Transcript S T A M P E N - G R U P P E N S M I L J Ö H A N D B O K 2

..
Wa Ad Nyn Le
G
i
Distribu RATIS llstre ento äsh anb
tion
TID
et… …A am
s
läningen…H
Bohus
allan-bolag NIN V-T ppe nsds et S GA AB lb P
& Vadstena Tidni
Ny
R
a
l
a
t
ng…
o
he -pos I S : Av erg
M
je… …Karlskoga-Kuriren…Le NA M ter… t…G VE e
l
ä
a
rt
ten
KTMEDIA…RAD nbac edi Ha ÖT
de Pos
a
k
ll
o …M
IO
Sö ta- rebr S-POSTEN…MEDIA INTR Swe …N an
er
BO
d
E
rs s…Ö ORG
LA SS e
G
ER…SAMEDIO…V
E
rå EB
te ÖT SENT esta Tidning… ÄSTS ET
v
G
A
S
Bä VEN
…
… RE
g
rg
in
EDIA PART
NE s
NT idn N M
PE log…Sala A R
lle
ro
…P Stockholm
):
an 7 da
ätt
…
…
…
ing
st
ten
.
ren
ng…
).. -po pos Tidn Kuri
Tidni
o…
… AB t S nds oga oga- rrtelje ER: Adeprim
k
o
ro VT ge
TN
b
shing…Minnesota…Mo
eb ( ola alla : Ar arls a…N A PAR
I
…Kat
b
d
K
Ör N -b
H
ED iljeliv …Norrtälje…Södertälje… iento
… DIA n… an
Ö
s
t …O
er ME ste lleh EN M …Fam mmar
A P et
a
en…Vänersborgaren… ertäl dl
o
O
P
Post
rah
je
-P es M k
R
ik STA pote Nor bergs Sala Allehanda… Söd Var OM …
ert be E
… ea er…
ar
og…
erikes A
l
l
r
e
t
j
V
h
a
dia…N
rol
et
n älj g
A… …P A Me
dv
(VTAB)...GRA da… e
N T I ON
TI N
an
en
nd
…
t
U
Halla sposte ST
ng IB
ni TR eter… TIDNING n…
AR
IS h
TIS
y
N GRA a-Kuriren I
g
.
ko
P
rls erg… ub
b
n…
…
EN MEDIA PARTNER: Adepr
STAMP
imo…
erg…Publishing Group…Bröl
b
l
e
p
p
lopst
A
…
o
t
n
o
ion…Familjeapote
Adie
Product
ket… rget…
Fam
Do bb
…
…
O
o
d
t
l
n
e
a
e
.
i
n
t
b
u
o
…
M
Svens
i
evo
sota…
kaFa ljeliv
. . .D
inne
…
ns.
acka…Falkenberg…Falkö
c
B
g…M
…
n
a
t
i
p
s
ing… om…
sh
Södertälje…Ös
: Ave
…
e
j
l
Fa
ä
H
B
t
Kat
r
r
A
a
o
tertäl
V-T
je…V lmst nTV
ar…N
.
ad
et… hamm
SAMEDIO…VÄSTS
…
i
R
m
e
E
r
T
t
N
VEN
me
…K ..
a
lls
SK
ESSE
orr
TID rby… ung
holmstidningarna Mi
Wa r…N OINTR
k
c
o
t
S
:
N
tt-i…
I
B)
te
ING Väs sb
Lidi
vet …RAD AB (GISA
te ac
ngö
S
VÄSTKUSTEN: Bohus
nd
Tid DIS rås ka…
AGET
län i n
L
La EDIA ERIGE
O
a
TR …
r
V
nin
B
A… bergs Pos
L
g
E
A
V
T
I
e
T
M
S
…
n
D
g
ten…
I
…
gar ...Avesta Tidni
KT AR I
ME
Vän Hal …Dis BUT
n g …B
7 da
...M ING TEN… ättan
…Motala & Vadste ärgslag ersb land tribu IO
e
j
l
N
ä
t
h
r
S
or
na
ll
ID
sb
s
t
O
öde
IST S-P …Tro gen S da… Södertälje-Posten… Tidnin lade gar Ny ions
e
AT
TV
h
g
g…
t
in
G
han
NA …Fa n…P et
GR OR dnin stidn a Alle röllopstorget…Devote… Check
l
g
…
D
R
M
EB Ti än Sa
p…B
köping…Halms obb Pr VLT… edi erst
ÖT ds …L g… rou
rg…Fal
tad…
a
od
a
Ö
…
.G sta den rolo ng G lkenbe
re
u
K
n
d
i
i
n
t
g
s
u
c
a
N
m
r
l
n
i
ngs tio br
a Mit
P
a
m e
ho
tn o er
tock
b
rö Sw en… lish a…F
): S
b
DIABOLAGET VÄSTK i…Lid ack …Fa ar’n
St
k
i
a
... ack ost Pu ac ISAB EN…ME
U
n
S
… m
g
i
n
n
… …B (G ST
tads Tid g…Trollhät TEN: ö T L il
O
idn
a
öms
tan
e
j
T
l
i
e
d
st E AB GS-P …Str
t
n
r
i
r
7d
ng…N
in
No
g…
ag
yn
G R ten
da…
RI BO pos ehan n Södertälje…Motala & äsham ar…
e
l
E s
T
l
g
V
d s A dnin
VÄSTSVENSK adst ns- TEL
D I O…
ti
TID en Po
e
ik äns AME
ohusläningen… NIN a Ti s
B
S
L
:
N
…
GS d
Ha
E
…
T
n ER US
DISTRIBUTION lland D
T
N STK DNINGS
s
(
V
VÄ K TI
Fagersta-Poste TAB)
S
det…
n…
.
a
.
l
…Adiento
b
…A Ka
rimo
gs
pp
la dep
el
: A da…Södertälje-Po
n
s
a
h
garna M te
n
i
n
it
id
st ar…TTEL t-i
A…
g
S T A M P E N - G R U P
M I L J Ö H A N D B O K
P
E
2
N S
0 1 2
Östertä Bärg
lj
s Lä
gö Tidning…Distribution e…Vim lags nstid
Lidin .com…FanTV...
s-b
n
m bl
o
l
Fans
ag erb adet inge
et y… …
ska
terås…Örebro…MKTM
S- V Fa n
ven …Väs ning…Avesta Tid EDIA
…S erby a Tid orgaren…P ning… …RA pos äs ge
ROME
DI
rsb
nu m bog
OI t
DIA
a. im Ar Väne
:
V
A
heck…VLT…Ör
A: en…
r
C
e
t
b
r
o
DI Pos en…TV
ar’n boga
s
…S
st
T
Tidning…Nynäsham
o
n
e
j
s
-P rrtel GAR I SVERIGE AB -Pos TAM
(GI ten
o NIN
S
tads Tidning…
T
r
ID röms
oll AB
St ERIGE AB (GISAB) h
:
SV eanback Swe
d
…L hing Gro en…
up…
lis
VI SKALL SOPA RENT FRAMFÖR EGEN DÖRR
et är inte bara för våra barns skull som vi alla
har valt den smala vägen, att i enlighet med den
skall verka för en bättre miljö. Ett företag måste
internationella standarden ISO 14001, styra våra
också leva upp till kundernas förväntningar och
koncernbolags miljöarbete genom ett och sam-
till myndigheternas krav. Och för medieföretag,
ma miljöledningssystem.
som har till uppgift att granska
Denna skrift är ett led i detta
myndigheter och andra före-
miljöarbete och ett sätt att hål-
tags förhållande till miljöfrå-
la engagemanget uppe. Våra
gor, gäller dessutom att sopa
ägare, kunder, personal och
rent framför egen dörr. Det är
andra intressenter skall veta
därför som Stampen-gruppen
hur Stampens verksamhet på-
valt att bedriva ett målmed­
verkar miljön och hur vi arbe-
vetet miljöarbete som omfattar
tar med förbättringar. Stam-
hela koncernen. Men det finns
pens miljöpolicy säger att vi
ett skäl till: vi gör detta helt enkelt för att det är
”eftersträvar att skapa, producera, distribuera
rätt.
och sälja produkter och tjänster i samklang med
Det är ingen tvekan om att miljö och andra håll-
naturens krav”. Vi har därför utbildat medarbe-
barhetsfrågor hör till vår tids stora frågor. På det
tarna och mäter energianvändning i lokaler, ut-
politiska planet varierar engagemanget, men för
släpp från transporter och jobbar seriöst med av-
många företag är det naturligt att verka för ett
fallsfrågor. Tack vare den inriktning vi har valt
samhälle som fungerar också på lång sikt. I
kan vi se våra barn i ögonen och säga ”att vi gör i
många branscher är ett aktivt miljöarbete en
varje fall så gott vi kan”.
grundläggande hygienfråga. I vår egen bransch
finns ett antal goda förebilder, men många fler
Tomas Brunegård
som inte har ägnat miljön mycket tanke. Stampen
Vd och koncernchef Stampen-gruppen
STAMPENS MILJÖPOLICY
Vi eftersträvar att skapa, producera, distribuera
– verka för minskad miljöpåverkan inom framför­­-
och sälja produkter och tjänster i samklang med
naturens krav.
– väga in miljöhänsyn i alla relevanta beslut
Vi säkerställer att våra processer är långsiktigt
– se till att våra medarbetare har insikt i hur
hållbara genom att:
– leva upp till våra kunders förväntningar och
– verka för ständiga förbättringar
2
myndigheternas krav
allt områdena energi, avfall och transporter
verksamheten påverkar miljön
STAMPEN-GRUPPENS MILJÖARBETE STEG FÖR STEG
Stampen har valt att följa den internationella
reportrar och annonssäljare till tryckeri och dist-
miljöstandarden ISO 14001. Den ställer inte krav
ribution är miljöcertifierad.
på vad vi exakt gör och inte gör, men skall vi be-
Grunden i Stampens miljöarbete är miljöled-
hålla vårt certifikat måste vi minska vår miljöpå-
ningssystemet. Det hittar du på respektive af-
verkan genom ständiga förbättringar och vi mås-
färsområdes intranät eller i särskilda pärmar.
te både ha koll på och följa lagar och lokala miljöföreskrifter.
ISO-standarden drar upp spelreglerna för hur
vi skall minska vår miljöpåverkan. På bilden vi-
Stampens tidningar har ett extra starkt miljö-
sas den plan som vi går igenom varje år och här
arbete tack vare att hela produktionskedjan, från
följer en beskrivning steg för steg hur det går till.
1. MILJÖPOLICY
2. KARTLÄGGNING
Styrande för miljöarbetet är en miljöpolicy. Det är
Varje affärsområde har kartlagt sin miljöpåver-
koncernkoordinationsgruppen som beslutat om
kan och identifierat s k betydande miljöaspekter.
Stampen-gruppens miljöpolicy. De flesta affärs-
Denna kartläggning behöver inte repeteras varje
områdena använder exakt den policy som redovi-
år, men man bör gå igenom det s k aspektregist-
sas här ovan. Vår miljöpolicy säger i stort att vi skall
ret årligen för eventuella uppdateringar.
sträva efter att verka i samklang med naturens
krav, att vi skall följa lagen och sätta miljömål
inom områdena energi, avfall och transporter.
3
3. MÅL OCH HANDLINGSPLAN
Varje affärsområde sätter sedan
miljömål utifrån just sina betydande
miljöaspekter.
Detta
innebär att Stampen-gruppen
saknar koncernmål, men vi eftersträvar över tid en harmonisering av målen. Samordning
utskrifter, elanvändning, konferenssystem och
5. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING,
INTERNREVISION
andra aspekter på Grön IT. Mål sätts varje år och
Minst en gång per år skall miljöarbetet följas
när dessa är satta skall en handlingsplan för hur
upp. Det görs förstås genom att mäta om målen
sker inom gemensamma områden som inköp,
uppfyllts, men det kan också handla om att tyd-
Det tar hela 400 år för naturen att bryta ner
en vanlig plastflaska.
liggöra resultatet genom omräkning till koldioxidutsläpp när så är relevant eller resultat omräknat i pengar. Normalt leder ett bra miljöarbete
målen skall uppnås upprättas. Målen kan handla
till besparingar. Revision av miljöarbetet skall
om allt ifrån färre pappersutskrifter, mätning av
ske varje år med internt utsedda revisorer.
IT-relaterade faktorer, införande av avfallssorte-
6. LEDNINGENS GENOMGÅNG
ring, upprättande av handlingsplaner för Grön
Minst en gång per år skall ledningsgruppen i res-
IT till fler tjänsteresor med tåg och miljövänliga-
pektive affärsområde genomföra en ledningens
re pendlingsresor till jobbet.
genomgång. Viktigast på dagordningen här är
4. INFÖRANDE, TILLÄMPNING
Genomförandet är naturligtvis grunden i miljö­­­
arbetet. De aktiviteter som pågår inom koncernen är lika mångskiftande som målen.
genomgång av föregående års utfall, genomgång
av protokoll från internrevisionen och beslut om
nya miljömål. Föredragande under ledningens
genomgång är respektive miljösamordnare eller
ledningens representant i de fall där inte miljö-
4
tet, kommunikation och beskriv­
ning av organisationen. I de lokala miljöledningssystemen finns
redovisande dokument som beskriver lokala förhållanden som
miljö­aspekt­register, kom­mu­nika­­
tions­plan och mål och måluppfyllelse samt handlingsplaner.
samordnaren är medlem i ledningsgruppen.
Men här finns också ett antal andra policies som
Ledningens genomgång är beslutande när det
kan ha bäring på miljöarbetet, till exempel rese-
gäller ändringar i miljöledningssystemet.
och bilpolicy. Stampen-gruppens certi­fierade
majoritetsägda och verksamhets­drivande bolag
7. EXTERN REVISION
använder samma miljöledningssystem med un-
ISO-certifikatet utfärdas på tre år av ett certifie-
dantag av V-TAB.
ringsinstitut, i Stampen-gruppens fall, med un-
Vårt miljöarbete leds på affärsområdesnivå av
dantag av V-TAB, är det Intertek-Semko. Inom
miljösamordnare som är utsedda av affärsområ-
varje affärsområde görs årliga uppföljningar.
det. I vissa fall, när flera bolag ingår i affärsområ-
Varje affärsområde genomgår en årlig uppföljan-
det, har samordnarna lokala miljöledare till sin
de extern revision och dotterbolagen skall besö-
hjälp. Om inte miljösamordnaren ingår i en led-
kas minst en gång under den treåriga certifie-
ningsgrupp kan en ledningens representant utses.
ringsperioden.
MILJÖLEDNINGSSYSTEMET OCH
ORGANISATIONEN
I Stilla havet flyter det just nu omkring ungefär
100 000 000 ton sopor som till största delen
består av plast.
I miljöledningssystemet finns ett antal rutiner
samlade vilka är styrande för hur vi skall förbättra miljön. Det är till exempel rutiner för mål och
handlingsplan, inköp, uppföljning av miljöarbe-
5
STAMPENS TRE
MILJÖOMRÅDEN:
ENERGI, AVFALL
OCH TRANSPORTER
Självfallet varierar ett miljöarbetes inriktning
ENERGI
beroende på vilken bransch man är i eller verk-
Försäljningen av
samhetens art. Det lär inte överraska att tryck-
GP-huset
ning och distribution är Stampen-gruppens mest
blev
miljöpåverkande delar efter att Stampen sålt alla
sista fastighets-
fastigheter och lagt ut IT-hanteringen på ett ex-
försäljning.
ternt bolag.
Dessförrinnan
Det som blir kvar, tidningarna och Stampen
hade
2011
Stampens
GP-huset
Media Partners skiftande verksamheter, är alla
sänkt koldioxid-
tjänsteproducerande företag med en, relativt
utsläppen
med
sett, mindre miljöpåverkan. Men visst finns det
hundratals
ton
gemensamma nämnare inom de områden vi ver-
genom att gå över
Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två
gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläpppet från 233 000 bilar under ett helt år.
till el från förnyelsebara energikällor och införa
fjärrvärme och fjärrkyla. När fastigheterna är sålda kan energianvändningen påverkas t ex genom
att stänga av datorerna på natten, minska kontor-
kar i. Det är t ex Grön IT som kan rymma allt
sytor eller införa rörelsedetektorer i toalettutrym-
ifrån elektronikskrot (ja, vi köper datorer som
men. Detta är åtgärder som flera affärsområden
tas om hand väl när de är uttjänta) till mätning
arbetar med.
av energianvändningen och införande av konfe-
6
renssystem. Nedan finns några exempel på akti-
AVFALL
viteter inom Stampens tre fokusområden, en­
Inte minst tack vare många kommunala initiativ
ergi, avfall och transporter.
och krav är nog de flesta bolag i Stampen bra på
att sortera och
av har flera bolag satt miljömål i syfte att öka an-
ta hand om av-
delen tågresor istället för att flyga.
fall. GISAB har
Flera affärsområden sätter miljömål kring
minskat pappers­
medarbetarnas pendlingsresor till och från job-
förbrukningen
bet. Detta kan ofta vara företagens allra största
genom att införa
miljöpåverkan. Man kan naturligtvis säga att ar-
kodlås till skri-
betsgivaren inte har med detta att göra, men t ex
varna för mini-
GP har visat att det går att påverka genom att ar-
mera antalet ut-
rangera aktiviteter för att stimulera cykel eller
skrifter och detta
kollektivtrafik och koppla detta till friskvårdsfrå-
är en modell som
gor. Inom Mediabolaget Västkusten har pend-
nu införs över hela Stampen-gruppen. Vi är ju
lingsresorna mätts och det framgår att där är
också stora inom retur­pappers­hantering och vi
miljöpåverkan högre än vad gäller GP:s personal
säljer detta vidare till återvinning.
i Göteborg. Stampens bolag i Stockholms innerstad har å andra sidan säkert redan gjort jobbet,
TRANSPORTER
för de flesta är det i det närmaste omöjligt att ta
I Stampens resepolicy står att man före en resa
bilen till jobbet.
skall ifrågasätta om resan verkligen måste komma till stånd. För att minska resandet har flera
affärsområden satt som mål att använda konferenssystem bättre, t ex Promedia, Stampen AB,
GP och Stampen Media Partner. Blir resan ändå
Om 7 procent av Saharas öken täcks med
solpaneler, skulle det tillfredställa hela
jordens energibehov.
7
ÅSA MOBERG, MILJÖFORSKARE PÅ KTH:
Papper eller nät – svårt veta vad som är bäst för miljön.
Stampen har tillsammans med bl a Bonnier, SVT
ter) och varje kopia blir väl läst, av
och TU deltagit och sponsrat Centre for Sustain­
många personer och länge – då blir
able Communication, CESC, vid Tekniska hög-
miljöpåverkan i relation till nyttan
skolan i Stockholm. CESC:s huvuduppgift är att
mindre. Nättidningen är mer fördel-
belysa gamla och nya mediers miljöpåverkan.
aktig, om den blir läst från en ener-
Dr Åsa Moberg leder ett av forskningsprojekten,
gisnål pryl, som också används för
Media and Sustainability som bl a tar reda på oli-
många olika syften under lång tid. I
ka mediekanalers miljöpåverkan. Åsa är biträ-
båda fallen handlar det om det enkla
dande lektor och chef för avdelningen för Miljö-
valet att utnyttja resurser på ett bra
strategisk analys på KTH, en tvärvetenskaplig
sätt. För att det verkligen ska vara
avdelning. Åsa är biolog i botten med systemeko-
fördelaktigt ur miljösynpunkt gäller
logisk inriktning. Före KTH var hon knuten till
det ju också att den ena eller andra
miljöforskning kopplad till media, förpackningar
verkligen ersätts, och att inte olika
och papper på Innventia.
nya produkter bara adderas till var-
Huvudfrågan för Stampen är naturligtvis hur
miljöbelastande papperstidningen är och om det
andra – då ökar ju även den totala
miljöpåverkan.
blir bättre nu när media flyttar ut i nya kanaler.
Vi ställde några frågor till Åsa Moberg.
ÄR MOBILEN MILJÖ­VÄNLIGARE?
LÄSPLATTOR?
VAD ÄR BÄST FÖR MILJÖN – ATT LÄSA EN
PAPPERS­TIDNING ELLER NÄTTIDNING?
Samma resonemang gäller ej mobil och läsplattor.
Det är svårt att svara på vad som är bäst för mil-
mindre miljöbelastande att producera och an-
jön, pappers- eller nättidning.
vända än datorer eftersom de innehåller färre
För det första så är det inte riktigt samma sak.
komponenter och mindre material. Men i likhet
Dels för att många använder papperstidningen
med datorn, ger kort livslängd en högre relativ
på ett annat sätt än nättidningen och dels för att
miljöpåverkan. Med en ökad mängd elektronik-
man använder båda och får olika utbyte från
prylar som ersätts relativt ofta så ökar miljöpå-
dem. Till exempel läser man kanske nättidningen
verkan både från produktion och avfallshante-
kortare tid än papperstidningen. Därmed är de
ringsledet totalt sett.
inte riktigt jämförbara.
8
Grovt kan man säga att de här produkterna är
En risk är att det trots, eller kanske på grund av,
För det andra kan båda vara den mest fördel-
alla nya möjligheter och prylar inte blir miljöför-
aktiga. Papperstidningen om den produceras och
bättringar i slutändan. Papperstidning, nättidning
distribueras på ett bra sätt (effektiva processer,
på dator, mobil och läsplatta används parallellt
små utsläpp, bra energislag och korta transpor-
och därmed ökar den totala miljöbelastningen.
HUR ÄR DET MED TV?
man väger in frågor som t ex markanvändning,
För TV är energiförbrukningen vid
ekotoxicitet och klimatpåverkan, och även an-
själva användandet en stor del av
vändarbeteenden av olika slag leder studien ald-
miljöpåverkan, liksom produktio-
rig till en enkel sanning. Men genom våra studier
nen av TV-apparaten. Trenden går
ökar kunskapen. Viktiga resultat kan vara att visa
mot fler TV-apparater per hushåll
på avgörande faktorer, vilka val man som medie-
vilket ger ökad total miljöbelast-
konsument kan göra och vad som gör skillnad för
ning. Med dagens utveckling finns
respektive medieprodukt. Det kan vara till exem-
det också risk att alltfler prylar an-
pel om man väljer att köpa den senaste versionen
vänds för att se på TV, till exempel
av en läsplatta varje år istället för vart tredje, om
att man kopplar en dator till TV-
man lånar boken av grannen istället för att köpa
skärmen, att man har en set-top box
en egen, eller om man tar bilen 2 km för att köpa
eller liknande, vilket ökar den totala
senaste numret av sin tidskrift istället för att ta en
energianvändningen och behovet av
promenad. Ett viktigt bidrag tror jag är att vi bi-
fler prylar.
drar till en initierad miljödiskussion inom sam-
KAN DU BESKRIVA
DITT FORSKNINGSOMRÅDE?
Jag forskar inom området Miljöstrategisk analys och min inriktning är
kommunikation och media. Främst
har jag gjort studier av miljöpåverkan från olika slags medieprodukter,
till
exempel
dagstidningar,
hället eller i en bransch eller företag.
En bakomliggande svårighet är också att samla
data eftersom uppgifterna från företag ofta är begränsade till några få typer av utsläpp. Om data
fanns mer transparent och öppet så skulle det
underlätta våra studier och också förbättra dem.
VAD KAN MEDIEFÖRETAG GÖRA FÖR
EN BÄTTRE MILJÖ?
böcker och tidskrifter, på papper
Medieföretag har två roller när det gäller miljö-
och elektroniska versioner. Min
arbete. Den ena rör det egna företagets och medie­
forskning rör också utveckling av
produkternas miljöpåverkan. Varje företag bör ha
metoder för miljöbedömning och hur man kan
kunskap om sin miljöpåverkan och verka för att
inkludera också sociala aspekter av hållbarhet i
minska den. De nya mediekanalerna ger medie­
den här typen av bedömningar. En stor del av
företagen nya utmaningar att samarbeta även
min forskning bedrivs inom CESC, Centre for
inom ramen för hela värdekedjan och agera kring
Sustainable Communications på KTH. Där finns
avfallshantering av elektronikprodukter.
en tvärvetenskaplig miljö med forskare med olika
Dessutom tror jag att alltfler konsumenter
bakgrund och kompetens, dessutom finns ett an-
kommer att kräva att företag tar ansvar för sina
tal spännande partnerföretag som vi samarbetar
produkter i ett livscykelperspektiv, ”från vaggan
med, till exempel Stampen, Bonnier, Tidningsut-
till graven”.
givarna, Ericsson och TeliaSonera.
Den andra rollen som medieföretag har är att
VILKA SVÅRIGHETER/PROBLEM ÄR
FÖRKNIPPADE MED DENNA FORSKNING?
kommunicera miljöfrågan på ett seriöst sätt. Här
Kanske främst att hantera de osäkerheter som
bästa sätt. Jag hoppas och tror att mediesektorn
alltid finns vid miljöbedömningar av komplexa
vill vara proaktiv snarare än reaktiv när det
system och att kommunicera resultaten på ett
gäller miljö och hållbar utveckling.
har media en viktig plattform att använda på
begripligt sätt så att de kan komma till nytta. När
9
STAMPENS
MILJÖ­
REDOVISNING
2011
STAMPENS MILJÖARBETE GÅR BRA
2011 blev året då hela Stampen-gruppen blev
miljöcertifierad. I och med Promedias godkända
miljörevision i juni har Stampen-gruppen ett
koncerncertifikat enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001. Flera mediekoncerner
har ett miljöarbete, men antagligen är Stampen-
10
gruppen ensamt om att ha valt ISO-certifiering
(och om man måste, välja tåg framför flyg eller
som en kvalitetsgaranti för sitt miljöarbete. Skä-
bil), inköp, miljövänligare sätt att ta sig till job-
let är att säkerställa att miljöarbetet fortlever
bet och Bra miljöval när el köps och planering av
även under ekonomiskt svåra förhållanden.
framtida kontorslokaler.
Alla affärsområden inom Stampen använder
Under 2011 har certifieringsrevisioner eller
nu ett och samma miljöledningssystem med un-
uppföljande revisioner genomförts av Intertek
dantag av V-TAB som varit miljöcertifierade se-
inom samtliga berörda affärsområden. Mediabo-
dan tidigare. Helhetsintrycket, vilket bekräftas
laget Västkusten och VTD certifierades i januari
av certifieringsorganet Intertek-Semkos miljöre-
och Promedia i juni. Uppföljande revisioner av
visor, är att Stampens miljöarbete har fått en bra
GP, Stampen, Samedio samt GISAB och Stam-
start och nu stabiliseras successivt. Ett miljötän-
pen Media Partner gav samtliga positivt resultat.
kande håller på att spridas i koncernen, det gäl-
Avvecklingen av GISAB:s distributionsorganisa-
ler till exempel inom vitt skilda områden, som att
tion, S-post, och kommande förändringen av
ibland ifrågasätta om det är nödvändigt att resa
Samedios verksamhet har påverkat miljöarbetet.
uppföljning finns av miljömålen. Däremot finns
en strävan att hitta minsta gemensamma nämnare. Flera affärsområden börjar nu mäta medarbetarnas resor till och från jobbet och centralt
på många håll är användningen av Grön IT en
viktig miljöaspekt som i vid bemärkelse kan vara
allt från moderna konferenssystem till bra omNu går miljöarbetet in i en ”driftsfas” och ut-
händertagande av elektronikskrot och smarta
maningen ligger i att hålla engagemanget uppe.
skrivarlösningar. En central aktivitet som ge-
Det gäller i synnerhet inom de verksamheter
nomförts under året är kravställning på ett leve-
som har lägre miljöbelastning, dvs egentligen all
rantörsregister som skall hålla reda på de mest
verksamhet förutom distribution och tryckeri.
miljöbelastande leverantörerna.
Fokus i denna nya fas är:
Stampens miljöengagemang har också synts
•Fortsatt arbete för ständiga förbättringar
utåt och vid två tillfällen, under året, har externa
•Ytterligare samordning av miljöarbetet
pressreleaser tagit upp miljöfrågor, när GP-hu-
•Säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för
sets starka sänkning av CO2-utsläppen 2010 blev
miljöarbetet
klara och när hela Stampen-gruppen var certifie-
•Aktiviteter för att upprätthålla engagemanget.
rad. Båda releaserna måste sägas ha fått ”hyfsat”
Enligt ISO-standarden skall miljömål sättas
lokalt utifrån de mest betydande miljöaspekterna. Detta innebär att ingen central styrning eller
genomslag i branschpress för miljö och media.
Gunnar Springfeldt
miljösamordnare Stampen-gruppen
11
MILJÖREDOVISNING
PER AFFÄRSOMRÅDE
Stampens miljöarbete är organiserat
GISAB (LOKALTIDNING-
efter affärsområden vilka utsett en
EN MITT-I):
miljösamordnare var. I större organi-
STOPP FÖR ONÖDIGA
PRINTER­UTSKRIFTER
sationer med flera bolag finns dessut-
Miljöcase: 2010 upptäck-
om lokala miljöledare. Samtliga majo-
tes att merparten av dato-
ritetsägda bolag inom Stampen, utom
rerna hade färgutskrifter
som default inställt. Av
V-TAB använder ett och samma miljö-
kostnadskäl ställdes om till
ledningssystem och ingår i Stampens
svart/vitt vilket reducerade
koncerncertifikat enligt ISO 14001
antal färgutskrifter. Sam-
som utfärdas av certifieringsorganet
Intertek-Semko.
tidigt noterade IT-avdelningen att det ofta låg en
stor mängd utskrifter vid
våra printers som aldrig
12
I och med att V-TAB också är miljöcertifierat har
hämtades, utan gick direkt
Stampen-gruppen säkerställt att hela produk-
till pappersåtervinning. För
tionskedjan för dagstidningar ut till tryckning och
att förhindra detta införde
distribution är miljöcertifierad. Orsaken till att
GISAB ett system där varje
V-TABs inte ingår i koncerncertifikatet är att
användare måste identifiera sig vid printern för
V-TAB redan infört ett miljöledningssystem när
att få en utskrift.
resten av koncernen startade sitt miljöarbete.
Resultat: En avsevärd minskning av onödiga pap-
V-TAB:s certifieringsorgan är Norske Veritas.
persutskrifter, antalet papper som aldrig hämta-
Observera att nyförvärvade verksamheter av tids-
des kunde uppgå till flera hundra i veckan. Detta
skäl kan stå utanför koncerncertifikatet under en
problem är nu eliminerat. Färgutskrifterna har
övergångsperiod. Mktmedia ingår inte på grund
minskat med 95 procent.
av dess ringa storlek och geografiskt spridda orga-
Hur: Varje anställd har en inpasseringsbricka.
nisation.
Print­rarna försågs med en id-läsare och nu an-
vänder personalen sin id-
resor med bil. Man har också satt miljömål för
bricka för att hämta sina
att öka andelen tågresor mellan Göteborg och
utskrifter. De som inte
Stockholm.
hämtas inom 1 timme ra-
Resultat 2011: Sammanlagt ledde medarbetar-
deras från utskriftskön, an-
nas alltmer miljö- och hälsobefrämjande pend-
talet utskrifter har minskat
lingsresor till jobbet till minskat koldioxidut-
avsevärt. Kostnaden för
släpp med totalt 45 ton. Motsvarande utsläpps-
vår lösning var knappa
minskning till följd av ökat tågresande till Stock-
10 000 i utrustning och ar-
holm i stället för flyg blev 6 ton.
betstiden motsvarande en
Hur: I GP-huset mäts personalens arbetsresor
arbetsdag.
årligen genom en enkät på intranätet. Medarbe-
Miljöcase 2012: Under 2012
tarna inspireras av kampanjer, bl a frukostmöten
går vi på två spår. Det ena
arrangerade av GP:s friskvårdsförening och någ-
avser en automatisk av­stäng-
ra miljö- och friskvårdsambassadörer som på in-
­ning och påslagning av våra
tranätet och på andra sätt berättar om hur de
datorer kväll/nattetid, där
skall ställa bilen och gå över till kollektivtrafik
ser vi att det finns bespa-
och/eller cykel och gång.
ringar, det andra är att
Mål 2012: GP-huset fortsätter med dessa miljö-
över­gå till en helt digitalise-
mål utöver några andra. Man tror att högre
rad korrekturhantering i vår annonsproduktion.
parkerings­avgifter 2012 och införandet av träng-
Det första caset kräver en investering som skall
selskatt i Göteborg 2013 kan nedbringa bilåkan-
räknas hem.
det ännu mer.
Staffan Lönner,
miljösamordnare, GISAB
GP, STAMPEN AB OCH SAMEDIO:
FOKUS PÅ ARBETSRESORNA
Gunnar Springfeldt,
Lars Näsman,
Lars Wennergren,
miljösamordnare för Stampen, GP resp Samedio
Mål: GP-husets mest betydande miljöaspekt är
personalens arbetsresor och målet är att minska
13
MEDIABOLAGET
VÄSTKUSTEN:
ANVÄNDER VIDEO­
KONFERENS VARJE DAG
Mål 2011: Övergång till Bra
Miljöval för el. Öka användningen av digitala möten
bland annat genom det nyligen uppsatta konferenssystemet
hos
Trollhättan
TTELA
och
i
Väners-
borg. Införande av miljösorteringsmöbler för att få en bättre och standar-
arbetet med att ta fram ett IT-stöd som hjälper
diserad avfallshantering. Undersökning av priva-
miljösamordnare och inköpsenheter att hålla
ta arbetsresor mellan bostad och arbete.
reda på vilka leverantörer som har betydande
Resultat: Alla anläggningar med egna elabonne-
miljöpåverkan. Det gemensamma intranätet är
mang köper numera enbart el som kommer från
en tillgång i miljöarbetet i en så decentraliserad
förnyelsebara
organisation som MBVK:s, t ex återfinns datasä-
energikällor.
Nollmätning
av
pendlingsresor visar att cirka hälften av perso-
kerhetsbladen där.
nalen använder bil till arbetet vilket ger ett be-
Mål 2012: Utbildningsinsatser i sparsam körning
räknat utsläpp av 0,93 ton koldioxid per medar-
för ett mer miljöanpassat och ekonomiskt kör-
betare och år.
sätt. Insatser för att stimulera till cykelanvän-
Hur: Redaktionens dagliga morgonmöten på
dande. Inköp av cyklar som kan användas vid
TTELA sker via videkonferenssystemet där
korta lokala tjänsteuppdrag. Utbyte av fler pool-
Troll­hättan kommunicerar med Vänersborg och
bilar till miljöbilar. Minska pappersförbrukning-
lokalredaktionerna i Lilla Edet och Mellerud.
en genom att öka användandet av elektroniska
Snygga miljösorteringsmöbler har man tillverkat
dokument.
själv på Bohusläningen och dessa sprids nu inom
hela MBVK. Företaget har också aktivt deltagit i
14
Christer Wingård,
miljösamordnare, MBVK
PROMEDIA: FOKUS PÅ
”RESFRIA” MÖTEN
Mål: Sänka energiförbrukningen med 2 procent. Finna modell för ”resfria” möten och därmed minska bilresandet. Införa sopsorteringsstationer.
Resultat:
Promedia
har
sänkt energiförbrukningen
med 10,87 procent. Frågan
PROLOG: ALLT MINDRE KOLDIOXIDUTSLÄPP
Prologs huvudfokus är utsläpp från våra distributionsfordon.
Resultat 2011: Under 2011 minskade utsläpp av
koldioxid per körd kilometer med 7,6 procent i
om konferensteknik har för­senats. Sopsortering
infört.
Hur: Även om Norrtelje Tidning, och senare Prolog, var tidigt ute med miljö­certifiering är Promedia som koncern den del av Stampen som certifierats sist. Därför har man inte hunnit gå ige-
jämförelse med 2010.
Hur: Vi har köpt in 48 miljöbilar som distributionsfordon med minskade utsläpp av koldioxid
samt utbildat ett antal chaufförer i eco-driving.
Mål 2012: Årlig minskning av koldioxid per körd
kilometer med 6 procent till och med 2014. Detta
uppnår vi genom fortsatt satsning på miljöbilar
samt utbildning i eco-driving. Målet är att 2014
skall 40 procent av bilarna vara miljöbilar mot
nom en hel årscykel. Lokalytan har minskat med
1 000 kvm och kampanjer för att släcka ljuset har
påbörjats. Nyligen utsågs Brita Hedengren till ny
miljösamordnare.
Mål 2012: Energi och tjänsteresor blir kvar som
miljömål, likaså personalens pendlingsresor där
man nu skall öka aktivitetsnivån.
Brita Hedengren,
miljösamordnare, Promedia
16, 5 i dag.
Magnus Nyqvist,
miljösamordnare, Prolog
15
STAMPEN MEDIA PARTNER:
DRAR NYTTA AV GRÖN IT
Mål: STMP mäter och målsätter IT-användningen enligt ett Grön IT-index som skall förbättras
med 10 procent. Bland åtgärderna som mäts:
ökad användning av videokonferens och telemöten, stänga av datorerna, miljövänlig IT-drift.
Resultat: Vid den första mätningen förbättrades
Stampen Media Partners Grön-IT -index med
flera hundra procent. Nu har man hamnat på en
stabilare nivå varifrån 10 procent årlig förbättring anses vara rimlig.
Hur: De mål som personalen främst kan påverka
är ökad användning av video-/telekonferens
samt fokus på att stänga av datorer. Den viktigaste punkten i arbetet är att skapa och befästa
medvetenhet genom att hela tiden ha miljö som
en del av diskussionen. Dessa punkter tas därför
upp vid regelbundna personalmöten, där förbättringar och nya möjligheter kan presenteras.
Frågor runt investeringar i IT och miljövänlig ITdrift berör inköp och drift av elektronisk utrustning, såsom servrar, datorer, konferenssystem
osv. Detta påverkar främst inköpare och beslutsfattare. Utvärdering sker löpande av dessa frågor.
Mål 2012: Grön-IT-index förbättras 10 procent.
Erik Sondén,
miljösamordnare, STMP
16
VTD – MINDRE KOLDIOXID RÄKNAS
I HUNDRATALS TON
Mål: 37 äldre bilar byts ut. 75 privatbilar ersätts
med tjänstebilar. Ytterligare chaufförer utbildas
i sparsam körning.
Resultat: 46 äldre bilar byttes ut vilket överträffade målet. Besparingen i koldioxidutsläpp blev
14 ton. Företaget ersatte även 136 privatbilar vilket också överträffade målet. Endast ett 30-tal
utbärare kör numera sina egna bilar. Minskningen av koldioxidutsläpp blev 485 ton. 68 chaufförer har utbildats i sparsam körning, i första hand
utbärare som gick från privat till företagsbil. Tillsammans med införande av mindre och drivmedelssnålare fordon sänktes den genomsnittliga
utsläppsnivån per fordon från 6,2 ton (2010) till
ersätts av företagsbilar. 70 utbärningsförare
skall utbildas i sparsam körning. Slitage och underhåll av fordon, däck och biltvättar skall nollmätas. Mål också kring energi och avfall.
Tassos Andrianopolous,
miljösamordnare, VTD
V-TAB: KEMISK NOLLTOLERANS
Under de senaste två åren har V-TAB satt miljömål inom områdena energi, makulatur, VOC
(flyktiga organiska föreningar), och transporter.
VOC har minskat på fyra år 36 218 kg till 0 (kvar5,72 ton 2011. Ytterligare besparingar uppgår till
282 ton CO2.
Hur: Målmedvetet förbättringsarbete kring bilparken och utbildning i bättre körteknik. Stor
påverkan har beslutet att välja Preem som huvudleverantör av drivmedel haft. Preems ACP
talloljediesel stod för 192 ton av koldioxidminskningen. VTD har även under 2011 utvecklat ett
eget administrationsverktyg, vilket resulterar i
kraftigt förbättrad fordonsuppföljning på grund
av ökad spårbarhet. Detta hjälper verksamheten
att kunna registrera samtliga miljöpåverkande
aktiviteter som inköp av driv­medel, glykol, spolarvätska, däck och tvättar.
Mål 2012: Utbyte av 40 äldre bilar till drivme-
tal 4 2011) enligt följande mönster; 2008: 36 218
kg, 2009: 26 261 kg, 2010: 22 451 kg, 2011: 9 521
kg (men alltså 0 kg under kvartal 4).
När det gäller energi så har vi gjort energianalyser av våra tryckerier (maskiner och fastigheter), som resulterat i olika besparingsprogram
som innefattar bl a nya kompressorer, frekvensstyrda motorer och en släck och stäng av-kampanj. Transporter har minskats radikalt genom
att helt jobba mer med planering av logistiken.
Samtliga dagstidningstryckerier är certifierade, men två av V-TAB:s tryckerier, Vimmerby
och Falkenberg, återstår och certifiering planeras under 2012.
delsnålare bilar. Ytterligare 25 privatägda bilar
17
FRÅN NATURSKYDDSFÖRENINGENS
FEM TIPS ATT BÖRJA MED:
• Välj miljömärkta produkter. Det finns papper, tvål, diskmedel och rengöringsmedel
som är märkta med Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval. I andra hand
rekommenderar vi Svanen-märkta produkter.
• Stäng av alla apparater när de inte används. Apparater i standby-läge drar ström, där-
för är det bäst att stänga av dem helt. Ett tips är att dra alla sladdar till grenkontakter
med avstängningsknapp. Glöm inte mobilladdaren!
• Ha möten via webb, telefon eller video. På så sätt kan du undvika många tjänsteresor,
vilket gör att du minskar din miljöpåverkan samtidigt som du sparar en hel del pengar
och tid. • Läs på skärmen eller skriv ut dubbelsidigt. Undvik pappersutskrifter och kopiering. Läs
istället mer texter på dataskärmen, scanna dokument och arkivera elektroniskt. Måste
du skriva ut? Ställ in datorerna så att alla dokument skrivs ut dubbelsidigt. Ni gör av
med hälften så mycket papper och sparar dubbelt så många kronor.
• Byt till el märkt med Bra Miljöval. Det gör du enkelt genom ett telefonsamtal till ditt el-
bolag. Kan de inte erbjuda el märkt med Bra Miljöval? Byt elbolag!
I KÖKET
• Luncha grönt. Var klimatsmart – ät vegetariskt minst två dagar i veckan.
• Fika ekologiskt. Köp ekologisk mjölk, kaffe, bullar och frukt till möten. Lite dyrare, men
mycket godare!
• Servera lyxigt vatten. Byt ut mineralvattnet som kräver en hel del energi för att produ-
ceras och transporteras. Servera i stället kallt, friskt kranvatten i fina kannor. Lägg i is
och citrusfrukt, gurka, citronmeliss eller frysta bär. Snyggare, billigare och helt klart
bättre för miljön.
• Återvinn. Papper, glas, burkar, batterier, matrester, kartong, plast, elektriska artiklar.
Källsortera så mycket ni kan. RESOR OCH TRANSPORT
• Res på det miljövänligaste sättet. När du måste resa, välj tåget. Du minskar dina koldi-
oxidutsläpp kraftigt, jämfört med om du tar flyg eller bil. Om du måste åka taxi, välj en
miljötaxi.
18
GRÖNA TIPS FÖR ARBETSPLATSEN
• Åk kollektivt till jobbet. Lämna bilen hemma och ta dig till jobbet med lokaltrafik,
cykel eller till fots. Finns det möjlighet att få månadskort till lokaltrafiken som en
löneförmån? Kan anställda jobba hemifrån någon dag i veckan? Föreslå att ni skaffar
en tjänstecykel som alla kan använda.
• Cykelbud är bäst. Åtminstone när det gäller bud för närtransporter. I andra hand
gäller transport som är märkt med Bra Miljöval.
PÅ KONTORET
• Köp begagnade eller miljömärkta kontorsmöbler.
• Investera i miljömärkta skrivare och datorer.
EL OCH ENERGI
• Skaffa energismart belysning. Byt ut glödlampor mot lågenergilampor. Byt ut kon-
ventionella lysrör mot energismarta lysrör (T5-armatur).
• Siste man släcker! Se till att det är släckt när ingen är på kontoret. Gör det enkelt
– koppla in en timer.
PÅ TOALETTEN
• Handdukar. Låt varje anställd ha varsin personlig handduk på toaletten. Spara
pengar, träd och energi genom att förbruka mindre pappershanddukar.
• Fixa kranen. Minska energiförbrukningen genom att byta till resurssnåla kranar
eller vattensparande kranmunstycken. Droppar en kran? Vänta inte med att byta
packning. TILL CHEFEN
• Presentkort i julklapp. Skippa prylarna, ge de anställda en upplevelse i julklapp!
Kanske presentkort till bio, konserter eller spa? Vill du vara en riktigt grön chef?
Ge bort ett medlemskap i, eller gåvor till, Naturskyddsföreningen!
Källa: Naturskyddsföreningen
19
Redaktion: Gunnar Springfeldt i samarbete med Stampens miljösamordnare. Grafisk form: SCP Reklambyrå. Bilder: Getty Image. Källa till citaten med miljöfakta är Naturskyddsföreningen.
Stampen AB, 405 02 Göteborg. Telefon: 031-62 43 00. www.stampen.com