Transcript Biblioteket rullar ut

Biblioteket rullar ut
En studie för inspiration och diskussion om
biblioteksbussverksamhet i Kronobergs län
På uppdrag av Länsbibliotek Sydost
Ann Wiklund Konsult, annwiklund.se
11 november 2012
Innehåll
Uppdrag och metod ..................................................................................... 3
Inledning och reflektion ............................................................................... 4
Några exempel för inspiration ..................................................................... 6
Bubblan, Sörmland, Västmanland, Örebro län ........................................ 6
The Digital Bookmobile i USA ................................................................... 6
Humlan, Falkenberg ................................................................................. 7
Linje 500, Västmanland ............................................................................ 8
Talböcker på bussarna i Värmland ........................................................... 8
Kiruna ....................................................................................................... 9
Vejle, Danmark ......................................................................................... 9
Randers, Danmark .................................................................................... 9
Biblioteksbuss Nord-Tröndelag fylke, Nordland fylke och Västerbotten
(Storumans kommun) ............................................................................ 10
Ägandeformer ............................................................................................ 11
Köp och sälj ............................................................................................ 11
Exemplet Övertorneå - Haparanda .................................................... 11
Flera exempel ..................................................................................... 11
Entreprenad och leasing ........................................................................ 12
Synpunkter och kommentarer om skötsel/drift i bibliotekets
egen regi ................................................................................................ 13
Slutsatser om ägande utifrån ovanstående svar… ................................. 14
…om inköp… ........................................................................................... 14
…och om bemanning.............................................................................. 16
Läs om bokbussverksamhet ....................................................................... 17
Bilaga:
Enkätfrågor
2
Uppdrag och metod
Bibliotekschefer från kommuner i Kronoberg och Blekinge har till
Länsbibliotek Sydost framfört önskemål om att se över möjligheterna för
någon form av samverkan för biblioteksbussverksamhet. Som ett första
steg på vägen bjöd Länsbibliotek Sydost in de kommunala bibliotekscheferna till en workshop under ledning av Ann Wiklund (Ann Wiklund
Konsult), i april 2012. En sammanställning från workshopen och förslag
inför fortsatta diskussioner lämnades till länsbiblioteket i rapporten
Samverkan om biblioteksbussverksamhet i Blekinge och Kronobergs län:
ett första steg på vägen (Ann Wiklund, 2012-04-25).
Som nästa steg gav Länsbibliotek Sydost i uppdrag till Ann Wiklund att
sammanställa ett skriftligt underlag för bibliotekens fortsatta arbete med
att formulera och förankra en projektidé om biblioteksbussverksamhet
med fokus på Kronobergs län. Underlaget ska ge exempel på möjliga
bidragsgivare för projektfinansiering, exempel på samarbeten och
ägandeformer med kostnader för ägande och drift och exempel på
aktuella, nyskapande verksamheter. Uppdraget redovisas i två delar, varav
föreliggande rapport/studie är den andra. Tänkbara vägar och aktörer för
projektfinansiering med fokus på Kronobergs län, redovisades till
Länsbibliotek Sydost i PM Om tänkbara projektbidrag/projektstöd för
rullande biblioteksservice/biblioteksbuss. En översikt (Ann Wiklund, 201210-17).
Den information och de exempel som beskrivs här har samlats in delvis
genom en enkät som annonserats på e-postlistan Biblist, i Facebookgruppen Bokbussar i Sverige samt på Länsbibliotek Sydosts webbplats.
Enkätsvaren har sedan kompletterats och fördjupats genom webbsökningar, direktriktad e-post och telefonintervjuer.
Så gott som samtliga kontaktade har bett att få ta del av det färdiga
materialet och det är tydligt att en större och mer heltäckande nationell
studie skulle välkomnas. Idag finns det inte något aktuellt och samlat
material om hur bokbussverksamheten och den mobila biblioteksverksamheten i Sverige ser ut.
Ett stort tack till alla inblandade, som med intresse, tålamod och
engagemang generöst bidragit med material och synpunkter!
3
Inledning och reflektion
Sveriges första bokbuss rullade i Borås, med start 1948. Tanken var att
provisoriskt lösa bokförsörjningen till dess att man byggt tillräckligt antal
fasta bibliotek. Influenser till verksamheten kom från USA, England och
från Danmark. Från att ha setts som en tillfällig lösning, utvecklades
bokbussarna i Sverige till att bli ett viktigt komplement till det fasta
biblioteket. 1975 infördes ett stadsbidrag som administrerades av Statens
kulturråd till kommunerna och som kunde täcka hela inköpskostnaden för
en bokbuss. Det var skälet till att antalet inköpta bokbussar under 1980talet kraftigt ökade.
Under 90-talet sjönk antalet bokbussar igen och möjligheten till
stadsbidrag fanns inte kvar när bussparken behövde förnyas. Samtidigt
prövade flera kommuner nya sätt att utforma bokbussen. I Hässleholm
gjorde man till exempel i slutet av 80-talet om en lastbil med släp till
minibibliotek som kunde användas fast och mobilt och också hyras ut till
andra kommuner. På flera håll provades också minibussar för en mer
riktad verksamhet. I Markaryd fanns i början av 80-talet en idé om att
använda en minibuss för att nå ut till alla gårdar med böcker för små barn.
I stället utvecklades projekt Boknallen, med hembesök till nyblivna
barnfamiljer. Just inriktning mot barn och unga blev allt vanligare i
bibliotekens bokbussverksamhet och bokbussar körde skolturer på
dagarna och kvällsturer till gårdar och stadsdelar för att kompensera
avsaknaden av fasta bibliotek. I Tierp hade man en särskild minibuss som
körde just till gårdar. Mer om bokbussens historia fram till och med 1999
kan man till exempel läsa i Bokbussen från dåtid till nutid
(Lysebäck/Norrström. magisteruppsats vid Bibliotekshögskolan, Borås
2000:70 http://bada.hb.se/bitstream/2320/1681/1/00-70.pdf)
Bokbussverksamhet har under en period nästan varit en ”icke-fråga” och
det finns inte längre aktuellt och beskrivande material samlat. I KB:s
officiella biblioteksstatistik finns uppgifter om antal bokbussar, flik F.1
http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/statistik/2011/Folkbibliotek2011_
Tabell_F1_F19_Webbversion20121003.xls
I skolbiblioteksundersökningen har vissa skolor beskrivit att de använder
sig av bokbussarna http://www.kb.se/bibliotek/Statistikkvalitet/biblioteksstatistik/Skolbibliotek/
Men intresset för att fundera över möjligheter till olika former av mobil
verksamhet ökar igen. Våren 2012 arrangerade Länsbibliotek ÖrebroVästmanland och Länsbibliotek Sörmland en nationell bokbusskonferens i
Örebro http://www.landstingetsormland.se/Kulturutbildning/LansbibliotekSormland/KompoBib2020/Foredragspresentationer/. Som en uppföljning
av konferensen startades Facebookgruppen Bokbussar i Sverige, där även
nordiskt samarbete finns representerat
https://www.facebook.com/groups/306922669380671/?fref=ts.
Det finns många tänkbara skäl för det ökande intresset. En mobil service
når ut till fler och kan ersätta eller komplettera fasta fysiska bibliotek. De
4
demografiska förändringarna kan också göra det nödvändigt att se över
var fysiska bibliotek är placerade geografiskt i en kommun och om
servicen behöver omfördelas och kanske omformas. Om man startar
arbetet lokalt genom att se över antalet bibliotek, deras geografiska
placering och räckvidd i relation till planerad nybyggnation och till
kommunikationer i kommunen, kan det ge god grund för att gå vidare och
diskutera behov av förändringar. Skollagens skrivning från juli 2011 att
elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt i de fristående skolorna ska
ha tillgång till skolbibliotek, påverkar sannolikt också bokbussverksamheten framöver. En bokbuss kan inte längre betraktas som ett
skolbibliotek.
Men verksamheter utvecklas och fördjupas och det kan också finnas andra
skäl att utveckla en ny form av bokbuss-/biblioteksbussverksamhet. Mobil
service kan vara intressant att utveckla även för andra kommunala
verksamheter än biblioteket, för att nå fler medborgare på ett mer
flexibelt sätt. Att samverka i gemensamma fordon kan då ge extra styrka
och kanske vara mera kostnadseffektivt och biblioteksservicen kan
kompletteras med annan medborgarservice. Kanske kan man inleda
samarbete med verksamheter som konsumentvägledning, kommunal
information, medborgardialoger, förtidsröstning, internetkurser,
uppföljning av folkhälsoarbete, teater, utställningar med mera. Och
kanske kan det vara intressant att diskutera medborgarservice med andra
huvudmän än de kommunala? Skulle en biblioteksbuss till exempel också
kunna ha med sig blodtrycksmätning, batterier till hörapparater och
kanske utlämning av paket? Försäljning av busskort, fiskekort? Kan själva
formen av mobil service öppna helt nya möjligheter för biblioteket? Finns
det egentligen några självklara gränser för vad en sådan mobil service
skulle kunna ha med sig?
Och fysiskt finns möjligheten att satsa på olika typer av fordon som
storleksmässigt är mindre än en 12-meterbuss, för att kunna specialinrikta
verksamhet mot särskilda målgrupper, kunna köra med körkort för lätt
lastbil eller kanske att ha råd att ha ett par fordon med olika inriktningar i
verksamheten.
Lokala och regionala diskussioner om bibliotekens roll och funktion där
man söker nya möjligheter och arbetsformer för att nå nya användare,
kan bli en viktig del i ett lokalt/regionalt mer övergripande utvecklingsarbete. En bokbuss – biblioteksbuss – mobil verksamhet kan då bli en
innovativ och spännande satsning i regionala/kommunala utvecklingsplaner.
5
Några exempel för inspiration
Att beskriva en kreativ verksamhet på ett rättvisande sätt i en så här liten
studie, är inte möjligt. Nedanstående exempel får tjäna som inledande
inspiration och det är säkert givande att kontakta respektive uppgiftslämnare för att få fördjupning om det som verkar särskilt intressant.
Exemplen är valda därför att de på olika sätt är lite speciella och kanske
kan inspirera till diskussioner i just Kronobergs län. Urvalet är självklart
inte heltäckande och inte heller värderat utifrån resultat.
Bubblan, Sörmland, Västmanland, Örebro län
Bubblan är en renoverad och ombyggd husvagn som drivs av tre
länsbibliotek, Sörmland, Västmanland och Örebro. Syftet med Bubblan är,
enligt Länsbibliotek Sörmland, att utveckla det uppsökande och
lässtimulerande barnbiblioteksarbetet genom att skapa ett mobilt
upplevelsecentrum med berättelsen som bas. Bubblan ska vara lokalt
förankrad och barnbibliotekarier och andra lokala kulturaktörer samarbetar om hur Bubblan ska användas vid besöket. Man vill genom besök
av Bubblan och olika aktiviteter skapa nya mötesplatser för barn och unga
och har utvecklat olika berättarstationer, som bokmemory, bildberätta,
dansberätta, magnetpoesiberätta, filmberätta. Bubblan har bland annat
besökt en ungdomsfestival, olika bostadsområden, en skateboardhall,
O-ringen och en stadsfestival samt ett antal kommuner i de tre länen.
”Att arbeta med Bubblan är att träna sig i att ta hand om det oväntade”,
skriver Länsbibliotek Sörmland. Erfarenheter är också att det kräver tid för
planering, för- och efterarbetstid och tid att fånga upp och reflektera över
det som händer. En annan iakttagelse från länsbiblioteken är att barnbibliotekarierna i de kommuner som använder Bubblan ökar sitt
engagemang för att arbeta utanför bibliotekshuset och att hitta nya
samarbetspartners.
Bubblan drivs som ett projekt, där länsbibliotekens konsulenter för
barnverksamhet är projektledare för respektive län. Länsbibliotek
Sörmland är projektägare och ansvarig för projektets budget och
verksamhet. Projektet inleddes med en förstudie 2009 och har sedan fått
bidrag från Kulturrådet med 250 000 kr år 1 och 250 000 kr år 2. Kostnaderna inklusive egeninsats för projektledning har varit (avrundade
siffror) 560 000 kr år 1 och 649 000 kr år 2.
http://www.landstingetsormland.se/Kultur-utbildning/LansbibliotekSormland/Verksamhet/Barn--och-ungdom/Barn-och-unga/Bubblan--berattelser-pa-vag/
The Digital Bookmobile i USA
2009 besökte konsulenter och chefer från fyra länsbibliotek USA, för att
studera amerikanska bibliotek. Bland annat tittade man på The Digital
6
Bookmobile, en buss som ägs av företaget Overdrive. Företaget startade
1986 och utvecklade från början multimedia på CD-rom. Senare satsningar
är nedladdningsbara medier via internet och en digital e-mediekatalog.
The Digital Bookmobile är en stor mobil marknadsföring av digitala
medier, en tjänst som bibliotek kan abonnera på. Den digitala bokbussen
startade sommaren 2008 och åker från kust till kust i USA. Bussen
erbjuder events och drar till sig besökare som blir nyfikna på den nya
möjligheten att ladda ner ljudböcker, musik och filmer från bibliotekens
hemsidor.
http://www.teleread.com/library/the-digital-bookmobiles-national-tourstarts-now/
Rapporten från länsbibliotekens studieresa:
http://www.lansbibliotek.ostsam.se/images/stories/myblog/rapport_digi
buss_100331_ok.pdf
Humlan, Falkenberg
Humlan lyfter språket, är ett projekt i samarbete mellan biblioteksenheten
Mobila biblioteken i Falkenberg, två förskolor och en öppen förskola.
Projektets övergripande syfte är att förskolebarn med invandrarbakgrund
ska utveckla ett rikt och avancerat språk, både på modersmålet och på
svenska. Kunskap och förståelse för läsandets betydelse för barns språkutveckling ska öka hos förskolepersonal och föräldrar. Ett internt mål för
kommunen är att utveckla arbetsmetoder för att arbeta läsfrämjande med
flerspråkiga barn och att fördjupa samverkan och kontakter mellan förskola, bibliotek, föreningsliv och grannskapsarbetare. Det mobila barnbiblioteket Humlan besöker förskolorna varannan vecka med böcker och
sagostunder på flera språk och vid besöken hålls också föräldraträffar.
Föreläsningar för förskolepedagogerna är en viktig del i verksamheten.
I Falkenberg finns också bokbussen Ugglan och bokbussverksamheten är
samordnad under namnet Mobila biblioteket, som utgör Falkenbergs
största ”filialverksamhet”. Både Humlan och Ugglan är mindre bussar.
En bibliotekarie, en specialpedagog, en förskolepedagog och en rektor
utgör projektgrupp för Humlan lyfter språket, och planerar och följer upp
arbetet med bibliotekarien som projektansvarig. Samarbete planeras
också med Falkenbergs museum. Projektägare är Falkenbergs bibliotek.
Projektet startade 2012 och planeras pågå även 2013. Total projektkostnad för 2013 beräknas till 260 000 kr varav 130 000 kr söks från
Kulturrådet. De personalresurser som används ingår till största delen i
ordinarie verksamhet.
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/svensk_biblioteksforening/
pressrelease/view/falkenbergs-mobila-bibliotek-aer-aarets-bokbuss506288
7
Linje 500, Västmanland
Busslinje 500 går genom Västmanland och används av många dagliga
pendlare. 2010 startade Läsprojektet Linje 500 som nu är inne på sitt
tredje år. Det är ett samarbetsprojekt mellan biblioteken i de sex
kommuner som linjen passerar och den främsta målgruppen är
barn/unga. Projektets viktigaste mål är att stimulera läsande och
berättande, inte att marknadsföra biblioteket. De bussar som trafikerar
linjen får med sig plastlådor med böcker som är fria att låna och läsa.
Berättarrazzior har också genomförts på bussarna och projektet har en
blogg: www.linje500.blogspot.com Det nätverk som biblioteken bildat
genom projektet ger också kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.
Ett gemensamt berättarläger ska arrangeras. Förutom samarbete biblioteken emellan innebär projektet också samarbete med Länsbibliotek
Västmanland och Västmanlands lokaltrafik.
Vid projektstart genomfördes möte med VL:s områdeschef. Löpande
telefon/mailkontakt med städpersonal, busschaufförer och depåchef i
samband med utplacering av böcker i bussarna. Biblioteken levererar
medierna till garagen och VL:s personal placerar ut dem. Biblioteken har
utformat en enkät till VL:s personal och i det sammanhanget haft kontakt
med depåchef och chaufförer. Vid arrangemang som berättarrazzior har
man särskild kontakt.
Bidrag från Kulturrådet har varit för år 1, 200 000 kr (totalbudget ca
510 000 kr), för år 2, 300 000 kr (totalbudget ca 610 000 kr). Bidrag från
Västmanlands lokaltrafik (VL) har motsvarat 30 000 kr varje år och givits i
form av marknadsföring, affischtillverkning i bussar och arbetstid, samt en
del gåvor, ex. i form av busskort till ungdomar och till berättare i samband
med berättarrazzia. Bibliotekens egeninsats har främst varit arbetstid
samt inköp av medier.
Talböcker på bussarna i Värmland
Sex värmländska kommuner samarbetar sedan hösten 2010 i projektet
Talböcker på bussarna i Värmland, som vänder sig till läshandikappade i
alla åldrar. Bussarna som bland annat besöker skolor, har med sig och
lånar ut mp3-spelare och visar hur man kan ladda ned och läsa främst
skönlitteratur. Aktuella titlar laddas i förväg ned till en hårddisk, som finns
på bussen. Daisy-böcker lånas ut, liksom lättläst tryck. Syftet med
projektet är att minska rädslan för teknik och att uppmuntra till läsning.
Förskolor, särskolor, skolor får besök och pedagoger får information om
utbud och teknik.
Biblioteket i Säffle är projektägare och projektet har projektmedel från
Kulturrådet, totalt 200 000 kr.
http://www.tpb.se/filer/trycksaker/html/bfa42011.html#d2e291
8
Kiruna
Kiruna kommun är stor till ytan och Kirunas bokbuss kör runt i de 35
byarna och till skolor, förskolor och dagmammor. Den mer vanliga
biblioteksservicen plussas på med till exempel den uppskattade servicen
med busskortsförsäljning och att ha med bygghandlingar för bygglov. Man
ger barnteater, har med föreläsare som föreläser i bygdegård eller
motsvarande under bussens uppehåll, visar utställningar av olika slag och
är lokal för förtidsröstning. När man lånar DVD-filmer på bussen får man
också ett frankerat returkuvert för återlämningen. Bussen finns också på
marknader och festivaler så att alla kan bekanta sig med bussen och
verksamheten.
http://www.bibblo.se/kiruna-bokbuss/kiruna-bokbuss
Vejle, Danmark
I Danska Vejle kommun har man en hälsobuss som samarbetar med den
vanliga bokbussen. I hälsobussen kan man träffa hälsovårdsperonal, få
kostvägledning och annat. Hälsobussen arbetar med olika tema som
sedan följs upp genom de filmer, böcker och annat som bokbussen har
med sig. Bussarna följs åt runt i kommunen med ungefär fyra veckors
mellanrum.
”Og det har en stor fordel. Det giver borgerne mulighed for at få fulgt op
på den vejledning som de får. Og på den måde er der større chance for,
at borgerne når deres mål, siger sundhedskonsulent Lars Ulrik.”
http://www.dr.dk/P4/Trekanten/Nyheder/Vejle/2012/10/16/140253.htm
Randers, Danmark
På bokbussen i Randers kommun, Danmark, kan man få nya batterier till
sin hörapparat eller få hjälp med blanketter och ansökningar av olika slag.
Bussen ger bred medborgarservice och tar även emot post som ska
skickas från besökarna. Man erbjuder vägledning i att hitta information via
webb och att använda tjänster via kommunens hemsida.
http://www.randersbib.dk/biblioteket/bogbussen
……………………….
Att en bokbuss/biblioteksbuss fyller en viktig social funktion för besökarna
är en gammal erfarenhet. Man får en pratstund med personal och med
grannar och har möjlighet att få hjälp med det man frågar efter. Extra
tydlig blir bussens sociala funktion när den kör i riktig glesbygd. Då kan
kontakten och mötet värderas högre än boklånen.
9
Närp-bussen/NÄRPEN
1979 startade Närp-bussen som en treårig försöksverksamhet, finansierad
av Nordiska Ministerrådet. Närp står för Nordiska ämbetsmannarådets
planeringskommitté. Närp-bussen/NÄRPEN är en samnordisk bokbuss
som kör på Nordkalotten i samarbete mellan Finland, Norge och Sverige.
Efter försöksperioden tog de berörda kommunerna över driftskostnader
och andra utgifter.
”Syftet med den samnordiska bokbussverksamheten är att trygga
bibliotekstjänsterna på verksamhetsområdet med beaktande av språkoch kulturförhållanden. Vid behov kan även andra tjänster, som passar i
hop med biblioteksverksamheten ingå”, står det i det förslag till
verksamhetsavtal som just nu är under behandling. Finska, norska och
nordsamiska är verksamhetens officiella språk. I Sverige är Kiruna
kommun part till och med 2012. Allt som rör verksamheten regleras i
avtal.
Budgeten för år 2012 beräknas till 172 774 €. Varje kommun svarar för sitt
mediebestånd. Närp-bussen betjänar 651 boende över stora geografiska
avstånd, varav 110 stycken är aktiva låntagare. Varje lån blir därför nästan
tre gånger så dyrt som ett lån på en ordinarie kommunal bokbuss.
http://www.bibblo.se/pajala-artiklar/bokbussen-och-boklador
Biblioteksbuss Nord-Tröndelag fylke, Nordland fylke
och Västerbotten (Storumans kommun)
Fylkesbiblioteket i Norska Nordland ansvarar för personal, ekonomi och
drift av bokbussen, som främst besöker samebyar och även gör stopp vid
gårdar. Bussens viktigaste funktion är att hålla kontakt och sprida
information mellan byarna och mellan individer. Man tar sig tid för samtal
och kontakter vid varje stopp och därför är tidtabellen svår att hålla.
Sametinget bidrar till driften, men fylkesbiblioteket får bära en allt större
del av kostnaden. De kommuner som får del av servicen bidrar med
mindre summor och det går åt mycket tid till att bearbeta beslutsfattare
för bidrag.
3 anställda/2.5 årsverken, bemannar bussen. Fylkesbiblioteket ansvarar
för reparation och underhåll av bussen som sköts av chauffören. Den
årliga driftskostnaden beräknas till cirka 1 miljon SEK. Fylkesbiblioteket
täcker också underskottet, som belastar andra delar av fylkesbibliotekets
budget.
http://www.norskbibliotekforening.no/site/bokbuss/index.php?c=17&kat
=Bokbusser+i+Norge
10
Ägandeformer
Köp och sälj
Har man som kommun inte behov av en egen biblioteksbuss på heltid, kan
man köpa/hyra delar av verksamheten från en annan kommun och reglera
detta genom avtal. Andra skäl för en sådan lösning kan vara att det passar
bättre geografiskt att buss från en annan kommun trafikerar en viss del av
den egna kommunen, att man vill samarbeta för en bestämd målgrupp
eller att det underlättar bemanning.
Exemplet Övertorneå - Haparanda
Ett sådant avtal och samarbete som fungerat under lång tid är bokbussverksamheten i Övertorneå – Haparanda. Den startade med inköp av en
begagnad bokbuss 1975 i Övertorneå kommun i samverkan med
Haparanda och Överkalix. Övertorneå blev huvudman med budgetansvar,
personal och garagering. Verksamheten uppmärksammades stort i de tre
kommunerna och innebar ett stort lyft för biblioteksverksamheten. Sedan
1997 är det Övertorneå och Haparanda som delar bokbussen, fortfarande
med Övertorneå som huvudman. 2011 inköptes en mindre buss som kör
varannan vecka i respektive kommun med tre kördagar i veckan i totalt 41
veckor. Körsträckan/år är cirka 1 570 mil. Avstånden är långa och då
bokbussen besöker Haparanda övernattar chauffören i bibliotekets
övernattningsrum.
Chaufför och assistent är anställda av Övertorneå kommun. Haparanda
betalar en klumpsumma innehållande 50 % av alla kostnader, löner,
bokanslag, diesel, försäkringar etc. Ansvariga tjänstemän och politiker från
respektive kommun sammanträder två gånger om året och avhandlar
ärenden som berör verksamheten. Besluten som tas i denna bokbusskommitté delges och förankras i respektive kommuns nämnd och styrelse.
Verksamheten regleras i ett treårigt avtal som automatiskt förnyas om
ingen part säger upp avtalet.
Flera exempel
Nedan finns några ytterligare exempel. Att jämföra kostnader är svårt och
grannlaga eftersom de är relaterade till körsträcka, bussens storlek och
ålder, typ av verksamhet, etcetera. I enkäten har frågats efter driftskostnad exklusive personal och medier och svaren har varierat mellan
200 000 – 600 000 kr/år. Kostnadsangivelser i exemplen är därför knutna
till just de lokala förutsättningarna och kan inte användas generellt.
11
Vem köper/hyr av vem?
Tjörns kommun köper av
Stenungsunds kommun
Målgrupp
Målgrupp allmänhet och
förskolor, Boken kommer
Hultsfreds kommun köper
av Oskarshamns kommun
Ersätter nedlagda filialer.
Dagtid. Målgrupp daglediga
och pensionärer
Arboga kommun köper av
Köpings kommun
Haparanda köper av
Övertorneå
Samiska bokbussen
Nordland och Västerbotten
Målgrupp allmänhet
Främst samebyarna.
Funktionen som kontakt
och mötesplats viktig.
Hur mycket?
1 gång/vecka. Per år
exklusive medier och
personal ca 435 000 kr
Cirka 1,5 timmar/vecka
julhelg och sommarmånad
oräknat
5 timmar/vecka
Haparanda kommun betalar
50 % av verksamheten till
Övertorneå som står för
böcker, chaufför och 25 %
assistent + fordon.
En gemensam kommitté
med en politisk representant
från respektive kommun +
tjänstemän träffas två
gånger per år för främst
budget och bokslut.
Besluten förankras sedan i
respektive kommuns
nämnder.
Fylkesbiblioteket i Nordland
ansvarar för skötsel och
ekonomi. Sametinget står för
en del av kostnaden och
berörda kommuner bidrar.
Fylkesbiblioteket täcker dock
underskott, med mera.
Totalkostnad drift cirka 1
miljon kr/år
Entreprenad och leasing
Att leasa någon del av verksamheten som verkstadsservice, chaufför eller
hela bussen kan vara ett alternativ som kan lösas på olika sätt. Antingen
genom avtal med annan kommunal förvaltning/bolag eller med en privat
aktör.
Vem/målgrupp
Norrköpings kommun/Buss
med tydlig barnprofil
Leasar vad av vem
Drift, skötsel, chaufför köps
från externt företag, Taxibil
Östergötland
Helsingborgs
kommun/Bred allmänhet
samt skolservice. Skolorna
betalar för bokbussens
besök.
Leasar själva bussen, som
hyrs från annan kommunal
förvaltning: Tekniska
nämnden.
Chaufför och verkstad: från
ett externt transport- och
bemanningsföretag.
12
Erfarenhet/kostnad
Verksamheten får den
kompetens man behöver
och slipper uppehålla den
själv. Driftskostnad per år
exklusive personal och
medier cirka 300 – 400 000
kr.
Förmodligen dyrare med
leasing men egeninvestering
för att köpa buss medgavs
ej. Leasing av bussen:
39 400 kr/mån. Tekniska
nämnden har stor fordonspark och lättare att
genomföra köpet av bussen.
Chaufför: 38 000 kr/mån
Drivmedel och garage:
cirka 12 000 kr/mån
Tierps kommun/Bred
allmänhet.
Teknisk service, städ och
tvätt köps från extern/privat
aktör.
Sundsvalls kommun/ Bred
allmänhet mest dagtid
(förändring sedan ht 2011).
Skolhållplatser gjordes om
till allmänna hållplatser dit
skolorna är välkomna.
Annan kommunal
förvaltning har tagit över
ansvar för administration,
fakturor, försäkringsfrågor,
tidsbokning för besiktning
etc. Ägandet av själva
bussen har förts över till
annan kommunal
förvaltning. Biblioteket
ansvarar dock för skötsel
och drift.
Tekniska förvaltningen står
för verkstadsarbete och
service 1 fm/vecka
Kumla kommun/Förskola,
skola, landsbygd besöks
Eskilstuna kommun/Bred
allmänhet samt skolor,
förskolor, fritidshem och
äldreboende.
Skötsel, service och chaufför
köps från kommunalt bolag:
Eskilstuna Energi och Miljö.
Fördel: snabb service som
fungerar bra. Nackdel:
kostsamt. Driftskostnad
exklusive personal och
medier: 404 000 kr/år
Nackdelar:
Kommunikationen har
brustit i övertagandet och
samordning ska diskuteras.
Driftskostnad exklusive
medier och personal:
200 000 kr/år
Fördelar: Fungerar bra.
Driftskostnad exklusive
personal och medier:
145 000 kr/år
Fördelar: Vid chaufförens
sjukdom eller ledighet
ersätts med vikarie från
EEM. Tekniskt kunnig
personal finns att tillgå.
Nackdelar:
Ansvarfördelningen mellan
bolag och förvaltning kan
uppfattas som oklar.
Bokbussen är en mycket
liten del av bolagets
verksamhet, ansvar och
kompetens kan bli beroende
av att det finns personal
med intresse för verksamheten.
Synpunkter och kommentarer om skötsel/drift i
bibliotekets egen regi
Biblioteket ansvarar för
fordonsdrift och skötsel
Kommentar
Kommun
Bra teknisk
kompetens/chaufför finns i
organisationen. Eget ägande
ger större möjlighet att
förändra/förbättra fordon och
tider.
Drift och skötsel kan enkelt
anpassas till tider som passar
verksamheten. Kompetens
finns i organisationen.
Bra med eget ägande och
skötsel – det ger full kontroll.
Nackdel: svårt att budgetera
för rätt driftskostnad
Sårbart när chauffören blir
sjuk
Skaffa en bra verkstad!
Sårbart när problem uppstår.
Kungsbacka
13
Stenungsund
Trollhättan
Lund
Kramfors
Bra att ansvar, planering,
genomförande och
utvärdering ligger hos en och
samma verksamhet
Fördelar: kontroll över
kostnader. Nackdelar: Man
måste ha kunskap om
färdskrivare, underhåll
etcetera
Kalmar
Falun
Slutsatser om ägande utifrån ovanstående svar…
Har man teknisk kompetens och chaufför i den egna organisationen, kan
det vara ekonomiskt effektivt att ha hela verksamheten i egen regi. Det är
enklare att planera förändringar, följa upp och utveckla verksamheten.
Men det är samtidigt mycket sårbart vid sjukdom, när personal byter jobb
etcetera. Tekniker och chaufför är specialistkompetenser som måste
uppehållas! Blir det problem måste bussen annars stå till service kan ges.
Kör- och vilotidsregler, färdskrivare, körkortsklassningar och annat måste
kollas med Transportstyrelsen så att man som arbetsgivare har aktuella
uppgifter om vad som gäller.
http://www.transportstyrelsen.se/Global/Publikationer/Vag/Yrkestrafik/p
v10114_Undantag_fran_kravet_att_uppfylla_kor_och_vilotidsregler_16no
vember.pdf
Att hyra/leasa/köpa in chaufför och service kan vara en lösning, men att
köra en bokbuss/biblioteksbuss är en uppgift som särskiljer sig från andra
chaufförsuppdrag och det gör att det ändå kan bli sårbart vid ordinarie
chaufförs sjukdom och semester.
Som framgår av svaren, går det inte att entydigt säga vilken ägande- och
driftsform som passar just i den enskilda kommunen.
…om inköp…
En stor 12-metersbuss för bibliotek kostar idag (hösten 2012) cirka 3,7
miljoner. Bodens kommun har nyligen (oktober 2012) fått sin nya buss
levererad. I anbudsförfrågan inför upphandlingen beskriver de sin vision
som sedan konkretiseras detaljerat i anbudsformuläret:
Bokbussen har ett brett verksamhetsområde med låntagare i alla
åldrar, vilket ställer krav på stor flexibilitet i utformningen. På
hållplatser vid framför allt skolor kan många personer finnas i
bokbussen samtidigt, vilket ställer krav på väl utnyttjat golvutrymme. Antalet besökare kan variera från ett par stycken upp till
30-40 personer.
Vår vision är att vår nya bokbuss ska vara en funktionell bibliotekslokal på hjul. Den ska locka till berikande och inspirerande läsning,
kunskap, möten och pauser samt ha en inbjudande, trivsam och
14
välkomnande miljö. Den ska skilja sig från andra fordon i utseende
och det ska tydligt framgå att det är en bokbuss även från utsidan.
Under vår planering har vi haft tre huvudteman som är avgörande
för hur bokbussen utformas. Dessa är tillgänglighet, god arbetsmiljö
och flexibilitet.
När det gäller tillgänglighet är det av yttersta vikt att bokbussens
hela biblioteksdel ska vara tillgänglig för besökare med olika slags
funktionshinder. Vi ställer höga krav på tillgänglighet och förväntar
oss lösningar som motsvarar detta.
Vi lägger stor vikt vid god arbetsmiljö för personalen. När det gäller
transportsträckor, lastning och lossning av böcker, biblioteksarbete
vid hållplatser och för- och efterarbete, exempelvis reservationshantering, ska det finnas förutsättningar för god arbetsmiljö.
Lösningar för arbetsplatserna ska syfta till att uppnå ett ergonomiskt riktigt och flexibelt arbetssätt. En god arbetsmiljö ska
finnas både för chaufför och bibliotekspersonal. För att främja en
god arbetsmiljö ska antal lyft per media minimeras.
Eftersom bokbussen har en bred och omfattande verksamhet är det
viktigt att inredningen är funktionell och flexibel. Stora delar av
mediebeståndet ska vara lätt utbytbart och enkelt kunna anpassas
till skilda målgruppers olika behov. Funktionella, utbytbara hyllsektioner bidrar till att verksamheten kan uppnå den flexibilitet som
vi eftersträvar. Ni ska beskriva exempel på kreativa lösningar som
gör bokbussen flexibel. Utformningen ska syfta till att minimera
trängsel vid arbetsdiskar.
(ur Administrativa föreskrifter Bokbuss 20111, Bodens kommun)
En mindre eller mellanstor biblioteksbuss kostar från cirka 1,5 miljoner
och uppåt. Endast ett par bolag i Sverige bygger små eller medelstora
biblioteksfordon, vilket gör att man får begränsat antal anbud vid upphandling. En risk är att byggandet kantas av ständiga diskussioner och
kompromisser, just för att valfriheten inte är så stor. Att vara noga i
kravspecifikationen är därför helt nödvändigt! Såväl tillgänglighetskrav
som miljökrav ska finnas med. Eskilstuna kommun köpte sin mindre buss
för ett par år sedan och satte följande krav för tillgänglighet: Låg instegshöjd, 0,19 m + 0,22 m = totalt 0,41 m. Ramp: längd 2 m, bredd 0,9 m.
Rymlig golvyta utan nivåskillnader, flera rullstolar och rollatorer ska få
plats. Fyra mobila hyllor. Höj- och sänkbar disk. Självbetjäningsautomat.
AC i såväl förarhytt som biblioteksdel.
Miljökraven var svåra att få svar på genom anbuden. ”EURO 4, diesel med
partikelfilter. Biogas gav mervärde vid poängsättning av anbud, men inget
av de båda företagen kunde erbjuda biogasdrift”, säger Eskilstuna stadsbibliotek. Att kombinera stränga miljökrav med krav på god tillgänglighet
är fortfarande ett problem för leverantören och därför en utmaning för
beställaren.
15
…och om bemanning
Att kunna bemanna en buss som kör stora avstånd är svårt. Framför allt
om bussen kör en rutt där den inte återvänder till utgångsläget vid dagens
slut. Det är en klassisk svårighet och i verksamheten i HaparandaÖvertorneå har man löst det genom att vara ute två dagar och övernatta.
Det bör gå att hitta andra, kreativa lösningar. Måste personal (med
undantag av chaufför) åka med hela tiden? Kan man bemanna särskilda
hållplatser med personal på plats? Kan olika verksamheter som samsas i
samma fordon, bistå varandra med bemanning vid olika tillfällen/olika
sträckor?
16
Läs om bokbussverksamhet
De länkar som återges i texten under olika exempel, upprepas inte här.
Antal bokbussar finns i den officiella biblioteksstatistiken, flik F.1
http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/statistik/2011/Folkbibliotek2011_
Tabell_F1_F19_Webbversion20121003.xls
I KB:s skolbiblioteksundersökning har vissa skolor beskrivit att de
använder sig av bokbussarna http://www.kb.se/bibliotek/Statistikkvalitet/biblioteksstatistik/Skolbibliotek/
Det finns också studentuppsatser om bokbussverksamhet tillgängliga via
uppsatsdatabasen hos Svensk biblioteksförening. Fokus är ofta historik
och verksamhetens sociala funktion:
http://www.biblioteksforeningen.org.test.levonline.com/cgibin/dow/dp?s_template=uppsatser/t/lista.html&page=1&forf=&ord=&typ
=&tema=&larosate=.*&ar=.*&uppdatera=Uppdatera
På Facebook finns en grupp: Bokbussar i Sverige
https://www.facebook.com/groups/306922669380671/
Danska Bibliotekarforbundet har en nätverksgrupp som heter Filibussen:
http://www.filibussen.blogspot.se/
I Norge finns en specialgrupp för mobil biblioteksverksamhet inom Norsk
bibliotekforening:
http://mobilisnbf.blogspot.se/2012_02_01_archive.html
Västerås stadsbibliotek har gjort en utredning som kan erhållas genom
kontakt med Kristina Öster eller Rosalill Rapp på Västerås stadsbibliotek:
Tillgängligare mobil biblioteksverksamhet i Västerås: bokbussutredning
(Rapp/Öster, Västerås 2012)
17
Bilaga
Ann Wiklund Konsult, 2012-10-02
[email protected]
www.annwiklund.se
076-77 616 88
Rullande biblioteksservice – hur ser det ut hos dig?
Kommun:
Antal invånare samt biblioteksfilialer:
Kontaktperson (namn, e-post, telefon):
Är biblioteksbussen ett projekt eller ordinarie verksamhet?:
Målgrupper och verksamhet - beskriv
Biblioteksbuss
med bred
målgrupp och
verksamhet
Biblioteksbuss
med särskild
målgrupp och
verksamhet
Vi sticker ut
(dvs har
verksamheten
på annat sätt)
Kommentar/erfarenheter
Ansvar - beskriv
Biblioteket
ansvarar för
fordonsdrift och
skötsel
Annan
verksamhet
ansvarar för
någon del
För- respektive
nackdelar med
ansvarsformen
Kommentar/erfarenheter
Ägandeform - beskriv
Eget ägande, dvs
enskild kommun
Driftskostnad/år exkl
personal, medier
För- resp nackdelar
med ägandeformen
Kommentar
Samägande i
någon form
Kostnadsfördelning
driftskostnad/år exkl
personal, medier
För- respektive
nackdelar med
ägandeformen
Kommentar
Leasing i någon
form
Driftskostnad per år
exkl personal, medier
För- respektive
nackdelar med
ägandeformen
Kommentar
Vi sticker ut (dvs
har ägande på
annat sätt)
Driftskostnad per år
exkl personal, medier
För- respektive
nackdelar med
ägandeformen
Har ni upphandlat fordon under de senaste 2 åren?
Kostnad för
levererat fordon
Tillgänglighet,
särskilda
anpassningar
Miljöanpassat
fordon
18
Erfarenheter