Transcript JP Walther AB/Presentation av systemlösningar i grund (PDF)

 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten *Golvvärme *Traditionell radiatorvärme *Fläkt konvektorsradiatorer 4 Energislag som kan producera värme till ackumulatortanken. *Sol *Värmepump (Luft/vatten, jord, sjö, berg) *El *Ved *Pellets/flis *Olja/gas Producerad energi samlas för lagring i ackumulatortankens volm som kWh för jämn och bekväm temperatur i fastigheten. Energin fördelas sedan i fastigheten via acktanken och ut till radiatorer eller golvvärme. Termostater styr schuntgrupper och fördelar värmen på ett bekvämt sätt. Produktions slag och funktionsförklaringar i ackumulatortanken – SOL (cirkulationspumpen placeras på den ”kalla” sidan) 5 Cirkulationspumpen startar då temperaturen är högre i T3 än i T2 då solpåverkan höjer temperaturen i värmebärarmediet. Värmebärarmediet i en solpanel har högre kokpunkt och lägre kylpunkt än vatten för att klara svängningarna mellan stark solpåverkan och kraftig kyla. Solenergin överförs i acktanken via en KAMFLENSSLINGA i botten av acktanken. OBS cirkulations riktning. – VÄRMEPUMP Värmepumpens princip bygger på att gas som komprimeras blir varm och via värmeväxlare överför energin till acktanken, därefter expanderas gasen och blir då kall och övergår till vätska för att på nytt hettas upp via värmebärarmediet som fått sin temperatur via luft, jord, sjö eller berg. Värmebäraramediet kallas för BRINE. Så här fungerar värmepumpen
1. En brinevätska* cirkulerar i
en kollektorslinga och tar
upp värmeenergi från berg,
mark, luft eller vatten.
4. Via en värmeväxlare
(kondensor) överförs värme
från det heta köldmediet
till husets värmesystem,
och i samband med det
sjunker temperaturen och
köldmediet blir till vätska
igen.
2. Vid värmeväxlaren
(förångaren) möter den
ljumma brinevätskan i
kollektorslingan det iskalla
köldmediet** som
cirkulerar i värmepumpen.
Köldmediet värms då upp
några grader och förångas.
5. Köldmediet cirkulerar
vidare. I
expansionsventilen sänks
trycket tillbaka.
Temperaturen sjunker och
köldmediet blir iskallt.
Processen börjar om när
köldmediet åter möter
brinevätskan från
kollektorslingan.
3. En kompressor ökar sedan
trycket på det nu
gasformiga köldmediet.
När trycket ökar, ökar även
temperaturen.
6 (referens källa Thermia) 7 – EL Elpatro
onen starttar med au
utomatik ddå övriga energislag
g inte är t illräckliga för stundeens energibehov i faastighetenn. Brukar i dagligt ta
al kallas ”sspets” … Placeriingen av eelkolben/e
elpatronenn är avgörrande på h
hur stor deel el‐spetss som förbrukas. umulatorttanken. Placeriing i toppeen av acku
Värm
mer endast den övree delen vid
d behov till förinstäälld tempe
eratur Placeriing i botteen av acku
umulatortaanken. Värm
mer hela taanken till förinställd
d tempera
atur vilket ger längre driftsstid på spetsvärmenn = mer fö
örbrukning
g av el 8 – VED 1. V
Vedeldstaadens vatttenmantlinng anslutss till toppe
en av ackuumulatortaanken. 2. Returvattnet till eld
dstaden taas från bottten av ackumulatoortanken. 3. OBS då so
olslingan äär inkoppllad för fun
nktion skall returvatttnet till vvedeldstaden tas ovvan solslinngan för o
optimal fun
nktion ochh verkninggsgrad på solinstrålningen. (solslingaans funktion optime
erades då T3 var stö
örre än TT2, se avsnitten om
m sol) 4. Ett laddningspaket monterass mellan frram/retur löpet frånn vedeldsttadens vvattenmantling. Lad
ddningspaaketets termostat sttyr dels laddningstemperaturen in mot acktanken samt att korrekkt temperatur upprätthåålls i eldstaadskammaaren. 5. V
Vattentem
mperature
en som cirrkulerar i e
eldstaden skall överrstiga 55 ggrader C
Celsius för att kond
densering i brännkammaren inte skall sske. ed blotta ö
ögat då ni tittar efte
er det Kondenseering i eldsstaden synns inte me
men påveerkar mate
erialet i brrännkamm
maren med
d rostangrrepp och korrosion vilket leder till förkkortad livssländ och läckage. 9 Lad
ddnings paaket och dess termoostat. – PEELLETS/FLLIS – O
OLJA/GAS Mo
ontaget mo
otsvarar vvedhanter ingen docck så styrs energiflöddet och vo
olymen av eeldningsbaart materiial via givaare/föler fför att ta u
ut rätt effeekt vid behov. Johaan Walth
her/ JP W
Walther A
AB ww
ww.walthherab.se 10 Systemlösnings presentation del 2. JP Walther AB 2013 Säkerhet vid anlutning av vattenmantlade/vannmantlade eldstäder 




Sluten expansion Öppen expansion Termisk säkerhetventil ”syrventil” Kylslinga Nödströms anläggning När används sluten resp. öppen expansion?  Kommunalt vatten = sluten expansion med inkopplad kylslinga mot en termisk säkerhetsventil samt nödströms anläggning  Egen brunn = öppen expansion samt nödströms anläggning – sluten expansion är det mest förekommande i dagens nyproducerade fastigheter. Vid montage av vattenmantlade vedeldstäder SKALL ALLTID en termisk säkerhetsventil kopplas in mot kylslingan i eldstaden. Kylslingans syfte är att säkerställs så vattenmantlingen inte skall komma i kok. Med hjälp från den termiska säkerhetsventilen, som öppnar vid 95 grader, slungas trycksatt förbrukarvatten igenom slingan och kokningsrisken elimineras. Vid sluten expansion monteras expansionskärlet i teknikrummet bredvid ackumulatortanken och dimensioneras till ca 10 % av systemlösningens vattenvolym. 11 På ved
deldstadens vatte
enmantliings fram
mlöp (VL))a monteeras en autom
matisk avvluftare +
+ en extraa säkerhe
etsventil på 3 Barr för ökad säkerh
het. Kylslin
ngan + sääkerhetsvventilenss returlöp
p anslutss mot ettt vatten
nutkast/aavlopp. T
Tänk på aatt säkerhetsventtilens utkkast kan ha myckeet höga ttemperatturer. Expan
nsionsberräkning ffinns via www.be
eulco.se ((se nyhetter) 12 – öppen expan
nsion Använ
nds till faastigheter med eggen brunn. Då strrömavbroott föreliigger har en
n fastigheet med e
egen brunnn inte kkapacitet att få tryyck i förbru
ukarvattn
net och d
därmed ffinns inge
en funktiionsmöjl ighet förr kylslin
ngan. Öppen expaansion geer ångbildningen från kokkning i system
met rakt flöde ut och ingeen skadebildning.. Det är aav stor vikt att tillse ggod isolaation krin
ng expanssionskärlet som o
ofta blir pplacerad på vindsu
utrymmeet, frysrissk kan förekomma. Framlöpet från
n eldstad
den (VL) skall ha rrak stigning mot nsionskärrlet. Expaansionskäärlets vo
olym kan beräknaas till 10 %
% av expan
system
mlösninggens volyym. 13 – term
misk säkeerhetsventil ”syrvventil” En terrmisk säkkerhetsve
entil är een tempe
eraturstyrd ventil som monteeras mott förbrukkarvattneet. Då givvaren (som sitter monteraad i eldstaadens dykrörshylssa TAS) uuppnår en temperatur av 95 grade
er öppnaas ventileen och fö
örbrukarvvatten sttrömmarr igenom . Då tempeeraturen kring givvaren åteer sjunkitt till 90 g
grader stäängs ven
ntilen och syystemet är säkratt. 14 – kylsslinga är en förmonterad pro
odukt i alla vatten
nmantlad
de produ kter som
m her AB. KKylslingan
n är ett kkopparröör som ärr levereeras från JP Walth
instuccken i vatttenmantlings deelen för e
eldstaden
n. Kopparr röret har en mängd kylflensar monterat runnt för att öka dess anträfffsyta och MFLENS‐SSLINGA” med därmeed ökad kyleffektt. Kallas nnormalt fför ”KAM
detta utseende. 15 Kylslinga producerad som ”kamflens slinga” 16 – nöd
dströms a
anläggniing är ett batterib
backup syystem som säkersställer cirrkulationnen mellaan dstadenss vattenm
mantling och acku
umulatortanken vvid vedeld
ström
mavbrott. Anläggn
ningen ärr självjusttarande så ingen extra åtggärd behövver görass av anväändaren vvid ström
mavbrott. En skytttel ligge
er i läge m
med hjälp
p av maggnetfält ssom bildaas vid normal ströömföringg och då strömavbro
ott uppsttår släpper magnetfältet o
och skyttteln förs dlas till tillbakks för att ta emott 12 voltss system.. 12 voltsssystmet omvand
230 viia inverteern och ccirkulatio
ons pump
pen på la
add pakeetet fortsätter i drift. Driftstideen för ett 70Ah:aars fritidss‐batteri ligger påå ca 7 tim
mmar. en levereeras med
d tillhörande battteriladdare. Nödsttrömsanlläggninge
Önskaar man kaan även cirkulatio
onspump
pen för d
drift mot golv/rad
diator värmee anslutaas mot an
nläggninggen, dock påverkas då battteriets hållbaarhetslän
ngd. 17 Johaan Waltther/JP
P Walth
her AB w
www.waalthera
ab.se 18