Transcript Rapporten Trollhättan 2040 - Göteborgs miljövetenskapliga centrum

TROLLHÄTTAN 2040
Visioner för en hållbar framtid
Omslagsbild av Oscar Bladh (1933)
4
TROLLHÄTTAN 2040
TROLLHÄTTAN 2040
visioner för en hållbar framtid
Fallstudie i Hållbar Utveckling 2011 (15hp)
Göteborgs Universitet / Högskolan Väst
Författare:
Karin Bratt
Sebastian Edholm
Ingrid Gustafsson
Johan Gustavsson
Jesper Hammarstand
Jenny Jersby
Lina Junedahl
Rosmarie Lemoine
Moa Lipschütz
Mathias Lundgren
Olof Mattsson
Helena Målsäter
Malin Romo
Johan Saarela
Hanna Stensson
5
Sammanfattning
Under kursen har det tagits fram tre olika scenarion för Trollhättans expansion till 2040 med
fokus på hållbar utveckling. De tre scenarionamnen som tagits fram är “Trädgårdsstaden”, ”Den
Återvunna Staden” och ”Compact City”. Visionerna har utvecklats till att i största möjliga mån
vara tillämpbara som helhet men även för att skapa inspiration. Gemensamt har de många liknande drag men även skilda tankar. Fokus ligger vid hur Trollhättan på ett hållbart sätt ska utvecklas utan att ta skada av den framtida befolkningsökningen.
Trädgårdsstaden bygger på att nya grönskande bostadsområden utvecklas runt staden. Här finns
en tydlig småstadskänsla och närhet både till natur och stadskärna. Områdena är planerade så
att vardagliga miljöhandlingar underlättas och ger invånarna en bred miljömedvetenhet.
I Compact City ligger fokus på att staden förtätas. Det vill säga att stadens expansion sker utan
att ny mark tas i anspråk mer än nödvändigt i ytterområdena. Nybyggnation i befintliga områden och påbyggnader är det som kännetecknar stadens struktur. Det som sätter Compact City
på kartan internationellt är dess ledande roll inom grön teknikutveckling.
Den Återvunna Staden satsar på storskalig återvinning. Allt från att expandera genom att utnyttja befintliga byggnader och markområden på nya sätt, till att låta Överby bli ett område där
man förutom försäljning ägnar sig åt återvinning och reparationer av allehanda saker. Grönområden har fått hög prioritet och efter en lyckad sanering har ett naturskönt område vuxit fram på
södra Stallbacka.
De tre scenarierna har diskuterats inom gruppen och deras för- respektive nackdelar har tagits
fram. Samtliga scenarier fungerar väl från hållbarhetssynpunkt. Resursförbrukningen ser dock
olika ut beroende på om man löser miljöproblem genom tät bebyggelse och high-tech lösningar
eller självförsörjning och eget boende. Även saker som kollektivtrafiken ser annorlunda ut beroende på typ av expansion. Vad som är gemensamt för alla tre scenarier är att det krävs en attitydförändring hos invånarna för att få vissa områden att fungera väl. Hur denna förändring ska ske
är dock inget som det tagits fram några konkreta förslag på. Det är trots allt ökad medvetenhet
som krävs för att alla ska kunna ta sig mot målet med en gemensam hållbar framtid.
Förhoppningsvis kan denna rapport fungera som ett visionsunderlag och öppna nya tankar
kring ett kommande arbete i Trollhättan Stad.
6
Innehållsförteckning
TROLLHÄTTAN 2040
Sammanfattning ...............................................6
Innehållsförteckning .......................................7
Inledning ..............................................................9
Trollhättan idag .................................................10
Hållbar utveckling ............................................12
SWOT....................................................................13
Översikt scenarier ............................................14
Gemensamma förutsättningar ....................15
Trädgårdsstaden ...............................................16
Compact City .....................................................22
Återvunna Staden ............................................28
Diskussion ...........................................................34
Medverkande .................................................... 36
Stort tack till ......................................................37
Tidigare fallstudier ...........................................38
Referenser ...........................................................39
7
“Our cities are living systems which we shape, and which then shape us”
-Hazel Henderson
Inledning
TROLLHÄTTAN 2040
Projektet är en fallstudiekurs på 15 högskolepoäng i hållbar utveckling som hållits av Göteborgs
Universitet sedan 2002. Årets kurs hålls i samarbete med Högskolan Väst och under tio veckor
har femton studenter med olika akademiska bakgrunder gemensamt engagerat sig i fallstudien.
Trollhättan har en uttalad ambition att växa med 20 000 invånare till 2030. Projektet Trollhättan
2040 tar avstamp i den ambitionen och har som målsättning att presentera tre skilda scenarier för
hur staden kan och bör växa i hållbar riktning. Stadens tillväxt innefattar många dimensioner. I
första hand behandlar scenarierna stadens geografiska och fysiska expansion. Utifrån den fysiska
planeringen i varje scenario diskuteras därefter nödvändiga funktioner och tjänster såsom
resurshantering, näringsliv och kultur. Ambitionen är att belysa hur dessa olika funktioner
samverkar men också hur de påverkar människors sätt att leva på. Grundtanken i projektet är att
planera ett framtida Trollhättan som underlättar och främjar en hållbar livsstil. Slutresultatet kan
förhoppningsvis bidra till stadens pågående planeringsarbete men också inspirera till nya idéer
och tankegångar. I arbetet med scenarierna har vi därför försökt hitta en balans mellan visionära
förhoppningar och realistiska förankring.
Trevlig läsning!
9
Trollhättan idag
Trollhättan i Regionen
Trollhättans kommun är centralt belägen i Västra Götalands län. Kommunens största tätort är Trollhättan, det
finns även ett antal mindre orter på glesbygden. Kommunen har i dagsläget strax över 55,000 invånare och 91
% av dessa är bosatta i tätorten Trollhättan. Ungefär en fjärdedel av kommunens totala yta är jordbruksmark
och här finns cirka 220 djurhållande gårdar och närmare 170 växtodlingsgårdar. Det finns även gott om produktiv skogsmark och denna utgör hälften av kommunens totala yta. Trollhättan omges av många natursköna
områden så som ekoparken på Halle- och Hunneberg. Fall- och slussområdena är också populära besöksmål
som lockar turister och trollhättebor.
Trollhättans centrala läge i regionen gör
staden till en attraktiv plats. Med bara en
timmes resväg tar man sig både till storstaden, kusten eller den stilla naturen.
Många bra förbindelser har knutpunkter i
Trollhättan, bland annat järnvägen, älven
och riksväg 44 och 45 löper genom staden.
I dagsläget pendlar närmare 6000 människor ut från kommunen dagligen medan
11 000 människor pendlar in. Den nya
dubbelspåriga järnvägen kommer göra resan till Göteborg ännu snabbare och göra
det enklare för pendlare att ta sig till och
från staden.
10
TROLLHÄTTAN 2040
Historia
Näringsliv
Trollhättans historia sträcker sig långt bak i tiden, redan för 7000 år sedan bodde det stenåldersmänniskor
på de små öarna runt Stallbacka. Trollhättans första
riktigt bofasta invånare var bönder, de bodde gärna
längs älven där de utnyttjade kraften i älven till sina
kvarnar. Kraften i älven har används länge, först till
enkla kvarnar och sågar men när kraftverken invigdes tog den moderna industrin fart på riktigt i Trollhättan. I staden fanns gott om kraft och många tunga
industrier etablerade sig snabbt. Trots områdets rika
historia grundades Trollhättan Stad först 1911. Nils
Ericsson fick i uppdrag att rita en stadsplan för att
ordna upp stadens struktur. Ericssons planer utgör
grunden för stadskärnan som den ser ut idag med
breda gator och klassiska kvarter.
Trollhättan marknadsför sig som en stad där det är
mixen mellan klassisk industri och högteknologisk
utveckling som gör staden unik. I dagsläget finns
det omkring 3800 företag i Trollhättan som tillsammans skapar nästan 30,000 arbetstillfällen, detta gör
Trollhättan till en viktig plats för många människor
i regionen. Trots det höga antalet arbetstillfällen är
arbetsmarknaden långt ifrån stabil. Trollhättan är
idag beroende av två stora industrier, Saab och Volvo. Dessa utgör tillsammans nästan 20 % av stadens
arbetstillfällen, om någon av industrierna försvinner
skulle många invånare mista sina arbeten. Nya företag har börjat etablera sig i Trollhättan, däribland
filmindustrin. Film i Väst är ett nystartat företag som
både skapar nya arbetstillfällen och sätter Trollhättan
på kartan som Sveriges nya filmstad. Högskolan Väst
har på senare tid etablerat hela sitt campusområde i
Trollhättan vilket har lockat till sig mycket nya studenter.
11
Hållbar utveckling
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer
dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
(Our common future, 1987)
I scenarioarbetet utgår vi från den klassiska definitionen av hållbar utveckling i vilken sociala,
ekonomiska och miljömässiga dimensioner alla måste beaktas. Därutöver har vi valt att förtydliga de enskilda dimensionernas innebörd och förhållande till varandra. Vår grundidé är att den
sociala dimensionen, i form av människors välbefinnande, utgör det yttersta målet i strävan efter
hållbar utveckling. Här ingår även grundläggande värden såsom demokrati och rättvisa. Följaktligen är de miljömässiga aspekterna mer som ett ramverk, självaste grunden och förutsättningen
för vår existens och vårt sätt att leva. En hållbar resursanvändning kräver med andra ord ett
ökat hänsynstagande till ekosystemens naturliga gränser. Ekonomin i sin tur värderar vi främst
som ett verktyg för att uppnå social hållbarhet så som god hälsa, sysselsättning och livskvalitet.
Ekonomiska medel kan givetvis också stimulera en teknisk utveckling och bidra till lösningar
på dagens och morgondagens problem. Vad gäller den ekonomiska dimensionen fokuserar vi i
första hand på hur ett fungerande näringsliv och en trygg sysselsättning kan uppnås. Scenarioarbetet består därför inte av några faktiska kostnadsberäkningar, delvis på grund av svårigheten
att uppskatta kostnader, men också för att inte bli alltför begränsade i våra visioner.
I enlighet med vår uppfattning av hållbar utveckling försöker vi i samtliga scenarier visa på hur
olika åtgärder påverkar människors sätt att leva på. Städer är komplexa system i den bemärkelsen att flera funktioner och människor samverkar på liten yta. Vi har därför identifierat ett flertal
aspekter som är avgörande för att stad och samhälle ska kunna utvecklas i hållbar riktning. Följande aspekter behandlas i någon utsträckning i samtliga scenarier.
bostäder
GRÖNOMRÅDEN transport
kollektivtrafik
gemenskap
trygghet MARKANVÄNDNING energi
hållbar stad
turism näringsliv HANDEL livstil
grön teknik
landsbygd
avfall
12
kultur
SWOT
TROLLHÄTTAN 2040
Swot-analys (Strenghts, Weaknesses, Opportunities and Threats) är det planeringshjälpmedel vi
använt oss av för att skapa en översikt av Trollhättan. Genom telefonkedjor har vi intervjuat en
rad olika människor som bor och verkar i Trollhättan. Nedan följer en sammanställning av de
svar vi fått från våra intervjupersoner.
• En stor styrka för Trollhättan är dess geografiska lokalisering, med dubbelspåret till Göteborg och bara en timmes bilfärd till kusten
har Trollhättan nära både till storstadspuls
och kustens lugn.
•
•
• I dagsläget är Trollhättan beroende av två
större industrier, Volvo Aero och Saab. Detta
gör arbetsmarknaden osäker.
•
Högskolan Väst har nyligen flyttat hela sin
verksamhet till Trollhättan, detta öppnar
dörrarna till nya spännande samarbeten och
bidrar till att fler ungdomar stannar i staden.
I vissa områden råder fortfarande hög grad
av segregation, det finns även vissa områden som uppfattas otrygga.
•
Trollhättans tidiga satsning på miljön genom
arbetet med agenda 21 har bidragit till att
det idag finns ett etablerat miljöintresse hos
kommunen och dess invånare.
Det finns vissa geografiska barriärer som
delar upp staden i olika områden. Älven och
europaväg 45 är exempel på sådana barriärer.
•
Stadens kulturliv och nöjesliv lever i dagsläget inte upp till invånarnas förväntningar.
Mycket skulle kunna göras för att få mer
puls i staden.
•
Invånarna är i dagsläget mycket bilberoende, större satsningar på kollektivtrafik och
cykelmöjligheter är i framtiden nödvändiga.
•
Invånarna i Trollhättan värdesätter sin stad,
den är vacker och välskött.
•
Älven är en stor styrka för Trollhättan, den
flyter vackert genom staden och genererar även grön energi.
W
S
• Trollhättan är en ung stad, detta ger många
fördelar för stadsutvecklingen såväl som
näringslivet.
•
•
•
Kommunen vill vara ett föredöme när det
kommer till miljöfrågor, det har skapats en
speciell avdelning som bara behandlar miljöoch samhällsfrågor.
Trollhättan satsar stort på att få nya verksamheter att flytta till staden, detta gynnas genom planering som både värdesätter familjer
såsom ungdomar. I planeringsarbetet är flera
aspekter viktiga såsom en förtätad innerstad
med mycket gemensamma grönområden.
Trollhättan deltar i projektet Trästad och lägger mycket fokus på hållbara material som
trä.
Trollhättan har ett bra geografiskt läge i regionen och det finns goda möjligheter
för ett framtida ökat samarbete.
O
• Ett stort hot för kommunen är den otrygga
framtiden för stadens största industri, Saab.
•
Närheten till Göteborg ger både fördelar
och nackdelar. Exempelvis en avbefolkning
till Göteborg.
•
Överbys pågående expansion har gjort att
en stor del av Trollhättans näringsliv flyttat sina verksamheter från centrum. Detta
bidrar till att centrum blir mindre attraktivt
för nya verksamheter.
•
Läget till älven har gjort att marken i Trollhättan har en förhöjd skredrisk.
•
Den tidigare markanvändningen med tunga
industrier har gjort att mycket mark är förorenad.
T
13
Översikt scenarion
14
Trädgårdsstaden
Compact City
Återvunna Staden
Småskalighet
Levande Centrum
Kretslopp
Grönska
Närhet
Återanvändning
Självförsörjning
Grön teknik
Kulturarv
Gemensamma förutsättningar
I de olika scenarierna finns ett antal gemensamma
förutsättningar som tillsammans bidrar till ett hållbart Trollhättan. År 2040 antas befolkningen ha
uppnått kommunens vision om 70 000 invånare.
Den ökade befolkningen ställer ytterligare krav på
Trollhättans utvecklingsmönster och därför har
samverkan mellan kommun och industri stor betydelse. Invånarnas inflytande har även en viktig roll i
olika beslutsfattande processer.
För att stärka kommunen ekonomiskt och minska
sårbarheten har fokus lagts på en mångsidig arbetsmarknad där mindre industrier och eget företagande prioriteras. I de tre scenarierna skapas samarbete
mellan högskolan och näringslivet som ger möjligheter för forskning och utveckling av bland annat
grön teknik.
I samtliga scenarier har förutsättningarna för torgoch centrumhandel förbättrats och närproducerade
varor är en självklar del av sortimentet. Drottningtorget är ett naturligt centrum med närhet till bland
annat kollektivtrafik, gågatan och älven. Stort fokus
har lagts på att skapa en trivsam mötesplats med
torghandel för kommuninvånare och turister.
TROLLHÄTTAN 2040
På grund av den begränsande tidsramen om 30 år
har klimatförändringarna inte beaktats i någon
större utsträckning I samtliga scenarier har klimatförändringarna dock indirekt påverkat den fysiska
planeringen exempelvis genom att nybyggnation
inte sker på potentiella riskområden. Klimatförändringarna kan i framtiden tänkas ge ökade vindstyrkor och vattenflöden som kan utöka potentialen för
förnyelsebara energikällor. I scenarierna förväntas
Trollhättan att verka som ett föredöme inom förnyelsebara energilösningar, där effektiviseringar av den
befintliga vattenkraften har en betydande roll.
En befolkningsökning kommer att leda till ett ökat
tryck både på kollektivresandet och transport i stort.
I samtliga scenarier har förutsättningar för kollektivtrafik förbättrats i syfte att skapa ett bilfritt centrum.
En ny färdled över älven för fordonstrafik skulle
minska belastningen på staden då det endast finns
två broar i dagsläget. Nya tågstopp i Velanda och
Upphärad kan stärka Trollhättan i regionen och
minska vägbunden trafik. Ett tågstopp under Norra
Älvsborgs Länssjukhus skulle underlätta pendlandet
både för patienter och personal.
Nya bostadsområden byggs enligt den så kallade trestegsmodellen. Detta innebär att bostäderna planeras utifrån tre olika prisklasser; låg, mellan och hög.
Modellen är ett sätt att motverka segregation i staden
och göra nya bostäder tillgängliga för fler inkomstgrupper.
15
Trädgårdsstaden
Runt Trädgårdsstadens centrum breder grönskande bostadsområden ut sig,
med närhet till både natur och stadens puls. Staden lägger mycket fokus på
att skapa nya attraktiva bostadsområden med gles bebyggelse och trivsamma miljöer. Alla nya bostadsområden är planerade för att underlätta vardagliga miljöhandlingar och för att uppmuntra till ett sunt miljötänkande.
I Trädgårdsstaden läggs mycket vikt vid gröna energilösningar och staden
ligger långt fram i utvecklingen av grön teknik.
Bostadsområden
I Trädgårdsstaden har nya självförsörjande bostadsområden vuxit fram runt staden. De karaktäriseras
av den låga bebyggelsen och de gröna gatorna som
slingrar sig genom området. Bostäderna är i första
hand egnahemshus men även flerfamiljshus, med
stora trädgårdar och närhet till skogen. Lärketorpet
har utvidgats och är en populär stadsdel med närhet
till centrala Trollhättan. Andra tätorter som har expanderat i Trädgårdsstaden är Upphärad och Velanda, som båda följer Lärketorpets utvecklingsmönster.
är barnvänliga i flera avseenden och har exempelvis
lekplatser och närhet till naturområden. Även skolor, dagis, fritidsverksamhet och idrottsanläggningar
har planlagts i närområdet. Verksamheterna har en
ekoprofil som innebär att barnen lär sig värdet av naturen och hållbar utveckling genom lek redan i tidig
ålder. I anslutning till de nya bostadsområdena finns
även en liten centrumkärna med ett fåtal butiker,
där ekologiska och närproducerade varor dominerar
sortimentet.
Närheten till stora gemensamma grön- och skogsområden har prioriterats och även landsbygden har
integrerats i bostadsområdena. Alla bostäder har
privata trädgårdar som är rymliga och skyddade från
vägar. Gatorna som följer topografin är planerade så
att det inte finns någon genomfartstrafik i området.
Detta gör dem lugna och trygga för barn att leka vid.
Den energisnåla gatubelysningen drivs av solpaneler
och vindsnurror.
En kraftfull informationsinsats har gjorts för att engagera och motivera de boende till att aktivt ta del
i arbetet med avfallsåtervinning och kompostering.
Miljöarbetet underlättas genom att det finns ett flertal miljöstationer för varje bostadsområde. Miljöstationerna är uppdelade i ett antal olika fraktioner
med tydliga instruktioner över vad som får slängas
i respektive behållare. Ett pantsystem för glas- och
metallförpackningar införs så att dessa återanvänds
flera gånger istället för att återvinnas i första hand.
De bostadsområden som sorterar korrekt får en belöning i form av en betalningsreduktion för sophanteringen.
För att motverka segregation har de nya bostadsområdena fastigheter i olika storlekar och prisklasser,
men trots detta attraheras främst barnfamiljer till
de nybyggda områdena. De nya bostadsområdena
16
TROLLHÄTTAN 2040
Bostäder
Vid nybyggnationen har ett livscykelperspektiv styrt
arbetet med exempelvis val av byggnadsteknik och
material. Bostäderna är så kallade Plusenergihus,
vilket innebär att de i stort sett producerar mer energi än vad som används. Förutom bra isolering,
tidsstyrd ventilation och värmeåtervinning har bostäderna försetts med egen elproduktion, solceller
på taken och fasaderna eller mindre vindkraftverk i
anslutning till fastigheten. Energiöverskottet lagras
och används vintertid eller levereras till elnätet mot
marknadsmässig ersättning.
Vattenförsörjning
Dricksvattenförsörjningen är säkrad genom
att dricksvattennätet är sammankopplat med
omkringliggande kommuners. Vid nödlägen
kan tillförseln från Trädgårdsstadens reningsverk stoppas och dricksvattnet kan tas från någon annan vattentäkt eller kommun.
17
Trädgårdsstaden
Ekobyar
Trädgårdsstadens första två ekobyar har nu etablerat sig. Genom ett
kommunalt initiativ har ett antal intresserade familjer samlats ihop och
erbjudits anslutande tomter belägna i nära anslutning till staden. Kommunen har erbjudit stöd i form av administrativ konsultation till familjerna som själva tillsammans med arkitekt, forskningsinstitut och byggföretag har utformat sina ekobyar. Hushållen i respektive ekoby delar på
egen färskvattenbrunn och de har gemensamma uppsamlande dammar
för dagvatten.
Husen är alla passivhus och miljövänliga byggmaterial har använts såväl
inomhus som utomhus. Alla hus har solfångare och det soluppvärmda
varmvattnet används även till uppvärmning av husen då det rinner genom rör som anlagts under alla golv. Vintertid står husens egna vedeldade kamin för den kompletterande uppvärmningen av både huset och
varmvattnet.
Invånarna i ekobyarna lever i samspel med naturen. Odling och djurhållning är vanligt i byarna som är näst intill självförsörjande på grönsaker och frukt på sommaren och hösten. Ekobyarna har fått mycket
uppmärksamhet och blivit väldigt populära därför har man planerat för
ytterligare två byar.
Innerstaden
Innerstaden fungerar som en stor samlingspunkt för stadens kultur och
nöjesliv. Hit kommer människor från stadens kringliggande bostadsområden för att ta en bit mat, gå på teater eller njuta av stadens vackra
miljöer. I de fina parkerna finns det gott om möjligheter att motionera
och där har även ett utegym anlagts. Vintertid fungerar parkerna som
centrala rekreationsområden med skridskobanor, pulkabackar och skidspår.
De gula markeringarna visar de
nya bostadområdena. De röda
markeringarna är ekobyar.
18
Innerstaden har även blivit ett centrum för ekologiska och närproducerade varor och dessa inhandlas enklast på stadens torg som fått nytt
liv. Här finns stånd med lokalproducerad mat, allt från kött till grönsaker. Runt torget ligger flera lokala småbutiker och restauranger med
olika specialiteter. I Trädgårdsstaden sker den huvudsakliga handeln
på Överby, här erbjuds större matvarubutiker, klädesaffärer och andra
grossisthandlare.
TROLLHÄTTAN 2040
Vatten-, sol-, och vindkraft
Då Vänern är det största vattenmagasinet i Sverige,
med älvsutlopp genom Trollhättan, lägger Trädgårdsstaden fortfarande mycket fokus på vattenkraften. Nya energilösningar har installerats i älven detta
i form av vertikala axlar som genererar ström från
älvens rörelseenergi. På landsbygden har småskaliga
kraftverk återupplivats och fungerar i dagsläget som
en alternativ energikälla till hus och gårdar.
Solenergi tillvaratas på två olika sätt, antingen som
elektricitet eller värmeenergi och båda varianterna
kan användas i så väl liten som stor skala. Då solkraft
används för uppvärmning i Trädgårdsstaden krävs
det att den kombineras med biobränsle eller någon
annan energikälla under vinterhalvåret för att täcka
det ökade energibehovet. Värmeenergin lagras även
i en sandbädd med slingor under de varmare månaderna för att sedan under vinterhalvåret pumpas in i
huset med en värmepump.
I Trädgårdsstaden använder sig bondgårdar och
småbyar på landsbygden av större vindkraftverk.
Hus och villor i mer tätbebyggda områden har små
vertikala vindkraftverk på tak eller i sina trädgårdar.
På landsbygden kan vindkraftverk liknande gamla
väderkvarnar byggas för att passa in i landskapsbilden.
Agrikultur och biobränslen
Trädgårdsstaden breder ut sig utanför tätorterna och
en del odlingsbar åkermark har försvunnit. Kommunen är dock fortfarande noga med att ge jordbruk,
boskapsskötsel och skogsbruk goda möjligheter att
bedriva sina verksamheter. Detta skapar allt fler arbetstillfällen och ger även chansen till produktion av
förnybara bränslen. På bondgårdarna finns ett tydligt kretsloppstänk, näringsrikt vatten samlas upp i
dammar och renas naturligt. I de näringsrika dammarna odlas Rörflen som är ett bra energibränsle.
Gödsel från gårdarna samlas upp och rötas i mindre
biogasreaktorer. Rötresterna är ett bra gödselalternativ eftersom det är mer homogent. Vid skogsbruk
uppstår även en hel del energibränsle när gallring eller avverkning av skog sker. De olika energibränslena
lagras för vinterhalvåret och används som komplement vid uppvärmningen av villor och större gårdar.
Dagvatten
I de nybyggda områdena finns ett öppet dagvattensystem. Dagvattnet leds från hängrännor och stuprör genom öppna kanaler till dammar. Dammarna renar vattnet på naturlig väg
genom biologisk rening i form av växter. Dessutom är de ett trivselinslag i boendemiljön och
kan användas till bevattning. Genom ett öppet dagvattensystem minskar även problemen
med översvämningar. Kraftiga skyfall medför
ett ökat tryck på ledningar och avloppsrör i
vanliga dagvattensystem och i slutändan kan
detta innebära att orenat avloppsvatten måste
släppas ut i närliggande sjöar och vattendrag.
19
Trädgårdsstaden
Forskning och utbildning
En växande näringsgren i Trädgårdsstaden är miljöteknik. För att denna näringsgren ska kunna utvecklas optimalt krävs ett gränsöverskridande samarbete
mellan Yrkeshögskolan, Högskolan Väst, Innovatum
och lokala företag. Högskolan Väst utbildar personal
för ingenjörs och konsulttjänster och högskolans utbildningar har ett tydligt miljöfokus. Inom bygglinjerna har teknik kring byggandet av passiva hus och
trähus av stor betydelse. Även inom skogsbruks och
jordbruksutbildningar ska det tvärvetenskapliga tankesättet ge grund för ekoeffektivitet. Det genomgående miljötänkandet har lett till att ett kluster inom
miljöteknik har uppstått. Klustret har goda möjligheter att knyta internationella kontakter och ligga i
framkant inom miljöforskning och utveckling.
I trädgårdsstaden är det allt vanligare att pendla till
närliggande tätorter för att arbeta. Detta då den dubbelspåriga järnvägen och de stora satsningarna på
kollektivtrafik och pendelparkeringar gör det enkelt
och smidigt att ta sig runt. Fler människor kommer
välja att bosätta sig i Trollhättans attraktiva bostadsområden och pendla till sina arbeten i till exempel
Göteborg.
Turism och Kultur
Ett program inom ekoturism har startats upp för att
skapa en hållbar turistnäring. På bondgårdar har en
ny näring uppstått, här finns nu “bed & breakfast”
där gästerna erbjuds en inblick i livet på landet. Det
finns även årligen återkommande arrangemang som
20
skördefester och vårfester då boskap släpps ut på
bete. Turistnäringen inuti staden är till stor del etablerad kring älven och slussarna med uthyrning av
bastuflottar, kanoter och kajaker. På Spikön har ett
kallbadhus med spa-möjligheter anlagts, vilket är ett
populärt besöksmål.
TROLLHÄTTAN 2040
Enklast tar sig invånarna dit med hjälp av den nya
båtturen som ansluter strandgatan med ön. För de
som vill gå är det bara att följa den vackra promenadleden längs Strandgatans bryggor där det finns
flera caféer och restauranger. Parkerna i de centrala
delarna av Trädgårdsstaden har ett stort utbud av
kulturevenemang såsom teater, konserter och utebio. Den växande filmproduktionen gynnar även
turistnäringen genom att erbjuda guidade rundturer
inom dess lokaler och filminspelningsområden.
I Trädgårdsstaden finns ett välutvecklat nät av cykel- och gångvägar. Snöröjning och vinterunderhåll
har hög prioritet, speciellt på cykellederna och inne
i centrum, detta för att erbjuda goda möjligheter för
att kunna ta sig runt året om. Vid Trollhättans resecentrum finns goda parkeringsmöjligheter som
underlättar för pendlare att ta bilen till knutpunkten
och därifrån fortsätta med kollektivtrafiken, i den
moderna stationen finns alla bekvämligheter som
behövs.
Transport/Kollektivtrafik
Stadsbussarna är hybridbussar, i detta fall bussar
som går på el och har biogas som reserv. Bussarna
kommer även förses med solpaneler som genererar
ström åt belysningen.
Trots en välutvecklad kollektivtrafik är personbilen
fortfarande ett vanligt transportmedel bland invånarna. I takt med att tekniken utvecklas byggs allt
fler tankstationer för vätgas. Trädgårdsstaden arbetar
hårt för att bli en ledande kommun inom alternativa
bränslen. I takt med att efterfrågan på nya systemoch marknadslösningar ökar skapas förutsättningar
för en ny industri att växa fram. Detta bidrar till det
miljötekniska kluster som är på framväxt i staden.
Bränsleceller
En bränslecell fungerar i stort sett som ett batteri men kräver ett bränsle, exempelvis vätgas,
för att fungera. Vätgas tillverkas genom elektrolys, det vill säga delning av vattenmolekyler som sedan förbränns. Vätgasen är en energibärare precis som elektricitet och kan med
bränsleceller användas i allt från bilar, mobiltelefoner till uppvärmning av byggnader.
21
Compact City
I Compact City sker tillväxten främst genom förtätning. Det har blivit en levande stad med
hjälp av en tät bebyggelsestruktur som främjar centrumhandel, kulturliv och gemenskap.
Istället för att låta staden expandera utåt är tanken att befintliga ytor utvecklas på ett sätt
som möjliggör samverkan mellan olika funktioner och människor. Compact City har därför ett
stort utbud gemensamma ytor och mötesplatser. Den täta stadsbilden och det stora utbudet bidrar med diversitet och mångfald. Eftersom expansionen huvudsakligen sker i stadens
centrala delar bibehålls landsbygdens ursprungliga värden och funktion. Parallellt med detta
har en lokal form av ekoturism vuxit fram för stadsbor som söker kontrast och avkoppling.
Invånarna cyklar och åker kollektivt i stor utsträckning och istället för att äga bil är merparten
av invånarna anslutna till en bilpool. Compact City är en högteknologisk stad med stort fokus på utveckling och tillämpning av grön teknik. Vad gäller energi- och resursanvändning är
systemen relativt storskaliga med gemensamma lösningar för hela staden. Ett stort utbud av
arbetstillfällen och tjänster i kombination med förbättrade kommunikationstekniker innebär
att de flesta bor och jobbar i staden. Den dagliga utpendlingen har därigenom minskat utan
att utbyte och samarbete med region och omvärld för den delen avtagit.
22
TROLLHÄTTAN 2040
Bostäder
En av utmaningarna i Compact City är att bygga nya
centrala bostäder utan att ta för mycket yta i anspråk.
Den här ambitionen har förverkligats på olika sätt.
Nya flerfamiljshus har anlagts, främst i höghusform
med solpaneler. Höghus rimmar väl med en tätare
stadsstrukur genom att ett stort antal bostäder ryms
på liten yta. De nya bostäderna är lokaliserade på lite
olika platser i staden men samtliga hus är centralt
belägna. Eftersom de har placerats mellan, eller i anslutning till redan befintliga bostäder och bebyggelse
är infrastruktur och övriga tjänster redan på plats.
De huvudsakliga lokaliseringarna för dessa nya bostäder är Tingvalla, Sylte, Kronogården och gräsplanen utanför stadshuset. I Tingvalla har höghus med
20 våningar byggts i anslutningen till järnvägsspåren
med välisolerade väggar. Sylte har byggts ihop med
Skoftebyn. Tillsammans har de blivit en attraktiv
stadsdel för de som inte vill bo mitt i centrum.
Undermåliga bostäder i Kronogården har renoverats och stadsdelens torg har rustats upp. Moderna
påbyggnader har gjorts på vissa av de gamla husen
i form av etagelägenheter med egen terrass. Mindre
radhus har även byggts för att få en större diversitet i stadsdelens bostadsutbud och ett flertal mindre
lägenheter har byggts ihop till större. Sammantaget
har dessa insatser bidragit till att göra Kronogården
till ett attraktivt, men samtidigt relativt prisvänligt,
bostadsområde.
Utanför stadshuset står numera ett nybyggt flerfamiljshus i trä med gemensamma terrasser runt hela
byggnaden. Behovet av utrymme för nya bostäder
har dessutom tillgodosetts genom att flytta, och i vissa fall avlägsna, centralt belägna parkeringsplatser.
Eftersom Compact City framförallt präglas av cykel,
gång- och kollektivtrafik har behovet av centrala parkeringsplatser minskat.
Gula områden är förtätade bostadsområden. Små röda områdena är förändringar i centrum ex. vinterträdgården på Odenhuset,
Spiköns konserthall och Café Strandgatan. De ljusgröna området är ett nytt grönt promenadstråk till Kronogården och Lextorp.
Gulsvarta linjen är den nya Podbanan som är illustrerad på s.27.
23
Compact City
Det nya gröna
Trots tätheten är Compact City en grön stad. Eftersom utrymmet är relativt begränsat på markplan utnyttjas höjden i större utsträckning. Det här innebär
att nya odlingstekniker nyttjas i form av gröna tak
och vertikalodling. Dessa gröna tak, i kombination
med gårdar och terrasser, kan användas för odling
av grönsaker och prydnadsväxter men också som
avkopplings och rekreationsytor. På gallerian Odens
tak har staden fått en vinterträdgård som är öppen
för allmänheten året runt. Vinterträdgården utgörs
av en inglasad trädgård i anslutning till en öppen yta
med utrymme för café på sommaren. Trädgården är
ett populärt tillhåll för invånarna, i synnerhet på vinterhalvåret.
Det faktum att merparten av befolkningen bor i lägenhet ökar behovet av allmänna platser. Parker,
bostadsgårdar och gröna tak utgör gemensamma
utrymmen för stadsborna som generellt inte har någon egen trädgård. Några av bostadsgårdarna har
fått kolonilotter och gemensamma växthus. Nyttjandet av dessa ytor främjar sammanhållningen i
staden. Intresset för natur och odling har ökat trots,
eller kanske tack vare, förtätningen av staden. I samarbete med park- och naturförvaltningen har fenomenet skolträdgårdar återupplivats. Både på föroch grundskolenivå används naturen som ett öppet
klassrum och så kallade skolträdgårdar har anlagts.
I trädgårdarna får barn och ungdomar möjlighet att
lära sig om odling, skörd och tillagning av grödor.
Vissa av trädgårdarna fokuserar mer på djurliv och
biologisk mångfald med en växtlighet som lockar
fjärilar, insekter och fåglar. Skolträdgårdarna är positiva i den bemärkelse att de kräver få resurser och
kan anpassas efter utrymme och intresse. De utgör
dessutom en möjlighet till fysisk aktivitet samtidigt
som barnen lär sig om hållbarhet och ekologi.
Centrum och europaväg 45
I Compact City har området längs Strandgatan
gjorts om till en bilfri zon och blivit en fullfjädrad
gågata. Gatan har fått ett bättre utbud av caféer och
restauranger med uteserveringar på bryggan. Bryggan rustas även upp och vävs in i grönska, samtidigt
som Café Strandgatan utvecklar sin verksamhet genom att bygga en kupol som kan fällas upp vintertid.
Drottningtorget har genom omplanering och upprustning blivit mer attraktivt som mötesplats för stadens invånare och turister. Torget är uppbyggt med
en serie nivåskillnader som bildar naturliga sittplatser. I utkanten av torget finns ett antal runda planteringskar, där säsongsanpassade växter och träd
planteras. Torget fungerar också som marknadsplats
på helgerna med ett varierande sortiment av närproducerade varor. Kommunen i Compact City och
Cityföreningen samarbetar för att öka nyetablering
av verksamheter som förväntas bidra till en levande
torgmiljö. På Drottningtorget och Spikön finns en
vacker belysning i form av soldrivna lampträd. Belysningen har bidragit till att platserna känns tryggare oavsett tid på dygn och årstid.
Soldrivna lampträd – suger upp energi på
dagen, lyser på natten.
Idén med soldrivna lampträd togs först upp
av Ross Lovergrove år 2007. Träden behöver
inte mycket solljus för att laddas och lysa upp
en mörk vinternatt. En tiondel av Europas elkonsumtion går i dagsläget till vägbelysning.
Med hjälp av tekniken sparas energi och pengar, samtidigt som utsläppen av växthusgaser
minskar.
24
TROLLHÄTTAN 2040
Väg europaväg 45 som går genom Trollhättan anses som oförenlig med hållbar utveckling, både ur
ekologisk och social synvinkel. Planeringen att lägga
om vägen öster om staden pågår men kommer att
verkställas först 2040. I väntan på en mer långsiktig lösning har förbindelserna mellan centrum och
områdena öster om europaväg 45:s bättrats på. Den
största satsningen består av ett cykel- och gångstråk
som sträcker sig från Kronogården/Lextorp in till
centrum. Samtliga gång och cykelstråk som korsar
europaväg 45 ersätts med breda träbroar istället för
tunnlar, som ofta upplevs otrygga.
Resursanvändning
I Compact City har det skett en övergång till storskalig användning av förnyelsebara energikällor
såsom sol och vattenkraft. Solceller placeras i första
hand längs med väggar och tak, i syfte att undvika
att ny mark tas i anspråk. Ett exempel på en fastighet
vars tak täcks helt av solceller är arena Älvhögsborg.
Energin som utvinns från takets solceller används
för uppvärmning av sportcentrets simbassänger och
överskottsenergin skickas ut på marknaden.
Avfall
Compact City strävar efter att minska trafiken i staden, därför införs ett nytt avfallssystem. Genom ett
pilotprojekt på de nybyggda områdena i Lextorp har
samtliga sopnedkast blivit ihopkopplade. Underjordiska rör transporterar avfall med hjälp av vacuum
till en gemensam uppsamlingsstation. Via avancerade styrsystem i uppsamlingsstationen sorteras sedan
avfall fraktionsenligt för vidare transport till återvinningsstationer i stadens utkant.
25
Compact City
Handel
Turism och Kultur
Compact City vill stärka centrumhandeln. Genom
samarbete mellan kommuner, fastighetsägare och
näringsliv har centrum fått en pånyttfödelse. Cityföreningen arbetar regelbundet med att undersöka
invånarnas önskemål och att anpassa utbudet av butiker därefter. Dessutom reserveras centrala lokaler
i synnerhet för detaljhandel med syfte att skapa ett
renodlat handelsområde. Överby har snarare blivit
en plats för volymhandel och sällanköpsvaror. Tack
vare ny teknik har stora möbelbutiker öppnat “virtuella showrooms” i centrum. Tekniken erbjuder
möjligheten att visualisera och ”möblera” sitt eget
boende och därefter få produkterna levererade från
större lager.
Compact City är en välbesökt turiststad främst tack
vare slussarna, kulturutbudet och stadens innovativa
miljödesign. En kryssning med avgång vid kanaltorget ger tillfälle att ta en tur på älven och komma bort
från stadens puls. Eko-yachten drivs med solceller
och är nästintill oberoende av energi utifrån.
På Kanaltorget har parkeringen ersatts med en inomhusmarknad. Vem som helst har möjlighet att
hyra ett stånd för försäljning av nya och begagnade
prylar. Sommartid flyttas delar av försäljningen ut på
torget. När det kommer till dagligvaruhandel såsom
livsmedel har det blivit allt vanligare med matkasseprenumerationer och ekolådor. Många får därigenom mat och grönsaker hemlevererade vilket bidragit till minskade resor till och från mataffären.
26
Då invånarna i Compact City lever på en relativt liten
yta, är också weekend- och semesterresor vanliga.
För att uppmuntra invånarna att resa i sin närmiljö
har kommunen satsat på utveckling av lokal ekoturism. Kommunen tillhandahåller exempelvis nybyggda stugor och ekohus att hyra till rimliga priser.
Dessutom erbjuder många av traktens bondgårdar
besök och övernattning. En ny trend har också uppstått via projektet ”hyr en ko”. I projektet får besökarna delta i det dagliga arbetet på bondgården, med
allt ifrån mjölkning till tillverkning av ost. Syftet med
projektet är att bidra med förståelse för lantbrukarens roll som närproducent och skapa en vilja bland
besökarna att stödja lokala aktörer. Den här sortens
projekt har bidragit till lönsamheten för jordbrukare
i kommunen.
Invånarna i Compact City har en aktiv livstil. Kulturlivet gynnas av engagerade och drivande invånare
och företag som anordnar aktiviteter såsom filmfestivaler och utställningar. Årligen anordnas en så
kallad “kreativitetsvecka” på Innovatum med temat
grön teknik och skapande. Veckan är ett socialt forum för kreativa invånare och andra aktörer som får
chansen att visa upp sig och utbyta kunskaper. Folkets hus har kompletterat sin verksamhet med en ny
kulturscen på Spikön. Scenen står till förfogande för
olika kulturella evenemang såsom teater, film och
konserter. När scenen inte används kan denna fällas
ihop och flyttas till annan plats.
TROLLHÄTTAN 2040
Arbetstillfällen
Stadens inriktning har gått mot forskning och utveckling inom grön teknik. De flesta nya arbetstillfällena finns inom utveckling av energi och transport.
Dock hör kommun och landsting fortfarande till de
viktiga arbetsgivarna. Stora industrier har ersatts
med små fristående företag som snabbt kan anpassas mot efterfrågan. Teknik som omvandlar outnyttjad rörelseenergi till el och värme är ett forskningsområde som staden förknippas med internationellt.
Ett konkret exempel är de plattor som används på
cykelbanor för att alstra värme. Ett effektivt forskningssamarbete mellan Innovatum och ingenjörer
från Högskolan Väst gör att bättre solcellstekniker
uppkommer, vilket också skapar nya arbetstillfällen
i staden. På produktionsidan så är massproduktion
inget man satsar på. Istället är man nischad inom
specialproduktion. Marknaden för skräddarsydda
och personliga lösningar är stor 2040.
Fördelen med systemet är att busstorlek och turer
anpassas efter antal resenärer. Därmed minskar risken att onödigt stora fordon går nästan tomma. De
sträckor som har en mer jämn ström av passagerare
fungerar dock som idag. Stadens högteknologiska inriktning har utvecklat bussar som drivs med solceller
i kombination med bränsleceller. Bilen används i första hand som ett komplement till kollektivtrafiken.
Istället för att äga en bil är merparten av invånarna
anslutna till en bilpool och lånar bil vid behov.
I Compact City har en testbana för persontransporter, så kallade pods, byggts. Banan utgår från centrum och leds ut till Björndalen. Projektet är tänkt
att ytterligare sammanbinda staden. Det finns möjlighet att på sikt bygga vidare på systemet till större
delar av staden. Uppbyggnaden av systemet är en dyr
investering, men då underhållskostnaderna är relativt låga förväntas en god totalekonomi uppnås.
Transport/kollektivtrafik
Compact City har blivit en väl utvecklad cykelstad,
bland annat på bekostnad av avsmalnande bilvägar.
På Torg- och Drottninggatan har en buss respektive
cykelfil byggts. I stadens satsning på ökad cykelanvändning ingår en prioriterad snöröjning som kompletteras av de eluppvärmda cykelbanorna. Dessutom har antalet stationer för cykelpooler utökats, som
studenter har fri tillgång till. I syfte att skapa en väl
fungerande kollektivtrafik i hela Trollhättan, införs
ett behovsanpassat system. Det innebär att bussarna
går med täta intervaller, men att passageraren måste
göra anmälan en stund innan avgång.
Godstransporter
Den dubbelspåriga järnvägen har i kombination med
en utbyggd användning av kanalen tagit över en stor
del av transporterna till och från staden. Eftersom
den nybyggda hamnen i Vargön ansluts till järnvägen uppnås en logistisk knutpunkt för all godshantering till Compact City. Från hamnen sker transporterna in till staden med eldrivna lastbilar. På sikt
skulle även en del av stadstransporterna kunna ersättas med ”pods” om systemet blir tillräckligt utbyggt.
27
Den Återvunna Staden
I Den Återvunna staden har den stora förändringen inte skett i stadsbilden utan i människors tänkande och attityder. Trollhättan som stad har
en väldigt bra adaptionsförmåga historiskt sett. Den återvunna staden är
mer anpassningsbar och mindre sårbar för förändringar. Staden har blivit mer
flexibel och återvinner resurser på ett effektivt och innovativt sätt. Gamla byggnader och
redan exploaterad mark används till nya ändamål och undviker på så vis att nya områden tas
i anspråk. Vid nybyggnationer är kretslopp och livscykelperspektiv i fokus vid såväl materialval som byggnadsteknik. Återvunnet material används bland annat till ny fasadbeklädnad
på byggnader och till skulpturer som pryder staden. Områden med funktioner från förr har
kunnat återupptas, så som den gamla banvallen blivit till ny spårväg för spårvagnar och som
även kompletterats med trådbussar.
28
TROLLHÄTTAN 2040
Bostäder
I Den återvunna staden läggs ett fokus vid att använda mark som tidigare har haft ett annat syfte. Även
byggnader har konverterats för att uppnå målen på
en hållbar stadsstruktur med rötter i äldre arkitektur. Ett exempel på ett område som har legat i framkant med både ny teknik vid byggnation och drift
är Stallbacka södra. Här har stadsplanerarna använt
det tidigare starkt förorenade området till bostäder
och nya stora grönområden, något som förr ansågs
vara för dyrt och omständligt. Trollhättan har varit
en föregångare när det gäller att ta tillvara på attraktiv men förorenad mark nära stadskärnan genom att
sanera och bygga nytt bostadsområde. Den omfattande saneringen på Stallbacka södra har lett till fler
arbetstillfällen och ökat kunskapen om saneringstekniker.
Byggnationen av blandade typer av bostäder skapar
ett blandat samhälle och har fått Trollhättan på kartan med en jämställd och medveten befolkning.
Fokus har varit på att integrera allt ifrån nyinflyttade
studenter till äldrevård. Ett blandat område bidrar
till minskad segregation och ökad gemenskap.
Den äldre stadsstrukturen som Trollhättan består
av används fortfarande och material i form av tegel
och trä används i stor utsträckning. Områden med
träbyggnader är vanligare i stadens utkanter så som
Sjuntorp och Upphärad medan tegel dominerar i
stadskärnan.
Ett sätt att hantera dagvatten och minska ytvattenavrinning är att anlägga stenkistor. Stenkistor ligger
i anslutning till stuprör med en rörledning under
markytan och avlägsnar vattnet från husgrunden. En
annan metod för att avlägsna och sedan ta tillvara på
regnvatten är vatten som leds genom stuprör mynnar
ut i en regnvattenbehållare. Vattnet kan sedan användas vid bevattning av gräsmattor, blomsterlådor och
liknande.
Gula områden är nya bostadsområden. Ljusröna är nya parkområden. Orange/Svart linje är den nedgrävda europaväg 45. Lila linjen är den nya
spårvägen som binder ihop Trollhättan. De ljusröda områdena visar i söder Trollhättans kulturcentrum och i norr det förändade Drottningtorget
med den inglasade gågatan och saluhallen.
29
Den Återvunna Staden
Grönområden
De många grönområdena genomsyrar staden och
fungerar som sociala rum där invånarna kan koppla
av och mötas. Ett av de större nya grönområdena har
växt fram på södra Stallbacka-området och ramar in
älvrummet och det nya bostadsområdet. Från att ha
varit ett förorenat industriområde har det blivit ett
lummigt och naturskönt område. På vinterhalvåret
kan invånare och turister åka pulka i parken samt åka
skridskor på den upplysta skridskobanan. Det finns
även välutrustade grillplatser som kan brukas året
runt och under sommaren anordnas även festivaler i
parken.
Drottningtorgets busshållplats har flyttats till Resecentrum vid centralstationen och torget har omvandlats till ett grönt torg. Med den anslutande saluhallen
och den gamla fontänen har Den Återvunna staden
fått en starkare centrum identitet. Shoppingkupolen
har bidragit till ett rikare kultur och studentliv i centrum. Invånarna kan gå via saluhallen ut på Kungsgatan som är beklädd med ett välvt glastak och sträcker
sig några kvarter upp mot det förgrönade Odenhuset.
Den inglasade gatan med sin allé skapar ett trivsammare klimat året runt och är ett arkitektoniskt smycke
i centrum. Från Drottningtorget fram till Innovatum
är det likaså förgrönat. Kulturskolan är en botanisk
trädgård med ett anlagt stort växthus med växter från
världens alla hörn och skapar en gemytlig spatsé fram
till Innovatums kulturcentra där
människor träffas för att ta del av
det mångfasetterade kulturutbudet. Kulturskolan erbjuder även
ett mysigt fik och lokaler för
konstutställningar med mera.
Strandgatan har fått en skönare
atmosfär och ett rikare utbud, en
smalare gågata med mer växtlighet samt fler caféer och sittytor
för älvens besökare. Härifrån
startar många sin promenad upp
till södra Stallbackaparken eller ner mot slussarna och fallen.
Älvrummet har fått behålla sitt
oförädlade utseende och är tillgängligt för stadens invånare och
turister som vill uppleva ett mindre exploaterat Trollhättan mitt i
staden.
30
Resursanvändning
Den Återvunna staden är mindre resursintensiv. Genom att värdera kretsloppstänket blir återanvändning av material en resurs för staden.
Mycket el går åt att driva spårvagnar och trådbussar.
I och med detta har mängden energi som kommer
från gröna energikällor utökats, som till exempel
biogas. Bostäderna i den återvunna staden är resurssnåla och därmed billiga att bygga och bo i. I så stor
utsträckning som möjligt vill Den Återvunna staden
att energin till uppvärmning ska vara lokalproducerad. Utbyggnaden av Olidans och Hojums vattenkraftverk har påbörjats och kommer att producera
mer el i framtiden. Utbyggnad har skett genom ökad
fallhöjd samt byte av turbiner för att kunna få ut mer
effekt.
Det skall vara lättare för privatpersoner att investera
i grön teknik för att kunna producera energi. Detta
för eget bruk men också för att kunna sälja vidare till
energibolag som gör den tillgänglig på den allmänna
marknaden som i sin tur får en ökad expansion.
Det finns även innovativa lösningar när det kommer
till trafikljus. Trafikljusen är utrustade med solpaneler för att på soliga dagar kunna vara helt självförsörjande.
TROLLHÄTTAN 2040
Näringsliv och handel
För motverka den sårbarhet ett ensidigt näringsliv
innebär, har en omstrukturering skett och de tidigare
stora industrilokalerna är numera industri- och kontorshotell för diverse företag. Fördelen med att ha
en samlingspunkt för många olika företag är att samverkan mellan företagen kan främja nätverkande och
specialiserade kunskaper. I samma byggnad finns det
även gemensamma utrymmen för att gynna nätverkandet och personliga möten så som matsalar, kopieringsrum och konferensrum. Företagshotellen
fungerar som buffert för småföretag så de får hjälp
vid uppstart och sedan klarar säsongsbetonade förändringar.
I och med det nya bostadsområdet på södra Stallbacka kan gamla industribyggnader i närheten fungera som både en samlingspunkt för olika företag och
hysa till exempel mataffär, galleria, förskola och fritidsgård.
Innovatum är ett kulturcentrum med teaterbiografen
mitt i området. Gamla industribyggnader på Innovatum är omgjorda till medborgarhus med bland annat
replokaler, utställningsutrymmen och restauranger.
Kronan på Kronogården fungerar på liknande sätt
och är en samlingspunkt som skapar förutsättningar
för kreativitet och engagemang. I Kronogården finns
det även billiga lokaler för konstnärer och artister att
hyra.
Överby fokuserar liksom resten av staden på ett
kretsloppstänk. Det lönar sig att reparera och återvinna material och teknik i Den återvunna staden.
Således är det lika självklart att specialisera sig på att
LEAN-produktion
Företagen jobbar liknande LEAN-production
vilket innebär att lagerhållning sker i liten skala
och produktionen efter behov. Hållbarhet och
kvalité står i fokus när det gäller konsumtionsmönster. För att minska antalet förpackningar
säljs många varor i lösvikt. Istället för att ha
plastförpackningar används trä eller annat
återvunnet material.
reparera som att sälja på Överby center. Trollhättan
kommer inte bara att närproducera, utan också närreparera. Inom kommunen har gamla traditioner tagits till vara på, det är lätt för företag att starta eget
och återuppta yrken från förr.
Systemet med färre än 40 timmars arbetsvecka har
införts och används sedan länge och ger mer tid för
fritidsintressen och föreningsliv vilket har skapat en
engagerad och medveten stad.
Det gamla Högskolan Väst är numera Universitetet i Väst och har expanderat och lockat studenter
från Sverige och resten världen med sina varierade
utbildningar med starkt fokus kretsloppstänk och
kopplingar till näringslivet. Forskning sker kring
hållbarhetsperspektiv och på att ta fram lösningar
för globala problem. Universitets olika fakulteter
är knutna till stadsdelar med historiska anor inom
området. Sjuntorp har till exempel sin textilhistoria
med ett modernt textilgymnasium och universitet
där tyger och kläder återvinns.
Plasma
Plasma är inte ett ämne utan ett fysiskt tillstånd där elektroner separerats från atomkärnorna. Genom att plasmabehandla textilier
minskar man kemikalie- och färganvändningen samtidigt som materialet blir vatten- och
smutsavvisande.
31
Den Återvunna Staden
Turism
Turismen i Den Återvunna staden är fokuserad på
upplevelser. Ett bra, utbyggt kollektivnät både inom
staden och inom kommunen gör att det är lätt att
ta sig till staden med omnejd. Gratis kartor och cykeluthyrning gör att det är enkelt kan ta sig runt i
staden och omkringliggande omgivning och på så
sätt få uppleva mer av vad staden har att erbjuda.
En tur till Innovatum erbjuder bland annat besök på
museum. Man kan även få guidade turer hos Film
i Väst med avslutande filmvisning vid den enorma
teaterbiografen.
som är nyfiken på hur den ekologiska maten odlas
kan besöka någon av de gårdar som erbjuder besökare olika workshops. Att bo på gård är ett alternativ
för de som inte vill ta in på stadens camping.
Spårlinjerna till Stallbackaområdet erbjuder invånare chansen att besöka mässhallen, gå på konstutställningar och se sig omkring på det gamla industriområdet.
Ett annat sätt att få uppleva konst är att ta sig till
Innovatum eller något av bostadsområdena Kronogården eller Lextorp där mosaikkonstverk gjorda av
återvunna material klär väggarna på höghusen och
ger känslan av att vara en enda stor målarduk. I Kronogården och Lextorp har denna samtidskonst skapats av de boende i områdena och får husen att se
mer levande ut.
Kupolens galleria och saluhallen på torget ger turister som vill uppleva en mer europeisk atmosfär, möjligheten att strosa omkring i småbutiker, handla närproducerad ekologisk mat och inandas frisk luft då
centrum sedan många år nästan är helt bilfritt. Den
32
Kollektivtrafik och vägar
Genom att flytta ut parkeringar till stadens yttre
delar och skapat ett kollektivtrafiknät som är lättåtkomligt har Den Återvunna staden fått ett bilfritt
centrum. Kollektivtrafiken är gratis och de yttre delarna i kommunen har knutits starkare till innerstaden genom nya, täta busslinjer. Det nya dubbelspåret
mellan Göteborg och Trollhättan har gjort pendling
mellan städerna betydligt enklare.
TROLLHÄTTAN 2040
Det gamla industrispåret har återigen tagits i bruk
och används för spårvagnar och trafikerar staden
ifrån Innovatum till Stallbacka. En annan kollektivtransportlösning inom staden är trådbussar. Trådbussar ser ut och fungerar som en vanlig buss men
har förutom en förbränningsmotor en elmotor så att
den kan koppla upp sig på spårvagnsnätet när det
är tillgängligt. Trådbussarna kan på så vis trafikera
både innerstad och landsbygd. Några av genomfartslederna genom centrum har flyttats utanför stadens
kärna för att minska trafiken. Även europaväg 45 har
grävts ner för att få bort de barriäreffekter som vägen
har och knyta områden öster om vägen närmare till
centrum.
med det öppnat området för rekreation. Kampanjer har genomförts tillsammans med Universitetet i
Väst och Trollhättans kommun för att öka cyklandet
bland stadens och kommunens invånare.
Invånarna i Den återvunna staden uppskattar kommunens och regionens natur och utnyttjar närheten
till kusten vid utflykter. Då stadens invånare är engagerade och värderar livskvalitet är längre resor ofta
en kombination av semester och välgörenhet.
I Trollhättans norra delar har en ny hamn byggts och
i och med detta har antalet transporter på älven till
Trollhättan med gods ökat. Hamnen ska också kunna
användas som en regional omlastningszon för transporter till områden längre upp i älven. I och med
detta kommer nya arbetstillfällen att skapas inom
kommunen. En följd av den ökade spårkapaciteten
mellan Göteborg och Trollhättan har bidragit till att
en större mängd gods går med tåg och tack vare det
har lastbilstrafiken minskat.
Tidigare biltrafikerade gator har smalnats av och
gjorts om till cykelvägar. Gångvägarna som bland
annat finns vid älven har breddats för att både cyklister och fotgängare ska kunna använda dem och i och
Södra stallbacka, gult är det nya bostadsområdet och grönt den nya
stora parken.
33
Diskussion
Hållbar utveckling innebär att ekonomisk, ekologiskt och socialt hållbarhet tas i beaktande. De
tre scenarierna i den här rapporten eftersträvar att uppnå social gemenskap, effektivare resursanvändning, mindre energikonsumtion och fler arbetstillfällen. Scenarierna har alla olika lösningar på hur tillväxten ska hanteras och varje scenario har för- och nackdelar.
Det finns en rad gemensamma förutsättningar för att staden ska kunna fungera i och med en
ökad befolkning. En förutsättning är en ny färdled över Göta Älv som kommer att knyta Trollhättans olika delar närmare varandra. Det är en potentiell lösning på problemet med det i dagsläget svårgenomträngliga centrumet. Att placera en sådan överfart samt finna medel att finansiera
projektet är stora utmaningar. Genom att på olika sätt omforma europaväg 45 vill vi ytterligare
knyta samman områden som är starkt delade av transportleden. Detta främjar befolkningen
och eftersträvar mål på en ökad framkomlighet vilket uppmuntrar till gemenskap och minskar
segregation. För att få en hållbar stads- och befolkningsstruktur måste europavägens negativa
effekter minskas och planeras på så sätt att stadens intressen kommer först.
De alternativen som presenteras och är fördelaktiga är mycket kostsamma. Men eftersom många
stora infrastrukturella projekt planeras och ska genomföras i regionen så finns en möjlighet för
Trollhättan att planera efter projekten.
Planeringen i Trädgårdsstaden gör att det är enklare att leva miljövänligt. Inga större livsstilsförändingar kommer vara nödvändiga då miljöanpassningar sker genom planering och teknik.
En förutsättning för tekniken i Trädgårdsstaden är att småskaliga energilösningar blir tillräckligt
effektiva vilket kan vara en svaghet men styrkan ligger samtidigt i att förnyelsebara energilösningar och grön teknikutveckling gynnas. De nya bostadsområdena i Trädgårdsstaden kommer
ta mycket oexploaterad mark i anspråk. Marken är belägen på nya områden där infrastruktur i
dagsläget saknas vilket gör att det kommer vara resurskrävande att bygga ut. Trädgårdsstaden
breder ut sig och skapar långa avstånd som gör invånarna bilberoende. Avståndet till centrum
medför ett bilberoende men staden har också fokuserat på att underlätta för de många pendlarna
mellan Trollhättan och närliggande städer. Villaområdena i kommunen har en småstadskänsla
med närhet till naturen vilket gör Trädgårdsstaden barnvänlig och landsbyggden levande. Nackdelen med att många invånare bor i utspridda villaområden är att fokus flyttas från centrum och
att kulturlivet blir fattigare. Det finns även en risk för att bostäderna i de nya områdena blir förhållandevis dyra då man jämnför med andra bostadsområden i Trollhättan, vilket är en nackdel
när det kommer till segregationsproblematiken.
Compact City är en tät stad, vilket leder till att många människor delar på samma utrymmen.
Med tekniska lösningar ges många möjligheter till en hållbar livstil. I den fysiska planeringen
har nybyggnationerna främst inneburit påbyggnationer på befintliga byggnader och höghus för
att grönområden inte ska tas i anspråk. Beroendet av tekniska systemlösningar kan göra staden
sårbar för yttre påverkan såsom stormar, strömavbrott och virus. Avancerad teknik kan även
vara resurskrävande vid framställning och priserna kan stiga i samband med resursbrist. En förtätning av innerstaden som uppmuntrar till urbanisering kan medföra en risk att landsbygden i
kommunen avbefolkas och marginaliseras . Dock kan tätheten och gemensamma ytor samtidigt
gynna gemenskap i de centrala delarna av staden. Närheten och tätheten mellan bostäder innebär också fler möjligheter till gemensamma lösningar och förvaltning.
34
TROLLHÄTTAN 2040
Compact citys täta stadsstruktur kan avskräcka familjer genom att invånarna inte har samma
utrymme och en känsla av ett eget boende, vilket skiljer sig tydligt från Trädgårdsstaden som har
rymligare bostadsområden med tillgång till trädgård. Den Återvunna Stadens styrka ligger i att
vara resurssnål och därmed mindre energikrävande. Staden är mer anpassningsbar och mindre
sårbar för förändringar än de andra två scenarierna. Den återvunna staden mycket kostsam till
en början då Stallbacka södra skall genomgå en omfattande sanering innan byggnationen av de
nya grön- och bostadsområdena. Men att återanvända och reparera är ett sätt att driva fram en
hållbar utveckling, i synnerhet ett resurseffektivt samhälle med mindre avfall. Detta ställer stora
krav på miljöengagemang från invånarna. Ekonomiska resurser satsas på att bevara kulturarv
och gammal bebyggelse som ger Den återvunna staden en känsla av samhörighet med sin historia.
Genom att vända på planeringsprocessen och försöka frånse från kostnadsaspekterna blir idéer
gradvis mer accepterade och målet med ett hållbart samhälle kan uppnås. Genom att använda
sig av lärdomen från förr och modern teknik, samt att använda sig av ett pragmatiskt synsätt i all
planering, kan man lösa miljöproblem. Det krävs uppoffringar och stora investeringar på många
håll i samhället som både är kostsamma på kort och lång sikt men med ökad öppenhet och förmåga att minska vår inverkan på miljön kan social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet uppnås.
- Studenterna Fallstudie 2011
35
Medverkande
Karin Bratt
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
Moa Lipschütz
Samhällsvetenskapligt Miljövetarprogram &
Masterprogram Geografi/Kulturgeografi
Göteborgs Universitet
[email protected]
Sebastian Edholm
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
Mathias Lundgren
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
Ingrid Gustafsson
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
Olof Mattsson,
Naturvetenskapligt Miljövetarprogram
Göteborgs Universitet
[email protected]
Johan Gustavsson
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
Helena Målsäter,
Naturvetenskapligt Miljövetarprogram
Göteborgs Universitet
[email protected]
Jesper Hammarstand
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
Malin Romo
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
Jenny Jersby
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
Johan Saarela
Naturvetenskapligt Miljövetarprogram M.Sc
Göteborgs Universitet
[email protected]
Lina Junedahl
Naturvetenskapligt Miljövetarprogram
Göteborgs Universitet
[email protected]
Hanna Stensson
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
Rosmarie Lemoine
Samhälle Hav & Sjöar
Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
[email protected]
36
Handledare
Ingrid Johansson (Kursansvarig)
Department of Human and Economic Geography
School of Business, Economics and Law
University of Gothenburg
[email protected]
Ulf Ernstson
Department of Human and Economic Geography
School of Business, Economics and Law
University of Gothenburg
[email protected]
TROLLHÄTTAN 2040
Dr. Lars G. Franzén
Professor Physical Geography
Department of Earth Sciences
University of Gothenburg
[email protected]
Alexander Walther
PhD Student Physical Geography
Department of Earth Sciences
University of Gothenburg
[email protected]
Stort tack till
Vi vill tacka Ulf Ernstson och Ingrid Johansson för den handledning vi
fått under arbetet, ett särskilt tack vill vi rikta till Lars Franzén för hans
dagliga stöd och hjälp. Tack till Simon Farsi och Fredrik Andresen för
de fina illustrationer som pryder vår rapport. Vi vill också rikta ett stort
tack till Alexander Walther som stöttat Johan under arbetet med GISkartorna. Tack till våran Mathias för arbetet med layouten. Sist men inte
minst vill vi tacka alla trollhättebor som svarat på våra intervjufrågor
samt Kontoret för Hållbart samhälle på Trollhättans kommun.
37
Tidigare Fallstudier
Mobilitet och hållbar stadsutveckling - Lundby på gång (2002)
Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård (2003)
Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets behov och önskemål (2004)
Ringön - en hållbar del av Göteborg (2005)
Det är dags att tänka på Gullbersvass (2006)
Ett hållbart Tjörn 2037 - Det börjar nu (2007)
Cities beyond oil - Autonomous global gothenburg (2008)
Framtidsscenarier för Kungälvs kommun (2009)
The river city 2050 (2010)
Du kan ladda hem de tidigare fallstudier från Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV här:
http://www.chalmers.se/gmv/SV/projekt/fallstudiekurs-hallbar
38
Referenser
TROLLHÄTTAN 2040
Register, Richards. (2006) Ecocities-Rebuilding Cities in Balance with Nature.
New Society Publishers, Canada.
Historia
http://www.trollhattan.se/Startsida/Om-kommunen/Om-Trollhattan/Historia (2011-05-23)
Statistik
http://www2.trollhattan.se/2010-kommunfakta/svenska/kommun.pdf (2011-05-23)
Trädgårdsstad
http://www.ne.se/lang/tr%C3%A4dg%C3%A5rdsstad (2011-05-23)
Faktarutor
Lampträd
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article261914.ece (2011-05-20)
Plasma
http://www.miljo-utveckling.se/nyheter/artikel.php?id=34268 (2011-05-20)
Bränsleceller
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article490336.ece (2011-05-23)
39
40
TROLLHÄTTAN 2040
41
Under tio veckor har en fallstudie i hållbar utveckling för
Trollhättan gjorts. Femton studenter med olika akademisk
bakgrund från Göteborgs Universitet och Högskolan Väst har
samarbetat med projektet. Målet har varit att ta fram tre olika
scenarion för Trollhättans stad. Hur ska staden utvecklas och
expandera med 20.000 nya invånare till år 2040? Därefter
har det diskuterats olika för- respektive nackdelar med scenarierna. Tanken med rapporten är att skapa ett visionsunderlag och förhoppningsvis inspirera till kommande arbete
inom Trollhättans kommun.