Transcript Åtgärder I
NGEA08 – Samhället och klimatförändringen Åtgärder I Margareta Hellström 2013-04-10 Försiktighetsprincipen Vi bör agera nu för att undvika skador på miljön och människors hälsa även om vi inte vet säkert hur allvarliga effekterna och konsekvenserna faktiskt kan bli. 1 Kan vi hejda klimatförändringen? Vi måste komma igång med: • minska beroendet av fossila bränslen • ny teknik (energi & uppfångning/lagring av kol) • hållbar & effektiv markanvändning • “tänka globalt, handla lokalt” • förändra livsstil & vanor (speciellt i väst) … Kan vi hejda…, forts. • “alla” måste jobba tillsammans mot samma mål • “rika” länder måste hjälpa “fattiga” länder • krävs stora investeringar i teknik, infrastruktur, företagande • social utveckling, demokrati & utbildning, jämställdhet • måste till både lagar & förordningar, avgifter och “marknadsmekanismer” … 2 Varför så bråttom? Den CO2 vi släpper ut nu kommer att finnas kvar i atmosfären – och bidra till växthuseffekten – under mycket lång tid Snabbare begränsning betyder mindre problem i framtiden … Ett stabiliseringsscenario I enlighet med tvågradersmålet… Ytterligare 0.1-0.5 m förväntas från glaciärer Årtal -> Årtal -> Bernes bok 3 IPCCs arbetsgrupp III 2007 • Utsläppen av växthusgaser har ökat med 70 procent sedan 1970. Utan nya styrmedel och åtgärder för minskade utsläpp och hållbar utveckling kommer utsläppen de närmaste decennierna att öka avsevärt. • Den ekonomiska potentialen för utsläppsminskningar till 2030 bedöms vara tillräcklig för att kompensera uppskattade ökningar av utsläppen samt för att minska utsläppen till under dagens nivå. • Potentialerna innebär att utsläppen fram till 2030 skulle kunna utveckla sig så att stabilisering av den atmosfäriska koncentrationen av växthusgaser sker på nivåer ned till 450 ppm (CO2-ekv). • Vilka ansträngningar som görs för minskade utsläpp under de närmaste 2–3 decennierna avgör i stor utsträckning den långsiktiga globala temperaturökningen och därmed förväntade effekter. • Det finns en bred uppsättning åtgärder och styrmedel för regeringar att skapa sådana incitament. • Statligt stöd är viktigt för forskning, teknikutveckling, innovation, och införande av ny teknik. • Det finns en ökande förståelse för möjligheterna till synergieffekter och att undvika konflikter med andra dimensioner på hållbar utveckling. IPCC (2007) Nyckelområden • • • • • • Transporter Energi Bostäder & service Industri Jordbruk & skogsbruk Avfall Vi behöver utnyttja redan befintlig teknik och metoder effektivt, satsa på utveckling och innovation, och sprida kunskap & teknik till alla länder Eklunds bok 4 Vad kostar det egentligen? McKinsey & Company (2007) FNs klimatkonvention • Tillkom i Rio de Janeiro 1992 • “farlig klimatpåverkan ska undvikas” • Ramkonvention – inga specifika utsläppsminskningar etc. • Parterna ska efterhand ta fram konkreta åtgärdspaket, t.ex. juridiskt bindande utfästelser • Kyotoprotokollet 1997 den första uppsättningen av sådana internationella åtaganden Bernes bok 5 Kyotoprotokollet • Kyoto 1997 den första uppsättningen av Rio-konventionens internationella åtaganden • I-ländernas GHG-utsläpp ska reduceras med i genomsnitt 5% från 1990 till 20082012 • EU* har satt ett gemensamt mål på –8% • Skogsplanteringar mm kan till viss del uppväga utsläpp • Investeringar i andra länder kan räknas tillgodo • Handel med utsläppsrätter tillåts * Avsåg de ursprungliga 15 medlemsstaterna Bernes bok Kyoto-mekanismer • “Joint implementation” (JI): I-länder kan samarbeta kring projekt som minskar utsläpp eller ökar sänkor inom industrialiserade länders territorier • “Clean Development Mechanism” (CDM): I-länder får lov att bekosta och driva utsläppsminskande projekt i U-länder så länge projekten bidrar till hållbar utveckling • “Emissions trading” (ET): I-länder som har stora utsläpp kan köpa “utsläppsrätter” från andra I-länder som släpper ut mindre växthusgaser än de har rätt till … 6 Kyoto-utfästelser till 2008-2012 Bernes bok Ändring av CO2-utsläpp sedan 1990 Bernes bok 7 Kyoto – ett misslyckande?! • Långa förhandlingar (till 2001) innan ratificieringen ens kunde påbörjas • USA och Australien vägrade skriva på • Protokollet trädde slutligen i kraft 2005 • Hitintills liten effekt på CO2-utsläppen i I-länderna (ökning istf minskning!) • Utsläppsrätter delades ut nästan gratis • U-ländernas GHG-utsläpp ökar kraftigt som följd av deras ekonomiska utveckling • CDM-projekt följs inte upp med avseende på målen för hållbarhet … ”Kyoto 2” !? • Ursprungliga Kyotoprotokollet löpte ut 2012 • Hög tid att ta fram en efterföljare • Ta lärdomar av “Kyoto 1” • Köpenhamnsmötet COP15 misslyckades med att ta fram en “riktig” överenskommelse • Resultatet blev “Köpenhamnsavtalet” • Nytt försök 2012: Doha-mötet … 8 Köpenhamnsavtalet i korthet Målsättningarna: • Den globala temperaturökningen ska inte överstiga två grader. • Utsläpp av växthusgaser ska minska, men det finns inga bindande krav på utsläppsminskningar, varken för år 2020 eller 2050. • En sammanställning av de olika utfästelser som länder tidigare gjort är bifogad. • Ett juridiskt bindande avtal ska tas fram under 2010. Dagens Nyheter www.dn.se Köpenhamnsavtalet 2 Vem ska betala? • Rika länder finansierar sina egna åtgärder genom t.ex. “kolskatter”, andra avgifter och “cap & trade” (utsläppsrättshandel) • Fattiga länder ska få cirka 30 miljarder dollar i klimatbistånd och snabbstartspengar 2010– 2012, varav 11 miljarder från Japan, 10,6 från EU och 3,6 från USA. • Från 2020 ska klimatbiståndet uppgå till 100 miljarder dollar årligen. Dagens Nyheter www.dn.se 9 Köpenhamnsavtalet 3 Kontroll och uppföljning… • I-länder ska anmäla sina utsläppsminskningsmål till FN. • U-länder ska rapportera sina frivilliga klimatåtgärder till FN. • U-länders åtgärder med internationellt finansiellt stöd ska granskas internationellt. • Eget finansierade åtgärder ska övervakas nationellt och rapporteras till FN. Dagens Nyheter www.dn.se Doha-avtalet • Svåra och långa förhandlingar under COP-18 i Doha, Qatar november-december 2012 • Mål: En andra åtagandeperiod för Kyoto 2020->... • Nya avtalet ska komma på plats senast 2015 • Målsättning att alla länder ska omfattas • Arbetet fortsätter inom FCCCs arbetsgrupper • Ökat tryck för en höjd ambitionsnivå vad gäller utsläppsminskningar, även under perioden fram till 2020 Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) 10