Transcript Utveckling av åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion

Projektrapport:
2013-11-27
Dnr 2395-2012
Utveckling av åretruntverksamhet
på Östersunds skidstadion
Liselotte Johansson
Kultur- och fritidsnämndens kansli
1
Innehåll
Sammanfattning
3
1. Inledning
1.1 Syfte
1.2 Målsättningar
1.3 Avgränsningar
1.4 Organisation
1.5 Genomförande
1.6 Jämställdhet
1.7 Tillgänglighet och folkhälsa
5
5
5
5
6
6
7
7
2. Bakgrund
2.1 Östersunds skidstadion
2.2 Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion
2.3 Lugnet i Falun, exempel på ett arenaområde
8
9
10
11
3. Enkätundersökning bland elitaktiva
12
4. Resultat från medborgar- och brukardialog
4.1 Information
4.2 Dialog med referensgruppen
4.3 Medborgardialogen
4.4 Träff med elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar
15
15
15
16
16
5. Åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion
17
5.1 Ny tjänst med fokus på utveckling och värdskap
17
5.2 Utveckling vintertid
5.2.1 Skidspår
5.2.2 Konstsnöspåret
5.2.3 Spårpreparering
5.2.4 Spår för sitski
5.2.5 Barnområde
5.2.6 Hund- och pulkaspår
18
18
19
21
22
22
23
5.3 Utveckling sommartid
5.3.1 Rullskidbanan
5.3.2 Löpning
5.3.3 Mountainbikecykling
5.3.4 Utegym
24
24
25
26
27
5.4 Skidstadionområdet
5.4.1 Spårskyltning, spårkartor och information
29
29
2
5.4.2 Marknadsföring av skidstadion och konceptet tidig och säker snö
5.4.3 Tillgänglighet
5.4.4 Förråd och allmänhetens vallabod
5.4.5 Parkeringar och bussförbindelse
30
31
32
32
5.5 Ny detaljplan för skidstadion
34
6. Beräknade intäkter och mervärden av förslagen
35
7. Sammanställning av kostnadsberäkningar
36
8. Analys och slutsatser
37
9. Sammanfattning av förslagen
39
Förteckning över bilder, diagram och figurer:
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Bild 9
Bild 10
Bild 11
Bild 12
Bild 13
Bild 14
Bild 15
Östersunds skidstadion
Delaktighetstrappan
Utsikt mot Gamla sekretariatet och Storsjön
Utkörning av snö
Skidåkning på konstsnöspåret
Preparering av skidspår med pistmaskin
Draghundar
Mountainbikecykling vid skidstadion
Fin miljö för mountainbikecykling
Skillcourse
Teknikbana
Utegym i trä
Ett utegym samlat som en aktivitetspark
Illustration av det nya mediacentret och allmänhetens/föreningarnas entré
Östersunds skidstadion
10
15
18
20
20
21
23
24
26
27
27
28
28
33
34
Diagram 1 Antal svarande i olika grupper
Diagram 2 Avgörande faktorer för val av bostadsort
Diagram 3 Träningsmöjligheter på skidstadion
12
13
14
Figur 1
37
Ledord för skidstadion
Bilageförteckning:
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Nytt motionsspår skidstadion
Nytt motionsspår Spikbodarna
Nytt träningsspår skidstadion
Nytt sitskispår
Ny sträckning rullskidbanan
Projektorganisation
Projektdirektiv
3
Sammanfattning
Kultur- och fritidsnämndens kansli har under 2013 genomfört ett projekt med syfte att
utreda åretruntverksamheten på Östersunds skidstadion. De områden som har ingått i
projektet är bland annat utveckling och värdskap, skid- och motionsspår, cykelleder,
rullskidbanan, barnområde, utegym, tillgänglighet, information och fortsatt utveckling
av tidig snö. I projektet ingår även att ta fram en ny detaljplan för skidstadion. Varje
område har redovisats med ett antal förslag och med investerings- och driftkostnader
samt eventuella finansieringslösningar. Målgrupp för utredningen har varit föreningar,
privatpersoner, träningsgrupper och besökare.
Utifrån den utredning som har genomförts lämnas följande sammanfattade förslag:
En ny tjänst skapas på skidstadion med syfte att arbeta med bland annat utveckling,
värdskap, marknadsföring och samordning.
Det genomförs ett antal förändringar av skidspåren, både vad gäller motionsspår,
träningsspår och elljusspår, för att förbättra för skidåkningen men också för att göra
spårprepareringen effektivare.
I samband med att det anläggs ytterligare en snölagringsplats på skidstadion ska
3 km elljusspåret bli ett permanent spår för tidig snö.
Inom ramen för etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion hårdgörs spåren för
tidig snö, det skapas nya anslutningsvägar för att kunna lägga ut den tidiga snön
samt fler vändplatser, det läggs ny asfalt på gamla delen av rullskidbanan och rullskidbanan utvecklas och förlängs.
Det avsätts resurser för att kunna utöka spårprepareringen till att även omfatta helgerna och därigenom kunna höja kvaliteten på skidspåren.
Det skapas ett särskilt spår för sitski samt för mer ovana skidåkare i området kring
Rannåstjärnen.
Det skapas ett barnområde på den nya Lövlundafastigheten.
Det görs en tydligare definition av vilka spår som ska vara hund- och pulkaspår och
det förtydligas i kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter var åkning med
hund får ske samt att löpning, ridning, promenader och cykling vintertid i skidspåren är förbjudet.
Det görs en tydligare definition av och informeras om vilka spår som är lämpliga
för löpning.
4
Det anläggs en skillcourse, en teknikbana, en tävlingsbana och en motionsbana för
mountainbikecykling i skidstadionområdet. Inom ramen för etapp 1 av investeringsprojektet på skidstadion anläggs en spolplats för cyklar vid nya mediacentret.
Det sätts upp ett utegym i området nedanför parkeringen vid Arctura.
Nya spårmarkeringar och informationstavlor sätts upp efter skidspåren, löpspåren
och mountainbikespåren. Det tas fram och trycks upp kartor för samtliga spår. Informationen om kommunens skid- och motionsspår på hemsidan uppdateras. Det
sätts upp nya informationstavlor och skyltar vid mediacentret och entrén till skidstadion. Det köps också in en TV-skärm till entrén på mediacentret som visar vilka
spår som är preparerade och vilka bokningar som är gjorda på skidstadion.
Inom ramen för etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion genomförs ett antal
tillgänglighetsanpassningar i skidstadionområdet och vid mediacentret. Det görs
också anpassningar för att kunna anlägga en guideslinga för personer med synnedsättningar.
Möjligheten att anlägga förråd för föreningar i bottenvåningen på Gamla sekretariatet ses över i samband med etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion.
Vid kommande arbete med att skapa en ny huvudentré till skidstadion tas frågan
om flytt eller ombyggnad av allmänhetens vallabod, anläggande av nya parkeringsplatser och en busshållsplats med.
Det bör i samarbete med Destination Östersund och Visit Östersund arbetas för att
aktivt marknadsföra Östersunds skidstadion och konceptet Tidig och säker snö.
Möjligheten att i samverkan med näringslivet och Mittuniversitet skapa och sälja
paketresor kopplat till träningsturism och skidstadion bör också ses över.
En ny detaljplan tas fram för Östersunds skidstadion under 2014. Samverkan ska
ske med omkringliggande områden.
5
1. Inledning
Kultur- och fritidsnämndens kansli har under 2013 genomfört ett projekt med syfte att
utreda åretruntverksamheten på Östersunds skidstadion. Utredningen har fokuserat på
ett antal områden. Dessa har bland annat varit; utveckling och värdskap, skid- och motionsspår, cykelleder, rullskidbanan, anpassningar för barn, information, tillgänglighet,
teknik, forskning och tester samt fortsatt utveckling av tidig snö. I projektet ingår även
att ta fram en ny detaljplan för Östersunds skidstadion, ett arbete som kommer att
genomföras under 2014. Målgrupp för utredningen har varit föreningar, privatpersoner,
träningsgrupper och besökare. Slutrapporten redovisas på kultur- och fritidsnämndens
sammanträde i december 2013.
Den huvudsakliga frågeställningen för utredningen har varit; hur är det möjligt att skapa
en skidstadion som är attraktiv för medborgare, besökare, föreningar och träningsgrupper året runt?
1.1 Syfte
Syftet med projektet har varit att ta fram ett väl genomarbetat underlag som ska ligga till
grund för politiska ställningstaganden och beslut om skidstadions fortsatta utveckling
vad gäller åretruntverksamhet.
1.2 Målsättningar
Projektets målsättningar har varit att:
-
Ta fram förslag på hur Östersunds skidstadion kan vidareutvecklas som åretruntanläggning.
Redovisa kostnadsberäkningar för olika förslag.
Presentera förslag på finansieringslösningar.
Arbetet ska ske i samverkan med de aktörer som är verksamma på skidstadion och har
intressen kring skidstadion utveckling.
1.3 Avgränsningar
Projektet har avgränsats till åretruntverksamhet för allmänheten, föreningar, träningsgrupper och besökare. Projektet har inte omfattat lokalfrågor som boende, restaurang
och butikslokaler. Satsningar för större tävlingar genomförs inom det investeringsprojekt som pågår på skidstadion under 2013-2015. Förstudien avgränsas geografiskt till att
omfatta skidstadionområdet med tillhörande spårområden. När det gäller att ta fram en
ny detaljplan ska samverkan ske med omkringliggande markområden och arenor.
6
1.4 Organisation
Kultur- och fritidsnämnden har varit ledningsgrupp för projektet.
Projektgruppen har bestått av Liselotte Johansson från kultur- och fritidsnämndens
kansli, Joakim Halvarsson enhetschef på fritid och Roger Hedlund platschef på skidstadion.
Projektets referensgrupp har varit Östersunds Skidlöpareklubb, Spikbodarnas IK, Biathlon Östersund, Tullus SG, Östersunds Orienteringsklubb, Östersunds Cykelklubb,
Vintersportgymnasiet, Skid- och skidskytteuniversitetet, Svenska Skidskytteförbundet,
Jämtland-Härjedalens Skidförbund, Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund,
Mittuniversitetet, Nationellt Vintersportcentrum, Destination Östersund, Intersport skidstadion och Camp Södergren.
1.5 Genomförande
Projektgruppen har arbetat med de olika delområdena i projektet utifrån av kultur- och
fritidsnämnden fastställda projektdirektiv och ledningsgruppens riktlinjer. Löpande möten har genomförts, både i projektgruppen och med referensgruppen. Referensgruppen
har också fått information om projektet på anläggningens brukarråd som genomförs två
gånger per år. Projektledaren har gett ledningsgruppen lägesrapporter vid kultur- och
fritidsnämndens sammanträden.
Synpunkter har också hämtats från den enkätundersökning som gjordes till elitaktiva
längdskidåkare och skidskyttar under våren 2013. Enkätundersökningen beskrivs mer i
kapitel fyra.
Under oktober genomförde projektgruppen en medborgardialog på skidstadion med i
första hand allmänheten som målgrupp. Medborgardialogen var tyvärr inte särskilt välbesökt, utan endast elva personer deltog under kvällen. De resultat som har framkommit
från både brukar- och medborgardialogen presenteras närmare i kapitel fem.
Förutom detta har det informerats om projektet i kommunens magasin som går ut till
alla hushåll i Östersunds kommun och på kommunens hemsida samt på skidstadions facebooksida.
De olika förslag som presenteras i rapporten har deltas upp i följande avsnitt; ny tjänst
med fokus på utveckling och värdskap, utveckling vinter, utveckling sommar, skidstadionområdet samt ny detaljplan. Förslagen redovisas med beräknade investeringskostnader och driftkostnader samt eventuella finansieringslösningar.
7
1.6 Jämställdhet
I kultur- och fritidsnämndens plan för idrott, motion och rekreation är nämndens inriktningsmål att flickor och pojkar, kvinnor och män utifrån sina behov och intressen ska ha
samma förutsättningar att kunna utöva idrott, motion och rekreation. Det är därför viktigt att i projektet verka för att flickor och pojkar, kvinnor och män ska känna att de har
samma tillgång och samma förutsättningar att nyttja Östersunds skidstadion.
Kultur- och fritidsnämnden prioriterar särskilt att arbeta med jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom sina olika verksamheter. Under 2010 genomförde kultur- och
fritidsnämnden en jämställdhetsanalys. Utifrån analysen och dess resultat gick nämnden
under 2011 vidare och tog fram en handlingsplan för att mer konkret kunna arbeta med
jämställdhetsintegrering. Handlingsplanen utgår från fyra strategiska framgångsfaktorer.
Dessa är mål, styrning och uppföljning, utbildning och kunskap, metoder och arbetssätt
samt stöd och samordning.
Utredningens målsättning är att de satsningar som görs på Östersunds skidstadion ska
bidra till att anläggningen utformas så att både kvinnliga och manliga idrottare i alla åldrar ska ha samma förutsättningar att utifrån sina respektive behov kunna utöva sina idrotter. Satsningarna ska bidra till att förbättra förutsättningarna för tävling, träning, motion och rekreation för kvinnor, män, barn och ungdomar.
1.7 Tillgänglighet och folkhälsa
I kultur- och fritidsnämndens plan för idrott, motion och rekreation står att fysisk aktivitet har stor betydelse för barns, vuxnas och äldres utveckling och välbefinnande. Det är
därför viktigt att kommunen kan skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet och erbjuda ett brett utbud som är utformat och anpassat efter medborgarnas och brukarnas efterfrågan och behov.
Utredningens målsättning är att ta fram förslag som ska förbättra möjligheten till upplevelse, träning, motion och rekreation för alla. Anläggningens utformning ska främja fysisk aktivitet och lek för olika åldrar och på alla nivåer. Målsättningen är också att skidstadion ska kunna vara tillgänglig för alla målgrupper, oavsett funktionsnedsättning. Östersunds kommun arbetar efter ett koncept som benämns ”Design för alla”. Det innebär
att fokus ska vara att försöka hitta lösningar som fungerar för alla, oavsett funktionsförmåga. Utgångspunkten är att det som är nödvändigt för några är bekvämt för alla.
8
2. Bakgrund
Östersunds skidstadion är ett stort och stadsnära område för rekreation, träning och tävling och erbjuder ett rikt utbud av skidspår, motionsspår, cykelspår och rullskidbana.
Infrastrukturen på stadionområdet är väl utbyggd, framförallt på grund av de satsningar
som har gjorts inför stora tävlingar i skidskytte. Förutom internationella tävlingar arrangeras också ett stort antal nationella och lokala tävlingar i skidskytte, längdskidor, skidorientering, orientering, cykel och snöskoter. Ett flertal aktörer använder skidstadion
som sin dagliga arena för träning, motion och rekreation. Det är bland annat föreningar,
skid- och skidskytteuniversitetet, vintersportgymnasiet, privatpersoner och träningsgrupper.
En stor konkurrensfördel för Östersund är den tidiga snön som sparas under sommaren
och som kommunen har som ambition att lägga ut från den 1 november varje år. Konceptet är unikt och en viktig del i marknadsföringen av vinterstaden. På skidstadion
finns också ett antal verksamma företag med inriktning mot boende, restaurang, butiksförsäljning samt kurser och upplevelser.
Under de senaste åren har det genomförts stora investeringar för att utveckla Östersunds
skidstadion till en tävlings- och träningsarena i världsklass. Omfattande insatser gjordes
inför VM i skidskytte 2008 och därefter har ytterligare satsningar gjorts för att bygga ut
skidstadion för världscuptävlingar i skidskytte. Under arbetets gång blev det tydligt att
det fanns behov av en långsiktig utvecklingsplan för området. Under 2010-2011 genomfördes därför en förstudie för att ta fram riktlinjer för framtida satsningar på arrangemang och utveckling av arenan. Arbetet fokuserade på att undersöka behov och ta fram
prioriteringar inför stora tävlingar i skidskytte och längdskidor, samordning av verksamheter och utveckling för föreningar och näringsliv samt fortsatta satsningar på tidig
och säker snö. I september 2011 godkände kultur- och fritidsnämnden utvecklingsplanen.
Utifrån utvecklingsplanen lyftes frågorna som handlade om fortsatta investeringar för
stora arrangemang ut och utreddes under 2012 i förstudien Östersunds skidstadion som
arena för internationella tävlingar. Utredningen har lett till att det under 2013-2015
genomförs ett antal investeringar i bland annat ett nytt mediacenter, ombyggnad av
skjutvallen, en ny snölagringsplats, ny skidbro, flytt av vallabodsområdet, nytt publikområde, utveckling av rullskidbanan och tillgänglighetsanpassningar med mera. Projektet som heter Östersunds skidstadion – en arena i världsklass finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond, Regionförbundet i Jämtlands län och Östersunds kommun. De
områden i utvecklingsplanen som handlar om utveckling av åretruntverksamhet för allmänheten, föreningar, träningsgrupper och besökare utreds nu vidare i detta projekt.
9
2.1 Östersunds skidstadion
Det har sedan början av 1990-talet satsats cirka 150 miljoner kronor för att bygga ut Östersunds skidstadion för olika tävlingar och för att förbättra träningsmöjligheterna för
elitaktiva, träningsgrupper, föreningar och motionärer. Idag är Östersunds skidstadion
en av de absolut bästa anläggningarna i världen för stora arrangemang i skidskytte. En
av de största fördelarna som skidstadion har är närheten till staden och det utbud som
finns där. Många av de andra arrangörsorterna av världscupen i skidskytte har långa avstånd, både till närmaste tätort och till kommunikationer som till exempel flyg och tåg.
Två andra konkurrensfördelar som Östersunds skidstadion har gentemot andra världscuparenor är den tidiga snön och den väl utbyggda TV-belysningen för att kunna arrangera tävlingar kvällstid.
På skidstadion finns ett stort utbud av skidspår, löpspår och rullskidbana. Det är en styrka för vinterstaden Östersund att ha mycket skidspår som också är väldigt varierade.
Bland annat är det möjligt att åka på nästan 4 mil sammanhängande elljusspår mellan
skidstadion och Odensala, vilket är unikt för Östersund. Skidstadion tillsammans med
bland annat skidbackarna på Frösön och skridskobanan Medvinden utgör navet i konceptet Vinterstaden och är en viktig del av de aktiviteter som finns att erbjuda i Östersund under vinterhalvåret.
Östersunds skidstadion är en av de idrotts- och fritidsanläggningar som kommunen satsar mest pengar på varje år. Den årliga driftkostnaden för skidstadion, skjutbanan och
området Spikbodarna samt Odensala uppgår till 2,6 miljoner kronor. Utöver det tillkommer årliga kostnader med 1,2 miljoner kronor för att spara och lägga ut den tidiga
snön. Idag arbetar två heltidsanställda personer med den dagliga driften av skidstadion.
En stor del av tiden under vinterhalvåret används till att preparera skidspåren. På sommaren läggs mycket tid på att röja och underhålla spårområdet. Förutom skidstadion och
Spikbodarna har även dessa två personer ansvar för prepareringen av skidspåren i
Lugnvik och på Lövsta. Platschefen på skidstadion har dessutom arbetsledaransvar för
fritidsanläggningarna i Lit. På skidstadion arbetar också en person som på deltid sköter
skjutbanan. Förutom den dagliga skötseln av skid- och motionsspåren ansvarar de två
heltidsanställa personerna för snötillverkning, utläggning av tidig snö, marknadsföring
och uppdateringar på hemsidan samt kontakter med föreningar, träningsgrupper och
landslag. De deltar också i arbetet med utvecklingsfrågor och förberedelser inför världscupen i skidskytte samt andra tävlingar och arrangemang året runt. Det finns i dagsläget
inget utrymme att ta in extrapersonal vid arbetstoppar, till exempel vid tillverkning och
utläggning av den tidiga snön eller inför tävlingar. Det finns inte heller möjlighet att ta
in någon ersättare vid sjukdom. Detta har inneburit att personalen vid skidstadion ofta
har flera hundra timmars övertid när vintersäsongen är slut.
Östersunds kommun har sedan vintersäsongen 2007/2008 satsat på att tillverka och lagra snö inför premiären av världscupen i skidskytte under november/december och för
försäsongsträning. Under sommaren 2007 iordningställdes en snölagringsplats norr om
skidstadion, där det varje vinter under perioden december till och med februari tillverkas en snöhög på mellan 30 000-60 000 m3 snö. Snön täcks över med ett cirka 70 cm
tjockt lager med sågspån och får sedan ligga över sommaren i väntan på snöutläggning-
10
en som startar i slutet av oktober/början av november. Östersunds kommun har som
ambition att ha ett åkbart skidspår från den 1 november varje år för försäsongsträning,
men det är mycket värderstyrt samt beroende av hur stor mängd snö som var möjligt att
tillverka vintern innan. Under 2014 kommer det att anläggas ytterligare en snölagringsplats på skidstadion, vilket förväntas förbättra förutsättningarna avsevärt för att kunna
erbjuda tidig snö.
Bild 1 Östersunds skidstadion
2.2 Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion
Resultaten från arbetet med utvecklingsplanen under 2010-2011 visade tydligt att skidstadion behöver utvecklas för att tillgodose behoven för träningsgrupper, föreningar,
näringsidkare och allmänheten. Det handlar bland annat om att skapa bättre förutsättningar för träningsverksamhet, kommersiell verksamhet och att skidstadion ska få ett
bredare och starkare aktivitetsutbud för att kunna bli en mer attraktiv anläggning året
runt. Skidstadion som besöksmål bör också lyftas fram tydligare. Östersund har goda
förutsättningar att ta vara på den ökande trenden kring träningsturism, där skidstadion
skulle kunna vara en central attraktion.
Några av de förslag som lyftes fram i utvecklingsplanen och som har särskild betydelse
för detta projekt är följande:
-
Att det ska skapas bättre förutsättningar för åretruntverksamhet.
Att skidstadion ska tillgängliggöras för fler målgrupper.
Att satsningen på tidig och säker snö fortsätter att prioriteras.
Att logistik, information samt infrastruktur på skidstadion förbättras.
Att förutsättningarna för att driva kommersiell verksamhet utvecklas.
Det var i utvecklingsplanen viktigt att klargöra vilken inriktning och ambition Östersund ska ha för skidstadion i framtiden. Inriktningen och ambitionen skulle vara långsiktig och övergripande och det var tydligt att de förutsättningar som fanns kring att utveckla åretruntverksamheten skulle tas tillvara. Det behövdes en klar strategi kring skidstadion, eftersom området har stor betydelse för kommunens utveckling som besöksmål
och arrangemangsstad samt för Östersunds marknadsföring som vinterstad. De satsningar som genomförs på skidstadion i framtiden bör ske i samverkan mellan idrotten,
näringslivet, Mittuniversitet och kommunen.
11
2.3 Lugnet i Falun, exempel på ett arenaområde
Utifrån den enkätundersökning som gjordes bland elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar är det tydligt att Falun är en av de orter i Sverige som genom sin utveckling av
Lugnets arenaområde har blivit en av Östersunds starkaste konkurrenter när det gäller
de aktivas val av boende- och träningsort. Att Falun står som värd för VM i skidor 2015
har inneburit att intresset för Lugnet har vuxit ytterligare under de senaste åren. Ett stort
antal satsningar har genomförts på arenan inför världsmästerskapet.
Lugnet i Falun är ett av norra Europas största och mest kompletta idrotts- och friluftsområden som erbjuder en unik samling av idrottsarenor på samma ställe. Sammanlagt
utövas 75 idrotter på Lugnet och 60 av riksidrottsförbundets cirka 70 specialidrottsförbund bedriver verksamhet där. Cirka 50 arrangemang genomförs varje år på arenan och
totalt har Lugnet 1,5 miljoner besökare per år. Exempel på idrotter och aktiviteter som
utövas på Lugnet är längdskidåkning, ridning, bilsport, cykling, löpning, konserter och
mässor. På området finns bland annat Europas största inomhushall, simhall, gym och
skjutbana. Förutom idrottshallarna finns också restaurang och kontorslokaler. Svenska
skidspelen är ett av de riktigt stora arrangemang som genomförs årligen på Lugnet.
Visit Falun Borlänge AB erbjuder ett brett utbud av paketlösningar inom aktiviteter, boende, biljettförsäljning och evenemang. Det är en turistbyrå som ägs gemensamt av näringslivet samt av Falu och Borlänge kommuner. Turistbyrån arbetar med marknadsföring och utveckling av Falun som resmål och hjälper arrangörer som vill anordna tävlingar, konferenser och arrangemang vid Lugnet. Evenemangsansvarig för Lugnet är
Falu kommun som står som värd för allt från ungdomsturneringar, utställningar, mässor
och konserter till stora internationella skidtävlingar. Falu kommun tillhandahåller evenemangsservice, utrustning och servicetjänster till arrangörer på samtliga arenor.
När det gäller klimat och snötillgång har Falun relativt stabila vintrar med tanke på
breddgraden. Normalt går det åka skidor i slutet av november. Lugnet tillverkar cirka
140 000 m3 snö varje år som läggs ut på stadionområdet. Snötillverkningen sker under
säsongen för att säkra snötillgången till Svenska skidspelen i mars. Lugnet tar ut en
spåravgift från 1 december till och med 31 januari. Avgiften gäller på elljusspåret och
stadionslingan där konstsnö läggs ut på 4 km skidpår.
Falun har ambitioner att bli Sveriges nationalarena för cykelsport. Bland annat finns det
en velodrombana inomhus på Lugnet. Det har också gjorts mycket kring utvecklingen
av mountainbikeleder. Lederna har byggts av lokala cykelentusiaster. Cyklingen har
växt som reseanledning och tillsammans med Säfsen, Mora och Sälen arbetar Lugnet
med konceptet ”Biking in Dalarna”, som innebär att det går att göra en kombinationsresa och åka mellan destinationerna för att cykla.1
1
http://www.lugnet.se, 2013-11-11
12
3. Enkätundersökning bland elitaktiva
En enkätundersökning gjordes under våren 2013 bland elitaktiva längdskidåkare och
skidskyttar i Sverige. Syftet var att få veta hur de aktiva ser på Östersund som träningsort kombinerat med Mittuniversitetet och Vintersportcentrum. Östersund vill utvecklas
och ständigt bli bättre för elitsatsande skidåkare och skidskyttar. Det är därför viktigt att
hämta in synpunkter från de aktiva och ta reda på vad som är avgörande för dem som
elitsatsande skidåkare och skidskyttar när de väljer boende- och träningsort. Enkätundersökningen blev särskilt viktig att genomföra eftersom Östersunds kommun har fått
indikationer på att ett flertal elitaktiva har valt att flytta och att Östersund inte är lika attraktivt längre bland yngre skidåkare.
Enkäten gick ut till landslags- och elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar i Sverige.
Bakom undersökningen står Östersunds Kommun, Nationellt Vintersportcentrum, Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, Jämtland-Härjedalens Skidförbund och Peak Innovation.
Svarsfrekensen på undersökningen var på 41,3%. I diagrammet nedan återfinns en
sammanställning på de olika grupper som svarat på enkäten.
90,00%
60
80,00%
50
70,00%
60,00%
40
50,00%
Svarsfrekvens
30
Antal svarande
40,00%
30,00%
20
20,00%
10
10,00%
Ala
ge
t
sk
id
sk
Jgr
yt
up
te
pe
n
sk
Ju
id
sk
ni
or
yt
la
te
nd
sla
ge
tL
än
gd
Lä
ng
dl
an
ds
la
ge
t
Sk
id
gy
m
na
si
et
Sk
id
un
ive
rs
it e
Te
te
am
t
20
15
Lä
Ung
la
d
ge
ts
k id
sk
yt
te
0
To
ta
l
0,00%
Diagram 1 Antal svarande i olika grupper
13
För samtliga grupper är de fysiska träningsmöjligheterna den viktigaste faktorn för val
av bostadsort. Att andra elitsatsande aktiva bor på orten är också viktigt. Snötillgången
ligger på tredje plats över faktorerna. I diagrammet nedan redovisas de aktivas svar på
vilka de avgörande faktorerna varit för val av bostadsort.
Diagram 2 Avgörande faktorer för val av bostadsort
En fråga ställdes till de aktiva kring vad de ansåg vara Östersunds främsta styrka för en
aktiv längdskidåkare/skidskytt. De synpunkter som kom in kan sammanfattas i följande:
-
Bra skidstadion med utmanande terräng och fina skidspår.
Tidig snö från den 1 november.
Nationellt Vintersportcentrum med tester.
Elitsatsning på gymnasie- och universitetsnivå.
Möjlighet att kombinera studier och idrott.
Det bor många landslagsåkare i Östersund.
Det är en lagom stor stad med närhet till fjällen och till olika träningsmöjligheter.
I enkäten tillfrågades de aktiva om de någon gång tränat vid skidstadion i Östersund.
Samtliga 52 personer svarade att det hade de gjort.
Samtidigt fick de aktiva längdskidåkarna och skidskyttarna betygsätta olika faktorer avseende träningsmöjligheter på skidstadion. Överlag får anläggningen bra betyg. Det som
får sämre värden är främst rullskidbanan och spårprepareringen. Se svaren i diagrammet
på nästa sida.
14
Diagram 3 Träningsmöjligheter på skidstadion
De elitaktiva fick svara på frågan om vilka styrkor de ansåg att skidstadion har som träningsområde. Synpunkterna kan sammanfattas i följande:
-
Många tuffa skidspår i fin terräng.
Kuperade skidspår med god variation.
Bra skjutbana.
Tidig snö från den 1 november.
Skidstadion som ligger centralt och det är lätt att ta sig dit.
Bra konstsnöanläggning och vallabod.
Bra löpslingor.
Långa spår med elljus.
Mycket bra anläggning vintertid.
De aktiva fick också svara på frågan om vilka svagheter de ansåg att skidstadion har
som träningsområde. Av 32 synpunkter handlade 15 om rullskidbanan. Synpunkterna
kan sammanfattas i följande:
-
Motionsspåren är för blöta och det finns för få bra löpslingor kring skidstadion.
Rullskidbanan är för brant i vissa delar och för flack i andra.
Rullskidbanan skulle behöva byggas ut, den är för kort och för enformig.
Ytbeläggning är dålig på rullskidbanan.
Alldeles för lång stadionplatt innan man kommer ut i skidspåren.
Dålig preparering av skidspåren, framförallt under helgerna.
Dåligt att skidspåren är avstängda när det är världscup i skidskytte.
15
4. Resultat från medborgar- och brukardialog
Utgångspunkten när projektet startade var att under projekttiden genomföra en aktiv
medborgar- och brukardialog. Målsättningen var att i enlighet med delaktighetstrappan
nedan arbeta med information, konsultation och dialog.
Bild 2 Delaktighetstrappan
4.1 Information
Information har som beskrivits tidigare getts på kommunens hemsida, via skidstadions
facebooksida och via kommunens magasin. Det har kommit in några synpunkter på facebooksidan som har kunnat tas med i rapporten. Det ha också informerats om projektet
på skidstadions brukarråd. Internt har det hållits redovisningar kring projektet i olika
sammanhang, bland annat för Samverkansråd Idrott och för Tillgänglighetsrådet.
4.2 Dialog med referensgruppen
Ett antal möten har genomförts med olika representanter från referensgruppen, bland
annat skid- och skidskytteföreningarna, Östersunds Cykelklubb, Mittuniversitetet, Nationellt Vintersportcentrum, Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund och Destination Östersund. Det har också förts dialog kring projektet i samband med skidstadions
brukarrådsmöten, där alla aktiva föreningar på skidstadion bjuds in att delta. Målsättningen i projektdirektivet var att arbetet skulle ske i nära samverkan med referensgruppen, eftersom mycket kunskap och erfarenheter finns hos dessa aktörer. Målet kan anses
vara uppfyllt. Referensgruppen har bidragit med många förslag, synpunkter och erfarenheter. Utredningens förslag har också skickats ut på remiss till referensgruppen under
november 2013. Det lämnades en del synpunkter under remisstiden, som också har tagits med i rapporten. Många av de åsikter som har kommit in från referensgruppen har
handlat om spårdragningar, spårpreparering, löpspår, rullskidbanan, barn- och skidteknikområde, tillgänglighet, forskning och tester samt marknadsföring med mera.
16
4.3 Medborgardialogen
Syftet med medborgardialogen som genomfördes den 16 oktober 2013 var att bjuda in
allmänheten och informera om projektet samt att ge deltagarna möjlighet att ställa frågor, komma med idéer och lämna synpunkter på de förslag som projektgruppen presenterade. Tanken var att allmänheten skulle få vara med och tycka till om skidstadions
framtida utveckling. Tyvärr deltog endast elva personer under kvällen, varav fyra var
ledamöter i kultur- och fritidsnämnden.
Några av de synpunkter som kom fram under medborgardialogen var att:
-
Skidstadionområdet bör kunna tillgodo se så många målgrupper som möjligt. Det
ska gå att motionera, promenera och träna samtidigt i samma område där alla målgrupper ska kunna samsas.
Det bör vara tillåtet att ha med sig hund i området, förutom i träningsspåren och på
3 km elljusspåret. Det ska vara hundägarens eget ansvar att ha ordning på sin hund.
Det bör satsas på ett utegym på skidstadion.
Både mountainbikecykling och terränglöpning sliter mycket på spåren och det krävs
därför att det genomförs spåråtgärder om det ska satsas på dessa aktiviteter.
Det bör satsas på nya parkeringsskyltar på skidstadion.
Satsningen på tidig och säker snö bör marknadsföras mer.
Det bör satsas på ett café på skidstadionområdet som är lättillgängligt för alla.
4.4 Träff med elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar
Under september 2013 bjöd kommunen in elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar till
en lunch i Rådhuset. Syftet var att uppmärksamma deras ambassadörskap för Östersund,
men även att utifrån enkätundersökningen som beskrivits i kapitel tre hämta in synpunkter kring vad de aktiva tycker om Östersund som boende- och träningsort.
Några av de synpunkter som de kom fram under lunchen var:
-
-
Det borde byggas mer boenden nära skidstadion. Blomstergården skulle kunna vara
en lämplig yta att bygga lägenheter för idrottare och studenter på.
En sjukgymnastutbildning på Mittuniversitetet skulle kunna locka många idrottare
till staden. Även civilingenjörsutbildning och juristutbildning är önskvärt.
Rullskidbanan blir allt sämre för varje år och behöver åtgärdas. Det är också önskvärt med en mer varierad rullskidbana.
Östersunds största konkurrent Falun har ryckt upp sig och mycket beror på det
kommande VM i längdskidor. Skolan har blivit bättre, sekretariatet har flyttat från
Borlänge till Falun. Många yngre idrottare har flyttat dit och de drar med sig sina
kompisar. Falun har också utvecklat sig vad gäller konstsnö.
Östersund saknar en gemensam träningsplats och en samlingsplats för elitsatsande
personer i individuella sporter. Det går att jämföra med arenorna Lugnet i Falun och
IKSU i Umeå. Östersund borde ha ett gym/träningsställe i närheten av skidstadion.
Det är väldigt blött på många av löpspåren kring skidstadion och det borde göras åtgärder för att förbättra för träning sommartid.
17
5. Åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion
Östersunds skidstadion erbjuder stora möjligheter till träning, motion och rekreation
både sommar och vinter. Följande avsnitt kommer att presentera de förslag som utredningen har kring utveckling av åretruntverksamhet på skidstadion. Förutom sommaroch vinterverksamhet ges också förslag på åtgärder för att bland annat förbättra utveckling och värdskap, tillgänglighet, information och marknadsföring, infrastruktur samt
utveckling av konceptet tidig snö.
5.1 Ny tjänst med fokus på utveckling och värdskap
Idag saknas det en funktion på skidstadion som ansvarar för frågor som utveckling,
värdskap, marknadsföring och samordning. Den personal som arbetar på skidstadion är
inom sina heltidstjänster fullt upptagna med att hantera den löpande driften av skidstadionområdet. Behovet har blivit allt tydligare vid bland annat genomförandet av fler och
större tävlingar då det behöver samverkas med olika arrangörer och då fler träningsgrupper och landslag kommer till Östersund för att träna. Det är också viktigt i samband
med de möjligheter som konceptet tidig snö erbjuder och vid det ökade behov som
kommer att uppstå i och med att lokaler ska hyras ut i det nya mediacentret.
Utredningen föreslår följande:
-
Det skapas en ny tjänst/tjänster på skidstadion med syfte att arbeta med bland annat
utvecklingsfrågor, värdskap, marknadsföring och samordning. Tjänsten/tjänsterna
skulle kunna samordnas med Östersund arena och eventuellt också Jämtkraft arena.
Tjänsten kan vara organiserad inom kommunens verksamhet eller externt.
Tjänsten/tjänsterna bör bland annat omfatta följande:
-
Fortlöpande utvecklingsfrågor.
Värdskap och mottagande.
Samordning av verksamheterna på arenorna.
Kontakter med föreningar, allmänhet, träningsgrupper och landslag.
Kontakter och samverkan med arrangörer, företag, turistbyrån m fl.
Information och marknadsföring.
Skötsel, bokningar och uthyrning av lokaler.
Försäljning och administration kring spårkort.
Delta i arbetet med tävlingar, arrangemang och matcher.
Medverka till att få fler arrangemang och tävlingar till arenorna.
Personen/personerna som innehar tjänsten/tjänsterna bör vara utåtriktad och flexibel och
bör också ha goda språkkunskaper i framförallt engelska samt vana att arbeta med information och marknadsföring. Erfarenhet av att driva verksamhet för många olika målgrupper, till exempel personer med funktionsnedsättningar, bör vara meriterande.
Driftkostnaden för att skapa en ny tjänst/tjänster på skidstadion beräknas till 1 miljon kronor per år.
18
5.2 Utveckling vintertid
På Östersunds skidstadion finns det cirka 16 mil skidspår. Förbindelser finns från skidstadion till spåren i Spikbodarna, Odensala och Torvalla. Av samtliga skidspår i skidstadionområdet och Spikbodarna är 36 km elbelysta. Rullskidbanans längd är 7 km.
Skidspåren används av privatpersoner, föreningar, träningsgrupper och elitaktiva. Att
nyttja skidspåren är i dagsläget kostnadsfritt, förutom på konstsnöspåret där det tas ut en
avgift under perioden 1 november till och med 15 december. Avsnittet nedan beskriver
utredningens förslag vad gäller vinterverksamhet.
Bild 3 Utsikt mot Gamla sekretariatet och Storsjön
5.2.1 Skidspår
Idag består Östersunds skidstadion av ett komplext område med skidspår och leder. Vissa spår är populära och nyttjas mycket medan andra spår nyttjas mindre. Skidspåren och
motionslederna är uppmärkta och det finns spårkartor och information på kommunens
hemsida. Ändå upplever många det svårt att hitta i området, särskilt när det gäller de
längre skidspåren. Varje år läggs cirka 1,3 miljoner kronor på preparering av skidspåren. Från november till och med april arbetar två personer sammanlagt cirka 50 timmar i
veckan med spårpreparering, vilket innebär drygt 1 000 timmar per säsong.
Utredningen föreslår att det genomförs förändringar av skidspåren kring skidstadion.
Avsikten är separera motionsspåren från träningsspår och elljusspår med separata inoch utgångar från skidstadion. På det viset blir det lättare att hitta och spåren blir inte
lika kuperade i början och slutet av motionsspåren. För att det ska vara möjligt krävs det
att det förs en dialog med markägaren av fastigheten Karslund 1:18 vid Lövlunda om att
få arrendera eller köpa en bit mark för att kunna anlägga en ny in- och utgång på motionsspåret. Fokus kommer att läggas på spår som används mycket, medan spår som används mindre får lägre prioritet. De spår som prioriteras kommer då också att kunna hålla högre kvalitet än tidigare på grund av att det blir färre skidspår som ska prepareras.
19
De skidspår som föreslås få ny sträckning är 22 km träningsspåret, motionsspåren 5 km,
10 km och 15 km som utgår från skidstadion, motionsspåren vid Spikbodarna samt elljusspåret vid Spikbodarna. För kartor över de nya spårdragningarna se bilaga 1 och 2.
Utredningen föreslår att det skapas ett särskilt träningsspår i skidstadionområdet som
prepareras varje dag. Världscupslingorna kommer att vara en stor del av detta spår. Syftet är att hålla hög kvalitet på just det träningsspåret. Övriga tävlingsspår föreslås endast
prepareras i början av säsongen för att lägga en bra grund med snö inför de tillfällen då
det genomförs tävlingar. För karta över det nya träningsspåret se bilaga 3.
Utredningen föreslår följande:
-
Det skapas ett nytt motionsspår som utgår från skidstadion. Delar av 22 km, 5 km,
10 km och 15 km slås ihop och bildar ett nytt motionsspår. Motionsspåren separeras
från övriga spår i skidstadionområdet.
Motionsspåren vid Spikbodarna får ny sträckning genom att 5 km, 10 km och 15 km
slås ihop till ett nytt spår.
Det sker en mindre omdragning av elljusspåret vid Spikbodarna.
Det skapas ett nytt träningsspår i skidstadionområdet som har hög prioritet vad gäller spårpreparering.
Spårskyltningen för skidåkning förbättras, det tas fram en ny spårkarta och informationen om skidspår och spårpreparering uppdateras på hemsidan. Läs mer under
punkten 5.4.1 Spårskyltning, spårkartor och information.
Genom föreslagna förändringar kommer spårprepareringen att bli effektivare. Skidspår
som används mycket kommer att prepareras oftare, medan andra spår får lägre prioritet
eller tas bort helt. Det kommer att krävas markåtgärder för att göra föreslagna förändringar av skidspåren, både markberedning och förstärkningar av skidspåren. Kostnaden
för spårförändringarna har schablonberäknats med en kostnad per meter skidspår och elljusspår.
Investeringskostnaden för ändrade spårdragningar beräknas till 500 000 kronor.
Förändringarna innebär ingen ökad årlig driftkostnad, utan omprioriteringar göras
inom befintlig budget.
5.2.2 Konstsnöspåret
Östersunds kommun har som ambition att kunna erbjuda tidig skidåkning på skidstadion
från den 1 november. Samtidigt arrangerar Östersund premiären av världscupen i skidskytte varje år i slutet av november och då är det ett krav att det finns garanterad snötillgång. Önskemålet har hela tiden varit att förutom tävlingsspåren även kunna lägga ut
snö på 3 km elljusspåret. Det är ett av de mest populära skidspåren på skidstadion och
ett spår som passar för de flesta skidåkare. Det är också en stor fördel att det finns elljus
så att skidåkning kan ske kvällstid. Hittills har det dock varit svårt att kunna lägga ut tidig snö på 3 km elljusspåret, både för att snötillgången varit för liten och på grund av
osäkra väderförhållanden. Det är tills nu framförallt slingan kring det så kallade Björnberget som förutom tävlingsspåren har fungerat som tidigt konstsnöspår.
20
I det investeringsprojekt som genomförs på skidstadion under 2013-2015 finns det beslutat att det ska anläggas ytterligare en snölagringsplats i skidstadionområdet. Det
kommer att innebära att det går att tillverka och lagra en större mängd snö. Om 3 km elljusspåret ska bli ett permanent konstsnöspår kommer det dock att krävas större åtgärder
för att det ska vara möjligt att lägga ut snön. Då räcker det inte med att byta ytbeläggningen på rullskidbanan, utan både 3 km elljusspåret samt in- och utgången från skidstadion och den så kallade Omegakurvan måste hårdgöras och det behöver läggas ny asfalt som håller för att köra med lastbilar och hjullastare på. Förutom detta bör det skapas
nya anslutningsvägar in till 3 km elljusspåret för att kunna köra in med lastbilar och tippa av snö på fler platser. Det behövs också fler vändplatser efter elljusspåret, vilket
saknas i stor utsträckning idag. Om inte ovan beskrivna åtgärder genomförs kommer det
att innebära stora årliga kostnader för att laga asfalten på framförallt den gamla delen av
rullskidbanan.
Utredningen föreslår följande:
-
I samband med att det anläggs ytterligare en snölagringsplats ska 3 km elljusspåret
bli ett permanent spår för tidig snö.
Både elljusspåret, in- och utgången från skidstadion och Omegakurvan hårdgörs och
det läggs ny asfalt som håller för utläggning av tidig snö.
Det skapas nya anslutningsvägar in till 3 km elljusspåret samt fler vändplatser.
I samband med de åtgärder som föreslås kring tidig snö kommer det att finnas möjlighet
att genomföra tester och prova nya tekniker kring bland annat övertäckning av snön.
Syftet med arbetet kring den tidiga snön är att hela tiden kunna prova nya metoder för
att kunna göra tillverkningen, lagringen och utkörningen av snön både effektivare och
bättre.
Investeringskostnaden för hårdgörning, ny asfalt, nya anslutningsvägar och vändplatser finansieras inom etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion. Läs mer
under punkten 5.3.1 Rullskidbanan.
Bild 4 Utkörning av snö
Bild 5 Skidåkning på konstsnöspåret
21
5.2.3 Spårpreparering
Den spårprepareringsordning som gäller idag har beslutats av kultur- och fritidsnämnden och finns inskrivet i driftavtalet med teknisk förvaltning/fritid. Spårprepareringsordningen innebär följande:
1. Föreningar prioriteras i första hand
2. Elitverksamhet och skolor/universitet prioriteras i andra hand
3. Privatpersoner prioriteras i tredje hand
När det gäller preparering av skidstadions spårområde prepareras först 3 km elljusspåret
och tävling/träningsspåren kring skidstadion samt stadionvarvet. Därefter körs träningsspåret 22 km, motionsspår 5 km, 10 km och 15 km. Prepareringen av Spikbodarnas
spårområde börjar vid A4 elljusspår och via förbindelsen A4-Spikbodarna. Från Spikbodarna körs korpspåren 1 km, 2,5 km och 5 km samt motionsspår 5 km, 10 km och 15
km. Hela elljusspåret prepareras ned till Odensala och Torvalla.
Den prioriteringen som gäller idag innebär att spårprepareringen på veckodagarna prioriteras, medan skidspåren bara prepareras på helgerna om det har snöat mycket. Det betyder att framförallt privatpersoner och besökare som nyttjar skidspåren mycket på helgerna får sämre förhållanden. För en stad som särskilt marknadsför konceptet Vinterstaden och som vill få fler besökare vintertid till sina anläggningar, samtidigt som det satsas på skidstadion som en arena i världsklass, är det viktigt att det hålls en hög standard
på skidspåren alla dagar under veckan.
Utredningen föreslår följande:
-
Det avsätts resurser för att kunna preparera skidspåren även på helgerna och därigenom kunna få en kvalitetshöjning på skidstadion. Praktiskt skulle det lösas med extrapersonal och att befintlig personal lägger om sitt arbetsschema.
Den ökade driftkostnaden för att preparera skidspåren även på helgerna beräknas
till 400 000 kronor per år.
Bild 6 Preparering av skidspår med pistmaskin
22
5.2.4 Spår för sitski
Det saknas idag ett skidspår som är lätt kuperat och som kan användas av bland annat
åkare med sitski. Önskemålet från Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund och
från de aktiva är två spår på 2,5 km respektive 5 km med start och mål på skidstadion.
Utredningen föreslår följande:
-
Det skapas ett skidspår i skidstadionområdet som är särskilt anpassat för personer
med sitski, men som också kan användas av bland annat skidskolor och personer
med mindre skidvana som vill ha ett lättare spår.
Spåret startar på skidstadion och integreras med det nya motionsspåret. Det längre spåret på 3,8 km går runt Rannåstjärnen där det är relativt platt. Det går också att vända tidigare och få ett spår som är 2 km. För de som vill åka ett ännu plattare spår finns det
möjlighet att parkera vid snöupplaget och starta där. Spåret kommer inte att vara belyst,
utan kvällstid måste åkning ske med pannlampa. Det ska finnas tydliga skyltar och information i anslutning till spåret. För spårkarta se bilaga 4. Det kommer att krävas
markåtgärder för att anlägga ett särskilt spår för sitski. Kostnaden har schablonberäknats
med en kostnad per meter skidspår.
Investeringskostnaden för att anlägga sitskispåret beräknas till 70 000 kronor.
Det nya spåret för sitski innebär ingen ökad driftkostnad, utan omprioriteringar görs
inom befintlig budget.
5.2.5 Barnområde
På skidstadion saknas det idag ett skidspår/barnområde som är särskilt anpassat för de
minsta barnen. Själva stadionområdet är platt, men det innebär en rejäl stigning att ta sig
upp i spårområdet, vilket kan vara svårt för de mindre barnen.
Utredningen föreslår följande:
-
Det skapas ett barnområde på den nya Lövlundafastigheten, precis norr om skidstadion.
Det ska finnas möjlighet att parkera vid allmänhetens vallabod, för att det ska vara enkelt att ta sig till barnområdet. Förbindelsen till barnområdet sker via det nya motionsspåret. Barnområdet ska ha inriktningen att vara ett lekområde med särskild skyltning
som är anpassat för de minsta barnen. Det kommer att krävas markåtgärder för att anlägga ett barnområde. Det ska också utformas med särskild skyltning, utrustning och
grillplats etc.
Investeringskostnaden för att anlägga barnområdet beräknas till 100 000 kronor.
Det nya barnområdet innebär ingen ökad driftkostnad, utan omprioriteringar görs
inom befintlig budget.
23
5.2.6 Hund- och pulkaspår
Hundar i kommunens skidspår har ökat under de senaste åren. Synpunkter har kommit
in från privatpersoner som upplevt det som störande med skidåkare som ej har kontroll
över sina hundar. När skidspåren är nypreparerade och inte har hunnit frysa till blir det
rejäla avtryck i spåren, speciellt om hundarna springer i det klassiska spåret. Av samma
skäl är det inte heller tillåtit att rida, promenera, springa eller cykla i skidspåren. Det
finns idag inget tydligt beslut att hänvisa till vad gäller hundar i kommunens skidspår,
utan det har endast gjorts en tillämpning av kommunens allmänna ordningsföreskrifter.
Utredningen föreslår att det tas beslut om att följande skidspår ska vara hund- och pulkaspår:
-
Det nya motionsspåret som utgår från skidstadion
Spikbodarnas elljusspår
Odensala elljusspår
Förbindelsen mellan Spikbodarnas elljusspår och Odensala elljusspår
Lugnviks elljusspår
Östbergets elljusspår
Lits elljusspår
Brunflo elljusspår
För åkning med hund i det nya motionsspåret vid skidstadion bör skidåkaren parkera vid
snöupplaget och utgå därifrån. Det är inte lämpligt att åka med hund på själva skidstadion och stadionplatten, dels på grund av att det är många människor som rör sig i området och utifrån risken att det sker olyckor. Åkning med hund- och/eller pulka ska endast
vara tillåtet på skatedelen av spåret, eftersom det annars är stor risk att det klassiska spåret förstörs. Hundägare måste ha kontroll över sina hundar och ha dem kopplade. Hänsyn ska också visas till andra skidåkare.
I kommunens ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter” § 14-16 bör det tillkomma en paragraf där det förtydligas vart skidåkning med hund får ske. I § 21 bör det också förtydligas att löpning, ridning, promenader och cykling vintertid är förbjudet i av kommunen
anlagda skidspår.
Bild 7 Draghundar
24
5.3 Utveckling sommartid
Östersunds skidstadion har stor potential att bli ett mycket bra träningsområde även
sommartid. Under barmarksperioden används området idag för bland annat löpning,
promenader och rullskidåkning. Det skulle gå att förbättra området för dessa verksamheter samt skapa möjlighet för nya aktiviteter. Avsnittet nedan beskriver utredningens
förslag vad gäller sommarverksamhet.
Bild 8 Mountainbikecykling vid skidstadion
5.3.1 Rullskidbanan
Som beskrivits under punkten 5.2.2 om konstsnöspåret finns det stora behov av att samtidigt som spåren där tidig snö ska läggas ut hårdgörs även lägga ny asfalt på den gamla
delen av rullskidbanan. Den delen av rullskidbanan som avses är 3 km elljusspåret, inoch utgången från skidstadion och Omegakurvan. Det beror både på att asfalten är 15 år
gammal och börjar bli i mycket dåligt skick och att den går sönder när snö körs ut med
tunga lastbilar.
Resultaten av enkätundersökningen bland elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar visar tydligt på att det finns ett starkt önskemål om att rullskidbanan byggs ut och förbättras. Rullskidbanan är idag endera väldigt platt på stadionområdet och 3 km elljusspåret
eller väldigt brant det vill säga tävlingsslingorna. Efter dialog med föreningar och elitaktiva är önskemålet att det på rullskidbanan skapas en längre träningsbacke som har
lagom lutning och som ansluter till befintlig rullskidbana. Önskemålet är också att det
ska skapas bättre asfalterade anslutningar till området, så att det går att åka rullskidor
hela vägen fram till skidstadion. Framförallt finns det ett behov av att asfaltera den korta
sträcka av gångvägen mellan rondellen vid gamla slakteriet/Mekonomen och skidstadion som idag är grusbelagd.
25
Utredningen föreslår följande:
-
-
Spåren för tidig snö hårdgörs och det läggs ny asfalt på 3 km elljusspåret, in- och
utgången från skidstadion samt Omegakurvan.
Det skapas en ny sträckning på rullskidbanan genom att den långa klassiska backen i
tävlingsspår 5A asfaltläggs. Den nya sträckningen på cirka 500 meter knyts ihop
med befintlig rullskidbana, det vill säga skidskytteslingorna och 3 km elljusspåret.
Eventuellt skulle rullskidbanan även kunna förlängas ytterligare och knytas ihop
med asfaltslingan på Björnberget. För karta över den nya dragningen av rullskidbanan se bilaga 5.
Det ska arbetas för att skapa en asfalterad anslutning från 3 km elljusspåret ut till
gångvägen vid Remonthagen samt att det i samband med att det byggs en ny entré
till skidstadion anläggs en asfalterad anslutning in till parkeringen vid mediacentret.
Investeringskostnaden för hårdgörning av konstsnöspåren, utbyggnaden av rullskidbanan, ny asfalt på gamla delen av rullskidbanan, nya anslutningsvägar och
vändplatser finansieras inom etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion.
5.3.2 Löpning
Östersunds skidstadion är ett populärt tränings- och motionsområde även sommartid.
Många upplever dock att det är svårt att hitta bland alla de löpslingor som finns kring
skidstadion och Spikbodarna. Det uppfattas också svårare att hitta sommartid när det
inte finns ett klassiskt skidspår att följa. En del spår är inte heller särskilt lämpliga för
löpning då de är ganska blöta sommartid. Det skulle därför dels behöva definieras tydligare vilka spår som är lämpliga för löpning och dels skulle spårskyltning och informationen på hemsidan behöva förbättras. Det finns behov av att liksom för skidspåren ta
fram en spårkarta även över löpspåren. Det bör både på hemsidan och på spårkartan finnas information om löpspårens karaktär och längd. Löpspåren bör liksom skidspåren ha
sin huvudsakliga utgångspunkt från skidstadionområdet och mediacentret.
Utredningen föreslår följande:
-
En tydligare definition görs av vilka spår kring skidstadion och Spikbodarna som är
lämpliga för löpning.
Det ska finnas bra och tydlig information om vilka löpspår som finns, vart spåren
startar, spårens karaktär och spårens längd.
Spårskyltningen för löpspåren förbättras, det tas fram en ny spårkarta och informationen om löpspåren uppdateras på hemsidan. Läs mer under punkten 5.4.1 Spårskyltning, spårkartor och information.
26
5.3.3 Mountainbikecykling
Bild 9 Fin miljö för mountainbikecykling
Under de senaste åren har mountainbikecykling (MTB) blivit en mycket populär aktivitet och en av de starkast växande idrottsgrenarna i Sverige. Det har också att göra med
den ökade hälso- och träningstrenden i landet. MTB-cyklingen växer också i Östersund
och det finns stor potential till utveckling på skidstadion. På skidstadion finns möjligheter till cykling i varierande svårighetsgrad och det går att arrangera både stora motionslopp och andra tävlingar. Målgrupp för cyklingen är i första hand den breda allmänheten
och syftet är att skapa möjligheter för människor i alla åldrar att kunna cykla, men det
bör också arbetas för att få tävlingar till Östersund. Idag finns det en MTB-bana som är
11 kilometer lång. Banan utgår från skidstadion och går i områdena Rannåsen och Torråsen.
Projektgruppen har haft möten och fört dialog med Östersunds Cykellubb som också
har lämnat förslag på hur cyklingen skulle kunna utvecklas på skidstadion. Östersunds
Cykellubb har 118 medlemmar och bedriver verksamhet inom mountainbike, landsvägscykling och cyclocross. Cykelklubben har under sommaren 2013 bedrivet en populär cykelskola med 32 deltagare.
Utredningen föreslår att det i samverkan med Östersunds Cykelklubb genomförs följande åtgärder:
-
Det skapas en skillcourse i dagens skidteknikområde. En skillcourse är en form av
tekniklekplats där det finns en mängd av olika hinder såsom små hopp, broar, balansbrädor, kurvor och fartsekvenser etc.
Det anläggs en teknikbana i skidstadionområdet. Banan ska innehålla flera byggda
sekvenser med kurvor och hopp och ska vara avsedd för att träna mer teknisk uthållighet. Teknikbanan ska framförallt erbjuda utmaningar i kurvtagning i högre fart.
27
-
-
Det skapas en tävlingsbana i skidstadionområdet, bestående av två loopar med en
lättare samt en svårare teknisk nivå. Det är viktigt att tävlingsbanorna samordnas
med befintliga skid- och motionsspår och rullskidbanan för att undvika olyckor och
för att det inte ska skapas konflikter mellan utövare av olika aktiviteter i området.
Det anläggs en längre motionssbana som startar och slutar på skidstadion och som i
första hand går på stigar i Rannåsen- och Torråsenområdena.
Det anläggs en spolplats för cyklar vid nya mediacentret.
Det tas fram spårskyltning, en spårkarta och det läggs ut information på hemsidan
om MTB-cykling i området. Läs mer under punkten 5.4.1 Spårskyltning, spårkartor
och information.
I samband med utvecklingen av MTB-cykling på skidstadion börs det genomföras
ytterligare utredning kring produktutveckling och trender inom cykelsporten för personer med funktionsnedsättningar.
Investeringskostnaden för att skapa den förslagna skillcoursen, teknikbanan, tävlingsbanan och motionsbanan beräknas till 300 000 kronor.
Investeringskostnaden för en spolplats för cyklar finansieras inom etapp 1 av investeringsprojektet på skidstadion.
Driftkostnaden för att den nya skillcoursen, teknikbanan, tävlingsbanan och motionsbanan beräknas till 50 000 kronor per år.
Bild 10 Skillcourse
Bild 11 Teknikbana
5.3.4 Utegym
Det har blivit allt mer populärt att träna styrketräning utomhus i så kallade utegym. Fördelen med ett utegym är att det ger möjlighet till lättillänglig och enkel träning ute i
friska luften. Ur ett folkhälsoperspektiv ger det fantastiska möjligheter, eftersom träningen är gratis och öppen för alla samtidigt som det också innebär en social mötesplats.
Redskapen kan användas av de flesta målgrupper, eftersom det är en skonsam träning
då den egna kroppsvikten används som motstånd. Redskapen kan placeras som en aktivitetspark, vilket innebär en samlad grupp redskap med riktade funktioner för kroppens
samtliga muskelgrupper. Redskapen kan också placeras utefter ett motionsspår eller liknande för att kombinera styrketräningen med löpning eller promenad. Fördelen med att
ha redskapen samlade är att det blir lättare att arrangera instruktörs- eller ledarledda träningspass.
28
Utredningen förslår följande:
-
Det anläggs ett utegym på skidstadion som placeras i en samlad aktivitetspark förslagsvis på ytan nedanför parkeringen vid Arctura. Utgångspunkten ska vara att redskapen i utegymet ska kunna användas av alla oavsett funktionsförmåga. Satsningen
skulle kunna samordnas med företag och föreningar som har visat intresse av att
nyttja utegymet som en del i sin verksamhet. Information om utegymet och beskrivningar av varje redskap ska sättas upp i anslutning till utegymet.
Investeringskostnaden för att anlägga ett utegym beräknas till 300 000 kronor.
Driftkostnaden för utegymet beräknas till 50 000 kronor per år.
Bild 12 Utegym i trä
Bild 13 Ett utegym samlat som en aktivitetspark
29
5.4 Skidstadionområdet
Det har sedan länge funnits önskemål om att skapa en samlad entré till skidstadion där
det också är möjligt att anlägga parkeringar, en busshållplats, bygga omklädningsrum
och sätta upp information med mera. Tanken är också att samtliga skid- och motionsspår ska ha sin utgångspunkt från skidstadions huvudentré. Det nya mediacentret kommer att bli det naturliga navet i skidstadionområdet. Mediacentrets bottenvåning kommer att inrymma omklädningsrum, duschar och bastu. Under övrig tid när det inte
genomförs större tävlingar kommer dessa att kunna nyttjas av allmänheten, föreningar
och träningsgrupper. Avsnittet nedan beskriver utredningens förslag kring verksamhet
på skidstadionområdet.
5.4.1 Spårskyltning, spårkartor och information
Samtliga skid- och motionsspår som utgår från skidstadion ska ha sin utgångspunkt vid
det nya mediacentret och skidstadions huvudentré, där också spårmarkeringarna ska
börja. Förutom spårmarkeringar bör det kompletteras med skidtorg eller informationssplatser utmed spåren. Informationen om skidstadion på hemsidan bör utvecklas och bör
finnas på fler språk. Även informationen om skid- och motionsspår, cykelspår och spårpreparering behöver förbättras och det bör tas fram en karta över spårområdet för både
sommar och vinter. Syftet är att erbjuda bra service samt att underlätta för användarna
att hitta i området.
Nya informationstavlor med allmän information om området och om de verksamheter
som finns på skidstadion bör tas fram i samband med att det skapas en ny entré till skidstadion. Informationen bör finnas på flera språk. Förutom informationstavlorna bör det
sättas upp större skyltar med kartor över skidspår, löpspår och cykelspår vid mediacentret. Förslagsvis sätts också en TV-skärm upp vid entrén till mediacentret och omklädningsrummen som kan visa bokningar och spårpreparering med mera. Den information
som ges kring skidstadion bör också vara i alternativa format så som taktila spårkartor
och uppläst information.
Utredningen föreslår följande:
-
Nya spårmarkeringar och informationstavlor sätts upp utefter samtliga skidspår, löpspår och cykelspår.
Nya informationstavlor och skyltar köps in och sätts upp vid mediacentret.
Spårkartor samt allmän information om samtliga skid- och motionsspår samt elljusspår och cykelspår tas fram och läggs ut på kommunens hemsida.
Informationen om spårpreparering på kommunens hemsida och på skidstadions
spårrapporteringstjänst ses över och uppdateras.
En spårkarta för både sommar och vinter med skidspår, löpspår, elljusspår och cykelspår tas fram och trycks upp.
En TV-skärm köps in och sätts upp vid entrén till mediacentret.
30
Investeringskostnaden för spårskyltar och spårmarkeringar beräknas till 300 000
kronor.
Investeringskostnaden för att ta fram och trycka upp spårkartor samt utveckla och
uppdatera informationen på hemsidan beräknas till 100 000 kronor.
Investeringskostnaden för inköp av en TV-skärm beräknas till 15 000 kronor.
Investeringskostnaden för nya informationstavlor och skyltar vid huvudentrén finansieras inom etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion.
5.4.2 Marknadsföring av skidstadion och konceptet tidig och säker snö
Den generella bedömningen från turismnäringen är att det kommer att finnas en allt
större marknadspotential kopplat till hälso- och träningsturism, vilket med förutseende
insatser skulle stärka möjligheterna att öka besöksantalet till regionen. Regionen har
utmärkta förutsättningar för träningsresor, där bland annat skidstadion och Nationellt
Vintersportcentrum har stor betydelse. Det skulle kunna erbjudas paketresor med bland
annat boende, resa, mat, träning och tester. Paketeringen av produkterna bör dock utvecklas och det bör ske i nära samverkan med turismnäringen. Om det ska satsas på att
utveckla marknadsföringen av Östersunds skidstadion måste det också långsiktigt avsättas resurser för att kunna arbeta strategiskt med detta och för att kunna genomföra planerade aktiviteter och insatser.
Under 2006-2007 genomfördes projektet Tidig och säker snö med syfte att utreda metoder och tekniker för att på bästa sätt kunna säkra snötillgången vid Östersunds skidstadion i samband med försäsongsträning och vid stora tävlingar inom vintersporter. Östersunds kommun har från säsongen 2007/2008 lagt ut konstsnö på skidstadion varje år
från och med november. Under senaste åren har allt fler landslag och träningsgrupper
valt att förlägga sin försäsongsträning till Östersund, framförallt på grund av den tidiga
snön samt för att Östersund arrangerar premiären av världscupen i skidskytte. Enkätundersökningen bland elitaktiva längdskidåkare och skidskyttar visar också att den tidiga
snön är en starkt bidragande orsak till varför många väljer Östersund som sin bostadsoch träningsort. Tyvärr har det dock inte genomförts några större marknadsföringsinsatser kring det unika koncept som Östersund har. Teknisk förvaltning/fritid, som ansvarar
för driften av skidstadion, har inte själva möjlighet att i någon större utsträckning arbeta
med marknadsföringen kring Tidig och säker snö. Kommunen bör därför samverka mer
med turimsnäringen och framförallt Destination Östersund och Visit Östersund i frågan.
Utredningen föreslår följande:
-
Det bör i samverkan med Destination Östersund och Visit Östersund arbetas för att
aktivt marknadsföra Östersunds skidstadion och konceptet Tidig och säker snö. Det
bör också avsättas resurser för detta. Möjligheten att i samverkan med Destination
Östersund, Visit Östersund, turismnäringen och Nationellt Vintersportcentrum skapa
och sälja paketresor kopplat till träningsturism och skidstadion bör ses över. Marknadsföringen ska rikta sig till alla målgrupper oavsett funktionsförmåga.
Den ökade driftkostnaden för att arbeta med marknadsföring av skidstadion och
konceptet tidig och säker snö beräknas till 200 000 kronor per år.
31
5.4.3 Tillgänglighet
Under 2010-2013 har projektet NUCM Vinteridrott pågått med syfte att etablera ett nationellt utvecklingscenter i Östersund för vinteridrottare med funktionsnedsättningar.
Utgångspunkten har varit att personer med olika funktionsnedsättningar som vill satsa
på idrott ska ha lika goda möjligheter som andra elitidrottare att bedriva studier, träning
och fysisk aktivitet. Det ska finnas samma förutsättningar för ett aktivt idrottande och
ett bra vardagsliv oavsett fysisk förmåga. Om det ska vara möjligt är det viktigt att kunna erbjuda anläggningar som är tillgängliga. Om Östersunds skidstadion kan visa upp
bra förutsättningar vad gäller tillgänglighet kommer det i framtiden finnas möjlighet att
få både fler träningsgrupper att förlägga sin träning till skidstadion samt att Östersund
kan få arrangera tävlingar inom bland annat de Paralympiska Vinteridrotterna.
Kommunen har fört dialog med Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund och aktiva idrottare med funktionsnedsättningar kring tillgänglighetsfrågorna. I samband med
att det skapas en ny huvudentré till skidstadion är det viktigt att det genomförs anpassningar så att området blir tillgängligt för alla. Både för vardagsverksamheten och vid
tävlingar ska det finnas bra anslutningar till skidspåren, både från omklädningsrummen
i mediacentret och från vallabodarna. Det är av största vikt att personer med olika funktionsnedsättningar ska ha samma förutsättningar att kunna nyttja faciliteter som omklädningsrum och duschar som alla andra. Det är viktigt att personalen på skidstadion
har kunskap om tillgänglighetsfrågorna och de olika behov som finns hos brukarna.
Under projekttiden har det också förts dialog med avdelningen Sport Tech på Mittuniversitet kring möjligheten att anlägga en guideslinga på skidstadion för personer som
har synnedsättningar. Guideslingan skulle starta vid nya mediacentret och ligga längs
in- och utgången från skidstadion, via Omegakurvan och runt 3 km elljusspåret. Med
den nya tekniken, där skidåkaren använder sig av headset eller någon form av pulsband
med sensorer som är kopplade till en smartphone, behövs inte någon följeslagare ute i
skidspåret. Det ger den aktive större frihet och ökar tillgängligheten till anläggningen.
Tekniken är relativt oprövad och det finns inte någon annan anläggning i världen som
har börjat använda guideslingan. Östersund skulle kunna bli en föregångare inom området, vilket bör leda till att fler personer med funktionsnedsättningar väljer Östersunds
skidstadion som träningsarena och att det blir en positiv marknadsföring för Östersund.
Utredningen föreslår följande:
-
Det ska sättas upp tydlig information på bra belysta informationstavlor vid entrén.
Den information som läggs ut på kommunens hemsida om skidstadion ska göras
tillgänglig för alla målgrupper.
Särskilda handikapparkeringar ska placeras så nära mediacentret som möjligt.
Gångvägar ska vara ordentligt hårdgjorda för att kunna ta sig fram med rullstol, men
även med barnvagn och rullator etc. Parkeringarna och gångvägarna måste också
snöröjas och sandas ordentligt.
Tillgängligheten till toaletter och allmänhetens vallabod ska ses över.
När det arrangeras tävlingar för personer med funktionsnedsättningar bör det finnas
ramper att lägga ut vid vallabodarna, för enkelt kunna ta sig med bland annat sitski
från vallaboden och ut till spåren.
32
-
I samband med att in- och utgången från skidstadion, Omegakurvan och 3 km elljusspåret hårdgörs och det läggs ny asfalt bör det arbetas för att i samarbete med
Sport Tech på Mittuniversitetet anlägga en guideslinga för personer med synnedsättningar.
Investeringskostnaden för tillgänglighetsanpassningar på skidstadion, vid mediacentret och entrén finansieras inom etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion.
5.4.4 Förråd och allmänhetens vallabod
Det har sedan länge funnits önskemål från föreningar om fler förråd på skidstadion. För
den skidskola som bedrivs av Östersunds Skidlöpareklubb och av Spikbodarna IK bör
förråden ligga i direkt anslutning till den så kallade stadionplatten.
I samband med att mediacentret har byggts och skjutvallen har flyttats skapades det en
tillfällig skjutbana på skidstadionområdet. De containrar som köptes in till den tillfälliga
skjutbanan kommer senare att kunna användas som förråd för föreningarna. Placeringen
av containrarna måste dock ses över för att stämma överens med den övriga planeringen
av skidstadion. Det finns också möjlighet för föreningar och andra aktörer att säsongvis
hyra de röda stationära vallabodarna, vilka ett flertal i dagsläget står tomma. En diskussion pågår också kring hur Gamla sekretariatet ska användas i framtiden. Eventuellt
skulle det kunna finnas möjlighet att bygga om bottenvåningen till förrådsutrymmen för
föreningar.
En eventuell ny placering av allmänhetens vallabod bör ses över i samband med att det
byggs en ny entré till skidstadion. Det är naturligt att dessa faciliteter ska ligga i anslutning till parkeringarna och omklädningsrummen. Om inte detta är möjligt skulle allmänhetens vallabod kunna förläggas vid det nya vallabodsområdet nedanför Gamla sekretariatet.
Investeringskostnaden för att bygga om Gamla sekretariatet och anlägga eventuella
förråd i bottenvåningen finansieras inom etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion.
Investeringskostnaden för eventuell flytt eller ombyggnad av allmänhetens vallabod
får finansieras i samband med att det anläggs en ny huvudentré till skidstadion.
5.4.5 Parkeringar och bussförbindelse
I samband att utvecklingsplanen togs fram för Östersunds skidstadion betonades det att
det bör skapas en tydlig huvudentré till området. Idag finns det tre infarter, både från
ÖSK-vägen och från Litsvägen. Kommunen för en dialog med Fältjägaren Fastigheter
AB, som har köpt marken direkt söder om skidstadion där före detta Fryshuset och
Slakteriet ligger, huruvida området ska användas i framtiden. Förhoppningen är att det
via Fältjägaren Fastigheter AB:s område ska vara möjligt att skapa en ny anslutning till
skidstadion. Eftersom det inte finns några beslut i frågan ännu så är det svårt att börja
planera för den nya huvudentrén och hur logistiken kring denna ska se ut.
33
Det bör anläggas parkeringsplatser i området vid den så kallade Sågplan. Parkeringsplatserna får en naturlig placering i direkt närhet till det nya mediacentret och de omklädningsrum som kommer att finnas där. Det bör också som beskrivits tidigare anläggas en asfalterad gång- och cykelväg in till parkeringen och mediacentret. Dessutom
finns det tydliga önskemål från både aktiva skidåkare och från företagen i området om
att anlägga en bussförbindelse till skidstadion. Det skulle innebära möjlighet till bättre
kommunikationer och ökad tillgänglighet till området. Även frågan om en bussförbindelse bör behandlas i samband med en ny huvudentré till skidstadion.
Investeringskostnaden för att anlägga eventuella parkeringar och en busshållplats
får finansieras i samband med att det anläggs en ny huvudentré till skidstadion.
Bild 14 Illustration av det nya mediacentret och allmänhetens/föreningarnas entré
34
5.5 Ny detaljplan för skidstadion
Samtidigt som kultur- och fritidsnämnden godkände projektdirektivet för projektet Åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion beslutade nämnden att befintlig detaljplan
för skidstadion ska ses över. Det avsattes 200 000 kronor för ändamålet.
Skidstadionområdet är i dagsläget uppdelad i ett antal detaljplaner som överlappar varandra. Det har gjorts ett flertal detaljplaneändringar i samband med bland annat markinköp och nya investeringar, men det har inte tagits fram någon ny sammanhängande detaljplan för hela området. Nuvarande detaljplan innebär också begränsade möjligheter
att bedriva kommersiell verksamhet på skidstadion, eftersom det i första hand ska vara
ett motions- och friluftsområde. Det ger de företag som är verksamma på skidstadion
begränsade möjligheter att marknadsföra sina verksamheter. Att inte kunna marknadsföra och informera om sina verksamheter uppfattas som problematiskt av företagen. En ny
detaljplan bör tillåta kommersiell verksamhet i större utsträckning och ge möjligheter
till ökad konkurrens på skidstadion. Den nya detaljplanen ska tas fram under 2014, då
kommunen också förhoppningsvis vet mer om vad som ska hända med Blomstergården
och Slakteritomten. I arbetet med den nya detaljplanen är det viktigt att samverkan sker
med dessa områden. Detaljplanen bör också omfatta det nya markområdet vid Lövlunda
som kommunen nyligen har köpt in.
Investeringskostnaden för att ta fram en ny detaljplan finansieras inom kultur- och
fritidsnämndens budget för 2014.
Bild 15 Östersunds skidstadion
35
6. Beräknade intäkter och mervärden av förslagen
Alla förslag som lämnas i rapporten har som syfte att vidareutveckla Östersunds skidstadion och ge möjlighet till ett ökat nyttjande av området. Målsättningen är att användandet av skidstadion ska breddas, både vad gäller fler målgrupper och under en större
del av året. De mervärden som skapas av ett större utbud och en förlängd säsong förväntas bidra till fler besökare till Östersund. Dessa träningsgrupper och besökare ska förutom att nyttja skidstadion också bo, äta och konsumera under sin vistelse. Det förmodas
ge ökade intäkter till näringslivet och hotellnäringen, både till aktörerna kring skidstadion och till näringslivet generellt i Östersunds kommun. Skidstadion ska ses som en del
av det totala aktivitetsutbudet i Östersund och som en viktig komponent i konceptet
Vinterstaden.
För att det ska vara möjligt att nå ut till fler besökare och träningsgrupper krävs en aktiv
marknadsföring av Östersunds skidstadion. Marknadsföringen bör genomföras genom
redan etablerade kanaler och göras i samverkan med aktörer som är kunniga inom området. Om Östersund inte når ut med de satsningar som görs på skidstadion kommer det
inte heller att medföra mer intäkter till kommunen och regionen. Här är det också viktigt
att undersöka nya sätt att marknadsföra och sälja det utbud som erbjuds på skidstadion.
Ett stort mervärde som utredningens förslag förväntats ge är nöjdare medborgare och
nöjdare besökare. Det i sin tur kan på sikt bidra till en positiv befolkningsutveckling för
Östersunds kommun. Bättre kvalitet på skidspåren, fler faciliteter kring skidstadion,
bättre logistik, tydligare information, en tillgängligare arena och ett större aktivitetsutbud förmodas leda till fler och nöjdare användare.
Målsättningen är att utvecklingen av konceptet Tidig och säker snö ska leda till dels
säkrare förhållanden inför premiären av världscuptävlingarna i skidskytte och eventuellt
också i längdskidor och dels till en mer stabil utläggning av snön för försäsongsträning.
Bättre förutsättningar för tidig snö kommer att kunna leda till ökad försäljning av spårkort och därmed även mer intäkter. Under 2010 när tidig snö lades ut även på 3 km elljusspåret var intäkterna från försäljningen av spårkort avsevärt mycket högre jämfört
med övriga år som det har tagits betalt på konstsnöspåret. Om kommunen kan erbjuda
en mer pålitlig tillgång till konstsnöspåret från den första november varje år, samt att
spåret inte stängs av i samband med tävlingar, finns det också möjlighet att se över priserna på spårkorten.
Om kvaliteten på skidspåren ökar och om det går att hålla välpreparerade skidspår även
på helgerna bör möjligheten att införa ett spårkort som gäller för hela säsongen ses över.
Ett gemensamt spårkort för alla målgrupper, som gäller hela säsongen och som avser
samtliga skidspår som utgår från skidstadion, skulle avsevärt förenkla administrationen
kring spårkorten och underlätta bokningar för föreningar, träningsgrupper och företag
på skidstadion. Ett spårkort som gäller för hela säsongen förväntas också öka anläggningens intäkter avsevärt.
Åtgärd
Ny tjänst på skidstadion
Ändrade spårdragningar
Fortsatt utveckling för tidig snö, hårdgörning av konstsnöspår, utbyggnad av rullskidbanan, ny asfalt på gamla
delen av rullskidbanan samt nya anslutningsvägar och
vändplatser
Förbättrad spårpreparering på helgerna
Spår för sitski
Barnområde
Banor för mountainbikecykling
Spolplats för cyklar
Utegym
Spårskyltning och spårmarkeringar
Spårkarta och information på hemsidan
TV-skärm till mediacentret
Tillgänglighet, informationstavlor och skyltar vid entrén
Tillgänglighet på skidstadion, bland annat guideslinga
Anpassa och bygga om Gamla sekretariatet
Flytt eller ombyggnad av allmänhetens vallabod
Parkeringar
Busshållplats
Marknadsföring av skidstadion och tidig snö och säker
snö
Ny detaljplan skidstadion
Summa ej finansierade åtgärder
7. Sammanställning av kostnadsberäkningar
200 000
1 685 000
300 000
300 000
100 000
15 000
500 000
700 000
1 500 000
70 000
100 000
300 000
1 700 000
Kultur- och fritidsnämndens budget för 2014
400 000 Ej finansierat
Ej finansierat
Ej finansierat
50 000 Ej finansierat
Etapp 1 av investeringsprojektet
50 000 Ej finansierat
Ej finansierat
Ej finansierat
Ej finansierat
Etapp 2 av investeringsprojektet
Etapp 2 av investeringsprojektet
Etapp 2 av investeringsprojektet
Får finansieras i samband med ny huvudentré
Får finansieras i samband med ny huvudentré
Får finansieras i samband med ny huvudentré
200 000 Ej finansierat
Driftkostnad, kr/år Finansiering
1 000 000 Ej finansierat
500 000
Ej finansierat
2 000 000
Etapp 2 av investeringsprojektet
Investeringskostnad, kr
36
37
8. Analys och slutsatser
Projektgruppen som har arbetat med projektet åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion vill efter genomförd utredning uppmärksamma det unika område som skidstadion är och alla de möjligheter som finns till utveckling. Det finns ett antal ledord som
särskilt bör lyftas fram när det gäller framtida satsningar på skidstadion. Dessa sju ledord redovisas i figuren nedan och sammanfattar de förslag som lämnas i rapporten.
Värdskap
Utveckling
Lyft fram
det unika
Kvalitet
Östersunds
skidstadion
Tillgänglighet
Fler aktiviteter för
fler målgrupper
Marknadsföring
Figur 1 Ledord för skidstadion
Värdskap: Det behöver satsas på ett ökat värdskap kring skidstadion. Det finns behov
av en funktion för föreningar, träningsgrupper, landslag och allmänheten att vända sig
till vad gäller service, frågor och bokningar med mera. Skidstadion behöver också ett
ansikte utåt som kan vara tillgänglig, ha kontakter, samverka med olika aktörer, sköta
information och marknadsföring samt kunna vara anläggningens representant i arbetet
med utvecklingsfrågor.
Kvalitet: Det är ett stort värde i att ha ett rikt utbud av bland annat skid- och motionsspår och att kunna erbjuda tidig snö med mera. Det bör dock satsas mer på kvalitet än
på kvantitet framöver. Det är bättre att ha färre skidspår och kunna hålla högre kvalitet
på dessa. Hög kvalitet är ett måste om skidstadion ska kunna behålla sin status som arena i världsklass och om fler träningsgrupper och landslag ska förlägga sin träning i Östersund. Det är också en förutsättning om Östersund vill behålla de elitaktiva som bor i
kommunen. En annan viktig fråga är bra information. En anläggning som strävar efter
fler besökare måste kunna erbjuda en bra hemsida och möjliggöra för användarna att
hitta i spårområdet. För att Östersunds skidstadion ska kunna tillhandahålla en anläggning med hög kvalitet krävs att det satsas på personalresurser, både för den dagliga driften, men också för ökad service och värdskap. Det behöver skapas en uthållighet i organisationen kring skidstadion, där det också råder en god arbetsmiljö.
38
Fler aktiviteter för fler målgrupper: Östersunds skidstadion har stor potential att utvecklas för fler aktiviteter och för fler målgrupper året om. Området är tillgängligt och
stadsnära och erbjuder fin natur och bra faciliteter. Satsningar på mountainbikecykling,
löpning, rullskidbanan och ett utegym skulle kunna lyfta sommarsäsongen avsevärt. Aktiviteterna passar väl in i området och är starkt kopplade till en växande trend av hälsooch träningsturism. För att få ännu fler målgrupper till skidstadion bör satsningar också
göras på ökad tillgänglighet, ett spår för sitski och ett barnområde. Lugnet i Falun är ett
bra exempel på ett arenaområde som har lyckats väl med att utveckla sig för många
målgrupper och med många aktiviteter samlade i samma område.
Marknadsföring: Det bör avsättas resurser på att marknadsföra den unika anläggning
som skidstadion är. Speciellt som skidstadion är en mycket viktig del av konceptet Vinterstaden. Det har under de senaste tjugo åren satsas mycket pengar på investeringar och
utveckling av anläggningen och Östersund behöver nu börja arbeta med att ta tillvara på
alla de mervärden som dessa satsningar har gett. Åtgärder behöver göras för att lyfta
fram skidstadion som arena året runt, marknadsföringen av tidig och säker snö behöver
förbättras och möjligheten att erbjuda och sälja paketlösningar bör ses över. Marknadsföringen av skidstadion bör ske i samverkan med bland annat Destination Östersund,
Visit Östersund, turismnäringen och Nationellt vintersportcentrum.
Tillgänglighet: Satsningar på ökad tillgänglighet kan bidra dels till att fler träningsgrupper och elitaktiva väljer Östersund som träningsort och dels till ökad möjlighet att
få att arrangera tävlingar för funktionsnedsatta på både nationell och internationell nivå,
bland annat världscupen i de paralympiska vinteridrotterna. Detta ger mervärden för Östersund både vad gäller ökade intäkter och marknadsföring. Det viktigaste är att kunna
erbjuda en tillgänglig anläggning där alla har samma förutsättningar att utifrån sina olika behov kunna nyttja området.
Lyft fram det unika: Östersunds skidstadion har många styrkor, bland annat det rika
utbudet av skid- och motionsspår, de satsningar som på görs på tidig och säker snö, den
arena i världsklass som skidstadion är samt tillgängligheten och närheten till staden.
Dessa unika områden bör Östersund ta tillvara på och satsa mer på. Möjligheten att lyfta
fram och utveckla nya områden som till exempel guideslingan för synnedsatta och utveckling av sommarverksamheten bör också tas tillvara.
Utveckling: Det är viktigt att skidstadion får fortsätta att utvecklas som arena. Det
kommer att ställas fler krav från arrangörer och det kommer att finnas mer önskemål
från träningsgrupper, föreningar och allmänheten. Det finns också mycket kvar att
genomföra kring skidstadion, inte minst när det gäller att satsa på en utökad sommarverksamhet. Men om det ska vara möjligt krävs det att det långsiktigt avsätts resurser,
både till investeringar och till drift. Tillgänglighet, folkhälsa och jämställdhet är områden som bör stå i fokus för skidstadions framtida utveckling. En ny detaljplan som möjliggör kommersiell verksamhet i större utsträckning kommer att förbättra förutsättningarna för ökat företagande i området. Det är viktigt att arbetet med detaljplanen sker i
samverkan med intilliggande områden. Fokus bör också läggas på att arbeta vidare med
frågan om en ny huvudentré till skidstadion, eftersom området kring entrén och det nya
mediacentret kommer att vara det naturliga navet i det framtida skidstadionområdet.
39
9. Sammanfattning av förslagen
Utifrån den utredning som har genomförts lämnas följande sammanfattade förslag:
En ny tjänst skapas på skidstadion med syfte att bland annat arbeta med utveckling,
värdskap, marknadsföring och samordning.
Det genomförs ett antal förändringar av skidspåren, både vad gäller motionsspår,
träningsspår och elljusspår, för att förbättra för skidåkningen men också för att göra
spårprepareringen effektivare.
I samband med att det anläggs ytterligare en snölagringsplats på skidstadion ska
3 km elljusspåret bli ett permanent spår för tidig snö.
Inom ramen för etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion hårdgörs spåren för
tidig snö, det skapas nya anslutningsvägar för att kunna lägga ut den tidiga snön
samt fler vändplatser, det läggs ny asfalt på gamla delen av rullskidbanan och rullskidbanan utvecklas och förlängs.
Det avsätts resurser för att kunna utöka spårprepareringen till att även omfatta helgerna och därigenom kunna höja kvaliteten på skidspåren.
Det skapas ett särskilt spår för sitski samt för mer ovana skidåkare i området kring
Rannåstjärnen.
Det skapas ett barnområde på den nya Lövlundafastigheten.
Det görs en tydligare definition av vilka spår som ska vara hund- och pulkaspår och
det förtydligas i kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter var åkning med
hund får ske samt att löpning, ridning, promenader och cykling vintertid i skidspåren är förbjudet.
Det görs en tydligare definition av och informeras om vilka spår som är lämpliga
för löpning.
Det anläggs en skillcourse, en teknikbana, en tävlingsbana och en motionsbana för
mountainbikecykling i skidstadionområdet. Inom ramen för etapp 1 av investeringsprojektet på skidstadion anläggs en spolplats för cyklar vid nya mediacentret.
Det sätts upp ett utegym i området nedanför parkeringen vid Arctura.
Nya spårmarkeringar och informationstavlor sätts upp efter skidspåren, löpspåren
och mountainbikespåren. Det tas fram och trycks upp kartor för samtliga spår. Informationen om kommunens skid- och motionsspår på hemsidan uppdateras. Det
sätts upp nya informationstavlor och skyltar vid mediacentret och entrén till skidstadion. Det köps också in en TV-skärm till entrén på mediacentret som visar vilka
spår som är preparerade och vilka bokningar som är gjorda på skidstadion.
40
Inom ramen för etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion genomförs ett antal
tillgänglighetsanpassningar i skidstadionområdet och vid mediacentret. Det görs
också anpassningar för att kunna anlägga en guideslinga för personer med synnedsättningar.
Möjligheten att anlägga förråd för föreningar i bottenvåningen på Gamla sekretariatet ses över i samband med etapp 2 av investeringsprojektet på skidstadion.
Vid kommande arbete med att skapa en ny huvudentré till skidstadion tas frågan
om flytt eller ombyggnad av allmänhetens vallabod, anläggande av parkeringsplatser och en busshållsplats med.
Det bör i samarbete med Destination Östersund och Visit Östersund arbetas för att
aktivt marknadsföra Östersunds skidstadion och konceptet Tidig och säker snö.
Möjligheten att i samverkan med näringslivet och Mittuniversitet skapa och sälja
paketresor kopplat till träningsturism och Östersunds skidstadion bör också ses
över.
En ny detaljplan tas fram för Östersunds skidstadion under 2014. Samverkan ska
ske med omkringliggande områden.
Bilaga 1
NORR
Jämtkraft
Arena
Skidstadion
Rannåstjärn
Rannåsen
Torråsen
Torråstjärn
Spikbodarna
Nytt motionsspår skidstadion
mot Lit
Småbodarna
Per
Isakssons
-vallen
Markussonvallen
Bilaga 2
Nytt motionsspår vid Spikbodarna
Bilaga 3
0
500 m
Nytt träningsspår skidstadion
en
Litsväg
Bilaga 4
0
500 m
Rannåstjärnen
Nytt sitskispår skidstadion
Litsväg
e
n
Bilaga 5
0
500 m
Utbyggnad av Rullskidbana
en
Litsväg
Bilaga 6
Projektorganisation
Ledningsgrupp
Kultur- och fritidsnämnden
Projektgrupp
Liselotte Johansson, kommunledningsförvaltningen
Joakim Halvarsson, teknisk förvaltning
Roger Hedlund, teknisk förvaltning
Referensgrupp
Östersunds Skidlöpareklubb
Spikbodarnas IK
Biathlon Östersund
Tullus SG
Östersunds Orienteringsklubb
Östersunds Cykelklubb
Vintersportgymnasiet
Skid- och skidskytteuniversitetet
Svenska Skidskytteförbundet
Jämtland-Härjedalens Skidförbund
Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund
Mittuniversitetet
Nationellt Vintersportcentrum
Destination Östersund
Intersport Skidstadion
Camp Södergren
Bilaga 7
Förstudie: Utveckling av åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion
Skapad av: Liselotte Johansson
Beslutad av: kfon
2013-01-30
Sida: 1 (6)
Reviderad den: 2013-01-21
2013-01-30
PROJEKTDIREKTIV
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Östersunds skidstadion är ett stort och stadsnära område för rekreation, träning och tävling
som erbjuder ett rikt utbud av skidspår, rullskidbanor, motionsspår och cykelspår.
Infrastrukturen på stadionområdet är väl utbyggd, framförallt på grund av de satsningar som
har gjorts inför stora tävlingar i skidskytte. Förutom internationella tävlingar arrangeras också
ett stort antal nationella och lokala tävlingar i skidskytte, längdskidor, skidorientering,
orientering, cykel och snöskoter. Ett flertal aktörer använder skidstadion som sin dagliga
arena för träning, motion och rekreation. Det är bland annat föreningar, Vintersportgymnasiet,
Skid- och Skidskytteuniversitetet, allmänheten och träningsgrupper. En stor konkurrensfördel
för Östersund är den tidiga snön som sparas under sommaren och som kommunen har som
ambition att lägga ut från den 1 november varje år. Konceptet är unikt och en viktig del i
marknadsföringen av vinterstaden. På skidstadion finns också ett antal verksamma företag
med inriktning mot boende, restaurang, butiksförsäljning samt kurser och upplevelser.
Under de senaste åren har det genomförts ett stort antal investeringar för att utveckla
Östersunds skidstadion till en tävlings- och träningsarena i världsklass. Stora insatser gjordes
inför VM i skidskytte 2008 och därefter har ytterligare satsningar gjorts för att bygga ut
skidstadion för världscuptävlingar i skidskytte. Under arbetets gång blev det tydligt att det
fanns behov av en långsiktig utvecklingsplan för området. Under 2010-2011 genomfördes
därför en förstudie för att ta fram riktlinjer för framtida satsningar på arrangemang och
utveckling av arenan. Arbetet fokuserade på att undersöka behov och ta fram prioriteringar
inför stora tävlingar i skidskytte och längdskidor, samordning av verksamheter och utveckling
för föreningar och näringsliv samt fortsatta satsningar på tidig och säker snö. I september
2011 godkände kultur- och fritidsnämnden utvecklingsplanen.
Den del av utvecklingsplanen som rörde stora arrangemang lyftes under våren 2012 ut och
lämnades över till kommunstyrelsen för vidare utredning och prioriteringar. I den rapport som
godkändes av kommunfullmäktige i juni presenterades ett antal förslag på fortsatta satsningar
i byggnader, infrastruktur och på tidig och säker snö. Arbetet med dessa investeringar startar i
januari 2013 och finansieras av Östersunds kommun, EU:s regionala utvecklingsfond och
Regionförbundet i Jämtlands län. Inriktningen är att utveckla skidstadion för både
världscuptävlingar i skidskytte och i längdskidor samt ett framtida VM i skidskytte.
I samband med framtagandet av utvecklingsplanen genomfördes ett antal träffar med de
aktörer som är verksamma på skidstadion. De önskemål och förslag på utvecklingsområden
som kom fram presenterades i slutrapporten. Det finns nu behov av att ytterligare tydliggöra
dessa områden och ta fram förslag på konkreta satsningar på åretruntverksamhet inklusive
kostnadsberäkningar och prioriteringar. Förslagen ska kunna ligga till grund för politiska
ställningstaganden och beslut kring skidstadions fortsatta utveckling.
Förstudie: Utveckling av åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion
Skapad av: Liselotte Johansson
Beslutad av: kfon
2013-01-30
Sida: 2 (6)
Reviderad den: 2013-01-21
2013-01-30
1.2 Syfte
Syftet med förstudien är att ta fram ett väl genomarbetat underlag som ska ligga till grund för
politiska ställningstaganden och beslut om skidstadions fortsatta utveckling vad gäller
åretruntverksamhet.
1.3 Mål
Målet är att förstudien ska:
-
Ta fram förslag på hur Östersunds skidstadion kan utvecklas vidare som åretruntanläggning.
Redovisa kostnadsberäkningar för olika förslag.
Presentera förslag på finansieringslösningar.
Arbetet ska ske i samverkan med de aktörer som är verksamma på skidstadion och har
intressen kring skidstadion utveckling.
1.4 Förstudiens omfattning
Nedan presenteras ett antal områden som ska ingå i förstudien. Under arbetets gång kan det
tillkomma ytterligare utvecklingsområden.
Spår, leder och rullskidbana
En fortsatt översyn ska göras vad gäller utveckling av skidspår, motionsspår, cykelleder och
rullskidbanan. Det gäller bland annat spårpreparering, skyltning och förändringar i
spårdragningar.
Verksamhet på stadionområdet
Utvecklingsplanen presenterade ett antal utvecklingsområden när det gäller stadionnära
verksamhet. Bland annat framkom behov om förbättringar av information och skyltning samt
infrastruktur och kommunikationer. Önskemål finns också om att skapa möjlighet till fler
aktiviteter i området både sommar och vinter. Projektet ska utreda och presentera förslag på
hur skidstadionområdet kan utvecklas vidare vad gäller aktiviteter och verksamheter.
Anpassning för barn
I projektet skall inrymmas förslag på utveckling av platser/anläggningar för barns lek och
upplevelser i naturmiljö.
Anpassningar för funktionsnedsatta
Under arbetet med utvecklingsplanen framgick det att förutsättningarna på skidstadion för
personer med funktionsnedsättningar är undermåliga. Det ska i projektet ingå att ta fram
förslag på hur tillgängligheten på skidstadion kan förbättras och hur utveckling av teknik och
utrustning anpassade till olika målgrupper med funktionsnedsättningar kan ske.
Förstudie: Utveckling av åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion
Skapad av: Liselotte Johansson
Beslutad av: kfon
2013-01-30
Sida: 3 (6)
Reviderad den: 2013-01-21
2013-01-30
Teknik, forskning och tester
Mittuniversitetet bedriver forskning och genomför tester inom området sportteknologi. De har
tidigare uttryckt önskemål om att nyttja skidstadion för sin verksamhet. Mittuniversitetets
ambition har varit att utöka forskningen med inriktning mot material, utrustning och funktion
inom skidprestanda och mot idrott för personer med funktionsnedsättningar. Projektet ska
undersöka förutsättningarna för att bedriva forskning och tester på skidstadion.
Marknadsföring av tidig snö
Sedan 2008 har kommunen varje år sparat snö över sommaren och lagt ut tidig snö på
skidstadion inför försäsongsträning och för världscuptävlingar i skidskytte. Konceptet är unikt
och har varit både framgångsrikt och bidragit till att marknadsföra vinterstaden Östersund.
Det som har saknas idag är en strategi för hur konceptet tidig snö ska marknadsföras och
säljas till olika målgrupper. Projektet ska därför arbeta med att se över möjligheter till bättre
marknadsföring av konceptet tidig snö. I förstudien ska det även ingå att ytterligare se över
tekniska förutsättningar kring lagringen av snön.
1.5 Avgränsningar
Förstudien avgränsas till att framförallt omfatta åretruntverksamhet för allmänhet och för
föreningar och organisationer. Förstudien kommer inte att omfatta utredning av lokalfrågor
som boende, restaurang och butikslokaler. Satsningar för större tävlingar genomförs inom det
investeringsprojekt som startar i januari 2013. Förstudien avgränsas geografiskt till att omfatta
skidstadionområdet med tillhörande spårområden.
Arbetet kommer att bestå av en utredning i form av en förstudie. Det kommer ej att
genomföras några investeringsåtgärder i projektet. Det kommer inte heller att göras någon
projektering. Utgångspunkten är att förstudiens resultat ska utgöra ett underlag för att kunna
fatta fortsatta politiska beslut.
1.6 Jämställdhet
Ledningsgrupp, projektgrupp och referensgrupp består av både kvinnor och män. Projektet
kommer att ta i beaktande att anläggningen ska utformas så att både kvinnor och män samt
flickor och pojkar ska kunna utöva sina idrotter på samma villkor. Kvinnor och män ska
erbjudas samma verksamhet och ha likvärdig tillgång till anläggningen. Ett
jämställdhetsperspektiv ska finnas med i projektets samtliga delar för att kunna bidra till att
förbättra förutsättningarna för träning, motion och rekreation för kvinnor och män samt
flickor och pojkar i alla åldrar och på alla nivåer.
1.7 Framgångsfaktorer
Viktiga framgångsfaktorer är att den politiska ledningen är välinformerad och ger klara
direktiv, att det finns tydliga uppdrag, att projektet drivs av kompetent personal, att dialogen
med berörda intressenter fungerar väl samt att tillräckligt med resurser och tid avsätts för
genomförandet.
Förstudie: Utveckling av åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion
Skapad av: Liselotte Johansson
Beslutad av: kfon
2013-01-30
Sida: 4 (6)
Reviderad den: 2013-01-21
2013-01-30
2. FÖRVÄNTAT RESULTAT
2.1 Resultat
Förväntat resultat är att slutrapporten ska utgöra ett väl genomarbetat underlag som ska kunna
ligga till grund för politiska beslut vad gäller fortsatta satsningar i åretruntverksamhet på
Östersunds skidstadion.
2.2 Projektavslut och rapportering
Förstudien kommer att pågå till och med den 30 november 2013. Arbetet kommer att resultera
i en slutrapport med ett antal förslag på åtgärder. Slutrapporten kommer att redovisas på
kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 10 december 2013.
3. ORGANISATION OCH BEMANNING
Kultur- och fritidsnämnden kommer att utgöra ledningsgrupp för projektet.
Regelbundna avstämningar kommer att göras med kanslichefen på kultur- och
fritidsnämndens kansli, framförallt före rapportering till ledningsgruppen.
Projektgruppen består av utredare tillika projektledare från kultur- och fritidsnämndens kansli,
enhetschef från fritidsavdelningen samt platschef på skidstadion. Projektgruppen kan behöva
köpa interna och externa tjänster för att få tillgång till rätt kompetens.
Projektets referensgrupp kommer att utgöras av de föreningar som deltar i Brukarrådet på
skidstadion samt andra aktörer som är verksamma på skidstadion eller som har anknytning till
området. Dessa är bland annat Östersunds Skidlöpareklubb, Spikbodarnas IK, Biathlon
Östersund, Tullus, Östersunds Orienteringsklubb och Östersunds Cykelklubb. Övriga aktörer
är Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund, Jämtland-Härjedalens Skidförbund,
Mittuniversitetet, Destination Östersund, Peak Innovation, Camp Södergren, Länsstyrelsen i
Jämtlands län samt kommunens stadsträdgårdsmästare och kommunens
tillgänglighetsutredare med flera. Vid behov kan ytterligare intressenter komma att knytas till
projektet.
4 INTRESSENTER
Projektets målgrupp är de aktörer som nyttjar anläggningen och som har intressen i
skidstadions utveckling. Det är i första hand allmänheten, föreningar och organisationer.
Förstudie: Utveckling av åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion
Skapad av: Liselotte Johansson
Beslutad av: kfon
2013-01-30
Sida: 5 (6)
Reviderad den: 2013-01-21
2013-01-30
5 MEDBORGAR- OCH BRUKARDIALOG
Ovan visas delaktighetstrappan som ligger till grund för det som kallas medborgar- och
brukardialog. Projektet kommer att använda sig av olika steg i delaktighetstrappan.
Information – Information om förstudien kommer att ges på kommunens hemsida och via
skidstadions facebooksida.
Konsultation – Förstudiens slutrapport kommer att skickas på remiss till referensgruppen.
Det kommer att finnas möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter på rapporten.
Dialog och delaktighet – Förstudien ska präglas av dialog och öppenhet. Arbetet kommer att
genomföras i samverkan med referensgruppen, eftersom mycket kunskap och erfarenheter
finns hos dessa aktörer. Referensgruppen förväntas bidra med förslag, synpunkter och
erfarenheter. En eller flera medborgardialoger kommer också att ingå i projektet.
6 METOD
Projektgruppen kommer att arbeta med de olika delområdena i förstudien utifrån fastställda
projektdirektiv och ledningsgruppens riktlinjer. Projektledaren fungerar som samordnare för
projektet och ska förse ledningsgruppen med information. Projektledaren har också ansvar för
budget och tidplan samt att fortlöpande dialog sker inom projektet, både vad gäller
projektgruppen och referensgruppen. Projektledaren kommer att ansvara för dokumentation
och slutrapport.
Omvärldsbevakning kommer att genomföras inom ramen för projektet. Projektgruppen
kommer att studera andra anläggningar för att inhämta kunskap och få idéer kring
Förstudie: Utveckling av åretruntverksamhet på Östersunds skidstadion
Skapad av: Liselotte Johansson
Beslutad av: kfon
2013-01-30
Sida: 6 (6)
Reviderad den: 2013-01-21
2013-01-30
skidstadions utveckling. Omvärldsbevakningen kommer att ske genom faktainsamling,
kontakter och eventuella studiebesök.
7 RESURSER
Projektet har 50 000 kronor till förfogande för förstudiens genomförande. Pengarna kommer
att användas till köp av tjänster, omvärldsbevakning samt möten och information.
8 TIDPLAN
Aktivitet
Tid eller period
Ansvar för genomförande
Träffar projektgrupp
Löpande under året
Projektledaren
Träffar referensgrupp
Löpande under året
Projektgruppen
Rapport till kanslichef
Löpande under året
Projektledaren
samt inför varje träff
med ledningsgruppen
Medborgardialog
Löpande under året
Projektgruppen
Omvärldsbevakning
Våren 2013
Projektgruppen
Rapport till ledningsgrupp
12 mars
Projektledaren
Rapport till ledningsgrupp
22 maj
Projektledaren
Rapport till ledningsgrupp
18 september
Projektledaren
Rapport på remiss
Oktober-november
Projektledaren
Slutrapport klar
30 november
Projektledaren
Slutrapport till kultur- och
fritidsnämnden
10 december
Projektledaren
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
Kultur- och fritidsnämndens kansli
Liselotte Johansson, Östersunds kommun
Telefon: 063-14 06 85, [email protected]