
”Vilket otroligt dåligt beslut som
saknar djupare historisk grund! Vi
som frimurare är väldigt noga att bibehålla våra traditioner. På sidan 10 i
samma nummer som Lars Lindqvist
tar upp klädseln finns ett reportage om
Historisk loge. Vad är det som de flesta
på bilden bär, jo en form av uniform”,
skriver Hans Ellervik och tillägger:
”Att ta upp att utländska ordnar inte
få bäras verkar väldigt oartigt för den
nation som utdelat den. Även här finns
bestämmelser vilka ordnar som får
bäras av svensk militär. De flesta mili-
tärer bär av Svenska Staten sanktionerade medaljer.”
Johan Blix skriver:”Till min stora
förvåning läste jag att det är förbjudet
att bära lackskor till fracken eller att
använda stor högtidsdräkt i försvarets
uniformer i frimurarsammanhang.
Kan man få en rimlig förklaring till
denna detaljreglering?”
”I Sverige definieras Högtidsdräkt
enligt sed, som alternativt frack, uniform/stor mässdräkt eller folkdräkt.
Då Högtidsdräkt anfordras/önskas har
i Frimureriet sedan 1700-talet frack
och uniform använts parallellt, särskilt
vid HD eller andra speciella tillfällen!”
Det skriver Per Winbladh och anser
att prydnadsförordningen är en skymf
mot försvarsmaktens representanter
och detta olyckliga, provocerande
beslutet synes varken vara välgrundat
eller särskilt frimureriskt!
(Inläggen finns att läsa in extenso efter
inloggning på Ordens hemsida under”
Frimuraren” och ”Extramaterial”) x
Svar på insända synpunkter om klädsel i logen
Sedan jag redogjorde för huvuddragen
i den nya prydnadsförordningen i Frimuraren 4/2012 s. 47 har några bröder
skickat insändare där de nya reglerna
kritiseras. Kritiken gäller främst förbudet mot att bära uniform, förbudet
att bära lackskor och restriktioner i
bärande av främmande ordenstecken.
Beslutets beredning och förankring
har också ifrågasatts.
Förslaget till ny prydnadsförordning för Svenska Frimurare Orden
har tagits fram av Logedirektorium.
Ett enigt Högsta råd, där bland andra samtliga provinsialmästare och
kapitelmästaren samt direktorieordförandena är medlemmar, står bakom
Stormästarens beslut. Det finns alltså
en solid förankring inom Orden.
Klädseln vid logesammankomst har
varierat genom åren. På 1700-talet
klädde man sig i sina bästa högtidskläder, som exemplifieras på s. 10 i Fri-
muraren 4/2012. Då var fracken ännu
inte uppfunnen. Nu finns den svarta
fracken som sedan mitten av 1800-talet etablerats som civil högtidsdräkt.
Det finns en klädkod i den allmänna
världen som innebär att om det föreskrivs högtidsdräkt så gäller frack,
högtidsuniform eller finare folkdräkt.
Och då gäller att till frack har man vit
väst och lackskor. Orsaken till att man
ursprungligen införde lackskor till fest
med damer var av praktisk art, som så
ofta. De blanka - och skokrämsfria lackskorna svärtade inte ned damernas
balklänningar under dansen och rispade heller inte upp dyrbara sidentyger.
Men nu handlar det om klädsel i
våra loger. Där vill vi eftersträva en
enhetlig klädsel. I logen bär vi svart
frack, svart väst och blankpolerade läderskor. Alternativt tillåts svart/mörkblå kostym med svart slips eller kaftan/
talar. Då ser vi någorlunda lika ut. Att
42
militär högtidsdräkt inte längre är til�låten har endast syftet att åstadkomma
enhetlighet.
Beträffande bärande av medaljer
m m får man utan särskilt tillstånd bära
flertalet officiella eller halvofficiella
förtjänstordnar och medaljer. Vad som
inte får bäras är sådana dekorationer
eller tecken som tillhör annat ordenssamfund. Med dessa avses ordnar där
medlemmar bär ordenstecken som ett
tecken på medlemskap. En detaljerad
uppräkning finns i Prydnadsförordningen 22 §.
Förenklat kan man säga att i alla
sammanhang som kräver eller rekommenderar gradband gäller prydnadsförordningen. I övriga sammanhang gäller
högtidsdräkt som i den allmänna världen. Och då bär vi inte gradband. x
Lars Lindquist,
O ID / OÖA
Att agera utan manus
skapar högtid
Kom med och starta
en frimurarklubb
Det finns i senaste numret av Frimuraren, 4/2012, två olika artiklar
som enligt min mening är betydelsefulla när det gäller den frimureriska
verksamheten.
En av artiklarna beskriver en resa som
några bröder gjort till Skottland (sid 30).
Artikelförfattaren skriver:
”Nu är det lite svårt att redogöra för
hur ett logebesök går till, utan att
avslöja ritualen. Men för att nämna
något extra ordinärt är det så att alla
ämbetsmän kan alla tal utantill, utan
något som helst stöd.
Faktum är att all utbildning sker
muntligen och att det inte finns några
ritualböcker. De som önskar ett ämbete måste lära sig replikerna utantill
innan de får agera i logen.”
Den andra artikeln har rubriken
”Ett möte i det blå” och gäller ett besök i den finska logen 47 Sibelius (sid
27). Man tager inte miste på artikelförfattarens entusiasm när han skriver:
”Det blev en spännande kväll fylld
med musik och fantastiska framträdanden av ämbetsmännen.
Man byter ämbete varje år och att
hålla långa instruktioner utan manus
eller stöd är något av kännetecknet i
detta frimurarsystem”.
Vid en sammankomst inom vårt
eget frimureri vilar ett stort ansvar på
tjänstgörande ämbetsmän att de är väl
förberedda och verkligen försökt att
sätta sig in i sina olika roller för att
kunna utföra dem på ett rätt sätt.
Med risk för att slå in redan öppna
dörrar och med begränsade kunskaper om det aktuella läget, anser jag
att tjänstgörande ämbetsmän i största
möjliga utsträckning bör agera utan
manus liksom bröderna redan gör i de
två beskrivna logerna. Det är ju inte
helt fel att ha en fusklapp i fickan om
det skulle inträffa en ”blackout”.
En logekväll där allt fungerar väl är
en högtidsstund med tillfälle till både
glädje och allvar samt möjlighet till
stillhet och eftertanke.
Vi får delta i ett ålderdomligt mysteriespel, där vi grad efter grad ställs
inför existentiella frågor.
Kan mitt inlägg skapa några positiva funderingar hos några bröder vore
jag glad. x
Bo Eriksson, Västerås
För sommarboende på Öland har en
nybildad frimurarklubb blivit något
av en succé. Nu finns planer att starta
en motsvarighet på andra sidan Sverige – i Bohuslän.
Är du sommarboende eller på annat
sätt mer eller mindre frekvent besökande i Bohuslän? Tycker du att det
skulle vara givande med brödra- och
familjeaktiviteter i Bohuslän under
sommaren?
Det är brödraföreningen Den
Flammande stjärnan i Uddevalla som
på uppdrag av provinsialmästaren i
Göta Provinsialloge, undersöker intresset för att starta upp en frimurarklubb i Bohuslän.
En frimurarklubb är en avslappnad
och okomplicerad verksamhet utan ritualer, där det handlar om att träffas,
lyssna till ett föredrag i ett frimureriskt
ämne och att umgås och ha trevligt.
Den som är intresserad av att delta
i en sådan frimurerisk klubbverksamhet kan anmäla sitt intresse via
[email protected] eller skriva till
broder Kjell Solefors, Storgatan 23,
451 53 Uddevalla.
I e-mailet anges namn, postadress,
e-mailadress samt telefonnummer.
Och om man befinner sig i Bohuslän ska man naturligtvis inte missa att
besöka brödraföreningen Den Flammande Stjärnan i Uddevalla. x
Forskningsanslag beslutade
Totalsumman för anslag till medicinsk
forskning från Konung Gustaf V:s och
Drottning Victorias Frimurarestiftelse
uppgår i år till 10,5 miljoner kr.
I mitten av mars
får 22 forskare
från Stockholm
och Uppsala ta
emot forskningsanslag på totalt
4,35 miljoner kr.
Utdelningen sker
vid en ceremoni i
Ordens Stamhus
i närvaro av Prinsessan Christina,
fru Magnusson.
Stiftelsen delar även ut anslag till forskare
vid ceremonier i
Linköping Göteborg, Malmö,
Lund, Umeå och
Helsingfors. Tillsammans uppgår
forskningsanslagen till en summa
av 10,5 miljoner
kr.
Enligt stiftelsens stadgar ska
dess huvudsakliga
målsättning vara
43
att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna
eller att främja vetenskaplig forskning
till förmån för åldringsvården. x
Nyheter från FM Regalia
En favorit
från FM Regalia!
Vita skinnhandskar 309:Ofodrade herrhandskar i äkta
lammnappa. Högsta kvalitet
till lågt pris! Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10
165:-
309:-
Namnskylt med
magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors
inkl. namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm
Beställ varor för minst
450:- så får du denna
Ballografpenna
på köpet!
För varje beställning skänker
vi 5:- till Cancerfonden.
Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.
www.fmregalia.se
En check på 19 000 kr överlämnas: Fr v: Lars Sjöholm, OM StN, Barbro Ronsten och Olle Hammarberg,
RSMH, samt Peter Bäärnhielm, O PdD.
19 000 gotländska kronor till RSMH
Vid den traditionella årsavslutningen
för det gotländska frimurarsamhället,
S:t Nicolais julloge, kunde brödernas
under året insamlade medel överlämnas till Riksförbundet för Social och
Mental Hälsas gotlandsavdelning.
Denna afton genomfördes logen
utan recipient men inte desto mindre
av ett dignande julbord. Till detta hade
brödernas damer inbjudits liksom även
damer till våra bröder som för gott lagt
ner sina jordiska verktyg.
Efter att bröderna genomfört sin
loge, som blev något kortare än vanligt, återsamlades vi tillsammans med
damerna för att begå det stora julbordet. Inalles var vi cirka 75 personer
vilket med tanke på att Gotland så här
års har ett stort utbud konkurrerande
arrangemang var mer än godtagbart.
Sammanskott
Vid varje sammankomst i såväl S:t Nicolaus som brödraföreningen Petrus
de Dacia genomför vi som alla andra
loger och föreningar insamling till de
behövande. Årets sammanskott hade
efter skattmästarens positiva utjämningsmetod resulterat i 19 000 kronor
vilket nu skulle utdelas.
Vår Caritasgrupp under ledning av
den HL brodern Claes-Göran Nilsson hade efter gott arbete föreslagit att
medlen skulle tillfalla Riksförbundet
för Social och Mental Hälsas gotlandsavdelning, och så blev även fallet.
Två representanter för organisationen, dess ordförande Barbro Ronsten
och vice ordförande Olle Hammarberg hade bjudits in och nu hade det
gotländska frimurarsamhället glädjen
att överlämna en check på beloppet,
som togs emot med stor glädje och
tacksamhet.
Efter att samtliga ätit sig mätta av
det stora julbordet bjöd OM S:t Nicolaus och O Petrus de Dacia in damerna att se vår vackra Johannessal,
samtidigt som vi berättade lite om loge
och brödraförening och vårt arbete på
Gotland.
Klockan nådde med frimureriska
mått full midnatt innan samtliga bröder och gäster lämnade vår medeltida
lokal för att skingras i den gotländska
vinternatten. x
Text: LARS SJÖHOLM
Foto: MIGUEL PEYRAU
Burns night så populär att platserna fick lottas ut
Den 25 januari samlades som vanligt
bröder på olika håll i världen för att
högtidlighålla den skotske skalden
och frimuraren Robert Burns födelse.
Så också i Stockholm. Ett så populärt
evenemang att de hundratalet platserna kring de 13 borden fick lottas ut.
Den traditionella menyn med tuppsoppa som förrätt, haggies med tillbehör som huvudrätt och en smarrig
efterrätt hade, också det traditionsenligt
förslag till lämpliga single maltdrycker,
varav någon från ett destilleri som lagt
ner tillverkningen för 15 år sedan.
Sedvanlig musik på säckpipa och
trumma bjöds av Jonas E Hallgren
och Stefan Godevenos och lika traditionellt bjöds på Hasse Alfredssons
översättning av Burns Ode till Haggies
innan huvudrätten serverades.
Dolken
För framförandet stod, som vanligt,
Tord Elfwendahl. Under framförandet
lät OM i Glindrande Stiernan Christer Göthe, den vassa dolken tränga
igenom den fårmage som innehöll
haggies och från de närmaste borden hördes hur doften sögs in genom
näsborrarna.
Men det var inte bara inmundigande av god mat och goda drycker.
I sann frimurerisk anda höll fOM i
Glindrande stiernan Ingvar Fröberg
ett innehållsrikt föredrag om människan Robert Burns och det Skottland
som såg honom födas och dö alldeles
för tidigt.
Unison sång
Kvällen avslutades också det mycket
traditionellt med unison sång av Auld
lang syne i Göran Michaneks översättning och med säckpipans toner som
ackompanjemang.
För värdskapet stod S:t Andreas44
Med ett stadigt grepp om dolken öppnade
OM Christer Göthe kvällens huvudrätt som i
procession förts in i lokalen.
logen Glindrande Stiernan och för
många blev det nya trevliga bekantskaper under supén. x
Text och foto: KJELL MAZETTI
Förändringar i Högsta Rådet
Nils Magnusson kommer från uppdraget som provinsialmästare i SPL.
Han är född 1944 och har en civil bakgrund som kriminalkommissarie och
säkerhetschef. Nils recipierade 1980
i SJL Kärnan i Helsingborg där han
haft olika ämbeten, bland annat som
OM i SAL Carl X Gustaf.
Göran Andersson tar steget upp
från ämbetet som Ordens banerförare,
OB. Han är född 1944 i Helsingfors
där han också bor och har en bakgrund
som diplomingenjör och vd. Han recipierade 1976 i SJL Augustin och har
På några av de ”tyngsta” posterna i
Orden har det skett förändringar. Den
1 mars tillträdde Nils Magnusson ämbetet som Stormästarens prokurator,
SMP, efter Göran Laurellii och redan
vid årsskiftet fick vi en ny ståthållare,
SMS, i Göran Andersson. Samtidigt
tog Ingmar Börjesson över som ny
sigillbevarare och kansler, OSK, efter
Karl-Erik Ericsson.
Ämbetet som SMS innehades tidigare
av Anders Strömberg innan han blev
Stormästare.
Text: LARS BILLSTRÖM
Foto: LARS BILLSTRÖM
Foto: LARS BILLSTRÖM
Foto: KJELL MAZETTI
Nils Magnusson, SMP
bland annat varit DKM i SCF och
ordförande i UD.
Ingmar Börjesson har närmst varit
Ordens administrator, OA, och ordförande i Barmhärtighetsdirektoriet.
Ingmar bor i Ösmo, söder om Stockholm. Han är väl känd i Svea där han
tidigare varit provinsialmästare. Han
är yngst av de tre, född 1948 och har
en bakgrund som civilingenjör. x
Göran Andersson, SMS
Ingmar Börjesson, OSK
Handpåläggning i Luleå?
Frimuraren
för 70 år sedan
Vid prästvigning lägger biskopen sin
hand på kandidatens huvud. Såsom
biskopen själv var med om vid sin
egen prästvigning. Apostolisk succession kallas det, en tradition alltsedan
fornkyrkan. I Luleå verkar man göra
detsamma, men i själva verket hann
fotografen Leo Hassler trycka av innan provinsialmästare Christer Fessé
fått sin hand på plats, på axeln på Ultima Thules nyinstallerade OM Mattias Karlsson. Övriga på bilden är Erik
Sundström OHT, Karl-Erik Ericsson
OSK, och Anders Fahlström ADPM.
En glädjens dag, sa man i Luleå, med
en ovanligt ung ordförande mästare,
bara 40 år. x
45
S:t Joh:s Logen Räta Vinkeln i Vänersborg firade sin högtidsdag den
10 sistlidna november under ledning av Ordf. M., DD. H. U. Br.,
stadsläkaren Hugo Jennische och
hade därvid glädjen att som gäst
hälsa D. Högst U. Br., Provinsialmästaren, justitieborgmästaren B.
Lindberg.
Icke mindre än fyra ämbetsmän
avgingo från sina befattningar.
Ordf. M. hyllade de avgående och
tackade dem för deras arbete till
Logens bästa, varvid han särskilt
framhöll att D. H. U. Br., F. Dep.
M., tandläkaren R. Broman sedan
1902 varit ämbetsman, därav de
sista 29 åren på den post, som han
nu lämnade.
Från Ordens kansli
Inrikes ärenden
Svenska Frimurare Orden
Barmhärtighetsdirektorium
Entledigande
Bankdirektören Dick Mannestig, X Svea, som sekreterare från och med den 1
januari 2013.
Förordnanden
Polisintendenten Olle
Hedenblad, IX Svea, som
sekreterare från och med
den 1 januari 2013 till och
med den 31 december 2017.
Civilingenjören Tomas
Wändahl, X ÖPL, förlängt
som ledamot från och med
den 1 januari 2013 till och
med den 31 december 2014.
Planeringsdirektorium
Förordnanden
Bankdirektören Per Odgren, X Svea, som vice Ordförande från och med den
1 januari 2013 till och med
den 31 december 2013.
Civilingenjören Olof Granstedt, X Svea, skattejuristen
Lars Hultqvist, IX Svea
och ekonomie magistern
John Björklund, VIII GPL,
förlängt förordnande som
ledamöter från och med den
1 januari 2013 till och med
den 31 december 2015.
Stora Landslogen
Entledigande
Bankdirektören Christer
Persson, R&K, som Storhistoriograf från och med den
1 mars 2013.
1. Fördelningen (Svea)
Entledigande
Docenten och diakonen
Thomas Ekstrand, X Svea,
som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen Vidar i
Uppsala från och med den 1
november 2012.
Handlingschefen Thomas
Falkeborn, X Svea, som Ordförande i Brödraföreningen
S:t Botvid i Nyköping från
och med den 1 april 2013.
med den 16 mars 2013 till
och med den 15 mars 2019.
Lantmästaren Richard
Weibull, IX SPL, som
Ordförande Mästare i S:t
Andreaslogen Carl X Gustaf
i Helsingborg från och med
den 1 februari 2013 till och
med den 31 januari 2019.
Förordnande
Kommunikationskonsulten
Arne Sandemo, X Svea,
som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen Vidar i
Uppsala från och med den
1 februari 2013 till och med
den 31 januari 2019.
Begravningsentreprenören
Roger Hansson, X Svea,
som Ordförande i Brödraföreningen S:t Botvid i
Nyköping från och med den
1 mars 2013 till och med
den 28 februari 2019.
4. Fördelningen (ÖPL)
Förordnande
Bergsingenjören Ulf Lindstrand, X ÖPL, förlängt förordnande som Ordförande i
Brödraföreningen Njudung
i Vetlanda från och med den
12 januari 2013 till och med
den 11 januari 2016.
2. Fördelningen (SPL)
Entlediganden
Säkerhetschefen Nils Magnusson, R&K, som Provinsialmästare från och med
den 1 mars 2013.
Bankdirektören Christer
Persson, R&K, som Förste
deputerad provinsialmästare
från och med den 1 mars
2013.
5. Fördelningen (VPL)
Förordnanden
Skattedirektören Ingmar
Dahlén, X VPL, som Andre
Deputerad Provinsialmästare i Värmländska Provinsialogen i Karlstad från och
med den 1 mars 2013 till
och med den 28 februari
2019.
Veterinären Jan Wissler,
X VPL, som Ordförande
Mästare i S:t Andreaslogen
Carl August i Karlstad från
och med den 15 november
2012 till och med den 14
november 2018.
Kriminalvårdaren/ekonomen Mikael Andersson,
VIII VPL, som Ordförande
i Brödraföreningen S:t Staffan i Avesta från och med
den 29 november 2012 till
och med den 28 november
2018.
Socionomen Per Scheutz,
VIII VPL, som Ordförande
Mästare i S:t Johanneslogen
Carolus i Karlstad från och
med den 1 januari 2013 till
och med den 31 december
2017.
Civilingenjören Magnus
Nilsson, VIII VPL, som
Ordförande i Brödraföreningen Prudentia i Ar-
Förordnanden
Bankdirektören Christer
Persson, R&K, som Provinsialmästare från och med
den 2 mars 2013 till och
med den 30 mars 2019.
Ingenjören Tore Lundström, X SPL, som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher
Barnekow i Helsingborg
från och med den 20 januari
2013 till och med den 19
januari 2017.
Rektorn Carl-Peter Lindén,
X SPL, som Ordförande
Mästare i S:t Johanneslogen
Carl i Kalmar från och med
den 6 april 2013 till och
med den 5 april 2019.
Poliskommissarien Anders
Knutsson, X SPL, som
Ordförande Mästare i S:t
Johanneslogen
Gustaf i Karlskrona från och
46
vika från och med den 15
februari 2013 till och med
den 14 februari 2019.
6. Fördelningen (SCF)
Förordnande
Kyrkoherden Anders
Lindström, VIII SCF, som
Ordförande Mästare i S:t
Johanneslogen Axel Gabriel
Leijonhufvud i Ekenäs i
Finland från och med den 5
februari 2013 till och med
den 31 december 2018.
Företagaren Björn Geelnard, IX SCF, som
Ordförande Mästare i S:t
Johanneslogen Ledstjärnan
i Mariehamn i Finland från
och med den 1 april 2013
till och med den 31 januari
2019.
7. Fördelningen (MNPL)
Förordnande
Miljöskyddschefen Bengt
Erik Gruvin, VIII MNPL,
som Ordförande Mästare i
S:t Andreaslogen Elysium
i Härnösand från och med
den 1 januari 2013 till och
med den 31 december 2018.
Utrikes ärenden
Utnämning av representanter hos främmande ordnar
Ordens Stormästare har
beslutat att till representant för Svenska Frimurare
Orden utnämna:
hos M.W. Grand Lodge
F. & A.M. of Alaska, USA,
Andrew Hodnik,
hos Grand Lodge of Cyprus
Panayiotis M. Joannou,
hos Grand Lodge of India
D. Dharamodharaswamy,
hos den Urgamla och
Antagna Ritens Högsta Råd
33° i Finland Sakari Lehmuskallio,
hos United Grand Lodge of
Bulgaria Viktor Baichev.
Fadderns ansvar att förklara
– både före och efter
V
Foto: Joe Sundelin
i har kommit en bit in på
det nya året och därmed
kan vi summera 2012.
Medlemsutvecklingen har under
de två senaste åren planat ut och
vi är vid årsskiftet 2012/13 närmare 15 400 bröder. Medelåldern
inom Orden är 55,4 år och den
sjunker årligen. Det visar att vi är
attraktiva för yngre personer och
medelåldern på de vi recipierar
ligger väl under min målsättning
på 45 år. Medlemsutvecklingen
ger likväl anledning till några
reflektioner.
Frimureriet har en stor uppgift i dagens samhälle, i en tid då
många söker svar på de stora livsfrågorna och är andligt sökande.
Etiska frågor och affärsmoral
diskuteras ofta i rikstäckande medier. Vi frimurare försöker genom
logearbetet skapa en plattform
för en individuell personlig utveckling med bland annat djupare
förståelse för de andliga och etiska
frågorna. Målet skall vara att vi efter
bästa förmåga skall ha dessa kunskaper
som ledstjärnor i vårt dagliga arbete.
Vi måste vara medvetna om att frimureriet inte passar alla som söker sig
till oss. Det är inte så att alla som vill
skall bli frimurare. Vi, som ideell organisation, måste vara tydliga med vad
vi står för och presentera de krav och
förväntningar vi som Orden har på
våra medlemmar. Vi har en tydlig värdegrund, som vi kan läsa om i Svenska
Frimurare Ordens Allmänna Lagar,
och som måste förmedlas till varje sökande till vår Orden. Den som känner
att dessa värdegrunder inte överensstämmer med de egna värdegrunderna
skall inte bli frimurare. Det finns således ingen självklar rätt att jag som sökande har rätt att antas till frimurare.
Det skall ses som en förmån och en
möjlighet att upptas i Orden.
Vi måste alltså vara tydliga när vi
kommunicerar vårt budskap om vår
Orden och dess verksamhet. Vi är ingen sällskapsklubb och har ingen ambition att bli en sådan. Däremot är social
samvaro mellan bröder väsentligt men
detta är en bonus i medlemskapet. Det
krävs att sökande kan och har en ambition att utveckla sig med hjälp av vår
upplevelsebaserade pedagogik. Det tar
tid att växa in i den frimureriska världen av kunskap och genuint brödraskap – en nog så viktig erfarenhet att
förmedla till våra nyrecipierade .
Att vara fadder ger en ny dimension
till frimureriet. Det är faddrarnas sak
att bedöma adeptens förutsättningar
och noggrant förklara för honom
vad det innebär att vara frimurare.
Faddrarna kan dock ha svårt att ge
en tydlig bild av vår verksamhet och
vilka krav det finns på ett medlemskap
och inte minst att noggrant och ärligt
berätta om vad vi förväntar oss av en
frimurare. Det är därför som logens
Ordförande mästare skall försäkra sig
om att den sökande är lämplig genom
en väl genomtänkt informationsprocess. Många loger har valt att hålla sitt
informationsmöte med intresserade
och deras närstående, innan en ansökan om medlemskap lämnas in. Det
skapar tillfälle för den tilltänkte brodern att tillsammans med sina faddrar
ytterligare reflektera över vad Orden
47
står för och vad som krävs av en
frimurare.
Ansvaret som fadder tar inte
slut vid adeptens första reception.
Det är vid detta tillfälle det verkliga ansvaret tar vid och blir en
livslång uppgift. Detta innebär att
även jag som fadder måste fundera
över om jag har tid att ta hand min
adept. Var och en som kan och vill
vara fadder måste ha denna tid.
Jag känner viss tveksamhet till de
bröder som har, låt oss kalla dem
”superfaddrar”, många adepter
och ansvaret för ett stort antal
bröder. Det kan inte vara en huvuduppgift att vara fadder för så
många möjligt. Uppgiften måste
vara att vara fadder för rätt bröder
och att ha tid att stödja dem i deras
frimureriska vandring. Det är en
ansvarsfull och grannlaga uppgift
som omfattar att stödja, hjälpa,
stimulera och följa sina adepter på
deras frimurarevandring.
Det är fel att tro att den nye
frimuraren utan fadderns stöd kommer tillbaka och kommer in i gemenskapen. Tiden efter receptionen är lika
viktig som före. Faddrarna måste på
bästa sätt förklara det som hänt under
receptionen för att ge brodern en plattform att fortsätta sin vandring mot nya
grader. Det är viktigt att den nya recipienten tidigt kommer tillbaka. Det
ligger ett stort ansvar på faddrarna i
vårt system. Men detta ansvar delas av
logens alla bröder. Vi är alla en fadder
för den nye medlemmen.
Tyvärr slutar alltför många bröder i
ett tidigt skede efter inträdet i Orden.
Detta har olika orsaker men en stor
del beror på bristande information om
våra krav och felaktig information om
vår visdomsskola. Bättre information
och dialog med den sökande borde ge
vid handen om han är villig att bli en
framtida ordensmedlem som kommer
att bege sig tillsammans med bröderna
på vår gemensamma vandring x
B
Posttidning
Returadress
Frimuraren
Blasieholmsgatan 6
111 48 STOCKHOLM
VAD TROR DU?
Kommer priset på olja gå upp eller ner?
Bull & Bear
En placering för den som framförallt tror på sig själv.
B
ull & BEar-cErtifiKat är en placering
för den som är beredd att ta större risk
för att kunna tjäna mer. certifikaten passar
den som har en fast tro på marknadens riktning.
Oavsett om man tror på upp- eller nedgång.
Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror
eller valutor.
7%
11%
Transport
50%
32%
Så här används oljan globalt
Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till
den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända.
Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst
dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen.
Den som har en bestämd uppfattning om hur till
exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den
som tror på uppgång köper Bull, medan den som
tror på nedgång köper Bear.
Industri
Fastigheter
dagar
idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i
cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.
Olika sorters olja
Världens oljeproduktion
råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet
och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och
den något lättare Wti, West texas intermediate,
som kommer från uSa.
De största producenterna av olja är ryssland,
Saudiarabien och uSa. uSa är också den
överlägset största oljekonsumenten, följt av
Kina och Japan.
Oljans historia
råolja är namnet på den olja som kommer direkt
från marken. Oljan skapades av små djur och
växter som levde i världshaven för många miljoner
år sedan. idag är olja världens största handelsvara.
Den används framförallt som drivmedel, i form
av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans
historia sträcker sig långt bak i tiden.
60
Elproduktion
Omkring år 4000 f Kr användes till exempel
Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta
båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan
började man, i Kina, borra de första oljekällorna
med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter
vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.
faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som
handelsvara.
Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre
hävstång innebär också högre risk. Den som
väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en
dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag.
Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller
Bull-certifikatet med 8 % samma dag.
Det råder delade meningar om och när oljan
kommer att ta slut. En del forskare menar att
världens oljeproduktion kommer att falla under
kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till
rimliga priser.
Brent, Nordsjön
WTI, USA
Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent
råolja som handlas på derivatbörsen i london.
terminerna handlas i amerikanska dollar.
Största oljeproducenterna
Största oljekonsumenterna
Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller
falla? Bull eller Bear?
handelsbanken.se/bullbear
avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet.
Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram