Transcript Snabbare etablering och stärkt ställning, Olof Åslund, IFAU

Snabbare etablering och stärkt ställning
Fores 15 januari 2015
Olof Åslund
IFAU
(Delar av presentationen är arbetsmaterial – kontakta [email protected] om du vill citera)
1
Uppläggning
• Kort bakgrund – läget
• Exempel
E
l påå insatser
i t
– Sök/matchning
– Svenska språket
– Ersättningssystemen
• Internationella erfarenheter
Löner arbetsrätt och diskriminering
• Löner,
• Avslutande kommentarer
2
1985 1988 1991 1994 1997 2000
80
100
Irak
40
20
0
0
20
40
60
80
100
Iran
60
80
60
40
20
0
1985 1988 1991 1994 1997 2000
100
60
1985 1988 1991 1994 1997 2000
Afrikas horn
100
0
20
40
60
0
20
40
60
40
20
0
1985 1988 1991 1994 1997 2000
Chile
80
100
Fd Jugoslavien
80
Finland
80
100
Inträdet – långsamt sedan länge (VR06)
1985 1988 1991 1994 1997 2000
1985 1988 1991 1994 1997 2000
3
OÅ1
40
60
Problemen kvarstår (SCB, OECD 2014)
20
5 år
3 år
0
0å
år
1995
2000
2005
cohort
ysm_0
ysm_3
ysm_8
ysm_12
2010
2015
ysm_1
ysm_5
ysm_10
ysm_14
4
Inte bara nyanlända (sysselsättning 2013 AKU)
Vistelsetid
Föd l
Födelseregion
i
0 9 år
0‐9
å 10‐19
10 19 åår
>20
20 åår
T t lt
Totalt
Utrikes födda
51,4
64,7
73,1
63,4
Af ik
Afrika
35 0
35,0
60 7
60,7
74 2
74,2
49
Asien
42,3
52,2
69,6
54
EU25 utom Norden
71,7
80,7
77,6
75,6
Europa utom EU25 och Norden
57,9
69,1
70,2
66,6
Nordamerika
62,5
78,2
76,9
72,4
Norden utom Sverige
75,8
78,7
73,8
74,6
Sydamerika
57,3
72,4
80,4
74,1
5
Sök/matchning
• Kraftigt intensifierad sök-/matchningshjälp
– I kombination med subventionerade anställningar
• Positiva
P i i effekter
ff k för
f grupper långt
lå
från
f å arbetsmarknaden
b
k d
– Joona och Nekby (2012): Intensifierade insatser för nyanlända 
sysselsättning↑ bidragsberoende↓
• Men: effekter huvudsakligen för män, inte för kvinnor
– Åslund och Johansson (2011): SIN – positiva sysselsättningseffekter
via arbetspraktik
• Nätverk och kontakter viktiga
– Viktigare för utlandsfödda ungdomar (Hensvik och Skans 2013)
– Inga
g effekter av sänkta arbetsgivaravgifter
g
g
för unga
g utlandsfödda
(Egebark och Kaunitz 2013)
•  Längre ifrån – ”marginalinsatser” mindre verksamma?
6
Svenska språket
• Tydligt samband mottagarlandets språk  framgång på
arbetsmarknaden
– Sverige inget undantag (Rooth och Åslund 2006)
• Svårt skatta effekter av Sfi – men försök pekar på positiva
effekter ((Riksrevisionen 2008;; Kennerbergg och Åslund 2010))
– Finland: Positiva effekter av skift mot språkfokus (Sarvimäki &
Hämäläinen kommande)
– Danmark: Ökade kunskaper  övergång till arbete (Clausen et al
2009)
• Vissa positiva effekter av Sfi-bonus – drivs av
storstadsområden (Engdahl och Åslund 2012)
– Fortsatta analyser: effekter där bonus mer uppnåelig
7
Ersättningssystemen - försörjningsstöd
• Fler utlandsfödda beroende av försörjningsstöd
– Dålig
g incitamentsstruktur
• Arbete leder inte alltid till ökad disponibel inkomst
• Risk att man avstår från att registrera sig hos Af
– Beroende av försörjningsstöd  kommunala insatser
• Fungerat sämre än statliga (Forslund och Nordström Skans 2006, Thorén
2008)
• E
Ersättningssystemens
ätt i
t
utformning
tf
i kan
k påverka
å k grupper
olika
– ”Tillståndsberoendet”
Tillståndsberoendet i bidragstagande högre bland utrikes
födda än bland infödda (Andrén och Andrén 2013)
8
Internationella erfarenheter
•
Rinne (2012), översikt
– Kunskapsunderlaget begränsat
– Insatser nära arbetsmarknaden mest effektiva.
– Varnar för inlåsningseffekter och risken att nyanlända kommer in i ”programkarriärer”
•
Butschek och Walter (2013), metaanalys
– Tydligast positiv effekt – subventionerad anställning i privat sektor.
– Liten effekt av: utbildning, jobbsökarinsatser och anställning i offentlig sektor
•
Danska resultat
– Positiva effekter av flera typer av program – ffa subv. anst (Heinesen m.fl. 2013)
• Socialbidragstagare födda utanför västvärlden
– Positiva effekter av anställning i bemanningsföretag (Jahn & Rosholm 2013)
– Lägre ersättningar för nyanlända  snabbare inträde på arbetsmarknaden (Rosholm &
Vejlin 2013)
• Mindre effekter för dem som har sämst förutsättningar på arbetsmarknaden
9
Löner, arbetsrätt och diskriminering
• Lönestruktur – låg produktivitet-höga löner  problem
– Men: Få anställs trots kraftiga subventioner
– Experiment:
E
i
Arbetsgivare
Ab
i
kräver
kä
stor lönekompensation
lö k
i för
fö att ändra
ä d
val (Eriksson mfl 2012)
• Anställningsskydd etc – påverkar marginella grupper mer (Skedinger
2008)
– Men: Relativt svagt skydd för tidsbegränsade anställningar
• Tydlig evidens för etnisk diskriminering på arbetsmarknaden (se t.ex.
Carlsson och Rooth (2007) och Bursell (2012)).
– Svårt hitta effektiva sätt att motverka
• Hårdare straff? Verkar inte fungera i USA
– Chefens bakgrund påverkar vem som rekryteras (Åslund, Hensvik och
Skans 2014)
10
Nätverk och kontakter viktiga (tillbaka)
11