Metodbeskrivning Jobbcentralen & Inkubator

2 Första upplagan november 2014.

© SDF Lundby Eftertryck förbjudes utan skriftligt medgivande.

SDF Lundby Box 220 06 400 72 Göteborg ISBN 978-91-637-7129-3

Innehåll

Jobbcentralen

Bakgrund Jobbcentralens utformning utifrån lokala behov Strategi och organisation för Jobbcentralen Metod - delprocesser och aktiviteter Dokumentation Utvärdering Att skapa en verksamhet för alla Berättelser om deltagare

Inkubator Lundby

Bakgrund Målgrupp Strategi Detta kan deltagaren få hjälp med Metoder, processer och berättelser om företagare Exempel från verkligheten 4-7 8-9 10-11 12-24 25 25 25-28 29-33 34-35 36 36-37 37-39 40-49 50-54

3

4

Jobbcentralen

Bakgrund

I denna handbok kommer vi att beskriva hur vi har arbetat inom Jobb centralen med arbetslösa individer för att stödja dessa i att uppnå egen försörjning. Behoven hos deltagarna varierade mycket men den gemen samma nämnaren var att alla varit långtidsarbetslösa mellan 10 månader och upp till 15 år. I vissa fall hade deltagaren ingen arbetslivserfarenhet alls p.g.a. medicinska eller sociala svårigheter. Jobbcentralen ingår i ett större projekt som har startats mellan flera ak garna Centrala Hisingen (FCH), Norra Älvstrandens företagarförening, vid Backaplan.

törer såsom näringslivets representanter, fastighetsägare och offentliga aktörer inom Stadsdelen Lundby. Utvecklingsarbetet har blivit ett resultat av dialoger som har genomförts sedan maj 2010 mellan Göteborgs Stad Lundby, samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA, Fastighetsä Mötesplats Backaplan, som bildades av fastighetsägare och företagare Vi var eniga om att förenas med våra resurser och krafter för att utbilda och rusta arbetslösa individer som bor i området för ökad sysselsättning, välmående, främja folkhälsa, minskad kriminalitet, minskad nedskräpning och andra sorters skadegörelse. Kort sagt ville parterna förenas kring en gemensam vision om hur man vill att Lundby stadsdel skall upplevas år 2020.

Parterna insåg att ett tudelat Lundby kommer öka spänningarna i stads delen mellan de som bor i de utsatta områdena och de nya växande områdena om man inte arbetar strategiskt och ser till att deras resurser kompletterar varandra. T.ex. har de mest socioekonomiskt resurssvaga områdena en potential genom att där bor en mycket ung befolkning som kan tillgodose företagens kompetensbehov i de nya områdena om man gör rätt satsningar. Mötena har resulterat i bildandet av ”Partnerskap Dialog & Samverkan” för att genomföra ett gemensamt utvecklingsarbete under 2011-2014 i enig het med Göteborgsregionens tillväxtprogram samt Göteborgs stads stra tegi för det urbana utvecklingsarbetet. Man vill bidra till att Göteborgs stad är regionens tillväxtmotor som evenemangs- och kunskapsstad. Med sin geografiska närhet till innerstaden, många redan etablerade kunskapsföre tag i området och med en ung befolkning har Lundby en enorm potential att bidra till Göteborgs stads utveckling som tillväxtmotor.

Partnerskapet har formulerat sitt huvudsyfte att identifiera och använda den outnyttjade potential som finns hos lokala företag, fastighetsägare, offentliga sektorn och organisationer, för att medverka till mer likvärdiga levnadsvillkor för Lundbys invånare. Likvärdiga levnadsvillkor definieras av Partnerskapet i enighet med Lissabonstrategin samt dess ersättare Europa 2020 med Smart tillväxt, Hållbar tillväxt och Tillväxt för alla.

Jobbcentralen har tillsammans med Inkubator skapats som två delpro 5

6 jekt av parterna för att stödja arbetslösa individer att komma till egen försörjning. Dessa två delprojekt har tänkt samverka med de andra tre projekten som siktade till att utveckla bra infrastrukturer för kontinuerligt samarbete mellan parter samt utöka områdets attraktivitet. Med Jobbcentralen ville parterna med gemensamma krafter utveckla nya, innovativa lösningar. Partnerna insåg att arbetslöshet är en komplex fråga och måste bekämpas med förenade krafter för att lyckas bättre. Parterna satte upp ett högt mål med delprojektet:

Nya möjligheter till sysselsättning skall erbjudas riktade till långtidsar betslösa individer som uppbär försörjningsstöd. Individerna kommer att stöttas och upprustas för arbetslivet med möjlighet till olika aktiviteter, utbildningar och stödåtgärder.

Jobbcentralen startade i augusti 2011 och de första deltagarna erbjöds plats från oktober 2011. Sedan dess har 772 deltagare tagit del av Jobb centralens aktiviteter fram till juni 2014. 645 ärenden (vissa deltagare har återkommit tillbaka efter avslut) och 554 unika ärenden har hittills avslu tats i Jobbcentralen. Resultatet har blivit bättre än vi trodde i början av projektet. 145 deltagare (26%) gick till arbete medan 16 personer (3%) har startat företag eller kooperativ. 13 personer har blivit självförsörjande genom företagande. 65 personer har blivit självförsörjande genom studier dvs 12% och 83 personer dvs 15% har slutat söka bistånd efter ha blivit erbjuden aktiviteter inom Jobbcentralen. Förutom de 56 % av projektets deltagare som har uppnått egen försörjning genom ovannämnda orsaker har 26 % av deltagarna fått olika åtgärder inom Arbetsförmedlingen som medfört att de närmat sig arbetsmarknaden. Ytterligare några personer har erhållit sjukersättning eftersom vi kunde hjälpa dem, genom arbetsför mågebedömingar, att erhålla sjukintyg om nedsatt arbetsförmåga. Andra deltagare, som har slussats in till rätt rehabilitering och åtgärder, har givits möjlighet till både handläggare och deltagare att se fram emot utveckling i rehabiliteringsärenden. I den handboken beskriver vi våra strategier, metoder och processer. I sista avsnittet i handboken beskriver vi också några deltagares resa för att förklara hur strategierna, metoderna i praktiken fungerade att stödja indi viderna på vägen till ett självständigt liv. Vi har fått många frågor ang. hur vi arbetar för att stödja människor med särskilda behov. Det finns inte ett enkelt svar på den frågan men vi har med stöd av en palett av olika akti viteter och en kompetent, engagerad personal som kopplar in rätt åtgärd, rätt samtal i rätt tid, kunnat medverka till att individer utvecklats i positiv riktning. Människors behov ser så olika ut så vilket stöd och krav som är rätt för individen och vilken aktivitet som ska kopplas in när och i vilken omfattning bedöms av kompetenta, engagerade medarbetare. Resan till ett självständigt liv ser inte likadant ut för alla utan tar olika vägar. När ni läser några deltagares berättelser kommer ni se att ingen lösning och uppnådda resultat är lik den andra.

Vi hoppas att våra metoder att arbeta med arbetslösa individer kan ge nya synvinklar för andra verksamheter med liknande ambitioner. Trevlig läsning önskar vi från Jobbcentralen! 7

8

Jobbcentralens utformning utifrån lokala behov

I förarbeten till Jobbcentralen har vi noga undersökt hur de lokala beho ven hos arbetslösa individer som var aktuella inom försörjningsstöd såg ut under hösten 2010. Vi har analyserat arbetslöshetstiden, utbildnings- och yrkesbakgrunder, sjukdomshistoriken m.m. Undersökningen visade att det fanns 950 familjer som var beroende av försörjningsstöd och antalet bidragsberoende ökade . Bland långtidsar betslösa dominerade individer med låg utbildning samt socialmedicinska hinder. Men analysen pekade på en ökande målgrupp d.v.s. utförsäkrade individer från Försäkringskassan. Ökningen av utförsäkrade deltagare komplicerade uppgiften att hitta lösningar eftersom dessa hade olika sjuk domshistorier bakom sig med olika läkarintyg och diagnoser med osäker arbetsförmåga. Vi visste dessutom inte hur mycket den gruppen skulle öka bland långtidsarbetslösa eller hur samhället skulle se ut för dessa indi vider. Det var en tid då det diskuterades väldigt mycket om utförsäkringar i samhället i övrigt. Siffran ”andel familjer med försörjningsstöd” i Lundby var år 2010 5,7 % jämfört med Göteborgs medelsnitt på 5,3 %. Även medelinkomsten i Lundby låg under genomsnittet för Göteborg. De primärområden där befolkningen resursmässigt sett tydligast skiljde sig från övriga områden i Lundby var Kvillebäcken och Brämaregården. De hade också har en högre andel familjer som uppbar försörjningsstöd sam tidigt som medelinkomsten i dessa områden var markant lägre än genom snittet för Lundby.

Utifrån behov hos arbetslösa personer har vi definierat att målgruppen för Jobbcentralen: - är mellan 18-64 år och aktuella för ekonomiskt bistånd inom socialtjäns ten Lundby.

- har bostadssituationen och barnomsorgen löst.

- är drogfria sedan minst en månad tillbaka. - pratar svenska utan behov av tolk.

Våra erfarenheter visar att det inte finns en lösning, utan flera samman kan göra något men måste få stöd för att utveckla sin förmåga.

satta och sammanhängande lösningar men alla aktiviteter fokuserar till att stödja och utveckla individernas styrkor samt förmåga att kunna hantera sina svagheter. Projektaktiviteterna formas utifrån förhållningssätt att alla 9

10

Strategi och organisation för Jobbcentralen

Det var inte så enkelt att välja en strategi för att uppnå verksamhetens uppdrag. Uppdraget var att oavsett problembilden stödja 450 arbets lösa individer att uppnå egen försörjning eller långvarig försörjning. Pro blembilden var mycket varierande med allt ifrån språksvaga individer, lågutbildade, sociala problem såsom flerårigt beroende, till omfattande sjukdomshistorier. Den gemensamma nämnaren för deltagare har va rit långtidsarbetslöshet. Då har vi valt att skapa verksamheter som kan erbjuda en daglig strukturerad tillvaro för att underlätta att komma till den öppna arbetsmarknaden. Våra aktiviteter sker mellan 9-15 och deltagare erbjuds plats utifrån egen förmåga i dessa aktiviteter. Vi har valt att skapa ett smörgåsbord av aktiviteter för att möta individuella behov med stor tillgänglighet till handläggare och nära samarbete med andra myndighets personer för att kunna göra helhetsbedömningar av individernas behov och möjligheter. Strategin att fånga och tillgodose individuella behov for made även våra kontakter med andra aktörer som samverkande parter. Vi kan sammanfatta våra strategier så här: - Samverkan med andra myndigheter - Utveckla verksamheten nära till ordinarie verksamhet - Utveckla ett nära samarbete med företagare och fastighetsägare för att skapa utvecklingsmöjligheter till arbetslösa - Skapa ett smörgåsbord av aktiviteter med olika innehåll för att tillgodose behovet hos individerna - Erbjuda daglig aktivitet för att skapa struktur i vardagen Jobbcentralen organiserades inom Arbetsmarknadsenheten för att även utnyttja resurserna inom ordinarie verksamhet samt föra kunskaper till or dinarie verksamhet. En styrgrupp med enhetschefer samt Arbetsförmed lingens representant bildades för att förstärka samarbetet och gemensamt planera individuella arbetsplaner för individerna. Vi insåg i ett tidigt skede att det var en omöjlighet att helt täcka alla behoven inom Jobbcentralen utan att använda andra parters möjligheter. Arbetsgivarkontakter skapa des genom frukostmöten en gång i månaden då personalen från projektet deltog aktivt för att hitta de bästa platserna för olika deltagare.

Socionomer och beteendevetare rekryterades som arbetskonsulenter medan handledare inom olika inriktningar i aktiviteterna valdes utifrån yrkeskunnighet.

11

12

Metod

Jobbcentralens metod kan delas in i 7 olika delprocesser från informa tion till utskrivning. Under varje delprocess sker ett antal aktiviteter för att uppnå delprocessens mål. Hela metoden genomsyras av förhållningssät tet att deltagaren har stor möjlighet att påverka sin aktivitetsplan, tillgäng lighet och meningsfullhet.

Målgruppen i projektet behöver mycket tid och individanpassad planering. Projektet ser gärna resurserna hos deltagarna och att de kan växa i verk samheten till att bli självförsörjande. Detta har inneburit att även deltagare med tveksam arbetsförmåga skrivs in för möjligheten att kartlägga, utreda arbetsförmåga och arbetsträna vid nedsatt/oklar förmåga. Under projekt tiden har deltagarna fått hög tillgänglighet till arbetskonsulent som kan observera och stötta deltagaren i personens rehabiliteringsprocess och i vissa fall även sett till att personen fått adekvat hjälp efter/utanför projek tet. Projektets flöde och metod illustreras i nedanstående processkarta:

1. Information och rekrytering

Information om projektet sprids via frukostmöten med företagare, sam verkansmöten med inremitterande enheter, styrgruppsmöten med repre sentanter från socialtjänsten, Arbetsförmedling och samordningsförbundet Delta. En remiss skickas till Jobbcentralen från socialsekreterare efter samtal med deltagaren. Remissen innehåller deltagarens och socialsekre terares kontaktuppgifter samt förväntningar om vad deltagaren ska erbju das inom Jobbcentralen. 13

14

2. Inskrivning till projektet

Vid inskrivning till projektet sker antingen ett trepartssamtal med arbets konsulent, aktuell socialsekreterare och deltagare eller en gruppinskrivning där flera deltagare får ta del av och godkänna projektets regler och förut ning, strukturbehov eller utredning av arbetsförmågan m.m. Inskrivnings för att forma kommande aktiviteter för deltagaren. Arbetskonsulenten introducerar deltagaren till projektet och lokalerna.

sättningar samtidigt. Under inskrivningssamtalet bestäms, utifrån behov av utvecklingsområden, olika aktiviteter som till exempel social färdighetsträ samtalet dokumenteras i databasen för Jobbcentralen och grunden läggs

3. Arbetsplan upprättas

Den första arbetsplanen utformas utifrån deltagarens behov, arbetsförmå ga och mål i varierande grad . Arbetsplanen är grunden för den struktur och de dagliga rutiner som deltagaren behöver komma in i för att fungera på arbetsmarknaden. Vi har utformat en palett av aktiviteter för att utnyttja deltagarnas intresse så mycket som möjligt.

Aktiviteter

Arbetsplanen kan innehålla olika aktiviteter som bildar en sorts trappa som bygger på en kedja för att stödja deltagaren att komma till arbetslivet. Ar betsträningen kan vara första steget för de som har varit långtidsarbetslös och är osäkra på sin arbetsförmåga medan söka-jobb aktiviteter lämpar sig för de som vill komma till arbete så fort som möjligt och vet att de kan arbeta heltid. Syftet med alla aktiviteter är att erbjuda ett stöd där individen är och ska upplevas som meningsfull.

Projektets aktiviteter för deltagare beskrivs i nedanstående verksamhets palett: 15

16

Söka Jobb Aktiviteter & Datasal

Deltagare som bedöms ha god arbetsförmåga men är i behov av stött ning och mer kunskap börjar inom projektets fyra veckors Söka Jobb Aktiviteter (SJA) under förmiddagar kombinerat med jobb- och praktiksök i datasal på eftermiddagarna. Detta för att deltagaren ska få verktyg att förbättra sitt jobbsökande. Det är en varierad nivå bland deltagarna, från de som aldrig gjort en jobbansökan till de som har sökt jobb i över ett år. Oavsett nivå arbetar deltagarna i SJA med stöd av personal med att skaffa sig ansökningshandlingar, få kunskap om hur man använder an sökningshandlingar samt med att öka känslan av att själv äga sina ansök ningshandlingar.

Gruppen fyller även funktionen att ge deltagarna ett socialt sammanhang där de kan lära sig av varandra och ge varandra feedback i jobbsökandet. Under tiden sker även praktiksökning av deltagarna för fortsatt planering om de inte får arbete. Varje SJA-grupp varar i fyra veckor och har ett omfattande och varierat innehåll: V. 1 - CV och ansökningsbrev, praktikinformation.

V. 2 – Arbetsmarknadskunskap, göra ansökningar, självreflektion och co pingstrategier.

V. 3 – Anställningsintervju, provintervjuer med feedback och företagar information.

V. 4 – Kunskap om facket, anställning, studieinformation och myndighets information I datasalen får deltagarna stöttning i sitt jobbsökande genom feedback på sina ansökningshandlingar samt råd och tips på utförandet av dessa. De får även tips om var på internet man kan hitta jobb. Deltagarna har ett momentschema där de kan fylla i när de har klarat av olika uppgifter. Uppföljning sker utifrån varje enskild deltagares metodschema och jobb sökande och anpassas utifrån deras förmåga. För deltagarna i SJA blir tiden i datasalen en förlängning av arbetet som gås igenom under grupp övningarna i Söka Jobb Aktiviteten.

Praktik

Fortsättningen efter SJA och ambitionen i planeringen för majoriteten av deltagarna är att delta i praktik. Genom praktik får deltagarna möjlighet att, hos en arbetsgivare, visa upp sina kunskaper och erfarenheter för att öka möjligheterna till anställning på arbetsmarknaden. Det ger även prak tisk övning i ett yrke. Praktikanskaffningen sker för det mesta av deltagare, arbetskonsulent och praktiksamordnare genom privata nätverk, sökningar på internet, praktik plats.se och arbetsgivarbank med samlade kontakter för verksamheten. Under jobbmässor, studiebesök, samverkan med övriga delprojekt och frukostmöten med företagsföreningar och fastighetsägare har även nya kontakter upparbetats med arbetsgivare. Praktiksamordnarens uppdrag är att stötta deltagare som genomgått SJA i praktikanskaffning och att 17

18 följa upp deltagare som är ute på praktik. Genom att vara ansvarig kon taktperson för flertalet arbetsgivare underlättas också rekrytering av prak tikplats och underhåll av samarbetsrelationerna. Arbetsplatsförlagd utbildning kan köpas in vid behov för deltagarna hos olika arbetsgivare och vid behov kan även kartläggning av sjukgymnast/ arbetsterapeut köpas in för bedömning av deltagarens förmåga på arbets plats.

Yrkesutbildning

Yrkesutbildningarna innehåller teoretisk undervisning varvat med praktik inom branscher som bedöms vara aktuella för deltagare att bli anställda i. Deltagarna får möjlighet att tillämpa teoretiska kunskaper i praktik och även få kontakt med arbetsgivare inom branschen. Deltagare som har full arbetsförmåga och är öppna för att arbeta inom branschen uppmuntras till utbildningen efter kartläggningssamtal. Olika utbildningar för att arbeta i butik eller som hunddagisföreståndare etc. har köpts in.

Arbetsträning

Arbetsträning innebär en möjlighet för deltagare att träna sin fysiska, psykiska och sociala arbetsförmåga i en skyddad tillvaro. Planering med arbetsträning riktas mot deltagare som inledningsvis inte har full arbets förmåga eller som saknar vardagsstruktur med fasta tider eller ett socialt sammanhang. Under arbetsträningen får deltagaren även träna på att följa instruktioner och regler av ansvarig handledare enligt arbetsmarknadens krav. Med stöd av handledare arbetstränar deltagaren med arbetsuppgif ter i kök, snickeri och sömnad. Tanken med arbetsträning är att man även skall få möjlighet att träna olika situationer inför fortsatta aktiviteter inom Arbetsmarknadsenheten. Målet kan vara att man skall få struktur på arbetstider, våga vara i sociala sammanhang och kanske ingå i Söka-jobb-aktiviteterna eller gå vidare till praktikgruppen. Under arbetsträningen har handledarna möjlighet att stödja individer och förbättra deras självförtroende genom att man i ak tiviteter producerar något konkret som någon kan ha användning för, till exempel ett förkläde eller en smörkniv. Arbetsträningen kan även innehålla olika teoretiska inslag. Det kan ibland vara bra att veta hur många millimeter som går på en decimeter om man nu skall arbeta med ritningar. Här finns flera möjligheter att väva in både teori och praktik i de olika uppgifterna. Under arbetsträning får handleda ren möjlighet att upptäcka olika egenskaper hos deltagarna och utifrån dessa diskutera framtida yrkesval. Många deltagare som kanske bara haft erfarenheter av teoretiska arbeten upptäcker glädjen i att syssla med praktiska och konkreta uppgifter och vice versa. Man kan även använda uppgifterna som en slags bedömning av arbetsförmågan där man kan 19

20 utesluta moment som inte är lämpliga för en person av olika anledningar. För en del är det också en praktisk träning i vardagssvenska. Många situationer ger upphov till diskussioner. Det är inte alltid den slutgiltiga pro dukten som är viktigast utan vägen dit som blir den stora vinsten.

Arbetsträning i samarbete med delprojekt

Det unika i projektet består av samarbetet med de andra delprojekten. Deltagarna har fått arbetsträna i aktiviteter som ingår i strukturbygget av stadsdelen Lundby. T.ex. har de inom delprojektet ”Socialt hållbar miljö” fått inventera behov av upprustningen i stadsdelen av bänkar och skyltar. De har fått vara med och rusta upp bänkar och lekplatser. Andra arbets träningsuppgifter har bestått av skötsel av yttermiljön och delaktighet i ak tiviteter för att göra stadsdelen trevligare, tryggare och mer attraktiv. Andra exempel är delaktighet i kulturaktiviteter i stadsdelen och enkätinsamling kring föreställningen om varumärket Lundby. Det tätaste samarbetet sker med delprojekt Inkubator och företagsrådgiv ning. De deltagare som har affärsidéer har möjlighet att träffa rådgivare för att se om det går att förverkliga idéerna inom företag eller kooperativ.

Inspirationsföreläsningar och företagsrådgivning

Deltagare erbjuds också inspirationsföreläsningar inom företagande för att stimulera företagande, ofta ihop med söka-jobb aktiviteter. Deltagare som har intresse för att utveckla företag erbjuds rådgivning ett antal gånger för att ha chans att formulera sin företagsidé. Om deltagaren utvecklar en egen affärsidé eller vill vara med på någon annans företagsidé så skrivs de in i Inkubator Lundby. Inkubators metod och struktur beskrivs i följande avsnitt under Inkubator.

21

22

4. Arbetsförmågebedömning

Deltagare som inte klarar av projekts aktiviteter eller där det tidigt fram kommer att arbetsförmågan är oklar slussas in i verksamheten ViCan med fortsatt stöd och uppföljning av arbetskonsulent. Efter åtta veckors ar betsförmågebedömning kan arbetskonsulenten göra en ny planering efter bedömning och rekommendation från ViCan. Utifrån ViCan finns även möj lighet för deltagaren att genomgå en medicinsk utredning. Under arbets förmågeprocessen observerar ett team bestående av olika kompetenser såsom arbetsförmedlare, socionomer, lärare, arbetsterapeuter olika färdig heter/funktioner hos deltagare exempelvis kognitiva funktioner, motivation för att komma i arbete, kunskapsnivå, arbetslivserfarenhet, utbildning, social situation, om deltagaren arbetar bra i grupp eller behöver självstän digt arbete, om de kan ta arbetsledning och kan sköta arbetstider. Med hjälp av dessa observationer och vissa kombinationer kan de dra slutsatser som att deltagaren har missbruksproblem, neuropsykiatrisk problematik, neurologisk problematik, psykisk ohälsa, personlighetsstörning, kriminalitet, begåvningshandikapp, värkproblematik, kulturella beteendemönster/köns roller med mera. Ofta förkommer flera av dessa problemområden hos en och samma person, och då görs det en bedömning om vilket problem som behöver åtgärdas först för att på sikt få en positiv personlig utveckling och därefter eller parallellt kan personen påbörja en arbetsrehabilitering.

5. Individuellt stöd av arbetskonsulent

Arbetskonsulenten ansvarar för stöd och uppföljning utifrån individens behov. De individuella samtalen utgår ifrån grundtankarna i Motiverande Intervju (MI) och flera av arbetskonsulenterna har genomgått utbildning i denna metod. Samtalens teman har i huvudsak bestått av: - kartläggande samtal - upprättande och uppföljning av arbetsplan - information och konsekvenssamtal - motiverande samtal - vägledande samtal - praktikanskaffning - praktiskt stöd vid jobbsökande - samarbete med deltagarens professionella nätverk

Tillgängligheten

visa att som arbetskonsulent är viktig. Att finnas på plats och även vara tillgänglig på telefon och e-post, samt visa intresse för deltagar na. Att komma ihåg namn och vad som berättats tidigare är något som vi eftersträvar att alltid bli bättre på. Mycket handlar om att bekräfta och

personen är viktig och att jag är intresserad

av det som personen berättar. Speciellt i de fall där man jobbar med mycket motstånd krävs att man bekräftar och respekterar upplevelser och åsikter hos deltagaren. När deltagaren känner att arbetskonsulenten lyssnar och accepterar den egna uppfattningen går det bra att gå vidare och prata om vad som ändå faktiskt måste ske för att komma till (eller närmare) självförsörjning. Samti digt är det också är mycket viktigt att

prata om sådant som är jobbigt eller tråkigt

, att ta upp problematiskt beteende eller attityder och att

påminna om ramarna och de förutsättningar

som gäller när man är arbetssökande i behov av försörjningsstöd. 23

24

6. Samarbete med socialsekreterare

En tät återkoppling till socialsekreterarna är av högsta betydelse och av erfarenhet en framgångsrik metod. Detta sker genom kontinuerlig tele fon- och mejlkontakt, trepartsmöten samt vid närvarorapportering varje månadsskifte då deltagarna skriver på närvarolistor med deras närvaro timmar. Detta för att socialsekreterare utifrån myndighetsutövandet skall kunna förtydliga förutsättningarna för deltagarnas delaktighet i projektet och konsekvenserna vid ogiltig frånvaro, vilket kan innebära avdrag eller avslag på ansökan om försörjningsstöd.

7. Utskrivning från projektet

Avlutande samtal mellan arbetskonsulent och deltagare sker för att ut värdera tiden i projektet och den utvecklingen som skett. I vissa fall deltar inremitterande socialsekreterare. Vid de tillfällen som deltagaren inte kan eller vill komma sker dessa samtal via telefon och utskrivningsdokument skickas hem.

Genom utskrivningsdokumentet får projektet svar på huruvida deltagarna upplever om projektet hjälpt dem närma sig arbetsmarknaden, hur till gänglig informationen varit samt bedömning sin egen hälsa.

Dokumentation

Daganteckningar, närvarotimmar och statistik registreras i en databas. Papperskopior på arbetsplaner, praktikkontrakt och samtyckesblanket ter förvaras i en fysisk akt. Påskrivna närvarolistor av deltagare förvaras i pärmar hos administratör.

Utvärdering

Utvärdering av projektet har skett genom: - individuella uppföljningssamtal med arbetskonsulent och utskrivnings dokument. - i grupp genom utvärdering av Söka Jobb Aktiviteterna vid gruppens avslut.

- vid arbetsträning kontinuerligt genom utvärderingsblankett en gång i månaden.

- genom samling av statistik utifrån 13 olika indikatorer. - genom följeforskare Bengt Lofters intervjuer och enkäter under projekt tiden.

Att skapa en verksamhet för alla

Att skapa verksamheter som ger alla en lika stor chans att utvecklas och närma sig arbetslivet eller långsiktigt försörjning kräver att personalen har kunskap om utsorteringsmekanismer. Syftet med verksamheten är att skapa möjligheter utifrån deltagarnas olika behov vilket kräver analys av 25

26 verksamheten. Inom Jobbcentralen har vi arbetat utifrån två aspekter för att skapa kunskap hos oss själva om könsneutrala och tillgängliga verk samheter. Oavsett kön och funktionsnedsättning ska alla kunna utnyttja resurserna inom verksamheten. Här nedan beskriver vi hur vi har arbetat och arbetar utifrån jämställdhet och tillgänglighetsperspektiv.

Jämställdhet

Jämställdhetsfrågan har diskuterats regelbundet på styrgruppsmöten och personalmöten. Analys har gjorts enligt 4R-metoden för att få en bild kring fördelningen av män/kvinnor i projektet och hur resurser fördelas, vilka könsmönster som råder och vilka effekter de får samt en plan för att åtgärda brister. Metoden består av: - Representation: att kartlägga män/kvinnors representation - Resurser: att kartlägga fördelningar av resurser i form av t.ex. inbokade möten. - Realia: att analysera villkoren och vilka normer som gäller. Hur det kom mer sig att representation och resursföredelning ser ut som den gör. - Realisera: att formulera nya mål och åtgärder. Genom att göra 4R analys två gånger per år har jämställdhetsfrågan lyfts och personalen har fått inblick över hur läget ser ut just då, tid att reflekte tänka till kring strategi framåt.

ra över de mönster som kan förekomma – hur man kan påverka dem och Då det varit en viss övervikt på mäns representation i projektet och i fördelningen av resurserna har analyserna gjorts med frågeställning kring socialsekreterarnas urval av vilka deltagare som skall ingå i projektet. Generellt verkar tendenserna peka på att kraven är högre på män som är arbetslösa? Kvinnor kanske oftare är/säger sig vara arbetslösa pga. psykisk/fysisk ohälsa och därför sätts inte lika ofta krav på sysselsättning? Det kan också prägla normer att ansvaret över barn och familj ofta lig ger på kvinnan och därför när inte barnomsorg är löst får kvinnan vänta med att få stöd i att hitta arbete och delta i aktivitet. Föreställningarna och klientunderlaget hos socialsekreterarna påverkar således i hög grad repre sentationen i projektet.

Könsfördelningen i arbetsträningen återspeglar starkt traditionella köns normer för snickeri och sömnad. Deltagarna själva får ofta styra val av arbetsträning när det bedöms som lämplig planering och framförallt äldre män ser ofta inte sömnad som ett alternativ. Då motivationen till att med verka redan kan vara låg har inte heller arbetskonsulenterna sett det som ett alternativ att tvinga en deltagare till annan arbetsträning. Genom denna insikt har projektets personal varit extra observant över könsföreställningar när man gör upp arbetsträningsplanering och lyft upp alternativ som ut manar könsnormerna. Handledarna har även med denna fråga i planeran det och utförandet av aktiviteterna i arbetsträningen.

Tillgänglighet

Projektet inledde en diskussion kring tillgänglighet genom att bjuda in re presentant från Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning). Det har beslutats om en enkät som togs fram för att mäta den upplevda tillgängligheten i delprojektets alla aktiviteter. Dessa enkäter lämnades 27

28 med utvärderingsfrågor vid avslutning av olika aktiviteter . Även vid avslut ningen fick alla deltagare frågor ang. upplevd tillgänglighet. Blanketter har därför utformats med ett tillgängligt språk enligt checklista från Handisam. Detta innebär ett enkelt och begripligt språk, informativa rubriker och tex ter som är disponerade på logiskt sätt.

Den fysiska tillgängligheten i lokalerna har varit delvis begränsad för per soner med svårigheter att gå men detta har lösts genom att det finns hjälpmedel att tillgå för att komma upp för trapporna och verksamhet på entréplan som passar. Då arbetsplanerna anpassas efter individuella be hov så vägs även tillgänglighetsfaktorer in i utformning av schema.

Lena Hasselgren, från Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor medverkade även vid starten av projektet angående hur man kan tänka rörande utformande av blanketter och information inom projektet för att vara tillgänglig även för personer med språk- och lässvårigheter. Enkätre sultaten vid avslutningen av deltagande har dokumenterats i ett excel-blad bland andra indikatorer som vi har mätt. 65 % av deltagarna upplever att tillgängligheten i alla avseende har varit god.

Berättelser om deltagare

Benny – sjukersättning

Benny remitterades till Jobbcentralen i november 2012. Benny hade tidi gare arbetat med lokalvård på Volvo, men blev utköpt av företaget för en summa som han kunnat försörja sig på ett tag. Benny ansökte om sjuker sättning pga. diagnosen lättare utvecklingsstörning, men Försäkringskas san avslår hans ansökan med motivering att Benny hade anställning under flera år på Volvo. Benny kommer till JobbCentralen och börjar i snickeri att Benny behöver en arbetsförmågebedömning för att få rätt hjälp. av gruppaktiviteter, eftersom han kräver mycket uppmärksamhet samt har mycket nedsatt funktionsförmåga. Han erbjuds enskilda kontakter med socionom för psykosocial utredning samt med arbetsterapeut för kombination med läkarutlåtande visar på att Benny har helt nedsatt ar ansökan till Försäkringskassan som beviljar sjukersättning till Benny.

gruppen, men arbetsträningen fungerar inte bra då Han behöver mycket tid med handledare för att få ställa sina frågor hela tiden. Bedömning görs Benyys ärende lämnas till Vi Can för bedömning av hans funktioner. Efter bara en vecka visar det sig, under ViCans utredning, att Benny inte klarar funktionsbedömning. Kontakt med Bennys läkare etableras och handläg gare från Försäkringskassan konsulteras i ärendet. Funktionsbedömning i betsförmågan oavsett arbete. I samarbete med Försäkringskassan lämnas

Mohammad - anställning

Mohammed hade efter mångårig idrottskarriär omfattande hälsopro blematik med magsmärtor, axlar som hoppade ur led, hjärtflimmer och panikångest när han blev inskriven i Jobbcentralen. Mohammad slussa des in för arbetsförmågebedömning på ViCan hösten 2012. Utifrån den 29

30 bedömning av arbetsförmågan som utfördes, framkom att Mohammed hade rehabiliteringspotential, men att han var i behov av Vårdcentralens SMÄRT-rehabs insatser innan det kunde vara aktuellt med mer arbetslivs inriktade insatser. Efter en lyckad rehabilitering önskade Mohammed att komma ut i praktik och specifikt på simhall då han hade arbetat på sim Mohammed inledde med tolv timmar i veckan. Han trivdes mycket bra hall för flera år sedan. Praktiksamordnaren hittade praktik på simhall och och kom bra överens med sina kollegor. Mohammed berättade själv att hans hjärtrusningar inte kom lika ofta och hans livskvalitet ökat avsevärt. Arbetstiden kunde snart utökas till halvtid, 20 tim per vecka och praktiken förlängdes tre månader efter han fullgjort tre månader. Mohammed fick en yrkesutbildning via projektet till poollivräddare som behövdes för möjlighet till anställning. Sommaren 2013 erbjöds han timanställning på simhallen och arbetsgivaren lade ett schema som passade Mohammads arbetsför måga. Han klarade detta och gladdes åt att hans arbetsförmåga ökat så markant och att han nu var självförsörjande.

Fredrika – AF

Fredrika har varit aktuell i omgångar på Arbetsmarknadsenheten och deltagit i olika insatser som praktik samtidigt som hon har kontakt med psykosmottagningen för samtal med kurator och medicinering. I juni 2012 genomförs en arbetsförmågeutredning. Under utredningen väcks frågor avseende Fredrikas intellektuella förmåga och det görs bedömning att hon är i behov av en mer fördjupad neuropsykiatrisk utredning. Utredning på Sophiahemmet genomförs och visar att Fredrika har en genomgå ende utvecklingsstörning, vilket var viktigt att ta hänsyn till i den fortsatta planeringen. Efter utredningen har Fredrika fått kontakt med en förskola för praktik. I september 2012 påbörjar Fredrika praktik och den planeras pågå i ett halvår för att hon ska få längre arbetslivserfarenhet och Arbets förmedlingen har önskat längre tid av praktik för att hon skall få ta del av deras resurser. Parallellt med praktik fortsätter Fredrika med sin samtals kontakt på psykosmottagningen. Det gick bra för Fredrika på praktikplat sen men hon vacklade i sin inriktning på vad hon skulle göra med sitt liv och med stöttning av arbetskonsulent motiverades hon att stanna kvar på sin praktik för kontinuitet och för att inte hoppa på fler studier som hon skulle tvingas avbryta. Praktikperioden forsätter in till januari 2013. Då hade det gått sex månader och på våren hålls ett gemensamt möte med Arbetsförmedlingen där det beslutades att Fredrika skall remitteras till SIUS-handläggare som kan stötta henne till att hitta en arbetsplats där hon kan få anställning med lönebidrag. Fredrika fick goda referenser för sin praktiktid på förskolan när hon avslutade där i april 2013. Arbetsför medlingen tog över ärendet med denna referens och för att arbeta vidare med att stötta Fredrika till anställning med lönebidrag. Ärendet avslutades från projektet med att Fredrika började i åtgärd från Arbetsförmedlingen. 31

32

Emma - studier

Emma är en tjej med ADD och blandad problematik av ångest och de pression. Hon hade kontakt med psykiatriska mottagningen Hisingen och saknade arbetslivserfarenhet. I februari 2013 aktualiserades hon för pro jektet och bedömdes vara i behov av arbetsförmågebedömning på ViCan. Efter utredningens fullföljande bedömdes hon klara av att praktisera och fick stöd i att hitta lämplig praktikplats. I juni 2013 påbörjade hon praktik på Hälsans hunddagis, träningsföretaget inom projektet. Där trivdes hon bra och fullföljde sin praktik över sommaren in på hösten. Under våren hade hon då fått tillräckligt självförtroende och stabilitet för att söka in till folkhögskolestudier som hon kom in på och påbörjade i slutet av augusti 2013.

Daniel – anställning

Daniel började i projektet för att arbetsträna och få dagliga rutiner i sitt liv. Han led av depression sedan lång tid tillbaka och arbetsplanen i samråd med socialsekreterare inleddes med två halvdagar i veckan. Parallellt med planeringen så hade Daniel motiverande samtal med arbetskonsulent och sakta men säkert förbättrades hans närvaro och han visade en allt starkare vilja att överbrygga sina hinder. Efter en period var Daniel uppe i en halvtidsplanering och tillsammans med praktiksamordnaren började de leta efter lämplig praktikplats. Daniel var orolig och tänkte att det inte skulle fungera men hösten 2012 började han på en förskola. I början hade han hög sjukfrånvaro och det var flera uppföljningsmöten på praktikplat sen. Han var dock mycket omtyckt och fick många chanser och gott stöd. Under våren 2013 utökade Daniel arbetstiden och inför sommaren var han uppe i heltid med mycket låg frånvaro. Han sökte och fick en hel handledaren på praktikplatsen gav goda referenser. tidsanställning i vikariepoolen trots att han inte hade utbildning men för att

Robert – anställning

Robert skrevs in Jobbcentralen med behov av arbetsförmågebedömning som han själv uttryckte. Han hade ett mångårigt missbruk och fängelse straff bakom sig och många år av funderingar varför ingenting fungerar för honom. Han hamnade ofta i bråk och hade svårt att behärska sitt humör. Under utredningstiden uppmärksammas Roberts avsaknad av uthållighet, rastlöshet, stora koncentrationssvårigheter och bristfällig impulskontroll. Beslut fattas att Robert beviljas neuropsykiatrisk utredning, som komple ment till funktionsbedömningen. Efter den neuropsykiatriska bedömningen ställs diagnos ADHD och det görs bedömning att Roberts arbetsförmåga är helt nedsatt på den öppna arbetsmarknaden, men att han kan arbeta 50 % i skyddat arbete. Robert påbörjar medicinering och samtidigt bör jar arbetskonsulenten på jobbcentralen planera för att hjälpa Robert att hitta arbete vilket krävde okonventionella lösningar. Han har stort intresse för hundar och blir involverad i att starta Hälsans Hunddagis, ett socialt kooperativ via delprojektet Inkubator. I maj 2012 börjar hans aktivitet på hunddagiset och han trivs mycket bra. Han börjar i en begränsad omfatt ning men under tiden som hans engagemang och trygghet i kooperativet växer så ökar även hans närvaro och ansvarsområden. När han avslutas från Jobbcentralen i mars 2013 har hans arbetsförmåga ökat till 75 % och han blir självförsörjande genom en anställning på ett kooperativ som han äger tillsammans med tre andra deltagare. 33

34

Inkubator Lundby

Bakgrund

Inkubator Lundby är ett delprojekt under projektet Partnerskap Dialog & Samverkan för hållbar utveckling. Verksamheten inom Inkubatorn syftar till att bistå en långtidsarbetslös person som har en idé han/hon vill starta verksamhet kring. Inkubatorn kan bistå med stödstrukturer och metoder för att granska, starta, driva och utveckla affärsidén från idé till företag. Inkubatorverksamheten – som erbjuder kontorsplats, kunskap och kreati vitet - ska bidra till skapandet av gynnsamma förutsättningar för att kunna förkorta ledtiderna från idé till marknad för målgruppen. Vi bygger en aktiv stödfunktion för att sätta fler människor i arbete genom att goda idéer blir kommersialiserbara.

Det konkreta målet för projektet har varit att starta 5 företag under pro jektperioden genom de aktiviteter och metoder som projektet innefattar. Hittills, i oktober 2014, har 10 företag startats inom Inkubator Lundby; 3 sociala företag och 7 privatbolag. Det är nu 2 spännande månader kvar till projektet ska slutas och gå in i en ny utvecklingsfas.

Det ligger mycket arbete och planering bakom varje företag som har ut vecklats inom Inkubatorn. Vägen har inte alltid varit rak för de som kom mer in och får råd och stöd för att utveckla sitt företag. Längre fram be skriver vi en kvinnlig deltagares resa från bidragsberoende med ADHD till egen företagare. De tre sociala företag som har startats i kooperativ form kommer vi också att beskriva samt belysa de motgångar i form av skulder, osämja i gruppen och svårigheterna att höja omsättningen för att kunna fortsätta företaget.

Vi hoppas att inspirera andra verksamheter som arbetar med arbetslösa att tänka över entreprenörskapet som ett alternativ till anställningar. Dels på grund av att deltagaren ibland har liten möjlighet på den öppna arbets marknaden och dels att nya affärsidéer kan vara överraskande goda. I vissa fall har vi inriktat oss på individuell utveckling innan vi börjat arbeta med utveckling av affärsidén. Vi erbjöd grupper arbetsträning för att stödja dem till att få ett strukturerat dagligliv för att komma från missbruk eller andra sociala problem. Arbetsträningen gav möjlighet för deltagaren att hålla sig borta från sitt vanliga umgänge, lära sig nya arbetsuppgifter, sam arbeta i grupp, planera och genomföra aktiviteter. När deltagarna har ökat sin närvaro och visat förmåga att arbeta i grupp har vi i vissa fall kopplat in yrkesutbildningar eller företagsrådgivning.

På följande sidor kan ni läsa hur processen inom Inkubatorn fungerar för att stödja arbetslösa som vill starta företag. Våra erbjudanden har vi an passat till en grupp utan erfarenhet och ibland saknades även en affärsidé. Vi hoppas att vår handbok inspirerar fler att ta chansen till entreprenör liv med nya möjligheter.

skap i sina verksamheter i strävan att stödja arbetslösa till ett självständigt Bengt Wiberg och Füsun Uzuner 35

36

Målgrupp

Målgruppen är arbetslösa som har försörjningsstöd och är inskrivna hos Jobbcentralen. Inkubatorn har tillsammans med Jobbcentralen skapats som två delprojekt för att stödja arbetslösa individer att komma till egen försörjning. Med Jobbcentralen vill parterna med gemensamma krafter utveckla nya, innovativa lösningar. Partnerna insåg att arbetslöshet är en komplex fråga och måste bekämpas med förenade krafter för att lyckas bättre. Inkubatorn finns till för dem som vill utveckla en egen idé.

Strategi

Inkubator Lundby är en relativt ovanlig inkubator eftersom deltagarna rekryteras bland arbetslösa försörjningsstödstagare. Ekonomiska förut sättningar, utbildningsnivå, den sociala situationen etc kan för deltagare i Inkubator Lundby vara annorlunda än för den blivande företagare som med egen kraft söker rådgivning eller plats i andra inkubatorer. För att överbrygga dessa svårigheter erbjuds deltagaren en personlig rådgivare och vid behov en handledare. Strategin har varit att utveckla deltagarens intresseområden och styrkor samt att samla alla kompetenser inom Inku batorn som en blivande företagare behöver såsom handledare, rådgivare, yrkesutbildning, träning i branschen, fysisk arbetsplats och stöd i kontakter med andra myndigheter. Dessa samlade kompetenser under Inkubatorn underlättar för deltagaren att få rätt resurs utan dröjsmål och ökar trygg hetskänslan inför den nya utmaningen.

Detta kan deltagarna få hjälp med

Affärsplanering

Upprättande av egen affärsplan.

Avtal och offerter

Att formulera olika typer av avtal, offerter och ordererkännanden.

Bank

Att i processen skaffa ett affärskonto.

Bolagsbildning

Registrering av bolag samt hos Skatteverket för f-skatt, moms etc.

Bokföring och redovisning

Introduktion och att påbörja den egna bokföringen, redovisning till Skat teverket, deklarationer, moms m m. Inkubator kan även erbjuda fakturering genom egenanställning vilket innebär att deltagaren använder sig av ett serviceföretag som fakturerar åt dem.

Budget och ekonomisk rådgivning

Stöd vid framtagning av olika typer av budgetar (kapital-, likviditets- och resultatbudget) och hjälp med de viktigaste ekonomiska frågeställningarna.

37

38

Coaching och personligt entreprenörskap

Stöd för att kliva in i rollen som ansvarig att driva och utveckla en egen verksamhet, t ex hur man bäst utvecklar sin personliga profil för att stärka verksamheten. Ett viktigt bollblank för frågor och vägval som kan komma upp i företagsstarten. Man har också möjlighet att få en egen mentor.

Dagligt stöd och råd

Av affärsrådgivare samt gemenskap och inspiration från andra deltagare i Inkubatorn.

Finansiering

Genomgång av företagets kapitalbehov och hjälp med att hitta de mest lämpliga finansieringsformerna. Vi diskuterar olika finansieringsformers för- och nackdelar, vad olika finansiärer efterfrågar och hur de agerar samt hur erbjudandet på bästa sätt ska presenteras för tilltänkta finansiärer.

Förhandlingsstöd

Stöd vid förhandlingar hos ALMI, banken, AF och hyresförhandling.

Försäkringar

Genomgång av lämpliga försäkringar för företaget för att verksamheten ska förenas med minsta möjliga risk till en skälig kostnad.

Försäljning

Stöd för att komma igång och bli framgångsrik med att sälja företagets produkter och tjänster. Du kan få hjälp med att t ex belysa tydliga fördelar och säljargument, samtalsmanus vid telefonförsäljning, presentations teknik, prissättning och offerering.

Kooperativ

Rådgivning till de som vill starta socialt kooperativ

Kontorslokal

Med möjlighet till dator och telefon.

Kundfokus

Hur ser din/er kund ut? Hur pratar man med kunder? Hur gör man när man fakturerar?

Marknadsöversikt och marknadsundersökning

Hjälp med att ge en sammanfattande bild av hur marknaden ser ut för affärssatsningen, exempelvis med val av målgrupp, hur marknadsaktörer na är organiserade, försäljningsstatistik, viktiga konkurrenter och trender. Vid mer omfattande insats t ex en marknadsundersökning, erhålls även hjälp med framtagande av lämpliga frågeställningar, tillvägagångssätt och en plan för genomförande av marknadsundersökning.

Marknadsplan

Utformande av en plan med val av marknadsstrategi, försäljningsaktivite ter, försäljningskanaler och förslag på samarbetspartners.

Mentor

Det finns ibland möjlighet att få ett mentorföretag.

Tillstånd och certifieringar

Analys av tillstånd som behövs i en viss verksamhet och certifieringar som kan göra företaget mer konkurrenskraftigt.

Yrkesutbildning

I vissa fall kan Inkubatorn erbjuda en yrkesutbildning om det behövs för att starta företaget.

39

40

Metoder, processer och berättelser om företagare

Metoden som Inkubatorn följer är att med kontinuerligt stöd från affärs rådgivare och projektledare hjälpa deltagaren ut i eget företagande ge nom samtal, rådgivning, praktikplats, hjälp med lokaler, hjälp vid möten etc. Stödet är individuellt utformat efter vad deltagaren och även dennes socialsekreterare önskar och behöver. Vi arbetar med snabb återkoppling till aktuell socialsekreterare så att konsekvenser och åtgärder kan hanteras i ett tidigt skede.

För långtidsarbetslösa är det en lång process att starta eget företag med många olika byråkratiska hinder på vägen. Olika verksamheter, både stat liga och kommunala, skall samarbeta inom sina olika regelverk och Inku batorn försöker hjälpa till att överbrygga dessa så långt det är möjligt. Vi arbetar utifrån givna riktlinjer t.ex. att deltagaren skall ha sitt företag igång efter sex månader. Detta för att vår erfarenhet säger oss att det annars tar mycket lång tid för deltagaren att bli självförsörjande.

Vi arbetar strukturerat med stöd från affärsrådgivare som träffar deltagaren dagligen om detta behövs för att hjälpa till vid praktiska göromål. Det kan gälla att skriva avtal, affärsplan eller lokalanskaffning. Vår affärsrådgivare har ett stort kunnande inom området och stort kontaktnät. Även ett tätt samarbete med socialsekreteraren är av stor vikt eftersom Inkubatorn arbetar med långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare som behöver struktur och motivation i det dagliga livet och mycket hjälp även med de små bitarna i företagspusslet. Affärsrådgivaren och projektledaren arbetar genom samtal och praktisk hjälp tillsammans med deltagaren och har ett gemensamt mål; att deltagaren kommer i självförsörjning via eget företa gande i rimlig tid. Det är dock viktigt för deltagaren att veta att det är han eller hon som har ansvaret för att företagarprocessen går framåt.

Samarbete med socialkontor och arbetsförmedling används också för att arbetet med egenföretagandet skall fortskrida och att alla bidrar med sin bit för att underlätta på vägen till självförsörjning. Deltagaren erbjuds att sitta i Inkubators lokaler och har där tillgång till dator, skrivare och annat kontorsmaterial för att komma igång med sitt företagande.

Vi arbetar även med sociala kooperativ där det oftast även finns en an vänt olika metoder: 1. Inspirationsföreläsningar för att väcka intresse och stimulans.

2. Stöd till deltagare som har affärsidéer.

3. Intagning till Inkubatorn för deltagare utan egen affärsidé.

ställd handledare. Ett exempel är Hälsans hunddagis, där handledaren ansvarar för att klienter/deltagare fungerar i verksamheten. Deltagarna får här även en kooperatörsutbildning för att få god kännedom om koopera törsverksamhet så att deras förmåga att driva det i självständig regi ökar. För att väcka lusten hos långtidsarbetslösa till entreprenörskap har vi an 4. Nystartade företag följs upp löpande av projektledaren och rådgivaren. 41

42 I följande avsnitt berättar vi om metodprocesser och aktiviteter som anordnas för att möta blivande företagares behov. Under varje metod berättar vi om deltagare som har utvecklat företag för att visa hur proces sen och aktiviteterna fungerade i praktiken.

1. Inspirationsföreläsningar

För att stimulera deltagare i entreprenörskap erbjuder Inkubator Lundby inspirationsföreläs-ningar för arbetslösa för att stimulera till företagande.

Metod

Rådgivaren på Inkubatorn erbjuder en föreläsning för att inspirera arbets lösa att tänka på entreprenörskap och att ställa frågor. Några av de punk ter som behandlas är: • Vad det innebär att vara egenföretagare.

• Att tänka på när du skall starta eget.

• Översiktligt om ekonomi.

• En film visas som beskriver några grundläggande bokföringsbegrepp.

• Olika bolagsformer.

• Checklista vid start av företag.

• Tillsammans startar vi ett företag med checklistan som utgångspunkt.

• Vad att tänka på vid flera delägare - aktieägaravtalet.

• Några exempel på företag med enkel idé men framgångsrika.

• Exempel på var man kan få hjälp till start av företag.

I samband med inspirationsföreläsningarna brukar det komma fram en eller ett par deltagare som har en idé om att eventuellt starta eget företag. En ung man ville starta en svensk matbar i Japan. Han hade studerat i Ja pan i ett par år och såg ett behov av svensk mat som realistisk att starta verksamhet kring. Efter en diskussion om hans vana från restaurang, som var nästan obefintlig, såg han det som bäst att först få erfarenhet från en restaurang i Sverige innan han startar eget.

En annan deltagare hade idé om att importera skateboards av en speci ell sort. Denna deltagare gick vidare till ett samtal efter inspirationsmötet och vi gick igenom marknadsförutsättningar och ekonomi. Vi kom snart fram till att marknaden är för liten och den ekonomiska risken alltför stor. En tredje deltagare, med rötter från arabvärlden, ville arbeta med export från Sverige till mellanöstern. Det projektet pågår fortfarande och det finns goda utsikter att han lyckas.

2. Stöd till deltagare som har affärsidéer

Deltagare som visar intresse för företagande och har en affärsidé efter samtal erbjuds plats i inkubator utifrån affärsidé, motivation, realism och ekonomiska förutsättningar.

Metod

För att hjälpa deltagaren till självförsörjning bistår Inkubatorns affärsråd givare med upprättande av affärsplan och budget som görs färdig för att ligga till grund för kontakt med Arbetsförmedlingen för t.ex. starta eget 43

44 bidrag och utbildning men även för ALMI för att kunna ansöka om lån. Deltagaren uppbär under de sex månaderna hos Inkubatorn försörjnings stöd och när det finns en komplett affärsplan kontaktar deltagaren AF för att ansöka om starta eget bidrag. I förekommande fall vill Inkubatorn även att deltagaren genomgår AFs starta eget kurs på tre veckor för att få en gedigen grund att stå på i sitt företagande. Under sin tid på Inkubatorn har deltagaren individuellt stöd i de situationer som förekommer i proces sen att starta eget företag. Under tiden som affärsplanen upprättas arbetar deltagaren med de prak tiska momenten i företagandet; t ex hitta lokal, bil etc. Ett tätt samarbete mellan deltagaren, socialsekreterare och Inkubator är viktig. Utgångspunk ten är att deltagaren skall arbeta heltid varje vardag i Inkubatorns lokaler och använda Inkubatorns kontor. Deltagaren får stöd och råd genom hela processen av affärsrådgivare och projektledare och följer sin arbetsplan som lagts upp i samråd med socialsekreteraren. Varje fas innehåller prak tiska moment både individuellt och i grupp. Med hjälp av externa förelä sare med gott renommé bidrar de till att inspirera genom goda exempel inom entreprenörskap och egenföretagande. Schemat nedan visar pro cessen för deltagande i Inkubatorn. Den vänder sig till den individ som är intresserad av att börja hos Inkubatorn.

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

' '

!

!

!

' E]

!

E%!='*!2#!,-?!d!

i)#('$('!-,#!='#-:2-'*2!

_]' !"OANPLQJ"'7PH'E'

S88;*37:'#J!&%-42(!11!('3!

8*'1!%#-2*!@!1F#!

F]' !"OANPLQJ"'7PH'E'

08(2*!@!1F#'-2*!&2-913!

'88;*37:'#2#D!^F!+,-'*2`!

`]' !"OANPLQJ"'7PH'C'

08(2*!e!1F#'-2*D!E%!4F*!

3C;:+3(;#-,4(!+,-'*2d!

C]

!

S88;*3*F-4,+'*2#!7F!

"#$%&'()*#!)<=!-%!

+;*-2*'*!-,#!19C:,4=2(!

ZS!d!

E%!4F*!

+,-'*2 R0Z!d!

T*)C2$(2(!

'+3:%('3 ZS!d!

_23%:('(c E%!4F*!

+,-'*2 !

!

!

!

b]'

!

R0Z!d!

E%!4F*!,#(2!

+,-'*2 !

!

E%!F(2*4F*!(,::!!

Z)&&<2#(*':2#!

E,((!89*2('4!;*!&,:-'(!)<=!

,4F#4!12-!3,#!+2*$3'1=2(d!

a]'':U#"'#VL#J'PLL'TA'HLPJLPL'VSJ#LPK#L'OP"'TA'V%'UBHHL'HLST'PU'!"OANPLQJ"

!

Q!

45

46

Så här går det till:

1. Deltagaren formulerar sin idé så andra och vi på Inkubator Lundby för står vad deltagaren vill åstadkomma.

2. Genom handledaren får deltagaren kontakt med en affärsrådgivare på inkubatorn. De två går igenom idén och kommer fram till om den har bärighet och långsiktig överlevnadsmöjlighet.

3. Om alla är överens att gå vidare erbjuder vi deltagaren att delta i vår Inkubator Fas 1 där man får möjlighet att formulera en affärsplan, en budget och uppslag om hur man kan skaffa kapital. Affärsrådgivaren hjälper till under tiden deltagaren själv arbetar fram planerna. Denna möjlighet ges under tre månader då affärsplanen skall vara klar. Under perioden erbjuds arbetsplats på Inkubator Fas 1 med möjlighet till dator och skrivare mm. Närvaroplikt gäller.

4. Efter de tre månaderna skall den kompletta affärsplanen vara klar och Inkubator Fas 1 gör då en bedömning av projektet. Om det blir Nej till fortsatt stöd av Inkubatorn kan deltagaren återgå till Jobbcentralen. Bedöms affärsplanen positivt blir det ett Ja och man fortsätter in i Inku bator Fas 2.

5. Har deltagaren fått Ja fortsätter projektet för att kunna arbeta aktivt med företagsbyggandet. Deltagaren får hjälp av Inkubatorn under yt terligare tre månader för att sedan gå ”live”. Under denna tid kan man också få hjälp genom Arbetsförmedlingens Starta-eget-kurs och even tuellt få en kompletterande yrkesutbildning mm.

6. Det har nu gått sex månader sedan starten hos Inkubatorn. Nu skall företaget vara igång och deltagaren skrivs ut från Inkubatorn. Från och med nu kan deltagaren eventuellt få ett starta-eget-bidrag från Arbets förmedlingen som betalas ut under sex månader. Eventuellt även ett försörjningsstöd.

Deltagaren är nu igång och driver själv din verksamhet men kan få stöd under ytterligare sex månader då vi följer upp verksamhet.

3. Intagning till Inkubatorn för deltagare utan egen affärsidé

För den som vill vara företagare men inte har en egen verksamhetsidé erbjuder Inkubatorn möjlighet till arbetsträning samt att vara del av ett träningsföretag. Inkubator Lundby har mycket nära samarbete med jobb centralen där arbetslösa deltagare har arbetsträning i olika branscher t ex målning, reparation av cyklar, matlagning, snickeri, textil mm. Deltagare erbjuds en strukturerad daglig verksamhet för att förbereda den arbetslö sa till arbetslivet genom att planera och genomföra aktiviteter inom trä ningen, utveckla förmågan att samarbeta och visa ledarskap i samarbete med närvarande handledare. Handledaren fungerar som en arbetsgivare genom samtal och stöd med deltagaren och använder hela gruppen för att komma så nära som möjligt en vanlig arbetsmiljö dvs deltagarna ska se varandra som kollegor.

Deltagaren ska utifrån sitt intresse utveckla sina kunskaper inom vald arbetsträning samt utöka sina sociala färdigheter för arbetslivet. Arbets träningen har blivit en rekryteringsbas för enskilda företag och sociala arbetskooperativ när deltagaren har visat förmåga att kunna planera och genomföra, arbeta heltid och samarbeta med andra. Ett exempel är ett hunddagis som har utvecklats av 5 deltagare utifrån deras hundintresse 47

48 som har funnit varandra under arbetsträningen och fick uppdrag att göra flera agilitybanor som beställts av externa aktörer efter att handledaren kontaktat andra hunddagis. Deltagarna fick också besöka inrättningar som djursjukhus, träningsplatser för hundar och hunddagis. Deltagar nas intresse har växt för att driva ett hunddagis då de av Inkubatorn blev erbjudna en föreståndarutbildning för hunddagispersonal. Inkubatorn skaffade lämpliga lokaler för deltagarna och ett träningsföretag som hund dagis startades under 2012 för att ge möjlighet till deltagarna att lära sig företagandet utan att starta företag. En handledare ledde deltagarna i trä ningsföretag drygt 1,5 år. Under tiden har inkubatorn erbjudit utbildning till deltagarna i kooperativ företagsutbildning. Utbildningen siktade dels till att lära deltagarna förekommande delar i företagsamhet såsom marknadsfö ring, lägga budget, kostnadseffektivitet mm samt dels till grupputveckling som krävs av ett kooperativ företag såsom ansvarsfördelning, roll beskriv ningar i gruppen, konflikthantering, kompanjonavtal mm. Inom projektet har utvecklats 3 kooperativa företag av 14 personer som har varit lång tidsarbetslösa med olika sociala eller medicinska förhinder. Två av koope rativen avvecklades vid ett senare tillfälle. Det ena för att deltagarna blivit osams och det andra för att det blev få deltagare kvar eftersom andra medlemmar i kooperativet fick arbete eller slutade av andra skäl.

4. Uppföljning

De nystartade företagen följs upp löpande av projektledaren och rådgiva ren. För att ge deltagaren, numera företagaren, ytterligare stöd följer vi upp de deltagare som gått hela vägen till företagande. Efter ett halvår i Inkuba torn och därefter i den dagliga verksamhetens realitet, brukar det finnas frågeställningar och företagaren kan känna det tryggt att ha någon att tala med som han eller hon redan känner. Det är också viktigt för Inkubatorn att följa vad som händer med företagaren och företaget när inkubatortiden är över. Detta sker i upp till sex månader efter att deltagaren lämnat Inku batorn.

Metod

Både företagaren och Inkubatorn kan ta kontakt efter inkubatortiden. Det kan ske genom telefonkontakter och möten men uppföljningen består även i att under en tid följa den ekonomiska utvecklingen. Inte minst om det börjar uppstå betalningsanmärkningar. Då behöver företagaren någon att tala med.

49

50

Exempel från verkligheten

Jenny - en resa från idé till verksamhet

Resan beskriven av affärsrådgivaren (2013-10) Bakgrund

Jenny är i 40-årsåldern och har aldrig haft en fast anställning. Hon lever i hus tillsammans med sin man och tre barn. Jenny har diagnosen ADHD, vilket gör att hon har svårt att fokusera och komma ihåg saker. Jenny vill starta ett daghem för hundar och katter. Hon kan branschen väl sedan länge och har tävlat i olika typer av tävlingar.

Affärsidé

Huvudsyftet är att erbjuda daghem samt kurser i agility och lydnad. Hon vill starta ett aktiebolag.

Affärsplanen

Jenny deltar i SDF Lundbys Inkubator. Hon kontaktar Arbetsförmedlingen för att få hjälp att upprätta en affärsplan med budget mm samt Almi för att se på möjligheten att låna kapital. Hon tror sig behöva 400,000–500,000 kr och vill låna större delen.

Lokal

Hon har hittat en lokal inte så långt från hemmet som är till försäljning. Den är lite väl stor men det ger möjlighet att växa. Det fanns inget avlopp och fastigheten har ett stort underhållsbehov. Den ligger på en av kommunen arrenderad mark.

Resan

Vi startade med ett möte i februari månad och tanken var att vi skulle vara färdiga till sommaren. Det visade sig att den tidigare uppgjorda budgeten Jenny gjort inte var helt korrekt och vi gick då över till Almis modell som täcker hela området kring budget, kapitalanskaffning, likviditetsprognos mm. Den första hemuppgiften var att se över budgeten men framförallt hur hennes aktivitetsplan skulle se ut vid uppstarten. Hon hade många saker att ta tag i men främst hur hon skulle få in kunder till verksamheten. Vi möttes igen efter ca två veckor men hon hade inte förstått helt vad hon skulle göra till mötet. Vi diskuterade budgeten och mer om den tänkta fastigheten. En månad efter vårt första möte framkom fler detaljer kring fastigheten. Den ägdes av ett dödsbo med delägare utan samsyn kring fastighetens värde. Fastigheten var i dåligt skick, utan avlopp och hade stått oanvänd i flera år men någorlunda användbar. Läget var dock så bra att Jenny ville gå vidare. Vi tog också tag i frågan kring arrendet. En av nyckelfrågorna som borde hanterats i samband med att hon fick hjälp att göra upp den första affärsplanen, var om realismen kring fastighetsfrågor na. Nu blev det fokus på främst tre frågor: • Vad säger kommunen? Kan Jenny få ett kontrakt som sträcker sig minst fem år framåt?

• Hur kan hon säkerställa att få VA inkopplat och till vilken kostnad?

• När, och till vilket pris, kan hon få tillträde till fastigheten? 51

52 Vi kom överens om att hon inte skulle genomföra köpet innan de två första punkterna var klarlagda - skriftligen. Jenny har flera gånger talat med kommunen om arrendet och tyckte sig ha fått klart att det ”rimligtvis” inte skulle ske något i området som kunde äventyra verksamheten under de närmaste fem åren. Vi formulerade ett brev till kommunen och fick ett svar där man kunde ge möjlighet att bedriva verksamhet i fem år men inte garantera förlängning. Ytterligare information tillkom i brevet att arrenda torn skulle var skyldig att avröja arrendestället till den dag arrendet upp hör. Det skulle innebära rivning av byggnader och återställning av marken m.m. I vattenfrågan skickades Jenny runt mellan kommuntjänstemän och Kretsloppsförvaltningen. Ingen ville ta ansvaret att installera avlopp. Alla tyckte det var konstigt att inte avloppet var inkopplat, vilket det borde, då det fanns kommunalt vatten. Jennys ville inte betala för inkopplingen. I mitten av april och parallellt med fastighetsfrågan hade vi lagt ner mycket tid på budget och likviditetsfrågorna. I samband med att vi fick svar på de två första punkterna ovan diskuterade vi alternativa lokaler. Det visade sig vara betydligt dyrare alternativ och fokus fick fortsatt vara på den aktuella lokalen.I arbetet med affärsplanen hade Jenny svårigheter att se helhe ten och relationer mellan de olika ekonomiska frågorna. Likviditetsplanen stämde inte alltid överens med försäljningsbudgeten och var kapitalinsat serna skulle in i budgeten mm. En stor del av tiden la vi på själva kun skapsbyggande i Excel. Jennys svårigheter gjorde att hon behövde extra stöd. I mitten av juli var budgeten i stort klar. Efter detta ville jag ha klart med hur finansieringen skulle se ut. Nu hade vi klart med basfakta och frågan var då om det fanns kapital att tillgå. Jenny kunde inte svara utan frågan parkerades under sommaren. Under sommaren undrade jag om det inte fanns alternativa sätt att ta vara på Jennys branschkunskaper ge nom att sälja hennes kunskaper i konsultform då hon redan är efterfrågad gällande hundutbildning. Det skulle innebära en minimal kapitalinsats och låga driftkostnader vilket ger en minimal risk och lättare att stiga av om inte intäkterna blir tillräckliga. I början av augusti meddelade Jenny att hon över sommaren beslutat sig för att lägga affärsidén åt sidan och att inte heller starta som konsult. Beslutsunderlaget byggde på att kostnaderna att iordningställa fastigheten mycket större efter vår genomgång än ur sprungstanken, risken att behöva flytta om fem år, osäkerhet kring VA-frå gan och inget alternativ till denna fastighet. Osäkerhet och svårighet med finansiering samt viss osäkerhet kring kundunderlag var också avgörande.

Ny affärsidé

Jenny beslutade sig att istället starta ett företag kring textila tjänster. Hon skall sy heminredning samt kapell och liknande för marina sektorn. Ett område hon är utbildad inom även om det var många år sedan. Denna verksamhet kan hon bedriva hemifrån under uppstart och vissa profes sionella maskiner har hon sedan tidigare. Nu gick det betydligt snabbare att ta fram en budget mm. Vissa frågor var dock lite svårare som t ex hur man räknar ut avskrivningar när man inte har helt verksamhetsår, vad som räknas som inventarier och hur man räknar ut källskatt och arbetsgivarav gifter vid olika uttag mm. Även i denna affärsidé diskuterade vi markna 53

54 dens storlek och hur man kan nå den. Det Jenny kom fram till för bedöm de vi som rimliga och att hennes första år skulle enligt budget gå jämnt upp. Jämförelsen mellan hennes beräknade tidsuttag för sin omsättning och den potential vi slutligen kom fram till, verkade även den rimlig. Före tagsformen hon valde denna gång var enskild firma för att efter första året övergå till aktiebolag. Jenny fick stöd i att fylla i blanketterna och ansök ningar för att kunna starta företaget. Detta var i september och det sista vi gjorde tillsammans för att starta Jennys verksamhet och vid detta tillfälle hade hon redan hade ett par beställningar. Hela resan från idé till en andra affärsidé och att starta företag tog ca 8 månader. Hade hon inte haft sitt personliga bagage med svårigheter, hade resan antagligen gått snabbare.

Uppföljning 2014-06

Idag, nio månader efter Jennys uppstart, är hennes verksamhet fortfa rande igång. Hon har även utökat verksamheten inom ett annat ämnes område som hon behärskar sedan tidigare. Lönsamheten är fortsatt inte på god nivå men kostnaderna täcks väl av de intäkter hon får. Hon ser mycket positivt på framtiden för företaget.

55